TU 1980/81:27

Trafikutskottets betänkande
1980/81:27

om Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut m. m. (prop.
1980/81:149)

I föreliggande betänkande behandlar utskottet de i budgetpropositionen
aviserade och i proposition 1980/81:149 framlagda förslagen om Sveriges
meteorologiska och hydrologiska instituts verksamhet och organisation
jämte anslagsberäkningar. Vidare behandlas de i nedanstående förteckning
upptagna motioner som framlagts under den allmänna motionstiden samt de
med anledning av den sistnämnda propositionen väckta motionerna.

Proposition 1980/81:100: beräknade anslag

I proposition 1980/81:100 bilaga 9 (kommunikationsdepartementet) har
regeringen, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, föreslagit riksdagen
att för budgetåret 1981/82 beräkna

1. till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Förvaltningskostnader
ett förslagsanslag på 69 125 000 kr. (punkt I 6, s. 84-85),

2. till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Utrustning m. m.
ett reservationsanslag på 4 200 000 kr. (punkt I 7, s. 85-86),

3. till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Uppdragsverksamhet
ett förslagsanslag på 19 744 000 kr. (punkt I 8, s. 86),

4. till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Vädertjänst för
luftfarten ett förslagsanslag på 26 565 000 kr. (punkt I 9, s. 87),

5. till Bidrag till väderstationer i Nordatlanten och på Grönland m. m. ett
förslagsanslag på 3 100 000 kr. (punkt I 10, s. 87).

Proposition 1980/81:149

I proposition 1980/81:149 har regeringen (kommunikationsdepartementet)
föreslagit riksdagen att godkänna de av föredragande departementschefen
förordade riktlinjerna för Sveriges meteorologiska och hydrologiska
instituts verksamhet och organisation.

I propositionen redovisas riktlinjer för verksamheten vid Sveriges
meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI). En utökning av SMHI:s
uppdragsverksamhet och därmed minskning av kostnaderna för den
anslagsfinansierade verksamheten bör eftersträvas.

Vidare lämnas förslag till ny organisation för institutet. Verksamheten bör
under generaldirektören organiseras på fyra huvudenheter. En styrelse för
institutet bör inrättas.

1 Riksdagen 1980181. 15 sami. Nr 27

TU 1980/81:27

SMHI föreslås fr. o. m. budgetåret 1982/83 gå över till den s. k.
uppdragsmodellen.

För budgetåret 1981/82 föreslås att medel anvisas i enlighet med de belopp
som beräknats i proposition 1980/81:100 bilaga 9.

Under den allmänna motionstiden framlagda motioner

I motion 1980/81:458 av Bengt Silfverstrand och John Johnsson (båda s)
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om den framtida organisationen av vädertjänsten vid
SMHI.

I motion 1980/81:462 av Anna Wohlin-Andersson och Karin Israelsson
(båda c) yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som
i motionen anförts beträffande de bemannade väderstationernas betydelse
från meteorologiska samt regional- och sysselsättningsmässiga synpunkter
samt beträffande systemet Bemannade stationer med automatisk överföring
av meteorologiska data från synoptiska observationer och extra väderuppföljning
(BAMSE).

Motioner med anledning av proposition 1980/81:149

I motion 1980/81:1963 av Christer Nilsson (s) yrkas att riksdagen begär att
regeringen låter utreda konsekvenserna av en omlokalisering till Linköpings
högskoleregion av den meteorologiska institutionen vid Uppsala universitet.

I motion 1980/81:2023 av Christer Eirefelt och Sven Andersson (båda fp)
yrkas att riksdagen uttalar sig för att en prototyp enligt Rymdbolagets förslag
bör komma till stånd.

I motion 1980/81:2024 av Åke Polstam (c) yrkas att riksdagen beslutar hos
regeringen begära att frågan om omlokalisering av Uppsalas meteorologiska
institution till Linköping blir föremål för utredning.

I motion 1980/81:2032 av Georg Andersson m. fl. (s) yrkas att riksdagen
uttalar sig för en regionalisering av vädertjänsten enligt SMHI-utredningens
förslag.

I motion 1980/81:2035 av Anna Wohlin-Andersson (c) yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts beträffande
vädertjänstens organisation m. m.

I motion 1980/81:2053 av Bertil Zachrisson m. fl. (s) yrkas att riksdagen
beslutar

1. som sin mening ge regeringen till känna vad i motionen anförts om en
samordning av den civila och den militära vädertjänsten,

TU 1980/81:27

2. begära att regeringen redovisar förslag om väderinformationen i
lokalradion i enlighet med vad som anförts i motionen,

3. till Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Utveckling av en
prototyp till regional vädercentral för budgetåret 1981/82 anvisa ett
reservationsanslag av 5 milj. kr.

I motion 1980/81:2095 av Åke Polstam och Marianne Karlsson (båda c)
yrkas att riksdagen beslutar att hos regeringen begära en förutsättningslös
prövning av de båda organisationsalternativen innan den nya SMHIorganisationen
fastställs.

I motion 1980/81:2096 av Birger Rosqvist och Sven-Gösta Signell (båda s)
yrkas att riksdagen beslutar att i SMHI:s organisation den marina verksamheten
skiljs från den hydrologiska i enlighet med utredningsförslaget.

I motion 1980/81:2097 av Kersti Swartz (fp) yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts angående
separata avdelningar.

I motion 1980/81:2098 av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkas

1. att riksdagen avslår vad i proposition 1980/81:149 sägs om en utökning
av SMHI:s uppdragsverksamhet genom att så långt möjligt överföra
anslagsfinansierad verksamhet till uppdrag,

2. att riksdagen uttalar sig för att någon nedskärning av det synoptiska
observationsnätet icke skall ske och hos regeringen hemställer om nödvändiga
förslag i enlighet härmed,

3. att riksdagen uttalar sig för att en sammanslagning av den civila och
militära vädertjänsten bör ske i enlighet med vad som anförs i motionen,

4. att riksdagen uttalar sig för att den meteorologiska institutionen vid
Uppsala universitet omlokaliseras till Linköpings högskoleregion och hos
regeringen hemställer om nödvändiga förslag i enlighet härmed.

1. Nuvarande verksamhet och organisation

Sveriges meteorologiska och hydrologiska instituts (SMHI) nuvarande
organisation fastställdes genom beslut av 1960 års riksdag (prop. 1960:77, SU
1960:56, rskr 1960:177). SMHI har till uppgift att inhämta tillförlitlig
kännedom om Sveriges meteorologi och hydrologi samt att delta i det
internationella samarbetet på dessa områden. Institutet skall göra meteorologiska
och hydrologiska observationer och mätningar inom landet, oceanografiska
mätningar vid Sveriges kuster samt bearbeta och bevara insamlat
material. Väderprognoserna grundas bl. a. på data från observationer från ca
180 platser i landet, utländskt observationsmaterial och data från vädersatelliter
och värderradarstationer. SMHI utför vidare undersökningar och
utredningar på uppdrag av myndigheter och enskilda samt bedriver forskning
och utbildning inom sina kompetensområden.

1* Riksdagen 1980181. 15 sami. Nr 27

TU 1980/81:27

Såväl flyget och sjöfarten som vägtrafiken har ett stort behov av
meteorologisk information. Ett mycket stort intresse för denna information
finns också hos allmänheten, vilket framgår av de höga lyssnar- och
tittarsiffrorna för väderrapporterna i radio och TV. Meteorologisk och
hydrologisk information utnyttjas vidare inom byggnads- och anläggningsindustrin,
brandförsvaret, fisket samt jord- och skogsbruket.

Chef för institutet är en generaldirektör. Institutet är centralt organiserat
på tre byråer - väderbyrån, klimatbyrån, hydrologiska byrån - och två
fristående avdelningar - kansliavdelningen samt forsknings- och undervisningsavdelningen.

Den regionala och lokala organisationen består av flygväde. tjänsterna vid
landets tio större civila flygplatser, fältassistenter och observationsassistenter
av olika slag. Det totala antalet anställda på löneplan är ca 950 varav ca 480
centralt i Norrköping.

De grundläggande förutsättningarna för SMHI:s verksamhet har förändrats,
bl. a. på grund av den snabba utvecklingen inom de tele- och
datatekniska områdena. Den intensifierade miljövårdsverksamheten, den
fysiska planeringen och exploateringen av havets resurser har också ställt nya
krav på SMHI. Mot denna bakgrund tillkallade chefen för kommunikationsdepartementet
år 1977 en särskild utredare med uppdrag att göra en översyn
av SMHI:s verksamhet och organisation. Utredaren överlämnade i september
1980 sitt betänkande (Ds K 1980:11) till kommunikationsministern.

2. Utskottet

2.1 Utökning av uppdragsverksamheten

Med hänsyn till betydelsen för samhället i stort och det allmänna intresset
bör enligt föredragande departementschefen en viss del av SMHI:s
informationsutbud även i fortsättningen finansieras av allmänna medel. Det
framhålls dock i propositionen att det är mycket angeläget att begränsa de
offentliga utgifterna och att en utökning av SMHI:s uppdragsverksamhet
genom att så långt som möjligt överföra anslagsfinansierad verksamhet till
uppdrag därför bör eftersträvas. Institutet bör i de årliga anslagsframställningarna
redovisa en plan för en sådan utveckling.

I motion 1980/81:2098 (partimotion, vpk) yrkas att det klart bör avgränsas
vilka verksamheter som skall vara allmänna och finansieras över anslag. Man
riskerar annars enligt motionärerna att viss produktion som har stort
samhällsintresse upphör. Det framhålls därför att den allmänna verksamheten
fortlöpande bör prövas av statsmakterna.

Utskottet delar föredragandens uppfattning att det är angeläget att
begränsa de offentliga utgifterna och att det därför med vissa undantag är
önskvärt att föra över anslagsfinansierad verksamhet till uppdrag. I
sammanhanget vill utskottet erinra om att SMHI:s verksamhet årligen

TU 1980/81:27

prövas i samband med budgetarbetet. Det står då statsmakterna fritt att
besluta att viss verksamhet skall bedrivas som allmän verksamhet, finansierad
över statsbudgeten.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionen i denna
del.

2.2 Väderinformationen i radio och TV

I motion 1980/81:2053 (s) begärs att frågan om att säkerställa fortsatt
väderinformation i lokalradion ges en skyndsam behandling och att
regeringen redovisar ett förslag till riksdagen före 1981 års utgång. I
motionen hänvisas till att de överläggningar som statens förhandlingsnämnd
på regeringens uppdrag tagit upp med Sveriges Riksradio AB, Sveriges
Lokalradio AB och SMHI angående väderrapporteringen i radio efter snart
ett år inte lett till att föredraganden kan presentera något förslag till
lösning.

För närvarande utförs allt förberedelsearbete för och delgivning av de
allmänna väderutsikterna, med undantag för långtidsprognoserna, i riksradions
program 1 utan kostnad för Sveriges Riksradio AB. TV-bolagen
däremot ersätter SMHI för visst förberedelsearbete för sändningarna i TV.
Därtill kommer att den framträdande TV-meteorologen ersätts för sina
förberedelser samt för själva framträdandet. Särskilda för lokalradion
anpassade väderrapporter tillhandahålls inte kostnadsfritt av SMHI. Dessa
betraktas som en del av uppdragsverksamheten. Eftersom någon uppgörelse
i ersättningsfrågan inte träffats mellan SMHI och radiobolagen gör institutet
inte längre några sådana rapporter.

SMHI-utredningen föreslår att långtidsprognoser för massmedia samt för
TV även korttidsprognoser i fortsättningen skall anslagsfinansieras. Av
remissvaren till utredningen framgår att såväl SMHI som Sveriges Radio AB
anser att även väderinformation i lokalradion bör finansieras över statsbudgeten.

Utskottet framhöll i sitt betänkande TU 1979/80:17 att de väderrapporter
som tidigare förekommit i lokalradion visat sig vara av stort allmänt intresse.
Rapporterna ansågs särskilt ha haft betydelse när det gäller att höja
trafiksäkerheten på vägarna men även värdet för bl. a. fjällflyget och trafiken
med fritidsbåtar framhölls. Utskottet fann det därför angeläget att lokalradion
även i fortsättningen kunde erbjuda lyssnarna sådan information.

Utskottet anförde vidare att intentionerna i 1960 års riktlinjer, då SMHI:s
nuvarande organisation fastställdes, torde ha varit att den väderinformation
som var att betrakta som en allmän servicefunktion skulle tillhandahållas
Sveriges Radio kostnadsfritt. Den starka ökningen av rundradioverksamheten
sedan år 1960 och lokalradions speciella behov av väderinformation
gjorde det emellertid enligt utskottet nödvändigt att i direkta förhandlingar
fastställa om och i vilken utsträckning lokalradions väderprognoser skulle ses

TU 1980/81:27

som en del av SMHI:s allmänna service. Några särskilda medel för sådan
väderrapportering anvisades inte. Statens förhandlingsnämnd har på uppdrag
av regeringen tagit upp överläggningar med Sveriges Riksradio AB,
Sveriges Lokalradio AB och SMHI. De av riksdagen begärda förhandlingarna
pågår således f. n. och beräknas enligt propositionen vara avslutade
inom en nära framtid.

Av tidigare uttalanden framgår att utskottet fäster stor vikt vid att frågan
om att säkerställa väderinformationen i lokalradion kan ges en snar lösning.
Utskottet utgår från att överläggningarna mellan SMHI och radiobolagen
kan avslutas inom kort och att regeringen senast i nästa års budgetproposition
för riksdagen redovisar ett förslag till lösning.

Av det anförda torde syftet med yrkandet i motion 1980/81:2053 (s) vara
tillgodosett varför den ej bör föranleda någon riksdagens åtgärd.

I motion 1980/81:2098 (partimotion, vpk) framhålls att såväl 5-dygnsprognosernasom
lokalradioprognoserna bör finansieras över statsanslag och ingå
i SMHI:s allmänna verksamhet.

I propositionen framhålls att återhållsamhet bör iakttas när det gäller
omfattningen av de allmänna tjänster som anslagsfinansieras. Några åtgärder
som leder till ökade kostnader för SMHI förordas därför inte. Utskottet delar
för sin del denna uppfattning och är därför inte berett att föreslå att särskilda
medel anvisas för de ändamål som motionärerna anger. Liksom hittills står
det naturligtvis SMHI fritt att inom ramen för anvisade medel satsa på de
verksamheter som institutet anser angelägna. Motionen avstyrks i denna
del.

I motion 1980/81:2035 (c) framhålls att det är viktigt att slå fast att en
minskning av väderleksrapporterna i riksradion mot en ökning av dem bl. a. i
TV inte kan accepteras. Enligt motionen är det radion som lantbrukare,
sjöfolk, vägarbetare och trafikanter behöver och har tillgång till.

Utskottet delar motionärens uppfattning om den betydelse som väderrapporterna
i radion har för olika samhällsgrupper. Utskottet anser att denna
service till riksradion liksom hittills bör tillhandahållas kostnadsfritt. I det
föregående har utskottet uttalat att frågan om att säkerställa väderinformationen
i lokalradion bör ges en snar lösning. Varken utredningen eller
propositionen innehåller förslag som syftar till att öka väderrapporteringen i
TV på bekostnad av den i radion. Med hänvisning härtill och till att det
närmast torde få ankomma på radio- och TV-bolagen samt SMHI att
fastställa sändningstiderna för väderrapporterna avstyrker utskottet motionen
i denna del.

2.3 Den framtida inriktningen av vädertjänsten

SMHI-utredningen har undersökt möjligheterna att på kort sikt förbättra
väderinformationen genom en uppdelning av vädertjänsten på regionala

TU 1980/81:27

enheter. Därigenom skulle till följd av mindre prognosdistrikt en mer precis
information kunna erhållas. Varken utredningen eller föredraganden är med
hänsyn till de kostnadsökningar som förslaget skulle medföra beredda att
förorda en sådan förändring av den allmänna vädertjänsten på kort sikt.

Utskottet delar föredragandens bedömning i detta avseende.

Utredningen har också studerat möjligheterna att förändra vädertjänsten
på längre sikt. Till grund ligger en av utredningen initierad rapport, benämnd
PROMIS 90, som utarbetats vid SMHI. Den grundläggande idén bakom
PROMIS 90 är att decentralisera vädertjänsten genom en uppdelning i en
central vädertjänst med ansvar för långsiktiga prognoser (12 timmar-10
dygn) och ett antal regionala vädertjänster med ansvar för prognoser från 0
till 18 timmar. Kraven på snabb informationsinsamling och presentation av
mycket korta prognoser kan enligt rapporten endast tillgodoses genom ett
automatiskt system, varvid bl. a. ett relativt tätt automatstationsnät,
väderradar och satellitbildsinformation utnyttjas.

SMHI-utredningen har beräknat att det totala investeringsbehovet för
PROMIS 90 uppgår till ca 60 milj. kr. och de årliga driftkostnaderna, inkl.
avskrivningar och räntor, till ca 25 milj. kr. Utredningen har också gjort en
grov kostnadsjämförelse mellan det nuvarande vädertjänstsystemet och
PROMIS 90 och funnit att en sådan jämförelse i sig inte ger underlag för ett
positivt ställningstagande till PROMIS 90 från ekonomisk synpunkt. En
fortsatt sänkning av kostnaderna för datateknisk utrustning och möjligheterna
att öka uppdragsverksamheten kan dock ge en mer gynnsam bild.
Systemet skulle också ge goda möjligheter att tillgodose de önskemål om
förbättringar av vädertjänsten som framförts från olika håll. Utredningen
anser därför att utvecklingen av det svenska vädertjänstsystemet i huvudsak
bör drivas i den riktning som anges i PROMIS 90-studien.

Föredraganden anser i likhet med utredningen att vädertjänsten bör
förändras i en sådan riktning att kundernas krav bättre kan tillgodoses och att
kostnaderna begränsas. Utvecklingen och uppbyggnaden av ett nytt vädertjänstsystem
anses inte kunna genomföras genom särskilda tillskott av
personal och medel över statsbudgeten. Erforderliga resurser får därför
enligt propositionen skapas genom besparingar och en fortlöpande omprövning
av SMHI:s befintliga verksamhet och en utökad uppdragsverksamhet.
Ett fortsatt analysarbete torde behöva utföras bl. a. i syfte att åstadkomma
planering för en successiv förändring av vädertjänsten. Föredraganden
framhåller vidare att de tekniska vädersystem som kommer att användas i
den framtida vädertjänsten borde vara av intresse för svensk industri och att
det därför är rimligt att de företag som på sikt kan ha nytta av en sådan
utveckling bidrar till att täcka utvecklingskostnaderna.

I motionerna 1980/81:458 (s) och 1980/81:462 (c) framhålls att väderobservatörernas
yrkesråd har tagit fram ett alternativt förslag till PROMIS 90.
Det yrkas i motionerna att konsekvenserna av detta förslag skall belysas

TU 1980/81:27

liksom regional- och sysselsättningspolitiska effekter innan ställning tas till
hur vädertjänsten skall utvecklas i framtiden.

I motion 1980/81:2023 (fp) framhålls att med tanke på de studier av
PROMIS 90 som redan gjorts är det närmast förvånande att förslaget inte fått
ett större gehör i propositionen. Risk finns därmed att projektet förlorar i
tempo och att en lovande industripolitisk satsning kommer av sig. Det yrkas
därför att riksdagen uttalar sig för att en prototyp enligt Rymdbolagets
förslag bör komma till stånd.

I motion 1980/81:2032 (s) yrkas att riksdagen uttalar sig för en regionalisering
av vädertjänsten enligt SMHI-utredningens förslag. De norrländska
intressena synes enligt motionärerna på sikt bäst tillgodoses genom den i
SMHI-utredningen anvisade modellen med regionalisering och satsning på
modern teknik för att hålla nere kostnaderna.

I motion 1980/81:2035 (c) framhålls att det vore oacceptabelt att betala
PROMIS 90-systemet genom indragningar av bemannade väderstationer
utöver de 24 som alla parter tycks vara ense om kan dras in. I stället bör det
kunnande som nu finns hos väderobservatörerna och på de bemannade
väderstationerna bättre tas till vara exempelvis genom att utrusta stationerna
med instrument för vind- och lufttrycksmätning.

I motion 1980/81:2053 (s) framhålls att den offentliga teknikupphandlingen
bör utnyttjas för att stimulera utvecklingen av civil produktion inom
flygindustrin. Utvecklingen av en prototyp till regional vädercentral enligt
PROMIS 90 anses därvid vara ett lämpligt projekt. Det föreslås därför att 5
milj. kr. anvisas för budgetåret 1981/82 för utveckling av en prototyp i
Östergötlands län. Detta skulle enligt motionen ge SMHI och svensk industri
möjlighet att optimera systemet innan ställning tas till en fortsatt utbyggnad.

I motion 1980/81:2098 (partimotion, vpk) framhålls att vädertjänsten i
huvudsak bör utvecklas längs de riktlinjer som anges i PROMIS 90-studien.
En sådan nedskärning av det synoptiska observationsnätet som studien
förutsätter kan dock enligt motionärerna ej accepteras med hänsyn till de
människor som i dag arbetar som observatörer. Samhället bör därför ta den
merkostnad om ca 8 milj. kr. per år som ett bibehållande av dessa
observatörer medför. Det framhålls också att en prototypanläggning enligt
PROMIS-förslaget bör utvecklas.

Utskottet finner för sin del den utveckling av vädertjänsten som skisserats i
PROMIS 90 betydelsefull. Utskottet har därvid inte enbart fäst sig vid
möjligheterna att med ökade tekniska resurser erbjuda en väsentligt utökad
väderservice för olika samhällssektorer. Även de gynnsamma effekter för
svensk industri som en utveckling av systemet inom Sverige kan innebära har
beaktats. Styrelsen för teknisk utveckling (STU) och Rymdbolaget har
sålunda gjort den bedömningen att ett stort industriellt intresse finns att
medverka i projektet och att möjligheterna till försäljning utomlands är
goda.

TU 1980/81:27

Med tanke på att PROMIS 90 innebär mycket stora förändringar av
vädertjänstens organisation och att de ekonomiska konsekvenserna är
osäkra anser utskottet att systemet först bör prövas på försök inom ett
begränsat område. SMHI liksom STU och Rymdbolaget förordar att en
pilotanläggning byggs upp i Norrköping. Därvid skulle Östergötlands län och
delar av angränsande län kunna täckas av försöksverksamheten. Enligt
utskottets mening bör pilotanläggningen i Norrköping byggas för att
tillräckliga erfarenheter av det nya vädertjänstsystemet skall kunna erhållas.
Innan beslut om en ytterligare utbyggnad fattas bör erfarenheterna av
försöksverksamheten i Norrköping redovisas för riksdagen.

Antalet synoptiska observationsstationer uppgår i dag till ca 180. Ett fullt
utbyggt system medför enligt PROMIS 90 att antalet stationer kan reduceras
till 90. SMHI-utredningen föreslår att observationsnätet skall omfatta ca 150
bemannade stationer vid ingången av budgetåret 1981/82. Pilotanläggningen
i Norrköping kommer att bedrivas som försöksverksamhet. För att inte
förekomma utvärderingen av försöksverksamheten anser utskottet att
nedläggningar av observationsstationer utöver sådana som är ett led i
SMHI:s normala rationaliseringsarbete ej bör komma i fråga. Enligt
utskottets bedömning innebär detta att nätet av bemannade stationer i
avvaktan på försöksverksamheten åtminstone bör ha den omfattning som
föreslås i SMHI-utredningen. Då nedläggningar av stationer diskuteras är
det angeläget att även regional- och sysselsättningspolitiska hänsyn tas.
Utskottet anser vidare att SMHI då resultatet av försöksverksamheten
presenteras bör redovisa om och på vilket sätt de nuvarande bemannade
stationerna kan effektiviseras genom att förbättra den tekniska utrustningen.

Enligt vad utskottet erfarit pågår överläggningar mellan SMHI och STU
angående STU:s möjligheter att medverka i finansieringen av pilotanläggningen.
Såsom föredraganden framhåller bör också de svenska industriföretag
som har nytta av utvecklingen av ett nytt vädertjänstsystem kunna bidra
till utvecklingskostnaderna. SMHI har också möjlighet att skapa egna
resurser genom rationaliseringar och en utökad uppdragsverksamhet.

Utskottets ställningstagande synes innebära att syftena med yrkandena i
motionerna 1980/81:458 (s), 1980/81:462 (c), 1980/81:2023 (fp), 1980/81:2032
(s), 1980/81:2035 (c), 1980/81:2053 (s) och 1980/81:2098 (partimotion, vpk)
om den framtida inriktningen av vädertjänsten till väsentliga delar kan
tillgodoses.

Vad utskottet nu anfört bör av riksdagen ges regeringen till känna.

Utskottet anser att pilotanläggningen kan finansieras inom ramen för de
medel som SMHI disponerar och kan därför inte ställa sig bakom kravet i
motion 1980/81:2053 (s) på ett anslag på 5 milj. kr. för budgetåret 1981/82
eller yrkandet i motion 1980/81:2098 (partimotion, vpk) att någon nedskärning
av det synoptiska observationsnätet ej får ske och avstyrker därför
motionerna i dessa delar.

TU 1980/81:27

2.4 Samordning av den civila och militära vädertjänsten

SMHI och den militära vädertjänsten driver var för sig en del av ett
observationsnät som totalt omfattar ca 180 s. k. synoptiska observationsstationer.
Den militära vädertjänsten driver 48 av dessa. Vid 32 av dem är löneoch
anställningsvillkoren för personalen direkt jämförbara med dem som
gäller för personalen vid SMHI:s stationer. Övriga militära stationer
bemannas med i huvudsak värnpliktig personal. För att möjliggöra en
rationellare drift av observationsnätet föreslår föredraganden att de nämnda
32 militära observationsstationerna inordnas i SMHI:s organisation fr. o. m.
budgetåret 1982/83.

Utskottet har ingen erinran mot den föreslagna överföringen.

SMHI-utredningen som inte har tagit upp frågan om samverkan och
samordning mellan SMHI och den militära vädertjänsten i hela dess vidd
föreslår att en fristående utredning får i uppdrag att pröva denna fråga. Av
remissvaren framgår att SMHI anser att en mer långtgående integrering
skulle medföra stora besparingsmöjligheter, effektivisera vädertjänsten och
förbättra möjligheterna att erbjuda samma väderservice i hela landet. Någon
särskild utredning behövs inte enligt SMHI för att visa att besparingar kan
göras med en gemensam vädertjänst. ÖB avstyrker förslaget att tillsätta en
särskild utredning om en organisatorisk samordning. Enligt ÖB kan det inte
väntas att en samordning leder till några besparingar.

Föredraganden anser att en ny organisationsutredning f. n. inte bör
tillsättas. Däremot bör, bl. a. mot bakgrund av riksdagens tidigare uttalande
om en mer långtgående integrering av den civila och militära vädertjänsten,
samarbetet mellan SMHI och de militära myndigheterna konkretiseras.
Enligt propositionen bör de för- och nackdelar som kan vara förknippade
med en ökad produktionssamverkan belysas genom försök inom ramen för
myndigheternas ordinarie verksamhet.

I motion 1980/81:2035 (c) framhålls att vi i dag har 18 radarstationer men
att de på många ställen går om lott och lämnar stora delar av landet utan
täckning. Detta beror enligt motionären på en dålig samordning mellan den
civila och militära vädertjänsten. I motionen krävs att dessa brister i
samordningen med det snaraste åtgärdas.

I motion 1980/81:2053 (s) framhålls att det inte är troligt att den i
propositionen föreslagna försöksverksamheten leder till besparingar av den
omfattning man kan förvänta sig av en för landet sammanhållen vädertjänst.
För att nå den effekten måste behovet att få fram underlag för att på sikt
tillskapa en gemensam operationell vädertjänst klarare markeras. Enligt
motionärerna bör därför riksdagen ge regeringen till känna att försöksverksamheten
skall syfta till att klarlägga förutsättningarna för att under en
ledning sammanföra de operationella resurserna.

I motion 1980/81:2098 (partimotion, vpk) framhålls att det finns klara
ekonomiska vinster att göra genom en organisatorisk och funktionell

TU 1980/81:27

sammanslagning av de två vädertjänstorganisationerna. Det anges att en
sammanslagning är speciellt viktig för att vädertjänsten till rimliga kostnader
skall kunna utvecklas enligt PROMIS 90-modellen. Enligt motionärerna bör
en arbetsgrupp tillsättas för att planera och genomföra en sammanslagning av
de två vädertjänstorganisationerna.

Med anledning av dessa yrkanden vill utskottet erinra om att dåvarande
chefen för kommunikationsdepartementet i proposition 1977/78:5 om
flygvädertjänstens system och organisation anförde att förutsättningarna för
en ytterligare integrering mellan civil och militär vädertjänst fortlöpande bör
prövas. Detta arbete föreslogs formaliseras och ske inom en samarbetsgrupp
med företrädare för berörda myndigheter. Vid sin behandling av propositionen
underströk utskottet det angelägna i att en sådan prövning kommer till
stånd och som följd härav en mera långtgående integrering kan uppnås (TU
1977/78:5).

Utskottet är alltjämt av den uppfattningen att det är angeläget att
åstadkomma en mera långtgående integrering av den civila och militära
vädertjänsten. Den satsning på radarstationer som utskottet ser som en
väsentlig del av framtidens vädertjänst förutsätter också en ökad samordning.
I likhet med föredraganden anser utskottet att för- och nackdelar av en
ökad samverkan bör belysas genom försök i vilka berörda myndigheter
deltar. Utskottet utgår från att försöksverksamheten bl. a. syftar till att ge en
bild av konsekvenserna av att den civila och militära vädertjänsten
sammanförs i en gemensam organisation. Utskottet vill vidare framhålla att
försöksverksamheten bör bedrivas skyndsamt för att de eventuella besparingar
och förbättringar som en ökad integration kan medföra skall kunna
göras så snart som möjligt.

Vad utskottet nu anfört om samordningen av den civila och militära
vädertjänsten synes i huvudsak överensstämma med vad som yrkats härom i
motionerna 1980/81:2035 (c), 1980/81:2053 (s) och 1980/81:2098 (partimotion,
vpk), varför de i denna del bör kunna lämnas utan åtgärd från
riksdagens sida.

2.5 Forsknings- och utvecklingsverksamheten

Enligt propositionen bör den allmänna inriktningen av SMHI:s forskningsoch
utvecklingsarbete (FoU-arbete) vara den att SMHI i huvudsak skall
bedriva tillämpad forskning och att den skall vara klart relaterad till
institutets produktion. FoU-verksamheten bör i första hand syfta till att få
fram mindre kostnadskrävande nya eller förbättrade produkter, metoder och
produktionssystem inom institutets område. Den grundläggande forskningen
bör ske vid universitets- och högskoleinstitutioner. Föredraganden anser
att FoU-verksamheten inom SMHI:s olika verksamhetsområden primärt bör
ses som ett medel att öka institutets effektivitet och att en ökad satsning på

TU 1980/81:27

denna verksamhet kan vara befogad men får genomföras i den takt som
resurserna medger.

Utskottet instämmer i vad föredraganden anfört om den allmänna
inriktningen av forsknings- och utvecklingsverksamheten.

SMHI-utredningen har undersökt förutsättningarna för en omlokalisering
av vissa universitetsinstitutioner till Norrköping. När det gäller avdelningen
för hydrologi i Uppsala och meteorologiska institutionen i Stockholm anser
utredningen att en omlokalisering inte bör komma i fråga. Utredningen anser
sig inte heller kunna förorda en omlokalisering av den meteorologiska
institutionen vid Uppsala universitet till Norrköping. Enligt utredningen
förefaller en omlokalisering av den sistnämnda institutionen till Linköping
vara att föredra. Med hänsyn till direktiven har dock detta alternativ inte
närmare penetrerats.

Av remissvaren framgår att universitets- och högskoleämbetet (UHÄ)
anser att en god meteorologisk forskningsmiljö kan skapas i Linköping. En
omlokalisering av den meteorologiska institutionen i Uppsala skulle dock
enligt UHÄ medföra allvarliga konsekvenser för universitetet när det gäller
samarbetet mellan den meteorologiska institutionen och andra institutioner
även om kontakterna dem emellan f. n. inte är så omfattande. SMHI
framhåller att det för institutet är av yttersta vikt att en meteorologisk
universitetsinstitution lokaliseras till Linköpings högskoleregion.

Föredraganden anser i likhet med utredningen att en omlokalisering av
den hydrologiska avdelningen vid Uppsala universitet och den meteorologiska
institutionen vid Stockholms universitet inte bör komma i fråga. Inte
heller när det gäller den meteorologiska institutionen i Uppsala föreligger
enligt föredraganden nu tillräckligt starka skäl för en omlokalisering. Det
framhålls i anslutning härtill att denna fråga får övervägas när erfarenheter
vunnits av effekterna av statsmakternas ställningstagande till SMHI:s
verksamhet och organisation.

I motionerna 1980/81:1963 (s) och 1980/81:2024 (c) yrkas att riksdagen
begär att regeringen låter utreda frågan om omlokalisering av Uppsala
meteorologiska institution till Linköpings högskoleregion.

I motion 1980/81:2098 (partimotion, vpk) yrkas att riksdagen uttalar sig för
att den meteorologiska institutionen vid Uppsala universitet omlokaliseras
till Linköpings högskoleregion och hos regeringen hemställer om nödvändiga
förslag i enlighet härmed.

Utskottet vill för sin del understryka betydelsen av att SMHI på ett smidigt
sätt kan tillgodogöra sig universitets- och högskoleinstitutionernas forskning.
Därmed kan personalen utveckla sin kompetens och produkterna successivt
förbättras. SMHI:s och institutionernas forskningsarbete täcker delvis
varandra. Ett nära samarbete är därför också nödvändigt för att undvika
dubbelarbete. Enligt utskottets mening får inte det avstånd till universitetsforskningen
som SMHI:s lokalisering till Norrköping innebär medföra att

TU 1980/81:27

institutets möjligheter försämras i berörda avseenden.

Utskottet har ingen erinran mot vad föredraganden anfört om lokaliseringen
av vissa universitetsinstitutioner. Med hänsyn till den betydelse för
SMHI som samarbete med dessa institutioner har, förutsätter utskottet dock
att regeringen noga följer denna fråga och i lämpligt sammanhang redovisar
för riksdagen resultaten av de överväganden som aviserats i propositionen.

Av utskottets ställningstagande följer att motionerna 1980/81:1963 (s) och
1980/81:2024 (c) avstyrks liksom motion 1980/81:2098 (partimotion, vpk) i
denna del.

2.6 Prissättning av uppdrag

Enligt propositionen bör avgifterna för SMHI:s uppdragsverksamhet
sättas så att de sammantaget täcker dels de direkta särkostnaderna, dels en
skälig andel av kostnaderna för den centrala administrationen. En prissättning
som grundas på full kostnadstäckning förutsätter kraftiga avgiftshöjningar
och bör därför inte genomföras innan man vet hur uppdragsvolymen
och därmed de totala intäkterna påverkas. Kostnaderna för basunderlaget
för de allmänna tjänsterna, nämligen observations-, telekommunikationsoch
datalagringsverksamheten bör inte fördelas på uppdragsverksamheten.
Föredraganden anser att målet bör vara att SMHI uppnår ekonomisk balans i
uppdragsverksamheten med tillämpning av de principer för avgiftssättningen
som förordats. I vilken takt det nuvarande underskottet i uppdragsverksamheten
skall elimineras får prövas i samband med den årliga budgetbehandlingen.
Vidare framhålls i propositionen att taxorna bör fastställas av SMHI
efter samråd med riksrevisionsverket (RRV).

Utskottet har ej funnit anledning till erinran mot föredragandens
uttalanden under förevarande avsnitt.

2.7 Organisationsfrågor

Föredraganden föreslår att SMHI fr. o. m. den 1 juli 1981 organiseras på
fyra enheter, nämligen en enhet för meteorologi, en för vattenrelaterad
verksamhet, en för tekniska funktioner och en för administrativa funktioner.
Förslaget innebär bl. a. att den nuvarande forsknings- och undervisningsavdelningen
upphör och befintliga FoU-resurser överförs till resp. fackenhet,
att huvuddelen av institutets tekniska funktioner överförs till en separat
teknisk enhet samt att den nuvarande vädertjänsten och klimattjänsten
sammanförs till en meteorologisk enhet.

Det föreslås vidare i propositionen att SMHI:s ledningsorganisation
förstärks genom att en styrelse med lekmannainslag inrättas och att det
meteorologiska och hydrologiska rådet samtidigt avskaffas.

Organisationsförslaget i propositionen överensstämmer med SMHI -

TU 1980/81:27

utredningens förslag utom i ett avseende. Enligt utredningen är de
hydrologiska och maritima verksamheterna artskilda varför de organisatoriskt
bör skiljas åt. Föredraganden framhåller att kostnadskrävande förändringar
av organisationen bör undvikas för att därigenom skapa större
utrymme för förbättringar av den vattenrelaterade tjänsten. Frågan om en
uppdelning av den vattenrelaterade verksamheten på två enheter får enligt
propositionen prövas efter några års erfarenhet och med hänsyn till
resultaten av havsresursdelegationens arbete i syfte att effektivisera svensk
havsforskning.

I motion 1980/81:2095 (c) yrkas att riksdagen hos regeringen begär en
förutsättningslös prövning av de båda organisationsalternativen för den
vattenrelaterade verksamheten innan den nya SMHI-organisationen fastställs.
I motionerna 1980/81:2096 (s) och 1980/81:2097 (fp) yrkas atti enlighet
med SMHI-utredningens förslag den maritima verksamheten skiljs från den
hydrologiska.

Utskottet vill för sin del betona att SMHI spelar en viktig roll för vården av
våra vattenresurser. Vad gäller den maritima verksamheten kommer det
såsom påpekas av SMHI-utredningen att finnas behov av information för
bedömning av bl. a. kustvattnens och havsområdenas utnyttjande, föroreningsrisker,
isförhållanden och föroreningsspridning vid katastrofutsläpp. I
likhet med föredraganden anser utskottet emellertid att det är möjligt att
skapa förbättringar av den vattenrelaterade verksamheten inom ramen för
en sammanhållen enhet. Utskottet förutsätter därvid att denna organisationslösning
inte negativt påverkar fördelningen av resurser till den maritima
verksamheten. Skulle det visa sig att efterfrågan på maritima tjänster växer,
t. ex. genom de förslag om spridningsprognoser för löskommen olja som
läggs i proposition 1980/81:119 om miljösäkrare sjötransporter, och behov
uppstår att utöka verksamheten på SMHI får frågan om en uppdelning av den
vattenrelaterade verksamheten på två enheter övervägas vid den prövning
som aviserats i propositionen.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna 1980/
81:2095 (c), 1980/81:2096 (s) och 1980/81:2097 (fp).

2.8 Anslagsfrågor

I propositionen föreslås att SMHI:s nuvarande anslagskonstruktion ersätts
med den s. k. uppdragsmodellen vilket innebär att intäkter och kostnader i
hela verksamheten redovisas under ett förslagsanslag som anvisas med ett
formellt belopp på 1 000 kr. och kombineras med en rörlig kredit i
riksgäldskontoret. Dessutom föreslås att SMHI får två reservationsanslag,
nämligen ett för myndighetsuppgifter och ett för anskaffning av utrustning. I
syfte att ge SMHI möjligheter till en större flexibilitet när det gäller
användningen av tilldelade medel förordas att en överföring av medel mellan
anslagen bör vara möjlig under löpande budgetår.

TU 1980/81:27

Det nya anslagssystemet bör enligt propositionen införas budgetåret
1982/83. För budgetåret 1981/82 har föredraganden beräknat medel med
utgångspunkt i nuvarande anslagskonstruktion och enligt de belopp som
angetts i budgetpropositionen.

Utskottet tillstyrker den föreslagna anslagsberäkningen för nästa budgetår
liksom att ett nytt anslagssystem för SMHI införs fr. o. m. budgetåret 1982/83
i enlighet med regeringens förslag.

2.9 Övriga frågor

I propositionen behandlas vissa frågor som utskottet tidigare inte har
berört. Det gäller bl. a. flygmeteorologernas extraarbete, klimattjänstens
omfattning och inriktning samt samarbetet mellan SMHI, fiskeristyrelsen,
naturvårdsverket och Sveriges geologiska undersökning. Vad föredraganden
i dessa delar anfört har ej givit anledning till erinran eller särskilt uttalande
från utskottets sida.

3. Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande utökning av uppdragsverksamheten

att riksdagen med avslag på motion 1980/81:2098 (vpk) yrkande
1 i denna del godtar vad föredraganden härom anfört,

2. beträffande väderinformationen i radio och TV
att riksdagen

a. med avslag på motionerna 1980/81:2035 (c) i denna del och
1980/81:2098 (vpk) yrkande 1 i denna del godtar vad föredraganden
härom anfört,

b. lämnar motion 1980/81:2053 (s) yrkande 2 utan åtgärd,

3. beträffande den framtida inriktningen av vädertjänsten

att riksdagen med anledning av föredragandens uttalanden i
denna del och motionerna 1980/81:458 (s), 1980/81:462 (c),
‘ 1980/81:2023 (fp), 1980/81:2032 (s), 1980/81:2035 (c) i denna
del, 1980/81:2053 (s) yrkande 3 i denna del och 1980/81:2098
(vpk) yrkande 2 i denna del som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet härom anfört,

4. beträffande särskilt anslag för utveckling av pilotanläggning
att riksdagen avslår motion 1980/81:2053 (s) yrkande 3 i denna
del,

5. beträffande nedskärning av det synoptiska observationsnätet
att riksdagen avslår motion 1980/81:2098 (vpk) yrkande 2 i
denna del,

6. beträffande samordning av den civila och militära vädertjänsten -

TU 1980/81:27

att riksdagen med godkännande av vad föredraganden härom
anfört lämnar motionerna 1980/81:2035 (c) i denna del,
1980/81:2053 (s) yrkande 1 och 1980/81:2098 (vpk) yrkande 3
utan åtgärd,

7. beträffande forsknings- och utvecklingsverksamheten

att riksdagen med avslag på motionerna 1980/81:1963 (s),
1980/81:2024 (c) och 1980/81:2098 (vpk) yrkande 4 godtar vad
föredraganden härom anfört,

8. beträffande organisationsfrågor

att riksdagen med avslag på motionerna 1980/81:2095 (c),
1980/81:2096 (s) och 1980/81:2097 (fp) godtar vad föredraganden
härom anfört,

9. att riksdagen till Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut: Förvaltningskostnader för budgetåret 1981/82 under
sjätte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 69 125 000
kr.,

10. att riksdagen till Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut: Utrustning m. m. för budgetåret 1981/82 under sjätte
huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på 4 200 000 kr.,

11. att riksdagen till Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1981/82 under
sjätte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 19 744 000
kr.,

12. att riksdagen till Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut: Vädertjänst för luftfarten för budgetåret 1981/82 under
sjätte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 26 565 000
kr.,

13. att riksdagen till Bidrag till väderstationer i Nordatlanten och pä
Grönland m. m. för budgetåret 1981/82 under sjätte huvudtiteln
anvisar ett förslagsanslag på 3 100 000 kr.,

14. att riksdagen i återstående delar godkänner vad föredraganden
anfört beträffande riktlinjerna för Sveriges meteorologiska och
hydrologiska instituts verksamhet och organisation.

Stockholm den 28 april 1981

På trafikutskottets vägnar
BERTIL ZACHRISSON

Närvarande: Bertil Zachrisson (s). Rolf Clarkson (m). Bertil Jonasson (c),
Nils Hjorth (s). Wiggo Komstedt (m), Kurt Hugosson (s). Rune Torwald (c),
Birger Rosqvist (s). Olle Östrand (s). Anna Wohlin-Andersson (c), Eric
Rejdnell (fp). Per Stenmarck (m). Margit Sandéhn (s). Erik Börjesson (fp)
och Sten-Ove Sundström (s).

TU 1980/81:27

4. Reservation

Särskilt anslag för utveckling av pilotanläggning (mom. 4)

Bertil Zachrisson, Nils Hjorth, Kurt Hugosson, Birger Rosqvist, Olle
Östrand, Margit Sandéhn och Sten-Ove Sundström (alla s) anser

dels att det stycke av utskottets yttrande på s. 9 som börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”dessa delar” bort ersättas med text av följande
lydelse:

SMHI har i sin anslagsframställning för budgetåret 1981/82 föreslagit att 5
milj. kr. anslås för delfinansiering av pilotanläggningen i Norrköping.
Utskottet delar den uppfattning som framförs i motion 1980/81:2053 (s) att
möjligheten att framgångsrikt genomföra ett samarbete med svensk industri
är beroende av att SMHI har tillgång till egna investeringsmedel. Enligt vad
utskottet inhämtat har STU ställt som villkor för stöd av en definitionsstudie
av pilotanläggningen att SMHI har tillräckliga egna finansiella och kompetensmässiga
resurser att efter definitionsfasens slut kunna genomföra en
upphandling av pilotanläggningen. Någon särskild medelsanvisning föreslås
inte i propositionen. Därmed riskerar den industripolitiska satsningen på ny
teknik att komma av sig redan i inledningen. Utskottet tillstyrker därför
förslaget i motion 1980/81:2053 (s) att för budgetåret 1981/82 anvisa 5 milj.
kr. för delfinansiering av pilotanläggningen. Utskottet kan däremot inte
ställa sig bakom kravet i motion 1980/81:2098 (partimotion, vpk) att någon
neddragning av det synoptiska observationsnätet ej får ske, varför motionen
avstyrks i denna del.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande lydelse:

4. beträffande särskilt anslag för utveckling av pilotanläggning
att riksdagen med bifall till motion 1980/81:2053 (s) yrkande 3 i
denna del till Utveckling av prototyp till regional vädercentral för
budgetåret 1981/82 under sjätte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
på 5 000 000 kr.,

■ ■ .

Stockholm 1981