TU 1980/81:2

Trafikutskottets betänkande
1980/81:2

om utbildning av piloter för den civila luftfarten m. m. (prop.
1980/81:6)
Propositionen

I proposition 1980/81:6 föreslår regeringen (kommunikationsdepartemen1
tet) riksdagen att godkänna de av föredragande departementschefen
förordade riktlinjerna för utbildning av piloter för den civila luftfarten.

I propositionen föreslås att en civil pilotutbildning inrättas. Avsikten med
den nya utbildningen är att flygvapnet skall få behålla sina piloter samtidigt
som främst SAS behov av svenska piloter tillgodoses.

Huvuddelen av den civila pilotutbildningen kommer att lokaliseras till
Ljungbyhed.

En del av den besparing som flygvapnet gör genom tillkomsten av en civil
pilotutbildning bör användas för att finansiera verksamheten. Mot den
bakgrunden är det enligt propositionen naturligt att chefen för flygvapnet blir
huvudman för den grundläggande delen av utbildningen. SAS är för sin del
berett att svara för den bolagsanpassade delen av utbildningerl. En
organisationskommitté tillsätts med uppgift att svara för den närmare
planläggningen av utbildningen.

Utbildningen bör påbörjas snarast möjligt.

Motioner väckta under allmänna motionstiden 1980

I motion 1979/80:908 av Ing-Marie Hansson m. fl. (s) yrkas att riksdagen
hos regeringen begär

1. att även analyser av regionalpolitiska aspekter, säkerhetsfrågor och
ekonomiska konsekvenser vägs in vid förslag till lokalisering av den civila
pilotutbildningen,

2. att en förläggning till Gävle/Sandviken prövas på samma sätt som
övriga orter i utredningen.

I motion 1979/80:917 av Anita Persson m. fl. (s) yrkas att riksdagen
beslutar att den civila pilotutbildningen förläggs till Nyköping/Skavsta (f. d.
Fil).

I motion 1979/80:922 av Roland Sundgren m. fl. (s, m, c, fp, vpk) yrkas att
riksdagen beslutar en lokalisering av den föreslagna trafikflygarskolan till F 1
(Hässiö) Västerås i sin helhet eller lämpliga delar därav.

1 Riksdagen 1980/81. 15 sami. Nr 2

TU 1980/81:2

I motion 1979/80:1014 av Bernt Ekinge (fp) yrkas, såvitt nu är i fråga
(yrkande 1), beträffande den föreslagna civilpilotskoian att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen [1979/80:1013 harjanförts
om angelägenheten av att denna skola lokaliseras till Nyköping.

I motion 1979/80:1346 av Bernt Nilsson m. fl. (s) yrkas att riksdagen
beslutar att, när beslutet om civilpilotutbildningen tas, denna skall förläggas
till Kalmar.

Motioner väckta med anledning av proposition 1980/81:6

I motion 1980/81:16 av Bernt Nilsson m. fl. (s) yrkas att riksdagen beslutar
att skede C 1 och C 2 av den civila pilotutbildningen förläggs till Kalmar.

I motion 1980/81:31 av Holger Bergman m. fl. (s) yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen sägs om långsiktig
planering av den civila pilotutbildningen, möjlig förläggning av pilotskolans
C 2-utbildning och frågan om lokalisering av en permanent central flyglärarutbildning.

I motion 1980/81:32 av Ing-Marie Hansson m. fl. (s) yrkas att riksdagen -med avslag på propositionen i motsvarande del - beslutar att den civila
pilotutbildningen förläggs till Gävle/Sandviken.

Yttrande

I ärendet har yttrande avgivits av arbetsmarknadsutskottet (AU 1980/
81:4 y). Se bilaga till detta betänkande.

Utskottet

I propositionen föreslås riktlinjer för utbildning av piloter för den civila
luftfarten. Innebörden av dessa riktlinjer är i huvudsak att chefen för
flygvapnet ges i uppdrag att genomföra en grundläggande civil pilotutbildning.
Denna utbildning skall motsvara kraven på B-certifikat för tvåmotoriga
flygplan och IFR-bevis (dvs. tillstånd att flyga enligt instrumentflygreglerna).
Teoriutbildningen skall anpassas till att motsvara kraven för D-certifikat.

Det huvudsakliga skälet för att staten nu skall engagera sig i en civil
pilotutbildning är enligt propositionen de samhällsekonomiska vinster som
kan uppnås genom att flygvapnet får behålla de militärt utbildade piloterna,
vilka eljest skulle söka anställning vid SAS. I detta sammanhang omtalas i
propositionen att kostnaderna för att utbilda en pilot för flygplan 37 Viggen
är ca 4 milj. kr. exkl. kapitalkostnader, vilket bör jämföras med ca 0,5 milj.
kr. för en civilt utbildad pilot enligt föreliggande förslag. En fortsatt
avtappning av militära piloter skulle förorsaka mycket allvarliga konsekven -

TU 1980/81:2

ser för flygvapnet vilket inte kan accepteras, uttalar kommunikationsministern.

I propositionen omtalas också att frågan om en permanent central
utbildning av flyglärare kommer att utredas.

Den skisserade civila pilotutbildningen är indelad i s. k. skeden. Under de
första 4 månaderna, skede A, ges utbildning för A-certifikat. Under skede
B, som omfattar 8 månader, ges resterande enmotorutbildning. Skede C
innefattar tvåmotorutbildning och har delats upp i ett C,-skede om 1,5
månader och ett C2-skede om 4,5 månader. Cj-skedet omfattar den
tvåmotorutbildning och resterande övriga utbildning som behövs för att
erhålla B-certifikat jämte IFR-bevis. Skede C-, syftar till att ge eleven
flygerfarenhet under bolagsanpassade former.

Den utbildning som chefen för flygvapnet föreslås få i uppdrag att
genomföra omfattar skedena A, B och C,. Utbildningen inordnas i
flygvapnets organisation och organiseras som en central enhet, administrativt
knuten till krigsflygskolan i Ljungbyhed. Enligt propositionen skall
utbildningen t. v. finansieras genom en del av den besparing som chefen för
flygvapnet gör på grund av minskad avgång av piloter från flygvapnet.

Skede C2 - den bolagsanpassade utbildningen - skall enligt propositionen
genomföras och finansieras av SAS. I den mån andra flygbolag vill utnyttja
denna utbildningsmöjlighet bör det enligt propositionen inte föreligga några
hinder om berörda bolag lämnar skäliga bidrag till täckande av SAS
kostnader.

En särskild organisationskommitté avses bli tillsatt. En av kommitténs
uppgifter blir att klarlägga förutsättningarna och möjligheterna att samordna
utbildningen i skedena C, och C2- Härvid bör undersökas möjligheterna att
förlägga denna del av utbildningen till annan ort än Ljungbyhed.

Frågor kring lokaliseringen av den föreslagna civila pilotutbildningen tas
upp i de tre motioner som har väckts med anledning av propositionen.
Utskottet behandlar i detta sammanhang också fem motioner från allmänna
motionstiden 1980. Aven sistnämnda motioner innehåller olika förslag i
lokaliseringsfrågan, varvid motionärerna har utgått från det utredningsförslag,
pilotutbildningsutredningens betänkande (Ds K 1979:5) Rekrytering
och utbildning av flygförare till den civila luftfarten, som ligger till grund för
propositionen.

Lokaliseringsfrågan behandlas också i arbetsmarknadsutskottets yttrande
AU 1980/81:4 y.

De lokaliseringsalternativ som pilotutbildningsutredningen studerade
närmare var dels flygvapnets flygplatser i Västerås (F 1), Ljungbyhed (F 5),
Nyköping (F 11) och Kalmar (F 12), dels flygplatserna i Linköping (Saab),
Borlänge (Romme) och Gävle/Sandviken (Rörberg). Utredningen fann
endast anledning att redovisa kostnadsberäkningar för alternativet Ljungbyhed.
I propositionen har kostnadsuppskattningar gjorts även för alternativen

1* Riksdagen 1980/81. 15 sami. Nr 2

TU 1980/81:2

Kalmar och Nyköping. Syftet med dessa beräkningar har, enligt vad som
anförs i propositionen (s. 15), i mindre utsträckning varit att visa
totalkostnaden för utbildningen utan snarare att göra en så långt möjligt
rättvisande jämförelse mellan olika lokaliseringsalternativ.

Regional- och sysselsättningspolitiska överväganden redovisas också i
propositionen, varvid kommunikationsministern uttalar att han inte har
funnit att någon av de nämnda orterna har en sämre situation än de andra,
”varför det av regional- och sysselsättningspolitiska skäl inte finns något
avgörande skäl att prioritera någon av orterna” (s. 16). I detta sammanhang
anför kommunikationsministern också att det ur utbildningspolitisk synvinkel
vore att föredra en lokalisering som medger en nära samverkan mellan
pilotutbildningen och en högskoleenhet. Större vikt måste emellertid enligt
hans mening läggas vid möjligheterna att utnyttja redan befintliga resurser
effektivt.

I motion 1980/81:32 (s) föreslås att riksdagen - med avslag på propositionen
i motsvarande del - skall besluta att utbildningen förläggs till
Gävle!Sandviken. Motionärerna anser sammanfattningsvis ”att Gävle/
Sandviken har de långsiktigt viktiga grundförutsättningarna i form av ett fritt
luftrum och ur utbildningspolitisk synpunkt genom samordning med
högskolan”. De åberopar också regional- och sysselsättningspolitiska skäl.
Samma motionärer har i den under allmänna motionstiden väckta motion
1979/80:908 föreslagit att riksdagen skall hos regeringen begära dels att även
analyser av regionalpolitiska aspekter, säkerhetsfrågor och ekonomiska
konsekvenser vägs in vid förslag till lokalisering av den civila pilotutbildningen,
dels att en förläggning till Gävle/Sandviken prövas på samma sätt
som övriga orter i utredningen.

Förslag om att utbildningen skall lokaliseras till Västerås återfinns i den
under allmänna motionstiden väckta motion 1979/80:922 (s, m, c, fp, vpk).
Motionärerna åberopar bl. a. luftrumsförhållandena, väderstatistiken samt
regional- och sysselsättningspolitiska skäl, särskilt mot bakgrund av den
beslutade nedläggningen av F 1 den 1 januari 1983.

Samhällsekonomiska, regionalpolitiska, miljömässiga och flygsäkerhetsmässiga
skäl talar för Nyköping anförs i motion 1979/80:917 (s) från allmänna
motionstiden. Motionärerna föreslår att riksdagen beslutar förlägga den
civila pilotutbildningen till Nyköping/Skafsta (f. d. Fil). I motion 1979/
80:1014 (fp) föreslås (yrkande 1) - med motivering i motion 1979/80:1013 -ett riksdagsuttalande om angelägenheten av att pilotutbildningsskolan
lokaliseras till Nyköping.

Enligt motion 1980/81:31 (s) är den lösning som föreslås i propositionen i
alltför hög grad styrd av önskemålet att förlägga ytterligare verksamhet till
krigsflygskolan i Ljungbyhed. Motionärerna synes inte motsätta sig att
utbildningen nu lokaliseras till Ljungbyhed men menar att det långsiktiga
utbildningsbehovet inte kommer att kunna tillgodoses inom ramen för detta
alternativ. De föreslår att riksdagen skall uttala sig för att det fortsatta

TU 1980/81:2

planeringsarbetet för utbildningen skall innefatta förberedelser för en
alternativ lokalisering. Motionärerna pekar härvid på f. d. F 11/Skafsta i
Nyköping som ett ”utmärkt” alternativ. Vidare föreslår de att riksdagen skall
uttala sig till förmån för Nyköping/Skafsta som lämplig lokaliseringsort för
dels det bolagsanpassade C2-skedet, dels den i propositionen nämnda
centrala flyglärarutbildningen. I motionen nämns också en rad andra
åtgärder i syfte att utnyttja befintliga resurser vid den nu nedlagda
flygflottiljen F 11 i Nyköping.

Under allmänna motionstiden föreslogs i motion 1979/80:1346 (s) att
riksdagen skulle besluta om förläggning till Kalmar av den civila pilotutbildningen.
Motionärerna efterlyste bl. a. kostnadsjämförelser mellan Kalmar
och Ljungbyhed.

De beräkningar som nu presenteras i propositionen har allvarliga brister,
uttalar samma motionärer i motion 1980/81:16. De anser det otillfredsställande
att riksdagen skall fatta beslut på grundval av så ”vaga” ekonomiska
fakta som redovisas i propositionen och efterlyser kompletterande uppgifter.
Motionen utmynnar i förslag om att riksdagen skall besluta att skedena Cj
och C2 förläggs till Kalmar. Som skäl anges bl. a. tillgång till fritt luftrum,
möjligheter att samutnyttja lärarfunktioner med Ljungbyhed och tillgång till
högskola. Också regional- och sysselsättningspolitiska argument åberopas.

Med anledning av den kritik som i sistnämnda motion har riktats mot
kostnadsberäkningarna i propositionen har utskottet berett företrädare för
kommunikationsdepartementet tillfälle att inför utskottet komplettera
uppgifterna.

Mot bakgrund av bl. a. de inför utskottet lämnade upplysningarna har
utskottet ingen erinran mot vad som föreslås i propositionen beträffande
förläggning till Ljungbyhed av skedena A och B i den föreslagna pilotutbildningen.
De förslag om alternativa lokaliseringar av utbildningen som har
förts fram i motionerna 1979/80:908 och 1980/81:32 (Gävle/Sandviken),
1979/80:922 (Västerås), 1979/80:917 och 1979/80:1014 (Nyköping) samt
1979/80:1346 (Kalmar) avstyrks sålunda. Också förslaget i motion 1980/81:31
om planering nu för förberedelser för en alternativ lokalisering till Nyköping
avstyrks.

Vad gäller frågan om lokaliseringen av skedena C] och C2 vill utskottet
anföra följande.

Av det föregående har framgått att en organisationskommitté avses få i
uppdrag att klarlägga förutsättningarna och möjligheterna att samordna
utbildningen under dessa båda skeden och att därvid undersöka andra
lokaliseringsalternativ än Ljungbyhed. Vidare framgår att utbildningen
under skede C2 - det bolagsanpassade skedet - avses bli genomförd och
finansierad av SAS.

Utskottet utgår från att organisationskommittén kommer att eftersträva

TU 1980/81:2

en lokalisering till Sverige av utbildningen under skede C2. I motion
1980/81:16 anförs olika argument - inte minst av regional- och sysselsättningspolitisk
art - som talar för en lokalisering till Kalmar av såväl detta
skede som skede Cj. Utskottet kan inte ställa sig bakom motionärernas
förslag att riksdagen nu skall fatta beslut om förläggning till Kalmar av
utbildningen under dessa båda skeden. Däremot anser utskottet att det från
trafik- och utbildningsmässiga synpunkter kan anföras starka skäl att
förlägga denna del av utbildningen till Kalmar. Utskottet räknar dock med
att hithörande frågor kommer att analyseras ingående av organisationskommittén
under dess arbete. Utskottet föreslår att riksdagen gör ett uttalande av
denna innebörd.

Av vad utskottet nyss anfört följer att utskottet avstyrker förslaget i motion
1980/81:31 om ett uttalande till förmån för Nyköping som lämplig lokaliseringsort
för utbildningen under skede C2.

Motion 1980/81:31 innehåller också ett förslag att riksdagen skall uttala att
en permanent central flyglärarutbildning bör lokaliseras till Nyköping.
Utskottet finner det inte lämpligt att föreslå riksdagen att göra något
uttalande i denna lokaliseringsfråga innan det i propositionen aviserade
utredningsarbetet har slutförts. Mot denna bakgrund avstyrks motion
1980/81:31 i här aktuell del.

Vad som i övrigt föreslås i propositionen om riktlinjer för utbildning av
piloter för den civila luftfarten föranleder ingen erinran från utskottets
sida.

Yttrandet från arbetsmarknadsutskottet ger inte trafikutskottet anledning
till något uttalande i de regional- och sysselsättningspolitiska frågorna.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande lokalisering av skedena A och B i en civil
pilotutbildning

att riksdagen med bifall till proposition 1980/81:6 i ifrågavarande
del

a) avslår motionerna 1979/80:908 och 1980/81:32 (Gävle/
Sandviken),

b) avslår motion 1979/80:922 (Västerås),

c) avslår motion 1979/80:917, motion 1979/80:1014 yrkande 1
och motion 1980/81:31 i ifrågavarande del (Nyköping),

d) avslår motion 1979/80:1346 (Kalmar),

2. beträffande lokalisering av skedena Cj och C2 i en civil
pilotutbildning

att riksdagen

TU 1980/81:2

a) med anledning av proposition 1980/81:6 i ifrågavarande del
och motion 1980/81:16 (Kalmar) som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

b) avslår motion 1980/81:31 i ifrågavarande del (Nyköping),

3. beträffande riktlinjer i övrigt för utbildning av piloter för den
civila luftfarten

att riksdagen bifaller proposition 1980/81:6 i ifrågavarande
del,

4. beträffande lokalisering av en central flyglärarutbildning

att riksdagen avslår motion 1980/81:31 i ifrågavarande del
(Nyköping).

Stockholm den 11 november 1980

På trafikutskottets vägnar
BERTIL ZACHRISSON

Närvarande: Bertil Zachrisson (s), Bertil Jonasson (c), Essen Lindahl (s),
Rolf Sellgren (fp), Nils Hjorth (s), Wiggo Komstedt (m), Kurt Hugosson (s),
Rune Torwald (c), Anna Wohlin-Andersson (c), Ove Karlsson (s), Eric
Rejdnell (fp), Per Stenmarck (m). Rune Johansson (s), Margit Sandéhn (s)
och Berit Mohlin-Erbeus (m).

TU 1980/81:2

Bilaga

AU 1980/81:4 y

Arbetsmarknadsutskottets yttrande
1980/81:4 y

om lokaliseringen av den civila pilotutbildningen (prop. 1980/81:6)

Till trafikutskottet

Sedan trafikutskottet den 6 november 1980 - med ändring av ett tidigare
beslut i motsatt riktning - berett arbetsmarknadsutskottet tillfälle att
inkomma med yttrande över proposition 1980/81:6 om utbildning av piloter
för den civila luftfarten m. m. jämte motionerna 1979/80:908, 1979/80:917,

1979/80:922, 1979/80:1014 yrkande 1, 1979/80:1346, 1980/81:16, 1980/81:31
och 1980/81:32 har utskottet beslutat avge följande yttrande.

Sammanfattning

I propositionen föreslås att en civil pilotutbildning skall inrättas och ätt
huvuddelen av denna skall förläggas till Ljungbyhed. Arbetsmarknadsutskottet,
som prövat förslaget från i första hand regionalpolitiska utgångspunkter,
godtar regeringens förslag och avstyrker samtliga motioner med
alternativa yrkanden om lokalisering.

Efter den grundläggande utbildningen som föreslås få chefen för
flygvapnet såsom huvudman planeras ett bolagsanpassat utbildningsavsnitt
som skall tas om hand av SAS. För denna del av utbildningen, som planeras
bli samordnad inom Skandinavien, finns inte något förslag om förläggning till
viss ort. Frågan skall övervägas vidare i en organisationskommitté som även
skall bedöma samordningen med den senare delen av grundutbildningen. I
ett par motioner yrkas att riksdagen nu skall göra uttalande till förmån för
Nyköping resp. Kalmar. Enligt utskottets mening saknas tillräckligt underlag
för att i dag göra sådana ortsprioriteringar. Även dessa motionsyrkanden
avstyrks därför.

Lokaliseringen av pilotutbildningen

I den aktuella propositionen föreslås att en civil pilotutbildning inrättas.

Som skäl härför anförs de samhällsekonomiska vinster som kan uppnås
genom att flygvapnet får behålla de militärt utbildade piloterna samtidigt
som behovet hos främst SAS av svenska piloter tillgodoses.

TU 1980/81:2 9

Den skisserade civila pilotutbildningen är indelad i följande s. k.
skeden:

Skede	Antal månader	Innehåll
A	4	A-certifikat
B	8	Resterande enmotorutbildning
Cl	1,5	Tvåmotorutbildning + B-certifikat + instrumentflyg-
		ning (IFR)
C 2	4,5	Bolagsanpassad erfarenhetsutbildning

Den sammanlagda utbildningstiden blir således 18 månader.

Chefen för flygvapnet föreslås få i uppdrag att genomföra skedena A, B
och C 1. Denna del av utbildningen skall inordnas i flygvapnets organisation
och organiseras som en central enhet administrativt knuten till krigsflygskolan
i Ljungbyhed. Utredningen har med utgångspunkt i en något större
utbildningsvolym än propositionens förslag beräknat att ca 70 personer
kommer att sysselsättas vid skolan. Skede C 2 skall enligt propositionen
genomföras och finansieras av SAS, som alltså blir huvudman för den delen
av utbildningen.

En särskild organisationskommitté skall tillsättas för att bl. a. klarlägga
förutsättningarna och möjligheterna att samordna utbildningen i skedena
C 1 och C 2. Meningen är att kommittén därvid även skall undersöka
möjligheterna att förlägga denna del av utbildningen till annan ort än
Ljungbyhed.

Till grund för propositionens förslag ligger ett betänkande av pilotutbildningsutredningen
kallat Rekrytering och utbildning av flygförare till den
civila luftfarten (Ds K 1979:5). En viktig uppgift för utredningen var att
bedöma lokaliseringsfrågor. Utredningen har därvid studerat flygvapnets
‘flygplatser i Västerås (F 1), Ljungbyhed (F 5), Nyköping (F 11) och Kalmar
(F 12). De militära förbanden vid F 11 (Nyköping) och F 12 (Kalmar) skall
enligt planerna vara nedlagda den 1 juli i år. Även förbandet F 1 (Västerås)
kommer att läggas ned. Utredningen har också studerat möjligheterna att
förlägga den civila pilotutbildningen till flygplatserna i Linköping, Borlänge
och Gävle/Sandviken.

Som tidigare nämnts föreslås i propositionen att huvuddelen av utbildningen
(skedena A-C) skall förläggas till Ljungbyhed. Som skäl härför
anförs bl. a. att en sådan lösning är den billigaste och mest effektiva inte bara
för den civila pilotutbildningen utan också för samhället som helhet.

I motionerna som huvudsakligen behandlar lokaliseringsfrågan förs fram
olika alternativ. Förslagen avser Kalmar, Nyköping, Västerås och Gävle/
Sandviken.

I propositionen har som komplettering av den kostnadsberäkning utredningen
redovisar för Ljungbyhedsalternativet gjorts kalkyler för en förlägg -

TU 1980/81:2

ning till Kalmar resp. Nyköping.
Kostnadsberäkningen innebär följande (milj. kr.)

Investerings- Årliga drift- och

kostnader kapitalkostnader

Ljungbyhed (Klippan) 10 29

Kalmar 25 31,5

Nyköping 42 33

I propositionen understryks att beräkningarna är behäftade med viss
osäkerhet. Kritik har också riktats mot dessa i flera av motionerna.

På den korta tid som stått utskottet till buds har det inte varit möjligt att
göra en självständig bedömning av kalkylernas riktighet eller en beräkning av
kostnaderna vid en lokalisering till andra orter som aktualiserats i
motionerna. Med hänsyn till den osäkerhet som uppenbarligen vidlåder
beräkningarna kan möjligen den slutsatsen dras att de direkta kostnaderna
inte på ett avgörande sätt skiljer sig mellan de olika alternativen. Visst försteg
i kostnadshänseende torde dock Ljungbyhed ha. Mot bakgrund av ovanstående
bedömningar får de regionalpolitiska synpunkterna anses ha ökad
tyngd vid det slutliga ställningstagandet till var utbildningen skall förläggas.

Utskottet redovisar i det följande vissa data om befolkning och sysselsättning.
Med hänsyn till att kostnadsberäkningar endast utförts för Ljungbyhed
(Klippans kommun), Kalmar och Nyköping har utskottet ansett sig böra
begränsa sin redovisning till dessa orter. Utskottet vill emellertid anmärka att
det även för andra orter som aktualiserats i sammanhanget, exempelvis
Gävle/Sandviken, kan anföras starka skäl från rent regionalpolitiska
utgångspunkter för en förläggning dit.

Befolkningsutvecklingen i de tre kommuner som utskottet närmare prövar
framgår av följande uppställning.

Kommun		Befolkning	Index 1970 = 100
1970	1975	1979	1979	1985
Klippan	16 256	16 263	16 639	102	103
Kalmar	52 496	52 385	52 657	100	103
Nyköping	57 739	62 561	63 918	lil	107

Av prognosen framgår att man räknar med en negativ utveckling fram till
år 1985 i Nyköping.

Arbetslösheten var under år 1979 i Kalmar och Klippan lägre än
riksgenomsnittet medan den i Nyköping var något högre.

Andelen yrkesverksamma i åldern 16-64 år enligt länsstyrelsernas prognos
för år 1980 redovisas i följande sammanställning.

TU 1980/81:2

Förvärvsfrekvens 1980 (%)

Nyköping

Kommun

Klippan

Kalmar

Totalt

74,2

75,1

73,7

64.6
68,3

64.7

Därav kvinnor

Av sammanställningen framgår att Kalmar uppvisat något högre förvärvsfrekvenser
än de båda övriga kommunerna. Siffrorna för riket är 74,6 resp.

När det gäller andelen statligt anställda kan det noteras att såväl Kalmar
län som Södermanlands län ligger klart under riksgenomsnittet.

De bedömningar av ortsvalet som från regionalpolitiska utgångspunkter
kan göras på grund av bl. a. det redovisade materialet ger inte någon klar
indikation på att en av de aktuella orterna är att föredra framför de andra.
Utskottet kan alltså dela bedömningen i propositionen att det från den sagda
utgångspunkten inte finns något avgörande skäl att prioritera någon av de
aktuella tre orterna. Mot denna bakgrund och vad i övrigt anförts om skälen
för Ljungbyhed anser sig utskottet kunna godta propositionens förslag i fråga
om lokaliseringen av den grundläggande utbildningen.

Frågan om förläggning av den del av utbildningen som är bolagsanpassad
(C 2) och möjligen också av utbildningen under skede C 1 tas upp i ett par
motioner.

I motion 31 pläderar Holger Bergman m. fl. (s) för att denna utbildning
och flyglärarutbildningen skall förläggas till Nyköping. Motionärerna erinrar
bl. a. om de uttalanden om regionalpolitiska insatser i bl. a. Nyköpingsområdet
som gjordes av statsmakterna i samband med beslutet att lägga ned

Även Kalmar förs fram i det här sammanhanget. Bernt Nilsson m. fl. (s)
vill i motion 16 att riksdagen skall besluta att utbildningen under skedena C 1
och C 2 skall förläggas dit. Motionärerna erinrar om det ovan refererade
uttalandet av statsmakterna - ett uttalande som också gällde Kalmar på
grund av nedläggningen av F 12.

Som tidigare sagts skall en senare del av utbildningen inkl. valet av ort för
densamma övervägas i en organisationskommitté. Utbildningen skall ha SAS
som huvudman, och strävan är att söka samordna det bolagsanpassade
skedet C 2 med utbildningen i övriga skandinaviska länder.

Redan det anförda ger vid handen att det är mindre lämpligt att riksdagen
nu gör några uttalanden som kan tolkas som stöd för den ena eller andra
orten. Tillräckligt material om t. ex. utbildningens organisation och samband
med annan verksamhet saknas för ett sådant ställningstagande. Inte heller
det av utskottet framlagda regionalpolitiska materialet är tillräckligt
underlag ens för en prioritering mellan Kalmar och Nyköping. Som exempel
vill utskottet peka på en sådan icke beaktad faktor när det gäller utvecklingen
på sysselsättningsområdet som SSAB:s svårigheter. Det kan få en markant

67,2%.

Fil.

TU 1980/81:2

negativ effekt för arbetsmarknaden i Nyköpingsregionen. I sammanhanget
bör också noteras de problem som kan uppstå i Kalmar till följd av
svårigheterna vid varvet där. Det får förutsättas att såväl Kaimar som
Nyköping kommer att omfattas av organisationskommitténs överväganden,
men självfallet kan även andra orter komma i fråga i det sammanhanget.

Sammanfattningsvis tillstyrker utskottet propositionens förslag om lokalisering
av den grundläggande utbildningen till Ljungbyhed och avstyrker
motionernas ändringsförslag i motsvarande delar. Utskottet avstyrker också
att riksdagen nu skall uttala sig om prioriteringen mellan olika orter när det
gäller den bolagsanpassade delen av utbildningen.

Stockholm den 11 november 1980

På arbetsmarknadsutskottets vägnar
ELVER JONSSON

Närvarande: Elver Jonsson (fp), Anna-Greta Leijon (s), Arne Fransson (c),
Erik Johansson (s), Bernt Nilsson (s), Sten Svensson (m), Frida Berglund (s),
Pär Granstedt (c), Lars Ulander (s), Anders Högmark (m), Margit
Odelsparr (c), Marianne Stålberg (s), Eva Winther (fp), Nils-Olof Grönhagen
(s) och Görel Bohlin (m).

Särskilt yttrande

Bernt Nilsson (s) anför:

Enligt min uppfattning, som också redovisas i motion 1980/81:16, är
propositionen behäftad med uppenbara och allvarliga brister. Bl. a. har inte
beaktats riksdagens tidigare utfästelser beträffande kompensation för
bortfallet av sysselsättningstillfällena till följd av nedläggningen av flygflottiljerna
i Kalmar och Nyköping. Enligt min mening borde detta förhållande
ha kommit till ett mer bestämt uttryck i utskottets yttrande. Det bör tilläggas
att Kalmar län har den i särsklass lägsta andelen statligt anställda i
förhållande till andra län. Dessutom har utlokaliseringsetapperna från åren
1971 och 1973 inte fullföljts i beslutad omfattning beträffande Kalmar
län.

En annan svaghet i propositionen är de kostnadsberäkningar som
redovisas beträffande en förläggning av den föreslagna utbildningen till
Ljungbyhed, Kalmar resp. Nyköping. Redovisning av hur siffrorna tagits
fram saknas. Det kan nämnas att Kalmar kommun påtalat att investeringar
där i jämförelse med Ljungbyhed inte kan innebära en kostnadsdifferens av
den storleksordning som redovisas i propositionen. Mot denna bakgrund
anser jag att det är olyckligt att utskottet i sitt yttrande anför att Ljungbyhed
torde ha visst försteg i kostnadshänseende.

GOTAB 65659 Stockholm 1980