SoU 1980/81

Socialutskottets betänkande
1980/81:1

om hälsohem m. m.

Motioner

I motion 1979/80:490 av Anders Gernandt m. fl. (c) hemställs att riksdagen
beslutar hos regeringen begära åtgärder för att få till stånd en snabbare
inordning av seriöst arbetande hälsocentra-reaktiveringsanläggningar i
samhällets hälso- och sjukvårdsorganisation.

I motion 1979/80:1651 av Anders Gernandt (c) hemställs att riksdagen hos
regeringen anhåller om åtgärder för att i möjligaste mån tillgodose
motionens syfte att på beskrivet sätt främja utvecklingen av alternativa vårdoch
terapimetoder.

I motion 1979/80:1658 av Birgitta Hambraeus (c) och Pär Granstedt (c)
hemställs att riksdagen beslutar

1. att hos regeringen anhålla att åtgärder vidtas för att underlätta
forskning om kostterapi i enlighet med vad som framförts i motionen,

2. att hos regeringen anhålla om utredning och förslag till samhällsstöd till
godkända hälsohem, likvärdigt med det som gäller för konventionella
sjukhus.

I motiveringen till yrkandet i motion 1979/80:490 framhålls bl. a. att de
naturenliga behandlingsmetoderna måste främjas som ett värdefullt komplement
till den konventionella medicinen. Motionärerna anför bl. a. att
med tanke på att så många människor i dag känner sig i behov av och önskar
få vård på hälsohem det vore synnerligen önskvärt att socialstyrelsen
snabbare och i större utsträckning bedömde och därefter godkände de seriöst
arbetande hälsohemmen. Motionärerna anför vidare bl. a. följande.

Vi förutsätter att dessa av socialstyrelsen godkända hälsohem sedan förs
upp på av riksförsäkringsverket fastställda förteckningar, varefter ersättning
från sjukförsäkringen kan utgå. Vi förutsätter också att Landstingsförbundet
då rekommenderar landstingen att utge ersättning vid vistelse på dessa av
socialstyrelsen godkända hälsohem. Vi utgår ifrån att vistelsen sker efter
läkarremiss. På så sätt skulle de av oss ovan anförda önskemålen
tillgodoses.

I motiveringen till yrkandet i motion 1979180:1651 framhålls bl. a.
angelägenheten av att kostvanor och terapimetoder m. m. som följer den
biologiska medicinens riktlinjer insamlas, kontrolleras, dokumenteras och
sprids så att en allt större mängd människor kan få nytta därav. Detta bör
enligt motionären kunna ske genom upprättande av ett center för alternativa

1 Riksdagen 1980/81. 12 sami. Nr 1

SoU 1980/81:1

vård- och terapiformer i form av ett hälsohem, för vars verksamhet m. m.
riktlinjer föreslås i motionen.

I motiveringen till yrkandena i motion 1979/80:1658 lämnas vissa uppgifter
från en med stöd från delegationen för social forskning gjord utvärdering av
fasta och hälsokost till sjuka människor på hälsohemmet Föllingegården.
Motionärerna anför bl. a. att det uppseendeväckande goda behandlingsresultatet
på Föllingegården måste följas upp och påpekar att tillräckliga
resurser måste ställas till förfogande för fortsatt forskning kring fasta,
hälsokost och omläggning av livsföring som behandlingsmetod. Forskningsråden
bör enligt motionärerna kompletteras med sakkunniga i kostterapi.

Motionärerna anför vidare bl. a. att redan Föllingeprojektets nuvarande
resultat, som bekräftar många människors erfarenhet, bör vara tillräckligt
för att samhället ekonomiskt skall jämställa denna behandlingsform med
konventionell samt att ett hälsohem, som godkänts enligt normer utarbetade
av branschen och samhället gemensamt, nu bör få samma stöd enligt lagen
om allmän försäkring och på annat sätt som gäller för konventionell
sjukvård.

Hälsohem i Sverige

År 1979 påbörjades inom socialstyrelsen ett utredningsarbete om hälsohemmens
verksamhet m. m., varom närmare uppgifter kommer att lämnas i
ett följande avsnitt i betänkandet. Inom ramen för detta utredningsarbete
har socialstyrelsen genom enkäter införskaffat uppgifter från dels 21
hälsohem, dels gäster vid 16 av dessa hem.

De hälsohem från vilka uppgifter införskaffades var följande.

Billingehus Hälsocenter
Bjurviks Hälsohem
Brandals Hälsohem
Breviks Hälsocenter
Föllingegården
Kilafors Herrgård
Hälsohemmet Kil-Ut
Hälsohemmet Leksandia
Masesgården
Mistelgården
Ramselegården

Skebo Herrgård
Hälsohemmet Solbacken
Strandgårdens Gästhem
Tallmogården
Wermlandia Hotell
Alfta Kurhem
Sollidens Gästhem
Gästhemmet Örnsberg
Grånäsgården
Solrosen Gästhem

I en sammanställning av de genom enkäterna inhämtade uppgifterna
redovisas som typiskt för ett hälsohem respektive en hälsohemsgäst följande.
Det påpekas att denna beskrivning dock mindre väl passar på Tallmogården
och Alfta Kurhem, som skiljer sig från övriga hälsohem beträffande bl. a.
läkarresurser och vårdinnehåll.

SoU 1980/81:1

Ett hälsohem är en privatägd pensionatsliknande institution med omkring
25 gästplatser som drivs av ägaren med några anställda för service, t. ex. för
köks- och städgöromål. I enstaka fall finns dessutom sjukvårdsutbildad
personal. På hemmet råder rökförbud och gästerna har möjlighet att handla
hälsokost och naturmedel. Det är väl sörjt för enklare motionsaktiviteter och
på kvällarna ordnas föredrag eller studiecirklar i livsföringsfrågor, ibland
även samtalsterapi och avspänningsövningar. På hälsohem fastar man eller
äter vegetariskt. I flesta fall erbjuds sjukdomsbehandling med ett stort antal
olika metoder, som har det gemensamt att de inte är vedertagna i reguljär
sjukvård.

Den genomsnittlige gästen vid ett hälsohem är kvinna och 51 år. Hon har
ofta tidigare besökt ett hälsohem och får själv bekosta vistelsen utan bidrag
från den offentliga sjukvården. Hon väljer att besöka hemmet i första hand
för att kurera en sjukdom, som oftast är reumatisk eller i övrigt hänförlig till
rörelseorganen. Vistelsen är förhållandevis kortvarig, 1-2 veckor. Hon får i
flesta fall ”behandla” sjukdomen själv eller med hjälp av icke sjukvårdsutbildad
personal.

Vissa bestämmelser om enskilda vårdhem m. m.

För enskilt vårdhem som har minst tre vårdplatser för sjukvård eller annan
personlig omvårdnad eller tillsyn gäller bestämmelserna i stadgan (1970:88)
om enskilda vårdhem m. m. Enligt vårdhemsstadgan får enskilt vårdhem inte
drivas utan tillstånd, som tidigare meddelades av socialstyrelsen men sedan
den 1 juli 1977 meddelas av länsstyrelsen. Vården vid vårdhemmet skall stå
under tillsyn av vårdhemsläkare. Länsstyrelsen får dock, om särskilda
omständigheter påkallar det, medge undantag från skyldigheten att ha
vårdhemsläkare. I stadgan finns vidare föreskrifter om bl. a. tillsyn - med
socialstyrelsen som högsta tillsynsorgan - och om krav på lokaler, utrustning
och personal.

Två hälsohem drivs f. n. med godkännande som enskilda vårdhem,
nämligen Tallmogården och Alfta Kurhem för vård av konvalescenter.

Enligt bestämmelser i 2 kap. 4 § lagen (1962:381) om allmän försäkring och
förordningen (1979:849) om ersättning för sjukhusvård m. m. kan ersättning
för vård på enskilt vårdhem utgå från sjukförsäkringen, om vårdhemmet
enligt förteckning som fastställs av riksförsäkringsverket är att anse som
sjukhus.

Enligt bestämmelser i 2 kap. 6 § lagen om allmän försäkring och
förordningen (1976:1018) med taxa för sjukvårdande behandling m. m. kan
ersättning utgå från sjukförsäkringen för utgifter för vård på konvalescenthem,
som finns upptaget i en av riksförsäkringsverket fastställd förteckning.

Inte något av ovannämnda hälsohem är upptaget i riksförsäkringsverkets
kungörelse med förteckning över vissa sjukvårdsinrättningar som skall anses
som sjukhus. Däremot är Tallmogården och Alfta Kurhem upptagna i
riksförsäkringsverkets kungörelse med förteckning över konvalescenthem.

1* Riksdagen 1980/81. 12 sami Nr 1

SoU 1980/81:1

Utredningar om hälsohem m. m.

Utredning om s. k. hälsocentra m. m.

Regeringen uppdrog i mars 1975 år socialdepartementets sjukvårdsdelegation
att i samråd med Landstingsförbundet utreda frågan om s. k.
hälsocentra. Utredningsuppdraget var föranlett av ett förslag som kommittén
för planering av turistanläggningar och friluftsområden m. m. framfört i
sitt slutbetänkande (SOU 1973:52) Turism och rekreation i Sverige.

Socialdepartementets sjukvårdsdelegation tillsatte en arbetsgrupp med
uppgift att belysa de frågor som innefattades i utredningsuppdraget samt att
därvid klarlägga avgränsningen och sambandet med hälso- och sjukvården.
Arbetsgruppen avgav i juni 1976 till sjukvårdsdelegationen rapporten
Hälsocentra - reaktiveringsanläggningar, vilken sedan överlämnades till
regeringen.

Arbetsgruppen ansåg att behov fanns av en typ av anläggningar som
arbetsgruppen kallade reaktiveringsanläggningar och som skulle ha följande
karaktär.

Vid en reaktiveringsanläggning skall kunna förekomma 1) viss begränsad
sjukvårdande/rehabiliterande verksamhet som utförs av kvalificerad vårdpersonal,
såsom läkare, 2) sjukgymnastik/konditionsträning under ledning
av sjukgymnast, 3) arbetsterapi och arbetsträning som meddelas av
arbetsterapeuter i samarbete med sjukgymnaster, 4) psykisk/social stimulans,
5) utbildning om den egna sjukdomen och värdet av näringsriktig kost,
6) hjälp med social anpassning samt 7) ev. forskning och utbildning av
vårdpersonal. Aktuella kategorier ”gäster” med denna inriktning av
verksamheten skulle vara dels personer som har någon form av sjukdom
”under vardande”, vilken genom vård och aktiviteter som erbjuds vid
anläggningen kan uppskjutas, mildras eller elimineras, dels personer som
genomgått någon form av sjukdom och behöver återhämta sig på motsvarande
sätt, rehabiliteras eller rekonditioneras. Grupper som i första hand
skulle kunna vara aktuella för och ha nytta av vistelse på en reaktiveringsanläggning
skulle vara 1) personer med hjärt-kärlsjukdomar, 2) rörelsehindrade,
3) personer med flerhandikapp, 4) vissa riskpatienter, t. ex. sådana
med högt blodtryck eller hög vikt, 5) ”trötta och nedslitna” personer samt 6)
äldre i behov av aktivering.

Arbetsgruppen ansåg att för sålunda skisserade reaktiveringsanläggningar
landstingen borde vara huvudmän vart för sig eller sammanslutna på lämpligt
sätt efter upptagningsområde, ev. regionvis. Arbetsgruppen ansåg inte att
staten borde ingå som huvudman eller finansiär av verksamheten. Arbetsgruppen
erinrade dock om möjlighet att erhålla investeringsbidrag från
AMS.

Efter remissbehandling beslutade regeringen i början av år 1978 att
överlämna arbetsgruppens rapport jämte en sammanställning av remissyttrandena
till Landstingsförbundet.

SoU 1980/81:1

Undersökningar som stötts av delegationen för social forskning

Med stöd av medel som ställts till förfogande av regeringen efter tillstyrkan
av delegationen för social forskning påbörjades år 1978 med professor Olov
Lindahl som huvudman en utvärdering av fasta och hälsokost till sjuka
människor vid Föllingegården. Syftet var att pröva om fasta och speciell
vegetarisk kost skulle kunna - inte bara hålla människor friska och förebygga
sjukdomar - utan även direkt bota eller förbättra vissa sjukdomar.

En redovisning för Föllingeprojektet har publicerats i Hälsokostrådets
skriftserie som nr 1980:2. I sammanfattningen i redovisningen anförs
följande.

Vid Föllingegården har 80 patienter under 4 månader skötts med fasta och
speciell vegetarisk kost. De hade någon av följande sjukdomar: astma, högt
blodtryck, kronisk urinvägsinfektion eller kronisk prostatit.

För deltagande i gruppen fordrades att deras sjukdomstillstånd under
minst ett år varit oförändrat eller försämrat. Den genomsnittliga sjukdomstiden
var 11 år.

De undersöktes av läkare före och efter behandlingen varvid även en rad
tester och laboratorieprov gjordes. 16 fullföljde, av huvudsakligen psykologiska
skäl, ej behandlingen, då de påverkades negativt av anhöriga och
läkare. Av de 64 som fullföljde behandlingen blev 91 % subjektivt
förbättrade eller bra.

Behandlingen medförde även en genomsnittlig och höggradig signifikant
förändring av följande tester: vikten minskade, blodtrycket gick ned,
konditionen förbättrades och vilopulsen sjönk. Blodsänkan minskade,
blodvärdet (hemoglobin) steg och blodfetterna (kolesterol och triglycerider)
minskade i blodet.

Dessa förbättringar skedde under samtidig minskning av medicineringen
(56 % slutade helt med medicin) varvid per år en kostnadsreduktion av i
genomsnitt 920 kronor erhölls. Året före behandlingen låg gruppen på
sjukhus sammanlagt 1 533 dagar, vilket motsvarar en kostnad på 1,07
miljoner kronor. Året efter låg gruppen på sjukhus 153 dagar motsvarande
0,1 miljoner. Då försökspersonerna med denna regim synes bli allt friskare
med tiden bör bara på denna grupp sparas cirka 1 miljon kronor per år.

Det är avsett att ytterligare redovisningar skall läggas fram av vad som
framkommit genom Föllingeprojektet.

Delegationen för social forskning har tillstyrkt att medel anvisas till en
uppföljning av Föllingeprojektet. Regeringen har dock ännu inte fattat
beslut i frågan.

Med stöd av medel som ställts till förfogande av regeringen efter tillstyrkan
av delegationen för social forskning påbörjades år 1978 även en sociologisk
utvärdering av fasta och hälsokost till sjuka människor vid Föllingegården.
Syftet med denna utvärdering, för vilken fil. lic. Karl-Olov Rydén är
huvudman, var att parallellt med den av prof. Olov Lindahl ledda
utvärderingen undersöka patienternas subjektiva sjukdomsupplevelse.
Någon slutrapport från den sociologiska utvärderingen föreligger ännu
inte.

SoU 1980/81:1

På tillstyrkan av delegationen för social forskning anvisade regeringen
vidare år 1978 medel för planering av en klinisk utvärdering av naturenliga
behandlingsmetoder vid Tallmogården. Huvudman för utvärderingen är leg.
läkaren Karl-Otto Aly.

Beredningen för livsmedels- och näringsfrågor

Med stöd av ett beslut av regeringen år 1978 har inrättats en beredning för
livsmedels- och näringsfrågor, vilken är knuten till regeringskansliet och i
vilken jordbruksministern är ordförande. Beredningen skall vara ett organ
för råd och fördjupad information åt regeringen i livsmedels- och näringsfrågor,
och i beredningen skall kunna diskuteras frågor som berör hela
livsmedels- och näringsområdet, från produktion till färdig produkt och
konsumtion. I beredningen ingår representanter för olika departement,
myndigheter och organisationer m. fl. En särskild arbetsgrupp bestående av
statssekreterarna och vissa enhetschefer inom jordbruks- och socialdepartementen
har till uppgift att förbereda de ärenden och ämnen som beredningen
skall behandla samt att följa upp de förslag som framkommit vid beredningens
överläggningar.

Beredningen har ännu inte behandlat frågor om hälsokost, men sådana
frågor ligger inom beredningens arbetsområde.

Utredning inom socialstyrelsen

För beredning av frågor om friskvård, hälsohem m. m. bildades inom
socialstyrelsen år 1978 en arbetsgrupp. Arbetsgruppen påbörjade år 1979 en
utredning om hälsohemmens verksamhet m. m. Utredningsarbetet går ut på
att man skall sammanställa fakta beträffande olika hälsofrämjande och
behandlande verksamheter vid hälsohemmen samt värdera dessa med
utgångspunkt från såväl naturvetenskapliga som beteendevetenskapliga
grunder. Syftet är i första hand att en grund skall skapas för socialstyrelsens
långsiktiga engagemang när det gäller att stödja utvecklingen regionalt och
lokalt. Inom ramen för detta utredningsarbete har socialstyrelsen gjort de i
det föregående nämnda enkäterna till hälsohem och till gäster vid hälsohem.
Det är avsett att socialstyrelsens överväganden pä grundval av utredningsmaterialet
skall publiceras under år 1981 i skriftserien Socialstyrelsen
anser.

Vid en överläggning år 1978 mellan representanter för socialstyrelsen och
Landstingsförbundet framgick det att Landstingsförbundet önskade klarare
riktlinjer för hur hälsohemmen skall bedömas. Man var vid överläggningen
överens om att landstingen bör vara restriktiva med bidrag till konvalescentvård
vid hälsohemmen till dess man har en bättre dokumentation om värdet
av olika behandlingsmetoder. Man var vidare överens om att socialstyrelsen
och Landstingsförbundet skall samarbeta beträffande rekommendationer till
sjukvårdshuvudmännen.

SoU 1980/81:1

Forskningsrådsnämndens arbetsgrupp för livsmedelsproduktion, konsumtion
och kostvanor

Forskningsrådsnämnden har en arbetsgrupp för frågor om livsmedelsproduktion,
konsumtion och kostvanor, vilken började sin verksamhet år 1978
och har till uppgift att ge en översikt över kunskapsläget inom området
livsmedelsproduktion, konsumtion och kostvanor, bedöma behovet av
ytterligare forskning samt föreslå riktlinjer för forskningsverksamhet inom
området. Arbetsgruppen avgav i mars 1980 till forskningsrådsnämnden
rapporten Maten, makten och människan med redovisning av forskningsbehovet
på området. Arbetsgruppen föreslog att arbetet i fortsättningen
inriktas på att initiera och stödja forskning inom ramen för sex teman, av
vilka temat Kost och hälsa är ett. Forskningens inriktning och syfte
beträffande temat Kost och hälsa föreslogs bl. a. vara att ta reda på
faktorerna bakom de eventuella förbättringar som uppstår vid behandling
med okonventionella metoder såsom bl. a. fasta och vegetarisk kost.

Forskningsrådsnämnden har i juni 1980 gett arbetsgruppen i uppdrag att
fortsatt undersöka förutsättningarna för forskningsinsatser inom temat Kost
och hälsa.

Förslag om inrättande av ett hälsohem vid Österåsens sjukhus

Västernorrlands läns landsting fattade år 1978 principbeslut om att ett
hälsohem skulle inrättas. En utredning igångsattes för frågor om hälsohemmets
inriktning och utformning m. m. Utredningsförslaget presenterades i
maj i år. Det föreslås att vid Österåsens sjukhus i Sollefteå, vilket f. n. tillhör
Konung Oscar II:s jubileumsfond, organiseras ett hälsohem med ca 55
vårdplatser. Hälsohemmet skall vara ett komplement till sjukvården genom
att en alternativ behandlingsform med fasta och vegetarisk kost för
människor med vissa sjukdomar skall erbjudas och läras ut där.

Efter remissbehandling av utredningsförslaget beräknas landstinget komma
att ta ställning till det tidigast i november i år.

Projektering av ett hälsocentrum i Vindeln

Regeringen har nyligen beviljat Västerbottens läns landsting ett bidrag för
utredning och projektering av ett hälsocentrum i Vindeln.

Tidigare riksdagsbehandling

1975 års riksmöte

I två motioner väckta under 1975 års riksmöte begärdes stöd till s. k.
hälsohem. På förslag av socialutskottet i betänkandet SoU 1975:6 avslog
riksdagen motionerna.

SoU 1980/81:1

Utskottet anförde bl. a. att med hänsyn till det ansvar för hälso- och
sjukvården som åvilar landstingen det i första hand ankom på dessa att pröva
frågan om att inrätta och att stödja anläggningar av den karaktär som
motionerna avsåg. Mot denna bakgrund och under hänvisning till att bl. a.
faste- och råkostterapi av socialstyrelsen hänförts till de behandlingsmetoder
vilka förtjänade en närmare undersökning - enligt en framställning av
socialstyrelsen i december 1975 till socialdepartementet om ekonomiska
resurser för klinisk prövning av inortodoxa behandlingar och behandlingsmetoder
- ansåg utskottet att något riksdagens initiativ i anledning av
motionsyrkandena inte var påkallat.

Utskottet påpekade att det vid denna bedömning även hade beaktat
behandlingen av frågan om hälsocentra av kommittén för planering av
turistanläggningar och friluftsområden m. m. i kommitténs slutbetänkande
(SOU 1973:52) och ett uppdrag åt socialdepartementets sjukvårdsdelegation
att i samråd med Landstingsförbundet utreda frågan om s. k. hälsocentra,
som regeringen lämnat med anledning av förslag av kommittén.

1976/77 års riksmöte

I en under 1975/76 års riksmöte väckt motion begärdes stöd från samhällets
sida för seriöst arbetande s. k. hälsohem av den kategori som Tallmogården
representerar. Motionen avslogs av riksdagen på förslag av socialutskottet i
betänkandet SoU 1976/77:9. Utskottet erinrade om vad utskottet anfört om
de vid 1975 års riksmöte väckta motionerna och redovisade resultatet av
utredningen om s. k. hälsocentra.

I en likaledes under 1975/76 års riksmöte väckt motion begärdes att den år
1975 tillkallade hälso- och sjukvårdsutredningen (S 1975:04) skulle ges i
uppdrag att lämna förslag om ersättning enligt lagen om allmän försäkring för
vistelse vid hälsohem. Detta motionsyrkande avslogs av riksdagen på förslag
av socialförsäkringsutskottet i betänkandet SfU 1976/77:28. Utskottet
erinrade om den gjorda utredningen om s. k. hälsocentra och fann - då
utredningsförslagen hade samband med den i motionen väckta frågan - inte
anledning att biträda motionsyrkandet i avvaktan på regeringens ställningstagande
till utredningsförslagen.

1977178 års riksmöte

I en under 1976/77 års riksmöte väckt motion begärdes att hälso- och
sjukvårdsutredningen skulle få i uppdrag att se över frågan om kvacksalverilagens
(lagen (1960:409) om förbud i vissa fall mot verksamhet på hälso- och
sjukvårdens område) tillämplighet i avseende på hälsohemmens verksamhet.
På förslag av socialutskottet i betänkandet SoU 1977/78:6 avslog riksdagen
motionen. Utskottet, som inhämtade yttranden över motionen från socialstyrelsen
och Svenska läkaresällskapet, anförde bl. a. följande.

SoU 1980/81:1

Då kvacksalverilagen inte gäller beträffande behandling vid hälsohem,
som meddelas av läkare eller annan medicinalpersonal som står under
socialstyrelsens tillsyn, är frågan om undantagande av verksamheten vid
hälsohemmen från lagens tillämpningsområde av betydelse endast beträffande
hälsohem som saknar sådan personal. Med hänsyn till innehållet i
remissyttrandena kan utskottet inte tillstyrka att sådana hälsohem undantas
från kvacksalverilagens tillämpningsområde. Utskottet vill i anslutning
härtill nämna att flera hälsohem har knutit läkare till verksamheten och drivs
med tillstånd enligt vårdhemsstadgan.

I en under 1977/78 års riksmöte väckt motion begärdes åtgärder för en
snabbare inordning av seriöst arbetande hälsocentra- reaktiveringsanläggningar
av hälsohemskaraktär i samhällets hälso- och sjukvårdsorganisation.
På förslag av socialutskottet i betänkandet SoU 1977/78:30 avslog riksdagen
motionen. Utskottet anförde bl. a. följande.

I likhet med vad utskottet anfört vid tidigare tillfällen, då utskottet
behandlat motioner om stöd till hälsohem (SoU 1975:6 och SoU 1976/77:9),
vill utskottet framhålla att det - med hänsyn till det ansvar för hälso- och
sjukvården som landstingen har - i första hand ankommer på dem att pröva
frågan om att inrätta och att stödja hälsohem.

Ett initiativ på detta område har också tagits av ett landsting. Västernorrlands
läns landsting har nämligen beslutat att vid en anläggning bedriva
försöksverksamhet med faste- och råkostterapi. Antalet vårdplatser beräknas
bli ca 40. Här bör även nämnas att regeringen - efter tillstyrkan av
delegationen för social forskning - nyligen beslutat ställa medel till
förfogande för en utvärdering av fasta och hälsokost för sjuka människor vid
ett hälsohem samt att delegationen tillsatt en expertgrupp, som skall föreslå
undersökningsprojekt inom området hälsokost och fasta. Ett breddat
underlag för bedömning av vård på hälsohem kan således förväntas.

Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att det inte är erforderligt
med något initiativ av riksdagen med anledning av motionen 1977/78:1114.
Motionen avstyrks således.

Utskottet

I vårt land finns ett 20-tal s. k. hälsohem. Hälsohemmen är privatägda
pensionatsliknande institutioner med fasta, vegetarisk kost och motionsaktiviteter
m. m. på programmet, och gästerna söker sig till dem för att kurera
olika sjukdomar eller för att mera allmänt förbättra sin hälsa och
kondition.

Endast två av hälsohemmen - Tallmogården och Alfta Kurhem - drivs
med godkännande som enskilda vårdhem enligt stadgan (1970:88) om
enskilda vårdhem m. m. Enligt vårdhemsstadgan skall vården vid enskilt
vårdhem stå under tillsyn av vårdhemsläkare. Länsstyrelsen kan dock medge
undantag från detta krav. I vårdhemsstadgan finns vidare bestämmelser om
tillsyn - med socialstyrelsen som högsta tillsynsorgan - och om krav på
lokaler, utrustning och personal.

Ersättning för vård på hälsohem kan utgå från den allmänna försäkringen

SoU 1980/81:1

under förutsättning att hälsohemmet antingen enligt riksförsäkringsverket
skall anses sorn sjukhus eller av riksförsäkringsverket upptagits i en
förteckning över konvalescenthem. Endast för vård vid Tallmogården och
Alfta Kurhem kan ersättning från den allmänna försäkringen utgå. Dessa
hälsohem har upptagits i riksförsäkringsverkets förteckning över konvalescenthem.

I de motioner som behandlas i detta betänkande begärs stöd till hälsohem
samt till forskning om kostterapi och till utveckling av de terapimetoder som
tillämpas vid hälsohem.

I motion 1979/80:490 av Anders Gernandt m. fl. (c) begärs sålunda en
snabbare inordning av seriöst arbetande hälsocentra-reaktiveringsanläggningar
i samhällets hälso- och sjukvårdsorganisation. Enligt motionärerna är
det önskvärt att de seriöst arbetande hälsohemmen i större utsträckning
bedöms och godkänns så att ersättning för vården på hälsohemmen kan utgå
från sjukförsäkringen. Motionärerna förutsätter att Landstingsförbundet
skall rekommendera landstingen att utge ersättning vid vistelse på de
hälsohem som godkänns.

I motion 1979/80:1658 av Birgitta Hambraeus (c) och Pär Granstedt (c)
refereras vissa resultat från en utvärdering av fasta och hälsokost till sjuka
människor vid hälsohemmet Föllingegården. Motionärerna anför att det
goda behandlingsresultatet vid Föllingegården måste följas upp genom att
tillräckliga resurser ställs till förfogande för fortsatt forskning kring fasta,
hälsokost och omläggning av livsföring som behandlingsmetod och begär att
åtgärder vidtas för att underlätta forskning om kostterapi (yrkande 1).
Motionärerna anser vidare att behandlingsresultatet vid Föllingegården bör
vara tillräckligt för att samhället ekonomiskt skall jämställa behandlingsformen
vid Föllingegården med konventionella behandlingsformer. Ett hälsohem
som godkänts enligt normer utarbetade av branschen och samhället
gemensamt bör enligt motionärerna få samma stöd enligt lagen (1962:381)
om allmän försäkring och på annat sätt som gäller för konventionell
sjukvård, och motionärerna begär därför också utredning och förslag till
samhällsstöd till godkända hälsohem likvärdigt med det som gäller för
konventionell sjukvård (yrkande 2).

I motion 1979/80:1651 av Anders Gernandt (c) framhålls bl. a. angelägenheten
av att kostvanor och terapimetoder m. m. som följer den biologiska
medicinens riktlinjer insamlas, kontrolleras, dokumenteras och sprids så att
en allt större mängd människor kan få nytta därav. Motionären begär att
utvecklingen av alternativa vård- och terapimetoder skall främjas genom att
ett center för alternativa vård- och terapimetoder i form av ett hälsohem
inrättas. I motionen föreslås riktlinjer för verksamheten m. m. vid ett sådant
center.

Olika utredningsinitiativ m. m. som berör frågor som har anknytning till
motionerna har tagits under senare år. I detta hänseende kan nämnas
följande.

SoU 1980/81:1

Regeringen uppdrog sålunda år 1975 åt socialdepartementets sjukvårdsdelegation
att i samråd med Landstingsförbundet utreda frågan om s. k.
hälsocentra. Utredningsarbetet slutfördes år 1976 då sjukvårdsdelegationen
till regeringen överlämnade en av en särskild arbetsgrupp utarbetad rapport
med titeln Hälsocentra-reaktiveringsanläggningar. I rapporten angavs att
behov finns av anläggningar för reaktivering av konvalescenter m. fl., och
förslag lades fram om behandlingsverksamheten vid sådana anläggningar.
Det förutsattes att landstingen skulle bli huvudmän för dem. Efter
remissbehandling överlämnade regeringen år 1978 rapporten jämte en
sammanställning av remissyttrandena till Landstingsförbundet.

Regeringen har vidare efter tillstyrkan av delegationen för social forskning
ställt medel till förfogande för ovannämnda utvärdering av fasta och
hälsokost till sjuka människor vid Föllingegården och för en parallell
sociologisk utvärdering av kostterapin vid Föllingegården. Någon slutrapportering
från dessa utvärderingar föreligger ännu inte. Vidare har
regeringen efter tillstyrkan av delegationen för social forskning ställt medel
till förfogande för planering av en klinisk utvärdering av naturenliga
behandlingsmetoder vid Tallmogården.

Forskningsrådsnämnden har en arbetsgrupp för frågor om livsmedelsproduktion
, konsumtion och kostvanor, som bl. a. utreder frågor om forskningsinsatser
beträffande temat Kost och hälsa. Det har föreslagits att forskningens
inriktning och syfte skall vara bl. a. att man tar reda på faktorerna bakom
de eventuella förbättringar som uppstår vid behandling med okonventionella
metoder såsom bl. a. fasta och vegetarisk kost.

Här bör även nämnas att till regeringskansliet är knuten en beredning för
livsmedels- och näringsfrågor inom vars beredningsområde bl. a. frågor om
hälsokost ligger.

Inom socialstyrelsen bildades år 1978 en arbetsgrupp för beredning av
frågor om friskvård, hälsohem m. m. som påbörjat en utredning om
hälsohemmens verksamhet m. m. Utredningsarbetet går ut på att man skall
sammanställa fakta beträffande olika hälsofrämjande och behandlande
verksamheter vid hälsohemmen samt värdera dessa med utgångspunkt i såväl
naturvetenskapliga som beteendevetenskapliga grunder. Utredningsresultatet
avses skola ligga till grund för socialstyrelsens ställningstagande till
utvecklingen på området samt för rekommendationer av Landstingsförbundet
till sjukvårdshuvudmännen beträffande bidrag till vård vid hälsohem.

Sedan Västernorrlands läns landsting fattat principbeslut om att ett
hälsohem skall inrättas, har en utredningsgrupp föreslagit att Österåsens
sjukhus i Sollefteå skall organiseras som ett hälsohem. Detta skall vara ett
komplement till sjukvården genom att en alternativ behandlingsform med
fasta och vegetarisk kost för människor med vissa sjukdomar skall erbjudas
och läras ut på hemmet.

Utskottet vill understryka den betydelse goda kost- och motionsvanor har
för hälsa och välbefinnande. Utskottet ser med tillfredsställelse på de

SoU 1980/81:1

aktiviteter och den information syftande till bättre kost- och motionsvanor
som pågår i samhället.

Utskottet är emellertid inte nu berett att ställa sig bakom den speciella
kostterapi som förordas i motionerna. För ett ställningstagande till denna
krävs underlag av den art som bl. a. socialstyrelsens ovannämnda utredningsarbete
syftar till.

Enligt utskottets mening täcks de konkreta förslagen i motionerna in av de
utredningsaktiviteter m. m. som redovisats ovan. Motionerna påkallar
därför inte något initiativ av riksdagen. De avstyrks således.

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motion 1979/80:490, motion 1979/80:1651 samt
motion 1979/80:1658.

Stockholm den 4 november 1980

På socialutskottets vägnar
GABRIEL ROMANUS

Närvarande: Gabriel Romanus (fp), Karl Leuchovius (m). Rune Gustavsson
(c)*, Mårten Werner (m), John Johnsson (s), Erik Larsson (c), Blenda
Littmarck (m), Kjell Nilsson (s), Ulla Tillander (c)**, Sven-Gösta Signell (s),
Kersti Swartz (fp), Stig Alftin (s), Lena Öhrsvik (s), Maria Lagergren (s) och
Anita Persson (s).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

** Ulla Tillander var vid betänkandets justering ledig från uppdraget som riksdagsledamot.

GOTAB 65501 Stockholm 1980