SkU 1980/81:5
Skatteutskottets betänkande
1980/81:5
om vissa beskattningsfrågor rörande bryggeriindustrin
I detta betänkande behandlas motionerna
1979/80:268 av Elvy Nilsson m. fl. (s) som med hänvisning till motion
1979/80:316 hemställer att riksdagen beslutar borttaga eller differentiera
produktskatten vid de små bryggerierna i landet, i varje fall vad gäller
bryggerier belägna inom inre stödområdet,
1979/80:346 av Pär Granstedt m. fl. (c) som föreslår att riksdagen hos
regeringen hemställer om förslag till en förpackningsskatt som utformas som
en pant tillräcklig för att medföra en återanvändning av i princip alla
dryckesförpackningar,
1979/80:1088 av Per Israelsson m. fl. (vpk) som föreslår att riksdagen hos
regeringen hemställer att så hög skatt eller miljöavgift läggs på engångsförpackningar,
som utan olägenhet för konsumenterna kan ersättas med
pantbelagda returförpackningar, att någon marknadsföring av sådana
engångsförpackningar inte kommer till stånd.
Gällande bestämmelser och frågornas tidigare behandling
Produktskatterna på malt- och läskedrycker
Från och med den 27 augusti utgår skatt på mait- och läskedrycker per liter
med
52 öre för lagrat lättöl,
1 krona 85 öre för öl,
5 kronor 25 öre för starköl,
60 öre för kolsyrad läskedryck och
37 öre för annan läskedryck.
Den då genomförda skattehöjningen kan beräknas medföra att skatteinkomsterna
av dessa varor kommer att vid oförändrad konsumtion uppgå till
1,1 miljarder kr.
Förpackningsavgiften
Enligt lagen (1973:37) om avgift på vissa dryckesförpackningar utgår en
förpackningsavgift på dryckesförpackningar som används för varuslagen
juice, nektar, stilldrinkar, läskedrycker, mineralvatten, maltdrycker samt
vin- och spritdrycker. Undantagna är förpackningar med en fyllnadsvolym på
20 cl och därunder samt på tre liter och däröver. Avgiften är tio öre för varje
förpackning och tas ut vid tillverkning eller import. Förpackningsavgiften
1 Riksdagen 1980/81. 6 sami. Nr 5
SkU 1980/81:5
2
utgår således med samma belopp för såväl engångs- som returförpackningar.
Förpackningsavgiften inbringade år 1977 ca 86 milj. kr. Förslag till ändringar
av förpackningsavgiften har lagts fram av utredningen om kostnaderna för
miljövården i betänkandet Dryckesförpackningar och miljö (SOU
1976:35).
Återvinning av dryckesförpackningar m. m.
Frågor om återvinning av dryckesförpackningar har nyligen behandlats av
riksdagen. I betänkandet NU 1979/80:45 med anledning av motioner om
vissa engångsförpackningar för öl och läskedrycker uttalade näringsutskottet
den uppfattningen att en övergång till aluminiumburkar utan en väl
fungerande återvinning skulle medföra inte bara en ökad energiåtgång utan
också miljöolägenheter i form av ökad nedskräpning. Utskottet ansåg vidare
att frågan om styrmedel för att åstadkomma en från samhällets synpunkt
acceptabel återvinningsgrad bör utredas med det snaraste. I det sammanhanget
borde enligt utskottet bl. a. konsekvenserna för bryggerinäringen,
handeln och konsumenterna av olika styrmedel beaktas. Med bifall till
utskottets hemställan har riksdagen som sin mening gett regeringen till känna
vad utskottet anfört (rskr 1979/80:306).
Jordbruksutskottet underströk i betänkandet JoU 1979/80:40 med anledning
av motioner om avfallshantering m. m. bl. a. att hushållning och
återanvändning bör vara grundläggande för utnyttjandet av naturresurser
och för inriktningen av varuproduktionen. Enligt utskottet skulle en
övergång till returflaskor eller annan returförpackning för öl och läsk
innebära energivinster, minskad råvaruåtgång och minskad nedskräpning.
Utskottet förordade därför att regeringen i samband med sitt ställningstagande
till nyss nämnt betänkande av näringsutskottet också prövade
möjligheterna till en successiv övergång till användning av endast returförpackningar
för öl och läskedrycker. För att uppnå detta borde den
kommande utredningen enligt utskottet föreslå lämpliga styrmedel. I fråga
om vin- och spritförpackningar framstår det enligt utskottet som ytterst
otillfredsställande att en mycket stor del av försäljningen sker i engångsemballage.
Utskottet föreslog att riksdagen hos regeringen begär sådana
åtgärder att vin- och spritförpackningar beläggs med pant och återtas. Också
i detta fall har riksdagen bifallit utskottets hemställan och såsom sin mening
gett regeringen till känna vad som anförts av utskottet (rskr 1979/80:384).
Med anledning av dessa riksdagsskrivelser har regeringen tillkallat en
särskild utredare för att pröva återvinningsfrågorna. Ur direktiven för
utredningen kan följande anföras:
Utredaren bör pröva olika former av styrmedel. Därvid bör utredaren till
förnyad prövning ta upp de allmänna frågor om förpackningsavgift som har
behandlats i miljökostnadsutredningens betänkande Dryckesförpackningar
och miljö (SOU 1976:35). Särskilt bör undersökas huruvida förpacknings
-
SkU 1980/81:5
3
avgiften kan utformas så att den främjar användningen av returförpackningar
eller förpackningssystem som är energibesparande. Jag vill här betona att
skiljelinjen inte enbart går mellan returglas och s. k. engångsglas. Även
mellan olika typer av engångsförpackningar finns betydande skillnader i
energiåtgång och möjligheter till resursåterföring, vilka bör ägnas uppmärksamhet.
Också andra ekonomiska styrmedel t. ex. ett pantsystem bör
undersökas och övervägas. I det sammanhanget bör uppmärksammas
kostnader som samhället har för olika åtgärder till skydd mot nedskräpning.
Vidare bör ett av miljökostnadsutredningen framlagt förslag om att
Systembolaget bör införa pant också på engångsglas för vin- och spritdrycker
på nytt granskas. Miljökostnadsutredningens betänkande och däröver
avgivna remissyttranden bör således lämnas över till utredaren. Efter samråd
med statsrådet Petri föreslår jag att också energisparkommitténs tidigare
nämnda rapport med remissvar överlämnas till utredaren i de delar som rör
frågor om returglas och engångsförpackningar för drycker.
Ekonomiska styrmedel av det slag som nyss har antytts kan givetvis
inverka på dryckestillverkarnas handlande bl. a. när det gäller val av olika
förpackningsslag. Genom att priset på dryckerna påverkas får åtgärden
betydelse också för konsumenten. Utredaren bör i detta sammanhang
studera konsekvenserna för konsumenterna, handeln och bryggeribranschen.
För bryggerinäringens del bör särskilt belysas konsekvenserna i fråga
om sysselsättning och exportmöjligheter. Uppmärksamhet bör också ägnas
de arbetsmiljöfrågor som olika slag av förpackningar kan föranleda vid
distribution av drycker.
Under arbetet bör utredaren beakta erfarenheterna från den försöksverksamhet
med återvinning av burkar som tidigare har nämnts. Vidare bör
utredaren ta del av resultatet av det utredningsarbete rörande dryckesförpackningar
som bedrivits av styrelsen för teknisk utveckling och Svenska
bryggareföreningen. Utredaren bör överlägga med de direkt berörda
företagen, företrädare för detaljhandeln och de av utredningsuppdraget
berörda branschorganisationerna. Samråd bör vidare ske med naturvårdsverket
och de andra myndigheter som berörs av de frågor som ingår i
uppdraget.
Mot bakgrund av vad jag tidigare har sagt om de förhållanden som råder i
fråga om öl- och läskedrycksförpackningar bör utredaren skyndsamt komma
med förslag till åtgärder.
Utskottet
Gemensamt för de här behandlade motionerna är att de berör beskattningsfrågor
som främst har betydelse för vissa delar av bryggeriindustrin.
I motionen 1979/80:268 hemställer Elvy Nilsson m. fl. (s) att riksdagen
beslutar slopa eller differentiera produktskatten vid små bryggerier och i
första hand inom det inre stödområdet. Motiveringen för yrkandet har
samma motionärer närmare utvecklat i motionen 1979/80:316, som riksdagen
tidigare tagit ställning till med anledning av näringsutskottets betänkanden
NU 1979/80:44 och 45.
I det förstnämnda av dessa betänkanden har näringsutskottet avstyrkt
yrkandet 1 i motion 316 om ett riksdagsuttalande att verksamheten vid Pripps
bryggeri i Torsby bör fortsätta med minst oförändrad personalstyrka. 1 det
SkU 1980/81:5
4
senare betänkandet behandlas bl. a. yrkandena om att stoppa Pripps planer
på övergång till aluminiumburkar. I denna fråga, som skatteutskottet
återkommer till i anslutning till övriga här behandlade motionsyrkanden,
begärde riksdagen på näringsutskottets och jordbruksutskottets hemställan
en skyndsam utredning om styrmedel för att åstadkomma en från samhällels
synpunkt acceptabel återvinningsgrad för sådana förpackningar.
Motionärernas utgångspunkt för yrkandet om skattelättnader för småbryggerierna
är att det ifrågavarande bryggeriet i Torsby under 1978 betalade
6,1 milj. kr. i produktskatter, medan underskottet under samma år utgjorde
2,4 milj. kr. De anser därför att ett slopande eller en differentiering av
skatterna skulle vara ett praktiskt sätt att stödja småbryggerierna.
Skatteutskottet kan inte ansluta sig till denna uppfattning. Utskottet har
under en lång följd av år hävdat att samhällets stöd till angelägna ändamål
bör ske genom andra åtgärder än undantag från beskattningen, vilket främst
medför konkurrenssnedvridningar och kontrollproblem. På dryckessidan är i
många fall produktskatterna väsentligt högre än produktionskostnaderna för
varorna. En skattebefrielse för sådana produkter när de tillverkas av
småbryggerier i det inre stödområdet skulle alltså på ett från samhällsekonomisk
synpunkt föga rationellt sätt gynna nyetableringar av sådana företag
inom en bransch som redan har en betydande överkapacitet.
Utskottet finner att bryggeriindustrins lönsamhets- och strukturproblem
bör lösas på andra sätt än genom skattelättnader och avstyrker således bifall
till motion 1979/80:268.
Frågan om åtgärder för att motverka användningen av engångsförpackningar
genom beskattningsåtgärder tas upp i motionerna 1979/80:346 av Pär
Granstedt m. fl. (c) och 1979/80:1088 av Per Israelsson m. fl. (vpk). I den
förstnämnda motionen begärs en förpackningsskatt i form av en pant, vilken
är tillräckligt hög för att medföra återanvändning av alla dryckesförpackningar,
medan motionärerna i den senare motionen vill införa en så hög avgift på
engångsförpackningarna att de inte kan säljas.
Med anledning av riksdagens tidigare nämnda begäran om en särskild
utredning om återvinningen av vissa dryckesförpackningar har regeringen
tillkallat en särskild utredare med uppdrag att överväga sådana frågor. Av
direktiven framgår att utredningen särskilt bör undersöka om den särskilda
avgift som utgår för vissa dryckesförpackningar kan utformas så att den
främjar användningen av returförpackningar eller förpackningssystem som
ärenergibesparande. Också andra ekonomiska styrmedel, t. ex. ett pantsystem,
bör undersökas och övervägas.
I princip är alltså de här behandlade yrkandena om engångsförpackningarna
redan föremål för utredning, som skall bedrivas skyndsamt. Utskottet
SkU 1980/81:5
5
finner ytterligare åtgärder i dessa frågor inte erforderliga, varför utskottet
avstyrker bifall till motionerna 1979/80:346 och 1979/80:1088.
Utskottet hemställer
att riksdagen avslår
1. motion 1979/80:268,
2. motion 1979/80:346,
3. motion 1979/80:1088.
Stockholm den 8 oktober 1980
På skatteutskottets vägnar
ERIK WÄRNBERG
Närvarande: Erik Wärnberg (s), Knut Wachtmeister (m). Stig Josefson (c),
Valter Kristenson (s), Rune Carlstein (s), förste vice talmannen Ingegerd
Troedsson (m), Olle Westberg i Hofors (s). Hagar Normark (s), Ingemar
Hallenius (c), Bo Forslund (s), Wilhelm Gustafsson (fp). Egon Jacobsson
(s), Rolf Andersson (c),* Johan Olsson (c),* och Ewy Möller (m).
* Ej närvarande vid betänkandets justering.
GOTAB