Trafikutskottets betänkande
1980/81:1

om fortsatt körkortsreform (prop. 1979/80:178)

Propositionens hemställan

I proposition 1979/80: 178 föreslår regeringen (kommunikationsdepartementet)
riksdagen att anta

dels förslagen till

1. lag om ändring i lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott,

2. lag om ändring i körkortslagen (1977:477),

3. lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar,

dels det till propositionen fogade förslaget till

4. lag om ändring i lagen (1976: 206) om felparkeringsavgift.

Vidare bereds riksdagen tillfälle att ta del av vad föredragande departementschefen
i propositionen har anfört om ställningstaganden till vissa
internationella överenskommelser.

Propositionens lagförslag (1) om ändring i lagen (1951:649) om straff för
vissa trafikbrott har remitterats till justitieutskottet. Propositionen har i
övrigt remitterats till trafikutskottet.

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen förordas att frågor om återkallelse av körkort på grund
av trafikbrott även i fortsättningen skall avgöras uteslutande av de allmänna
förvaltningsdomstolarna. En samordning av ansvars- och körkortsfrågan
föreslås dock på så sätt att den allmänna domstolen när den bestämmer
påföljden skall kunna ta hänsyn till en körkortsåterkallelse som har
följt eller kommer att följa på brottet. En sådan samordning blir av praktisk
betydelse främst vid rattfylleribrott.

Tanken på att införa ett s. k. pricksystem avvisas.

Beträffande handläggningen föreslås bl. a. ett tvåpartssystem i körkortsprocessen
genom att ett allmänt ombud förordnas i varje län för att föra det
allmännas talan i vissa körkortsmål. Ombudet föreslås bli knutet till länsstyrelsen.
Vissa återkallelsegrunder och varningsinstitutet reformeras. Vidare
förordas att möjligheten att förelägga försumliga förare att avlägga ett
nytt förarprov används i ökad omfattning.

De viktigaste bestämmelserna om förfarandet i körkortsmålen föreslås
samlade i körkortslagen i stället för att som nu vara spridda på olika
författningar.

1 propositionen redovisas också flera förenklingar och rationaliseringar
1 Riksdagen 1980181. 15 sami. Nr 1

TU 1980/81:1

som regeringen senare kommer att besluta om. Det gäller bl. a. ansökningar
om körkort, giltighetstiden för körkortstillstånd, överflyttning av körkortsmål
mellan länsrätter, återförvärv av förarbehörigheten efter återkallelse.
registrering och utländska körkorts giltighet i Sverige.

Vidare föreslås en mindre jämkning i lagen om felparkeringsavgift.

Slutligen förordas ratifikation av vissa internationella överenskommelser
på vägtrafiklagstiftningens område.

De flesta av de nya reglerna är avsedda att träda i kraft den I januari
1981.

Lagförslagen

De lagförslag, som har remitterats till trafikutskottet, har följande lydelse: -

1 Förslag till

Lag om ändring i körkortslagen (1977:477)

Härigenom föreskrivs i fråga om körkortslagen (1977:477)
dels att 1, 2, 8-10, 15, 16, 18, 19, 21-24, 26, 32, 38 och 39 §§ samt
rubriken närmast före 39 § skall ha nedan angivna lydelse,
dels att i lagen skall införas tio nya paragrafer, 40—49 §§, av nedan
angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 S

Denna lag gäller behörigheten att föra motorfordon, terrängmotorfordon,
traktor och motorredskap.

Behörigheten att föra motorfordon eller terrängmotorfordon anges på
följande sätt i körkort.

Bokstav	Behörighet	Bokstav	Behörighet
A	motorcykel (för tung motor-cykel först när körkortsha-vtiren har fyllt 18 år)	A	motorcykel
B	personbil, lätt lastbil och ett till sådan bil kopplat lätt släp-fordon, terrängvagn	B	personbil, lätt lastbil och ett till sådan bil kopplat lätt släp-fordon, terrängvagn
C	tung lastbil	C	tung lastbil
D	buss	D	buss
E	släpfordon, oavsett antal och vikt	E	släpfordon, oavsett antal och vikt

Behörighet att i yrkesmässig trafik för personbefordran föra personbil,
lätt lastbil eller terrängvagn utmärkes i körkort med beteckningen TAXI.

TU 1980/81:1

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2 §

Bil. terrängvagn eller motorcykel
får föras endast av den som har körkort
för fordonet. Är till bil kopplat
släpfordon skall körkortsbehöriglieten
omfatta även detta.

Bil, terrängvagn eller motorcykel
får föras endast av den som har körkort
för fordonet. Ett körkort med
behörigheten A gäller för tung motorcykel
först när körkortshavaren
har fyllt 18 år. Har släpfordon
kopplats till en bil skall föraren lia
körkortsbehörighet även för detta.

Utan hinder av första stycket får lastbil, släpfordon eller buss föras
1. utan last eller passagerare inom garageområde, verkstadsområde eller
bensinstationsområde eller eljest kortare sträcka av den som har körkort
med behörigheten B,

2. med last eller passagerare i fall
som avses under I, om färden äger
rum i samband med bärgning, reparation
eller liknande åtgärd beträffande
fordonet eller fordonståget
samt föraren har körkort med behörigheten
B och har fyllt 19 år.

2. med last eller passagerare i fall
som avses under I. om färden äger
rum i samband med bärgning, reparation
eller liknande åtgärd beträffande
fordonet samt föraren av detta
har körkort med behörigheten B
och har fyllt 19 år.

3. i tjänsteutövning av polisman, som har körkort med behörigheten B.

Den vars körkort har återkallats får inom garageområde, verkstadsområde
eller liknande utan last eller passagerare föra fordon av det slag som
det återkallade körkortet berättigade honom att föra, om medgivande
därtill har lämnats. Sådant medgivande får avse en tid av högst tre år.

8 §

Vid meddelande av körkortstillstånd
får föreskrivas villkor.

Körkortstillståndet gäller endast
under en viss tid. I tillståndet får
föreskrivas särskilda villkor för körkortet.

9 §

Körkort får utfärdas endast om
körkortstillstånd har meddelats.

Körkort får utfärdas endast folden
som har ett gällande körkortstillstånd.

10 S

Körkort får ej utfärdas under tid Körkortet får inte lämnas ut undå
spärrtid som avses i 21 § löper. der tid då spärrtid som avses i 21 §

löper.

Körkort gäller ej,

1. innan det har lämnats ut,

2. om det har återkallats,

3. medan det är omhändertaget.

4. om det har ersatts med annat
körkort.

Ett körkort gäller inte

1. innan det har lämnats ut,

2. medan det är återkallat,

3. medan det är omhändertaget.

4. om det har ersatts med ett annat
körkort.

TU 1980/81:1

Nuvarande lydelse

I annat fall än som avses i första
stycket är körkort ogiltigt, om det ej
efter ansökan av körkortshavaren
förnyas senast vid den tidpunkt under
tionde året efter utfärdandet eller
senaste förnyelsen som statens
trafiksäkerhetsverk har bestämt.
Sådant körkort får förnyas, om körkortshavaren
ansöker därom inom
ett år från det att kortet blev ogiltigt.

Föreslagen lydelse

Ett körkort blir också ogiltigt. om
det inte efter ansökan av körkortshavaren
förnyas senast vid den tidpunkt
under tionde året efter utfärdandet
eller senaste förnyelsen som
trafiksäkerhet sverket har bestämt.
Ett sådant körkort får förnyas, om
körkortshavaren ansöker om det
inom ett år från det att kortet blev
ogiltigt.

16 §

Körkort skall återkallas. Ett körkort skall återkallas

1. om körkortshavaren har brutit mot I § andra stycket eller 4§ lagen
(1951:649) om straff för vissa trafikbrott,

2. om körkortshavaren har brutit 2. om körkortshavaren har brutit

mot 5 § samma lag och personskada mot 5 § samma lag och överträdel eller

sådan sakskada som ej är sen inte kan anses som ringa,

ringa har uppkommit,

3. om körkortshavaren genom upprepade förseelser i väsentlig grad har
visat bristande vilja eller förmåga att rätta sig efter de bestämmelser som
gäller i trafikens eller trafiksäkerhetens intresse för förare av motordrivet
fordon eller spårvagn,

4. om körkortshavaren i annat 4. om körkortshavaren i annat

fall har brutit mot en från trafiksä- fall har brutit mot en från trafiksäkerhetssynpunkt
väsentlig regel vid kerhetssynpunkt väsentlig regel vid

förande av motordrivet fordon eller förande av ett motordrivet fordon

spårvagn, eller en spårvagn och överträdelsen

inte kan anses som ringa,

5. om körkortshavaren på grund av opålitlighet i nykterhetshänseende ej
bör ha körkort,

6. om det med hänsyn till brottslig gärning som körkortshavaren har
gjort sig skyldig till kan antagas att han ej kommer att respektera trafikreglerna
och visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken eller om han på grund
av sina personliga förhållanden i övrigt ej kan anses lämplig som förare av
körkortspliktigt fordon.

7. om körkortshavarens förutsättningar för rätt att föra körkortspliktigt
fordon är så väsentligt begränsade genom sjukdom, skada eller dylikt att
han från trafiksäkerhetssynpunkt ej vidare bör ha körkort.

8. om körkortshavaren ej följer föreläggande att ge in läkarintyg eller
bevis om godkänt förarprov.

9. om körkortshavaren ej följer föreläggande att förnya körkort.

10. om körkortshavaren begär att körkortet skall återkallas.

18 S

Beslut om slutlig återkallelse av Till grund för återkallelse av körkörkort
på grund av straffbelagd kort till följd av brottslig gärning

TU 1980/81:1

Nuvarande lydelse
gärning får ej meddelas förrän frågan
om straff luir blivit avgjord genom
dom som har vunnit laga
kraft. Vad som har sagts nu gäller
dock ej

1. om omständigheterna är sådana.
att körkortshavaren oavsett
utgången i ansvarsfrågan kan anses
olämplig att föra körkortspliktigt
fordon,

2. om åklagare med stöd av 20
kap. 7 § rättegångsbalken eller
motsvarande bestämmelse i annan
författning har meddelat beslut att
ej tala å gärningen.

19 §'

Uppstår fråga om återkallelse av
körkort och kan det på sannolika
skäl antagas, att körkortet kommer
att återkallas slutligt, skall körkortet
återkallas tills vidare.

Rör frågan återkallelse på grund
av brott mot 4§ lagen I1951:649)
om straff för vissa trajikbrott och
hade föraren före färdens slut förtärt
starka drycker i sådan mängd
att alkoholkoncentrationen i hans
blod under eller efter Järden uppgick
till minst 0,8 promille, skall
körkortet återkallas tills vidare.

21 52

Föreligger vid prövning av ansökan
om förhandsbesked eller körkortstillstånd
hinder mot meddelande
av körkortstillstånd på grund
av sökandens personliga förhållanden
eller återkallas körkort med
åberopande av återkallelsegrund
som avses i 16 § 1—6 bestämmes
spärrtid om lägst en månad och

Föreslagen lydelse
skall beträffande frågan huruvida
brott föreligger läggas lagakraftvunnen
dom eller åklagares beslut
enligt 20 kap. 7 § rättegångsbalken
eller motsvarande bestämmelse i
annan författning att ej tala å gärningen.

Ett körkort skall återkallas tills
vidare i avvaktan på slutligt avgörande
av återkallelsefrågan om det
på sannolika skäl kan antas att körkortet
kommer att slutligt återkallas
på någon av de grunder som
avses i 16 § 1-7. Grundas beslutet
på misstanke om brottslig gärning,
skall beslutets giltighetstid begränsas
enligt vad som gäller för spärrtid
enligt 21 §.

Om det vid prövningen av en ansökan
om förhandsbesked eller körkortstillstånd
finns hinder mot att
meddela körkortstillstånd på grund
av sökandens personliga förhållanden
eller om ett körkort eller ett
körkortstillstånd återkallas med
stöd av 16 § 1—6, skall en spärrtid
på lägst en månad och högst tre år

1 Ändringen innebär bl.a. att andra stycket upphävs.

2 Ändringen innebär bl. a. att andra och tredje styckena upphävs.

tl Riksdagen 1980181. 15 sami. Nr I

TU 1980/81: 1

Nuvarande lydelse

högst tre år. Vid brott som avses i

1 ii andra stycket eller 4§ i mom.
lagen (1951:649) om straff för vissa
trafikbrott bestämmes spärrtiden
till lägst ett år.

Inträffar ander spärrtid omständighet
som kan föranleda nytt beslut
om sådan tid, får prövas om
den redan bestämda spärrtiden
skall förlängas. Sådan prövning
sker efter ansökan. Ansökan skall
göras före spärrtidens utgång.
Prövningen avser sökandens förhållanden
fram till tidpunkten för
beslutet. Förlängning får ske med
högst tre år vid varje ny prövning.

Vad som anges i andra stycket
skall tillämpas pä motsvarande sätt
om det under spärrtiden har framkommit
sådan omständighet som
har inträffat före beslutet om spärrtid
men inte har varit känd vid det
tillfället.

Har i fråga om körkortshavare
förekommit sådana omständigheter
att det finns särskild anledning
att erinra honom om de krav som
ställes på honom från trafiksäkerhetssynpunkt,
får varning meddelas
honom, om skäl för återkallelse
ej föreligger.

Har körkortshavare brutit mot 4 §

2 mom. lagen (1951:649) om straff
för vissa trafikbrott men hade han
ej före färdens slut förtärt starka
drycker i sådan mängd att alkoholkoncentrationen
i hans blod under
eller efter färden uppgick till 0.8
promille, får varning meddelas honom
i stället för att beslut fattas om
återkallelse av körkortet, om han ej
tidigare har dömts för brott mot 4 §
nämnda lag och omständigheterna
är mildrande.

Har i fråga om körkortshavare
förekommit sådana omständigheter
som avses i 16 § 2—6, får varning
meddelas i stället för beslut

Föreslagen lydelse

bestämmas. Vid brott som avses i
1 § andra stycket eller 4§ 1 mom.
lagen (1951:649) om straff för vissa
trafikbrott skall spärrtiden bestämmas
till lägst ett år.

§3

/ stället för att körkortet återkallas
skall körkortshavaren meddelas
varning i sådana fall som avses i
16 § 2—6, om varningen av särskilda
skäl kan anses vara en tillräcklig
åtgärd.

Om körkortshavaren har brutit
mot 4 § 2 mom. lagen (1951:649) om
straff för vissa trafikbrott men inte
före färdens slut hade förtärt starka
drycker i sådan mängd att alkoholkoncentrationen
i hans blod under
eller efter färden uppgick till 0.8
promille, får varning meddelas honom
i stället för återkallelse om omständigheterna
är mildrande.

' Ändringen innebär bl. a. att tredje stycket upphävs.

TU 1980/81:1

Nuvarande lydelse
om återkallelse, om varning av särskilda
skäl kan anses vara en tillräcklig
åtgärd.

Har körkortshavare vid förande
av motordrivet fordon eller spårvagn
gjort sig skyldig till grov
vårdslöshet eller visat uppenbar likgiltighet
för andra människors liv
eller egendom eller företett tydliga
tecken på påverkan av starka drycker
eller annat ämne, eller saknar
han till följd av sjukdom, skada eller
dylikt förutsättningar att föra
körkortspliktigt fordon på ett trafiksäkert
sätt, omhändertages körkortet.

Misstänkes att körkort shavare
vid förande av motordrivet fordon
eller spårvagn har brutit mot 4 § Jagen
(1951:649) om straff för vissa
trafikbrott, och hade han före färdens
slut förtärt starka drycker i
sådan mängd att alkoholkoncentrationen
i hans blod uppgick till minst
0,5 promille under eller efter färden
omhändertages körkortet sedan
analysbevis har erhållits. Är fråga
om brott mot 4 8 2 mom. nämnda
lag, men uppgick alkoholkoncentrationen
ej till 0,8 promille..får om
omständigheterna vid brottet kan
anses mildrande, körkortet omhändertagas
endast om körkortshavaren
tidigare har dömts för brott
mot 4 $ nämnda lag.

Föreslagen lydelse

Om körkort shav aren vid förande
av ett motordrivet fordon eller en
spårvagn har gjort sig skyldig till
grov vårdslöshet eller visat uppenbar
likgiltighet för andra människors
liv eller egendom eller företett
tydliga tecken på påverkan av
starka drycker eller annat ämne, eller
om han till följd av sjukdom,
skada eller dylikt saknar förutsättningar
att föra körkortspliktigt fordon
på ett trafiksäkert sätt, skall
körkortet omhändertas.

Misstänks att körkortshavaren
vid förande av ett motordrivet fordon
eller en spårvagn har brutit mot
4 8 lagen (1951:649) om straff för
vissa trafikbrott, och hade han före
färdens slut förtärt starka drycker i
sådan mängd att alkoholkoncentrationen
i hans blod uppgick till minst

0.5 promille under eller efter färden,
skall körkortet omhändertas
sedan analysbeviset har erhållits.
Är det fråga om ett brott mot 4 8
2 mom. nämnda lag, men uppgick
alkoholkoncentrationen inte till 0,8
promille, skall körkortet inte omhändertas
om omständigheterna
vid brottet kan anses mildrande.

Om behörigheten att föra motordrivet
fordon har varit fråntagen en
körkortsliavare med stöd av 19 eller
23 .8 under minst så lång tid sorn
skulle lia bestämts som spärrtid.
får i mål om återkallelse av körkortet
förordnas att ytterligare ingripande
inte skall ske.

4 Senaste lydelse 1978:94.

TU 1980/81:1

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Föreligger synnerliga skäl får med avvikelse från denna lag återkallelse
underlåtas eller spärrtid sättas ned, om det kan ske utan fara för trafiksäkerheten.
Underlåtes återkallelse får varning meddelas i stället.

26 S

Bestämmelserna om återkallelse,
spärrtid, varning och anderlåtelse
av körkortsingripande m.m. i 16-22,
24 och 25 §§ tillämpas även i fråga
om den som genom lagakraftvannen
dom atom riket har dömts till
ansvar i sådant avseende som sägs
i angivna lagram.

Regeringen eller myndighet som
regeringen bestämmer meddelar ytterligare
föreskrifter i de avseenden
som anges i denna lag och föreskrifter
om undantag från lagen. Detsamma
gäller föreskrifter om förarutbildning
och registrering av fordonsförare.
Regeringen får även
meddela föreskrifter om utländska
körkorts giltighet i landet.

Regeringen eller myndighet som
regeringen bestämmer får för visst
fall förordna om undantag från bestämmelse
i denna lag.

Framföres fordon i strid mot denna
lag eller föreskrift som har meddelats
med stöd av lagen, skall polisman
hindra fortsatt färd som ej
kan ske utan påtaglig fara för trafiksäkerheten
eller annan olägenhet.

Domstolsförfarandet

Länsrätt prövar frågor som rör
körkortsingripanden i de fall sorn
anges i särskild författning.

/ mål som avses i första stycket
har domstolen samma befogenhet

Vid tillämpningen av denna lag
jämställs med svensk dom en brottmålsdom
eller ett annat likvärdigt
avgörande sorn har meddelats av
en utländsk domstol eller någon (Olnan
utländsk myndighet.

Regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer meddelar
ytterligare föreskrifter i de avseenden
som anges i denna lag och
föreskrifter om undantag från lagen.
Detsamma gäller föreskrifter
om förarutbildning och om sådan
registrering som behövs för tillämpningen
av lagen. Regeringen får
även meddela föreskrifter om utländska
körkorts giltighet i landet.

Regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer får i enskilda
fall medge undantag från
denna lag.

Om ett fordon framförs i strid
mot denna lag eller en föreskrift
som har meddelats med stöd av lagen.
skall polisman hindra fortsatt
färd som inte kan ske utan påtaglig
fara för trafiksäkerheten eller annan
väsentlig olägenhet.

Förfarandet i körkortsmål m. m.

§s

Länsstyrelsen prövar frågor om
meddelande av körkortstillstånd
och utfärdande av traktorkort.

Länsstyrelsen prövar också andra
frågor om körkort. Dessa fram -

5 Lydelse enligt förslag i prop. 1979/80: I.

TU 1980/81:1

Nuvarande lydelse

som länsstyrelsen har när den

handlägger ett körkort särende.

Finns det anledning att anta att
någon inte bör ha körkort eller traktorkort
på grund av sina nykterhetsförhållanden,
får länsstyrelsen
eller domstolen höra socialnämnden,
om nämndens yttrande har betydelse
för ärendets avgörande.

Domstolens beslut om varning
eller återkallelse skall delges den
som beslutet rör. Mot beslut om
varning enligt denna lag får talan
inte föras.

Föreslagen lydelse

går av föreskrifter som regeringen

beslutar.

Om länsstyrelsen finnér anledning
anta att någon inte bör ha körkort
eller traktorkort på grund av
sina nykterhetsförhållanden, får
länsstyrelsen höra socialnämnden,
om nämndens yttrande har betydelse
för ärendets avgörande.

40 §

Länsrätten prövar mål om återkallelse
av körkort, körkortstillstånd
och traktorkort, mål om nedsättning
av spärrtid efter återkallelse,
mål om återkallelse som avses i
20 § första stycket 2 och mål om
vägran att godkänna ett utländskt
körkort.

41 §

Mål som avses i 40 § anhängiggörs
i länsrätten genom ansökan.

Om ett körkort eller ett traktorkort
är omhändertaget enligt 23$,
skall länsrätten utan dröjsmål pröva
om körkortet eller traktorkortet
skall återkallas tills vidare eller
återställas.

42 §

I mål enligt denna lag får rätten
förelägga den enskilda parten att
ge in läkarintyg eller bevis om godkänt
förarprov. Rätten får också,
under de förutsättningar som anges
i 39 § tredje stycket, höra socialnämnden.

43§

Beslutar rätten om återkallelse,
får rätten samtidigt förordna att ett
godkänt förarprov skall avläggas
innan körkort eller traktorkort lämnas
ut. Om det begärs, skall rätten
också pröva frågan om ett sådant

TU 1980/81:1

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

medgivande som avses i 2 § tredje

stycket.

44 §

Om rätten i ett mål om återkallelse
av körkort, körkortstillstånd eller
traktorkort beslutar att återkallelse
inte skall ske, får rätten meddela
särskilda villkor för körkortet eller
traktorkortet eller besluta att en
förnyad personutredning skall göras
vid en senare tidpunkt. Gäller
målet återkallelse av ett körkortstillstånd,
får rätten förlänga giltighetstiden
för tillståndet.

45 §

Ett beslut om återkallelse eller
varning skall delges den som beslutet
rör.

Ett beslut enligt denna lag gäller
omedelbart, om inte annat förordnas.

46 §

Ett föreläggande som avses i
42 § får överklagas endast i samband
med talan mot det beslut varigenom
målet avgörs.

Ett beslut i fråga om förlängning
av giltighetstiden för ett körkortstillstånd
får inte överklagas.

47 §

Det allmännas talan i sådana
mål som avses i 40 § förs av allmänt
ombud. Det allmänna ombudet
har samma utredningsbefogenheter
som rätten har enligt denna
lag.

Det allmänna ombudet får föra
talan även till den enskilda partens
förmån.

48 §

Regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer förord -

TU 1980/81:1

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

nar för varje län en eller flera personer
att vara allmänt ombud och
ersättare för dem.

49 §

Besvär av det allmänna ombudet
skall anföras inom tre veckor från
den dag då det överklagade beslutet
meddelades.

Har en part anfört besvär över ett
beslut, får även motparten föra talan
mot beslutet, trots att besvärstiden har
gått ut. Besvären skall dock anföras
inom en vecka från utgången av besvärstiden
för den första besvärstalan.
Återkallas eller förfaller denna, är
även den senare besvärstalan förfallen.

Denna lag träder i kraft den I januari 1981. Bestämmelserna i 39 § tredje
stycket och 42 § andra meningen träder dock i kraft den dag regeringen
bestämmer.

Regeringen får meddela de övergångsbestämmelser som behövs.

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar -

Härigenom föreskrivs att 14 och 18 SS lagen (1971:289) om allmänna
förvaltningsdomstolar1 skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

14 §’

Länsrätt prövar

I. mål enligt skatte-, taxerings-, uppbörds- och folkbokföringsförfattningarna
i den utsträckning som är föreskrivet i dessa författningar.

2. mål enligt socialtjänstlagen
(1979: 000), lagen (1979:000) med
särskilda bestämmelser om vård av
unga, utlänningslagen (1954:193),
smittskyddslagen (1968:231) och
lagen (1970:375) om utlämning till
Danmark, Finland. Island eller

2. mål enligt socialtjänstlagen
(1979:000). lagen (1979: (HK)) med
särskilda bestämmelser om vård av
unga, utlänningslagen (1980:000).
smittskyddslagen (1968: 231). lagen
(1970:375) om utlämning till Danmark.
Finland. Island eller Norge

' Lagen omtryckt 1979:165.

: Lydelse enligt förslag i prop. 1979/80:1.

TU 1980/81:1

Nuvarande lydelse

Norge för verkställighet av beslut
om vård eller behandling i den utsträckning
som är föreskrivet i dessa
lagar samt mål enligt 21 kap. föräldrabalken.

3. såvitt gäller svenskt körkort,
trafikkort eller traktorkort. inål ont
varning eller återkallelse och. såvitt
gäller utländskt körkort, mål
om varning eller vägran att godkänna
körkortet, allt enligt vad därom
är särskilt föreskrivet.

Föreslagen lydelse
för verkställighet av beslut om vård
eller behandling och körkortslagen
(1977:477) i den utsträckning som
är föreskrivet i dessa lagar samt mål
enligt 21 kap. föräldrabalken.

18 §'

Länsrätt är domför med en lagfaren domare ensam

1. när åtgärd som avser endast måls beredande vidtages.

2. vid sådant förhör med vittne 2. vid sådant förhör med vittne

eller sakkunnig som begärts av an- eller sakkunnig som begärts av annan
länsrätt samt vid sådant förhör nan länsrätt samt vid sådant förhör

i ärende enligt utlänningslagen i ärende enligt utlänningslagen

(1954:193) som begärts med stöd av (1980:000) som begärts med stöd av

40 § samma lag. 57 $ samma lag.

3. vid beslut som avser endast rättelse av felräkning, felskrivning eller
annat uppenbart förbiseende.

4. vid beslut, såvitt gäller svenskt 4. vid beslut om återkallelse tills

körkort, trafikkort eller traktorkort. vidare av ett körkort, körkortstill om

återkallelse tills vidare eller, så- stånd eller traktorkort eller om väg vitt

gäller utländskt körkort, om rån tills vidare att godkänna ett ut vägran

tills vidare att godkänna ländskt körkort, när det är uppen körkortet,

när det är uppenbart att bart att ett sådant beslut bör med sådant

beslut bör meddelas, delas.

5. vid annat beslut som inte innefattar slutligt avgörande av mål.

Om det inte är påkallat av särskild anledning att målet prövas av fullsutten
rätt, är länsrätt domför med en lagfaren domare ensam vid beslut som
inte innefattar prövning av målet i sak.

Vad som sägs i andra stycket gäller även vid avgörande av

1. mål om utdömande av vite,

2. mål enligt bevissäkringslagen (1975: 1027) för skatte- och avgiftsprocessen.
enligt lagen (1978: 880) om betalningssäkring för skatter, tullar
och avgifter, om handlings undantagande från taxeringsrevision, skatterevision
eller annan granskning och om befrielse från skyldighet att lämna
kontrolluppgift enligt taxeringslagen (1956: 623).

3. mål om omedelbart omhändertagande enligt 6§ lagen (1979: 000) med
särskilda bestämmelser om vård av unga.

4. mål enligt uppbörds- och folkbokföringsförfattningarna med undantag
av mål om arbetsgivares ansvarighet för arbetstagares skatt.

■’ Lydelse enligt förslag i prop. 1979/80: I och prop. 1979/80: 153.

TU 1980/81:1

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5. mål om uppdelning av taxeringsvärde enligt 8 8 3 mom. sista stycket
kommunalskattelagen (1928: 370),

6. mål som avser ändring av taxerad inkomst med högst 1 000 kronor,

7. mål enligt skatte- och taxeringsförfattningarna i vilket beslutet överensstämmer
med parternas samstämmiga mening,

8. mål om rättshjälp genom offentligt biträde i ett ärende hos en annan
myndighet,

9. mål enligt körkortslagen
(1977:477), om beslutet innebär att
varning meddelas eller om det är
uppenbart att ett körkort, körkortstillstånd
eller traktorkort skall återkallas
eller att ett utländskt körkort
inte skall godkännas,

9. mål i vilket saken är uppenbar. 10. mål i vilket saken är uppen bar.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.

3 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1976:206) om felparkeringsavgift

Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1976:206) om felparkeringsavgift
skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Felparkeringsavgift utgör lägst
femtio och högst etthundrafemtio
kronor.

1 kommun, som svarar för trafikövervakning
enligt lagen (1964: 321)
om kommunal trafikövervakning,
fastställer kommunfullmäktige felparkeringsavgiftens
belopp. 1 annan
kommun fastställes beloppet
av länsstyrelsen.

Föreslagen lydelse

Regeringen får ange det högsta
och det lägsta belopp som felparkeringsavgifter
får fastställas till.
Beloppen får därvid varieras med
hänsyn till skilda slag av
parkeringsöverträdelser.

I de kommuner som svarar för
trafikövervakning enligt lagen
(1964:321) om kommunal trafikövervakning
fastställer kommunfullmäktige
felparkeringsavgiftens
belopp. I andra kommuner fastställs
beloppet av länsstyrelsen.

Denna lag träder i kraft den I januari 1981.

TU 1980/81:1

Under den allmänna motionstiden 1980 väckta motioner

I motion 1979/80:534 av Elver Jonsson och Margareta Andrén (båda fp)
yrkas att riksdagen beslutar anhålla hos regeringen att körkortsförordningen
ändras så att obehörig övningskörning förhindras i enlighet med vad
som sägs i motionen.

I motion 1979/80:1359 av Per Stenmarck (m) yrkas att riksdagen beslutar
anta följande förslag till tillägg till 16 § körkortslagen:

11. om körkortshavaren förvärvat sitt körkort jämlikt KK den 6 juni
1962 (nr 262) och därvid som grund för sin ansökan företett falskt utländskt
körkort eller därmed jämförlig handling.

I motion 1979/80:1360 av Per Stenmarck (m) yrkas att riksdagen anhåller
att regeringen ändrar 39 och 42 §§ i körkortsförordningen i enlighet med
följande förslag

39 §

Har för återkallelse ej åberopats annan grund än som avses i 16 § mom.
2, 3 eller 4 körkortslagen (1977:477) och göres ansökan om körkortstillstånd
eller förhandsbesked senast en månad efter spärrtidens utgång eller,
i det fall då tiden innan slutlig återkallelse är längre än spärrtiden, senast en
månad efter delgivning av beslut om slutlig återkallelse, behöver besked
om personutredning ej bifogas ansökningen. Föreligger särskilda skäl får
dock förordnas om personutredning. Beslut om förlängning av spärrtid
eller beslut om ny spärrtid får ej meddelas utan att förnyad personutredning
har skett.

42 §

Efter återkallelse av körkort enligt 16 § 1-6 körkortslagen (1977:477)
lämnas körkort ut utan att nytt, godkänt förarprov behöver avläggas, om
spärrtiden har varit högst tolv månader och ansökan om körkortstillstånd
har gjorts inom tid som anges i 39 §. Föreligger särskilda skäl får dock i
beslut om återkallelse bestämmas att godkänt förarprov skall avläggas.

I motion 1979/80: 1361 av Per Stenmarck (m) yrkas att riksdagen beslutar
anta följande förslag till ändrad lydelse av 22 § mom. 1 körkortslagen:

Har i fråga om körkortshavare förekommit sådana omständigheter att
det finns särskild anledning att erinra honom om de krav som ställes på
honom från trafiksäkerhetssynpunkt, får erinran meddelas honom, om skäl
för återkallelse ej föreligger.

TU 1980/81:1

I motion 1979/80: 1738 av Blenda Littmarck och Margareta Gard (båda
m) yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller om översyn av

1. körkortslagens regler om i vilka fall olovlig körning resp. återkallelse
av körkort skall medföra att vederbörandes möjligheter att övningsköra
inskränks,

2. reglerna i körkortslagen om olika körkortsbehörighet, i syfte att förtydliga
dem så att medborgarna inte på grund av bestämmelsernas svårtillgänglighet
drabbas av straff,

3. de regler varmed lagstiftaren söker förmå medborgarna att inte köra
bristfälliga bilar,

4. de regler som syftar till att stävja olovlig körning.

Motioner väckta med anledning av proposition 1979/80:178

I motion 1980/81: 1 av Allan Ekström och Inger Lindquist (båda m) yrkas
att riksdagen — med avslag på propositionen i motsvarande del - beslutar
anhålla att regeringen framlägger ett nytt förslag till körkortsreform såvitt
avser överflyttning av körkortsärenden till allmän domstol med anledning
av riksdagens tidigare fattade beslut härom.

1 motion 1980/81:2 av Göthe Knutson och Gullan Lindblad (båda m)
yrkas att riksdagen beslutar att s. k. utbytesförfarande utan förarprov
begränsas till att gälla endast B-körkort.

I motion 1980/81:3 av Daniel Tarschys (fp) yrkas att riksdagen vid sin
prövning av propositionen tillgodoser det i motionen framförda önskemålet
om snabbare handläggning av vissa körkortsmål.

Utskottet

1 propositionen behandlas förslagen i körkortsutredningens betänkande
(SOU 1978:27) Fortsatt körkortsreform och remissyttrandena över betänkandet.
Flertalet av frågorna har tidigare förelagts riksdagen (prop. 1975/
76:155. TU 1975/76:28, rskr 1975/76:390) men har då ansetts behöva
belysas ytterligare innan slutlig ställning tas till dem. Vidare tas i propositionen
upp några frågor som har aktualiserats främst i anledning av erfarenheterna
av den nya körkortslagstiftning som trädde i kraft den I januari
1978. Slutligen behandlas en framställning från Stockholms kommun om
felparkeringsavgifterna samt — för riksdagens information - ställningstagandena
till 1968 års Wienkonventioner på vägtrafiklagstiftningens område
och de därefter träffade Europaöverenskommelserna.

De lösningar som förordas i propositionen anser sig utskottet kunna
biträda. I det följande behandlar utskottet därför huvudsakligen endast de

TU 1980/81:1

delar av departementschefens framställning som berörs av de motioner
som har väckts med anledning av propositionen samt under den allmänna
motionstiden 1980.

Överflyttning av vissa körkortsmål från förvaltningsdomstol till allmän
domstol

Riksdagen (TU 1975/76:28, rskr 1975/76:390) har tidigare uttalat att den
allmänna domstolen borde besluta om körkortsåterkallelser vid sådana
trafikbrott, beträffande vilka domstolen samtidigt dömer i saken. Bl.a.
vissa gränsdragningsproblem som kunde uppkomma i sammanhanget skulle
dock utredas ytterligare innan ett förslag i ämnet förelädes riksdagen.

Körkortsutredningen har belyst dessa gränsdragningsproblem och vissa
andra frågor som måste beaktas vid en uppdelning av körkortsmålen
mellan tingsrätten och länsrätten. Utredningens slutsats är att nackdelarna
med en sådan överflyttning är större än fördelarna, särskilt om hänsyn
också tas till de förslag till förbättringar av handläggningen av körkortsärendena
som utredningen föreslår.

Flertalet av remissinstanserna instämmer med utredningen, däribland
riksåklagaren, Svea hovrätt, trafiksäkerhetsverket och Nationalföreningen
för trafiksäkerhetens främjande (NTF), vilka tidigare har uttalat sig för en
överflyttning. Bl. a. domstolsverket och Sveriges domareförbund förordar
en överflyttning men anser att den då måste avse alla körkortsmål och att
en så ingripande reform kräver ytterligare utredningsarbete.

Departementschefen ansluter sig tili utredningens och flertalet remissinstansers
bedömning, att nackdelarna med en partiell överflyttning är större
än fördelarna. Enligt departementschefen kan överflyttningen ske enligt
två alternativ, som emellertid båda har betydande nackdelar. Det ena
alternativet är att den allmänna domstolen får pröva körkortsfrågan enbart
med beaktande av det trafikbrott för vilket domstolen samtidigt dömer.
Det innebär att hela körkortsfrågan inte kan avgöras i ett sammanhang med
följd att körkortshavaren i vissa fall löper risk att få genomföra en process
även i förvaltningsdomstolen. Det andra alternativet är att den allmänna
domstolen får beakta alla omständigheter som är av betydelse för körkortsfrågan
och tillämpa de återkallelsegrunder som vid denna allsidiga bedömning
blir aktuella. Det innebär att i huvudsak samma typ av körkortsmål
avgörs i vissa fall av allmän domstol, i andra av allmän förvaltningsdomstol.
Inget av dessa alternativ är enligt departementschefen acceptabelt,
vare sig från principella eller praktiska synpunkter.

Enligt departementschefen framgår det klart av det material som nu har
lagts fram att frågor om körkortsingripanden bör avgöras i ett sammanhang
och av samma myndighet. Vidare anser departementschefen att det finns
flera skäl mot att nu ta upp till diskussion frågan om en överflyttning av alla
körkortsmål till allmän domstol. Bl. a. pekas på att länsdomstolarna nyligen
har brutits ut från länsstyrelserna och omvandlats till fristående all -

TU 1980/81:1

männa förvaltningsdomstolar och att flera av förslagen som nu läggs fram
är ägnade att effektivisera handläggningen av körkortsmålen och att skapa
ökad trygghet för att såväl rätts- som trafiksäkerhetsaspekterna tillgodoses.
Flera av de fördelar som man tidigare har anfört för en överflyttning
av vissa körkortsmål till tingsrätten sägs därför ändå kunna uppnås. Departementschefen
är dock medveten om att den nuvarande ordningen även i
fortsättningen kan komma att uppvisa brister och att det därför är angeläget
att utvecklingen på området följs uppmärksamt.

I motion 1980/81: 1 (m) hemställs att riksdagen - med avslag på propositionen
i motsvarande del — beslutar anhålla att regeringen framlägger ett
nytt förslag till körkortsreform såvitt avser överflyttning av körkortsärenden
till allmän domstol med ledning av riksdagens tidigare fattade
beslut härom.

Utskottet finnér att den utredning som har gjorts visar att en uppsplittring
av körkortsmålen mellan tingsrätt och länsrätt har betydande nackdelar.
Utskottet vill särskilt peka på att risken för två prejudikatinstanser blir
uppenbar, om båda domstolarna kan besluta om körkortsingripanden på
grund av trafikbrott. Med hänsyn härtill och då förslag nu läggs fram som
syftar tiil att förstärka processen i länsrätten anser sig utskottet kunna
biträda departementschefens förslag. Utskottet avstyrker således motionen
i fråga.

Handläggningen av körkortsingripanden

I propositionen förordas att ett allmänt ombud förordnas i varje län för
att föra det allmännas talan i mål om återkallelse av körkort. Vidare
föreslås nya bestämmelser om nämndemäns medverkan i körkortsmålen
och att det införs en möjlighet att flytta över ett körkortsmål från en
länsrätt till en annan. Det sistnämnda förslaget gör det möjligt för körkortshavaren
att få målet handlagt vid länsrätten i det län där han stadigvarande
vistas. Detta underlättar för den som vill ha en muntlig förhandling. Varningsinstitutet
föreslås också reformerat, bl. a. så att den lindrigaste formen
av varning, s.k. självständig varning, benämns erinran. Slutligen
förordas att förelägganden om förarprov även i fortsättningen skall användas
endast som ett led i utredningsförfarandet och inte som en reaktion vid
sidan av återkallelse, varning och erinran samt att något formellt hinder
inte ställs upp mot förfarandet med s.k. förarprovsremisser, som har
utbildats i praxis.

Utskottet har inget att erinra mot förslagen i denna del. Härigenom är
också yrkandet i motion 1979/80: 1361 (m) om den s.k. självständiga varningen
tillgodosett. Motionen bör därför inte föranleda någon särskild
åtgärd från riksdagens sida.

TU 1980/81:1

Utländska körkort

Av propositionen framgår att kritik har riktats mot bestämmelserna på
detta område. De anses svåröverskådliga, invecklade och i några delar
motstridiga. De förslag som redovisas i propositionen för att rätta till dessa
missförhållanden anser sig utskottet i huvudsak kunna biträda. En av
frågorna, som också har tagits upp i motionen 1980/81: 2 (m), har emellertid
gett utskottet anledning till en särskild kommentar.

Körkortsutredningen har föreslagit att möjligheten att byta ut ett utländskt
körkort mot ett svenskt utan att avlägga förarprov begränsas till
körkort med behörigheten B, dvs. det vanliga bilkörkortet. 1 propositionen
förordas emellertid att utbytesförmånen skall gälla körtkortsklasserna A
och B, dvs. även körkort för motorcykel.

1 förutnämnda motion hemställs att utbytesförfarandet utan förarprov
begränsas till att gälla endast körkort med behörigheten B. Som skäl anförs
att man i Sverige numera alltid kräver ett förarprov på motorcykel för att få
ett körkort med behörigheten A, medan det i flertalet andra länder inte
förekommer några sådana prov för att få köra motorcykel. I motionen
hänvisas till ett tidigare uttalande av utskottet (TU 1974:22), att det från
trafiksäkerhetssynpunkt är i hög grad angeläget att förare av motorcykel
erhåller utbildning för just detta slag av fordon och att körkort för bil inte
skall medföra behörighet att föra motorcykel. Sedan den 1 januari 1976
gäller också i Sverige att ett godkänt förarprov med bil inte ger rätt att köra
även motorcykel. Ett körkort i klassen AB, som har utfärdats tidigare efter
prov med enbart bil, gäller dock även i fortsättningen också för motorcykel.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det från trafiksäkerhetssynpunkt
inger betänkligheter att låta utbytesförmånen gälla även körkort
för motorcykel, om något prov för motorcykel inte har avlagts innan det
utländska körkortet utfärdades. Frågan har emellertid också en anknytning
till trafiksäkerhetsutredningens förslag i betänkandet (Ds K 1980:6-9)
Trafiksäkerhet - problem och åtgärder, i vilket utredningen föreslår bl. a.
en ny klassindelning för motorcyklarna. Utskottet anser därför att den bör
behandlas av regeringen i samband med ställningstagandena till trafiksäkerhetsutredningens
förslag. I avvaktan härpå synes någon särskild åtgärd
från riksdagens sida inte vara påkallad i anledning av motionen.

Återkallelse grunderna

Vad som sägs i propositionen om återkallelse av körkort på grund av
s.k. smitning och på grund av brott mot grundläggande trafiksäkerhetsregler
har inte gett utskottet anledning till någon erinran.

I motion 1979/80:1359 (m) hemställs att riksdagen antar ett förslag till
tillägg till återkallelsegrunderna av innebörd att ett körkort skall återkallas
om körkortshavaren har förvärvat körkortet enligt bestämmelserna om
utbyte av utländskt körkort mot svenskt och därvid företett ett falskt

TU 1980/81:1

utländskt körkort eller därmed jämförlig handling. Enligt motionären saknas
en återkallelsegrund för dessa fall.

Utskottet vill till en början anknyta till departementschefens förslag om
de utländska körkorten. Där förordar departementschefen att en ansökan
om utbyte av ett utländskt körkort mot ett svenskt skall kunna avvisas om
det finns anledning anta att det utländska körkortet inte är äkta. Det
innebär att sökanden får ett större ansvar för att den handling som åberopas
är ett giltigt körkort. En sådan ordning bör bidra till att antalet felaktiga
utbyten minskar.

Skulle ett falskt utländskt körkort ändå ha bytts ut mot ett svenskt finns
det givetvis all anledning att ifrågasätta om körkortshavaren fyller kraven
för att inneha körkort. Körkortshavaren kan då med stöd av 33 § körkortsförordningen
föreläggas att ge in ett bevis om godkänt förarprov. Följs inte
föreläggandet skall körkortet återkallas enligt 16 § 8 körkortslagen. Avlägger
körkortshavaren ett godkänt förarprov, bör enligt utskottets mening
körkortet inte återkallas.

Med hänvisning till det anförda avstyrks motionen i fråga.

Återkallelse på grund av straffbelagd gärning

Enligt huvudregeln i 18 § körkortslagen får beslutet om slutlig återkallelse
av ett körkort på grund av straffbelagd gärning inte meddelas förrän
frågan om straff har blivit avgjord genom en dom som har vunnit laga kraft.

Av propositionen framgår att denna regel i vissa fall kan leda till stötande
resultat. Om ett körkort har återkallats tills vidare och det slutliga
avgörandet i ansvarsfrågan dröjer, t. ex. på grund av överklaganden, händer
det nämligen att den spärrtid som bestäms i beslutet om slutlig återkallelse
understiger den tid som föraren faktiskt har varit fråntagen förarbehörigheten.

Denna fråga berörs också i motion 1980/81: 3 (fp) om en snabbare handläggning
av vissa körkortsmål. Enligt motionären skulle länsrätten t. o. m.
vara förhindrad att ompröva det interimistiska beslutet innan domen i
ansvarsfrågan har vunnit laga kraft.

På inrådan av lagrådet förordas i propositionen den lösningen att giltighetstiden
för det interimistiska beslutet begränas i enlighet med vad som
gäller för spärrtid. Om något slutligt avgörande i brottmålsdelen inte föreligger
vid utgången av denna tid, återfår körkortshavaren sitt körkort lika
tidigt som om en spärrtid hade gällt. 1 sitt slutliga beslut kan länsrätten
sedan med stöd av den föreslagna nya bestämmelsen i 24 § första stycket
körkortslagen förordna att något ytterligare ingripande inte skall ske.

Utskottet tillstyrker denna ordning. Med anledning av påståendet i den
ifrågavarande motionen vill utskottet dessutom framhålla att ett interimistiskt
beslut kan upphävas eller på annat sätt ändras utan något särskilt
stadgande om det.

TU 1980/81:1

Med hänvisning till det anförda synes förenämnda motionsyrkande tillgodosett,
varför motionen inte bör föranleda någon särskild åtgärd från
riksdagen sida.

Ändringar i körkortsförordningen

1 propositionen redovisar departementschefen för riksdagens information
huvuddragen i de förslag till ändringar i körkortsförordningen som han
senare avser att lägga fram för regeringen. Det är frågor som rör bl. a.
förfarandet när någon vill få tillhaka förarhehörigheten efter återkallelse
och förutsättningarna för privat övningskörning.

Utskottet har inget att erinra mot propositionen i denna del. Härigenom
kommer också yrkandena i motion 1979/80: 1360 (m) om spärrtiden för
körkort och i motionerna 1979/80:534 (fp) och 1979/80: 1738 (m) yrkandet I
om visst förbud för den som saknar körkort att övningsköra privat att
tillgodoses. Yrkandena bör därför inte föranleda någon särskild åtgärd från
riksdagens sida.

I motion 1979/80:1738 (m) hemställs vidare (yrkandena 2-4) om en
översyn av reglerna om olika körkortsbehörighet och av de regler som
skall motverka dels körning med bristfälliga bilar, dels olovlig körning.

Enligt motionärerna är särskilt definitionen på ett lätt släpfordon relativt
svårfunnen och svårtillgänglig, vilket gör att en förare som ovetande om
den rätta definitionen låter sin bil dra ett tungt släpfordon gör sig skyldig
till olovlig körning.

Utskottet instämmer med motionärerna att bestämmelserna bör vara så
tydliga och lättillgängliga som möjligt.

Definitionen på ett lätt släpfordon liksom på övriga fordonslag finns i en
tabell i körkortsförordningen. Motsvarande tabeller återfinns i samtliga
centrala vägtrafikförfattningar. Dessutom anges i förkortat skick på körkortets
baksida vilken behörighet körkortet ger. Utskottet vill också peka
på att trafiksäkerhetsverket och olika organisationer fortlöpande informerar
om de behörighetsregler som gäller på området. Inför semestrarna
brukar t. ex. särskild information riktas bl. a. till husvagnsägarna.

När det gäller utformningen av de olika definitionerna på fordonslagen
vill utskottet erinra om att de svenska bestämmelserna har anpassats till
1968 års världskonventioner om vägtrafik (Wienkonventionerna). Denna
anpassning är inte minst viktig därför att den bl. a. ger garantier för att de
svenska körkorten godtas utomlands i enlighet med dess innehåll (prop.
1971:65,TU 1971: 12, rskr 1971:209).

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion 1979/80: 1738
(m) i denna del.

De övriga yrkandena (3 och 4) i motion 1979/80:1738 (m) tar sikte på att
undersöka möjligheterna att förverka framför allt trafikfarliga fordon som
vanemässigt används till olovlig körning.

I samband med den senaste översynen av de allmänstraffrättsliga be -

TU 1980/81:1

stämmelserna om förverkande i brottsbalken (prop. 1968:79, 1LU
1968:33, rskr 1968:229) uttalades att en viss restriktivitet bör iakttas till
förverkande som kriminalpolitiskt instrument och att man i första hand bör
undersöka om straffskalan kan utformas så att man får en lämplig påföljd.
Dessa uttalanden anser utskottet bör vara vägledande även när det gäller
trafiksäkerhetsåtgärder. Med hänsyn härtill och då förslagen i motionen
även i övrigt framstår som alltför ingripande avstyrker utskottet motion
1979/80: 1738 (m) också i berörda delar.

Felparkeringsavgifter

Utskottet kan tillstyrka att regeringen bemyndigas att fastställa avgiftsintervallen
och att rambeloppen för olika typer av parkeringsöverträdelser
anges i förordningen (1976: 1128) om felparkeringsavgift. Utskottet förutsätter
att bestämmelserna utformas så att de kan administreras enkelt.

Förslaget i övrigt

Antalet balanserade körkortsmål vid länsrätterna har ökat från 9826 mål
vid utgången av budgetåret 1976/77 till 18297 mål vid utgången av budgetåret
1978/79. Under samma tidrymd har antalet inkomna körkortsmål ökat
från 28897 till 39610 och antalet avgjorda mål ökat från 27240 till 36621.
De ökande balanserna inger betänkligheter. Utskottet förutsätter att vissa
av de reformer som nu föreslås kan bidra till att dels minska antalet
inkomna körkortsmål till länsrätterna, dels öka genomströmningstakten i
länsrätterna. Utskottet förutsätter också att regeringen och berörda myndigheter
uppmärksamt följer utvecklingen på området och vidtar de åtgärder
detta kan föranleda. Någon särskild åtgärd från riksdagens sida i ämnet
anser utskottet därför inte vara påkallad f. n.

Förslaget till lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar
har utformats med beaktande av förslagen i proposition
1979/80:1 om socialtjänsten. Riksdagen har emellertid ännu inte beslutat
om den lagändringen. Den nuvarande lydelsen av 14 och 18 §§ är därför
den som framgår av SFS 1979: 165 och SFS 1980:385. Utskottet föreslår
därför att paragraferna justeras i enlighet härmed.

Enligt förevarande proposition bör de nya bestämmelserna med vissa
undantag träda i kraft den 1 januari 1981. Utskottet finner emellertid att
tiden fram till nämnda tidpunkt är alltför knapp. Ikraftträdandet bör därför
bestämmas till den ljuli 1981. Ändringarna i lagen (1971:289) om allmänna
förvaltningsdomstolar och i lagen (1976:206) om felparkeringsavgift bör
dock kunna sättas i kraft redan den 1 januari 1981 med den övergångsbestämmelsen
att de äldre bestämmelserna i 14 § 3 lagen (1971:289) om
allmänna förvaltningsdomstolar skall gälla till utgången av juni 1981.

TU 1980/81:1

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande överflyttning av vissa körkortsmål

att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del
avslår motion 1980/81:1,

2. beträffande handläggningen av körkortsingripanden

att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del
lämnar motion 1979/80: 1361 utan åtgärd,

3. beträffande utländska körkort

att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del
lämnar motion 1980/81: 2 utan åtgärd,

4. beträffande äterkallelsegrunderna

att riksdagen avslår motion 1979/80: 1359.

5. beträffande återkallelse på grund av straffbelagd gärning

att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del
lämnar motion 1980/81: 3 utan åtgärd,

6. beträffande förfarandet när någon vill få tillbaka förarbehörigheten
efter återkallelse

att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del
lämnar motion 1979/80: 1360 utan åtgärd,

7. beträffande övningskörning

att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del
lämnar motionerna 1979/80:534 och 1979/80:1738 yrkandet 1
utan åtgärd,

8. beträffande körkortsbehörighet

att riksdagen avslår motion 1979/80:1738 yrkandet 2,

9. beträffande dels körning med bristfälliga bilar, dels olovlig körning att

riksdagen avslår motion 1979/80: 1738 yrkandena 3 och 4,

10. att riksdagen med bifall till propositionen i övrigt antar förslaget
till lag om ändring i körkortslagen (1977:477) med den ändringen
att ikraftträdandet senareläggs till den 1 juli 1981,

11. att riksdagen med anledning av propositionen antar förslaget till
lag om ändring i lagen (1971: 289) om allmänna förvaltningsdomstolar
med de ändringarna att paragraferna och ikraftträdandebestämmelsen
erhåller följande såsom utskottets förslag betecknade
lydelser:

TU 1980/81:1

Regeringens förslag Utskottets förslag

14 §

Länsrätt prövar

1. mål enligt skatte-, taxerings-, uppbörds- och folkbokföringsförfattningarna
i den utsträckning som är föreskrivet i dessa författningar,

2. mål enligt socialtjänstlagen 2. mål enligt barnavårdslagen
(1980:620), lagen (1980:621) med (1960:97), lagen (1954:579) om

särskilda bestämmelser om vård av nykterhetsvård, utlänningslagen

anga, utlänningslagen (1980:376). (1980:376). smittskyddslagen

smittskyddslagen (1968:231), lagen (1968: 231). lagen (1970: 375) om ut (1970:375)

om utlämning till Dan- lämning till Danmark, Finland, Ismark,
Finland, Island eller Norge land eller Norge för verkställighet

för verkställighet av beslut om vård av beslut om vård eller behandling

eller behandling och körkortslagen och körkortslagen (1977:477) i den

(1977:477) i den utsträckning som utsträckning som är föreskrivet i

är föreskrivet i dessa lagar samt mål dessa lagar samt mål enligt 21 kap.

enligt 21 kap. föräldrabalken. föräldrabalken.

18 §

Länsrätt är domför med en lagfaren domare ensam

1. när åtgärd som avser endast måls beredande vidtages,

2. vid sådant förhör med vittne eller sakkunnig som begärts av annan
länsrätt samt vid sådant förhör i ärende enligt utlänningslagen (1980: 376)
som begärts med stöd av 57 § samma lag,

3. vid beslut som avser endast rättelse av felräkning, felskrivning eller
annat uppenbart förbiseende.

4. vid beslut om återkallelse tills vidare av ett körkort, körkortstillstånd
eller traktorkort eller om vägran tills vidare att godkänna ett utländskt
körkort, när det är uppenbart att ett sådant beslut bör meddelas,

5. vid annat beslut som inte innefattar slutligt avgörande av mål.

Om det inte är påkallat av särskild anledning att målet prövas av fullsutten
rätt, är länsrätt domför med en lagfaren domare ensam vid beslut som
inte innefattar prövning av målet i sak.

Vad som sägs i andra stycket gäller även vid avgörande av

1. mål om utdömande av vite,

2. mål enligt bevissäkringslagen (1975: 1027) för skatte- och avgiftsprocessen,
enligt lagen (1978:880) om betalningssäkring för skatter, tullar
och avgifter, om handlings undantagande från taxeringsrevision, skatterevision
eller annan granskning och om befrielse från skyldighet att lämna
kontrolluppgift enligt taxeringslagen (1956:623),

3. mål om omedelbart omhän- 3. mål om omhändertagande för
dertagande enligt 6 § lagen utredning enligt 30 § barnavårdsla (1980:621)

med särskilda bestäm- gen (1960:97),

melser om vård av unga,

4. mål enligt uppbörds- och folkbokföringsförfattningarna med undantag
av mål om arbetsgivares ansvarighet för arbetstagares skatt,

5. mål om uppdelning av taxeringsvärde enligt 8 § 3 mom. sista stycket
kommunalskattelagen (1928: 370),

6. mål som avser ändring av taxerad inkomst med högst 1000 kronor,

7. mål enligt skatte- och taxeringsförfattningarna i vilket beslutet överensstämmer
med parternas samstämmiga mening,

TU 1980/81:1

Regeringens förslag Utskottets förslag

8. mål om rättshjälp genom offentligt biträde i ett ärende hos en annan
myndighet,

9. mål enligt körkortslagen (1977:477), om beslutet innebär att varning
meddelas eller om det är uppenbart att ett körkort, körkortstiilstånd eller
traktorkort skall återkallas eller att ett utländskt körkort inte skall godkännas,

10. mål i vilket saken är uppenbar.

Denna lag träder i kraft den I ja- Denna lag träder i kraft den 1 januari
1981. nuari \*få\. De äldre bestämmelser na

i 14 § 3 skall dock gälla till åtgången
av jani 1981.

12. att riksdagen med bifall till propositionen antar förslaget till lag
om ändring i lagen (1976: 206) om felparkeringsavgift.

Stockholm den 11 november 1980

På trafikutskottets vägnar
BERTIL ZACHRISSON

Närvarande: Bertil Zachrisson (s). Bertil Jonasson (c), Rolf Sellgren (fp).
Nils Hjorth (s), Wiggo Komstedt (m). Kurt Hugosson (s). Rune Torwald
(c). Sixten Pettersson (m). Anna Wohlin-Andersson (c). Ove Karlsson (s).
Eric Rejdnell (fp). Per Stenmarck (m), Rune Johansson (s). Margit Sandéhn
(s) och Sten-Ove Sundström (s).

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1980