TU 1980/81:15

Trafikutskottets betänkande
1980/81:15

om anslag till Postväsende (prop. 1980/81:100)

SJÄTTE HUVUDTITELN
Postväsende

Anslagen till postväsende m.m. Regeringen har i proposition 1980/81:100
bilaga 9 (kommunikationsdepartementet) under avsnitt G. Postväsende,
punkterna G 1—G 3 (s. 64-74), föreslagit riksdagen
att godkänna föreslagna riktlinjer för finansiering, anslagshantering och
byggnadsprocedur i fråga om postverkets byggnadsinvesteringar och
investeringar i diligensrörelsen,
att till Posthus m. m. för budgetåret 1981/82 anvisa ett reservationsanslag
på 222 600 000 kr.,
att postverket bemyndigas att planera sin byggnadsverksamhet under
budgetåret 1982/83 med antagande av en medelsförbrukning för medelstora
byggnadsprojekt på 50 milj. kr.,
att till Ersättning till postverket för befordran av tjänsteförsändelser för
budgetåret 1981/82 anvisa ett förslagsanslag på 582 100000 kr.,
att till Ersättning till postverket för tidningsdistribution för budgetåret
1981/82 anvisa ett anslag på 60000000 kr.

Motionerna

I motion 1980/81:230 av Mårten Werner m.fl. (m) yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett
frimärke med drottning Silvias bild.

I motion 1980/81:268 av Rune Torwald (c) yrkas att riksdagen måtte
besluta, att investeringsanslaget under G 1 i kommunikationsdepartementets
budget måtte sänkas till 219 100000 kr.

I motion 1980/81:450 av Gösta Andersson och Arne Fransson (båda c)
yrkas

1. att riksdagen beslutar uttala som sin mening att postverket bör utforma
sin lantbrevbäringsservice så att de som bor i glesbygd kan få hem sin
post i rimlig tid,

2. att riksdagen beslutar uttala att postverket bygger ut sin lantbrevbäring
ytterligare i syfte att ge fler glesbygdsbor möjligheter att få hem sin
post till bostaden.

1 Riksdagen 1980181. 15 sami. Nr 15

TU 1980/81:15

I motion 1980/81: 577 av Rune Torwald och Gunnar Björk i Gävle (båda
c) yrkas att riksdagen hos regeringen begär att ett förslag till organisation
baserad på sju regioner med bibehållande av nuvarande regionförvaltningsorter
föreläggs nästkommande riksmöte samt att åtgärder vidtas för
att genom decentralisering av befogenheter m. m. få till stånd den reducering
av personalstyrkan inom centralförvaltningen som utlovades våren
1976.

I motion 1980/81:1330 av Paul Jansson m. fl. (s) yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna att en sådan fördelning av tillgängliga
medel för byggande av posthus m. m. bör ske som möjliggör byggstart för
nytt posthus i Falköping under hösten 1981.

I motion 1980/81:1724 av Torsten Bengtson (c) yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna att befordringsavgift för postförsändelse
— inom gränsen för vissa maximimått - endast skall vara beroende
av försändelsernas stycketal och vikt samt den snabbhet varmed de förmedlas.

I motion 1980/81:1732 av Boije Hörnlund och Karin Israelsson (båda c)
yrkas

1. att riksdagen beslutar begära att regeringen uppmanar postverket att
ändra och anpassa nuvarande bestämmelser för lantbrevbärarlinjer och
fast postanstalt i syfte att förbättra glesbygdens postservice enligt vad som
framförts i motionen,

2. att riksdagen uttalar sig för vad som i övrigt anförts i motionen om
förbättrad postservice i glesbygd.

I motion 1980/81:1744 av Bertil Zachrisson m. fl. (s) yrkas, såvitt nu är i
fråga (yrkandena 9 och 15), att riksdagen beslutar

9. uttala sig för att avveckling av tjänstebrevsrätt för icke-statliga organ
skall ske i enlighet med vad i motionen anförts,

15. att till Ersättning till postverket för befordran av tjänsteförsändelser
för budgetåret 1981/82 under sjätte huvudtiteln anvisa ett i förhållande till
regeringens förslag med 20000000 kr. minskat förslagsanslag av
562100000 kr.

Utskottet

Postverket föreslår i sin anslagsframställning att investeringar i fastigheter
och vissa fordon m. m. finansieras med egna rörelsemedel vid sidan av
statsbudgeten. Därvid skulle enligt postverket mer rationella upphandlings-
och entreprenadformer kunna användas, och byggprojekten skulle
kunna förläggas i tiden så att minsta möjliga byggkostnad uppstår.

Föredraganden anser att riksdagen även fortsättningsvis bör pröva post -

TU 1980/81:15

verkets tilldelning av medel för stora och betydelsefulla lokalinvesteringar
såsom exempelvis postterminalen i Stockholm/Tomteboda. För att underlätta
och förbilliga postverkets lokalförsörjning föreslås dock att en förenklad
hanteringsordning tillämpas för medelstora investeringar där den totala
kostnaden för varje enskilt projekt överstiger 10 milj. kr. i prisläget
den 1 april året innan det år arbetena påbörjas. För sådana investeringar
förordas att en samlad medelsram anvisas och att regeringen inom denna
ram bemyndigas att efter framställning från postverket ta ställning till
kostnaderna och tidpunkten för byggstarten för det enskilda projektet. En
ekonomisk ram för medelstora byggen bör även enligt föredragande departementschefen
anges för budgetåret närmast efter det aktuella budgetåret.
Mindre byggnadsprojekt liksom anskaffning av fordon för postverkets
diligenstrafik föreslås finansieras med rörelsemedel.

Utskottet tillstyrker för sin del de föreslagna riktlinjerna för postverkets
investeringar eftersom de enligt utskottets mening är väl ägnade att skapa
en enklare och effektivare hanteringsordning.

Postverkets investeringsram för innevarande budgetår uppgår till 134,5
milj. kr. För anslaget Posthus m.m. har postverket — därest förslaget om
egenfinansiering av investeringarna ej tillgodoses - föreslagit en medelsförbrukning
för nästa budgetår om 264,8 milj. kr. Enligt föredraganden kan
denna förbrukning begränsas till 218,4 milj. kr., varav 173,4 milj. kr. avser
investeringar i stora posthus och 45 milj. kr. i medelstora posthus. Av
utgifterna för stora posthus avser 167 milj. kr. kostnader för Tomtebodaterminalen.

För att kunna genomföra investeringarna krävs enligt propositionen en
medelsanvisning om 222,6 milj. kr. Det föreslås vidare att postverket får
planera sitt byggande under budgetåret 1982/83 med utgångspunkt från en
medelsförbrukning för medelstora byggnadsprojekt om 50 milj. kr.

Utskottet godtar för sin del såväl den förordade ramen för postverkets
medelsförbrukning under nästa budgetår som fördelningen av denna ram
på stora resp. medelstora byggnadsinvesteringar. Utskottet tillstyrker också
anslagsberäkningen för nästa budgetår liksom den föreslagna ramen för
medelstora byggnadsprojekt för budgetåret 1982/83.

I motion 1980/81:268 (c) yrkas att anslaget Posthus m.m. skall sänkas
med 3,5 milj. kr. Enligt motionären har postverket begärt motsvarande
medel för en tillbyggnad av brevhanteringen vid den nya postterminalen i
Göteborg. Det framhålls att det finns stora fördelar med att låta brevhanteringen
stanna kvar på Göteborg 1, eftersom man där har snabbare transporter
till och från de postkupéer m. m. som primärt ankommer till resp.
avgår från Göteborgs centralstation.

Göteborgs nya postterminal färdigställdes i oktober 1979. Enligt vad
utskottet inhämtat avser de 3,5 milj. kr. som behandlas i motionen avslutande
betalningar för den redan färdigställda byggnaden. Terminalen är
tl Riksdagen 1980181. 15 sami. Nr 15

TU 1980/81:15

byggd för hantering av korsband och paket. Medlen är sålunda inte avsedda
för en tillbyggnad av brevhanteringen. Utskottet avstyrker motionen.

I motion 1980/81:450 (c) begärs att postverket skall utforma sin lantbrevbärarservice
så att de som bor i glesbygd kan få hem sin post i rimlig tid.
Det framhålls att genom sammanslagningar av lantbrevbäringslinjer allt
fler hushåll riskerar att få posten först sent på eftermiddagen. Ett färre
antal lantbrevbäringslinjer får också negativa effekter för sysselsättningen
i glesbygden eftersom behovet av deltidsjobb är stort i dessa områden.
Motionärerna kräver vidare att postverket skall förbättra hemsändningen
av posten till de glesbygdshushåll som alltjämt själva får hämta posten
långt ifrån hemmet.

I motion 1980/81:1732 (c) yrkas att postverket ändrar och anpassar sina
bestämmelser för att så långt som möjligt kunna erbjuda lantbrevbärarservice
för de glesbygdsbor som nu ställs utanför sådan service. Enligt motionärerna
bör förutom postservice andra funktioner prövas för de lantbrevbäringslinjer
som går i utpräglad glesbygd med stora inslag av äldregrupper.
Som exempel nämns transport av livsmedel och apoteksvaror.

Utskottet har under en följd av år tagit ställning till frågor av det slag
som tagits upp i motionerna. Det har därvid konstaterats att postverket i en
rad avseenden vidtagit åtgärder som har förbättrat postservicen i glesbygden.
Genom lantbrevbärare kan numera praktiskt taget alla slags postärenden
uträttas. Postverket har vidare ett samarbete med de kommunala
myndigheterna som innebär att lantbrevbärarna förmedlar social service
av olika slag samt i vissa fall handhar varudistribution. Lantbrevbärare kan
också lämna paket, värdeförsändelse eller postförskott som inte kunnat
avlämnas under turen till lämplig affär för att senare hämtas av kunden.
Enligt vad utskottet erfarit har postverket tagit kontakt med huvudmännen
för den lokala och regionala trafiken i vissa län för att diskutera möjligheterna
att förbättra samordningen av distributionen av post och andra
tjänster i glesbygden.

För att lantbrevbäring skall anordnas måste vissa krav på hushållsunderlag
uppfyllas. Dessa krav har successivt sänkts från tio hushåll per km
enkel färdväg i början av 1950-talet till f. n. två hushåll. Postverket har
nyligen beslutat att lantbrevbäring skall kunna utsträckas till hushåll där
ingen av medlemmarna på grund av ålder eller sjukdom kan hämta posten
även om kravet på hushållsunderlag inte är uppfyllt. En sänkning av kravet
till ett hushåll skulle enligt postverket medföra att kostnaderna ökar med
över 150 milj. kr. per år.

Utskottet anser således att väsentliga förbättringar genomförts beträffande
postverkets service i glesbygd. Självfallet måste postverket som ett
affärsdrivande verk försöka effektivisera verksamheten och beakta de
kostnadsmässiga konsekvenserna då krav på ytterligare förbättringar av

TU 1980/81:15

servicen ställs. Utskottet vill dock liksom tidigare understryka att det är
angeläget att förbättringar i verkets service inom landsbygds- och glesbygdsområdena
kommer till stånd. Skälig hänsyn måste tas till lokala och
regionala önskemål.

Lantbrevbäringslinjema bör självfallet anpassas efter befolkningsutvecklingen
och vara rationellt organiserade. Såsom framförs i motion 1980/
81:450 (c) har lantbrevbäringen viss betydelse för sysselsättningen i glesbygden.
Det synes därför vara önskvärt att då postverket planerar förändringar
i linjenätet även konsekvenserna för sysselsättningen uppmärksammas.

Någon särskild åtgärd från riksdagens sida med anledning av motionärernas
yrkanden finnér utskottet med hänvisning till det anförda inte erforderlig.
Utskottet avstyrker därför motionerna i fråga.

I motion 1980/81:230 (m) yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om ett frimärke med drottning
Silvias bild.

Utgivningen av frimärken är en fråga som avgörs av generaldirektören
för postverket. Utskottet som därför inte finner någon framställning i
ämnet påkallad från riksdagens sida avstyrker följaktligen motionen. Enligt
vad utskottet erfarit har dock beslut fattats om att ge ut ett frimärke
med drottning Silvias bild.

I motion 1980/81:577 (c) framhålls att det är mycket angeläget att den av
postverket utlovade personalminskningen främst inom centralförvaltningen
snabbt kommer till stånd genom decentralisering av befogenheter m. m.
Riksdagsbeslutet år 1976 om postverkets organisation innebar att landet
skulle indelas i åtta regioner. Motionärerna föreslår att riksdagen uppdrar
åt regeringen och postverket att snarast förelägga riksdagen ett förslag till
indelning i sju regioner baserat på nuvarande regionförvaltningsorter.

Då propositionen om ny organisation för postverket behandlades faste
utskottet särskild vikt vid den decentralisering till främst lokal nivå av
verksamheten som därmed kunde uppnås. Enligt motionen visar personalutvecklingen
inom olika delar av förvaltningen att denna decentralisering
inte kommit till stånd. Postverket har för utskottet uppgivit att enligt
verkets bedömning har antalet anställda med administrativa göromål inom
central- och regionförvaltningama ökat långsammare och antalet anställda
inom lokalförvaltningen ökat snabbare än vad som framgår av motionen.
Från postverkets sida har också uppgivits att en fortlöpande omprövning
pågår i syfte att minska den centrala förvaltningens omfattning och att
kraftfulla satsningar har gjorts för att ge lokalförvaltningen såväl utökade
befogenheter som höjd kompetens och självständighet.

Utskottet vill ånyo understryka vikten av att den lokala förvaltningens
ställning stärks genom decentralisering av arbetsuppgifter från central och

Kartong: S. 7, sista raden Står: postverket att Rättat till: regeringen att låta postverket -

TU 1980/81:15

regional nivå. Därmed bör personalen inom såväl central- som regionförvaltningen
kunna minskas.

Enligt riksdagsbeslutet år 1976 skulle en åttonde regionförvaltning inrättas
i Örebro. Detta har ännu inte skett. Postverket är fortfarande indelat i
sju regioner. Utskottet tolkar detta så att postverket inte anser den beslutade
regionindelningen vara ändamålsenlig. Enligt utskottets mening synes
verket därför hos regeringen böra snarast aktualisera frågan härom.

Med hänvisning till det anförda bör motionen lämnas utan vidare åtgärd.

I motion 1980/81:1330 (s) yrkas att en sådan fördelning av tillgängliga
medel sker att byggstart möjliggörs för ett nytt posthus i Falköping under
hösten 1981. Kravet motiveras bl. a. med den svåra situationen för byggnadsarbetare
i Skaraborgs län.

Postverket har i sin anslagsframställning begärt medel för att bygga nya
postterminaler i Sundsvall, Falköping och Luleå, ett nytt posthus i Härnösand
samt om- och tillbyggnad av postens industrier i Ulvsunda. Föredraganden
föreslår att medelstilldelningen för medelstora lokalinvesteringar,
till vilka ovanstående objekt räknas, beräknas till 45 milj. kr. för nästa
budgetår. Utskottet har som förut nämnts ställt sig bakom detta förslag.
Det innebär att inte alla byggen kan påböijas. Med den nya handläggningsordning
för medelstora investeringar som föreslås gälla fr. o. m. nästa
budgetår ankommer det närmast på postverket att avgöra hur tillgängliga
medel skall användas. Utskottet som anser att behov finns att genomföra
de av postverket föreslagna byggnadsprojekten vill understryka att de
synes väl lämpade för arbetsmarknadspolitiska insatser.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionen.

I motion 1980/81:1724 (c) yrkas att befordringsavgiften för postförsändelse
- inom gränsen för vissa maximimått - endast skall vara beroende
av försändelsernas stycketal och vikt samt den snabbhet varmed de förmedlas.

Det faller inom regeringens och postverkets ansvarsområde att avgöra
de frågor som tagits upp i motionen. I det fempunktsprogram som postverket
har upprättat för att förbättra ekonomin ingår förslag med liknande
innebörd som tagits upp i motionen. Dessa förslag bereds, enligt vad
utskottet erfarit, f. n. i regeringskansliet.

Under hänvisning till vad som anförts och i avvaktan på den fortsatta
beredningen avstyrker utskottet motionen.

Postverket har beräknat anslagsbehovet för nästa budgetår för Ersättning
till postverket för befordran av tjänsteförsåndelser till 604 milj. kr. I
besparingspropositionen (prop. 1980/81:20, TU 1980/81:6, rskr 1980/
81:101) aviserades en utvidgning av systemet med direktdebitering av
följesedelsbunden post. Föredraganden föreslår nu att detta system tilläm -

TU 1980/81:15

pas på centrala studiestödsnämnden och statistiska centralbyrån fr. o. m.
budgetåret 1981/82. Detta innebär att dessa myndigheter själva skall ersätta
postverket för sådan tjänstepost. I regeringskansliet övervägs att behandla
riksförsäkringsverkets följesedelsbundna post på samma sätt. Föredraganden
aviserar också att han kommer att föreslå inskränkningar i
rätten att skicka försändelser till myndigheter utan frankering. Enligt föredraganden
innebär de föreslagna förändringarna att anslagsbehovet kan
begränsas till 582,1 milj. kr.

I motion 1980/81:1744 (s) begärs att beslut fattas omedelbart om avveckling
av de kyrkliga organens tjänstebrevsrätt med undantag t. v. för domkapitlen
och pastorsämbetena i fråga om ärenden som gäller folkbokföringen.
För övriga icke statliga organ, exkl. sjukvårdsinrättningar som ägs av
primär- och landstingskommuner, anser motionärerna att en planmässig
avveckling bör ske med början redan innevarande budgetår. De föreslagna
begränsningarna av tjänstebrevsrätten innebär enligt motionen en besparing
på 20 milj. kr. under budgetåret 1981/82.

De i motionen föreslagna åtgärderna diskuterades i samband med be
handlingen av besparingspropositionen i december 1980. Därvid delade
utskottet föredragandens bedömning att frågan om att avveckla tjänstebrevsrätten
för de kyrkliga organen bör vila i avvaktan på fortsatta överläggningar
om det framtida förhållandet mellan staten och svenska kyrkan.
Utskottet ställde sig också bakom förslaget att tjänstebrevsrätten för övri
ga icke statliga organ skulle avvecklas skyndsamt, dock senast under
budgetåret 1983/84.

Utskottet, som vidhåller sin tidigare uppfattning, tillstyrker regeringens
förslag och avstyrker motionen i denna del.

I budgetpropositionen föreslås att till Ersättning till postverket för tidningsdistribution
anvisas 60 milj. kr. förbudgetåret 1981/82, vilket innebär
en fortsatt avveckling av statsbidraget i enlighet med tidigare riksdagsbeslut.
Utskottet tillstyrker förslaget.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. att riksdagen godkänner de av föredragande departementschefen
föreslagna riktlinjerna för Gnansiering, ar slagshan te ring och
byggnadsprocedur i fråga om postverkets byggnadsinvesteringar
och investeringar i diligensrörelsen,

2. att riksdagen med bifall till regeringens förslag samt med avslag
på motion 1980/81:268 (c) till Posthus m. m. för budgetåret 1981/
82 anvisar ett reservationsanslag på 222600000 kr.,

3. att riksdagen bemyndigar regeringen att låta postverket planera

TU 1980/81:15

sin byggnadsverksamhet under budgetåret 1982/83 med antagande
av en medelsförbrukning för medelstora byggnadsprojekt på
50000000 kr.,

4. beträffande frimärke med drottning Silvias bild
att riksdagen avslår motion 1980/81:230 (m),

5. beträffande förbättrad postservice i glesbygd

att riksdagen avslår motionerna 1980/81:450 (c) och 1980/
81:1732 (c),

6. beträffande ändrad organisation för postverket

att riksdagen lämnar motion 1980/81:577 (c) utan åtgärd,

7. beträffande nytt posthus i Falköping

att riksdagen avslår motion 1980/81:1330 (s),

8. beträffande ändrade posttaxor

att riksdagen avslår motion 1980/81:1724 (c),

9. att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motion 1980/81:1744 (s) yrkandena 9 och 15 till Ersättning till
postverket för befordran av tjänsteförsändelser för budgetåret
1981/82 anvisar ett förslagsanslag på 582 100000 kr.,

10. att riksdagen till Ersättning till postverket för tidningsdistributioniÖT
budgetåret 1981/82 anvisar ett anslag på 60000000 kr.

Stockholm den 24 februari 1981

På trafikutskottets vägnar
BERTIL ZACHRISSON

Närvarande: Bertil Zachrisson (s), Rolf Clarkson (m), Bertil Jonasson (c),
Essen Lindahl (s), Rolf Sellgren (fp), Nils Hjorth (s) Wiggo Komstedt (m),
Kurt Hugosson (s), Rune Torwald (c), Birger Rosqvist (s), Sixten Pettersson
(m), Olle Östrand (s). Anna Wohlin-Andersson (c), Eric Rejdnelf (fp)
och Margit Sandéhn (s).

Reservation

Ersättning till postverket för befordran av tjänsteförsändelser (mom. 9)

Bertil Zachrisson, Essen Lindahl, Nils Hjorth, Kurt Hugosson, Birger
Rosqvist, Olle Östrand och Margit Sandéhn (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som böijar med ”De i
motionen” och slutar med ”denna del.” bort ha följande lydelse:
Riksdagens beslut med anledning av besparingspropositionen (prop.
1980/81:20, TU 1980/81:6, rskr 1980/81:101) innebar bl.a. att frågan om

TU 1980/81:15

att avveckla tjänstebrevsrätten för de kyrkliga organen bör vila i avvaktan
på fortsatta överläggningar om det framtida förhållandet mellan staten och
svenska kyrkan. Beslutet innebar också att tjänstebrevsrätten för övriga
icke statliga organ, exkl. sjukvårdsinrättningar som ägs av primär- och
landstingskommuner, skulle avvecklas senast under budgetåret 1983/84.

Enligt utskottets mening kan beslut redan nu fattas om avveckling av de
kyrkliga organens tjänstebrevsrätt med undantag t. v. för domkapitlen och
för pastorsämbetena i fråga om ärenden som gäller folkbokföringen. För
övriga icke statliga organ bör en planmässig avveckling ske med böljan
redan innevarande budgetår. Det bör ankomma på regeringen att fatta de
konkreta avvecklingsbesluten. Regeringen bör i efterhand i budgetpropositionen
redovisa för riksdagen hur avvecklingen genomförs. För budgetåret
1981/82 synes en sammanlagd besparing på 20 milj. kr. bli möjlig genom de
föreslagna begränsningarna av tjänstebrevsrätten.

Av det anförda följer att utskottet tillstyrker yrkandena 9 och 15 i motion
1980/81:1744 (s).

Vad utskottet anfört bör av riksdagen ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha följande lydelse:

9. att riksdagen

a. med anledning av regeringens förslag och med bifall till motion
1980/81:1744 (s) yrkande 15 till Ersättning till postverket för
befordran av tjänsteförsändelser för budgetåret 1981/82 anvisar
ett förslagsanslag på 562 100000 kr.,

b. med bifall till motion 1980/81:1744 (s) yrkande 9 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om tjänstebrevsrätt
för icke statliga organ.

Särskilda yttranden

1. med anledning av utskottets ställningstagande till motion 1980/81:268
(s. 3-4)

Rune Torwald (c) anför:

När jag skrev motionen, utgick jag från att uppgifterna i budgetpropositionen
om tillbyggnadsbehov för brevsortering liksom motsvarande uppgifter
på lokalt plan var relaterade till äskandet på 3,5 miljoner för investeringar
i Göteborg. Då utskottet nu fått uppgift om att detta belopp erfordras
för att slutreglera uppgörelsen med entreprenörerna för den redan
invigda terminalbyggnaden för Göteborg Ban, så har jag inte haft något att
erinra mot att motionen avslagits.

TU 1980/81:15

Detta innebär å andra sidan inte, att jag frånträtt min uppfattning, att en
ev. brevsorteringsmaskin kan och bör inrymmas inom i första hand lediga
lokalutrymmen inom Postkontoret Göteborg 1 och i andra hand genom
omdisponering av lokaler inom Göteborg Ban. Motiven för denna min
uppfattning har jag utförligt redovisat i motion 1980/81:268, varför jag inte
finner anledning upprepa dem här.

2. med anledning av utskottets ställningstagande till motion 1980/81:450
(s. 4-5)

Bertil Jonasson, Rune Torwald och Anna Wohlin-Andersson (alla c)
anför:

Vi delar utskottets uppfattning att glesbygden normalt får en mycket god
service genom lantbrevbäringslinjer. Under senare tid har dock en klar
tendens till försämrad service kunnat noteras främst till följd av att en
mängd kortare linjer vid uppkommen vakans sammanslagits med annan
linje för att åstadkomma en heltidstjänst för lantbrevbärare. Detta får två
konsekvenser, nämligen dels att flertalet korrespondenter efter linjerna får
posten senare än förut, dels att mycket eftertraktade möjligheter till deltidssysslor
i glesbygden försvinner. Vi menar alltså att utskottets skrivning
borde ha kompletterats med en direkt rekommendation till postverket att i
all möjlig mån bibehålla deltidssysslor av detta slag i glesbygden, eftersom
detta har stor betydelse för sysselsättningen där. Samtidigt kan man utan
kostnadsökning bibehålla en god service, dvs. man får dagens post relativt
tidigt på dagen, något som ger möjlighet till att svarspost kan expedieras
samma dag.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1981