SfU 1980/81:4
Socialförsäkringsutskottets betänkande
1980/81:4
om sjukpenning till beredskapsarbetare
Motionen
I motion 1979/80:629 av Yngve Nyquist m. fl. (s) hemställs att riksdagen
hos regeringen begär en översyn av gällande bestämmelser och deras
handläggning så att beredskapsarbetare behandlas enhetligt då det gäller för
dem utgående sjukpenning.
Motionärerna tar i motionen upp frågan om de skillnader i sjukpenninggrundande
inkomst som kan förekomma mellan dem som efter lång
arbetslöshet placeras i beredskapsarbete och dem som, nyinträdda i
förvärvslivet, placeras i samma arbete.
Utskottet har inhämtat yttranden över motionen från riksförsäkringsverket
och Försäkringskasseförbundet. Till förbundet har i sin tur inkommit
yttranden från de allmänna försäkringskassorna i Stockholms, Uppsala,
Södermanlands, Östergötlands, Kronobergs och Kalmar län. Bohusläns
allmänna försäkringskassa, Värmlands, Kopparbergs och Gävleborgs läns
allmänna försäkringskassor och Malmö allmänna försäkringskassa.
Gällande bestämmelser
Den som är försäkrad enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL)
och bosatt i Sverige skall vara inskriven hos allmän försäkringskassa fr. o. m.
den månad då den försäkrade fyller 16 år. Inskrivningen medför rätt till
sjukpenning om den försäkrades sjukpenninggrundande inkomst uppgår till
minst 6 000 kr.
Den sjukpenninggrundande inkomsten motsvarar den inkomst i pengar
eller vissa naturaförmåner som den försäkrade kan antas för år räknat
komma att tills vidare erhålla av eget arbete, antingen på grund av anställning
eller genom annat förvärvsarbete. I de fall då den försäkrades inkomstförhållanden
inte är kända av försäkringskassan fastställs inkomsten av kassan
med ledning av de upplysningar som kassan kan inhämta av den försäkrade
eller dennes arbetsgivare eller som framgår av den uppskattning som vid
taxeringen gjorts av den försäkrades inkomst.
När ändring av betydelse för rätten till sjukpenning eller sjukpenningens
storlek har kommit till försäkringskassans kännedom skall kassan ompröva
tidigare beslut om tillhörighet till sjukpenningförsäkringen samt i förekommande
fall fastställa ny sjukpenninggrundande inkomst. Den försäkrade är
skyldig att inom två veckor anmäla sådan ändring i sina inkomstförhållanden.
Ändring i sjukpenningen sker därvid inte förrän 30 dagar efter det att
1 Riksdagen 1980/81. 11 sami. Nr 4
SfU 1980/81:4
2
försäkringskassan har fått kännedom om inkomständringen.
Tillfällig inkomständring under året skall inte påverka den sjukpenninggrundande
inkomsten. I praxis tillämpas en sexmånadersregel som innebär
att en inkomständring som kan beräknas påverka inkomstförhållandena
under högst sex månader skall anses som tillfällig och inte påverka den
sjukpenninggrundande inkomsten.
Remissyttrandena
Såväl riksförsäkringsverket som Försäkringskasseförbundet anför att
gällande bestämmelser och praxis för fastställande av sjukpenninggrundande
inkomst kan leda till skillnader i kompensationsnivån mellan försäkrade med
samma arbetsinkomst. Försäkringskasseförbundet pekar på att den sjukpenninggrundande
inkomsten kan fastställas till olika belopp beroende på om
den försäkrade just inträder i arbetslivet eller om den försäkrade efter
tidigare förvärvsarbete tar en korttidsanställning. Tillämpningen kan enligt
riksförsäkringsverket uppfattas som oenhetlig även om den helt följer
gällande praxis.
Remissinstanserna framhåller att de nuvarande reglerna för fastställande
av sjukpenninggrundande inkomst kan ge ojämna effekter inte enbart vid
beredskapsarbete utan även vid andra mer eller mindre tillfälliga anställningar
eller oregelbundna arbetsförhållanden. Riksförsäkringsverket anser
det önskvärt att det såvitt möjligt skapas enhetliga regler för beräkning av
beredskapsarbetares sjukpenning. Försäkringskasseförbundet menar att
bestämmelserna om allmän försäkring och tillämpningen av dessa skall
utformas så att allmänheten inte har anledning att uppfatta försäkringen som
orättvis.
I remissyttrandena anförs att den fråga som tas upp i motionen faller inom
sjukpenningkommitténs utredningsuppdrag.
Tidigare behandling
Riksdagen har under en följd av år behandlat frågor som rör fastställande
av sjukpenninggrundande inkomst och verkan av gällande bestämmelser
inom sjukpenningförsäkringen. Senast skedde det med utgångspunkt i
utskottets betänkande SfU 1979/80:15. Med anledning av motioner om
kompensationen inom sjukpenningförsäkringen för deltidsarbetande m. fl.
hänvisade utskottet bl. a. till att sjukpenningkommittén enligt sina direktiv
skall överväga lämpliga metoder för att söka komma till rätta med bl. a. de w
ojämna effekter som bestämmelserna om sjukpenninggrundande inkomst
kan ge för deltids- och delårsanställda.
SfU 1980/81:4
3
Utskottet
Den sjukpenninggrundande inkomsten, som bestämmer sjukpenningens
storlek, fastställs av försäkringskassan till ett belopp som grundas på vad den
försäkrade kan antas komma att få i inkomst under det närmaste året.
Fastställd sjukpenninggrundande inkomst kan ändras om det görs troligt att
den nya inkomsten kommer att bestå längre tid än sex månader.
I motion 1979/80:629 framhåller motionärerna att försäkrad som har en
fastställd låg sjukpenninggrundande inkomst, baserad på ett antagande om
ett flertal kortvariga arbeten och dessemellan perioder av arbetslöshet, inte
kan få denna inkomst höjd på grund av ett relativt sett välbetalt
beredskapsarbete. När det gäller dem som tidigare inte har förvärvsarbetat
och som därmed inte har någon fastställd sjukpenninggrundande inkomst har
motionärerna erfarit att försäkringskassornas handläggning skiljer sig åt.
Vissa kassor tar enligt motionärerna fasta på den första månadslönen och
fastställer den sjukpenninggrundande inkomsten genom att multiplicera
denna månadslön med tolv. Därmed kommer, anför motionärerna, vissa
nyinträdda i förvärvslivet att placeras i en hög sjukpenninggrundande
inkomst. Motionärerna menar att gällande regler för fastställande av
sjukpenninggrundande inkomst kan upplevas som orättvisa mellan arbetskamrater
i samma beredskapsarbete, beroende på om de är sjukpenningplacerade
tidigare eller om de tidigare inte har förvärvsarbetat. Motionärerna
begär därför en översyn av gällande bestämmelser och deras handläggning
så att beredskapsarbetare behandlas enhetligt i sjukpenninghänseende.
Riksförsäkringsverket har i sitt remissyttrande över motionen vitsordat att
de nuvarande reglerna för beräkning av sjukpenninggrundande inkomst i
vissa fall kan ge ojämna effekter för personer med oregelbundna arbetsförhållanden.
Försäkringskasseförbundet framhåller i sitt yttrande bl. a. att
bestämmelserna inom allmän försäkring bör utformas så att allmänheten inte
har anledning att uppfatta försäkringen som orättvis. Båda remissinstanserna
hänvisar till att den fråga som tas upp i motionen faller inom sjukpenningkommitténs
utredningsuppdrag.
När utskottet senast behandlade frågor om kompensationen inom
sjukpenningförsäkringen för deltidsarbetande m. fl. hänvisade utskottet i sitt
av riksdagen godkända betänkande SfU 1979/80:15 till direktiven för
sjukpenningkommittén. Enligt dessa skall kommittén bl. a. överväga
lämpliga metoder för att söka komma till rätta med bl. a. de ojämna effekter
som bestämmelserna om sjukpenninggrundande inkomst kan ge för deltidsoch
delårsanställda. Frågan som tas upp i föreliggande motion 1979/80:629
om beredskapsarbetares sjukpenning har enligt utskottet sådant samband
med sjukpenningkommitténs uppdrag att motionen bör överlämnas till
kommittén. Detta bör med anledning av motionen ges regeringen till
känna.
SfU 1980/81:4
4
Utskottet hemställer
att riksdagen med anledning av motion 1979/80:629 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
Stockholm den 9 oktober 1980
På socialförsäkringsutskottets vägnar
SVEN ASPLING
Närvarande: Sven Aspling (s), Nils Carlshamre (m), Margareta Andrén (fp).
Doris Håvik (s). Börje Nilsson (s), Gösta Andersson (c). Ralf Lindström (s).
Gullan Lindblad (m), Lars-Åke Larsson (s). Elis Andersson (c). Martin
Segerstedt (s), Arne Lindberg (c). Siri Häggmark (m). Arne Andersson i
Falun (c) och Nils-Olof Gustafsson (s).
GOTAB 65609 Stockholm 1980