Utbildningsutskottets betänkande
1980/81:12

UbU 1980/81:12

över de delar av proposition 1980/81:20 om besparingar i statsverksamheten,
m. m., som hänvisats till utbildningsutskottet jämte motionerPROPOSITIONEN Regeringen

har i proposition 1980/81:20 bilaga 8 (utbildningsdepartementet)
under punkterna 2 och 3 samt 4.1 (s. 3-29)

dels föreslagit riksdagen att

1. godkänna vad som i propositionen föreslagits beträffande statsbidragen
till grundskolan m. m. och gymnasieskolan,

2. godkänna vad som i propositionen förordats beträffande förstärkningsresursen,

3. godkänna de riktlinjer för timplaneförändringar i gymnasieskolan
som förordats i propositionen,

4. godkänna vad som i propositionen förordats om statsbidraget för
särskilda kostnader vid utbildning på heltid för industri och hantverk,

5. godkänna vad som i propositionen förordats om omstrukturering av
personallags- och skolledarutbildningen,

6. godkänna vad som i propositionen förordats i fråga om besparingar
genom minskning av planeringsramar för grundläggande högskoleutbildning,

7. godkänna vad som i propositionen förordats i fråga om allmän sänkning
av utbildningskostnaderna inom sektorn för utbildning för vårdyrken
och sektorn för utbildning för undervisningsyrken,

8. godkänna vad som i propositionen förordats i fråga om begränsning
av statsbidrag till kommunal högskoleutbildning,

9. godkänna vad som i propositionen förordats i fråga om besparingar
inom anslaget till extra dimensioneringsåtgärder i högskolan.

10. godkänna vad som i propositionen förordats i fråga om besparingar
inom verksamheten med forskning och utvecklingsarbete för högskolan,

11. godkänna vad som i propositionen förordats i fråga om besparingar
inom anslaget till lokalkostnader m. m. vid högskoleenheterna,

12. godkänna att speciallärarlinjen ändras på sätt som förordats i propositionen,

13. godkänna vad som i propositionen förordats om omprövning av
vissa ersättningar till studerande som genomgår lärarutbildning,

14. godkänna vad som i propositionen föreslagits beträffande statsbidraget
till kommunal vuxenutbildning,

dels berett riksdagen tillfälle att ta del av vad som i propositionen anförts
om basresursmedeltalet.

I Riksdagen 1980181. 14 sami. Nr 12

UbU 1980/81:12

MOTIONERNA

1980/81:52 av Kjell Nilsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen avslår vad
som regeringen föreslagit i proposition 1980/81:20, bilaga 8 i vad avser
hemställan under punkten 1 i vad gäller matematikerlinjen i Växjö.

1980/81:53 av Kjell Nilsson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen beslutar
som sin mening ge regeringen till känna att den förändrade speciallärarutbildningen
skall lokaliseras till Växjö.

1980/81:60 av Georg Andersson (s) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att Umeå universitet tilldelas 30 platser av de i
proposition 1980/81:20 föreslagna utbildningsplatserna för påbyggnadsutbildning
inom speciallärarutbildningen,

2. att riksdagen beslutar att Umeå får behålla den särskilda decentraliserade
speciallärarutbildningen med ett intag av 24 studerande.

1980/81:62 av Olle Aulin m.fl. (m, c, fp) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en utredning
om hur en minskning av arkitektutbildningen kan genomföras.

1980/81:67 av Bengt Wiklund m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen beslutar
att hos regeringen begära att universitets- och högskoleämbetet ges i
uppdrag att undersöka förutsättningarna att behålla kemistutbildningen i
nuvarande omfattning vid högskolan i Sundsvall/Härnösand, antingen genom
en reducering av utbildningen på någon av de större universitetsorterna
eller genom neddragning av andra av högskolan själv i dess anslagsframställningar
anvisade utbildningar ge utrymme att inom samma ekonomiska
ramar fortsätta kemistutbildningen vid högskolan : Sundsvall/Härnösand.

1980/81:69 av Christer Nilsson (s) och Catarina Rönnung (s) vari yrkas
att riksdagen som sin mening beslutar ge regeringen till känna vad som i
motionen anförts om planeringen av högskoleutbildningen i Linköpings
högskoleregion inför budgetåret 1981/82.

1980/81:70 av Ingegärd Oskarsson m.fl. (c, m. fp) vari yrkas att riksdagen
som mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts
beträffande bevarande av matematikerutbildningen i Växjö och alternativa
besparingsmöjligheter vid högskolan därstädes.

1980/81:72 av Stig Alemyr m. fl. (s) vari - beträffande yrkandena 22-29
med hänvisning till vad som anförts i den till finansutskottet remitterade
motionen 1980/81:71 — yrkas

1. att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag beträffande statsbidragen
till grundskolan m. m. och gymnasieskolan,

2. att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag om begränsning av
statsbidraget till kommunal högskoleutbildning.

UbU 1980/81:12

3. att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag beträffande statsbidraget
till kommunal vuxenutbildning,

4. att riksdagen med ändring av sitt tidigare ställningstagande beslutar
att hemkunskap inte skall ingå på grundskolans lågstadium.

5. att riksdagen som sin mening beslutar ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om möjligheter till befrielse för kommun att inte
anordna hemkunskap på grundskolans mellanstadium,

6. att riksdagen med ändring av sitt tidigare ställningstagande beslutar
att grundskolans förstärkningsresurs för läsåret 1982/83 ändras i enlighet
med vad som anförts i motionen,

7. att riksdagen som sin mening beslutar ge regeringen till känna vad
som anförts om basresursmedeltalet på mellanstadiet,

8. att riksdagen som sin mening beslutar ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om att påskynda pågående utredningsarbete om en
ökad samverkan mellan i första hand gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning,

9. att riksdagen med avslag på regeringens förslag om riktlinjer för
timplaneförändringar i gymnasieskolan som sin mening beslutar ge regeringen
till känna vad som i motionen anförts om besparingar i gymnasieskolan,

10. att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag om omstrukturering
av personallags- och skolledarutbildningen,

11. att riksdagen som sin mening beslutar ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om besparingar i personallags- och skolledarutbildningen,

12. att riksdagen beslutar bifalla förslaget om generell avgiftsfinansiering
av statens institut för läromedelsinformation och stöd för produktion
av läromedel,

13. att riksdagen som sin mening beslutar ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om prisövervakning på läromedel,

14. att riksdagen som sin mening beslutar ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om besparingar i den statliga skoladministrationen,

15. att riksdagen som sin mening beslutar ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om besparingar under anslaget Pedagogiskt forsknings-
och utvecklingsarbete,

16. att riksdagen som sin mening beslutar ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om att framtida besparingar på högskoleområdet i
första hand skall inriktas på att begränsa byråkratin inom högskolan,

17. att riksdagen som sin mening beslutar ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om den fortsatta utbildningsplaneringen på högskoleområdet,

18. att riksdagen med avslag på regeringens förslag beslutar att intagning
skall ske till arkitektlinjen i Lund läsåret 1981/82,

19. att riksdagen beslutar att någon intagning till speciallärarutbildningens
gren 1 inte skall ske läsåret 1981/82,

UbU 1980/81:12

20. att riksdagen beslutar begära att regeringen förelägger riksdagen
förslag om ändrad speciallärarutbildning i samband med ställningstagande
till lärarutbildningsutredningens förslag,

21. att riksdagen som sin mening beslutar ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om besparingar inom den kommunala vuxenutbildningen,

22. att riksdagen som sin mening beslutar ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om planeringsramar för forskningsråden,

23. att riksdagen beslutar att till Matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna
på tilläggsbudget för budgetåret 1980/81 anvisa ett i förhållande till
riksstaten med I 500000 kr. förhöjt reservationsanslag av 229585000 kr.,

24. att riksdagen beslutar att till Tekniska fakulteterna på tilläggsbudget
för budgetåret 1980/81 anvisa ett i förhållande till riksstaten med I 500000
kr. förhöjt reservationsanslag av 243 709000 kr.,

25. att riksdagen beslutar att till Vissa särskilda utgifter inom högskolan
m.m. på tilläggsbudget för budgetåret 1980/81 anvisa ett i förhållande till
riksstaten med 10750000 kr. (7000000+ 3750000) förhöjt reservationsanslag
av 28 385000 kr. i enlighet med vad som anförts i motionen,

26. att riksdagen beslutar att till Naturvetenskapliga forskningsrådet
m.m. på tilläggsbudget för budgetåret 1980/81 anvisa ett i förhållande till
riksstaten med 5 000000 kr. förhöjt reservationsanslag av 243 260000 kr.,

27. att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts om utredning av den tekniska utbildningen inom
högskolan,

28. att riksdagen beslutar att utbildningsbidraget för doktorander fortsättningsvis
skall utgå utan den ändring av grunderna för bidrag i arbetsmarknadsutbildningen
som anges i propositionens bilaga II, punkt 3.

29. att riksdagen beslutar att till Utbildningsbidrag för doktorander på
tilläggsbudget för budgetåret 1980/81 anvisa ett i förhållande till riksstaten
med 7 133000 kr. förhöjt förslagsanslag av 80881 000 kr.

1980/81:88 av Åke Polstam (c) vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om anslagstilldelningen
till de mindre högskolorna.

1980/81:94 av Lars-Ingvar Sörenson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts om den tänkta
nedläggningen av samhällsplanerarlinjen vid universitetet i Göteborg.

1980/81: 104 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari, såvitt nu är i fråga, yrkas

I. att riksdagen beslutar avslå proposition 1980/81:20 i vad avser

d) minskning av de statliga transfereringarna förgrundskolan m. m. och
gymnasieskolan,

e) organisationsförändringar inom grundskolan och gymnasieskolan.

f) besparingar inom högskoleutbildning och forskning.

UbU 1980/81:12

g) minskat statsbidrag till kommunal vuxenutbildning,

h) minskat stöd till studiecirkelverksamhet,

2. att riksdagen uttalar att för budgetåret 1981/82 bör ej anslag för
statsbidrag upptas för

a) enskilda skolor,

b) riksinternatskolorna,

c) vissa privatskolor.

(Yrkande 1 a behandlas av konstitutionsutskottet, yrkandena 1 b och c
av kulturutskottet samt 1 i av socialförsäkringsutskottet.)

UTSKOTTET

1 proposition 1980/81:20 redovisas olika förslag till besparingar inom
statliga och statsunderstödda verksamheter. 14 bilagor har fogats till propositionen.
Till utbildningsutskottet har hänvisats bilaga 8 punkterna 2
Skolväsendet och 3 Högskola och forskning samt av punkt 4 Vuxenutbildning
punkterna 4.1 Kommunal vuxenutbildning och 4.2 Studiecirkel verksamhet.
Med anledning av propositionen såvitt den hänvisats till utbildningsutskottet
har väckts 11 motioner, vilka innehåller 47 yrkanden.

Utskottet följer i fortsättningen i huvudsak den disposition som återfinns
i statsråden Wikströms och Mogårds anföranden i de till utskottet hänvisade
delarna av bilaga 8 (s. 3—29).

1 Skolväsendet
Inledning

Samhällets totala kostnader för skolväsendet uppgår f. n. i runda tal till
30 miljarder kr. per år. Av detta svarar staten för ca 15 miljarder kr.
Statens utgifter för skolväsendet utgörs i allt väsentligt av transfereringar
till kommunerna. Bidragen till kommunerna för grundskolan och gymnasieskolan
är relaterade till organisationen av klasser/basresurser, grupper
och lärartjänster. Storleken på denna organisation regleras genom statliga
beslut. Besparingar i statsbudgeten av någon nämnvärd omfattning på
skolområdet måste enligt propositionen beröra de statliga bidragen till
kommunerna.

Kommunerna har utgifter för skolan av ungefär samma storleksordning,
dvs. ca 15 miljarder kr. Deras utgifter avser främst skolbyggnader, skolmåltider,
skolskjutsar, undervisningsmateriel, elevvård, vaktmästare, fritidsledare
m. m.

Enligt propositionen kan en besparing inom ungdomsskolan åstadkommas
på två sätt. Staten kan för det första minska kostnadstäckningen till
kommunerna för skolorganisationen. Vid oförändrat kommunalt skatteut -

UbU 1980/81:12

tag — vilket förutsätts — och vid oförändrad utbildningskapacitet måste
kommunerna då minska sina övriga utgifter för att täcka kostnaderna för
den av staten reglerade undervisningsvolymen. För det andra kan besparingar
åstadkommas genom att man ändrar de statliga bestämmelser som
reglerar skolundervisningens organisation, t. ex. dess omfattning. De statliga
transfereringarna minskar då automatiskt.

Minskning av de statliga transfereringarna

I propositionen föreslås att de statliga transfereringarna till kommunerna
— såväl primärkommuner som landstingskommuner — minskas genom att
endast 98% av bidragen till driften av grundskolor och gymnasieskolor
betalas ut. Inom kommunerna ställer minskningen av statsbidragen krav
på besparingar. Det betonas i propositionen att den föreslagna åtgärden
inte gör det möjligt för kommunerna att bedriva undervisning i större
klasser eller med färre lärare. Skolorganisationen skall ha den omfattning
som följer av beslut om antalet basresurser, av antalet timmar i förstärkningsresursen,
av gymnasieskolans timplaner och av andra författningsbestämmelser.

Utskottet vill stryka under vad föredragande statsrådet anfört om att
minskad statlig transferering inte får minska skolorganisationens omfattning.
Uttalandet bör vara vägledande bl. a. vid organisation av skolenheter
i glesbygd.

1 propositionen anförs vidare att den generella nedskärningen av statsbidragen
med 2% medför en besparing för staten om ca 296 milj. kr. Av
denna summa bör enligt propositionen 25%, dvs. ca 74 milj. kr., användas
för stöd till kommuner med speciella behov. Förslagen innebär en statlig
besparing under budgetåret 1981/82 om sammanlagt ca 222 milj. kr. i vad
avser bidrag till driften av grundskolor m. m. och gymnasieskolor.

Minskningen av transfereringarna till kommunerna bör enligt propositionen
åstadkommas utifrån principen att de utbetalningar från staten till
kommunerna som sker fr. o. m. den I juli 1981 och som avser bidrag för
grundskolan och vad därmed hör samman samt gymnasieskolan skall
reduceras med 2%. För grundskolans del innebär detta att såväl slutreglering
av bidrag för redovisningsåret 1980/81 (inkl. bidragen till arbetsgivaravgifter)
som förskott för redovisningsåret 1981/82 reduceras med 2% i
förhållande till vad som normalt skulle utgå. Motsvarande kommer att
gälla även för kommande budgetår. Regeringen bör enligt propositionen
inhämta riksdagens principiella godkännande av den förordade minskningen
av utbetalningarna av statsbidragen till kommunerna.

1 motionerna 1980/81:72 (yrkande 1) och 1980/81:104 (yrkande 1 d)
avvisas förslaget att minska de statliga transfereringarna till skolväsendet
med 2%. Det anförs i den förstnämnda motionen att för grundskolans del
betyder förslaget, beroende på statsbidragskonstruktionen. att besparing

UbU 1980/81:12

skall göras även på slutreglering av statsbidraget för läsåret 1980/81. Förslaget
anses ha retroaktiv effekt och därmed innebära avvikelse från lagstiftningspraxis.
Vidare uttalas farhåga för att förslaget resulterar i ökade
skillnader i utbildningsstandard mellan kommuner med god resp. ansträngd
ekonomi. Motionärerna riktar också invändningar mot synsättet i
propositionen att eleverna bör kunna göra vissa produktiva insatser i
skolan.

Utskottet vill först erinra om redovisningen i det föregående beträffande
olika sätt att åstadkomma besparingar inom ungdomsskolan. Alternativet
till den föreslagna minskningen med 2% av de statliga transfereringarna på
skolområdet skulle ha varit en nedskärning av själva skolorganisationen
med 2%. Detta skulle för det obligatoriska skolväsendet innebära minskat
antal undervisningstimmar för eleverna och därmed också minskat antal
lärartjänster i skolan. Det i propositionen förordade alternativet är enligt
utskottets uppfattning det för skolverksamheten skonsammaste. Undervisningen
i grundskolan får därigenom oförändrad omfattning.

Minskningen av statsbidraget till kommunernas kostnader för grundskolan
med 2 % under nästa budgetår avser endast till en mindre del slutreglering
av lärarlönebidraget för budgetåret 1980/81. Denna slutreglering sker
enligt gällande utbetalningsregler först under budgetåret 1981/82. Alternativet
till att minska samtliga utbetalningar under budgetåret 1981/82 med
2% skulle ha varit att inte minska slutregleringen alls och minska förskottsutbetalningarna
med en högre procentsats. Från kommunernas synpunkt
spelar det ingen roll vilken metod som väljs, eftersom båda metoderna
leder till en minskning av utbetalningarna under budgetåret 1981/82
med samma belopp. Den metod som valts i propositionen är den administrativt
enklaste.

Riksdagen har vid skilda tillfällen fattat beslut om skatteutjämningssystem
(senast prop. 1979/80:90. FiU 1979/80:25, rskr 1979/80:287). Enligt
detta system kompenseras kommuner med speciella behov genom särskilda
skatteutjämningsbidrag. Vidare skall enligt förevarande proposition
huvuddelen av en fjärdedel av den besparing om 296 milj. kr., som den
generella minskningen av statsbidragen med 2% medför, återföras till
kommuner med speciella behov. Förslaget innebär i det närmaste en
fördubbling av nuvarande s. k. länsskolnämndsresurs för grundskolan och
ger ökade möjligheter att lämna bidrag till sådana kommuner.

Enligt propositionen bör eleverna i skolan lära sig att inse att de både
kan och måste göra produktiva insatser i den egna miljön. Den nya läroplanen
för grundskolan (Lgr 80) innebär, heter det i propositionen, ett ökat
krav på elevaktivitet och elevansvar. Tanken är att de produktiva insatserna
skall ske som en del av den ordinarie undervisningen i skolan inom
ramen för gällande timplan, t. ex. i form av projekt på högstadiet och
framför allt i gymnasieskolan. Verklighetsanknytning i undervisningen
medför en positiv inlärningssituation för många elever. Det förhållandet att

UbU 1980/81:12

ett verklighetsanknutet arbetssätt i vissa fall kan ge ekonomiskt utbyte
ändrar enligt utskottets uppfattning inte det grundläggande pedagogiska
argumentet för en ökad verklighetsanknytning av verksamheten i skolan.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna 1980/
81:72 yrkande 1 och 1980/81:104 yrkande 1 d och föreslår att riksdagen
godkänner vad som i propositionen föreslagits beträffande statsbidragen
till grundskolan m. m. och gymnasieskolan.

Organisationsförändringar inom grundskolan

Riksdagen beslöt år 1979 om läroplan förgrundskolan och om ökning av
statsbidraget till grundskolan (prop. 1979/80: 180. UbU 1978/79:45, rskr
1978/79:422). Enligt besparingspropositionen bör nya insatser som är nödvändiga
för grundskolans organisation enligt läroplanen för grundskolan
(Lgr 80) genomföras fr. o.m. budgetåret 1982/83. Däremot anses det i
nuvarande ekonomiska läge inte möjligt att genomföra samtliga höjningar
av förstärkningsresursen som riksdagen fattade beslut om år 1979. Den
ökning av förstärkningsresursen med sammanlagt 0.0155 lärarveckotimmar
per elev som skulle träda i kraft läsåret 1981/82 bör således enligt
propositionen inte komma till stånd.

Enligt motion 1980/81: 104 (yrkande 1 e i denna del) bör riksdagen avslå
proposition 1980/81: 20 i vad avser organisationsförändringar inom grundskolan.
Härmed avses nyssnämnda förslag i propositionen om att återta
tidigare beslut om ökning av förstärkningsresursen med 0,0155 lärarveckotimmar
per elev läsåret 1981/82.

I motion 1980/81:72 (yrkandena 4, 5 och 6) ifrågasätts läroplansbeslutet
år 1979 i vad gäller undervisning i hemkunskap på låg- och mellanstadierna.
För lågstadiets del anser motionärerna att undervisning i hemkunskap
inte bör införas. Förstärkningsresursen kan därför enligt denna motion
minskas med 0.0053 lärarveckotimmar per elev läsåret 1982/83. För
mellanstadiets del menar motionärerna att kommuner som saknar lokaler
och utrustning bör medges befrielse från att anordna hemkunskapsundervisning.
Om en kommun inte anser sig kunna anordna undervisning i
hemkunskap på mellanstadiet bör i första hand motsvarande tid ägnas åt
fortsatt träning av basfärdigheterna. Föreslagen ändring av läroplansbeslutet
leder enligt motionärerna främst till kommunala besparingar.

Enligt utskottets uppfattning bör man inte ha som utgångspunkt att
undervisning i hemkunskap på låg- och mellanstadierna skall ske i andra
lokaler än i vanliga klassrum. Av kursplanen för ämnet hemkunskap följer
inte att hemkunskap på dessa stadier skall vara ett laborativt ämne av den
art som kräver särskilda institutionslokaler. Visserligen skall ämnet till
stor del ha en praktisk inriktning men undervisning enligt de flesta huvudmomenten
kan utan vidare ske i vanliga klassrum. Vissa moment förutsätter
tillgång tili spis och diskbänk. 1 de flesta kommuner finns tillgång till

UbU 1980/81:12

detta för åtminstone en del elever om man utnyttjar närbelägna skolor med
särskilda lokaler för ändamålet eller förskolor och fritidshem med sådana
kökslokaler som kan användas av barn. I de fall detta inte är möjligt bör
man med relativt enkla och billiga anordningar kunna komplettera utrustning
och inredning i befintliga klassrum. Skolöverstyrelsen (SÖ) har i
Skolhus-Aktuellt hösten 1979 visat på olika lösningar.

Utskottet tillstyrker förslaget i besparingspropositionen om att återta
tidigare beslut om ökning av förstärkningsresursen med 0,0155 lärarveckotimmar
per elev. Undervisning i hemkunskap bör meddelas enligt tidigare
riksdagsbeslut. Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna
1980/81:72 yrkandena 4, 5 och 6 samt 1980/81: 104 yrkande I e i
denna del och föreslår att riksdagen godkänner vad som i propositionen
har förordats om förstärkningsresursen.

Enligt propositionen är det nödvändigt att motverka den markanta nedgång
i basresursmedeltalet för mellanstadiet som skett sedan riksdagen
fattade sina beslut med anledning av propositionen om skolans inre arbete
m.m. (prop. 1975/76:39, UbU 1975/76:30. rskr 1975/76:367). Under de
senaste åren har elevmedeltalet på mellanstadiet sjunkit från det av SÖ
redovisade klassmedeltalet 23,0 läsåret 1975/76 till basresursmedeltalet
21.80 läsåret 1980/81. Någon förändring har inte i samma utsträckning
skett på lågstadiet eller högstadiet. Det är enligt propositionen inte möjligt
att acceptera en sänkning av basresursmedeltalen i nuvarande ekonomiska
läge. Länsskolnämnderna måste därför i sina beslut om basresurser
fr. o. m. våren 1981 tillse att basresursmedeltalet i resp. län inte understiger
länets klassmedeltal läsåret 1975/76. Föredraganden räknar med att ett
återställande av basresursmedeltalen på mellanstadiet till 1975/76 års nivå
för klassmedeltal kommer att ge en årlig besparing i storleksordningen
drygt 100 milj. kr. Regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad
som i propositionen anförts om basresursmedeltalet.

Enligt motion 1980/81:72 (yrkande 7) finns risk för att förslaget om att
återställa basresursmedeltalen för mellanstadiet till klassmedeltalen för
läsåret 1975/76 kommer att gå ut över skolor i glesbygd. 1 län med många
små skolor, t. ex. Gotland och Jämtland, kan effekten, menar motionärer-,
na, bli att basresursmedeltalet i tätorter får höjas kraftigt för att man skall
nå avsedd ekonomisk totaleffekt. Förslaget avstyrks därför. Även i motion
1980/81: 104 (yrkande 1 e i denna del) avvisas den föreslagna organisationsförändringen.

Utskottet anser att det inte finns skäl att anta att länsskolnämnderna
skulle ha en mindre positiv inställning till skolor i glesbygd nu än de hade
läsåret 1975/76. Enligt propositionen kommer särskilda anvisningar att
utfärdas om att upptagningsområdena för skolenhet normalt skall vara
överlappande så att det bildas marginalzoner. Detta ger ökade möjligheter
att bibehålla skolor i glesbygd. Beträffande de i motion 1980/81: 72 nämnda

UbU 1980/81:12

länen. Gotlands län och Jämtlands län, var enligt uppgift från SÖ för
Gotlands län läsåret 1975/76 elevmedeltalet per mellanstadieklass 17,69
och läsåret 1980/81 basresursmedeltalet på mellanstadiet 18,41. För Jämtlands
län var motsvarande siffror 18,97 läsåret 1975/76 och 18,53 läsåret
1980/81. Dessa siffror ger inte underlag för den oro som framförs i motionen.

Det bör i sammanhanget erinras om att det inte är länsskolnämnds beslut
om antal basresurser vid skolenhet som ensamt avgör antal undervisningsavdelningar
vid skolenheten. Det är genom lokalt beslut som man
slutligt fastställer klassanordningar vid skolenheten med utgångspunkt i
antalet basresurser och tillgängligt antal lärarveckotimmar i förstärkningsresursen.

Med hänvisning till vad som anförts beträffande frågan om basresursmedeltal
på mellanstadiet avstyrker utskottet motionerna 1980/81:72 yrkande
7 och 1980/81: 104 yrkande 1 e i denna del. Utskottet har inte något att
erinra mot den redovisade åtgärden, vilket riksdagen med anledning av
proposition 1980/81: 20 som sin mening bör ge regeringen till känna.

Organisationsförändringar inom gymnasieskolan m. m.

En hög ambitionsnivå i fråga om antalet utbildningsplatser i gymnasieskolan
har fastlagts genom riksdagens beslut med anledning av proposition
1979/80:100 samt proposition 1979/80:145 om åtgärder för att främja ungdomars
utbildning i gymnasieskolan m.m. (UbU 1979/80:34, rskr 1979/
80:363). Den ambitionsnivån bör enligt föredraganden fortfarande gälla.

Det anses nödvändigt att göra en omfattande besparing genom förändring
av gymnasieskolans organisation. En timplaneförändring föreslås.
Den bör i huvudsak genomföras så att antalet direkt lärarledda lektioner
minskar med 10% på alla linjer och specialkurser sammantagna. En sådan
omorganisation kan emellertid inte genomföras schablonartat. Den kan
behöva, heter det i propositionen, få större eller mindre omfattning på
olika linjer och specialkurser och i olika årskurser beroende på utbildningsinnehåll,
olika riskmoment inom utbildningen m.m. En genomsnittlig
minskning om 10% leder till en besparing på ca 304 milj. kr. beräknat i
1982 års prognostiserade löneläge. Samtidigt bör gymnasieskolan emellertid
erhålla en förstärkningsresurs för lärarhandledning, som motsvarar ca
125 milj. kr. Denna bör samordnas med nuvarande resurser för grupptimmar,
timme till förfogande och olika stödinsatser till en gemensam resurs.
Inom ramen för denna resurs skall man lokalt kunna göra särskilda undervisningsinsatser.
En besparing med denna utformning begränsas enligt
propositionen därför till ca 179 milj. kr. per år.

Den frigjorda timplanetiden bör enligt propositionen läggas ut som elevtimmar
på schemat och förslagsvis rubriceras specialarbete. Den bör kunna
läggas ut som sammanhängande pass. Det blir genom omorganisationen

UbU 1980/81:12

av gymnasieskolans timplaner möjligt för skolledningen att i viss utsträckning
förlägga koncentrationsdagar, skrivningar m.m. till den frigjorda tiden.
Därigenom anses den reella minskningen i antalet traditionella lektioner
för eleverna bli betydligt mindre än 10%. Föredragande statsrådet
avser att senare föreslå regeringen att förelägga riksdagen en proposition
med förslag till nya timplaner att träda i kraft tidigast fr. o. m. hösten 1982.
Föredraganden avser också att föreslå regeringen att SÖ får i uppdrag att
genomföra motsvarande timplaneförändringar för specialkurser. 1 detta
sammanhang anmäls att initiativ inom kort kommer att tas till en översyn
av statsbidraget till gymnasieskolan.

I motionerna 1980/81:72 (yrkandena 8 och 9) och 1980/81:104 (yrkande 1
e i denna del) yrkas avslag på regeringens förslag till riktlinjer för timplaneförändringar
i gymnasieskolan. Enligt den förstnämnda motionen bör föreslagen
genomsnittlig minskning av antalet lärarledda lektioner i gymnasieskolan
med 10% inte genomföras, eftersom den innebär ett betydande
ingrepp i gymnasieskolans timplaner. Minskningen av lektionsantalet
anses komma att bli större för ämnena på de tre- och fyraåriga linjerna än
inom yrkesutbildningen på de yrkesinriktade studievägarna. Detta innebär,
säger motionärerna, en betydande försämring av gymnasieskolans
möjligheter att ge eleverna den bildning och omvärldsorientering som är en
av dess huvuduppgifter. Andra besparingsförslag förs fram. t. ex. åtgärder
för att motverka dubbelutbildning och för att fylla vakanta utbildningsplatser
samt punktvis revision av statsbidrag till driften av gymnasieskolor.
Motionärerna anser att den mest ändamålsenliga åtgärden för att skapa
en mer rationell organisation av utbildningen på gymnasial nivå är att
åstadkomma en närmare samverkan mellan gymnasieskolan och motsvarande
utbildning inom kommunal vuxenutbildning. Pågående utredningsarbete
om en ökad samverkan mellan i första hand gymnasieskola och
kommunal vuxenutbildning bör därför påskyndas.

Utskottet vill med anledning av propositionen i denna del och motionsyrkandena
anföra följande.

Av den i propositionen förordade genomsnittliga minskningen av antalet
undervisningstimmar i gymnasieskolan med 10% (304 milj. kr.) avses fyra
tiondelar (125 milj. kr.) återgå som en förstärkningsresurs för lärarhandledning
vid specialarbete. Nettominskningen av den lärarledda undervisningen
förutsätts således bli i genomsnitt 6%. Denna minskning kan uppvägas
något genom propositionens förslag om en friare användning av nuvarande
resurser för grupptimmar, timme till förfogande och olika stödinsatser
samt genom förläggning av skrivningar och för skolans elever gemensamma
aktiviteter m. m. till den frigjorda tiden.

Enligt utskottets mening bör föreslagen minskning av antalet undervisningstimmar
i gymnasieskolan inte vara fastlåst till i genomsnitt 10%.
Regeringen bör pröva om åsyftad besparing kan åstadkommas också genom
andra åtgärder än vad som föreslagits i propositionen, t. ex. genom

UbU 1980/81:12

åtgärder föreslagna i motion 1980/81:72. Målsättningen för arbetet bör
vara att man når en besparingseffekt som motsvarar i huvudsak det belopp
som anges i propositionen. Arbetet med timplanerna bör bedrivas i kontakt
med gymnasieutredningen.

I tilläggsdirektiv (Dir 1979:63) till gymnasieutredningen sommaren 1979
framhåller föredraganden att det är nödvändigt att tillgängliga resurer för
gymnasial utbildning utnyttjas på mest effektiva sätt. Utredningen fick
därför i uppdrag att ta initiativ till en försöksverksamhet med fördjupad
samverkan när det gäller gymnasial utbildning mellan gymnasieskola,
kommunal vuxenutbildning och arbetsmarknadsutbildning.

Utskottet anser i likhet med vad som anförs i tilläggsdirektiven och i
motion 1980/81: 72 att det är angeläget att på ett mer rationellt sätt utnyttja
anvisade resurser för den gymnasiala utbildningen.

Regeringen bör ta ytterligare initiativ till åtgärder som främjar ett bättre
utnyttjande av resurserna pä det gymnasiala stadiet. Riksdagen har anvisat
medel till gymnasieskolan för att den skall kunna ta emot inte bara hela 16-årskullen utan även äldre sökande. Av utlagda elevplatser inom den
grundskoleanknutna delen av gymnasieskolan finns på vissa studievägar
platser som inte tagits i anspråk innevarande läsår. En strävan bör vara att
utnyttja gymnasieskolans resurser fullt ut. Enligt utskottets uppfattning
kan rationaliseringsvinster göras om man visar återhållsamhet med samtidigt
anordnande av samma gymnasieskolutbildningar såväl inom gymnasieskolan
som inom kommunal vuxenutbildning och arbetsmarknadsutbildning.

Utskottet föreslår att riksdagen beträffande riktlinjer för timplaneförändringar
i gymnasieskolan och initiativ till åtgärder som främjar ett bättre
utnyttjande av utbildningsresurserna på det gymnasiala stadiet med anledning
av proposition 1980/81:20 och motionerna 1980/81:72 yrkandena 8
och 9 samt 1980/81:104 yrkande le i denna del som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

Utskottet tillstyrker förslaget i propositionen om att statsbidraget för
särskilda kostnader vid utbildning på heltid för industri och hantverk helt
skall upphöra fr. o.m. den 1 juli 1981. För budgetåret 1980/81 har beräknats
ett totalt medelsbehov för ifrågavarande ändamål om ca 26 milj. kr.

Fortbildning

Frågan om den framtida grundutbildningen av lärare liksom fortbildning
och vidareutbildning av dem samt frågan om forsknings- och utvecklingsarbetet
rörande skolan bereds f. n. inom regeringskansliet med anledning
av dels lärarutbildningsutredningens betänkande (SOU 1978:86) Lärare
för skola i utveckling, dels skolforskningskommitténs betänkande (SOU
1980:2) Skolforskning och skolutveckling.

UbU 1980/81:12

1 förevarande proposition föreslår regeringen att riksdagen redan nu
skall godkänna att den del av fortbildningen av lärare m.fl. som gäller
personallagsutbildningen (PLAG) och skolledarutbildningen (SLUG) skall
omstruktureras i syfte att spara omkring 21 milj. kr.

Personallagsutbildningen bör enligt propositionen fr. o. m. budgetåret
1980/81 förläggas till studiedagar och annan undervisningsfri tid i syfte att
eliminera all vikariekostnad. Denna beräknas uppgå till 5 milj. kr. Vidare
beräknas kostnaderna för resor och traktamenten minska med I milj. kr.
Målen för personallagsutbildningen får dock inte åsidosättas. Okonventionella
lösningar för att uppnå dem bör prövas.

Skolledarutbildningen består av kursperioder, hemarbete då arbetsavlastning
ordnas samt samhällsinriktad praktik. Föredragande statsrådet
föreslår att kurstiden skall minskas från 25 till 20 dagar och att den
samhällsinriktade praktiken om sammanlagt 28 dagar skall minskas betydligt
och förläggas så att vikariekostnader behöver utgå under endast fem
dagar. Förslagen beräknas medföra en besparing om sammanlagt 12 milj.
kr.

Genom en höjd effektivitet inom skolledarutbildningen och genom samordning
med personallagsutbildningen beräknas kostnaderna för skolledarutbildningen
kunna minska med ytterligare 3 milj. kr.

I motion 1980/81:72 (yrkande 10) yrkas att riksdagen skall avslå regeringens
förslag om omstrukturering av personallags- och skolledarutbildningarna.
Motionärerna pekar på att sparåtgärderna inriktats på de två
fortbildningsprogram som skall förnya skolarbetet. De anser att om besparingar
under fortbildningsanslaget är nödvändiga borde olika fortbildningsändamål
granskats förutsättningslöst. De anser det oacceptabelt att
minska den samhällsinriktade praktiken inom skolledarutbildningen då ett
av de mest väsentliga inslagen i SIA-reformen är att stärka sambandet
mellan skolan och samhället. Motionärerna erinrar om att personallagsutbildningen
från början avsågs omfatta 20 utbildningsdagar men minskats
till hälften innan den startade. Utbildningen är därför enligt motionärernas
mening extra känslig för ytterligare nedskärningar.

En besparing på 2 milj. kr. föreslås dock i motionen (yrkande 11). Denna
besparing skall uppnås genom en bättre samordning mellan personallagsoch
skolledarutbildningarna och göras inom ramen för både fortbildningsanslaget
och driftanslagen till grundskolan och gymnasieskolan.

Utskottet anser i likhet med föredragande statsrådet att det är nödvändigt
att spara även beträffande personallags- och skolledarutbildningarna.
Det är i den nya situationen viktigt att man inte åsidosätter målen för de
berörda utbildningarna. Beträffande personallagsutbildningen har inte föreslagits
några begränsningar av de direkta utbildningskostnaderna eller av
de personalgrupper som deltar i utbildningen. Genom att utbildningen
t. ex. förläggs till studiedagar och annan undervisningsfri tid och anordnas
på kursdeltagarnas hemorter eller näraliggande orter skapas möjligheter

UbU 1980/81:12

för fler att delta i utbildningen. När det gäller skolledarutbildningen. som
är en mycket kostnadskrävande utbildning, har dock en viss minskning av
kurstiden måst tillgripas, liksom en minskning av praktiktiden. Utskottet
anser att riksdagen bör godkänna dessa och övriga föreslagna omstruktureringar
av personallags- och skolledarutbildningarna och avslå yrkandena
10 och 11 i motion 1980/81:72.

Övriga frågor rörande skolväsendet

Statens institut för läromedelsinformation (SIL), som startade sin verksamhet
den 1 juli 1974, har till uppgift att samla och sprida information om
läromedel, främja produktion av goda läromedel i ämnen där det är brist på
lämpliga läromedel samt vara central myndighet för rikscentralerna för
pedagogiska hjälpmedel för handikappade (RPH). Informationen om sådant
material som läromedelsproducenterna begärt att få registrera hos
SIL finansieras med avgifter från producenterna. Med producentavgifterna
finansieras också 11% av övriga kostnader för SIL. Resterande
kostnader för SIL, kostnaderna för information om invandrarläromedel,
produktionsstödskostnaderna samt kostnaderna för verksamheten vid
RPH bekostas genom anslag på statsbudgeten.

I motion 1980/81:72 (yrkande 12) yrkas att riksdagen skall besluta att
hos regeringen anhålla om förslag till nytt system för finansiering av SIL:s
verksamhet. Det nya förslaget skall innebära att nuvarande producentavgifter
för registrering av läromedel ersätts med generella producentavgifter
relaterade till producenternas försäljning av läromedel till kommunerna.
Inkomsterna från denna avgift skall täcka inte bara kostnaderna för läromedelsinformationen,
med undantag av informationen om invandrarläromedel,
utan även produktionsstödet. Samtidigt med det nya finansieringssystemet
bör också ett system för prisövervakning av läromedel införas
(yrkande 13).

Utredningen (U 1976:04) om läromedelsmarknaden har avgett sitt slutbetänkande
(SOU 1980: 15) Läromedlen i skolan. Förslag om bl. a. den
framtida läromedelsinformationen samt finansieringen av denna och administrationen
av produktionsstödet övervägs f. n. inom regeringskansliet.

Med hänvisning till den pågående beredningen av olika läromedelsfrågor
föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1980/81: 72 yrkandena 12 och

13.

I motion 1980/81:72 anförs att besparingarna i proposition 1980/81:20
huvudsakligen är inriktade på transfereringarna till hushållen och kommunerna,
medan förslag att begränsa den statliga administrationen nästan helt
saknas. I motionen föreslås att sparmål skall sättas upp inför kommande
ställningstaganden till förslag (SOU 1980:5) från skoladministrativa kommittén.
SAK (U 1978: 17) och förslag (SOU 1980:2) från skolforsknings -

UbU 1980/81:12

kommittén (U 1978:09). Besparingar i den statliga sko/administrationen
bör enligt motionen kunna göras genom en minskning av kostnaderna för
SÖ och länsskolnämnderna med sammanlagt 10 milj. kr. (yrkande 14).
Genom att, som skolforskningskommittén föreslagit, i större utsträckning
än f. n. förankra forsknings- och utvecklingsarbetet i skolorna bör det
enligt motionärerna vara möjligt med en besparing ander anslaget Pedagogiskt
utvecklingsarbete inom skolväsendet med 10 milj. kr. (yrkande 15).

Utskottet anser att riksdagen inte nu bör ta ställning till de frågor som
f. n. bereds inom regeringskansliet med anledning av förslagen från SAK
och skolforskningskommittén. Riksdagen bör därför avslå motion 1980/
81:72 yrkandena 14 och 15.

Enligt motion 1980/81:104 (yrkande 2) bör riksdagen uttala att anslag för
budgetåret 1981/82 ej bör upptas för statsbidrag till privatskolor, riksinternatskolor
och vissa andra skolor med enskild huvudman. 1 ett statsfinansiellt
läge, när omfattande besparingar måste göras, måste enligt motionärernas
mening samhällets stöd till enskild verksamhet inom skolans område
drabbas i första hand.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandet erinra om att föreslagen
besparing är svår att uppskatta och att det möjligen inte är fråga om
någon besparing, eftersom vid en eventuell avveckling av skolorna elever
där kan komma att få föras över till det allmänna skolväsendet och där
föranleda kostnader för stat och kommun. Förändring i bidragsgivningen
till i motionen nämnda skolor bör inte övervägas förrän resultat föreligger
från arbetet inom kommittén (U 1979:13) angående skolor med annan
huvudman än stat och kommun. Utskottet föreslår att riksdagen avslår
motion 1980/81: 104 yrkande 2.

2 Högskola och forskning
Inledning

I propositionen redovisas huvuddragen av de besparingar inom högskolans
område som måste göras under budgetåret 1981/82 med anledning av
den nu aktuella sparplanen. Föredragandens avsikt är att i 1981 års budgetproposition
föra upp besparingarna vid beräkningen av anslagen för angivna
budgetår. En utgångspunkt för förslaget är enligt föredragande statsrådet
att högskoleutbildning och forskning är verksamheter vars resultat
märks först på lång sikt. Besparingar och rationaliseringar inom dessa
områden får till följd därav långsiktiga verkningar och måste därför, menar
föredraganden, genomföras på ett sådant sätt att de centrala delarna av
högskolan hålls intakta, dvs. att en god kvalitet stimuleras i yrkesutbildning
och återkommande utbildning samt i forskningsverksamhet och att
förnyelsen främjas inom både utbildning och forskning.

UbU 1980/81:12

Besparingsförslagen på högskoleområdet uppgår enligt propositionen till
77 150000 kr. Drygt 25 milj. kr. hänför sig till en minskad dimensionering
av den grundläggande högskoleutbildningen. Huvuddelen av besparingarna
i övrigt avser minskningar av kostnaderna per utbildningsplats, av
medel för forsknings- och utvecklingsarbete samt av lokalkostnader.

I propositionen anför föredragande statsrådet att det nu är nödvändigt
att åstadkomma en ökad rationalisering inom högskolans administrativa
verksamheter. Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) har under de
senaste två budgetåren fått vidkännas de sedvanliga tvåprocentiga nedskärningarna
av anslagen. Det är nu. menar föredraganden, nödvändigt att
högskoleenheternas styrelser åstadkommer motsvarande rationaliseringar
i sina administrativa verksamheter. Föredraganden avser att återkomma
till denna fråga i 1981 års budgetproposition.

1 motion 1980/81:72 (yrkande 16) anförs att föredragande statsrådets
uttalande borde ha följts av konkreta förslag i propositionen. De framtida
besparingarna på högskoleområdet bör enligt motionärerna i första hand
inriktas på att begränsa byråkratin inom högskolan. Det Finns, anser motionärerna,
tecken på att de byråkratiska inslagen i högskolan är onödigt
stora. Byråkratin inom högskolan bör därför minskas och kostnaderna för
den begränsas. Sådana åtgärder skulle leda till besparingar på högskolans
område. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Mot bakgrund av vad föredragande statsrådet anfört om administrationen
inom högskolan och om sin avsikt att återkomma till fragan i budgetpropositionen
anser utskottet att det inte är påkallat för riksdagen att nu
göra något uttalande i frågan. Motion 1980/81:72 yrkande 16 bör därför
avslås av riksdagen.

Avslag på propositionen i vad avser samtliga besparingar inom högskoleutbildning
och forskning yrkas i motion 1980/81: 104 (yrkande 1 f). Motionärerna
anser att besparingarna inskränker möjligheterna till fria studieval
och medför en ännu hårdare anpassning av utbildningen tili näringslivets
behov.

Det är enligt utskottets uppfattning nödvändigt att med anledning av
sparplanen göra besparingar också inom högskolans område. Utskottet
kan därför inte tillstyrka ett yrkande som innebär avslag på propositionen i
dess helhet i vad avser högskolan. Yrkande I f i motion 1980/81: 104 bör
därför avslås av riksdagen.

Grundläggande högskoleutbildning m.m.

Föredraganden anför i propositionen att han i budgetpropositionerna för
budgetåren 1979/80 och 1980/81 redovisat vissa riktlinjer för hur besparingar
inom högskoleområdet bör kunna åstadkommas. Dessa riktlinjer innebär
sammanfattningsvis att de utbildningslinjer vilkas antagningskapacitet

UbU 1980/81:12

inte kan utnyttjas till fullo eller vilka syftar till en verksamhet inom en för
de utbildade osäker arbetsmarknad i första hand bör få en minskad dimensionering.
Därvid bör man, fortsätter föredragande statsrådet, hellre lägga
ned en linje i dess helhet vid en eller flera högskoleenheter än minska
antagningstalet på en linje vid samtliga högskoleenheter där den förekommer.
På så sätt bör det vara möjligt att skapa en mer rationell arbetsfördelning
mellan högskoleenheterna. Innebörden i de nyssnämnda riktlinjerna
är vidare den att en hårdare granskning bör göras av utbudet av enstaka
kurser.

I motion 1979/80:72 understryks vikten av att en tillräckligt hög antagningskapacitet
upprätthålls inom högskolan, eftersom de stora ungdomskultur
som nu genomgår gymnasieskolan kan förväntas öka efterfrågan på
högskoleutbildning de närmaste åren. 1 motionen behandlas också frågan
om nedläggning av utbildningar vid de mindre högskolorna. Motionärerna
förutsätter att, om ett påtagligt större sökandeintresse uppstår samtidigt
med ett arbetsmarknadsbehov, en ökning av högskoleutbildningen i första
hand åter sker genom att sådan utbildning anordnas på de orter där utbildningar
nu föreslås upphöra. De små högskolorna behöver en bas av fasta
linjer för att kunna utgöra ett stöd för den regionala utvecklingen. Vad
motionärerna nu anfört om den fortsatta utbildningsplaneringen föreslås
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna (yrkande 17).

Utskottet vill först erinra om de riktlinjer för resursplaneringen som
utskottet uttalade sig för vid behandlingen av budgetpropositionen våren
1980 (prop. 1979/80:100, UbU 1979/80:28, rskr 1979/80:292). Utskottet
uttalade därvid bl. a. att en analys av frågan om hur den s. k. 16-årspuckeln
påverkar efterfrågan på utbildning kan medföra att resursbehovet för högskolan
behöver prövas från nya utgångspunkter. Regeringen har sedermera
givit UHÄ i uppdrag att göra en sådan analys. I avvaktan på resultatet
av detta uppdrag anser utskottet att riksdagen inte behöver göra något
förnyat uttalande i frågan. Utskottet erinrar vidare om att utskottet vid
samma tillfälle uttalade sig om vissa principer för utbyggnaden av högskoleutbildningen.
Uttalandet innebar bl. a. ett konstaterande av att riksdagens
tidigare beslut om utbyggnadsorter skall stå fast och att det ankommer
på regionstyrelserna att bedöma den lämpliga utbyggnadstakten på de
olika utbyggnadsorterna. Utskottet delar motionärernas uppfattning att det
är betydelsefullt för de små högskoleenheterna att ha en bas av allmänna
utbildningslinjer som grund för sin verksamhet. När förutsättningar för en
ökning av utbildningsutbudet föreligger, skall utskottets ovan nämnda
uttalande beaktas. Utskottet anser det inte påkallat för riksdagen att göra
något förnyat uttalande med anledning av de besparingsförslag som nu
förelagts riksdagen. Med hänvisning härtill bör riksdagen avslå motion
1980/81:72 yrkande 17.

Föredraganden anför i propositionen att han räknar med en besparing
avseende arkitektutbildningen. Den bedrivs f. n. vid tekniska högskolan i
2 Riksdagen 1980181. 14 sami. Nr 12

UbU 1980/81:12

Stockholm (70 nybörjarplatser), vid Chalmers tekniska högskola (50 nybörjarplatser)
och vid universitetet i Lund (60 nybörjarplatser). Enligt
föredragandens mening är de närmaste årens arbetsmarknadsutveckling
för arkitekter avhängig av ett flertal i dag svårbedömbara faktorer, t. ex.
byggnadsverksamhetens omfattning och den offentliga sektorns andel av
den samlade samhällsekonomin och tillväxten i denna. Någon expansion
av betydelse förväntas f. n. inte. Mot denna bakgrund och med hänsyn till
den redan i dag låga sysselsättningsgraden inom arkitektkåren talar starka
skäl för en avsevärd minskning av planeringsramarna för arkitektlinjen
med 60 platser och för en väsentlig minskning av hithörande forskningsorganisation.
För att uppnå största möjliga besparingseffekt bör enligt föredraganden
minskningen genomföras på en enda högskoleort. Vad gäller
valet av ort är det enligt föredragandens mening angeläget att den stora
bredd i utbildningsutbudet som f. n. finns vid de tekniska högskolorna i
Stockholm och Göteborg bevaras. UHÄ bör få i uppdrag att inkomma med
underlag beträffande en sådan avveckling. För läsåret 1981/82 föreslår
föredraganden att man inte gör någon antagning på arkitektlinjen i Lund.

I motion 1980/81:72 (yrkande 18) föreslås att riksdagen skall besluta att
antagning till arkitektlinjen vid universitetet i Lund skall ske även läsåret
1981/82. Därigenom skulle man uppnå bästa möjliga utnyttjande av befintliga
resurser för teknisk utbildning och forskning vid universitetet.

En utredning om hur en minskning av arkitektutbildningen kan genomföras
föreslås i motion 1980/81:62. Motionärerna anser att det finns skäl anta
att dimensioneringen av arkitektlinjen är för stor. Till utbildningen vid
universitetet i Lund har emellertid knutits en omfattande forskning och
utbildningen har delvis en annan inriktning än utbildningen i Stockholm
och Göteborg. Utbildningens möjligheter till samverkan med andra delar
av universitetets verksamheter är enligt motionärerna stora och forskningen
och utbildningen hämtar i allt större utsträckning uppslag och verksamhetsinriktning
i sina kontakter med närliggande regioner. UHÄ bör därför
få i uppdrag att bedöma den framtida arbetsmarknadssituationen för arkitekter
och förutsättningslöst utreda och snarast inkomma med förslag till
hur en minskning av resurserna för arkitektutbildning kan ske.

Utskottet anser att en förutsättningslös utredning om arkitektutbildningens
dimensionering och lokalisering bör göras. Till grund härför bör ligga
en analys av den framtida arbetsmarknadssituationen för arkitekter. Även
frågan om forskningsorganisationen och dess omfattning bör vägas in i en
sådan helhetsbedömning. Förslag på grundval av en utredning bör kunna
föreläggas riksdagen i sådan tid att riksdagen samtidigt kan fatta beslut om
antagningskapaciteten för läsåret 1982/83. Planeringsramen för arkitektlinjen
vid universitetet i Lund budgetåret 1981/82 skall vara 30 studerande.
Genom en minskad antagning av studerande är det nämligen enligt vad
utskottet erfarit möjligt att uppnå goda besparingseffekter, samtidigt som
vissa olägenheter undviks med att inte ha någon antagning alls. Den

UbU 1980/81:12

besparing som uppnås genom en minskad dimensionering bör enligt utskottets
uppfattning kompletteras av ytterligare besparingar inom civilingenjörsutbildningen
och arkitektutbildningen vid universitetet i Lund så att
det sammanlagda besparingsbeloppet uppgår till det belopp om 765000 kr.
som angivits i propositionen. Det bör ankomma på styrelsen för universitetet
att inom ramen för sina befogenheter besluta om åtgärder för att
åstadkomma nämnda besparing.

Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning av proposition
1980/81:20 och motion 1980/81:62 samt med bifall till motion 1980/81:72
yrkande 18 som sin mening ge regeringen till känna.

1 detta sammanhang vill utskottet kommentera uttalandet i propositionen
om bredden i utbildningen på de aktuella högskoleorterna. Enligt
utskottets uppfattning får nämnda uttalande inte tolkas så att det inte är
angeläget att behålla den bredd i utbildningsutbudet vid universitetet i
Lund som representeras av den tekniska utbildningen där.

Föredraganden förordar vidare i propositionen en minskning av planeringsramen
för kemistlinjen vid högskolan i Sundsvall/Härnösand, vilket
innebär en nedläggning av linjen vid högskolan. Åtgärden innebär en
besparing om 369000 kr.

1 motion 1980/81:67 föreslås att riksdagen begär hos regeringen att UHÄ
ges i uppdrag att undersöka förutsättningarna för att behålla kemistlinjen
vid högskolan. Motionärerna anser att i stället dimensioneringen av någon
annan utbildning vid högskolan bör minskas eller att kapaciteten på kemistlinjen
vid något av de större universiteten bör dras ner. Motionärerna
menar att utbildningen på kemistlinjen är en viktig förutsättning för att en
vetenskaplig kompetens inom de matematisk-naturvetenskapliga och tekniska
områdena vid högskolan i Sundsvall/Härnösand skall kunna upprätthållas.
En nedläggning av kemistlinjen skulle vidare enligt motionärerna
innebära att den samverkan i utbildningen och i forsknings- och utvecklingsarbetet
som inletts mellan högskolan och näringslivet i Västernorrland
på bl. a. de kemiska och processtekniska områdena försvåras. Utbildningen
har också enligt motionärerna betydelse för samarbetet med universitetet
i Umeå och för det mittnordiska samarbetet. Antalet studerande på de
naturvetenskapliga utbildningarna i gymnasieskolan ökar inom regionen
och rekryteringen till utbildningen kan därigenom förbättras. Utvecklingen
av den kemiska industrin inom regionen förväntas öka efterfrågan på
utbildade.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det av flera skäl är viktigt
att högskolan i Sundsvall/Härnösand t. v. får behålla kemistutbildningen.
Utskottet anser att i stället dimensioneringen av fritidspedagogutbildningen
där bör minskas. En reducering av antagningskapaciteten för denna
linje bör göras motsvarande omfattningen av den kommunala fritidspedagogutbildningen
i Sundsvall, vilken avses bli förstatligad budgetåret 1981/

UbU 1980/81:12

82. Besparingen kan därmed beräknas uppgå till minst samma belopp som i
propositionen upptagits som besparing för kemistlinjen angivna budgetår.

Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning av proposition
1980/81:20 och motion 1980/81:67 som sin mening ge regeringen till känna.

Föredraganden räknar vidare med en besparing om 360000 kr. genom att
matematikerlinjen vid högskolan i Växjö med en planeringsram om 15
studerande läggs ner.

I motion 1980/81:52 föreslås att propositionens förslag i denna del avslås,
eftersom utbildningen i fråga har stor betydelse både för högskolan
och för den omgivande regionen. Samma skäl för bevarande av matematikerlinjen
åberopas i motion 1980/81:70, i vilken andra besparingsmöjligheter,
nämligen en minskad dimensionering av förskollärarlinjen, anvisas.

Även såvitt avser högskolan i Växjö anser utskottet det angeläget att en
bas för den matematisk-naturvetenskapliga utbildningen finns kvar där
t. v. Antagning till matematikerlinjen i Växjö skall därför ske även läsåret
1981/82. I stället bör en minskning av dimensioneringen av förskollärarlinjen
göras vid högskolan så att besparingen för budgetåret 1981/82 kan
uppgå till i huvudsak det belopp som angetts som besparing för matematikerlinjen.
Utskottet vill i detta sammanhang framhålla att det är angeläget
att dimensioneringen av förskollärarlinjen och fritidspedagoglinjen ses
över och att därvid skillnaderna mellan utbildningskapacitet och arbetsmarknadsbehov
inom de olika regionerna uppmärksammas. Dimensioneringen
av utbildningarna bör bl. a. grundas på en bedömning av det antal
tjänster som kommunerna kan förväntas inrätta för förskollärare och fritidspedagoger
i framtiden.

Vad utskottet nu anfört bör riksdagen med anledning av proposition
1980/81:20 och motion 1980/81:52 samt med bifall till motion 1980/81:70
som sin mening ge regeringen till känna.

Utskottet har inget att erinra mot de föreslagna minskningarna av planeringsramarna
för kemistlinjen och matematikerlinjen vid högskolan i Örebro.

I detta sammanhang behandlar utskottet yrkande 27 i motion 1980/81:72
om utredning av den tekniska utbildningen inom högskolan. Motiven till
yrkandet återfinns i motion 1980/81:71. Där anförs att en systematisk
genomgång av den tekniska utbildningen bör komma till stånd för att bl. a
höja kvaliteten på utbildningen och se till att utbildningen svarar mot
yrkeslivets krav. Möjligheterna att ge de tekniska utbildningarna inslag
från andra utbildningsområden, som arbetsrätt, arbetsvetenskap, ekonomi,
juridik och språk, bör enligt motionärerna övervägas. Åtgärder för att
skapa specialistutbildningar av hög kvalitet bör enligt motionen också
prövas.

Utskottet tog vid föregående riksmöte ställning till ett liknande motions -

UbU 1980/81:12

yrkande (mot. 1979/80:521, yrk. 16, UbU 1979/80: 27 s. 10-11, rskr 1979/
80:291). Utskottet uttalade därvid bl. a. att det ankommer på UHÄ att ta
initiativ till översyner av utbildningslinjer och att det också pågår ett
omfattande utvecklingsarbete inom flera civilingenjörsutbildningar. Frågan
om specialistutbildningar hade enligt utskottet samband med det utredningsarbete
som bedrivs inom UHÄ om etappavgångar i forskarutbildningen.
Med hänvisning härtill avslogs det då aktuella motionsyrkandet. Utskottet
har nu ingenting ytterligare att anföra i frågan utan föreslår att
riksdagen avslår motion 1980/81:72 yrkande 27.

I proposition 1980/81:20 föreslås att 30 nybörjarplatser på samluillsplanerarlinjen
vid universitetet i Göteborg dras in, vilket innebär nedläggning
av utbildningen vid universitetet där.

I motion 1980/81:94 framhålls att en nedläggning av samhällsplanerarlinjen
kommer att få negativa effekter på flera områden. Spareffekter bör
enligt motionärerna kunna uppnås på annat sätt, t. ex. genom samplanering
med annan linjeutbildning eller genom indragning av utbildningsplatser på
andra linjer. Detta föreslås riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.

UHÄ har i anslagsframställningen för budgetåret 1981/82 på grundval av
ett utredningsförslag från den s. k. AU-gruppen (UHÄ-rapport 1979:25)
föreslagit en ny linjeorganisation som berör stora delar av utbildningsutbudet
inom sektorn för utbildning för administrativa, ekonomiska och sociala
yrken. UHÄ föreslår bl.a. att samhällsplanerarlinjen, utom såvitt avser
den utbildning som ges vid universitetet i Stockholm, sammanförs med
förvaltningslinjen och linjen för offentlig förvaltning till en ny allmän
utbildningslinje, förvaltningslinjen. Förslagen bereds f. n. i regeringskansliet.
Utbildningskapaciteten på samhällsplanerarlinjen vid universitetet i
Göteborg har under de senaste läsåren inte varit fullt utnyttjad. Utskottet
har ingenting att erinra mot propositionens förslag i denna del och föreslår
därför att riksdagen avslår motion 1980/81:94.

Föredraganden föreslår vidare att sekreterarlinjen läggs ner vid samtliga
högskoleenheter där den finns f. n. Denna linje berörs också av det i det
föregående nämnda utredningsförslaget. UHÄ har föreslagit att sekreterarutbildningen
läggs ner som högskoleutbildning, bl. a. med hänsyn till att
motsvarande utbildning återfinns inom gymnasieskolan. Vid vissa högskoleenheter
har en utveckling av linjen skett som gett den delvis nytt innehåll
och därmed också bidragit till att utbildningen fått en mera högskoleniässig
karaktär. Antagningsplatserna har på flertalet orter inte kunnat fyllas.
Utskottet har inget att erinra mot att sekreterarlinjen läggs ner. Utskottet
anser det emellertid värdefullt att utbildning som innebär en vidareutveckling
av linjen kan etableras i andra former, t. ex. som etappavgång inom
befintliga eller nya linjer. Med det anförda godkänner utskottet föredragandens
förslag i denna del.

3 Riksdagen 1980181. 14 sami. Nr 12

UbU 1980/81:12

Utskottet har inget att erinra mot de förslag som förelagts riksdagen
beträffande planeringsramarna för biologlinjen och för tolk-, psykolog- och
juristlinjerna samt för kultur- och kommunikationslinjen.

I propositionen föreslås vidare förändringar beträffande speciallärarutbildningen.

Föredragande statsrådet anför att riksdagens beslut med anledning av
proposition 1975/76:39 om skolans inre arbete m. m. (UbU 1975/76:30.
rskr 1975/76:367) markerar en förändring av den specialpedagogiskt utbildade
lärarens arbetsuppgifter. Enligt föredraganden är speciallärarutbildningen
i dag inte relevant i förhållande till de arbetsuppgifter som en
specialpedagogiskt utbildad lärare i normalfallet har. Utbildningen bör
därför i större utsträckning än nu inriktas på de svårigheter som möter
läraren vid fullgörande av specialundervisning inom arbetsenhetens eller
klassens ram i grundskolan och gymnasieskolan. 1 huvudsak, heter det i
propositionen, torde det röra sig om undervisning av elever med läs- och
skrivsvårigheter, matematiksvårigheter och/eller anpassningsstörningar.
Den nuvarande speciallärarutbildningen på gren 1 om 40 poäng behandlar
dessa problemområden som en del av ett större komplex. Föredraganden
anser det vara möjligt att i mer koncentrerad form lägga huvudvikten i
utbildningen på de nyss uppräknade områdena. En sådan utbildning bör
kunna ges inom ramen för en kurs om 20 poäng eller två kurser om 10
poäng.

Det Finns enligt propositionen inom särskolan och grundskolan behov av
särskilt utbildade lärare som kan ta hand om elever med uttalade svårigheter.
Detta utbildningsbehov anses böra tillgodoses genom en påbyggnad
om ytterligare 20 poäng som fogas till nämnda kurs om 20 poäng. Det bör
vara möjligt, och i ett initialt skede lämpligt för att säkerställa tillgången på
sådana specialister, att denna utbildning om sammanlagt 40 poäng genomgås
i en följd. I ett längre tidsperspektiv bör även denna avslutande
utbildning om 20 poäng kunna organiseras i kurser om 10 poäng och med
möjligheter till såväl heltidsstudier som deltidsstudier.

I propositionen räknas t. v. med oförändrad planeringsram om 936 nybörjarplatser
för speciallärarutbildning på gren I om 20 poäng. Vidare
räknas med en planeringsram om 180 platser för den fortsatta speciallärarutbildningen
på gren 1 om ytterligare 20 poäng. Antagning till den särskilda
decentraliserade speciallärarutbildningen på gren 1 som anordnas utanför
planeringsramen och som omfattar 168 platser bör enligt propositionen
upphöra efter budgetåret 1980/81.

Den nya utbildningen bör enligt propositionen anordnas fr. o. m. läsåret
1981/82.

Enligt motion 1980/81:72 (yrkandena 19 och 20) bör speciallärarutbildningen
inte brytas ut ur lärarutbildningsutredningens (LUT) samlade
förslag och behandlas separat. Motionärerna säger sig vara införstådda

UbU 1980/81:12

med att speciallärarutbildningen kan behöva ses över och förändras. I
avvaktan på en sådan översyn, som enligt motionärerna bör ske i samband
med behandlingen av LUT:s förslag, föreslås att någon antagning till
speciallärarutbildningens gren 1 inte görs läsåret 1981/82. Med ett ställningstagande
till LUT:s förslag våren 1981 och därmed också till den
framtida speciallärarutbildningen anses speciallärarutbildning kunna återupptas
i förändrad form hösten 1982.

1 motion 1980/81:60 (yrkande 2) begärs att den särskilda decentraliserade
speciallärarutbildningen skall behållas i Umeå.

LUT har kortfattat skisserat en tänkt framtida speciallärarutbildning i
betänkandet (SOU 1978:86 s. 286—292) Lärare för skola i utveckling.
Betänkandet förutsätter i denna del ytterligare utredningsarbete innan det
kan resultera i konkreta förslag. Det finns enligt utskottets uppfattning inte
något omedelbart samband mellan å ena sidan en eventuell reform av den
grundläggande lärarutbildningen och å andra sidan en omläggning av speciallärutbildningen.
Studerande som genomgår en reformerad grundläggande
lärarutbildning skulle utexamineras först under senare delen av
1980-talet och efter tidigast tre års lärartjänstgöring påbörja speciallärarutbildning
omkring år 1990. Härtill kommer det förhållandet att speciallärarutbildning
inte i första hand bygger på utbildningsinnehållet i de grundläggande
lärarutbildningarna utan på deltagarnas egna erfarenheter som lärare.

Motionärernas förslag att inte göra någon antagning till speciallärarutbildning
läsåret 1981/82 innebär bortfall av ett års utbildning och får som
konsekvens att skolväsendet går miste om ca 1 000 utbildade speciallärare.
Vidare skulle de högskolelärare som medverkar i speciallärarutbildning få
sysselsättningssvårigheter framför allt under första hälften av år 1982.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion 1980/81:72
yrkandena 19 och 20 i denna del och tillstyrker vad som i propositionen
anförts beträffande ändrad uppbyggnad av gren 1 av speciallärarlinjen.
Utskottets tillstyrkan innebär att den särskilda decentraliserade speciallärarutbildningen
avvecklas. Utskottet avstyrker därför även motion 1980/
81:60 yrkande 2 som avser bibehållande av sådan utbildning i Umeå.

Inledande speciallärarutbildning om 20 poäng bör enligt propositionen
lokaliseras till Stockholm, Uppsala, Gävle/Sandviken, Linköping, Jönköping,
Lund, Göteborg och Umeå.

I motion 1980/81:53 hemställs att riksdagen beslutar att som sin mening
ge regeringen till känna att föreslagen förändrad speciallärarutbildning
skall lokaliseras till Växjö.

Vid överväganden om lokaliseringen av den inledande speciallärarutbildningen
på gren 1 måste enligt utskottets uppfattning vägas in såväl
ekonomiska som andra faktorer, t. ex. behovet av att fördela utbildningsplatserna
regionalt. Vidare måste beaktas huruvida det är rationellt att —
utöver föreslagen förkortning av utbildningstiden — förlägga oförändrat
antal antagningsplatser till fler orter än nämnda åtta.

UbU 1980/81:12

Utskottet ansluter sig till föredragandens bedömning i frågan om lokalisering
av nämnd speciallärarutbildning och avstyrker motion 1980/81:53
och därmed även motion 1980/81:72 yrkandena 19 och 20 i denna del.
Utskottet vill samtidigt erinra om att det enligt propositionen skall vara
möjligt för en högskoleenhet att, inom ramen för av riksdagen beslutade
nybörjarplatser och medel, decentralisera utbildning till orter där särskild
brist föreligger.

Den fortsatta specialiärarutbildningen om ytterligare 20 poäng bör enligt
propositionen förläggas till Stockholm, Lund och Göteborg.

I motion 1980/81:60 (yrkande 1) hemställs att riksdagen beslutar att
universitetet i Umeå tilldelas 30 platser av den fortsatta speciallärarutbildningen
om 20 poäng som skall anordnas enligt den nya ordningen.

Att förlägga fortsatt speciallärarutbildning om 20 poäng till fler orter än
de i propositionen föreslagna medför ökade kostnader för statsverket.
Utskottet tillstyrker propositionens förslag i lokaliseringsfrågan och avstyrker
motionerna 1980/81:60 yrkande 1 samt 1980/81:72 yrkandena 19
och 20 i denna del.

Utskottet ansluter sig även i övrigt till vad som anförts i propositionen
om ändring beträffande speciallärarlinjen och avstyrker även i denna del
motion 1980/81:72 yrkandena 19 och 20.

Utskottet har vidare inte något att erinra mot vad som i propositionen
anförts om omprövning av vissa ersättningar till studerande som genomgår
lärarutbildning.

När högskolereformen genomfördes tillkom enstaka kurser som en viktig
del av utbildningsutbudet. Avsikten med dem var att tillgodose sådana
behov av fortbildning, vidareutbildning eller annan klart yrkesinriktad
utbildning som inte borde tillgodoses genom fullständiga utbildningslinjer
eller genom internutbildning inom myndigheter, företag och organisationer
m. m. Härtill kom sådana utbildningsbehov som betingades av ett mera
allmänt utbildningsintresse hos den enskilde. De enstaka kurserna var ett
viktigt led i strävandena att förverkliga ett studiemönster i form av återkommande
utbildning. Avsikten var därvid också att åstadkomma ett
breddat utbildningsutbud som kunde vara attraktivt för nya grupper högskolestuderande.

Föredraganden anför nu att en viss utveckling av systemet med enstaka
kurser skett sedan högskolereformens början vilket gör det motiverat med
en översyn och en hårdare prioritering. Föredraganden räknar därför med
en besparing av 6 milj. kr. budgetåret 1980/81, motsvarande 1710 nybörjarplatser
eller 855 årsstudieplatser. Besparingen anser föredraganden skall
beröra i första hand sådana kurser som ligger på en allmänt orienterande
nivå och inte har en klar gräns till folkbildningen. De korta kurser som har
klar fördjupnings- eller påbyggnad skaraktär och därför normalt har tidigare
högskoleutbildning som förkunskapskrav bör enligt föredraganden
inte beröras av besparingen.

UbU 1980/81:12

Även i övrigt bör en granskning och prioritering ske mot bakgrund av
målsättningen med de enstaka kurserna. Föredraganden betonar också att
ökade ansträngningar bör göras för att åstadkomma en bättre planering av
utbudet av enstaka kurser så att dessa kan komplettera varandra inom
olika områden när det gäller såväl breddning som fördjupning av studierna.

Utskottet delar den syn på möjligheter till besparingar inom området
enstaka kurser som föredraganden gett uttryck åt i propositionen. Utskottet
vill stryka under vad föredraganden anfört om vikten av att granskningen
och prioriteringen sker mot bakgrund av det ursprungliga syftet med de
enstaka kurserna. Det är därvid angeläget att möjligheterna till återkommande
utbildning för studerande utan tidigare högskoleutbildning inte
äventyras.

Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen godkänner regeringens
förslag till planeringsramar för enstaka kurser.

I detta sammanhang behandlar utskottet ett par motioner som berör
anslagstilldelningen till Linköpings högskoleregion och de mindre högskoleenheterna.

I motion 1980/81:69 framhålls behovet av ökade utbildningsresurser
inom Linköpings högskoleregion. Motionärerna hävdar att det är svårt att
se på vilket sätt regeringens förslag nu tar hänsyn till utbyggnadsorterna.
Efterfrågan på utbildning vid universitetet i Linköping är stor men möjligheterna
att tillgodose den är små vad avser såväl allmänna utbildningslinjer
som enstaka kurser. Andelen avvisade är betydligt större vid universitetet
i Linköping än vid andra universitet och högskolor. Regeringen bör därför
ta hänsyn till högskoleregionens behov i sina förslag för budgetåret 1981/
82. Detta bör riksdagen enligt motionen som sin mening ge regeringen till
känna.

Frågan om anslagstilldelningen till de mindre högskolorna, särskilt vad
avser universitetet i Linköping, tas också upp i motion 1980/81:88. Motionären
anser att riksdagen bör uttala sin mening om den framtida utvecklingen
och verksamheten vid de små högskoleenheterna och att en prioritering
av dessa bör komma till uttryck i kommande anslagstilldelningar.

Utskottet erinrar om att utskottet vid behandlingen av budgetpropositionen
1980 uttalade sig om den fortsatta utbyggnaden av högskoleutbildningen
och vilken ordning som därvid skulle gälla (UbU 1979/80:28, rskt
1979/80:292). Uttalandet innebär ett konstaterande av att riksdagens tidigare
beslut om vilka orter som är utbyggnadsorter skall stå fast. De båda
högskoleenheterna inom Linköpings högskoleregion, universitetet i Linköping
och högskolan i Jönköping, finns båda på utbyggnadsorter. Den
proposition som utskottet nu har att behandla innehåller inte något uttalande
som strider mot riksdagens beslut. Utskottet finner det därför inte
påkallat att göra något förnyat uttalande i frågan. Motionerna 1980/81:69
och 1980/81:88 bör därför avslås av riksdagen.

UbU 1980/81:12

Utbildningsutskottet har ingenting att erinra mot vad som förordats i
propositionen i fråga om allmän sänkning av utbildningskostnaderna inom
sektorn för utbildning för vårdyrken och sektorn för utbildning för undervisningsyrken
eller mot vad som förordats i fråga om besparingar inom
anslaget till extra dimensioneringsåtgärder i högskolan och inom verksamheten
med forsknings- och utvecklingsarbete för högskolan.

I fråga om lokalkostnaderna vid högskoleenheterna anförs i propositionen
att det är nödvändigt att redan nu söka vidta åtgärder som dämpar
kostnadsutvecklingen för lokalerna inom högskolan. Den minskning av
högskolans dimensionering som hittills skett och som förordats i propositionen
bör leda till ett något minskat lokalbehov. Det är enligt föredragandens
mening angeläget att skärpa prövningen av behovet av nya förhyrningar
samt åstadkomma en minskning av redan existerande förhyrningar.
Föredraganden räknar med att dessa åtgärder leder till besparingar om 15
milj. kr. inom lokalkostnadsanslaget redan under budgetåret 1981/82.

En besparing av den beräknade omfattningen motsvarar enligt vad utskottet
erfarit en lokalyta om ca 50000 m2. Enligt utskottets uppfattning är
det angeläget att en minskning av lokalytan genomförs på ett planmässigt
sätt och utan påtagliga negativa återverkningar på verksamheten inom
högskolan. Utskottet har svårt att bedöma om en besparing av den storleksordning
som angetts går att åstadkomma under sådana förutsättningar.
Utskottet räknar emellertid med att högskolemyndigheterna och byggnadsstyrelsen
i sin planering vidtar alla åtgärder som får anses rimliga i
syfte att nå den besparingseffekt som angetts i propositionen.

Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen godkänner vad som
förordats i denna del.

1 propositionen föreslås vidare att endast 98% av statsbidragen till
kommunal högskoleutbildning, inbegripet sjuksköterskeutbildningen, bör
betalas ut och att en besparing av 3 milj. kr. kan beräknas till följd därav.

1 motion 1980/81:72 yrkas avslag på propositionens förslag (yrkande 2).

Utskottet anser att även den kommunala högskoleutbildningen bör bli
föremål för besparingar och att de bör göras genom en minskning av
statsbidragen på sätt som föreslås i propositionen. Riksdagen bör därför
med avslag på motion 1980/81: 72 yrkande 2 godkänna vad som förordats i
propositionen i denna del.

Forskningsfrågor

När det gäller högskolans forskningsorganisation erinrar föredragande
statsrådet om vad han anfört i proposition 1978/79: 119 om forskning och
forskarutbildning m. m. samt i senaste budgetproposition om arbetsfördelning
mellan högskoleenheter med forskningsresurser inom mindre forsk -

UbU 1980/81:12

ningsområden och om omprövning av inriktningen av olika professurers
forskningsområden. Det är enligt föredragandens mening nödvändigt att
fortsätta den uppbyggnad av forskningsresurserna som har ägt rum de
senaste budgetåren. Ett villkor härför måste dock även på detta område
vara en förbättrad hushållning med de ekonomiska resurserna. Föredraganden
erinrar även här om vikten av en mera ingående prövning av
användningen av redan tillgängliga resurser.

I motion 1980/81: 72 framförs bl. a. förslag om ökning av resurserna för
forskning. Medel skall enligt motionsyrkandena anvisas på tilläggsbudget
för innevarande budgetår. Motiveringarna till förslagen återfinns i motion
1980/81:71, vilken remitterats till finansutskottet. I denna motion anförs
att en kraftig satsning på forskning och utveckling är en viktig förutsättning
för att öka den tekniska och naturvetenskapliga kompetensen i Sverige.
Förslagen i motionen skall enligt motionärerna ingå i ett långsiktigt program
för att stärka forsknings- och utvecklingsarbetet i landet.

Motionärerna föreslår att regeringen i samband med den kommande
forskningspolitiska propositionen lägger fram förslag om att forskningsråden
i framtiden skall få möjlighet att arbeta med planeringsramar (yrkande
22). Detta skulle enligt motionärerna underlätta rådens långsiktiga planering.

I budgetpropositionen 1980 anmälde föredragande statsrådet att han
avsåg att under de följande budgetåren förorda förstärkningar av resurserna
till forskarutbildning och forskning av en omfattning som per år
motsvarade den som föreslogs för budgetåret 1980/81, nämligen totalt ca 70
milj. kr. Även i föreliggande proposition understryker föredraganden, som
ovan nämnts, nödvängdigheten av att fortsätta den uppbyggnad av forskningsresurserna
som ägt rum de senaste budgetåren.

Utskottet anförde vid behandlingen av budgetpropositionen våren 1980
att utskottet tolkade uttalandet i denna så att avsikten därmed var att
underlätta även forskningsrådens långsiktiga planering och att innebörden
av föredragande statsrådets uttalande i budgetpropositionen i stort sett fick
anses motsvara det krav på planeringsramar som ställdes i ett motionsyrkande
(UbU 1979/80:20). Utskottet har nu ingen annan uppfattning i
frågan än den som kom till uttryck i angivna betänkande. Riksdagen bör
därför avslå motion 1980/81: 72 yrkande 22.

Ytterligare basresurser, 1,5 milj. kr., till vardera de matematisk-naturvetenskapliga
och de tekniska fakulteterna föreslås i motion 1980/81:72
(yrkandena 23 och 24) anvisade på tilläggsbudget för innevarande budgetår.

Utskottet erinrar om att forskningsorganisationen vid universitet och
högskolor genom riksdagens beslut med anledning av budgetpropositionen
1980 (prop. 1979/80: 100, UbU 1979/80: 20, rskr 1979/80:232) tillförts betydande
belopp och att ytterligare förstärkningar avses tillkomma följande

UbU 1980/81:12

budgetår. Med hänvisning till det statsfinansiella läget kan ytterligare
tillskott inte komma i fråga. Motion 1980/81:72 yrkandena 23 och 24 bör
därför avslås av riksdagen.

Motionärerna anför vidare att forskartjänster på mellannivå i stor utsträckning
saknas vid universiteten i Linköping och Umeå. Innehavarna
av sådana tjänster svarar för en stor del av högskolans forskningspotential,
menar motionärerna, och ökade resurser för inrättande av sådana tjänster
föreslås därför tillföras universitet och högskolor. Resurser motsvarande
omkring 200 tjänster bör tillkomma under minst tre år, och 7 milj. kr.
föreslås anvisade på tilläggsbudget för budgetåret 1980/81 under anslaget
Vissa särskilda utgifter inom högskolan m. m. Motionärerna föreslår dessutom
att 3,75 milj. kr. anvisas på tilläggsbudget under samma anslag för
internationella kontakter inom den tekniska och naturvetenskapliga forskningen
(yrkande 25).

Utskottet hänvisar även såvitt avser dessa krav till de satsningar som
skett samt till det statsfinansiella läget. Riksdagen bör därför avslå motion
1980/81:72 yrkande 25.

Naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR) skall enligt samma motion
(yrkande 26) anvisas ytterligare 5 milj. kr. innevarande budgetår. Satsningen
är enligt motionärerna motiverad av det stora behov som NFR i sina
anslagsframställningar redovisat av att starta olika forskningsprojekt inom
det naturvetenskapliga området.

Utskottet kan i rådande statsfinansiella läge inte tillstyrka den ytterligare
medelstilldelning som föreslås i motionsyrkandet. Motion 1980/81:72 yrkande
26 bör därför avslås av riksdagen.

Utbildningsbidraget för doktorander är i dag enligt riksdagens beslut
relaterat till utbildningsbidragen inom arbetsmarknadsutbildningen (prop.
1975/76:128, UbU 1975/76:28, rskr 1975/76:380). Bidraget skall utgå med
belopp som ligger mitt emellan det högsta och det lägsta beloppet för
utbildningsbidrag inom arbetsmarknadsutbildningen, f. n. 48 840 kr. för år.
Regeringen har utfärdat bestämmelser om utbildningsbidrag för doktorander
(SFS 1976:536, ändrad senast 1979:473).

I proposition 1980/81:20, bilaga 11, föreslås viss avveckling av stimulansbidraget
om 10 kr. per dag i arbetsmarknadsutbildningen. Stimulansbidraget
utgör en del av utbildningsbidraget i arbetsmarknadsutbildningen.

I motion 1980/81:72 (yrkande 28) yrkas att utbildningsbidraget för doktorander
inte skall påverkas av den ändring av grunderna för bidrag i
arbetsmarknadsutbildningen som föreslås i propositionen.

Ett genomförande av propositionens förslag om ändring av utbildningsbidragen
i arbetsmarknadsutbildningen skulle påverka storleken av utbildningsbidraget
för doktorander. Utskottet anser att utbildningsbidraget för
doktorander inte skall försämras genom en avveckling av stimulansbidra -

UbU 1980/81:12

get. Detta bör riksdagen med bifall till motion 1980/81: 72 yrkande 28 som
sin mening ge regeringen till känna.

Motionärerna föreslår vidare i samma motion (yrkande 29) att utbildningsbidraget
anknyts till den högsta nivå som nu gäller för utbildningsbidrag
i arbetsmarknadsutbildning, nämligen 51400 kr. för år. Vidare föreslås
att antalet utbildningsbidrag våren 1981 ökas med 200. Det ökade
medelsbehovet till följd av förslagen föreslås anvisade på tilläggsbudget för
budgetåret 1980/81.

Lärartjänstutredningens förslag (SOU 1980:3) Lärare i högskolan omfattar
bl. a. förslag till studiefinansiering under forskarutbildning. Förslaget
bereds f. n. i regeringskansliet. I avvaktan på ställningstagande till utredningens
förslag anser utskottet att någon principiell förändring av bidragsbeloppens
storlek inte bör ske. Med hänvisning till den ökning av antalet
utbildningsbidrag — från 1495 till 1510 — som beslutades vid riksmötet
1979/80 (prop. 1979/80:100, UbU 1979/80:20, rskr 1979/80: 232) och till det
statsfinansiella läget föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1980/
81:72 yrkande 29.

3 Vuxenutbildning

Kommunal vuxenutbildning

Under hänvisning till vad statsrådet Mogård anfört om bidragen till
driften av grundskolor och gymnasieskolor föreslår statsrådet Wikström
en begränsning av statsbidraget till kommunal vuxenutbildning. Han föreslår
att riksdagen skall godkänna att 98% av statsbidraget skall utgå till
driften av kommunal vuxenutbildning budgetåret 1981/82. Besparingen
gäller dock inte grundutbildningen av vuxna. Av besparingen föreslås
25%, motsvarande 2,4 milj. kr., återgå till kommuner med särskilda behov.
Den närmare utformningen av besparingsförslaget tas upp i budgetpropositionen
år 1981. Nettobesparingen beräknas till 7,3 milj. kr.

Regeringens besparingsförslag för den kommunala vuxenutbildningen
avstyrks i motionerna 1980/81:72 (yrkande 3) och 1980/81: 104 (yrkande I
g). I den förra motionen framförs en principiell invändning mot att i besparingssyfte
övervältra kostnader på kommunerna. I motion 1980/81:104
pekas bl. a. på att vuxenutbildningen byggts upp med tanke på grupper
som eftersatts i utbildningshänseende.

Utskottet anser att besparingar måste göras även inom den kommunala
vuxenutbildningen och godtar den besparingsmetod som angivits i propositionen.
Utskottet föreslår att riksdagen med avslag på motionerna 1980/
81:72 yrkande 3 och 1980/81:104 yrkande 1 g godkänner vad som föreslagits
i proposition 1980/81:20 beträffande statsbidraget till kommunal vuxenutbildning.

I motion 1980/81:72 (yrkande 21) föreslås andra besparingar inom den

4 Riksdagen 1980181. 14 sami. Nr 12

UbU 1980/81:12

kommunala vuxenutbildningen än de som föreslagits i propositionen. Motionärerna
anser det nödvändigt att även den kommunala vuxenutbildningen
får bära en viss del av de samlade besparingarna nästa budgetår och tar
därvid upp frågan om närmare samverkan mellan kommunal vuxenutbildning
och gymnasieskolan. Inom den kommunala vuxenutbildningen bör i
första hand teoretiska gymnasieskolkurser av icke-behörighetsgivande karaktär
minskas för att hindra konkurrens mellan den kommunala vuxenutbildningen
och gymnasieskolan. Vidare bör kortare kurser av folkbildningskaraktär
med mera allmänt innehåll tas bort. Samordning mellan
näraliggande kommuner bör prövas vid lågt deltagarantal i kurser. Dubbelutbildningar
bör begränsas. Grundskolkurser och yrkesinriktade kurser
skall dock få anordnas i samma utsträckning som hittills. Motionärerna
räknar med att de föreslagna åtgärderna medför en besparing om 35 milj.
kr. budgetåret 1981/82.

I det föregående har utskottet föreslagit att riksdagen skall uttala att
regeringen bör ta ytterligare initiativ till åtgärder som främjar ett bättre
utnyttjande av utbildningsresurserna inom gymnasieskolan, den kommunala
vuxenutbildningen och arbetsmarknadsutbildningen. Med hänvisning
härtill föreslår utskottet att riksdagen avslår motion 1980/81:72 yrkande
21.

Studiecirkelverksamhet

I proposition 1980/81:20 anmäler föredragande statsrådet att han avser
att senare under riksmötet 1980/81 förelägga riksdagen förslag om utformning
av samhällets stöd till studiecirkelverksamheten. Härvid kommer
ställning att tas till folkbildningsutredningens förslag i betänkandet (SOU
1979:85) Folkbildning för 80-talet. Föredragande statsrådet lämnar inte nu
något förslag till riksdagen i frågan men räknar med möjligheten att i det
kommande förslaget spara ca 130 milj. kr. fr. o. m. budgetåret 1981/82.

I motion 1980/81:104 (yrkande 1 h) yrkas att riksdagen skall avslå
propositionen i vad gäller minskat stöd till studiecirkelverksamheten. Motionärerna
kan inte acceptera nya besparingar på detta område.

Då det inte föreligger något förslag från regeringens sida beträffande
studiecirkelverksamheten i den föreliggande propositionen och då en proposition
i frågan aviserats till innevarande riksmöte föreslår utskottet att
riksdagen avslår yrkande 1 h i motion 1980/81:104.

UbU 1980/81:12

4 Hemställan

Under åberopande av det anförda hemställer utskottet såvitt avser resp.
avsnitt i betänkandet

skolväsendet

1. att riksdagen beträffande statsbidragen till grundskolan m.m.
och gymnasieskolan med avslag på motionerna 1980/81:72 yrkande
1 och 1980/81: 104 yrkande 1 d godkänner vad som föreslagits
i proposition 1980/81:20,

2. att riksdagen beträffande förstärkningsresursen m. m. med avslag
på motionerna 1980/81:72 yrkandena 4, 5 och 6 och 1980/
81:104 yrkande 1 e i denna del godkänner vad som förordats i
proposition 1980/81:20,

3. att riksdagen beträffande basresursmedeltalet med anledning av
proposition 1980/81:20 och med avslag på motionerna 1980/
81:72 yrkande 7 och 1980/81:104 yrkande 1 e i denna del som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. att riksdagen beträffande riktlinjer för timplaneförändringar i
gymnasieskolan och initiativ till åtgärder som främjar ett bättre
utnyttjande av utbildningsresurserna på det gymnasiala stadiet
med anledning av proposition 1980/81:20 samt motionerna 1980/
81:72 yrkandena 8 och 9 och 1980/81:104 yrkande 1 e i denna del
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. att riksdagen beträffande statsbidraget för särskilda kostnader
vid utbildning på heltid för industri och hantverk godkänner vad
som förordats i proposition 1980/81: 20,

6. att riksdagen beträffande omstrukturering av personallags- och
skolledarutbildningen med avslag på motion 1980/81:72 yrkandena
10 och 11 godkänner vad som förordats i proposition 1980/
81:20,

7. att riksdagen beträffande läromedelsinformation m. m. avslår
motion 1980/81:72 yrkande 12,

8. att riksdagen beträffande prisövervakning av läromedel avslår
motion 1980/81:72 yrkande 13,

9. att riksdagen beträffande besparingar i den statliga skoladministrationen
avslår motion 1980/81:72 yrkande 14,

10. att riksdagen beträffande besparingar under anslaget Pedagogiskt
utvecklingsarbete inom skolväsendet avslår motion 1980/
81:72 yrkande 15,

11. att riksdagen beträffande statsbidrag till privatskolor, riksinternatskolor
och andra skolor med enskild huvudman avslår motion
1980/81:104 yrkande 2,

UbU 1980/81:12

högskola och forskning

12. att riksdagen beträffande byråkratin inom högskolan avslår motion
1980/81:72 yrkande 16,

13. att riksdagen beträffande besparingar inom högskoleutbildning
och forskning avslår motion 1980/81:104 yrkande 1 f,

14. att riksdagen beträffande den fortsatta utbildningsplaneringen
inom högskolan avslår motion 1980/81:72 yrkande 17,

15. att riksdagen beträffande arkitektutbildningen med anledning av
proposition 1980/81:20 och motion 1980/81:62 samt med bifall
tili motion 1980/81:72 yrkande 18 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

16. att riksdagen beträffande kemistlinjen m.m. vid högskolan i
Sundsvall/Härnösand med anledning av proposition 1980/81:20
och motion 1980/81:67 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

17. att riksdagen beträffande matematikerlinjen vid högskolan i
Växjö m.m. med anledning av proposition 1980/81:20 och motion
1980/81:52 samt med bifall till motion 1980/81:70 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

18. att riksdagen beträffande utredning av den tekniska utbildningen
avslår motion 1980/81:72 yrkande 27,

19. att riksdagen beträffande samhällsplanerarlinjen med avslag på
motion 1980/81:94 godkänner vad som förordats i proposition
1980/81:20,

20. att riksdagen beträffande uppbyggnad av speciallärarlinjens gren
1 med avslag på motionerna 1980/81:60 yrkande 2 samt 1980/
81:72 yrkandena 19 och 20 i denna del godkänner vad som
förordats i proposition 1980/81: 20,

21. att riksdagen beträffande lokalisering av speciallärarutbildning
med avslag på motionerna 1980/81:53, 1980/81:60 yrkande I
samt 1980/81:72 yrkandena 19 och 20 i denna del godkänner vad
som förordats i proposition 1980/81:20,

22. att riksdagen beträffande övrig ändring av speciallärarlinjen med
avslag på motion 1980/81:72 yrkandena 19 och 20 i denna del
godkänner vad som förordats i proposition 1980/81:20,

23. att riksdagen beträffande omprövning av vissa ersättningar till
studerande som genomgår lärarutbildning godkänner vad som
förordats i proposition 1980/81:20,

24. att riksdagen beträffande besparingar genom minskning av planeringsramar
för grundläggande högskoleutbildning i övrigt godkänner
vad som förordats i proposition 1980/81:20,

25. att riksdagen beträffande utbildningsresurser inom Linköpings
högskoleregion avslår motion 1980/81:69,

26. att riksdagen beträffande anslag till de mindre högskolorna avslår
motion 1980/81:88,

UbU 1980/81:12

27. att riksdagen beträffande allmän sänkning av utbildningskostnaderna
inom sektorn för utbildning för vårdyrken och sektorn för
utbildning för undervisningsyrken godkänner vad som förordats i
proposition 1980/81:20,

28. att riksdagen beträffande besparingar inom anslaget till extra
dimensioneringsåtgärder i högskolan godkänner vad som förordats
i proposition 1980/81:20,

29. att riksdagen beträffande besparingar inom verksamheten med
forskning och utvecklingsarbete för högskolan godkänner vad
som förordats i proposition 1980/81: 20,

30. att riksdagen beträffande besparingar inom anslaget till lokalkostnader
m. m. vid högskoleenheterna godkänner vad som förordats
i proposition 1980/81:20,

31. att riksdagen beträffande begränsning av statsbidrag till kommunal
högskoleutbildning med avslag på motion 1980/81:72 yrkande
2 godkänner vad som förordats i proposition 1980/81:20,

32. att riksdagen beträffande planeringsramar för forskningsråden
avslår motion 1980/81:72 yrkande 22,

33. att riksdagen beträffande basresurser till de matematisk-naturvetenskapliga
och de tekniska fakulteterna avslår motion 1980/
81:72 yrkandena 23 och 24,

34. att riksdagen beträffande forskartjänster och internationella kontakter
avslår motion 1980/81: 72 yrkande 25,

35. att riksdagen beträffande anslag till naturvetenskapliga forskningsrådet
avslår motion 1980/81:72 yrkande 26,

36. att riksdagen beträffande grunderna för beräkning av utbildningsbidraget
för doktorander med bifall till motion 1980/81:72
yrkande 28 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

37. att riksdagen beträffande höjning av bidragsbeloppet och ökning
av antalet utbildningsbidrag för doktorander avslår motion 1980/
81:72 yrkande 29,

vuxenutbildning

38. att riksdagen beträffande statsbidraget till kommunal vuxenutbildning
med avslag på motionerna 1980/81:72 yrkande 3 och
1980/81: 104 yrkande 1 g godkänner vad som föreslagits i proposition
1980/81:20,

39. att riksdagen beträffande besparingar inom den kommunala vuxenutbildningen
avslår motion 1980/81:72 yrkande 21,

40. att riksdagen beträffande studiecirkelverksamheten avslår motion
1980/81: 104 yrkande 1 h.

Stockholm den 2 december 1980

På utbildningsutskottets vägnar

STIG ALEMYR

UbU 1980/81:12

Närvarande vid ärendets slutbehandling: Stig Alemyr (s), Claes Elmstedt
(c), Hans Nyhage (m), Bengt Wiklund (s). Linnea Hörlén (fp). Lars Gustafsson
(s), Rune Rydén (m), Helge Hagberg (s), Lennart Bladh (s). Kerstin
Göthberg (c), Gunnel Liljegren (m), Torsten Karlsson (s). Larz Johansson
(c), Lars Svensson (s) och Ylva Annerstedt (fp).

Reservationer

Stig Alemyr, Bengt Wiklund, Lars Gustafsson, Helge Hagberg, Lennart
Bladh, Torsten Karlsson och Lars Svensson (alla s) har avgivit följande
reservationer.

1. Statsbidragen till grundskolan m. m. och gymnasieskolan (mom. 1)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7 börjar ”Utskottet vill”
och på s. 8 slutar ”och gymnasieskolan” bort ha följande lydelse:

Föreslagen minskning av statsbidragen med 2% innebär en kostnadsöverföring
från stat till kommun och besparingsförslaget presenteras vid en
tidpunkt då de kommunala budgetberedningarna slutförs. Möjligheterna
att disponera om olika kommunala verksamheter är vid den tidpunkten
små. För grundskolans del innebär propositionens förslag, beroende på
statsbidragskonstruktionen, att besparingen skall göras även beträffande
slutregleringen av statsbidraget för läsåret 1980/81. Förslaget har i detta
avseende en retroaktiv effekt, vilket innebär avvikelse från vad som normalt
gäller i fråga om lagstiftning i vårt land.

Kommunerna har redan nu mycket skiftande ekonomisk standard. Ett
genomförande av regeringens förslag skulle få effekter på kommunernas
utbildningsstandard. Kommuner med stora barn- och ungdomsproblem,
som dessutom har en ansträngd ekonomi beroende bl. a. på en ojämn
åldersstruktur, kan tvingas till nedskärningar, medan kommuner med ringa
problem och god ekonomi inte behöver vidta samma drastiska åtgärder.
Det finns starka skäl att söka åstadkomma en jämnare utbildningsstandard
i hela landet och inte öka skillnaderna. Utskottet delar inte heller uppfattningen
i propositionen att en aktiv elevmedverkan i skolan, bl. a. i form av
produktiva insatser, kan ge de besparingar som förutses i propositionen.
Aktiv elevmedverkan och verklighetsanknutet arbetssätt skall användas
av pedagogiska skäl och inte i besparingssyfte.

Mot bakgrund av det anförda föreslår utskottet att riksdagen beträffande
statsbidragen till grundskolan m.m. och gymnasieskolan med bifall till
motionerna 1980/81:72 yrkande 1 och 1980/81:104 yrkande 1 d avslår
proposition 1980/81:20.

UbU 1980/81:12

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

• 1. att riksdagen beträffande statsbidragen till grundskolan m.m.
och gymnasieskolan med bifall till motionerna 1980/81:72 yrkande
1 och 1980/81:104 yrkande 1 d avslår vad som föreslagits i
proposition 1980/81:20,

2. Förstärkningsresursen m.m. (mom. 2)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar ”Enligt
utskottets” och på s. 9 slutar ”om förstärkningsresursen” bort ha följande
lydelse:

Enligt utskottets mening borde en konsekvens av intentionerna i proposition
1980/81:20 ha varit att riksdagen även förelagts förslag om ändring
av beslutet att införa hemkunskap på låg- och mellanstadierna. Detta
beslut medför betydande kommunala kostnader om undervisningen i hemkunskap
skall få den praktiska prägel som gör den meningsfull för de yngre
eleverna.

Enligt läroplansbeslutet skall undervisning i hemkunskap ges på lågstadiet
med en timme inom ramen för timtalet för orienteringsämnena. För att
förstärka undervisningen beslutades att förstärkningsresursen skulle utökas
med 0,0053 lärarveckotimmar per elev. Utskottet anser att hemkunskap
inte bör införas på lågstadiet, vilket innebär en statlig besparing på ca
30 milj. kr. i 1980/81 års beräknade löneläge. Förstärkningsresursen bör
kunna minskas med 0,0053 lärarveckotimmar per elev läsåret 1982/83.
Därtill kommer att bifall till motionens förslag innebär väsentligt lägre
kostnader för kommunerna.

För mellanstadiets del bör de kommuner som saknar lokaler och utrustning
medges befrielse från att anordna hemkunskap. Någon besparing på
statsbudgeten inträffar inte, eftersom något resurstillskott för denna undervisning
inte ingick i det ursprungliga beslutet. Om kommun inte anser sig
kunna anordna hemkunskap på mellanstadiet bör motsvarande tid i första
hand ägnas åt fortsatt träning av basfärdigheterna.

Förstärkningsresursen bör minskas med 0,0053 lärarveckotimmar per
elev fr. o. m. läsåret 1982/83. Samtidigt avstyrker utskottet motion 1980/
81:104 yrkande 1 e i denna del och tillstyrker propositionens förslag att
återta tidigare beslut om ökning av förstärkningsresursen med 0,0155 lärarveckotimmar
per elev fr. o. m. läsåret 1981/82.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha följande lydelse:

2. att riksdagen beträffande förstärkningsresursen m.m. med anledning
av proposition 1980/81:20 samt med bifall till motion
1980/81:72 yrkandena 4, 5 och 6 och med avslag på motion 1980/
81:104 yrkande 1 e i denna del godkänner vad utskottet förordat,

UbU 1980/81:12

3. Basresursmedeltalet på mellanstadiet (mom. 3)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar ”Utskottet
anser” och på s. 10 slutar ”till känna” bort'ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas bedömning att det finns stor risk att
regeringens förslag att återställa basresursmedeltalen för mellanstadiet till
klassmedeltalen för läsåret 1975/76 kommer att gå ut över glesbygdsskolor.
Det är nämligen sådana skolor som väsentligen drar ned medeltalsberäkningarna
inom ett län. Genom att lägga ned glesbygdsskolor kan man
mycket snabbt höja basresursmedeltalen. Förslaget kan få betydande negativa
konsekvenser för skolans organisation. Utskottet kan därför inte
tillstyrka den höjning av basresursmedeltalen på mellanstadiet som regeringen
avser att genomföra. Riksdagen bör som sin mening ge denna
uppfattning till känna för regeringen.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. att riksdagen beträffande basresursmedeltalet med anledning av
proposition 1980/81:20 samt med bifall till motionerna 1980/
81:72 yrkande 7 och 1980/81: 104 yrkande 1 e i denna del som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Fortbildning (mom. 6)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar ”Utskottet
anser” och på s. 14 slutar ”motion 1980/81:72” bort ha följande lydelse:

Utskottet kan inte acceptera den i propositionen föreslagna omstruktureringen
av personallags- och skolledarutbildningarna. Skolans ledning
behöver ett sådant stöd som skolledarutbildningen kan ge. Den föreslagna
beskärningen skulle innebära betydande kvalitetsförsämringar för skolledarutbildningen
och urholka SI A-beslutet. Den föreslagna besparingen
beträffande personallagsutbildningen skulle ändra de grundläggande förutsättningarna
för att utbildningen skall fungera så som riksdagen tidigare
beslutat. Utskottet vill erinra om att utskottet vid riksmötet 1978/79 strök
under personallagsutbildningens centrala roll i det successiva genomförandet
av SI A-reformen (UbU 1978/79: 27). Utskottet föreslår med hänvisning
till det anförda att riksdagen med bifall till motion 1980/81:72 yrkande 10
och med avslag på proposition 1980/81:20 ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att en viss besparing, 2 milj.
kr., bör kunna göras genom en bättre samordning mellan skolledar- och
personallagsutbildningarna. Denna besparing bör göras både under anslaget
till fortbildning och under driftanslagen till grundskolan och gymnasie -

UbU 1980/81:12

skolan. Riksdagen bör med bifall till yrkande 11 i motion 1980/81:72 ge
detta till känna för regeringen.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. att riksdagen beträffande omstrukturering av personallags- och
skolledarutbildningen med avslag på proposition 1980/81:20 och
med bifall till motion 1980/81:72 yrkandena 10 och 11 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

5. Läromedelsinformation m.m. samt prisövervakning av läromedel (mom.
7 och 8)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 14 börjar ”Med hänvisning”
och slutar ”och 13” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att regeringen i beredningsarbetet beträffande läromedelsfrågor
m.m. bör utarbeta ett förslag till nytt system för avgiftsfinansiering
av läromedelsinformationen och även av produktionsstödet i enlighet
med förslaget i motionen. Samtidigt med att ett nytt avgiftssystem
införs bör också prisövervakning av läromedel införas. Vad utskottet här
anfört bör riksdagen med bifall till motion 1980/81:72 yrkandena 12 och 13
som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 7 och 8 bort ha följande lydelse:

7. att riksdagen beträffande läromedelsinformation m. m. med bifall
till motion 1980/81:72 yrkande 12 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

8. att riksdagen beträffande prisövervakning av läromedel med bifall
till motion 1980/81:72 yrkande 13 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

6. Speciallärarutbildningen (mom. 20, 21 och 22)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23 börjar ”LUT har”
och slutar ”i Umeå” bort utgå,

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 23 börjar ”Vid överväganden”
och på s. 24 slutar ”brist föreligger” bort utgå,

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24 börjar ”Att förlägga”
och slutar ”och 20” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar uppfattningen i motion 1980/81:72 att speciallärarutbildningen
kan behöva ses över och förändras. När förslag om en reformering
av den grundläggande lärarutbildningen läggs fram bör regeringen även

UbU 1980/81:12

föreslå en reformerad speciallärarutbildning. Intill dess ett sådant förslag
lagts fram bör utbildning på gren I av speciallärarlinjen fortgå som hittills
och anordnas med samma uppbyggnad som f. n. Vidare bör utbildningen
vara lokaliserad på samma sätt som hittills och inte heller i övrigt ändras på
sätt som föreslås i propositionen. Detta bör riksdagen med anledning av
motion 1980/81:72 yrkandena 19 och 20 och med bifall till motion 1980/
81:60 yrkande 2 som sin mening ge regeringen till känna. Utskottet avstyrker
därmed motion 1980/81:53 och motion 1980/81:60 yrkande 1.

dels att utskottets hemställan under 20, 21 och 22 bort ha följande
lydelse:

20. att riksdagen beträffande uppbyggnad av speciallärarlinjens gren

1 med avslag på proposition 1980/81:20 samt med anledning av
motion 1980/81:72 yrkandena 19 och 20 i denna del och med
bifall till motion 1980/81:60 yrkande 2 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

21. att riksdagen beträffande lokalisering av speciallärarutbildning
med avslag på proposition 1980/81:20 samt med anledning av
motion 1980/81:72 yrkandena 19 och 20 i denna del och med
avslag på motionerna 1980/81:53 och 1980/81:60 yrkande 1 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

22. att riksdagen beträffande övrig ändring av speciallärarlinjen med
anledning av till motion 1980/81:72 yrkandena 19 och 20 i denna
del avslår proposition 1980/81: 20.

7. Begränsning av statsbidrag till kommunal högskoleutbildning (mom. 31)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 26 börjar ”Utskottet
anser” och slutar ”denna del” bort ha följande lydelse:

Utskottet kan inte acceptera att kostnader för den kommunala högskoleutbildningen
övervältras på kommunerna. Riksdagen bör därför bifalla
yrkande 2 i motion 1980/81:72 och avslå propositionens förslag i denna del.

dels att utskottets hemställan under 31 bort ha följande lydelse:

31. att riksdagen beträffande begränsning av statsbidrag till kommunal
högskoleutbildning med bifall till motion 1980/81:72 yrkande

2 avslår vad som förordats i proposition 1980/81:20,

8. Planeringsramar för forskningsråden (mom. 32)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 27 börjar ”Utskottet
anförde” och slutar ”yrkande 22” bort ha följande lydelse:

UbU 1980/81:12

Utskottet anser att det är av betydelse för forskningsråden och därmed
också för forskarnas möjligheter att planera sin verksamhet att råden kan
ställa ekonomiska garantier för forskningsprojekt för längre tid än det
aktuella budgetåret. Regeringen bör i samverkan med forskningsråden
arbeta fram riktlinjer för sådana flerårsbemyndiganden och lägga fram
förslag härom senast i samband med den kommande forskningspolitiska
propositionen. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.

dels att utskottets hemställan under 32 bort ha följande lydelse:

32. att riksdagen beträffande planeringsramar för forskningsråden
med bifall till motion 1980/81:72 yrkande 22 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

9. Basresurser till de matematisk-naturvetenskapliga och de tekniska fakulteterna
(mom. 33)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande-som på s. 27 börjar ”Utskottet
erinrar” och på s. 28 slutar ”av riksdagen” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning om att ytterligare basresurser
behövs innevarande budgetår för att stärka den tekniska och naturvetenskapliga
forskningen. Utskottet föreslår därför att riksdagen med bifall till
motion 1980/81:72 yrkandena 23 och 24 anvisar ytterligare 3 milj. kr. för
ändamålet.

dels att utskottets hemställan under 33 bort ha följande lydelse:

33. att riksdagen med bifall till motion 1980/81:72 yrkandena 23 och
24 på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1980/81
anvisar ett reservationsanslag av 1500000 kr. till Matematisknaturvetenskapliga
fakulteterna och ett reservationsanslag av
1 500000 kr. till Tekniska fakulteterna,

10. Forskartjänster och internationella kontakter (mom. 34)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 28 börjar ”Utskottet
hänvisar” och slutar ”yrkande 25” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser det nödvändigt att medel i enlighet med motionen tillförs
universitet och högskolor för att inrätta forskartjänster på mellannivå (7
milj. kr.) och för att öka möjligheterna till internationella kontakter inom
forskningen (3,75 milj. kr.). Utskottet föreslår därför att riksdagen med
bifall till motion 1980/81:72 yrkande 25 anvisar ytterligare 10 750 000 kr. för
angivna ändamål innevarande budgetår.

UbU 1980/81:12

dels att utskottets hemställan under 34 bort ha följande lydelse:

34. att riksdagen med bifall till motion 1980/81:72 yrkande 25 till
Vissa särskilda utgifter inom högskolan m.m. på tilläggsbudget
till statsbudgeten för budgetåret 1980/81 anvisar ett reservationsanslagav
10750000 kr.,

11. Medel till naturvetenskapliga forskningsrådet (morn. 35)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 28 börjar "Utskottet
kan” och slutar ”av riksdagen” bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning bör natuvetenskapliga forskningsrådet få
ytterligare medel för att starta forskningsprojekt inom sitt ansvarsområde.
Riksdagen bör därför med bifall till motion 1980/81:72 yrkande 26 anvisa
ytterligare 5 milj. kr. för ändamålet.

dels att utskottets hemställan under 35 bort ha följande lydelse:

35. att riksdagen med bifall till motion 1980/81:72 yrkande 26 till
Naturvetenskapliga forskningsrådet m.m. på tilläggsbudget till
statsbudgeten för budgetåret 1980/81 anvisar ett reservationsanslag
av 5 00000Q kr.,

12. Höjning av bidragsbeloppet och ökning av antalet utbildningsbidrag för
doktorander (morn. 37)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 29 börjar ”Lärartjänstutredningens
förslag” och slutar ”yrkande 29” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser det nödvändigt ait höja bidragsbeloppet för att därigenom
förbättra rekryteringen till forskarutbildningen. Även antalet utbildningsbidrag
behöver ökas. Riksdagen bör därför bifalla förslagen i motion
1980/81: 72 yrkande 29 om ytterligare 200 utbildningsbidrag och en höjning
av bidragsbeloppet från 48 840 kr. per år till 51 400 kr. per år.

dels att utskottets hemställan under 37 bort ha följande lydelse:

37. att riksdagen med bifall till motion 1980/81:72 yrkande 29 till
Utbildningsbidrag för doktorander på tilläggsbudget till statsbudgeten
för budgetåret 1980/81 anvisar ett reservationsanslag
av 7 133000 kr..

13. Statsbidraget till kommunal vuxenutbildning (mom. 38)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 29 börjar "Utskottet
anser” och slutar "kommunal vuxenutbildning" bort ha följande lydelse:

Utskottet kan inte godta den besparingsmetod som föreslagits i proposition
1980/81:20 beträffande den kommunala vuxenutbildningen. Regeringens
förslag bör därför med bifall till motionerna 1980/81:72 yrkande 3 och
1980/81: 104 yrkande 1 g avslås av riksdagen.

dels att utskottets hemställan under 38 bort ha följande lydelse:

38. att riksdagen beträffande statsbidraget till kommunal vuxenutbildning
med bifall till motionerna 1980/81:72 yrkande 3 och
1980/81:104 yrkande 1 g avslår vad som föreslagits i proposition
1980/81:20,

Särskilt yttrande

Studiecirkelverksamhet

Stig Alemyr, Bengt Wiklund, Lars Gustafsson. Helge Hagberg, Lennart
Bladh, Torsten Karlsson och Lars Svensson (alla s) anför:

Under anslaget till studiecirklar skall enligt föredragande statsrådet sparas
130 milj. kr., vilket motsvarar ca 15% av hela anslaget för budgetåret
1980/81. Närmare precisering skall göras i den kommande propositionen
med anledning av förslag från folkbildningsutredningen.

Statsbidraget till studiecirkelverksamheten har under det borgerliga regeringsinnehavet
minskat från 42 kr. till 37,37 kr. per studietimme i fast
penningvärde eller med 11 %. Bidraget till prioriterade studiecirklar har på
motsvarande sätt minskat med nio kronor per studietimme eller med drygt
15%. Minskningen skulle varit ännu större om inte en bred riksdagsmajoritet,
bl. a. efter socialdemokratiska motioner, slagit vakt om folkbildningsarbetet.

Vi vill för vår del framhålla vikten av att staten underlättar det fria och
frivilliga folkbildningsarbetet. Det hindrar inte att man tillsammans med
folkbildningsorganisationerna kommer fram till en lämplig gränsdragning
mellan folkbildning och annan utbildningsverksamhet. Sådana förslag har
också lagts fram och remissbehandlats.

Innehållsförteckning

Propositionen 1

Motionerna 2

Utskottet 5

1 Skolväsendet

Inledning 5

Minskning av de statliga transfereringarna 6

Organisationsförändringar inom grundskolan 8

Organisationsförändringar inom gymnasieskolan m. m 10

Fortbildning 12

Övriga frågor rörande skolväsendet 14

2 Högskola och forskning

Inledning 15

Grundläggande högskoleutbildning m. m 16

Forskningsfrågor 26

3 Vuxenutbildning

Kommunal vuxenutbildning 29

Studiecirkelverksamhet 30

4 Hemställan 31

Reservationer (s)

1. Statsbidragen till grundskolan m. m. och gymnasieskolan .... 34

2. Förstärkningsresursen m. m 35

3. Basresursmedeltalet på mellanstadiet 36

4. Fortbildning 36

5. Läromedelsinformation m. m. samt prisövervakning av läromedel
37

6. Speciallärarutbildningen 37

7. Begränsning av statsbidrag till kommunal högskoleutbildning 38

8. Planeringsramar för forskningsråden 38

9. Basresurser till de matematisk-naturvetenskapliga och de tekniska
fakulteterna 39

10. Forskartjänster och internationella kontakter 39

11. Medel till naturvetenskapliga forskningsrådet 40

12. Höjning av bidragsbeloppet och ökning av antalet utbildningsbidrag
för doktorander 40

13. Statsbidraget till kommunal vuxenutbildning 41

Särskilt yttrande (s)

Studiecirkelverksamhet 41

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1980