SfU 1980/81:20
Socialförsäkringsutskottets betänkande
1980/81:20
om föräldraförsäkringen (prop. 1980/81:100)
Propositionen
Regeringen har i proposition 1980/81:100 bilaga 8 (socialdepartementet)
under Litt C. punkt C 3. Bidrag till föräldraförsäkringen (s. 70-72) föreslagit
riksdagen att till Bidrag till föräldraförsäkringen för budgetåret 1981/82
anvisa ett förslagsanslag av 670 000 000 kr.
Motionerna
I motion 1980/81:226 av Jörgen Ullenhag m. fl. (fp) hemställs att riksdagen
hos regeringen begär förslag till ändring i lagen om allmän försäkring i
enlighet med vad som anförts i motionen.
I motion 1980/81:301 av Marie-Ann Johansson m. fl. (vpk) hemställs att
riksdagen uttalar att med förälder i lagen (1962:381) om allmän försäkring
skall jämställas den som stadigvarande sammanbor med föräldern och barnet
samt hos regeringen hemställer om förslag härom.
I motion 1980/81:525 av Kerstin Andersson i Hjärtum (c) och Kerstin
Göthberg (c) hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om ändring av
bestämmelserna om föräldrapenning i enlighet med motionen.
I motion 1980/81:702 av Bonnie Bernström (fp) hemställs att riksdagen
måtte besluta
1. att bestämmelserna angående ikraftträdande av lagarna (SFS 1979:644
och 1980:125) angående ändring i lagen om allmän försäkring skall ha
följande tillägg: ”För adoptivföräldrar jämställs vid tillämpningen av
övergångsbestämmelserna tidpunkten då de får barnet i sin vård med
tidpunkten för barnets födelse”,
2. att som sin mening ge regeringen till känna vad som anförts i motionen
ang. ändring av 4 kap. 7 § lagen om allmän försäkring.
I motion 1980/81:703 av Bonnie Bernström (fp) hemställs att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts om ersättning från
föräldraförsäkringen när den ordinarie vårdaren gör militär repetitionsmånad.
I motion 1980/81:711 av Ingrid Sundberg (m) hemställs att riksdagen hos
regeringen hemställer om tilläggsdirektiv till kommittén för översyn av
föräldraförsäkringen, syftande till sådana regler för rätten till föräldrapenning
att barnens behov av vård och tillsyn blir avgörande.
I motion 1980/81:921 av Görel Bohlin (m) hemställs att riksdagen hos
regeringen begär en utredning i syfte att åstadkomma en omprövning av nu
1 Riksdagen 1980/81. 11 sami. Nr 20
SfU 1980/81:20
2
gällande rätt till föräldrapenning för vård av tillfälligt sjukt barn i syfte att
förkorta ersättningstiden för ledighet i normalfallet och därigenom ekonomiskt
möjliggöra längre ersättningstid för föräldrar till handikappade barn,
långtidssjuka barn och till barn med ofta återkommande sjukdomar.
I motion 1980/81:1221 av Bertil Dahlén (fp) hemställs att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ersättning från
försäkringskassan för information/utbildning för föräldrar med diabetessjuka
barn.
I motion 1980/81:1222 av Christer Eirefelt m. fl. (fp) hemställs att
riksdagen begär att regeringen inom ramen för översynen av ledighetslagarna
stärker pappaledigheten i föräldraförsäkringen.
I motion 1980/81:1225 av Marie-Ann Johansson (vpk) hemställs att
riksdagen hos regeringen begär förslag om ändring i lagen om föräldrapenning
i enlighet med vad som anförts i motionen.
I motion 1980/81:1229 av Grethe Lundblad m. fl. (s) föreslås att riksdagen
uttalar att utredningen för översyn av föräldraförsäkringen med förtur får
göra en summering av erfarenheterna från 1980 av den utökade möjligheten
till ersättning från föräldraförsäkringen för tillfällig vård av sjukt barn.
I motion 1980/81:1607 av Stina Andersson (c) och Karin Israelsson (c)
hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om en utvärdering av
föräldrapenning för tillfällig vård av barn.
I motion 1980/81:1609 av Gunilla André (c) hemställs att riksdagen hos
regeringen begär förslag beträffande deltidsanställdas förmåner enligt
föräldraförsäkringen.
I motion 1980/81:1625 av Marianne Stålberg m. fl. (s) hemställs att
riksdagen hos regeringen begär en redovisning av konsekvenserna av
kvotering på månaderna sju till nio i föräldraförsäkringen enligt den princip
som redovisas i motionen.
Utskottet
Föräldraförsäkringen omfattar rätt till föräldrapenning i samband med
barns födelse, särskild föräldrapenning och föräldrapenning för tillfällig vård
av barn.
Försäkringen kompletteras av en rätt för föräldrarna till ledighet från
anställningen under tid då föräldrapenning utgår. Dessutom finns en
fristående rätt för föräldrarna att vara helt lediga så länge de vårdar barn som
är yngre än ett och ett halvt år. De har också möjlighet att förkorta
arbetstiden till tre fjärdedelar av normal arbetstid fram till dess barnet fyller
åtta år eller avslutar sitt första skolår.
Föräldrapenning i samband med barns födelse utgår under högst 180 dagar
sammanlagt för föräldrarna. Ersättningen utgår med belopp som motsvarar
förälderns sjukpenning, dock lägst med 37 kr. per dag (garantinivån). Om
SfU 1980/81:20
3
föräldrarna gemensamt har barnet i sin vård har fadern rätt till föräldrapenning
över garantinivån endast om modern är eller borde varit försäkrad för en
sjukpenning över den nivån eller om hon av särskilda skäl inte har möjlighet
att själv vårda barnet.
En förutsättning för att föräldrapenning i samband med barns födelse skall
kunna utgå är att föräldern varit inskriven hos allmän försäkringskassa under
minst 180 dagar i följd närmast före barnets födelse eller den beräknade
tidpunkten härför. För rätt till föräldrapenning över garantinivån gäller
vidare att föräldern måste ha varit försäkrad för en sjukpenning över den
nivån under minst 270 dagar närmast före barnets födelse eller den
beräknade tidpunkten härför.
Även särskild föräldrapenning utgår under sammanlagt 180 dagar för varje
barn till dess barnet fyller åtta år eller till dess barnet avslutat sitt första
skolår. Om båda föräldrarna har vårdnaden om barnet har var och en rätt till
hälften av tiden för särskild föräldrapenning. Föräldern kan dock avstå
denna rätt till den andra föräldern genom att göra en skriftlig anmälan härom
till försäkringskassan.
Under 90 dagar utgår särskild föräldrapenning enligt samma inkomstbortfallsprincip
som föräldrapenning vid barns födelse. Under återstående 90
dagar utgår den särskilda föräldrapenningen med garantibeloppet 37 kr./
dag. Den särskilda föräldrapenningen kan tas ut som hel, halv eller fjärdedels
föräldrapenning. Föräldrapenningen får utnyttjas även när förälder deltar i
föräldrautbildning eller vid besök i förskoleverksamhet.
Olika förslag till åtgärder för att få en jämnare fördelning mellan män och
kvinnor vid utnyttjandet av rätten till föräldrapenning och föräldraledighet
förs fram i motionerna 1222 av Christer Eirefelt m. fl., 1225 av Marie-Ann
Johansson och 1625 av Marianne Stålberg. I motionerna framhålls att
andelen män som utnyttjar dessa rättigheter fortfarande är låg. Christer
Eirefelt och hans medmotionärer anser att en individualiserad föräldraförsäkring
skulle bidra till ökade förväntningar på männen att ta sitt ansvar för
barnen. Motionärerna menar, mot bakgrund av vissa negativa uttalanden om
”pappaledigheten” som framförts i den allmänna debatten, att det finns
anledning undersöka om inte fädernas rätt till föräldrapenning och ledighet
för vård av barn behöver förstärkas. Motionärerna vill att en översyn i detta
syfte skall göras inom ramen för den pågående översynen av föräldraförsäkringen
(S 1980:08). Motionärerna i motionerna 1225 och 1625 anser att en
obligatorisk fördelning av tre månader av rätten till föräldrapenning och
föräldraledighet när båda föräldrarna är vårdnadshavare bör införas som ett
första steg för att öka fädernas utnyttjande av föräldraförsäkringen. I motion
1225 begärs lagförslag härom, medan motionären i motion 1625 begär en
redovisning av konsekvenserna av en sådan kvotering.
När utskottet vid föregående riksmöte behandlade en motion med samma
syfte som motion 1222 framhöll utskottet i sitt av riksdagen godkända
betänkande SfU 1979/80:11 att det, med hänsyn till att en av huvudprinci
1*
Riksdagen 1980181. 11 samt. Nr 20
SfU 1980/81:20
4
perna för utformningen av föräldraförsäkringens regler varit att underlätta
för båda föräldrarna att avlösa varandra i vården av barnet, är naturligt att
man vid den kommande översynen av bestämmelserna för ledighet och
ersättning beaktar i vad mån nuvarande regler fyller detta syfte.
Enligt direktiven till utredningen för översyn av föräldraförsäkringen
m. m. har utredningen till huvuduppgift att göra en övergripande genomgång
av de praktiska erfarenheterna av ledighets- och ersättningsreglerna såväl ur
den enskildes synpunkt som ur arbetsmarknads- och administrativa synpunkter.
Genomgången bör bl. a. ta sikte på behovet av och möjligheterna att
genomföra förenklingar i regelsystemet m. m. I direktiven har särskilt
framhållits att reglernas och informationens effekter bör studeras även från
jämställdhetssynpunkt, varvid samråd bör ske med jämställdhetskommittén.
Vidare har framhållits att utredningen bör ta del av socialförsäkringsutskottets
behandling av frågor rörande föräldraförsäkringen under de senaste
åren.
Det anförda innebär enligt utskottets uppfattning att frågan om effekterna
av en längre gående individualisering än f. n. av rätten till föräldrapenning
och föräldraledighet kommer att bli föremål för överväganden inom ramen
för den pågående översynen. Några uttalanden från riksdagens sida med
anledning av motionerna 1222, 1225 och 1625 anser utskottet därför inte
påkallade.
Möjligheterna för hemvändande utlandssvenskar att få del av föräldraförsäkringens
förmåner tas upp i motion 226 av Jörgen Ullenhag m. fl.
Motionärerna pekar på att missionärer, biståndsarbetare i andra frivilligorganisationer,
personer som anställs i SIDA:s regi eller i multinationella
biståndsprojekt och personal som är anställd och avlönad av mellanfolkliga
organisationer kan gå miste om förmånerna på grund av villkoren om viss tids
inskrivning i försäkringskassa och viss tids sjukpenninggrundande inkomst.
Motionärerna erinrar om att frågan motionsledes varit föremål för behandling
i riksdagen under hösten 1980 och att socialförsäkringsutskottet därvid i
sitt betänkande SfU 1980/81:12 hänvisat till att ett arbete nyligen påbörjats
inom socialdepartementet med att kartlägga problem av bl. a. den art som
berördes i motionerna. Motionärerna menar att det är angeläget att frågan
om föräldrapenning till i motionen angivna grupper löses. Riksdagen bör
därför, anför motionärerna, begära lagförslag i detta syfte.
Som nämnts har utskottet nyligen behandlat frågan om socialförsäkringsförmåner
för hemvändande utlandssvenskar. Utöver vad som anförts i
utskottets av riksdagen godkända betänkande SfU 1980/81:12 vill utskottet
erinra om att frågan om kvalifikationstider för föräldrapenning ryms inom
uppdraget att göra en översyn av föräldraförsäkringen. Utredningen skall
enligt sina direktiv ta del av socialförsäkringsutskottets behandling av frågor
rörande föräldraförsäkringen. Utskottet har därför anledning utgå från att de
problem som tagits upp i motionen blir föremål för behandling inom
utredningen, och någon riksdagens åtgärd med anledning av motion 226 är
därför inte påkallad.
SfU 1980/81:20
5
Genom riksdagsbeslut åren 1979 (prop. 1978/79:168, SfU 1978/79:24, rskr
386) och 1980 (prop. 1979/80:76, SfU 1979/80:11, rskr 171) vidgades bl. a.
rätten till särskild föräldrapenning. Fr. o. m. den 1 januari 1980 har rätten till
särskild föräldrapenning vid flerbörd knutits till varje barn, och fr. o. m. den
1 juli samma år har rätten till särskild föräldrapenning utökats med 90 dagar
med en enhetlig ersättning om 37 kr./dag. De ändrade reglerna avser inte
barn som är födda före år 1980.
Bonnie Bernström anför i motion 702 att adoptivbarn som anlänt till
Sverige efter den 1 januari 1980 inte får del av de nämnda reformerna i de fall
de är födda år 1979 eller tidigare. Motionären erinrar om att tidpunkten för
adoptivbarnets ankomst till adoptivfamiljen jämställs med tidpunkten för
barnets födelse när det gäller rätten till föräldrapenning i samband med barns
födelse och anser att en motsvarande regel bör gälla för rätt till särskild
föräldrapenning. Motionären begär dels att utredningen för översyn av
föräldraförsäkringen m. m. får i uppdrag att lägga fram lagförslag härom,
dels att riksdagen nu beslutar om ändrade övergångsbestämmelser till
lagarna (1979:644 och 1980:125) om ändring i lagen om allmän försäkring.
Inom föräldraförsäkringen gäller som huvudprincip att adoptivföräldrar
skall ha samma rätt till föräldrapenning som övriga föräldrar. För att
adoptivföräldrar inte skall gå miste om rätten till föräldrapenning i samband
med barns födelse, som för övriga föräldrar normalt gäller längst t. o. m.
270:e dagen efter barnets födelse, har tidpunkten för adoptivbarnets
ankomst till familjen jämställts med barnets födelse och rätten till
föräldrapenningen utsträckts till dess barnet fyller tio år. För särskild
föräldrapenning har en motsvarande regel inte ansetts behövlig eftersom
denna föräldrapenning kan tas ut upp till dess barnet fyllt åtta år eller avslutat
sitt första skolår.
Enligt utskottets mening skulle en utvidgning av adoptivföräldrars rätt till
särskild föräldrapenning på sätt motionären föreslagit innebära att dessa
föräldrar fick en förmånligare ställning inom föräldraförsäkringen än övriga
föräldrar. De reformer som motionären kritiserar såvitt gäller övergångsbestämmelserna
beträffande adoptivföräldrars rätt till särskild föräldrapenning
kommer att få full genomslagskraft för övriga föräldrar först åtta år efter
införandet. Utskottet anser att detsamma bör gälla också för adoptivföräldrar.
På grund härav och då även frågan om adoptivföräldrars förmåner inom
föräldraförsäkringen ingår i den pågående översynen av försäkringen
avstyrker utskottet bifall till motion 702.
Föräldrapenning för tillfällig vård av barn utgår med belopp motsvarande
förälderns sjukpenning om föräldern behöver avstå från förvärvsarbete i
samband med sjukdom eller smitta hos barnet eller dess ordinarie vårdare
och vid besök i samhällets barnhälsovård. Ersättning kan utgå under 60 dagar
per barn och år för föräldrarna sammanlagt till dess barnet fyllt tolv år.
Förälder har motsvarande rätt till ledighet från sitt arbete. Fader har
SfU 1980/81:20
6
dessutom en särskild rätt till föräldrapenning och ledighet under tio dagar vid
barns födelse.
Bestämmelsen om en ersättningstid av 60 dagar per barn och år gäller
fr. o. m. den 1 januari 1980 och tillkom genom förenämnda riksdagsbeslut år
1979 (prop. 1978/79:168, SfU 1978/79:24, rskr 299). Dessförinnan utgick
ersättning per år med 12 dagar i familjer med ett barn, 15 dagar i familjer med
två barn och 18 dagar i familjer med tre eller flera barn. Den vidgade
ersättningstiden motiverades av att det fanns behov av ytterligare stöd till de
familjer som hade långvarigt eller ofta sjuka barn. Bl. a. för att en
gränsdragning mot rätten till vårdbidrag för svårt handikappade barn skulle
kunna göras borde, framhöll departementschefen i propositionen, en gräns
finnas för vilket antal dagar per år som kunde utnyttjas.
I tre motioner tas ersättningstidens längd upp till diskussion. Görel Bohlin
anser i motion 921 att föräldrar till gravt handikappade barn har behov av
såväl längre ersättningstid som att ersättning kan utgå även för barn som fyllt
tolv år. Samtidigt menar motionären att det i rådande ekonomiska läge inte
torde vara möjligt att utvidga förmånerna för en viss grupp föräldrar utan att
samtidigt begränsa den för andra. Motionären begär därför en omprövning
av bestämmelserna om föräldrapenning vid tillfällig vård av barn i syfte att
ersättningstiden skall förkortas i normalfallen och förlängas för föräldrar till
handikappade och långtidssjuka barn eller barn med ofta återkommande
sjukdomar.
Liknande tankegångar förs fram i motion 1607 av Stina Andersson och
Karin Israelsson. De menar att bestämmelserna om föräldrapenning för
tillfällig vård av barn skall utformas så att de framför allt stöder föräldrar med
handikappade och långvarigt och ofta sjuka barn. Föräldrapenning bör enligt
motionärerna medges efter medicinsk bedömning när särskilda skäl föreligger,
t. ex. att barnets sjukdom är så allvarlig att den beräknas pågå under
minst två veckor eller när barnet har ofta återkommande kortvariga
sjukdomsperioder. Ett krav skall vara att behov föreligger för en förälder att
avstå från förvärvsarbete. Vissa sociala omständigheter bör enligt motionärerna
också berättiga till föräldrapenning, t. ex. om föräldern är ensamstående
eller om familjen har övergående sociala svårigheter i samband med
barns sjukdom. Motionärerna pekar också på att de nya bestämmelserna om
ersättningstid inneburit en oroande belastning på försäkringskassorna och
medfört tolkningssvårigheter. De begär därför att bestämmelserna skall bli
föremål för en utvärdering.
Även motionärerna i motion 1229 av Grethe Lundblad m. fl. uttrycker oro
för att reformen inte fått den verkan som var åsyftad. De pekar på att
kostnaderna för föräldrapenningen vid tillfällig vård av barn ökat drastiskt
och att det är oklart om detta beror på ett tidigare inte tillfredsställt behov
eller om reformen tillgodosett andra behov än som var åsyftade. Motionärerna
anser att det är angeläget med en snabb utvärdering av reformen och
vill att utredningen för översyn av föräldraförsäkringen m. m. skall få i
SfU 1980/81:20
7
uppdrag att med förtur göra en sådan utvärdering.
I motion 711 av Ingrid Sundberg riktas kritik mot att föräldraförsäkringens
ersättningsregler i vissa fall medger ledighet med ersättning även i de fall
barnets tillsyn redan är ordnad. Som exempel nämner motionären att i en
familj med flera barn kan föräldrarna samtidigt få iedighet och ersättning för
vård av barn. En förälder kan också uppbära föräldrapenning samtidigt som
den andre föräldern är havandeskapsledig, har semester eller är tjänstledig.
Motionären anser att mot bakgrunden av den ansträngda samhällsekonomin
måste man prioritera ersättning till föräldrar som verkligen behöver sådan.
Motionären begär att utredningen för översyn av föräldraförsäkringen skall
få tilläggsdirektiv om att utforma bestämmelser som utgår från att barnets
behov av vård och tillsyn blir avgörande för rätten till föräldrapenning.
Utskottet anser att samtliga de frågor som tagits upp i motionerna 921,
1607, 1229 och 711 ryms inom ramen för pågående översyn av föräldraförsäkringen.
Huvuduppgiften för utredningen för översyn av föräldraförsäkringen
m. m. är som ovan nämnts att göra en övergripande genomgång av de
praktiska erfarenheterna av ledighets- och ersättningsreglerna såväl ur den
enskildes synpunkt som ur arbetsmarknads- och administrativ synpunkt. I
direktiven har särskilt framhållits att som utgångspunkt för utredningens
arbete skall gälla att alla förslag som läggs fram skall kunna genomföras inom
ramen för oförändrade resurser inom det område som förslagen avser. Enligt
utskottets uppfattning bör resultatet av utredningens arbete avvaktas innan
riksdagen gör några uttalanden om eventuella omprioriteringar eller
förändringar inom det nuvarande systemet. Med hänsyn till att utredningens
arbete, enligt direktiven, bör bedrivas med sikte på att resultaten av
översynen skall kunna redovisas under innevarande år finns det inte heller
anledning för riksdagen att begära att en utvärdering av erfarenheterna av
föräldrapenningen vid tillfällig vård av barn skall ske med förtur.
Det anförda innebär att utskottet avstyrker bifall till motionerna 711, 921,
1229 och 1607.
I motionerna 525 av Kerstin Andersson i Hjärtum och Kerstin Göthberg
och 1221 av Bertil Dahlén ges exempel på situationer där föräldrarna avstår
från förvärvsarbete som en följd av sjukdom hos deras barn utan att rätt till
föräldrapenning för tillfällig vård av barn föreligger. I den förstnämnda
motionen begär motionärerna att föräldrapenning skall utges i fall då en
förälder tillfälligt måste vårda friskt barn därför att barnets ordinarie vårdare
följt med annat barn till sjukhus. I motion 1221 begär motionären att
föräldrar med diabetessjuka barn skall erhålla föräldrapenning när de
får utbildning om barnets sjukdom och hur sjukdomen skall behandlas.
Utskottet utgår från att också de frågor som tagits upp i motionerna 525
och 1221 kommer att bli föremål för behandling vid den pågående översynen
av föräldraförsäkringen. Motionerna behöver därför inte föranleda någon
riksdagens åtgärd.
SfU 1980/81:20
8
Bonnie Bernström begär i motion 703 att föräldrapenning för tillfällig vård
av barn skall kunna utgå när ordinarie vårdaren gör militär repetitionsmånad
och en förälder måste avstå från förvärvsarbete för att vårda barnet.
Motionären menar att i en sådan situation är det viktigt att föräldraförsäkringen
finns som ett ekonomiskt skyddsnät så att barnet inte behöver komma
i kläm eller föräldrarna drabbas av kännbara förluster.
Enligt utskottets uppfattning bör frågan om ekonomisk ersättning vid
fullgörande av militärtjänst lösas inom ramen för familjebidragsbestämmelserna
och inte inom föräldraförsäkringen. Utskottet avstyrker följaktligen
bifall till motion 703.
Föräldrabegreppet inom föräldraförsäkringen innefattar biologiska
föräldrar samt adoptiv- och fosterföräldrar. Som förälder anses också den
med vilken föräldern är eller har varit gift eller har eller har haft barn, om
parterna stadigvarande sammanbor.
Marie-Ann Johansson m. fl. begär i motion 301 att föräldrabegreppet skall
utvidgas till att avse även den som stadigvarande sammanbor med barnet och
dess förälder. Motionärerna pekar på att samlevnadsförhållanden där man
och kvinna bor tillsammans med barn som de inte båda är föräldrar till blir
allt vanligare och att det i praktiken visat sig att många familjer fått problem
med att ordna omsorgen om sjuka barn på grund av föräldrabegreppets
begränsning. Motionärerna framför också som skäl för en utvidgning av
begreppet att reglerna bör vara neutrala i förhållande till samlevnadsform
och att nuvarande bestämmelser oftast hindrar mannen i samlevnadsförhållanden
att stanna hemma för vård av sjukt barn.
Utskottet har, såsom framgår av motionen, tidigare prövat frågan om
föräldrabegreppets omfattning. I utskottets av riksdagen godkända betänkande
SfU 1978/79:24 anslöt sig utskottet till samma uppfattning som kommit
till uttryck i proposition 1978/79:168 och som överensstämde med familjestödsutredningens
förslag om att föräldrabegreppet borde bibehållas oförändrat.
Utskottet anser att riksdagen bör vidhålla sitt tidigare ställningstagande
i frågan och avstyrker bifall till motion 301.
Utskottet behandlar slutligen motion 1609 av Gunilla André, vari begärs
förslag beträffande deltidsanställdas förmåner enligt föräldraförsäkringen.
Motionären menar att föräldraförsäkringens bestämmelser om att föräldrapenning
för tillfällig vård av barn utgår om förälder måste avstå från
förvärvsarbete leder till säregna effekter för föräldrar som har sitt
deltidsarbete förlagt till vissa dagar eller veckor i stället för viss tid per dag.
Föräldrapenning kan då utgå endast under arbetsdagar, medan om föräldern
själv blir sjuk sjukpenning kan utgå även under dagar då föräldern inte skulle
ha arbetat. Motionären anser att en översyn bör ske av de nämnda
bestämmelserna inom föräldraförsäkringen.
Även frågan om deltidsarbetandes kompensationsnivå såväl inom föräldraförsäkringen
som sjukpenningförsäkringen har tidigare varit föremål för
riksdagens prövning. Utskottet framhöll i sitt av riksdagen godkända
SfU 1980/81:20
9
betänkande SfU 1979/80:15 att problemställningar av den art som tagits upp i
den nu förevarande motionen ingår i sjukpenningkommitténs (S 1978:04)
uppdrag som bl. a. syftar till att komma till rätta med ojämna effekter inom
sjukförsäkringen och föräldraförsäkringen för deltidsarbetande. Utskottet
ansåg därför att någon särskild åtgärd från riksdagens sida i frågan inte var
påkallad. Med hänsyn härtill och då frågan också ingår i den översyn som
pågår av föräldraförsäkringen anser utskottet att syftet med motion 1609
redan är tillgodosett.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag till medelsanvisning till föräldraförsäkringen.
Utskottet hemställer
1. beträffande fördelning mellan föräldrarna av ersättningstiden
att riksdagen avslår motionerna 1980/81:1222,1980/81:1225 och
1980/81:1625,
2. beträffande förmåner från föräldraförsäkringen för missionärer
m. fl.
att riksdagen avslår motion 1980/81:226,
3. beträffande föräldrapenning för adoptivbarn
att riksdagen avslår motion 1980/81:702,
4. beträffande översyn av reglerna om föräldrapenning för tillfällig
vård av barn
att riksdagen avslår motionerna 1980/81:711, 1980/81:921,
1980/81:1229 och 1980/81:1607,
5. beträffande föräldrapenning när ordinarie vårdaren följer barn
till sjukhus
att riksdagen avslår motion 1980/81:525,
6. beträffande föräldrapenning vid utbildning om diabetes
att riksdagen avslår motion 1980/81:1221,
7. beträffande föräldrapenning under militärtjänst
att riksdagen avslår motion 1980/81:703,
8. beträffande utvidgning av föräldrabegreppet
att riksdagen avslår motion 1980/81:301,
9. beträffande föräldrapenning till deltidsarbetande
att riksdagen avslår motion 1980/81:1609,
SfU 1980/81:20
10
10. att riksdagen till Bidrag till föräldraförsäkringen för budgetåret
1981/82 anvisar ett förslagsanslag av 670 000 000 kr.
Stockholm den 17 mars 1981
På socialförsäkringsutskottets vägnar
SVEN ASPLING
Närvarande: Sven Aspling (s), Nils Carlshamre (m), Maj Pehrsson (c), Doris
Håvik (s), Börje Nilsson (s), Gösta Andersson (c), Ralf Lindström (s),
Gullan Lindblad (m), Lars-Åke Larsson (s), Martin Segerstedt (s), Siri
Häggmark (m), Arne Andersson i Gustafs (c), Nils-Olof Gustafsson (s), Åke
Persson (fp) och Per-Ola Eriksson (c).
■
GOTAB 66717 Stockholm 1981