SoU 1980/81:17

Socialutskottets betänkande
1980/81:17

om vissa åtgärder för handikappade, m. m. (prop. 1980/81:100
bil. 8)

I betänkandet behandlas regeringens i proposition 1980/81:100 bilaga 8
(socialdepartementet) framlagda förslag om anslag för budgetåret 1981/82
under avsnitt D. Sociala serviceåtgärder, såvitt avser punkterna D 1 och D 2,
samt avsnitt K. Vissa åtgärder för handikappade jämte motioner.

Sociala serviceåtgärder

1. D 1. Bidrag till social hemhjälp. Utskottet tillstyrker regeringens förslag
under punkt D 1 (s. 81 och 82) och hemställer

att riksdagen till Bidrag till social hemhjälp för budgetåret 1981/82
anvisar ett förslagsanslag av 1 330 000 000 kr.

2. D 2. Bidrag till färdtjänst. Regeringen har under punkt D 2 (s. 83 och 84)
föreslagit riksdagen att till Bidrag till färdtjänst för budgetåret 1981/82 anvisa
ett förslagsanslag av 275 000 000 kr.

Motioner

Imotion 1980/81:436 av Olof Palme m. fl. (s) hemställs, såvitt härärifråga
(yrkandena 1 och 2),

1. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som anförts i motionen om uppföljning av de nya statsbidragsreglerna för den
kommunala färdtjänsten,

2. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som anförts i motionen om en särskild utredning om färdtjänsten för de
svårast förflyttningshandikappade m. m.

I motion 1980/81:1643 av Eivor Marklund m. fl. (vpk) föreslås att
riksdagen hemställer hos regeringen att ge bilstödskommittén tilläggsdirektiv
innebärande att utreda möjligheterna för en utbyggd färdtjänst i syfte att
klara behoven av transportmöjligheter för rörelsehindrade i enlighet med
vad som anförs i motionen.

1 Riksdagen 1980/81. 12 sami. Nr 17

SoU 1980/81:17

Utskottet

Färdtjänsten är avsedd för personer som på grund av handikapp har svårt
att förflytta sig på egen hand eller anlita allmänna kommunikationer.
Statsbidrag utgår för del av kommunernas kostnader för verksamheten.

Fr. o. m. den 1 januari 1981 har bidragsreglerna ändrats. Syftet har varit
att begränsa ökningstakten för bidraget. Denna begränsning avses i första
hand ske hos kommuner som redan har en väl utbyggd färdtjänstservice.

I motion 1980/81:436 (yrkande 1) av Olof Palme m. fl. (s) vill motionärerna
att regeringen noga skall följa vilka effekter de nya reglerna får för
utvecklingen av färdtjänsten och redovisa dessa för riksdagen i budgetpropositionen
1982.

Mot bakgrund av den stora betydelse som färdtjänsten har för de
rörelsehandikappade delar utskottet uppfattningen att effekterna av de nya
bidragsreglerna bör studeras och att riksdagen bör få en redovisning för vad
som därvid kommer fram. Då det gäller tidpunkten för redovisningen måste
beaktas att kommunernas ansökan om bidrag för år 1981 inte behöver ges in
till socialstyrelsen förrän den 1 april 1982. Riksdagen bör få del av
redovisningen senast i budgetpropositionen 1983. Vad utskottet sålunda
anfört med anledning av motion 1980/81:436 i här aktuell del bör riksdagen
som sin mening ge regeringen till känna.

I den nämnda motionen begärs också (yrkande 2) att bilstödskommittén
skall dels utreda hur man med en förändrad konstruktion av statsbidraget till
färdtjänsten kan förbättra servicen för dem som är så svårt handikappade att
de måste resa med specialfordon, dels pröva införandet av grundvillkor för
statsbidraget i syfte att uppnå en fastlagd minimistandard för färdtjänsten.

I motion 1980/81:1643 av Eivor Marklund m. fl. (vpk) begär motionärerna
att bilstödskommittén skall utreda möjligheterna för en utbyggd färdtjänst
som på sikt skall kunna ses som en tillgång och rättighet för alla
rörelsehandikappade. Även i denna motion framhålls vikten av att man
beaktar behovet av färdtjänst för personer som har det särskilt svårt att
förflytta sig.

Bilstödskommittén (S 1979:04) utreder f. n. frågan om vidgade möjligheter
för handikappade att få tillgång till egen bil. Frågan har samband med
färdtjänsten så till vida att, om ett ökat antal handikappade kan förflytta sig i
eget fordon, behovet av färdtjänst minskar.

Statsrådet Elisabet Holm har i riksdagen uttalat att avsikten är att
bilstödskommittén skall få tilläggsdirektiv av innehåll att kommittén skall
utreda även frågan om specialfordon för personer som inte kan använda sig
av färdtjänstens standardfordon.

Även utskottet finner det angeläget att frågan om specialfordon inom
färdtjänsten utreds. Utskottet utgår ifrån att regeringen utan dröjsmål
utfärdar tilläggsdirektiv härom till bilstödskommittén eller fattar beslut om

SoU 1980/81:17

att frågan skall utredas i annan ordning. Med hänsyn till vad ovan anförts är
någon riksdagens åtgärd med anledning av motion 1980/81:436 i motsvarande
del (yrkande 2 delvis) inte erforderlig. Genom det anförda är motion
1980/81:1643 besvarad i viss del.

Då utskottet vid riksmötet 1979/80 behandlade de nya reglerna för
statsbidrag till färdtjänsten diskuterades även frågan om en fastställd
minimistandard (SoU 1979/80:29). Enligt utskottets mening var det önskvärt
att de olikheter i färdtjänstservice som finns mellan olika kommuner skulle
komma att utjämnas så att en rimlig minimistandard uppnås. Enligt
utskottets mening är det av vikt att man vid utvärderingen av de nya
bidragsreglerna särskilt uppmärksammar i vad mån reglerna lett till en sådan
effekt. Motion 1980/81:436 i här aktuell del (yrkande 2 delvis) bör med
hänsyn härtill inte föranleda någon riksdagens åtgärd.

Som framgår av 10 § socialtjänstlagen, vilken träder i kraft vid nästa
årsskifte, bör kommunens socialnämnd genom bl. a. färdtjänst underlätta
för den enskilde att bo hemma och ha kontakter med andra. Utskottet är inte
berett att utöver vad som följer av bl. a. denna bestämmelse i socialtjänstlagen
ställa sig bakom krav som syftar till att ålägga kommunerna

förpliktelser rörande färdtjänsten. Med hänsyn härtill och då stor restriktivitet
måste iakttas då det gäller att initiera utredningar som är ägnade att leda
till ökade kostnader för stat eller kommun kan utskottet inte tillstyrka motion
1980/81:1643 i den mån den inte behandlats i det föregående.

Utskottet har inte något att erinra mot regeringens förslag till medelsanvisning.

Utskottet hemställer

1. beträffande utvärdering av de nya reglerna för statsbidrag till
färdtjänsten

att riksdagen med anledning av motion 1980/81:436 yrkande 1

som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet

anfört,

2. beträffande utredning om förbättrad service för personer som
måste resa med specialfordon och utredning om fastlagd

minimistandard för färdtjänsten

att riksdagen avslår motion 1980/81:436 yrkande 2 och motion
1980/81:1643 i motsvarande del,

3. beträffande utredning om en utbyggd färdtjänst

att riksdagen avslår motion 1980/81:1643 i motsvarande del,

4. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen till Bidrag till färdtjänst för budgetåret 1981/82
anvisar ett förslagsanslag av 275 000 000 kr.

SoU 1980/81:17

Vissa åtgärder för handikappade

3. K 1. Kostnader för viss utbildning av handikappade. Regeringen har under
punkt K 1 (s. 214-216) föreslagit riksdagen att till Kostnader för viss
utbildning av handikappade för budgetåret 1981/82 anvisa ett förslagsanslag
av 16 616 000 kr.

Motioner

I motion 1980/81:436 av Olof Palme m. fl. (s) hemställs, såvitt här är i fråga
(yrkande 6), att riksdagen beslutar att till Kostnader för viss utbildning av
handikappade för budgetåret 1981/82 under femte huvudtiteln anvisa ett i
förhållande till regeringens förslag med 1 000 000 kr. förhöjt förslagsanslag
av 17 616 000 kr.

I motion 1980/81:1088 av Lars Werner m. fl. (vpk) hemställs, såvitt här ari
fråga (yrkande 2 delvis), att riksdagen med ändring i prop. 1980/81:100 under
Socialdepartementet bil. 8 K 1 Kostnader för viss utbildning av handikappade
anvisar 2 000 000 kr. utöver regeringens förslag avseende Styrelsen för
vårdartjänst.

I motion 1980/81:1245 av Karin Israelsson m. fl. (c, fp) hemställs, såvitt här
är i fråga (yrkande 1), att riksdagen under anslaget K 1 Kostnader för viss
utbildning av handikappade på socialhuvudtiteln anvisar ett i förhållande till
regeringens förslag med 35 000 kr. uppräknat belopp om 16 651 000 kr.

I motion 1980/81:1652 av Anna-Greta Skantz m. fl. (s) hemställs att
riksdagen markerar betydelsen av den bedrivna verksamheten vid avdelningen
för handikappforskning genom att besluta att anslå 35 000 kr. under
anslaget K 1 på socialhuvudtiteln till handikappforskningen vid universitetet
i Göteborg.

Utskottet

Utökade insatser för f 1 e r h a n di k a p p a d e

Som socialutskottet tidigare framhållit blir problemen för flerhandikappade
av annan art och storlek än för personer med ett handikapp. Härtill
kommer att flera samverkande handikapp - utöver de problem som är
förknippade med vart och ett av dessa - framkallar problem av en ny art (SoU
1973:12). Mot den nu angivna bakgrunden har omsorgskommittén
(S 1977:12) i enlighet med sitt uppdrag lagt fram delbetänkandet (SOU
1980:16) Vissa frågor rörande flerhandikappade. I betänkandet föreslås
olika slag av utökade statliga insatser för de flerhandikappade.

I budgetarbetet för budgetåret 1981/82 har resurserna till handikappområdet
prioriterats och i linje med omsorgskommitténs förslag har särskilda

SoU 1980/81:17

resurser för insatser bland de flerhandikappade föreslagits under anslagen
K 5 och K 6.

Från förevarande anslag betalas en försöksverksamhet med omvårdnad
för svårt rörelsehindrade och andra svårt handikappade elever vid Skärholmens
gymnasium i Stockholm. Vidare betalas hl. a. vårdartjänst åt svårt
handikappade som studerar vid universitet, högskolor och folkhögskolor.
Verksamheten leds av styrelsen för vårdartjänst. I propositionen har
beräknats att av det begärda anslaget för nästa budgetår 16 253 000 kr. skall
disponeras av styrelsen.

I motionerna 1980/81:436 (yrkande 6) av Olof Palme m. fl. (s) och
1980/81:1088 (yrkande 2 delvis) av Lars Werner m. fl. (vpk) begärs att
styrelsen för vårdartjänst tilldelas ytterligare medel, avsedda för flerhandikappade,
nämligen i motion 1980/81:436 1 milj. kr. och i motion

1980/81:1088 2 milj. kr.

Med beaktande av de i propositionen föreslagna utökade resurserna för
insatser för flerhandikappade samt i avvaktan på omsorgskommitténs
slutbetänkande avstyrker utskottet motionsyrkandena.

Handikappforskningen i Göteborg

Bidrag från detta anslag utgår också till institutionen för handikappforskning
vid universitetet i Göteborg. Institutionen har för innevarande budgetår
fått medlen från anslaget uppräknade från 188 000 kr. till 363 000 kr. Medlen
är avsedda som en basresurs för verksamheten.

Institutionen har för budgetåret 1981/82 begärt uppräkning av bidraget
med 36 000 kr., motsvarande löneökningar. Regeringen har inte ansett sig
kunna biträda detta förslag utan har hänvisat till att man för forskningen vid
institutionen på samma sätt som då det gäller annan forskning får utverka
ekonomiskt stöd från allmänna och enskilda bidragsgivande organ.

I motion 1980/81:1245 (yrkande 1) av Karin Israelsson m. fl. (c, fp) och
motion 1980/81:1652 av Anna-Greta Skantz m. fl. (s) yrkas att bidraget till
institutionen skall räknas upp med 35 000 kr.

Utskottet anser att verksamheten är så betydelsefull att basresursen bör
bibehållas ograverad. En uppräkning av bidraget bör därför ske även i år.
Utskottet tillstyrker motionerna 1980/81:1245 yrkande 1 och 1980/
81:1652.

Utskottet hemställer

beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med bifall till motion 1980/81:1245 yrkande 1 och
motion 1980/81:1652, med anledning av regeringens förslag
samt med avslag på motion 1980/81:436 yrkande 6 och motion
1980/81:1088 yrkande 2 i motsvarande del till Kostnader för viss
utbildning av handikappade anvisar ett förslagsanslag av
16 651 000 kr.

SoU 1980/81:17

4. K 2-K 4. Statens handikappråd m. fl. anslag. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkterna K 2-K 4 (s. 216-221) och hemställer

att riksdagen för budgetåret 1981/82 anvisar

1. till Statens handikappråd ett förslagsanslag av 1 691 000 kr.,

2. till Statens hundskola ett förslagsanslag av 1 890 000 kr.,

3. till Bidrag till driften av särskolor m. m. ett förslagsanslag av
377 800 000 kr.

5. K 5. Bidrag till handikapporganisationer. Regeringen har under punkt K 5
(s. 221-223) föreslagit riksdagen att till Bidrag till handikapporganisationer
för budgetåret 1981/82 anvisa ett reservationsanslag av 27 250 000 kr.

Motioner

I motion 1980/81:436 av Olof Palme m. fl. (s) hemställs, såvitt här är i fråga
(yrkande 5), att riksdagen beslutar att till Bidrag till handikapporganisationer
för budgetåret 1981/82 under femte huvudtiteln anvisa ett i förhållande
till regeringens förslag med 2 000 000 kr. förhöjt reservationsanslag av
29 250 000 kr.

I motion 1980/81:1088 av Lars Werner m. fl. (vpk) hemställs, såvitt här är i
fråga (yrkande 3), att riksdagen med ändring i prop. 1980/81:100 under
Socialdepartementet, Bil. 8, K 5 Bidrag till handikapporganisationer anvisar
5 000 000 kr. utöver regeringens förslag.

I motion 1980/81:1250 av Hans Nyhage (m) och Arne Svensson (m)
hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att De
sjukhussmittades riksförbund bör tilldelas medel ur anslaget Bidrag till
handikapporganisationer.

Utskottet

Från anslaget utgår bidrag till handikapporganisationernas allmänna
verksamhet. Anslaget har ökat mycket starkt under senare år. Anslaget som
budgetåret 1976/77 var 5,5 milj. kr. uppgår innevarande budgetår till 24,5
milj. kr. För nästa budgetår föreslås en uppräkning av anslaget med 2 750 000
kr. till 27 250 000 kr. Av ökningen är 2 milj. kr. avsedda för insatser inom
flerhandikappområdet.

I motionerna 1980/81:436 (yrkande 5) av Olof Palme m. fl. (s) och
1980/81:1088 (yrkande 3) av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkas en uppräkning av
anslaget utöver vad regeringen har föreslagit, nämligen i motion 1980/81:436
med 2 milj. kr. och i motion 1980/81:1088 med 5 milj. kr.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är angeläget att stödja
handikapporganisationerna. Som framgår av det ovan anförda har regeringen
trots det rådande budgetläget föreslagit en uppräkning av anslaget. Även

SoU 1980/81:17

övriga handikappfrågor har fått en hög prioritet i årets budgetförslag. Med
beaktande av att det finns anledning räkna med att handikapporganisationerna
under 1981 kommer att kunna erhålla stöd för särskilda projekt och
försöksverksamhet från allmänna arvsfonden med belopp av minst samma
omfattning som under år 1980 eller med 4,5 milj. kr. anser sig utskottet inte
kunna tillstyrka en uppräkning av anslaget utöver vad regeringen föreslagit.
Med avstyrkande av motionsyrkandena tillstyrks således förslaget i propositionen.

I motion 1980/81:1250 av Hans Nyhage (m) och Arne Svensson (m)
föreslås att De sjukhussmittades riksförbund skall få organisationsstöd ur
förevarande anslag.

För att en organisation skall få stöd ur detta anslag krävs bl. a. att den skall
vara riksomfattande, ha en tillfredsställande geografisk spridning, ha en
demokratiskt uppbyggd organisation och bygga på ett lokalt förankrat
föreningsliv. Bidragen fördelas av regeringen efter förslag av statens
handikappråd.

Utskottet har tidigare behandlat frågan om bidrag till De sjukhussmittades
riksförbund (SoU 1978/79:27). Riksförbundet uppfyllde då inte kraven för
att vara bidragsberättigat. Utskottet anförde att det fanns anledning att
räkna med att riksförbundet skulle genomföra sådana organisatoriska
förändringar att det skulle komma att uppfylla bidragsvillkoren samt
avstyrkte den då aktuella motionen.

Utskottet anser att riksdagen inte bör göra någon detaljprövning av vilka
villkor som bör vara uppfyllda för att en handikapporganisation skall kunna
få bidrag från anslaget. En sådan prövning bör liksom hitintills ankomma på i
första hand statens handikappråd. Med hänsyn härtill bör riksdagen inte ta
ställning till frågan om De sjukhussmittades riksförbund - som har
medlemmar som hårt drabbats av sitt handikapp - för nästa budgetår bör
vara bidragsberättigat. Utskottet avstyrker därför motion 1980/81:1250.

Utskottet hemställer

1. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med bifall till regeringens förslag samt med avslag
på motion 1980/81:436 yrkande 5 och motion 1980/81:1088
yrkande 3 till Bidrag lill handikapporganisationer för budgetåret
1981/82 anvisar ett reservationsanslag av 27 250 000 kr.,

2. beträffande bidrag till De sjukhussmittades riksförbund
att riksdagen avslår motion 1980/81:1250.

6. K 6. Kostnader för viss verksamhet för synskadade. Regeringen har under
punkt K 6 (s. 224-226) föreslagit riksdagen att till Kostnader för viss
verksamhet för synskadade för budgetåret 1981/82 anvisa ett förslagsanslag
av 10 517 000 kr.

SoU 1980/81:17

Motioner

I motion 1980/81:254 av Lars Werner m. fl. (vpk) föreslås

1. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag om en höjning av
reklamskatten på sätt som anges i motionen,

2. att riksdagen uttalar att därigenom influtna medel används för
finansiering av dagspress för synskadade.

I motion 1980/81:436 av Olof Palme m. fl. (s) hemställs, såvitt här är i fråga
(yrkande 4), att riksdagen beslutar att till Utgivning av dagliga tidningar för
synskadade för budgetåret 1981/82 under femte huvudtiteln anvisa ett
reservationsanslag av 7 000 000 kr.

I motion 1980/81:712 av Elis Andersson m. fl. (c) hemställs att riksdagen
hos regeringen begär förslag att synskadade måtte beredas tillgång till den
tryckta dagspressen.

I motion 1980/81:1241 av Jan Fransson m. fl. (s) hemställs att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad som ovan sagts om de
synskadades möjligheter att få tillgång till dagspress och folkrörelsernas
tidskrifter.

I motion 1980/81:1654 av Lena Öhrsvik m. fl. (s) hemställs att riksdagen
till Kostnader för viss verksamhet för synskadade för budgetåret 1981/82
under femte huvudtiteln anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med
170 000 kr. förhöjt förslagsanslag av 10 687 000 kr.

Utskottet

Olika metoder har prövats för att göra den tryckta informationen i
samhället tillgänglig för synskadade. Bl. a. har prövats utgivning av böcker
och tidskrifter i punktskrift, tidningar, tidskrifter och böcker intalade på
ljudkassett, distribution över radionätet och telenätet av innehållet i tryckta
skrifter samt inläsningstjänst. Synskadades riksförbund (SRF) och Föreningen
Sveriges dövblinda (FSDB) har sedan budgetåret 1977/78 fått bidrag över
statsbudgeten för viss tidningsutgivning (se nedan). Landsting och kommuner
finansierar vissa lokala taltidningar som förmedlar en översikt av det
viktigaste nyhetsmaterialet.

Under senare år har en försöksverksamhet bedrivits med anslag från
allmänna arvsfonden i vilken nyheter från dagspressen distribuerats till
synskadade dels via kassett, dels via radionätet. Försöken pågår fortfarande
vid två dagstidningar.

Regeringen har år 1980 tillsatt en särskild utredare (dir. 1980:59) som fått i
uppdrag att skyndsamt utvärdera försök med olika former av distribution av
innehållet i dagstidningar till synskadade och att därvid belysa vissa problem
som berörs i utredningsdirektiven. Utredaren bör belysa försöksverksamhe -

SoU 1980/81:17

tens omfattning och effekter i olika avseenden, problem som varit förbundna
med densamma samt kostnaderna för de olika försöken. I det följande
återkommer utskottet till innehållet i direktiven för utredningsmannen.

I detta sammanhang vill utskottet nämna att regeringen för kort tid sedan
för lagrådets yttrande överlämnat två lagrådsremisser, nämligen dels förslag
till lag om radiotidningar, m. m., dels om ansvarighet för radiotaltidningar,
m. m. Lagrådsremisserna grundar sig på betänkandet (Ds U 1980:12)
Radiosända dagstidningar. Remisserna syftar till att göra radiodistribution
av dagstidningar juridiskt möjlig och till en reglering av ansvarigheten för
radiosända taltidningar.

Över förevarande anslag finansieras de inledningsvis nämnda bidragen till
SRF och FSDB. SRF ger ut ett 10-tal tidskrifter på ljudband och i punktskrift
som ett slags ersättning för den stora mängd tidskrifter som seende har
tillgång till. I propositionen föreslås att bidraget till SRF för utgivning av
sådana ersättningstidskrifter ökas med 150 000 kr. till 1 510 000 kr. Bidraget
till FSDB.s tidningsutgivning föreslås uppräknat med 200 000 kr. till
1 021 000 kr.

Från anslaget utgår bidrag även till bl. a. SRF för ledarhundar. Regeringen
föreslår att en ny delpost om 400 000 kr. förs upp under anslaget för
verksamhet av SRF för synskadade flerhandikappade.

I propositionen föreslås att det anvisas tillhopa 10 517 000 kr. under
anslaget, vilket innebär en ökning i förhållande till innevarande budgetår
med 1 365 000 kr.

I motion 1980/81:254 av Lars Werner m. fl. (vpk) begärs att reklamskatten
höjs och att de därigenom influtna medlen används för finansiering av
dagspress för synskadade.

Riksdagen har uttalat sig emot specialdestinerade skatter så sent som
under den urtima riksdagen (SkU 1980 U: 1) och även uttryckt tveksamhet till
reklamskatten (SkU 1980/81:4). Utskottet avstyrker mot denna bakgrund
motion 1980/81:254.

1 tre motioner - 1980/81:436 (yrkande 4) av Olof Palme m. fl. (s),
1980/81:712 av Elis Andersson m. fl. (c) och 1980/81:1241 av Jan Fransson
m. fl. (s) - framställs yrkanden som syftar till att ge de synskadade ökad
tillgång till dagspress. I den sistnämnda motionen nämns även folkrörelsernas
tidskrifter. Yrkandena innehåller, i motion 1980/81:436 att anslaget skall
höjas med 7 milj. kr., i motion 1980/81:712 att regeringen skall lägga fram en
proposition i ämnet och i motion 1980/81:1241 att riksdagen skall göra vissa
uttalanden på området.

Utskottet anser att det är angeläget att frågan om att ge de synskadade
tillgång till dagspressen bringas till en lösning. Det är därför viktigt att den i
det föregående nämnda utvärderingen av den pågående försöksverksamheten
utförs skyndsamt. Utredningsmannen bör enligt utredningsdirektiven
undersöka dagstidningarnas egna möjligheter att finansiera talversioner av
tidningarna. Utskottet anser att uppdraget för utredningsmannen bör vidgas

SoU 1980/81:17

och preciseras på det sättet att denne får i uppdrag dels att undersöka även
andra finansieringsmöjligheter än den angivna, dels att på grundval av de
gjorda undersökningarna lägga fram ett eget förslag i finansieringsfrågan.
Utredningsmannen bör redovisa sitt uppdrag i sådan tid att förslag kan
föreläggas riksdagen under år 1982. Vad utskottet sålunda anfört med
anledning av motionerna 1980/81:712 och 1980/81:1241 bör riksdagen som
sin mening ge regeringen till känna.

Som anförs i propositionen är - i avvaktan på att tidningar och tidskrifter i
väsentligt högre grad än nu görs tillgängliga för synskadade - SRF: s utgivning
av ersättningstidskrifter angelägen. Utskottet kan dock inte tillstyrka en
uppräkning av bidraget för att ge SRF möjlighet att öka sin här aktuella
tidningsutgivning utöver vad regeringens förslag ger utrymme för; då det
gäller frågan om taltidningar för barn återkommer utskottet i det följande. I
enlighet härmed avstyrker utskottet yrkande 4 i motion 1980/81:436. Vid
denna bedömning beaktar utskottet att enligt direktiven till den särskilde
utredaren den nuvarande försöksverksamheten med bidrag från allmänna
arvsfonden inte bör avbrytas förrän utvärderingen skett.

Synskadades riksförbund har sedan budgetåret 1978/79 på försök givit ut
taltidningar för barn. Under utgivningstiden har vissa erfarenheter gjorts
som lett till förändringar av tidningarna. Bl. a. har man utvecklat förenklade
utgåvor för utvecklingsstörda barn.

För att säkerställa utgivningen av taltidningar för barn föreslås i motion
1980/81:1654 av Lena Öhrsvik m. fl. (s) att anslaget ökas med 170 000 kr.
utöver vad regeringen föreslagit.

För innevarande budgetår har bidraget till SRF:s tidskriftsutgivning
beräknats med utgångspunkt i att viss del av bidraget skulle användas för
utgivning för synskadade barn; under åren dessförinnan hade specialdestinerade
bidrag om 60 000 kr. per år utgått för sådan utgivning. Utskottet
finner det angeläget att taltidningar till barn även fortsättningsvis kan utges
och bedömer frågan om medelsanvisningen med utgångspunkt härifrån. Som
ovan angetts föreslås i propositionen en uppräkning av stödet till tidskriftsutgivningen
med 150 000 kr. Utskottet kan inte heller med hänsyn till
tidskriftsutgivningen för barn förorda en ytterligare uppräkning av bidraget
till SRF. Det får ankomma på SRF att inom ramen för de medel som ställs till
förbundets disposition göra erforderliga prioriteringar. Motion 1980/81:1654
avstyrks därför.

Inte heller då det gäller regeringens förslag till medelsanvisning avseende
andra poster under anslaget har utskottet något att erinra.

Utskottet hemställer

1. beträffande finansiering av dagspress för synskadade med
reklamskatt

att riksdagen avslår motion 1980/81:254,

SoU 1980/81:17

2. beträffande tilläggsdirektiv till utredningen om distribution av
innehållet i dagstidningar till synskadade

att riksdagen med anledning av motion 1980/81:712 och motion
1980/81:1241 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

3. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag
på motion 1980/81:436 yrkande 4 och motion 1980/81:1654 till
Kostnader för viss verksamhet för synskadade för budgetåret
1981/82 anvisar ett förslagsanslag av 10 517 000 kr.

7. K 7. Ersättning till postverket för befordran av biindskriftsförsändelser.
K 8. Ersättning till televerket för texttelefoner. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkterna K 7 och K 8 (s. 226-229) och hemställer
att riksdagen för budgetåret 1981/82 anvisar

1. till Ersättning till postverket för befordran av biindskriftsförsändelser
ett förslagsanslag av 11 992 000 kr.,

2. till Ersättning till televerket för texttelefoner ett förslagsanslag av
7 700 000 kr.

Stockholm den 24 mars 1981

På socialutskottets vägnar
GÖRAN KARLSSON

Närvarande: Göran Karlsson (s), Gabriel Romanus (fp), Rune Gustavsson
(c), Evert Svensson (s), Mårten Werner (m), John Johnsson (s), Erik
Larsson (c), Blenda Littmarck (m), Sven-Gösta Signell (s), Kersti Swartz
(fp), Anita Bråkenhielm (m), Stig Alftin (s), Karin Israelsson (c), Lena
Öhrsvik (s) och Maria Lagergren (s).

Reservationer

Fyra reservationer har avgivits av de socialdemokratiska ledamöter som
deltagit i ärendets avgörande, nämligen Göran Karlsson, Evert Svensson,
John Johnsson, Sven-Gösta Signell, Stig Alftin, Lena Öhrsvik och Maria
Lagergren.

Vid 2. D 2. Bidrag till färdtjänst

1. beträffande utredning om förbättrad service för personer som måste resa
med specialfordon och utredning om fastlagd minimistandard för färdtjänsten
(mom. 2 i hemställan) anser reservanterna

SoU 1980/81:17

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 2 med ”Även
utskottet” och slutar på s. 3 med ”viss del” bort ha följande lydelse:

Även utskottet finner det angeläget att frågan om specialfordon inom
färdtjänsten utreds. Utskottet anser att regeringen skyndsamt bör utfärda
tilläggsdirektiv härom till bilstödskommittén.

Då utskottet vid riksmötet 1979/80 behandlade de nya reglerna för
statsbidrag till färdtjänsten diskuterades även frågan om en fastlagd
minimistandard (SoU 1979/80:29). Enligt riksdagens beslut skulle de nya
reglerna för färdtjänsten utformas så att de kommuner som i dag har en
mindre utvecklad färdtjänstservice även fortsättningsvis får betydande
utrymme för att utveckla verksamheten. En annan utgångspunkt skulle
enligt riksdagsbeslutet vara att färdtjänst skall tillhandahållas de personer
som har väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand eller med
allmänna kommunikationer. Socialutskottets ställningstagande innebar att
utskottet förutsatte att statsbidragsreglerna skulle få ett sådant innehåll att
färdtjänsten kommer att utvecklas så att den når en rimlig minimistandard i
alla kommuner. Utskottet anser det vara av vikt att man vid utvärderingen av
de nya bidragsreglerna särskilt uppmärksammar i vad mån reglerna lett till en
sådan effekt. Vad utskottet sålunda anfört med anledning av motion
1980/81:436 yrkande 2 samt motion 1980/81:1643 såvitt avser resa med
specialfordon bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottet under mom. 2 bort hemställa

2. beträffande utredning om förbättrad service för personer som
måste resa med specialfordon och utredning om fastlagd
minimistandard för färdtjänsten

att riksdagen med anledning av motion 1980/81:436 yrkande 2
och motion 1980/81:1643 i motsvarande del som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

Vid 3. K 1. Kostnader för viss utbildning av handikappade

2. beträffande medelsansvisningen, såvitt avser utökade insatser för flerhandikappade
anser reservanterna

dels att den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar med ”Med
beaktande” och slutar med ”utskottet motionsyrkandena” bort ha följande
lydelse:

Utskottet ansluter sig till uppfattningen i motion 1980/81:436 att det inte är
möjligt att nu binda sig för en organisatorisk lösning på de flerhandikappades
problem. Utskottet förutsätter dock att regeringen bereder frågan på ett
sådant sätt att den kan få sin lösning senast i nästa års budgetproposition. I
avvaktan härpå förordar utskottet att projektmedel om 1 milj. kr. ställs till
styrelsens för vårdartjänst förfogande för insatser i kommuner och landsting i

SoU 1980/81:17

enlighet med omsorgskommitténs förslag. Utskottet tillstyrker således
motionen i här aktuell del (yrkande 6). Genom detta ställningstagande
tillgodoses i viss utsträckning även motion 1980/81:1088 i här aktuell del
(yrkande 2 delvis).

dels att utskottet bort hemställa

beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med bifall till motion 1980/81:436 yrkande 6,
motion 1980/81:1245 yrkande 1 och motion 1980/81:1652 samt
med anledning av regeringens förslag och motion 1980/81:1088
yrkande 2 i motsvarande del till Kostnader för viss utbildning av
handikappade anvisar ett förslagsanslag av 17 651 000 kr.

Vid 5. K 5. Bidrag till handikapporganisationer

3. beträffande medelsanvisningen (mom. 1 i hemställan) anser reservanterna dels

att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 6 med ”Utskottet
delar” och slutar på s. 7 med "i propositionen” bort ha följande lydelse:

Regeringens förslag att öka anslaget med endast 3 % innebär en reell
minskning med ca 10 % av detta organisationsstöd. Det är enligt utskottets
mening inte rimligt att ställa ökade krav på medverkan från handikapprörelsen
i samhällsarbetet, samtidigt som man försämrar arbetsbetingelserna
genom realt minskade bidrag. Utskottet föreslår därför en ytterligare
uppräkning av stödet till handikapporganisationerna med det belopp, 2 milj.
kr., som anges i motion 1980/81:436 (yrkande 5). Härigenom tillgodoses även
motion 1980/81:1088 yrkande 3 i viss utsträckning.

dels att utskottet under mom. 1 bort hemställa
1. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med bifall till motion 1980/81:436 yrkande 5 samt
med anledning av regeringens förslag och motion 1980/81:1088
yrkande 3 till Bidrag till handikapporganisationer för budgetåret
1981/82 anvisar ett reservationsanslag av 29 250 000 kr.,

Vid 6. K 6. Kostnader för viss verksamhet för synskadade

4. beträffande medelsanvisningen, såvitt avser distribution till synskadade av
innehållet i dels dagstidningar, dels barntidningar (mom. 3 i hemställan) anser
reservanterna

dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar med ”Sorn
anförs” och slutar med ”utvärderingen skett” bort ha följande lydelse:

Att kunna ta del av dagstidningar, böcker och annan skriven information,
höra på radio och se på TV, delta i studier, förenings- och kulturliv är

SoU 1980/81:17

självklarheter för de flesta av oss. Det tillhör våra grundläggande fri- och
rättigheter. Denna rättighet förmenas dock många av landets handikappade.
Inte därför att deras egen förmåga att förstå och tillgodogöra sig information
är bristfällig utan därför att så gott som all information och samhällsdebatt är
anpassad efter människor som ser och hör bra och som rör sig obehindrat.

Yttrande- och informationsfriheten är starkt rotad i svenskt rättsmedvetande
och garanterad i grundlagen. I vårt land är dagstidningarna en viktig
bärare av dessa rättigheter. De har ett särskilt ansvar när det gäller att
informera och engagera i samhällsfrågor, att stimulera till kulturellt
engagemang osv.

Dagstidningarna kan inte ersättas med något annat medium. Detta är
anledningen till att ett särskilt presstöd finns.

Den svenska presspolitiken har utformats utifrån utgångspunkten att
dagstidningar är viktiga för opinionsbildningen och nödvändiga för att den
demokratiska processen i vårt politiska system skall fungera. Den som inte
har tillgång till dagliga tidningar hamnar utanför i samhället. Synskadade har
i dag inte tillgång till dagstidningar.

Av den försöksverksamhet som bedrivits framgår klart att det går att
tekniskt framställa en redigerad version av den tryckta tidningen, som väl
motsvarar de krav synskadade ställer på en dagstidning.

Den borgerliga regeringen har förhalat frågan och undvikit att fatta beslut i
denna för synskadade så viktiga fråga.

Utskottet vill erinra om att De synskadades riksförbund redan gjort en
utvärdering av försöksverksamheten och att utredningsmannen därför kan
koncentrera sig på att lägga fram förslag i finansieringsfrågan. Mycket talar
för att finansieringen bör ske i form av ett särskilt presstöd.

I avvaktan på att beslut kan fattas av riksdagen om ett permanent stöd till
tidningar för synskadade bör den redan pågående försöksverksamheten
permanentas och utvidgas. Utskottet föreslår att anslaget räknas upp med 7
milj. kr. utöver vad regeringen föreslagit och att detta belopp får disponeras
av De synskadades riksförbund så att - utöver den pågående verksamheten -10 å 12 dagstidningar kan ges ut på kassett. Utskottet tillstyrker således
yrkande 4 i motion 1980/81:436.

dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar med ”För
innevarande” och slutar med ”att erinra” bort ha följande lydelse:

SoU 1980/81:17

ning av bidraget till SRF med 170 000 kr. Motion 1980/81:1654 tillstyrks
således.

Då det gäller regeringens förslag till medelsanvisning avseende andra
poster under anslaget har utskottet inte något att erinra.

dels att utskottet under mom. 3 bort hemställa

3. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med bifall till motion 1980/81:436 yrkande 4 och
motion 1980/81:1654 samt med anledning av regeringens förslag
till Kostnader för viss verksamhet för synskadade för budgetåret
1981/82 anvisar ett förslagsanslag av 17 687 000 kr.