Skatteutskottets betänkande
1980/81:13

SkU 1980/81:13

om särskilt investeringsavdrag och förlängd tid för särskilt forskningsavdrag
(prop. 1980/81:60)

Propositionen

Regeringen (budgetdepartementet) föreslår i proposition 1980/81:39 att
riksdagen antar vid propositionen fogade förslag till

1. lag om särskilt investeringsavdrag för inventarieanskaffning,

2. lag om särskilt investeringsavdrag för byggnadsarbeten,

3. lag om ändring i förordningen (1973:421) om särskilt forskningsavdrag
vid taxering till statlig inkomstskatt.

I syfte att stimulera näringslivets investeringar i inventarier och byggnader
läggs i propositionen fram förslag om särskilt investeringsavdrag vid
inkomsttaxeringen. För inventarier uppgår avdraget enligt förslaget till
20% av anskaffningsvärdet och avser investeringar som sker under perioden
den 1 november 1980-den 31 december 1981. 1 fråga om byggnader
uppgår investeringsavdraget till 10% av utgifter för ny-, till- eller ombyggnad
som sker under perioden den 1 november 1980-den 31 mars 1982.
Avdraget medges dock endast om byggnadsarbetet har igångsatts under
perioden den 1 november 1980-den 30 september 1981.

I propositionen föreslås också att giltighetstiden för reglerna om särskilt
forskningsavdrag vid taxeringen till statlig inkomstskatt förlängs med ett
år, dvs. till utgången av år 1981.

Lagförslagen har följande lydelse.

1 Riksdagen 1980/81. 6 sami. Nr 13

SkU 1980/81:13

1 Förslag till

Lag om särskilt investeringsavdrag för inventarieanskaffning

Härigenom föreskrivs följande.

I fråga om handelsbolag beräknas avdraget för bolaget.

Med inventarier förstås vid tillämpning av denna lag tillgångar som vid
inkomsttaxeringen behandlas enligt de bestämmelser som gäller för maskiner
och andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier. Som inventarier
anses dock inte nyttigheter som avses i punkt 11 av anvisningarna till 22 §
kommunalskattelagen och inte heller tillgångar som avses i punkt 5 av
anvisningarna till 29 § nämnda lag.

2 § Särskilt investeringsavdrag medges för inventarier som levereras
under perioden den 1 november 1980—den 31 december 1981. Avdrag
medges dock inte om leveransen grundar sig på ett skriftligt avtal som har
träffats före den 1 november 1980.

I fråga om inventarier som den skattskyldige har tillverkat själv medges
avdrag endast under förutsättning att tillverkningen påbörjats efter den 31
oktober 1980 och avslutats senast den 31 december 1981.

3 § Särskilt investeringsavdrag utgör 20 procent av anskaffningsvärdet.

Avdraget skall göras vid taxeringen för det beskattningsår under vilket

inventarierna har levererats eller - i fråga om inventarier som den skattskyldige
själv har tillverkat — färdigställts.

Särskilt investeringsavdrag medges högst med ett belopp som motsvarar
den vid taxeringen till statlig inkomstskatt beräknade inkomsten av förvärvskällan
före särskilt investeringsavdrag och före — i förekommande
fall — avdrag för inkomstbaserad avsättning till resultatutjämningsfond
enligt 41 d § kommunalskattelagen (1928:370), avdrag för avsättning till
allmän investeringsreserv enligt lagen (1979:610) om allmän investeringsreserv,
uppskov enligt lagen (1979:611) om upphovsmannakonto samt
schablonavdrag för egenavgifter. Vad som inte kunnat utnyttjas på detta
sätt får vid senare taxering utnyttjas genom avdrag i förvärvskällan, dock
senast vid den taxering som sker tredje året efter det år då taxering enligt
andra stycket har skett. Ett förskjutet investeringsavdrag får - i förekommande
fall sedan hänsyn tagits till det på det aktuella beskattningsåret
belöpande avdraget - inte överstiga det belopp som har beräknats enligt
första meningen.

4 § Särskilt investeringsavdrag medges inte för följande inventarier,
nämligen

1) inventarier med en beräknad varaktighetstid av högst tre år,

2) begagnade inventarier.

SkU 1980/81:13

3) motordrivna fordon som avses i vägtrafikkungörelsen (1972:603),

4) fartyg, luftfartyg järnvägsvagnar och andra transportmedel, containrar
och liknande anordningar för befordran av gods,

5) föremål avsedda för utsmyckning av kontorslokaler,

6) inventarier för vilka anskaffningsvärdet under beskattningsåret inte
har uppgått till sammanlagt minst 20000 kronor.

För inventarier, som har förvärvats från någon med vilken förvärvaren
är i väsentlig ekonomisk intressegemenskap, medges särskilt investeringsavdrag
endast om inventarierna har tillverkats av säljaren och tillverkningen
har påbörjats efter den 31 oktober 1980.

Särskilt investeringsavdrag beräknas inte för sådan del av anskaffningsvärdet
av inventarier för vilken utgått statsbidrag som avses i åttonde
stycket av anvisningarna till 19 § kommunalskattelagen (1928:370). Särskilt
investeringsavdrag beräknas inte heller för sådan del av anskaffningsvärdet
för vilken vinstfond enligt lagen (1980:456) om insättning på tillfälligt
vinstkonto eller investeringsfond enligt lagen (1979:609) om allmän
investeringsfond eller motsvarande äldre författning har tagits i anspråk.

5 § Särskilt investeringsavdrag medges endast om den skattskyldige
framställer ett yrkande om detta hos taxeringsnämnden eller, efter besvär,
hos länsrätten eller, om besvären skall prövas av den mellankommunala
skatterätten, hos denna. Yrkandet skall göras på en särskild blankett.

Denna lag träder i kraft dagen efter den dag, då lagen enligt uppgift på
den har utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

2 Förslag till

Lag om särskilt investeringsavdrag för byggnadsarbeten

Härigenom föreskrivs följande.

1 § Vid beräkningen av nettointäkt av jordbruksfastighet eller rörelse
enligt kommunalskattelagen (1928:370) och lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt har skattskyldiga, som haft utgifter för ny-, till- eller ombyggnad
på en i verksamheten använd fastighet, rätt till särskilt investeringsavdrag
enligt bestämmelserna i denna lag. Vad nu har sagts gäller också vid
beräkningen av nettointäkt av annan fastighet om fastighetsägaren haft
utgifter för ny-, till- eller ombyggnad på en fastighet som är avsedd att
användas i en rörelse som bedrivs av annan än fastighetsägaren.

I fråga om handelsbolag beräknas avdraget för bolaget.

Med byggnad förstås vid tillämpningen av denna lag tillgång som vid
inkomsttaxeringen behandlas enligt de regler som gäller för byggnader.

2 § Särskilt investeringsavdrag medges endast för byggnadsarbete som
har igångsatts under perioden den 1 november 1980-den 30 september
1981.

Ett byggnadsarbete anses igångsatt när det har påbörjats på arbetsplatsen.

3 § Särskilt investeringsavdrag utgör 10 procent av den del av utgifterna
för ny-, till- eller ombyggnad som hänför sig till perioden den 1 november

SkU 1980/81:13

1980-den 31 mars 1982. Utgifter anses hänförliga till denna period om de
avser arbete som har utförts på en byggnad och material som har fogats in i
en byggnad under perioden.

Investeringsavdrag skall göras för det beskattningsår under vilket ett
byggnadsarbete har utförts. Om byggnadsarbetet hänför sig till flera beskattningsår
och investeringsavdrag på grund av arbetet inte redan har
gjorts, får dock hela investeringsavdraget göras vid taxeringen för det sista
beskattningsår som kan komma i fråga.

4 § Särskilt investeringsavdrag medges inte för utgifter till den del de
avser

1) lokaler avsedda för bostadsändamål,

2) bensinstationer, parkeringshus eller parkeringsanläggningar,

3) butiks-, kontors-, bank-, hotell- eller restauranglokaler,

4) samlingslokaler eller nöjeslokaler,

5) sporthallar eller andra idrottsanläggningar.

Avdrag medges endast om det belopp som skall ligga till grund för
beräkningen av avdraget för ett och samma byggnadsarbete har uppgått till
minst 20000 kronor.

Särskilt investeringsavdrag beräknas inte för sådan del av utgifterna för
ett byggnadsarbete för vilken utgått statsbidrag som avses i åttonde
stycket av anvisningarna till 19§ kommunalskattelagen (1928:370). Särskilt
investeringsavdrag beräknas inte heller för sådan del av utgifterna för
vilken vinstfond enligt lagen (1980:456) om insättning på tillfälligt vinstkonto
eller investeringsfond enligt lagen (1979:609) om allmän investeringsfond
eller motsvarande äldre författning har tagits i anspråk.

Denna lag träder i kraft dagen efter den dag, då lagen enligt uppgift på
den har utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

SkU 1980/81:13

3 Förslag till

Lag om ändring i förordningen (1973:421) om särskilt forskningsavdrag
vid taxering till statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrivs att rubriken till förordningen (1973:421) om särskilt
forskningsavdrag vid taxering till statlig inkomstskatt och 1 § förordningen
skall ha nedan angivna lydelse.

Lag om särskilt forskningsavdrag vid taxering till statlig inkomstskatt

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §

Denna förordning äger tillämpning
på skattskyldig, som driver industriell
tillverkning och som under
åren \9T}—1980 har kostnader för
forsknings- och utvecklingsarbete.

Denna lag äger tillämpning på
skattskyldig, som driver industriell
tillverkning och som under åren
1973-/9S/har kostnader för forsknings-
och utvecklingsarbete.

Denna lag träder i kraft tre veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift
på den har utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Yttrande från annat utskott

Finansutskottet har yttrat sig i ärendet. Yttrandet fogas som bilaga till
detta betänkande.

Motioner väckta med anledning av propositionen

1980/81: 128 av Stig Josefson m.fl. (c, m)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar

1. att underskott som uppkommit genom investeringsavdrag får utnyttjas
senast efter fem år efter det år då investeringen görs,

2. att beloppsspärren för investeringsavdrag bibehålls vid 10000 kr.,

3. att investeringsavdrag även får utnyttjas för investeringar för vattenavledning
och täckdikning.

1980/81: 129 av Lars Werner m.fl. (vpk)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar avslå propositionen.

SkU 1980/81:13

Utskottet

I propositionen föreslås bl. a. att näringslivets investeringar i inventarier
och byggnader skall stimuleras med särskilda investeringsavdrag vid beskattningen.
Förslaget överensstämmer med vissa undantag med vad som
har gällt under vissa perioder tidigare år och innebär bl. a. att avdrag skall
medges med 20% av anskaffningsvärdet för investeringar i inventarier
under perioden 1 november 1980-31 december 1981. För byggnadsinvesteringar
som har igångsatts den 1 november 1980-den 30 september 1981
och som har utförts under perioden 1 november 1980-31 mars 1982
medges avdrag med 10% av utgifterna.

De undantag för vissa inventarier och byggnadsarbeten m. m. och de
regler i övrigt som nu föreslås överensstämmer på det hela taget med
tidigare regler. En nyhet är att avdrag skall medges vid taxering till såväl
kommunal som statlig inkomstskatt. En annan avvikelse är att något
investeringsbidrag inte skall utgå för den som inte kan utnyttja avdragsrätten.
Avsikten är att avdragsrätten i stället skall kunna utnyttjas under tre
år. Utskottet återkommer senare till denna och vissa andra frågor i anslutning
till de detaljer som tas upp i motion 128 av Stig Josefson m. fl. (c, m).

I motion 129 av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkas avslag på propositionen.
Motionärerna anser att förslaget innebär alltför stora förmåner för företagen
och aktieägarna. I den mån företagen behöver bidrag bör enligt motionärernas
mening stöd utgå endast efter prövning i varje särskilt fall och inte
genom generella avdrag vid beskattningen.

Som framhålls i proposition 1980/81:20 och i den nu aktuella propositionen
är det av vikt för landets ekonomi att näringslivets konkurrenskraft
och produktionskapacitet förstärks. Detta kräver bl. a. att investeringsnivån
kommer upp på en väsentligt högre nivå än f. n. Därtill kommer att
särskilda åtgärder behövs för att begränsa verkningarna av den väntade
konjunkturavmattningen under 1981. Det nu aktuella förslaget ingår som
ett led i de olika åtgärder som planeras för att stimulera en önskvärd
utveckling. Utskottet instämmer i regeringens bedömning att det nu liksom
tidigare är angeläget att stimulera näringslivets investeringar. En väsentlig
skillnad föreligger dock mellan förslaget i propositionen och vad som varit
förhållandet då motsvarande lagstiftning tidigare gällt, nämligen att avdrag
skall få göras även vid den kommunala inkomsttaxeringen. Vilka konsekvenser
detta kommer att få för det kommunala skatteunderlaget på kort
och på lång sikt har inte redovisats i propositionen. Exakta beräkningar
blir också osäkra och beroende av företagens dispositioner. Kommunernas
skattebortfall torde dock bli av den omfattningen att frågan bör tas upp i
kommande överläggningar mellan regeringen och kommun- och landstingsförbunden.

Med det anförda avstyrker utskottet således motion 129 och tillstyrker i
princip det i propositionen framlagda förslaget.

SkU 1980/81:13

I motion 128 yrkas att ett underskott som uppkommit genom investeringsavdrag
skall få utnyttjas senast fem år efter det år då investeringen
görs. Motionärerna anför att nyetablerade rörelseidkare och jordbrukare
ofta gör betydande nyinvesteringar under de första åren och att de i dagens
läge kan få vänta 2—3 år innan vinst uppstår.

Departementschefen anför i propositionen att underskott som uppkommer
genom investeringsavdrag skall kunna utnyttjas senast tre år efter det
år då investeringen görs. Bakgrunden härtill är att avdraget utgör ett
konjunkturpolitiskt instrument som är avsett att stimulera företagen att
fullfölja eller tidigarelägga investeringar som annars skulle ha skjutits på
framtiden. Så som lagtexten utformats får emellertid ett underskott som
uppkommit på detta sätt utnyttjas senast vid den taxering som sker tredje
året efter det taxeringsår då underskottet uppkommit. Detta innebär exempelvis
att ett underskott som hänför sig till en investering under år 1980 får
utnyttjas senast vid 1984 eller — om företaget har brutet räkenskapsår —
senast vid 1985 års taxering. I den mån yrkande 1 i motionen inte därmed
är tillgodosett avstyrker utskottet detsamma.

För att investeringsavdrag skall kunna medges har tidigare fordrats att
investeringen uppgått till minst 10 000 kr. Departementschefen förordar att
denna gräns av administrativa skäl nu bestäms till 20000 kr.

1 motion 128 föreslås att beloppsgränsen bibehålls vid 10000 kr. Motionärerna
anför att en höjning skulle drabba många värdefulla investeringar
inom de små företagen.

Enligt utskottets uppfattning bör givetvis önskemål om angelägna förenklingar
beaktas så långt som möjligt. Förslaget i propositionen att denna
gång avstå från stimulanser i form av investeringsbidrag är t. ex. ett steg i
denna riktning. De förenklingar som kan åstadkommas genom en höjning
av beloppsgränsen framstår emellertid enligt utskottets uppfattning inte
som så väsentliga att en höjning — mot de invändningar av olika slag som
kan riktas häremot - bör genomföras. Utskottet tillstyrker således motion
128 i denna del (yrkande 2).

Vidare föreslås i motionen att investeringsavdrag med 20% skall medges
för investeringar i form av vattenavledning och täckdikning.

Som anförs i motionen är det angeläget att tillgodose behovet av investeringar
i form av täckdikning och vattenavledning för att undvika sådana
skördeskador som uppstått under senare år på grund av dålig dränering
och bristfälligheter i huvudavloppen. Det bör framhållas att ökade investeringar
av denna typ också bidrar till att förbättra sysselsättningen. Utskottet
instämmer i motionärernas uppfattning att investeringsavdrag med 20%
bör medges också för investeringar av denna typ. De anläggningar som bör
komma i fråga utgör täckdiken och täckta avlopp i direkt anslutning till
täckdiken, dvs. sådana anläggningar som avses i punkt 4 fjärde stycket av

Kartong: S. 9, rad 4 Står: investeringsbidrag Rättat till: investeringsavdrag
S. 9, rad 5 Utgår: i denna del

S. 10, rad 11 Står: avdrag Rättat till: investeringsavdrag

SkU 1980/81:13

anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen. De nu aktuella reglerna bör
lämpligen anknytas till bestämmelserna i detta lagrum.

Med det anförda tillstyrker utskottet bifall till yrkandet 3 i motion 128.

Motionärerna begär slutligen att utskottet preciserar vilka ”andra transportmedel,
containrar och liknande anordningar för befordran av gods”
som skall undantas från reglerna om investeringsavdrag (4 § första stycket

4).

Som framhålls i propositionen bör endast investeringar som är direkt
ägnade att öka produktionskapaciteten i näringslivet omfattas av rätten till
investeringsavdrag. Systemet bör också utformas så att det inte leder till
snedvridningar av olika slag eller till ej avsedda skattelättnader. Mot denna
bakgrund har redan tidigare år undantagits personbilar som inte används i
yrkesmässig trafik. Sedan en starkt minskad efterfrågan uppkommit på
begagnade fordon - begagnade inventarier omfattas inte av avdragsrätten
— utvidgades detta undantag fr. o.m. 1978 även till andra motordrivna
fordon som avses i vägtrafikkungörelsen (1972:603 - 2 §). Hit hänförs
förutom bilar även traktorer, motorredskap och terrängfordon, och detta
gäller även om fordonet endast skall utnyttjas inom ett inhägnat område -t. ex. ett fabriksområde eller inomhus — eller i terrängen.

Det nu aktuella förslaget innebär att undantaget för motordrivna fordon
utvidgas till att avse hela transportsektorn. Förslaget omfattar inte endast
motordrivna fordon av olika slag utan också fartyg, luftfartyg och andra
transportmedel samt containrar och liknande anordningar för befordran av
gods.

Med transportmedel avses enligt vad utskottet inhämtat i huvudsak
släpfordon av olika slag. Utskottet är medvetet om att uttrycket transportmedel
kan medföra vissa gränsdragningsproblem. Det kan därför vara
lämpligt att anknyta till vägtrafikkungörelsens definition av begreppet släpfordon.
Hit hänförs bl. a. släpvagnar och andra anordningar som har inrättats
för koppling till bil, traktor eller motorredskap och som är avsedda för
person- eller godsbefordran m. m. Undantaget för fordon skall - liksom
tidigare - gälla oavsett om fordonet registrerats eller inte.

Beträffande de undantag för fartyg, luftfartyg samt för containrar och
liknande anordningar för befordran av av gods som föreslås i propositionen
har utskottet inte något att erinra. Utskottet föreslår dock att lagtexten
förtydligas även i detta hänseende.

1 detta sammanhang tar utskottet upp en annan fråga, nämligen undantaget
för föremål som är avsedda för utsmyckning av kontorslokaler. Undantaget
för föremål för utsmyckning bör enligt utskottets uppfattning gälla
även om de anskaffas för annat än just kontorslokaler. Utskottet föreslår
en generell regel av denna innebörd.

Nuvarande bestämmelser om särskilt forskningsavdrag vid taxeringen
till statlig inkomstskatt är tidsbegränsade och gäller endast för kostnader

SkU 1980/81:13

för forskning och utveckling under åren 1973—1980. I propositionen föreslås
att reglerna förlängs ett år. Det i motion 129 framställda yrkandet om
avslag på propositionen innefattar även detta förslag.

Som framgår av propositionen har frågan om forskningsavdraget varit
föremål för utredning, och regeringen avser att i början av år 1981 ta
ställning till det av utredningsmannen framlagda förslaget (Ds B 1980: I)
Stimulans av forskning och utveckling. Mot denna bakgrund finnér utskottet
att nuvarande avdragsregler bör förlängas ett år på sätt som föreslås i
propositionen. Utskottet avstyrker således motion 129 även i denna del.

Utskottet hemställer

1. beträffande införande av investeringsavdrag

att riksdagen med avslag på motion 1980/81:129 bifaller proposition
1980/81:60 i denna del,

2. beträffande liden för utnyttjande av underskott

att riksdagen avslår motion 1980/81: 128 yrkande 1 och bifaller
propositionen i denna del,

3. beträffande beloppsgränsen

att riksdagen med bifall till motion 1980/81: 128 yrkande 2 antar
propositionen i denna del med den ändring som förordats i motionen,

4. beträffande täckdikning m.m.

att riksdagen bifaller motion 1980/81: 128 yrkande 3,

5. beträffande undantag för vissa inventarier

att riksdagen godkänner vad utskottet förordat i dessa frågor,

6. beträffande lagtexterna

att riksdagen till följd härav antar de vid propositionen fogade
förslagen till

a) lag om särskilt investeringsavdrag för inventarieanskaffning
med den ändringen att 4§ erhåller följande såsom utskottets
förslag betecknade lydelse:

Regeringens förslag

Särskilt investeringsavdrag

3) motordrivna fordon som avses
i vägtrafikkungörelsen (1972:603),

4) fartyg, luftfartyg järnvägsvagnar
och andra transportmedel, con -

Utskottets förslag

begagnade inventarier,

3) sådana motordrivna fordon
och släpfordon som avses i vägtrafikkungörelsen
(1972:603),

4) fartyg, luftfartyg och järnvägsvagnar
samt containrar och liknan -

Skll 1980/81:13

Regeringens förslag

tainrar och liknande anordningar

för befordran av gods,

5) föremål avsedda för utsmyckning
av kontorslokaler,

6) inventarier för vilka anskaffningsvärdet
under beskattningsåret
inte har uppgått till sammanlagt
minst 20000 kronor.

För

Utskottets förslag

de anordningar för befordran av

gods,

5) föremål avsedda för utsmyckning,

6) inventarier för vilka anskaffningsvärdet
under beskattningsåret
inte har uppgått till sammanlagt
minst 10000 kronor.

inventarier oktober 1980.

;kilt investeringsavdrag i anspråk.

b) lag om särskilt investeringsavdrag för byggnadsarbeten med de
ändringar att rubriken till lagen och 1—4 §§ erhåller följande såsom
utskottets förslag betecknade lydelse:

Regeringens förslag

Lag om särskilt investeringsavdrag
för byggnadsarbeten

Vid beräkningen av nettointäkt
av jordbruksfastighet eller rörelse
enligt kommunalskattelagen

(1928:370) och lagen (1947:576) om
statlig inkomstskatt har skattskyldiga.
som haft utgifter för ny-, tilleller
ombyggnad på en i verksamheten
använd fastighet, rätt till särskilt
investeringsavdrag enligt bestämmelserna
i denna lag. Vad nu
har sagts gäller också vid beräkningen
av nettointäkt av annan fastighet
om fastighetsägaren haft utgifter
för ny-, till- eller ombyggnad
på en fastighet som är avsedd att
användas i en rörelse som bedrivs
av annan än fastighetsägaren.

I fråga

Med byggnad för

Utskottets förslag

Lag om särskilt investeringsavdrag
för byggnadsarbeten m. m.

Vid beräkningen av nettointäkt
av jordbruksfastighet eller rörelse
enligt kommunalskattelagen

(1928: 370) och lagen (1947: 576) om
statlig inkomstskatt har skattskyldiga,
som haft utgifter för ny-, tilleller
ombyggnad eller för sådan
täckdikning sorn avses i punkt 4
fjärde stycket av anvisningarna
till 22 § kommunalskattelagen på en
i verksamheten använd fastighet,
rätt till särskilt investeringsavdrag
enligt bestämmelserna i denna lag.
Vad nu har sagts gäller också vid
beräkningen av nettointäkt av annan
fastighet om fastighetsägaren
haft utgifter för ny-, till- eller ombyggnad
på en fastighet som är avsedd
att användas i en rörelse som
bedrivs av annan än fastighetsägaren.

bolaget.

2 S

Särskilt investeringsavdrag medges
endast för byggnadsarbete som
har igångsatts under perioden den 1
november 1980—den 30 september
1981.

Ett byggnadsarbete anses igångsatt
när det har påbörjats på arbetsplatsen.

Särskilt investeringsavdrag medges
endast för arbete som har
igångsatts under perioden den I november
1980-den 30 september
1981.

Ett arbete anses igångsatt när det
har påbörjats på arbetsplatsen.

SkU 1980/81:13

Regeringens förslag Utskottets förslag

3 8

Särskilt investeringsavdrag utgör
10 procent av den del av utgifterna
för ny-, till- eller ombyggnad som
hänför sig till perioden den 1 november
1980—den 31 mars 1982.
Utgifter anses hänförliga till denna
period om de avser arbete som har
utförts på en byggnad och material
som har fogats in i en byggnad under
perioden.

Investeringsavdrag skall göras
för det beskattningsår under vilket
ett byggnadsarbete har utförts. Om
byggnadsarbetet hänför sig till flera
beskattningsår och investeringsavdrag
på grund av arbetet inte redan
har gjorts, får dock hela investeringsavdraget
göras vid taxeringen
för det sista beskattningsår som kan
komma i fråga.

Särskilt investeringsavdrag utgör
10 procent av den del av utgifterna
för ny-, till- eller ombyggnad och 20
procent av den del av utgifterna för
täckdikning som hänför sig till perioden
den 1 november 1980-den 31
mars 1982. Utgifter anses hänförliga
till denna period om de avser
material som har fogats in i en
byggnad eller annat arbete som har
utförts under perioden.

Investeringsavdrag skall göras
för det beskattningsår under vilket
ett arbete har utförts. Om arbetet
hänför sig till flera beskattningsår
och investeringsavdrag på grund av
arbetet inte redan har gjorts, får
dock hela investeringsavdraget göras
vid taxeringen för det sista beskattningsår
som kan komma i fråga.

Särskilt investeringsavdrag första meningen.

Särskilt investeringsavdrag andra idrottsanläggningar.

Avdrag medges endast om det
belopp som skall ligga till grund för
beräkningen av avdraget för ett och
samma byggnadsarbete har uppgått
till minst 20000 kronor.

Särskilt investeringsavdrag beräknas
inte för sådan del av utgifterna
för ett byggnadsarbete för vilken
utgått statsbidrag som avses i
åttonde stycket av anvisningarna
till 19 8 kommunalskattelagen
(1928:370). Särskilt investeringsavdrag
beräknas inte heller för sådan
del av utgifterna för vilken vinstfond
enligt lagen (1980:456) om insättning
på tillfälligt vinstkonto eller
investeringsfond enligt lagen
(1979:609) om allmän investeringsfond
eller motsvarande äldre författning
har tagits i anspråk.

Avdrag medges endast om det
belopp som skall ligga till grund för
beräkningen av avdraget för ett och
samma arbete har uppgått till minst
10000 kronor.

Särskilt investeringsavdrag beräknas
inte för sådan del av utgifterna
för vilken utgått statsbidrag
som avses i åttonde stycket av anvisningarna
till 19 8 kommunalskattelagen
(1928:370). Särskilt investeringsavdrag
beräknas inte heller
för sådan del av utgifterna för
vilken vinstfond enligt lagen
(1980:456) om insättning på tillfälligt
vinstkonto eller investeringsfond
enligt lagen (1979:609) om allmän
investeringsfond eller motsvarande
äldre författning har tagits i
anspråk.

SkU 1980/81:13

c) lag om ändring i förordningen (1973:421) om särskilt forskningsavdrag
vid taxering till statlig inkomstskatt.

Utskottet hemställer att ärendet behandlas efter en bordläggning.

Stockholm den 2 december 1980

På skatteutskottets vägnar
ERIK WÄRNBERG

Närvarande: Erik Wärnberg (s), Knut Wachtmeister (m), Stig Josefson
(c), Valter Kristenson (s), förste vice talmannen Ingegerd Troedsson (m),
Olle Westberg i Hofors (s), Tage Sundkvist (c), Ingemar Hallenius (c), Bo
Forslund (s)*, Wilhelm Gustafsson (fp), Bo Södersten (s), Maj-Lis Lööw
(s), Anita Johansson (s), Olle Grahn (fp) och Ewy Möller (m).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

SkU 1980/81:13

Bilaga

Finansutskottets yttrande
1980/81:5 y

över proposition 1980/81:60 i vad avser särskilt investeringsavdrag

Till skatteutskottet

Beträffande det i proposition 1980/81:60 framlagda förslaget om särskilt
investeringsavdrag vill utskottet anföra följande.

I det av riksdagen godkända betänkandet FiU 1980/81:10 betonas vikten
av att den ekonomiska politiken inriktas på att skapa en bättre samhällsekonomisk
balans. Utvecklingen under 1970-talet har karaktäriserats av en
hög tillväxt av både privat och offentlig konsumtion. Enligt vad utskottet
anför i det nämnda betänkandet har denna konsumtionstillväxt kunnat
hållas uppe endast till priset av dels otillräckliga investeringar, dels en
omfattande utlandsupplåning. Detta har ställt den svenska ekonomin inför
mycket stora problem. Det har uppstått stora underskott i statsbudget och
bytesbalans. Finansieringen av dessa underskott skapar stora problem på
kredit- och kapitalmarknaderna, bl. a. genom att räntenivån drivs upp. Det
hämmar produktiva investeringar i byggnader och maskiner.

De senaste årens utveckling måste brytas för att skapa en bättre samhällsekonomisk
balans. Det bör enligt utskottet ske bl. a. genom att ökningstakten
i de offentliga utgifterna minskas. Därigenom dämpas konsumtionens
tillväxt och bytesbalansunderskottet kan minskas. Det är samtidigt
angeläget att strukturella förändringar genomförs i privat och offentlig
sektor så att ekonomin kan fungera bättre. Vi måste få igång en expansion i
industrisektorn. Detta kräver enligt utskottet att industriinvesteringarna
ökar åren framöver. En förutsättning härför är att industrins lönsamhet
förbättras.

Mot bakgrund av det anförda vill utskottet starkt understryka vikten av
att åtgärder vidtas för att stimulera industrins investeringar. Det kan ske på
flera sätt. Ett viktigt inslag i denna politik är att skapa förutsättningar för
att nytt riskvilligt kapital ställs till näringslivets förfogande. F. n. är flera
förslag med den inriktningen föremål för behandling i riksdagen. Det gäller
t. ex. förslaget om lindring av dubbelbeskattningen av utdelade vinster och
förslaget om stimulanser för anställda att spara i aktier i det egna företaget.
De nu redovisade åtgärderna är till sin karaktär långsiktiga.

Det finns i nuvarande konjunkturfas dessutom anledning att vidta åtgärder
med mer omedelbara effekter. Regeringen har förordnat om fortsatt
frisläpp av investeringsfonderna under 1981 och att medel insatta på vinstkonton
under 1980 får utnyttjas 1981. 1 proposition 60 har regeringen

SkU 1980/81:13

Bilaga

föreslagit att ett särskilt investeringsavdrag skall medges för investeringar i
maskiner, inventarier och byggnader.

Vid tidigare tillfällen då investeringsavdrag medgivits har detta gällt
endast vid den statliga taxeringen. Enligt det nu föreliggande förslaget skall
avdrag medges både vid den statliga och den kommunala taxeringen.
Därigenom blir stimulanseffekten betydligt större än den eljest skulle bli.
Utskottet anser det önskvärt att stimulanseffekten förstärks på detta sätt.

För kommunernas del innebär förslaget att beskattningsunderlaget minskar.
Enligt riksrevisionsverkets aktiebolagsenkät våren 1980 uppgick
investeringsavdragen för verksamhetsåret 1979 till närmare 2400 milj. kr.
Eftersom avdraget för maskininvesteringar då uppgick till 25% skulle
avdraget vid 20% reduktion och vid oförändrat avdrag för byggnadsinvesteringar
om 10% ha uppgått till drygt 1 900 milj. kr. Det skulle motsvara ett
skattebortfall för kommunerna med 560 milj. kr. för helt år räknat vid en
medelutdebitering om 29:55 kr. per skattekrona.

Det nu framlagda förslaget om investeringsavdrag har en annan utformning
än förra gången. Att exakt förutse effekterna för kommunerna är svårt
även till följd av gällande avräkningsreglerför kommunalskattemedlen och
systemet för kommunal skatteutjämning. Under alla omständigheter blir
det fråga om ett avsevärt skattebortfall för kommunerna. Detta kompenseras
dock av de positiva effekter som en ökad investeringsaktivitet får för
de enskilda kommunerna. Det är enligt utskottets mening mot denna
bakgrund rimligt att även kommunerna svarar för en del av de kostnader
som investeringsstimulansen medför. Utskottet förutsätter att de kommunalekonomiska
effekterna behandlas vid kommande överläggningar
mellan regeringen och kommunförbunden.

Det särskilda investeringsavdraget kompletterades 1975 — 1979 med investeringsbidrag
för företag som inte kunde utnyttja avdraget på grund av
att underskott uppkom i förvärvskällan. För budgetåret 1980/81 har i
statsbudgeten ett belopp om 230 milj. kr. anvisats för investeringsbidrag. I
den nu aktuella propositionen föreslås inget investeringsbidrag. I de fall
avdragsrätten inte kan utnyttjas föreslås att den i viss omfattning bör
kunna förskjutas till senare års taxering, dock senast till tre år efter det år
då investeringen görs. För företag som vid investeringstillfället inte med
säkerhet vet om verksamheten under året kommer att uppvisa ett överskott,
kommer det att innebära en viss osäkerhet om och när avdraget kan
utnyttjas. Skattelindringen som uppstår sprids över en treårsperiod. Därmed
minskar avdragets betydelse som konjunkturpolitiskt medel. Avdraget
får i stället karaktär av ett allmänt investeringsstöd. Detta torde i och
för sig inte strida mot avdragets syfte. Som utskottet påpekat är det
angeläget att långsiktigt öka industriinvesteringarna.

Beträffande avgränsningen av de investeringar som berättigar till särskilt
investeringsavdrag vill utskottet framhålla att dessa investeringar bör vara

SkU 1980/81:13

Bilaga

av den karaktären att de främjar en utbyggnad av den långsiktiga produktionskapaciteten
i näringslivet. Det synes därför rimligt att, som föreslås i
propositionen, utesluta vissa utsmyckningsföremål, inventarier med varaktighetstid
mindre än tre år etc.

Med det anförda vill utskottet från sina utgångspunkter tillstyrka förslaget
om särskilt investeringsavdrag.

Stockholm den 4 december 1980

På finansutskottets vägnar
ERIC ENLUND

Närvarande: Eric Enlund (fp). Lars Tobisson (m), Torsten Gustafsson (c).
Arne Gadd (s), Bo Siegbahn (m), Per-Axel Nilsson (s), Rolf Rämgård (c).
Anita Gradin (s), Roland Sundgren (s). Christina Rogestam (c), Christer
Nilsson (s), Olle Wästberg i Stockholm (fp), Mona S:t Cyr (m). Torsten
Karlsson (s) och Karin Flodström (s).

Avvikande mening

Arne Gadd, Per-Axel Nilsson, Anita Gradin, Roland Sundgren, Christer
Nilsson, Torsten Karlsson och Karin Flodström (alla s) anför:

Från socialdemokratisk sida markerades redan i det program för en
offensiv ekonomisk politik som lades fram vid det urtima riksmötet i
augusti månad (motion 1980 U: 3) att det krävdes en rad åtgärder av
framåtsyftande och långsiktig karaktär för att lösa de problem som orsakar
det stora underskottet i bytesbalansen. I första hand gällde det åtgärder
som påverkar den svenska industrins struktur, konkurrenskraft och produktionskapacitet.
Utifrån denna grundsyn på hur politiken bör bedrivas
har vi socialdemokrater motsatt oss de regeringsförslag som riskerar att i
nuvarande konjunkturfas leda till en kraftig försvagning av efterfrågan i
landet och vi har lagt fram alternativa förslag som syftar till en effektiv
stabiliseringspolitik med sänkt inflationstakt och ökade investeringar.

I enlighet med vad vi förordat i fråga om den ekonomiska politikens
inriktning framöver har vi godtagit investeringsstimulanser av den art regeringen
under hösten själv beslutat om inom ramen för sina bemyndiganden
eller som regeringen i proposition 60 föreslagit riksdagen att bifalla,
nämligen en ny period för särskilt investeringsavdrag och förlängd tid för
särskilt forskningsavdrag.

Som i en rad tidigare fall måste vi emellertid konstatera att det underlag
som regeringen i propositionen lagt fram för riksdagen inte fyller rimliga
krav på öppen redovisning av förslagens innebörd och konsekvenser. I

SkU 1980/81:13

Bilaga

propositionen saknas sålunda varje analys av de effekter för det kommunala
skatteunderlaget som uppkommer genom att det särskilda investeringsavdraget
utsträcks till att gälla även vid taxering till kommunal beskattning.
Inte heller effekterna för skatteunderlaget vid taxeringen till statlig
inkomstskatt har redovisats.

Som nu redovisas i utskottets yttrande får de nya reglerna för investeringsavdrag
emellertid mycket betydande konsekvenser för kommunernas
ekonomi. De kassamässiga effekterna varje enskilt år på utbetalningar från
staten av kommunalskattemedel kan bli mycket betydande, i storleksordningen
1—2 miljarder kronor år 1983. Den kommunala skatten är avdragsgill
för företagen vid den statliga taxeringen året efter. Den statliga skatten
året efter det att investeringsavdraget utnyttjas blir därmed högre än om
avdrag inte skulle ha medgetts vid den kommunala taxeringen. Räknat på
investeringarna 1979 skulle ett avdrag på 20% för maskininvesteringar ha
medfört en minskning av företagens statliga skatt med ca 500 milj. kr.
sedan hänsyn tagits till att kommunalskatteavdraget blir lägre.

För enskilda kommuner måste de nya avdragsreglerna innebära konsekvenser
för utdebiteringen framöver. Vi finnér det mycket anmärkningsvärt
att regeringen och riksdagsmajoriteten ägnar stor kraft åt att kritisera
kommunernas ekonomiska planering och kommunala skattehöjningar men
samtidigt helt nonchalerar att redovisa och med kommunerna diskutera
effekterna av regeringsförslag som i betydande grad påverkar kommunernas
ekonomi.

Enligt vår mening är det nödvändigt att regeringen snarast inbjuder till
överläggningar med kommunerna om konsekvenserna för kommunernas
ekonomi av nu föreliggande förslag och av vissa andra regeringsförslag
som behandlas av riksdagen i höst. Vi vill bl. a. hänvisa till vad finansutskottet
anfört i yttrande till socialförsäkringsutskottet rörande konsekvenserna
för kommunernas ekonomi av ändrad beräkning av prisindex vid
fastställande av basbelopp (FiU 1980/81: 2 y).

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1980