SoU 1980/81:27

Socialutskottets betänkande
1980/81:27

om ändrat huvudmannaskap för karolinska sjukhuset, m. m. (prop.
1980/81:95, bil. 1)

Propositionen

I proposition 1980/81:95 om ändrat huvudmannaskap för karolinska
sjukhuset, m. m. har regeringen (socialdepartementet), såvitt propositionen
hänvisats till socialutskottet (bilaga 1), föreslagit riksdagen att

1. anta vid propositionen fogat förslag till lag om upphävande av lagen
(1969:653) om vissa bidrag för vård vid karolinska sjukhuset,

2. bemyndiga regeringen att för statens del godkänna en mellan staten och
Stockholms läns landstingskommun träffad uppgörelse om ändrat huvudmannaskap
för karolinska sjukhuset m. m., som intagits i förhandlingsprotokoll
den 27 november 1980 med därtill fogade avtal och protokoll,

3. bemyndiga regeringen att i huvudsaklig överensstämmelse med vad
som anförts i propositionen ikläda staten de ekonomiska förpliktelser, som
följer av en överenskommelse mellan staten och berörda sjukvårdshuvudmän
om fortsatt samarbete under år 1981 angående läkarutbildning och
forskning,

4. till Karolinska sjukhuset: Avlöningar till läkare för budgetåret 1981/82
anvisa ett förslagsanslag av 74000 000 kr.,

5. godkänna en i propositionen beräknad driftstat för förvaltning av
fastigheter vid karolinska sjukhuset för tiden den 1 juli-den 31 december
1981,

6. till Karolinska sjukhuset: Driftkostnader för budgetåret 1981/82 anvisa
ett förslagsanslag av 374 000 000 kr.,

7. till Karolinska sjukhuset: Utrustning för budgetåret 1981/82 anvisa ett
reservationsanslag av 15 000 000 kr.,

8. bemyndiga regeringen att besluta om byggnadsarbeten vid karolinska
sjukhuset för tiden den 1 juli-den 31 december 1981 inom de kostnadsramar,
som förordats i propositionen,

9. till Karolinska sjukhuset: Byggnadsinvesteringar för budgetåret 1981/
82 anvisa ett reservationsanslag av 22 500 000 kr.,

10. till Bidrag till kommunala undervisningssjukhus för budgetåret
1981/82 anvisa ett förslagsanslag av 835 000 000 kr.,

11. till Giftinformationscentralen för budgetåret 1981/82 anvisa ett
förslagsanslag av 1 000 000 kr.,

12. till Lån till Stockholms läns landstingskommun för vissa investeringar
för budgetåret 1981/82 anvisa ett reservationsanslag av 20 000 000 kr.

1 Riksdagen 1980/81. 12 sami. Nr 27

SoU 1980/81:27

2

Propositionen i övrigt (bilaga 2) har hänvisats till utbildningsutskottet, sorn
behandlar denna del av propositionen i betänkande UbU 1980/81:29.

I samband med behandlingen av här aktuell del av propositionen
behandlar utskottet dels en under allmänna motionstiden år 1981 väckt
motion, dels fem med anledning av propositionen väckta motioner.

I ärendet har inkommit gemensamma skrifter av den 6 mars 1981 och av
den 13 april 1981 från Konung Gustaf V:s jubileumsfond och Cancerföreningen
i Stockholm.

Motioner

Motion väckt under den allmänna motionstiden år 1981

I motion 1980/81:1649 av Maj Pehrsson m. fl. (c) hemställs att riksdagen
hos regeringen begär att tillgängliga medel omfördelas så att en överläkartjänst
i barnreumatologi kan inrättas vid Huddinge sjukhus eller karolinska
sjukhuset.

Motioner väckta med anledning av propositionen

I motion 1980/81:1984 av Gunnar Biörck i Värmdö (m) hemställs att
riksdagen vid bifall till proposition 1980/81:95 måtte knyta som villkor för ett
bemyndigande för regeringen att godkänna uppgörelsen mellan staten och
Stockholms läns landsting att detta icke får avse Konung Gustaf V:s
jubileumsklinik (”radiumhemmet”) med mindre särskilt avtal dessförinnan
slutits mellan landstinget samt Konung Gustaf V:s jubileumsfond och
Cancerföreningen i Stockholm om sagda kliniks framtida ställning.

I motion 1980/81:2000 av Gunnar Biörck i Värmdö (m) hemställs att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförs om de villkor beträffande utformningen av framtida läkarutbildningsavtal
för karolinska sjukhuset vilka måste uppfyllas för att regeringen skall
kunna godkänna en uppgörelse med Stockholms läns landsting om överförande
av huvudmannaskapet för karolinska sjukhuset till landstinget.

I motion 1980/81:2011 av Margareta Andrén (fp) och Jörgen Ullenhag (fp)
hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts om utlandssvenskars sjukhusvård.

I motion 1980/81:2012 av Olof Palme m. fl. (s) hemställs att riksdagen
beslutar

1. avslå proposition 1980/81:95 i vad avser avtalet om karolinska sjukhuset
mellan Stockholms läns landsting och staten,

2. begära att regeringen, på sätt som anges i motionen, undersöker
förutsättningarna att genom avtal reglera en samordning i ledning, administration
och vårdens genomförande vid ett bibehållet statligt huvudmannaskap
för karolinska sjukhuset.

SoU 1980/81:27

3

I motion 1980/81:2013 av Lars Werner m. fl. (vpk) hemställs

1. att riksdagen beslutar avslå proposition 1980/81:95 om ändrat huvudmannaskap
för karolinska sjukhuset, m. m.

2. att riksdagen hos regeringen hemställer om en ny utredning om
huvudmannaskapet för karolinska sjukhuset, varvid i direktiven bör ingå
uppdrag om belysning av de i motionen nämnda problemställningarna,

3. att riksdagen som sin mening uttalar att vid den fortsatta handläggningen
av frågan om karolinska sjukhusets framtida huvudmannaskap
personalens och de fackliga organisationernas synpunkter och krav rörande
anställningsförhållanden tillmäts en avsevärt större respekt än som hittills
har varit fallet.

Motionen har såvitt avser yrkande 1 hänvisats till socialutskottet i vad
yrkandet avser bilaga 1 i propositionen och till utbildningsutskottet i vad
yrkandet avser bilaga 2 i propositionen. Den till utbildningsutskottet
hänvisade delen av yrkande 1 behandlas i utbildningsutskottets ovannämnda
betänkande UbU 1980/81:29.

Vissa bakgrunduppgifter

Karolinska sjukhusets ställning

Karolinska sjukhuset (KS), som är beläget på det s. k. Norrbackaområdet
i Solna, uppfördes omkring år 1940 av staten som huvudman med bidrag
främst av dåvarande Stockholms stad och Stockholms läns landsting. Till en
början fungerade KS som ett rikssjukhus. I enlighet med 1960 års
regionsjukvårdsreform har riksplatserna vid KS avvecklats och KS inordnats
i Storstockholms sjukvårdsorganisation.

KS har drygt 1 300 beläggningsbara vårdplatser. Antalet tjänster vid
sjukhuset utgör drygt 4 500.

KS förvaltas av en direktion. Chef för KS är en sjukhusdirektör.

I ett av regeringen utfärdat reglemente för KS har KS ändamål angivits
sålunda.

Vid karolinska sjukhuset skall meddelas sådan vård för sjukdom, skada,
kroppsfel och barnsbörd, som fordrar intagning på sjukhus (sluten vård),
varjämte sjukvård skall beredas vårdsökande, som icke är i behov av
intagning (öppen vård). Sjukhuset har tillika till uppgift att tjäna undervisningen
och forskningen vid karolinska institutet.

Vid sjukhuset skall även viss annan utbildning ske av sjukvårdspersonal.

Behandlingar och undersökningar, som ej betingas av sjukdom, får ske på
sjukhuset i den utsträckning direktionen bestämmer.

Enligt ett avtal år 1975 mellan staten och Stockholms läns landsting om
samarbete beträffande karolinska sjukhuset fungerar KS som regionsjukhus
samt som centralsjukhus företrädesvis för landstingets nordvästra förvalt -

SoU 1980/81:27

4

ningsområde inom ramen för de resurser som står till förfogande enligt beslut
av staten. KS vårdresurser disponeras enligt detta avtal för patienter från
landstingets sjukvårdsområde utom i den mån de avses för regionsjukvård
enligt särskilda avtal samt för vård av viss militär personal, vissa utlandssvenskar
och vissa utlänningar.

Enligt ett avtal år 1972 om regionsjukvård m. m. vid karolinska sjukhuset
med senare träffade ändrings- och tilläggsavtal är KS upplåtet för viss
regionsjukvård m. m. för Gotlands kommun samt för landstingskommunerna
inom Örebro regionsjukvårdsområde.

Läkarresurser för den medicinska undervisningen och forskningen vid
karolinska sjukhuset och vid kommunala undervisningssjukhus m. m.

I det följande redovisas i huvuddrag vad som gäller om medicinsk
undervisning och forskning vid KS och vid kommunala undervisningssjukhus
och om läkarnas medverkan i denna verksamhet.

Karolinska sjukhuset

Som redovisats ovan är det i reglementet för KS angivet att KS bl. a. skall
tjäna undervisningen och forskningen vid karolinska institutet (Kl). Detta är
också angivet i ovannämnda avtal år 1975 mellan staten och Stockholms läns
landsting om samarbete beträffande sjukhuset.

Medverkande i undervisningen och/eller forskningen vid Kl är främst dels
innehavarna ay (ca 40) tjänster som professor vid Kl som är förenade med
tjänster som överläkare vid KS, dels innehavarna av övriga tjänster som
överläkare (ca 40) samt innehavarna av tjänster som biträdande överläkare
(ca 100) och som avdelningsläkare (ca 120) vid sjukhuset. Även underläkare
och andra läkare medverkar i undervisning och forskning.

Tjänsterna som professor är enligt bestämmelser i 19 kap. 3 § högskoleförordningen
(1977:263) avsedda för utbildning och forskning. Innehavarna
av sådana tjänster som överläkare vid KS, som inte är förenade med tjänster
som professor vid Kl, samt innehavarna av tjänster som biträdande
överläkare och som avdelningsläkare vid KS är enligt bestämmelser i 26, 31
och 34 §§ i reglementet för KS skyldiga att i viss omfattning undervisa
studerande på läkarlinjen samt att handleda eller biträda vid handledningen
av studerande.

Även underläkare vid KS är enligt 34 § reglementet skyldiga att biträda vid
handledningen av studerande.

Som organisatorisk förutsättning är till 1980 års avtal för statliga läkare
mellan statens avtalsverk och Sveriges läkarförbund bl. a. knuten en
föreskrift om att i arbetsuppgifterna för läkare vid undervisningskliniker
ingår att medverka vid läkarutbildning och att bedriva forskning. Det anges

SoU 1980/81:27

5

att den genomsnittliga omfattningen av denna verksamhet, som framgår av
de arbetstidsutredningar som utförts under 1969, inte avses förändras.
Erforderlig tid för de arbetsuppgifter varom här är fråga skall, anges det,
alltså rymmas inom ramen för den arbetstid som fastställts för läkarna.
Löneavtal för år 1981 har ännu inte träffats.

Kommunala u n d er v is n i n g s s j u k h us

Även vid de kommunala undervisningssjukhusen kombineras tjänster som
professor vid medicinskt lärosäte med tjänster som överläkare vid sjukhusen.
Dessutom kombineras tjänster som klinisk lärare vid medicinskt lärosäte
med tjänster som biträdande överläkare vid sjukhusen. Till det medicinska
lärosätet är vidare knutna kliniska amanuenser som även biträder i
sjukvården vid sjukhusen.

Innehavare av tjänst som klinisk lärare är enligt bestämmelser av
regeringen år 1961 skyldig att delta i undervisningen och handledningen av de
medicine studerandena samt att förrätta erforderlig examination. Innehavarna
av dessa tjänster är vidare skyldiga att med uppmärksamhet följa den
vetenskapliga utvecklingen inom sitt ämnesområde samt bör idka vetenskaplig
forskning.

Behörighetskrav för tjänst som klinisk amanuens är avlagd läkarexamen.

Enligt bestämmelser i kungörelsen (1970:704) om kommunala undervisningssjukhus
(”KUSK”) är varje läkare som är anställd vid kommunalt
undervisningssjukhus skyldig att biträda vid handledningen av de studerande.
Överläkare, biträdande överläkare och avdelningsläkare vid sådant
sjukhus är dessutom, i den mån sjukvårdsstyrelsen medger det, skyldig att
motta uppdrag att ombesörja undervisning eller examination inom sitt
verksamhetsområde.

Till 1980 års avtal för läkare mellan Landstingsförbundet och Sveriges
läkarförbund är knuten som en organisatorisk förutsättning en föreskrift
beträffande undervisning och forskning vid undervisningskliniker som
motsvarar den som ovan redovisats beträffande statliga läkare.

De kommunala undervisningssjukhusen ställs till förfogande för läkarutbildning
och forskning genom särskilda avtal om läkarutbildning och
forskning (LUA) mellan staten och de kommunala sjukvårdshuvudmännen.
De senaste avtalen träffades år 1977 (LUA 77), och giltighetstiden för dem
har därefter förlängts. I propositionen (s. 26-31) redovisas en överenskommelse
om förlängning av giltighetstiden för LUA 77 till att även omfatta år
1981.

Avtalen med de olika sjukvårdshuvudmännen är likartade. Här nedan
lämnas en kortfattad redogörelse för det mellan staten och Stockholms läns
landsting år 1977 träffade avtalet ”om läkarutbildning och forskning i

SoU 1980/81:27

6

Stockholms län” (LUA 77 Stockholm). Enligt detta avtal, som ersätter ett
tidigare motsvarande avtal,” fortsätter staten och landstinget sitt samarbete
på de villkor som anges i avtalet för att tillhandahålla Kl resurser - utöver
dem vid KS - för grundläggande utbildning till läkarexamen inom de kliniska
ämnesområdena (läkarutbildning) samt för forskning, inklusive forskarutbildning
inom dessa områden.”

Enligt avtalet tas Huddinge sjukhus i sin helhet i anspråk för läkarutbildning
och för forskning. Vid andra sjukhus inom Stockholms läns landsting tas
endast vissa avdelningar/kliniker i anspråk för läkarutbildning och i vissa fall
även för forskning. Det kan i detta sammanhang påpekas att statsmakterna
slagit fast att mer speciell utbildnings- och forskningsverksamhet i Stockholmsområdet
skall koncentreras till KS och Huddinge sjukhus.

Vid enhet (sjukhus, avdelning eller klinik) som omfattas av avtalet får
forskning bedrivas inom ramen för tillgängliga resurser. Landstingets
medgivande skall inhämtas, innan forskningsprojekt som ställer särskilda
krav på sjukvårdens resurser påbörjas.

Landstinget tillhandahåller för upplåten enhet personal, lokaler, utrustning,
övriga nyttigheter och service med följande begränsningar.

1. Staten anställer professor och klinisk lärare, vilkas tjänster är förenade
med tjänster vid upplåtna enheter, samt bekostar deras löneplanslöner m. m.
Landstinget bekostar arvoden m. m. som avser arbetet inom sjukvården.
Klinisk amanuens anställs och bekostas helt av staten som dock är berättigad
till ersättning av kommunen för viss del av lönen. Antalet professorer,
kliniska lärare och kliniska amanuenser skall fastställas av staten efter
samråd med landstinget.

2. Såvitt gäller utrustning för forskningens behov avser landstingets
åtaganden endast sådan utrustning som är att hänföra till vedertagen
grundutrustning vid för forskning upplåtna enheter. Det åligger inte
landstinget att tillhandahålla förbrukningsartiklar för demonstrationsändamål
och sådant material som erfordras för djurförsök och särskilda
forskningsprojekt.

Staten utger investeringsersättningar enligt särskilda överenskommelser
för ny-, till- eller ombyggnad samt för anskaffning av utrustning. Vidare utger
staten driftersättningar med ett bestämt belopp per år vilket avser samtliga av
landstinget upplåtna enheter.

För att främja samordningen av sjukvård, läkarutbildning och forskning
skall Kl och landstinget bereda varandra tillfälle att yttra sig före beslut som
berör dessa områden och vardera parten äger utse representanter att närvara
vid och delta i överläggningar i beslutande organ hos motparten.

SoU 1980/81:27

7

Beräkningen av ersättningar för forskning m. m. vid
kommunala u n d e r v is n i n g ss j u k h u s

Mot bakgrund bl. a. av att parterna i avtalen om läkarutbildning vid
kommunala undervisningssjukhus gemensamt konstaterat att stora svårigheter
förelåg att kvantifiera de resurser som läkarutbildning och forskning tar i
anspråk vid undervisningssjukhusen tillkallades år 1971 utredningen
(S 1971:2) om frågor av betydelse för samarbete mellan stat och kommun
beträffande de kommunala undervisningssjukhusen. Utredningen, som
begränsade sig till att framlägga sådant förhandlingsunderlag, som bedömdes
vara av värde ur förhandlingssynpunkt, redovisade sina överväganden i
promemorian (Ds S 1972:11) med utredning av frågor av betydelse för
samarbetet mellan stat och kommun beträffande de kommunala undervisningssjukhusen.
Utredningen anvisade i promemorian bl. a. en modell för
hur forskningskostnaderna tekniskt kan beräknas och redovisade vissa s. k.
påläggssatser och värden som kan användas i en sådan modell, vilket
underlag utredningen ansåg vara rimliga schabloner för beräkningar i
förhandlingssammanhang.

Det av utredningen framlagda materialet har därefter tjänat som ett
underlag vid förhandlingar om läkarutbildningsavtalen. Ersättningsbeloppen
har dock slutligen bestämts förhandlingsmässigt.

Med stöd av ett bemyndigande av regeringen år 1977 tillkallades
lärartjänstutredningen (U 1977:4) för att utreda vissa tjänsteorganisatoriska
frågor inom högskolan m. m. Bl. a. skulle frågor om lärartjänster för den
kliniska delen av vissa längre vårdyrkesutbildningar övervägas. Till slutförande
av sitt uppdrag avgav lärartjänstutredningen i mars 1980 betänkandet
(SOU 1980:3) Lärare i högskolan, förslag till ny arbets- och tjänsteorganisation.
Betänkandet är efter remissbehandling föremål för fortsatt beredning
inom regeringskansliet. I betänkandet föreslås bl. a. att läkartjänsteorganisationen
för utbildning och forskning vid såväl statliga som kommunala
undervisningssjukhus skall bestå av tjänster som professor tillika överläkare,
samt av tjänster som överläkare, biträdande överläkare och avdelningsläkare
och att samtliga innehavare av nämnda läkartjänster skall vara lärare i
högskolan. Vidare föreslås att tidsbegränsade tjänster som forskare i kliniskt
ämne med nivådifferentierade behörighetskrav skall kunna inrättas inom
högskolan. Lärartjänstutredningen föreslår i fråga om avtal rörande
grundläggande utbildning att omfattningen av resurserna för läkarutbildning
vid kommunala undervisningssjukhus skall fastställas genom centrala avtal
mellan staten och respektive sjukvårdshuvudman samt att fördelningen av
dessa resurser skall fastställas klinikvis genom lokala avtal mellan högskolan
och respektive sjukvårdshuvudman. I fråga om avtal rörande resurser för
forskning samt undervisning och handledning i forskarutbildning föreslås att
omfattningen av läkarresurser m. m. för klinisk forskning skall fastställas
genom centrala avtal mellan staten och respektive sjukvårdshuvudman samt

SoU 1980/81:27

8

att fördelningen av läkarresurserna för forskning skall fastställas klinikvis
genom lokala avtal mellan högskolan och respektive sjukvårdshuvudman.

Konung Gustaf V.s jubileumsklinik

Cancerföreningen i Stockholm drev på sin tid i förhyrda lokaler i
Stockholm ett sjukhus, radiumhemmet, där öppen och sluten radioterapeutisk
sjukvård vid svulstsjukdomar meddelades för patienter från hela
landet.

I samband med planeringen av det blivande KS ställde cancerföreningen
och Konung Gustaf V:s Jubileumsfond (i fortsättningen kallad jubileumsfonden)
i utsikt att ställa medel till förfogande, dels för att utvidga en för KS
planerad radioterapeutisk klinik, dels för att uppföra ett forskningsinstitut
för studium av kräftsjukdomarna och deras behandling.

Sedan 1930 års riksdag fattat beslut om uppförande av KS och 1931 års
riksdag beslutat att med sjukhusets blivande radioterapeutiska klinik skulle
sammanföras cancerföreningens vårdanstalt och cancerföreningens forskningsavdelningar,
uppfördes av staten med bidrag från jubileumsfonden och
cancerföreningen en anläggning som fick namnet Konung Gustaf V:s
jubileumsklinik och som omfattade en klinisk avdelning, som benämndes
radiumhemmet, och två forskningsavdelningar (en fysisk och en svulstpatologisk
avdelning).

Enligt en den 8 juni 1934 träffad överenskommelse mellan staten,
jubileumsfonden och cancerföreningen skulle staten äga byggnader, anläggningar
och tomtområden som hörde till jubileumskliniken samt radiumhemmets
utrustning. Jubileumsfonden skulle däremot vara ägare till forskningsavdelningarnas
utrustning och svara för deras underhåll och förnyelse.
Utgifterna för verksamheten vid forskningsavdelningarna skulle enligt vissa
grunder delas mellan staten och jubileumsfonden. Verksamheten vid
radiumhemmet skulle bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med riktlinjer,
som en av konung Gustafv tillsatt kommitté angivit i ett den 23 maj 1929
avgivet ”Betänkande och förslag rörande användningen av Konung Gustaf
V:s jubileumsfond” och som godkänts av konung Gustaf V. Forskningsavdelningarna
skulle stå till förfogande för jubileumsfonden och radiumhemmet
samt lyda under styrelsen för jubileumsfonden. Den närmaste tillsynen
skulle utövas av en nämnd bestående av en ordförande, tillsatt av
jubileumsfondens styrelse, en representant för Kl samt föreståndaren för
radiumhemmet och föreståndarna för forskningsavdelningarna.

Sedan jubileumsfonden år 1939 gjort framställning om omorganisation av
jubileumsklinikens forskningsavdelningar beslutade statsmakterna år 1941
att staten skulle överta kostnaderna för dessa avdelningar. Villkor för
förstatligandet var bl. a. att det till staten överlämnades från jubileumsfonden
i enlighet med ett åtagande av fonden ett belopp av 1 075 000 kr. -förutom forskningsavdelningarnas inventarier och utrustning - samt från

SoU 1980/81:27

9

cancerföreningen ett belopp av 45 000 kr. Vidare skulle utgifter för
vetenskapligt arbete bestridas av vissa fondmedel m. m.

Den 28 juni 1941 träffades mellan staten, jubileumsfonden och cancerföreningen
en överenskommelse mot bakgrund av statsmakternas beslut, vilken
ersatte 1934 års överenskommelse mellan parterna.

I 1941 års överenskommelse slås fast att hela jubileumskliniken med
radiumhemmet och de två forskningsavdelningarna tillhör och drivs av
staten. Enligt överenskommelsen gäller bl. a. följande.

Jubileumskliniken står där inte annat föreskrivs i överenskommelsen
under direktionens för KS ledning och förvaltning. Styrelsen för jubileumsfonden
äger utse en representant att delta i direktionens överläggningar och
beslut i ärenden, som berör jubileumskliniken. Beslut i sådana ärenden skall,
om jubileumsfondens representant påkallar det, underställas regeringen
tillsammans med yttrande av jubileumsfonden.

Radiumhemmet utgör KI:s radioterapeutiska klinik, och verksamheten
vid radiumhemmet bedrivs i huvudsaklig överensstämmelse med de riktlinjer
som angivits i ovannämnda år 1929 avgivna betänkande.

Forskningsavdelningarna utgör KI:s institutioner för radiofysik resp.
radiopatologi och står till förfogande för undervisning och forskning vid Kl,
för arbeten i samband med sjukvården vid radiumhemmet samt för arbeten
som faller inom jubileumsfondens uppgift att befrämja det vetenskapliga
studiet av kräftsjukdomar.

Närmaste tillsynen över den forskningsverksamhet, som bedrivs vid
forskningsavdelningarna i samarbete med radiumhemmet, utövas av en
nämnd med samma sammansättning som motsvarande nämnd enligt 1934 års
avtal.

Jubileumsfonden och cancerföreningen överlämnar till staten 1 120 000 kr.
Cancerföreningen åtar sig att understödja forskningen vid institutionerna
dels med avkastningen från föreningens Forsgrénska fond, dels t. v. med ett
årligt bidrag till materialkostnader vid institutionerna av sammanlagt 2 000
kr.

För verksamheten vid jubileumskliniken ställer jubileumsfonden och
cancerföreningen till klinikens förfogande, så länge kliniken nyttjas för i
överenskommelsen angivna ändamål, såsom lån ett radiumförråd.

I en vid överenskommelsen fogad bilaga har angivits bestämmelser som
skall iakttas i fråga om de utlånade radiumpreparaten.

Jubileumskliniken består numera av radiumhemmet, radiofysiska institutionen
och en avdelning för sjukhusfysik samt en institution för medicinsk
radiobiologi och en tumörpatologisk institution.

Nämnden för tillsyn över forskningsverksamheten består numera av -förutom en av jubileumsfonden utsedd ordförande - två överläkare vid
radiumhemmet samt professorerna i radiofysik och tumörpatologi.

1* Riksdagen 1980181. 12 sami. Nr 27

SoU 1980/81:27

10

Den 7 april i år har träffats en överenskommelse om jubileumskliniken
med radiumhemmet mellan SFN samt företrädare för SLL, jubileumsfonden
och cancerföreningen. Överenskommelsen redovisas närmare i ett följande
avsnitt.

Sjukhusvård för utlandssvenskar m. m.

Vårdskyldighet

Enligt bestämmelser i 3 § sjukvårdslagen (1962:242) åligger det sjukvårdshuvudmännen
att för dem, vilka är bosatta inom sjukvårdshuvudmännens
sjukvårdsområden, ombesörja såväl öppen som sluten vård för sjukdom,
skada, kroppsfel och barnsbörd, i den mån inte annan drar försorg härom.
Samma skyldighet att ombesörja vård åvilar sjukvårdshuvudmännen för
dem, som vistas inom sjukvårdsområdena utan att vara där bosatta, om
behov av omedelbar vård föreligger.

Enligt bestämmelser i 24 § sjukvårdslagen beslutar vederbörande överläkare,
sjukstuguläkare eller sjukhemsläkare om intagning på sjukvårdshuvudmännens
sjukhus inom ramen för vad sjukvårdsstyrelserna bestämt.
Beslutanderätten kan delegeras.

Om intagning på KS gäller enligt reglementet för KS bl. a. att vårdsökande
från Stockholms län skall äga företräde vid intagning i enlighet med gällande
avtal med länets landsting angående vård av sjuka från länet och att vid KS
skall mottas militär personal. Andra vårdsökande får intas i den ordning som
betingas av de till intagning anmäldas behov av vård eller observation. Om
intagning beslutar inom ramen för vad direktionen för KS bestämt
vederbörande överläkare eller annan läkare vid KS, åt vilken överläkaren
uppdragit att ombesörja intagning.

Vårdavgift

Genom s. k. utomlänsavtal - som gäller för ett år i sänder - reglerar
sjukvårdshuvudmännen frågor om ersättning för vård som lämnas patienter
som inte är bosatta inom den vårdgivande huvudmannens sjukvårdsområde.
I skriften Meddelande till 1981 års utomlänsavtal, januari 1981, vilken
innehåller anvisningar för tillämpningen av det mellan sjukvårdshuvudmännen
träffade utomlänsavtalet för år 1981 m. m., finns ett särskilt avsnitt om
vårdavgifter för utlandssvenskar.

Utlandssvenskar som insjuknar och blir i behov av sjukhusvård under
vistelse i Sverige kan enligt dessa anvisningar få vård vid närmaste sjukhus,
och patientavgiften blir 40 kr. per dag. Uppkommer akut behov av öppen
vård under vistelse här i landet skall patienten söka vård vid närmaste
läkarmottagning. Patientavgiften blir 25 kr. per besök.

SoU 1980/81:27

11

För utlandssvensk som söker sjukhusvård i Sverige för vårdbehov som
uppkommit under vistelse utomlands eller i övrigt för icke akut vårdbehov
gäller inte samma avgiftsregler som vid akut insjuknande här i landet. Ett
undantag gäller dock för utlandssvensk, som i bosättningslandet inte kan få
tillfredsställande sjukhusvård vilken ersätts genom sjukförsäkring eller
motsvarande. Han kan nämligen erhålla sjukhusvård i Sverige för 40 kr. per
dag inom det sjukvårdsområde, där han var kyrkobokförd vid utflyttningen
från Sverige. Patientavgiften för icke akut öppen läkarvård kan variera. Hos
flertalet sjukvårdshuvudmän är avgiften 152 kr. per besök (motsvarande den
vanliga patientavgiften 25 kr. jämte den ersättning som skulle ha utgått till
sjukvårdshuvudmannen från försäkringskassan om patienten varit bosatt här
i landet). För öppen läkarvård skall patienten vända sig till vårdmottagning
hos den sjukvårdshuvudman inom vars sjukvårdsområde han var bosatt vid
tidpunkten för utvandringen.

Enligt av regeringen fastställda bestämmelser om vårdavgifter vid KS
under år 1981 gäller att vårdavgiften vid vård på allmänt rum skall vara 40 kr.
per vårddag för svenska medborgare, som bor på utrikes ort. Något krav på
att vårdbehovet skall ha uppkommit under vistelse i Sverige är inte
uppställt.

Direktionen för KS har beträffande öppen läkarvård bestämt att
vårdavgiften för utlandssvensk skall vara 25 kr. per besök om han vid tillfällig
vistelse blir i behov av akut vård och 152 kr. per besök om han inte är
inskriven i allmän försäkringskassa och är i behov av icke akut vård.

Sjukvårdsersättning

Svenska medborgare är försäkrade enligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring vare sig de bor i Sverige eller utomlands.

Enligt bestämmelser i 2 kap. 8 § nämnda lag äger dock försäkrad som inte
är bosatt i riket rätt till sjukvårdsersättning från den allmänna försäkringen
endast om vårdbehovet uppkommit under vistelse här i landet. Ersättningen
för sjukhusvård enligt den allmänna försäkringen är 40 kr. per vårddag.
Patientavgiften vid öppen vård inom den offentliga vården är 25 kr. per
besök.

Initiativ av socialutskottet beträffande reumatikervärden, m. m.
Utskottets initiativ

Under 1977/78 års riksmöte väcktes ett antal motioner om utbyggande av
reumatikervärden - bl. a. med förslag om inrättande av vårdplatser för
barnreumatiker vid regionsjukhuset i Umeå. Inför behandlingen av motionerna
anordnade utskottet i april 1978 ett sammanträffande med företrädare
för socialstyrelsen, Landstingsförbundet, Svenska läkaresällskapet och

SoU 1980/81:27

12

Riksförbundet mot reumatism, varvid frågor om reumatologisk vård
belystes. Företrädarna för socialstyrelsen och Landstingsförbundet framhöll
bl. a. att de var medvetna om att särskilda insatser måste göras i fråga om
reumatikervården. Företrädarna för socialstyrelsen framhöll vidare att
socialstyrelsen i syfte att komplettera principprogrammet för hälso- och
sjukvården inför 1980-talet förberett ett utvecklingsarbete om vårdsektorn
rörelseorganens sjukdomar samt lämnade information om syftet med detta
utvecklingsarbete.

Utskottet framhöll vid behandlingen av motionerna bl. a. att det fanns
starka skäl för att den reumatologiska vården ägnades särskild uppmärksamhet
vid den fortsatta strukturomvandlingen och utbyggnaden av hälso- och
sjukvården, att det var angeläget att socialstyrelsens utredningsarbete om
rörelseorganens sjukdomar sattes i gång utan dröjsmål och bedrevs med
skyndsamhet samt att utredningsarbetet bedrevs i nära kontakt med de för
planeringen och utbildningen av hälso- och sjukvårdspersonal ansvariga
myndigheterna. Utskottet framhöll vidare att särskilda resurser i olika delar
av landet för behandling och vård av reumatiskt sjuka barn tedde sig mycket
angelägna. Utskottets betänkande i ärendet, SoU 1978/79:6, behandlades av
riksdagen i början av 1978/79 års riksmöte, varvid riksdagen på förslag av
utskottet beslutade ge regeringen till känna vad utskottet anfört beträffande
reumatikervården (rskr 1978/79:7).

Med anledning av riksdagens beslut beslutade regeringen i januari 1979 att
uppdra åt socialstyrelsen att i enlighet med vad utskottet anfört skyndsamt
utarbeta sektorprogram för vårdsektorn rörelseorganens sjukdomar och
därvid överväga bl. a. vilka åtgärder som bör vidtas för att förbättra
rekryteringen av läkare och annan personal till ifrågavarande områden.
Regeringen överlämnade utskottets betänkande och riksdagens skrivelse i
övrigt till socialdepartementets sjukvårdsdelegation.

Socialstyrelsens utredning om ett sektorprogram avseende
rörelseorganens sjukdomar

Inom socialstyrelsen har igångsatts ett utredningsarbete som skall omfatta
planering från såväl medicinsk som social synpunkt av vårdsektorn rörelseorganens
sjukdomar och som skall syfta till ett s. k. sektorprogram för denna
vårdsektor. Utredningsarbetet inleddes med en delstudie under tiden fram
till sommaren 1979. Sektorprogrammet avses skola ligga till grund för hälso-,
sjuk- och socialvårdspolitiska ställningstaganden samt tjäna som underlag för
huvudmännens planering. Inom programmet skall man analysera och lämna
förslag beträffande bl. a. organisation och avgränsning av vårdsektorn samt
samverkan inom denna mellan primärvård, länssjukvård och regionsjukvård.
Vidare skall behovet av medicinska och sociala åtgärder inom
vårdsektorn redovisas. Utredningsarbetet bedrivs i en arbetsgrupp för
primärvårdsfrågor samt i fyra expertgrupper för läns- och regionsjukvårds -

SoU 1980/81:27

13

frågor. Expertgrupperna skall bl. a. beskriva de aktuella sjukdomarna och
behandlingsinsatser för dem, uppmärksamma förebyggande åtgärder avseende
såväl miljö som individ, ange den kompetens som erfordras och de
personalkategorier som kan komma i fråga inom de olika områdena.
Områden inom vilka kunskaper f. n. saknas skall anges, och behovet av
förändringar inom grundutbildningen, vidareutbildningen och fortbildningen
för sjukvårdspersonalen skall beaktas. Expertgrupperna skall bl. a. även
ange vilka forsknings- och utvecklingsuppgifter som lämpligen bör förläggas
till läns- resp. regionsjukvårdsnivå. Avsikten är att slutresultat från
utredningsarbetet skall kunna föreligga under år 1981.

Utskottet

Propositionens huvudsakliga innehåll m. m.

Fråga om förändring av huvudmannaskapet för karolinska sjukhuset (KS)
berördes redan i anslutning till 1960 års regionsjukvårdsreform. I den
proposition (1960:159), som låg till grund för denna reform, uttalades
sålunda bl. a. (s. 133) att starka skäl kunde åberopas för att överväga om inte
staten för framtiden borde avhända sig huvudmannaskapet för KS och
akademiska sjukhuset i Uppsala.

Sedan frågan även berörts i annat sammanhang och företrädare för
Stockholms läns landstingskommun (SLL) förklarat att SLL var beredd att
uppta överläggningar om att överta KS och att inordna sjukhuset i SLL:s
sjukvårdsorganisation tillkallades år 1977 en särskild utredare - utredningen
(S 1977:14) om huvudmannaskapet för karolinska sjukhuset (KS-utredningen)
- för att klarlägga betingelserna för ett överförande av huvudmannaskapet
för KS till SLL och därmed sammanhängande frågor. Till KSutredningen
knöts som sakkunniga företrädare för de anställdas organisationer
samt som experter vissa tjänstemän hos SLL. KS-utredningen avgav år
1979 betänkandet (Ds S 1979:6) Betingelser för överförande av huvudmannaskapet
för karolinska sjukhuset till Stockholms läns landstingskommun.
KS-utredningen ansåg sammanfattningsvis bl. a. att de sjukvårdspolitiska
och sjukvårdsorganisatoriska motiven för att inlemma KS i SLL:s sjukvårdsorganisation
hade förstärkts under 1960- och 1970-talen. KS-utredningen
fann inte några sakliga eller formella skäl som utgjorde hinder mot att
huvudmannaskapet för KS överfördes till SLL. De till KS-utredningen
knutna företrädarna för de anställdas organisationer avgav ett särskilt
yttrande, vilket fogades vid betänkandet. De ansåg bl. a. att KS-utredningen
inte tillräckligt utvärderat konsekvenserna av en huvudmannaskapsförändring
och inte heller försökt belysa tänkbara alternativ till en sådan
förändring. De framhöll bl. a. att en ny utredning borde ges tillfälle att
klarlägga förutsättningarna för ett bibehållet statligt huvudmannaskap för
KS för att man därigenom skulle erhålla ett mera fullständigt beslutsunderlag.

SoU 1980/81:27

14

KS-utredningen överlämnades till statens förhandlingsnämnd (SFN) som
sedan år 1965 haft i uppdrag att söka klarlägga villkoren för ett eventuellt
kommunalt övertagande av KS.

I årets budgetproposition (bil. 8, s. 134-136) anmäldes att en villkorlig
uppgörelse hade träffats mellan SFN och företrädare för SLL om ändrat
huvudmannaskap för KS m. m. och att beredningen av frågan om anslag till
sjukhuset borde slutföras i samband med regeringens prövning av uppgörelsen.
Det föreslogs att riksdagen, i avvaktan på särskild proposition i ämnet,
för budgetåret 1981/82 skulle beräkna vissa medel under fyra anslag som
avser sjukhuset.

I budgetpropositionen (bil. 8, s. 152) anmäldes vidare att frågan om anslag
till bidrag till kommunala undervisningssjukhus påverkades av uppgörelsen
om KS m. m. och att beredningen av anslagsfrågan borde slutföras i samband
med regeringens prövning av uppgörelsen. Det föreslogs därför även
beträffande bidrag till kommunala undervisningssjukhus att riksdagen, i
avvaktan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1981/82 skulle
beräkna vissa medel.

I nu aktuell proposition 1980/81:95 framläggs för riksdagen nämnda
uppgörelse (träffad den 27 november 1980) om ändrat huvudmannaskap för
KS m. m. samt anmäls dels en överskommelse den 21 november 1980 mellan
SFN och företrädare för huvudmännen för kommunala undervisningssjukhus
om fortsatt samarbete angående läkarutbildning och forskning innebärande
att giltighetstiden för 1977 års avtal om läkarutbildning och forskning
(LUA 77) förlängs till att omfatta även år 1981 m. m., dels vissa andra
överenskommelser mellan SFN och företrädare för olika sjukvårdshuvudmän
berörande läkarutbildning m. m. Vidare framläggs förslag om de
medelsanvisningar m. m. för budgetåret 1981/82 under olika anslag som
följer av ett godkännande av nämnda uppgörelse och överenskommelser
liksom ett förslag om upphävande av viss lag avseende KS.

Uppgörelsen om ändrat huvudmannaskap för KS m. m. har innefattats i
ett förhandlingsprotokoll den 27 november 1980 jämte följande vid
protokollet fogade avtal och överenskommelser samma dag, nämligen (1)
avtal om ändrat huvudmannaskap för karolinska sjukhuset, (2) avtal om
överlåtelse av fast egendom i Solna, (3) protokoll om samarbete rörande
läkarutbildning och forskning vid karolinska sjukhuset, m. m., (4) avtal om
samarbete i vissa frågor berörande karolinska sjukhuset, (5) avtal om
slutreglering av ekonomiska frågor avseende karolinska sjukhuset, (6) avtal
om vissa övergångsanordningar i anledning av avtal om ändrat huvudmannaskap
för karolinska sjukhuset samt (7) protokoll om tillägg till förhandlingsprotokoll
den 21 november 1980 om fortsatt samarbete angående
läkarutbildning och forskning.

Vad som överenskommits i nämnda protokoll och avtal gäller under
förbehåll av godkännande av regeringen och SLL.

SoU 1980/81:27

15

Uppgörelsen innebär i korthet följande.

SLL tar över huvudmannaskapet för KS från staten den 1 januari 1982.

Sjukhusets ställning som region- och undervisningssjukhus behålls. SLL
åtar sig att fullgöra statens sjukvårdsåtaganden gentemot Gotlands kommun
och berörda landstingskommuner inom Örebro regionsjukvårdsområde
enligt nu gällande avtal om regionsjukvård m. m. vid KS.

För KS kommer fr. o. m. år 1982 att gälla samma regler som för övriga
kommunala undervisningssjukhus. Sjukhusets resurser skall således enligt
läkarutbildningsavtal stå till förfogande för utbildningen och forskningen vid
karolinska institutet.

Arbetstagare vid KS skall erbjudas anställning hos SLL. SLL blir därmed
arbetsgivare för personalen vid KS på samma sätt som för personalen vid
andra sjukhus inom länet.

Sjukhusets mark, byggnader och utrustning överlämnas vederlagsfritt till
SLL. Vidare sker bl. a. en fullständig och slutlig reglering av samtliga
ekonomiska mellanhavanden mellan staten och SLL som grundar sig på
tidigare avtal och överenskommelser rörande KS. Samma regler för statlig
investeringsersättning som gäller för flertalet andra undervisningssjukhus i
landet införs även för KS och Huddinge sjukhus.

I propositionen föreslås att riksdagen skall bemyndiga regeringen att
godkänna uppgörelsen.

SLL har vid sammanträde den 9 mars 1981 för sin del godkänt
uppgörelsen.

Mot bakgrund av att, som nämnts, förändringen av huvudmannaskapet för
KS avses ske den 1 januari 1982 föreslås riksdagen vidare dels anta ett förslag
till lag om upphävande av lagen (1969:45) om vissa bidrag för vård vid
karolinska sjukhuset, innebärande att denna lag skall upphöra vid utgången
av år 1981, dels anvisa medel m. m. till verksamheten vid sjukhuset för första
hälften av budgetåret 1981/82. De begärda medelsanvisningarna m. m.
framgår av redovisningen ovan (s. 1) av propositionsförslagen vid mom.
4-9.

Enligt ovannämnda uppgörelse skall staten bevilja SLL lån om sammanlagt
100 milj. kr. för investeringar vid KS. Lånen skall få lyftas med 20 milj.
kr. per den 1 juli ettvart av åren 1982-1986. För detta ändamål föreslås att
riksdagen under ett nytt anslag, Lån till Stockholms läns landstingskommun
för vissa investeringar, för budgetåret 1981/82 anvisar ett reservationsanslag
av 20 000 000 kr.

SLL:s övertagande av KS avses inte omfatta giftinformationscentralen vid
sjukhuset. För dennas verksamhet under andra hälften av nästa budgetår
föreslås att riksdagen under ett nytt anslag, Giftinformationscentralen, för
nästa budgetår anvisar ett förslagsanslag av 1 000 000 kr.

Vidare föreslås i propositionen att riksdagen skall bemyndiga regeringen
att ikläda staten de ekonomiska förpliktelser, som följer av överenskommelsen
den 21 november 1980 mellan staten och berörda sjukvårdshuvudmän

SoU 1980/81:27

16

om fortsatt samarbete under år 1981 angående läkarutbildning och forskning.

Bl. a. med hänsyn till dessa ekonomiska förpliktelser och uppgörelsen om
ändrat huvudmannaskap för KS beräknas en medelsanvisning av 835 milj. kr.
under förslagsanslaget Bidrag till kommunala undervisningssjukhus vara
erforderlig för nästa budgetår, och det föreslås i propositionen att riksdagen
anvisar medel i enlighet härmed.

Motionerna

I två motioner - 1980/81:2013 av Lars Werner m. fl. (vpk) och motion
1980/81:2012 av Olof Palme m. fl. (s) - yrkas bl. a. avslag på propositionen i
sin helhet respektive beträffande uppgörelsen om KS m. m. och därmed
sammanhängande förslag.

I motion 1980181:2013 (vpk) anförs i frågan om ändrat huvudmannaskap
för KS m. m. bl. a. att de föreslagna avtalstexterna, propositionen och
förhandlingarna med berörda personalorganisationer ger det bestämda
intrycket att det har gällt att till varje pris snabbt driva igenom ett beslut i en
på förhand bestämd riktning och att man därvid har åsidosatt viktiga moment
i beslutsprocessen såsom allsidig belysning av såväl politiska som praktiska
konsekvenser och inte minst ett rimligt personalinflytande över förändringen.
Motionärerna anser att ett alternativ till ett överförande av KS under
SLL:s huvudmannaskap bör utredas innan ett beslut om huvudmannaskapet
kan tas. I motionen anges en rad frågor som i ett sådant sammanhang bör
belysas, bl. a. frågorna om det i dag finns behov av ett stort statligt sjukhus
med omfattande forskningsresurser och lång forskningstradition och om det
finns möjlighet att tillgodose SLL:s behov av att inordna KS vårdresurser på
ett bättre sätt i sin sjukvårdsplanering utan att huvudmannaskapet förändras.
Motionärerna uttalar vidare att nackdelar uppstår för personalen vid ett
genomförande av uppgörelsen om ändrat huvudmannaskap för KS. I detta
hänseende anförs bl. a. att personalen inte får några garantier för fortsatt
anställning vid KS, att personaltätheten vid KS kommer att minskas med
bl. a. ökad arbetsbörda som följd samt att det under lång tid kommer att
finnas en personalkategori vid KS med löner och sociala förmåner med
utgångspunkt i de statliga avtalen och en som är anställd enligt landstingsavtalen
med sämre villkor i nämnda hänseenden. Motionärerna begär att
propositionen skall avslås (yrkande 1), att en ny utredning om huvudmannaskapet
för KS skall göras och att därvid de i motionen angivna
problemställningarna skall belysas (yrkande 2) samt att vid den fortsatta
handläggningen av frågan om huvudmannaskapet för KS personalens och de
fackliga organisationernas synpunkter och krav rörande anställningsförhållanden
i avsevärt större utsträckning respekteras än som hittills varit fallet
(yrkande 3).

I motion 1980/81:2012 (s) redovisas att socialdemokraterna i Stockholms

SoU 1980/81:27

17

läns landsting, som har avstyrkt uppgörelsen om ändrat huvudmannaskap för
KSm. m., hävdar att övertagande av KS ger SLL överkostnader jämfört med
SLL:s egna undervisningssjukhus och att dessa överkostnader torde bero
antingen på att utbildningen och forskningen är större än uppgörelsen
förutsätter eller på att verksamheten bedrivs irrationellt vid KS. Socialdemokraterna
i SLL anser, sägs det i motionen, att uppgörelsen innebär att SLL
måste skära ned forskningen eller rationalisera verksamheten.

Motionärerna hävdar att kraven på SLL skärps ytterligare i propositionen.
Där förutsätts, påpekas det, att de resurser, som man vid KS i framtiden
kommer att kunna förfoga över för medicinsk forskning och utbildning,
kommer att totalt sett bli av minst samma omfattning som i dag. Någon
garanti för att staten kommer att skjuta till de pengar som krävs för att
vidmakthålla forskningen vid dagens nivå ges dock inte i propositionen,
påpekas det vidare. Motionärerna anför vidare att en effektiv samordning av
sjukvårdsresurserna krävs för att man på bästa sätt skall utnyttja befintliga
sådana resurser inom Stockholmsregionen men påpekar att en ökad
samordning inte nödvändigtvis är beroende av ett ändrat huvudmannaskap
för KS utan även kan vinnas i ett nytt samarbetsavtal. Motionärerna
hemställer mot denna bakgrund att riksdagen dels avslår propositionen i vad
den avser uppgörelsen om KS m. m. (yrkande 1), dels begär att regeringen
undersöker förutsättningarna att genom avtal reglera en samordning i
ledning, administration och vårdens genomförande vid ett bibehållet statligt
huvudmannaskap för KS (yrkande 2).

I två motioner av Gunnar Biörck i Värmdö (m) föreslås att vissa villkor
skall ställas upp för godkännande av uppgörelsen om KS m. m., nämligen i
motion 1980/81:1984 beträffande Konung Gustaf V:s jubileumsklinik
(jubileumskliniken) och i motion 1980/81:2000 beträffande framtida läkarutbildningsavtal
med SLL.

Som bakgrund till motionerna hänvisar utskottet till redogörelser i det
föregående för jubileumskliniken (s. 8-10) samt för läkarresurser för den
medicinska undervisningen och forskningen vid KS och vid kommunala
undervisningssjukhus m. m. (s. 4—8).

Uppgörelsen om ändrat huvudmannaskap för KS m. m. innebär att SLL
skall överta även den sjukvårdande verksamheten m. m. vid jubileumskliniken
samt byggnader och utrustning m. m. Allmänt gäller enligt uppgörelsen
(6 § i avtalet om ändrat huvudmannaskap för KS) att SLL inträder i
statens rättigheter och skyldigheter enligt de avtal (motsvarande) som efter
utgången av år 1981 gäller för den övertagna verksamheten vid KS.
Undantag görs emellertid för bl. a. 1941 års överenskommelse angående
jubileumskliniken. SFN hänvisar i sina kommentarer till uppgörelsen (prop.
s. 40) till att regeringen år 1979 uppdragit åt SFN att förhandla om översyn av
1941 års överenskommelse.

Som bilaga till motion 1980181.1984 (m) är fogat ett utdrag ur den skrift av
den 6 mars 1981 som inkommit till utskottet från Konung Gustaf V:s

SoU 1980/81:27

18

jubileumsfond (jubileumsfonden) och Cancerföreningen i Stockholm. I
denna skrift erinras om de bindningar som finns mellan jubileumskliniken, å
ena sidan, samt jubileumsfonden och cancerföreningen, å andra sidan,
genom de bidrag till jubileumsklinikens tillkomst och verksamhet som
jubileumsfonden och cancerföreningen lämnat och det inflytande på
verksamheten som dessa mot denna bakgrund tillförsäkrats genom 1941 års
överenskommelse angående jubileumskliniken. Enligt jubileumsfonden och
cancerföreningen kan det inte godtas att staten genom en överlåtelse av
jubileumskliniken frigör sig från 1941 års överenskommelse utan att
samtidigt sörja för att de intressen blir tillgodosedda som uppbärs av
jubileumsfonden och cancerföreningen med rättsligt stöd av nämnda
överenkommelse.

I motionen begärs att riksdagen i anslutning till ett bemyndigande för
regeringen att godkänna uppgörelsen om ändrat huvudmannaskap för KS
m. m. skall föreskriva att bemyndigandet inte skall avse jubileumskliniken
om inte särskilt avtal före regeringens godkännande av uppgörelsen slutits
mellan SLL samt jubileumsfonden och cancerföreningen om klinikens
framtida ställning.

I motion 1980/81:2000 (m) uttalas farhågor för att resurserna för forskning
vid KS skall bli sämre, när SLL övertar huvudmannaskapet för sjukhuset.
Motionären påpekar att enligt nuvarande bestämmelser ca 300 läkare vid KS
har skyldighet och möjlighet att inom ramen för sin fastställda arbetstid
inrymma viss tid för forskning. Ett kommande läkarutbildningsavtal för KS
måste, framhåller motionären, baseras på nu gällande förutsättningar i detta
hänseende. Motionären påpekar vidare- mot bakgrund av att ersättningarna
för utbildning och forskning från staten till huvudmännen för de kommunala
undervisningssjukhusen utgörs av ”klumpbelopp” - att man vid de olika
klinikerna på dessa sjukhus saknar kännedom om vilka resuser dessa
ersättningar finansierar och att detta är ett orimligt förhållande. Motionären
begär att riksdagen till ett bemyndigande för regeringen att godkänna
uppgörelsen om ändrat huvudmannaskap för KS m. m. fäster som villkor att
det i framtida läkarutbildningsavtal med SLL dels skall anges hur stor den del
av ersättningarna från staten är som skall tillfalla KS och vilka ändamål denna
del av ersättningarna är avsedd att tillgodose, dels skall inrymmas en
skyldighet för SLL att på begäran redovisa sina prestationer enligt avtalen.
Motionären framhåller att logiken rimligen kräver att bestämmelser i dessa
hänseenden även inarbetas i övriga läkarutbildningsavtal.

I en motion - motion 1980181:2011 av Margareta Andrén (fp) och Jörgen
Ullenhag (fp) - tas upp fråga om sjukhusvård för utlandssvenskar vid KS med
SLL som huvudman för sjukhuset.

I ett föregående avsnitt har lämnats en redovisning för vad som gäller
beträffande sjukhusvård för utlandssvenskar m. m. (s. 10 och 11). Som där
angivits gäller enligt av regeringen fastställda bestämmelser att vårdavgiften

SoU 1980/81:27

19

för svenska medborgare, som bor på utrikes ort, skall vara 40 kr. per vårddag
vid vård på allmänt rum på KS. Något krav på att vårdbehovet skall ha
uppkommit under vistelse i Sverige är inte uppställt. Vid sjukhushuvudmännens
sjukhus debiteras däremot med vissa undantag en högre vårdavgift för
utlandssvenskar om behovet av vård uppkommit utomlands.

I uppgörelsen om ändrat huvudmannaskap för KS m. m. (5 § punkt 5 i
avtalet om samarbete i vissa frågor berörande KS) har parterna förklarat sig
ense om att fortsätta förhandlingarna om statens ersättning till SLL i det fall
att staten önskar att SLL åtar sig uppgifter i fråga om bl. a. utlandssvenskar
utöver vad som eljest ankommer på SLL.

I motionen framhålls att KS under årens lopp har spelat en viktig roll för
utlandssvenskar som insjuknar utanför Sverige. Motionärerna påpekar att
uppgörelsen lämnar frågan om kostnadsansvaret för den framtida sjukhusvården
för utlandssvenskar vid KS öppen. Motionärerna anser emellertid att
ingen förändring i stort bör ske för utlandssvenskarna.

I den under allmänna motionstiden 1981 väckta motionen 1980/81:1649 av
Maj Pehrsson m. fl. (c) tas upp frågan om utbyggnad av barnreumatikervården.
Motionärerna påpekar att det i Sverige finns endast en vårdavdelning
för barnreumatiker, nämligen den barnreumatologiska avdelningen vid
regionsjukhuset i Lund (Lunds lasarett). Enligt motionärerna bör en snabb
utbyggnad av antalet vårdplatser för barnreumatiker ske, t. ex. genom
inrättande av en avdelning i barnreumatologi i Stockholm. Motionärerna
begär därför att tillgängliga medel skall omfördelas så att en överläkartjänst i
barnreumatologi kan inrättas vid Huddinge sjukhus eller vid KS.

Utskottets ställningstaganden

Utskottet delar uppfattningen att sjukvårdspolitiska och sjuk vårdsorganisatoriska
skäl talar för en fastare anknytning av KS till SLL:s sjukvårdsorganisation.

I de förhandlingar som föregått uppgörelsen om ändrat huvudmannaskap
för KS m. m. har parterna diskuterat såväl ändring av huvudmannaskapet för
KS som andra alternativ i syfte att åstadkomma en bättre samordning av
vårdresurserna inom SLL:s sjukvårdsområde. Parterna har sålunda bl. a.
diskuterat förutsättningarna för ett fortsatt statligt huvudmannaskap men
med ökat inflytande för SLL. Ett alternativ som diskuterats innebar att SLL
skulle arrendera eller hyra KS - inklusive all personal - av staten. SLL skulle
således svara för sjukvården, medan staten skulle tillhandahålla lokaler och
personal för verksamheten. Parterna konstaterade emellertid att ett sådant
alternativ medförde en stor risk för svårigheter till följd av oklara
ansvarsförhållanden samt olikheter i regelsystem och beslutsordning m. m.
mellan staten och SLL. Staten skulle t. ex. ha ett arbetsgivaransvar men inte
kunna påverka de anställdas arbetssituation m. m., vilket också skulle

SoU 1980/81:27

20

inskränka de anställdas möjligheter att påverka arbetsförhållandena.

I likhet med förhandlingsparterna och föredragande statsrådet anser
utskottet att den behövliga samordningen av sjukvårdsresurserna inom
SLL:s sjukvårdsområde bäst främjas genom att SLL övertar huvudmannaskapet
för KS. Någon anledning att - som föreslås i yrkande 2 i motion
1980/81:2012(s) och i yrkande 2 i motion 1980/81:2013 (vpk)-särskilt utreda
frågan om ett alternativ m. m. till ett ändrat huvudmannaskap finns enligt
utskottets mening inte.

Uppgörelsen om ändrat huvudmannaskap för KS m. m. innebär bl. a. att
det för KS fr. o. m. 1982 skall gälla samma regler som för övriga kommunala
undervisningssjukhus. Sjukhusets resurser skall sålunda enligt läkarutbildningsavtal
stå till förfogande för utbildningen och forskningen vid Kl. SLL
skall inte ensidigt utan medgivande av statsmakterna t. ex. kunna lägga ner
sjukhuset eller väsentligt förändra dess karaktär. I propositionen framhålls
att uppgörelsen innebär en garanti för en fortsatt ändamålsenlig utveckling
av den utbildning och forskning som är förlagd till KS och för att det nära
samarbetet mellan Kl och KS kommer att bibehållas. Den ersättning som
kommer att utgå från staten till SLL för SLL:s åtaganden beträffande
utbildning och forskning vid KS har fastställts i uppgörelsen med utgångspunkt
i nuvarande omfattning av dessa verksamheter. I propositionen
framhålls att KS skall garanteras medel enligt läkarutbildningsavtal som
svarar mot minst de resurser som KS i dag, direkt via statsbudgeten, förfogar
över för medicinsk utbildning och forskning, dock med hänsynstagande till
eventuella av staten beslutade förändringar av utbildningsdimensioneringen
eller forskningsverksamheten. SLL har förklarat att man avser att i ett
samrådsorgan mellan KS och Kl - inför behandling i den landstingskommunal
styrelse under vilken KS kommer att lyda - komma att samråda i alla
frågor som berör forskning och undervisning. SLL har också förklarat att
man allt framgent avser bibehålla KS namn, som är förankrat i den
vetenskapliga världen.

Utskottet vill starkt understryka angelägenheten av att villkoren för
utbildning och forskning vid KS inte försämras genom ändringen av
huvudmannaskapet för sjukhuset. Då det gäller den angivna garantin
rörande medel till KS enligt läkarutbildningsavtal vill utskottet framhålla att
garantin måste tolkas på det sättet att det i sådant avtal med SLL skall framgå
i vilken utsträckning medel för utbildning och forskning är avsedda för
verksamheten vid KS, liksom vilken verksamhet medlen är avsedda att
tillgodose. Också då det gäller andra kommunala undervisningssjukhus är
det enligt utskottets mening angeläget att klarhet skapas om vilka resurser
som är avsedda för utbildning och forskning.

Utskottet vill i anslutning till det anförda erinra om att - i den
överenskommelse mellan SFN och företrädare för huvudmännen för de
kommunala undervisningssjukhusen, vari avtalades en förlänging av giltig -

SoU 1980/81:27

21

hetstiden för 1977 års läkarutbildningsavtal till att omfatta år 1979 - parterna
förklarade sig eniga om att gemensamt igångsätta förberedelser för att
klargöra vad som skall gälla för samarbetet rörande läkarutbildning och
forskning. Detta arbete har ännu inte slutförts. Här bör också nämnas att
lärartjänstutredningen (U 1977:4) - såsom närmare redovisats i det
föregående (s. 7 och 8) - föreslagit att fördelningen av resurser för
läkarutbildning och forskning m. m., inom ramen för centrala avtal mellan
staten och sjukvårdshuvudmännen, skall fastställas klinikvis genom lokala
avtal mellan högskolan och resp. sjukvårdshuvudman.

Utskottet anser att man från statens sida vid förhandlingar rörande
kommande läkarutbildningsavtal som avser KS bör iaktta vad utskottet i det
föregående anfört. Detta bör med anledning av motion 1980/81:2000 (m) ges
regeringen till känna.

Med hänsyn till föredragande statsrådets uttalande om en garanti
beträffande medel för fortsatt utbildning och forskning vid KS samt en i
uppgörelsen om KS m. m. (7 § i avtalet om slutreglering av ekonomiska
frågor avseende KS) avtalad förpliktelse för staten att såsom övergångsbidrag
med anledning av ändring av huvudmannaskapet erlägga ett belopp av
sammanlagt 750 milj. kr. till SLL finns det enligt utskottets bedömning inte
anledning anta att fortsatt utbildning och forskning vid KS skall bli en
ekonomisk börda för SLL som förorsakar neddragning av annan verksamhet
vid sjukhuset, vilket i motion 1980/81:2012 (s) befaras bli fallet.

KS-utredningen redovisade i sitt betänkande en kartläggning beträffande
löne- och anställningsvillkor för statsanställd resp. landstingsanställd personal.
Av kartläggningen framgår att avlöningsförmånernas storlek varierar
individuellt efter olika regler för statsanställda resp. landstingsanställda
alltefter vederbörandes ålder, antal tjänsteår och andra förhållanden. På
grund härav var det, enligt vad utredningen funnit, inte möjligt att ens för de
grupper av anställda som kartläggningen avsåg med någon exakthet beräkna
vad skillnaderna i förmåner betyder ekonomiskt. Ännu osäkrare skulle
dylika beräkningar bli beträffande andra grupper.

Enligt uppgörelsen om ändrat huvudmannaskap för KS m. m. (8 § i avtalet
om ändrat huvudmannaskap för KS) skall arbetstagare vid KS, som var
anställd den dag avtalet träffades (den 27 november 1980) och alltjämt är det
den 31 december 1981, erbjudas anställning fr. o. m. den 1 januari 1982 hos
SLL som vederbörande skäligen bör kunna godta. Detsamma skall gälla för
den som i samråd med SLL anställs efter det att avtalet träffats.
Föredragande statsrådet anför i propositionen att enligt vad hon inhämtat
SLL har förklarat att man är införstådd med att bereda dem som är anställda
vid överlåtelsetillfället anställning på villkor som totalt sett innebär ett
bibehållande av nuvarande anställnings- och avlöningsförmåner. I propositionen
framhålls att en beredningsgrupp bör bildas med företrädare för
staten, SLL och berörda personalorganisationer för att kartlägga de

SoU 1980/81:27

22

personalpolitiska frågorna i syfte att bl. a. så långt möjligt underlätta
kommande förhandlingar mellan arbetsmarknadens parter om löne- och
anställningsvillkor för att åstadkomma en smidig övergång.

Med hänsyn till det nu anförda bör vad som sägs i motion 1980/81:2013
(vpk) om anställningsförhållanden för personal vid KS efter en förändring av
huvudmannaskapet inte föranleda någon åtgärd av riksdagen.

Den 7 april i år har mellan SFN och företrädare för SLL, jubileumsfonden
och cancerföreningen träffats en överenkommelse om jubileumskliniken.
Enligt denna överenskommelse skall bl. a. följande gälla.

SLL skall fortsätta den nuvarande verksamheten vid jubileumskliniken.
För samordning av den gemensamma forskningsverksamheten vid jubileumskliniken
och för att förbereda behandlingen av anslagsärenden i
jubileumsfondens styrelse skall finnas en forskningsnämnd, vars ordförande
utses av jubileumsfondens styrelse och vars ledamöter i övrigt m. m. anges i
överenskommelsen. Kl skall företräda jubileumsklinikens intressen vid
representation enligt läkarutbildningsavtal i kommunala organ vid behandling
av frågor som rör jubileumskliniken. 1941 års överenskommelse skall
upphöra att gälla vid utgången av år 1981. Den nu träffade överenskommelsen
om jubileumskliniken skall gälla under förbehåll att såväl uppgörelsen
om ändrat huvudmannaskap för KS m. m. som överenskommelsen om
jubileumskliniken godkänns av regeringen samt att överenkommelsen om
jubileumskliniken godkänns av SLL:s hälso- och sjukvårdsnämnd genom
beslut som vinner laga kraft ävensom av styrelsen för jubileumsfonden och av
styrelsen för cancerföreningen.

Överenskommelsen om jubileumskliniken har godkänts av jubileumsfondens
styrelse den 8, av cancerföreningens styrelse den 13 samt av SLL:s
hälso- och sjukvårdsnämnd den 21 i denna månad. Härigenom får motion
1980/81:1984 (m) anses tillgodosedd. Utskottet har för sin del inte något att
erinra mot överenskommelsen.

Utskottets ställningstagande till uppgörelsen om ändrat huvudmannaskap
för KS m. m. innebär sammanfattningsvis att utskottet dels tillstyrker att '
riksdagen bemyndigar regeringen att godkänna uppgörelsen, dels avstyrker
följande motioner, nämligen motion 1980/81:1984 (m), motion 1980/81:2012
(s) samt motion 1980/81:2013 (vpk) yrkande 1 i här aktuell del samt
yrkandena 2 och 3. Utskottet vill i detta sammanhang nämna att SFN år 1977
erhöll i uppdrag att förhandla om överförande av huvudmannaskapet för
akademiska sjukhuset i Uppsala från staten till Uppsala läns landstingskommun
och att förhandlingar härom numera har inletts.

I fråga om sjukhusvård för utlandssvenskar vid KS vill utskottet förorda att
man genom förhandlingar med SLL söker tillskapa en ordning som inte
avviker från den som f. n. gäller.

Vad utskottet sålunda med anledning av motion 1980/81:2011 (fp) anfört

SoU 1980/81:27

23

om sjukhusvård för utlandssvenskar vid KS bör riksdagen som sin mening ge
regeringen till känna.

Regionsjukvårdsutredningen (S 1974:07) påpekade i sitt betänkande
(SOU 1978:70) Regionsjukvården bl. a. att barnreumatologi är en flerregional
verksamhet, som inte bör utvecklas på flera än två ställen i landet. Bl. a.
mot bakgrund av initiativ av utskottet pågår inom socialstyrelsen ett
utredningsarbete om ett sektorprogram avseende rörelseorganens sjukdomar.
Utskottet har lämnat närmare uppgifter härom i ett föregående avsnitt
(s. 11-13). Utredningsarbetet omfattar även frågor om barnreumatologin.
Med hänsyn till det pågående utredningsarbetet är utskottet f. n. inte berett
att uttala sig om var en ytterligare vårdenhet i barnreumatologi bör
tillskapas. Utskottet avstyrker därför motion 1980/81:1649 (c).

I propositionen framlagt lagförslag avseende KS samt de i propositionen
föreslagna medelsanvisningarna m. m. avseende verksamheten vid KS under
första delen av nästa budgetår, giftinformationscentralen vid KS och lån till
SLL för vissa investeringar föranleder inte någon erinran från utskottets
sida.

Utskottet har inte något att erinra mot att regeringen bemyndigas att i
huvudsaklig överensstämmelse med vad som anförts i propositionen ikläda
staten de ekonomiska förpliktelser som följer av överenskommelsen mellan
staten och berörda sjukvårdshvudmän om fortsatt samarbete under år 1981
angående läkarutbildning och forskning.

Inte heller har utskottet något att erinra mot att till Bidrag till kommunala
undervisningssjukhus anvisas 835 milj. kr. för nästa budgetår.

Utskottets ovan redovisade ställningstaganden till propositionsförslagen
innebär att utskottet avstyrker den i detta ärende aktuella delen av yrkande 1
i motion 1980/81:2013 (vpk) i sin helhet.

Utskottets hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande utbyggnad av barnreumatikervården
att riksdagen avslår motion 1980/81:1649,

2. beträffande fortsatt samarbete med sjukvårdshuvudmännen
under är 1981 angående läkarutbildning och forskning

att riksdagen, med bifall till propositionen i denna del och med
avslag på motion 1980/81:2013 yrkande 1 delvis, bemyndigar
regeringen att i huvudsaklig överensstämmelse med vad som
anförts i propositionen ikläda staten de ekonomiska förpliktelser,
som följer av en överenskommelse mellan staten och
berörda sjukvårdshuvudmän om fortsatt samarbete under år
1981 angående läkarutbildning och forskning,

SoU 1980/81:27

24

3. beträffande ändring av huvudmannaskapet för karolinska
sjukhuset, m. m.

att riksdagen med bifall till propositionen i denna del, med
anledning av motion 1980/81:2000 och med avslag på motion
1980/81:1984, motion 1980/81:2012 samt motion 1980/81:2013
yrkande 1, såvitt yrkandet tas upp i detta ärende och inte
behandlas vid moment 2, och yrkandena 2 och 3

a) bemyndigar regeringen att för statens del godkänna en
mellan staten och Stockholms läns landstingskommun träffad
uppgörelse om ändrat huvudmannaskap för karolinska sjukhuset
m. m., som intagits i förhandlingsprotokoll den 27 november
1980 med därtill fogade avtal och protokoll,

b) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
om kommande läkarutbildningsavtal som avser karolinska
sjukhuset,

c) antar vid propositionen fogat förslag till lag om upphävande
av lagen (1969:653) om vissa bidrag för vård vid karolinska
sjukhuset,

d) till Karolinska sjukhuset: Avlöningar till läkare för budgetåret
1981/82 anvisar ett förslagsanslag av 74 000 000 kr.,

e) godkänner en i propositionen beräknad driftstat för förvaltning
av fastigheter vid karolinska sjukhuset för tiden den 1
juli-den 31 december 1981,

f) till Karolinska sjukhuset: Driftkostnader för budgetåret
1981/82 anvisar ett förslagsanslag av 374 000 000 kr.,

g) till Karolinska sjukhuset: Utrustning för budgetåret 1981/82
anvisar ett reservationsanslag av 15 000 000 kr.,

h) bemyndigar regeringen att besluta om byggnadsarbeten vid
karolinska sjukhuset för tiden den 1 juli-den 31 december 1981
inom de kostnadsramar, som förordats i propositionen,

i) till Karolinska sjukhuset: Byggnadsinvesteringar för budgetåret
1981/82 anvisar ett reservationsanslag av 22 500 000 kr.,
j) till Bidrag till kommunala undervisningssjukhus för budgetåret
1981/82 anvisar ett förslagsanslag av 835 000 000 kr.,

k) till Giftinformationscentralen för budgetåret 1981/82 anvisar
ett förslagsanslag av 1 000 000 kr.,

1) till Län till Stockholms läns landstingskommun för vissa
investeringar för budgetåret 1981/82 anvisar ett reservationsanslag
av 20 000 000 kr.,

4. beträffande frågan om utlandssvenskars sjukhusvärd vid karolinska
sjukhuset

Sol) 1980/81:27

25

att riksdagen med anledning av motion 1980/81:2011 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört i
frågan.

Stockholm den 23 april 1981

På socialutskottets vägnar
GABRIEL ROMANUS

Närvarande: Gabriel Romanus (fp), Karl Leuchovius (m)*, Rune Gustavsson
(c), Evert Svensson (s), Erik Larsson (c), Ivar Nordberg (s). Blenda
Littmarck (m), Sven-Gösta Signell (s)*, Anita Bråkenhielm (m), Stig Alftin
(s), Karin Israelsson (c), Lena Öhrsvik (s), Maria Lagergren (s), Anita
Persson (s)* och Margot Håkansson (fp).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

Reservation

Ändring av huvudmannaskapet för karolinska sjukhuset, m. m. (mom. 3) och
frågan om utlandssvenskars sjukhusvård vid karolinska sjukhuset (mom.

4)

Evert Svensson, Ivar Nordberg, Sven-Gösta Signell, Stig Alftin, Lena
Öhrsvik, Maria Lagergren och Anita Persson (alla s) anser

dels att det avsnitt i utskottets betänkande som börjar på s. 19 med ”1 de”
och slutar på s. 23 med ”sin helhet” bort ha följande lydelse:

Den uppgörelse om ändrat huvudmannaskap för KS m. m. som SFN
träffat med företrädare för SLL innebär bl. a. att kostnadsnivån vid KS skall
anpassas till vad som är normalt vid ett landstingskommunalt undervisningssjukhus.
Uppgörelsen innebär vidare att omfattningen av den forskning och
läkarutbildning som bör bedrivas vid KS läggs fast. Under en övergångsperiod
om sex år skall SLL erhålla ett bidrag på sammanlagt 750 milj. kr., för att
successivt anpassa sjukvårdsorganisationen och den ekonomiska planeringen
till de nya förutsättningarna.

Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting, som har avstyrkt
uppgörelsen, hävdar att övertagandet av KS kommer att medföra överkostnader
för KS jämfört med SLL:s övriga undervisningssjukhus/enheter.
Dessa överkostnader torde bero antingen på att forskningen och utbildningen
är större än uppgörelsen förutsätter eller på att verksamheten bedrivs
irrationellt vid KS. Uppgörelsen innebär då att landstinget måste skära ned

SoU 1980/81:27

26

forskningen eller rationalisera verksamheten. Det är enligt den socialdemokratiska
landstingsgruppen självklart att SLL bör medverka till att finna
former för en mer rationell verksamhet vid KS.

Uppgörelsen innebär emellertid att SLL ensamt skall bära kostnaderna om
inte forskning och utbildning hinner anpassas till den volym som förutsätts i
uppgörelsen eller om rationaliseringar inte kan genomföras i den takt som
överenskommits.

I propositionen förutsätts dessutom att de resurser som man vid KS i
framtiden kommer att kunna förfoga över för medicinsk forskning och
utbildning kommer att totalt sett bli av minst samma omfattning som i dag.
Någon garanti för att staten kommer att skjuta till de pengar som krävs för att
vidmakthålla forskningen vid dagens nivå ges dock inte i propositionen.

Utskottet delar den uppfattning som framförs i motion 1980/81:2012 (s) att
det krävs en effektiv samordning av vårdresurserna för att man på bästa sätt
skall kunna utnyttja existerande resurser för Stockholmsregionens sjukvård.

SLL:s berättigade krav såsom sjukvårdshuvudman måste därför styra
planering och utveckling av länets sjukvård. Detta kräver bl. a. en nära
samordning med den sjukvård som bedrivs vid KS.

Redan nu sker en betydande samordning mellan KS och SLL till nytta för
båda parter. Enligt utskottets uppfattning är ytterligare samordningsvinster
emellertid inte nödvändigtvis beroende av ett ändrat huvudmannaskap utan
skulle också kunna vinnas i ett nytt samarbetsavtal.

Som framhålls i motion 1980/81:2012 (s) hade den socialdemokratiska
landstingsgruppen i Stockholms län och Statsanställdas förbund begärt att
regeringen skulle ge tilläggsdirektiv till KS-utredningen. Utredningen
föreslogs få i uppdrag att, gemensamt med företrädare för SLL och staten och
under medverkan från personalens företrädare, undersöka förutsättningarna
att avtalsvägen reglera en samordning i ledning, administration och vårdens
genomförande vid ett bibehållet statligt huvudmannaskap för KS.

KS-utredningen fick emellertid aldrig några tilläggsdirektiv. I propositionen
anges att under förhandlingarna även andra alternativ har diskuterats än
ett ändrat huvudmannaskap för KS i syfte att åstadkomma en bättre
samordning av vårdresurserna inom SLL:s sjukvårdsområde. Varje sådant
alternativ avfärdas dock som orealistiskt.

Enligt utskottets mening bör ett alternativ med ökat landstingsinflytande
under fortsatt statligt huvudmannaskap övervägas noga. Frågan har inte
behandlats på ett seriöst sätt av regeringen.

Mot bakgrund av vad utskottet sålunda anfört föreslår utskottet att
riksdagen - med bifall till motion 1980/81:2012 (s) yrkande 1 och motion
1980/81:2013 (vpk) yrkande 1 i här aktuell del - avslår propositionen i vad
avser uppgörelsen om ändrat huvudmannaskap för KS m. m.

Ett fortsatt statligt huvudmannaskap för KS men med ökat landstingsinflytande
bör såsom föreslås i motion 1980/81:2012 (s) yrkande 2 utredas som

SoU 1980/81:27

27

ett alternativ till en förändring av huvudmannaskapet. Under medverkan av
företrädare för personalen vid KS, SLL och staten bör därvid förutsättningarna
undersökas att genom avtal reglera en samordning i ledning, administration
och vårdens genomförande vid ett bibehållet statligt huvudmannaskap.

Vad utskottet sålunda med anledning av motion 1980/81:2012 (s) yrkande
2 anfört om en utredning av ett alternativ till förändring av huvudmannaskapet
för KS bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

En utredning i enlighet med vad sålunda föreslagits tillgodoser syftet med
motion 1980/81:2013 (vpk) yrkandena 2 och 3. Motionen bör därför i dessa
delar inte föranleda något initiativ av riksdagen.

Mot bakgrund av utskottets ställningstagande till uppgörelsen om ändrat
huvudmannaskap för KS m. m. avstyrker utskottet det framlagda lagförslaget,
motionerna 1980/81:,1984 (m) och 1980/81:2000 (m) om vissa villkor för
godkännande av uppgörelsen samt motion 1980/81:2011 (fp) om sjukhusvård
för utlandssvenskar vid KS vid ett landstingskommunalt huvudmannaskap.

Regionsjukvårdsutredningen (S 1974:07) (= utskottet s. 23)

motion 1980/81:1649 (c).

Ett avslag på propositionen i vad avser uppgörelsen om ändrat huvudmannaskap
för KS m. m. får konsekvenser för de i propositionen föreslagna
medelsanvisningarna för nästa budgetår.

Ett särskilt anslag till Giftinformationscentralen vid KS erfordras inte
liksom inte heller ett anslag till Lån till Stockholms läns landstingskommun
för vissa investeringar.

För verksamheten vid KS måste medel anvisas för hela nästa budgetår i
stället för för enbart den första delen av budgetåret. Med utgångspunkt i vad
som i propositionen förordas m. m. beträffande verksamheten vid KS under
nästa budgetår - med bortseende från en ändring av huvudmannaskapet -föreslår utskottet i det följande medelsanvisningar som i princip utgör en
fördubbling av de i propositionen föreslagna beloppen.

Under anslaget G 1. Karolinska sjukhuset: Avlöningar till läkare beräknas
följande medelsbehov.

	1980/81	Beräknad ändring 1981/82
		Direktionen för KS	Utskottet
Personal Läkare	2271	+ 5	o2
Anslag	134 175 000	+ 2 267 000	+ 14 741 000

Härutöver beräknas medel för blockförordnanden för läkare under fortsatt
vidareutbildning m. m.

2 Vissa tjänster kan komma att överflyttas till S:t Görans sjukhus i samband med
överflyttning av viss verksamhet vid KS barnkliniker till detta sjukhus.

SoU 1980/81:27

28

Vid beräkningen har hänsyn tagits dels till minskade kostnader genom att
viss verksamhet vid KS barnkliniker den 1 januari 1982 flyttas till S:t Görans
sjukhus, dels till ökade kostnader genom viss utbyggnad av sjukgymnastutbildningen
fr. o. m. den 1 januari 1982. Storleken av vissa produktivitets-och
rationaliseringsvinster beräknas till drygt 3 milj. kr.

Sammanlagt bör under anslaget anvisas 148 916 000 kr.

Under anslaget G 2. Karolinska sjukhuset: Driftkostnader beräknas

följande medelsbehov	m. m.
	1980/81	Beräknad ändring 1981/82
		Direktionen	Utskottet
		för KS
Personal	4 372	+ 113	121
Anslag
Lönekostnader och	579 272 000	+ 55 394 000	+ 40 620 000
expenser
Sjukvård	900 000	+ 54 000	+ 35 000
Reseersättningar	155 000	+ 51000	+ 5000
därav utrikes resor	(22 000)	(+ 12 000)	(+ 2 000)
Lokalkostnader	103 388 000	+ 19 131 000	+ 14 313 000
Automatisk data-	6 762 000	+ 1 821 000	+ 394 000
behandling
Hjälpmedelsverksamhet	700 000	-	+ 125 000
	691 177 000	+ 76 451 000	+ 55 492 000
Inkomster vid sjukhuset,
som redovisas på
statsbudgetens inkomst-
sida:
Vårdavgifter	484 000 000	+ 85 300 000	+ 85 300 000

Förvaltning av fastigheter

Driftstat för fastigheter som förvaltas av karolinska sjukhuset
Intäkter

Ersättning för lokaler 68 312 000 + 9 740 000 + 7 688 000

som uppläts till

statsmyndigheter

Hyror och arrenden m. m. 6 500 000 + 500 000 + 500 000

för lokaler och markområden
som upplåts till enskilda Diverse

intäkter 1 000

Summa intäkter 74 813 000 + 10240000 + 8188 000

1 Vissa tjänster kan komma att överflyttas till S:t Görans sjukhus i samband med
öve.-flyttning av viss verksamhet vid KS barnkliniker till detta sjukhus

SoU 1980/81:27

29

	1980/81	Beräknad ändring 1981/82 Direktionen Utskottet för KS
Kostnader
Reparations- och	22 000 000	+	8 000 000	+	2 200 000
underhållskostnader m. m.
Hyres- och arrendekostna-	■ 2 160 000	+	100 000	+	100 000
der m. m.
Avskrivningar enligt plan	4 055 000	+	575 000	+	575 000
Summa kostnader	28215 000	+	8 675 000	+	2 875 000
Överskott att tillföras	46 598 000	+	1 565 000	+	5 313 000
statsbudgeten

Vid beräkningen har även här tagits hänsyn till de ovan nämnda
förändringarna beträffande verksamheten vid KS barnkliniker och sjukgymnastutbildningen.
Storleken av vissa produktivitets- och rationaliseringsvinster
beräknas till 12 672 000 kr.

Sammanlagt bör under anslaget anvisas 746 669 000 kr.

Under anslaget G 3. Karolinska sjukhuset: Utrustning bör 18,5 milj. kr.
anvisas för nyinköp av utrustning till befintliga kliniker och avdelningar och
21 milj. kr. för utrustning i samband med den allmänna upprustningen av
KS.

Sammanlagt bör under anslaget anvisas 39 500 000 kr.

Under anslaget G 4. Karolinska sjukhuset: Byggnadsinvesteringar föreslås
att medel anvisas enligt följande investeringsplan och anslagsberäkning.

SoU 1980/81:27

Investeringsplan (1 000-tal kr.)

30

Byggnadsobjekt	Kostnadsram	Medelsförbrukning		Bygg-	Färdig-
						start	ställ.
			Faktisk	Beräknad för	år/mån	år/mån
			t. o. m.
	79-04-01	80-04-01	80-06-30	1980/81	1981/821
1. Ej slutredovisade ob-
jekt, färdigställda före
79-07-01	88 541	90191	75 973	9 294	3 328
2. Post- och banklokaler
m. m.	2 960	3 250	452	2000	500	80-01	80-12
3. Behandlingsbyggnad
(Fl)	109 400	118 930	33 346	30000	30 000	78-11	82-06
4. Upprustning av hissar
m. m.
etapp I	5100	5 580	1 366	2 500	1 000	80-01	81-12
5. Reservkraftanlägg-
ning m. m.	8 900	9 340	6 380	2 000	600	79-10	80-12
6. Cyklotron för isotop-
diagnostisk verksam-
het	1 800	2000	-	1 000	800	80-08	81-05
7. Endokrinologiskt
forskningslaboratori-
um (Ll)	5 500	6100	-	500	3000	80-10	83-01
8. Tillkommande objekt
m. m.	-	_l	-	12 400	19 800
9. Reducering av medels-
förbrukning	-	-	-	-1693	-9 528
Summa	222 201	235 391	117 517	58 001	49 500

1 Nya kostnadsramar intill ett sammanlagt belopp av 100 milj. kr. för budgetåret 1980/81 och (förslag) 70 milj. kr.
för budgetåret 1981/82 får föras upp efter beslut av regeringen. Medel är också beräknade för förskott för
projektering m. m.

Anslagsberäkning (1 000-tal kr.)

Medelstillgång Beräknad medels förbrukning -

Behållning 1980-07-01	47 501	1980/81	58 001
Anslag för 1980/81	13 000	1981/82	49 500
Anslag för 1981/82 (förslag)	47 000
Summa	107501		107501

Utskottet har (= utskottet s. 23) och forskning.

Utskottet vill i fråga om medel för utbildning och forskning vid kommunala
undervisningssjukhus enligt läkarutbildningsavtal framhålla det angelägna i
att redovisningar beträffande inriktningen och omfattningen av den verksamhet
som medlen skall avse tas fram. Som förhållandena nu är saknar man
vid de olika enheterna vid de kommunala undervisningssjukhusen klarhet

SoU 1980/81:27

31

om vilka resurser man kan disponera för utbildning och forskning, vilket är
otillfredsställande.

Utskottet beräknar - med utgångspunkt i beräkningar i propositionen och
med beaktande av att utskottet avstyrkt uppgörelsen om ändrat huvudmannaskap
för KS m. m. - medelsbehovet för nästa budgetår under anslaget G 9.
Bidrag till kommunala undervisningssjukhus till 490 milj. kr. för statliga
driftersättningar och till 90 milj. kr. för statliga investeringsersättningar. Ett
belopp av sammanlagt 580 milj. kr. bör således anvisas under anslaget.

Utskottets ovan redovisade ställningstaganden innebär att utskottet
avstyrker i detta ärende aktuell del av yrkande 1 i motion 1980/81:2013 (vpk) i
den mån denna del inte särskilt behandlats i det föregående.

dels att utskottets hemställan under mom. 3 och 4 bort ha följande
lydelse:

3. beträffande ändring av huvudmannaskapet för karolinska
sjukhuset, m. m.

dels att riksdagen

a) med bifall till motion 1980/81:2012 yrkande 1 och motion
1980/81:2013 yrkande 1 delvis avslår i propositionen föreslaget
bemyndigande för regeringen att för statens del godkänna en
mellan staten och Stockholms läns landsting träffad uppgörelse
om ändrat huvudmannaskap för karolinska sjukhuset m. m.,
som intagits i förhandlingsprotokoll den 27 november 1980 med
därtill fogade avtal och protokoll, vid propositionen fogat
förslag till lag om upphävande av lagen (1969:653) om vissa
bidrag för vård vid karolinska sjukhuset samt i propositionen
föreslagna anslag till Giftinformationscentralen och till Lån till
Stockholms läns landsting för vissa investeringar,

b) med anledning av propositionen och motion 1980/81:2012
yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört om en utredning av ett alternativ till en
förändring av huvudmannaskapet för karolinska sjukhuset,

c) avslår motion 1980/81:1984, motion 1980/81:2000 och motion
1980/81:2013 yrkandena 2 och 3,

dels att riksdagen med anledning av propositionen, såvitt nu är i
fråga, och med avslag på motion 1980/81:2013 yrkande 1, såvitt
yrkandet tas upp i detta ärende och inte behandlas vid moment
2 och moment 3 a,

d) till Karolinska sjukhuset: Avlöningar till läkare för budgetåret
1981/82 anvisar ett förslagsanslag av 148 916 000 kr.,

e) godkänner den i reservationen beräknade driftstaten för
förvaltning av fastigheter vid karolinska sjukhuset,

SoU 1980/81:27

32

f) till Karolinska sjukhuset: Driftkostnader för budgetåret
1981/82 anvisar ett förslagsanslag av 746 669 000 kr.,

g) till Karolinska sjukhuset: Utrustning för budgetåret 1981/82
anvisar ett reservationsanslag av 39 500 000 kr.,

h) bemyndigar regeringen att besluta om byggnadsarbeten vid
karolinska sjukhuset inom de kostnadsramar, som förordats i
reservationen,

i) till Karolinska sjukhuset: Byggnadsinvesteringar för budgetåret
1981/82 anvisar ett reservationsanslag av 47 000 000 kr.,
j) till Bidrag till kommunala undervisningssjukhus för budgetåret
1981/82 anvisar ett förslagsanslag av 580 000 000 kr.,

4. beträffande frågan om utlandssvenskars sjukhusvård vid karolinska
sjukhuset

att riksdagen avslår motion 1980/81:2011.

GOTAB 66833 Slockholm 1981