Trafikutskottets betänkande 1980/81:1

om fortsatt körkortsreform (prop. 1979/80:178)

Propositionens hemställan

1 proposifion 1979/80:178 föreslår regeringen (kommunikationsdepartementet) riksdagen att anta dels förslagen till

1. lagom ändring i lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott,

2. lagom ändring i körkortslagen (1977:477),

3. lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar,

dels det till propositionen fogade förslaget till

4. lag om ändring i lagen (1976: 206) om felparkeringsavgifl.

Vidare bereds riksdagen tillfälle att ta del av vad föredragande departementschefen i propositionen har anfört om ställningstaganden till vissa internationella överenskommelser.

Propositionens lagförslag (I) om ändring i lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott har remitterats till justitieutskottet. Propositionen har i övrigt remitterats till trafikutskottet.

Proposifionens huvudsakliga innehåll

I propositionen förordas att frågor om återkallelse av körkort på grund av traflkbrott även i fortsättningen skall avgöras uteslutande av de allmänna förvaltningsdomstolarna. En samordning av ansvars- och körkortsfrågan föreslås dock på så sätt att den allmänna domstolen när den bestämmer påföljden skall kunna ta hänsyn till en körkortsåterkallelse som har följt eller kommer att följa på brottet. En sådan samordning blir av praktisk betydelse främst vid rattfylleribrott.

Tanken på att införa ett s. k. pricksystem avvisas.

Beträffande handläggningen föreslås bl. a. ett tvåpartssystem i körkortsprocessen genom att ett allmänt ombud förordnas i varje län för att föra det allmännas talan i vissa körkortsmål. Ombudet föreslås bli knutet till länsstyrelsen. Vissa äterkallelsegrunder och varningsinstilutet reformeras. Vidare förordas att möjligheten att förelägga försumliga förare att avlägga ett nytt förarprov används i ökad omfattning.

De viktigaste bestämmelserna om förfarandet i körkortsmålen föreslås samlade i körkorislagen i stället för att som nu vara spridda på olika författningar.

I propositionen redovisas också flera förenklingar och rationaliseringar I Riksdagen 1980/81. 15 saml. Nr I

TU 1980/81:1

TU 1980/81:1 2

som regeringen senare kommer att besluta om. Det gäller bl. a. ansökningar om körkort, giltighetstiden för körkortstillstånd, överflyttning av körkortsmål mellan länsrätter, återförvärv av förarbehörigheten efter återkallelse. registrering och utländska körkorts giltighet i Sverige.

Vidare föresläs en mindre jämkning i lagen om felparkeringsavgifl.

Slutligen förordas ratifikation av vissa internationella överenskommelser på vägtrafiklagstiftningens område.

De flesta av de nya reglerna är avsedda att träda i kraft den I januari 1981.

Lagförslagen

De lagförslag, som har remitterats till trafikutskottet, har följande lydelse:

1 Förslag till

Lag om ändring i körkortslagen (1977:477)

Härigenom föreskrivs i fråga om körkortslagen (1977: 477)

dels att 1, 2, 8-10, 15, 16, 18, 19, 21-24, 26, 32. 38 och 39 SS samt

rubriken närmast före 39 S skall ha nedan angivna lydelse, dels att i lagen skall införas tio nya paragrafer. 40-49 SS, av nedan

angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 s

Denna lag gäller behörigheten att föra motorfordon, terrängmotorfor-don, traktor och motorredskap.

Behörigheten att föra motorfordon eller terrängmotoifordon anges på följande sätt i körkort.

Bokstav	Behörighet	Bo	kstav	Behörighet
A	motorcykel Iför ning motorcykel försl när körkorlsha-varen har fvHl 18 år)	A		motorcykel
B	personbil, lätt lastbil och ett till sådan bil kopplat lätt släp-fordon, terrängvagn	B		personbil, lätt lastbil och ett till sådan bil kopplat lätt släp-fordon, lenängvagn
C	tung lastbil	C		tung lastbil
D	buss	D		buss
E	släpfordon, oavsett antal och vikt	E		släpfordon, oavsett antal och vikt

Behörighet att i yrkesmässig trafik för personbefordran föra personbil, lätt lastbil eller terrängvagn utmärkes i körkort med beteckningen TAXI.

TU 1980/81:1 3

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Bil. terrängvagn eller motorcykel får föras endast av den som har körkort för fordonet. Är till bil kopplat släpfordon skall körkortsbehörigheten omfiitta även detta.

Bil. terrängvagn eller motorcykel får föras endast av den som har körkort för fordonet. Ett körkort med behörigheten A gäller för tung motorcykel först när körkortsluivuren hur fyllt 18 år. Har släpfordon koppluts till en bil skall föraren ha körkort shehörighel även för detta.

Utan hinder av första stycket får lastbil, släpfordon eller buss föras I. utan last eller passagerare inom garageområde. verkstadsområde eller

bensinstationsområde eller eljest kortare sträcka av den som har körkort

med behörigheten B,

TU 1980/81:1 4

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

I annat fall än som avses i första Ett körkort blir också ogiltigt, om
stycket är körkort ogiltigt, om del ej det inte efler ansökan av körkorts-
efier ansökan av körkortshavaren havaren förnyas senast vid den tid-
förnyas senast vid den tidpunkt un- punkt under tionde året efter utfär
der tionde året efter utfärdandet el- dandet eller senaste förnyelsen som
ler senaste förnyelsen som statens tnifiksäkerheisvcrkct har bestämt.
trajiksäkerhetsverk har bestämt. Ett sådant körkort får förnyas, om
Sådant körkort får förnyas, om kör- körkortshavaren ansöker om del
kortshavaren ansöker därom inom inom ett år frun det att kortet blev
ett är från det alt kortet blev ogil- ogiltigt,
tigt.

16 S
Körkort skall återkallas. Ett körkort skall återkallas

1. om körkortshavaren har brutit mot 1 S andra slyckel eller 4S lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott.

2. om körkortshavaren har brutit 2. om körkortshavaren har brutit mot 5 S samma lag och personskada mot 5 S samma lag och övcrträdel-eller sådan sakskada som ej är sen inte kan anses som ringa, ringa har uppkommit.

3. om körkortshavaren genom upprepade förseelser i väsentlig grad har visat bristande vilja eller förmåga att rätta sig efter de bestämmelser som gäller i trafikens eller trafiksäkerhetens intresse för förare av motordrivet fordon eller spårvagn.

4. om körkortshavaren i annat 4. om körkortshavaren i annat
fall har brutit mot en från trafiksä- fall har brutit mot en från traliksä-
kerhelssynpunkt väsentlig regel vid kerheissynpunkt väsentlig regel vid
förande av motordrivet fordon eller förande av (7/ motordrivet fordon
spårvagn, eller en spårvagn och överträdelsen

inte kan (inses som ringa.

5. om körkortshavaren på grund av opålitlighet i nykterhelshänseende ej hör ha körkort.

6. om det med hänsyn till brottslig gärning sotn körkortshavaren har gjort sig skyldig till kan antagas att han ej kommer alt respektera trafikreglerna och visa hänsyn, omdöme och ansvar i trafiken eller om han på grund av sina personliga förhållanden i övrigt ej kan anses lämplig som förare av körkorlspliktigt fordon,

7. om körkortshavarens förutsättningar för rätt alt föra körkorlspliktigt fordon är så väsentligt begränsade genom sjukdom, skada eller dylikt uti han från trafiksäkerhelssynpunkl ej vidare bör ha körkort.

8. om körkortshavaren ej följer föreläggande all ge in läkarintyg eller bevis om godkänt förarprov.

9. om körkortshavaren ej följer föreläggande all förnya körkort.

10. om körkortshavaren begär att körkortet skall återkallas.

I8S
Beslut om stiiltig återkallelse av Till grund för återkallelse av kör-

körkort på grund av straff belagd kort till jöljd av brott si i g giiniiiii;

Nuvarande lydelse gärning får ej meddelas förrän frågan om straff har blivit avgjord genom dom som har vunnit laga kraft. Vad som har sa).;ts nii gäller dock ej

1. om omständigheterna är sådana, att körkortshavaren oavsett utgången i ansvarsfrågan kan anses olämplig att .föra körkortsplik-tigt.fordon,

2. om åklagare med stöd av 20 kap. 7 § rättegångsbalken eller motsvarande bestämmelse i annan författning har meddelat beslut att ej tala å gärningen.

Föreslagen lydelse skall beträffande frågan huruvida brott föreligger läggas liigakraft-viinnen dom eller åklagares beslut enligt 20 kap. 7 >i rättegångsbalken eller motsvarande bestäiniuelse i annan författning att ej tala å gärningen.

Uppstår fråga om återkallelse av körkort och kan det på sannolika skäl antagas, att körkortet kommer att återkallas slutligt, skall körkortet återkallas tills vidare.

Rör jrågan återkallelse på grund av brott mot 4§ lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott och hade föraren före färdens slut förtärt starka drycker i sådan mängd att alkoholkoncentrationen i hans blod under eller efter färden uppgick till minst 0,8 promille, skall körkortet återkallas tills vidare.

Ett körkort skall återkallas tills vidare i avvaktan på slutligt avgörande av återkallelsefrågan om det på sannolika skäl kan antas att körkortet kommer alt slutligt återkallas på någon av de grunder som avses i 16 § t —7. Grundas beslutet på misstanke om brottslig gärning, skall beslutets giltighetstid begränsas enligt vad som gäller för spärrlid enligt 21 §.

Nuvarande lydelse

högst tre år. Vid brott som avses i I S andra slyckel eller 4S 1 mom. lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott bestämmes spärrtiden till lägst ett år.

Inträffar under spärrtid oinsltin-dighct som kun föranleda nytt beslut om sådan lid. får j>r(">vas om den redan bestämda späirtideii skall förlängas. Sådan prövning sker efter ansökan. Ansökan skall göras före spärrlidens utgång. Prövningen avser sökandens förhållanden fram till tidpunkten för beslutet. Förlängning får ske med högst tre år vid varje ny prövning.

Vad som anges i andra stycket skull tillämpas på motsvarande sätt om det under spärrtiden har friiin-koininit sådan omständighet som har inträffa I före beslutet om spärrtid men inte har varit känd vid det tillfället.

Föreslagen lydelse bestämmus. Vid brott som avses i I S andra stycket eller 4S I mom. lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott skall spärrtiden bestämmas till lägst ett år.

2 mom. lagen (1951:649) om straff mot 4 S 2 mom. lagen 11951:649) om

Har i fråga om körkortsliavare .förekommit sådana omständigheter att det finns särskild anledning att erinra lioiiom om de krav som ställes på honom från irajlksäker-hetssynpunkt. får varning meddelas honom, om skäl för återkallelse ej föreligger.

Har körkortsliavare brutit mot 4 S

för vissa trafikbrott men hade han ej före färdens slut förtärt starka drycker i sådan mängd all alkoholkoncentrationen i hans blod under eller efter färden uppgick till 0.8 promille, får varning meddelas honom i stället för att beslut fattas om återkallelse av körkortet, om han ej tidigare liar dömts för brott mot 4 § nämnda lag och omständigheterna är mildrande.

Har i fråga om körkortsluivare .föi-ekommit sådana omständigheter som avses i 16 § 2-6, får varning meddelas i ställei för beslut

/ stället för att körkortet återkallas skall körkortshavaren meddelas varning i sådana fall som avses i 16 § 2—6. om viiriiingen av särskilda skäl kan anses vara en tillräcklig åtgärd.

har brutit

Om körkortsha\

straff för vissa trafikbrott men inte före färdens slut hade förtärt starka drycker i sådan mängd att alkoholkoncentrationen i hans blod under eller efter färden uppgick till 0.8 promille, får varning meddelas honom i stället för återkallelse om omständigheterna är mildrande.

Har körkortshavarc vid förande av motordrivet fordon eller spårvagn gjort sig skyldig till grov vårdslöshet eller visat uppenbar likgiltighet för andra människors liv eller egendom eller företett lydliga tecken på påverkan av starka drycker eller annat ämne. eller saknar han till följd av sjukdom, skada eller dylikt förutsättningar att föra körkorlspliktigt fordon på ett trafik-säkert sätt. oinhändertriges körkortet.

Misstankes att köi-kortshavare vid förande av motordrivet fordon eller spårvagn har brutit mot 4S lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott, och hade han före färdens slut förtärt starka drycker i sådan mängd alt alkoholkoncentrationen i hans blod uppgick till minst 0,5 promille under eller efter färden omhäiidertages körkortet sedan analyshcvis har erhållits. Är fråga om brott mot 4S 2 mom. nämnda lag, men uppgick alkoholkoncentrationen ej till 0,8 promille. /(»• om omständigheterna vid brottet kan anses mildrande, körkortet omhändertagas endast om körkortshavaren tidigare har dömts för brott mot 4 § nämnda lag.

Om körkortshavaren vid förande av ett motordrivet fordon eller en spårvagn har gjort sig skyldig till grov vårdslöshet eller visat uppenbar likgiltighet för andra människors liv eller egendom eller företett tydliga tecken pfl påverkan av starka drycker eller annat ämne, eller (nn han till följd av sjukdom, skada eller dylikt saknar förutsättningar att föra körkortspliktigt fordon pä ett trafiksäkerl sätt. skall körkortet omliäiiderias.

Misstänks att körkorlshuvureii vid förande av ett motordrivet fordon eller en spårvagn har brutit mot 4S lagen (1951:649) om strafl för vissa trafikbrott, och hade han före färdens slut förtärt starka drycker i sådan mängd att alkoholkoncentrationen i hans blod uppgick till minst 0.5 promille under eller efter färden, skall körkortet omhändertas sedan anulysheviset har erhållits. Är det fråga om en brott mot 4S 2 mom. nämnda lag. men uppgick alkoholkoncentrationen inte till 0.8 promille, skall körkortet inte omhändertas om omständigheterna vid brottet kan anses mildrande.

Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer meddelar ytterligare toreskrifter i de avseenden som anges i denna lag och föreskrifter om undantag från lagen. Detsamma gäller föreskrifter om förar-utbildning och registrering av fordonsförare. Regeringen får även meddela föreskrifter om utländska körkorts giltighet i landet.

Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer får för visst fall förordna om undantag från bestämmelse i denna lag.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar ytterligare föreskrifter i de avseenden som anges i denna lag och föreskrifler om undantag från lagen. Delsamma gäller föreskrifter om förarulbildning och om sådan registrering som behövs för tillämpningen (IV lagen. Regeringen får även meddela föreskrifler om utländska körkorts giltighet i landet.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får / enskilda fall medge undantag från denna lae.

TU 1980/81:1

Nuvarande lydelse

som länsstyrelsen har när den

handlägger ett körkortsärende.

Finns del anledning att anta att någon inte bör ha körkort eller traktorkort pä grund av sina nykterhetsförhållanden, får länsstyrelsen eller domstolen höra socialnämnden, om nämndens yttrande har betydelse för ärendets avgörande.

Domstolens beslut om varning eller återkallelse skall delges den som beslutet rör. Mot beslut om varning enligt denna lag får talan inte föras.

Föreslagen lydelse

går (IV förcskrijter som regeringen

beslutar.

Om länsstyrelsen finner anledning anta att någon inte bör ha körkort eller traktorkort på grund av sina nyklerhetsförhållanden. får länsstyrelsen höra socialnämnden, om nämndens yttrande har betydelse för ärendets avgörande.

Länsrätten prövar mål om återkallelse av körkort, körkort st ill-stånd och traktorkort, mål om nedsättning av späntid efter återkallelse. mål om återkallelse som avses i 20 § första stycket 2 och mål om vägran att godkänna ett utländskt körkort.

41 S

Mål som avses i 40 § anliäiigig-görs i länsrätten genom ansökan.

Om ett körkort eller ett traktor-kort är omhändertaget enligt 23 §. skall länsrätten ulan diiijsmål pröva om körkortet eller traklorkortet skall återkallas tills vidare eller återställas.

42 §

I mål enligt denna lag jår rätten förelägga den enskilda parten att ge in läkarintyg eller bevis om godkänt förarprov. Rätten får också, under de förutsättningar som anges i 39 § tredje stycket, höra socialnämnden.

43 § Beslutar rätten om återkallelse, får rätten samtidigt förordna ati ett godkänt förarprov skatt avläggas innan körkort eller traktorkort lämnas ut. Om det begärs, skall rätten också pröva frågan om ett sådant

44 §

Om rätten i ett mål om återkallelse av körkort, körkortstillstånd eller traktorkort beslutar att återkallelse inte skall ske. får rätten lyieddela särskilda villkor för körkortet eller traktorkortet eller besluta att en förnyad personutredning skall göras vid en senare tidpunkt. Gäller målet återkallelse av ett körkortstillstånd, får rätten förlänga giltighetstiden för tillståndet.

45 §

Ett beslut om återkallelse eller varning skall delges den som beslutet rör.

Ett beslut enligt denna lag gäller (omedelbart, om inte annat JÖrord-nas.

46 Ii

Ett jöreläggande som avses i 42 § Jår överklagas endast i samhand med talan mot det beslut varigenom målet avgörs.

Ett beslut ifråga om förlängning av giltighetstiden för ett körkortstillstånd fcir inte överklagas.

47 §

Det allmännas talan i sådana mål som avses i 40 >> förs av allmänt ombud. Det allmänna ombudet har samma utredningsbefogenheter som rätten har enligt denna lag.

Det allmänna ombudet får föra talan även till den enskilda parlens förmån.

48 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer förord-

TU 1980/81:1 11

Nuvarande lydelse ' Föreslagen lydelse

nar för varje län en eller jlera personer att vara allmänt ombud och ersättare Jör dem.

49 § Besvär av det allmänna ombudet skall anföras inom tre veckor från den dag då det överklagade bestulet meddelades.

Har en part anfört besvär över ett beslut, får även motparten föra lalan mot beslutet, trots alt besvärstiden har gått ut. Besvären skall dock anföras inom en vecka från utgången av besvärstiden för den första hesvärstalan. Återkallas eller förfäller denna, är även den senare besvärstalan .förfallen.

Denna lag träder i kraft den I januari 1981. Bestämmelserna i 39 S tredje stycket och 42 S andra meningen träder dock i kraft den dag regeringen bestämmer.

Regelingen tar meddela de övergångsbestämmelser som behövs.

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar

Härigenom föreskrivs all 14 och I8SS lagen (1971:289) om allmänna förvallningsdomslolar' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

14 S-Länsrält prövar

1. mål enligt skalle-, laxerings-, uppbörds- och folkbokföringsförfalt-
ningarna i den utsträckning som är föreskrivet i dessa författningar.

2. mål enligt socialtjänstlagen 2. mål enligt socialljänsllagen
(1979:000). lagen (1979:000) med (1979:000). lagen (I979:()00) med
särskilda bestämmelser om vård av särskilda bestämmelser om vård av
unga, utlänningslagen (1954:193). unga. utlänningslagen (1980:000).
smitlskyddslagen (1968:231) och smillskyddslagen (1968: 23 I). lagen
lagen (1970:375) om utlämning till (1970:375) om utlämning till Dan-
Danmark. Finland, Island eller mark. Finland. Island eller Norge

' Lagen omtryckt 1979:16?.

- Lydelse enligl (örskig i prop. 1979/80:1.

TU 1980/81:1 12

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Norge för verkställighet av beslut för verkställighet av beslut om värd
om vård eller behandling i den ut- eller behandling och körkortslagen
sträckning som är föreskrivet i des- (1977:477) i den utsträckning som
sa lagar saml mål enligl 21 kap. för- är föreskrivet i dessa lagar saml mål
äldrabalken. enligl 21 kap. föräldrabalken.

3. såvitt gäller svenskt körkort, trafikkort eller Iraktorkort. mål om varning eller återkallelse och. såvitt gäller utländskt körkort, mål om varning eller vägran att godkänna kiirkortet. allt enligt vad därom är särskilt föreskrivet.

18 S- Länsrätt är domför med en lagfaren domare ensam

1. när åtgärd som avser endast måls beredande vidtages.

2. vid sådant förhör med vittne 2. vid sådant förhör med vittne eller sakkunnig som begärts av an- eller sakkunnig som begärts av annan länsrätt samt vid sådant förhör nan länsrätt saml vid sådant förhör i ärende enligl utlänningslagen i ärende enligl utlänningslagen (1954:193) som begärts med stöd av (1980:000) som begärts med stöd av 40S samma lag. 57 S samma lag.

3. vid beslul som avser endast rättelse av felräkning, felskrivning eller annat uppenbart förbiseende.

4. vid bes\ut. såvitt gäller svenskt 4. vid beslul om ålerkallelse lills körkorl. n-c(//AA(«7 eller Iraktorkort. vidare av ett körkort, körkortstill-om återkallelse tills vidare eller, så- stånd eller traktorkort eller om väg-viti gäller utländskt körkort, om ran tills vidare att godkänna ett ut-vägran lills vidare all godkänna ländskl körkort, när det är uppen-körkortet. när del är uppenbart all barl all ett sådant beslut bör med-sådant beslut bör meddelas. delas,

5. vid annat beslut som inte innefattar slutligt avgörande av mål.

Om del inte är påkallat av särskild anledning all målet prövas av fiillsiit-ten rätt, är länsrätt domför med en lagfaren domare ensam vid beslut som inte innefattar prövning av målet i sak.

Vad som sägs i andra stycket gäller även vid avgörande av

1. mål om utdömande av vite.

2. mål enligt bevissäkringslagen (1975:1027) för skalle- och avgifts-processen, enligt lagen (1978: 880) om betalningssäkring för skaller, tullar och avgifter, om handlings undanlagande från taxeringsrevision, skallerevision eller annan granskning och om befrielse från skyldighet alt lämna konlrolluppgift enligt taxeringslagen (1956: 623).

3. mål om omedelbart omhändertagande enligt 6S lagen (1979:000) med särskilda bestämmelser om vård av unga.

4. mål enligt uppbörds- och folkbokföringsförfatlningarna med undanlag av mål om arbetsgivares ansvarighet för arbetstagares skall.

■' Lydelse enligl förslag i piop. 1979/8(1: 1 och prop. 1979/80: l.S3.

TU 1980/81:1 13

Nuvarande lydelse Fiireslagcn lydelse

5. mål om uppdelning av taxeringsvärde enligl 8S 3 mom. sista slyckel kommunalskattelagen (1928: 370),

6. mål som avser ändring av laxerad inkomst med högst I 000 kronor.

7. mål enligl skalle- och laxeringsförfättningarna i vilket beslutet överensstämmer med parternas samstämmiga mening,

8. mål om rättshjälp genom offentligt biträde i ett ärende hos en annan myndighet,

9. mål enligt körkortslagen (1977:477). om beslutet innebär att varning meddelas eller om det är uppenbart att ett körkort, körkorts-tillstånd eller iraktorkort skull återkallas eller att ett utländskt körkort inte skall godkännas.

9. mål i vilket saken är uppenbar. 10. mål i vilket saken är uppen-

bar.

Denna lag träder i kraft den I januari 1981.

3 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1976:206) om felparkeringsavgift

Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1976:206) om felparkeringsavgift skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 S
Felparkeringsavgift utgör lägst Regeringen får ange det högsta

femtio och högst etthundrafemtio och del lägsta belopp som felpar-
kronor, keringsavgifter får fastställas till.

Beloppen får därvid varieras med
hänsyn till skilda slag av
parkeringsöverträdelser.
I Aw«w/(/i, som svarar för trafik- I de kommuner som svarar för

övervakning enligt lagen (1964:321) trafikövervakning enligl lagen
om kommunal trafikövervakning, (1964:321) om kommunal trafik-
fastställer kommunfullmäktige fel- övervakning fastställer kommun-
parkeringsavgiftens belopp. I an- fullmäktige felparkeringsavgiflens
nan kommun fastställes beloppet belopp. I andra kommuner fäst-
av länsstyrelsen. v/fi/Z.v beloppet av länsstyrelsen.

Denna lag träder i kraft den I januari 1981.

TU 1980/81:1 14

Under den allmänna motionstiden 1980 väckta motioner

I motion 1979/80: 534 av El ver Jonsson och Margareta Andrén (båda fp) yrkas att riksdagen beslutar anhålla hos regeringen all körkorlsförordning-en ändras så att obehörig övningskörning förhindras i enlighet med vad som sägs i motionen.

I motion 1979/80: 1359 av Per Stenmarck (m) yrkas att riksdagen beslutar anta följande förslag till tillägg till 16 § körkortslagen:

11. om körkortshavaren förvärvat sill körkort jämlikt KK den 6 juni 1962 (nr 262) och därvid som grund för sin ansökan företett falskt utländskt körkort eller därmed jämförlig handling.

I motion 1979/80: 1360 av Per Stenmarck (m) yrkas att riksdagen anhåller att regeringen ändrar 39 och 42 S§ i körkorlsförordningen i enlighet med följande förslag

39 S

Har för återkallelse ej åberopats annan grund än som avses i 16 § mom. 2, 3 eller 4 körkortslagen (1977:477) och göres ansökan om körkortslillslånd eller förhandsbesked senasl en månad efler spärrtidens utgång eller, i del fall då fiden innan slutlig återkallelse är längre än spärrtiden, senast en månad efter delgivning av beslut om slutlig ålerkallelse, behöver besked om personutredning ej bifogas ansökningen. Föreligger särskilda skäl får dock förordnas om personutredning. Beslut om förlängning av spärrtid eller beslut om ny spärrtid får ej meddelas utan att förnyad personutredning har skett.

42 S Efter återkallelse av körkort enligt 16 S 1-6 körkortslagen (1977:477) lämnas körkort ut ulan all nytt, godkänt förarprov behöver avläggas, om spärrtiden har varit högst tolv månader och ansökan om körkortslillslånd har gjorts inom tid som anges i 39 S. Föreligger särskilda skäl får dock i beslut om ålerkallelse bestämmas att godkänt förarprov skall avläggas.

I motion 1979/80: 1361 av Per Stenmarck (m) yrkas att riksdagen beslutar anta följande förslag till ändrad lydelse av 22 S mom. 1 körkortslagen:

Har i fråga om körkortshavarc förekommit sådana omständigheter att det finns särskild anledning att erinra honom om de krav som ställes på honom från trafiksäkerhetssynpunkt, får erinran meddelas honom, om skäl för återkallelse ej föreligger.

TU 1980/81:1 15

I motion 1979/80: 1738 av Blenda Littmarck och Margareta Gärd (båda m) yrkas all riksdagen hos regeringen anhåller om översyn av

1. körkorlslagens regler om i vilka fall olovlig körning resp. återkallelse av körkort skall medföra att vederbörandes möjligheter alt övningsköra inskränks,

2. reglerna i körkortslagen om olika körkortsbehörighet, i syfte att förtydliga dem så att medborgarna inte på grund av bestämmelsernas svåriill-gänglighel drabbas av straff,

3. de regler varmed lagstiftaren söker förmå medborgarna att inte köra bristfälliga bilar.

4. de regler som syftar till alt slävja olovlig körning.

Motioner väckta med anledning av proposition 1979/80:178

I motion 1980/81: I av Allan Ekström och Inger Lindquist (båda m) yrkas att riksdagen - med avslag på propositionen i motsvarande del - beslutar anhålla alt regeringen framlägger ett nytt förslag till körkortsreform såvitt avser överflyttning av körkortsärenden till allmän domstol med anledning av riksdagens tidigare fattade beslut härom.

1 motion 1980/81:2 av Gölhe Knutson och Gullan Lindblad (båda m) yrkas alt riksdagen beslutar att s.k. utbylesföifarande ulan förarprov begränsas till all gälla endast B-körkori.

I motion 1980/81:3 av Daniel Tarschys (fp) yrkas att riksdagen vid sin prövning av proposifionen tillgodoser det i motionen framförda önskemålet om snabbare handläggning av vissa körkorlsmål.

Utskottet

I propositionen behandlas förslagen i körkortsutredningens belänkande (SOU 1978: 27) Forlsall körkorlsreform och remissyttrandena över betänkandet. Flertalet av frågorna har tidigare förelagts riksdagen (prop. 1975/ 76:155, TU 1975/76:28, rskr 1975/76:390) men har då anseils behöva belysas ytterligare innan slutlig ställning tas till dem. Vidare tas i propositionen upp några frågor som har aktualiserats främst i anledning av erfarenheterna av den nya körkorlslagstiflning som trädde i kraft den I januari 1978. Slutligen behandlas en framställning från Stockholms kommun om felparkeringsavgifterna samt — för riksdagens information - ställningstagandena till 1968 års Wienkonventioner på vägtrafiklagstiftningens område och de därefter träffade Europaöverenskommelserna.

De lösningar som förordas i propositionen anser sig ulskoilel kunna biträda. I det följande behandlar ulskoilel därför huvudsakligen endast de

TU 1980/81:1 16

delar av deparlemenlschefens framställning som berörs av de motioner som har väckts med anledning av propositionen saml under den allmänna motionstiden 1980.

Överflyttning av vissa körkortsmål från förvaltningsdomstol till allmän domstol

Riksdagen (TU 1975/76: 28. rskr 1975/76: 390) har tidigare uttalat att den allmänna domstolen borde besluta om körkortsåterkallelser vid sådana trafikbrott, beträffande vilka domstolen samtidigt dömer i saken. Bl. a. vissa gränsdragningsproblem som kunde uppkomma i sammanhanget skulle dock utredas ytterligare innan ett förslag i ämnet förelades riksdagen.

Körkortsutredningen har belyst dessa gränsdragningsproblem och vissa andra frågor som måste beaktas vid en uppdelning av körkorlsmålen mellan tingsrätten och länsrätten. Utredningens skitsals är att nackdelarna med en sådan överflyttning är större än fördelarna, särskilt om hänsyn också tas till de förslag till förbättringar av handläggningen av körkorlsär-endena som utredningen föreslår.

Flertalet av remissinstanserna instämmer med utredningen, däribland riksåklagaren, Svea hovrätt, trafiksäkerhelsverkel och Nationalföreningen för trafiksäkerhetens främjande (NTF). vilka tidigare har uttalat sig för en överflyttning. Bl. a. domstolsverket och Sveriges domareförbund förordar en överflyttning men anseV all den då måste avse alla körkortsmål och att en så ingripande reform kräver ytterligare utredningsarbete.

Departementschefen ansluter sig till utredningens och flertalet remissinstansers bedömning, alt nackdelarna med en partiell överflyttning är större än fördelarna. Enligt departementschefen kan övertlyttningen ske enligt två alternativ, som emellertid båda har betydande nackdelar. Del ena alternativet är att den allmänna domstolen får pröva körkortsfrågan enbart med beaktande av det trafikbrott för vilket domstolen samtidigt dömer. Det innebär att hela körkorlsfrågan inte kan avgöras i ett sammanhang med följd att körkortshavaren i vissa fall löper risk att få genomföra en process även i förvaltningsdomstolen. Det andra alternativet är att den allmänna domstolen får beakta alla omständigheter som är av betydelse för körkorlsfrågan och tillämpa de äterkallelsegrunder som vid denna allsidiga bedömning blir aktuella. Det innebär all i huvudsak samma typ av körkorlsmål avgörs i vissa fall av allmän domstol, i andra av allmän förvaltningsdomstol. Inget av dessa alternativ är enligt departementschefen acceptabelt, vare sig från principella eller praktiska synpunkter.

Enligt departementschefen framgår det klart av det material som nu har lagts fram att frågor om körkortsingripanden bör avgöras i ett sammanhang och av samma myndighet. Vidare anser departementschefen alt det finns flera skäl mot att nu ta upp till diskussion frågan om en överflyttning av alla körkortsmål till allmän domstol. Bl. a. pekas på alt länsdomstolarna nyligen har brutits ut från länsstyrelserna och omvandlats till frislående all-

TU 1980/81:1 17

manna förvaltningsdomstolar och att flera av förslagen som nu läggs fram är ägnade att effektivisera handläggningen av körkortsmålen och att skapa ökad trygghet för att såväl rätts- som trafiksäkerhetsaspekterna tillgodoses. Flera av de fördelar som man tidigare har anfört för en överflyttning av vissa körkortsmål till tingsrätten sägs därför ändå kunna uppnås. Departementschefen är dock medveten om att den nuvarande ordningen även i fortsättningen kan komma att uppvisa brister och att det därför är angeläget att utvecklingen på området följs uppmärksamt.

I motion 1980/81: I (m) hemställs att riksdagen - med avslag på propositionen i motsvarande del - beslutar anhålla all regeringen framlägger ett nytt förslag till körkortsreform såvitt avser övertlyttning av körkortsärenden till allmän domstol med ledning av riksdagens tidigare fattade beslut härom.

Utskottet finner att den utredning som har gjorts visar att en uppsplittring av körkortsmålen mellan tingsrätt och länsrätt har betydande nackdelar. Utskottet vill särskilt peka på alt risken för två prejudikatinslanser blir uppenbar, om båda domstolarna kan besluta om körkortsingripanden på grund av trafikbrott. Med hänsyn härtill och dä förslag nu läggs fram som syftar till att förstärka processen i länsrätten anser sig utskottet kunna biträda departementschefens förslag. Utskottet avstyrker således motionen i fråga.

Handläggningen av körkortsingripanden

I propositionen förordas att ett allmänt ombud förordnas i varje län för att föra det allmännas talan i mål om återkallelse av körkort. Vidare föreslås nya bestämmelser om nämndemäns medverkan i körkortsmålen och att det införs en möjlighet att flytta över ett körkortsmål från en länsrätt till en annan. Det sistnämnda förslaget gör det möjligt för körkortshavaren alt få målet handlagt vid länsrätten i det län där han stadigvarande vistas. Detta underlättar för den som vill ha en muntlig förhandling. Varningsinstitutet föreslås också reformerat, bl. a. så att den lindrigaste formen av varning, s.k. självständig varning, benämns erinran. Slutligen förordas att förelägganden om förarprov även i fortsättningen skall användas endast som ett led i utredningsförfarandet och inte som en reaktion vid sidan av återkallelse, varning och erinran samt att något formellt hinder inte ställs upp mot förfarandet med s.k. förarprovsremisser, som har utbildats i praxis.

Utskottet har inget att erinra mot förslagen i denna del. Härigenom är också yrkandet i motion 1979/80: 1361 (m) om den s. k. självständiga varningen tillgodosett. Motionen bör därför inte föranleda någon särskild åtgärd frän riksdagens sida.

TU 1980/81:1 18

Utländska körkort

Av propositionen framgår all kritik har riklats mot bestämmelserna på detta område. De anses svåröverskådliga, invecklade och i några delar motstridiga. De förslag som redovisas i propositionen för att rätta till dessa missförhållanden anser sig utskottet i huvudsak kunna biträda. En av frågorna, som också har tagits upp i motionen 1980/81: 2 (m), har emellertid gett utskottet anledning till en särskild kommentar.

Körkortsutredningen har föreslagit att möjligheten att byta ut ett utländskt körkort mot ett svenskt utan alt avlägga förarprov begränsas till körkort med behörigheten B, dvs. det vanliga bilkörkorlet. I propositionen förordas emellertid att utbytesförmånen skall gälla körtkortsklasserna A och B, dvs. även körkort för motorcykel.

I förutnämnda motion hemställs att utbytesförfarandel utan förarprov begränsas till att gälla endast körkort med behörigheten B. Som skäl anförs alt man i Sverige numera alltid kräver ett förarprov pä motorcykel för all få ett körkort med behörigheten A, medan del i flertalet andra länder inte förekommer några sådana prov för alt få köra motorcykel. I motionen hänvisas till ett tidigare uttalande av utskottet (TU 1974:22). att del från trafiksäkerhetssynpunkt är i hög grad angeläget att förare av motorcykel erhåller utbildning för just detta slag av fordon och att körkort för bil inte skall medföra behörighet att föra motorcykel. Sedan den I januari 1976 gäller också i Sverige att ett godkänt förarprov med bil inte ger rätt att köra även motorcykel. Ett körkort i klassen AB, som har utfärdats tidigare efter prov med enbart bil, gäller dock även i fortsättningen också för motorcykel.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det från trafiksäkerhets-synpunkt inger betänkligheter att låta utbytesförmånen gälla även körkort för motorcykel, om något prov för motorcykel inte har avlagts innan del utländska körkortet utfärdades. Frågan har emellertid också en anknytning till trafiksäkerhetsutredningens förslag i betänkandet (Ds K 1980:6-9) Trafiksäkerhet - problem och åtgärder, i vilket utredningen föreslår bl. a. en ny klassindelning för motorcyklarna. Utskottet anser därtör att den bör behandlas av regeringen i samband med ställningstagandena till trafiksäkerhetsutredningens förslag. 1 avvaktan härpå synes någon särskild åtgärd frän riksdagens sida inte vara påkallad i anledning av motionen.

Aterkallelsegrunderna

Vad som sägs i propositionen om återkallelse av körkort på grund av s.k. smitning och på grund av brott mot grundläggande trafiksäkerhetsregler har inte gett utskottet anledning till någon erinran.

I motion 1979/80: 1359 (m) hemställs att riksdagen antar ett förslag till tillägg till aterkallelsegrunderna av innebörd att ett körkort skall återkallas om körkortshavaren har förvärvat körkortet enligt bestämmelserna om utbyte av utländskt körkort mot svenskt och därvid företett ett falskt

TU 1980/81:1 19

utländskt körkort eller därmed jämföriig handling. Enligt motionären saknas en återkallelsegrund för dessa fall.

Utskottet vill till en början anknyta till departementschefens förslag om de utländska körkorlen. Där förordar departementschefen att en ansökan om utbyte av ett utländskt körkort mot ett svenskt skall kunna avvisas om det finns anledning anta att del utländska körkortet inte är äkta. Det innebär att sökanden får ett större ansvar för att den handling som åberopas är ett giltigt körkort. En sådan ordning bör bidra till att antalet felaktiga utbyten minskar.

Skulle ett falskt utländskt körkort ändå ha bytts ut mot ett svenskt finns det givelvis all anledning att ifrågasätta om körkortshavaren fyller kraven för alt inneha körkort. Körkortshavaren kan då med stöd av 33 § körkortsförordningen föreläggas att ge in ett bevis om godkänt förarprov. Följs inte föreläggandel skall körkortet återkallas enligl 16 S 8 körkorislagen. Avlägger körkortshavaren ett godkänt förarprov. bör enligt utskottels mening körkortet inte återkallas.

Med hänvisning till det anförda avstyrks motionen i fråga.

Återkallelse på grund av straffbelagd gärning

Enligt huvudregeln i 18 § körkorislagen får beslutet om slutlig återkallelse av ett körkort på grund av straffbelagd gärning inte meddelas förrän frågan om straffbar blivit avgjord genom en dom som har vunnit laga kraft.

Av propositionen framgår att denna regel i vissa fall kan leda till stötande resultat. Om ett körkort har återkallats tills vidare och det slutliga avgörandet i ansvarsfrågan dröjer, t. ex. på grund av överklaganden, händer det nämligen att den spärrtid som bestäms i beslutet om slutlig återkallelse understiger den tid som föraren faktiskt har varit fråntagen förarbehörigheten.

Denna fråga berörs också i motion 1980/81:3 (fp) om en snabbare handläggning av vissa körkortsmål. Enligt motionären skulle länsrätten t.o.m. vara förhindrad att ompröva det interimistiska beslutet innan domen i ansvarsfrågan har vunnit laga kraft.

På inrådan av lagrådet förordas i propositionen den lösningen att giltighetstiden för det interimistiska beslutet begränas i enlighet med vad som gäller för spärrtid. Om något slutligt avgörande i brotlmålsdelen inte föreligger vid utgången av denna tid, återfår körkortshavaren sill körkort lika tidigt som om en spärrtid hade gällt. I sitt slutliga beslut kan länsrätten sedan med stöd av den föreslagna nya bestämmelsen i 24 S första stycket körkorislagen förordna att något ytterligare ingripande inte skall ske.

Utskottet tillstyrker denna ordning. Med anledning av påslåendet i den ifrågavarande motionen vill utskottet dessutom framhålla att ett interimistiskt beslut kan upphävas eller på annat sätt ändras utan något särskilt stadgande om det.

TU 1980/81:1 20

Med hänvisning till det anförda synes förenämnda motionsyrkande tillgodosett, varför motionen inte bör föranleda någon särskild åtgärd från riksdagen sida.

Ändringar i körkortsförordningen

I propositionen redovisar departementschefen för riksdagens information huvuddragen i de förslag till ändringar i körkorlsförordningen som han senare avser att lägga fram för regeringen. Det är frågor som rör bl. a. förfarandet när någon \i\\ få tillbaka förarbehörigheten efter ålerkallelse och förutsättningarna för privat övningskörning.

Utskottet har inget att erinra mot propositionen i denna del. Härigenom kommer också yrkandena i motion 1979/80: 1360 (m) om spärriiden för körkort och i motionerna 1979/80: 534 (fp) och 1979/80: 1738 (m) yrkandet ! om visst förbud för den som saknar körkort att övningsköra privat att tillgodoses. Yrkandena bör därför inte föranleda någon särskild åtgärd från riksdagens sida.

I mofion 1979/80: 1738 (m) hemställs vidare (yrkandena 2-4) om en översyn av reglerna om olika körkortsbehörighei och av de regler som skall motverka dels körning med bristfälliga bilar, dels olovlig körning.

Enligt motionärerna är särskilt definitionen på ett lätt släpfordon relativt svårfunnen och svårtillgänglig, vilket gör att en förare som ovetande om den rätta definitionen låter sin bil dra ett tungt släpfordon gör sig skyldig till olovlig körning.

Utskottet instämmer med motionärerna all bestämmelserna bör vara så tydliga och lättillgängliga som möjligt.

Definitionen på ett lätt släpfordon liksom på övriga fordonslag finns i en tabell i körkortsförordningen. Motsvarande tabeller återfinns i samtliga centrala vägtrafikförfatlningar. Dessutom anges i förkortat skick på körkortets baksida vilken behörighet körkortet ger. Ulskoilel vill också peka på att trafiksäkerhelsverkel och olika organisationer fortlöpande informerar om de behörighetsregler som gäller på området. Inför semestrarna brukar t. ex. särskild information riktas bl. a. till husvagnsägarna.

När det gäller utformningen av de olika definitionerna på fordonslagen vill utskottet erinra om alt de svenska bestämmelserna har anpassats till 1968 års världskonvenlioner om vägtrafik (Wienkonvenlionerna). Denna anpassning är inte minst viktig därför att den bl. a. ger garantier för att de svenska körkorten godtas utomlands i enlighet med dess innehåll (prop. 1971:65, TU 1971: 12. rskr 1971:209).

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motion 1979/80: 1738 (m) i denna del.

De övriga yrkandena (3 och 4) i motion 1979/80: 1738 (m) lar sikte på all undersöka möjligheterna all förverka framför allt trafikfarliga fordon som vanemässigt används till olovlig körning.

I samband med den senaste översynen av de allmänstraffrälisliga be-

TU 1980/81:1 21

stämmelserna om förverkande i brottsbalken (prop. 1968:79. ILU 1968:33, rskr 1968:229) uttalades att en viss restriktivitet bör iakttas till förverkande som kriminalpolitiskt instrument och att man i första hand bör undersöka om straffskalan kan utformas så att man får en lämplig påföljd. Dessa uttalanden anser utskottet bör vara vägledande även när det gäller trafiksäkerhetsåtgärder. Med hänsyn härtill och då förslagen i motionen även i övrigt framstår som alltför ingripande avstyrker utskottet motion 1979/80:1738 (m) också i berörda delar.

Felparkeringsa vgif ter

Utskottet kan tillstyrka att regeringen bemyndigas att fastställa avgifts-intervallen och att rambeloppen för olika typer av parkeringsöverträdelser anges i förordningen (1976: 1128) om felparkeringsavgift. Utskottet förutsätter att bestämmelserna utformas så att de kan administreras enkelt.

Förslaget i övrigt

Antalet balanserade körkortsmål vid länsrätterna har ökat från 9826 mål vid utgången av budgetåret \91b/ll till 18297 mål vid utgången av budgetåret 1978/79. Under samma tidrymd har antalet inkomna körkorlsmål ökat från 28897 till 39610 och antalet avgjorda mål ökat frän 27240 till 36621. De ökande balanserna inger betänkligheter. Utskottet förutsätter att vissa av de reformer som nu föreslås kan bidra till alt dels minska antalet inkomna körkortsmål till länsrätterna, dels öka genomströmningstaklen i länsrätterna. Utskottet förutsätter också att regeringen och berörda myndigheter uppmärksamt följer utvecklingen på området och vidtar de åtgärder detta kan föranleda. Någon särskild åtgärd från riksdagens sida i ämnet anser utskottet därför inte vara påkallad f. n.

Förslaget till lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar har utformats med beaktande av förslagen i proposition 1979/80: 1 om socialtjänsten. Riksdagen har emellertid ännu inte beslutat om den lagändringen. Den nuvarande lydelsen av 14 och 18 SS är därför den som framgår av SFS 1979: 165 och SFS 1980:385. Utskottet föreslår därför att paragraferna justeras i enlighet härmed.

Enligt förevarande proposition bör de nya bestämmelserna med vissa undantag träda i kraft den I januari 1981. Utskottet finner emellertid att tiden fram till nämnda tidpunkt är alltför knapp. Ikraftträdandet bör därtör bestämmas till den I juli 1981. Ändringarna i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar och i lagen (1976:206) om felparkeringsavgift bör dock kunna sättas i kraft redan den 1 januari 1981 med den övergångsbestämmelsen att de äldre bestämmelserna i 14 § 3 lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar skall gälla till utgången av juni 1981.

TU 1980/81:1 22

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande (iverflyttning av vissa körkortsmål

att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del avslår motion 1980/81: I,

2. beträffande handläggningen av körkortsingripanden

att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del lämnar motion 1979/80: 1361 utan åtgärd.

3. beträffande utländska körkort

att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del lämnar motion 1980/81: 2 ulan åtgärd.

4. beträffande aterkallelsegrunderna

att riksdagen avslår motion 1979/80: 1359,

5. beträffande återkallelse på grund av straffl}elagd gärning

att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del lämnar motion 1980/81: 3 utan åtgärd,

6. beträffande förfarandet när någon vill få tillbaka förarbehörig
heten efter återkallelse

att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del lämnar motion 1979/80: 1360 utan åtgärd,

7. beträffande övningskörning

att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del lämnar motionerna 1979/80:534 och 1979/80:1738 yrkandet 1 utan åtgärd,

8. beträffande körkortsbehörighet

att riksdagen avslår motion 1979/80: 1738 yrkandet 2,

9. beträffande dels körning med bristfälliga bilar, dels olovlig kör
ning

att riksdagen avslår motion 1979/80: 1738 yrkandena 3 och 4,

10. att riksdagen med bifall till propositionen i övrigt antar förslaget till lag om ändring i körkortslagen (1977:477) med den ändringen att ikraftträdandet senareläggs till den 1 juli 1981,

11. att riksdagen med anledning av propositionen antar förslaget till lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar med de ändringarna att paragraferna och ikraftträdandebestämmelsen erhåller följande såsom utskottets förslag betecknade lydelser:

TU 1980/81:1 23

Regeringens förslag Utskottets förslag

14 S Länsrätt prövar

1. mål enligt skatte-, taxerings-, uppbörds- och folkbokföringsförialt-ningarna i den utsträckning som är föreskrivet i dessa författningar,

2. mål enligt socialtjänstlagen 2. mål enligt barnavårdslagen (1980:620). lagen (1980:621) med (1960:97). lagen (1954:579) tnn särskilda bestämmelser om vård av nykterhetsvård, utlänningslagen unga. utlänningslagen (1980:376). (1980:376). smittskyddslagen smittskyddslagen (1968:231), lagen (1968:231), lagen (1970: 375) om ul-(1970:375) om utlämning till Dan- lämning till Danmark. Finland, Ismark, Finland, Island eller Norge land eller Norge för verkställighet för verkställighet av beslut om vård av beslut om vård eller behandling eller behandling och körkortslagen och körkortslagen (1977:477) i den (1977:477) i den utsträckning som utsträckning som är föreskrivet i är föreskrivet i dessa lagar samt mål dessa lagar saml mål enligl 21 kap. enligt 21 kap. föräldrabalken. föräldrabalken.

18 S Länsrätt är domför med en lagfaren domare ensam

1. när åtgärd som avser endast måls beredande vidtages.

2. vid sådant förhör med vittne eller sakkunnig som begärts av annan länsrätt samt vid sådant förhör i ärende enligt utlänningslagen (1980: 376) som begärts med stöd av 57 S samma lag.

3. vid beslut som avser endast rättelse av felräkning, felskrivning eller annat uppenbart förbiseende,

4. vid beslut om återkallelse tills vidare av ett körkort, körkortslillslånd eller traktorkort eller om vägran lills vidare att godkänna ett utländskt körkort, när det är uppenbart att ett sådant beslut bör meddelas,

5. vid annat beslut som inte innefattar slutligt avgörande av mål.

Om det inte är påkallat av särskild anledning alt målet prövas av fullsut-ten rätt. är länsrätt domför med en lagfaren domare ensam vid beslut som inte innefattar prövning av målet i sak.

Vad som sägs i andra stycket gäller även vid avgörande av

1. mål om utdömande av vite,

2. mål enligt bevissäkringslagen (1975: 1027) för skatte- och avgiftsprocessen, enligt lagen (1978:880) om belalningssäkring för skatter, tullar och avgifter, om handlings undantagande från taxeringsrevision, skatterevision eller annan granskning och om befrielse från skyldighet att lämna kontrolluppgift enligt taxeringslagen (1956:623).

3. mål otn omedelbart omliän- 3. mål om omhändertagande för dertagande enligt 6 § lagen utredning enligt 30 § barnavårdsla-(1980:621) med särskilda bestäm- gen (1960:97).

melser om vård av unga,

4. mål enligt uppbörds- och folkbokföringsförfatlningarna med undantag av mål om arbetsgivares ansvarighet för arbetstagares skatt,

5. mål om uppdelning av taxeringsvärde enligt 8 S 3 mom. sista stycket kommunalskattelagen (1928:370),

6. mål som avser ändring av taxerad inkomst med högst I 000 kronor,

7. mål enligt skatte- och laxeringsförfättningarna i vilket beslutet överensstämmer med parternas samstämmiga mening.

TU 1980/81:1 24

Regeringens förslag Utskottets förslag

8. mal om rättshjälp genom offentligt biträde i ett ärende hos en annan myndighet,

9. mål enligt körkortslagen (1977:477), om beslutet innebär att varning meddelas eller om det är uppenbart alt ett körkort, körkortstillstånd eller Iraktorkort skall återkallas eller alt ett utländskt körkort inte skall godkännas,

10. mål i vilket saken är uppenbar.

Denna lag träder i kraft den I ja- Denna lag träder i kraft den I ja
nuari 1981. nuari \98\. De äldre bestämmelser
na i 14 § 3 skall dock gälla till ut
gången av juni 1981.

12. alt riksdagen med bifall till propositionen antar förslaget till lag om ändring i lagen (1976: 206) om felparkeringsavgifl.

Stockholm den 11 november 1980

På trafikutskottets vägnar BERTIL ZACHRISSON

Närvarande: Bertil Zachrisson (s), Bertil Jonasson (c), Rolf Sellgren (fp), Nils Hjorlh (s), Wiggo Komstedt (m), Kurt Hugosson (s), Rune Torwald (c), Sixten Pettersson (m), Anna Wohlin-Andersson (c), Ove Karlsson (s), Eric Rejdnell (fp), Per Stenmarck (m), Rune Johansson (s), Margit San-déhn (s) och Sten-Ove Sundström (s).

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1980