TU 1980/81:9

Trafikutskottets betänkande
1980/81:9

om vissa åtgärder på teleområdet (prop. 1980/81:66)
Propositionen

I proposition 1980/81:66 föreslår regeringen (kommunikationsdepartementet)
riksdagen att

1. godkänna den av föredragande departementschefen förordade inriktningen
av televerkets verksamhet,

2. godkänna den av föredragande departementschefen förordade handläggningsordningen
för vissa provnings- och tillståndsärenden inom televerket,

3. godkänna att televerkets larmdivision överförs till bolagsform,

4. medge att televerket får disponera en rörlig kredit i riksgäldskontoret
intill ett belopp av högst 800 milj. kr. för finansiering av vissa abonnentutrustningar,

5. godkänna inrättandet av Teleinvest AB,

6. godkänna att televerkets verkstadsrörelse samordnas och överförs till
bolagsform.

I propositionen redogörs för de förändringar av kundernas efterfrågan och
konkurrensförhållandena på telekommunikationsområdet som den tekniska
utvecklingen ger upphov till. Televerket föreslås få bättre möjligheter att
handla marknadsmässigt genom en ökad ekonomisk handlingsfrihet. Televerket
bör få disponera en särskild rörlig kredit i riksgäldskontoret om högst
800 milj. kr. för finansiering av elektroniska abonnentväxlar, telex-, telefaxoch
teletexapparater. Därigenom kan önskemålen från televerkets kunder
om flexiblare betalningsvillkor för sådana utrustningar tillgodoses. Televerket
bör, inom de ramar som fastställs av statsmakterna, också ges möjligheter
till en ökad flexibilitet t.ex. i fråga om samarbete med andra företag på
teleområdet. I detta syfte föreslås att ett av televerket helägt dotterbolag,
Teleinvest AB, inrättas. Bolaget skall i huvudsak förvalta aktierna i
televerkets dotterbolag.

Vidare föreslås att televerkets verkstadsrörelse samordnas i samband med
övergången till elektroniktillverkning. Televerkets industridivision, Teli,
och televerkets dotterbolag Telefabrikation AB, Tefab, bör därvid efter viss
övergångstid sammanföras i ett gemensamt bolag. Även televerkets larmdivision
föreslås, närmast av konkurrensskäl, överföras till bolagsform.

I propositionen konstateras att en rad starka skäl talar för att televerket på
olika sätt bör ges möjligheter att effektivt bidra till introduktionen av ny,
modern informationsteknik. Televerket bör därvid i ökad utsträckning verka
i fri konkurrens med privata leverantörer.

1 Riksdagen 1980/81. 15 sami. Nr 9

TU 1980/81:9

I propositionen redovisas också en i vissa avseenden ny inriktning av
televerkets policy när det gäller vilka utrustningar som får anslutas till
telenätet. Privata leverantörer kommer därigenom att få ökade möjligheter
att tillhandahålla abonnentutrustningar vid sidan av televerket. Vidare
framhålls betydelsen av att klart skilja televerkets myndighetsuppgifter från
affärsverksamheten. En ny handläggningsordning för ärenden rörande
provning och godkännande av abonnentutrustningar för anslutning till
telenätet bör därför införas.

Motionerna

I motion 1980/81:146 av Olle Wästberg i Stockholm (fp) yrkas

1. att riksdagen, med avslag på propositionen i motsvarande delar, av
regeringen begär förslag om

a) att företag som verkar inom den konkurrensutsatta sektorn ägarmässigt
skiljs från televerket,

b) att abonnentväxlar, linjetagare, telefonistutrustning, terminaler och
växlar till telexnätet samt modemer inte inkluderas i televerkets monopolområde,

c) att försäljning av tjänster och apparater inom teletex och telefax förs till
ett utanför televerket liggande speciellt företag,

2. att riksdagen avslår förslaget om en löpande kredit hos riksgäldskontoret
för televerket.

I motion 1980/81:151 av Sven Aspling m. fl. (s) yrkas

1. att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad i
motionen anförts om riskerna med en ökad privatisering,

2. att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag att föra över televerkets
industriverksamhet (Teli) i bolagsform.

I motion 1980/81:152 av Lilly Hansson m. fl. (s) yrkas att riksdagen
beslutar

1. att avslå regeringens förslag att föra över Teli i bolagsform,

2. att som sin mening ge regeringen till känna vad i motionen anförts om
Tefab i Skellefteå.

I motion 1980/81:153 av Lars-Åke Larsson m. fl. (s) yrkas att riksdagen
beslutar

1. avslå regeringens förslag att föra över Teli i bolagsform,

2. som sin mening ge regeringen till känna vad som anförts i motionen om
teleindustrins utveckling.

I motion 1980/81:156 av Axel Andersson m. fl. (s) yrkas att riksdagen
beslutar avslå regeringens förslag att föra över Teli i bolagsform.

I motion 1980/81:165 av Lilly Bergander m. fl. (s) yrkas att riksdagen
beslutar avslå regeringens förslag att föra över Teli i bolagsform.

TU 1980/81:9

I motion 1980/81:166 av Bo Forslund m. fl. (s) yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna att verksamheten inom Teli inte överförs i
bolagsform utan behålls inom televerkets verksamhet även i framtiden.

I motion 1980/81:167 av Martin Olsson m. fl. (c) yrkas att riksdagen
uttalar

1. att ändringarna av gränsdragningen mellan televerkets monopolområde
och konkurrensutsatta områden inte får leda till försämrade förutsättningar
för televerket att bedriva en rikstäckande verksamhet och service,

2. att ett genomförande av den i propositionen föreslagna organisationsförändringen
av televerkets verkstadsrörelse inte får medföra att televerkets
ansvar för verksamheten minskar.

I motion 1980/81:168 av Olof Palme m. fl. (s) yrkas att riksdagen
beslutar

1. att som sin mening ge regeringen till känna vad i motionen anförts om
televerkets policy,

2. att godkänna vad i motionen anförts om verksamhetsformen för
televerkets konkurrensutsatta verksamhet,

3. att uttala att de nya tjänsterna teletex och telefax även i fortsättningen
skall utgöra en integrerad del av televerkets verksamhet,

4. att ett särskilt finansbolag, Telefinans AB, skall inrättas som ett helägt
dotterbolag till televerket,

5. att avslå regeringens förslag att televerket skall få disponera en rörlig
kredit om högst 800 milj. kr.,

6. att avslå regeringens förslag att föra över Teli i bolagsform,

7. att som sin mening ge regeringen till känna vad i motionen anförts om
teleindustrins utveckling och samarbetet mellan televerket och L M Ericsson,

8. att som sin mening ge regeringen till känna vad i motionen anförts om
överföring av larmverksamheten till bolagsform,

9. att som sin mening ge regeringen till känna vad i motionen anförts om
integritetsproblem i larmverksamheten.

I motion 1980/81:169 av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkas

1. att riksdagen med avslag på punkterna 1-3 och 6 i propositionen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om televerkets
omorganisation och inriktningen av televerkets verksamhet i övrigt,

2. att riksdagen med ändring i punkt 4 i propositionen medger att
televerket får disponera en rörlig kredit i riksgäldskontoret för finansiering
av vissa abonnentutrustningar utan fastställande av övre beloppsram.

1* Riksdagen 1980181. 15 sami. Nr 9

TU 1980/81:9

1 Inledning

Televerket har i skrivelse den 8 oktober och 28 november 1979 hemställt
om vissa åtgärder i syfte att öka verkets ekonomiska handlingsfrihet och
uppnå en bättre marknadsanpassning av verksamheten. Verket föreslår att
ett helägt dotterföretag till televerket, Telefinans AB, inrättas med uppgift
att finansiera vissa abonnentutrustningar. Vidare föreslås en omstrukturering
av televerkets industrier och inrättande av ett av televerket helägt
holdingbolag, Teleinvest AB.

Televerket har vidare i skrivelse den 25 juni 1980 aktualiserat anställningsförhållandena
för den personal som arbetar i dotterbolagen. I skrivelsen
anförs att televerket och dess personalorganisationer anser att det vore till
stor fördel om anställda inom televerkskoncernen smidigt kunde övergå
mellan olika enheter oberoende av enheternas juridiska form. Televerket
föreslår därför att personalen, utom verkställande direktören, i verkets
helägda bolag anställs i televerket och utlånas till bolagen.

2 Utskottet

2.1 Televerkets verksamhet och organisation

Föredragande departementschefen konstaterar att verket drivs i affärsverkets
form, vilket bl. a. betyder att kostnaderna skall täckas med intäkter från
dem som utnyttjar verkets tjänster. Härutöver skall televerket förränta det
statskapital som investerats i verkets anläggningar. Televerket har en
betydande frihet när det gäller prissättningen. Samtalsmarkeringsavgifter
och inträdes- och abonnemangsavgifter för huvudledning vilka svarar för
huvuddelen av televerkets intäkter bestäms dock av regeringen. Televerkets
omslutning och investeringar redovisas. Totala antalet anställda uppgår f. n.
till ca 43 900 varav ca 3 600 sysselsätts inom televerkets industridivision, Teli.
Föredraganden framhåller att en ny organisation för televerket genomfördes
den 1 april 1975 (prop. 1973:171, TU 1973:26, rskr 1973:335). Det
konstateras vidare att genom en rad regeringsbeslut de senaste decennierna
en successiv utjämning av telefonkostnaderna inom landet har ägt rum.

Utskottet har ej funnit anledning till erinran mot föredragandens
uttalanden under förevarande avsnitt.

2.2 Utvecklingen på teleområdet

Föredraganden konstaterar att utvecklingen karakteriseras av att elektronik
alltmer ersätter elekromekanik såväl inom telekommunikationsområdet
som på andra tillämpningsområden. Överföring av data över telefonnätet
mellan datorer och dataterminaler har på senare år ökat snabbt. Enligt
propositionen blir det allt svårare att dra en gränslinje mellan traditionell
teleteknik och datateknik. Det framhålls att ju större ekonomisk betydelse

TU 1980/81:9

telekommunikationerna får för företagens informationshantering desto
viktigare blir det att televerket ökar sin lyhördhet inför marknadens krav.
Föredraganden framhåller att företagskunderna som har en avgörande
betydelse för televerkets ekonomi f. n. svarar för ca 50 % av intäkterna. Den
rymdtekniska utvecklingen redovisas. Det konstateras att den kommit att
innebära ett hot mot telenätsinnehavarnas överföringsmonopol. Det framhålls
också att den internationella utvecklingen på teleområdet innebär en
växande konkurrens för televerket, avseende såväl nya tjänster som de
grundläggande telefontjänsterna.

Enligt föredraganden växer konkurrensen om personal med kompetens
som är attraktiv även utanför televerket. För att televerket skall kunna
rekrytera och behålla kvalificerad personal har regeringen i vissa fall givit
verket rätt att tillämpa kontraktsanställningar med löner utanför den statliga
löneplanen. Televerket har vidare fått införa ett delvis nytt lönesystem som
medger en mer marknadsmässig lönesättning. Sådana särlösningar har
bidragit till att möjliggöra fortsatt drift av televerket i affärsverksform.
Endast bolagsformen medger annars enligt föredraganden en friare lönesättning
och därmed möjlighet till lönemässig konkurrens om arbetskraften.
Slutligen redovisas under detta avsnitt pågående utredningsverksamhet.

Utskottet har inte heller funnit anledning till erinran mot vad föredraganden
anfört under detta avsnitt.

2.3 Televerkets förslag

2.3.1 Allmänt

Under detta avsnitt diskuteras framför allt den övergripande frågan om
statsmakterna bör underlätta för televerket att bidra till introduktionen av ny
teknik hos användarna. Enligt föredraganden är ett viktigt skäl till att så bör
vara fallet de produktivitetsförbättringar inom näringsliv och förvaltning som
nya informationssystem kan leda till. Det framhålls också att informationstekniken
har särskilt stor betydelse för Sveriges industriella kompetens och
konkurrenskraft. Ett annat viktigt skäl anses vara att den nödvändiga
samordningen med utvecklingen av utrustningen underlättas om sådan
utrustning på ett konkurrenskraftigt sätt kan erbjudas användarna också av
televerket.

Föredraganden anser att de fördelar som står att vinna med den nya
tekniken måste tas till vara och att vikten av att televerket har en god
marknadskännedom ökar i takt med den ökade betydelse effektiva
kommunikationssystem får för företagen.

Mot en ökad marknadsorientering och affärsmässighet skulle enligt
föredraganden invändningar kunna resas såsom att telefon- och telexmonopolet
kunde innebära att konkurrensen aldrig kan ske på lika villkor.

En alltför affärsmässig inriktning skulle också kunna innebära en konflikt
med verkets ansvar för telesystemet som helhet och minska statsmakternas

TU 1980/81:9

möjligheter att ställa krav på att televerket skall arbeta för överordnade
samhällsmål av t. ex. regionalpolitisk karaktär. Enligt föredraganden bör
emellertid ett affärsmässigt agerande vara möjligt att förena med televerkets
samhällsansvar.

Av propositionen framgår vidare att ett av syftena med att öka
marknadsanpassningen och konkurrenskraften är att förbättra omsättningen
och därmed verkets totala ekonomi, vilket gör det möjligt att hålla låga taxor
inom telefonrörelsen. Taxorna är i dag bland de lägsta i världen.

Beträffande sysselsättningsfrågorna inom televerket anser föredraganden
att användningen av elektronik medför ett bortfall av arbetstillfällen såväl
när det gäller anläggnings- och underhållspersonal som försäljnings- och
kontorspersonal om inte nya arbetsuppgifter kan tillföras. Teknikbytet sägs
också medföra omställningsproblem vid televerkets verkstäder. Föredraganden
anser att sysselsättningsminskningar blir aktuella under de närmaste
åren vid verkstäderna men att dessa kan motverkas genom en ökad
försäljningsvolym även inom de nya verksamhetsområden som televerket
satsar på.

Sammanfattningsvis anser föredraganden att en rad starka skäl talar för att
televerket på olika sätt bör ges möjligheter att effektivt bidra till introduktionen
av ny, modern informationsteknik i vårt land. Televerket bör därvid i
ökad utsträckning verka i fri konkurrens med privata leverantörer när det
gäller tillhandahållandet av abonnentutrustningar. Föredraganden framhåller
att utvecklingen av ny teknik för vår egen hemmamarknad bör kunna
utnyttjas som bas för exportsatsningar av svensk industri.

Utskottet delar föredragandens uppfattning att televerket bör ges möjligheter
att bidra till introduktionen av ny teknik. Denna inriktning överensstämmer
också väl med vad utskottet anförde om televerkets roll vid sin
behandling av budgetpropositionen tidigare i år. (TU 1979/80:14).

2.3.2 Konkurrens- och policyfrågor

Televerket har enligt propositionen ett faktiskt monopol som ansvarigt för
förvaltningen av de allmänna statliga tebanläggningarna eftersom verket
därigenom avgör hur dessa får användas. Inga apparater o. d. som inte tillhör
televerket får anslutas till det allmänna telefonnätet utan verkets medgivande.
Televerket beslutar självt vilka typer av utrustningar som endast
tillhandahålls av televerket och vilka utrustningar som får saluföras fritt och
anslutas till nätet. De regler som televerket hittills tillämpat finns dokumenterade
i föreskrifter som utfärdats av verkets tekniska avdelning. Någon
samlad officiell beskrivning av och motivering för televerkets policy när det
gäller tillhandahållandet av olika tjänster och produkter har emellertid enligt
föredraganden inte funnits. Genom en mera uttryckligt formulerad policy
kan en del oklarheter undanröjas kring vilka regler som gäller vid anslutning
till allmänna telefonnätet av utrustningar som tillhandahålls av privata

TU 1980/81:9

leverantörer, framhåller föredraganden.

Enligt den nya och klart uttalade policy som televerkets styrelse fattat
beslut om och som även föredraganden finner ändamålsenlig begränsas
televerkets monopol på abonnentplacerad utrustning ansluten till allmänna
telefonnätet till följande produkter.

1. Utrustning för talkommunikation över det publika nätet.

2. Vissa modemer (transmissionsutrustning som sänder signaler in i
telefonnätet).

Inom monopolområdet ligger därigenom följande produkter: vanliga
telefonapparater, specialtelefonapparater, myntapparater, abonnentväxlar,
linjetagare, telefonistutrustning och modemer samt terminaler och växlar
som ansluts till telexnätet.

Utanför monopolområdet kommer följande produkter att ligga som hittills
tillhört monopolområdet: telefonsvarare, talregistreringsapparater, uppringningsanordningar,
signalorgan, upptagetmarkerare, hänvisningsdatorer
och vissa akustiskt kopplade modemer för portabelt bruk.

Liksom hittills kommer datorer och dataterminaler anslutna till det
allmänna datanätet, larmutrustning, utrustning för fjärrstyrning, telefaksimilutrustning,
telefotoutrustning och skrivtelefoner att ligga utanför monopolområdet.

Enligt föredraganden utgör de utrustningstyper som kommer att ligga
utanför monopolområdet en betydande marknad för privata leverantörer att
konkurrera på.

I motion 1980/81:146 (fp) framhålls att inga sakliga skäl finns för att
abonnentväxlar, linjetagare, telefonistutrustning, terminaler och växlar till
telexnätet samt modemer skall bibehållas inom televerkets monopolområde.

I motion 1980/81:151 (s) avvisas propositionens inriktning mot en ökad
privatisering.

I motion 1980/81:167 (c) framhålls att förändringarna i gränsdragningen
mellan monopol- och konkurrensutsatta områden inte får ge möjlighet till en
utveckling som kan innebära att andra intressen tar över de ekonomiskt bästa
delarna i tele verksamheten, eftersom det bl. a. skulle försvåra och fördyra
televerkets rikstäckande verksamhet och service.

I motion 1980/81:168 (partimotion, s) anförs att avgränsningen av
monopolområdet inte får ses som ett första steg i någon slags allmän strävan
att avveckla stora delar av monopolet. Det framhålls också att en utveckling
mot en ”engelsk” modell där regeringen vill fördela all televerksamhet utom
själva telenätet på privata företag inte kan accepteras. Riksdagen bör enligt
motionärerna kunna godta den av televerkets styrelse beslutade policyn för
monopolavgränsning. Någon principiell förändring i inriktningen av televerkets
verksamhet får inte ske utan att frågan i förväg underställs riksdagen.

1** Riksdagen 1980/81. 15 sami. Nr 9

TU 1980/81:9

I motion 1980/81:169 (partimotion, vpk) framhålls att regeringens strävan
synes vara att uppmuntra tendenser till kommersialisering av televerket och
bortse från det samhälleliga ansvaret för att i stället gagna den fria
konkurrensen.

Utskottet vill för sin del, i likhet med föredraganden, konstatera att
televerket har ett ansvar för att telesystemet i sin helhet kan upprätthållas.
Televerkets samhällsansvar är särskilt markerat för de s. k. grundtjänsterna
till vilka telefon och telex hör. De krav som grundtjänsterna skall uppfylla är
bl. a. full samtrafik, pålitlig nummerinformation, hög tillgänglighet och
teknisk kvalitet, enhetliga taxor för hela landet och jämn servicestandard i
hela landet. För att kunna tillgodose dessa krav tillhandahåller verket hela
kommunikationskedjan, dvs. nätet, abonnentväxlar och abonnentutrustningar.
Det är således enligt utskottets mening självklart att - liksom hittills -för verkets grundtjänster krävs ett vidare ansvarstagande än vad som följer
av traditionella företagsekonomiska överväganden. För övriga delar är det
angeläget att åstadkomma konkurrens på lika villkor med andra leverantörer.

Utskottet finner det tillfredsställande att televerket fattat beslut om en
klarare avgränsning av vilka produkter som skall omfattas av monopolet.
Utskottet finner i likhet med föredraganden avgränsningen ändamålsenlig.
Den kommer att möjliggöra för televerket att uppfylla de krav som ställs på
grundtjänsterna samtidigt som privata leverantörer ges möjlighet att
konkurrera på en betydande del av marknaden.

Såsom den tidigare redovisningen ger vid handen är en utveckling där all
televerksamhet utom själva telenätet förs över på privata företag inte aktuell.
Vid sin behandling av budgetpropositionen tidigare i år anförde utskottet
bl. a. att det inte är godtagbart att televerkets roll skulle begränsas till att i
första hand svara för att ett väl fungerande telenät finns i vårt land. En sådan
nollambition skulle vara till nackdel för både de svenska konsumenterna och
den svenska teleindustrin. Sveriges ställning som ett av världens ledande
telekommunikationsländer kan inte heller motivera en sådan inriktning av
landets telepolitik (TU 1979/80:14). Detta uttalande äger enligt utskottets
mening alltjämt sin giltighet. Ett frångående av denna inriktning måste
självfallet underställas riksdagens prövning.

Av det anförda följer att utskottet avstyrker yrkandena i motionerna
1980/81:146 (fp), 1980/81:151 (s), 1980/81:168 (partimotion, s) samt motion
1980/81:169 (partimotion, vpk) i denna del.

Av utskottets uttalanden följer också att den föreslagna avgränsningen av
monopolet enligt utskottets mening inte försvårar och fördyrar televerkets
rikstäckande verksamhet och service. Därmed synes de synpunkter och krav
som framförs i motion 1980/81:167 (c) vara tillgodosedda varför den inte bör
föranleda någon riksdagens åtgärd i denna del.

TU 1980/81:9

2.3.3 Handläggningsordningen för provnings- och tillståndsärenden

Föredraganden framhåller att den nuvarande handläggningen av ansökningar
om anslutningstillstånd sker enligt en i vissa avseenden ofullständigt
dokumenterad rutin. Enligt föredraganden pågår inom televerket arbete
med att ta fram nya rutiner med följande inriktning. Avslag på ansökningar
på grund av policyskäl, dvs. på grund av att den aktuella utrustningen tillhör
televerkets monopolområde kommer i fortsättningen att ske utan särskild
teknisk prövning. Den nuvarande oklarheten för beställaren när det gäller
orsaken till avslaget kan därigenom elimineras. Om utrustningen ligger
utanför monopolområdet skall den tekniskt provas. Föredraganden anser att
det finns starka skäl att bibehålla den tekniska provningen inom televerket.
Detta beror bl. a. på att provningen kräver en ingående kunskap om nätet
som knappast är möjligt att upprätthålla utanför televerket utan en
dubblering av televerkets funktion i dessa avseenden. Ett avslagsbeslut skall
inte kunna överklagas hos televerkets generaldirektör utan hos en särskild
”överklagningsnämnd”. Nämnden skall bestå av två televerksrepresentanter
och tre andra ledamöter som regeringen utser.

Enligt propositionen är televerkets prövning i princip att betrakta som
officiell provning för vilken särskilda regler finns. Med hänsyn till de skäl som
anförts bör dock enligt föredraganden handläggningen av nu aktuella
ärenden t. v. ske i särskild ordning och med den inriktning som redovisats.

I motion 1980/81:169 (partimotion, vpk) framhålls att all utrustning som
ansluts till telenätet bör levereras och underhållas av televerket. Härav följer
enligt motionärerna att den föreslagna byråkratiska ordningen för provningsoch
tillståndsärenden blir obehövlig.

Utskottet finner det i likhet med föredraganden angeläget att en klar och
tydlig instruktion för televerkets handläggning tas fram och redovisas för de
privata leverantörer som begär anslutningstillstånd.

Utskottet anser också att provningen bör bibehållas inom televerket. Att
ställa upp de krav på utrustningar som är nödvändiga, om provningen skall
kunna förläggas utanför verket, skulle te sig alltför dyrt. Den handläggningsordning
som föreslås i propositionen borgar enligt utskottets mening för att
provningen kommer att bedrivas opartiskt. Utskottet tillstyrker därför
regeringens förslag och avstyrker motion 1980/81:169 (partimotion, vpk) i
denna del.

2.3.4 Konkurrensutsatt verksamhet i verks- eller bolagsform

Under detta avsnitt redovisar föredraganden för- och nackdelar med att
televerkets konkurrensutsatta verksamhet bedrivs i verks- resp. bolagsform.
För affärsverksmodellen talar enligt vad som anförs i propositionen att
statsmakternas möjligheter till insyn och styrning är goda. Affärsverken kan

TU 1980/81:9

lättare än ett statligt bolag åläggas att ta regionalpolitiska och andra
samhällshänsyn i sin verksamhet. Det framhålls att affärsverkformen från
andra synpunkter är mindre lämpad för konkurrensutsatt verksamhet. Det
gäller särskilt om det såsom hos televerket finns betydande verksamhetsgrenar
av monopolkaraktär och om verket utöver affärsverksamheten har
myndighetsfuntioner. Föredraganden anför vidare att bolagsformen medför
att arbetsbetingelserna blir mer likartade dem som gäller för konkurrerande
privata företag.

Sammantaget anser föredraganden att televerkets konkurrensutsatta
verksamhet i princip bör bedrivas i bolagsform. Det är emellertid inte rimligt,
framförs det vidare, att organisatoriskt bryta ut de nya tjänsterna teletex och
telefax som i och för sig är konkurrensutsatta men som också utgör en
integrerad del av televerkets verksamhet. Det framhålls att det är väsentligt
inte minst från regionalpolitisk synpunkt att de nya tjänsterna kan
tillhandahållas av televerket som fullständiga grundtjänster och därmed i
princip bli tillgängliga i hela landet till jämn pris- och servicestandard.

När det gäller larmverksamheten framförs i propositionen att denna
verksamhet saknar karaktären av publik tjänst. Föredraganden anser att
starka skäl talar för att den av televerket påbörjade omorganisationen av
larmverksamheten bör fortsätta och att verksamheten bör överföras till bolag
senast den 1 juli 1982.

I motion 1980/81:168 (partimotion, s) yrkas att riksdagen inte stödjer
föredragandens dogmatiska uttalande att televerkets konkurrensutsatta
verksamhet i princip skall bedrivas i bolagsform. Vidare begärs att riksdagen
skall uttala att de nya tjänsterna teletex och telefax även i fortsättningen skall
utgöra en integrerad del av televerkets verksamhet.

I motion 1980/81:146 (fp) framhålls att det faktum att teletex och telefax
marknadsförs inom televerkets ram ger televerket betydande fördelar. Det
yrkas därför i motionen att försäljningen förs över till ett utanför televerket
liggande speciellt företag.

Under avsnitt 2.3.2 uttalade utskottet att för verkets grundtjänster krävs
ett vidare ansvarstagande än vad som följer av traditionella företagsekonomiska
överväganden. Där anfördes vidare att det inte är godtagbart att
televerkets roll skulle begränsas till att i första hand svara för att ett väl
fungerande telenät finns i vårt land. Utskottet anser att de delar av
televerkets verksamhet som är konkurensutsatt och ej utgör en integrerad
del av grundtjänsterna i princip bör bedrivas i bolagsform. Enligt utskottets
mening bör det bidra till att Sveriges ställning som ett av världens ledande
telekommunikationsländer stärks. Bolagsformen medger en större flexibilitet
och en snabbare anpassning till den tekniska utvecklingen. Konkurrensförmågan
ökar därmed, och möjligheterna att trygga sysselsättningen
förbättras.

TU 1980/81:9

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion 1980/81:168
(partimotion, s) i denna del.

Utskottet ansluter sig till de uttalanden föredraganden gjort om att teletex
och telefax utgör en integrerad del av televerkets verksamhet. Enligt
utskottets mening står dessa uttalanden i god överensstämmelse med vad
som yrkas i motion 1980/81:168 (partimotion, s). Syftet med detta
motionsyrkande synes därmed vara tillgodosett.

Mot bakgrund av vad som anförts följer att utskottet avstyrker motion
1980/81:146 (fp) i denna del.

I motion 1980/81:168 (partimotion, s) accepteras förslaget att larmverksamheten
bedrivs i bolagsform. Motionärerna förordar dock att bolagsbildningen
genomförs vid en senare tidpunkt än den föreslagna. Det skäl som
anförs är att larmdivisionen just har slutfört en omorganisation till
självständig division från den 1 juli 1980 och att ytterligare en omorganisation
i så nära anslutning till den just genomförda skulle innebära en alltför hård
press på de anställda och gå ut över konkurrensförmågan.

I motion 1980/81:169 (partimotion, vpk) framhålls att televerkets förslag
att de olika rörelsegrenarna blir divisioner fast sammanhållna under
televerkets ledning är mer ändamålsenligt än de i propositionen föreslagna
bolagsbildningarna för industri- och larmverksamheten.

Även utskottet anser att larmverksamheten är av den karaktären att den
bör ombildas till bolag. Därigenom bör dess konkurrensförmåga kunna
stärkas samtidigt som konkurrensneutraliteten på larmområdet ökar.
Utskottet anser också att den av föredraganden föreslagna senaste tidpunkten
för bolagsbildningen - den 1 juli 1982 - ger televerket tillräckligt god tid
att planera och genomföra nödvändiga åtgärder.

Av vad som anförts följer att utskottet avstyrker yrkandena i motionerna
1980/81:168 (partimotion, s) samt 1980/81:169 (partimotion, vpk) i denna
del.

I motion 1980/81:168 (partimotion, s) framhålls också att det är av största
vikt att larmdivisionens ombildning till bolag inte leder till att någon annan
personal än televerkets eller det nya larmbolagets får gå in i telestationerna.
Detta skulle enligt motionärerna kunna medföra mycket besvärande
integritetsproblem för teleabonnenterna.

Från televerket har en skrivelse inkommit i vilken begärs att utskottet
uttalar att den föreslagna ändringen av företagsformen inte skall medföra
något hinder för berörd personal att även fortsättningsvis installera och
underhålla utrustningar på televerkets stationer eller hos abonnenter.

Utskottet vill för sin del konstatera att kraven på integritet sätter vissa
gränser för vilken personal som televerket kan låta gå in på telestationerna.
Det torde närmast falla på televerket som förvaltare av de statliga

TU 1980/81:9

teleanläggningarna att göra en lämplig avvägning. Utskottet utgår därvid
ifrån att personalen hos det nya larmbolaget får samma möjligheter som den
nuvarande larmdivisionens att installera och underhålla berörd utrustning på
televerkets stationer.

Vad som nu har anförts bör av riksdagen ges regeringen till känna.

Motion 1980/81:86 (partimotion, s) har därmed i denna del tillgodosetts.

2.3.5 Finansiering av abonnentutrustningar

Den finansieringsform som televerket använder för abonnentutrustningar
innebär att ett års investeringar belastar samma års resultat genom att
investeringarna omedelbart måste avskrivas med 100 %. Televerket måste
därför ta ut relativt höga engångsavgifter. De utrustningar för vilka det enligt
televerket är mest angeläget att finna en bättre avgiftskonstruktion är
elektroniska abonnentväxlar, telexapparater, telefaxapparater, teletexapparater
och larmutrustningar.

Televerket har föreslagit att ett särskilt finansbolag, Telefinans AB,
inrättas som ett helägt dotterbolag till televerket. Televerket skulle via
Telefinans AB finansiera de aktuella abonnentutrustningarna genom lån på
den öppna marknaden. Bolagets huvudsakliga uppgift skulle vara att hyra ut
anläggningar till verket. Förslaget innebär en fullständig marknadsstyrning
av investeringar i abonnentutrustningar, dvs. marknadsstyrning också i
finansieringshänseende.

Föredraganden anser att televerket bör ges möjlighet att erbjuda sina
kunder mer marknadsmässiga betalningsvillkor i fråga om konkurrensutsatta
produkter. Förslaget om att inrätta Telefinans AB har enligt föredraganden
stora förtjänster. En finansiering av abonnentutrustningarna via en rörlig
kredit i riksgäldskontoret skulle emellertid enligt propositionen innebära
mindre principiella ändringar när det gäller affärsverkens finansieringsmöjligheter.
Det framhålls att erforderliga kapitaltillskott till verksamheten
inom ett affärsdrivande statligt verk i princip bör ske via statsbudgeten i en
eller annan form när det är fråga om investeringar av stor omfattning.
Föredraganden förordar därför att televerket får disponera en särskild rörlig
kredit i riksgäldskontoret för finansiering av abonnentväxlar och vissa
abonnentutrustningar. Enligt propositionen bör den övre gränsen sättas till
800 milj. kr. Det påpekas också att en snabb expansion inom det
konkurrensutsatta produktområdet får till följd att ramen för krediten måste
vidgas.

I motion 1980/81:168 (partimotion, s) framhålls att såväl LO, TCO, SIF
som Metall anser att Telefinans AB bör inrättas för att televerket skall få
möjligheter till en bättre marknadsanpassning av verksamheten. Motionärerna
delar denna uppfattning och anser därför att televerkets ursprungliga

TU 1980/81:9

förslag om bildande av ett helägt dotterbolag, Telefinans AB, bör
genomföras.

I motion 1980/81:146 (fp) framhålls att förslaget om en rörlig kredit
innebär att televerket kommer att kunna låna till förmånligare räntor än
marknaden i övrigt. Det framhålls vidare att om televerket kan tillgodogöra
sig lägre räntor på statliga pengar än konkurrenterna innebär detta att
skattebetalarna står för mellanskillnaden. Förslaget om en rörlig kredit hos
riksgäldskontoret bör därför enligt motionären avslås.

Motion 1980/81:169 (partimotion, vpk) godtar förslaget om en rörlig
kredit. Den övre gränsen på 800 milj. kr. anses dock otillräcklig med hänsyn
till verkets aktivitet. Den rörliga krediten bör enligt motionärerna motsvara
vad televerket vid varje tillfälle anser behövligt för en effektiv verksamhet.

Utskottet konstaterar att såväl i propositionen som i den socialdemokratiska
partimotionen föreslås att televerkets ekonomiska handlingsfrihet bör
ökas för att verket därigenom skall ges möjligheter att erbjuda sina kunder
mer marknadsmässiga betalningsvillkor. Utskottet delar denna uppfattning.
En ökad handlingsfrihet torde vara nödvändig om televerket på ett
framgångsrikt sätt skall kunna konkurrera på nya marknader. Beträffande
valet av metod delar utskottet föredragandens uppfattning att ett medgivande
till televerket att disponera en rörlig kredit i riksgäldskontoret synes
innebära mindre principiella förändringar när det gäller affärsverkens
finansieringsmöjligheter. Riksgäldskontoret är den centrala myndigheten
för statens upplåning på kreditmarknaden. Förslaget om Telefinans AB kan
innebära högre lånekostnder och sämre rationalitet än om upplåningen sker
inom ramen för riksgäldskontorets samlade upplåning. Som föredraganden
påpekar bör också kapitaltillskott av den storlek det här är fråga om i princip
ske via statsbudgeten.

Av det anförda följer att utskottet tillstyrker regeringens förslag om att
televerket medges rätt att disponera en särskild rörlig kredit i riksgäldskontoret
på 800 milj. kr. och avstyrker förslaget i motion 1980/81:168
(partimotion, s) om inrättande av Telefinans AB.

Utskottet vill beträffande yrkandet i motion 1980/81:146 (fp) framhålla att
upplåning genom riksgäldskontorets försorg är den normala vägen för statlig
upplåning. Räntekostnaden bestäms efter marknadsmässiga bedömningar.
Enligt utskottets mening måste det vara önskvärt att den statliga upplåningen
kan skötas på ett rationellt sätt. Utskottet anser därför att metoden med
rörlig kredit bör prövas. Utskottet avstyrker med hänsyn härtill motionen i
denna del.

Beträffande kravet i motion 1980/81:169 (partimotion, vpk) att slopa den
övre gränsen för den rörliga krediten anser utskottet att den av regeringen
föreslagna ramen är tillräckligt stor för att televerket skall ges möjlighet att
på ett tillfredsställande sätt finansiera de aktuella abonnentutrustningarna.

TU 1980/81:9

Utskottet vill i sammanhanget erinra om att föredraganden understrukit att
ramen bör vidgas om en snabb expansion sker inom det konkurrensutsatta
området. Det betyder att ramen i sig inte kommer att utgöra en restriktion för
televerkets investeringar inom detta område. Utskottet avstyrker därför
motionen i denna del.

2.3.6 Teleinvest, samordning av den industriella verksamheten samt utvecklingsfrågor Televerket

har f. n. två dotterbolag och två intressebolag. För att få den
flexibilitet och snabbhet i agerandet på marknaden som krävs för att kunna
handla affärsmässigt effektivt har televerket föreslagit att ett holdingbolag,
Teleinvest AB, etableras. Holdingbolaget skulle överta televerkets aktier i
befintliga dotter- och intresseföretag (dock inte ELLEMTEL) och vara ägare
av aktier i de företag som televerket kan komma att engagera sig i
framdeles.

Televerket anser att det vore till stor fördel om anställda inom
televerkskoncernen smidigt kunde övergå mellan olika enheter oberoende
av enheternas juridiska form. Televerket har därför föreslagit att personalen,
utom verkställande direktören, i verkets helägda bolag anställs i televerket
och utlånas till bolagen.

Även föredraganden anser att Teleinvest AB bör inrättas som ett
holdingbolag för televerkets dotter- och intressebolag inom området
telekommunikation, elektronik och därmed sammanhängande verksamhetsområden.
De behov som statsmakterna har av insyn i och styrning av
verksamheten anser föredraganden kan tillgodoses genom bolagsordningen.
Verksamheten skall enligt förslaget ses som en del av televerkskoncernen.
Verksledningen och televerkets styrelse skall således ha ansvaret för att de
samlade resurserna används på effektivaste möjliga sätt.

Beträffande personalens anställningsförhållanden framhåller föredraganden
att vissa principiella invändningar kan resas mot televerkets förslag.
Enligt propositionen har bolagsformen tillämpats för sådan statlig verksamhet
där handlingsfriheten hos affärsverksformen befunnits otillräcklig.
Lagstiftningen rörande offentligt anställda låter sig inte heller utan vidare
samordnas med de arbetsrättsliga regler som gäller för bolag. Föredraganden
anser därför att den personal som verkar inom televerkets dotterbolag också
skall vara anställd av bolagen och få sina anställningsvillkor reglerade
där.

Televerkets industriverksamhet bedrivs i dag i två olika företagsenheter.
Den ena är Teli som drivs i verksform, och den andra är Tefab som drivs i
bolagsform. Teli har verkstäder i Nynäshamn, Vänersborg och Sundsvall,
medan Tefab har verkstäder i Kristinehamn och Skellefteå. Industrisektionen
genomgår f. n. en strukturomvandling på grund av teknikbytet inom
televerket. Inom verket pågår ett arbete som syftar till ökad samordning av

TU 1980/81:9

produktionen vid verkstäderna. Med hänsyn till bl. a. behovet av att
produktionssidan deltar i utvecklingsprocessen vid televerkets tekniska
avdelning och ELLEMTEL anser televerket att de fem verkstäderna bör
tillhöra televerket och sortera under Teli.

Enligt föredraganden kommer Teli/Tefab i ökande grad inte bara att
samverka med andra elektronikföretag utan också konkurrera med dessa.
Det framhålls att farhågor framförts från annan tele- och elektronikindustri
för att televerkets industrier skulle komma att få en otillbörligt gynnad
position. Därvid har frågan om i vilken verksamhetsform industrierna skall
drivas aktualiserats. Föredraganden anser att bolagsformen har stora
fördelar eftersom den ger förutsättningar för konkurrens på lika villkor och
en större flexibilitet. Föredraganden konstaterar också att behovet av en
samordning av hela industrisystemet är stort. Den samordningen bör enligt
propositionen ske genom att televerkets industridivision förs över till
bolagsform. Det framhålls att övergången bör ske så snart som möjligt och
definitivt vara avslutad senast den 1 juli 1985.

Beträffande utvecklingsfrågorna finner föredraganden det angeläget att
televerket utifrån sitt koncernansvar även framgent effektivt och smidigt kan
samordna den tekniska utvecklingen i verket och ELLEMTEL med sina
produktionsresurser. Därigenom kan fördelarna för televerket av ELLEMTEL-samarbetet
med L M Ericsson tillvaratas.

Beträffande förslaget att televerkets verkstadsrörelse skall bedrivas i
bolagsform har följande erinringar framförts.

Enligt motion 1980/81:168 (partimotion, s) äventyras fördelarna med
televerkets ursprungliga förslag om hela industriverksamheten skall bedrivas
i bolagsform. Teli och Tefab måste samla alla krafter för att klara övergången
till elektronik. Motionärerna anser att regeringsförslaget försvårar den
nödvändiga omställningen genom den oro det skapar bland de anställda.
Förslaget ökar också risken för de mest utsatta verkstäderna. De i
propositionen uttalade farhågorna om att televerkets industrier skulle få en
gynnad position saknar grund enligt motionen. Televerket följer strikt
upphandlingsförordningen, och Teli har sedan länge lämnat separat ekonomisk
redovisning. Motionärerna avvisar regeringens förslag och kräver att
Teli förblir en integrerad del av televerket. Det framhålls vidare att det är av
stor betydelse för den svenska teleindustrins utveckling att LM:s och
televerkets gemensamma utvecklingsarbete inom ELLEMTEL ges ökat
stöd. Över huvud taget bör samarbetet mellan televerket och LM vidgas och
fördjupas inte minst inom exportområdet, framhålls det.

I motion 1980/81:151 (s) avvisas förslaget om att industriverksamheten
skall bedrivas i bolagsform bl. a. med motiveringen att ytterligare problem
skulle skapas på den mycket hårt ansträngda värmländska arbetsmarknaden.

I motion 1980/81:152 (s) avvisas samma förslag med motiveringen att alla

TU 1980/81:9

krafter måste samlas för att klara omställningen till elektronik. Det anses
därför olyckligt att nu överföra Teli i bolagsform. I motionen krävs också att
Tefab får möjlighet att fortsätta i sin nuvarande form och att man får
möjligheter att göra investeringar som underlättar övergången till elektronik.

I motion 1980/81:153 (s) avvisas samma förslag, bl. a. med motiveringen
att risken för nedläggning av fabriken i Vänersborg ökar. Det framhålls också
att Teli måste vara en integrerad del av televerket om inte utvecklingsarbetet
med nästa generations stations- och abonnentväxlar skall äventyras.

I motion 1980/81:156 (s) avvisas samma förslag, bl. a. med motiveringen
att det finns stor risk för att en så liten enhet som Gävleverkstaden inte passar
in i den nya organisationen och därför läggs ned.

I motion 1980/81:165 (s) avvisas samma krav, bl. a. med motiveringen att
det nödvändiga utvecklingsarbetet av system kring AXE-växeln, som är
ryggraden för verksamheten i Nynäshamn, försvåras.

I motion 1980/81:166 (s) avvisas samma förslag, bl. a. med motiveringen
att risken för minskad sysselsättning är stor. Enbart verkstaden i Sundsvall
sysselsätter 1 100 anställda, därav 550 kvinnor, framhålls det.

I motion 1980/81:167 (c) framhålls att - även om televerkstäderna överförs
till ett dotterbolag - samhällets ansvar för sysselsättning, produktion,
produktionsutveckling och marknadsföring måste kvarstå oförändrat. De
föreslagna tidpunkterna bör inte få vara hinder för tillräckligt lång
förberedelse och anställningstid.

I motion 1980/81:169 (partimotion, vpk) framhålls att televerkets förslag
till organisationsstruktur är mer ändamålsenlig än de i propositionen
föreslagna bolagsbildningarna.

Utskottet tillstyrker föredragandens förslag om att inrätta Teleinvest AB
som ett holdingbolag för televerkets dotter- och intressebolag. Därmed kan
televerket få större flexibilitet samtidigt som möjligheterna till breddad
produktion och ökat samarbete med andra företag ökar.

I en rad motioner har invändningar rests mot förslaget att industriverksamheten
skall bedrivas i bolagsform med motiveringen att sysselsättningen
vid verkstäderna därmed skulle hotas. Utskottet vill först konstatera att
teknikbytet skapar omställningsproblem för verkstäderna, eftersom sysselsättningsinnehållet
i elektroniktillverkningen är mycket mindre än i produktionen
av elektromekanisk utrustning. Detta gäller oavsett i vilken företagsform
verkstäderna drivs. För att motverka en minskning av sysselsättningen
är det angeläget att televerket kan öka försäljningsvolymen. Tidigare har
redovisats förslag som syftar till att öka televerkets ekonomiska handlingsfrihet
och ge verket ökade möjligheter att effektivt bidra till introduktionen
av ny teknik.

Enligt utskottets mening innebär förslaget att föra över televerkets
industridivision till bolagsform att konkurrensförmågan hos verkstäderna

TU 1980/81:9

stärks ytterligare. Detta hänger samman med att bolagsformen bl. a. medger
en större flexibilitet och konkurrens på lika villkor. Bolagsformen ger Teli
större möjligheter att spela en positiv roll i den svenska elektronikindustrins
utveckling. Utskottet vill understryka att bolagsbildningen inte på något sätt
innebär att televerkets ansvar för industriverksamheten minskar. Som
föredraganden framhåller bär verksledningen och televerkets styrelse
ansvaret för att de samlade resurserna används på effektivaste möjliga
sätt.

Utskottet bedömer sålunda att såväl överföringen av industridivisionen till
bolag som övriga förslag som utskottet ställt sig bakom är ägnade att göra
Teli/Tefab till ett modernt och konkurrenskraftigt elektronikföretag med
god lönsamhet. Därigenom kan tryggare förhållanden för de anställda
skapas.

Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag att
televerkets verkstadsrörelse samordnas och förs över till bolagsform.
Utskottet avstyrker därvid yrkandena i motionerna 1980/81:151 (s), 1980/
81:152 (s), 1980/81:153 (s), 1980/81:156 (s), 1980/81:166 (s), 1980/81:168
(partimotion, s) samt motion 1980/81:169 (partimotion, vpk) i denna del.

Yrkandet i motion 1980/81:152 (s) om att Tefab får fortsätta i sin
nuvarande form bör inte föranleda någon riksdagens åtgärd, eftersom Tefab
redan drivs i bolagsform.

I motion 1980/81:167 (c) krävs att de föreslagna organisationsförändringarna
av verkstadsrörelsen inte får medföra att televerkets ansvar för
verksamheten minskas. Detta krav får med anledning av vad utskottet anfört
anses tillgodosett, varför motionen i denna del inte bör föranleda någon
riksdagens åtgärd.

Beträffande utvecklingsverksamheten delar utskottet föredragandens
bedömning att det är angeläget att televerket utifrån sitt koncernansvar även
framgent samordnar den tekniska utvecklingen i verket och ELLEMTEL
med sina produktionsresurser. Utskottet vill bestämt förneka att en
överföring av Teli till bolag skulle innebära att bolagen fjärmas från
televerkets utvecklingsarbete. Teli är i dag starkt engagerat i det utvecklingsarbete
som bedrivs vid den tekniska avdelningen och ELLEMTEL.
Efter vad utskottet har inhämtat från televerket avser verket att förbättra
samspelet ytterligare mellan Teli och de utvecklande enheterna (tekniska
avdelningen och ELLEMTEL) oavsett företagsform. Med hänvisning härtill
avstyrker utskottet yrkandena i motionerna 1980/81:153 (s), 1980/81:165 (s)
samt motion 1980/81:168 (partimotion, s) i denna del.

I motion 1980/81:146 (fp) yrkas att företag som verkar inom den
konkurrensutsatta sektorn ägarmässigt skiljs från televerket.

Till skillnad från motionären anser utskottet, inte minst med tanke på att
den tekniska utvecklingen måste samordnas, det väsentligt att de aktuella
bolagen blir en del av televerkskoncernen. Utskottet avstyrker därför
motionen i denna del.

TU 1980/81:9

2.3.7 Investeringar i telenätet

Televerket har föreslagit att verket skall ges möjligheter att självt
finansiera alla investeringar som rör telenätet. Detta förutsätter bl. a. att
verket ges möjligheter att utnyttja sin konsolideringsfond för utjämning av
avskrivningarna mellan åren.

Föredraganden avstyrker förslaget främst med hänvisning till att nätinvesteringarna
är av så stor betydelse förverkets ekonomi, personal och framtida
utvecklingsmöjligheter att statsmakterna även framgent bör ta ställning till
investeringarnas omfattning. En ändring i detta avseende skulle dessutom
innebära en nyordning i fråga om de grundläggande principerna för
affärsverkens roll och statsmakternas möjligheter att påverka avgörande
beslut beträffande verksamhetens inriktning och omfattning.

Utskottet har ej funnit anledning till erinran mot föredragandens
uttalanden i detta avsnitt.

2.4 Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande inriktningen av televerkets verksamhet
att riksdagen

a. med avslag på motionerna 1980/81:146 (fp) yrkandena 1 b
och 1 c, 1980/81:151 (s) yrkande 1,1980/81:168 (s) yrkandena 1
och 2 och motion 1980/81:169 (vpk) yrkande 1 i denna del
godtar vad föredragande departementschefen härom anfört,

b. lämnar motion 1980/81:167 (c) yrkande 1 om förutsättningarna
för televerket att bedriva en rikstäckande verksamhet och
service utan åtgärd,

c. lämnar motion 1980/81:168 (s) yrkande 3 om att teletex och
telefax även i fortsättningen skall utgöra en integrerad del av
televerkets verksamhet utan åtgärd,

2. beträffande handläggningsordningen för provnings- och tillståndsärenden att

riksdagen med avslag på motion 1980/81:169 (vpk) yrkande
1 i denna del godtar vad föredragande departementschefen
förordat,

3. beträffande larmverksamheten
att riksdagen

a. med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion
1980/81:169 (vpk) yrkande 1 i denna del godtar att televerkets
larmdivision överförs till bolagsform,

b. med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion
1980/81:168 (s) yrkande 8 godtar den av föredragande departementschefen
förordade senaste tidpunkten för bolagsbildningen,

TU 1980/81:9

c. med anledning av motion 1980/81:168 (s) yrkande 9 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om.
integritetsproblem i larmverksamheten,

4. beträffande finansiering av abonnentutrustningar

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag
på motionerna 1980/81:146 (fp) yrkande 2, 1980/81:168 (s)
yrkandena 4 och 5 och 1980/81:169 (vpk) yrkande 2 medger att
televerket får disponera en rörlig kredit i riksgäldskontoret
intill ett belopp av högst 800 milj. kr. för finansiering av vissa
abonnentutrustningar,

5. beträffande Teleinvest AB

att riksdagen godtar regeringens förslag om inrättande av
Teleinvest AB,

6. beträffande verkstadsrörelsen
att riksdagen

a. med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motionerna 1980/81:146 (fp) yrkande 1 a, 1980/81:151 (s)
yrkande 2, 1980/81:152 (s) yrkande 1, 1980/81:153 (s), 1980/
81:156 (s), 1980/81:165 (s), 1980/81:166 (s), 1980/81:168 (s)
yrkandena 6 och 7 samt 1980/81:169 (vpk) yrkande 1 i denna
del godtar föredragande departementschefens förslag att televerkets
verkstadsrörelse samordnas och överförs till bolagsform,

b. lämnar motion 1980/81:152 (s) yrkande 2 om Tefab i
Skellefteå utan åtgärd,

c. lämnar motion 1980/81:167 (c) yrkande 2 om televerkets
ansvar för verksamheten inom verkstadsrörelsen utan
åtgärd.

Utskottet hemställer slutligen att ärendet tas upp till avgörande efter
endast en bordläggning.

Stockholm den 10 december 1980

På trafikutskottets vägnar
BERTIL ZACHRISSON

Närvarande: Bertil Zachrisson (s), Rolf Clarkson (m), Essen Lindahl (s),
Rolf Sellgren (fp), Nils Hjorth (s), Wiggo Komstedt (m), Kurt Hugosson (s),
Rune Torwald (c), Sixten Pettersson (m), Olle Östrand (s), Anna
Wohlin-Andersson (c), Ove Karlsson (s), Rune Johansson (s), Ivar Franzén
(c) och Erik Börjesson (fp).

TU 1980/81:9

3 Reservationer

Bertil Zachrisson, Essen Lindahl, Nils Hjorth, Kurt Hugosson, Olle
Östrand, Ove Karlsson och Rune Johansson (alla s) har avgivit följande fyra
reservationer till betänkandet.

1. Inriktningen av televerkets verksamhet beträffande konkurrens- och
policyfrågor, avsnitt 2.3.2, och konkurrensutsatt verksamhet i verks- eller
bolagsform, avsnitt 2.3.4 (mom. 1)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 8 som börjar med ”Utskottet
vill” och slutar med ”åtgärd i denna del.” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill för sin del konstatera att televerket har ett ansvar för att
telesystemet i sin helhet kan upprätthållas. Televerkets samhällsansvar är
särskilt markerat för de s. k. grundtjänsterna till vilka telefon och telex hör.
De krav som grundtjänsterna skall uppfylla är bl. a. full samtrafik, pålitlig
nummerinformation, hög tillgänglighet och teknisk kvalitet, enhetliga taxor
för hela landet och jämn servicestandard i hela landet. För att kunna
tillgodose dessa krav tillhandahåller televerket hela kommunikationskedjan,
dvs. nätet, abonnentväxlar och abonnentutrustningar. Utskottet vill understryka
att televerkets samhällsansvar självfallet inte kan begränsas till
grundtjänsterna. För betydande delar av verksamheten måste - liksom
hittills - andra än rent affärsmässiga bedömningar vara avgörande.

Utskottet vill understryka att även om riksdagen godtar den av televerket
beslutade policyn för monopolavgränsning får detta inte tolkas som en
förändrad syn på televerkets ställning och ansvar. Flera uttalanden i
propositionen har skapat oklarhet om hur långt regeringen vill gå när det
gäller att avveckla delar av monopolet. Utskottet vill i detta sammanhang
särskilt nämna föredragandens uttalande om ”att televerkets verksamhet i
princip bör bedrivas i bolagsform” samt förslaget att föra över industridivisionen
till bolagsform. Osäkerheten har förstärkts av att televerkets styrelse
inte var enig vid beslutet.

Vid sin behandling av budgetpropositionen tidigare i år anförde utskottet
bl. a. att det inte är godtagbart att televerkets roll skulle begränsas till att i
första hand svara för att ett väl fungerande telenät finns i vårt land. En sådan
nollambition skulle vara till nackdel för både de svenska konsumenterna och
den svenska teleindustrin. Sveriges ställning som ett av världens ledande

TU 1980/81:9

telekommunikationsländer kan inte heller motivera en sådan inriktning av
landets telepolitik (TU 1979/80:14).

Den osäkerhet som propositionen skapat har medfört att många fruktar att
regeringen strävar mot en engelsk modell där all televerksamhet utom själva
telenätet fördelas på privata företag. En sådan inriktning strider emellertid
mot riksdagens uttalanden. För att undanröja den oklarhet som uppkommit
bör såsom yrkas i motion 1980/81:168 (partimotion, s) ingen principiell
förändring i inriktningen av televerkets verksamhet ske utan att frågan i
förväg underställs riksdagen.

Utskottet delar de farhågor som förs fram i motion 1980/81:151 (s) om att
en urholkning av televerkets monopol på bl. a. abonnentutrustningar
innebär att televerket riskerar att tappa lönsamma delar till den privata
industrin. Detta kan komma att betyda så stora ekonomiska påfrestningar att
svårigheter kan uppstå att upprätthålla enhetliga taxor och jämn servicestandard
i hela landet. Servicen i framför allt glesbygder riskerar att försämras.

Utskottet tillstyrker också yrkandet i motion 1980/81:167 (c) att riksdagen
bör uttala att i vad gäller gränsdragningen mellan monopol- och konkurrensutsatta
områden är det väsentligt att förändringarna inte får ge upphov till en
utveckling som kan innebära att andra intressen tar över de ekonomiskt bästa
delarna i televerksamheten, eftersom det bl. a. skulle försvåra och fördyra
televerkets rikstäckande verksamhet och service.

Vad utskottet nu anfört bör av riksdagen ges regeringen till känna.

Av det anförda följer att utskottet avstyrker motionerna 1980/81:146 (fp)
och 1980/81:169 (partimotion, vpk) i berörda delar.

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 10 börjar med ”Under
avsnitt” och på s. 11 slutar med ”vara tillgodosett.” bort ha följande
lydelse:

I propositionen gör föredraganden följande uttalande: ”Sammanfattningsvis
anser jag att televerkets konkurrensutsatta verksamhet i princip bör
bedrivas i bolagsform. Det är emellertid inte rimligt att organisatoriskt bryta
ut de nya tjänsterna teletex och telefax, som i och för sig är konkurrensutsatta
men som också utgör en integrerad del av televerkets verksamhet.”

Enligt utskottets mening är detta ett exempel på ett uttalande som är ägnat
att skapa osäkerhet om regeringens verkliga intentioner beträffande
televerkets framtida verksamhet. Att dogmatiskt slå fast att televerkets
konkurrensutsatta verksamhet i princip skall bedrivas i bolagsform ger
farhågor att t. ex. även teletex och telefax i framtiden kommer att föras över i
bolagsform. Utskottet anser att teletex och telefax bör ligga kvar inom
televerket. Därmed nyttiggörs det tekniska kunnande, de breda kundkontakter
och den landsomfattande serviceorganisation som är televerkets
styrka.

För att undanröja den oklarhet som propositionen även i detta hänseende

TU 1980/81:9

givit upphov till anser utskottet, i likhet med den socialdemokratiska
partimotionen 1980/81:168, att riksdagen inte bör stödja föredragandens
dogmatiska uttalande att televerkets konkurrensutsatta verksamhet i princip
bör bedrivas i bolagsform. Riksdagen bör också uttala att de nya tjänsterna
teletex och telefax även i fortsättningen skall utgöra en integrerad del av
televerkets verksamhet.

Vad utskottet nu anfört bör av riksdagen ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande inriktningen av televerkets verksamhet
att riksdagen

a. med avslag på regeringens förslag i motsvarande del och
motion 1980/81:146 (fp) yrkandena 1 b och 1 c och motion
1980/81:169 (vpk) yrkande 1 i motsvarande del samt med bifall
till motionerna 1980/81:151 (s) yrkande 1 och 1980/81:168 (s)
yrkandena 1 och 2 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet härom anfört,

b. med bifall till motion 1980/81:167 (c) yrkande 1 om
förutsättningarna för televerket att bedriva en rikstäckande
service som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
härom anfört,

c. med bifall till motion 1980/81:168 (s) yrkande 3 om att teletex
och telefax även i fortsättningen skall utgöra en integrerad del
av televerkets verksamhet som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet härom anfört,

2. Larmverksamheten (mom. 3 b)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar med ”Även
utskottet” och slutar med ”(partimotion, vpk) i denna del.” bort ha följande
lydelse:

Även utskottet anser att larmverksamheten är av den karaktären att den
på sikt bör ombildas till bolag. Eftersom televerkets larmdivision just har
slutfört en omorganisation till självständig division anser utskottet, i likhet
med vad som framförs i motion 1980/81:168 (partimotion, s) att bolagsbildningen
bör ske vid en senare tidpunkt än den som föreslås i propositionen.
Såsom påpekas i motionen skulle ytterligare en omorganisation i så nära
anslutning till den just genomförda innebära en alltför hård press på de
anställda och gå ut över konkurrensförmågan. Regeringen bör senast i
budgetpropositionen för budgetåret 1982/83 redovisa när ombildningen skall
äga rum.

Vad utskottet nu anfört bör av riksdagen ges regeringen till känna.

TU 1980/81:9

Av vad som anförts följer att utskottet avstyrker motion 1980/81:169
(partimotion, vpk) i denna del.

dels att utskottets hemställan under 3 b bort ha följande lydelse:

3. beträffande larmverksamheten
att riksdagen

(b) med avslag på regeringens förslag i motsvarande del samt
med bifall till motion 1980/81:168 (s) yrkande 8 om tidpunkten
för bolagsbildningen som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet härom anfört,

3. Finansiering av abonnentutrustningar (mom. 4)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 13 börjar med ”Utskottet
konstaterar” och på s. 14 slutar med ”denna del.” bort ha följande
lydelse:

Den finansieringsform som televerket använder för abonnentutrustningar
innebär att investeringarna omedelbart måste avskrivas med 100%.
Televerket måste därför till skillnad från sina konkurrenter ta ut höga
engångsavgifter av abonnenterna. En säljare måste för att klara konkurrensen
med de stora multinationella företagen på marknaden kunna erbjuda
flexibla betalningsvillkor. Televerket har därför föreslagit att ett särskilt
finansbolag, Telefinans AB, inrättas som ett helägt dotterbolag till televerket.
Den socialdemokratiska partimotionen 1980/81:168 stöder detta förslag.

Även utskottet anser att förslaget om Telefinans AB är ägnat att stärka
televerkets konkurrensförmåga. Enligt utskottets mening ger detta förslag
televerket en starkare ställning på marknaden än regeringens förslag om en
rörlig kredit på 800 milj. kr. i riksgäldskontoret. Detta beror framför allt på
att regeringsförslaget försvårar en långsiktig planering av televerkets
investeringar eftersom denna kredit endast torde täcka behovet för de
närmaste två åren. Om televerket framgångsrikt lyckas sälja sina produkter
på den konkurrensutsatta marknaden kommer inte den föreslagna ramen att
räcka till. I ett ansträngt statsfinansiellt läge kan därvid osäkerhet uppstå om
statsmakterna kommer att bevilja en av televerket begärd ramvidgning.

Utskottet tillstyrker sålunda yrkandet i den socialdemokratiska partimotionen
om att Telefinans AB skall inrättas som ett helägt dotterbolag till
televerket och avstyrker samtidigt föredragandens förslag om en rörlig
kredit. Enligt utskottets mening bör bolagsbildningen ske så snart som
möjligt, dock senast den 1 juli 1981.

Vad utskottet nu anfört bör av riksdagen ges regeringen till känna.

Med hänvisning till det anförda synes syftet med yrkandet 2 i motion

TU 1980/81:9

1980/81:146 (fp) vara tillgodosett. Utskottet avstyrker motion 1980/81:169
(partimotion, vpk) i denna del.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande finansiering av abonnentutrustningar

att riksdagen med avslag på regeringens förslag i motsvarande
del och motion 1980/81:169 (vpk) yrkande 2 och med anledning
av motion 1980/81:146 (fp) yrkande 2 samt med bifall till motion
1980/81:168 (s) yrkandena 4 och 5 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet härom anfört,

4. Teleinvest, samordning av den industriella verksamheten samt utvecklingsfrågor,
avsnitt 2.3.6 (mom. 6)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 16 som börjar med ”Utskottet
tillstyrker” och på s. 17 slutar med ”(partimotion, s) i denna del.” bort ha
följande lydelse:

Utskottet tillstyrker föredragandens förslag att inrätta Teleinvest AB som
ett holdingbolag för televerkets dotter- och intressebolag. Därmed kan
televerket få större flexibilitet samtidigt som möjligheterna till breddad
produktion och ökat samarbete med andra företag ökar. Beträffande
anställningsförhållandena för den personal som arbetar i dotterbolagen delar
utskottet televerkets uppfattning att det vore till stor fördel om anställda
inom televerkskoncernen smidigt kunde övergå mellan olika enheter
oberoende av enheternas juridiska form. I likhet med vad som framförs i den
socialdemokratiska partimotionen 1980/81:168 anser utskottet att med den
av regeringen förordade uppläggningen äventyras fördelarna med televerkets
ursprungliga förslag.

Som utskottet tidigare konstaterat befinner sig Teli och Tefab i ett utsatt
läge genom den snabba övergången till elektronik. Det finns en uppenbar
risk att sysselsättningen i verkstäderna kommer att minska eftersom
sysselsättningsinnehållet i elektroniktillverkningen är mycket mindre än i
produktionen av elektromekanisk utrustning.

I propositionen föreslås att televerkets industridivision, Teli, förs över i
bolagsform. Detta strider helt mot televerkets ursprungliga förslag som
utarbetats i samråd med de anställda. I detta förutsattes att Teli även i
framtiden skulle utgöra en integrerad del av televerket.

I stället för att alla krafter inom Teli och Tefab samlas för att trygga
sysselsättningen och klara de omställningsproblem som teknikbytet medför
skapas nu enligt utskottets och en rad motionärers mening oro helt i onödan
hos de anställda. Med tanke på det stora motstånd som regeringsförslaget har
väckt, skulle ett genomförande medföra att mycken kraft inom televerket
behöver ägnas åt själva bolagsbildningen. Denna kraft borde i stället

TU 1980/81:9

användas till att göra Teli/Tefab till ett modernt och konkurrenskraftigt
elektronikföretag.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet regeringens förslag att
föra över televerkets industridivision till bolagsform och tillstyrker i denna
del de motioner som motsätter sig en sådan överföring liksom kravet i motion
1980/81:152 (s) att Tefab får fortsätta i sin nuvarande form och få möjlighet
att göra de investeringar som är nödvändiga för att underlätta en övergång till
elektronik.

Genom utskottets ställningstagande synes syftet med yrkandet i motion
1980/81:167 (c) om televerkets ansvarför bl. a. sysselsättningen och yrkandet
i motion 1980/81:169 (partimotion, vpk) om televerkets organisation
tillgodosett.

Beträffande forsknings- och utvecklingsarbetet vill utskottet anföra
följande. En förutsättning för att verkstäderna skall vidmakthålla och
förstärka sin konkurrensförmåga på sikt är kraftfulla forskningsinsatser.
Detta kräver en nära samverkan mellan verkstäderna å ena sida och den
tekniska avdelningen vid televerket och ELLEMTEL å den andra sidan. För
att åstadkomma denna samverkan anser televerket att verkstäderna bör
tillhöra televerket. Även detta skäl talar enligt utskottet för att Teli inte görs
om till bolag. I likhet med vad som framförts i den socialdemokratiska
partimotionen bör samarbetet mellan televerket och LM vidgas och
fördjupas. Detta gäller inte minst inom exportområdet där bl. a. televerkets
tekniska och administrativa kunnande kan utnyttjas.

Av ställningstagandet i det föregående följer att utskottet tillstyrker vad
som sagts i motionerna 1980/81:153 (s), 1980/81:165 (s) och 1980/81:168
(partimotion, s) om teleindustrins utveckling och samarbetet mellan
televerket och L M Ericsson.

Vad utskottet nu anfört bör av riksdagen ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 6 bort ha följande lydelse:

6. beträffande verkstadsrörelsen

att riksdagen med avslag på regeringens förslag i motsvarande
del och motion 1980/81:146 (fp) yrkande 1 a och med anledning
av motion 1980/81:167 (c) yrkande 2 och motion 1980/81:169
(vpk) yrkande 1 i denna del samt med bifall till motionerna
1980/81:151 (s) yrkande 2, 1980/81:152 (s), 1980/81:153 (s),
1980/81:156 (s), 1980/81:165 (s), 1980/81:166 (s) och 1980/
81:168 (s) yrkandena 6 och 7 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet härom anfört.