SoU 1980/81:29

Socialutskottets betänkande
1980/81:29

om föräldrautbildning
Motiönerna

I motion 1979/80:1193 av Raul Blucher m. fl. (vpk) föreslås

1. att riksdagen hos regeringen hemställer om åtgärder för utarbetande av
informationsmaterial till blivande och nyblivna föräldrar,

2. att riksdagen hos regeringen anhåller att förbud införs mot kommersiell
reklamutdelning på mödra- och barnavårdscentraler.

I motion 1979/80:1216 av Margareta Palmqvist m. fl. (s) hemställs

1. att riksdagen hos regeringen anhåller att socialstyrelsen och invandrarverket
uppmanas att fullfölja uppdraget att närmare utforma anvisningar för
föräldrautbildning av invandrare med förtur,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att överläggningar
bör upptas med landstingen i syfte att säkerställa att invandrarkvinnornas
särskilda behov av föräldraundervisning på eget språk beaktas samt
att vid utbyggnaden av föräldrautbildning behovet av utbildning på
invandrarspråk och mödravårdscentralernas möjlighet att aktivt bedriva
uppsökande verksamhet beaktas.

I motion 1980/81:1642 av Gunnel Liljegren m. fl. (m) hemställs att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att resurser som
budgeterats för s. k. föräldrautbildning av resp. landsting delvis bör utnyttjas
för riktade insatser för föräldrar och barn i utsatt social miljö.

I motion 1979/80:1193 pekar motionärerna på att på mödravårdscentralerna
och barnavårdscentralerna tillhandahålls blivande och nyblivna föräldrar
en mängd reklammaterial från kommersiella företag som säljer barnmat,
blöjor och läkemedel. Reklamtidningar från samma företag sänds hem till
nyblivna föräldrar och däri hänvisas till de broschyrer som redan finns på
barnavårdscentralen. Enligt motionärerna har reklamtexten som regel en
utformning som ger den officiell prägel och gör att påståendena framstår som
utfärdade rekommendationer av den art som socialstyrelsen eller landstinget
står för.

Motionärerna anser att initiativ bör tas till en översyn och samordning av
informationen från socialstyrelsen och landstingen och till den komplettering
av informationsmaterialet som kan behövas. Motionärerna framhåller
slutligen att det enligt deras uppfattning är principiellt fel att myndigheter
hjälper företagen med utdelning av reklam.

I motion 1979/80:1216 tas problemen med föräldrautbildning för invand -

1 Riksdagen 1980181. 12 sami. Nr 29

SoU 1980/81:29

rare upp. Motionärerna erinrar bl. a. om att socialstyrelsen fått i uppdrag av
regeringen att i samråd med invandrarverket utforma förslag om uppläggningen
av föräldrautbildning för invandrare.

Sedan motionärerna konstaterat att det är osannolikt att något färdigt
förslag skulle kunna föreligga under 1980, uttalas att det är nödvändigt att
regeringen snarast vidtar de åtgärder som behövs för att invandrare skall få
nytta av den reform som riksdagen beslutat om.

I motionen sägs vidare att förhandlingar mellan regeringen och landstingen
snarast bör upptas, att motionärerna ser det som särskilt viktigt att
tillräckligt utrymme ges åt föräldrautbildningen på invandrarnas eget språk
och att mödravårdscentralernas möjlighet att bedriva uppsökande verksamhet
uppmärksammas.

I motion 1980/81:1642 tar man upp frågan om föräldrautbildning för
föräldrar med barn som vistas i en utsatt social miljö.

Motionärerna pekar på att erfarenheten visar att sådan information som
den allmänna men frivilliga föräldrautbildningen avser i huvudsak tas emot
av de föräldrar som redan tidigare är uppmärksamma på vad deras
föräldraroll kräver av dem och att det kan befaras att den s. k. föräldrautbildningen
bara i begränsad utsträckning kommer att nå de mest angelägna
målgrupperna. Man påpekar också att alltför många barn far illa och att de
sociala problemfamiljerna och deras barn behöver ett massivt stöd. I
motionen uttalas att riktade insatser är helt nödvändiga och att en del av de
stora resurser som avsatts för utbyggnad av föräldrautbildningen bör kunna
styras till de mest angelägna behoven.

F öräldrau tbildningsreformen

Allmänt

Barnomsorgsgruppen framlade år 1978 delbetänkandet (SOU 1978:5)
Föräldrautbildning 1. Kring barnets födelse. I betänkandet behandlas mål
och allmänna riktlinjer för en allmän föräldrautbildning och den närmare
inriktningen och organisationen av en föräldrautbildning under tiden kring
barnets födelse.

Efter remissbehandling lades i proposition 1978/79:168 fram bl. a. förslag
om att en allmän föräldrautbildning i anslutning till barns födelse skulle
genomföras med början år 1980. I propositionen angavs tre delmål för en
verksamhet med föräldrautbildning, nämligen (a) ökade kunskaper, (b)
möjligheter till kontakt och gemenskap och (c) möjligheter till medvetenhet
om och påverkan av samhälleliga förhållanden.

Föräldrautbildningen skulle knytas till den landstingskommunala mödraoch
barnhälsovården samt BB. Socialstyrelsen föreslogs få i uppdrag att i
samråd med invandrarverket utforma förslag till uppläggning av föräldraut -

SoU 1980/81:29

bildningen för invandrare, likaså uttalades att socialstyrelsens ansvar för
verksamheten inom mödra- och barnhälsovården och BB borde inkludera
styrelsens medverkan till produktion av material som kan användas inom
föräldrautbildningen.

Riksdagen godkände de i propositionen framlagda förslagen (SoU
1978/79:45, rskr 385). I sammanhanget gjorde socialutskottet vissa uttalanden
rörande olika delfrågor.

År 1980 framlade barnomsorgsgruppen sitt slutbetänkande (SoU 1980:27)
Barn och vuxna. I detta behandlas föräldrautbildning under barnens
förskole- och skolår samt föräldrautbildning som når alla i samhället.
Betänkandet har remissbehandlats.

Behandlingen av nu aktuella frågor

Vid riksdagsbehandlingen av föräldrautbildningsreformen behandlades
bl. a. två motioner som vände sig mot att informationsmaterial som
producerats av kommersiella företag utdelas och tillhandahålls på mödraoch
barnavårdscentraler. Utskottet (SoU 1978/79:45 s. 9) anförde följande.

När det gäller frågan om att tillåta reklamspridning genom samhällets
institutioner vill utskottet till en början framhålla den officiella prägel som
reklamen på detta sätt får. Föräldrar kan lätt få intrycket att samhället står
bakom hela innehållet i materialet, oavsett att detta har ett kommersiellt
syfte. Detta gäller inte bara den rent faktiska informationen utan även de
värderingar som kan komma till uttryck. Utskottet anser principiellt att
samhället måste ta konsekvenserna härav och vara berett att garantera
innehållet i den information som lämnas föräldrarna genom mödra- och
barnhälsovården samt BB. Detta gäller inte minst synen på föräldrarollerna
och på barnfamiljernas situation i ett bredare samhälleligt perspektiv. En
sådan garanti kan knappast erhållas på annat sätt än genom att samhället
självt producerar, låter producera eller godkänner ett material som uppfyller
de uppställda kraven. Det är därför angeläget att arbetet med att framställa
ett sådant allsidigt informationsmaterial bedrivs snabbt och effektivt.

Utskottet vill i detta sammanhang betona vikten av att inte den
samhällsproducerade informationen ges ett magrare innehåll eller en mera
svårtillgänglig utformning än den kommersiella informationen. Efter hand
som arbetet med ett tillfredsställande informationsmaterial fortskrider måste
därför socialstyrelsen ges de resurser som krävs för att materialet skall fylla
föräldrarnas behov och önskemål.

Ett informationsmaterial på vilket man ställer höga krav kan inte heller
framställas och spridas genast. Enligt utskottets mening kan man knappast ta
avstånd från att kommersiellt producerade skrifter tillhandahålls såsom
tillfällig lösning under en övergångstid. När ett tillfredsställande samhällsproducerat
informationsmaterial finns att tillgå bör emellertid detta material
användas i stället. Beslutanderätten härvidlag bör dock ligga hos sjukvårdshuvudmännen.
Utskottet anser det därför inte påkallat med något initiativ
från riksdagens sida i syfte att motverka att kommersiell reklam sprids genom
mödra- och barnavårdscentralerna samt BB.

1* Riksdagen 1980/81. 12 sami. Nr 29

SoU 1980/81:29

Vid samma tillfälle behandlades också frågan om föräldrautbildning för
invandrare. Utskottet uttalade bl. a. följande (SoU 1978/79:45 s. 6).

I motionen 1978/79:2482 av Sven Aspling m. fl. (s) yrkas att riksdagen skall
ge regeringen till känna vad i motionen anförs om föräldrautbildning för
invandrare (yrkandet 2). Motionärerna anför i denna del att det för många
invandrarföräldrar kan finnas språksvårigheter och skillnader i kultur och
normer som kan försvåra deras deltagande i en allmän föräldrautbildning.
Det är inte desto mindre angeläget att insatser av föräldrautbildningskaraktär
snarast erbjuds dessa familjer. En fördröjning av starten med en allmän
föräldrautbildning bör undvikas. Det är angeläget att socialstyrelsens förslag
om den närmare utformningen av insatserna för invandrare är klart redan i
början av 1980 och att brist på språkkunnig personal inte omintetgör att
föräldrautbildning i någon form kan erbjudas invandrarföräldrar.

Utskottet konstaterar att föredragande statsrådet utgått från att det bör
vara möjligt för alla landsting att starta verksamheten redan år 1980 (prop.
s. 23). Verksamheten skall därefter byggas ut successivt. Det framhålls som
angeläget att utbyggnaden av föräldrautbildningen sker snabbt så att den blir
tillgänglig för alla föräldrar. Att en annan tidsplanering skulle gälla
beträffande de särskilda utbildningsinsatserna för invandrarföräldrar antyds
inte i propositionen. Detta måste enligt utskottets mening tolkas som att
uttalandena om tidpunkten för starten av föräldrautbildningen även avser
föräldrautbildningen för invandrare, oavsett att socialstyrelsen avses få i
uppdrag att utforma förslag till uppläggning av denna del av föräldrautbildningen.

Utskottet förutsätter därför att någon fördröjning med igångsättandet av
föräldrautbildningen för invandrare inte är avsedd och inte kommer att
inträffa till följd av uppdraget till socialstyrelsen. Motionsyrkandet får
därigenom anses tillgodosett.

Problemet med att nå ut med föräldrautbildningen till alla föräldrar och
inte bara till dem som redan tidigare är uppmärksamma på vad deras
föräldraroll kräver av dem diskuterades också i samband med föräldrautbildningsreformen.
Utskottet uttalade följande (SoU 1978/79:45 s. 11).

Barnomsorgsgruppen har i sitt betänkande (s. 55) skisserat ett system där
inbjudan till föräldrautbildning lämnas redan i samband med det första
besöket på mödravårdscentralen. Vid detta första besök bör båda föräldrarna
vara med. Den muntliga inbjudan med möjlighet till frågor och svar bör
kompletteras med en lättillgänglig skriftlig information. I de fall föräldrarna
tackar nej till inbjudan bör barnmorskan bilda sig en uppfattning om orsaken
och om det finns behov som kan tillgodoses på annat sätt. Gruppen betonar
vidare vikten av att personalen söker observera eventuella problem och
söker lösningar vid individuella samtal när det gäller för den enskilde
känsliga frågor som inte är lämpliga att ta upp i föräldrautbildningsgrupperna
(s. 59). Detta gäller enligt barnomsorgsgruppen i kanske ännu högre grad om
de föräldrar som tackat nej till erbjudandet att delta i föräldrautbildning.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är särskilt viktigt att
även mindre väl motiverade föräldrar förmås delta i föräldrautbildningen.
Införandet av en allmän föräldrautbildning syftar ytterst till att öka
förståelsen för barns behov och att skapa en bättre och mer positiv miljö för
barn. Av hänsyn till barnen bör man därför från samhällets sida inte helt

SoU 1980/81:29

passivt acceptera t. ex. att förstagångsföräldrar som av allt att döma har
bristfälliga kunskaper om barns fysiska och psykiska behov avvisar erbjudande
om föräldrautbildning. Särskilt gäller detta om föräldrarna förefaller
ha egna outredda problem av praktisk och ekonomisk eller av mera personlig
natur. Föräldrautbildningen kan i sådana sammanhang vara ett medel att
hjälpa barnen till bättre livsbetingelser. Utskottet anser därför i likhet med
barnomsorgsgruppen att man i de fall föräldrar inte vill delta i föräldrautbildningen
bör försöka utreda orsaken härtill. Om familjen behöver hjälp
eller stöd bör man försöka ordna detta. Utskottet vill i detta sammanhang
framhålla vikten av ett väl fungerande samarbete mellan å ena sidan
landstingens verksamheter och å andra sidan kommunernas sociala verksamhet.
Sådana uppföljande åtgärder måste enligt utskottets mening ses som ett
led i strävandet att göra föräldrautbildningen tillgänglig för alla föräldrar och
därmed även komma alla barn till godo.

I samband med att man utformar rutiner för inbjudan till och första
information om föräldrautbildning är det naturligt att man även behandlar
frågan om hur man skall nå de föräldrar som inte svarar eller som avböjer
deltagande utan närmare förklaring. Utskottet förutsätter att olika former
för uppsökande verksamhet då kommer att övervägas och anser därför något
uttalande från riksdagens sida obehövligt i denna del.

Genomförandet av föräldrautbildningen m. m.

Utskottet har inhämtat följande från socialstyrelsen.

Inom ramen för socialstyrelsens projekt för föräldrautbildning, som
beräknas pågå i tre år, har hållits regionala konferenser i vilka landets
samtliga landsting deltagit. Man har där tagit upp bl. a. vad riksdagens beslut
om föräldrautbildningen innebär för landstingen. Därutöver har projektet
haft fem utbildningsomgångar om en vecka vardera där 5-7 personer deltagit
från varje landsting. Deltagarna har utgjorts av den personal som skall vara
handledare vid fortbildningen av den mödra- och barnavårdspersonal som i
sin tur skall vara gruppledare i föräldragrupper. Under hösten kommer en
veckolång uppföljningskurs att hållas.

Landstingen har hunnit olika långt när det gäller föräldrautbildningen. I
exempelvis Norrbottens läns landsting har man genomfört fortbildningen av
personalen och också startat föräldragrupper. I andra landsting pågår
fortfarande fortbildningen och i andra åter har man inte hunnit längre än att
fortbildningsplanering gjorts.

Föräldrautbildningsprojektet har också som en hjälp för dem som skall
arbeta med föräldragrupperna utarbetat en litteraturlista där den litteratur
som bedömts värdefull inom barnområdet förtecknats. Tillsammans med
landstingsförbundet gör man f. n. en genomgång av tillgängligt AV-material
för att på motsvarande sätt göra en lista över det som man bedömer vara
värdefullt att använda antingen vid fortbildningen av personalen eller i
föräldragrupperna.

Projektet arbetar också med en skriftserie kallad Föräldrar och Barn.

SoU 1980/81:29

Serien är avsedd för personalen och tar exempelvis upp olika gruppers
behov.

Arbetet med att framställa samhällsproducerat informationsmaterial
bedrivs främst av socialstyrelsens nämnd för hälsoupplysning, den s. k.
h-nämnden.

Under hösten 1980 har nämnden gett ut boken Vänta barn, som handlar
om graviditet, förlossning och föräldraskap och vänder sig till samtliga
blivande föräldrar. I anslutning till denna har nämnden också framställt
boken Att få tvillingar.

Utdelandet av boken Vänta barn bekostas för första årets behov av
socialstyrelsen. Därefter förutsätts landstingen svara för att boken via
mödravårdscentralerna når alla blivande föräldrar.

F. n. arbetar man i h-nämndens regi på en bok med titeln Leva med barn. I
den tas såväl barns psykosociala som fysiska utveckling upp. Boken riktar sig
till alla föräldrar.

Under hösten 1982 kommer man också att ha färdigställt en skrift om
kejsarsnitt.

Regeringen har som en följd av vad som uttalades i propositionen och vid
riksdagens behandling av frågan om föräldrautbildning för invandrare i
oktober 1979 uppdragit åt socialstyrelsen att i samråd med invandrarverket
utforma förslag om hur utbildningen bör läggas upp. Därvid har också
uttalats att det är väsentligt att invandrarorganisationernas synpunkter
inhämtas.

I skrivelse till socialdepartementet i april 1980 har socialstyrelsen meddelat
att uppdraget lagts på h-nämnden men att uppdragets komplexitet och
omfattning gjort det omöjligt att genomföra uppdraget inom ramen för
befintliga personalresurser och angivna tidsramar. Arbetet inriktades på
följande insatser nämligen behovsinventering, utarbetande av förslag till
eventuell försöksverksamhet baserad på invandrargruppers egna projekt
samt studier av föräldrautbildning i Jugoslavien.

Anstånd med uppdragets fullgörande beviljades av regeringen till den 15
december 1980.

Utskottet har inhämtat att den skisserade planen för arbetets genomförande
följts men att förslaget till uppläggningen av föräldrautbildningen för
invandrare ännu inte färdigställts. Förslaget är under utarbetande och
beräknas föreligga i slutet av innevarande månad. Efter fackgranskning inom
socialstyrelsen beräknas det kunna vara socialdepartementet till handa
senast i augusti 1981.

Enligt upgift från socialstyrelsen har de flesta landsting ännu inte utarbetat
speciella planer för invandrarnas utbildning utan avvaktar h-nämndens
förslag.

Från den praktiska verksamheten kan dock nämnas att exempelvis
Göteborgs kommun sedan flera år tillbaka bedrivit försöksverksamhet med
föräldrautbildning även för invandrare. Man har bl. a. bildat särskilda

SoU 1980/81:29

grupper för föräldrar med finska och spanska som modersmål och för
föräldrar från Jugoslavien. Man har också inrättat barnavårdscentraler där
hela personalen är finsktalande.

I den försöksverksamhet med särskilda förskolor för invandrarbarn, t. ex.
turkiska och finska barn, som man bedrivit har man haft ett intensifierat
föräldraarbete såväl i grupp som individuellt. Man anser dock att man inte
funnit de slutliga lösningarna på problemen att inlemma invandrarföräldrarna
i föräldrautbildningen utan räknar med att de prövade verksamheterna
måste vidareutvecklas.

Från allmänna arvsfonden har finska och jugoslaviska invandrarorganisationer
fått stöd med 150 000 kr. vardera för att under år 1981 arbeta med
föräldrautbildningsfrågan bland sina medlemmar.

I Stockholms läns landsting försöker man i invandrartäta områden till
mödra- och barnavårdscentralerna rekrytera personal som utöver sedvanliga
kunskaper besitter språkkunskaper och kunskaper om invandrarkulturer.
Vissa av problemen med organiserandet av föräldrautbildning för invandrare
räknar man med att kunna lösa på det sättet.

Utskottet

I detta betänkande behandlar utskottet tre motioner som rör föräldrautbildningen,
nämligen en motion som avser utformningen av informationsmaterial
till blivande och nyblivna föräldrar och två motioner som rör
föräldrautbildningen för invandrare och för föräldrar med barn i utsatt social
miljö.

I motion 1979/80:1193 av Raul Blucher m. fl. (vpk) yrkar motionärerna
dels att riksdagen skall hos regeringen hemställa om åtgärder för utarbetande
av informationsmaterial till blivande och nyblivna föräldrar, dels att
utdelning av kommersiellt material på mödra- och barnavårdscentraler skall
förbjudas.

Arbetet med att utforma den samhällsproducerade informationen ligger
främst på socialstyrelsens h-nämnd. Visst material har redan utarbetats och
arbetet fortsätter. Utskottet uttalade i samband med föräldrautbildningsreformen
våren 1979 att det är angeläget att arbetet med att framställa sådant
informationsmaterial bedrivs snabbt och effektivt, att när ett tillfredsställande
samhällsproducerat material finns att tillgå detta bör användas i stället för
kommersiellt producerat material samt att beslutanderätten härvidlag bör
ligga hos sjukvårdshuvudmännen.

Utskottet anser att de skrifter som hittills getts ut av h-nämnden väl
motsvarar behovet inom de områden skrifterna täcker. Utskottet vill dock
betona vikten av att arbetet med att framställa material, som täcker även
övriga behov av neutral information, fortsätter. Med hänvisning härtill och
till vad utskottet tidigare anfört avstyrks motionen.

I motion 1979/80:1216 av Margareta Palmqvist m. fl. (s) yrkas att

SoU 1980/81:29

socialstyrelsen och invandrarverket skall uppmanas att med förtur fullfölja
det uppdrag som regeringen gett myndigheterna att närmare utforma
anvisningar för föräldrautbildningen för invandrare. Motionärerna vill också
att riksdagen skall uttala att överläggningar bör upptas med landstingen i
syfte att säkerställa dels att invandrarkvinnornas särskilda behov av
föräldraundervisning på eget språk beaktas, dels att vid utbyggnaden av
föräldrautbildning behovet av utbildning på invandrarspråk och mödravårdscentralernas
möjlighet att aktivt bedriva uppsökande verksamhet beaktas.

Såsom redovisats i ett tidigare avsnitt har socialstyrelsens h-nämnd i
uppdrag att tillsammans med invandrarverket utarbeta förslag till hur
föräldrautbildningen för invandrare skall utformas. Uppdraget har tagit
längre tid än beräknat men h-nämnden räknar nu med att kunna redovisa
förslag för regeringen senast i augusti 1981. Såsom också tidigare redovisats
har föräldrautbildningen ännu inte kommit i gång i full utsträckning.

Utskottet, som delar motionärernas uppfattning om vikten av att
invandrarna bereds samma möjlighet att få föräldrautbildning som andra
föräldrar, anser att det är otillfredsställande att förslag till utformningen av
utbildningen ännu inte föreligger. Då arbetet på ett förslag på området nu
befinner sig i slutskedet anser utskottet inte att ett riksdagens initiativ skulle
vara ägnat att påskynda arbetet. Vad gäller motionärernas övriga yrkanden
anser utskottet att resultatet av socialstyrelsens arbete får avvaktas innan
man kan ta ställning till hur syftet med yrkandena bäst kan tillgodoses. Med
hänsyn till den försening som förekommit i fråga om utarbetandet av förslag
till föräldrautbildning för invandrare förutsätter utskottet att regeringen utan
dröjsmål prövar socialstyrelsens förslag då detta redovisas. Utskottet anser
med hänvisning till det anförda att motionen inte bör föranleda någon
riksdagens åtgärd.

I motion 1980/81:1642 av Gunnel Liljegren m. fl. (m) konstaterar
motionärerna inledningsvis att alltför många barn far illa i det svenska
samhället och ger exempel på detta hämtade från olika undersökningar. Man
konstaterar att ett massivt stöd behövs för sociala problemfamiljer och deras
barn. Det påpekas att det kan befaras att den allmänna föräldrautbildningen
endast i begränsad utsträckning kommer att nå de mest angelägna
målgrupperna. Motionärerna framhåller särskilt att det inom Stockholms län
finns stora grupper barn som vistas i en utsatt social miljö och att behovet av
åtgärder på sina håll är enormt. Motionärerna föreslår att en del av de stora
resurser som avsatts för utbyggnad av föräldrautbildningen styrs över till de
mest angelägna behoven.

Utskottet uttalade vid sin behandling av propositionen om föräldrautbildningen
att det vore naturligt att landstingen - i samband med att man
utformar rutiner för inbjudan till och första information om föräldrautbildningen
- även behandlar frågan om hur man skall nå de föräldrar som inte
svarar eller som avböjer deltagande utan närmare förklaring. Utskottet
förutsatte att olika former för uppsökande verksamhet då skulle komma att

SoU 1980/81:29

övervägas och ansåg det därför obehövligt med något uttalande från
riksdagens sida.

Utskottet vill erinra om ovanstående uttalande samt därutöver tillägga
följande. Föräldrautbildningen är inte tänkt som en behandlingsinsats. Att
hjälpa och stödja familjer med så allvarliga problem att en behandlingsinsats
erfordras ankommer på socialvården och den psykiska barna- och ungdomsvården.
Den fortbildning om bl. a. barns behov som föräldrautbildningen
kommer att ge personalen vid mödra- och barnhäsovården är ägnad att
medföra en ökad förmåga hos personalen att upptäcka problem på ett tidigt
stadium. I den mån problemen är av så allvarlig art att de inte kan lösas inom
ramen för barnavårdscentralens arbete får som hittills föräldrar och barn
remitteras till socialvården eller psykiska barna- och ungdomsvården.
Utskottet har från socialstyrelsen inhämtat att vid de mödra- och barnavårdscentraler
där försöksverksamhet med föräldrautbildning bedrivits ett
avsevärt ökat antal föräldrar och barn med hjälpbehov har uppmärksammats
och kunnat erbjudas ytterligare hjälp och stöd.

Sjukvårdshuvudmännen ansvarar för föräldrautbildningen och enligt
överenskommelse mellan Landstingsförbundet och staten genomförs den
utan särskild ekonomisk ersättning från staten. Det ankommer däremot i
huvudsak på den kommunala socialvården att tillgodose de behov av insatser
som motionärerna torde åsyfta. Även om utskottet sålunda inte kan tillstyrka
någon riksdagens åtgärd med anledning av motionen finns det anledning att i
detta sammanhang understryka vikten av att man i samband med föräldrautbildningen
uppmärksammar fall där särskilda hjälpåtgärder kan behöva
sättas in och att samverkan och samordning sker.

Utskottet hemställer

1. beträffande förbud mot kommersiell reklam till nyblivna
föräldrar m. m.

att riksdagen avslår motion 1979/80:1193,

2. beträffande föräldrautbildning för invandrare
att riksdagen avslår motion 1979/80:1216,

3. beträffande insatser för barn i utsatt social miljö
att riksdagen avslår motion 1980/81:1642.

Stockholm den 9 april 1981

På socialutskottets vägnar
GABRIEL ROMANUS

SoU 1980/81:29

Närvarande: Gabriel Romanus (fp), Karl Leuchovius (m), Rune Gustavsson
(c), Evert Svensson (s)*, Mårten Werner (m)*, John Johnsson (s), Erik
Larsson (c), Blenda Littmarck (m), Kjell Nilsson (s), Sven-Gösta Signell (s),
Kersti Swartz (fp)*, Stig Alftin (s), Karin Israelsson (c), Lena Öhrsvik (s) och
Anita Persson (s)*.

* Ej närvarande vid betänkandets justering.