SoU 1980/81:40
Socialutskottets betänkande
1980/81:40
om barnomsorg m. m. (prop. 1980/81:100, bil. 8)
I betänkandet behandlas regeringens i proposition 1980/81:100 bilaga 8
(socialdepartementet) framlagda förslag om anslag m. m. för budgetåret
1981/82 under avsnitt D. Sociala serviceåtgärder, såvitt avser punkterna
D 3-D 7. Utskottet behandlar därjämte tre motioner.
Sociala serviceåtgärder
1. D 3. Bidrag till driften av förskolor och fritidshem. Regeringen har under
punkt D 3 (s. 84-87) föreslagit riksdagen att till Bidrag till driften av
förskolor och fritidshem för budgetåret 1981/82 anvisa ett förslagsanslag av
4 140 000 000 kr.
Motioner
I motion 1980/81:1251 av Olof Palme m. fl. (s) hemställs, såvitt här är i
fråga (yrkande 4), att riksdagen till Särskilda insatser för förskolan (socialdepartementet)
för budgetåret 1981/82 anvisar ett reservationsanslag av
100 000 000 kr.
I motion 1980/81:1893 av Lars Werner m. fl. (vpk) hemställs, såvitt här är i
fråga (yrkandena 5 och 6),
5. att riksdagen uttalar att för att möjliggöra byggandet av 20 000
barnstugeplatser utöver regeringens beräkningar i budgetpropositionen för
1981/82 ett förstärkt statsbidrag till driften av förskolor och fritidshem bör
utgå, motsvarande hela kapitalkostnaden för ytterligare 20 000 platser
utöver normalt utgående driftbidrag,
6. att riksdagen med ändring i proposition 1980/81:100 under Socialdepartementet
Bil. 8, D 3, Bidrag till driften av förskolor och fritidshem anvisar
ett i förhållande till regeringens förslag med 1 500 000 000 kr. förhöjt
förslagsanslag.
Utskottet
Utskottet har upprepade gånger skjutit på behandlingen av ett antal
motioner som rör barnomsorgen i avvaktan på en av regeringen aviserad
proposition om förenklade statliga regler inom barnomsorgen.Propositionen
har ännu inte avlämnats. Enligt vid tiden för föredragningen av detta ärende i
utskottet - den 7 maj - gällande planering avsåg regeringen att avlämna
1 Riksdagen 1980181. 12 sami. Nr 40
SoU 1980/81:40
2
propositionen till riksdagen i sådan tid under innevarande riksmöte att
utskottet skulle kunna påbörja behandlingen av propositionen i början av
riksmötet 1981/82. Utskottet beklagar att propositionen ännu inte avlämnats
och att en mera övergripande diskussion rörande olika barnomsorgsfrågor
därför inte kommit till stånd. I det rådande läget tar utskottet upp till
behandling dels regeringens förslag till medelsanvisning för nästa budgetår,
dels motionsyrkanden som avser medelsanvisningen för nästa budgetår.
Då det gäller utbyggnaden av förskolor och fritidshem har socialstyrelsen
gjort en sammanställning av kommunernas barnomsorgsplaner för tiden
1980-1984. Enligt sammanställningen skulle under år 1981 byggas 19 210
daghemsplatser och 9 800 fritidshemsplatser. Sedan många kommuner
framhållit att man med hänsyn till den rådande ekonomiska situationen inte
kan fullfölja tidigare planer, har Svenska kommunförbundet i början av
innevarande år hämtat in aktuella uppgifter rörande befintliga och beräknade
antal platser i daghem, fritidshem och familjedaghem vid utgången av
åren 1980 och 1981. Enkäten visar att utbyggnadstakten blir lägre än vad som
framgår av socialstyrelsens sammanställning. I stället för 19 210 nya
daghemsplatser under år 1981 visar enkäten på en siffra av 15 677. Antalet
nya fritidshemsplatser beräknas bli 7 918 i stället för 9 800. Här bör dock
också nämnas att familjedaghemsverksamheten beräknas bli utbyggd i större
utsträckning än vad som framgår av den tidigare sammanställningen,
nämligen med 5 243 platser mot 3 632 platser i sammanställningen.
Sammanfattningsvis visar Svenska kommunförbundets enkät att det under
femårsperioden 1977-1981 beräknas byggas 68 036 nya daghemsplatser,
vilket skall jämföras med det av riksdagen våren 1976 fastställda målet
100 000 platser. Motsvarande siffror då det gäller fritidshem är 30 715 och
50 000. Det bör dock också noteras att en summering av dag- och
familjedaghemsutbyggnaden - såsom den beräknas vara vid utgången av år
1981 - ger vid handen att antalet omsorgsplatser för 0-6-åringar under den
angivna femårsperioden ökar med drygt 100 000 platser (102 940). När det
gäller omsorgen om 7-12-åringarna beräknas antalet nya omsorgsplatser
under den angivna tidsperioden komma att uppgå till drygt 45 000
(45 499).
I budgetpropositionen redovisas en undersökning av aktuell efterfrågan på
kommunal barnomsorg och anges att antalet tillgängliga platser för
förskolebarn beräknas till 305 000 år 1984. Det erinras vidare om att
riksdagens år 1976 fattade beslut om utbyggande av barnomsorgen också
innebar ett fastläggande av en målsättning att hela behovet av barnomsorg
för barn till förvärvsarbetande och studerande föräldrar samt för barn med
behov av särskilt stöd skulle tillgodoses inom en tioårsperiod, dvs. i realiteten
i slutet av år 1986. Socialministern uttalar att det mot bakgrund av de
gällande kommunala planerna inte är uteslutet att denna målsättning kan
uppfyllas.
Då det gäller kommunal barnomsorg för skolbarn beräknas i propositio -
SoU 1980/81:40
3
nen antalet platser uppgå till 122 500 i slutet av år 1984. Den tidigare nämnda
målsättningen skulle därmed för skolbarnens del kunna tillgodoses inom den
avsedda tioårsperioden, anför socialministern. Statsrådet tillägger att även
här förutsättningen självfallet gäller att kommunerna genomför sina planer
och att ändringar i förvärvsfrekvenser kan komma att påverka beräkningarna.
De reviderade planer rörande barnomsorgsutbyggnaden som återspeglas i
Svenska kommunförbundets enkät gör att utskottet anser att möjligheterna
att uppnå full behovstäckning inom en tioårsperiod framstår som mycket
ovissa.
De krav som ställs på den kommunala verksamheten är stora och det
ekonomiska utrymmet för ökade insatser inom sektorn är mycket begränsat.
Av samhällsekonomiska skäl är det nödvändigt att begränsa den kommunala
konsumtionsökningen år 1982 (prop. 1980/81:116, FiU31, rskr290).
I kompletteringspropositionen, som ännu inte utskottsbehandlats, har
gjorts bedömningen att även för åren efter år 1982 krävs att den kommunala
expansionen starkt begränsas. En sådan begränsning innebär likväl att den
kommunala konsumtionen prioriteras framför både privat och statlig
konsumtion. Av en i propositionen redovisad rapport av en särskild
arbetsgrupp om kommunernas ekonomi (KEA) framgår att befolkningsutvecklingen
samt fullföljandet av vissa beslutade eller planerade reformer och
utbyggnadsprogram medför att den kommunala konsumtionen ökar med
2,7 % år 1982, 2,1 % år 1983 och 1,5 % år 1984. Enbart befolkningskomponenten
skulle kräva en årlig ökning på ca 0,5 % för att bibehålla den
nuvarande konsumtionsstandarden. Av olika planerade utbyggnader svarar
barnomsorg, långtidssjukvård och öppen sjukvård för de största bidragen till
angivna volymökningar.
I propositionen sägs vidare att om den kommunala expansionen skall
kunna begränsas i önskvärd grad kraftfulla åtgärder måste vidtas av såväl stat
som kommuner och landstingskommuner. Det hävdas vidare att det torde bli
ofrånkomligt att ompröva takten i utbyggnaden även på de prioriterade
områdena för att en samhällsekonomiskt godtagbar utveckling skall kunna
realiseras. Efter samråd med socialministern anför budgetministern följande
om barnomsorgen (bil. 2 s. 30).
Om kommunernas barnomsorgsplaner så som de redovisades till socialstyrelsen
våren 1980 skulle realiseras innebär detta att hela det samhällsekonomiska
utrymme som står till buds för ökning av kommunernas
konsumtionsvolym intecknas och mer därtill. De uppgifter som nu föreligger
rörande barnomsorgsutbyggnaden åren 1980 och 1981 tyder på att en viss
uppbromsning har skett i förhållande till angivna planer. Om kommunerna
skall kunna begränsa volymökningen till ca 1 % kommer daghemsutbyggnaden
inte att kunna förverkligas i den takt som förutsatts i kommunernas
planer. Nya platser i barnomsorgen måste i stor utsträckning tillskapas
genom ett effektivare utnyttjande av redan befintliga resurser. Möjligheter
till omprioriterings- och rationaliseringsåtgärder måste således utnyttjas i en
1* Riksdagen 1980/81. 12 sami. Nr 40
SoU 1980/81:40
4
helt annan utsträckning än tidigare. Det underlättas av ett slopande av den
statliga detaljregleringen av barnomsorgen. Chefen för socialdepartementet
kommer senare i annat sammanhang att återkomma till regeringen med
förslag i denna fråga.
Vad som i sistnämnda hänseende åsyftas är den inledningsvis nämnda
propositionen om förenklade statliga regler inom barnomsorgen vilken ännu
inte avgivits.
Utskottet vill för sin del konstatera att det inte föreligger någon
omständighet som ger anledning ompröva tidigare beslut om barnomsorgsutbyggnaden
i vad avser målet för utbyggnaden. Som framgått av det
föregående ställer befolkningsutvecklingen sådana krav på kommunernas
resurser att endast ett begränsat utrymme för utbyggnad av barnomsorgen
och för insatser på övriga prioriterade områden kan uppnås inom ramen för
en acceptabel volymökning. Huruvida det nyss angivna målet kan nås inom
den fastställda tioårsperioden är för dagen omöjligt att ange. I det
ekonomiskt ansträngda läget för kommunerna blir omdisponeringar troligen
nödvändiga för att skapa utrymme för en fortsatt utbyggnad av barnomsorgen.
Utskottet anser att hög prioritet även i fortsättningen måste ges åt detta
område.
De resurser som nu finns inom barnomsorgssektorn eller som kan tillföras
denna måste utnyttjas effektivt. Alla möjligheter till omdisponeringar och
rationaliseringar måste tillvaratas. Utskottet vill i anslutning till vad som
anförs i kompletteringspropositionen om slopande av detaljregleringen av
barnomsorgen med skärpa understryka angelägenheten av att den väntade
propositionen snarast framläggs.
I motion 1980181.1893 av Lars Werner m. fl. (vpk) förordas att för att
möjliggöra byggandet av 20 000 barnstugeplatser utöver regeringens beräkningar
i budgetpropositionen för 1981/82 ett förstärkt statsbidrag till driften
av förskolor och fritidshem bör utgå, motsvarande hela kapitalkostnaden för
ytterligare 20 000 platser utöver normalt utgående driftbidrag (yrkande 5).
Förslag till medelsberäkning, som syftar till att möjliggöra den angivna
utbyggnaden, läggs också fram i motionen (yrkande 6).
Utskottet avstyrker yrkandena. Ett genomförande av förslagen skulle
ställa betydande krav på statsbudgeten. Det kan härtill starkt ifrågasättas om
ett bifall till yrkandena skulle få den effekt som motionärerna åsyftar,
eftersom kommunerna skulle få betala en stor del av driftkostnaderna för de
nya platserna liksom för andra platser i den kommunala barnomsorgen.
I motion 1980/81:1251 av Olof Palme m. fl. (s) framställs krav som syftar
till en kvalitativ förstärkning av barnomsorgen. Motionärerna vill att 100
milj. kr. under nästa budgetår skall ställas till socialstyrelsens förfogande för
särskilda insatser för förskolan (yrkande 4).
Utskottet har flera gånger tidigare behandlat yrkanden med samma syfte.
Utskottet har avstyrkt yrkandena i av riksdagen godkända betänkanden (se
SoU 1980/81:40
5
senast SoU 1979/80:46 p. 1). Utskottet har hänvisat bl. a. till att gällande
statsbidragsbestämmelser är så utformade, att kommunerna har möjlighet
att med bibehållande av det statsbidrag som utgår för viss daghemsgrupp
minska antalet barn i gruppen (se SoU 1976/77:25 s. 13) och att bestämmelserna
har utformats med beaktande av bl. a. omständigheter som åberopas
av motionärerna. Utskottet har också framhållit att bifall till motionsyrkandet
skulle kräva administrativa insatser av betydande mått, i vart fall om man
ville tillämpa principen att medlen skulle tilldelas de kommuner där
insatserna bäst behövs.
Utskottet vidhåller sitt ställningstagande i den genom motionen aktualiserade
frågan och avstyrker motion 1980/81:1251 i här aktuell del (yrkande
4).
Utskottet hemställer
1. beträffande anslag till särskilda insatser för förskolan
att riksdagen avslår motion 1980/81:1251 yrkande 4,
2. beträffande medelsanvisningen m. m.
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag
på motion 1980/81:1893 yrkandena 5 och 6 till Bidrag till driften
av förskolor och fritidshem för budgetåret 1981/82 anvisar ett
förslagsanslag av 4 140 000 000 kr.
2. D 4. Bidrag till hemspråksträning i förskolan. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkt D 4 (s. 87 och 88) och hemställer
att riksdagen till Bidrag till hemspråksträning i förskolan för
budgetåret 1981/82 anvisar ett förslagsanslag av 29 000 000
kr.
3. D5. Bidrag till kommunala familjedaghem. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkt D 5 (s. 88 och 89) och hemställer
att riksdagen till Bidrag till kommunala familjedaghem för budgetåret
1981/82 anvisar ett förslagsanslag av 1 240 000 000 kr.
4. D 6. Barnmiljörådet. Regeringen har under punkt D 6 (s. 90 och 91)
föreslagit riksdagen att till Barnmiljörådet för budgetåret 1981/82 anvisa ett
förslagsanslag av 2 423 000 kr.
Motion
I motion 1980/81:843 av Per Stenmarck (m) hemställs att riksdagen
anhåller att regeringen lägger fram förslag om nedläggning av barnmiljörådet.
Motivering till motionsyrkandet finns i motion 1980/81:842.
SoU 1980/81:40
6
Utskottet
Barnmiljörådet, som inrättades den 1 juli 1980, har till uppgift att
handlägga frågor rörande barns miljö och barns säkerhet. Rådet har
övertagit de uppgifter som tidigare handlagts av socialstyrelsens lekmiljöråd.
I barnmiljörådets uppgifter ingår att verka för förbättringar i barns miljö,
med särskild tonvikt på lekmiljö, och för en ökad säkerhet bland barn och
ungdom.
Per Stenmarck (m) vill i motion 1980/81:843 att riksdagen skall lägga fram
förslag om nedläggning av barnmiljörådet. Motionären framhåller vikten av
att den statliga byråkratin skärs ner. Han förordar i en annan motion att
regeringen lägger fram en plan för vilka personalbesparingar som kan göras
inom statliga myndigheter. Någon särskild motivering till att barnmiljörådet
skulle läggas ner anges inte.
Det råder inte några delade meningar om att man så långt möjligt bör
begränsa byråkratin. Utskottet anser dock inte att bammiljörådet utgör ett
lämpligt mål då byråkratin skall angripas. Utifrån delvis andra utgångspunkter
än den i den nu aktuella motionen har utskottet flera gånger tidigare
avstyrkt motioner om avskaffande av lekmiljörådet (se senast SoU 1979/
80:46 p. 4). Utskottet har därvid anfört följande.
Det är en allmänt accepterad värdering att samhället skall värna om
grupper som behöver stöd och skydd. En mycket stor del av samhällets
sociala insatser bygger härpå. Barnen är en utsatt grupp. Lekmiljörådets
verksamhet måste därför bedömas med utgångspunkt i denna grundsyn.
Rådet vill stödja och inspirera barn och föräldrar och motverka det
kommersiella tryck som familjen är utsatt för. Rådet har under sin
verksamhetstid gjort betydelsefulla insatser bl. a. då det gäller att skapa goda
lekmiljöer och att sprida information om sådana.
Som framgår av det ovan sagda är barnmiljörådet också ett centralt organ
för säkerhetsfrågor bland barn och ungdom.
Utskottet avstyrker med hänvisning till det anförda motion 1980/
81:843.
Utskottet hemställer
att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag på
motion 1980/81:843 till Barnmiljörådet för budgetåret 1981/82
anvisar ett förslagsanslag av 2 423 000 kr.
5. D7. Nämnden för internationella adoptionsfrågor. Regeringen har under
punkt D 7 (s. 91-93) föreslagit riksdagen att till Nämnden för internationella
adoptionsfrågor för budgetåret 1981/82 anvisa ett förslagsanslag av 2 415 000
kr.
SoU 1980/81:40
7
Utskottet
I budgetpropositionen har regeringen under anslaget E 1. Socialstyrelsen
förordat att beslut om utländska adoptioner fortsättningsvis skall prövas av
Stockholms tingsrätt i stället för av socialstyrelsen. Vid beräkningen av
anslagsbehovet för socialstyrelsen och för tingsrätterna har detta beaktats.
Senare överväganden har visat att ifrågavarande prövning i stället med fördel
kan ske inom nämnden för internationella adoptionsfrågor (NIA). Utskottet
förordar därför att prövning av beslut om utländska adoptioner sker inom
NIA. Med hänsyn härtill bör NIA:s anslag för nästa budgetår räknas upp
med 100 000 kr. i förhållande till regeringens förslag. Utskottet förutsätter
att regeringen innehåller motsvarande belopp av medel som anvisats under
anslaget Allmänna domstolarna på andra huvudtiteln (JuU 1980/81:28,
rskr 238).
I övrigt har utskottet inte något att erinra mot regeringens förslag till
medelsanvisning.
Utskottet hemställer
att riksdagen med anledning av regeringens förslag till Nämnden
för internationella adoptionsfrågor för budgetåret 1981/82
anvisar ett förslagsanslag av 2 515 000 kr.
Stockholm den 14 maj 1981
På socialutskottets vägnar
GÖRAN KARLSSON
Närvarande: Göran Karlsson (s), Gabriel Romanus (fp), Rune Gustavsson
(c), Evert Svensson (s), Mårten Werner (m), John Johnsson (s), Blenda
Littmarck (m), Kjell Nilsson (s), Ulla Tillander (c), Kersti Swartz (fp), Anita
Bråkenhielm (m), Stig Alftin (s), Karin Israelsson (c), Lena Öhrsvik (s) och
Maria Lagergren (s).
Reservation
Vid 1. D3. Bidrag till driften av förskolor och fritidshem
beträffande anslag till särskilda insatser för förskolan (mom. 1 i hemställan)
av Göran Karlsson, Evert Svensson, John Johnsson, Kjell Nilsson, Stig
Alftin, Lena Öhrsvik och Maria Lagergren (samtliga s) som anser
dels att det avsnitt i utskottets betänkande som börjar på s. 4 med
”Utskottet har” och slutar på s. 5 med ”del (yrkande 4).” bort ha följande
lydelse:
Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är av betydande vikt att
SoU 1980/81:40
8
samhället samtidigt med den pågående utbyggnaden av barnomsorgen också
gör insatser för att kvaliteten på omsorgen skall upprätthållas och om möjligt
förbättras.
Som motionärerna påpekar medger det nuvarande statsbidragssystemet
inom barnomsorgen i sig en frihet för kommunerna att själva variera
insatserna med hänsyn till skiftande behov i olika förskolor. I många fall har
emellertid kommunerna svårigheter att tillgodose sådana behov.
Utskottet delar motionärernas uppfattning att det därför behövs en
komplettering av de generella statsbidragen med bidrag till behovsorienterade
insatser i förskolan, i första hand i daghemmen. Detta är ett viktigt led i
arbetet på att förstärka barnomsorgens kvalitet. Därigenom kan man få
faktiska möjligheter att särskilt beakta behoven hos de barn och deras
familjer som tillfälligt eller under längre tid kräver speciellt stöd och
stimulans. Till dessa hör ofta även barn som är handikappade eller är från
invandrarfamiljer.
I enlighet med vad motionärerna föreslår måste enligt utskottets mening
medel som kan användas för särskilda insatser i förskolan anvisas av
riksdagen. Medlen bör fördelas av socialstyrelsen efter prövning med
utgångspunkt i de principer som anges i motionen. Vid fördelningen av
medlen bör man i högre grad än vad som hitintills skett beakta frågor om
förskolans innehåll och arbetsformer. Inom ramen för den förordade
medelsanvisningen beräknar utskottet 5 milj. kr. för ett fortsatt utvecklingsarbete,
både lokalt och centralt, i enlighet med vad socialstyrelsen i sin
anslagsframställning föreslagit på detta område.
Under hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet motion 1980/81:1251
i här aktuell del (yrkande 4).
dels att utskottets hemställan under mom. 1 bort ha följande lydelse:
1. att riksdagen med bifall till motion 1980/81:1251 yrkande 4 till
Särskilda insatser för förskolan för budgetåret 1981/82 under
femte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 100 000 000
kr.,
Särskilt yttrande
Vid 1. D3. Bidrag till driften av förskolor och fritidshem
beträffande den kommunala konsumtionsutvecklingen av Göran Karlsson,
Evert Svensson, John Johnsson, Kjell Nilsson, Stig Alftin, Lena Öhrsvik och
Maria Lagergren (samtligas) som anför:
I en socialdemokratisk partimotion som avlämnas i dag med anledning av
kompletteringspropositionen hemställs bl. a. att riksdagen godkänner i
motionen angivna riktlinjer för den kommunala ekonomin. Dessa riktlinjer
innehåller bl. a. att - liksom för år 1982 - ett mål innebärande en årlig
Sol) 1980/81:40
9
2-procentig konsumtionsökning bör kunna vara tillämpligt på något längre
sikt. Vi ansluter oss till detta förslag i motionen. Vad som anförts i detta
betänkande står inte i motsättning till ett sålunda angivet mål för den
kommunala konsumtionsutvecklingen.