TU 1980/81:18

Trafikutskottets betänkande
1980/81:18

om anslag till Luftfart (prop. 1980/81:100)

SJÄTTE HUVUDTITELN
Luftfart

1. Flygplatser m. m. Regeringen har i proposition 1980/81:100 bilaga 9
(kommunikationsdepartementet) under punkt F 1 (s. 52—58) föreslagit
riksdagen att till Flygplatser m.m. för budgetåret 1981/82 anvisa ett
reservationsanslag på 79900000 kr.

Motionerna

I motion 1980/81: 760 av Roland Sundgren m.fl. (s, m, c, fp, vpk) yrkas
att riksdagen hos regeringen anhåller om åtgärder för

1. att Västerås/Hässlö klassificeras som länsflygplats med uppgift att
fungera som alternativflygplats till Arlanda,

2. att luftfartsverket snarast initierar en utredning om investeringsbehov
och driftfrågor m. m. för att Hässiö skall kunna fungera som alternativflygplats.

I motion 1980/81:988 av John Johnsson m.fl. (s) yrkas att riksdagen
begär att regeringen snarast upptar överläggningar med SAS och andra
berörda flygbolag om utökning av flygtrafiken på Sturups flygplats i enlighet
med vad som anförts i motionen.

I motion 1980/81:1875 av Georg Andersson m.fl. (s) yrkas med hänvisning
till vad i motion [1980/81:1874] har anförts att riksdagen uttalar att
inrikesflygets utbyggnad bör ske så att de inomregionala kommunikationerna
i Norrland kan förbättras.

I motion 1980/81:1892 av Kurt Hugosson m.fl. (s) yrkas, såvitt nu är i
fråga (yrkande 1), och med hänvisning till vad i motion [1980/81:1890] har
anförts att riksdagen måtte besluta att hos regeringen begära initiativ för
att förstärka sysselsättningen och näringslivets utvecklingsmöjligheter i
Göteborgsområdet genom att Göteborgs roll som knutpunkt i det skandinaviska
flygtrafiknätet förstärks.

1 Riksdagen 1980181. 15 sami. Nr 18

TU 1980/81:18

Utskottet

Riksdagen beslutade den 17 december 1980 att jettrafiken på Bromma
snarast möjligt bör flyttas till Arlanda, dock senast under andra halvåret
1982 (prop. 1980/81:30, TU 1980/81:8, rskr 1980/81:105). Föredragande
departementschefen har för avsikt att återkomma i denna fråga.

Luftfartsverkets investeringsram för budgetåret 1980/81 är fastställd till
125,0 milj. kr. Enligt preliminära bedömningar kommer medelsförbrukningen
dock endast att uppgå till 106,3 milj. kr.

För nästa budgetår har verket i sin anslagsframställning räknat med en
total investeringsomslutning på 151,7 milj. kr. Efter avdrag för kommunernas
andel av kostnaderna uppgår statens del av det totala investeringsbeloppet
till 129,0 milj. kr. Därvid har inte medel beräknats för de säkerhetsinvesteringar
vid Bromma på 18 milj. kr. som följer av riksdagsbeslutet den
17 december 1980. Enligt föredraganden kan den totala medelsförbrukningen,
inkl. säkerhetsinvesteringar på Bromma, begränsas till 147,3 milj.
kr. varav den statliga andelen utgör 122,6 milj. kr. Med ianspråktagande av
tillgängliga reservationsmedel samt med hänsyn till att anslaget bör beräknas
med viss marginal krävs för att genomföra investeringarna en medelsanvisning
av 79,9 milj. kr.

Det framhålls i propositionen att investeringar av säkerhets- och rationaliseringskaraktär
har prioriterats liksom investeringar som syftar till att
bibehålla kapaciteten på flygplatserna. Vid sidan av säkerhetsinvesteringarna
på Bromma har medel bl. a. beräknats för vissa avslutande arbeten
vid Landvetter.

För objekthuvudgruppen Övriga flygplatser har medel beräknats för
komplettering av byggnader, landningsbanor, uppställningsbanor och säkerhetsanordningar.
Beträffande flygplatsen i Karlstad anser föredraganden
att den av luftfartsverket föreslagna upprustningen bör begränsas till
absolut nödvändiga investeringar i avvaktan på den prövning av flygplatsens
framtida användning som skall utföras av koncessionsnämnden för
miljöskydd.

Investeringar i Tele- och meteoutrustning tas upp med 65,0 milj. kr.
Härmed kan enligt propositionen utbyggnaden av ett yttäckande kontrollsystem
i stort sett ske i den takt som planerats. Den angivna ramen medger
vidare planenlig ersättning och erforderlig nyanskaffning av utrustning.
Slutligen beräknas medel för bl. a. fordon, maskiner och utrustning samt
för vissa byggnader.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag beträffande verkets investeringsram
för nästa budgetår. Likaledes tillstyrker utskottet den föreslagna
fördelningen på olika utgiftsändamål samt anslagsberäkningen.

I motion 1980/81: 760 (s, m, c, fp, vpk) framhålls att Västerås!Hässiö är
ett militärflygfält där även civil verksamhet förekommer. Flygflottiljen
kommer att läggas ner år 1983. Enligt motionärerna bör flygplatsen, som

TU 1980/81:18

f. n. fungerar som alternativfält till Bromma, även kunna fungera som
alternativ för flygplan i inomeuropeisk trafik. De kräver därför att Västerås/Hässlö
klassificeras som länsflygplats med uppgift att fungera som
alternativflygplats till Arlanda och att luftfartsverket snarast initierar en
utredning om investeringsbehov och driftfrågor m. m.

I motion 1980/81:1875 (s) yrkas att riksdagen uttalar att inrikesflygets
utbyggnad bör ske så att de inomregionala kommunikationerna i Norrland
kan förbättras. Motionärerna anser att linjeflygnätet kännetecknas av en
långtgående koncentration till nord-sydliga linjer med Stockholm som given
knutpunkt. Det framhålls också att de allt intensivare svensk-norska
kontakterna skapar behov av öst-västliga flyglinjer.

Lufttransportutredningen har nyligen överlämnat sitt betänkande Inrikesflyget
under 1980-talet (SOU 1981:12) till kommunikationsministern.
Utredningen behandlar bl. a. det interregionala flyglinjenätets omfattning
samt frågor om flygplatsernas huvudmannaskap, lokalisering och dimensionering.
Regeringen har vidare i enlighet med riksdagens beslut (TU
1980/81:8, rskr 1980/81:105) tillsatt en utredning om inrikesflygets utveckling
(K 1981:01) varvid utgångspunkten skall vara att trafiken på de enskilda
inrikesflygplatserna även i fortsättningen tryggas.

Under hänvisning till det anförda och i avvaktan på det fortsatta utrednings-
och beredningsarbetet avstyrker utskottet motionerna.

I motion 1980/81:988 (s) framhålls att allt fler invånare i södra Sverige
har intresse av ett direkt flyg från Sturup till utlandet, samtidigt som man
frågar sig varför flyg ej finns till Göteborg med möjlighet att fortsätta till
Oslo eller Mellansverige. Enligt motionärerna har Sturup, som även är
dimensionerat för utrikestrafik, betydande kapacitetsöverskott samtidigt
som stora utbyggnader aviseras för Kastrup. Det yrkas att regeringen
snarast upptar överläggningar med SAS och andra berörda flygbolag om
utökning av flygtrafiken på Sturup.

I motion 1980/81:1892 (s) yrkas att regeringen tar initiativ för att förstärka
Göteborgs roll som knutpunkt i det skandinaviska flygtrafiknätet. Det
framhålls att det är angeläget att Landvetters flygplats får direktlinjer till så
många destinationer inom och utom landet som möjligt. Motionärerna
anser att det är obestridligt att Göteborgs förhållandevis svaga nät av
direkta förbindelser i såväl inrikes- som utrikestrafiken är en allvarlig
belastning för det befintliga näringslivet. Det betonas vidare att Landvetter
har förutsättningar att bli den bästa omstigningsterminalen inte bara för
Västsverige utan även för Norrland när det gäller kombination av inrikesoch
utrikesflyg.

Frågan om ett bättre utnyttjande av Landvetters och Sturups flygplatser
har uppmärksammats av kommunikationsministern. I ett gemensamt brev
till SAS verkställande ledning framhåller den svenske kommunikationsministern
och den norska samferdselsministern att de är oroade för att det

TU 1980/81:18

stora investeringsprogram som har beslutats för Kastrup ytterligare kommer
att koncentrera trafiken till denna flygplats med de allvarliga men för
trafikförsörjningen som detta innebär. Enligt brevet bör SAS behov av
investeringar på Kastrup kunna minska om bolaget i sin trafikplanering tar
hänsyn till önskemålen om en ökad direkttrafik från Norge och Sverige till
olika städer i Europa och ett mer planmässigt utnyttjande av norska och
svenska flygplatser. Den uppfattningen framförs också att för trafik söderut
från Norge och Sverige som måste samlas upp bör det prövas om inte
detta kan ske på Landvetter eller Sturup. Göteborg och Malmö skulle
därmed få en avsevärt förbättrad trafikservice samtidigt som dessa stora
flygplatser kan få ett rimligt utnyttjande.

Utskottet delar kommunikationsministerns uppfattning om det önskvärda
i att SAS överväger åtgärder som syftar till ett bättre kapacitetsutnyttjande
av bl. a. Landvetter och Sturup, vilket bör leda till ett minskat
investeringsbehov på Kastrup. Sådana åtgärder är enligt utskottets mening
ägnade att stärka såväl SAS som berörda flygplatsers ekonomi. Utskottet
förutsätter att regeringen och luftfartsverket noga följer frågan och tar de
initiativ som kan anses påkallade.

Med hänvisning till vad som sålunda anförts och i avvaktan jämväl på
den fortsatta beredningen av lufttransportutredningen anser utskottet att
motionsyrkandena inte bör föranleda någon åtgärd från riksdagens sida.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen till Flygplatser m. m. för budgetåret 1981/82 anvisar
ett reservationsanslag på 79900000 kr.,

2. beträffande användning av Västerås!Hässiö som alternativflygplats att

riksdagen avslår motion 1980/81:760 (s, m, c, fp, vpk),

3. beträffande utbyggnad av inrikesflyget i Norrland
att riksdagen avslår motion 1980/81:1875 (s),

4. beträffande ökad trafik på Sturups flygplats

att riksdagen lämnar motion 1980/81:988 (s) utan åtgärd,

5. beträffande flygtrafiken på Göteborg

att riksdagen lämnar motion 1980/81:1892 (s) yrkande 1 utan
åtgärd.

2. Beredskap för civil luftfart. Utskottet tillstyrker regeringens förslag
under punkt F 2 (s. 59) och hemställer

att riksdagen till Beredskap för civil luftfart för budgetåret 1981/82
anvisar ett reservationsanslag på 5 500000 kr.

TU 1980/81:18

3. Ersättning till Linjeflyg AB för särskilda rabatter vid flygtrafik på Gotland.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt F 3 (s. 59-60)
och hemställer

att riksdagen till Ersättning till Linjeflyg AB för särskilda rabatter
vid flygtrafik på Gotland för budgetåret 1981/82 anvisar ett förslagsanslag
på 13 300000 kr.

4. Statens haverikommission. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under
punkt F 4 (s. 60—62) och hemställer

att riksdagen till Statens haverikommission för budgetåret 1981/82
anvisar ett förslagsanslag på 1 720000 kr.

5. Riskgaranti till viss flygtrafik på Nordkalotten. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkt F 5 (s. 62—63) och hemställer

att riksdagen till Riskgaranti till viss flygtrafik på Nordkalotten för
budgetåret 1981/82 anvisar ett förslagsanslag på 1000000 kr.

Stockholm den 10 mars 1981

På trafikutskottets vägnar
ROLF CLARKSON

Närvarande: Rolf Clarkson (m), Bertil Jonasson (c), Essen Lindahl (s).
Rolf Sellgren (fp). Nils Hjorth (s), Wiggo Komstedt (m), Kurt Hugosson
(s). Rune Torwald (c). Birger Rosqvist (s). Sixten Pettersson (m), Anna
Wohlin-Andersson (c). Ove Karlsson (s). Eric Rejdnell (fp), Margit Sandéhn
(s) och Sten-Ove Sundström (s).

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1981