SoU 1980/81:34

Socialutskottets betänkande
1980/81:34

om sommarverksamheter för barn m. m.

Motioner

Imotion 1979/80:282av OlofPalmem. fl. (s) hemställs, såvitt här är i fråga
(yrkande 3), att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om sommarverksamheten för barn.

I motion 1979/80:368 av Inga Lantz m. fl. (vpk) föreslås

1. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag om särskilt
statsbidrag till kommunerna att anordna kollektiv semesterverksamhet,

2. att riksdagen uttalar att regeringen låter denna fråga utredas ytterligare
och att de erfarenheter som redan vunnits tillvaratas i en vidareutveckling av
verksamheten.

I motion 1979/80:847 av Ove Karlsson m. fl. (s) hemställs att riksdagen hos
regeringen begär en samlad plan för genomförande av upprustning samt
underhåll och drift av sommar- och lägergårdar i enlighet med motionens
syfte.

Fritidsverksamhet för barn i förcningsregi under sommarlov
och andra lov

I motion 1979/80:282 pekar motionärerna på att i barnstugeutredningens
betänkande (SOU 1975:94) Barns sommar åtgärder föreslogs för omsorg och
fritidsverksamhet för barn under somrar och andra lov. Motionärerna anser
att det finns starka skäl att uppmärksamma behovet av sådana verksamheter.
Motionärerna finner det angeläget att regeringen redovisar förslag i
anledning av utredningens betänkande och den bedrivna försöksverksamheten
samt att man därvid särskilt prövar möjligheten att låta organisationslivet
få vidgade uppgifter.

I betänkandet Barns sommar framhölls bl. a. att den av föreningslivet
bedrivna lägerverksamheten framstår som ett angeläget inslag i barns
sommarverksamhet och därför bör ges mycket hög prioritet samt på olika sätt
stimuleras kvantitativt och kvalitativt.

I en socialdemokratisk partimotion (1978/79:516 yrkande 4) som behandlades
i det av riksdagen godkända betänkandet SoU 1978/79:28 framställdes
ett yrkande som hade i huvudsak samma innehåll som det nu aktuella.
Utskottet anförde följande (s. 25), därvid inledningsvis viss redovisning för
betänkandet Barns sommar lämnades.

1 Riksdagen 1980/81. 12 sami. Nr 34

SoU 1980/81:34

Utredningen har föreslagit bl. a. att ett nytt särskilt bidrag införs till
kommunernas insatser för barn under sommarferierna. Bidraget föreslås
utgå med 300 kr. för år för det antal barn i skolåldrarna som under
skolterminen bereds omsorg i fritidshem eller familjedaghem. Bidraget avses
utgöra ett stöd till kommunerna även för feriehemsverksamhet och
sommargårdsverksamhet och därmed ersätta nu utgående statsbidrag.
Kostnaderna beräknades av barnstugeutredningen till ca 12 milj. kr. för helt
år.

Utskottet anser liksom kommunalekonomiska utredningen att det föreslagna
nya statsbidraget inte skulle få någon nämnvärd betydelse för
utbyggnaden av aktiviteter för barn och ungdomar under sommaren.
Utskottet är därför inte berett att förorda att barnstugeutredningens förslag
genomförs. Denna uppfattning står i överensstämmelse med vad som anförs i
propositionen 1978/79:95 om den kommunala ekonomin (bil. 2 s. 7).

Utskottet avstyrker därför motionen 1978/79:516 av Olof Palme m. fl. (s) i
motsvarande del (yrkandet 4 delvis).

Utskottet kan inte heller biträda förslaget i samma motion (yrkandet 4
delvis) såvitt avser begäran hos regeringen om förslag med anledning av
utredningens betänkande i övrigt och den försöksverksamhet som bedrivits
på området. Betänkandet innehåller en rad uppslag som kan förverkligas ute
i kommunerna utan att någon redovisning av förslagen behöver ske över
riksdagen. De idéer som framfördes i betänkandet har på olika sätt prövats
och redovisats. Bl. a. har socialstyrelsen förra året gett ut rapport från
försöksverksamhet med sommaraktiviteter för yngre skolbarn. Utskottet
avstyrker motionen även i denna del (yrkandet 4 delvis).

Utskottet erinrade också om att, som närmare redovisas nedan, från
allmänna arvsfonden under 1970-talet utgått medel för försöksverksamhet
för barn under sommarloven.

Från allmänna arvsfonden har sedan år 1973 utgått bidrag till försöksverksamhet
med fritidsaktiviteter under sommarlov och andra lov för barn och
ungdom, företrädesvis i åldern 7-12 år. Medlen har fördelats efter beredning
i socialstyrelsen, och i beredningsarbetet har bl. a. statens ungdomsråd
deltagit. Verksamheten har inneburit att föreningar och kommuner fått
tillfälle att pröva nya former av fritidsaktiviteter och nå nya grupper av barn
och ungdom.

I årets budgetproposition (1980/81:100 Bil. 12, s. 217) uttalar föredragande
statsrådet Britt Mogård bl. a. följande.

Mot bakgrund av de erfarenheter som framkommit under försöksverksamheten
förordar jag att ett nytt anslag benämnt Bidrag till ferieverksamhet
inom ungdomsorganisationerna inrättas fr. o. m. budgetåret 1981/82. Jag
beräknar anslaget, som bör vara ett reservationsanslag, till 7 milj. kr. Dessa
medel har förts över från anslaget Bidrag till ungdomsorganisationernas
lokala verksamhet.

Som jag tidigare har nämnt har försöksverksamheten bedrivits i form av
sommaraktiviteter för yngre skolbarn. Enligt min mening bör bidraget till
ferieverksamhet även kunna utgå till föreningsledd verksamhet under
sportlov, ferier i samband med de stora helgerna eller andra längre ledigheter
under terminerna. Jag förutsätter dock att huvuddelen av verksamheten
kommer att bedrivas under sommarferierna. Verksamheten bör i första hand

SoU 1980/81:34

omfatta barn i åldern 7-12 år, men bör även kunna omfatta ungdomar på
grundskolans högstadium.

De principer som hittills tillämpats vid fördelning av medel till ungdomsorganisationerna
för sommaraktiviteter bör i huvudsak gälla även vid
fördelningen av det reguljära stödet. Stor frihet i fråga om verksamhetens
innehåll och inriktning måste lämnas till den enskilda sökande organisationen.
Verksamheten bör stå öppen för alla barn utan krav på medlemskap i en
organisation. Det innebär inte att organisationen måste göra avkall på sin
idémässiga del av verksamheten. Profilen bör bibehållas så att deltagarna på
detta sätt kan lära känna olika organisationer.

Medel bör kunna utgå till personal- och materialkostnader, kost och logi,
kostnader för planering och utvärdering av verksamheten, informationsinsatser
och extra resor. Även kostnader för utbildning och fortbildning bör
kunna ersättas.

Statens ungdomsråd bör svara för bidragsfördelningen på grundval av
underlag från ungdomsorganisationerna. Ungdomsrådet bör samråda med
socialstyrelsen inför beslut om medelsfördelningen mellan de olika organisationerna.

Jag avser att föreslå regeringen att ge statens ungdomsråd i uppdrag att
föreslå närmare bestämmelser för verksamheten. En utvärdering av dessa
bestämmelser bör göras efter två år.

Kulturutskottet har tillstyrkt att riksdagen godkänner de angivna riktlinjerna
för statsbidrag och att riksdagen för nästa budgetår anvisar ett
reservationsanslag av 7 milj. kr. till Bidrag till ferieverksamhet inom
ungdomsorganisationerna (KrU 1980/81:25).

Alternativa semesterformer

I motion 1979/80:368 framhåller motionärerna att vad som är utmärkande
för de vanligaste formerna för semester är särskilt isoleringen och privatiseringen
av familjelivet. Motionärerna anser att det är viktigt att man utvecklar
alternativa semesterformer, särskilt för barnfamiljer. Alternativen skulle
vara mindre inriktade på konsumtion och mer på att stärka familjegemenskap
tillsammans med andra människor. Ett sådant alternativ är enligt
motionärerna kollektiv familjesemester.

Motionärerna anser vidare att kommunerna bör få större möjligheter att
anordna olika former av kollektiv semesterverksamhet bl. a. familjekoloniverksamhet
och att statsbidrag bör utgå för verksamheten. Den utredning
som riksdagen uttalat sig för med anledning av kulturutskottets betänkande
1978/79:15 bör också noggrannare utreda formerna för denna semesterform
så att allt fler människor kan få tillfälle att delta.

Utskottet behandlade vid 1978/79 års riksmöte (SoU 1978/79:28 s. 26) en
motion vars innehåll motsvarar det första av yrkandena, nämligen statsbidrag
till anordnandet av kollektiv semesterverksamhet. Utskottet avstyrkte
då yrkandet med hänvisning till vad som anförts i regeringens proposition
1978/79:95 om den kommunala ekonomin om att det bör finnas synnerligen
starka stimulansbehov för att motivera nya speciella statsbidrag. Riksdagen

1* Riksdagen 1980181. 12 sami. Nr 34

SoU 1980/81:34

godkände betänkandet (rskr 1978/79:262).

Vad beträffar det andra yrkandet syftar motionärerna på en utredning på
det fritidspolitiska området som kulturutskottet vid riksmötet 1978/79 (KrU
1978/79:15 s. 6) förordade. Riksdagen beslutade i enlighet med utskottets
förslag. Beträffande utredningens arbetsuppgifter uttalade kulturutskottet
att den bör, tillsammans med redan pågående utredningar, syfta till att ge
underlag för en samlad bedömning av det fritidspolitiska området. Utredningen
bör därvid belysa vilka insatser som erfordras för att skapa jämlikhet i
fråga om människors möjligheter att utnyttja den ökade fritiden.

I början av år 1980 tillsattes utredningen (Jo 1979:07) om den statliga
rekreations- och turistpolitiken (TUREK). I direktiven (Dir 1979:81) uttalas
bl. a. att den organisation som vuxit fram för att handlägga samhällets
insatser på rekreations- och turistområdet är mycket splittrad genom att
ansvaret delas mellan flera departement, myndigheter och organisationer.
Det framhålls att det är angeläget att få till stånd en bättre samordning av de
statliga styr- och stimulansmedlen inom rekreations- och turistsektorn. Det
uttalas vidare i direktiven att utredaren från denna utgångspunkt bör
beskriva de nuvarande administrativa förhållandena och därvid ange vilka
statliga uppgifter inom sektorn som bör omfattas av samordningen. Den
statliga administrationen av kulturpolitiken, folkbildningen och tävlingsidrotten
bör dock inte behandlas.

Som ett led i arbetet med den organisatoriska samordningen bör utredaren
också se över och sammanställa redan tillgänglig information som berör
rekreations- och turistsektorn i Sverige och som tagits fram inom olika
myndigheter och andra organ eller utredningar m. m. Utredaren bör också
analysera bl. a. folkrörelsernas och andra organisationers medverkan på
rekreations- och turistområdet. Vid kartläggningen bör utredaren särskilt
beskriva de vanligast förekommande hindren för den enskilde att utnyttja det
befintliga utbudet av rekreation. Likaså bör de förslag till åtgärder som
därvid framkommit redovisas. Slutligen sägs att utredningen sammanfattningsvis
bör ge underlag för en samlad rekreationspolitisk bedömning, däri
inbegripet en bedömning om vilka insatser som erfordras för att skapa
jämlikhet i fråga om människors möjligheter att utnyttja den ökade
fritiden.

År 1978 tillsattes utredningen om fritidsboendets framtida utveckling
(fritidsboendekommittén). I dess direktiv (Dir 1978:13) uttalas bl. a.
följande.

Fritidsboendet är betydelsefullt för många människor. Det miljöombyte
som en fritidsbostad erbjuder, upplevs av många som värdefullt för trivseln.
Fritidsbebyggelse har därför tillkommit i snabb takt. För närvarande finns
drygt 600 000 fritidshus i landet. En ökning har skett med närmare 20 000 hus
per år under 1970-talet. Alternativa former för fritidsboende har däremot
inte utvecklats i någon större omfattning. Som ett exempel kan nämnas att
antalet bäddplatser i semesterbyar av olika slag är endast drygt 20 000.

SoU 1980/81:34

Samhället har anledning att se positivt på verksamheter som ger den enskilde
möjlighet till fritidsaktiviteter och rekreation, däribland också på utvecklingen
av fritidsbebyggelsen. Den starka ökningen av fritidshus medför
emellertid också problem. Dessa måste få sin lösning, samtidigt som det är
angeläget att utreda efterfrågan på och förekomsten av eventuella hinder för
utveckling av olika alternativ för fritidsboende och rekreation.

I direktiven sägs också att det finns behov av att ägna ytterligare
uppmärksamhet åt den övergripande frågan om i vilken utsträckning och på
vilket sätt samhället bör engagera sig i frågor som rör tillkomsten av
fritidsbostäder av olika slag. Det sägs vidare att utgångspunkten för
kommitténs arbete skall vara att olika samhällsgrupper skall ha frihet att
välja mellan olika sätt att utnyttja fritiden. Samhället bör medverka härtill
och till att fritidsboendet utvecklas i former som är förenliga med
naturvårdens krav och kravet på god hushållning med naturresurser, energi
och samhällsekonomiska resurser. Kommittén bör analysera hur önskemålen
om olika former för fritidsbostäder kan komma att utvecklas med
utgångpunkt i tillgängliga studier samt mot bakgrund av bedömningar av
demografiska förändringar, förändringar i arbetstiden och i utländska
medborgares efterfrågan på fritidshus. Kommittén bör belysa hur olika
faktorer i boendemiljön påverkar efterfrågan på särskilda fritidsbostäder i
framtiden. I direktiven sägs slutligen bl. a. att kommitténs arbete spänner
över ett brett område. Samordning bör därför ske med det arbete som äger
rum inom departement, myndigheter och utredningar på olika områden.

I ett första delbetänkande (Ds Bo 1981:3) Fritidshus eller permanentbostad?
har kommittén behandlat omvandlingen av fritidshus till permanentbostad
och vice versa.

Upprustning, underhåll och drift av sommar- och lägergårdar

Motion 1979/80:847 tar upp behovet av upprustning av sommar- och
lägergårdar. Motionärerna erinrar om att det i 1968 års barnstugeutrednings
betänkande (SOU 1975:94) Barns sommar föreslogs åtgärder för omsorg och
fritidsverksamhet för barn under sommaren och andra lov och lades fram
förslag om en upprustningsplan för föreningslivets lägergårdar och sommargårdar.
I motionen pekas på att en begränsad inventering av lägergårdarna
skett i samråd mellan socialstyrelsen och arbetsmarknadsstyrelsen. Enligt
motionärerna är det angeläget, för att få en samlad bedömning av frågan och
möjlighet till genomförande av upprustningsobjekten under en femårsperiod,
att en plan utarbetas för genomförande av de anmälda upprustningsärendena.
Upprustningen anges böra ske i sådan takt att verksamheten
snabbt kan expandera. Slutligen anförs att det är angeläget att bidrag kan
utgå även till underhåll och drift av sommar- och lägergårdar.

I betänkandet Barns sommar (s. 109) föreslogs att en upprustningsplan
skulle upprättas såväl för föreningslivets gårdar som för sommargårdarna.

SoU 1980/81:34

Upprustningsplanen föreslogs ingå som en prioriterad del av arbetsmarknadsstyrelsens
beredskapsprogram.

På regeringens uppdrag upprättade socialstyrelsen år 1977 efter samråd
med arbetsmarknadsstyrelsen och företrädare för kommunerna och organisationerna
en sådan upprustningsplan. Planen överlämnades till arbetsmarknadsstyrelsen.
I mars 1978 överlämnade socialstyrelsen kompletteringar till
arbetsmarknadsstyrelsen. Planen upptog sammanlagt 355 olika upprustningsobjekt
till en total kostnad av 146 milj. kr. Objekten rangordnades
länsvis. I september 1978 infordrade arbetsmarknadsstyrelsen på regeringens
uppdrag uppgifter från länsarbetsnämnderna om i vilken utsträckning de
i upprustningsplanen intagna objekten medtagits i varje länsarbetsnämnds
objektplan för 1978/79. 155 objekt hade upptagits i länsarbetsnämndernas
objektreserver, och beslut hade fattats om att två objekt till en sammanlagd
kostnad av 1,5 milj. kr. skulle rustas upp.

Utskottet behandlade vid riksmötet 1978/79 en motion med samma
innehåll som den nu aktuella (SoU 1978/79:28). Därvid redovisade utskottet
vad som ovan anförts beträffande upprustningsplanen och vilka objekt som
kommit till utförande. Utskottet avstyrkte motionen i sitt av riksdagen
godkända betänkande och anförde därvid följande (s. 26).

Enligt utskottets mening måste genomförandet av upprustningen främst
bli beroende av vilka medel som kan ställas till förfogande av arbetsmarknadsstyrelsen
för ändamålet. Utskottet vill dock även erinra om att allmänna
arvsfonden står öppen för ansökningar om bidrag för ny- och ombyggnad av
anläggningar för barn- och ungdomsverksamhet.

Efter år 1978 har inte någon uppföljning skett, och varken arbetsmarknadsstyrelsen
eller socialstyrelsen har någon samlad bild av vilka objekt som
kommit till utförande. Socialutskottet har mot denna bakgrund hos
länsarbetsnämnderna i Norrbottens, Västernorrlands, Gotlands, Göteborgs
och Bohus samt Malmöhus län efterhört i vilken utsträckning upprustningsobjekt
kommit till utförande eller planeras komma att utföras. Av svaren
framgår att inte någon av de i planen för länen i fråga intagna upprustningarna
kommit till utförande. Länsarbetsnämnden i Norrbottens län harvid ett
tillfälle tillstyrkt en ansökan om medel för upprustning av en sommargård.
Denna ansökan avslogs av arbetsmarknadsstyrelsen efter hörande av bl. a.
socialstyrelsen. Som skäl för avslaget anfördes att bidrag kan utgå i annan
ordning.

Beträffande handläggningen av ärenden rörande beredskapsarbeten av
här aktuellt slag må i anslutning till det anförda redovisas följande.

Det ankommer på varje länsarbetsnämnd att årligen i kontakter med
berörda huvudmän inventera och ställa samman en reserv av arbeten som är
så förberedda att de snabbt kan påbörjas för att motverka arbetslöshet
(objektreserv). De huvudmän som kontaktas är kommuner, landsting och
statliga myndigheter. Objektreserven skall före maj månads utgång tillställas
arbetsmarknadsstyrelsen. För att ett objekt skall uppmärksammas vid

SoU 1980/81:34

sammanställandet av objektreserven krävs att huvudmannen aktualiserat det
hos länsarbetsnämnden. Statsbidrag för utförande av beredskapsarbetet
skall sökas av objektets huvudman dvs. den kommun eller förening som äger
sommar- elter lägergården. Det bör anmärkas att det, för att en ansökan skall
upptas till behandling, inte krävs att objektet finns upptaget i objektreserven.
Ansökan remitteras för yttrande till länsstyrelsen och eventuellt annan
fackmyndighet på länsplanet. Ansökan granskas av länsarbetsnämnden
bl. a. med beaktande av det aktuella arbetsmarknadsläget och arbetets
lämplighet ur sysselsättningssynpunkt. Beredskapsprojekt där kostnaderna
understiger 800 000 kr. beslutas av länsarbetsnämnderna. I de fall ansökningarna
skall avgöras av arbetsmarknadsstyrelsen vidarebefordras de av
länsarbetsnämnden med eget yttrande.

Beträffande frågan om bidrag till driften av läger- och sommargårdar
hänvisas till vad som ovan (s. 2) redovisats rörande i proposition 1980/81:100,
bil. 12, framlagt förslag om bidrag till föreningslivet för sommarverksamhet
för barn.

Utskottet

I detta betänkande behandlas tre motioner som rör barns fritid.

I motion 1979/80:282 (yrkande 3) av Olof Palme m. fl. (s) tas upp frågan
om fritidsverksamhet för barn under sommarlov och andra lov. Motionärerna
finner det angeläget att regeringen redovisar förslag i anledning av
barnstugeutredningens betänkande Barns sommar (SOU 1975:94) och den
försöksverksamhet som bedrivits inom området. Motionärerna vill att man
därvid särskilt prövar möjligheten att låta organisationslivet få vidgade
uppgifter.

Regeringen har i årets budgetproposition - mot bakgrund av att den
försöksverksamhet som bedrivits med sommaraktiviteter för yngre skolbarn
och som finansierats med medel ur allmänna arvsfonden givit mycket positiva
erfarenheter - föreslagit att ett nytt reservationsanslag benämnt Bidrag till
ferieverksamheten inom ungdomsorganisationerna inrättas. För nästa budgetår
föreslås en medelsanvisning av 7 milj. kr. Medlen har förts över från
anslaget Bidrag till ungdomsorganisationernas lokala verksamhet. Fördelningen
av medlen skall göras av statens ungdomsråd på grundval av underlag
från ungdomsorganisationerna.

Propositionens förslag har tillstyrkts av kulturutskottet (KrU 1980/81:25)
men ärendet har ännu inte avgjorts av riksdagen. Socialutskottet anser att ett
genomförande av förslaget kommer att i väsentlig utsträckning tillgodose
motionsyrkandet. Under hänvisning härtill och till vad utskottet anförde i sitt
betänkande SoU 1978/79:28 (se ovan s. 2) vid behandlingen av ett likartat
motionsyrkande avstyrker utskottet motion 1979/80:282 yrkande 3.

I motion 1979/80:368 av Inga Lantz m. fl. (vpk) yrkas att särskilt
statsbidrag skall utgå till kommunerna för att de skall kunna anordna

SoU 1980/81:34

kollektiv semesterverksamhet (yrkande 1).

Utskottet har vid riksmötet 1978/79 i sitt av riksdagen godkända
betänkande SoU 1978/79:28 (s. 26) avstyrkt ett motionsyrkande med samma
innehåll under hänvisning främst till att det bör finnas synnerligen starka
stimulansbehov för att motivera nya speciella statsbidrag. Av samma skäl
avstyrker utskottet det nu aktuella motionsyrkandet.

I samma motion yrkas att frågan om kollektiv semesterverksamhet skall
utredas ytterligare och att de erfarenheter som redovisats skall tillvaratas i en
vidareutveckling av verksamheten (yrkande 2).

Utskottet har i det föregående lämnat en utförlig redovisning av direktiven
för utredningen om den statliga rekreations- och turistpolitiken (TUREK)
och utredningen om fritidsboendets framtida utveckling (fritidsboendekommittén).
Utskottet anser mot bakgrund av innehållet i direktiven att
motionen inte påkallar något riksdagens initiativ i här aktuell del. Motionsyrkandet
avstyrks.

I motion 1979/80:847 av Ove Karlsson m. fl. (s) yrkas att riksdagen hos
regeringen begär en samlad plan för genomförande av upprustning samt
underhåll och drift av sommar- och lägergårdar. Motionärerna anser att
planen bör utformas så att upprustningsarbetet kan genomföras under en
femårsperiod.

Socialstyrelsen upprättade år 1977 i samråd med arbetsmarknadsstyrelsen
på regeringens uppdrag en upprustningsplan för sommar- och lägergårdar,
som upptog tillhopa 355 gårdar. Planen kompletterades sedermera. Arbetsmarknadsstyrelsen
överlämnade material i ärendet till länsarbetsnämnderna.
I överensstämmelse med beslut av regeringen skulle varje nämnd i
objektreserven för 1978/79 ta med de objekt som bedömdes lämpliga och
erforderliga som beredskapsarbeten. Vid en uppföljning i september 1978
framkom att det beträffande två av de i planen upptagna gårdarna hade
fattats beslut om upprustning. Som framgår av den tidigare framställningen
saknas uppgift huruvida det senare fattats beslut om upprustning av
ytterligare gårdar som beredskapsarbete.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det skulle vara av värde att
ha överblick över situationen när det gäller upprustningen av sommar- och
lägergårdar. Utskottet anser det därför angeläget att den år 1977 gjorda
upprustningsplanen följs upp av regeringen. Det bör ankomma på regeringen
att i sammanhanget överväga om särskilda åtgärder är påkallade för att
sommar- och lägergårdar skall tas in i de olika länsarbetsnämndernas
objektreserver för kommande budgetår. Den förfrågan utskottet gjort hos
fem länsarbetsnämnder tyder nämligen på att sommar- och lägergårdar inte
kommit att tas upp i objektreserverna hos vissa länsarbetsnämnder för senare
budgetår än 1978/79 som en följd av att huvudmännen inte bevakat ärendena
hos nämnderna. Utskottet vill i detta sammanhang - mot bakgrund av att
arbetsmarknadsstyrelsen synes ha avslagit en ansökan om att en lägergård
skulle upprustas som beredskapsarbete på grund av att bidrag till sådan

SoU 1980/81:34

upprustning kan utgå från allmänna arvsfonden - framhålla att anspråken på
fonden f. n. är så stora att det torde finnas ett ytterst begränsat utrymme för
att låta medel från fonden utgå för det här aktuella ändamålet. Vad utskottet
sålunda anfört med anledning av motion 1979/80:847 om upprustning av
sommar- och lägergårdar bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.

Utskottet vill i detta sammanhang betona vikten av att huvudmännen för
sommar- och lägergårdarna bedriver verksamheten på sådant sätt att de barn
och ungdomar som vistas där tränas i att ta ansvar för sin miljö.

Som ovan angetts har kulturutskottet tillstyrkt att riksdagen för nästa
budgetår under ett nytt anslag anvisar medel som avser bidrag till
ferieverksamhet inom ungdomsorganisationer. Bidragen skall utgå för
utgifter av typ personal- och materialkostnader, kost och logi, kostnader för
planering och utvärdering av verksamheten, informationsinsatser och extra
resor. Den föreningsdrivna ferieverksamheten kommer således att i viss
utsträckning kunna få bidrag till driftkostnaderna. Socialutskottet är i det
rådande budgetläget inte berett att härutöver tillstyrka att riksdagen tar
initiativ som syftar till att statsbidrag skall utgå till drift- och underhållskostnader
för sommar- och lägergårdar.

Utskottet hemställer

1. beträffande förslag avseende sommarverksamheten för barn
att riksdagen avslår motion 1979/80:282,

2. beträffande statsbidrag till kollektiv semesterverksamhet och
utredning avseende kollektiv semesterverksamhet

att riksdagen avslår motion 1979/80:368,

3. beträffande upprustning av sommar- och lägergårdar

att riksdagen med anledning av motion 1979/80:847 i motsvarande
del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

SoU 1980/81:34

4. beträffande underhåll och drift av sommar- och lägergårdar
att riksdagen avslår motion 1979/80:847 i motsvarande del.

Stockholm den 7 maj 1981

På socialutskottets vägnar
GÖRAN KARLSSON

Närvarande: Göran Karlsson (s), Gabriel Romanus (fp), Karl Leuchovius
(m), Rune Gustavsson (c), Evert Svensson (s). Blenda Littmarck (m), Kjell
Nilsson (s), Ulla Tillander (c), Sven-Gösta Signell (s), Kersti Swartz (fp),
Anita Bråkenhielm (m), Stig Alftin (s), Karin Israelsson (c), Lena Öhrsvik
(s) och Maria Lagergren (s).

Särskilt yttrande

Göran Karlsson, Evert Svensson, Kjell Nilsson, Sven-Gösta Signell, Stig
Alftin, Lena Öhrsvik och Maria Lagergren (alla s) anför:

I motion 1979/80:282 av Olof Palme m. fl. (s) krävs att regeringen lägger
fram förslag om stöd för ferieverksamheten för barn.

I årets budgetproposition har ett sådant förslag lagts fram.

Det är bra att den ferieverksamhet som hittills bedrivits med medel ur
allmänna arvsfonden nu kan permanentas, men vi beklagar att den bekostas
genom en minskning av andra ungdomsanslag. Vi vill understryka att
ferieverksamheten i fortsättningen måste få utvecklas utan att andra
verksamheter för barn och ungdom begränsas.

Ställningstagande till omfattningen av stödet till ungdomsorganisationerna
kommer att ske i annat sammanhang.

GOTAB 69051