SkU 1980/81:24
Skatteutskottets betänkande
1980/81:24
om beskattning av uppfinnare m. m.
Motionerna
1980/81:409 av Marianne Karlsson (c)
I motionen hemställs att riksdagen hos regeringen begär ändring av
skattebestämmelserna så att uppfinning får tas upp till sitt allmänna
saluvärde som ingångsvärde när rörelse påbörjas och att detta värde
beskattas med 30 %.
1980/81:673 av Marianne Karlsson (c)
I motionen hemställs att riksdagens hos regeringen begär ett lagförslag i
enlighet med motionen om avdrag från inkomst av uppfinnarverksamhet.
1980/81:873 av Marianne Karlsson (c)
I motionen hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna behovet av bättre anpassade näringspolitiska regler i enlighet med
motionens syfte.
1980/81:879 av Bengt Sjönell (c)
I motionen hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag till
ändringar i gällande skattelagstiftning i syfte att stimulera till industriellt
nyskapande i form av uppfinningar, innovationer, nya tekniska system etc. i
enlighet med vad som i motionen yrkas.
1980/81:1149 av Anders Gernandt (c) och Kerstin Göthberg (c)
I motionen hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om skattebefrielse från vissa ersättningar
genom anställdas förslagsverksamhet.
Gällande bestämmelser
Enligt gällande bestämmelser anses ett beskattningsår i princip utgöra en
sluten enhet, och inkomstberäkningen påverkas inte av resultatet under
andra år. Den skattskyldige har emellertid inom ramen för gällande
bestämmelser möjligheter till såväl förtäckt som öppen resultatutjämning.
Förtäckt resultatutjämning möjliggörs bl. a. genom reglerna om värdering
av varulager, avskrivning av inventarier m. m.
Även öppen resultatutjämning medges, nämligen enligt lagen (1951:763)
angående beräkning av statlig inkomstskatt för ackumulerad inkomst, enligt
lagen (1960:63) om rätt till förlustutjämning vid taxering för inkomst och
enligt särskilda bestämmelser om kontoavsättningar m. m.
1 Riksdagen 1980/81. 6 sami. Nr 24
SkU 1980/81:24
2
Reglerna om beräkning av skatt för ackumulerad inkomst avser att lindra
den progressiva statliga beskattningen för fysisk person, oskiftat dödsbo och
familjestiftelse, om den skattskyldige åtnjutit inkomst som hänför sig till flera
år. Reglerna innebär att skatten på den ackumulerade inkomsten beräknas
som om inkomsten fördelats på det antal år vartill den hänför sig, dock högst
tio.
Rätt till förlustutjämning infördes år 1960 för skattskyldig vars verksamhet
ett år lämnat underskott som inte kan skattemässigt avräknas mot överskott
av annan förvärvskälla samma år. Underskottet får då utnyttjas som
förlustavdrag när som helst vid taxering för de följande sex åren.
Reglerna om skogskonto - skogskontolagen (1954:142) - innebär att den
som haft intäkt av skogsbruk kan få uppskov med beskattningen av den del av
intäkten som satts in på sådant konto. Uppskov medges för ett och samma
beskattningsår med i normalfallen högst 60 % av köpeskillingen för rotsåld
skog och 40 % av köpeskillingen för leveransvirke. För skogsägare som
drabbats av stormskador m. m. har dessa procenttal genom riksdagsbeslut
1979 höjts till 80 resp. 50.
Enligt förordningen (1955:256) om investeringsfonder för konjunkturutjämning
har aktiebolag, ekonomisk förening och sparbank rätt att göra
avsättning till investeringsfond. Avdrag för avsättning till investeringsfond
för rörelse medges med högst 40 % av årsvinsten före skatt. Fr. o. m. 1981
års taxering får avsättning ske med 50 % av motsvarande belopp.
Möjligheterna för olika kategorier rörelseidkare att bygga upp obeskattade
reserver och att skattemässigt fördela inkomster mellan olika år har
väsentligt utvidgats genom 1979 års företagsskattereform. De nya reglerna
som i huvudsak är tillämpliga fr. o. m. 1981 års taxering innebär bl. a.
följande.
Skattskyldiga som redovisar inkomst av rörelse eller jordbruksfastighet får
göra avsättning till resultatutjämningsfond med 20 % av lönekostnaden.
Egenföretagaren får göra en motsvarande avsättning med 15 % av sin egen
inkomst.
Fysisk person bosatt i Sverige och med inkomst av jordbruksfastighet eller
av rörelse är berättigad till avdrag för belopp som i räkenskaperna sätts av till
allmän investeringsreserv. Avdraget är maximerat till högst 50 % av
nettointäkten av förvärvskällan före avsättningen och får medges med lägst
10 000 kr. En förutsättning för att den skattskyldige skall erhålla avdrag för
avsättningen är att han senast den dag han skall lämna allmän självdeklaration
sätter in ett mot avsättningen svarande belopp på ett särskilt
räntebärande konto i bank. De avsatta medlen kan fritt disponeras för
investeringsändamål efter två år från utgången av det år då insättningen
senast skall ha verkställts, och de skall vara uttagna senast sju år efter samma
tidpunkt.
Lagen om upphovsmannakonto innehåller regler om att kulturarbetare
kan få uppskov med beskattning av den del av inkomsten som sätts in på ett
SkU 1980/81:24
3
särskilt konto i bank. Bestämmelserna anknyter tekniskt sett till lagstiftningen
om skogskonto. Uppskovsrätten omfattar enligt förslaget bara rörelseintäkter
som fysisk person erhåller i egenskap av upphovsman enligt lagen
(1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (upphovsmannalagen).
Utanför lagen faller alltså bl. a. upphovsmannainkomst som
uppbärs på grund av anställning.
Som förutsättning för rätt till uppskov gäller att den skattskyldige varit
bosatt i Sverige vid beskattningsårets utgång. Uppskovsbeloppet, som kan
uppgå till lägst 10 000 kr. och avse högst två tredjedelar av nettointäkten före
uppskov och schablonavdrag, skall i sin helhet sättas in på bankkonto senast
vid deklarationstillfället. Vidare skall den skattskyldiges inkomst under det
år insättning till kontot sker ha ökat med minst 50 % jämfört med inkomsten
under något av de två närmast föregående åren. Uppskov får aldrig medges
med högre belopp än att nettointäkten efter uppskov men före schablonavdrag
och egenavgifter uppgår till 30 000 kr. Uttag från kontot får ske tidigast
efter utgången av november månad under det år då inbetalning senast skall
ske, och medlen får stå kvar på kontot till dess fem år förflutit från utgången
av nämnda år.
Kulturskattekommittén
Frågan om kulturarbetares och uppfinnares skatter och avgifter utreds
f. n. av kulturskattekommittén (Dir 1979:115). Dess arbete bör enligt
direktiven i första hand inriktas på inkomst- och socialförsäkringsreglerna för
de fritt verksamma yrkesutövarna. Kommittén har dock frihet att dessutom
föreslå ändringar i fråga om de kulturarbetare och uppfinnare som är
anställda, om kommitténs undersökningar skulle visa att gemensamma
problem föreligger eller att särskilda åtgärder av annan anledning är
motiverade också beträffande de anställda yrkesutövarna.
Kulturskattekommittén har i ett i november 1980 avlämnat delbetänkande
(Ds B 1980:15) Samordning av egenföretagares skatter och socialförsäkringsavgifter
föreslagit att schablonavdrag för kulturarbetares egenavgifter till
socialförsäkringarna skall få göras även i inkomstslaget tjänst i fråga om
inkomster som i socialförsäkringshänseende är att anse som inkomst av annat
förvärvsarbete än anställning. Sådana inkomster är royaltyinkomster och
uppdragsinkomster.
Enligt vad utskottet erfarit prövar kulturskattekommittén f. n. med förtur
frågan om ett särskilt uppfinnarkonto utformat i huvudsaklig överensstämmelse
med upphovsmannakontot. Resultatet av kommitténs överväganden i
denna fråga kommer att redovisas i ett delbetänkande.
SkU 1980/81:24
4
Tidigare riksdagsbehandling
Vid 1979/80 års riksmöte väcktes en motion med begäran om förslag till
regler av innehåll att uppfinnare vid taxeringen till statlig och kommunal
inkomstskatt skulle vara berättigade till uppskov med beskattning av inkomst
av uppfinnarverksamhet i huvudsaklig överensstämmelse med vad som gäller
i fråga om skogskonto.
Skatteutskottet uttalade med anledning härav bl. a.
Utskottet anser - i likhet med motionärerna - att frågan om möjligheter för
uppfinnare att utjämna inkomster mellan olika beskattningsår bör lösas så
snart sorn möjligt. En ojämn inkomstutveckling medför ofta högre skatteoch
avgiftsbelastning och sämre socialförsäkringsskydd än om inkomsten är
mera jämnt fördelad över åren. Om man vill främja svensk industris framtida
utveckling och konkurrenskraft är det därför angeläget att man på olika sätt
söker mildra marginaleffekterna vid beskattningen. Även från rättvisesynpunkt
är det angeläget att inkomsttagare med starkt varierande inkomster
kan få en någorlunda likartad behandling i skattehänseende.
Utskottet är medvetet om att en lösning av den i motionen aktualiserade
frågan, inte minst med hänsyn till svårigheten att definiera begreppet
uppfinnarinkomst, är förenad med problem som kräver ingående överväganden.
Med hänsyn härtill är utskottet inte berett biträda motionärernas
yrkande om att riksdagen redan i höst skall förläggas förslag till lagstiftning i
frågan. Utskottet anser sig däremot böra förorda att frågan om inkomstutjämning
för uppfinnare behandlas med förtur av kommittén.
Riksdagen biföll utskottets hemställan och gav regeringen till känna vad
utskottet anfört.
Utskottet
Motionerna innehåller yrkanden som alla syftar till att genom ändringar i
beskattningsreglerna främja industriell utveckling i form av uppfinningar,
innovationer o. d.
Marianne Karlsson (c) tar i tre motioner, 409, 673 och 873, upp frågan om
möjlighet för uppfinnare att tillgodogöra sig avdrag för kostnader som
belöper på tidigare beskattningsår. Detta skulle - framhåller hon i motion
409 - kunna ske bl. a. genom att den som med anledning av en egen
uppfinning startar en rörelse får rätt att som ingångsvärde i denna rörelse ta
upp uppfinningen till dess allmänna saluvärde. Detta saluvärde bör enligt
motionären beskattas som lotterivinst, dvs. med 30 % av värdet.
Även motionerna 673 och 873 har till syfte att mildra marginaleffekterna i
samband med beskattningen av uppfinnarinkomster, främst genom avdrag i
efterskott för tidigare kostnader och utlägg i uppfinnarverksamheten.
Bengt Sjönell (c) begär i motion 879 förslag i syfte att stimulera industriellt
nyskapande, medan Anders Gernandt och Kerstin Göthberg (båda c), som
anser att vissa förslagsarvoden av engångskaraktär bör undantas från
beskattning, i motion 1149 begär att riksdagen skall göra ett tillkännagivande
av sådant innehåll.
SkU 1980/81:24
5
Utskottet har vid förra riksmötet i samband med behandlingen av en
motion om utjämning av inkomst av uppfinnarverksamhet uttalat att det från
rättvisesynpunkt är angeläget att inkomsttagare med starkt varierande
inkomster kan få en någorlunda likartad behandling i skattehänseende.
Som framgår av utskottets tidigare redogörelse är frågan om kulturarbetares
och uppfinnares skatter och avgifter f. n. föremål för prövning av
kulturskattekommittén. I enlighet med riksdagens begäran förra året
behandlar kommittén f. n. med förtur frågan om inkomstutjämning för
uppfinnare, och det är enligt vad utskottet erfarit kommitténs avsikt att i ett
delbetänkande redovisa ett förslag till särskilt uppfinnarkonto utformat i
huvudsaklig överensstämmelse med upphovsmannakontot. Utskottet finner
det angeläget att sådant förslag läggs fram så snart det är möjligt.
Med hänsyn till att yrkandena i motionerna kan anses vara i huvudsak
tillgodosedda är enligt utskottets mening någon åtgärd av riksdagen med
anledning av motionerna inte påkallad.
Utskottet hemställer
att riksdagen avslår motionerna
1. 1980/81:409,
2. 1980/81:673,
3. 1980/81:873,
4. 1980/81:879,
5. 1980/81:1149.
Stockholm den 24 februari 1981
På skatteutskottets vägnar
ERIK WÄRNBERG
Närvarande: Erik Wärnberg (s), Knut Wachtmeister (m), Stig Josefson (c),
Valter Kristenson (s). Rune Carlstein (s), Tage Sundkvist (c), Hagar
Normark (s), Bo Lundgren (m), Curt Boström (s), Ingemar Hallenius (c), Bo
Forslund (s), Wilhelm Gustafsson (fp), Anita Johansson (s), Olle Grahn (fp)
och Ewy Möller (m).