TU 1980/81:19

Trafikutskottets betänkande
1980/81:19

om anslag till Järnvägar m. m. (prop. 1980/81:100)

SJÄTTE HUVUDTITELN
Järnvägar

Anslagen Statensjärnvägar och Ersättning till statensjärnvägar för drift av
icke lönsamma järnvägslinjer m. m. Regeringen har i proposition 1980/

81: 100 bilaga 9 (kommunikationsdepartementet) under rubricerade avsnitt
(s. 29—36) föreslagit riksdagen
att till Statensjärnvägar för budgetåret 1981/82 anvisa ett reservationsanslag
på 1 586500000 kr. (D, s. 29-35),
att godkänna att statens järnvägar får långtidsförhyra rullande materiel
eller träffa hyresköpsavtal avseende materiel motsvarande ett anskaffningsvärde
av högst 40000000 kr. (avsnitt D. s. 29—35),
att medge att statens järnvägars statskapital får sättas ned med
180000000 kr. (avsnitt D, s. 29-35),
att till Ersättning till statens järnvägar för drift av icke lönsamma järnvägslinjer
m. m. för budgetåret 1981/82 anvisa ett anslag av 864500000 kr.

(punkt D 2, s. 35-36).

Vidare har regeringen under avsnittet Särskilda frågor, punkt 1. SJ:s
långsiktiga investeringsverksamhet (s. 98-108) föreslagit riksdagen att
godkänna vad föredragande departementschefen anfört beträffande den
närmare inriktningen av SJ:s långsiktiga investeringsverksamhet.

Motionerna

I motion 1980/81: 185 av Anna Wohlin-Andersson och Gösta Andersson
(båda c) yrkas att riksdagen måtte besluta uttala sig för att bandelen
Bjärka/Säby-Västervik skall ingå i SJ:s riksnät.

I motion 1980/81:209 av Sven Henricsson m.fl. (vpk) yrkas att riksda- 30 35

gen uttalar att i första hand loken till personförande nattåg bör dubbelbemannas,
och hos regeringen begär förslag till åtgärder i anledning därav.

I motion 1980/81:229 av Raul Blucher (vpk) yrkas att riksdagen hos 25 26

regeringen hemställer att åtgärder vidtas för att överföra NKIJ i statlig ägo
och inordna företaget i det övriga järnvägsnätet.

Behandlas i

utskottets

yttr. s. hemst. p.

20 17 a

1 Riksdagen 1980/81. 15 sami. Nr 19

TU 1980/81:19

1 motion 1980/81: 260 av Stig Alftin m. fl. (s) yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om SJ:s verksamhet
i Bollnäs.

Behandlas i

utskottets

yttr. s. hemst.

18-19 15 a

I motion 1980/81:262 av Åke Gustavsson m.fl. (s) yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen om
upprättandet av en samlad resurs för byggnads-, elektro- och signalverksamhet,
lokaliserad till Nässjö.

15 b

I motion 1980/81:267 av Ulla Tillander m.fl. (c) yrkas att riksdagen hos
regeringen begär att en snabbutredning tillsätts för att framlägga förslag om
båt- och färjetrafiken över södra Öresund, dels i ett kortare, dels i ett
längre tidsperspektiv.

30-32 36 c

I motion 1980/81:313 av Gösta Andersson och Arne Fransson (båda c)
yrkas

1. att riksdagen beslutar uttala att järnvägen Nässjö-Nybro bör hänföras
till SJ:s riksnät på vilket persontrafiken skall bibehållas,

2. att riksdagen som sin mening uttalar att de nya och moderna motorvagnar
som SJ köpt in sätts i trafik omgående på bandelen Nässjö-Nybro
för att stimulera till en ökad persontrafik.

17 b

27 c

I motion 1980/81:449 av Arne Andersson i Gamleby m. fl. (s, m, c) yrkas
att riksdagen beslutar uttala sig för att bandelen Bjärka/Säby—Västervik
förs till riksnätet.

17 a

1 motion 1980/81:451 av Lennart Andersson (s) yrkas att riksdagen 12-13 10b

måtte besluta att hemställa hos regeringen om åtgärder för att projektera
en genomgripande ombyggnad och upprustning av järnvägsstationen Södertälje
södra.

I motion 1980/81:453 av Kerstin Göthberg och Kerstin Andersson i 28 33 a

Hjärtum (båda c) yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag
om utformning av regler för rörelsehindrade att få utnyttja förstaklassvagnar
på järnväg utan extra kostnad.

I motion 1980/81:454 av Ove Karlsson m.fl. (s) yrkas att riksdagen 24
uttalar sig för att Västerdalsbanan rustas upp till sådan standard att den
kan sammanföras med affärsbanenätet.

21 a

I motion 1980/81:455 av Arne Lindberg och Filip Johansson (båda c) 26—27 31

yrkas att riksdagen beslutar att av regeringen begära åtgärder för att

TU 1980/81:19

åstadkomma överensstämmelse mellan priset för malmtransporterna och
SJ:s verkliga kostnader för denna del av sin verksamhet.

Behandlas i

utskottets

yttr. s. hemst.

1 motion 1980/81:463 av Erik Wärnberg m.fl. (s, m, c, fp, vpk) yrkas att 20

riksdagen beslutar att bandelen Bjärka/Säby-Västervik förs till riksnätet.

I motion 1980/81:465 av Olle Östrand m.fl. (s) yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om SJ:s
taxesättning.

17 a

I motion 1980/81:567 av Inga Lantz och Tore Claeson (båda vpk) yrkas
att riksdagen uttalar att byggandet av dubbelspåret sträckan Älvsjö—Flemingsberg
och pendeltågsstation vid Flemingsberg snarast bör igångsättas
och hemställer hos regeringen om förslag härom.

11-12 la

I motion 1980/81:568 av Elvy Nilsson m.fl. (s) yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att SJ i samband med
investeringar på inlandsbanan låter bygga ett anslutningsspår mellan BJbanan
och inlandsbanan i östra Värmland,

2. att riksdagen hos regeringen begär att inlandsbanan mellan Herrhult
och Kristinehamn i samband därmed elektrifieras.

20-22 18 a

I motion 1980/81: 569 av Elvy Nilsson m. fl (s) yrkas att riksdagen begär 25 24

att regeringen utreder förutsättningarna för att elektrifiera Fryksdalsbanan.

I motion 1980/81: 570 av Elvy Nilsson m. fl. (s) yrkas att riksdagen begär 25 26

att regeringen uppdrar åt SJ att snarast utreda förutsättningarna för ett
statligt övertagande av NK1J.

I motion 1980/81:576 av Ivan Svanström och Gösta Andersson (båda c)
yrkas att riksdagen som en målsättning för upprustningen av järnvägarna i
Kalmar län uttalar

1. att bandelen Bjärka/Säby-Västervik inordnas i riksnätet, 20 17 a

2. att linjen Västervik-Hultsfred-Växjö breddas, 24 21 b

3. att persontrafik återupptas på linjen Kalmar-Berga, 24 21 b

4. att järnvägslinjerna upprustas, 24 21 b

5. att den rullande materielen förnyas. 24 21 b

I motion 1980/81:751 av Lennart Brunander m. fl. (c) yrkas att riksdagen 20 17 c

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
järnvägslinjen Falköping-Landeryd.

TU 1980/81:19

Behandlas i

utskottets

yttr. s. hemst.

I motion 1980/81:752 av Lennart Brunander m. fl. (c) yrkas att riksdagen 20 17 d

som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående
järnvägslinjen Borås-Varberg.

I motion 1980/81:753 av Sture Ericson och Håkan Strömberg (båda s) 29-30 34 a

yrkas att riksdagen uttalar sig för bättre service inom SJ för hörselskadade
resenärer.

I motion 1980/81:756 av Sven Henricsson (vpk) yrkas att riksdagen 25 23

beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad i motionen anförts om
anläggande av industrispår mellan Örnsköldsvik och Husum.

1 motion 1980/81:757 av Eivor Nilson och Stina Eliasson (båda c) yrkas 20-22 18 c

att riksdagen måtte som sin mening ge regeringen till känna vad som
anförts angående behovet av en förutsättningslös utredning om kommunikationsförsörjningen
till primära rekreationsområden.

I motion 1980/81:761 av Ivan Svanström (c) yrkas att riksdagen beslutar 32 37

uttala som önskvärt att överläggningar genomförs mellan skolmyndigheterna
och SJ för att åstadkomma största möjliga användning av tåg för
transport av skolelever.

1 motion 1980/81:762 av Daniel Tarschys m.fl. (fp) yrkas att riksdagen 11 — 12 1 a

som sin mening ger regeringen till känna att det inom ramen för SJ:s
investeringsanslag bör skapas utrymme för en ny station vid Flemingsberg
och ett nytt dubbelspår på sträckan Älvsjö—Flemingsberg.

I motion 1980/81:765 av Ulla Tillander (c) yrkas att riksdagen som sin 22-23 19

mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående upprustning
och utbyggnad av partiellt dubbelspår på Västkustbanan.

I motion 1980/81: 766 av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkas

1. att riksdagen beslutar att under D. I Statens järnvägar på statsbudge- 10-13 3

ten för 1981/82 anvisa ytterligare 425,2 milj. kr. till investeringar eller

summa 2011,7 milj. kr.,

2. att riksdagen beslutar att under D. 2 Ersättning till statensjärnvägar 34 40

för drift av icke lönsamma järnvägslinjer m.m. på statsbudgeten för 1981/

82 anvisa ytterligare 78,5 milj. kr. eller summa 943 milj. kr.,

3. att riksdagen föreslår regeringen att det i SJ-chefens skrivelse 1980- 13 6

06-13 till regeringen redovisade s. k. huvudalternativet (alt. 1) till långsiktig
investeringsplan för perioden 1981/82—1990/91 i princip skall ligga till

grund för SJ:s årliga anslagsframställning.

TU 1980/81:19

Behandlas i

utskottets

yttr. s. hemst. p.

I motion 1980/81:983 av Tore Claeson (vpk) yrkas

1. att riksdagen uttalar att en omfattande upprustning och ombyggnad 12-13 10 b

av Södertälje södra järnvägsstation snarast bör komma till stånd och

hemställer till regeringen om förslag härom,

2. att riksdagen uttalar att överläggningar mellan SJ, Storstockholms 13 2

lokaltrafik (SL) och Södertälje kommun snarast bör upptas i syfte att
åstadkomma en utökning av pendeltågstrafiken mellan Södertälje södra

och Nykvarn.

I motion 1980/81:990 av Bertil Måbrink (vpk) yrkas att riksdagen begär 18—19 15 a

att regeringen utser en arbetsgrupp med uppgift att lägga fram förslag till
riksdagen om en utvecklingsplan för SJ:s verkstäder i Bollnäs.

I motion 1980/81:992 av Maja Ohlin och Jan Fransson (båda s) yrkas att 24 21 c

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om behovet av upprustning av järnvägslinjen Falköping-Landeryd.

I motion 1980/81:994 av Catarina Rönnung m.fl. (s) yrkas att riksdagen 32—33 38

som sin mening ger regeringen till känna att SJ bör ha obligatorisk skyldighet
att i god tid upplysa berörda hälsovårdsnämnder om sina körplaner för
ogräsbekämpningståg.

I motion 1980/81:997 av Oswald Söderqvist (vpk) yrkas att riksdagen
hos regeringen hemställer om förslag innebärande

1. att järnvägsstationen i Uppsala rustas upp så att den svarar mot de 16 10 c

krav som den stora resandeströmmen ställer,

2. att möjligheterna till ökade tåguppehåll i Uppland, i första hand vid 25—26 27 a

stationerna Bålsta, Alsike och Örbyhus/Skyttorp klarläggs,

3. att viadukten över motorvägen vid Enköping snarast byggs och att 26 29

järnvägen Enköping-Uppsala rustas upp och åter sätts i trafik.

I motion 1980/81:999 av Oswald Söderqvist m.fl. (vpk) yrkas

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag rörande en upprustning av 15 10 a

järnvägsstationerna i enlighet med vad som anförts i punkt 1 i motionen,

2. att riksdagen uttalar sig för en skärpning av gällande bestämmelser 30 34 e-f

vad gäller förbud för alkoholförtäring på tåg i enlighet med vad som anförts

i punkt 2 i motionen och en lindring vad gäller allergiker i enlighet med vad
som anförts i punkt 4 i motionen,

3. att riksdagen uttalar sig för en utökning av servicen från AB Trafik- 29-30 34 b
restauranger i enlighet med vad som anförts i punkt 3 i motionen och begär

förslag av regeringen härom.

TU 1980/81:19

4. att riksdagen hos regeringen begär förslag om personalförstärkning
på tågen i enlighet med vad som anförts i punkt 5 i motionen.

Behandlas i

utskottets

yttr. s. hemst.

29-30 34 d

I motion 1980/81:1325 av Jan Fransson m.fl. (s) yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen framhållits om
behovet av upprustning av järnvägslinjen Gårdsjö-Håkantorp.

21 d

1 motion 1980/81:1331 av Göthe Knutson och Gullan Lindblad (båda m)
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts angående

1. behovet av bättre service ombord på tågen,

2. utflyttning av städverksamheten till lämpliga järnvägsorter i landet,

3. överlåtelse av städverksamheten till entreprenörer.

29-30 34 b

29-30 34 c

I motion 1980/81:1334 av Eivor Nilson och Stina Eliasson (båda c) yrkas
att riksdagen begär att regeringen utreder möjligheterna att samordna
transporter om landsväg, järnväg och till sjöss.

14-15 8

I motion 1980/81:1335 av Börje Nilsson (s) yrkas att riksdagen hos
regeringen begär åtgärd för införande av kostnadsfri pollettering av handikapphjälpmedel
vid resa med tåg.

33 b

I motion 1980/81:1336 av Börje Nilsson (s) yrkas att riksdagen hos
regeringen begär att SJ ges i uppdrag att ta fram fullständiga handlingar till
HN-vagnar för produktionsstart när det ekonomiska läget tillåter.

17-18 14

I motion 1980/81:1339 av Magnus Persson m.fl. (s) yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad som sagts i motionen om
upprustning av nedlagda järnvägsstationer o. d.

I motion 1980/81:1340 av Esse Petersson (fp) yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna det fortsatta behovet av vagnslasttrafik
vid järnvägsstationerna i Broaryd, Skeppshult, Forsheda, Holsbybrunn
och Kvillsfors i enlighet med motionen.

I motion 1980/81:1344 av Birgitta Rydle (m) yrkas att riksdagen beslutar
uttala att SJ vid den fortsatta utbyggnaden av handikappanpassningen av
trafiken utökar och förbättrar ruilstolsservicen på stationerna.

28-29 33 c

I motion 1980/81:1345 av Rolf Sellgren och Eric Rejdnell (båda fp) yrkas 17 13

att riksdagen anhåller att regeringen verkar för att projektering av en
motorvagn av svensk konstruktion genomförs.

TU 1980/81:19

I motion 1980/81:1346 av Ivan Svanström (c) yrkas att riksdagen beslutar
att som sin mening ge regeringen till känna att SJ i samråd med Svenska
kommunförbundet och Riksförbundet för hembygdsvård, riksantikvarieämbetet
och berörd kommun eftersträvar bevarandet av så många kulturhistoriskt
värdefulla stationshus och andra järnvägsbyggnader som möjligt.

Behandlas i

utskottets

yttr. s. hemst. p.

I motion 1980/81:1351 av Kersti Swartz (fp) yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om återinförande
av regeln att husdjur på tågen endast får medföras i rökkupéer.

34 f

1 motion 1980/81:1352 av Arne Svensson och Hans Nyhage (båda m)
yrkas att riksdagen beslutar uttala sig för att bandelen Falköping-Landeryd
bibehålls och upprustas för såväl person- som godstrafik.

21 c

1 motion 1980/81:1356 av Per Westerberg m. fl. (m. fp) yrkas att riksdagen
hos regeringen begär en översyn av SJ:s investeringsprogram i enlighet
med vad som anförts i motionen.

1 motion 1980/81:1470 av Sven Aspling m.fl. (s) yrkas, såvitt nu är i 20-

fråga, att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motio- 24

nen [1980/81:1468J har anförts om särskilda investeringar i järnvägssyste- 25

met i Värmland.

18 b
21 e

24, 26

I motion 1980/81:1493 av Hans Petersson i Röstånga m.fl. (fp) yrkas,
såvitt nu är i fråga (yrkandena 1, 2 och 4), och med hänvisning till vad i
motionen [1980/81:1489] har anförts

1. att riksdagen hemställer hos regeringen att tågfärjeförbindelsen Hel- 30-32 36 b

singborg—Köpenhamn snabbt avgörs,

2. att riksdagen som sin mening uttalar att bandelen Eslöv-Tomelilla 24 21 f

upprustas,

4. att riksdagen begär att regeringen undersöker hur det nya monopolis- 30—32 36 b

tiska färjebolaget inverkat på förbindelserna mellan Sverige och Danmark.

I motion 1980/81:1727 av Olle Eriksson och Kerstin Andersson i Hjärtum
(båda c) yrkas att riksdagen måtte uttala sig för att bandelen Mellerud—Bengtsfors-Arvika
hänförs till riksnätet.

17 e

I motion 1980/81:1730 av Hans Gustafsson m.fl. (s) yrkas att riksdagen
beslutar begära att regeringen genom omdisponering av befintliga medel
ställer erforderliga resurser till SJ:s förfogande för en omedelbar elektrifiering
av bandelen Karlskrona—Kristianstad.

23-24 20

TU 1980/81:19

Behandlas i

utskottets

yttr. s. hemst. p.

I motion 1980/81:1733 av Gunnel Jonäng m.fl. (c) yrkas att riksdagen
hos regeringen begär

1. att bättre motorvagnar sätts in på sträckan Gävle-Ljusdal,

2. att verksamheten vid SJ-verkstaden i Bollnäs byggs ut för att få till
stånd snabbare reparationer av SJ-materiel och för bättre utnyttjande av
resurserna,

3. att målsättningen för persontrafiken för orterna vid norra stambanan
inom Gävleborgs län anges till varannantimmesförbindelse med Stockholm.

I motion 1980/81:1734 av Stig Josefson m. fl. (c) yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen i uppdrag att låta SJ 24 21 f

utreda förutsättningarna för att den södergående godstrafiken till Polen
förs över till banan Eslöv—Tomelilla,

2. att riksdagen beslutar att anslaget för olönsamma järnvägar även 25 25

kommer underhållet av denna järnväg till del.

25-26 27 b

18-19 15 a

25-26 27 b

I motion 1980/81:1739 av Esse Petersson (fp) yrkas att riksdagen beslu- 16-17 12 b

tar att hos regeringen anhålla om åtgärder inom SJ:s nuvarande ram för att
påskynda införande av kommunikationsradio/telefonsystem på tåg i enlighet
med motionen.

I motion 1980/81:1742 av Sten Svensson (m) yrkas att riksdagen som sin 24 21 g

mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om den
smalspåriga bandelen Götene—Nossebro.

I motion 1980/81:1744 av Bertil Zachrisson m.fl. (s) yrkas (såvitt nu är i
fråga, yrkandena 5, 6 och 12) att riksdagen beslutar

5. som sin mening ge regeringen till känna vad i motionen anförts om en 14 7

förbättrad samordning mellan de statliga trafikverken,

6. begära att regeringen tillsätter en särskild utredningsman för frågan 15 9

om en bättre samverkan mellan SJ och postverket,

12. att till Statens järnvägar för budgetåret 1981/82 under sjätte huvudti- 10—13 1 a—b, 3

teln anvisa ett i förhållande till regeringens förslag med 220000000 kr.
förhöjt reservationsanslag av 1 806500000 kr.

I motion 1980/81:1916 av Stig Josefson m.fl. (c) yrkas med hänvisning 30-32 36 d

till vad i motionen [1980/81:1915] har anförts att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna att såväl inomregionala kommunikationer som
båt- och fäijeförbindelserna över Öresund bör förbättras.

TU 1980/81:19

Utskottet

1 Anslaget Statens järnvägar

1.1 Medelsförbrukning samt investeringar för nästa budgetår m. m.

I budgetpropositionen lämnas inledningsvis under förevarande avsnitt
en summarisk redogörelse för innehållet i SJ:s anslagsframställning för
nästa budgetår. Föredragande departementschefen framhåller i anslutning
härtill att den helt övervägande delen av de investeringsobjekt som SJ tagit
upp i sin framställning kan realiseras om SJ:s totala investeringsvolym
tillåts öka med 5 % i reala termer. Detta innebär att investeringsvolymen
innevarande budgetår, 1 383,5 milj. kr., inkl. extern finansiering, ökas till
1615 milj. kr., vilket överensstämmer med den plan för SJ:s långsiktiga
investeringsverksamhet som redovisas i strukturplanen för SJ.

Av den totala investeringsvolymen för budgetåret 1981/82 föreslås 1575
milj. kr. utgöra SJ:s investeringsram. Härav följer att 40 milj. kr. utgör den
ram inom vilken SJ får långtidsförhyra rullande materiel eller träffa hyresköpsavtal
avseende sådan materiel. Förutsättningen för att SJ skall få
utnyttja den finansieringsformen är att det bidrar till att förbättra SJ:s
ekonomi. Det föreslås få ankomma på SJ att på kommersiella grunder inom
den angivna ramen för extern finansiering avgöra fördelningen mellan
hyresköpsavtal med EUROFIMA och konventionell långtidsförhyming,
s. k. leasing.

Med hänvisning till SJ:s ekonomiska ansvar understryker föredraganden
att det i princip är SJ som skall göra de prioriteringar mellan olika investeringar
som är nödvändiga med hänsyn till SJ:s ekonomi. Samtidigt skall SJ,
när verket fastställer fördelningen mellan olika objekt och objektgrupper,
beakta vad som i propositionen anförs under Särskilda frågor, avsnitt 1,
beträffande den långsiktiga inriktningen av investeringarna samt vad som
tidigare anförts i strukturplanen beträffande investeringar och rationaliseringar
m. m. Utgångspunkten anges således vara att investeringarna utgör
ett effektivt medel för att göra järnvägen till ett konkurrenskraftigt transportmedel
och därmed förbättra SJ:s ekonomi. Den föreslagna investeringsvolymen
kommer enligt preliminära beräkningar att fördelas enligt
följande

Objektgrupp	Milj. kr.
Fasta anläggningar	830,0
Rullande materiel'	655,0
Fäijor	-
Bussar	45,0
Försvarsberedskap	6,0
Inventarier	67,0
Diverse och oförutsett	12,0
Summa'	1615,0

' Inkl. hyresköpsavtal och konventionell leasing, 40 milj. kr.

TU 1980/81:19

Av de totala investeringarna beräknas ca 120 milj. kr. komma att hänföras
till det ersättningsberättigade nätet.

Investeringar i ersättningsberättigade järnvägslinjer skall inte föras till
statskapitalet. Detsamma gäller investeringar i försvarsberedskap, vilka
efter samråd med cheferna för försvars- och handelsdepartementen beräknas
till 6,0 milj. kr. för budgetåret 1981/82.

Den förordade investeringsramen för SJ innebär att anslaget Statens
järnvägar under budgetåret 1981/82 bör tas upp med 1586,5 milj. kr.
Härvid har hänsyn tagits till att det bör finnas en viss marginal utöver den
beräknade medelsförbrukningen.

I enlighet med det trafikpolitiska beslutet år 1979 har SJ fr. o. m. budgetåret
1979/80 avlastats vissa fasta kostnader för att möjliggöra försök med
rabatter och andra åtgärder på persontrafiksidan. Under budgetåret 1980/
81 minskades avskrivningarna med 160 milj. kr. och förräntningskravet
med 71 milj. kr. Enligt riksdagens beslut skall avlastningen bestå i sina
huvuddrag under minst tre år. Under hänvisning härtill föreslås nu att SJ:s
avskrivningar för budgetåret 1981/82 får sättas ned med 180 milj. kr. och
att förräntningskravet får sättas ned med 84 milj. kr. för ändamålet.

Under avsnittet Särskilda frågor - vilket enligt utskottets uppfattning i
vart fall till huvudsaklig del bort hänföras till avsnittet om SJ:s investeringar
och anslag - tar föredraganden bl. a. upp kapacitetsproblemen i Stockholmsregionen.
I anslutning härtill konstateras att ett nytt dubbelspår
Älvsjö—Järna på de i propositionen anförda skälen - vartill utskottet
återkommer i det följande — kan senareläggas.

Mot föredragandens förslag i här berörda delar har motionsledes en rad
erinringar framförts.

1 motion 1980/81:766 (partimotion, vpk) yrkas således - under hänvisning
bl. a. till SJ:s otillräckliga kapacitet och stora investeringsbehov beträffande
banbyggnader, verkstäder och rullande materiel m. m. — en
ytterligare anslagshöjning med 425,2 milj. kr. till det av SJ begärda beloppet
om 2011, 7 milj. kr.

I motion 1980/81:1744 (s) framhålls att den ökade efterfrågan på järnvägsresor
till följd av bl. a. lågprissatsningen har lett till en kraftig förslitning
av SJ:s rullande materiel. Det anses därför vara av största vikt att den
ökade efterfrågan som det trafikpolitiska beslutet och energisituationen
har inneburit möts med tillräckliga investeringar.

Även om regeringen nu har bundit sig för en ökning av SJ:s investeringar
i reala termer anses dock en särskild insats behövas utöver vad som
föreslås i budgetpropositionen. Investeringar hos SJ innebär dels en förbättrad
infrastruktur, som i sig är en förutsättning för en stark industrisektor,
dels direkt expansion för den tillverkande industrin. Mot den bakgrunden
föreslås i motionen bl. a. att

— lokparken förnyas både vad gäller dieselelektriska lok och ellok,

— person- och godsvagnsparken förnyas.

TU 1980/81:19

- den fortsatta utvecklingen av lastbärare påskyndas för att åstadkomma

en bättre samordning av transportarbetet och kombinationstransporter,

- införandet av ATC (automatisk tåghastighetskontroll) påskyndas.

- installation av kommunikationsradio påskyndas.

För investeringar i ATC och kommunikationsradio anses en ökning av
10 milj. kr. på årsbasis vara realistisk. För en utökad anskaffning av RClok
beräknas 70 milj. kr. och för anskaffning av diesellok 20 milj. kr.

Förnyelsen av person- och godsvagnsparken anses böra ske genom
beställningar hos svensk industri. Sammantaget föreslås en investering på
100 milj. kr. i vagnar, varav huvuddelen bör avse godsvagnar.

Motionärerna anser vidare att riksdagens trafikpolitiska beslut innebar
att investeringsutrymme skulle skapas för en utbyggnad av ett dubbelspår
mellan Älvsjö och Järna. Den kraftiga ökningen under senare år av tjärrtrafiken
på SJ till och från Stockholm liksom trafiksituationen inom Storstockholms
lokaltrafikområde gör att en förstärkning av kapaciteten måste
uppnås. Utbyggnaden av dubbelspåret bör enligt motionen komma till
stånd för att hindra ytterligare försämringar av villkoren för pendeltågstrafiken
samtidigt som Jjärrtrafiken kan utvecklas och möjligheter skapas att
lösa problemen med Flemingsbergs station.

Regeringsförslaget i denna del innebär enligt motionen en mycket kortsiktig
investeringspolitik. Motionärerna föreslår därför i stället att dubbelspåret
Älvsjö—Järna påbörjas, i första hand på sträckan Älvsjö—Flemingsberg,
samt beräknar för nästa budgetår 20 milj. kr. för ändamålet.

Även i motion 1980/81:567 (vpk) yrkas att riksdagen uttalar sig för att
arbetena med dubbelspåret Älvsjö—Flemingsberg och pendeltågsstationen
vid Flemingsberg snarast bör igångsättas samt hos regeringen begär förslag
härom.

I motion 1980/81:762 (fp) hemställs likaledes att riksdagen ger regeringen
till känna att det inom ramen för SJ:s investeringsanslag bör skapas
utrymme för förut nämnda dubbelspår och station.

Beträffande sist berörda frågor vill utskottet till en början erinra om
uttalandena härom i propositionen. Föredraganden konstaterar därvid att
regeringen tidigare på riksdagens begäran har gett SJ i uppdrag att projektera
ett ytterligare dubbelspår på sträckan Älvsjö-Flemingsberg. Ätgärden
anses böra ses som ett naturligt led i den beredskap som behövs för att
möta trafikbehoven i södra Storstockholm på längre sikt. Kostnaderna har
av SJ beräknats till ca 260 milj. kr. i 1980/81 års prisnivå medan den totala
kostnaden för en dubblering av spårsystemet på hela sträckan ÄlvsjöJärna
uppgår till ca 1 miljard kronor.

Nu gällande trafikeringsavtal mellan SJ och Stockholms läns landsting
sträcker sig fram till år 1990. Enligt avtalet inleddes år 1975 förhandlingar
om investeringar i fasta anläggningar för perioden efter år 1975. Som ett led

TU 1980/81:19

i arbetet har som ett alternativ till utökad linjekapacitet genomförts en
detaljerad analys av kapacitets- och standardhöjande åtgärder inom ramen
för tillgänglig linjekapacitet.

En möjlighet att möta den väntade efterfrågan som har undersökts av SJ
och SL är enligt propositionen att nuvarande motorvagnståg utökas från
nuvarande maximala 8 till 10 vagnar, vilket motsvarar ett platstill skott på
ca 25%.

En utökning av vagnparken och en förändring av tågstorleken medför
behov av förlängning av stationsplattformar och uppställningsspår, stations-
och bangårdsombyggnader på vissa håll samt utbyggnad av kraftförsöijningen.
Även åtgärder för att förbättra stationernas kapacitet är nödvändiga,
framför allt vad gäller Stockholms central. Den totala kostnaden
för rullande materiel och fasta anläggningar för en sådan upprustning
uppgår till ca 775 milj. kr. i prisnivå december 1980.

I sammanhanget understryks att den av SJ och SL skisserade lösningen
bidrar till att minska kapacitetsproblemen för den samlade pendeltågstrafiken
i hela Stockholmsregionen. Ett dubbelspår Älvsjö—Järna löser —
dessutom till en väsentligt högre kostnad - endast kapacitetsproblemen
för den södergående trafiken.

Det underlagsmaterial som tagits fram av SJ och SL visar också enligt
propositionen att trafikefterfrågan fram till år 1990 kan klaras inom ramen
för befintlig linjekapacitet. Ett nytt dubbelspår Älvsjö—Järna kan därför
senareläggas vilket föredraganden ser som en stor fördel i rådande ansträngda
ekonomiska läge.

Utskottet utgår från att SJ och SL noggrant följer utvecklingen under de
närmaste åren samt beaktar trafiktillväxten i Stockholmsregionen. Den till
stora delar redan genomförda projekteringen av dubbelspåret möjliggör
också en hög beredskap för en snabb byggstart om så erfordras.

I avvaktan på att ett slutligt avtal träffas mellan SJ och Stockholms läns
landsting om den långsiktiga inriktningen av investeringarna - vilket utskottet
finner i hög grad angeläget - bör som i propositionen framhållits,
de investeringar göras som är nödvändiga för att undvika akuta kapacitetsproblem
i pendeltågstrafiken. Skulle dessa förhandlingar leda till att åtgärder
behöver vidtas redan under innevarande budgetår torde därför erforderliga
medel kunna rymmas inom anslagsramen.

Utskottet tillstyrker alltså att riksdagen godkänner vad föredraganden i
berörda delar anfört och avstyrker följaktligen samtliga motionsyrkanden
om pendeltågsstation vid Flemingsberg och dubbelspår Älvsjö-Flemingsberg.

I motionerna 1980/81:451 (s) och 1980/81:983 (vpk) begärs att riksdagen
uttalar att en omfattande upprustning och ombyggnad av Södertälje södra
järnvägsstation snarast bör komma till stånd samt hos regeringen hem -

TU 1980/81:19

ställer om förslag härom. Motionärerna pekar därvid särskilt på behovet av
upprustning och handikappanpassning av förbindelserna mellan perrongerna
m. m.

Utskottet har tidigare uttalat att frågan om upprustning och utbyggnad
av den aktuella stationen i första hand måste prövas av SJ i samband med
den fortlöpande investeringsplanering som sker inom verket samt förutsatt
att de av motionärerna omnämnda förhållandena beaktas vid den prioritering
som sker. Utskottet hyser fortfarande samma uppfattning i principfrågan.
Av betydelse i sammanhanget är emellertid också dels att frågor om
trafikering och utbyggnad av pendeltågstrafiken i Storstockholmsområdet
regleras i det s. k. pendeltågsavtalet mellan SJ och Stockholms läns landsting,
dels att mycket stora anspråk på investeringsmedel i övrigt föreligger
för åtgärder på järn vägssystemet i Storstockholmsregionen. Med hänvisning
till det anförda finnér utskottet någon särskild riksdagens åtgärd ej
påkallad. Motionsyrkandena avstyrks följaktligen.

Utskottet avstyrker vidare yrkandet i motion 1980/81:983 (vpk) att riksdagen
begär att överläggningar snarast tas upp mellan SJ, SL och Södertälje
kommun i syfte att åstadkomma en utökning av pendeltågstrafiken
mellan Södertälje södra och Nykvarn.

Vad beträffar de i motion 1980/81:1744 (s) i övrigt begärda anslagshöjningarna
för SJ:s del vill utskottet framhålla att redan propositionens
förslag — om en ökning av SJ:s totala investeringsvolym med 5% i reala
termer — som förut nämnts innebär att den helt övervägande delen av de
investeringsobjekt som SJ tagit upp i sin anslagsframställning kan realiseras.
Under hänvisning härtill och med beaktande jämväl av det statsfinansiella
läget anser sig utskottet kunna godta regeringens förslag till
medelsförbrukning, fördelningen på olika investeringsändamål och anslagsberäkningen.

Härav följer att utskottet avstyrker den ytterligare anslagshöjning om
sammanlagt 220 milj. kr. som föreslås i motion 1980/81:1744 (s).

I enlighet med det anförda avstyrker utskottet den i motion 1980/81:766
(partimotion, vpk) föreslagna anslagshöjningen om 425,2 milj. kr.

Utskottet avstyrker också, i överensstämmelse med riksdagens tidigare
ställningstaganden (prop. 1980/81:20, TU 1980/81:6, rskr 1980/81:101),
yrkandet i sistnämnda motion att det av SJ under hösten 1980 redovisade
s.k. huvudalternativet till långsiktig investeringsplan för perioden 1981/
82—1990/91 i princip skall läggas till grund för SJ:s årliga anslagsframställningar.

Propositionens förslag om rätt för SJ att långtidsförhyra rullande materiel
eller träffa hyresköpsavtal avseende sådan materiel tillstyrks av utskottet.

TU 1980/81:19

Detsamma gäller förslaget att statens järnvägars statskapital skall få
sättas ned med 180 milj. kr.

I motion 1980/81:1744 (s) yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad som i motionen anförts om en förbättrad samordning
mellan de statliga trafikverken. Såsom motionärerna därvid anfört har
frågan om samarbetet mellan de statliga verken under kommunikationsdepartementet
tagits upp ett flertal gånger i riksdagen. Vid behandlingen av
den trafikpolitiska propositionen konstaterade utskottet att frågan om en
förbättrad samordning mellan de statliga trafikverken ännu inte kommit
närmare sin lösning. Utskottet fann detta otillfredsställande och ansåg att
det borde ankomma på regeringen att snarast vidta åtgärder för att få en
bättre samordning till stånd. En redovisning av vilka åtgärder som hade
vidtagits eller avsågs vidtas borde lämnas riksdagen i 1980 års budgetproposition.

För att åstadkomma en bättre samverkan mellan trafikverken, särskilt
när det gäller godstransporter, och för att bättre kunna tillgodose näringslivets
transportbehov bildas enligt den nu föreliggande propositionen ett
trafikpolitiskt råd. I rådet ingår vissa verkschefer samt representanter för
näringslivet. Den s.k. SAMVERK-utredningen har vidare lagt fram vissa
förslag beträffande samdrift i verkstadsrörelse m. m. i betänkandet Fordonsunderhåll
i statliga verkstäder (Ds K 1980:4). Någon sammanfattande
redovisning av det slag utskottet begärt har emellertid ännu inte lämnats
från regeringens sida.

Utskottet finnér det för sin del i likhet med motionärerna alltjämt vara
angeläget att frågan om en bättre samordning mellan de statliga kommunikationsverken
förs framåt och förutsätter därför att regeringen senast i
1982 års budgetproposition lämnar en redovisning av vidtagna och planerade
åtgärder m. m. i ämnet. I avvaktan härpå finner utskottet någon särskild
framställning från riksdagens sida f. n. inte vara erforderlig, varför motionen
synes kunna lämnas utan åtgärd.

I motion 1980/81:1334 (c) yrkas att riksdagen begär att regeringen låter
utreda möjligheterna att samordna transporter på landsväg, järnväg och
till sjöss. Särskilt viktigt anges därvid vara att de tunga transporterna på
landsväg begränsas samt att det över hela Sverige byggs upp ett fungerande
transportnät på järnväg.

I sitt betänkande TU 1978/79:18 framhöll utskottet det angelägna i att
möjligheterna prövas att genom skilda taxeåtgärder stimulera och utveckla
godstransporterna på järnväg. Utskottet fann det således av såväl samhällsekonomiska
som trafiksäkerhets-, miljö- och energiskäl angeläget att
ett ökat utnyttjande av järnvägen, framför allt vid långväga landtransporter,
kommer till stånd. Det ansågs vara viktigt att taxor och service för
främst styckegodstrafiken utformas så att de blir attraktiva för SJ:s kunder.

TU 1980/81:19

När det gäller godstrafiken pekade utskottet vidare på de möjligheter till
ytterligare effektivisering av transportsystemet och de utomordentliga förutsättningar
att erbjuda olika transportköpare samlade transportlösningar
som ett utvidgat samarbete mellan de i SJ-koncernen ingående företagen -SJ, SVELAST, ASG, GDG rn.fl. — borde kunna ge. Utskottet förutsatte,
med hänsyn till vad som anförts i den då föreliggande propositionen om
betydelsen av ett ökat samarbete och en ökad samverkan mellan olika
trafikföretag och trafikmedel, att regeringen vidtog erforderliga åtgärder
för att få till stånd ett ökat samarbete mellan de i SJ-koncernen ingående
företagen. Riksdagen godtog också införandet av den av SJ föreslagna s. k.
linjetariffen.

Under hänvisning till det anförda och då utskottet alltjämt förutsätter att
här berörda frågor följs av såväl SJ som övriga transportmyndigheter synes
någon åtgärd från riksdagens sida i ämnet ej vara påkallad. Motionen
avstyrks därför.

I motion 1980/81:1744 (s) har begärts att regeringen tillsätter en särskild
utredningsman för frågan om en bättre samverkan mellan SJ och postverket.

Utskottet vill med anledning härav erinra om det omfattande samarbete
som på olika nivåer redan förekommer de båda verken emellan. I budgetpropositionen
erinras bl. a. om det gemensamma utredningsarbete m. m.
som pågår beträffande samordnande åtgärder i fråga om paketgods. Då
utskottet vidare förutsätter att härmed sammanhängande frågor i övrigt -inte minst på investeringssidan — uppmärksamt följs av såväl regeringen
som verksledningarna anser utskottet tillsättande av en särskild utredningsman
i frågan ej nu erforderlig och avstyrker därför yrkandet härom.

1.2 Vissa övriga investerings- och organisationsfrågor m. m.

I motion 1980/81:999 (vpk) yrkas att riksdagen hos regeringen begär
förslag rörande en upprustning av järnvägsstationerna i enlighet med vad
som anförs i motionen. En sådan upprustning blir enligt motionärerna allt
nödvändigare och bör beträffande vänthallarna ske genom ommålning,
anskaffning av nya sittmöbler och konstnärlig utsmyckning. Stationerna
bör vidare upprustas så att de blir anpassade för handikappade. Framför
allt på större stationer, där tågbyte förekommer, bör bl. a. installation ske
av skötrum för resande med spädbarn.

Såsom utskottet framhållit senast vid föregående riksmöte är det i och
för sig önskvärt att järnvägsstationerna upprustas och får en tidsenligare
gestaltning. Utskottet förutsätter emellertid att SJ i sin fortlöpande investeringsplanering
och i sina årliga anslagsframställningar beaktar behovet
härav. Under hänvisning härtill finner utskottet någon särskild framställning
i ämnet från riksdagens sida ej påkallad och avstyrker därför yrkandet
i fråga.

TU 1980/81:19

Utskottet avstyrker likaledes yrkandet i motion 1980/81:997 (vpk) att
riksdagen hos regeringen nu begär förslag om upprustning av järnvägsstationen
i Uppsala.

I motion 1980/81:1346 (c) yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna att SJ i samråd med Svenska kommunförbundet, Riksförbundet
för hembygdsvård, riksantikvarieämbetet och i de enskilda fallen
berörd kommun bör eftersträva bevarande av så många kulturhistoriskt
värdefulla stationshus och andra järnvägsbyggnader som möjligt. Av motionen
framgår att såväl SJ som andra berörda har stor förståelse för
kulturhistoriska synpunkter av det slag som anförts i motionen samt att i
förekommande fall frågor härom löses i samarbete mellan SJ, riksantikvarieämbetet
och kommuner m. fl.

Under hänvisning härtill kan utskottet inte finna något särskilt uttalande
i frågan från riksdagens sida påkallat och avstyrker därför motionen i
fråga.

I motion 1980/81:1739 (fp) begärs att riksdagen hos regeringen anhåller
om åtgärder inom SJ:s nuvarande ram för att påskynda införandet av
kommunikationsradioi telefonsystem i enlighet med motionen.

Med anledning härav må erinras om föredragandens uttalanden under
Särskilda frågor om vikten av att säkerheten vid SJ förbättras. Alla skäl
sägs sålunda tala för en högsta prioritering av säkerhetsinvesteringama.
Utbyggnaden av den automatiska tåghastighetskontrollen, ATC, har böljat
i Stockholmsområdet, där systemet delvis togs i drift under år 1980.
Utbyggnaden fortsätter nu i snabbare takt än vad som tidigare planerats.
SJ räknar med att ATC-programmet som omfattar hela affärsbanenätet
skall vara slutfört under år 1984 mot tidigare planerat 1985/86.

Förbättringen av vägskyddet, dvs. i första hand åtgärder vid järnvägskorsningar,
får också positiva effekter på trafiksäkerheten, liksom den
fortsatta utbyggnaden av telekommunikationerna genom den s. k. trafikradion
som merutnyttjar det fasta radionätet för driftradion och ger förbindelse
mellan lokförare och trafikledning. Systemet togs enligt propositionen
i bruk under våren 1980 och kommer att installeras på i princip alla
dragfordon i tågtjänst. Inom en nära framtid medger systemet också kommunikationer
mellan konduktörspersonal och trafikledning.

Föredraganden förutsätter att de omprioriteringar mellan olika investeringar
som SJ kan behöva göra inte går ut över säkerhetshöjande objekt.
Bl. a. bör den pågående utbyggnaden av ATC och införandet av trafikradio
i loken ske i så snabb takt som det praktiskt är möjligt. Även andra
säkerhetshöjande investeringar t. ex. vad gäller åtgärder vid järnvägskorsningar,
tele- och radiokommunikationer, fjärrblockering och modernisering
av ställverk bör påskyndas så långt det är möjligt. För att kunna
tillgodose trafikens behov måste också eldriftanläggningarnas kapacitet
och driftsäkerhet successivt ökas. Upprustningarna medför minskade un -

TU 1980/81:19

derhållskostnader och en högre energieffekt och är en förutsättning för att
RC-loken skall kunna framföras utan restriktioner.

Med tillstyrkande av föredragandens förslag i nu berörda delar finnér
utskottet någon åtgärd från riksdagens sida ej påkallad med anledning av
motionen.

I motion 1980/81: 1345 (fp) yrkas att riksdagen begär att regeringen
verkar för att projektering av en motorvagn av svensk konstruktion genomförs.

Som motionärerna därvid framhållit bör statsmakterna inför den nya
generationen motorvagnar medverka till projektering av en modell som
från början är anpassad till svenska förhållanden och krav. De motorvagnar
som nu är under successiv leverans har nämligen visat uppenbara
brister, inte minst i fråga om anpassning till svenska vinterförhållanden.
Utvecklingsarbetet synes böra ske i nära samarbete mellan SJ och svenska
företag på detta område. I motion 1980/81:1744 (s) betonas f.ö. också
vikten av att utvecklingsarbetet när det gäller kollektivtrafikfordon stimuleras
och att förnyelsen av SJ:s vagnpark sker genom beställningar vid
svensk industri. Projekteringen av en svenskbyggd motorvagn kan enligt
utskottets uppfattning komma att i hög grad gagna den svenska järnvägsindustrin
och bidra till att trygga sysselsättningen. Utskottet finner det
därför önskvärt att överväganden kommer till stånd beträffande en sådan
projektering samt att regeringen låter utreda förutsättningarna härför.

Vad utskottet i denna fråga anfört bör av riksdagen ges regeringen till
känna.

I motion 1980/81:1336 (s) yrkas att riksdagen hos regeringen begär att SJ
ges i uppdrag att ta fram fullständiga handlingar till handikappanpassade
vagnar för produktionsstart när det ekonomiska läget tillåter. I motionen
erinras om att SJ i samarbete med Handikappinstitutet och handikapporganisationerna
tagit fram underlag för en handikappanpassad järnvägsvagn.
Utredningen har skett på begäran av kommunikationsdepartementet i syfte
att få fram underlag för en typ av järnvägsvagn som gör det möjligt för
rullstolsbuma resenärer att färdas med tåg. I budgetpropositionen har
emellertid några medel för projektering av de föreslagna provvagnama inte
anslagits.

Såsom i propositionen framhålls redovisade SJ sitt förenämnda uppdrag
till regeringen i november 1980. SJ framhåller att trafik med handikappanpassade
vagnar skulle medföra betydande kostnader som inte kan täckas
av intäkter. En sådan försöksverksamhet som berörs i utredningen förutsätter
därför enligt föredragandens mening att SJ kompenseras för merkostnaderna.

I sammanhanget nämns att redan de nya personvagnar som nu successivt
tas i bruk vid SJ i hög grad är anpassade till de handikappades behov.
Innan en närmare utvärdering gjorts av hur dessa vagnar i praktiken

2 Riksdagen 1980181. 15 sami. Nr 19

TU 1980/81:19

motsvarar de handikappades behov är föredraganden inte beredd att ta
ställning till en försöksverksamhet med särskilt handikappanpassade vagnar.
Det nämns också att försöket med en landsomfattande riksfärdtjänst
beräknas vara avslutat under 1982/83.

Utskottet delar i princip föredragandens uppfattning härvidlag. I likhet
med motionären anser emellertid utskottet att SJ bör ha en hög handlingsberedskap
när här berörda utvärdering är klar samt förutsätter därför att SJ
bedriver projekteringsarbetet i sådan takt att fullständiga handlingar finns
utarbetade när resultatet av utvärderingen föreligger.

Vad utskottet härom anfört bör av riksdagen ges regeringen till känna.

I motion 1980/81:260 (s) yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad som i motionen anförts om SJ:s verksamhet i Bollnäs.
Med hänsyn till det stora behovet av revision och reparation av lok och
vagnar som SJ nu har borde enligt motionärerna fler arbetsuppgifter på
detta område kunna tillföras Bollnäs. Motionärerna förutsätter därför att
berörda parter och representanter för regering och riksdag vid överläggningar
med statliga verk och SJ:s centrala ledning överväger de förslag och
synpunkter som anförts i motionen. Liknande synpunkter anförs i motion
1980/81:990 (vpk), vari yrkas att riksdagen hos regeringen begär att en
arbetsgrupp utses med uppgift att lägga fram förslag till riksdagen om en
utvecklingsplan för SJ:s verkstäder i Bollnäs. Även i motion 1980/81:1733
(c) begärs att verksamheten vid SJ-verkstaden i Bollnäs byggs ut, bl. a. för
att få till stånd snabbare reparation av SJ-materiel och för bättre utnyttjande
av resurserna.

Med anledning härav vill utskottet erinra om den av 1972 års riksdag
(prop. 1972:133, TU 1972:22, rskr 1972:332) beslutade ändringen av SJ:s
regionala organisation. Som en väsentlig del häri ingick att de tidigare till
driftdistrikten knutna driftverkstäderna — med deras på serviceunderhåll
inriktade verksamhet — skulle sammanföras med de under chefen för
maskinavdelningen sorterande industriellt arbetande huvudverkstäderna
med tillhörande lokala enheter. Omorganisationen beräknades på några års
sikt möjliggöra betydande rationaliserings- och effektivitetsvinster, bl. a. i
form av minskning av personalbehovet avseende såväl administrativ personal
som verkstadspersonal.

Den successiva moderniseringen av SJ:s lok- och vagnpark har också
medfört att behovet av underhåll minskat samtidigt som verksamheten
rationaliserats. Viss överkapacitet har till följd härav uppkommit i verkstäderna,
vilket i sin tur lett till omfördelning av arbetena mellan de olika
verkstäderna samt - genom naturlig avgång - successiv minskning av
arbetsstyrkan. Vid den anpassning av verkstadsrörelsens omfattning till
SJ:s verksamhet i stort som visat sig nödvändig kan av skilda skäl hänsyn
inte enbart tas till en verkstad utan bedömningarna måste avse samtliga
verkstäder. Utskottet förutsätter dock alltjämt att härvid även arbetsmark -

TU 1980/81:19

nads- och regionalpolitiska synpunkter i vederbörlig mån beaktas. Vidare
utgår utskottet från att den yrkeskunskap som nu finns vid verkstäderna
tillvaratas. Det är också viktigt att vid den fortsatta upprustningen av
järnvägen SJ:s reparations- och serviceberedskap utnyttjas i största möjliga
utsträckning.

Utskottet vill slutligen i sammanhanget erinra om den översyn av SJ:s
organisation och arbetsformer som f. n. pågår. Då utskottet förutsätter att
även frågor av det slag motionärerna aktualiserat kommer att uppmärksammas
under utrednings- och beredningsarbetet finner utskottet motionsyrkandena
inte nu böra föranleda någon riksdagens åtgärd.

Detsamma gäller motion 1980/81: 262 (s), om upprättandet av en samlad
resurs för byggnads-, elektro- och signalverksamhet lokaliserad till
Nässjö.

Under avsnittet Särskilda frågor framhåller föredraganden beträffande
behovet av investeringsmedel för rullande materiel i persontrafiken att
detta under 1980- och 1990-talen till en mycket stor del bestäms av om
snabbtåg, dvs. motorvagnståg med lutningsbara vagnskorgar och med en
maximal tåghastighet av 200 km/tim, införs i Sverige. Den totala merutgiften
för investeringar i vagnar och dragfordon för trafik i triangeln Stockholm-Göteborg-Malmö-Stockholm
uppgår enligt SJ till ca I miljard
kronor jämfört med fortsatt användning av dagens lok- och vagnmateriel
med den nuvarande maximifarten 130 km/tim. F. n. pågår enligt propositionen
inom SJ en utredning av de företagsekonomiska förutsättningarna för
att införa snabbtåg. Viss teknisk försöksverksamhet med tåg av detta slag
pågår sedan ett par år tillbaka. Om projektet bedöms lönsamt planerar SJ
att upphandla ett mindre antal provtåg under slutet av år 1981 för leverans
omkring 1984/85. Sedan tågen provats i försök och i kommersiell drift bör
enligt SJ en större beställning kunna bli aktuell under år 1986.

Skall SJ få medel för en så omfattande investering bör snabbtågen enligt
föredraganden bidra till att förbättra SJ:s resultat i högre grad än vad andra
investeringar och åtgärder skulle göra. Vid sidan av de rent företagsekonomiska
aspekterna, vilka efter hand tas fram av SJ och presenteras för
regeringen, måste man givetvis också se på de samhällsekonomiska konsekvenserna.
Bl. a. måste snabbtågens inverkan på bil-, buss- och flygresandet
belysas liksom trafiksäkerhetsfrågorna. Inom kommunikationsdepartementet
genomförs nu en samhällsekonomisk analys av snabbtågens effekter.

Innan de företagsekonomiska och samhällsekonomiska analyserna av
snabbtågens effekter är slutförda säger sig föredraganden inte vara beredd
att ta ställning till frågan om snabbtåg. Det understryks vidare att upphandling
av provtåg kräver regeringens medgivande.

Vad föredraganden härom anfört finner sig utskottet kunna godta.

TU 1980/81:19

1.3 Frågor om anslutning till riksnätet av vissa bandelar

Riksdagens trafikpolitiska beslut innebar bl. a. att det s. k. affärsbanenätet
sammanfördes med vissa i proposition 1978/79:99 angivna andra banor
i ett riksnät. Avgränsningen av detta skulle dock inte ses som definitiv utan
ändringar framdeles kunna göras som ett resultat av fortsatta utredningar
angående olika trafiksvaga bandelars framtida utnyttjande. I fråga om de
trafiksvaga bandelar, vilka i propositionen föreslagits bli föremål för prövning
av fortsatt persontrafik resp. ytterligare utredning, ansåg riksdagen
vidare att i princip samtliga dessa borde bli föremål för ytterligare utredning
inom ramen för den fortsatta regionala trafikplaneringen.

Med hänvisning till beslutet härom och uppdraget åt det samtidigt inrättade
transportrådet att tillämpa de i beslutet angivna riktlinjerna har av
kommunikationsdepartementet till transportrådet överlämnats inkomna
framställningar från länsstyrelserna i Östergötlands och Kalmar län angående
intagande i riksnätet av bandelen Bjärka/Säby- Västervik.

Även utskottet anser självfallet att den sålunda beslutade ordningen för
prövning av berörda frågor skall tillämpas. Detta innebär också att riksdagen
senare kommer att få ta ställning till eventuella förslag om utvidgningar
av nätet i fråga.

Under hänvisning till det anförda finner utskottet yrkandena i motionerna
1980/81:185 (c), 1980/81:449 (s, m, c), 1980/81:463 (s, m, c, fp, vpk) och
1980/81:576 (c) i denna del, samtliga med begäran att bandelen Bjärka!
Säby—Västervik skall överföras till riksnätet, böra lämnas utan åtgärd.

Detsamma gäller yrkandena i motionerna 1980/81:313 (c) att järnvägen
Nässjö—Nybro skall överföras till riksnätet, 1980/81:751 (c) om intagning i
nätet av järnvägslinjen Falköping—Landeryd, 1980/81:752 (c) om intagning
i nätet av järnvägslinjen Borås—Varberg och 1980/81:1727 (c) att
bandelen Mellerud—Bengtsfors—Arvika hänförs till riksnätet.

1.4 Upprustning och utbyggnad av skilda bandelar

1.4.1 Inlandsbanan, västkustbanan och bandelen Karlskrona—Kristianstad I

motion 1980/81:568 (s) yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag
om att SJ i samband med investeringar på inlandsbanan låter bygga ett
anslutningsspår mellan BJ-banan och inlandsbanan i östra Värmland. Vidare
begärs att inlandsbanan mellan Herrhult och Kristinehamn i samband
därmed elektrifieras. I motion 1980/81:1470 (s) begärs likaledes en upprustning
inom Värmland av inlandsbanan.

I detta sammanhang synes också böra behandlas motion 1980/81:757 (c)
om kommunikationerna till primära rekreationsområden. Motionen tar
upp frågor om utvecklingen i Härjedalen och landskapets behov av tillfredsställande
transportsystem. Möjligheten anses därvid inte böra uteslu -

TU 1980/81:19

tas att i framtiden bygga bibanor från inlandsbanan. En sträckning Sveg—
Hede—Funäsdalen anges bl. a. vara tänkbar.

I budgetpropositionen erinras om att en upprustning av inlandsbanan
pågår sedan budgetåret 1976/77. T. o. m. budgetåret 1979/80 har satsats ca
50 milj. kr. med en koncentration av insatserna till bandelarna ÖstersundStoruman
— som tillhör riksnätet — och Brunflo-Sveg. För innevarande
budgetår har SJ erhållit 20 milj. kr. för upprustningsarbetet. Härtill kommer
att en del av sträckan Slagnäs—Arvidsjaur upprustas med beredskapsmedel
för 5 milj. kr. från det s.k. Norrbottenspaketet. Vidare har SJ fått
möjlighet att som beredskapsarbete utföra skogs- och vegetationsröjning
på sträckan Lesjöfors-Sågen som inte trafikerats efter år 1978.

Genom det trafikpolitiska beslutet har statens ansvar för underhållet av
hela den nuvarande inlandsbanan slagits fast liksom behovet av att en
fortsatt målmedveten upprustning av banan kommer till stånd. Beslutet
innebär att sträckan Östersund -Storuman bör rustas upp till riksnätsstandard,
dvs. att personförande tåg kan framföras med en högsta hastighet av
90 km/tim.

Länsstyrelserna i Värmlands, Kopparbergs, Jämtlands, Västerbottens
och Norrbottens län har tillsammans med berörda kommuner sökt bedöma
trafikpotentialen på inlandsbanan. Bl. a. har inventerats vilka naturtillgångar
och planerade industrianläggningar som kan få betydelse för godstrafiken
på banan. Vidare har kartlagts vilka turistmål som kan få betydelse
för persontrafiken.

En av SJ på regeringens uppdrag verkställd utredning visar vidare att
järnvägen bör ha goda möjligheter att konkurrera om transporter av torv
under förutsättning att transportavstånd och volymer är tillräckligt stora
samt att terminalhanteringen kan ordnas på ett rationellt sätt.

Målsättningen för de närmaste åren bör enligt föredraganden vara att
koncentrera insatserna till de delar av inlandsbanan där trafikunderlaget är
tillräckligt för att skapa en rimlig trafikekonomi. Detta innebär att upprustning
i första hand blir aktuell på bandelen Östersund—Storuman och på
sträckor där betydande godsmängder transporteras eller kan påräknas.
Enligt föredragandens mening bör exempelvis bandelen Forsmo-Hoting
rustas upp för högre axellast. Upprustningsarbetena på bandelen ForsmoHoting
beräknas enligt SJ ta ca tre år i anspråk och medföra en total
investeringsutgift på ca 50 milj. kr. Vidare kan upprustningsarbeten bli
aktuella på sträckorna Brunflo—Sveg-Mora samt Storuman-Arvidsjaur.
I övrigt bör ambitionsnivån vara att standarden inte skall försämras.

Upprustningen av inlandsbanan får dock enligt föredraganden i enlighet
med strukturplanens intentioner inte innebära att mera lönsamma och
angelägna investeringar på andra delar av SJ:s bannät åsidosätts vilket
skulle underminera SJ:s ställning som affärsverk och dess möjligheter att
tillgodose trafikbehoven på affarsbanenätet samt riksnätet i övrigt. Även i
fortsättningen kan således endast en begränsad del av SJ:s ordinarie investeringsmedel
utnyttjas för ändamålet.

TU 1980/81:19

Under budgetåret 1981/82 anses sammanlagt 25 milj. kr. böra avsättas
för investeringar på inlandsbanan. Investeringsvolymen bör därefter i avvaktan
på de närmaste årens trafikutveckling t. v. bibehållas på denna nivå
i fast penningvärde.

Föredraganden understryker vidare att den nu angivna ökningstakten
för investeringarna på inlandsbanan inte utesluter en ännu snabbare upprustningstakt.
En viss del av de arbeten som kan bli aktuella synes nämligen
vara av sådan karaktär att arbetslösa personer i berörda regioner kring
banan kan ges sysselsättning. Föredraganden finner det särskilt angeläget
att SJ när det gäller inlandsbanan likaväl som i fråga om övriga delar av
bannätet har en hög beredskap för att snabbt kunna sätta i gång arbeten på
olika delar av banan när detta är önskvärt ur arbetsmarknadssynpunkt.
Det förutsätts därför att SJ tillsammans med länsarbetsnämnderna inventerar
vilka arbeten som kan vara lämpliga att utföras som beredskapsarbeten
för att därmed bidra till att upprustningen av inlandsbanan kan ske i
snabbare takt. Det ankommer således på SJ att med beaktande av möjligheterna
att få vissa arbeten utförda som beredskapsarbeten se till att
upprustningen av inlandsbanan totalt sett kan bedrivas så rationellt och
sammanhängande som möjligt.

Utskottet godkänner för sin del vad föredraganden härom anfört samt
finner under hänvisning till innebörden därav några särskilda framställningar
i ämnet från riksdagens sida av det slag motionärerna begärt ej
påkallade. Motionsyrkandena avstyrks därför.

I motion 1980/81:765 (c) begärs att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om upprustning och utbyggnad av
partiellt dubbelspår på västkustbanan.

Redan i betänkande TU 1979/80:10 framhöll utskottet att det torde
kunna förutsättas att frågorna härom även aktualiseras inom ramen för den
fortlöpande sysselsättningspolitiska, regionalpolitiska och trafikpolitiska
planeringen. Utskottet erinrade också om tidigare beslut från riksdagens
sida om en lösning av järnvägssituationen i Halmstadsområdet samt förutsatte
att arbetena härmed snarast påbörjas.

I budgetpropositionen framhålls nu att västkustbanan tillhör de delar av
SJ:s bannät där kapacitetsproblemen är så allvarliga att åtgärder måste
vidtas inom en snar framtid. Förlängda mötesspår på stationerna samt
anläggande av dubbelspår på de mest belastade delarna är nödvändiga
åtgärder om trafikbehoven skall kunna tillgodoses.

Som ett led i utbyggnaden av västkustbanan har regeringen i mars 1979
föreskrivit att en omläggning av järnvägslinjen Halmstad-Getinge får ske
under vissa förutsättningar. Omläggningen skall finansieras dels med beredskapsmedel,
dels av Halmstads kommun, statens vägverk och SJ. Den
totala investeringsutgiften för själva järnvägsomläggningen har beräknats
till 127 milj. kr. i 1980/81 års priser. Järnvägsomläggningen är också angelä -

TU 1980/81:19

gen med hänsyn till de trafiksäkerhetsvinster som kan göras genom slopande
av ett 50-tal järnvägskorsningar inom Halmstads kommun. Arbetena
kommer enligt propositionen att startas så snart arbetsmarknadsläget enligt
regeringens bedömning motiverar det.

Utskottet finnér det alltjämt angeläget att så sker och vill i övrigt kraftigt
understryka föredragandens uttalanden i frågan ävensom vad utskottet
tidigare anfört. Med hänvisning härtill och då utskottet förutsätter att
arbetena snarast kommer till stånd bör motionen lämnas utan åtgärd från
riksdagens sida.

I motion 1980/81: 1730 (s) yrkas att riksdagen begär att regeringen genom
omdisponering av befintliga medel ställer erforderliga resurser till SJ:s
förfogande för en omedelbar elektrifiering av bandelen Karlskrona-Kristianstad.

I propositionen erinras i denna fråga om att regeringen år 1977 gav SJ i
uppdrag att undersöka de åtgärder som kan vidtas för att förbättra järnvägskommunikationerna
på bandelen Karlskrona-Kristianstad som ingår
i riksnätet. Denna bandel uppfyller redan de standardkrav som enligt det
trafikpolitiska beslutet år 1979 ställs på banor som skall ingå i riksnätet.

SJ redovisade sitt uppdrag år 1979 och angav därvid vissa möjliga
åtgärder. En elektrifiering av banan skulle kosta ca 60 milj. kr. i 1978 års
prisnivå och förkorta restiden för personförande tåg med ca 2 minuter.
Tillsammans med en del bangårdsombyggnader och viss ispårupprustning
till en kostnad av ytterligare 60 milj. kr. skulle detta ge en restidsvinst av 10
minuter. För ca 150 milj. kr. skulle restiden kunna förkortas med ca 20
minuter utan elektrifiering. Enligt SJ är investeringarna till ingen del företagsekonomiskt
lönsamma.

Inom kommunikationsdepartementet har vidare, enligt propositionen,
en bedömning gjorts av de samhällsekonomiska effekterna av en elektrifiering
och upprustning av bandelen Karlskrona-Kristianstad med anledning
av SJ:s utredning. Därvid har framkommit att en elektrifiering och
upprustning i enlighet med de redovisade alternativen inte är samhällsekonomiskt
motiverad. De fördelar som står att vinna i form av restidsvinster,
bekvämlighet etc. står således inte i proportion till de investeringsutgifter
som är nödvändiga. Föredraganden påpekar dock i sammanhanget att SJ
planerar vissa nödvändiga upprustningsarbeten som kommer att medge en
högsta hastighet för loktåg på 100 km/tim. Vissa åtgärder sägs också kunna
vara motiverade om sysselsättningssituationen i området kräver att särskilda
insatser måste göras.

En sådan situation föreligger enligt utskottets uppfattning redan. Med
godkännande av vad föredraganden i ämnet anfört förutsätter utskottet
därför att åtgärder av angivet slag nu övervägs samt att regeringen snarast
låter pröva hur desamma lämpligen bör verkställas. Utskottet är däremot
inte berett att biträda motionärernas yrkande att resurser för ändamålet

TU 1980/81:19

ställs till SJ:s förfogande genom en omdisponering av befintliga medel och
avstyrker följaktligen yrkandet härom.

1.4.2 Övriga motionsledes aktualiserade upprustningsfrågor

I fråga om de trafiksvaga bandelar, vilka i den trafikpolitiska propositionen
föreslagits bli föremål för prövning av fortsatt persontrafik resp. ytterligare
utredning, ansåg riksdagen, som förut nämnts, att i princip samtliga
dessa borde bli föremål för ytterligare utredning inom ramen för den
fortsatta regionala trafikplaneringen. De huvudmän eller de kommuner
som skulle komma att ingå i den organisation som enligt statsmakternas
beslut skall finnas för den lokala och regionala kollektivtrafiken i länen
skulle därvid få möjlighet att förutsättningslöst överväga vilka bandelar
som skall ingå i det framtida regionala och lokala persontrafiksystemet.

Beträffande de bandelar där en nedläggningsprövning redan inletts i
enlighet med tidigare riksdagsbeslut (TU 1975/76:19, rskr 1975/76:209)
skulle hinder dock ej föreligga för ett fullföljande av prövningen i enlighet
med vad som föreslagits i propositionen i detta avseende.

Vidare fann riksdagen att en stor del av de motionsledes framförda
yrkandena om särskild upprustning och/eller utbyggnader avsåg sådana
bandelar eller var av sådan art att resultatet av de fortsatta utredningarna
om olika bandelars framtida funktion rimligen måste avvaktas innan ställning
kunde tas till förslagen. Detta innebar dock inte att statens ansvar för
underhållet på berörda sträckor finge eftersättas.

De uttalanden som från riksdagens sida i samband därmed gjordes äger
alltjämt giltighet. Vid de bedömningar som nu skall ske beträffande olika
investeringsobjekt måste vidare — med beaktande inte minst av det samhällsekonomiska
läget - noggranna bedömningar göras. Särskild hänsyn
måste därvid tas till industrins och kollektivtrafikens behov.

Nu pågående utrednings- och förhandlingsarbete m. m. på området bör
enligt utskottets uppfattning påskyndas och snarast möjligt slutföras. I
avvaktan på resultatet härav och under hänvisning jämväl i övrigt till det
anförda finner utskottet följande motionsyrkanden böra lämnas utan åtgärd.

Det gäller motionerna 1980/81:454 (s) om upprustning av Västerdalsbanan,
1980/81:576 (c) om järnvägslinjerna i Kalmar län, yrkandena 2—5,
1980/81:992 (s) och 1980/81:1352 (m), båda om upprustning av järnvägslinjen
Falköping-Landeryd, 1980/81: 1325 (s) om upprustning av järnvägslinjen
Gårdsjö—Håkantorp och 1980/81:1356 (m, fp) om järnvägstrafiken i
Södermanlands län.

Det gäller vidare motionerna 1980/81: 1470 (s) i vad avser investeringar i
Värmlands järnvägar — med undantag dock av inlandsbanan och NK1Jbanan
som av utskottet behandlas i det följande, 1980/81:1734 (c) och 1980/
81:1493 (fp), båda i vad avser järnvägslinjen Eslöv-Tomelilla, samt 1980/
81:1742 (m) om järnvägslinjen Götene—Nossebro.

TU 1980/81:19

Det gäller likaledes motionerna 1980/81:756 (vpk) om industrispår mellan
Örnsköldsvik och Husum samt 1980/81:569 (s) om elektrifiering av
Fryksdalsbanan och 1980/81: 1470 (s) i denna del.

Utskottet vill i anslutning härtill dock understryka föredragandens uttalande
i årets budgetproposition att det även på de övriga delar av det
ersättningsberättigade bannätet — alltså utanför riksnätet - i vissa fall
krävs investeringar under 1980-talet på sträckor där trafiken t. v. behålls.
SJ har således också ett ansvar för att dessa banor underhålls i erforderlig
utsträckning.

Investeringarna i och underhållet av de mest trafiksvaga bandelarna
måste vidare enligt föredraganden avvägas med hänsyn till pågående eller
planerad översyn av den framtida trafikeringen enligt det trafikpolitiska
beslutet. Härmed avses vad gäller persontrafiken de undersökningar som
skall företas av transportrådet och av de regionala trafikhuvudmännen.
Det anses lämpligt att SJ och transportrådet samråder när det gäller planeringen
av investeringar och större underhållsarbeten på trafiksvaga bandelar
som ligger utanför riksnätet. Föredraganden avser att senare föreslå
regeringen att utfärda närmare föreskrifter för detta. Vad gäller godstrafiken
avses den prövning som sker av de trafiksvagaste godsbanorna enligt
den av riksdagen fastställda handläggningsordningen.

Föredraganden erinrar slutligen om att SJ redan i dag har kontakt med
många företag för att närmare klarlägga förutsättningarna för järnvägstransport
på det ersättningsberättigade nätet. Det förutsätts också att SJ
bygger ut denna kontaktverksamhet för att kunna öka transporterna och
därmed intäkterna.

Utskottet, som understryker vad föredraganden sålunda anfört, finner
med hänvisning bl. a. härtill yrkandet i motion 1980/81:1734 (c) om underhållsmedel
till järnvägslinjen Eslöv-Tomelilla inte påkalla någon särskild
åtgärd från riksdagens sida.

I motion 1980/81:229 (vpk) begärs att riksdagen hos regeringen hemställer
att åtgärder vidtas för att överföra Nordmark-Klarälvens Järnvägar
(NKU) i statlig ägo och inordna företaget i det övriga järnvägsnätet. Även i
motion 1980/81:570 (s) begärs ett förstatligande av NKlJ-banan. Önskemål
härom framförs vidare i motion 1980/81:1470 (s).

Utskottet vill med anledning härav erinra om att banan är i privat ägo
och att först nyligen begäran gjorts hos regeringen om statens övertagande
av viss del av banan. Under hänvisning härtill och då någon ytterligare
framställning i ärendet ej nu synes påkallad avstyrker utskottet yrkandena
i fråga.

I motion 1980/81:997 (vpk) begärs att riksdagen hos regeringen hemställer
om förslag innebärande att möjligheterna till ökade tåguppehåll i
Uppland, i första hand vid stationerna Bålsta, Alsike och Örbyhus/Skytttorp,
klarläggs. I motion 1980/81:1733 (c) yrkas att riksdagen hos regering -

TU 1980/81:19

en begär att bättre motorvagnar sätts in på sträckan Gävle-Ljusdal samt
att målsättningen för persontrafiken för orterna vid norra stambanan inom
Gävleborgs län anges till varannantimmesförbindelse med Stockholm. I
motion 1980/81:313 (c) slutligen begärs att riksdagen uttalar att de nya och
moderna motorvagnar som SJ köpt in sätts i trafik omgående på bandelen
Nässjö-Nybro för att stimulera en ökad persontrafik.

Utskottet anser emellertid att det närmast bör ankomma på SJ att i sin
löpande driftplanering och vid sin tur- och tidtabellsplanering m. m. pröva
frågor av det slag motionärerna sålunda aktualiserat. Under hänvisning
härtill avstyrks yrkandena i fråga.

I motion 1980/81:1340 (fp) yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna det fortsatta behovet av vagnslasttrafik vid järnvägsstationerna
i Broaryd, Skeppshult, Forsheda och Kvillsfors i enlighet med
vad som anförts i motionen.

Då frågorna härom, enligt vad utskottet inhämtat, efter särskild framställning
f. n. bereds inom kommunikationsdepartementet kan utskottet
inte finna någon åtgärd från riksdagens sida i ämnet påkallad och avstyrker
därför motionen.

Yrkandet i motionen 1980/81:997 (vpk) att viadukt över motorvägen vid
Enköping snarast byggs och att den nedlagda järnvägen Enköping-Uppsala
rustas upp och åter sätts i trafik avstyrks likaledes av utskottet.

Detsamma gäller yrkandet i motionen 1980/81:1339 (s) om upprustning
av nedlagda järnvägsstationer m.m.

1.5 Vissa taxe-, service- och bemanningsfrågor

I motion 1980/81:455 (c) yrkas att riksdagen beslutar att av regeringen
begära åtgärder för att åstadkomma överensstämmelse mellan priset för
malmtransporterna och SJ:s verkliga kostnader för denna del av sin verksamhet.

Med anledning av budgetpropositionen 1980 (prop. 1979/80:100 bil. 9)
framlades i riksdagen motioner med innebörden att fraktavtalet mellan
LKAB och SJ skulle omprövas. Motiveringen var att SJ:s intäkter i trafiken
på malmbanan skulle vara orättmätigt stora. Utskottet anförde i sitt
betänkande (TU 1979/80:10) bl. a. att varken regeringen eller riksdagen
bör ingripa i SJ:s prisöverenskommelser. Vidare uttalade utskottet att när
det gäller malmbaneavtalet dock starkt skiljaktiga meningar synes föreligga
i vad avser grunderna för avtalet, såsom bedömningen av kapital- och
förräntningskostnaderna för banan m. m. Utskottet anförde att det från
samhällsekonomisk synpunkt är av vitalt intresse att transportförhållandena
utformas så att de särskilda betingelser som råder i malmfälten tas till
vara. Enligt utskottets mening borde därför en samhällsekonomiskt över -

TU 1980/81:19

gripande bedömning av den nuvarande situationen komma till stånd. Riksdagen
beslöt i enlighet med utskottets förslag.

Enligt vad som nu anförs i proposition 1980/81:128 — om vissa företag
inom Statsföretagsgruppen - kommer kommunikationsdepartementet att
under hösten 1981 framlägga förslag hur fraktkostnaderna kan reduceras
för LKAB:s malmtransporter. Avsikten är att denna reduktion skall påbörjas
fr. o. m. år 1982. Vad gäller transportkostnaderna för år 1981 har dessa
beaktats vid beräkningen av det förlusttäckningsbidrag som redovisas i
proposition 1980/81:128.

Vidare må nämnas att enligt vad utskottet erfarit den norske samferdselsministern
och den svenska kommunikationsministern kommit överens
om att låta göra en förutsättningslös analys av transporterna på malmbanan
mellan Kiruna och Narvik. LKAB, De Norske Statsbaner och SJ
skall tillsammans göra analysen och bl. a. överväga en rationell organisation
av hela transportkedjan från gruva till hamn. Möjligheterna att göra
besparingar skall kartläggas. Analysen beräknas vara klar under detta år.

Under hänvisning till det anförda finnér utskottet motionen i fråga inte
nu påkalla någon särskild åtgärd från riksdagens sida.

I motion 1980/81:465 (s) hemställs att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad som i motionen anförts om SJ:s taxesättning.
Framför allt från Norrlandshamnarnas sida hävdas enligt motionärerna att
SJ har utnyttjat de nya trafikpolitiska riktlinjerna för att med en hård
marginalkostnadsprissättning konkurrera med sjöfarten om massgods.
Klart anses också vara att SJ numera arbetar med mycket stora rabatter på
gods som annars brukar fraktas sjöledes. I motionen lämnas en rad exempel
härpå.

Det är enligt motionen både från trafikpolitisk och regionalpolitisk synpunkt
utomordentligt angeläget att man får en fraktprissättning som ger en
samhällsekonomiskt riktig fördelning av godset mellan olika transportslag.
En objektiv granskning av de principer för taxesättning som SJ tilllämpat
och som blivit föremål för kritik från hamnarnas sida bör därför komma till
stånd. En sådan granskning kan lämpligen ske antingen inom ramen för
den utredning om kustsjöfarten som regeringen tillsatt eller i annan form.

Utskottet vill med anledning härav hänvisa till vad som i det föregående
anförts om SJ:s prisöverenskommelser och företagets förmåga att konkurrera
på lika villkor. I sammanhanget må dock erinras om att 1979 års
trafikpolitiska beslut innebar att vid de trafikpolitiska övervägandena större
hänsyn än tidigare skall tas till de samhällsekonomiska aspekterna.
Utskottet förutsätter vidare att vissa av de i motionen aktualiserade frågorna
kommer att uppmärksammas i samband med utrednings- och beredningsarbetet
om kustsjöfarten m. m. samt om sjöfartens roll i trafikpolitiken.
Under hänvisning härtill finnér utskottet motionärernas yrkande inte
nu böra föranleda någon riksdagens åtgärd och avstyrker därför motionen.

TU 1980/81:19

I motion 1980/81:453 (c) yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller om
förslag om utformning av regler för rörelsehindrade att få utnyttja förstaklassvagn
på järnväg utan extra tillägg.

Utskottet vill med anledning härav erinra om att enligt förslagen i proposition
1978/79:99 om en ny trafikpolitik riksdagen i juni 1979 beslöt att
samtliga färdmedel och terminaler successivt skall handikappanpassas.
Handikappanpassningen av kollektivtrafiken föreskrevs samtidigt i en särskild
lag. Det nyinrättade transportrådet fick i uppgift att planera, initiera
och följa upp handikappanpassningen samt svara för en samordnande
normgivning. Samtidigt inrättades på försök för en tid av tre år en ny
transporttjänst för vissa mycket gravt handikappade, benämnd riksfärdtjänst.

Syftet med riksfärdtjänsten är att en särskild grupp som från kommunikationssynpunkt
är mycket gravt handikappad skall ges möjlighet att göra
längre resor inom landet.

En resa inom ramen för riksfärdtjänsten förutsätts i normalfallet ske med
reguljärt fjärrtrafikmedel. Den handikappade resenären betalar själv vad
en järnvägsbiljett i andra klass för samma sträcka skulle kosta oavsett
färdsätt. Anslutningsresor i hem- och besökskommuner sker vanligen med
kommunal färdtjänst som resenären erlägger avgift för enligt gällande
regler för den kommunala färdtjänsten.

20 milj. kr. per år har anvisats av riksdagen för försöksverksamheten.
Dessa medel är främst avsedda att täcka skillnaden mellan den faktiska
kostnaden för distansresan och priset för en järnvägsbiljett i andra klass.

Syftet med försöksverksamheten är att ge ett förbättrat beslutsunderlag
inför ett slutligt ställningstagande till ett system med riksfärdtjänst. En
särskild nämnd, riksfärdtjänstnämnden har ansvaret för försöksverksamheten.

Nämnden har fastställt vissa riktlinjer för försöksverksamheten. Av
dessa framgår vilka som är berättigade till riksfärdtjänst, hur tillstånd
meddelas, hur resorna organiseras och hur kostnaderna fördelas m. m.
Fr.o.m. år 1981 kommer vidare den lokala och regionala kollektivtrafiken
i flertalet län att samordnas av en gemensam huvudman. Härigenom skapas
möjligheter att anknyta den kommunala färdtjänsten till trafikplaneringen
i övrigt.

Motionärernas önskemål synes sålunda redan tillgodosett varför motionen
inte bör föranleda någon riksdagens åtgärd.

Då utskottet förutsätter att i förenämnda verksamhet även uppmärksammas
den i motion 1980/81: 1335 (s) upptagna frågan om avgiftsfri pollettering
av handikapphjälpmedel synes inte heller denna motion böra påkalla
någon åtgärd från riksdagens sida.

Detsamma gäller yrkandet i motionen 1980/81:1344 (m) om att SJ vid
den fortsatta handikappanpassningen av trafiken utökar och förbättrar

TU 1980/81:19

rullstolsservicen på stationerna. En sådan utökning pågår f. ö. redan nu
enligt vad utskottet erfarit.

I motion 1980/81:753 (s) begärs att riksdagen uttalar sig för bättre service
inom SJ för hörselskadade resenärer.

I motion 1980/81:999 (vpk) begärs att riksdagen uttalar sig för en utökning
av servicen från AB Trafikrestauranger i enlighet med vad som anförs
i motionen samt begär förslag av regeringen härom. Vidare yrkas att
riksdagen hos regeringen begär förslag om personalförstärkning på tågen
för uppehållande av bättre ordning.

I motion 1980/81:1331 (m) yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad som i motionen anförts om behovet av bättre
service på tågen, utflyttning av stödverksamheten till lämpliga järnvägsorter
i landet och överlåtelse av städverksamheten till entreprenörer.

I sitt betänkande TU 1978/79:18 pekade utskottet på betydelsen av att
även andra åtgärder — förutom taxeåtgärder - vidtas för att åstadkomma
ett mer effektivt utnyttjande av järnvägen och öka dess attraktivitet och
konkurrensförmåga, i fråga om såväl person- som godstrafik. För att
kunna vidta erforderliga förbättringar av banstandarden, öka trafik- och
driftsäkerheten, anskaffa lok, vagnar och godshanteringsutrustning, modernisera
och bygga ut stationer och godsterminaler m. m. krävdes emellertid
investeringsmedel.

Andra åtgärder — som inte vore primärt beroende av tillgången på
sådana medel — vore t. ex. ökat samarbete med andra trafikföretag, förstärkt
marknadsföring och förbättringar av servicen beträffande såväl person-
som godstrafiken. När det gäller persontrafiken underströk utskottet
bl. a. betydelsen av att resenärerna har tillgång till klimatskyddade väntutrymmen
och kan få trafikinformation m. m. även på tider då stationerna
är obemannade. Enklare och mera lättlästa tidtabeller och en förbättrad
tidtabellsanpassning mellan olika trafikmedel vore exempel på andra åtgärder
som minskar väntetider och ökar de kollektiva trafikmedlens attraktivitet.

Till förut nämnda slag av åtgärder kan även räknas de önskemål om
bättre service för hörselskadade, bättre restaurangservice och förbättrad
städning samt upprättande av en bättre ordning på tågen som tagits upp i
nu berörda motioner.

Utskottet har senast i sitt betänkande TU 1979/80:10 understrukit vikten
av att servicen på SJ i skilda hänseenden förbättras. Beträffande här
aktualiserade frågor må vidare nämnas att enligt vad utskottet erfarit en
översyn f. n. pågår av informationsservicen på stationer och i tåg. Beträffande
ordningen på tågen förs överläggningar med polis- och militärmyndigheterna.
Städningsverksamheten är i stor utsträckning redan utflyttad
från Stockholm och ett omfattande samarbete med större entreprenör på
området pågår, innebärande förhyrning av företagets tjänster.

TU 1980/81:19

Utskottet finner det alltjämt angeläget att servicefrågoma tillmäts största
vikt. Framför allt gäller detta upprätthållande av ordningen på tågen och
motverkande av de med förekommande fall av alkoholförtäring på dessa
förenade olägenheterna för den resande allmänheten. Utskottet förutsätter
därför att SJ med än större uppmärksamhet och kraft följer utvecklingen
på området samt vidtar härav föranledda åtgärder.

Under hänvisning till det anförda finnér utskottet någon särskild framställning
i ämnet från riksdagens sida f. n. dock ej erforderlig och avstyrker
därför yrkandena i fråga.

Detsamma gäller yrkandet i motion 1980/81:999 (vpk) om skärpning av
gällande bestämmelser om förbud mot alkoholförtäring på tåg.

I motion 1980/81:999 (vpk) yrkas att riksdagen uttalar sig för förbättrade
resevillkor för allergiker i enlighet med vad som anförts i motionen. Motionärerna
framhåller därvid att enligt tidigare gällande bestämmelser hundar
fick medtas endast i andra klass rökkupé. I dag får hundar och andra
sällskapsdjur åka i alla resandevagnar utom ligg- och sovvagnar. SJ har
alltså enligt motionärerna försämrat möjligheterna för allergiker att resa
utan att få besvär. Andra trafikgrenar försöker förbättra dessa möjligheter,
exempelvis SL i Stockholm. Motionärerna föreslår därför att speciella
kupéer för allergiker inrättas i likhet med vad som genomförts av SL. Även
i motion 1980/81:1351 (fp) begärs av liknande skäl återinförande av regeln
att husdjur på tågen endast skall få medföras i rökkupéer.

Även utskottet anser frågorna härom böra tillmätas större vikt än hittills.
Hundar och andra sällskapsdjur får ej annat än i undantagsfall medtas i
ligg- och sovvagnar. Tågpersonalen torde vidare i förekommande fall vara
behjälplig vid erforderligt platsbyte i tågen. Utskottet förutsätter emellertid
att SJ även fortsättningsvis vederbörligen uppmärksammar frågorna
härom.

Då någon särskild framställning från riksdagens sida ej synes erforderlig
avstyrks dock yrkandena härom.

I särskild ordning torde få prövas den i motion 1980/81: 209 (vpk) upptagna
frågan om tvåbemanning av lok - i första hand på nattågen - som
inrymmer högst betydande ekonomiska aspekter och främst får ses som en
avtals- och förhandlingsfråga närmast berörda parter emellan. Utskottet
utgår också från att frågan härom övervägs även i sammanhang med
säkerhetsfrågorna. Någon åtgärd från riksdagens sida synes f. n. dock inte
erforderlig, varför motionen avstyrks.

1.6 Järnvägstrafikförbindelserna till kontinenten m. m.

I propositionen tas också upp frågan om de framtida järnvägstrafikförbindelserna
till kontinenten. Trafiken är f. n. uppdelad mellan olika färje -

TU 1980/81:19

leder. Mellan Helsingborg och Helsingör driver Danske Statsbaner (DSB)
trafik med sex färjor och mellan Malmö och Köpenhamn driver SJ trafik
med en tågfäija. Vidare driver SJ i samarbete med Deutsche Reichsbahn
(DR) trafik mellan Trelleborg och Sassnitz. Linjen trafikeras med tre
svenska och tre DR-fäijor. Slutligen trafikeras linjen Ystad-Swinoujscie
med två polska färjor.

Under senare år har enligt propositionen diskuterats några alternativa
lösningar för SJ:s utlandstrafik. De utredningar som genomförts har uteslutande
gällt förbindelser via Danmark.

Det jämvägsalternativ som undersökts, senast av 1975 års danska och
svenska Öresundsdelegationer och som har redovisats i betänkandet (SOU
1978:18) Öresundsförbindelser, är en tunnel mellan Helsingborg och Helsingör
för person- och godstrafik. Den nuvarande fäijetrafiken mellan
Helsingborg och Helsingör skulle därvid behållas för lastbilar och personbilar.
Förberedelsetiden för en sådan tunnelförbindelse är 3—4 år och
byggnadstiden ca 5 år.

Den totala investeringsutgiften för en enkelspårig tunnel, inkl. en nödvändig,
med kapacitetsutvidgningar sammanhängande utbyggnad av
sträckan Åstorp-Helsingborg till dubbelspår samt vissa arbeten i Helsingborg,
skulle för Sveriges vidkommande uppgå till ca 910 milj. kr. i prisnivå
januari 1980 enligt Öresundsdelegationens och SJ:s beräkningar. Härav
uppgår kostnaden för tunneln till 760 milj. kr. Motsvarande kostnad för
Danmark skulle uppgå till ca 850 miljoner svenska kronor, dvs. en total
tunnelkostnad på ca 1,6 miljarder svenska kronor.

SJ förordar att en tunnel byggs mellan Helsingborg och Helsingör men
har även angett att verket inte kan förränta mellan 400 och 500 milj. kr. av
den svenska kostnadsandelen. SJ har därför utrett möjligheten att i stället
inrätta en tågfäijeförbindelse för godstrafiken över Öresund. På grund av
att DSB motsatt sig en utbyggnad av tågfärjeleden Helsingborg—Helsingör
har följande färjealternativ utretts: Helsingborg-Köpenhamn, Landskrona-Köpenhamn
samt Malmö-Köpenhamn. Samtliga fäijealternativ
förutsätter att persontrafiken behålls mellan Helsingborg och Helsingör via
en ny faijeterminal nära Helsingborgs nuvarande centralstation. SJ har i
april 1980 till regeringen översiktligt redovisat förutsättningarna för en
färjetrafik i dessa relationer. Bland de färjealternativ som SJ således hittills
studerat är enligt SJ en förbindelse mellan Helsingborg och Köpenhamn att
föredra från transportekonomisk synpunkt under överskådlig tid.

Enligt föredragandens mening är det osannolikt att hela den kapacitet
som en järnvägstunnel erbjuder är nödvändig för att tillgodose trafikbehoven
under överskådlig tid. Eftersom SJ inte heller kan förränta en stor del
av den svenska investeringsutgiften i en järnvägstunnel bör vidare enligt
föredraganden en tunnelförbindelse f. n. inte komma till stånd.

Järnvägstrafikförbindelserna med kontinenten och de danska öarna bör
vidare enligt föredraganden baseras på färjetrafik som utgör en flexibel

TU 1980/81:19

lösning och medger att kapaciteten relativt enkelt och snabbt kan anpassas
till en ändrad trafikefterfrågan. Det är härvid av största vikt att tågfärjetrafiken
mellan Sverige och utlandet byggs upp på ett sådant sätt att den kan
utgöra ett effektivt bidrag till att förbättra SJ:s ekonomi.

På leden Trelleborg-Sassnitz kommer vidare enligt propositionen en ny
tågfäija att sättas in under hösten 1981. SJ räknar också enligt nuvarande
planer med att ytterligare en tågfärja kan behöva sättas in vid slutet av
1980-talet för att ersätta en äldre fäija och klara en förväntad trafikökning.
Investeringsutgiften för den senare färjan har av SJ beräknats till ca 200
milj. kr. i prisnivå december 1980.

I anslutning härtill nämns att färjetrafiken för passagerare och bilar i
södra Öresund har lagts om. Samsegling förekommer sedan november
1980 mellan det nybildade svenska bolaget Scandinavian Ferry Lines och
danska DS0. Avsikten är enligt föredraganden att med hjälp av rationella
trafiklösningar få till stånd en på sikt ekonomiskt bärkraftig fäijetrafik i de
olika trafikrelationerna i södra Öresund. Åtgärderna innebär ingen belastning
på SJ:s investeringsanslag.

Utskottet som för sin del finnér sig kunna godta vad föredraganden
sålunda anfört förutsätter vidare att regeringen med uppmärksamhet följer
utvecklingen på området. I anslutning härtill vill utskottet också framhålla
att såväl SJ som berörda kommuner för sin planering är beroende av att
frågorna om Öresundsförbindelserna får en snar lösning. Under hänvisning
härtill och i avvaktan på det fortsatta utrednings- och förberedelsearbetet
finner utskottet någon åtgärd från riksdagens sida ej påkallad med anledning
av yrkandena 1 och 4 i motion 1980/81: 1493 (fp) om tågfärjeförbindelsen
mellan Helsingborg och Köpenhamn, m. m. Detsamma gäller yrkandena
i motion 1980/81:267 (c) om båt- och färjetrafiken över södra Öresund
och 1980/81:1916 (c) om bättre båt- och färjeförbindelser över Öresund.
Motionsyrkandena i fråga avstyrks därför.

1.7 Övriga motionsyrkanden

I motion 1980/81:761 (c) yrkas att riksdagen uttalar som önskvärt att
överläggningar genomförs mellan skolmyndigheterna och SJ för att åstadkomma
största möjliga användning av tåg för transport av skolelever.

Utskottet kan för sin del inte finna något sådant uttalande från riksdagens
sida påkallat. I de särskilda fall där behov av överläggningar av detta
slag konstateras föreligga förutsätter utskottet att initiativ härtill tas av
vederbörande lokala och regionala skol- och trafikmyndigheter m. m. Under
hänvisning härtill avstyrks motionen.

I motion 1980/81:994 (s) yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna att SJ bör ha obligatorisk skyldighet att i god tid upplysa
berörda hälsovårdsnämnder om sina körplaner för ogräsbekämpningståg.
När SJ skall bespruta sina banvallar med bekämpningsmedel mot ogräs

TU 1980/81:19

kontaktas enligt motionärerna inte alltid hälsovårdsnämnderna i berörda
kommuner om tågens körplaner. Hälsovårdsmyndigheterna har dock som
uppgift att bevaka att känsliga områden med fridlysta växter och vattentäkter
inte kommer till skada. Den kommun inom vars område SJ tänker
bespruta anses därför böra få meddelande i god tid.

Utskottet får med anledning härav anföra följande. Naturvårdsverket
har nyligen i skrivelse till Riksdagens ombudsmän - i ärende om informationsskyldighet
vid besprutning av banvallar - framhållit att det helt
överensstämmer med verkets uppfattning att SJ inte har någon skyldighet
att informera om planerade besprutningar med bekämpningsmedel av spårområden
inberäknat banvallar. SJ har trots det under tidigare år informerat
hälsovårdsnämnder om alla planerade besprutningar. Informationsskyldigheten
vid besprutningar regleras i 36 § kungörelsen (1973:334) om hälsooch
miljöfarliga varor och i den av produktkontrollnämnden med stöd av
36 § utfärdade tillämpningskungörelsen med föreskrifter om spridning av
bekämpningsmedel m. m. över område där allmänheten fritt får färdas
(PKFS 1976:1). Denna kungörelse kom till för att tillgodose allmänhetens
många gånger berättigade intresse av att kunna undvika nyligen besprutade
områden. Det motivet kan enligt verket inte åberopas vad gäller sådana
områden där allmänheten inte har någon rätt att fritt färdas, exempelvis
SJ:s spårområden. Produktkontrollnämnden har därför inte heller funnit
att det finns behov för en obligatorisk förhandsanmälan av besprutningar
över sådant område.

Kommunförbundet, SJ och produktkontrollbyrån vid naturvårdsverket
har enligt skrivelsen kommit överens om att gemensamt ta fram ett informationsmaterial
om besprutningen där behovet, preparationsegenskaper,
regler för sprutoperatören och eventuella risker för hälsa och miljö skall
belysas. Denna information skall i fortsättningen tillställas hälsovårdsnämnderna.
Den information som tidigare har lämnats av SJ och den som
nu planeras är mycket omfattande jämfört med den som normalt lämnas
vid spridning av bekämpningsmedel.

I information till Svenska kommunförbundet från SJ:s sida har vidare
framhållits att SJ anser årligt meddelande till hälsovårdsnämnderna ej vara
behövligt så länge som nuvarande metoder tillämpas och samma preparat
används. Skulle förändringar härvidlag ske kommer däremot hälsovårdsnämnderna
att underrättas härom.

Det anges vidare vara omöjligt för SJ att på förhand lämna bindande
besked om tider för besprutningarna. Såväl den restriktivitet som SJ själv
ålagt sig i fråga om besprutningarnas genomförande - besprutning får
t. ex. ej ske under vissa väderleksförhållanden — som förändringar i tågföringen
kan nämligen medföra förskjutningar i tidsplanerna.

Under hänvisning till det anförda kan utskottet inte finna någon skrivelse
till regeringen i ämnet från riksdagens sida påkallad och avstyrker därför
motionen i fråga.

3 Riksdagen 1980/81. 15 sami. Nr 19

TU 1980/81:19

1.8 Särskilda frågor

Under avsnittet Särskilda frågor hemställs i propositionen att riksdagen
godkänner vad föredraganden anfört beträffande den närmare inriktningen
av SJ:s långsiktiga investeringsverksamhet.

Utskottet har under resp. avsnitt i det föregående berört de väsentligare
delarna härav. I övrigt finner utskottet förslagen i nu förevarande sammanhang
inte föranleda någon erinran eller särskilt uttalande från utskottets
sida.

2 Anslaget Ersättning till statens järnvägar för drift av icke lönsamma
järnvägslinjer m. m.

Ersättning för drift av icke lönsamma järnvägslinjer utgår sedan budgetåret
1964/65 enligt riksdagsbeslut år 1963 (prop. 1963:191, S3LU 1963:1,
rskr 1963:424). Riksdagen har vidare (TU 1978/79:18, rskr 1978/79:419)
godkänt de av regeringen i den förut nämnda propositionen 1978/79:99 om
en ny trafikpolitik förordade principerna för beräkning av ersättningen.
Ersättningens storlek grundas på en vart tredje år förnyad bandelsundersökning.
För den senaste undersökningen, som genomfördes år 1978,
lämnades en redogörelse i proposition 1978/79:100 (bil. 9 s. 152).

Föredraganden säger sig vid sin bedömning av de olika faktorer som
påverkar behovet av ersättning för nästa budgetår har räknat med en något
högre intäktsnivå än vad SJ gjort. Anslaget anses därför böra beräknas till

858,6 milj. kr., vilket innebär en ökning med ca 85 milj. kr. jämfört med
innevarande budgetår.

SJ anses vidare böra få ersättning med 2,1 milj. kr. för de övergångsvisa
taxenedsättningar som förekommer i samtrafik mellan järnvägsnätet och
vissa platser vid nedlagda järnvägslinjer.

Ersättning för vissa icke lönsamma järnvägsstationer föreslås vidare
utgå med oförändrat 3,8 milj. kr. Ersättningen avser stationer på affärsbanenätet
som regeringen under tidigare år ålagt SJ att bibehålla sedan
resp. kommun gjort framställning härom.

Medelsbehovet för ersättning till SJ för drift av icke lönsamma järnvägslinjer
m. m. för budgetåret 1981/82 uppgår därmed till (858,6 + 2,1 + 3,8)

864,5 milj. kr.

Förslaget tillstyrks av utskottet, som jämväl lämnar utan erinran vad
föredraganden i sammanhanget i övrigt anfört.

Av det anförda följer att utskottet avstyrker yrkande 2 i motion 1980/
81:766 (partimotion, vpk) att till förevarande ändamål skall anvisas ytterligare
78,5 milj. kr. samt att anslaget skall tas upp med 943 milj. kr.

TU 1980/81:19

3 Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande dubbelspår Älvsjö—Flemingsberg och pendeltågsstation
vid Flemingsberg

att riksdagen

a. med godkännande av propositionens förslag i denna del avslår
motionerna 1980/81:567 (vpk), 1980/81:762 (fp) och 1980/
81:1744 (s) yrkande 12 i motsvarande del,

b. avslår motion 1980/81:1744 (s) yrkande 12 i vad avser beviljande
av medel om 20 milj. kr. för nämnda dubbelspår m.m.
under anslaget till Statens järnvägar,

2. beträffande utökning av viss pendeltågstrafik

att riksdagen avslår motion 1980/81:983 (vpk) yrkande 2,

3. att riksdagen med bifall till regeringens förslag samt med avslag
på motionerna 1980/81:766 (vpk) yrkande 1 och 1980/81:1744 (s)
yrkande 12 i återstående del till Statens järnvägar för budgetåret
1981/82 anvisar ett reservationsanslag på 1586500000 kr.,

4. att riksdagen godkänner att statensjärnvägar får långtidsförhyra
rullande materiel eller träffa hyresköpsavtal avseende materiel
motsvarande ett anskaffningsvärde av högst 40000000 kr.,

5. att riksdagen medger att statens järnvägars statskapital får sättas
ned med 180000000 kr.,

6. beträffande långsiktig investeringsplan för SJ

att riksdagen avslår motion 1980/81: 766 (vpk) yrkande 3,

7. beträffande samordning mellan de statliga trafikverken

att riksdagen lämnar motion 1980/81:1744 (s) yrkande 5 utan
åtgärd,

8. beträffande samordning av transporter på landsväg, järnväg och
till sjöss

att riksdagen avslår motion 1980/81:1334 (c),

9. beträffande särskild utredningsman för samverkan mellan SJ
och postverket

att riksdagen avslår motion 1980/81:1744 (s) yrkande 6,

10. beträffande upprustning av järnvägsstationer
att riksdagen

a. avslår motion 1980/81:999 (vpk) yrkande 1 om upprustning av
vänthallar m. m.,

b. avslår motionerna 1980/81:451 (s) och 1980/81:983 (vpk) yrkande
1 båda om upprustning av järnvägsstationen Södertälje
södra,

c. avslår motion 1980/81:997 (vpk) yrkande 1 om upprustning av
järnvägsstationen i Uppsala,

11. beträffande bevarande av kulturhistoriskt värdefulla järnvägsbyggnader -

TU 1980/81:19

att riksdagen avslår motion 1980/81:1346 (c),

12. beträffande säkerheten vid SJ och eldriftanläggningar
att riksdagen

a. godkänner propositionens förslag härom,

b. lämnar motion 1980/81:1739 (fp) utan åtgärd,

13. beträffande projektering av en svenskbyggd räls buss

att riksdagen med anledning av motion 1980/81:1345 (fp) som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,

14. beträffande handikappanpassade järnvägsvagnar

att riksdagen med anledning av föredragandens uttalanden i denna
del och motion 1980/81:1336 (s) som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet i berörda frågor anfört,

15. beträffande SJ:s verkstäder m.m.
att riksdagen

a. lämnar motionerna 1980/81:260 (s), 1980/81:990 (vpk) och
1980/81:1733 (c) yrkande 2, samtliga om SJ:s verksamhet i Bollnäs
utan åtgärd,

b. lämnar motion 1980/81:262 (s) om lokalisering av viss byggnads-,
elektro- och signalverksamhet till Nässjö utan åtgärd,

16. beträffande snabbtåg

att riksdagen godkänner vad föredragande departementschefen
under avsnittet Särskilda frågor härom anfört,

17. beträffande överförande till riksnätet
att riksdagen lämnar utan åtgärd

a. motionerna 1980/81:185 (c), 1980/81:449 (s, m, c,), 1980/
81:463 (s, m, c, fp, vpk) och 1980/81:576 (c) yrkande 1 samtliga
avseende bandelen Bjärka/Säby—Västervik,

b. motion 1980/81:313 (c) yrkande 1 avseende linjen Nässjö—
Nybro,

c. 1980/81:751 (c) om linjen Falköping-Landeryd,

d. 1980/81:752 (c) om linjen Borås-Varberg,

e. 1980/81: 1727 (c) om linjen Mellerud—Bengtsfors-Arvika,

18. beträffande inlandsbanan

att riksdagen med godkännande av propositionens förslag i denna
del

a. avslår motion 1980/81:568 (s),

b. avslår motion 1980/81:1470 (s) i denna del,

c. avslår motion 1980/81:757 (c),

19. beträffande västkustbanan

att riksdagen med godkännande av propositionens förslag i denna
del lämnar motion 1980/81: 765 (c) utan åtgärd,

20. beträffande elektrifiering av järnvägslinjen Karlskrona-Kristianstad att

riksdagen med godkännande av propositionens förslag i denna
del avslår motion 1980/81: 1730 (s).

TU 1980/81:19

21. beträffande upprustning och utbyggnad av vissa bandelar m. m.
att riksdagen lämnar utan åtgärd

a. motion 1980/81:454 (s) om Västerdalsbanan,

b. motion 1980/81:576 (c) yrkandena 2-5 om järnvägslinjerna i
Kalmar län,

c. motionerna 1980/81:992 (s) och 1980/81:1352 (m) båda om
järnvägslinjen Falköping - Landeryd,

d. motion 1325 (s) om järnvägslinjen Gårdsjö—Håkantorp,

e. motion 1980/81: 1470 (s) om järnvägsinvesteringar i Värmlands
län utom i vad avser inlandsbanan, Fryksdalsbanan och
NKIJ-banan,

f. motionerna 1980/81:1734 (c) yrkande 1 och 1980/81:1493 (fp)
yrkande 2 båda i vad avser järnvägslinjen Eslöv—Tomelilla,

g. motion 1980/81:1742 (m) om järnvägslinjen Götene—Nossebro,

22. beträffande järnvägstrafiken i Södermanlands län

att riksdagen lämnar motion 1980/81:1356 (m, fp) utan åtgärd,

23. beträffande industrispår mellan Örnsköldsvik och Husum
att riksdagen lämnar motion 1980/81:756 (vpk) utan åtgärd,

24. beträffande elektrifiering av Fryksdalsbanan

att riksdagen lämnar motionerna 1980/81:569 (s) och 1980/
81:1470 (s) i denna del utan åtgärd,

25. beträffande underhållet av järnvägslinjen Eslöv—Tomelilla

att riksdagen lämnar motion 1980/81:1734 (c) yrkande 2 utan
åtgärd,

26. beträffande NKU-banan

att riksdagen avslår motionerna 1980/81:229 (vpk), 1980/81:570
(s) och 1980/81:1470 (s) i denna del,

27. beträffande ökade tåguppehåll och insättande av bättre motorvagnar
m. m.

att riksdagen

a. avslår motion 1980/81:997 (vpk) yrkande 2,

b. avslår motion 1980/81:1733 (c) yrkandena 1 och 3,

c. avslår motion 1980/81: 313 (c) yrkande 2,

28. beträffande vagnslasttrafik vid vissa stationer
att riksdagen avslår motion 1980/81:1340 (fp),

29. beträffande järnvägslinjen Enköping—Uppsala

att riksdagen avslår motion 1980/81: 997 (vpk) yrkande 3,

30. beträffande upprustning av nedlagda järnvägsstationer
att riksdagen avslår motion 1980/81:1339 (s),

31. beträffande fraktpriserna på malmbanan

att riksdagen lämnar motion 1980/81:455 (c) utan åtgärd,

32. beträffande SJ:s fraktprissättning

att riksdagen avslår motion 1980/81:465 (s),

TU 1980/81:19

33. beträffande rabatter och service hos SJ för vissa rörelsehindrade
att riksdagen lämnar utan åtgärd

a. motion 1980/81:453 (c),

b. motion 1980/81:1335 (s),

c. motion 1980/81: 1344 (m),

34. beträffande vissa servicefrågor
att riksdagen

a. avslår motion 1980/81:753 (s) om vissa åtgärder för hörselskadade,

b. avslår motion 1980/81:999 (vpk) yrkande 3 och 1980/81:1331
(m) yrkande 1 båda om utökning av servicen från AB Trafikrestauranger,

c. avslår motion 1980/81:1331 (m) yrkandena 2 och 3 om städverksamheten
på tågen,

d. avslår motion 1980/81:999 (vpk) yrkande 4 om personförstärkning
på tågen,

e. avslår motion 1980/81:999 (vpk) yrkande 2 i vad avser skärpning
av gällande förbud mot alkoholförtäring på tåg,

f. avslår motionerna 1980/81:999 (vpk) yrkande 2 i denna del
och 1980/81:1351 (fp) båda om allergikers möjligheter att utnyttja
SJ,

35. beträffande dubbelbemanning av järnvägslok
att riksdagen avslår motion 1980/81:209 (vpk),

36. beträffande järnvägstrafikförbindelserna till kontinenten m. m.
att riksdagen

a. godkänner vad föredragande departementschefen härom anfört,

b. avslår motion 1980/81:1493 (fp) yrkandena 1 och 4,

c. avslår motion 1980/81:267 (c),

d. avslår motion 1980/81:1916 (c),

37. beträffande användning av tåg vid färd till och från skolan
att riksdagen avslår motion 1980/81: 761 (c),

38. beträffande SJ:s bekämpning av ogräs på banvallar
att riksdagen avslår motion 1980/81: 994 (s),

39. att riksdagen i återstående delar godkänner vad föredraganden
under avsnittet Särskilda frågor i propositionen anfört beträffande
den närmare inriktningen av SJ:s långsiktiga investeringsverksamhet,

40. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motion 1980/81:766 (vpk) yrkande 2 till Ersättning till statens
järnvägar för drift av icke lönsamma järnvägslinjer m.m. för
budgetåret 1981/82 anvisar ett anslag på 864500000 kr.

Stockholm den 26 mars 1981
På trafikutskottets vägnar
RFRTTT ZACHRISSON

TU 1980/81:19

Närvarande: Bertil Zachrisson (s), Rolf Sellgren (fp), Nils Hjorth (s),
Wiggo Komstedt (m), Kurt Hugosson (s), Rune Torwald (c), Sixten Pettersson
(m), Olle Östrand (s), Anna Wohlin-Andersson (c), Ove Karlsson
(s), Eric Rejdnell (fp), Per Stenmarck (m), Rune Johansson (s), Lars
Hedfors (s) och Gösta Andersson (c).

4 Reservationer

1. beträffande dubbelspår Älvsjö—Flemingsberg och pendeltågsstation vid
Flemingsberg (mom. 1)

Bertil Zachrisson, Nils Hjorth, Kurt Hugosson, Olle Östrand, Ove
Karlsson, Rune Johansson och Lars Hedfors (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som börjar med ”Utskottet
utgår” och slutar med ”Älvsjö-Flemingsberg.” bort ersättas med text
av följande lydelse:

Utskottet kan inte dela föredragandens uppfattning härvidlag. Det kan
starkt ifrågasättas om man bör investera hundratals miljoner kronor i
sådana projekt (förlängning av stationsplattformar och uppställningsspår,
bangårdsombyggnader, utbyggnad av kraftförsöijningen, stationsombyggnader)
som till stora delar inte kan nyttiggöras i den mer långsiktiga
lösningen. Dessutom innebär en sådan politik — förlängda tåg i stället för
en ökad turtäthet — en oförändrad eller sämre service för trafikanterna.
Utskottet föreslår i stället att dubbelspåret Älvsjö-Järna påbörjas i första
hand på sträckan Älvsjö-Flemingsberg. Som motionärerna framhållit gör
den kraftiga ökningen under senare år av Qärrtrafiken på SJ till och från
Stockholm liksom trafiksituationen inom Storstockholms lokaltrafikområde
en förstärkning av kapaciteten ofrånkomlig. Utbyggnaden måste sålunda
komma till stånd för att hindra ytterligare försämringar av villkoren
för pendeltågstrafiken samtidigt som fjärrtrafiken kan utvecklas och möjligheter
skapas att lösa problemen med Flemingsbergs station. En sådan
utbyggnad accentuerar också kraftigt de i motionerna 1980/81:451 (s) och
1980/81:983 (vpk) framförda kraven på en upprustning av Södertälje södra
järnvägsstation.

Vid bifall till det anförda bör av regeringen på tilläggsbudget äskas medel
om 20 milj. kr. för nästa budgetår.

Utskottet kan alltså inte tillstyrka att riksdagen godkänner föredragandens
förslag i här berörda delar.

Vad utskottet nu anfört och vilket även i väsentlig mån tillgodoser
yrkandena i motionerna 1980/81:567 (vpk) och 1980/81:762 (fp) bör av
riksdagen ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:

1. beträffande dubbelspår Älvsjö-Flemingsberg och pendeltågsstation
vid Flemingsberg

TU 1980/81:19

att riksdagen

a. med avslag på propositionens förslag i denna del och med
anledning av motionerna 1980/81:567 (vpk), 1980/81:762 (fp) och
1980/81:1744 (s) yrkande 12 i motsvarande del som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet härom anfört,

b. med anledning av motion 1980/81: 1744 (s) yrkande 12 i denna
del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
om anvisning på tilläggsbudget om 20 milj. kr. under anslaget till
Statensjärnvägar för byggande av nämnda dubbelspår m. m..

2. beträffande anslaget Statensjärnvägar (mom. 3)

Bertil Zachrisson, Nils Hjorth, Kurt Hugosson, Olle Östrand, Ove
Karlsson, Rune Johansson och Lars Hedfors (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 13 som böljar med ”Vad
beträffar” och slutar med ”425,2 milj. kr.” bort ersättas med text av
följande lydelse:

Vad beträffar de i motion 1980/81: 1744 (s) i övrigt begärda anslagshöjningarna
för SJ:s del delar utskottet helt motionärernas uppfattning om
vikten och nödvändigheten härav samt hänvisar härvid till vad i det föregående
anförts om motionens innehåll i denna del. Det krävs enligt utskottets
uppfattning en konsekvent uppföljning av satsningen på SJ. De senaste
årens utveckling med ökade skador och ökat slitage av materiel är ett
mycket stort problem för företaget. Förtroendet för SJ hos företag och
allmänhet måste återställas. Det gäller att förbättra regulariteten i
tågföringen och återskapa tilltron till järnvägen som ett säkert transportmedel.
Bristen på lok och vagnar, särskilt godsvagnar, måste åtgärdas.

Det är i och för sig tillfredsställande att regeringen nu har bundit sig för
en ökning av SJ:s investeringar i reala termer. Det behövs dock en särskild
insats utöver vad som föreslås i budgetpropositionen. Investeringar hos SJ
innebär dels en förbättrad infrastruktur, som i sig är en förutsättning för en
stark industrisektor, dels direkt expansion för den tillverkande industrin. I
dagens konjunkturpolitiska läge innebär ökade investeringar i rullande
materiel m.m. ett välkommet produktionstillskott för de företag som tillverkar
lok, vagnar och säkerhetsanordningar, såsom fjärrblockering och
automatiskt tågstopp.

För investeringar i ATC och kommunikationsradio bör en ökning ske
med 10 milj. kr. och för en utökad anskaffning av RC-lok och diesellok
tillsammans 90 milj. kr. För vagnar — huvudsakligen godsvagnar - bör
anslås ytterligare 100 milj. kr.

Utskottet tillstyrker alltså att anslaget för nästa budgetår höjs med 200
milj. kr. till 1 786,5 milj. kr.

TU 1980/81:19

Härigenom tillgodoses i viss mån även yrkandet i motion 1980/81:766
(partimotion, vpk) om en anslagshöjning med 425,2 milj. kr.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha följande lydelse:

3. att riksdagen med anledning av regeringens förslag samt motionerna
1980/81:766 (vpk) yrkande 1 och 1980/81:1744 (s) yrkande
12 i återstående del till Statens järnvägar för budgetåret 1981/82
anvisar ett reservationsanslag på 1 786500000 kr.,

3. beträffande särskild utredningsman för samverkan mellan SJ och postverket
(mom. 9)

Bertil Zachrisson, Nils Hjorth, Kurt Hugosson, Olle Östrand, Ove
Karlsson, Rune Johansson och Lars Hedfors (alla s) anser

dels att det stycke av utskottets yttrande på s. 15 som börjar med
”Utskottet vill” och slutar med ”yrkandet härom.” bort ha följande
lydelse:

I likhet med motionärerna finnér utskottet det vara angeläget att en
särskild utredningsman tillsätts för att lämna konkreta förslag rörande
samarbetet mellan SJ och posten. Särskilt bör belysas en rationell hantering
av styckegodset. Ett annat område som kan bli aktuellt är busstrafiken
på Norrlandslinjerna.

Vad utskottet nu anfört bör av riksdagen ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:

9. beträffande särskild utredningsman för samverkan mellan SJ
och postverket

att riksdagen med bifall till motion 1980/81:1744 (s) yrkande 6
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet härom
anfört,

4. beträffande SJ:s verkstäder m. m. (mom. 15)

Bertil Zachrisson, Nils Hjorth, Kurt Hugosson, Olle Östrand, Ove
Karlsson, Rune Johansson och Lars Hedfors (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 18 böljar med ”Med
anledning” och på s. 19 slutar med ”till Nässjö.” bort ersättas med text av
följande lydelse:

Med anledning härav vill utskottet erinra om den av 1972 års riksdag
(prop. 1972: 133, TU 1972:22, rskr 1972:332) beslutade ändringen av SJ:s
regionala organisation. Omorganisationen har beslutats och genomförts
under en period när de trafikpolitiska förutsättningarna var annorlunda än

TU 1980/81:19

f. n. SJ har fått en väsentligt utbyggd trafik med därav följande krav på
underhåll och verkstadstjänster. En alltför centraliserad verkstadsorganisation
har enligt de anställdas mening skapat sämre serviceförutsättningar.
Inte heller har sysselsättnings- och regionalpolitiska behov i tillräcklig grad
uppmärksammats, vilket lett till att viktig yrkeskunskap inte kunnat tillvaratas.

De brister som påtalats i motionerna aktualiserar enligt utskottets mening
en genomgripande omprövning av SJ:s nuvarande verkstadspolitik. I
ett sådant sammanhang vore det naturligt att också på nytt pröva bl. a.
Bollnäsverkstadens möjligheter att bidra till effektivare verkstadsfunktioner
inom SJ liksom lokaliseringen av byggnads-, elektra- och signalverksamheten
till Nässjö.

Vad utskottet sålunda anfört, vilket innebär ett tillgodoseende av syftet
med motionerna 1980/81:260 (s), 1980/81:262 (s), 1980/81:990 (vpk) och
1980/81:1733 (c) yrkande 2, bör av riksdagen ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 15 bort ha följande lydelse:

15. beträffande SJ:s verkstäder m. m.

att riksdagen med anledning av motionerna 1980/81:260 (s),
1980/81:990 (vpk) och 1980/81:1733 (c) yrkande 2 samtliga om
SJ:s verksamhet i Bollnäs samt 1980/81:262 (s) om lokalisering
av viss byggnads-, elektro- och signalverksamhet till Nässjö
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet i berörda
frågor anfört,

5. beträffande snabbtåg (mom. 16)

Bertil Zachrisson, Nils Hjorth, Kurt Hugosson, Olle Östrand, Ove
Karlsson, Rune Johansson och Lars Hedfors (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 19 börjar med ”Skall
SJ” och slutar med ”kunna godta.” bort ersättas med text av följande
lydelse:

Som framhållits i motion 1980/81: 1744 (s) är det angeläget som ett led i
utvecklingen av kollektivtrafiken att stimulera till försök med nya trafiksystem
och utvecklingsarbete när det gäller fordon och fordonskomponenter.
Forsknings- och utvecklingsarbetet bör breddas och föras ut i försöksverksamhet.

Kommunikationsministerns avvisande uttalanden om det utvecklingsarbete
som pågår i samarbete mellan SJ och industrin för att effektivisera
järnvägstrafiken kan enligt utskottets mening leda till svårigheter för SJ att
i framtiden svara mot trafikanternas krav på snabbare och bekvämare
tågresor.

Det pågående utvecklingsarbetet, som ingalunda avser exklusiva hög -

TU 1980/81:19

hastighetståg, är snarast att se som en naturlig utveckling av de vagnar och
lok som SJ redan har. Ett sådant arbete är enligt utskottets mening av stor
betydelse för att möta framtida trafikantkrav. Det bör därför ges ett ökat
stöd såväl av kommunikationstekniska som industriella skäl.

Vad utskottet sålunda anfört bör av riksdagen ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 16 bort ha följande lydelse:

16. beträffande snabbtåg

att riksdagen med anledning av föredragande departementchefens
uttalanden i dessa frågor som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet härom anfört.

6. beträffande överförande till riksnätet (mom. 17)

Rune Torwald, Anna Wohlin-Andersson och Gösta Andersson (alla c)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 20 börjar med ”Med
hänvisning” och slutar med ”till riksnätet.” bort ersättas med text av
följande lydelse:

Enligt utskottets mening har den av dåvarande riksdagsmajoriteten beslutade
uppdelningen av landets järnvägar i dels ett riksnät, dels vissa
bandelar där fortsatt persontrafik skulle prövas och dels bandelar där
ytterligare utredningar skulle genomföras fått mycket olyckliga konsekvenser.
SJ synes ha tolkat beslutet så att man inte bör göra några upprustningar
på de bandelar som ej tillhör det av riksdagen fastställda riksnätet.
Detta har medfört att flera sådana banor är i så dåligt skick, att hastighetsnedsättningar
resp. lägre godsvagnsvikter fått tillgripas för att inte trafiksäkerheten
skall äventyras.

Enligt utskottets bedömningar är det inte enbart en kraftig ökning av
biltrafiken och utglesning på landsbygden som inneburit minskning av
resandeunderlaget på det olönsamma bannätet. Taxepolitik, hastighetsnedsättningar
beroende på brist på underhåll och upprustning av såväl den
rullande materielen som baninvesteringar, en stelbent tidtabellsläggning
och indragning av turer, stängningar av stationer, brist på samordning
m.m. har spelat avsevärd roll när det gäller den avtagande resandefrekvensen.
Den lågprissatsning som SJ fick medel för att pröva har dock
visat sig tillföra även de trafiksvaga bandelarna ett stort antal nya passagerare,
trots att man från SJ:s sida knappast gjort någon specialsatsning på
dessa bandelar i form av förbättrad tidtabellsläggning eller ökad service i
annan form. Utskottet bortser då från den blygsamma men lyckosamma
satsningen på inlandsbanans norra del förra sommaren. Utskottet finnér
det därför motiverat att låta taxesänkningar och en intensivare marknadsföring
jämte upprustningsinsatser få full genomslagskraft innan beslut tas

TU 1980/81:19

om nedläggningar av persontrafik på vissa bandelar. Utskottet anser att
det krävs minst tre års försök med taxesänkningar o. d. för att en utvärdering
skall kunna ske. Länshuvudmännen för kollektivtrafik har då hunnit
skaffa sig en bas för sina bedömningar beträffande utnyttjandet av regionens
järnvägsbanor.

Utskottet ser med oro på att allt större del av godstrafiken förts över från
järnväg till landsväg. Energiskäl, miljöhänsyn och trafiksäkerhetsaspekter
talar starkt för att framför allt de långväga, tunga godstransporterna bör
ske på järnväg eller med båt. Utskottet anser för övrigt att en eventuell
nedläggning av persontrafiken skulle negativt påverka förutsättningarna
för godstrafik på järnväg.

Utskottet finnér det vidare angeläget att de regionala trafikhuvudmännen
bereds möjlighet att förutsättningslöst pröva hur trafikförsörjningen
skall lösas. Utskottet vill också erinra om att organisationen av den kommunala
och regionala trafiken endast i ett fåtal regioner är fullt utbyggd.
Detta är enligt utskottets uppfattning ytterligare ett skäl för att avvakta
med de förändringar i bannätet som nu aktualiserats av tran sportrådet i
vissa landsändar. Ställning i sådana frågor bör i vart fall inte tas, innan
effekterna av ovannämnda treåriga lågprissatsning kunnat utvärderas.
Därtill kommer att huvudmännen också behöver något års erfarenhet av
hur nya tidtabeller och linjedragningar för regionens bussar m. m. påverkar
tågresandet. Utskottet förutsätter slutligen att ev. framtida nedläggningar
av persontrafik på järnvägslinjer inte får medföra någon kostnadsövervältring
från staten till kommuner/landsting.

Av bl. a. ovan angivna skäl anser utskottet samtliga av SJ nu trafikerade
bandelar böra hänföras till riksnätet. Detta innebär i sin tur att utskottet nu
tillstyrker yrkandena i motionerna 1980/81: 185 (c). 1980/81:449 (s, m, c),
1980/81:463 (s, m, c, fp, vpk) och 1980/81: 576 (c) i denna del, samtliga med
begäran att bandelen Bjärka!Säby—Västervik skall överföras till riksnätet.

dels att utskottets hemställan under 17 bort ha följande lydelse:

17. beträffande överförande till riksnätet
att riksdagen bifaller

a. motionerna 1980/81: 185 (c), 1980/81:449 (s, m, c) 1980/81:463
(s, m, c, fp, vpk) och 1980/81:576 (c) yrkande 1 samtliga avseende
bandelen Bjärka/Säby-Västervik,

b. motion 1980/81:313 (c) yrkande 1 avseende linjen Nässjö—
Nybro,

c. motion 1980/81:751 (c) om linjen Falköping-Landeryd,

d. motion 1980/81:752 (c) om linjen Borås—Varberg,

e. motion 1980/81:1727 (c) om linjen Mellerud—Bengtsfors—
Arvika.

TU 1980/81:19

7. beträffande motiveringen för utskottets yrkande i vad avser inlandsbanan
(mom. 18)

Rune Torwald, Anna Wohlin-Andersson och Gösta Andersson (alla c)
anser att efter det stycke i utskottets yttrande på s. 22 som börjar med
”Utskottet godkänner” och slutar med ”avstyrks därför.” bort intas följande
text:

Utskottet noterar i sammanhanget att föredragandens och SJ:s uppfattning
om hur upprustning av inlandsbanan och dess bibanor bör bedrivas
står i överensstämmelse med vad riksdagsmajoriteten beslöt år 1979. De
farhågor som då framfördes från centerhåll har tyvärr i viss mån redan
besannats. Enligt utskottets mening borde hela inlandsbanan jämte bibanor
ha hänförts till riksnätet inte minst på grund av deras strategiska
betydelse för möjligheten att föra en aktiv och decentraliserad regionalpolitik.
Dessa bandelar kommer också att ha stor betydelse när det gäller att
på ett rationellt och samhällsekonomiskt sätt ta till vara de stora energitillgångar
i form av torv och skogsprodukter som finns längs de aktuella
banorna. Efter hand som flottningen avvecklas kommer värdet av en
upprustning av dessa banor att bli än mer uppenbart. Utskottet vill ånyo
framhålla att det icke delar uppfattningen att en nedläggning av persontrafiken
skall prövas på vissa här aktuella bandelar.

Utskottet hävdar sålunda att inlandsbanan bör behandlas som en enhet,
eftersom den utgör en livsnerv i Norrlands inland. Utskottet förutsätter
därför att SJ i samarbete med arbetsmarknadsmyndigheterna tillvaratar
alla möjligheter till en snabb upprustning av inlandsbanan med bibanor till
fromma för näringslivet och invånarna i regionen.

8. beträffande upprustning och utbyggnad av vissa bandelar m. m. (mom.
21)

Rune Torwald, Anna Wohlin-Andersson och Gösta Andersson (alla c)
anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 24 börjar med ”De
uttalanden” och på s. 25 slutar med ”i denna del.” bort ersättas med text
av följande lydelse:

Motionsledes har framförts en rad, i det följande nämnda yrkanden om
upprustning av skilda järnvägslinjer och bandelar. Utskottet anser för sin
del att dessa motionskrav bekräftar de farhågor som centern gav uttryck
för redan år 1979. nämligen att om riksdagen fastställde ett riksnät så skulle
SJ ta detta till intäkt för att eftersätta underhållet på de banor som ej tillhör
nätet.

Från centerns sida hävdas nu att — i ett läge med begränsad tillgång på
investeringsmedel - målsättningen måste vara att skapa en jämlik och
godtagbar standard på alla järnvägsbanor framför att öka standarden på ett

TU 1980/81:19

fåtal trafikstarka bandelar. Mot denna bakgrund anser utskottet att SJ
under de närmaste åren bl. a. måste prioritera den upprustning m. m. av
bandelar som motionärerna kräver, eftersom trafiken i annat fall snart
måste avvecklas eller hastighetsbegränsningar eller annan försämring av
servicen av trafiksäkerhetsskäl måste tillgripas. Som exempel kan anföras
de i dagarna aktualiserade åtgärderna på bandelen Arvika-Mellerud.

Under hänvisning till det anförda och med anledning av följande
motionsyrkanden bör riksdagen alltså ge regeringen till känna hur SJ bör
prioritera sina banupprustningar under de närmaste åren.

Det nu anförda gäller motionerna 1980/81:454 (s) om upprustning av
Västerdalsbanan, 1980/81:576 (c) om järnvägslinjerna i Kalmar län yrkandena
2-5, 1980/81:992 (s) och 1980/81:1352 (m), båda om upprustning av
järnvägslinjen Falköping—Landeryd, och 1980/81:1325 (s) om upprustning
av järnvägslinjen Gårdsjö-Håkantorp.

Det gäller vidare motionerna 1980/81: 1470 (s) i vad avser investeringar i
Värmlands järnvägar - med undantag dock av inlandsbanan och NKIJbanan
som av utskottet behandlas i det följande, 1980/81:1734 (c) och 1980/
81:1493 (fp), båda i vad avser järnvägslinjen Eslöv—Tomelilla, samt 1980/
81:1742 (m) om järnvägslinjen Götene—Nossebro.

Däremot synes yrkandena i motion 1980/81:1356 (m, fp) om järnvägstrafiken
i Södermanlands län kunna lämnas utan åtgärd.

Detsamma gäller motionerna 1980/81:756 (vpk) om industrispår mellan
Örnsköldsvik och Husum samt 1980/81:569 (s) om elektrifiering av Fryksdalsbanan
och 1980/81:1470 (s) i denna del.

dels att utskottets hemställan under 21 bort ha följande lydelse:

21. beträffande upprustning och utbyggnad av vissa bandelar
m. m.

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet härom anfört med anledning av

a. motion 1980/81:454 (s) om Västerdalsbanan,

b. motion 1980/81:576 (c) yrkandena 2—5 om järnvägslinjerna i
Kalmar län,

c. motionerna 1980/81:992 (s) och 1980/81:1352 (m) båda om
järnvägslinjen Falköping—Landeryd,

d. motion 1980/81:1325 (s) om järnvägslinjen Gårdsjö-Håkantorp,

e. motion 1980/81: 1470 (s) om järnvägsinvesteringar i Värmlands
län utom i vad avser inlandsbanan, Fryksdalsbanan och
NKlJ-banan,

f. motionerna 1980/81:1734 (c) yrkande 1 och 1980/81:1493 (fp)
yrkande 2 båda i vad avser järnvägslinjen Eslöv—Tomelilla,

g. motion 1980/81:1742 (m) om järnvägslinjen Götene—Nossebro,

TU 1980/81:19

5 Särskilt yttrande

Vid avsnittet 1 Anslaget Statens järnvägar (beträffande NKlJ-banan)
moni. 26.

Bertil Zachrisson, Nils Hjorth, Kurt Hugosson, Olle Östrand, Ove
Karlsson, Rune Johansson och Lars Hedfors (alla s) anför:

I det trafikpolitiska beslutet år 1979 framhölls vikten av att transporterna
i ökad utsträckning borde överföras från landsvägen till järnvägen. En
förbättring av bandelen borde göra detta möjligt. Då något intresse härför
från nuvarande ägarhåll inte synes föreligga har frågan om ett förstatligande
av banan i dess helhet och därmed följande upprustning aktualiserats.

Framställning om statens övertagande av viss del av banan har numera
gjorts hos regeringen. En ingående prövning härav bör snarast ske.

TU 1980/81:19

Innehållsförteckning

Hemställan i propositionen 1

Motionerna 1

Utskottet 9

1 Anslaget Statens järnvägar 9

1.1 Medelsförbrukning samt investeringar för

nästa budgetår m.m 9

1.2 Vissa övriga investerings- och organisationsfrågor
m.m 15

1.3 Frågor om anslutning till riksnätet av vissa

bandelar 20

1.4 Upprustning och utbyggnad av skilda bandelar 20

1.4.1 Inlandsbanan, västkustbanan och

bandelen Karlskrona—Kristianstad 20

1.4.2 Övriga motionsledes aktualiserade upprustningsfrågor
24

1.5 Vissa taxe-, service-och bemanningsfrågor 26

1.6 Järnvägstrafikförbindelserna till kontinenten
m. m 30

1.7 Övriga motionsyrkanden 32

1.8 Särskilda frågor 34

2 Anslaget Ersättning till statens järnvägar för

drift av icke lönsamma järnvägslinjer m.m 34

3 Hemställan 35

4 Reservationer 39

5 Särskilt yttrande 47

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1981