SkU 1980/81:30

Skatteutskottets betänkande
1980/81:30

om vissa anslag för budgetåret 1981/82 inom budgetdepartementets
verksamhetsområde (prop. 1980/81: 100 bil. 11)

ÅTTONDE HUVUDTITELN
Budgetdepartementet

1. Riksskatteverket. Regeringen föreslår i proposition 1980/81: 100 bilaga 11
(budgetdepartementet) under punkt C 1 (s. 53-62) att riksdagen till
Riksskatteverket för budgetåret 1981/82 anvisar ett förslagsanslag av
214 170 000 kr.

I detta sammanhang behandlar utskottet följande motioner:

1980/81: 875 av Rune Rydén m. fl. (m)

I motionen hemställs att riksdagen hos regeringen begär att en expertgrupp
tillsätts med uppgift att granska ADB-systemet för folkbokföring och
beskattning.

1980/81: 876 av Rune Rydén m. fl. (m)

I motionen föreslås att riksdagen hemställer att regeringen ger folkbokföringskommittén
tilläggsdirektiv att utreda även de frågeställningar som
framförs i motionen.

1980/81: 1552 av Åke Polstam (c)

I motionen hemställs att riksdagen hos regeringen begär att en kommitté
tillsätts med uppgift att bl. a. granska och utvärdera det s. k. RSsystemet.

Utskottet

Det i propositionen föreslagna förslagsanslaget till riksskatteverket (RSV)
föranleder inte någon erinran från utskottet, som i detta sammanhang också
behandlar tre motioner som berör dels verkets organisatoriska ställning som
huvudmyndighet för folkbokföringen, dels den genomgripande omläggning
av taxeringen i första instans, det s. k. RS-projektet, för vilket RSV är den
främst ansvariga centralmyndigheten.

Rune Rydén m. fl. (m) hemställer i motion 1980/81: 876 att folkbokföringskommittén
skall få tilläggsdirektiv att utreda även de frågeställningar
som tas upp i motionen. Motionärerna menar att det numera finns väsentliga
samband mellan folkbokföringen och andra uppgifter i samhället än
beskattningen och att RSV:s ställning som centralmyndighet för folkbokföringen
inte längre är lika självklar som tidigare. Från dessa utgångspunkter
1 Riksdagen 1980/81. 6 sami. Nr 30

SkU 1980/81:30

anser motionärerna att det bör kunna övervägas att skapa en från
beskattningen fristående central folkbokföringsmyndighet som också skulle
vara tillsynsmyndighet för den lokala folkbokföringen och central valmyndighet.
Man borde vidare kunna överväga att låta denna myndighet vara
huvudman för det centrala personregistret SPAR.

Utskottet vill först konstatera att när RSV tillkom för tio år sedan och
ersatte den tidigare riksskattenämnden, kontrollstyrelsen och centrala
folkbokförings- och uppbördsnämnden, var motivet för att inrätta det nya
verket främst behovet av en samordning av ledningsfunktionerna på
beskattnings- och folkbokföringsområdet. En sådan samordning framstod
som särskilt angelägen med hänsyn till det utbyggda ADB-stöd som
förutsattes bli erforderligt från kontrollsynpunkt. När motionärerna nu
förordar att folkbokförings- och valfrågorna samt SPAR-registret bryts ut ur
RSV och sammanförs under en neutral myndighet är deras huvudskäl att
folkbokföringsfrågorna inte längre skulle ha samma naturliga anknytning till
beskattningen som tidigare. Såvitt utskottet kan finna av motiveringen i
motionen har de emellertid inte övertygande kunnat visa att detta samband
på något sätt har förändrats. De antaganden som framförs i motionen om
möjligheterna att genom folkbokföringen skapa aktuella underlag för
framtida hushålls- och bostadsundersökningar finner utskottet inte böra
tillmätas någon vikt i detta sammanhang. Motionärerna har inte visat att
några samhällsintressen utanför skatteområdet skulle gagnas av deras
förslag. Det kan i sammanhanget erinras om att det under senare år i ökande
omfattning förekommit skattefusk genom skenbar utflyttning ur riket av
skattskyldiga som i oförändrad form fortsatt sin verksamhet inom landet.
Uppenbart är att en ”neutral” folkbokföringsmyndighet inte kan väntas följa
upp sådana ärenden med samma intresse som den myndighet som även har
yttersta ansvaret för skattekontrollen. Enligt utskottets mening är det
uppenbart att folkbokföringsfrågorna har ett så nära samband med
beskattningen att det skulle vara olämpligt att bryta ut dem ur RSV.
Eftersom RSV:s ställning sorn valmyndighet och huvudman för SPARregistret
måste ses som en direkt konsekvens av uppdraget som centralmyndighet
för folkbokföringen, finner utskottet inte heller skäl att i
övrigt förorda någon av de ändringar i verkets kompetensområde som
föreslås i motionen,

Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motion 1980/81: 876.

I de två övriga här behandlade motionerna riktas kraftig kritik mot
RS-projektet och det i samband därmed utbyggda ADB-systemet för
folkbokföring och beskattning.

I motion 1980/81: 875 begär Rune Rydén m. fl. (m) att en expertgrupp
skall granska ADB-systemet för folkbokföring och beskattning, medan Åke
Polstam (c) i motion 1980/81: 1552 vill ha en motsvarande granskning och
utvärdering av RS-systemet. I båda fallen yrkas att de i utredningarna
deltagande skall vara opartiska i förhållande till RS-projektet.

SkU 1980/81:30

I den förstnämnda motionen karaktäriseras ADB-systemet i RS-projektet
som ett misslyckande som beror på felaktig utformning, underskattning av
resursbehov och tidsåtgång och ett oskickligt genomförande av myndigheterna.

I båda motionerna hänvisas till olika anmärkningar från personalen vid
länsstyrelsernas skatteavdelningar.

Utskottet vill först konstatera att den kritik som i motionerna riktas mot
RS-projektet mycket nära anknyter till de invändningar som i olika former
framförts av fackliga representanter för länsstyrelsernas skattepersonal.
Kritiken kan inte betecknas som ogrundad, och det måste självfallet anses
vara beklagligt om RS-projektet allvarligt försämrat arbetssituationen på
skatteavdelningarna. Å andra sidan anser utskottet att ett så genomgripande
projekt knappast kan genomföras utan några invändningar eller störningar.
RSV:s egen uppföljning av RS-projektet visar att verket kontinuerligt lyssnat
på länsstyrelsernas klagomål och sökt komma till rätta med svårigheterna.
En del av problemen hänger enligt vad utskottet erfarit samman med
svårigheterna att inom ramen för det statliga lönesystemet kunna anställa och
behålla erforderlig ADB-kunnig personal. Självfallet har också den av
statsmakterna anbefallda återhållsamheten i fråga om anslagsyrkanden
medverkat till att krympa RSV:s marginaler vilket i sin tur bidragit till
svårigheterna att på alla punkter följa det ursprungliga tidsschemat.
Utskottet finner emellertid att RS-projektet utarbetats och hittills genomförts
med grundlighet och öppenhet och med anlitande av tillgänglig expertis
på ADB-området. Den ansvariga myndigheten har fortlöpande utvärderat
erfarenheterna och söker i samråd med länsstyrelsernas skatteavdelningar
rätta till de påtalade bristerna. Det i motion 875 framförda omdömet att hela
projektet kan betecknas som ett misslyckande finner utskottet vara
överdrivet. Att svårigheter förelegat och alltjämt föreligger skall inte
förnekas, och de systematiska eller organisatoriska problem som eventuellt
kvarstår när projektet helt genomförts skall närmare granskas vid den
utvärdering som enligt vad regeringen uttalat då skall äga rum. Utskottet
finner det knappast meningsfullt att börja en sådan utvärdering under
projektets slutfas utan den bör i stället lämpligen ske när man kan överblicka
resultatet av 1982 års taxering.

Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motionerna 875 och
1552.

Utskottet hemställer
att riksdagen

1. till Riksskatteverket för budgetåret 1981/82 anvisar ett förslagsanslag
av 214 170 000 kr.,

2. avslår

a. motion 1980/81: 875,

b. motion 1980/81: 876,

c. motion 1980/81: 1552.

SkU 1980/81:30

2. Stämpelomkostnader. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under
punkt C 2 (s. 62-63) och hemställer

att riksdagen till Stämpelomkostnader för budgetåret 1981/82
anvisar ett förslagsanslag av 1 770 000 kr.

3. Kostnader för årlig taxering m. m. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkt C 3 (s. 63-65) och hemställer

att riksdagen till Kostnader för årlig taxering m. m. för budgetåret
1981/82 anvisar ett förslagsanslag av 110 000 000 kr.

4. Kostnader för 1981 års allmänna fastighetstaxering. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkt C 4 (s. 65) och hemställer

att riksdagen till Kostnader för 1981 års allmänna fastighetstaxering
för budgetåret 1981/82 anvisar ett förslagsanslag av 5 000 000
kr.

5. Ersättning till postverket m. fl. för bestyret med skatteuppbörd m. m.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt C 5 (s. 66-67) och
hemställer

att riksdagen till Ersättning till postverket m. fl. för bestyret med
skatteuppbörd m. m. för budgetåret 1981/82 anvisar ett förslagsanslag
av 28 200 000 kr.

6. Bidrag till vissa internationella byråer och organisationer m. m. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag under punkt G 7 (s. 128) och hemställer

att riksdagen till Bidrag till vissa internationella byråer och
organisationer m. m. för budgetåret 1981/82 anvisar ett förslagsanslag
av 170 000 kr.

7. Bidrag till vissa handikappade ägare av motorfordon. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkt G 8 (s. 128-129) och hemställer

att riksdagen till Bidrag till vissa handikappade ägare av motorfordon
för budgetåret 1981/82 anvisar ett förslagsanslag av
10 400 000 kr.

8. Bidrag till vissa investeringar. Utskottet tillstyrker regeringens förslag
under punkt G 9 (s. 129-132) och hemställer

att riksdagen till Bidrag till vissa investeringar för budgetåret
1981/82 anvisar ett förslagsanslag av 85 000 000 kr.

SkU 1980/81:30

9. Exportkreditbidrag. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt
G 10 (s. 132-133) och hemställer

att riksdagen till Exportkreditbidrag för budgetåret 1981/82 anvisar
ett förslagsanslag av 1 000 kr.

Stockholm den 10 mars 1981

På skatteutskottets vägnar
ERIK WÄRNBERG

Närvarande: Erik Wärnberg (s), Knut Wachtmeister (m), Stig Josefson (c),
Valter Kristenson (s). Rune Carlstein (s), förste vice talmannen Ingegerd
Troedsson (m), Tage Sundkvist (c), Hagar Normark (s), Bo Lundgren (m),
Curt Boström (s), Ingemar Hallenius (c), Bo Forslund (s), Wilhelm
Gustafsson (fp), Anita Johansson (s) och Olle Grahn (fp).

*Ej närvarande vid betänkandets justering.