Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Socialförsäkringsutskottets betänkande

1980/81:14

om besparingar i statsverksamheten, m.m. (prop. 1980/81:20, bil. 4 och bil. 6 punkt 2)

Sammanfattning

Till socialförsäkringsulskotlet har hänvisats

dels de i proposition 1980/81:20 om besparingar i statsverksamheten, m. m., i bilaga 4 framlagda förslagen till besparingar m. m. inom socialde­partementets verksamhetsområde,

dels det i propositionen bilaga 6 punkt 2 under ekonomidepartementets verksamhetsområde intagna avsnittet om ändrade principer för beräkning av prisindex till grund för fastställande av basbelopp,

dels den med anledning av propositionen väckta motionen 1980/81:75 av Sven Aspling m.fl. (s),

dels de med anledning av propositionen väckta motionerna 1980/81:97 och 1980/81:103 av Lars Werner m.fl. (vpk), den försl nämnda motionen såvitt angår beräkningen av basbeloppet.

Bilaga 6 punkt 2 i propositionen saml motion 97 såvitt nu är i fråga har överlämnats till socialförsäkringsutskottet från finansutskottet.

Socialförsäkringsutskottet behandlar nedan under olika rubriker de skilda förslagen i propositionen och motionerna. I bilaga 4 till propositio­nen lägger socialministern fram vissa konkreta förslag lill ändringar i nuvarande bestämmelser. Därutöver aviseras förslag eller åtgärder som socialministern avser att återkomma till senare. I den mån sådana avisera­de förslag eller åtgärder inte har föranlett motionsyrkanden har ulskollel inte funnit skäl alt nu särskilt kommentera dem.

Propositionens lagförslag om besparingar innebär i huvudsak

att basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring fr.o.m. januari 1981 i princip skall grundas på nettoprisindex med bortseende från direkt inverkan på prisläget av ändrade energipriser,

att inkomstprövningsreglerna för kommunalt bostadstillägg ändras så att gränsen för inkomst utöver folkpension och pensionstillskott sänks från 2000 kr. till 1000 kr. för ensamstående och från 1 500 kr. lill 750 kr. för var en av makar fr. o.m. den 1 juli 1981,

att pensionsnivån inom delpensionsförsäkringen sänks från 65% till 50% fr. o. m. den 1 januari 1981,

att den högsta kostnaden för varje inköp av prisnedsatta läkemedel höjs från 25 kr. till 40 kr. fr. o. m. den 1 januari 1981,

samt att sjukförsäkringsavgiften sänks och folkpensionsavgiften höjs med resp. 0,1%fr.o.m. den 1 januari 1981. 1    Riksdagen 1980/81. 11 saml. Nr 14


SfU 1980/81:14


 


SfU 1980/81:14                                                                        2

I propositionen uttalas bl. a. att regeringen har för avsikt

att införa en enhetlig ersättningsnivå inom tandvårdsförsäkringen så att kostnader för ädla metaller m. m.. ersätts på samma sätt som övriga kostna­der,

att höja karensbeloppen för ersättning vid sjukresor frän 13 kr. till 30 kr.,

att låta avgifterna vid läkemedelsinköp vara vägledande för patientavgif­terna i den öppna vården,

att föreslå ett högkostnadsskydd vid läkemedelsinköp och sjukbesök,

samt att i tilläggsdirektiv ge sjukpenningkommittén i uppdrag all före den I mars 1981 utreda bl. a. ett sjuklöne- och karensdagssystem.

I propositionen föreslås också alt riksdagen skall godkänna att statsbi­dragsprocenten till kommunalt bostadstillägg sänks från 43% lill 38% den Ijuli 1981.

Över förslaget om ändring av beräkningsunderlaget för basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring har utskottet inhämtat yttran­de från finansutskottet, skatteutskottel och lagutskottet saml från riksför­säkringsverket och statistiska centralbyrån. Ulskollel har vidare berett Svenska arbetsgivareföreningen (SAF), Landsorganisationen i Sverige (LO), Tjänstemännens centralorganisation (TCO) och Centralorganisa­tionen SACO/SR tillfälle avge yttrande över nämnda förslag. Yttrandena bifogas betänkandet som bilaga I -9.

Den borgerliga majoriteten i resp. finansutskottet, skatleutskotlel och lagutskottet samt SAF tillstyrker förslaget om ändrade beräkningsregler för basbeloppet, medan LO, TCO och SACO/SR avstyrker förslaget.

Socialförsäkringsutskotlet biträder propositionen. Beträffande förslaget rörande delpensionsförsäkringen gör utskottet dock en korrigering som innebär att gränsen för när ansökan skall ha kommit in för all få åberopa iildre bestämmelser flyttas från den 1 december 1980 lill den 1 januari 1981.

I reservation från socialdemokraterna i ulskollel yrkas avslag på försla­gen om ändrade beräkningsregler för basbeloppet, ändrade beslämmelser om inkomstprövning m.m. för kommunalt bostadstillägg, ändrade regler om delpension för anställda och förslaget om höjda läkemedelskostnader. Därutöver föreslås bl. a. att karensbeloppet för sjukresekostnaderna skall höjas endast till 20 kr. och att förebyggande tandvård skall ersättas med 75% av arvodet. Reservanterna anser också att sjukpenningkommitténs ursprungliga direktiv skall stå fast. Slutligen läggs fram vissa alternativa förslag till besparingar på delpensionens område.

1    Inledning

Socialministern anför i inledning till bilaga 4 i propositionen: Från socialdepartementels huvudtitel på statsbudgeten bekostas främst olika sociala trygghetsanordningar som skaU ge vård och service samt


 


SfU 1980/81:14                                                                       3

ekonomisk trygghet åt medborgarna. Dessa samhällsinsatser riktar sig främst lill barnfamiljer, åldringar, sjuka och handikappade. Del kan själv­fallet inle komma i fråga alt i besparingssyfte vidta några åtgärder som skulle kunna äventyra vård och ekonomisk trygghet för dessa grupper. De åtgärder inom socialdepartementets verksamhetsområde som omnämnts av chefen för budgetdepartementet tidigare denna dag och som jag skall redovisa närmare i det följande tar sikte på att medverka lill en viss uppbromsning av kostnadsökningarna för staten och den allmänna försäk­ringen ulan att leda till försämringar av de grundläggande trygghetsanord­ningarna. Särskilt väsentligt är att skydda de mest utsatta grupperna. Det är mot denna bakgrund man skall se det förslag jag i det följande aviserar om skydd mot höga läkemedels- och sjukvårdskostnader. För att särskilt värna om de pensionärer som har enbart folkpension och pensionstillskott kommer jag senare att återkomma med förslag om förbättring av pensions­tillskotten.

2 Ändring av beräkningsunderlaget för basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring

(Bil. 4, p. I och bil. 6, p. 2 i prop.)

2.1 Yrkandena

Propositionen

Regeringen föreslår riksdagen alt anta följande förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring.

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 6§ lagen (1962:381) om allmän försäk­ring' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                       Föreslagen lydelse

I kap. 6§

Inom den allmänna försäkringen        Inom den allmänna försäkringen

skola de beräkningar, som angivas i   skall de beräkningar, som anges i

denna lag, göras på grundval av ett       denna lag, göras med anknytning

basbelopp.                                   tUl ett bas belopp.

Basbeloppet fastställes av rege- Basbeloppet fastställs av rege­
ringen för varje månad och utgör
        ringen för varje månad och utgör
fyratusen kronor multiplicerat med
      15400 kronor multiplicerat med det
det tal, vilket angiver förhållandet
       tal, (jämförelsetal), som anger för-
mellan det allmänna prisläget under
   hållandet mellan det allmänna pris-
andra månaden före den som bas-
     lägel under andra månaden före den

' Lagen omtryckt 1977:630.


 


SfU 1980/81:14                                                                    4

Nuvarande lydelse                       Föreslagen lydelse

beloppet avser och prisläget i sep- som basbeloppet avser och prislä-tember 1957. Ändring av nämnda get i juni 1980. Därvid skall i enlig-tal må ej föranleda ändring av bas- het med föreskrifter som meddelas beloppet, med mindre talet stigit el- av regeringen för tid efter oktober ler nedgått med minst tre procent 1980 förändringarna i det allmänna sedan närmast föregående ändring prisläget beräknas med bortseende av basbeloppet vidtogs. Det sålun- från indirekta skatter, tullar, av-da beräknade basbeloppet avrun- gifter och ändringar i energipriser das lill närmaste hundratal kronor. samt tillägg göras för subven­tioner. Basbeloppet avrundas till närmaste hundratal kronor.

Basbeloppet får ändras endast om jämförelsetalet har ändrats med minst tre procent sedan när­mast föregående ändring av basbe­loppet gjordes.

Denna lag träder i kraft den I januari 1981 och skall tillämpas första gången vid fastställande av basbeloppet för januari månad 1981.

Motionerna I motion 1980/81: 75 av Sven Aspling m. fl. (s) hemställs att riksdagen 1. avslår det i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring.

I motion 1980/81:97 av Lars Werner m. fl. (vpk) föreslås - såvitt nu är i fråga — att riksdagen uttalar att beräkningen av basbelopp icke bör föränd­ras i enlighet med de riktlinjer regeringen förordar. I motion 1980/81:103 av Lars Werner m.fl. (vpk) föreslås 1. alt riksdagen beslutar avslå regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring, I kap. 6§.

2.2 Gällande bestämmelser

Basbeloppet fastställs av regeringen för varje månad på grundval av konsumentprisindex två månader före den månad basbeloppet skall gälla. Basbeloppet utgör 4000 kr. multiplicerat med det tal som anger förhållan­det mellan det allmänna prisläget (konsumentprisindex) under andra måna­den före den som basbeloppet avser och prisläget i september 1957. Basbe­loppet förändras när detta jämförelsetal har ökat eller minskal med minst 3% sedan närmast föregående förändring av basbeloppet skedde. Basbe­loppet avrundas till närmaste hundratal kronor.

Basbeloppet för oktober månad 1980 har fastställts till 15400 kr. Detta belopp har varit oförändrat sedan juli månad 1980. För november månad har basbeloppet fastställts lill 16100 kr.


 


SfU 1980/81:14                                                                    5

2.3 Propositionen

I propositionen under bilaga 6 punkt 2 redovisar ekonomiministern bl. a. motiven för de föreslagna ändrade beräkningsgrunderna för fastställande av basbelopp. Ekonomiministern anför:

Besluten om indexuppräkning av pensionerna m. m. fattades under en period när tillväxten var hög i den svenska ekonomin och medan antalet pensionärer var relativt lågt. Den lägre tillväxten under 1970-talel har tillsammans med att antalet pensionärer ökat och pensionsbeloppen höjts medfört att utrymmet för de aktiva generationernas standardökning hållits tillbaka. Medan de totala reallönerna efter skatt för hela löntagarkollekti­vet ökat med 8% sedan 1973 har motsvarande ökning för pensionärskol­lektivet uppgått till 50%. Detta beror i betydande grad på att antalet pensionärer ökat samt att nytillkommande pensionärer får allt högre pen­sioner. De enskilda pensionärernas standardökning har i relation härtill varit mer begränsad, men inle desto mindre utgör den redovisade situa­tionen en speciell komplikation för den ekonomiska politiken och för löneförhandlingarna. Pensionerna ulgör en betydande del av landets totala hushållsinkomsler. Om exempelvis krav på återhållsamhet med den in­hemska efterfrågan föranleder beslut om höjning av mervärdeskall eller punktskatter, påverkas inte pensionärernas möjligheter till konsumtion eftersom de kompenseras genom att pensionsbeloppen räknas upp auto­matiskt. Därigenom reduceras effekten av statsmakternas beslut om åtgär­der av delta slag.

Ekonomim.inistern framhåller vidare alt det s. k. bytesförhållandet har sjunkit, dvs. importpriserna har stigit snabbare än exportpriserna. Det är enligl propositionen främst i samband med de kraftiga oljeprishöjningarna åren 1973-1974 och 1978-1980 som bytesförhåUandet har försämrats. För all undvika att sådana höjningar i framliden skall försämra balansen i utrikeshandeln måste således en del av det tillgängliga produktionsulrym-met avsättas för att betala för den dyrare importen. Den inhemska efterfrå­gan måste därför öka långsammare än produktionen och standardtillväxten i hela samhället dämpas i ett sådant läge. Nuvarande system för indexupp­räkning av basbeloppet motverkar detta genom att pensionerna höjs, anför ekonomiministern.

De ändrade beräkningsgrunder som mol denna bakgrund skall gälla vid fastställande av basbelopp för januari månad 1980 och framöver innebär enligt socialministern i bilaga 4 punkt 1 all jämförelsetalet liksom f. n. skall följa förändringarna i det allmänna prisläget. Vid beräkningen skall emel­lertid enligt propositionen i fortsättningen bortses från indirekta skaller, tullar och avgifter men tillägg göras för subventioner. Avgränsningen av indirekta skatter, tullar, avgifter och subventioner skall göras i enlighet med de grunder statistiska centralbyrån tillämpar vid beräkning av den s. k. neltoprisindex. Dessutom skall vid beräkningen av jämförelsetalet bortses från direkt inverkan på prisläget av ändrade energipriser. De energipriser som f. n. ingår i konsumentprisindex avser fjärrvärme, eld­ningsolja, hushållsgas, elström och bensin.


 


SfU 1980/81:14                                                        6

Enligt propositionen skall basbeloppet fastställas enligt nuvarande regler t. o. m. december månad 1980, dvs. t. o. m. prisläget för oktober 1980. För november månad skall prisindex beräknas med tillämpning av de nya reglerna som underlag för fastställande av basbeloppet för januari månad 1981. Därefter skall basbeloppet följa den nya indexen och ändras liksom hittiUs när indexen stigit med 3% sedan föregående basbeloppsändring.

Den nya indexen bör, liksom f. n. konsumentprisindex och netloprisin­dex, falla under den till statistiska centralbyrån anknutna indexnämndens kompetensområde.

De förändringar som föreslås torde enligl ekonomiministern i första hand påverka folkpensioner, ATP-pensioner, delpensioner, studiemedel och bidragsförskott. Därutöver, anges det, påverkas en del mera begränsa­de utgiftsområden.

De totala bruttobesparingarna för 1981/82 av förslaget kan enligt ekono­miministern uppskattas lill 700-800 milj. kr. för statsbudgetens och social­försäkringens utgiftssida. Med hänsyn till att beskattningsunderlaget mins­kar kommer nettoeffekten efter beräknat skattebortfall att uppgå till ca 500 milj. kr. Ekonomiministern framhåller alt osäkerheten bakom beräkningar­na är mycket stor och alt beräkningarna i hög grad påverkas av vad som kommer att ske på den internationella oljemarknaden.

2.4 Motionerna

I motion 75 anför motionärerna, Sven Aspling m.fl., att regeringens förslag innebär en väsentlig urholkning av värdesäkringen. Hade det nya basbeloppet använts efter regeringsskiftet 1976 skulle pensionärerna i år ha förlorat ungefär en månads pension, menar motionärerna. I mofionen riktas kritik mot att regeringen som ett motiv för all urholka värdesäk­ringen har hänvisat fill all pensionstillskotten kommer att höjas. Detta är, anser motionärerna, en sammanblandning av syftet med resp. åtgärd. De påpekar att syftet med pensionstillskotten aldrig har angetts vara att de skall utgöra en kompensation för en urholkad värdebeständighet. De fram­håller att den försämrade värdebeständigheten inle bara kommer alt drab­ba pensionärerna utan också andra grupper som har sina trygghetsför­måner värdesäkrade genom basbeloppsanknytning. Som exempel nämner motionärerna bl. a. handikappade som uppbär handikappersättning, för­äldrar med handikappat barn som får vårdbidrag och de som skadat sig i sitt arbete och får ersättning från arbelsskadeförsäkringen.

När del gäller konstruktionen av den nya index som skall ligga till grund för basbeloppsberäkningen anser motionärerna att det är både besynnerligt och konstlat att om några år räkna med de energipriser som gäller i dag, när samtidigt sammansättningen av konsumtionen påverkats av prisstegringar­na. Eftersom energipriserna fortfarande skall vägas in i index med sin nuvarande vikt och således inte ens nominella förändringar skall tillåtas slå


 


SfU 1980/81:14                                                        7

igenom, kan förlusterna på litet sikt bli betydande, anför motionärerna.

1 motionen påpekas också alt basbeloppet används i en rad olika sam­manhang och återfinns i betydligt fler lagar och författningar än de som regeringen nämner i propositionen. Basbeloppet används enligl motionä­rerna också bl. a. i olika avtal av irygghetskaraktär på arbetsmarknaden. Införandet av ett nytt basbelopp kommer enligt motionen all skapa rätts­osäkerhet om innebörden av avtal och överenskommelser.

Motionärerna begär mot denna bakgrund att förslaget skall avslås av riksdagen.

Motionärerna hänvisar i motionen till parlimotion 1980/81:71 av Olof Palme m.fl. där del (s. 9-11, 19-20) ges ytteriigare motivering för av­slagsyrkandet i motion 75. I motion 71 kritiseras regeringens handläggning av propositionen. Bl. a. sägs all propositionen inte fyller ens mycket lågt ställda krav på hur förslag från regeringen bör vara utformade. Som del mest uppseendeväckande exemplet på delta nämner motionärerna försla­get om en ny metod för fastställande av basbeloppet. I motion 71 anges även vissa fördelningspolitiska effekter av förslaget om ändrad beräkning av basbeloppet.

I motion 97 av Lars Werner m.fl. begärs all riksdagen uttalar att beräk­ningen av basbeloppet inte skall förändras i enlighet med de riktlinjer som regeringen förordar. Motionärerna anför all själva grundtanken med index­reglering går förlorad om regeringens förslag genomförs. Förslaget innebär enligt motionen en social nedrustning.

Samma motionärer anför i motion 103 all ett genomförande av regering­ens förslag skulle komma all hårt drabba pensionärer, handikappade och sjuka med pension eller basbeloppsrelalerade bidrag och familjer som har bidragsförskott. Det ligger enligt motionärerna en djup oanständighet i att låta även dessa grupper vara med och bära en bit av besparingsprogram­met.

Motionärerna hänvi.sar till att vänsterpartiet kommunisterna i riksdagen under en följd av år har krävt all pensionärerna skulle garanleras en andel av den allmänna standardhöjningen i samhället. Del kravet har hittills avvisats av riksdagen. Motionärerna konstaterar att nu, när regeringen föreslår en rad åtgärder för att sänka den allmänna slandardnivån i samhäl­let, har del plötsligt blivit aktuellt all la med pensionärerna. I motionen föreslås att riksdagen skall avslå förslaget om ändrade beräkningsgrunder för basbeloppet.

2.5 Remissyttrandena

Som nämnts ovan har yttrandena bifogats betänkandet som bilaga 1-9.

Finansutskottet framhåller all konsekvenserna av olika ekonomisk-poli­tiska åtgärder har varit svåra att överblicka genom att förändringarna i indirekta skatter och subventioner har påverkat bl. a. pensionerna. Kom-


 


SfU 1980/81:14                                                        8

pletterande åtgärder har ofta krävts för att de ursprungligen vidtagna åtgärderna skulle få avsedd effekt. Behovet av sådana åtgärder torde enligl finansutskottels mening bli mindre om de förändringar som föreslås i propositionen genomförs vad gäller beräkning av underlaget för basbe­lopp.

Beträffande det motiv som framförs i propositionen rörande de stora skillnaderna i ökningslakt mellan löntagarkollektivets och pensionärskol­lektivets inkomster gör finansutskottet följande kommentar.

De siffror som redovisas i propositionen får inte tolkas så all standard­tillväxten under den redovisade perioden 1973-1980 för varje enskild löntagare varit väsentligt lägre än för den enskilde pensionären. Den kraf­tiga ökningen av pensionsutbelalningarna med 50% sedan 1973 förklaras till stor del av att antalet pensionärer ökat kraftigt eller med ca 45%. I övrigt beror ökningen på att de senast tillkomna pensionärerna har en högre pension än de pensionärer som faller bort ur pensionssystemet.

De pensionärer som enbart har folkpension och ingen eller låg ATP har genom pensionstillskotten fått en standardförbättring. Pensionärer med kommunalt bostadstillägg har genom dessa fått kompensation för ökade boendekostnader utöver vad som ges via priskompensalionen. Men det finns sannolikt pensionärer i högre inkomstlägen som under senare år inle har fått någon slandardökning.

Vad löntagarkollektivet beträffar bör man uppmärksamma att totala antalet arbetstimmar minskat med ett par procent sedan 1973. Ersättning­en per arbetstimme torde således ha ökat med ca 10% sedan 1973.

Ser man på utvecklingen sedan år 1976 har pensionärskollektivets in­komster efter skatt - inberäknal ökningen av antalet pensionärer - stigit med ca 20%. Löntagarkollektivets inkomster efter skatt har under samma period minskal med 2%. Räknat per arbetstimme har ersättningen till löntagarna varit ungefär oförändrad.

Finansutskottet påpekar alt tillväxten i ekonomin har blivit väsentligt lägre än vad man räknade med när beslutet om indexreglering av pensio­nerna fattades. Förutsältningarna som låg bakom reformen är enligl finans­utskottet nu helt annorlunda när vi måste räkna med stagnerande eller sjunkande reallöner efter skall för stora grupper av löntagare. Enligt fi­nansutskottets mening är del inte rimligt att det mycket begränsade utrym­me för ökad privat konsumtion som kan förutses för de närmaste åren inte till någon del skall komma löntagarna till godo. Finansutskottet anför att det finns starka skäl för att ändra nuvarande principer för indexuppräkning av basbeloppet som underiag för olika sociala förmåner.

För att i någon mån kunna bedöma effekterna av förslaget har ekonomi-departementet och konjunkturinstitutet på finansutskottets initiafiv gjort vissa beräkningar för perioden från år 1973 och framåt. Beräkningarna visar enligl yttrandet alt om de ändrade principerna för beräkning av basbelopp hade införts fr.o.m. år 1973 så skulle den korrigerade indexen under perioden från december 1973 till december 1978 ha utvecklats i ungefär samma takt som konsumentprisindex gjorde. Det innebär att effek­terna på pensionerna i stort sett skulle ha varit desamma om den justerade


 


SfU 1980/81:14                                                         9

indexen använts i stället för konsumentprisindex som underlag för basbe­loppsberäkningen. Därav följer att eventuella besparingseffekter dessa år skulle ha varit relativt måttliga. Räknat från december 1978 skulle bespa­ringseffekterna ha ökat påtagligt eftersom, enligl beräkningarna, ökningen enligt konsumentprisindex är betydligt störte än ökningen skulle ha varit enligt en justerad index.

Finansutskottet anför att uppgiften i bl. a. motion 75 om att pensionärer­na i år skulle ha förlorat en månads pension (drygt 8%) om det nya systemet hade tillämpats från regeringsskiftet 1976 är felaktig. Enligl fi­nansutskottets beräkningar skulle den justerade indexen ha varit endast mellan 5 och 6% lägre än konsumentprisindex i september 1980; det exakta talet är beroende på vilken månad man utgår från under år 1976.

I yttrandet redovisas också vissa beräkningar som fmansutskoltel har gjort över hur den föreslagna indexen kan komma att utvecklas i framtiden i förhållande till konsumentprisindex. Av dessa räkneexempel framgår enligt finansutskottet att en övergång lill en index beräknad på del sätt som föreslås i propositionen med olika, såvitt nu kan bedömas, rimliga antagan­den ger viktiga besparingseffekter.

Förslaget alt ändra principerna för beräkning av basbelopp får, fram­håller finansutskottet, konsekvenser på en mängd områden, såväl inom del offenlligrällsliga som inom del civilrättsliga området. Enligt vad finansut­skottet har erfarit pågår inom regeringskansliet visst utredningsarbete om hur den nya basbeloppsberäkningen slår i olika avseenden och om del behövs några lagändringar.

Finansutskottet pekar på alt en omläggning av värdesäkringen av del slag som nu föreslås på sikt också får betydande konsekvenser för relatio­nerna mellan den allmänna tjänstepensioneringen och tjänslepensionering-en i stat och kommun och därmed också på statlig och kommunal ekonomi. Om nu beräkningen av basbeloppet ändras på föreslaget sätt kommer, anför finansutskottet, den pension som är intjänad inom ATP-systemet all bli en lägre andel av slullönen än vad systemet nu föreskriver. Genom avtal är emellertid statligt och kommunalt anställda tillförsäkrade en viss andel av slutlönen i pension. Det innebär - om avtalen inte ändras - alt de statliga och kommunala arbetsgivarna skulle svara för en större kost­nadsandel än f. n. av de tjänstepensioner som stal och kommun skall betala ut. Finansutskottet förutsätter all dessa frågor blir föremål för överlägg­ningar mellan berörda parter.

När del gäller frågan om hur man rent tekniskt skall gå till väga för alt korrigera den index som skall ligga till grund för basbeloppet anför finans­utskottet bl. a., att det enligt utskottets mening synes vara en god lösning att i enlighet med förslaget i propositionen låta samfiiga energikompo­nenter som ingår i konsumtionen få spegla hushållens konsumtion av oljeprodukter. Dessa komponenter är fjärrvärme, eldningsolja, hushälls-gas, elström och bensin. Finansutskottet framhåller att korrigeringen för


 


SfU 1980/81:14                                                        10

ändrade energipriser enligt förslaget skall gå så till att energipriserna i forlsältningen beräknas som om de var oförändrade jämfört med i oktober 1980 och att de vägs in med sin andel av konsumtionen. För år 1980 uppgår andelen energikonsumtion lill 9,6% av den totala konsumtionen enligt konsumentprisindex. Del är enligl fmansutskottels mening rimligt all den energiandel som tillämpas i konsumentprisindex också tillämpas för den justerade indexen. Del skulle, anför fmansulskotlet, efter några år le sig egendomligt om man t. ex. utgick från den andel energikonsumtion man hade i oktober 1980 och inte förändrade den med hänsyn till den faktiska utvecklingen. Bl. a. frågor om vad som skall anses vara indirekta skatter och subventioner bör enligl finansutskottets mening i tveksamma fall un­derställas statsmakterna för beslut eftersom sädana frågor i framtiden kommer all få en ökad politisk betydelse med bl. a. fördelningspoliliska konsekvenser.

Finansutskottet anför avslutningsvis:

Utskottet förutsätter att regeringen fortlöpande studerar den valda me­todens effekter i ett längre perspektiv. Del blir då naturligt att beakta den sannolika ekonomiska utvecklingen i vårt land under kommande år. Del är den ekonomiska tillväxten och näringslivets utbyggnad som ytterst blir bestämmande för möjligheten alt tillförsäkra pensionärerna en rimlig stan­dard.

Finansutskottels majoritet tillstyrker förslaget om ändrade principer för beräkning av basbeloppet. Utskottets socialdemokratiska ledamöter har i en avvikande mening avstyrkt förslaget.

Skatteutskottets majoritet tillstyrker förslaget medan de socialdemokra­tiska ledamöterna avstyrker del. I yttrandet påpekas bl. a. att basbeloppels storlek direkt påverkar vissa regler vid beskattningen, t. ex. existensmini­mum, avdrag för pensionsförsäkringspremier och beräkning av arvsskall i vissa fall. Skatteulskottet antar att effekterna av den föreslagna indexen på kort sikt blir marginella. Effekterna på längre sikt är enligt yttrandet svåra att bedöma.

Lagutskottet konstaterar alt den föreslagna ändringen får effekter även på det civilrättsliga området. Utskottet pekar bl. a. på bestämmelser inom familjerätten, skadeståndsrälten och associationsrätten. I yttrandet anförs också att det inle torde vara helt ovanligt att del i olika civilrätlsliga avlal las in villkor med anknytning till basbeloppet. Lagutskottet nämner i det sammanhanget bl. a. all det finns en mängd standardavlalsvillkor inom försäkringsbranschen som bygger pä basbeloppet och att kollektiva och privata försäkringar ofta innehåller villkor om att ersättning skall utgå i relation till basbeloppet.

Enligt lagutskottets mening borde effekterna på det civilrätlsliga områ­det av det nya beräkningsunderlaget för basbeloppet närmare ha kartlagts och analyserats i propositionen. I avsaknad av en sådan genomgång anser sig lagutskottet ändock kunna förmoda att följderna på kort sikt, såvitt


 


SfU 1980/81:14                                                                       11

avser lagutskottets beredningsområde, blir förhållandevis obetydliga. Först i ett längre tidsperspektiv kan del antas att förslaget i propositionen mera påtagligt kommer alt påverka civilrätlsliga förhållanden. Enligl lag­utskottet är sådana antaganden givelvis myckel osäkra.

Utskottet framhåUer vidare all - i den män ekonomiska konsekvenser uppkommer för enskilda - det ter sig rimligt att även vissa andra grupper i samhället än pensionärer m.fl. får finna sig i alt en kompensation uteblir för förändringar av energipriser och indirekta skaller m.m. Vad särskilt gäller förslagets effekter på ingångna avtal och andra bestående rättsför­hållanden vill lagutskottet peka på att det försl efter en tolkning av vill­koren i varje enskilt fall kan avgöras huruvida del nya basbeloppet kom­mer att slå igenom.

Från civilrättsliga utgångspunkter finns det enligt lagutskottets majoritet inte nägra hinder mol all förslaget i propositionen genomförs. Lagutskottet framhåller emellertid att det kan finnas skäl som talar för all gällande ordning inle bör rubbas när del gäller vissa civilrättsliga regler. Det får enligl yttrandet ankomma på regeringen att följa utvecklingen och göra en närmare genomgång av i vilka fall det kan anses mofiverat att del nya basbeloppet inte skall användas. Enligl vad lagutskotlet har inhämtat har en sådan kartläggning påbörjats inom bl. a. justiliedeparlementet.

Lagutskottets socialdemokratiska ledamöter föreslår i en avvikande me­ning att propositionen i nu aktuell del avslås.

Riksförsäkringsverket belyser i sitt yttrande vissa effekter av ell genom­förande av propositionens förslag. Verket understryker inledningsvis att förutsättningar har saknats för det utredningsarbete som en allsidig belys­ning av förslagels effekter skulle kräva.

I yttrandet ges exempel på inom vilka områden och hur basbeloppet används.

Såvitt gäller förslagets effekter på index och basbelopp anför verkel alt det inte finns några möjligheter att ha någon uppfattning om hur de båda indexserierna kommer all utvecklas i framliden och därmed vilken bety­delse de föreslagna ändringarna av basbeloppsberäkningen kommer att få annat än på myckel kort sikt. Med utgångspunkt i anlagandel att den nya indexen utvecklas 2 % långsammare per år än konsumentprisindex har verkel emellertid gjort vissa beräkningar för alt belysa den principiella innebörden av förslaget.

När det gäller effekterna på socialförsäkringsområdet framhåller verket inledningsvis alt effekterna av ändrade beräkningsregler inte är entydiga eftersom basbeloppet används i flera olika funktioner. Delvis är verkning­arna motstridiga och det är inle möjligt att utan en mycket ingående analys få en helhetsbild av vad nya basbeloppsregler skulle leda till, anför verkel.

Verket konstaterar all en ändring av underlaget för beräkning av basbe­loppet, vilken medför all basbeloppet inle följer den allmänna prisutveck­lingen, leder till all förmånerna inom socialförsäkringssystemet inte blir


 


SfU 1980/81:14                                                        12

värdesäkrade fullt ut. Detta betyder att löpande förmåner successivt blir mindre värda. Samtidigt blir också ingångsvärdena förändrade. Exempel­vis får en nybeviljad ålderspension från folkpensioneringen, som f.n. uppgår lill 95 % av basbeloppet för en ensamstående, allt lägre köpkraft allteftersom åren går. Detta gäller, framhålls i yttrandet, alla basbelopps-anknutna förmåner.

Verket anför vidare:

I de fall basbeloppet används för att fastställa den övre gränsen för de inkomster som skall beaktas inom ett visst förmånssystem blir effekten av en långsammare basbeloppsulveckling att den maximala ersättningens storlek relativt sett sänks. Pä sikt uppnår allt flera personer gränsen för den högsta ersättningen och detta sker snabbare med den nya indexen som beräkningsunderlag. Detta gäller förutom tilläggspensioneringen också sjukpenning enligl lagen om allmän försäkring och lagen om arbetsskade­försäkring, havandeskapspenning, föräldrapenning, smittbärarersättning, vissa värnpliktsförmåner m. m. och delpension.

Inom ATP-systemet kommer också den nedre inkomslgränsen för intjä­nande av ATP-poäng räknat i fast penningvärde att successivt bli lägre än enligl nuvarande regler. Det ställs därigenom allt lägre krav för all uppnå "poängår", vilket kan få direkt betydelse för storleken av en tilläggspen­sion och ev. också påverka rätten till delpension. Till detta kommer alt pensionspoängen vid samma reala inkomst efter hand blir allt högre ju lägre basbeloppet blir i förhållande till ett basbelopp beräknat enligt nu gällande regler. Verkningarna av dessa förskjutningar blir olika för å ena sidan dem som nu uppbär pension eller har kort lid kvar lill pensioneringen och å andra sidan dem som i framtiden tjänar in successivt högre pensions­poäng. Linder förutsättning att den inkomsten inte kommer att ligga över den övre gränsen blir den senare gruppen bättre ställd.

Uppskattningsvis kommer enligt verkets beräkningar 350000-400000 försäkrade under en tioårsperiod att uppnå maximala pensionspoäng även med oförändrad reallön. På samma tid skulle ungefär 50000 personer som nu har inkomster under den nedre gränsen för pensionsgrundande inkomsl komma att tillgodoräknas pensionspoäng. I fråga om den övre gränsen för sjukpenninggrundande inkomst kommer enligt yttrandet ett ungefär lika stort antal personer som inom ATP-systemet att på tio års sikt ha passerat den övre inkomstgränsen även vid oförändrat reallöneläge.

Verket påpekar:

En annan följd av ändrade beräkningsförutsättningar för basbeloppet är att förutsättningarna för rätten till vissa förmåner kan komma att påverkas. För en kostnadsersättning som 1. ex. handikappersättningen kommer den tillämpade nedre gränsen för rätt till ersättning all sänkas successivt, vilket kan leda till en betydande vidgning av personkretsen, samtidigt som värdet av varje utgående förmån blir allt lägre.

De nämnda effekterna kommer i koslnadshänseende all verka i olika riktningar. Genom begränsningen av värdesäkring och de inkomslskikt som läcks av försäkringsskyddet begränsas statsbudgetens och socialför­säkringens utgifter. Andra förhållanden ger motsatta effekter, som i vissa fall kan bli betydande i ell längre tidsperspektiv. På kort sikt torde den samlade effekten bli alt kostnaderna minskar, men i det långa loppet är


 


SfU 1980/81:14


13


bilden ganska oklar. Det står dock klart all den föreslagna ändringen av
sättet alt beräkna basbeloppet på läng sikt kan komma att förändra social­
försäkringens innehåll i basala avseenden.    

Verket redovisar slutligen i en särskild sammanställning hur en bespa­ring av den storleksordning som har förutskickats i propositionen skulle fördelas på olika förmånsslag inom verkels och försäkringskassornas an­svarsområde:

Konsekvenser av en basbeloppsbegränsning budgetåret 1981/82 med i genomsnitt 200 kr.


Förmånsslag


Utgiftsbegränsning Minskning av ut­
för statsverket.
  gående förmåner,
milj kr. totalt
      medelbelopp kr.


 


190

70 26

4

Folkpension'

Därav: Ålderspension Förtidspens/sjuk-bidrag

Änkepension Hustrutillägg Övriga förmåner

ATP Därav:

Ålderspension

Förtidspens/sjuk-

bidrag

Änkepension

Barnpension

Delpension

Studiemedel

Bidragsförskott

Sjukpenning och för­äldrapenning

ArbetsskadeUvräntor m. m.

Samtliga förmåner


400

210

296

 

70

230

14

180

10

210

10

70

290

230

310 110 90

20 30 10

4-6

10 760-770


200

215

280


' Inklusive pensionstillskott. Av utgiftsbegränsningen på 400 milj. kr. avser 74 milj.

kr. pensionstillskott.

 Handikappersättning, vårdbidrag, barnpension och barntillägg.

Statistiska centralbyrån (SCB) anför i sitt yttrande alt det finns frågor rörande det tekniska utförandet av beräkningarna som måste lösas utifrån andra värderingar än rent statistiska utgångspunkter. En sådan fråga är om de vikter med vilka energislagen skall ingå i den nya indexen fortsättnings­vis skall hänföra sig till konsumtionsvärdet i oktober 1980 eller om de skall förändras i takt med konsumtionsvärdet för ett år fill nästa i enlighet med de principer som f n. tillämpas i konsumentprisindex och nettoprisindex. Skillnaderna i utfall mellan de två beräkningssällen samt utfallet av en alternativ beräkningsmodell som innebär att energiposlens vikt sätts lika


 


SfU 1980/81:14                                                       14

med noll redovisas i en bilaga till yttrandet. SCB förutsätter all vägledning vad gäller frågor av nämnda slag ges i de föreskrifter som regeringen skall meddela enligt den föreslagna nya lydelsen av 1 kap. 6§ i lagen (1962:381) om allmän försäkring.

SCB framhåller alt det i vissa fall kan komma att uppstå svårigheter att tolka och tillämpa principerna för neltoprisindex vid införandet av nya avgifter och subventioner. SCB finner det önskvärt att regeringen i vissa fall ger kompletterande direktiv för alt undvika tolkningstvister.

De parter som använder basbeloppet för avtal m. m. av olika slag måste enligt SCB ges möjlighet alt genom avtal bestämma om de nuvarande eller de föreslagna riktlinjerna för värdesäkringen skall följas i fortsättningen. Delta förutsätter att de avlalsslulande parterna kan få tillgång till basbelop­pet också enligl de gamla riktlinjerna. I ett sådant läge kan enligl SCB båda slagen av basbelopp behöva ges officiell status och få lov all publiceras parallellt. SCB pekar på risken för sammanblandning om del inle genom skilda benämningar görs en klar åtskillnad mellan de två basbeloppen.

SAF tillstyrker förslaget och anför att det mol bakgrund av realinkomst-minskningen för de aktiva under de senaste åren framstår som helt nödvän-digl all dämpa de kraftiga höjningarna av utgående pensioner. SAF fram­håller att arbetsgivareföreningen också tidigare har hävdat all effekterna av den minskning av de reala tillgångarna i det svenska folkhushållet som de kraftiga oljeprisstegringarna innebär måste delas av alla medborgar-grupper. Det framstår enligt SAF som orimligt att den aktiva delen av befolkningen skall bära den dubbla bördan av att inle kunna kompenseras för dessa effekter men ändå få ta på sig att ge full kompensation åt den växande pensionärsgruppen. SAF tillägger att pensionärer kan få dubbel­kompensation för energiprishöjningar. Detta gäller, anförs del, för de fall hyrorna stiger fill följd av energiprisstegringar och kommunen helt eller delvis betalar hyran.

LO, TCO och SACO/SR avstyrker förslaget och betonar samtliga all förslaget är ofullständigt och saknar redovisning av konsekvenserna.

LO uttrycker sin oro över bl. a. förslagets långsikliga effekter på ATP-systemet och på relationerna mellan pensionsförmåner och löner. I yttran­det påpekas att ett slort antal avtal på arbetsmarknaden är knutna till basbeloppet. LO framhåller att en speciellt stötande effekt av en basbe­loppsförändring består i alt olika grupper av pensioner och pensionslagare drabbas olika, varvid de privatanställda arbetstagarna skulle drabbas allra hårdast. LO ställer också frågan hur de minskade ATP-kostnaderna skall tillgodogöras den offentliga verksamheten. I yttrandet anförs vidare alt kompensationsinsatser till pensionärer med ingen eller låg ATP ökar de budgetfinansierade kostnaderna. Med sådana insatser åstadkoms enligl LO inte en spareffekl utan dess motsats.

TCO anför bl. a. att del kan bli nödvändigt för de fackliga organisationer-


 


SfU 1980/81:14                                                       15

na att aktualisera nya avtalskonstruktioner för alt förhindra försämringar av avtalens materiella innehåll. Mot bakgrund av uttalandet i propositio­nen om att förslag senare skall läggas fram om en utbyggnad av pensions­tillskotten uppges i yttrandet all TCO inle kan acceptera all man genom en sådan utbyggnad försämrar de pensioner som grundas på intjänade in­komster. Detta skulle enligt TCO missgynna lönlagarna och i stället gynna bl. a. grupper som har lågt taxerade inkomster.

SACO/SR konstaterar i sitt yttrande bl. a. att en följd av förslaget blir en omfördelning av kostnaden dels inom den statliga sektorn, dels från stal lill kommuner på grund av den så kallade bruttosamordningen av de offenllig-anställdas pensioner. Arbetare och tjänstemän inom den privata sektorn med STP- resp. ITP-pensioner kommer däremot alt få försämrade pen­sioner, anför SACO/SR.

2.6 Utskottet

Basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring beräknas på grundval av konsumentprisindex. Genom anknytning lill basbeloppet har utgående pensioner och andra förmåner som regleras i lagen blivit automa­tiskt värdesäkrade i förhållande till den allmänna prisutvecklingen. Basbe­loppet används inom lagens tillämpningsområde emellertid inte bara för beräkning av utgående förmåners storlek. Det styr också t. ex. intjänandet av pensionspoäng inom ATP-systemet och avgiften till ATP. Vidare är den maximala ersättningen inom bl. a. sjukpenningförsäkringen och föräldra­penningen reglerad av basbeloppet. Genom att vissa förmåner, t. ex. folk­pension och handikappersättning, är uttryckta som en viss andel av basbe­loppet blir värdet av förmånerna i princip delsamma oberoende av när förmånen beviljas.

Basbeloppet, som beräknas sedan år 1960, styr numera inte bara förmå­ner och inkomstgränser m.m. inom lagen om allmän försäkring utan har också kommit till användning inom närliggande områden. Som exempel kan nämnas bestämmelser i lagarna om pensionstillskott, delpensionsför­säkring, arbetsskadeförsäkring, bidragsförskott samt i sludieslödslagen och i kommunalskattelagen (existensminimum). Därutöver har basbelop­pet successivt fått betydelse inom vht skilda fält på såväl del allmänna som del privaträllsliga området, vilket belyses bl. a. i remissyttrandena till utskottet.

I propositionen hänvisas bl. a. till all besluten om indexuppräkning av pensionerna m. m. fattades under en period när tillväxten var hög i den svenska ekonomin medan antalet pensionärer var relativt lågt. Den lägre tillväxten under 1970-lalel har, anförs i propositionen, tillsammans med att antalet pensionärer har ökat och pensionsbeloppen har höjts, medfört all utrymmet för de aktiva generationernas standardökning har hållits tillbaka. Härtill kommer enligt propositionen att effekten av statsmakternas beslut


 


SfU 1980/81:14                                                       16

om olika åtgärder i syfte att minska den inhemska efterfrågan reduceras eftersom pensionärernas möjligheter till konsumtion inte påverkas. I pro­positionen redogörs också för oljeprisernas utveckling och dess samband med bytesförhållandet (relationen mellan export- och imporlpriser). Brut­tobesparingarna för statsbudgetens och socialförsäkringens utgiftssida av den föreslagna förändringen av basbeloppet kan enligt propositionen upp­skattas till 700 ä 800 milj. kr. för 1981/82 medan nettoeffekten kommer all stanna vid ca 500 milj. kr. Det framhålls att osäkerheten bakom beräkning­arna är mycket stor och i hög grad påverkas av vad som kommer att ske på den internationella oljemarknaden.

Förslaget i propositionen innebär att basbeloppet fr. o. m. januari månad 1981 skall utgöra 15400 kr. multiplicerat med det tal som anger förhållan­det mellan det allmänna prisläget under andra månaden före den som basbeloppet avser och prisläget i juni 1980. Förändringarna i det allmänna prislägel skall, i enlighet med föreskrifter som skall meddelas av regering­en, för tid efter oktober 1980 beräknas med bortseende från indirekta skatter, tullar och avgifter medan tillägg skall göras för subventioner. Statistiska centralbyrån tillämpar redan en sådan beräkningsmetod vid fastställande av nettoprisindex. Därutöver skall vid beräkningen av jäm­förelsetalet bortses från direkt inverkan på prisläget av ändrade energi­priser. De energipriser som f.n. ingår i konsumentprisindex avser fjärr­värme, eldningsolja, hushållsgas, elström och bensin.

I såväl motion 75 av Sven Aspling m.fl. som motionerna 97 och 103 av Lars Werner m. fl. begärs att riksdagen avslår förslaget om ändrade beräk­ningsgrunder för basbeloppet. Motionärerna menar i huvudsak att försla­get innebär en oacceptabel urholkning av värdesäkringen och all del hårt kommer att drabba bl. a. pensionärer, handikappade och arbetsskadade samt dem som uppbär bidragsförskott och studiemedel.

Finansutskottet anför i sitt yttrande till socialförsäkringsutskoltet att åtagandena mot pensionärerna innebär stora svårigheter att upprätthålla reallönerna för löntagarna de närmaste åren. Såsom framhållits av finans­utskottet är det knappast rimligt att det myckel begränsade utrymme för ökad privat konsumtion som kan förutses för de närmaste åren inte lill någon del skall komma löntagarna till godo. Socialförsäkringsutskotlet delar den uppfattning som kommit till uttryck i finansutskottets yttrande, nämligen att det är angeläget att åtgärder vidtas för alt åstadkomma en sådan fördelning av tillväxten i ekonomin alt den även kommer den för­värvsarbetande delen av befolkningen till godo. Det bör i sammanhanget erinras om att besluten om indexreglering av pensioner m. m. fattades under en period då de ekonomiska förhållandena var helt annorlunda än i

dag.

När det gäller frågan om i vilken utsträckning pensionärskollektivet och andra som har sina sociala förmåner knutna till basbeloppet skall medver­ka lill de önskvärda besparingarna får utskottet framhålla följande. Vårt


 


SfU 1980/81:14                                                       17

svenska sociala trygghetssystem bygger på solidaritet mellan olika grupper - mellan generationerna, mellan den som är i aktivt arbete och den som är pensionär. Solidariteten måste innebära att den som har höga förvärvsin­komster via samhället får bidra till att stödja de ekonomiskt svagare grupperna. På samma sätt är det rimligt att de som har höga pensionsin­komster medverkar till att de som har de lägsta pensionerna kan få en förbättring. Utskottet anser att det är särskilt viktigt att solidariteten med de sämst ställda kommer till uttryck i kärva tider och att det bedrivs en socialt medveten fördelningspolitik. I del sammanhanget kan erinras om att socialministern inledningsvis i propositionen ullalar att det självfallet inte kan komma i fråga all i besparingssyfte vidta några åtgärder som skulle kunna äventyra vård och ekonomisk trygghet för sådana grupper som barnfamiljer, åldringar, sjuka och handikappade. Hon anför också all de åtgärder som föreslås tar sikte på att medverka till en viss uppbroms­ning av kostnadsökningarna för staten och den allmänna försäkringen utan att leda till försämringar av de grundläggande trygghetsanordningarna. Särskilt väsentligt är det enligt propositionen att skydda de mest utsatta grupperna.

Ändringen av basbeloppsberäkningen kommer inle heller all få så stora konsekvenser för pensionärerna som det görs gällande i motion 75. Av finansutskottets yttrande framgår alt om de nu föreslagna reglerna hade tillämpats från hösten 1976 skulle den justerade indexen ha varit endast mellan 5 och 6% lägre än konsumentprisindex i september 1980, i stället för, såsom påståtts i motionen, drygt 8%.

De som bara har folkpension eller folkpension och en låg ATP bör enligt utskottels uppfattning få en fortsatt förbättring. Enligt tidigare riksdagsbe­slut skall pensionstillskotten höjas den I juli 1981 med 4 % av basbeloppet för ålderspensionär och med 8 % av samma belopp till förtidspensionär. Delta kommer att medföra en ökad trygghet för denna grupp av pensionä­rer. Dessutom har socialministern i propositionen anfört alt hon senare kommer att återkomma med förslag om förbättring av pensionstillskotten.

Som svar på en fråga i riksdagen den 27 november 1980 om basbeloppets betydelse för socialt svaga grupper har budgetministern bekräftat all ett nyligen påbörjat utredningsarbete inom regeringskansliet kommer all leda till förslag som skyddar bl. a. de handikappade. Därutöver, anförde bud­getministern, får regeringen i budgetpropositionen återkomma till frågan i de faU där det finns särskilda motiv för del. Budgelminislern nämnde därvid särskilt sådana områden som handikappersättning, vårdbidrag, barnpension, barntillägg och bidragsförskott. Vidare anförde budgetminis­tern att han under år 1981 kommer all lägga fram förslag om alt existens-minimibeloppen också i fortsättningen skall anknytas till utvecklingen av konsumentpriserna.

Utskottet får i anslutning härtill nämna att en ändrad beräkning av basbeloppet i enlighet med förslaget i vissa fall - genom att den nedre 2   Riksdagen 1980/81. II saml. Nr 14


 


SfU 1980/81:14                                                       18

gränsen för tillhörighet lill försäkringen sänks - kan medföra alt fler personer än f.n. kommer att omfattas av försäkringen. Detta, som bl.a. gäller för handikappersättningen, kommer att medföra ökad grundtrygghet för fler grupper försäkrade.

Utskottet är medvetet om att basbeloppet har fått en vidsträckt använd­ning även utanför den sociala försäkringens område. Såvitt angår författ-ningsreglerade områden så framgår såväl av del ovan anförda som av finansutskottets och lagutskottets yttranden att ett utredningsarbete pågår inom regeringskansliet i syfte alt klarlägga i vilka fall det kan krävas lagändringar. När del gäller förslagets effekter pä ingångna avtal och andra bestående rättsförhållanden har lagutskottet framhållit att det först efter en tolkning av villkoren i varje enskilt fall kan avgöras huruvida del nya basbeloppet kommer att slå igenom. Finansutskottet har pekat på att en omläggning av värdesäkringen på sikt får betydande konsekvenser för relationerna mellan ATP och de slalliga och kommunala kompletterande tjänstepensionsanordningarna. Genom att statligt och kommunalt anställ­da i avlal är tillförsäkrade en viss andel av slullönen i pension och ATP i fortsättningen kommer alt svara för en lägre andel av slutlönen kommer stat och kommun - om inte avtalen ändras - att kraftigt få öka sina pensionsåtaganden. Motsvarande gäller för bl. a. delpensioneringen. Så­som finansutskottet har förutsatt utgår också socialförsäkringsutskottet från att dessa frågor som rör den statliga och kommunala ekonomin blir föremål för överläggningar mellan berörda parter.

Mot bakgrund av det ovan anförda tiUstyrker utskottet förslaget i propo­sitionen om ändrade beräkningsgrunder för basbeloppet. Utskottet får emellertid understryka vikten av att regeringen noga följer utvecklingen på området och lägger fram förslag till åtgärder som kompenserar ekonomiskt svaga grupper.

När det gäller frågan om hur man rent tekniskt skall gå till väga för att korrigera den index som skall ligga till grund för basbeloppet i fortsättning­en vill socialförsäkringsutskoltet hänvisa lill finansutskottets yttrande i dessa frågor. Finansutskottet biträder förslaget i propositionen all samtliga energikomponenter som ingår i konsumtionen, nämligen Qärrvärme, eld­ningsolja, hushållsgas, elström och bensin, får spegla hushällens konsum­tion av oljeprodukter. Finansutskottet har också ansett det rimligt att den energiandel som tillämpas i konsumentprisindex också tillämpas för den justerade indexen. Frågor om vad som skall anses vara t. ex. indirekta skatter och subventioner bör, såsom finansutskottet har funnit, i tvek­samma fall underställas statsmakterna för beslut, i stället för all som nu avgöras enbart av indexnämnden. Utskottet förutsätter också i likhet med finansutskottet att regeringen fortlöpande studerar den valda metodens effekter i ett längre perspektiv och lill riksdagen återkommer med de förslag som motiveras av utvecklingen.

Bruttobesparingarna beräknas i propositionen till 700 ä 800 milj. kr. för


 


SfU 1980/81:14


19


1981/82 medan nettoeffekten av förslaget anges till ca 500 milj. kr. Utskot­tet är införstått med alt ytterligare höjningar av pensionstillskotten och andra kompletterande åtgärder som kan behöva vidtas för att skydda svaga grupper i samhället kan reducera besparingseffekten.

Den ändring av författningsförslaget som utskottet föreslår nedan inne­bär endast en språklig korrigering av förslaget.

Slutligen avstyrker utskottet med hänvisning till det anförda yrkande 1 i motion 75, yrkande 1 i motion 103 saml motion 97 såvilt nu är i fråga.

2.7 Utskottets hemställan

Utskottet hemställer

belräffande ändring av beräkningsunderlaget för basbeloppet att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del och med avslag på motion 1980/81:75 yrkande 1, motion 1980/81:97 i motsvarande del och motion 1980/81: 103 yrkande 1 antar det i propositionen framlagda förslaget lill lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring med den ändringen att författ­ningsrummet erhåller följande såsom Utskottets förslag beteck­nade lydelse:


Propositionens förslag

1 kap.

6§

Inom den allmänna försäkringen skall de beräkningar, som anges i denna lag, göras med anknytning till ett basbelopp.

Basbeloppet fastställs av rege­ringen för varje månad och utgör 15400 kronor multiplicerat med det tal, (jämförelsetal), som anger för­hållandel mellan det allmänna pris­läget under andra månaden före den som basbeloppet avser och prislä­get i juni 1980. Därvid skall i enlig­het med föreskrifter som meddelas av regeringen för tid efter oktober 1980 förändringarna i det allmänna prisläget beräknas med bortseende från indirekta skatter, tullar, av­gifter och ändringar i energipriser samt tillägg göras för subventioner. Basbeloppet avrundas till närmaste hundratal kronor.

Basbeloppet får ändras endast om jämförelsetalet har ändrats med


Utskottets förslag

1 kap.

Inom den allmänna försäkringen skall de beräkningar, som anges i denna lag, göras med anknytning till ett basbelopp.

Basbeloppet fastställs av rege­ringen för varje månad och ulgör 15400 kronor multiplicerat med del tal, (jämförelsetal), som anger för­hållandet mellan det allmänna pris­lägel under andra månaden före den som basbeloppet avser och prislä­get i juni 1980. Därvid skall i enlig­het med föreskrifter som meddelas av regeringen för tid efter oktober 1980 förändringarna i det allmänna prisläget beräknas med bortseende från indirekta skatter, tullar, av­gifter och ändringar i energipriser samt med tillägg för subventioner. Basbeloppet avrundas lill närmaste hundratal kronor.

Basbeloppet får ändras endast om jämförelsetalet har ändrats med


 


SfU 1980/81:14                                                                      20

Propositionens förslag                                      Utskottets förslag

minst tre procent sedan närmast fö- minst tre procent "sedan närmast fö­
regående ändring av basbeloppet
regående ändring av basbeloppet
gjordes.
                                                                        gjordes.

3 Ändring av reglerna för kommunalt bostadstillägg till folkpension

(Bil. 4, p. 2 I prop.)

3.1 Yrkandena

Propositionen

Regeringen föreslår riksdagen att

1.  anta förslaget till lag om ändring i lagen (1962: 392) om hustrutiliägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension,

2.  godkänna de av regeringen förordade ändringarna i slatsbidragsreg-lerna för kommunalt bostadstillägg till folkpension.

Det i propositionen intagna författningsförslagel är följande.

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt bostads­tillägg till folkpension

Härigenom föreskrivs alt 4§ lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                                            Föreslagen lydelse


Hustrutiliägg och kommunall
           Hustrutiliägg och kommunall
bostadstillägg minskas med en tred-
bostadstillägg minskas med en tred­
jedel av den pensionsberättigades
jedel av den del av den pensions­
årsinkomst i vad den må överstiga
berättigades årsinkomst som över­
för den som är gift ettusenfemhund-
stiger 750 kronor för den som är gift
ra kronor och för annan tvåtusen
och 7 000 kronor och för annan,
kronor.

Minskning skall, där rätt till såväl hustrutillägg som kommunall bostads­tillägg föreligger, göras först å bostadstillägget och därefter å hustrutilläg­get.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1981. Äldre beslämmelser gäller i fråga om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg som avser lid före ikraftträ­dandet.

Lagen omtryckt 1976: 1014.


 


SfU 1980/81; 14                                                      21

Motionerna I motion 1980/81:75 av Sven Aspling m. fl. (s) hemställs att riksdagen

2.   avslår det i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folk­pension,

3.   avslår regeringens förslag om ändringar i statsbidragsreglerna för kommunalt bostadstillägg till folkpension.

1 motion 1980/81:103 av Lars Werner m. fl. (vpk) föreslås 2. att riksdagen beslutar avslå regeringens förstag till lag om ändring i lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg lill folk­pension.

3.2      Gällande bestämmelser

Kommunalt bostadstillägg (KBT) kan utgå till den som är mantalsskri­ven i kommun och uppbär folkpension i form av ålderspension, förtidspen­sion, änkepension eller hustrutillägg. Kommunerna får själva bestämma grunderna för utgivande av bostadstillägg men är bundna av vissa bestäm­melser om inkomstprövning. Dessa innebär i huvudsak att bostadstillägget minskas med en tredjedel av den inkomst som överstiger folkpensionen (inkl. pensionslillskotl) jämte ett belopp på 1500 kr. per år för den som är gift (3000 kr. för makar tillhopa) och 2000 kr. per år för ensamstående. För förtidspensionärer med partiell förtidspension gäller vissa särregler.

Samtliga kommuner i landet utger KBT. Fr.o.m. den 1 januari 1980 beviljas statsbidrag till kommunernas kostnader för KBT. Statsbidrag medges under förutsättning att kommunen genom KBT täcker minst 80% av bostadskostnaden upp till en övre hyresgräns som är densamma som gäller för slatskommunala bostadsbidrag. För år 1980 innebär det en bo­stadskostnad av 700 kr./mån. för ensamstående pensionär och 800 kr./ mån. för makar. Fr.o.m. den I januari 1981 höjs den övre hyresgränsen för statsbidrag lill 750 kr./mån. för ensamstående och 850 kr./mån. för makar. Statsbidrag utgår med 43% av kommunernas kostnader för KBT upp till nämnda bostadskostnader per månad. Kommunerna har möjlighet all medge KBT även för bostadskostnader som överstiger dessa nivåer, men dessa kostnader är inte statsbidragsgrundande. Inom det statskom­munala bostadsbidragssystemet uppgår stalsbidragsandelen fr. o. m. den I januari 1981 också till 43%.

3.3      Propositionen

I propositionen anför socialministern bl. a. följande:

Inkomstprövningsreglerna för KBT skiljer sig från reglerna för de stats­kommunala bostadsbidragen (SKBB) bl. a. genom att inkomslgränsen som nyss har nämnts genom lag är knuten till folkpensionens utveckling inkl.


 


SfU 1980/81:14                                                       22

ett belopp på 2000 kr. för ensamstående och 3000 kr. för makar tillsam­mans. Genom basbeloppsförändringarna justeras dessa inkomstgränser upp automatiskt. Inom SKBB-systemet fastställer däremot statsmakterna årligen vissa beloppsgränser för inkomstprövningen. Den för år 1981 fast­ställda gränsen för när inkomsten för ensamstående utan barn börjar redu­cera utgående SKBB har varit oförändrad sedan år 1978. Under samma tid har motsvarande inkomslgräns för KBT genom folkpensionens och pen­sionstillskottens utveckling i realiteten höjts med över 6000 kr. för en ensam pensionär. Chefen för bostadsdepartementet kommer senare denna dag att anmäla sin avsikt att i 1981 års budgetproposition föreslå att inkomstgränsen i SKBB-systemet skall differentieras med avseende på om hushållet består av en person eller av makar, att differentieringen bör göras genom att inkomstgränsen för ensamstående ulan barn sänks samt att ändringen bör träda i kraft den 1 januari 1982.

Socialministern menar att det inte är självklart all utbyggnaden av pen­sionstillskotten och de indexmässiga pensionshöjningarna skall leda till automatiska höjningar av den reella gränsen för inkomstprövningen av KBT. Mot bakgrund av att inkomstgränsen inom SKBB-systemet har legal stilla under flera år och kommer alt föreslås sänkt för de ensamslåendes del medan motsvarande inkomstgräns för KBT i realiteten har höjts avse­värt, finns det enligl socialministerns mening anledning all ompröva in­komstprövningsreglerna. Socialministern pekar i det sammanhanget på att pensionstillskotten enligt tidigare riksdagsbeslut kommer all höjas den 1 juli 1981 samt att hon inledningsvis har uttalat att hon senare kommer att återkomma med förslag om förbättring av pensionstillskotten. I avvaktan på resultatet av den översyn av de olika bostadsstöden som pågår bör ändringen i KBT-reglerna enligt socialministern begränsas till en justering av beloppsgränsen för inkomster utöver folkpension och pensionstillskott.

Mot bakgrund av det anförda föreslår socialministern alt inkomstpröv­ningsreglerna för hustrutiliägg och KBT fr. o. m. den I juli 1981 ändras så att gränsen för inkomst utöver folkpension och pensionstillskott sänks från f. n. 2000 kr. till I 000 kr. för ensamslående och från f n. 1 500 kr. till 750 kr. för var och en av makar. Ändringen innebär enligt socialministern att den som utöver folkpension och pensionstillskott har inkomster över nämnda belopp får en minskning av KBT-beloppet med högsl 333 kr. per år jämfört med nuvarande regler.

Socialministern uttalar att den beräknade besparingen - ca 180 milj. kr. per år — liksom den besparing som senare kommer att föresläs inom SKBB-systemet i sin helhet bör tillföras statsbudgeten. Detta bör ske genom alt procentsatsen för statsbidraget till KBT och SKBB ändras från 43 % till 38% den I juli 1981. Eftersom de ändrade bidragsreglerna kommer att påveka utbetalningen av statsbidraget till KBT försl under år 1982 ämnar socialministern återkomma lill anslagsberäkningen i budgetproposi­tionen för budgetåret 1981/82.


 


SfU 1980/81:14                                                                  23

3.4      Motionerna

I motion 75 anför Sven Aspling m.fl. all man frän socialdemokratisk sida har krävt en samordning av bostadsstöden inom KBT- och SKBB-systemen. I avvaktan på resultatet av pågående utredningsarbete om en sådan samordning anser motionärerna att någon ändring nu inle skall göras i fråga om KBT. Regeringsförslagel skall enligl motionärerna också bedö­mas mol bakgrunden av alt stora hyreshöjningar föreslår och att värdebe­ständigheten i pensionerna föreslås urholkad.

I motion 103 avvisar motionärerna, Lars Werner m.fl., förslaget om ändring av inkomslprövningsgränserna.

3.5      Utskottet

I propositionen föreslås att inkomslprövningsreglerna för hustrutillägg och KBT ändras så att gränsen för inkomst utöver folkpension och pen-sionstillskoU sänks fr.o.m. den I juH 1981 från 2000 kr. till 1000 kr. för ensamstående och från 1 500 kr. till 750 kr. för var och en av makar. För att den beräknade besparingen av förslaget på ca 180 milj. kr. per år i sin helhet skall tillföras statsbudgeten föreslås samtidigt en sänkning av pro­centsatsen för statsbidraget till KBT från 43% till 38%. Den föreslagna ändringen av stalsbidragsandelen har beräknats med utgångspunkt i dels besparingen inom KBT, dels aviserade besparingar inom SKBB-systemet. I propositionen hänvisas till att bosladsminislern har för avsikt att i 1981 års budgetproposition lägga fram förslag som innebär en besparing på 260 milj. kr. (bil. 12 s. 2-4). Under förutsättningen all också denna besparing skall tillföras statsbudgeten medför summan av besparingarna inom de båda systemen enligt propositionen att bidragsgränserna inom såväl KBT som SKBB-systemet kan ändras till 38% den Ijuli 1981.

Med hänvisning i huvudsak till pågående ulredning om samordning av bostadsstöden begär Sven Aspling m.fl. i motion 75 att riksdagen skall avslå de framlagda förslagen om inkomstprövnings- och statsbidrags-gränser inom KBT-systemet. I motion 103 av Lars Werner m.fl. yrkas avslag på förslaget om ändrade beslämmelser för inkomstprövning.

Civilutskollet har i sitt betänkande CU 1980/81:5 om besparingar i statsverksamheten, m.m., funnit att de aviserade besparingseffekterna inom SKBB-systemet blir lägre än vad som antagits i propositionen. Enligt vad civilutskottet har erfarit kommer bostadsministern i 1981 års budget­proposition — delvis på grundval av nytt statistiskt material - att presente­ra ytterligare beräkningar i avsikt att bl. a. belysa besparingseffekterna. Vidare kan, enligt civilutskollet, ytterligare förslag komma att aktualiseras av bostadsministern i anslutning lill de definitiva ställningstagandena.

Socialförsäkringsutskottets majoritet har den 25 november 1980 i yttran­de (SfU 1980/81: I y) till skatteutskottet över vissa förslag i proposition


 


SfU 1980/81:14                                                                      24

1980/81:42 om ändrade regler för villabeskattningen, m.m., tillstyrkt bifall till ett förslag om sänkning av inkomstprövningsgränsen från 2000 kr. till 1000 kr. för pension till änka efter man som avlidit före den 1 juli 1960. Förslaget är enligt proposition 1980/81:42 en följdändring lill den i före­varande proposition föreslagna ändringen av beloppsgränserna för inkomst utöver folkpension och pensionstillskott inom KBT-systemet.

I konsekvens med ställningstagandet i det förenämnda yttrandet tillstyr­ker utskottet förslaget om att inkomstprövningsreglerna för hustrutillägg och KBT fr. o. m. den I juli 1981 ändras så alt gränsen för inkomst utöver folkpension och pensionstillskott sänks till 1000 kr. för ensamstående och till 750 kr. för var och en av makar. Det sagda innebär att utskottet avstyrker yrkande 2 i såväl motion 75 som motion 103. — Del av utskottet i hemställan framlagda förslaget till lagändring saknar materiellt innehåll och innebär endast att utskottet rättar en felskrivning.

Förslaget i propositionen om en ändring av procentsatsen för statsbidra­get till KBT från 43% till 38% den IjuH 1981 har samband med en aviserad besparing och motsvarande ändring av statsbidragsreglerna inom SKBB-systemet. Utskottet godkänner den förordade ändringen av statsbidrags-reglerna för KBT. Utskottet avstyrker med det anförda bifall till yrkande 3 i motion 75.

3.6 Utskottets hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande inkomstprövningsreglerna

att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del och med avslag på motion 1980/81:75 yrkande 2 och motion 1980/ 81: 103 yrkande 2 antar del i propositionen framlagda förslaget lill lag om ändring i lagen (1962:392) om hustrutillägg och kom­munall bosladstiUägg till folkpension med den ändringen att för-faltningsrummet erhåller följande såsom Utskottets förslag be­tecknade lydelse:

Propositionens förslag                                       Utskottets förslag

4                                                   §
Hustrutillägg och kommunalt
         Hustrutillägg och kommunalt
bostadstillägg minskas med en tred-
bostadstillägg minskas med en tred­
jedel av den del av den pensions-
jedel av den del av den pensions-
berättigades årsinkomst som över-
berättigades årsinkomst som över­
stiger 750 kronor för den som är gift
stiger 750 kronor för den som är gift
och I 000 kronor och för annan.
     och 1 000 kronor för annan.

Minskning skall, där rätt till såväl hustrutillägg som kommunall bostads­tillägg föreligger, göras försl å bostadstillägget och därefter å huslrutilläg-gel.


 


SfU 1980/81:14                                                                   25

2. belräffande statsbidragsreglerna för kommunalt bostadstillägg all riksdagen med bifall lill propositionen i motsvarande del och med avslag på motion 1980/81:75 yrkande 3 godkänner de av regeringen förordade ändringarna i statsbidragsreglerna för kom­munalt bostadstillägg lill folkpension.

4    Ändrad kompensationsnivå inom delpensionsförsäkringen

(Bil. 4, p. 3 i prop.)

4.1 Yrkandena

Propositionen

Regeringen föreslår riksdagen alt anta följande förslag lill lag om ändring i lagen (1979: 84) om delpensionsförsäkring.

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring

Härigenom föreskrivs alt 11 § lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

11  §
Delpension fastställs lill belopp
         Delpensionen   fastställs   lill   det

som motsvarar 65 procent av den     belopp som motsvarar 50 procent
försäkrades pensionsunderlag.
  av den försäkrades pensionsunder-

lag.

Fastställd delpension anknyts lill basbeloppet och omräknas vid föränd­ring av delta.

Denna lag träder i kraft den I januari 1981. Äldre beslämmelser gäller fortfarande för den som har rätt lill delpension för december månad 1980, under förutsättning all delpensionen grundar sig på ansökan som kommit in till den allmänna försäkringskassan före den 1 december 1980.

Motionerna I motion 1980/81:75 av Sven Aspling m.fl. (s) hemställs att riksdagen

4.    avslår det i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring i vad avser den som efter arbels-tidsminskningen förvärvsarbetar enbart som anställd,

5.    begär förslag av regeringen rörande de ändringar av delpensionsför­säkringen för egenförelagare som förordats i motionen.


 


SfU 1980/81:14                                                                      26

6. begär förslag av regeringen rörande fördelning av de administrativa

kostnaderna för delpensionsförsäkringen. I motion 1980/81:103 av Lars V/erner m.fl. (vpk) föreslås 3. alt riksdagen beslutar avslå regeringens förslag lill lag om ändring i

lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring.

4.2 Gällande bestämmelser

Delpensionsförsäkringen för arbetstagare trädde i kraft den I juli 1976. Fr. o. m. den I januari 1980 har möjligheten all få delpension utsträckts till att omfatta i princip alla förvärvsarbetande, dvs. även egna företagare och uppdragstagare. De förvärvsarbetande i åldrarna mellan 60 och 65 år har genom denna pensionsform ekonomisk möjlighet all minska sin arbetsin­sats genom att övergå lill deltidsarbete i kombination med delpension.

För att delpension skall utgå krävs enligt huvudregeln att den försäkrade har haft ATP-grundande inkomsl under sammanlagt minst tio år fr. o. m. 45 års ålder. Härvid inräknas också år då försäkrad på grund av bl. a. undan­lagande från ATP inle har tillgodoräknats pensionsgrundande inkomsl. Vidare krävs alt den försäkrade har förvärvsarbetat under fem av de senaste tolv månaderna före övergången lill delpension. Arbetstiden för anställda skall minskas med minst fem limmar i veckan medan egna företa­gare måste reducera sin arbetstid med i genomsnitt minst hälften. Arbetsti­den skall efter arbetstidsminskningen uppgå till i genomsnitt minst 17 timmar i veckan.

Delpension utgår med 65% av den försäkrades pensionsunderlag. För anställd är pensionsunderlaget skillnaden mellan hans normala förvärvsin­komst före arbelstidsminskningen och den förvärvsinkomst som han kan antas ha tills vidare efter arbetstidsminskningen. För egna företagare m. fl. är pensionsunderlagel hälften av den genomsnittliga förvärvsinkomsten för de tre närmaste åren före arbetstidsminskningen. Delpensionen är pen­sionsgrundande för ATP och är knuten lill basbeloppet.

Delpension får inle beviljas för längre tid tillbaka än tre månader före ansökningsmånaden.

Försäkringen finansieras genom avgifter från arbetsgivare och egna före­tagare. Avgiften, som f n. uppgår lill 0,50% av avgiftsunderiaget, tillförs en särskild fond som förvallas av riksförsäkringsverket.

4.3 Propositionen

I propositionen föreslås att pensionsnivån inom delpensionsförsäkringen fr. o. m. den 1 januari 1981 sänks från 65 % till 50%. De nuvarande reglerna bör enligt propositionen också i fortsättningen gälla för dem som har rätt till delpension för december månad 1980 under förutsättning alt delpensio­nen grundar sig på en ansökan som kommit in före den 1 december 1980.


 


SfU 1980/81:14                                                                      27

Avsikten är att de äldre reglerna skall gälla för dessa personer även när det blir fråga om omprövning av delpensionen.

Förslaget läggs fram mol bakgrund av vissa uppgifter om antalet delpen­sionärer, kostnåderna för försäkringen och delpensionsfondens under­skott. Socialministern hänvisar lill budgelminislerns uttalanden i proposi­tionen om all det i det rådande ekonomiska lägel och med hänsyn till de fortgående kostnadsökningarna inom delpensionssyslemel är nödvändigt att nu ompröva förmånsnivån inom delpensioneringen. I propositionen noteras bl. a. att industriarbeiarlönen ökade med i genomsnitt 24% mellan åren 1976 och 1979 medan motsvarande ökning av basbeloppet och därmed delpensionsbeloppen var 32%. Socialministern ifrågasätter om det mol bakgrund av den hittillsvarande utvecklingen framstår som tillräckligt lön­samt att utföra heltidsarbete i jämförelse med att uppbära delpension. En något lägre kompensalionsnivå inom delpensioneringen skulle enligt soci­alministern ge en klarare motivering för fortsatt heltidsarbete ulan alt syftet med delpensioneringen därmed behöver äventyras.

En sänkning av pensionsnivån till 50% av inkomstbortfallet motsvarar enligt propositionen en kompensalionsnivå på drygt 80% av den föregåen­de inkomsten, mätt i disponibel inkomst för en industriarbetare med ge­nomsnittsinkomst. Med nuvarande bestämmelser är motsvarande siffra 85-90%.

Besparingseffekten, som enligl propositionen är svår alt beräkna, har angetts till ca 150 milj. kr. per år i nuvarande prisläge. Med hänvisning till det betydande underskotlet i delpensionsfonden - 473 milj. kr. vid utgång­en av andra kvartalet 1980 - och lill osäkerheten i beräkningarna om kostnadsförändringarna finner socialministern fn. inle skäl att justera avgiften lill delpensioneringen.

4.4 Motionerna

Motionärerna i motion 75, Sven Aspling m.fl., hänvisar lill en rapport från riksförsäkringsverket i september 1980 — Erfarenheter av delpensio­neringen t. o.m. augusti 1980. I motionen anförs bl. a. alt av riksförsäk­ringsverkels rapport framgår alt det inte finns fog för uppfattningen att del skulle ha blivit mer gynnsamt att delpensionera sig än alt förvärvsarbeta.

Mot bakgrund av den tveksamhet som motionärerna uttalade i motion 1978/79:183 med anledning av proposition 1978/1979:69 om delpension för egenförelagare m. m. finner de - vid den förnyade prövning som gjorts i anledning av föreliggande proposition - att de av besparingsskäl kan godta propositionens förslag om en kompensalionsnivå på 50% för egenförela­gare. Riksförsäkringsverkels rapport ger enligt motionärerna inle något stöd för en försämrad kompensationsnivå för de anställda, varför proposi­tionens förslag i denna del bör avslås. - Med utgångspunkt i den i proposi­tionen beräknade besparingen uppskattar motionärerna alt den av dem godtagna besparingen uppgår lill ca 20 milj. kr.


 


SfU 1980/81:14                                                                       28

I motionen begärs vidare, med hänvisning till motion 1978/79:183 och lill besparingssynpunkten, förslag om vissa restriktioner i fråga om delpension för egenförelagare. Förslagen är följande. Endast den som är ansluten till ATP-systemet skall kunna få delpension. Egenförelagares och uppdragsta­gares genomsnittliga förvärvsinkomst före arbelstidsminskningen skall be­räknas med ledning av de pensionspoäng som kan tillgodoräknas för de närmaste fem åren före arbelstidsminskningen. Avgiften från dessa kate­gorier skall tillföras en särskild fond, från vilken delpensioner jämte admi­nistrativa kostnader skall betalas. - Den kostnadsmässiga besparingen beräknas till ca 5 milj. kr. i ett fullfunklionsstadium.

Enligt motionärernas mening är del också rimligt att delpensionsfonden fr.o.m. nästa budgetår ersätter riksförsäkringsverket och försäkringskas­sorna deras kostnader för administration av försäkringen. I motionen begärs förslag härom i 1981 års budgetproposition. - Effekterna på budge­ten beräknas till ca 6 milj. kr.

I motion 103 av Lars Werner m.fl. betecknas förslaget i propositionen som oacceptabelt. Motionärerna yrkar därför avslag på förslaget.

4.5 Utskottet

I propositionen föresläs alt pensionsnivån inom delpensionsförsäkringen sänks fr.o.m. den 1 januari 1981 från nuvarande 65% till 50% av det inkomstbortfall som uppslår vid övergången till deltidsarbete. De nuvaran­de reglerna skall enligl propositionen gälla även fortsättningsvis för dem som har rätt lill delpension för december månad 1980. förutsatt att delpen­sionen grundas på en ansökan som kommit in lill försäkringskassan före den I december 1980. I sammanhanget bör också erinras om all delpension utges månadsvis och inte får beviljas för längre tid tillbaka än tre månader före ansökningsmånaden.

I motion 103 begär Lars Werner m.fl. avslag på förslaget i propositionen medan Sven Aspling m.fl. i motion 75 yrkar avslag såvitt förslaget rör anställda förvärvsarbetande.

Såsom kommit till uttryck i propositionen är det också utskottets upp­fattning alt det i rådande ekonomiska läge och av kostnadsskäl är nödvän­digt alt något sänka förmånsnivån inom delpensionsförsäkringen. En sänk­ning av pensionsnivån till 50% av inkomstbortfallet innebär enligt proposi­tionen all kompensationsnivån mätt i disponibel inkomsl för en industriar­betare med genomsnittsinkomst skulle motsvara drygt 80% av inkomsten före arbetstidsminskningen. Motsvarande siffra är f n. 85-90%. Utskottet finner mot bakgrund av del anförda att den föreslagna ändringen till 50% kan tillstyrkas eftersom den innebär att den som har behov av alt minska sin arbetsinsats alltjämt kommer att få ett starkt ekonomiskt stöd. Syftet bakom delpensionsreformen kan därmed inle anses äventyrat.

Med hänsyn lill alt riksdagen kommer att behandla de föreliggande


 


SfU 1980/81:14                                                                       29

förslagen i propositionen först efter den I december 1980 anser utskottet alt gränsen för när ansökan skall ha kommit in bör flyttas fram till den I januari 1981. Den av utskottet förordade ändringen innebär att äldre be­stämmelser fortfarande skall gälla för den som har rätt lill delpension för december månad 1980 under förutsättning all ansökan har kommit in före den I januari 1981. De äldre reglerna skall i dessa fall gälla också när fråga uppkommer om omprövning av delpensionen.

För alt oklarhet inte skall råda om vad som skall gälla för den som har rätt lill delpension för oktober, november eller december månader 1980 men som kommer in med ansökan efter den I januari 1981 föreslår utskot­tet att ett förtydligande sker på denna punkt i övergångsbestämmelserna. Förslaget innebär att pensionsnivån bestäms till 65% för aktuella pen­sionsbelopp för tiden före den 1 januari 1981 och till 50% för liden därefter.

Utskottet, som anser alt samtliga här föreslagna ändringar skall omfatta alla förvärvsarbetande, avstyrker med det anförda bifall till yrkande 4 i motion 75 och yrkande 3 i motion 103.

I motion 75 begärs också, som framgår ovan, förslag om vissa ändrade regler för delpension till egenförelagare m. m. samt förslag om all delpen­sionsfonden skall ersätta riksförsäkringsverket och försäkringskassorna för deras administrativa kostnader för försäkringen.

I sitt av riksdagen godkända betänkande SfU 1978/79:14 med anledning av proposition 1978/79:69 om delpension för egenförelagare m.m. av­styrkte utskottet bifall till de förslag om beslämmelser och fondbildning rörande egenförelagares delpension som nu på nytt förs fram i motion 75. Utskottet anser all riksdagen bör vidhålla sitt tidigare ställningslagande och avstyrker därför bifall lill yrkande 5 i förevarande motion.

Mot bakgrund bl. a. av det betydande underskott som delpensionsfon­den f. n. uppvisar finner ulskollel inle skäl tillstyrka bifall lill yrkande 6 i motion 75.

I propositionen har besparingseffekten beräknats till ca 150 milj. kr. per år i nuvarande prisläge. Del betonas i propositionen all kostnadsföränd­ringarna är svåra alt bedöma. Det har inte heller angetts eller gått att få någon uppfattning om vid vilken tidpunkt besparingen kan bedömas uppgå till 150 milj. kr. per år.

4.6 Utskottets hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande pensionsnivån inom delpensionsförsäkringen

att riksdagen med anledning av propositionen i motsvarande del och med avslag pä motion 1980/81:75 yrkande 4 och motion 1980/81:103 yrkande 3 antar del i propositionen framlagda försla­get till lag om ändring i lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring med den ändringen alt övergångsbestämmelserna erhåller föl­jande såsom Utskottets förslag betecknade lydelse:


 


SfU 1980/81:14                                                                   30

Propositionens förslag                   Utskottets förslag

Denna lag träder i kraft den 1 ja- Denna lag träder i kraft den I ja­
nuari 1981. Äldre beslämmelser nuari 1981. Äldre bestämmelser
gäller fortfarande för den som har gäller fortfarande för den som har
rätt till delpension för december rätt lill delpension för december
månad 1980, under förulsällning all månad 1980, under förutsättning att
delpensionen grundar sig på ansö- delpensionen grundar sig på en an­
kan som kommit in till den all- sökan som kommit in till den all­
männa försäkringskassan före den I manna försäkringskassan före
december 1980.
                           ikraftträdandet.   Har  en   ansökan

om delpension gjorts efter ikraftträ­dandet och avser ansökningen rätt till delpension från och med okto­ber, november eller december må­nader 1980, skall äldre bestämmel­ser gälla för de pensionsbelopp som avser dessa månader.

2.    beträffande ändrade regler jör delpension till egenförelagare alt riksdagen avslår motion 1980/81:75 yrkande 5,

3.    beträffande ersättning från delpensionsfonden att riksdagen avslår motion 1980/81:75 yrkande 6.

5   Sjuklöneperiod inom sjukförsäkringen, m. m.

(Bil. 4, p. 4 i prop.)

5.1  Propositionen

I propositionen anmäler socialministern att hon senare skall föreslå regeringen att sjukpenningkommitlén (S 1978:04) får i uppdrag all senast den 1 mars 1981 komma in med dels en redovisning av sitt utredningsupp­drag i vad avser ersättning för inkomstbortfall vid sjukdom, dels underlag lill olika alternativ för att uppnå kostnadsbesparingar inom ersättningssys­temet vid sjukdom.

5.2 Yrkandena

Motionerna

I motion 1980/81:75 av Sven Aspling m.fl. (s) hemställs aU riksdagen 7. beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad i motionen

anförts om sjuklöneperiod inom sjukförsäkringen m. m. I motion 1980/81: 103 av Lars Werner m. fl. (vpk) föresläs 9. alt riksdagen uttalar att sjukpenningersätlningen även framgent bör

administreras av försäkringskassan under hela den försäkrades sjukperiod.


 


SfU 1980/81:14                                                       31

5.3 Utskottet

Sjukpenningförsäkringen omfatlar förvärvsarbetande över 16 år, som har en sjukpenninggrundande inkomsl om minst 6000 kr. Sjukpenningen, som utgår fr.o.m. dagen efter del försäkringskassan fått anmälan om sjukdomsfallet, kompenserar i princip 90% av inkomstbortfallet. Försäk­rade som inle har en sjukpenninggrundande inkomst som överstiger 6000 kr. kan i vissa fall vara försäkrade genom den s. k. hemmamakeförsäkring-en.

Sjukpenningkommittén tillsattes år 1978 för all göra en översyn av sjukpenningförsäkringen i syfle att mildra vissa ogynnsamma effekter av del nuvarande sjukpenningsystemet. I direktiven år 1978 påtalas effekter p.g. a. att sjukpenning inle utges för insjuknandedagen, effekter p.g.a. den s. k. fridagsregeln, effekter för delårs- och deltidsanställda och effekter p. g. a. att sjukpenningen inte påverkas av retroaktiva lönehöjningar. Som ett alternativ för att komma till rätta med de nämnda effekterna skall kommittén pröva förutsättningarna alt införa en period under vilken ar­betsgivarna skall svara för sjukersättningen. Kommittén bör enligt de nämnda direktiven bedriva sitt arbete skyndsamt och med sikte på alt kunna redovisa ett samlat utredningsförslag.

I propositionen erinras om alt det helt övervägande antalet sjukfall är kortvariga och att det är av stor betydelse alt ersättningssystemet för de första dagarnas sjukfrånvaro är smidigt och effektivt.

Enligl propositionen kan de sammanlagda sjukpenningkoslnaderna för den första resp. de två första veckorna i sjukfallen beräknas lill omkring 3000 resp. 5000 milj. kr. Införandet av en sjuklöneperiod som omfattar de första en eller två veckorna av en sjukperiod kan beräknas minska sjukför­säkringens utgifter med i första hand den del av de nyssnämnda beloppen som utgör sjukpenning till anställda. För statens del skulle detta innebära en minskning av statsbidragskostnaden i storleksordningen 500-700 milj. kr.

Mot bakgrunden härav anser socialministern del angelägel att snarast möjligt få de nämnda frågorna kring ett sjuklönesyslem klariagda och hon uppger att hon avser att senare föreslå regeringen all sjukpenningkommit­tén skall få i uppdrag alt senast den 1 mars 1981 komma in med en redovisning av sill utredningsuppdrag i vad avser ersättning för inkomst­bortfall vid sjukdom. Mot bakgrund av sjukförsäkringens kostnadsutveck­ling och det samhällsekonomiska läge som cheferna för ekonomi- och budgetdepartemenlen har redovisat i propositionen finns det enligl social-minisiern också anledning överväga möjligheterna att uppnå kostnadsbe­sparingar genom ett ökat inslag av självrisk inom sjukförsäkringssystemet. Utöver vad som angetts i kommitténs direktiv från år 1978 bör därför sjukpenningkommittén få i uppdrag att senast ovannämnda dag inkomma med underlag till olika alternativ för att uppnå kostnadsbesparingar inom


 


SfU 1980/81:14                                                                      32

ersättningssystemet vid sjukdom, t. ex. i form av lägre kompensationsnivå under de första dagarna i en sjukperiod eller införande av syslem med karens. Kommittén bör därvid ha som utgångspunkt alt besparingarna skall påverka olika grupper på i princip likartat sätt.

Tilläggsdirektiv lill kommittén i enlighet med ovanslående har utfärdals enligl beslut vid regeringssammanträde den 2 oktober i år.

Sven Aspling m.fl. framhåller i motion 75 att det är nödvändigt att del arbete som skall ske för att belysa för- och nackdelar med olika sätt all lösa problem inom nuvarande sjukförsäkringssystem ges tillräcklig tid. Del är vidare angelägel all sjukpenningkommitténs arbete får fullföljas i enlighel med den arbetsplanering som nu föreligger och att den inle ställs inför en omdiskuterad uppgift att på diktat från regeringen föreslå ett återinförande av karensdagar inom sjukförsäkringen. Motionärerna pekar också på en rad problem som enligl deras mening skulle följa med ett sjuklönesystem. Genom all arbetsgivaren får en konlrollapparal kan trycket på anställda som har problem med hälsan öka och en hårdare sortering bland arbetssö­kande bli följden. Motionärerna menar också all de administrativa vinster­na är tveksamma och att ett sjuklönesystem bl. a. medför särskilda pro­blem för arbetsgivare med få anställda. Motionärerna begär att riksdagen ger regeringen till känna vad de anfört om inriktningen av arbetet och tidsförhållandena för sjukpenningkommitlén.

Lars Werner m.fl. anser i motion 103 all det mol bakgrund av det resonemang som förts i propositionen om införande av en sjuklöneperiod inom sjukförsäkringen finns anledning för riksdagen alt uttala all admini­strationen av sjukpenningersättningen även framgent bör skötas av försäk­ringskassan under hela den försäkrades sjukperiod.

Utskottet delar socialministerns uppfattning alt del med hänsyn lill det ekonomiska lägel är nödvändigt att snarast få fram underlag för bedömning av om sjukförsäkringens kostnader kan minskas och administrationen förenklas. I propositionen och även i de tilläggsdirektiv som sjukpenning­kommittén numera erhållit har särskilt framhållits att det kan finnas behov av särskilda åtgärder för att förhindra all vissa handikappade och andra personer med svag hälsa uteslängs från anställning p.g.a. risken att de kommer all medföra högre sjuklönekostnader. Angelägenheten av att kommittén uppmärksammar behovet av särskilda åtgärder för att eliminera vissa ogynnsamma effekter som kan uppkomma för förelag med ett fåtal anställda vid införandel av ett sjuklönesystem har också underslrukits. Likaså har angivits all en utgångspunkt för kostnadsbesparingen inom systemet skall vara att besparingarna skall påverka olika grupper på i princip likartal säll. Den kritik som framförts i motion 75 saknar därför enligl utskoltels mening grund och utskottet avstyrker bifall till nämnda motion såvitt avser yrkande 7 ävensom till yrkande 9 i motion 103.


 


SfU 1980/81:14                                                                      33

5.4 Utskottets hemställan

Utskottet hemställer

1.          beträffande sjukpenningkommitténs arbete

att riksdagen avslår motion 1980/81:75 yrkande 7,

2. beträffande administrationen av sjukpenningförsäkringen
att riksdagen avslår motion 1980/81: 103 yrkande 9.

6    Enhetlig ersättningsnivå inom tandvårdsförsäkringen

(Bil. 4, p. 5 i prop.)

6.1 Propositionen

I propositionen förordar socialministern alt reglerna för kostnadsfördel­ningen i tandvårdstaxan (1973:638) fr.o.m. den 1 januari 1981 ändras så, att kostnader för ädla metaller och annat material, som används i tandlek­niskt arbete, fördelas mellan patienten och försäkringen på samma sätt som övriga kostnader enligl tandvårdstaxan.

6.2 Yrkandena

Motionerna I motion 1980/81:75 av Sven Aspling m.fl. (s) hemställs alt riksdagen 9. beslutar som sin mening ge regeringen lill känna vad i motionen

anförts om ändringar i tandvårdsförsäkringen.

I motion 1980/81: 103 av Lars Werner m.fl. (vpk) föreslås

6. att riksdagen uttalar att förändringar av tandvårdstaxan (1973:638) så

som förordas i propositionen ej bör ske.

6.3 Utskottet

Tandvårdsförsäkringen ersätter den försäkrades kostnader för tandvård enligl den av regeringen utfärdade tandvårdstaxan med 50% av arvodet för vården upp till 2 500 kr. och med 75 % av arvodet över detta belopp. Vidare ersätts hela kostnaden för ädla metaller och annat material som används i tandlekniskt arbete och som finns upptaget på en av riksförsäkringsverket utfärdad prislista.

Förslaget i propositionen innebär alt försäkringen i fortsättningen kom­mer att svara för 50 % av samtliga tandvårdskostnader upp lill 2 500 kr. och för 75% av de kostnader som överstiger detta belopp. Ändringen beräknas medföra en minskning av försäkringens kostnader med 150 milj. kr. per år.

Motionärerna i motion 75 av Sven Aspling m. fl. anför alt de kan accep­tera förslaget om en sänkt ersättningsnivå för ädla metaller m. m. endast 3    Riksdagen 1980/81. II saml. Nr 14


 


SfU 1980/81:14                                                       34

under förutsättning att arvodel för förebyggande tandvård ersätts med 75 % i enlighet med vad som var fallet före den I juli i år. En återgång till en ersättningsnivå om 75% för förebyggande vård kan enligt motionärerna beräknas kosta ca 50 milj.kr. per år.

Lars Werner m.fl. anför i motion 103 att regeringens förslag kraftigt fördyrar tandvårdsbehandlingen för patienterna. Motionärerna motsätter sig att förslaget genomförs.

Utskottet, som tidigare i år (se SfU 1979/80: 14) godtagit alt nivån för ersättning för förebyggande vård sänktes från 75 % till 50% när arvodet för tandvård inte överstiger 2500 kr., har ingen erinran mot att en enhetlig ersättningsnivå genomförs för samtliga landvårdskoslnader. Utskottet av­styrker följaktligen bifall lill motionerna 75, yrkande 9 och 103, yrkande 6.

6.4 Utskottets hemställan

Utskottet hemställer

1.    beträffande ersättning för förebyggande tandvård att riksdagen avslår motion 1980/81:75 yrkande 9,

2.   beträffande ändringar i tandvårdstaxan

att riksdagen avslår motion 1980/81: 103 yrkande 6.

7   Ändrade karensbelopp för ersättning vid sjukresor

(Bil. 4, p.6 i prop.)

7.1      Propositionen

I propositionen förordar socialministern att sjukreseförordningens er­sättningsbestämmelser ändras såvitt avser den försäkrades kostnader för sjukresor m. m.

7.2      Yrkandena

Motionerna I motion 1980/81:75 av Sven Aspling m. fl. (s) hemställs att riksdagen 8. beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad i motionen

anförts om ändrade karensbelopp för ersättning vid sjukresor. I motion 1980/81:103 av Lars Werner m.fl. (vpk) föreslås 7. att riksdagen uttalar att förändringar av sjukreseförordningen så som

förordas i propositionen ej bör ske.

7.3      Utskottet

I samband med ersättningsberättigad läkarvård, sjukhusvård och sjuk­vårdande behandling utgår resekostnadsersältning till patienten från sjuk-


 


SfU 1980/81:14                                                       35

försäkringen i den mån resekostnaderna vid varje besök överstiger 13 kr. Vid landvård och rådgivning i födelsekontrollerande syfte utgår ersättning för resekostnader över 21 kr.

De närmare bestämmelserna om resekostnadsersättning finns intagna i sjukreseförordningen (1975:964). Bestämmelserna kompletteras av närma­re föreskrifter som utfärdats av riksförsäkringsverket för verkställighet av förordningen.

I propositionen framhåller socialministern alt administrationskostna­derna för utbetalning av sjukreseersättningar år 1979 uppgick till ca 50 milj. kr. eller 16% av utbetalt belopp. Hon anser att en höjning av nuvarande belopp är motiverad bl. a. för att minska antalet ersättningsfall. Karensbe­loppen föreslås därför höjda fr. o. m. den 1 januari 1981 fill 30 kr. vid resor i anledning av sjukvård och till 38 kr. vid resor i anledning av tandvård och preventivmedelsrådgivning. Den föreslagna höjningen av karensbeloppen beräknas minska försäkringens kostnader med ca 70 milj. kr./år räknat i 1979 års kostnadsnivå.

Sven Aspling m. fl. vill i motion 75 begränsa höjningarna av karensbe­loppen till 20 resp. 30 kr., vilket skulle medföra en besparing på ca 35 milj. kr. Motionärerna menar att det visserligen är angeläget att man förenklar nuvarande system men att man i avvaktan på resuhatet av sjukreseutredningens (S 1979:09) arbete inte bör avlägsna sig från det grundläggande syftet med försäkringen i denna del.

Lars Werner m.fl. motsätter sig i motion 103 alt karensbeloppen höjs.

Utskottet biträder de i propositionen föreslagna höjningarna av karens­beloppen i sjukreseförordningen och avstyrker bifall lill motionerna 75, yrkande 8 och 103, yrkande 7.

7.4 Utskottets hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande   oförändrade   karensbelopp   inom   sjukreseförord­
ningen

att riksdagen avslår motion 1980/81:103 yrkande 7,

2. beträffande höjningar av karensbeloppen inom sjukreseförord­
ningen

att riksdagen avslår motion 1980/81:75 yrkande 8.

8   Patientavgifter vid läkemedelsinköp och sjukvård

(B/7. 4,p.7 och 8 i prop.)

8.1 Yrkandena

Propositionen

Regeringen föreslår riksdagen att anta följande förslag till lag om ändring i lagen (1954:519) om kostnadsfria och prisnedsatta läkemedel m. m.


 


SfU 1980/81:14                                                                   36

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1954:519) om kostnadsfria och prisnedsatta läkeme­del m. m.

Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1954:519) om kostnadsfria och prisnedsalla läkemedel m. m. skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

3§'

I annat fall än vad som avses i 2 §      I annat fall än vad som avses i 2 §

första stycket äger vid sjukdom den första stycket äger vid sjukdom den
som är omfattad av sjukförsäkring som är omfattad av sjukförsäkring
enligl lagen om allmän försäkring enligt lagen om allmän försäkring
eller här i riket är i allmän eller en- eller här i riket är i allmän eller en­
skild tjänst vid inköp av läkemedel skild tjänst vid inköp av läkemedel
åtnjuta nedsättning av fastställt pris åtnjuta nedsättning av fastställt pris
för samtidigt förskrivna och inköp- för samtidigt förskrivna och inköp­
ta läkemedel med hälften av det be- ta läkemedel med hälften av del be­
lopp varmed priset överstiger tio lopp varmed priset överstiger tjugo
kronor och hela det belopp varmed kronor och hela det belopp varmed
priset överstiger fyrtio kronor. Är priset överstiger sextio kronor. Är
förskrivning avsedd all expedieras förskrivning avsedd all expedieras
mer än en gång, skall nedsätlningen mer än en gång, skall nedsätlningen
hänföra sig till varje avsett expedi- hänföra sig till varje avsett expedi-
tionslillfälle.
                                 lionslillfälle.

Bestämmelserna i första stycket äga motsvarande tillämpning på skyddsläkemedel som i annat fall än som avses i 2 § andra stycket för-skrives till havande eller ammande kvinna eller barn som omfattas av sjukförsäkring enligt lagen om allmän försäkring.

Vad nu sagts om den som är omfattad av sjukförsäkring enligt lagen om allmän försäkring skall beträffande försäkrad, som är bosalt utom riket, gälla allenast för tid varunder han vistas härstädes.

Från prisnedsättning enligt denna paragraf äger regeringen undantaga visst läkemedel eller viss grupp av läkemedel som i första stycket avses.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.

Motionen I motion 1980/81:103 av Lars Werner m.fl. (vpk) föreslås 5. att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag lill lag om ändring i lagen (1954:519) om kostnadsfria och prisnedsalla läkemedel m. m.,

8. att riksdagen uttalar att en höjning av patientavgifterna inom sjukvår­den så som förordas i propositionen ej bör ske.

8.2 Utskottet

Enligt lagen (1954:519) om kostnadsfria och prisnedsatta läkemedel m.m. erhålls vid sjukdom läkemedel som har ordinerats av läkare eller tandläkare kostnadsfritt eller lill nedsatt pris.

' Senaste lydelse 1977:526.


 


SfU 1980/81:14                                                       37

Kostnadsfria läkemedel finns angivna i en särskild förteckning och an­vänds vid behandling av vissa långvariga och allvarliga sjukdomar. För prisnedsatta läkemedel gäller alt prisnedsättning görs med hälften av det belopp som överstiger 10 kr. och med hela kostnaden som överstiger 40 kr. Högsta kostnaden för varje inköp blir således 25 kr.

Förutom läkemedel omfattas också specialdeslinerade livsmedel som förskrivs av läkare vid vissa sjukdoms- och brisltillständ och inköps pä apotek till barn under 16 år och skyddsläkemedel som förskrivs lill ha­vande eller ammande kvinnor av bestämmelserna om prisnedsättning.

I propositionen anför socialministern att en höjning av patientavgifterna vid läkemedelsinköp, vilkas nuvarande nivå gäller sedan den I januari 1978, är motiverade bl. a. med hänsyn lill den allmänna prisutvecklingen. Fr. o.m. den 1 januari 1981 bör därför prisnedsättning göras med hälften av det belopp som överstiger 20 kr. och med hela del belopp som överstiger 60 kr. Den högsta avgiften vid ett läkemedelsinköp blir därmed 40 kr. Motsvarande höjning bör göras även för de specialdeslinerade livsmedel som inköps lill barn under 16 års ålder och för skyddsläkemedel som förskrivs till havande eller ammande kvinnor. De höjda patientavgifterna beräknas minska sjukförsäkringens kostnader med ca 250 milj. kr. om året.

I anslutning till förslaget om höjda läkemedelsavgifter berörs i proposi­tionen även andra frågor om patientavgifter. Sålunda erinras om all frågan om patientavgifter i den öppna vården kommer all behandlas i samband med de förestående överläggningarna mellan företrädare för socialdeparte­mentet och landstingsförbundet om sjukförsäkringens ersättningar till sjukvårdshuvudmännen efter år 1981. De föreslagna höjningarna av patientavgifterna vid läkemedelsinköp bör därvid, framhåller socialminis­tern, vara vägledande för justeringen av patientavgifterna i den öppna vården. Även frågan om vårdavgifier vid långtidsvård kommer att tas upp vid överläggningarna.

Enligt beslut vid 1978/79 års riksmöte (prop. 1978/79:177, SfU 1978/ 79:22, rskr 338) kommer patientavgiften vid offentlig öppen värd att höjas från 20 lill 25 kr. fr. o. m. den 1 januari 1981. I inledningen lill den föreva­rande propositionen 1980/81:20 uttalar statsministern all de höjda avgif­terna vid läkarbesök och medicinultag skall kombineras med ett samtidigt införande av högkostnadsskydd för de mest utsatta grupperna.

Den av socialministern i proposition 20 förutskickade propositionen om utbyggt skydd mot höga sjukvårds- och läkemedelskostnader (prop. 1980/ 81:73) har nyligen lagts på riksdagens bord. Förslaget innebär att en person som betalat avgift för 15 läkemedelsinköp eller besök hos läkare m.fl. blir befriad från kostnader för ytteriigare läkemedel och värdbesök. Befrielsen skall gälla under en lolvmånadersperiod räknat från första inkö­pet eller besöket. För barn i samma familj föreslås ett gemensamt kostnadslak. Den nuvarande kostnadsfriheten för läkemedel vid vissa sjukdomar kommer att behållas. Enligt förslaget skall de nya reglerna träda i kraft den Ijuli 1981.


 


SfU 1980/81:14                                                                      38

Lars Werner m.fl. yrkar i motion 103 avslag på förslaget om höjda läkemedelskostnader. Motionärerna avvisar också en höjning av patient­avgifterna inom sjukvården. De pekar på att de stora sjukvårdskonsumen­terna är äldre, handikappade och barnfamiljer, som således kommer alt få bära huvudbördan av de 500 milj. kr. som beräknas inbesparade genom höjda vård- och läkemedelskostnader.

Utskottet vill understryka att förslagen om höjda patientavgifter har sin bakgrund i nödvändigheten av aU strama åt utgifterna i budgeten. Såsom framhåUs i propositionen har en huvudpunkt i spararbetet varit att se till alt de mest utsatta grupperna skyddas. Så kommer också att bli fallet vid ett genomförande av det högkostnadsskydd som föreslagits i proposition 1980/ 81:73 och som är särskilt generöst utformat för barnfamiljerna. Utskottet vill också erinra om del ytterligare skydd mot höga kostnader för sjukdom och handikapp som handikappersättningen utgör.

Med det anförda biträder utskottet förslaget om höjda läkemedelskost­nader och avstyrker bifall till motion 103, yrkandena 5 och 8.

8.3 Utskottets hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande  höjning  av patientavgiften  vid läkemedelsinköp
m.m.

att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del och med avslag på motion 1980/81: 103 yrkande 5 antar det i proposi­tionen framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1954:519) om kostnadsfria och prisnedsalla läkemedel m. m.,

2. beträffande höjning av patientavgifterna vid sjukvård
att riksdagen avslår motion 1980/81:103 yrkande 8.

9   Överföring till statsbudgeten av besparingar inom socialförsäk­ringen

(Bil. 4, p. 9 i prop.)

9.1 Yrkandena

Propositionen

Regeringen föreslår riksdagen att anta följande förslag tiU lag om ändring i lagen (1962: 381) om allmän försäkring.

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrivs att 19 kap. 4 och 4 a §§ lagen (1962:381) om allmän försäkring' skall ha nedan angivna lydelse.

' Lagen omtryckt 1977:630.


 


SfU 1980/81:14


39


 


Nuvarande lydelse

19

4

Avgift till sjukförsäkringen enligt

1   § eller sjukförsäkringsavgift enligt

2   § skall utgå med tio och sex tion­dels procent av del belopp, vara av­giften skall beräknas. För försäkrad som på grund av undanlagande en­ligt 11 kap. 7 § ej omfattas av sjuk­penningförsäkringen eller för vilken försäkringen enligt 3 kap. 11 § gäl­ler med karenstid, beräknas dock avgift enligt 2 § efter den lägre pro­centsats som regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, myn­dighet fastställer med hänsyn till den inverkan undanlagandel eller karenstiden bedömes få på försäk­ringens utgifter. Influtna avgifter fördelas mellan de allmänna försäk­ringskassorna till täckande av deras utgifter under året för sjukförsäk­ringsförmåner, inberäknat de kost­nader enligt lagen (1974:525) om er­sättning för viss födelsekontrolle­rande verksamhet m. m., som åvila kassorna, saml för förvaltning, till den del utgifterna icke läckas av statsbidrag enligt 7 §. Influtna av­gifter skola även täcka de kostna­der som under året uppkommit för den allmänna försäkringen för för­måner enligt lagen (1954:519) om kostnadsfria och prisnedsalla läke­medel m. m., samt för centrala stu­diestödsnämnden i anledning av att ålerbelalningspliktiga studiemedel, som belöpa på studerandes sjukpe­riod, enligt sludieslödslagen (1973:349) icke skola återbetalas, till den del kostnaderna icke skola täckas med statliga medel enligt 7 § andra stycket. För reglering av över- och underskott skall finnas en fond, benämnd allmänna sjuk­försäkringsfonden. Regering­en fastställer grunderna för överfö­randet av medel till och från fon­den.


Föreslagen lydelse kap.

2

Avgift till sjukförsäkringen enligl

1   § eller sjukförsäkringsavgift enligt

2   § skall utgå med tio och fem tion­dels procent av det belopp, vara av­giften skall beräknas. För försäkrad som på grund av undanlagande en­ligt 11 kap. 7 § ej omfattas av sjuk­penningförsäkringen eller för vilken försäkringen enligl 3 kap. 11 § gäl­ler med karenstid, beräknas dock avgift enligt 2 § efter den lägre pro­centsats som regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, myn­dighet fastställer med hänsyn till den inverkan undantagandet eller karenstiden bedömes få på försäk­ringens utgifter. Influtna avgifter fördelas mellan de allmänna försäk­ringskassorna lill läckande av deras utgifter under året för sjukförsäk­ringsförmåner, inberäknat de kost­nader enligl lagen (1974:525) om er­sällning för viss födelsekontrolle­rande verksamhet m. m., som åvila kassorna, saml för förvaUning, lill den del utgifterna icke täckas av statsbidrag enhgt 7 §. Influtna av­gifter skola även läcka de kostna­der som under året uppkommit för den allmänna försäkringen för för­måner enligt lagen (1954:519) om kostnadsfria och .prisnedsalla läke­medel m. m., samt för centrala slu-diestödsnämnden i anledning av alt ålerbelalningspliktiga studiemedel, som belöpa på studerandes sjukpe­riod, enligl sludieslödslagen (1973:349) icke skola återbetalas, till den del kostnaderna icke skola täckas med statliga medel enligt 7 § andra stycket. För reglering av över- och underskott skall finnas en fond, benämnd allmänna sjuk­försäkringsfonden. Regering­en fastställer grunderna för överfö­randet av medel lill och från fon­den.


Senaste lydelse 1979: 1134.


 


SfU 1980/81:14                                                                      40

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

I fråga om sjöman som avses i I § I mom. första stycket lagen (1958: 295) om sjömansskatt beräknas avgiften lill sjukförsäkringen enligl procenlsals som regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, myndighet fast­ställer. Procentsatsen skall för visst år utgöra bestämd andel av den i första stycket angivna procentsatsen. Nämnda andel skall svara mol förhållandel mellan antalet svenska sjömän och hela antalet sjömän på svenska han­delsfartyg i medeltal för den 31 oktober under de tre år, som närmast föregått del år då procentsatsen fastställes. Hänsyn läges härvid ej till fartyg med en bruttodräklighel understigande trehundra registerlon. Pro­centsatsen beräknas med två decimaler.

4                                                  aS
Avgift lill folkpensioneringen en-
Avgift lill folkpensioneringen en­
ligt I eller 3 § skall utgå med åtta
ligt I eller 3 § skall utgå med åtta
och tre tiondels procent av det be-
och fyra tiondels procent av det be­
lopp, på vilket avgiften skall beräk-
lopp, på vilket avgiften skall beräk­
nas. I fråga om sjöman som avses i
nas. I fråga om sjöman som avses i
I § I mom. första stycket lagen
  I § I mom. första stycket lagen
(1958: 295) om sjömansskatt beräk-
(1958: 295) om sjömansskatt beräk­
nas dock avgiften efter den lägre
nas dock avgiften efter den lägre
procentsals som regeringen eller,
procenlsals som regeringen eller,
efter regeringens bemyndigande,
efter regeringens bemyndigande,
myndighet fastställer med motsva-
myndighet fastställer med motsva­
rande tillämpning av 4 § andra
  rande tillämpning av 4 § andra
stycket. Avgifterna tillföras staten.
stycket. Avgifterna tillföras staten.

Denna lag träder i kraft den I januari 1981. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om avgift som belöper pä tid före ikraftträdandet.

Motion

I motion 1980/81: 103 av Lars Werner m.fl. (vpk) föreslås

4. all riksdagen beslutar avslå regeringens förslag till lag om ändring i

lagen (1962: 381) om allmän försäkring, 19 kap. 4 och 4 a§§.

9.2       Utskottet

Sjukförsäkringen finansieras med socialförsäkringsavgifter lill 85 % och med statsbidrag lill 15 %. Socialförsäkringsavgiften lill sjukförsäkringen utgår f.n. med 10,6% av avgiftsunderiaget. Även folkpensioneringen fi­nansieras med socialförsäkringsavgifier och statsbidrag. Avgiften ulgör

8.3       % av avgiftsunderlaget. De influtna avgiftsmedlen tillförs statsbudgeten
som bidrag lill folkpensionskoslnader. F. n. finansieras ca 73 % av folkpen-
sionskoslnaderna med avgifter.

I propositionen förordas all socialförsäkringsavgiften till sjukförsäkring­en sänks fr. o. m. den I januari 1981 lill 10,5% samtidigt som socialförsäk­ringsavgiften till folkpensioneringen höjs till 8,4%. Ändringarna är föran­ledda av att de förordade kostnadsbesparingarna inom sjukförsäkringen i sin helhet ansetts böra tillföras statsbudgeten.


 


SfU 1980/81:14                                                                      41

I motion 103 av Lars Werner m.fl. avstyrks förslaget med hänsyn till att motionärerna motsatt sig besparingar inom sjukförsäkringens område.

Utskottet biträder propositionens förslag och avstyrker bifall lill motion 103, yrkande 4.

9.3 Utskottets hemställan

Utskottet hemställer

beträffande överföring till statsbudgeten av besparingar inom so­cialförsäkringen

att riksdagen med bifall lill propositionen i motsvarande del och med avslag på motion 1980/81:103 yrkande 4, antar del i propositio­nen framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring.

Slockholm den 4 december 1980

På socialförsäkringsulskottets vägnar

SVEN ASPLING

Närvarande: Sven Aspling (s), Maj Pehrsson (c), Helge Karlsson (s), Margareta Andrén (fp), Doris Håvik (s), Allan Åkerlind (m), Börje Nilsson (s), Gösta Andersson (c), Ralf Lindström (s), Gullan Lindblad (m), Lars-Åke Larsson (s), Elis Andersson (c), Martin Segerstedt (s), Arne Lindberg (c) och Görel Bohlin (m).

10   Reservationer

Sven Aspling, Helge Karlsson, Doris Håvik, Börje Nilsson, Ralf Lind­ström, Lars-Åke Larsson och Martin Segerstedt (alla s) har avgelt sju reservationer lill belänkandet.

10.1 Ändring   av   beräkningsunderlaget   för   basbeloppet   enligt   lagen (1962:381) om allmän försäkring

Reservanterna anser

dels att utskottets yttrande under 2.6 (s. 15 fO bort ha följande lydelse:

2.6 Utskottet

Såvitt gäller regeringens handläggning av förslaget får utskottet inled­ningsvis anföra följande.

Såsom framhålls i den socialdemokratiska motionen 71 måste vissa grundläggande krav vara uppfyllda när riksdagen föreläggs en proposition av regeringen.


 


SfU 1980/81:14                                                                      42

Förslagen skall vara klart och tydligt redovisade till innebörd och konse­kvenser. Det skall vara möjligt för riksdagen - liksom för den intresserade allmänheten - att bedöma del sakliga innehållet. Kostnadsberäkningar måste redovisas så att de kan härledas och följas. Det är särskilt vikligl alt dessa krav är uppfyllda när det gäller regeringsförslag som förs fram i en proposition som inte tidigare har varit föremål för ulredning och remissbe­handling.

Regeringens förslag till ändring av principerna för beräkning av basbe­lopp redovisas i propositionen på flera ställen. Den mest utförliga redovis­ningen görs i bilaga 6, Ekonomidepartementel, där förslaget ägnas tre (!) sidor. På övriga ställen i propositionen görs endast sammanfattningar av förslaget och hänvisningar till den nu nämnda bilagan.

Utskottet konstaterar för det första all redovisningen av förslaget som sådant är oklart utformad. Statsministern påslår sålunda att del skulle vara "oljeprisstegringar och höjda indirekta skatter" som inte längre skall ingå i värdesäkringen. Såsom framgår ovan av redovisningen av lagförslaget i socialdepartementels förevarande bilaga lill propositionen är emellertid effekterna betydligt vidare. Vid beräkningen skall nämligen i fortsättning­en bortses från indirekta skatter, tullar och avgifter men tillägg göras för subventioner. Dessutom skall vid beräkningen bortses från direkt inverkan på prisläget av ändrade energipriser (dvs. Qärrvärme, eldningsolja, hus­hållsgas, elström och bensin).

För det andra är den närmare konstruktionen av del nya basbeloppet inte särskilt tydligt redovisad. Av propositionen framgår all regeringen anser att oljeprishöjningarna är kostnader som hela samhället måste vara med och bära och som vi inte kan kompensera oss för. Förslaget om ändrad basbeloppsberäkning innebär emellertid alt även om energipriserna på sikt skulle stiga långsammare än övriga priser — vilket i och för sig skulle vara en för den svenska ekonomin och utrikeshandeln mycket gynnsam ulveckling - så kommer någon kompensation inte all ges ens i deUa fall.

För det tredje tycks regeringen inte ha haft klart för sig vilka effekter den föreslagna ändringen av basbeloppet får. I propositionen anför ekonomimi­nistern att förslaget "torde ... i första hand påverka folkpensioner, ATP-pensioner, delpensioner, studiemedel och bidragsförskott". Därutöver, anger ekonomiministern, påverkas en del mera begränsade utgiftsområ­den. Utskottet får erinra om alt det i regeringskansliet finns två dalaregis­ter från vilka det är möjligt att inhämta information om vilka lagar och förordningar som kan beröras av förslaget. Utskottet kan vidare erinra om att, förutom de ca 40 författningar som administreras av riksförsäkrings­verket och försäkringskassorna, berörs bl. a. bestämmelser i så pass cen­tral lagstiftning som giftermålsbalken, föräldrabalken, rättegångsbalken, konkurslagen, lagen om arvsskatt och gåvoskatl, uppbördslagen, rätts­hjälpslagen, lagen om statlig lönegaranti vid konkurs, bokföringslagen.


 


SfU 1980/81:14                                                       43

trafikskadelagen och brottsskadelagen. Underlåtenheten i propositionen att ens nämna bl. a. dessa författningar tyder enligl ulskotlels uppfattning på att regeringen inte har haft ens en elementär kunskap om vilka effekter förslaget kan medföra. Till detta skall läggas all regeringen över huvud taget inte anger att basbeloppet har fått en vidsträckt användning utanför lagsliftningsområdet, bl. a. i avtal mellan arbetsmarknadens parter om tilläggsförmåner till den allmänna försäkringen och i andra försäkringsav­tal.

Socialförsäkringsutskottet har funnit skäl föreligga alt inhämta yttran­den över förslaget från - förutom riksdagens finansutskott, skalleulskolt och lagutskott - riksförsäkringsverket, statistiska centralbyrån, SAF, LO, TCO och SACO/SR. Det kan nämnas alt LO i sitt yttrande anför att del är LO veterligt första gången som organisationen har fått en proposition på remiss men att utskottets behov av ett kompletterande underlag utöver regeringsförslaget framstår som uppenbart sedan LO tagit del av de olika delar i propositionen som behandlar del aktuella förslaget.

Socialförsäkringsutskotlet kan instämma i det omdöme om regeringens presentation av förslaget som framförs av de socialdemokratiska ledamö­terna i finansutskottet i en avvikande mening till nämnda utskotts remiss­yttrande. Där anförs bl. a. att del sätt på vilket regeringen har presenterat förslaget saknar motstycke och all del är ett ullryck för nonchalans mol den lagstiftande församlingen och medborgarna. Vidare anges att förslaget faller helt utanför den praxis i arbetsfördelning som hittills har rått mellan den exekutiva och den lagstiftande maklen. Beslutsunderlaget skall, fram­hålls det, tillhandahållas av regeringen; något som inle föreligger i det här fallet. Det ifrågasätts vidare med hänvisning till regeringsformen om inle förslaget är grundlagsstridigt. Regeringens agerande och presentation av förslaget vittnar sammanfattningsvis inte bara om en nonchalans utan även om en inkompetent handläggning inom regeringskansliet.

I propositionen anförs som ett motiv för att ändra basbeloppsberäk­ningen att pensionärskollektivels inkomster har ökat myckel kraftigt. Del anges att medan de totala reallönerna efter skatt för hela löntagarkollekti­vet har ökat med 8% sedan år 1973 har motsvarande ökning för pensio­närskollektivet uppgått till 50%. Del antyds i propositionen all en urholk­ning av pensionsförmånerna skulle skapa större rättvisa mellan löntagare och pensionärer. Utskottet anser, liksom de socialdemokratiska ledamö­terna i finansutskottet, att beskrivningen i propositionen är direkt vilsele­dande. Såsom framhålls i den avvikande meningen förklaras pensionärs­kollektivets inkomstökning till den helt övervägande delen av att antalet pensionärer ökat mycket kraftigt, bl. a. beroende på sänkt pensionsålder och delpensionsreformen. Dessutom har antalet ATP-pensionärer med högre inkomster blivit fler, vilket drar upp medelinkomsten. Med undantag för de pensionärer som har fått höjda pensionstillskott har standardökning­en uteblivit för den enskilde pensionären.


 


SfU 1980/81:14                                                                       44

Från regeringens sida söker man nu göra gällande alt de höjningar av pensionstillskotten som efter tidigare riksdagsbeslut föreslår den 1 juli 1981, liksom de beslut i frågan som kan komma, skulle vara ett motiv för all urholka värdesäkringen. Delta är emellertid, som framhålls i motion 75, en sammanblandning av syftet med resp. åtgärd. Genom reglerna om värdesäkring enligt nuvarande metod skall pensionärerna - såväl folkpen­sionärer som ATP-pensionärer - - vara förvissade om att deras reella köp­kraft behålls även om priserna stiger. Genom pensionslillskotlen avses de som har folkpension med låg eller ingen ATP få en ökad köpkraft. Syftet med pensionslillskotlen har däremot aldrig angetts vara att de skall utgöra en kompensation för en urholkad värdebeständighet.

Utskottet vill påminna om all den borgerliga regeringen hösten 1976 deklarerade att "de garantier som getts om värdesäkring av pensionerna infrias". Året därpå angavs i regeringsdeklarationen all "pensionärerna får genom höjda pensioner kompensation för prishöjningarna". Efter del senaste valet utlovades alt "de löften som har givits till pensionärerna i fråga om värdesäkring av folkpensioner ... skall hållas", något som så sent som den 9 juni i år upprepades av statsministern i riksdagen.

Som framgår ovan hänvisas i propositionen - som ett annat motiv för all ändra basbeloppsberäkningen - lill oljeprishöjningarna, vilka anges ha innjburit en inkomstminskning för hela samhället som den svenska ekono­min och de svenska hushållen inte kan kompensera sig för. Oljeprishöj­ningarna har lett lill att det s.k. bytesförhållandet, dvs. relationen mellan export- och importpriser, har försämrats. Den av regeringen i propositio­nen valda tekniska konstruktionen för beräkning av basbeloppet i fortsätt­ningen innebär emellertid, som anförs i den avvikande meningen till finans­utskottels yttrande, alt även oljeprishöjningar som är lägre än höjningarna på andra varor medför en standardsänkning för dem med basbeloppsan­knutna förmåner. En logisk konsekvens av resonemanget i propositionen skulle ha varit att oljepriserna helt lyftes ur indexen. Misstanken all regeringens främsta avsikt har varit att sänka bl. a. pensionärernas stan­dard förstärks av att det enligt förslaget inle heller skall utgå kompensation för höjda priser på elström och hushällsgas.

En annan anmärkningsvärd omständighet när det gäller den lekniska konstruktionen av del föreslagna basbeloppet är all del av redovisningen i propositionen inte framgår om de vikter med vilka energislagen skall ingå i den nya indexen fortsättningsvis skall hänföra sig till konsumtionsvärdel i oktober 1980 eller om de skall förändras i takt med konsumtionsvärdel från ett år till nästa i enlighel med de principer som f n. tillämpas i konsu­mentprisindex och netloprisindex. Denna oklarhet har påtalats av statis­tiska centralbyrån (SCB) i remissyttrandet till utskottet. SCB har därför fåll förutsätta att vägledning i frågor av detta slag - vars lösningar kräver värderingar utifrån andra än rent statistiska utgångspunkter - ges av regeringen i de föreskrifler som regeringen enligl lagtexten tydligen har för


 


SfU 1980/81:14                                       .                              45

avsikt att utfärda. SCB redovisar i sitt yttrande skillnaden i utfall mellan de två nämnda beräkningssällen. I yttrandet framhåller SCB också all det i vissa fall kan uppstå svårigheter att tolka och tillämpa principerna för netloprisindex, som enligl förslaget i propositionen skall ligga till grund för beräkningen, när del gäller införandel av nya avgifter och subventioner. SCB finner det därför önskvärt all regeringen i vissa fall ger kompletteran­de direktiv för alt undvika tolkningstvisler. Såväl SCB som SACO/SR i sitt yttrande påtalar svårigheterna för allmänheten att följa beräkningarna och riskerna för sammanblandning mellan olika index och basbelopp. SCB förutsätter, mot bakgrund av att basbeloppet enligt nuvarande riktlinjer av avlalsslulande parter bestäms gälla även i fortsättningen, att båda slagen av basbelopp kan behöva ges officiell status och få lov att publiceras parallellt.

När del gäller verkningarna av förslaget inom socialförsäkringsområdet får ulskollel framhålla följande.

Som framgår ovan finns ca 40 författningar enligt vilka basbeloppet har betydelse vid fastställande eller beräkning av förmåner som administreras av riksförsäkringsverket och försäkringskassorna. Av dessa kan i första hand nämnas lagen om allmän försäkring, lagen om arbelsskadeförsäkring och lagen om yrkesskadeförsäkring, lagarna om delpensionsförsäkring, lagen om bidragsförskott, lagen om ändring av vissa underhållsbidrag, lagen om pensionstillskott, lagen om hustrutiliägg och kommunall bo­stadstillägg till folkpension, lagen om värdesäkring av livräntor, lagen om uppräkning av yrkesskadelivräntor m.m., lagen om ändring av skade­ståndslivråntor, lagen om statligt personskadeskydd, sludieslödslagen och kommunalskaltelagen.

Av riksförsäkringsverkets remissyttrande framgår bl. a. att av de 1 378000 ålderspensionärerna och 290000 förtidspensionärerna som i okto­ber i år uppbar folkpension får 786000 resp. 209000 också pension från ATP. Pensionstillskott utgick vid samma tid till 940000 pensionärer. Bi­dragsförskott utgick lill 113000 förmånstagare, barnpension från folkpen­sioneringen lill 41 000 och från ATP till ungefär lika många. Handikapper­sättning utgick till 9000 personer, barnlillägg till 32000 och vårdbidrag till 12000, totalt 53000 personer. Handikappersättning, som utgår jämsides med annan förmån, uppbars av ca 30000 personer. Antalet studiemedelsla-gare uppgår till ca 130000.

Såsom riksförsäkringsverket konstaterar i sitt remissyttrande leder den föreslagna ändrade basbeloppsberäkningen lill att förmånerna inom social­försäkringssystemet inle blir värdesäkrade fullt ut. Som framhålls i yttran­det betyder detta alt löpande förmåner successivt blir mindre värda samti­digt som ingångsvärdena blir förändrade. Exempelvis får, nämner verket, en nybeviljad ålderspension från folkpensioneringen, som f. n. uppgår lill 95% av basbeloppet för ensamstående, allt lägre köpkraft allteftersom åren går. Delta gäller alla basbeloppsanknutna förmåner. Verket pekar


 


SfU 1980/81:14                                                        46

vidare på alt i de fall då basbeloppet används för all fastställa den övre gränsen för de inkomster som skall beaktas inom ett visst förmånssystem - t. ex. inom ATP, sjukpenning, föräldrapenning, arbetsskadeersäUning och delpension - så blir effekten av en långsammare basbeloppsutveckling att den maximala ersättningens storlek relativt sett sänks. På sikt uppnår således allt fler personer gränsen för den högsta ersättningen och detta sker snabbare med den nya indexen som beräkningsunderlag. Enligt riks­försäkringsverket står det klart alt den föreslagna ändringen av sättet all beräkna basbeloppet på lång sikt kan komma att förändra socialförsäk­ringens innehåll i basala avseenden.

I den avvikande meningen till finansutskottets yttrande redovisas föl­jande beräkningar av effekterna.

Antar man att energipriserna och nettopriserna kommer att utvecklas i samma takt som konsumentpriserna de närmaste åren kommer det juste­rade indexvärdet, beräknat med nuvarande vikt för energikonsumtionen, alt öka med 90% av prisökningen enligt konsumentprisindex. Del betyder vid en antagen ökning av konsumentpriserna om 10% alt det justerade indexvärdet ligger 4,5% lägre efter fem år än indextalel för konsument­prisindex. Efter tio år kan skillnaden beräknas lill knappt 9%.

Om energipriserna ökar med 15% samtidigt som övriga konsumentpriser ökar med 10 %, så kommer konsumentprisindex att öka med 10,5 % per år. Det nya basbeloppet skulle i detta exempel öka med 9% per år. Det innebär att skillnaden mellan det gamla och det nya basbeloppet skulle vara ca 6,5% efter fem är och knappt 13 % efter tio år.

Relationen mellan nettoprisindex och konsumentprisindex kommer att få en avgörande betydelse för hur den nya föreslagna prisindexen kommer att utvecklas. Det framgår av regeringens sparplan att man avser att sänka subventionsgraden i konsumentpriserna. Detta medför att nettopriserna kommer att öka långsammare än konsumentpriserna. Det blir också resul­tatet om de indirekta skatterna höjs. Antas exempelvis att skillnaden mellan nettopriser och konsumentpriser skulle uppgå till en procentenhet årligen från en antagen konsumentprisökning på 10% så skulle det juste­rade indextalel efter fem är vara knappt 9 % lägre än motsvarande tal för konsumentprisindex. Efter tio är skulle skillnaden uppgå lill ca 16%. Allt under förutsättning att energipriserna utvecklas i samma takt som konsu­mentpriserna i övrigt. Skulle relativpriset för energi öka blir skillnaderna än störte.

Om den för pensionärerna ofördelaktiga utvecklingen skulle inträffa att relativpriset på energi stiger samtidigt som de indirekta skatterna ökar och subventionsgraden avtar, kommer urholkningen av pensionsvärdel all ske ännu snabbare. Om energipriserna exempelvis ökar med 15% och övriga konsumentpriser med 10% kommer konsumentprisindex att öka med 10,5%. Den justerade indexen skulle öka med endast 8% om nettopriserna ökar en procentenhet långsammare än övriga konsumentpriser. Skillnaden mellan de båda indexserierna efter 5 är skuUe vara ca 11 % och efter 10 år ca 20%. Andelen energikonsumtion har antagits vara konstant, 10%. Om denna andel skulle öka skulle skillnaden bli ännu större.

I de nu redovisade exemplen har effekten på det justerade prisindexet beräknats. Med olika rimliga anlaganden för energiprisernas, de indirekta


 


SfU 1980/81:14                                                        47

skatternas och subventionernas utveckling kommer ökningen de närmaste åren enligt den föreslagna indexberäkningen att bli betydligt mindre än enligl konsumentprisindex.

Nuvarande regler inom ATP-systemet är avsedda att ge en pensionär en inkomst som motsvarar sammanlagt ca 65% av inkomsten före pensione­ringen. Effekten av regeringens förslag om ändrad basbeloppsberäkning blir en successiv urholkning av kompensationsnivån inom ATP. Riksför­säkringsverket visar i sitt yttrande all en pensionär, som fått pensionen beräknad enligt nuvarande regler och som haft heltidsarbete med relativt genomsnittiig inkomst, på 20 års sikt kan få sitt skydd inom den allmänna pensioneringen sänkt från ca 65% till mellan 45 och 50% av den tidigare inkomsten.

Också för framtida pensionärer kan likartade effekter uppslå. Den som har inkomster i närheten av eller över inkomstlaket inom ATP-systemet (dvs. 7,5 gånger basbeloppet) får en allt mindre del av sin inkomst pen­sionsgrundande. Enligt riksförsäkringsverkets beräkningar betyder delta att för en person som har inkomster motsvarande inkomsttaket sjunker pensionsbeloppet vid oförändrad reallön så att det vid pensionering efter 20 år motsvarar ca 45 % av den tidigare inkomsten.

Förslaget innebär också att den nedre inkomstgränsen för intjänande av ATP-poäng räknat i fast penningvärde successivt blir lägre än enligt nuva­rande regler. Det blir därmed lättare att tillgodoräknas ATP-poäng, vilket, som riksförsäkringsverket har påpekat, kan få direkt betydelse för storie­ken av en tilläggspension och ev. också påverka rätten till delpension. Pensionspoängen vid samma reala inkomst blir också efter hand allt högre ju lägre basbeloppet blir i förhållande till ett basbelopp beräknat enligt nuvarande regler. Riksförsäkringsverket anför att verkningarna av dessa förskjutningar blir olika för å ena sidan dem som nu uppbär pension eller har kort lid kvar till pensioneringen och å andra sidan dem som i framtiden tjänar in successivt högre pensionspoäng. Under förutsättning alt den inkomsten inte kommer att ligga över den övre gränsen blir den senare gruppen bättre ställd.

Under antagande alt den åriiga skillnaden i utvecklingen av basbeloppet enligt gamla och nya regler uppgår till 2 % har riksförsäkringsverket beräk­nat att 350000-400000 försäkrade under en tioårsperiod kommer att upp­nå maximala pensionspoäng även med oförändrad reallön. Liknande siff­ror gäller i fråga om den övre gränsen för sjukpenninggrundande inkomst. På samma tioårstid skulle ungefär 50000 personer som nu har inkomster under den nedre gränsen för pensionsgrundande inkomst komma att tillgo­doräknas pensionspoäng.

För t. ex. handikappersättningen innebär förslaget också att den nedre gränsen för rätt till ersäUning kommer aU sjunka. Detta kan, som riksför­säkringsverket har påpekat, leda till en betydande vidgning av personkret­sen, samtidigt som värdet av varje utgående förmån blir allt lägre.


 


SfU 1980/81:14                                                                      48

Riksförsäkringsverkets beräkningar visar att det reella värdet av en utgående handikappersättning minskar efter fem år med 7,3%, efter tio år med 15,4% och efter 20 år med 30,2%. Delsamma gäller enligl verkel för förtidspension. Av beräkningarna framgår också att kompensalionsnivån inom arbelsskadeförsäkringen på 20 års sikt sjunker från f n. 100% till ca 70%.

I detta sammanhang går det enligt utskottets mening inle alt bortse från den påverkan som förslaget får på bl. a. de olika kompletleringsanord-ningar till den allmänna försäkringen som finns på arbetsmarknaden. Sålunda är bl. a. stats-, kommunal- och landslingsanslällda garanterade en viss procent av sin slutlön i pension. Denna tjänstepension är samordnad med pensionen från den allmänna försäkringen. Samordningen, som är en brultosamordning, innebär alt förmånerna från den allmänna försäkringen utgår fullt ul medan ijänstepensionsförmånerna "fyller på" upp till den garanterade nivån. Genomförs förslaget i propositionen innebär det alt den allmänna försäkringen kommer att svara för en lägre andel av den totala pensionen än enligl nuvarande regler. Stat, kommun och landsting får alltså - om inte avtalen ändras - svara för en större kostnadsandel än f n. och kan få öka sina pensionsåtaganden kraftigt. Detta påverkar givelvis den statliga och kommunala ekonomin. Det strider också mot riksdagens uttalande (FiU 1979/80:25, rskr 287) om alt regeringen bör se till alt ingen proposifion läggs fram utan att eventuella kommunalekonomiska konse­kvenser av de framlagda förslagen är ingående analyserade och utförligt redovisade. Från remissyttrandena kan i detta sammanhang framhållas att LO anger att den tydligaste effekten av regeringens förslag är att de privatanställda arbetarna drabbas hårdast, medan TCO anför alt organisa­tionen inle kan acceptera att man försämrar de pensioner som grundas på intjänade inkomster och i stället bygger ut pensionstillskotten, något som missgynnar löntagarna och i stället gynnar bl. a. grupper med lågt laxerade inkomster.

Besparingseffekten av förslaget kan enligl utskottets mening ifrågasät­tas.

I propositionen har de totala bruttobesparingarna för 1981/82 uppskat­tats lill 700 ä 800 milj. kr. och nettoeffekten av förslaget lill ca 500 milj. kr. I propositionen betonas också att osäkerheten bakom beräkningarna är mycket stor och i hög grad beroende av vad som kommer alt ske på den internationella oljemarknaden.

Något beräkningsunderlag redovisas inle i propositionen, varför del med ledning av den har varit omöjligt alt bedöma den angivna besparingseffek­tens skälighet. Riksförsäkringsverket har emellertid i sill yttrande lill ut­skottet för varje angivet förmånsslag redogjort för konsekvenserna av en basbeloppsbegränsning med i genomsnitt 200 kr. budgetåret 1981/82. Ul-giftsbegränsningen beräknas därvid uppgå till totalt 760-770 milj. kr. under denna period. Riksförsäkringsverket anför i sitt yttrande att på kort


 


SfU 1980/81:14                                                                      49

sikt torde den samlade effekten bli alt kostnaderna minskar, men i det långa loppet är bilden ganska oklar.

Utskottet erinrar om att besparingar inom ATP-systemel och delpensio­neringen inle påverkar statsbudgeten eftersom dessa försäkringar i deras helhet är avgiftsfinansierade. Besparingarna inom dessa syslem har av riksförsäkringsverket beräknats lill 310 milj. kr. för budgetåret 1981/82. Nettoeffekten kan antas uppgå till drygt 200 milj. kr., ett belopp som alltså skall dras från ovan angivna 500 milj. kr. Kvar skulle alltså bli en besparing på ca 300 milj. kr.

Företrädare för regeringen har emellertid ställt ut löften om kompensa­tion för de negativa effekterna av förslaget till stora grupper försäkrade, något som rimligen kommer att reducera besparingseffekten högst väsent­ligt. Sålunda anför socialministern i propositionen alt del självfallet inte kan komma i fråga att i besparingssyfte vidta några åtgärder som skulle kunna äventyra den ekonomiska tryggheten för barnfamiljer, åldringar, sjuka och handikappade. Hon uttalar också alt hon senare kommer all återkomma med förslag om förbättring av pensionslillskotlen. Budgelmi­nislern har som svar på en fråga i riksdagen den 27 november 1980 bekräftat alt förslag kommer att läggas fram som skyddar svaga grupper, t. ex. handikappade. Han anförde också alt regeringen i budgetproposi­tionen kommer att återkomma lill denna fråga i de fall där det finns särskilda motiv för det. Han nämnde i det sammanhanget sådana områden som handikappersättning, vårdbidrag, barnpension, barntillägg och bi­dragsförskott. Dessutom utlovades förslag om alt existensminimibeloppen även i fortsättningen skall knytas till konsumentpriserna.

Storleken på de grupper det således kan bli aktuellt all kompensera framgår av den ovan lämnade redogörelsen. Som en anvisning om vilka belopp som är relevanta i del här sammanhanget kan nämnas att enbart kostnaden för höjningen av pensionstillskotten den 1 juli i år enligt 1980 års budgetproposition uppgick till 240 milj. kr.

Till detta skall läggas att staten — liksom kommuner och landsting — som framgår ovan, enligl pensionsavtal har åtagit sig all svara för en viss andel av de anställdas pension. Staten samt kommuner och landsting kommer alltså alt få betydligt ökade utgifter för sina tjänslepensionsåta-ganden samtidigt som inbesparade ATP- och delpensionsutgifler inte till­förs statsverket utan de särskilda fonderna.

Mol denna bakgrund kan ifrågasättas om inle hela den aviserade bespa­ringseffekten vänds till en utgift för statsbudgeten. Den kvarstående effek­ten skulle då bli en urholkning av ATP-systemel.

Såsom framhållits i lagutskottets yttrande av de socialdemokratiska ledamöterna får den föreslagna ändringen av basbeloppsberäkningen all­varliga konsekvenser även utanför den allmänna försäkringens område. Basbeloppet enligl lagen om allmän försäkring förekommer, som anförts ovan, i en mängd olika civilrättsliga regler och avtal. Enligt lagutskottets 4    Riksdagen 1980/81. Il saml. Nr 14


 


SfU 1980/81:14                                                                      50

yttrande har ett kartläggningsarbete påbörjats i bl. a. justitiedepartementet i syfte alt undersöka i vilka fall det kan vara motiverat all inle använda det nya basbeloppet. Ett sådant arbete borde enligl utskoltels mening i stället ha föregått ett eventuellt förslag. Till detta skall läggas de svårigheter med upprivna avtal, tolkningstvisler m. m. som kan förutses för avtal på arbets­marknaden och privata avtal. SCB förutsätter i sitt remissyttrande att såväl det gamla som ell nytt basbelopp får publiceras parallellt, vilket -om de inle klart åtskiljs - bidrar till alt öka förvirringen. Sammanfattnings­vis anser ulskollel att regeringen genom sill förslag har skapat en betydan­de rättsosäkerhet på områden i samhällslivet som berör varje medborgare. Med det anförda avstyrker utskottet förslaget i propositionen om ändra­de regler för beräkning av basbeloppet och tillstyrker bifall till yrkande I i motion 75, yrkande I i motion 103 och motion 97 såvitt nu är i fråga. dels att utskottet under 2.7 bort hemställa

beträffande ändring av beräkningsunderlaget för basbeloppet att riksdagen med bifall lill motion 1980/81:75 yrkande I, motion 1980/81:97 i motsvarande del och motion 1980/81:103 yrkande 1 avslår det i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring.

10.2 Ändring av reglerna för kommunalt bostadstillägg till folkpension

Reservanterna anser

dels att den del av utskottels yttrande på s. 24 som börjar med "I konsekvens" och slutar med "motion 75." bort ha följande lydelse:

Utskottets socialdemokratiska ledamöter anför i en avvikande mening i yttrandet (SfU 1980/81:1 y) lill skatteutskottel bl. a.:

Den sakbehandling av de till skatleutskotlel remitterade frågorna som tillstyrks i majoritetsyllrandel innebär att man föreslår att skalleulskoltel och riksdagen skall fatta beslut som berör en ytterst liten grupp personer, änkor till män avlidna före den I juli 1960, men som samtidigt föregriper kommande beslut om förmåner till närmare en miljon pensionärshushåll och - som följd av den samordning som föreligger mellan kommunala bostadstillägg och slalliga och slatskommunala bostadsbidrag - även när­mare en halv miljon andra hushåll. Vi kan inte acceptera en sådan hand­läggningsordning. Vi anser alt socialförsäkringsutskottet i stället borl hem­ställa alt skalleutskoltet flyttar över behandlingen av de aktuella lagförsla­gen jämte motionsyrkandena till socialförsäkringsutskotlet, sä all det blir möjligt att behandla dem i anslutning till förslagen i proposition 1980/81:20 och motion 1980/81:75.

Frågor om samordning mellan systemen för SKBB och KBT har be­handlats bl. a. vid 1978/79 års riksmöte (prop. 1978/79:95, SfU 1978/79: 1 y, CU 1978/79:3 y, FiU 1978/79:35). Civilutskotlet ansåg i siu yttrande till finansutskottet att det var viktigt alt reformer genomförs som ökar samordningen mellan de båda systemen och som så långt möjligt


 


SfU 1980/81:14                                                                      51

utjämnar de skillnader i bidragsgivningen mellan de olika kommunerna som är en följd av systemens tekniska utformning. - Samordningsfrågor behandlas f. n. av bostadsbidragskommiltén.

Mot denna bakgrund och med hänvisning till att de föreslagna ändringar­na i statsbidragsreglerna för KBT har samband med aviserade förslag inom SKBB-systemet är det utskottets principiella uppfattning att riksdagen nu inte bör behandla de föreliggande förslagen i propositionen och motionerna 75 och 103. Ett uppskov i avvaktan på bostadsminislerns förslag i 1981 års budgetproposition skulle innebära att en erforderlig samordning kunde komma lill stånd. Behovet av en sådan samordning - framför allt då det gäller alt fastställa den för KBT och SKBB gemensamma statsbidragspro-cenlen - framstår enligl utskottels mening som helt nödvändig mol bak­grund av all civilulskollets socialdemokratiska ledamöter i en reservation till betänkande C\J 1980/81:5 har uttalat att den totala besparingen genom beslutade och aviserade åtgärder blir ca 300 milj. kr. i stället för i proposi­tionen antagna 440 milj. kr.

Beträffande behandlingen av propositionsförslaget och motionsyrkan­dena får utskottet anföra följande. I avvaktan pä resultatet av del utred­ningsarbete om samordning av bostadsstöden som pågår inom bostadsbi­dragskommiltén bör enligt utskottets uppfattning någon ändring inte göras i bestämmelserna om inkomstprövning för KBT. Givelvis bör då inte heller statsbidraget till KBT sänkas. Ulskollel avstyrker således förslagen i propositionen i dessa delar och tillstyrker bifall till yrkandena 2 och 3 i motion 75 och lill yrkande 2 i motion 103.

dels att utskottet under 3.6 moment I och 2 bort hemställa

1.    beträffande inkomstprövningsreglerna all riksdagen med bifall fill motion 1980/81:75 yrkande 2 och motion 1980/81: 103 yrkande 2 avslår del i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1962: 392) om hustrutillägg och kommunall bostadstillägg till folkpension,

2.    beträffande statshidragsreglerna för kommunalt bostadstillägg all riksdagen med bifall lill motion 1980/81:75 yrkande 3 avslår del i propositionen framlagda förslaget all riksdagen skall god­känna de av regeringen förordade ändringarna i slatsbidragsreg-lerna för kommunall bostadstillägg lill folkpension.

10.3 Ändrad kompensationsnivå inom delpensionsförsäkringen

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 28 som börjar med "Såsom kommit" och på s. 29 slutar med "motion 103." bort ha följande lydelse:

Av den rapport om erfarenheter av delpensioneringen som riksförsäk­ringsverket har avlämnat i september i år får enligl utskottels mening anses


 


SfU 1980/81:14                                                                      52

framgå att delpensionsreformen har fungerat på avsett sätt för anställda förvärvsarbetande. Utskottet har, mol bakgrund av det material som läggs fram i rapporten, inle funnit något som talar för att pensionsnivån för anställda bör försämras. Av besparingsskäl kan emellertid utskottet godta propositionens förslag om en pensionsnivå på 50% för egenförelagare.

Med hänsyn-------------- av delpensionen.

För att--------------- tiden därefter.

Del anförda innebär alt ulskollel med anledning av motsvarande delar i propositionens förslag och yrkande 3 i motion 103 tillstyrker bifall till yrkande 4 i motion 75 om en oförändrad pensionsnivå för anställda och en pensionsnivå på 50% för bl. a. egna företagare. Besparingen kan. med utgångspunkt i den i propositionen angivna besparingen på 150 milj. kr. i ett fullfunklionsstadium, uppskattas till ca 20 milj. kr.

dels att den del av utskottets yttrande på s. 29 som börjar med "1 siu" och slutar med "per år." bort ha följande lydelse:

De förslag till ytteriigare kostnadsbegränsningar som begärs i motion 75 medför att bestämmelserna om rätt lill delpension för egenförelagare m. fl. skulle få en något mera restriktiv utformning än f. n. Förslagen innebär of t endast den som är ansluten till ATP-systemet skall kunna få delpension, att egenförelagares och uppdragstagares genomsnittliga förvärvsinkomst före arbelstidsminskningen beräknas med ledning av de pensionpoäng som kan tillgodoräknas för de närmaste fem åren före arbelstidsminskningen samt att avgiften från dessa kategorier försäkrade skall lillgodoföras en särskild fond, från vilken delpensioner jämte administrativa kostnader skall betalas. Ulskollel, som noterar alt riksdagen tidigare har avslagit ett liknande yrkande (prop. 1978/79:69, SfU 1978/79: 14, rskr 1978/79:133), tillstyrker emellertid nu av bl. a. kostnadsskäl all riksdagen i enlighel med yrkande 5 i motion 75 begär förslag av regeringen med nämnda innehåll. Besparingen av ett sådant förslag kan i ell fullfunklionsstadium beräknas till ca 5 milj. kr.

Utskottet delar också motionärernas uppfattning alt delpensionsfonden fr. o.m. nästa budgetår bör ersätta riksförsäkringsverket och försäkrings­kassorna för deras kostnader för administration av försäkringen. Ett för­slag härom bör framläggas i 1981 års budgetproposition. Effekterna på budgeten kan därvid beräknas lill ca 6 milj. kr. Med del anförda tillstyrker utskottet bifall till yrkande 6 i motion 75.

Som framgår ovan har utskottet vid sin beräkning av besparingseffekten utgått från den i propositionen angivna besparingen, 150 milj. kr. per år i nuvarande prisläge. Det betonas emellertid i propositionen att kostnads­förändringarna är svåra att bedöma. Del har inte heller angetts eller gått all få någon uppfattning om vid vilken tidpunkt besparingen kan bedömas uppgå lill 150 milj. kr. per år. Under hänvisning fill denna osäkerhet i beräkningarna uppskattar utskottet således alt de av utskottet förordade


 


SfU 1980/81:14                                                                      53

förslagen medför en besparing på ca 20 milj. kr. för den nuvarande delpen­sionsfonden. Del kan tilläggas att riksförsäkringsverket i sill remissyttran­de över förslaget om ändrade regler för basbeloppsberäkningen har be­dömt att effekterna av basbeloppsändringen skulle innebära en ulgiflsbe-gränsning med 20 milj. kr. för delpensioneringen budgelåret 1981/82. Ut­skottet får slutligen erinra om att besparingar inom delpensionsförsäkring­en inte påverkar statsbudgeten eftersom försäkringen i sin helhet i princip är avgiflsfinansierad. dels att utskottet under 4.6 moment 1-3 bort hemställa

1. beträffande pensionsnivån inom delpensionsförsäkringen alt riksdagen med bifall lill motion 1980/81:75 yrkande 4 och med anledning av propositionen i motsvarande del och motion 1980/81: 103 yrkande 3 i motsvarande del antar följande såsom Reservanternas förslag betecknade lagförslag:

Utskottets förslag                         Reservanternas förslag

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring

Härigenom föreskrivs att 11 § lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring skall ha nedan angivna lydelse.

11 §                                            11 §

Delpensionen fastställs  till   del   För försäkrad som avses i 6 §

belopp som motsvarar 50 procent    fastställs delpensionen till det be-

av den försäkrades pensionsunder-     lopp som motsvarar 65 procent av

lag.                                             den försäkrades pensionsunderiag.

För försäkrad som avses i 7 § fast­ställs delpensionen till det belopp som motsvarar 50 procent av den försäkrades pensionsunderlag.

Fastställd delpension anknyts till basbeloppet och omräknas vid föränd­ring av detta.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för den som har rätt lill delpension för december månad 1980, under förutsättning att delpensionen grundar sig på en ansökan som kom­mit in till den allmänna försäkringskassan före ikraftträdandet. Har en ansökan om delpension gjorts efter ikraftträdandet och avser ansökningen rätt lill delpension från och med oktober, november eller december måna­der 1980, skall äldre beslämmelser gälla för de pensionsbelopp som avser dessa månader.

2.    beträffande ändrade regler för delpension till egenförelagare all riksdagen med bifall till motion 1980/81:75 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad ulskollel anfört,

3.    beträffande ersättning från delpensionsfonden alt riksdagen med bifall till motion 1980/81: 75 yrkande 6 som sin mening ger rege­ringen lill känna vad utskottet anfört.


 


SfU 1980/81:14                                                                    54

10.4 Sjuklöneperiod inom sjukförsäkringen, m. m.

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 32 som börjar med "Utskot­tet delar" och slutar med "motion 103." bort ha följande lydelse:

Del är enligt utskoUels mening inte rimligt, att ett så omfallande utred­ningsarbete som sjukpenningkommittén enligl sina direktiv år 1978 fått i uppdrag all genomföra nu i väsentliga delar skall forceras fram under stor lidspress. De tilläggsdirektiv som utfärdals för kommiuén i syfte aU få lill stånd besparingar inom sjukpenningförsäkringen inger också allvarliga farhågor - inte minst ur fördelningssynpunkt - för att försäkringen kom­mer att försämras. Än allvariigare är del att även underiagel för denna urholkning av försäkringsskyddet skall tas fram under stor brådska.

I motion 75 har pekats på olika problem som följer av ett sjuklönesys­tem. Enligt utskoltels uppfattning måste kommittén ges tillräcklig lid att grundligt belysa dessa problem.

Tilläggsdirektiven till kommittén bör därtor återkallas så aU kommiuén kan återgå till sin ursprungliga planläggning och arbeta enligt de direktiv som utfärdades år 1978. Vad utskottet anfört bör med anledning av yr­kande 7 i motion 75 ges regeringen lill känna. Utskottet avstyrker bifall till motion 103, yrkande 9.

dels alt utskottet under 5.4 moment 1 bort hemställa

1. belräffande sjukpenningkommitténs arbete att riksdagen med bifall till motion 1980/81:75 yrkande 7 som sin mening ger rege­ringen till känna vad utskottet anfört.

10.5 Enhetlig ersättningsnivå inom tandvårdsförsäkringen

Reservanterna anser

dels alt den del av utskottets yttrande på s. 34 som börjar med "Utskot­tet, som" och slutar med "yrkande 6." borl ha följande lydelse:

I en socialdemokratisk reservation till belänkande SfU 1979/80: 14. vil­ket behandlade förslag från regeringen om bl. a. en sänkning av ersätt­ningsnivån för förebyggande landvård från 75% lill 50% när tandvårdsar­vodet understeg 2500 kr., framhöll reservanterna alt del var viktigare att ha kvar en hög ersättningsnivå för bl. a. förebyggande insatser än att ersätta hela kostnaden för ädla metaller o.d. I reservationen föreslogs därför att besparingar inom tandvårdsförsäkringen skulle göras genom att ersättningsnivån sänktes för ädla metaller m.m. Utskottet delar detta synsätt och kan därför, under förulsällning all ersättningsnivån för före­byggande vård fastställs till 75 %, biträda förslaget att kostnader för ädla metaller m.m. skall ersättas på samma säll som övriga kostnader enligl tandvårdstaxan. Del anförda bör med bifall till yrkande 9 i motion 75 ges regeringen till känna. Yrkande 6 i motion 103 avstyrks.


 


SfU 1980/81:14                                                       55

dels att utskottet under 6.4 moment I bort hemställa

1. belräffande ersättning för förebyggande tandvård all riksdagen
med bifall till motion 1980/81:75 yrkande 9 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

10.6    Ändrade karensbelopp för ersättning vid sjukresor

Reservanterna anser

dels att den del av ulskotlels yttrande på s. 35 som börjar med "Utskot­tet biträder" och slutar med "yrkande 7." bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning innebär de föreslagna höjningarna av sjuk­reseförordningens karensbelopp en alltför kännbar belastning för de för­säkrade. I synnerhet barnfamiljer, handikappade och kroniskt sjuka drab­bas hårt. Som exempel härpå kan ulskollel peka på alt riksförbundet för njursjuka i en skrivelse till utskottet framhållit all personer som får dialys utanför hemmet tre gånger i veckan får sina resekostnader kraftigt höjda. Utskottet anser att propositionen med delta förslag avlägsnar sig alltför mycket från det grundläggande syftet med sjukförsäkringen. I avvaktan på resultatet av sjukreseutredningens arbete bör i stället förslaget i motion 75, yrkande 8, genomföras, vilket bör ges regeringen lill känna. Det sagda innebär all utskottet avstyrker bifall till yrkande 7 i motion 103.

dels alt utskottet under 7.4 moment 2 bort hemställa

2. belräffande höjningar av karensbelöppen inom sjukreseförord­
ningen att riksdagen med bifall lill motion 1980/81:75 yrkande 8
som sin mening ger regeringen lill känna vad utskottet anfört.

10.7    Patientavgifter vid läkemedelsinköp och sjukvård

Reservanterna anser

dels alt den del av utskottets yttrande på s. 38 som börjar med "Utskot­tet vill" och slutar med "och 8." bort ha följande lydelse:

Utskottet kan i och för sig biträda förslaget om att läkemedelskostna­derna höjs men kan inle godta att höjningarna skall träda i kraft redan den I januari 1981. Den i propositionen av statsministern uttalade avsikten, alt de höjda avgifterna vid läkarbesök och medicinultag skall kombineras med ett samtidigt införande av ett högkostnadsskydd, har nämligen inte full­följts. Ett högkostnadsskydd föreslås nu enligl proposition 1980/81:73 infört försl den 1 juli 1981. Det är dessutom, med hänsyn till att förhand­lingar med sjukvårdshuvudmännen om högkoslnadsskyddets införande ännu inte har kommit till stånd, högst tveksamt om ett högkoslnadsskydd kan införas ens vid nämnda tidpunkt. Enligt utskottels mening är det helt nödvändigt att den i propositionen föreslagna höjningen av läkemedels­kostnaderna samordnas med genomförandet av ett högkostnadsskydd. Utan ett sådant skydd får höjningen av läkemedelskostnaderna oaccep-


 


SfU 1980/81:14                                                       56

tablå effekter för personer med hög läkemedelsförbrukning. Riksdagen bör därför dels avslå lagförslaget om höjda läkemedelskostnader och dels begära att regeringen lägger fram ett nytt förslag vars lidpunkt för ikraftträ­dande är samordnad med den tidpunkt riksdagen senare kommer att fast­ställa för ikraftträdande av högkostnadsskyddel. Del anförda innebär all yrkande 5 i motion 103 blir tillgodosett. dels att utskottet under 8.3 moment 1 borl hemställa

1. belräffande   höjning   av  patientavgiften   vid  läkemedelsinköp m. m.

a.           att riksdagen med avslag på propositionen i motsvarande del
och med bifall lill motion 1980/81: 103 yrkande 5 avslår del i
propositionen framlagda förslaget lill lag om ändring i lagen
(1954:519) om koslnadsfria och prisnedsalla läkemedel m. m.,

b.           att riksdagen som sin mening ger regeringen lill känna vad
utskottet anfört om ett nytt förslag och en samordnad lidpunkt
för ikraftträdande.


 


SfU 1980/81:14                                                                  57

Finansutskottets yttrande                       BHaga i

1980/81:2 y

om ändrade principer för beräkning av prisindex till grund för fastställande av basbelopp

Till socialförsäkringsutskottet

Socialförsäkringsutskottet har den 4 november 1980 beslutat inhämta yttrande från finansutskottet över det i proposition 1980/81:20 bilaga 4 punkt 1 framlagda förslaget till lagom ändring i lagen (1962: 381) om allmän försäkring (ändring av beräkningsunderlaget för basbelop. t enligt lagen om allmän försäkring) jämte eventuella motionsyrkanden i anslutning här­till.

I propositionen hemställs såvilt nu är i fråga all riksdagen antar vid bilaga 4 till proposition 20 fogat förslag lill lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring.

I ärendet har följande motioner väckts:

1980/81:75 av Sven Aspling m.fl. (s) vari såvitt nu är i fråga hemställs I. att riksdagen avslår det som bilaga 4.1 fogade förslaget till lag om ändring i lagen (1962: 381) om allmän försäkring saml

1980/81: 103 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari såvitt nu är i fråga hem­ställs

I. att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag till Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring. I kap. 6§.

Till finansutskottet har hänvisats

dels proposition 20 bilaga 6 punkt 2 Ändrade principer för beräkning av prisindex lill grund för fastställande av basbelopp och basenhet,

dels följande motioner:

1980/81:71 av Olof Palme m.fl. (s) vari (s. 15-18 och 31-33) ges en ytterligare motivering för yrkandet i motion 75 (se ovan),

1980/81:97 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari såvitt nu är i fråga hemställs att riksdagen uttalar att beräkningen av basbelopp icke bör förändras i enlighel med de riktlinjer regeringen förordar.

Finansutskottet har beslutat all med del begärda yttrandet lill socialför­säkringsutskotlet överlämna proposition 20 bilaga 6 punkt 2 och motion 97, såvitt nu är i fråga.


 


SfU 1980/81:14                                                                   58

Propositionen

Motiven för att ändra principerna för beräkning av det prisindex som ligger till grund för fastställande av basbelopp och basenhet anges i bilaga 6 punkt 2.

Ett motiv är skillnader i inkomsltillväxlen mellan löntagare och pensio­närer under de senaste åren. Beslutet om indexuppräkning av pensionerna fattades under en period när tillväxten var snabb i den svenska ekonomin och medan antalet pensionärer var relativt lågt. Under 1970-lalel har den ekonomiska lillväxlen avtagit samtidigt som antalet pensionärer har ökat kraftigt. Enligl propositionen har delta medfört alt utrymmet för de aktiva generationernas slandardökning har hållits tillbaka. För alt åskådliggöra detta resonemang nämns i propositionen hur ökningen de senaste åren av den disponibla inkomsten för hushållen fördelar sig på å ena sidan lönta­garkollektivet och å andra sidan pensionärer. Sedan 1973 har reallönen efter skatt för hela löntagarkollektivet ökat med 8%. Under samma period har motsvarande ökning för pensionärskollektivet varit 50%. Pensionerna har därmed kommit alt utgöra en betydande andel av hushållens samlade inkomster. Detta utgör enligl propositionen en speciell komplikation för den ekonomiska politiken och för löneförhandlingarna.

Del s. k. bytesförhållandet har sjunkit, dvs. imporlpriserna har stigit snabbare än exportpriserna. Del är främst i samband med de kraftiga oljeprishöjningarna 1973-1974 och 1978-1980 som bytesförhållandet har försämrats. För all undvika alt sådana höjningar i framliden skall försämra balansen i utrikeshandeln måste en del av del lillgängliga produktions-utrymmet avsättas för att betala för den dyrare importen. Den inhemska efterfrågan måste därför öka långsammare än produktionen. Slandardlill-växten i hela samhället måste dämpas i ell sådant läge. Nuvarande system för indexuppräkning av basbeloppet motverkar detta genom att pensioner­na höjs.

Beräkningen av basbeloppet bör enligl propositionen ändras så all kom­pensation inte längre skall utgå för köpkraflspåverkande ålgärder som statsmakterna fattar beslut om genom att ändra indirekta skaller och subventioner. Genom den nuvarande konslruklionen reduceras effekten av statsmakternas beslut.

Mot bakgrund av detta föreslår regeringen alt en ny prisindex skall beräknas som utgår från konsumentprisindex men bortser från indirekta skaller, tullar och avgifter med tillägg för subventioner. En sådan index, kallad nettoprisindex, beräknas redan nu av SCB. Dessutom bör bortses från förändringar i energipriser efter oktober 1980. Denna justerade index skall ligga lill grund för beräkning av basbeloppet.

De förändringar som föreslås torde enligl propositionen i första hand påverka folkpensioner, ATP-pensioner, delpensioner, studiemedel och bi­dragsförskott. Därutöver påverkas en del mera begränsade utgiftsområ­den.


 


SfU 1980/81:14                                                                      59

De totala besparingarna av förslaget för budgetens och socialförsäkring­ens utgifter uppskattas till 700-800 milj. kr. Med hänsyn lill all beskatt­ningsunderlaget minskar kommer nettoeffekten efter beräknat skattebort­fall all uppgå lill ca 500 milj. kr.

Den nya indexen bör liksom för närvarande konsumentprisindex och netloprisindex falla under indexnämndens kompetensområde.

Motionerna

I motion 71 (s) anförs alt när en proposition föreläggs riksdagen av regeringen måste vissa grundläggande krav vara uppfyllda. De förslag som läggs fram skall vara klart och ordentligt redovisade lill innebörd och konsekvenser. Del skall vara möjligt alt bedöma del sakliga innehållet. Kostnadsberäkningar måste redovisas så all de kan härledas och följas. Del är särskilt viktigt att dessa krav uppfylls när det gäller regeringsförslag som förs fram i en proposition ulan alt tidigare ha utretts eller remissbe­handlats. I motionen anförs att den nu framlagda propositionen i detta avseende inle fyller ens mycket lågt ställda krav. Som del mesl uppseende­väckande exemplet på delta pekar motionärerna på förslaget om en ny melod för all fastställa basbeloppet.

Motionärerna anser att förslaget är oklart utformat. Vidare är konstruk­tionen av det nya basbeloppet inle särskilt tydligt redovisad. Motionärerna påpekar alt regeringens modell innebär all även om energipriserna långsik­tigt kommer att stiga långsammare än övriga priser - vilket skulle vara en för den svenska ekonomin och utrikeshandeln myckel gynnsam ulveckling — kommer någon kompensation inle ens alt ges i delta fall. Motionärerna anser vidare att regeringen inte har klart för sig vilka effekterna blir av den föreslagna försämringen av värdesäkringen. Motionärerna redovisar som exempel på delta ell 30-tal författningar, förutom de som nämns i proposi­tionen, som innehåller ordet basbelopp. Del innebär att nära nog alla departementsområden berörs av förändringen i basbelopp. Man kritiserar regeringen för att inte belysa de konsekvenser ändringen får. Regeringen skulle ha låtit utreda och remissbehandla frågan i överensstämmelse med vår lagstiftningspraxis, anser motionärerna. Enbart av dessa skäl borde propositionen avslås och skickas tillbaka till regeringen.

I motion 71 redovisas även vissa fördelningspoliliska effekter av försla­get. Bl. a. anges vilka grupper som påverkas och hur stora de år. Vidare påslår man alt om del nya systemet hade tillämpats från regeringsskiftet 1976 skulle t. ex. pensionärerna i år ha förlorat en månads pension. Man redovisar även framskrivningar baserade på utfallet sedan 1976. Även resultatet av andra framskrivningar med andra anlaganden redovisas.

I motion 75 (s) kritiserar man förslaget att kompensera urholkningen av värdebeständigheten med all höja pensionslillskotlen. Det är all blanda


 


SfU 1980/81:14                                                                      60

samman syftet med resp. åtgärd, hävdar motionärerna. När det gäller konstruktionen av den nya index som skall ligga till grund för basbelopps­beräkningen anser motionärerna det både besynnerligt och konstlat all om några år räkna med de energipriser som gäller i dag, när samtidigt samman­sättningen av konsumtionen påverkals av prisstegringarna. Denna egen­domliga konstruktion saknar motstycke i nu befintliga indexkonslruk-tioner, anför man. Pensionärerna kommer all få vidkännas betydande förluster om energipriserna skall vägas in i index med sin nuvarande vikt (ca 10%) ulan att ens nominella förändringar skall få slå igenom. Socialde­mokratin kan för sin del inte acceptera den urholkning av värdebeständig­heten i den sociala välfärden som regeringen vill genomdriva.

Motionärerna påpekar att basbeloppet används i en rad olika samman­hang, betydligt fler än de som regeringen nämner i propositionen. Införan­del av ell nytt basbelopp kommer att skapa en rättsosäkerhet om innebör­den av avlal och överenskommelser. Den föreslagna ändringen i lagen om allmän försäkring bör därför avslås, anser motionärerna.

Vänsterpartiet kommunisterna lar upp frågan om ändringar av beräkning av prisindex till grund för fastställande av basbelopp i tre olika motioner, nr 96. 97 och 103. Motionärerna karaktäriserar förslaget som en omfat­tande social nedrustning. Del kommer alt hårt drabba pensionärer, handi­kappade och sjuka med pension eller basbeloppsrelalerade bidrag och familjer som har bidragsförskott. Del ligger enligl motionärerna en djup oanständighet i att låta även dessa grupper vara med och bära en bil av besparingsprogrammet.

Motionärerna anför att vänsterpartiet kommunisterna i riksdagen under en följd av är har krävt all pensionärerna skulle garanleras en andel av den allmänna standardhöjningen i samhället. Del kravet har hittills avvisats av riksdagen. Motionärerna konstaterar alt nu. när regeringen föreslår en rad åtgärder för att stinka den allmänna slandardnivån i samhället, har det plötsligt blivit aktuellt alt ta med pensionärerna. Man föreslår all riksdagen skall avslå regeringens förslag till ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring.

Utskottet

Del är angelägel all ekonomisk-politiska ålgärder ulformas så att de får avsedd effekt och att olika åtgärder inte motverkar varandra. Förslaget att lyfta ut indirekta skatter och lägga lill subventioner i den prisindex som reglerar basbeloppet bör ses i detta perspektiv. Med nuvarande ordning motverkas olika köpkraflspåverkande åtgärder i form av ändrade indirekta skatter och subventioner genom all bl. a. pensionerna påverkas i motsatt riktning. En höjd indirekt skatt medför att de basbeloppsrelalerade pensio­nerna ökar.


 


SfU 1980/81:14                                                                      61

Utskottet vill i sammanhanget peka på några av de svårigheter som nuvarande ordning har inneburit. Sedan mitten av i970-lalet har det skett en successiv omläggning av skatterna från direkt beskattning lill indirekt beskattning. Budgelårel 1976/77 var andelen direkta och indirekta skaller 33 resp. 57 % av totala statsinkomsterna. Återstående inkomster bestod huvudsakligen av avgifter, ränteinkomster och inlevererade överskott från statlig verksamhet. Budgetåret 1978/79 var motsvarande andelar 27 resp. 61 %. Del har medfört att när inkomstskallen justerats nedåt och detta inkomstbortfall finansierats med höjningar av de indirekta skatterna så har genom den nuvarande automatiken pensionerna ökat. Delta har verkat i den riktningen att budgetunderskottet vuxit.

Genom alt förändringar i indirekta skatter och subventioner har påver­kat bl. a. pensionerna har konsekvenserna av olika ekonomisk-politiska ålgärder varit svåra alt överblicka. Kompletterande ålgärder har ofta krävts för att de ursprungligen vidtagna åtgärderna skulle få avsedd effekt. Behovet av sådana ålgärder torde enligl ulskotlels mening bli mindre om de förändringar som föreslås i propositionen genomförs vad gäller beräk­ning av underiagel för basbelopp.

Belräffande det motiv som framförs i propositionen rörande de stora skillnaderna i ökningstakt mellan löntagarkollektivets och pensionärskol­lektivets inkomster vill utskottet göra följande kommentar. De siffror som redovisas i propositionen får inte tolkas så alt standardtillväxten under den redovisade perioden 1973-1980 för varje enskild löntagare varit väsentligt lägre än för den enskilde pensionären. Den kraftiga ökningen av pensions­utbelalningarna med 50 % sedan 1973 förklaras lill stor del av all antalet pensionärer ökat kraftigt eller med ca 45 %. I övrigt beror ökningen på all de senast tillkomna pensionärerna har en högre pension än de pensionärer som faller bort ur pensionssystemet.

De pensionärer som enbart har folkpension och ingen eller låg ATP har genom pensionstillskotten fått en standardförbättring. Pensionärer med kommunall bosladstiUägg har genom dessa fåll kompensation för ökade boendekostnader utöver vad som ges via priskompensalionen. Men del finns sannolikt pensionärer i högre inkomstlagen som under senare år inte har fått någon standardökning.

Vad löntagarkollektivet beträffar bör man uppmärksamma att totala antalet arbetstimmar minskat med ett par procent sedan 1973. Ersättning­en per arbetstimme torde således ha ökat med ca 10 % sedan 1973.

Ser man på utvecklingen sedan år 1976 har pensionårskolleklivels in-komsler efter skatt — inberäknal ökningen av antalet pensionärer - stigit med ca 20 %. Löntagarkollektivels inkomster efter skatt har under samma period minskal med 2 %. Räknat per arbetstimme har ersättningen till lönlagarna varit ungefär oförändrad.

Den inteckning av utrymmet för privat slandardökning som åtagandena mot pensionärskollektivet utgör innebär för de närmaste åren stora svårig-


 


SfU 1980/81:14                                                                      62

heter att upprätthålla reallönerna för lönlagarna. Tillväxten av antalet pensionärer har kunnat förutses sedan länge och är alltså inle någon nytillkommande faktor. Däremot har tillväxten i ekonomin blivit väsentligt lägre än vad man räknade med när beslutet om indexering av pensionerna fattades. Vid ATP-systemels införande utgick man från att standarden för de förvärvsarbetande skulle stiga i stadig takt. Tjänstepensionerna skulle vara värdesäkrade. Förutsättningarna som låg bakom reformen är nu helt annorlunda när vi måste räkna med stagnerande eller sjunkande reallöner efter skatt för stora grupper av löntagare.

Det är enligt utskottets mening mol denna bakgrund inle rimligl all det mycket begränsade utrymme för ökad privat konsumtion som kan förutses för de närmaste åren inte till någon del skall komma lönlagarna till godo. Som utskottet utvecklat närmare i belänkande FiU 1980/81:10 torde del vara mycket svårt att klara en nödvändig omstrukturering av vår ekonomi om del inle finns ekonomiska incitament för en ökad arbetsinsats av de yrkesverksamma, för att öka flexibiliteten på arbetsmarknaden, för all stimulera till enskilt företagande etc. Möjligheterna all få till stånd en harmonisk ulveckling på arbetsmarknaden är i hög grad beroende av om man vid löneförhandlingarna har något realt utrymme alt förhandla om. Det är enligt utskottets mening således angelägel alt åtgärder vidtas för att åstadkomma en sådan fördelning av tillväxten i ekonomin att de även kommer den förvärvsarbetande delen av befolkningen till godo. I samman­hanget bör hänsyn tas lill att de basbeloppsrelalerade förmånerna räknats upp sä att både 1979 och 1980 års energiprishöjningar och indirekta skalte­höjningar kompenserats genom höjningar av utgående förmåner.

I propositionen föreslås all ändrade energipriser i framliden inte skall få slå igenom på den prisindexserie som skall ligga till grund för beräkning av basbeloppet. Som motiv för detta anges att imporlprishöjningar och då sårskill oljeprishöjningarna har inneburit en kostnad för den svenska eko­nomin som vi inte kan kompensera oss för. Ulskollel delar denna uppfatt­ning och har vid flera tillfällen pekat på konsekvenserna av detta för Sveriges ekonomi.

Det finns således som utskottet anfört starka skäl för alt ändra nuvaran­de principer för indexuppräkning av basbeloppet som underlag för olika sociala förmåner. Hänsyn måste las lill de ändrade förutsättningar i vår omvärld och inom landet som nu föreligger jämfört med när beslutet om nuvarande indexuppräkning av basbeloppet fattades.

Att såsom i motion 71 (s) helt bortse från de ändrade förulsättningar som vår ekonomi nu slår inför vittnar enligt utskottets mening om en bristande insikt om problemens verkliga omfattning. Även i ett läge med begränsad resurstillväxt är det enligl utskottets mening angelägel alt utrymmet för konsumtionsökning i rimlig omfallning kommer den yrkesverksamma de­len av befolkningen lill godo. När det gäller hur man rent lekniski skall gå


 


SfU 1980/81:14                                                       63

lill väga för att korrigera den index som skall ligga lill grund för basbelop­pet är enligl utskottets mening flera vägar länkbara. Höjda imporlpriser påverkar konsumentprisnivän pä flera sätt. Dels direkt genom importen av konsumtionsvaror, dels indirekt genom att imporlråvaror och importerade halvfabrikat ingår som komponenter i våra konsumtionsvaror. Högre olje­kostnader påverkar t. ex. transportkostnaderna och därigenom också pri­set på varorna i konsumenlledel. Del torde vara förenat med betydande svårigheter att beräkna imporlprisgenomslagel på konsumentprisnivån om samtliga importvaror och tjänster skulle beaktas. En möjlighet är att med hjälp av s. k. input-outputanalys göra uppskattningar av importinnehället i olika varor och tjänster. De lekniska svårigheterna med en sådan metod är emellertid betydande.

Del finns enligt utskottets mening starka skäl att välja en metod att beräkna den korrigerade indexen som är så enkel som möjligt och som någorlunda lätt låter sig prognoseras. Det är ett viktigt allmänintresse all beräkningarna kan överblickas och all de inte ger utrymme för godtycke. En metod som ur denna synvinkel är tilltalande är all låta vissa varor eller varugrupper som ingår i konsumentprisindex få representera importva­rorna. Det främsta skälet lill att imporlpriskorrigeringar bör göras över huvud taget är de kraftiga och svårkompenserade oljeprishöjningarna. Oljan skiljer sig från flertalet övriga importvaror också på del sättet alt del åtminstone på kort sikt saknas inhemska alternativ. Det är därför viktigt att oljeprishöjningarna så långt möjligt kan rensas bort ur konsumentprisin­dex. Hushållens direkta konsumtion av oljeprodukter (bensin och eld­ningsolja för uppvärmning av bostäder) är emellertid betydligt mindre än deras totala oljekonsumtion — som indirekt ingår i privala konsumtionen. Att välja ul endast denna lilla grupp ger en felaktig bild av oljans betydelse för hushållen. Det synes därför enligl utskottets mening vara en god lösning på problemet alt i enlighet med förslaget i propositionen låta samtliga energikomponenler som ingår i konsumtionen få spegla hushål­lens konsumtion av oljeprodukter. Del finns också ell visst samband mellan prisutvecklingen på dessa komponenter. Komponenterna är fjärr­värme, eldningsolja, hushällsgas, elström och bensin.

I propositionen anges den beräknade budgeteffekten av all beräkningen för basbeloppet föreslås ändrad till 500 milj. kr. netto. Det framhålls alt beräkningen är mycket osäker, främst beroende på svårigheter all förutse oljeprisernas förändringar. För att underlätta riksdagens ställningstagande till förslaget och för alt i någon mån kunna bedöma effekterna av förslaget har ekonomidepartementel och konjunklurinslitutel på ulskotlels initiativ gjort vissa beräkningar för perioden från 1973 och framåt. Avsikten är att utifrån det historiska materialet försöka bedöma rimligheten i olika anta­ganden för framliden.

I tabell I redovisas den årliga utvecklingen enligt olika prisindexserier


 


SfU 1980/81:14                                                                       64

för perioden från december 1972 lill och med oktober 1980. Ökningstalen avser utvecklingen under loppet av året, dvs. från december det närmast föregående året lill december beräkningsåret.

Tabell 1. Procentuella förändringar för olika prisindexserier under perioden 1973-1980

 

Period

KPI'

KPI rensat

NPI'

NPI rensat

Differens

(från dec.

 

för energi-

 

för energi-

mellan (5)

föreg år)

 

priser

 

priser

och (2)

(1)

(2)

(3)

(41

(5)

(6)

1973

7,9

'i.5

7,2

5.0

-2.9

1974

11.9

10.2

14.4

12.7

+0.8

1975

10,2

9,5

9.5

9.0

-1.2

1976

9.8

9.3

10.6

10,1

4-0,3

1977

13.1

12,3

10.5

9.8

-3.3

1978

7,6

6,4

9.5

8.7

-i-l.l

1979

9,8

8.0

9,9

8.1

-1.7

okt 1980

13.1

10,6

9.7

8.3

-4.8

' enligt korttidsindex

I kolumn (2) redovisas utvecklingen av konsumentprisindex (KPI). dvs. den index som ligger till grund för beräkningen av det nuvarande basbelop­pet.

Den föreslagna korrigeringen för ändrade energipriser föreslås gå lill så alt energipriserna i fortsättningen beräknas som om de var oförändrade jämfört med i oktober 1980. De vägs in med sin andel av konsumtionen. Det betyder att den för ändrade energipriser justerade indexen i framliden kommer all öka långsammare än konsumenlprisindex så länge energipri­serna ökar i nominella tal. Först när dessa sjunker i nominella tal kommer konsumentprisindex att visa en långsammare ökningstakt än den förändra­de energipriser justerade indexen. 1 kolumn (3) i tabell I har den årliga ökningen av konsumenlprisindex korrigerats för ändrade energipriser räk­nat från december det närmast föregående året på del sätt som avses i propositionen. Av tabellen framgår att räknat på delta sätt blir de åriiga höjningarna genomgående lägre än för de totala konsumentpriserna. Skill­naden blir särskilt stor 1973, 1979. 1980 och relativt stor 1974 och 1975.

Förslaget i propositionen innebär att konsumentprisindex också skall korrigeras med avdrag för indirekta skatter, tullar och avgifter saml med tillägg för subventioner. Del är den s.k. netloprisindex som kan sägas mäta förändringar i den nettointäkt per styck som producenten får för de saluförda varorna och tjänsterna. De årliga förändringarna i netloprisindex framgår av kolumn (4). Jämför man utvecklingen för denna index med konsumentprisernas ulveckling finner man all konsumentpriserna under perioden 1973-1980 har stigit mer än nettopriserna under fyra av åtta redovisade år. Under de övriga åren har förhållandet varit det omvända. Nettopriserna ökar snabbare än konsumentpriserna de år då, något förenk-


 


SfU 1980/81:14                                                                      65

lat uttryckt, subventionerna ökar kraftigt eller de indirekta skatterna sänks. Sålunda kan noteras att under 1974, då nettopriserna ökade väsent­ligt snabbare än konsumentpriserna, höjdes livsmedelssubveniionerna med 1 miljard kr. Mervärdeskatten sänktes tillfälligt under del av detta år. Åren 1976 och 1978 dä nettopriserna också ökade mer än konsumentpri­serna sänktes den allmänna arbetsgivaravgiften. Första gången begränsa­des sänkningen till del inre stödområdet. De är dä konsumentpriserna ökade snabbare än nettopriserna höjdes flera indirekta skaller. De stora skillnaderna åren 1977 och 1980 förklaras exempelvis av att mervärdeskat­ten höjdes liksom vissa punktskatter på alkohol och tobak. Sett över hela den studerade perioden 1973-1980 har nettopriserna ökat obetydligt mer än konsumentpriserna.

I den följande kolumnen (5) i tabell I redovisas de ärliga ökningarna av
konsumentpriserna korrigerade för indirekta skatter, tullar, avgifter, sub­
ventioner och ändrade energipriser på del sätt som föreslås i propositio­
nen. Om de ändrade principerna för beräkning av basbelopp trätt i kraft
från och med år 1973 skulle ökningen enligl den justerade indexen första
året varit 2,9 procentenheter mindre än ökningen enligl konsumenlprisin­
dex. Under perioden från december 1973 till december 1978 skulle den
korrigerade indexen ha utvecklats i ungefär samma takt som konsu-
               ;:,ib

mentprisindex gjorde. Del innebär all effekterna på pensionerna i stort sett skulle ha varit desamma om den justerade indexen använts i stället för konsumentprisindex som underiag för basbeloppsberäkningen. Därav följer att eventuella besparingseffekter dessa år skulle ha varit relativt måttliga. Räknat från december 1978 skulle besparingseffekterna ha ökat påtagligt, vilket framgår av all ökningen enligt konsumenlprisindex är betydligt större än ökningen skulle ha varit enligl en justerad index (se kolumn (6) i tabell 1). Del är således framför allt utvecklingen de två sista åren som föranlett att förslag lagts fram lill ändrad beräkning av basbelop­pet.

1 de två socialdemokratiska motionerna anges alt om del nya systemet hade tillämpats från regeringsskiftet 1976 skulle t. ex. pensionärerna i år ha förlorat en månads pension, dvs. drygt 8 %. Delta är felaktigt. Enligl utskottets beräkningar skulle den justerade indexen ha varit endast mellan 5 och 6 % lägre än konsumenlprisindex i september 1980: det exakta talet är beroende på vilken månad man utgår från 1976.

Inför riksdagens ställningslagande till förslaget om ändrad beräkning av underiagel för fastställande av basbeloppet har ulskollel gjort vissa beräk­ningar av vad effekterna kan väntas bli om förslaget genomförs. En ut­gångspunkt för att bedöma dessa effekter är all försöka ange hur den av regeringen föreslagna indexen kan komma alt utvecklas i framtiden i förhällande till konsumentprisindex.

Den första fråga som därvid inställer sig är hur stor andel som energikon­sumtionen kommer all utgöra av den totala konsumtionen. Sedan 1973 har 5   Riksdagen 1980/81. II saml. Nr 14


 


SfU 1980/81:14                                                       66

de svenska hushållen fått avsälla en växande andel av sin totala konsum­tion för konsumtion av energi. År 1973 var energikonsumtionen (som den definieras i propositionen) 6,6 % av totala konsumtionen (enligt KPI). För är 1980 uppgår andelen energikonsumtion till 9,6 %. Det torde vara realis­tiskt att räkna med en viss höjning av relativpriserna för oljan åren fram­över. Del kan vidare hållas för sannolikt all energikonsumtionen kommer alt hålla jämna steg med konsumlionsulvecklingen i övrigt, även om en viss omfördelning av energikonsumtion mot en mindre andel oljekonsum­tion måste ses som eftersträvansvärd. Det är enligl ulskotlels mening rimligl alt den energiandel som tillämpas i konsumentprisindex också tillämpas för den justerade indexen. Det skulle efter några år le sig egen­domligt om man t. ex. utgick från den andel energikonsumtion man hade i oktober 1980 och inte förändrade den med hänsyn fill den faktiska utveck­lingen.

Antar man att energipriserna och nettopriserna kommer att utvecklas i samma takt som konsumentpriserna de närmaste åren kommer del jusle-rade indexvärdet beräknat med nuvarande vikt för energikonsumtionen att öka med 90 % av prisökningen enligl konsumentprisindex.

Del betyder vid en antagen ökning av konsumentpriserna om 10% att det justerade indexvärdet ligger 4.5% lägre efter fem år än indextalel för konsumenlprisindex. Efter tio år kan skillnaden beräknas till knappt 9%.

Om energipriserna ökar med 15 % samtidigt som övriga konsumentpriser ökar med 10%, så kommer konsumenlprisindex all öka med 10.5% per år. Del nya basbeloppel skulle i detta exempel öka med 9% per år. Det innebär att skillnaden mellan del gamla och det nya basbeloppet skulle vara ca 6,5 % efter fem år och knappt 13 % efter tio år.

Det finns enligl utskottets mening också anledning all peka på en om­ständighet som påverkar relationen mellan netloprisindex och konsu­menlprisindex. De indirekta skatterna kan vara utformade som antingen värdeskatter eller som kvanlilelsskalter. Flertalet punktskatter är kvanti­tetsskatter. Om skatterna är utformade som kvanlitelsskaller och skatte­satserna inte anpassas efter prisutvecklingen så kommer i en situation med prisstegringar neltoprisindex all öka snabbare än konsumenlprisindex. Detta kan åskådliggöras med följande exempel. Anlag all priset 10 kr. på en vara beslår av 2 kr. kvanlitetsskatt och 8 kr. producentpris. Om net­topriset höjs med 12.5%. dvs. I kr. (från 8 till 9) blir konsumenlprishöj-ningen endast 10% (från 10 lill II kr.).

Det torde vara en realistisk bedömning alt subventionsgraden kommer all avta framöver. Samtidigt finns starka skål som talar för att övergången frän direkt beskattning lill indirekt beskattning fortsätter. Om utvecklingen går i den riktningen att marginalskatterna sjunker inom ramen för en oförändrad skattekvot kan detta väntas innebära all nettopriserna i framti­den kommer alt öka långsammare än konsumentpriserna.

Antas exempelvis skillnaden uppgå lill en procentenhet årligen frän en


 


SfU 1980/81:14                                                       67

antagen konsumenlprisökning på 10% så skulle det justerade indextalel efter fem år vara knappt 9% lägre än motsvarande tal för konsumenlprisin­dex. Efter tio år skulle skillnaden uppgå lill ca 16%. Allt under förutsätt­ning att energipriserna utvecklas i samma takt som konsumentpriserna i övrigt. Skulle relativpriset för energi öka blir skillnaderna än större.

De nu redovisade framskrivningarna utgör inte några prognoser för den sannolika utvecklingen på fem eller tio års sikt. De är endast olika hypote­tiska räkneexempel. Av dessa framgår emellertid att en övergång lill en index beräknad på det säll som föresläs i propositionen med olika, såvitt nu kan bedömas, rimliga antaganden ger vikliga besparingseffekter. Ut­skottet har i betänkande FiU 1980/81: 10 utförligt motiverat behovet av besparingsåtgärder för den statliga verksamheten. Del är enligl utskottets mening nödvändigt att dessa åtgärder vidtas så snabbt som möjligt och i en målsall takt för all budgetunderskottet skall kunna utvecklas i den takt som riksdagen beslutade om i våras.

Vid beräkningen i propositionen av besparingseffekterna för budgetåret 1981/82 har anlagils en svag ökning av realpriserna på olja. Därigenom skulle den index som ligger lill grund för det nya basbeloppel stiga med ca 6% mot en konsumentprisökning om 7%. Besparingseffekten härav i förhållande till del gamla basbeloppet beräknas i propositionen lill 700-800 milj. kr. brutto och 500 milj. kr. efter det all skalleborlfallseffekten beaktats.

Urvalet och avgränsningen av de olika poster som konsumentprisindex enligl förslaget skall korrigeras för kommer att utgöra en betydelsefull faktor för beräkning av det nya basbeloppet. Del gäller exempelvis frågor om vad som skall anses vara indirekta skaller och subventioner. Med hänsyn till all sådana frågor i framtiden kommer alt få en ökad politisk betydelse med bl. a. fördelningspolitiska konsekvenser kan del enligl ut­skottets mening vara lämpligt att de i tveksamma fall underställs stalsmak­lerna för beslut, i stället för all de som nu avgörs av indexnämnden.

Förslaget alt ändra principerna för beräkning av basbelopp får konse­kvenser på en mängd områden, såväl inom det offenlligrällsliga som inom det civilrättsliga området. Utskottet förutsätter att beredningen av försla­get vad gäller konsekvenserna på dessa områden sker i annat utskott. Enligl vad utskottet erfarit pågår inom regeringskansliet visst utrednings­arbete om hur den nya basbeloppsberäkningen slår i olika avseenden och om del behövs några lagändringar.

Utskottet vill i sammanhanget påpeka all en omläggning av värdesäk­ringen av det slag som nu föreslås på sikt också får betydande konsekven­ser för relationerna mellan den allmänna tjänstepensioneringen och tjäns-lepensioneringen i stat och kommun och därmed också på statlig och kommunal ekonomi. De pensioner som utgår enligt kommunala och stat­liga pensionsavtal baseras i huvudsak på den lön den anställde har vid pensioneringen. Pensionssystemen är samordnade på så sätt att arbetsgi-


 


SfU 1980/81:14                                                                      68

våren, stal eller kommun, får ersättning från allmänna pensionsfonden för den del av pensionen som läcks in av ATP. Om nu beräkningen av basbeloppel ändras på föreslaget sätt kommer den pension som är intjänad inom ATP-systemet alt bli en lägre andel av slutlönen ån vad systemet nu föreskriver. Genom avlal är emellertid statligt och kommunall anställda tillförsäkrade en viss andel av slullönen i pension. Del innebär - om avtalen ej ändras - att de statliga och kommunala arbetsgivarna skulle svara för en större kostnadsandel än f n. av de tjänstepensioner som stal och kommun skall betala ul och sålunda få öka sina pensionsåtaganden kraftigt. Detta får konsekvenser för staten och kommunerna. Ulskollel förulsäller all dessa frågor blir föremål för överläggningar mellan berörda parter.

Utskottet förutsätter att regeringen fortlöpande studerar den valda me­todens effekter i ett längre perspektiv. Det blir då naturligt att beakta den sannolika ekonomiska utvecklingen i vårt land under kommande år. Del är den ekonomiska tillväxten och näringslivets utbyggnad som ytterst blir bestämmande för möjligheten att tillförsäkra pensionärerna en rimlig stan­dard.

Mot bakgrund av det anförda tillstyrker utskottet förslaget om ändrade principer för beräkning av basbeloppet.

Stockholm den 21 november 1980

På finansulskottels vägnar ERICENLUND

Närvarande: Eric Enlund (fp), Lars Tobisson (m). Torsten Gustafsson (c). Paul Jansson (s), Arne Gadd (s). Per-Axel Nilsson (s), Rolf Rämgård (c), Lennart Blom (m), Roland Sundgren (s), Christina Rogestam (c), Christer Nilsson (s), Mona S:t Cyr (m), Karin Flodslröm (s) och Åke Persson (fp).

Avvikande mening

Paul Jansson, Arne Gadd, Per-Axel Nilsson, Roland Sundgren. Christer Nilsson och Karin Flodslröm (alla s) anser att utskoltels yttrande borl ha följande lydelse:

1 den socialdemokratiska motionen 71 redovisas några av de grundläg­gande krav som måste vara uppfyllda när riksdagen föreläggs en proposi­tion av regeringen.

Förslagen skall vara klart och ordenfiigt redovisade till innebörd och konsekvenser. Det skall vara möjligt för riksdagen alt bedöma det sakliga innehållet. Kostnadsberäkningen måste redovisas så att de kan härledas och följas. Dessa krav är särskilt viktiga att uppfylla när del gäller rege-


 


SnJ 1980/81:14                                                                      69

ringsförslag som förs fram i en proposition utan att tidigare ha varit föremål för ulredning och remissbehandling.

Regeringens förslag till ändring av principerna för beräkning av basbe­lopp redovisas i propositionen på flera ställen. Den mest utföriiga redovis­ningen görs i bilaga 6, Ekonomidepartementel, där förslaget ägnas tre (!) sidor. På övriga ställen i propositionen görs endast sammanfattningar av förslaget och hänvisningar till den nu nämnda bilagan. De tre sidorna i bilaga 6 disponeras så all en sida beskriver den nuvarande ordningen. Därefter redovisas på en dryg sida tre motiv för all ändra nuvarande principer. Slutligen ägnas en knapp sida lill alt beskriva själva förslaget lill ändring av en index som skall ligga lill grund för beräkningen av basbelop­pet.

Belräffande förslagels effekter sägs endast alt förändringarna i första hand påverkar folkpensioner, ATP-pensioner, delpensioner, studiemedel och bidragsförskott. Därutöver, sägs det i propositionen, påverkas en del mera begränsade utgiftsområden. Därefter anges den totala besparingsef­fekten.

Enligl statistisk årsbok uppgår antalet folk- och ATP-pensionärer lill 1,8 miljoner, delpensionärerna lill 50000, barn med bidragsförskott lill ca 220000 och studiemedelstagarna till 130000. Konsekvenserna för dessa över två miljoner människor berörs inle med ett ord i propositionen. Vilka får högre eller lägre förmåner om förslaget genomförs? Hur stora blir effekterna, när slår de, etc?

Utskottet anser att det sätt på vilket regeringen presenterat förslaget saknar motstycke. Del är ett uttryck för nonchalans mol den lagstiftande församlingen och medborgarna. Förslaget faller enligl utskoltels mening helt utanför den praxis i arbetsfördelning som hittills rått mellan den exekutiva och den lagstiftande makten. Beslutsunderlag skall tillhandahål­las av regeringen. Något sådant föreligger enligt utskottets mening inle. Det kan rent av ifrågasättas om inte förslaget är grundlagsstridigt. Rege­ringen har inte inhämtat yttranden från berörda myndigheter. Ej heller har berörda sammanslutningar eller enskilda getts tillfälle att yttra sig över förslaget såsom föreskrivs i regeringsformen. Riksdagens beredningsor­gan, i detta fall socialförsäkringsutskotlet, har tvingats skicka propositio­nen på remiss (!) lill några av regeringen underställda organ (riksförsäk­ringsverket och statistiska centralbyrån) samt lill löntagarorganisationerna vars medlemmar i hög grad berörs av förslaget.

Intrycket av alt regeringen har betraktat förslaget endast som en teknisk fråga förstärks av att besparingseffekten av förslaget redovisas av ekono­midepartementel i stället för under de huvudtitlar som direkt berörs. Regeringen visar genom sitt agerande och i sin presentation av förslaget att man inte i lid insett vilka konsekvenser förslaget får. Detta vittnar inte enbart om en nonchalans utan även om en inkompetent handläggning inom regeringskansliet.


 


SfU 1980/81:14                                                       70

Utskottet vill efter all här ha redovisat sin syn på handläggningen av förslaget även kommentera förslagels motiv och innehåll.

Statsministern påslår i inledningen till propositionen alt en huvudpunkt i regeringens spararbele har varit all skydda de mest utsatta. I vissa fall har inga ingrepp alls gjorts, anför statsministern. Som exempel pä detta näm­ner han de handikappade. Utskottet ser sig med anledning härav föranlåtet att påpeka att förtidspensioner, sjukbidrag, handikappersättning och barn­tillägg är förmåner som utgår lill handikappade och är knutna lill basbelop­pet. Det kan i sammanhanget nämnas all handikappade ofta erhåller handi­kappersättning för merulgifler för egen bil, då de inle kan utnyttja all­männa kommunikationsmedel. Bensinkostnaden är ofta den största ut­giftsposten för dessa personer. Eftersom förslaget innebär att någon kom­pensation inte skall utgå för höjda energipriser efter oktober 1980 innebär delta alt de handikappade drabbas särskilt hårt.

Ett motiv som framhålles i propositionen för all ändra på beräkningen av basbeloppet är alt pensionärskollektivets inkomster ökat mycket kraftigt, med 50% sedan 1973, samtidigt som löntagarnas inkomster ökat betydligt långsammare. Det antyds att en urholkning av pensionsförmånerna skulle skapa större rättvisa mellan löntagare och pensionärer. Utskottet anser alt beskrivningen i propositionen är direkt vilseledande. Pensionärskollekti­vels inkomstökning förklaras lill den helt övervägande delen av att antalet pensionärer ökat myckel kraftigt, bl.a. beroende på sänkt pensionsålder och delpensionsreformen. Dessutom har antalet ATP-pensionärer med högre inkomster blivit fler, vilket drar upp medelinkomsten. Med undanlag för de pensionärer som fått pensionstillskott har standardökningen helt Uteblivit för den enskilde pensionären.

Den ekonomiska lillväxlen har varit svag de senaste åren. Detta får emellertid inte vara en målsättning för den framlida ekonomiska politiken och användas som argument för att de sämst ställda grupperna i samhället skall acceptera en standardsänkning. En förulsällning för all samhället skall fungera är att inte spänningarna mellan olika grupper växer. Del går inte alt upprätthålla arbetsvilja och en strävan till att höja levnadsstandar­den om inle samhället utvecklas i harmoni och i varje fall de sämst ställda får behålla sin standard.

Beskrivningen i propositionen av förändringarna i beräkningen av bas­beloppet är på flera sätt vilseledande. Man argumenterar att oljeprishöj­ningarna är kostnader som hela samhället måste vara med och bära och som vi inle kan kompensera oss för. Oljeprishöjningarna har lett lill alt det s.k. bytesförhållandet, dvs. relationen mellan export- och importpriser, försämrats. Detta leder emellertid inle lill att även oljeprishöjningar som är lägre än höjningarna på andra varor måste medföra standardsänkningar för pensionärerna. En sådan sänkning av relativpriserna på olja skulle innebä­ra en för den svenska ekonomin och utrikeshandeln mycket gynnsam utveckling. Del skulle i hög grad underlätta möjligheterna att öka standard­tillväxten som pensionärerna enligt förslaget inle skulle få del av. En logisk


 


SfU 1980/81:14                                                       71

konsekvens av resonemanget i propositionen skulle ha varit att oljepri­serna helt lyftes ur indexen. Den av regeringen valda lösningen, som alltså inte är en naturlig följd av argumenteringen, vittnar i stället om all rege­ringens främsta avsikt varit alt sänka pensionärernas standard, inte att de i samhällssolidaritelens anda skulle bära sin andel av de höjda oljekoslna-derna. Regeringens avsikter framstår än tydligare när det av den praktiska utformningen av förslaget framgår all pensionärerna inle heller skall få kompensation för höjda priser på elström och hushållsgas.

Intrycket av att regeringen försökt vilseleda både riksdagen och allmän­heten förstärks av att del i propositionen inte finns någon som helst ansats alt redovisa de faktiska effekterna av den nya ordningen. Det hade enligt ulskotlels mening varit naturligt och i enlighel med god praxis att man hade redovisat de skilda möjligheter som finns för att begränsa energipri­sernas genomslag på basbeloppets utveckling och genom exempel sökt belysa de olika effekterna. All regeringen i stället försökt dölja effekterna av förslaget framgår av det faktum att man inle någonslans i propositionen säger något om vad konsekvensen blir för den enskilde pensionären. Det talas allmänt om förändringar och om all basbelopp och index påverkas. Huruvida förändringarna innebär minskningar eller ökningar för den en­skilde individen framgår inte någonstans i propositionen.

Enligl utskottets mening är del angeläget all i varje fall riksdagen inför sitt ställningstagande till förslaget något försöker belysa de konsekvenser som förslaget i propositionen skulle få. En utgångspunkt för en sådan belysning skulle kunna vara att redovisa vilka konsekvenserna av förslaget skulle ha blivit om det införts tidigare, säg någon gång under 1970-talel. Utifrån detta historiska material är det möjligt alt bedöma rimligheten i olika antaganden för framtiden. Utskottet har därför låtit ekonomideparte­mentet och konjunkturinstitutet utföra vissa beräkningar för perioden från 1973 och framåt.

I tabell 1 redovisas den årliga utvecklingen enligl olika prisindexserier för perioden från december 1972 lill och med oktober 1980. Ökningslalen avser utvecklingen under loppet av året, dvs. från december det närmast föregående året lill december beräkningsårel.

Tabell 1. Procentuella förändringar för olika prisindexserier under perioden 1973— 1980

 

Period

KPI'

NPI rensat

Differens

(från dec.

 

för energi-

mellan (3)

föreg. år)

 

priser

och (2)

(1)

(2)

(3)

(4)

1973

7.9

5,0

-2.9

1974

11.9

12.7

-1-0,8

1975

10.2

9,0

-1.2

1976

9,8

10.1

-hO.3

1977

13,1

9.8

-3.3

1978

7,6

8.7

+ 1.1

1979

9,8

8,1

-1.7

okt 1980

13.1

8,3

-4.8

Enligt korttidsindex.


 


SfU 1980/81:14                                                       72

I kolumn (2) redovisas utvecklingen av konsumenlprisindex (KPI), dvs. den index som ligger till grund för beräkningen av del nuvarande basbelop­pet.

Den föreslagna korrigeringen för ändrade energipriser skall gå lill så alt energipriserna i fortsättningen beräknas som om de var oförändrade jäm­fört med i oktober 1980. De vägs in med sin andel av konsumtionen. Del betyder all den för ändrade energipriser justerade indexen i framliden kommer att öka långsammare än konsumentprisindex så länge energipri­serna ökar i nominella tal. Försl när dessa sjunker i nominella tal kommer konsumentprisindex att visa en långsammare ökningstakt än den för ändra­de energipriser justerade indexen.

Förslaget i propositionen innebär alt konsumenlprisindex också skall korrigeras med avdrag för indirekta skatter, tullar och avgifter samt med tillägg för subventioner. Det är den s.k. nettoprisindex, som kan sägas mäta förändringar i den nettointäkt per styck som producenten får för de saluförda varorna och tjänsterna. I kolumn (3) i tabell I framgår de årliga ökningarna av konsumentpriserna korrigerade för indirekta skaller, tullar, avgifter, subventioner och ändrade energipriser på det säll som föreslås i propositionen. Om de ändrade principerna för beräkning av basbelopp trätt i kraft från och med år 1973 skulle ökningen enligt den justerade indexen första året varit 2,9 procentenheter mindre än ökningen enligt konsumenlprisindex. Under perioden från december 1973 lill december 1978 skulle den korrigerade indexen ha utvecklats i ungefär samma takt som konsumentprisindex gjorde. Det innebär att effekterna på pensionerna i stort sett skulle ha varit desamma om den justerade indexen använts i stället för konsumenlprisindex som underlag för basbeloppsberäkningen. Det är således tveksamt om man valt rätt metod utifrån de syften man angett, nämligen att göra besparingar. Detta vittnar enligt utskottet om hur illa förberett förslaget är.

Inför riksdagens ställningslagande lill förslaget om ändrad beräkning av underlaget för fastställande av basbeloppel har utskottet gjort vissa beräk­ningar av vad effekterna kan väntas bli om förslaget genomförs. En ut­gångspunkt för all bedöma dessa effekter är att försöka ange hur den av regeringen föreslagna indexen kan komma att utvecklas i framliden i förhållande till konsumenlprisindex.

Den första frågan som därvid inställer sig är hur stor andel som energi­konsumtionen kommer att utgöra av den totala konsumtionen. Sedan 1973 har de svenska hushållen fått avsätta en växande andel av sin totala konsumtion för konsumtion av energi. År 1973 var energikonsumtionen (som den definieras i propositionen) 6,6% av totala konsumtionen (enligl KPI). För år 1980 uppgår andelen energikonsumtion lill 9,6%. Del torde vara realistiskt all räkna med en viss höjning av relativpriserna för oljan åren framöver. Del kan vidare hållas för sannolikt att energikonsumtionen kommer alt hålla jämna steg med konsumlionsulvecklingen i övrigt, även


 


SfU 1980/81:14                                                       73

om en viss omfördelning av energikonsumtion mot en mindre andel olje-konsumiion måste ses som eftersträvansvärd.

Antar man alt energipriserna och nettopriserna kommer all utvecklas i samma takt som konsumentpriserna de närmaste åren kommer del juste­rade indexvärdet, beräknat med nuvarande vikt för energikonsumtionen, all öka med 90% av prisökningen enligt konsumenlprisindex. Del betyder vid en anlagen ökning av konsumentpriserna om 10% att det justerade indexvärdet ligger 4,5 % lägre efter fem år än indextalel för konsumentpris­index. Efter tio år kan skillnaden beräknas lill knappt 9%.

Om energipriserna ökar med 15 % samtidigt som övriga konsumentpriser ökar med 10%, så kommer konsumenlprisindex all öka med 10,5% per år. Del nya basbeloppet skulle i delta exempel öka med 9% per år. Del innebär alt skillnaden mellan del gamla och det nya basbeloppet skulle vara ca 6,5 % efter fem år och knappt 13 % efter tio år.

Relationen mellan nettoprisindex och konsumentprisindex kommer all
få en avgörande betydelse för hur den nya föreslagna prisindexen kommer
att utvecklas. Del framgår av regeringens sparplan alt man avser all sänka
subveniion,sgraden i konsumentpriserna. Detta medför att nettopriserna
kommer alt öka långsammare än konsumentpriserna. Del blir också resul­
tatet om de indirekta skatterna höjs. Antas exempelvis alt skillnaden
mellan nettopriser och konsumentpriser skulle uppgå till en procentenhet
årligen från en anlagen konsumentprisökning på 10% så skulle det juste­
rade indextalel efter fem år vara knappt 9% lägre än motsvarande tal för
konsumenlprisindex. Efter tio år skulle skillnaden uppgå lill ca 16%. Allt
under förutsättning all energipriserna utvecklas i samma takt som konsu­
mentpriserna i övrigt. Skulle relativpriset för energi öka blir skillnaderna
än större._______________
             __

Om den för pensionärerna ofördelaktiga utvecklingen skulle inträffa all relativpriset på energi stiger samtidigt som de indirekta skatterna ökar och subventionsgraden avlar, kommer urholkningen av pensionsvärdel alt ske ännu snabbare. Om energipriserna exempelvis ökar med 15% och övriga konsumentpriser med 10% kommer KPI att öka med 10,5%. Den juste­rade indexen skulle öka med endast 8 % om nettopriserna ökar en procent­enhet långsammare än övriga konsumentpriser. Skillnaden mellan de båda indexserierna efter 5 år skulle vara ca 11% och efter 10 år ca 20%. Andelen energikonsumtion har antagits vara konstant, 10%. Om denna andel skulle öka skulle skillnaden bli ännu större.

1 de nu redovisade exemplen har effekten på det justerade prisindexet beräknats. Med olika rimliga anlaganden för energiprisernas, de indirekta skatternas och subventionernas ulveckling kommer ökningen de närmaste åren enligt den föreslagna indexberäkningen att bli betydligt mindre än enligt konsumentprisindex. Vilka blir då de allmänna ekonomiska konse­kvenserna av att värdesäkringen försämras? Ekonomiministern påslår alt den torde i första hand påverka folkpensioner. ATP-pensioner, delpen-


 


SfU 1980/81:14                                                                      74

sioner, studiemedel och bidragsförskott. Som framgår av motion 71 drab­bar förändringen av basbeloppel ett långt större antal förmåner från rätts­hjälpen till handikappersättningen och yrkesskadelivränlorna. Del finns ell 40'lal olika författningar som berörs av att basbeloppsberäkningen ändras. Dessutom används basbeloppel även utanför lagstiftningen i många för­säkringsavtal och i andra privala avtal. Det är enligl ulskoltels mening helt uteslutet all riksdagen ulan föregående ulredning och på delta nästan slumpartade sätt ändrar innehållet i olika civilrätlsliga avtal.

Nuvarande regler i ATP-systemet är avsedda alt ge en pensionär en inkomsl som motsvarar sammanlagt ca 65% av den inkomst han hade före pensioneringen. Effekten av regeringens förslag om ändrad basbeloppsbe­räkning blir en successiv sänkning av kompensationsnivån inom ATP-systemet. Den mesl kännbara effekten uppstår för en person med inkoms­ter motsvarande inkomstlaket (dvs. 7,5 gånger basbeloppet) och som skall pensioneras nu och som fält pensionen beräknad enligt nuvarande regler för basbeloppet. Den personen får en successivt sänkt standard.

Framtida pensionärer som ännu ej nått upp till inkomstlaket kommer genom alt basbeloppet urholkas även vid en oförändrad realinkomsl all få allt fler ATP-poäng. Verkningarna av regeringens förslag blir således olika för individerna i ATP-systemel. De som nu är pensionärer eller har kort lid kvar lill pensioneringen kommer all bli sämre ställda än de som skall tjäna in ATP-poäng i framliden. Delta ändrar hela ATP-syslemels innebörd. Detta är effekter som enligl utskottets mening borde ha belysts och utretts närmare innan förslaget förelades riksdagen.

Personer som f. n. inte är berättigade till ATP-poäng kommer att kunna få det genom att den nedre gränsen sänks. Systemet kommer således att utvidgas till att omfatta allt fler personer. Delsamma gäller för sjukförsäk­ringen och en rad andra sociala förmåner. Delta minskar besparingseffek­ten på längre sikt.

Riksförsäkringsverket anför i ett remissyttrande lill socialförsäkrings­utskotlet att på kort sikt torde den samlade effekten bli alt kostnaderna minskar men i del långa loppet är bilden ganska oklar. Dessa konsekvenser på längre sikt nämns inte i propositionen trots att det måste anses vara en relevant faktor sett ur besparingssynpunkl. Allt delta vittnar enligl ulskol­lel om alt förslaget är illa genomtänkt.

Omläggningen av värdesäkringen får betydande konsekvenser för rela­tionerna mellan den allmänna ijänslepensioneringen och ijänstepensione-ringen i stal och kommun. Det finns risk för all systemet skapar betydande inkomstskillnader. De statliga och kommunala pensionerna är reglerade i avtal som inte utan vidare kan ändras. Dessa frågor borde enligt utskoltels mening klariäggas innan beslut om ändringar fallas. Förslaget påverkar även statens och kommunernas pensionsutbelalningar och kan därigenom reducera besparingseffekten.

Regeringens i hast ihopkomna förslag har skapat en utomordentligt


 


SfU 1980/81:14                                                       75

allvarlig situation i svensk politik. Del är nu 20 år sedan ATP infördes. Del skedde efter hårda politiska strider. Del har emellertid växt upp en trygg förvissning bland Sveriges löntagare alt pensionsreformen stod fast. all den vilade på en utbredd enighet inle bara bland folkel ulan också i riksdagen.

Detta har visat sig vara en illusion. Regeringens förslag som inte före­gåtts av utredning och remissbehandling har presenterats som en teknisk ändring av beräkningsunderlaget för basbeloppel. Ändringen slår sönder den värdesäkring som var huvudanledningen lill alt de svenska lönlagarna valde den allmänna Ijänslepensioneringen för att klara sin ålderslrygghel. Del syslem man betalat avgifter för i 20 år skulle brytas sönder om förslaget genomfördes.

Förslaget är enligt utskottet illa genomtänkt, det har en rad orimliga konsekvenser och framför allt är del ett svek både mol pensionärerna och löntagarna i det här landet.

Med det anförda vill utskottet avstyrka förslaget lill ändrad basbelopps­beräkning.


 


SfU 1980/81:14                                                                      76

Bilaga 2

Skatteutskottets yttrande 1980/81:3 y

om ändrade principer för beräkning av prisindex vid fastställande av basbelopp

Till socialförsäkringsutskottet

Socialförsäkringsutskottet har beslutat inhämta skatteutskottets yttrande över proposition 1980/81:20 orn besparingar i statsverksamheten m.m. såvitt avser ell i bilaga 4 framlagt förslag till lag om ändring i lagen (1962: 381) om allmän försäkring jämte eventuella motionsyrkanden i anslutning härtill. I två motioner, 1980/81: 75 av Sven Aspling m. fl. (s) och 1980/81: 103 av Lars Werner m. fl. (vpk), har yrkats avslag på propositionen i denna del.

Basbeloppel beräknas f. n. med ledning av ell "jämförelsetal", som bestäms på grundval av konsumenlprisindex. Nytt basbelopp beräknas när det allmänna prislägel ändrats med minst tre procent efter närmast föregående ändring av basbeloppel.

Förslaget i propositionen innebär att jämförelsetalet liksom nu skall följa ändringarna i det allmänna prisläget. Vid beräkning av basbeloppet skall emellertid efter oktober 1980 bortses från indirekta skatter, tullar, avgifter och förändringar i energipriser samt tillägg göras för subventioner. Den nya index motsvarar nuvarande nettoprisindex med den kompletteringen att man i fortsättningen också skall bortse från förändringar i energipriser.

Skattesystemet är i vissa delar indexregleral. Detta gäller bl. a. skatteska­lorna, som bestäms med utgångspunkt i en basenhet. Denna enhet berörs inle av det nu aktuella förslaget men skall enligt förslag i proposition 1980/81: 50 ändras i överensstämmelse med de principer som nu föreslås i fråga om basbeloppet.

Basbeloppels storlek påverkar däremot direkt vissa andra regler vid beskattningen. Delta gäller bl. a existensminimum, avdrag för pensionsför­säkringspremier och beräkning av arvsskatt i vissa fall.

Effekterna av den föreslagna index kan på kort sikt antas bli marginella. Effekterna på längre sikt är svåra all bedöma, eftersom den nya index i vissa fall ökar snabbare och i andra fall långsammare än konsumentprisindex. Osäkerheten beror bl. a på energiprisernas utveckling i framtiden och på vilka politiska beslut som kommer att las i fråga om indirekta skatter och subventioner.

Skattereglerna är föremål för en fortlöpande omprövning, och effekterna av index är givetvis en av de faktorer som måste beaktas i det sammanhanget. Mot den bakgrunden anser utskottet sig, från de synpunkter utskottet har att


 


SfU 1980/81:14                                                                      77

företräda, kunna förorda att socialförsäkringsutskottet tillstyrker bifall lill propositionen och således avstyrker motionerna i motsvarande del.

Slockholm den 20 november 1980

På skalteutskoltels vägnar ERIK WÄRNBERG

Närvarande: Erik Wärnberg (s), Knut Wachtmeister (m). Stig Josefson (c), Rune Ångström (fp), förste vice talmannen Ingegerd Troedsson (m), Olle Westberg i Hofors (s), Tage Sundkvist (c), Bo Lundgren (m), Curt Boström (s), Bo Forslund (s), Wilhelm Gustafsson (fp), Egon Jacobsson (s)*, Anita Johansson (s), Bo Söderslen (s) och Kerstin Andersson i Hjärtum (c)*.

* Ej närvarande vid yttrandets justering.

Avvikande mening

Erik Wärnberg, Olle Weslberg i Hofors, Curt Boström, Bo Forslund, Egon Jacobsson, Anita Johansson och Bo Söderslen (alla s) anser all del avsnitt av utskottets yttrande som börjar med "Skattesystemet är" och slutar med "motsvarande del" bort ha följande lydelse:

Frågan om principerna för basbeloppets beräkning är av vital betydelse för stora befolkningsgrupper. Det är enligl utskottets mening därför anmärk­ningsvärt all den i motionen aktualiserade frågan om nytt prisindex inte varit föremål för ulredning och remissbehandling.

Såvilt utskottet kan bedöma innebär förslaget i propositionen en urholkning av vårt nuvarande värdesäkringssystem som - i varje fall på sikt -måste få klart negativa konsekvenser även på skatteområdet. Ulskollel tänker härvid särskilt på alt storleken av existensminimum bestäms med utgångspunkt i basbeloppet och all utrymmet för avdragsräll i fråga om pensionsförsäkringspremier i kommunalskattelagen är beroende av storle­ken av detta belopp.

Mot den bakgrunden kan utskottet - från de synpunkter utskottet har att företräda - inte acceptera en devalvering av basbeloppel i enlighel med förslaget i propositionen.

Enligt ulskotlels mening bör således socialförsäkringsulskotlet avstyrka bifall till detta förslag och tillstyrka bifall lill motionerna i motsvarande del.


 


SfU 1980/81:14                                                                   78

Bilaga 3

Lagutskottets yttrande

1980/81:3 y

över proposition 1980/81:20 om besparingar i statsverksamheten, m. m., såvitt avser ett i bilaga 4 framlagt förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring, jämte motioner

Till socialförsäkringsutskottet

Socialförsäkringsutskoltet har beslutat inhämta lagulskoUels yttrande över proposition 1980/81:20 om besparingar i statsverksamheten, m.m.. såvitt avser ett i bilaga 4 (socialdepartementet) framlagt förslag till lag om ändring i lagen (1962: 381) om allmän försäkring jämte eventuella motions­yrkanden i anslutning härtill.

Med anledning av propositionen har väckts bl. a. motion 1980/81:75 av Sven Aspling m.fl. (s) och motion 1980/81:103 av Lars Werner m.fl. (vpk). I båda motionerna yrkas, såvitt nu är i fråga, avslag på förslaget till ändring i lagen om allmän försäkring (yrkande I i båda motionerna).

Lagulskoltel får anföra följande.

I 1 kap. 6 § lagen om allmän försäkring föreskrivs all pensioner och andra sociala förmåner som utgår enligl lagen skall beräknas med ledning av ett basbelopp. Basbeloppel fastställs av regeringen för varje månad på grundval av konsumenlprisindex två månader före den månad basbeloppel skall gälla. Basbeloppet ulgör 4000 kr. multiplicerat med del tal som anger förbållandet mellan å ena sidan det allmänna prisläget (konsumentprisin­dex) under andra månaden före den som basbeloppet skall avse, och å andra sidan prisläget i september 1957. Basbeloppet ändras när jämförelse­talet ökat eller minskat med minst tre procent sedan närmast föregående förändring av basbeloppel skedde.

I propositionen föreslås att beräkningsunderlaget för basbeloppet skall ändras. Förslaget innebär följande. Liksom f.n. skall jämförelsetalet följa förändringarna i del allmänna prisläget. Vid beräkningen skall dock bortses från indirekta skaller, tullar och avgifter men tillägg göras för subventioner. Dessutom skall bortses från direkt inverkan på prislägel av ändrade priser på fjärrvärme, eldningsolja, hushållsgas, elström och ben­sin. De nya reglerna föreslås träda i kraft den I januari 1981 och skall tillämpas första gången vid fastställande av basbeloppel för januari 1981.

Som motiv för förslaget anges i propositionen (bilaga 6) all det är angelägel att indexuppräkningen av pensioner och andra sociala förmåner begränsas av slalsfinansiella skäl. Del framhålls all de föreslagna föränd­ringarna i första hand torde påverka folkpensioner. ATP-pensioner, del­pensioner, studiemedel och bidragsförskott men. att även en del mera begränsade utgiftsområden påverkas. I propositionen nämns däremot inte om och i vad mån förslaget får konsekvenser även i andra avseenden.


 


SfU 1980/81:14                                                                      79

Lagutskottet konstalerar alt den föreslagna ändringen får effekter även på det civilrätlsliga området. Under senare år har olika regler på civilrät­tens område utformats så all de rätligheler och skyldigheler som reglerna innebär inle skall urholkas genom förändringar av penningvärdet. Man har därvid vall lösningen alt anknyta till basbeloppet enligt lagen om allmän försäkring. Inom familjerätten finns ell flertal sådana bestämmelser. Enligt 13 kap. 12 § giftermålsbalken gäller sålunda att vid bodelning efter makes död har den efterlevande maken alltid rätt alt få egendom ur boet till ell värde som motsvarar fyra basbelopp. Genom lagen (1966:680) om ändring av vissa underhållsbidrag har underhållsbidrag till frånskild make och barn indexreglerats. Bidragen ändras den I april varje år i förhållande lill för­ändringar i basbeloppel under föregående kalenderår. Ändringen av under­hållsbidrag till barn sker dock med endast 7/10 av basbeloppsförändringen. Även vid fastställande av underhållsbidrag lill barn är basbeloppet av betydelse. Av 7 kap. 3 § föräldrabalken (FB) följer att när den underhålls­skyldiges förmåga att utge underhållsbidrag skall bedömas får han eller hon förbehållas dels ett belopp motsvarande 120% av basbeloppet för egna levnadsomkostnader, dels under vissa förutsättningar ett belopp som mot­svarar 60% av basbeloppet för makes eller samboendes underhåll, dels ock ell belopp motsvarande 40% av basbeloppel för underhåll av hemma­varande barn. Även vissa av FB:s regler om förmynderskap innehåller hänvisningar lill basbeloppet. Bl. a. gäller enligt 12 kap. I § all förmyn­derskap skall inskrivas när underårig får tillgångar värda mer än två basbe­lopp.

Inom skadeståndsrälten gäller att utgående skadeståndslivräntor höjs i förhållande lill förändringar av basbeloppel. Närmare bestämmelser här­om finns i lagen (1973:213) om ändring av skadeståndslivråntor och vissa andra författningar. Av skadeståndslagen (1972: 207) följer att förändringar av basbeloppel indirekt påverkar skadeståndsskyldighelens omfattning. När skadestånd skall fastställas gäller nämligen att avdrag skall ske för vad som utgår enligt bl. a. lagen om allmän försäkring. Förändras dessa förmå­ner påverkar det skadeslåndsbeloppel i motsvarande mån.

Också inom associationsrätten finns regler med anknytning lill basbelop­pet. Sålunda är aktiebolag skyldigt all ha kvalificerad revisor om bl. a. bolagels tillgångar överstiger ell visst värde uttryckt i basbelopp (10 kap. 3 § aktiebolagslagen). I den av utskottet nyligen behandlade propositionen 1979/80: 144 med förslag lill nya redovisningsregler för ekonomiska för­eningar föreslås en liknande regel för ekonomiska föreningar (se LU 1980/ 81:4). I proposition 1979/80: 143 med förslag lill ny lagstiftning om handels­bolag m. m. vilken också behandlats i betänkandet LU 1980/81:4 föreslås en ny lag om årsredovisning m.m. i vissa företag. Enligt förslaget beror ärsredovisningsskyldigheten bl. a. på om företagets omsättning överstiger I 000 basbelopp. Vidare gäller enligt bokföringslagen (1976: 141) och jord­bruksbokföringslagen (1979: 141) all skyldighet att upprätta årsbokslut inte


 


SfU 1980/81:14                                                                      80

föreligger för enskild näringsidkare när omsättningen understiger 20 basbe­lopp.

Slutligen finns, såvitt utskottet kunnat utröna, regler med anknytning till basbeloppel i konkurslagen (1921:225) och trafikskadelagen (1975:141).

I anslutning till den lämnade redogörelsen vill utskottet också peka på att det inle torde vara helt ovanligt att i olika civilrätlsliga avtal las in villkor med anknytning till basbeloppel. Enligl vad utskottet inhämtat används sålunda inom försäkringsbranschen en mängd olika standardav­lalsvillkor som bygger på basbeloppet. Ofta föreskriver villkoren all ersätt­ningar ur försäkringar utgår i viss närmare angiven relation lill basbelop­pet. Detta gäller vissa kollektiva försäkringar som industrins och handelns tilläggspension (ITP) samt avtalsgruppsjukförsåkring och tjänstegruppliv­försäkring men också en mängd privata försäkringar som trafikförsäkring, barn- och ungdomsförsäkring och privata olycksfallsförsäkringar. Belräf­fande hemförsäkringen använder flera bolag villkor om försäkringsbelop­pens storlek som är anknutna lill basbeloppet. Ibland är den självrisk som försäkringstagaren skall slå för bestämd i relation till basbeloppet. Så är exempelvis i allmänhet fallet med företagsförsäkringar. I vissa försäkrings­bolag förekommer det vidare att premierna för livförsäkringar bestäms i förhållande lill basbeloppel.

Enligl utskottets mening borde effekterna på del civilrätlsliga området av det nya beräkningsunderiaget för basbeloppel närmare ha kartlagts och analyserats i propositionen. I avsaknad av en sådan genomgång anser sig utskottet ändock kunna förmoda att följderna på kort sikt, såvitt avser lagutskottets beredningsområde, blir förhållandevis obetydliga. Först i ett längre tidsperspektiv kan det antas alt förslaget i propositionen mera påtagligt kommer att påverka civilrätlsliga förhållanden. Sådana anlagan­den är dock givelvis mycket osäkra. Ulskollel vill vidare framhålla all - i den mån ekonomiska konsekvenser uppkommer för enskilda - del ter sig rimligl att även vissa andra grupper i samhället än pensionärer m.fl. får finna sig i all en kompensation uteblir för förändringar av energipriser och indirekta skatter m. m. Vad särskilt gäller förslagels effekter på ingångna avtal och andra beslående rättsförhållanden vill utskottet peka på att del först efter en tolkning av villkoren i varje enskilt fall kan avgöras huruvida det nya basbeloppet kommer alt slå igenom.

Det ankommer inle pä lagutskottet all la slällning till huruvida indexupp­räkningen av pensioner m. m. bör begränsas och vilken lösning som i så fall bör väljas. Vad ulskollel ovan anförl innebär att det från civilrättsliga utgångspunkter inte finns några hinder mol all förslagel i propositionen genomförs. Utskottet vill också peka på all praktiska skäl kan tala för att basbeloppel är enhetligt och inte varierar mellan olika rättsområden. I anslutning härtill vill utskottet dock framhålla att när det gäller vissa civilrättsliga regler kan det - med hänsyn till de intressen som bär upp reglerna - finnas skäl som talar för alt gällande ordning inle bör rubbas. I


 


SfU 1980/81:14                                                       81

förevarande lagstiftningsärende saknas underlag för en bedömning av frå­gan om en särreglering bör ske i vissa fall. Det får ankomma på regeringen att följa utvecklingen och göra en närmare genomgång av i vilka fall del kan anses motiverat alt det nya basbeloppet inte skall användas. Enligt vad utskottet inhämtat har en sådan kartläggning påbörjats inom bl. a. justitie­departementet.

Utskottet vill också peka på alt såväl inom justitiedeparlemenlet som i olika utredningar pågår f. n. översyn av flera av de ovan redovisade författ­ningarna från andra utgångspunkter. Delta gäller bl. a. bestämmelsen i 13 kap. 12 § giftermålsbalken. Beträffande reglerna om uppräkning av ska­deståndslivråntor finns det vidare skäl att erinra om att riksdagen hos regeringen hemställt alt möjligheterna till en förbättring av livränlelagar-nas ställning skall utredas (se LU 1979/80:29). Utskottet förutsätter att regeringen i samband med ställningstagandena lill resultaten av del på­gående och begärda utredningsarbetet överväger frågan om de aktuella reglerna även fortsättningsvis bör vara knutna till basbeloppet.

Ställningstagandet innebär alt lagutskottet med utgångspunkt i de intres­sen utskottet har att bevaka inte kan tillstyrka de i motionerna 75 och 103 framställda yrkandena om avslag på propositionen i förevarande del.

Stockholm den 20 november 1980

På lagutskottets vägnar LENNART ANDERSSON

Närvarande: Lennart Andersson (s), Bernt Ekinge (fp), Ivan Svanström (c)*. Stig Olsson (s). Elvy Nilsson (s), Joakim Ollen (m), Arne Andersson i Gamleby (s), Martin Olsson (c), Ingemar Konradsson (s), Owe Andréas­son (s), Marianne Karlsson (c), Bengt Silfverstrand (s), Margot Håkansson (fp), Margareta Gärd (m)* och Göran Allmér (m).

* Ej närvarande vid yttrandets justering.

Avvikande mening

Lennart Andersson, Stig Olsson, Elvy Nilsson, Arne Andersson i Gam­leby, Ingemar Konradsson, Owe Andréasson och Bengt Silfverstrand (samtliga s) anser alt den del av utskottets yttrande som börjar på s. 3 med "Enligl ulskotlels" och slutar på s. 4 med "förevarande del" borl ha följande lydelse.

Som berörs i motion 75 och som närmare utvecklas i en med anledning av propositionen väckt motion 1980/81:71 av Olof Palme m.fl. (s) måste det anses djupt otillfredsställande att konsekvenserna i olika avseenden av den nya beräkningsgrunden för basbeloppel inle närmare karllagts och 6   Riksdagen 1980/81. II saml. Nr 14


 


SfU 1980/81:14                                                       82

analyserats i propositionen. Inte heller har förslagel i propositionen blivit föremål för remissbehandling eller granskats av lagrådet. Dessa brister i handläggningen av lagstiftningsärendet medför att riksdagen helt saknar underlag för en bedömning av förslagel. Redan på grund av del anförda kan ulskollel dela uppfallningen i motion 71 all propositionen i aktuell del bör avslås.

Enligl utskoltels mening talar emellertid också andra omständigheter för att förslaget inte bör genomföras. Trots bristerna i propositionen kan utskottet sålunda med ledning av redogörelsen ovan konstatera att den föreslagna ändringen av basbeloppsberäkningen får allvarliga konsekven­ser vid tillämpningen av en mängd olika civilrätlsliga regler och avtal. All basbeloppet fått ett vidsträckt användningsområde sammanhänger själv­fallet med att del är den enda lagreglerade metoden för värdesäkring men också med att det ansetts ge en i allt väsentligt korrekt bild av del allmänna kostnadsläget i samhållet. Enligl utskottets mening innebär propositionen ett första steg i riktning mol en rasering av nuvarande melod för värdesäk­ring. Risken för att nya omständigheter i framliden skall åberopas lill stöd för justeringar i beräkningsunderlaget för basbeloppel kan inle uteslutas. Med hänsyn till de intressen som bär upp lagbestämmelserna med anknyt­ning till basbeloppet anser sig utskottet kunna utgå från att en annan metod för värdesäkring skulle ha valts på det civilrätlsliga området om man kunnat förutse alt beräkningen av basbeloppet skulle komma alt ändras i betydelsefulla avseenden.

Mol bakgrund av del anförda anser utskottet alt förslaget i propositionen inger starka betänkligheter frän rättssäkerhetssynpunkt. Härtill kommer all del ingriper i bestående avtalsförhållanden och andra rättsförhållanden och därmed i praktiken kan leda lill rättsförluster och i vart fall kommer alt medföra en betydande osäkerhet för den enskilde om hur avtal och över­enskommelser skall tolkas och tillämpas. När del gäller lagstiftning som på detta sätt påverkar bestående rättsförhållanden på förmögenhetsrättens område vill utskottet erinra om vad som uttalats under förarbetena lill regeringsformen, nämligen all stor vikt måste fästas vid den enskildes möjligheter att vid en rättshandlings ingående kunna överblicka konse­kvenserna av denna (se KU 1975/76:56 s. 36 och 37). Endast tungt vägande sociala hänsyn kan enligt förarbetena föranleda alt lagstiftning ges retroak­tiv verkan pä förmögenhetsrättens område. Några sådana skäl föreligger inle i det nu aktuella lagstiftningsärendet. Enligt utskottels mening står således förslaget i propositionen klart i strid med förarbetena till regerings­formen.

Även från andra utgångspunkter kan kritik riktas mol propositionen i aktuell del. Enligt utskottets mening kommer förslaget sålunda att medföra försämringar för olika utsatta grupper, bl. a. de underhällsskyldiga och dem som är berättigade lill underhällsbidrag. Sådana konsekvenser kan över huvud taget inte anses motiverade med hänsyn till de slalsfinansiella


 


SfU 1980/81:14                                                       83

skälen som åberopas i propositionen. Detsamma gäller de ekonomiska följder som kan uppslå inom försäkringsbranschen och förändra näringsid­kare.

Det ankommer inte pä lagutskottet all ta ställning till huruvida indexupp­räkningen av pensioner m. m. bör begränsas och vilken lösning som i så fall bör väljas. På grund av vad ovan anförts kan emellertid lagutskottet med utgångspunkt i de intressen utskottet har att bevaka inte förorda alt försla­gel i propositionen genomförs. Ulskollel föreslär således att propositionen i aktuell del avslås och tillstyrker därmed bifall lill yrkandena i motionerna 75 och 103.


 


SfU 1980/81:14                                                       84

Bilaga 4

RIKSFÖRSÄKRINGSVERKET                     REMISSYTTRANDE     i (15)

1980-11-18                                                                           Dnr 216/80

T 3867/80

Riksdagens socialförsäkringsutskott

Yttrande över förslag om ändring av beräkningsunderlaget för
basbelopp (prop 1980/81:20)___________________________________

Socialförsäkringsutskottet har i skrivelse den 4 november 1980 begärt yttrande över det i bilaga 4.1 till propositionen 1980/81:20 om besparingar i statsverksamheten, m m framlagda förslaget till lag ora ändring i lagen (1962:381) om allmän för­säkring (AFL) (ändring av beräkningsunderlaget för basbeloppet enligt AFL). Utskottets skrivelse kom in till riksförsäkrings­verket den 6 november och anmäldes för verksstyrelsen påföljande dag. Därvid uppdrogs åt verkschefen att utarbeta ett yttrande vari effekterna av ett genomförande av propositionens förslag skulle belysas så långt tiden och förhållandena medgav.

Med anledning härav får riksförsäkringsverket anföra följande ned understrykande av att förutsättningar saknats för det utredningsarbete som en allsidig belysning av förslagets effek­ter skulle kräva. Ärendet har handlagts sä, att man inom verkets olika berörda enheter försökt kartlägga förslagets effekter i skilda avseenden. I det följande lämnas en mera sammanfattande redovisning medan i bilagor till yttrandet beröres vissa sär­skilda frågor.

1       BAKGRUND

Genom basbeloppet enligt AFL följer pensioner och en lång rad andra förmåner den allmänna prisutvecklingen i samhället. Bas­beloppet beräknas fr o m är 1960. Fr o m ingängen av är 1963 sker det månadsvis. Hur detta görs framgår av 1 kap 6 § AFL och kungörelsen (1962:383) med föreskrifter för beräkning av basbeloppet. I vissa sammanhang används den aktuella månadens basbelopp, medan det i andra sammanhang är basbeloppet vid en viss tidpunkt, vanligen vid årets ingång, som används under ett visst är.


 


SfU 1980/81:14                                                                  85

Basbeloppet har efter hand fått betydelse i allt fler sammanhang och styr numera förmåner och inkomstgränser m m inom större de­len av socialförsäkringen liksom de kollektivavtalsreglerade för­säkringarna som kompletterar den allmänna  försäkringen. Också inom det privata försäkringsväsendet har basbeloppet vidsträckt användning.

Det är emellertid inte bara inom det allmänna och enskilda för­säkringsområdet som basbeloppet har betydelse. Även i andra vitt skilda sammanhang kommer det till användning. Några exempel här­på är följande. De statliga studielånen anknöts är 1965 till bas­beloppet och numera används det för olika ändamål inom regeLvyste-men för studiemedel, vuxenstudiestöd och utbildningsbidrcg. Inom familjerättens område sker t ex beräkning och förhöjning ay under­hållsbidrag till barn med ledning av basbeloppet. Också bidrags­förskottet är basbeloppsanknutet. Inkomstgränserna för beräkning av kostnadsbidrag enligt reglerna om allmän rättshjälp och stor­leken av avgiften för rådgivning i rättsliga angelägenheter bestäms med ledning av basbeloppet. Inom beskattningen kommer basbeloppet till användning för exempelvis beräkning av arvsskatt och av skat­tereduktion för folkpensionsförmåner och personskadelivräntor. Också bestämningen av existensminimum knyter an till basbe­loppet. Enligt bestämmelserna om statlig lönegaranti vid konkurs avgränsas skyddet för arbetstagarna med ledning av basbeloppet. I det följande begränsas yttrandet till att avse sådana förmåner som faller inom riksförsäkringsverkets ansvarsområde.

Inom socialförsäkringen och övriga regelsystem som handhas av riksförsäkringsverket, de allmänna försäkringskassorna och de lokala skattemyndigheterna används basbeloppet för flera olika ändamål. De undre och övre gränserna för pensionsgrundande inkomst


 


SfU 1980/81:14                                                                   86

enligt reglerna om försäkring för tilläggspension (ATP) be­stäms liksom ATP-avgiften med ledning av basbeloppet för janu­ari manad inkomståret. DetsamiDci gäller maximigränsen för sjuk­penninggrundande inkomst, som ligger till grund för beräkning av sjukpenning enligt AFL och lagen om arbetsskadeförsäkring, föräldrapenning, havandeskapspenning, smittbärarersättning, vissa värnpliktsförmäner och delpension. Vidare används basbeloppet för att ange förmånsnivåer genom att olika förmäner m m ut­trycks som andelar av basbeloppet. Värdet av olika förmåner blir härigenom i reala termer detsamma, oberoende av när för­månen beviljas. Detta gäller bland annat folkpensionsförmäner och bidragsförskott. Genom anknytning till basbeloppet blir utgående pensions- och andra fiirmäner automatiskt värdesäkrade i förhållande till den allmänna prisutvecklingen. Vidare skall i vissa fall höjning av basbeloppet föranleda uppräkning av redan utgående förmäner, t ex utbildningsbidrag och yrkesskade-Tivräntor m m.

I bilaga 1 finns en förteckning över ett 40-tal författningar enligt vilka basbeloppet har betydelse vid beräkning av för­mäner m m som administreras av riksförsäkringsverket och för­säkringskassorna. I bilaga 2 är olika förmänsslag förtecknade, varvid noterats dels storleken av förmånen i förhällande till basbeloppet, dels antalet förmånstagare.

2        EFFEKTER PA INDEX OCH BASBELOPP

Förslaget innebär att basbeloppet frän och med januari månad 1981 skall utgöra 15 400 kr multiplicerat med det tal som anger för­hållandet mellan det allmänna prisläget under andra månaden före den som basbeloppet avser och prisläget i juni 1980. Vid beräk­ning av förändringar i det allmänna prisläget skall efter oktober 1980 bortses frän indirekta skatter, tullar, avgifter och änd­ringar i energipriser samt tillägg göras för subventioner. Basbe­loppet får ändras endast om det nämnda förhållandet har ändrats med minst tre procent sedan basbeloppet senast ändrades.


 


SfU 1980/81:14                                                                    87

Det allmänna prislagat mats i dag med konsumentprisindex. Denna beräknas av statistiska centralbyrån (SCB). SCB beräknar rtdan n.. också en nettoprisinoex. Denna visar utvecklingen av konsu.-ent.-r-;-serna riär man bortser från indirekta skatter, tullar och ivgiftt men läriger till subventioner (se t ox prop 1980/81:20, bilan.; 6, sid 4). Frän och r.ied 1981 skall basbeloppet enligt propositiore-i baseras pä en ny index, som motsvarar nettoprisindex med den kompletteringen att man bortser frän förändringar i energi­priser efter oktober 1980.

Utvecklingen av den nya indexen och därmed effekten av di före­slagna förändringarna av basbeloppsberäkningen beror i stor ut­sträckning pä den framtida utvecklingen av energipriserna, pen även pil eventuella framtida politiska beslut rörande indirekt;..! skatter och subventioner..

Den föreslagna indexen ökar långsammare än konsumentprisindex om t ex de indirekta skatterna ökar snabbare och subventionerna längsur:i.iare än konsumentpriserna och om energipriserna stioer. Däremot skulle konsumentprisindex öka långsammare än den ny,i indexc-n om t ex subventionerna stiger i snabbare och de in­direkta skatterna i långsammare takt än konsumentpriserna och om energipriserna inte ökar alls eller endast Ungsörslag inte innebär att nan vid indexberäkningen helt och hållet skall bortse frän onergi-pKiserna. En sädan uppläggning skulle ha fått till resultat att ontast ökningar av dessa saii ät kraftigare -in  ökningen av cie:-. allmänna prisnivån skulle påverka iridexutvecklingen. Mad pro;>;/-,i-tionsfcjrslaget får istället alla framtida noninella energi-pristojningar betydelse.

Det finns inga möjligheter att ha någon uppftittning om hui- do båda indexserierna kommer att utvecklas i framtiden och d.-rined vilken betydelse de föreslagna ändringarna av basbeloppsberäk-ningon kommer att fä annat än pä mycket kort sikt. Osäkerheten beror i stor utsträckning pä att den framtida utvecklingen av enertnprisernn inte kan förutsägas, särskilt inte på länc sikt, man även pä att inriktningen av eventuella framtida politiska bcJut rörande indirekta skatter och subventioner inte kan be-dö.iias. Erfarenheterna från tidigare tyder pä att utvecklingen är ];iyi;kct olikartad för olika år.


 


SfU 1980/81:14                                                                          88

Konjunkturinstitutet har ät riksdagens finansutskott gjort be­räkningar över hur den nya indexen skulle hn utvecklats om den hade använts fr o m är 1974. Riksförsäkringsverket har under ./. hand fått del av dessa (se bilaga 3). Beräkningarna visar att utvecklingen av den nya indexen och konsumentprisindex under de första åren skulle ha skett i ungefär samma takt. Under de se­naste åren skulle den nya indexen utvecklats i längsaniiare takt än konsumentprisindex. Resultatet beror på att nettoprisindex (kcir',suinentprisindex med bortseende från indirekta sk.tter och med tillägg för subventioner) utvecklats sä mycket snabburo än konsumentprisindex att effekten av att   energipriserna hälls konstanta efter är 1973 inte skulle slagit igenom på den nya in-dexeji förrän under de senaste åren.

Resultatet av konjunkturinstitutets beräkningar innebär grovt sett att ett basbelopp baserat på den nya indexen under de första åren efter 1973 skulle varit av sairma storleksordning som det faktiska basbeloppet. Under de senaste Aren skulle dock det "nya basbeloppet" ha utvecklats längsamnare än det faktiska. Det bör här noteras att även en relativt liten föändring av basbeloppet ger en ganska stor förändring på stats­budgetens och socialförsäkringens utgiftssida.

Hed hänsyn till den stora olikheten i utvecklingen av indexseri­erna mellan olika år är det knappast meningsfullt att försöka gö­ra några prognoser avseende effekterna av ändringsförslaget, åt­ minstone inte med någon längre räckvidd.

3        EFFEKTER IMOM SOCIALFÖRSÄKRINGSOMRÅDET

3.1      Inledning

1 det föregående har redovisats att basbeloppet har en mycket vidsträckt användning och det har också framhållits att det är omöjligt att med någon säkerhet bedb:>ia effektnrna av förslaget om ä:-,dr£de beräkningsgrunder, i synnerhet pä längre si!;t.Aven i propositionen har framhållits att osäkerheten redan i vad gäller beräkningen av effekterna för det närmast konmande budgetåret är mycket stor och att resultatet i hög grad kommer att påverkas


 


SfU 1980/81:14                                                                  89

av vad som händer pä den internationella oljemarknaden. Det finns anledning att här också framhålla att den tid - mindre än tvä veckor - som stått till förfogande för verket efter ut­skottets remiss inte varit tillräcklig för att nöjaktigt belysa olika tänkbara effekter av förslaget om ändring av beräknings­underlaget för basbeloppet.

Utgångspunkten för den följande redovisningen av förslagets effekter pä olika förmänsslag är att den nya indexen utvecklas långsammare än konsumentprisindex. I de olika beräkningar ver­ket gjort har i flera fall förutsatts att den genomsnittliga skillnaden uppgår till 2 procent per år. Ett sådant antagande ansluter sig till den bedömning av besparingseffekten som gjorts i propositionen. Det måste dock starkt understrykas att stora förskjutningar kan inträffa mellan olika är och att det inte är möjligt att förutse den framtida utvecklingen. Alla be­räkningar är därför helt schematiska och utgör endast räkneexem­pel för att belysa den principiella innebörden av förslaget.

3.2      Allmänt om effekterna på socialförsäkringsförmåner

Basbeloppet används i flera olika funktioner. Effekterna av änd­rade beräkningsregler är därför inte entydiga. Delvis är verk­ningarna motstridiga och det är inte möjligt att utan en mycket ingående analys få en helhetsbild av vad nya basbeloppsregler skulle leda till.

En ändring av underlaget för beräkning av basbeloppet vilken med­för att basbeloppet inte följer den allmänna prisutvecklingen leder till att förmånerna inom socialförsäkringssystemet inte blir värdesäkrade fullt ut. Detta betyder att löpande förmåner successivt blir mindre värda. Samtidigt blir också ingångsvärde­na förändrade. Exempelvis får en nybeviljad ålderspension frän folkpensioneringen, som f n uppgår till 95 procent av basbeloppet för en ensamstående, allt lägre köpkraft allt eftersom kren  går. Detta gäller alla basbeloppsanknutna förmåner.

I de fall basbeloppet används för att fastställa den övre grän­sen för de inkomster som skall beaktas inom ett visst förmåns­system blir effekten av en långsammare basbeloppsutveckling att den maximala ersättningens storlek relativt sett sänks. Pä sikt uppnår allt fler personer gränsen för den högsta ersättningen


 


SfU 1980/81:14                                                                   90

och detta sker snabbare med den nya indexen som beräkningsunder­lag. Detta gäller förutom tilläggspensioneringen också sjuk­penning enligt lagen om allmän försäkring och lagen om arbets­skadeförsäkring, havandeskapspenning, föräldrapenning, smitt­bärarersättning, vissa värnpliktsförmåner m m och delpension.

Inom ATP-systemet kommer också den nedre inkomstgränsen för in­tjänande av ATP-poäng räknat i fast penningvärde att successivt bli lägre än enligt nuvarande regler. Det ställs därigenom allt lägre krav för att uppnå "poängår", vilket kan få direkt be­tydelse för storleken av en tilläggspension och ev också pSi'erka rätten till delpension. Till detta kommer att pensionspoängen vid samma reala inkomst efter hand blir allt högre ju lägre basbeloppet blir i förhållande till ett basbelopp beräknat enligt nu gällande regler. Verkningarna av dessa förskjutningar-blir olika för å ena sidan dem som nu uppbär pension eller har kort tid kvar till pensioneringen och ä andra sidan dem som i framtiden tjänar in successivt högre pensionspoäng. Under förut­sättning att den inkomsten inte kommer att ligga över den övre gränsen blir den senare gruppen bättre ställd.

Effekterna pä inkomstgränserna inom ATP-systemet redovisas när­mare i en särskild PM, bilaga 4. Av denna framgår bl a pä vilket sätt pensionspoängen successivt höjs till följd av en reducerad prisfbljsamhet i basbeloppsutvecklingen. Beräkningarna har baserats på de uppgifter som redovisats i verkets skrivelse (1977-12-16) till regeringen angående avgiftsuttag för allmän tilläggspension för åren 1980-64. Om man vidare antar en årlig skillnad i utvecklingen av basbeloppet enligt gamla och nya regler pä 2 %,  kan det uppskattas att 350 000-400 000 försäk­rade under en tioårsperiod kommer att uppnå maximala pensions­poäng även med oförändrad reallön. Pä samma tid skulle ungefär 50 000 personer som nu har inkomster under den nedre gränsen för pensionsgrundande inkomst komma att tillgodoräknas pensions­poäng.

I fråga om den övre gränsen för sjukpenninggrundande inkomst kommer ett ungefär lika stort antal personer som inom ATP-systemet att pä tio års sikt ha passerat den övre inkomst­gränsen även vid oförändrat reallöneläge.


 


SfU 1980/81:14                                                                   91

ATP-avgiften för lågavlönade arbetstagare är högre ju lägre bas­beloppet är. För arbetstagare vars löner ligger över "taket" är däremot ATP-avgiften proportionsvis lägre vid lägre basbelopp beroende på att det belopp som ligger mellan 1 och 7,5 basbelopp blir lägre. I den män arbetstagarens lön ligger i närheten av "taket" påverkas ATP-avgiften av ändringar av basbeloppet i be­tydligt mindre grad. Ändringar av basbeloppet torde inte ha allt­för stor inverkan pä ATP-avgiften, om arbetsgivaren sysselsätter såväl lågavlönade som högavlönade arbetstagare. En höjning eller sänkning av basbeloppet påverkar där basbeloppsavdraget och maxi-meringsavdraget i olika riktningar.

Hur en ändring av beräkningsunderlaget för basbeloppet på sikt kommer att päverka storleken av ATP-avgifterna är inte möjligt att förutsäga, eftersom detta beror pä bl a löneutvecklingen i landet. I

Slutligen finns det anledning att peka pä att ovannämnda avgifts­problem kommer att helt falla bort, om pensionskommitténs förslag om enhetliga avgiftsregler genomförs.

l(rjcess)ca delixr£n;tO£

Inom riksförsäkringsverkets yrkesskadeavdelning handläggs ärenden enligt lagen om yrkesskadeförsäkring och militärersättningslagen m fl äldre författningar avseende ersättning med anledning av sjuk­dom eller kroppsskada som inträffat under vissa betingelser. Anta­let livräntor enligt denna äldre lagstiftning uppgår till ca 98 000 och det nyanmäls fortfarande mellan 5 000 och 10 000 ären­den per år, huvudsakligen yrkessjukdomsärenden med yppandetid fö­re den 1 juli 1977, för reglering enligt de äldre bestämmelserna. Effekterna av den föreslagna basbeloppsändringen pä dessa yrkes­skadeärenden har beskrivits i en särskild PM som fogats till yttrandet som bilaga 5.

idragsfrktt oc]i unejhäljsidrag

Bidragsförskott och underhållsbidrag är anknutna tiU basbelop­pet genom föräldrabalken, bidragsförskottslagen och socialsty­relsens riktlinjer för fastställande av skäligt underhällsbidrag (bilaga till SOSFS (S) 1979:28).


 


SfU 1980/81:14                                                                   92

En annan följd av ändrade beräkningsförutsättningar för bas­beloppet är att förutsättningarna för rätten till vissa förmåner kan komma att påverkas. För en kostnadsersättning som t ex handikappersättningen kommer den tillämpade nedre gränsen för rätt till ersättning att sänkas successivt, vilket kan leda till en betydande vidgning av personkretsen, samtidigt som värdet av varje utgående förmän blir allt lägre.

De nämnda effekterna kommer i kostnadshänseende att verka i olika riktningar. Genom begränsningen av värdesäkring och de inkomstskikt som täcks av försäkringsskyddet begränsas stats­budgetens och socialförsäkringens utgifter. Andra förhållanden ger motsatta effekter, som i vissa fall kan bli betydande i ett längre tidsperspektiv. På kort sikt torde den samlade effekten bli att kostnaderna minskar, men i det länga loppet är bilden ganska oklar. Det står dock klart att den föreslagna ändringen av sättet att beräkna basbeloppet på lång sikt kan komma att förändra socialförsäkringens innehåll i basala av­seenden, vilket belyses i några exempel i det följande.

3.3      Särskilda frågor

Avitr

Ur avgiftssynpunkt har basbeloppet betydelse för beräkningen av avgift till försäkringen för tilläggspension. Arbetsgivare er-lägger ATP-avgift med viss procentandel av de löner, som per år och arbetstagare ligger mellan basbeloppet vid årets ingång och sju och en halv gånger detta belopp (det s k taket). För varje årsarbetare görs således avdrag dels med ett belopp, motsvarande basbeloppet vid årets ingång, dels med den del av lönen som ligger över "taket". För arbetstagare, som endast arbetar under del av aret, beräknas basbeloppsavdraget och "taket" efter relationen mellan arbetstagarens arbetstid och det s k normalmåttet pä full årsarbetstid.


 


SfU 1980/81:14                                                                  93

Vid införsel av underhållsbidrag tillämpas särskilda av riks-skatteverket utfärdade anvisningar om förbehållsbelopp, som är relaterade till basbeloppet. Höjning av underhällsbidrag sker ärligen i förhällande till basbeloppet med stöd av den s k index­lagen (1966:680).

Effekter som kan uppstå inom detta område till följd av nya reg­ler för beräkning av basbeloppet är att höjningarna av under­hällsbidrag enligt indexlagen blir mindre, vilket får betydelse såväl för underhållsskyldig som för bidragsberättigad. Bidrags­förskotten fär liksom andra förmäner som är storleksbestämda i förhållande till basbeloppet efter hand ett lägre realvärde. Krav­handläggningen enligt bidragsförskottslagen, bedömningen av ären­den rörande införsel för underhållsbidrag och prövningen av om eftergift kan meddelas blir snävare med en långsammare utveckling av basbeloppet.

3.4      Räkneexempel

Schematiskt utförda räkneexempel kan illustrera de individuella effekterna pä nägra olika förmänsslag av ändringen av beräknings­underlaget för basbeloppet. Den årliga ökningen i KPI ' har an­tagits uppgå till högst 9 %.  Detta motsvarar den genomsnittliga utvecklingen under perioden 1976-1980. Resultatet blir att bas­beloppet, som för januari 1981 antagits uppgå till 16 700 kronor, enligt nu gällande beräkningsregler kan beräknas uppgå till 35 700 kronor efter 10 är och 84 100 kronor efter 20 år. Förut­sättningarna för beräkningen är vidare att basbeloppet utvecklas i genomsnitt 2 procent långsammare per är enligt de föreslagna reglerna än enligt nuvarande. Valet av detta alternativ är inte självklart. Därför anges i nedanstående tablå utvecklingen av basbeloppet enligt de nya reglerna även under tvä andra antaganden, nämligen att det nya  basbeloppet utvecklas 1 resp 3 lång­sammare per är.

1) Konsumentprisindex


 


SfU 1980/81:14                                                                       94

Basbeloppets storlek under olika antaganden. Ärlig förändring av KPI högst 9 %.

 

Ar       Nuv. KPI

Ny index.

årlig skillnad mot nuv.KPI

 

1 %

2 *

3 %

1981        15 700

16 700

16 700

16 700

Efter 10 år  35 700

32 800

30 200

27 900

Efter 20 är  84 100

64 400

58 700

45 600

Beräkningarna i det följande bygger pä 2 %-alternativet.

Det första exemplet nedan avser handikappersättning. Storleken av denna förmän uttrycks som en viss andel av basbeloppet och den utgår oberoende av inkomstförhSllandena. Detta exempel avser att belysa inverkan av ett ändrat basbelopp pä förmäner till vilka man inte knyter tilläggsförmäner.

I de därefter följande exemplen illustreras tänkbara konsekvenser av basbeloppsändringen för förtids- och ålderspensioner och för dessa förmåner i kombination med livränta från arbetsskade­försäkringen. Till dessa förmäner kan inkomstprövade och andra tilläggsförmäner kopplas, exempelvis kommunalt bostadstillägg, pensionstillskott och barntillägg. Pä olika sätt blir också tidigare inkomster av betydelse i dessa fall.

Handikappersättning

Handikappersättning kan utges med 30, 45 eller 60 procent av basbeloppet, beroende pä den försäkrades merutgifter och hjälp­behov.

Beräkningarna visar att det reella värdet av en utgående handi­kappersättning under de angivna förutsättningarna minskar efter 5 är med 7,3 3S, efter 10 är med 15,4 och efter 20 år med 30,2 %.

Speciellt för handikappersättningen gäller att den är en mer­kostnadsersättning där förmänens storlek bestäms av den för­säkrades faktiska merutgifter. Detta leder till att - samtidigt som utgående förmäner successivt sjunker - också kvalifikations­gränserna förskjuts.


 


SfU 1980/81:14                                                                       95

Utvecklingen av handikappersättningens (HE:s) värde i för­hållande till nuvarande basbeloppskonstruktion framgår av följande tablå.

 

 

Nuvarande niväer

HE:s "reella

värden" med nytt

basbelopp efter

5 är

10 är

20 är

30 %

27,8 %

25,4 %

20,9 %

45 %

41,7 %

38.1 %

31,4 %

60 %

55,6 %

50,8 %

41,9 %

En annan speciell effekt kan också noteras. Åtskilliga handi­kappade erhåller handikappersättning pä grund av merutgifter för egen bil dä de inte pä grund av handikappet kan resa med allmänna kommunikationsmedel. En betydande kostnadspost för dessa per­soner är kostnaden för bensin. Nägon kompensation för fördyring för detta kostnadsslag kan inte erhållas vid ett genomförande av de föreslagna reglerna för basbeloppsberäkning, dä prisut­vecklingen för energi fryses fr o m oktober 1980.

Förtidspension

I beräkningarna har nägon fortsatt utbyggnad av pensionstill­skott (PTS) efter den 1 juli 1981 inte beaktats. En framtida höjning av PTS begränsar naturligtvis den värdeminskning av folkpensionen för pensionärer utan eller med 14g ATP som skulle följa av ändrade basbeloppsregler. I sammanhanget bör också päpekas att skiktet mellan grundpensionens nivä och folk- och tilläggspensionens högsta samnanlagda värde krymper. Samtidigt bör framhållas att ev framtida PTS-höjningar reducerar den be­sparingseffekt som förutsatts.

Också i dessa fall sänks under de angivna förutsättningarna förmånernas relativa värde med 7,3, 15,4 och 30,2 procent pä 5, 10 och 20 års sikt.

Effekten blir alltsä en successiv sänkning av kompensationsnivän Inom ATP-systemet. Nuvarande regler syftar till att ge en pensionär en inkomst som motsvarar sammanlagt ca 65 av den inkomst han hade före pensioneringen. Det kan Inträffa


 


SfU 1980/81:14                                                                   96

att exempelvis en pensionär, som fått pensionen beräknad enligt nuvarande regler och som haft heltidsarbete med relativt genomsnittlig inkomst, pä 20 års sikt kan fä sitt skydd inom den allmänna pensioneringen sänkt frän ca 65 till mellan 45 och 50 procent av den tidigare inkomsten.

Också för framtida pensionärer kan likartade effekter uppstå i vad gäller pensionsnivän vid beviljandetidpunkten. Visserligen kan, såsom berörts i det föregående, pensionspoängen efter hand bli högre, men ä andra sidan beräknas pensionsbeloppet med ledning av ett lägre basbelopp. Personer som har Inkomster 1 närheten av eller över inkomsttaket Inom ATP-systemet (7,5 gånger basbeloppet) fär en allt mindre del av sin inkomst pen­sionsgrundande inom den allmänna pensioneringen. För en person med inkomster motsvarande inkomsttaket betyder detta att pensions­beloppet vid oförändrad reallön sjunker, sä att det vid pen­sionering efter 20 är motsvarar ca 45 procent av den tidigare inkomsten.

Arbetsskada

Exemplet illustrerar ett fall där en person efter en arbetsska­da tillerkänns 100-procentig livränta jämte hel förtidspension. Förmånerna samordnas och syftar enligt den grundläggande princi­pen inom arbetsskadeförsäkringen till att ge full kompensation för inkomstbortfallet.

Som framgår av exemplet kan denna princip inte upprätthållas om grunderna för basbeloppsberäkningen ändras. Förmänernas värde sänks i stället på samma sätt som redovisats i de tidigare exemp­len. Pä 20 års sikt blir kompensationsnivän under de angivna förutsättningarna inte längre 100 procent, utan i stället ca 70 procent.


 


SfU 1980/81:14                                                                  97

4        KOSTNADSEFFEKTER

I det föregående har framhållits att det är ytterst vanskligt att beräkna effekterna pä statsbudgetens och socialförsäkringens utgiftssida av den föreslagna basbeloppsändringen. Det har också påpekats att osäkerheten är betydande särskilt på läng sikt.

Innan remissen kom riksförsäkringsverket till hända hade inom verket gjorts ett försök att uppskatta de kostnadsändringar inom den allmänna pensioneringen för budgetåret 1981/82 som skul­le bli en följd av förslaget om ändrade basbeloppsregler. Där­vid beaktades den redan tidigare beslutade höjningen av pensions­tillskotten den 1 juli 1981 samt de föreslagna ändringarna i reg­lerna för koimiunalt bostadstillägg till folkpension. Resultatet redovisas i bilaga 5.

I propositionen har de totala bruttobesparingarna till följd av den föreslagna förändringen av beräkningsupderlaget för bas­beloppet sammantaget för statsbudgetens och socialförsäkringens utgiftssida uppskattats till 700-800 milj kr för budgetåret 1981/82. Innebörden härav är att man bedömt att de nya reglerna för basbeloppsberäkningen skulle leda till att basbeloppets årsgenomsnitt skulle bli runda tal 200 kr lägre än enligt nuvarande regler. Detta motsvarar ungefär den begränsning av basbeloppsnivån som använts för räkneexemplen i föregående avsnitt. I tabellen på nästa sida redovisas hur en besparing av den storleksordning som förutskickats 1 propositionen skulle fördelas på olika förmänsslag inom verkets och försäkrings­kassornas ansvarsområde.

7 Riksdagen 1980/81. 11 saml. Nr 14


 


SfU 1980/81:14


98


Konsekvenser av en basbeloppsbegränsning budgetåret 1981/82 med i genomsnitt 200 kr

 

Förmänsslag

Utgiftsbegränsning för statsverket, milj kr totalt

Minskning av ut­gående förmäner, medel belopp k£

Folkpension 1

 

400

200

Därav: Ålderspension Förtidsoens/sjuk-bidrag Änkepension Hustrutillägg Övriga förmåner'

296

70 14 10 10

 

210

230

180

210

70

ATP

 

290

215

Därav: Ålderspension Förtidspens/sjuk-bidrag Änkepension Barnpension

190

70

26

4

 

230

310

110

90

Delpension

 

20

280

Studiemedel

 

30

 

Bidragsförskott

 

10

 

Sjukpenning och föäldrapenning

 

4-6

 

Arbetsskadelivräntor m m

 

10

 

Samtliga förmåner

 

760-770

 

1        Inklusive pensionstillskott. Av utgiftsbegränsningen pä 400 milj kr avser 74 milj kr pensionstillskott

2        Handikappersättning, vårdbidrag, barnpension och barntillägg.

I handläggningen av detta ärende har, förutom undertecknad Aström, deltagit överdirektören Sjönell, t f avdelningscheferna Brogren och Erlksen samt byråcheferna Burström, Edvardsson, Smedmark och Bjur6n.

,--j


 


SfU 1980/81:14                                                                   99

RIKSFÖRSÄKRINGSVERKET                                    FÖRTECKNING                                       Bilaga 1

1980-11-18                                                                                                                               1  (3)

Författningar enligt vilka basbeloppet enligt AFL har betydelse
vid fastst
ällande eller beräkning av förmäner som administreras
av riksf
örsäkringsverket och försäkringskassorna_________________

1.                                  Kommunal skattelagen (1928:370)

Skattereduktion för folkpensionärer och skattefrihet för livränta p g a personskada.

2.   Lag (1950:261) om ersättning 1 anledning av kroppsskada,
ådragen under militärtjänstgöring.

Storleken av vissa förmåner.

3.   Förordning (1950:250) om ersättning 1 anledning av kroppsskada,
ådragen under vistelse å anstalt m m.

Storleken av vissa förmåner.

4.                                  Lag (1954:243) om yrkesskadeförsäkring.

Storleken av vissa förmäner.

5.                                  Lag (1954:246) om krigsförsäkring för sjömän m fl.

Storleken av vissa förmäner.

6.   Förordning (1954:247) om ersättning av statsmedel vid olycks­
fall, som till f
öljd av krigsätgärd drabba sjömän m fl.

Storleken av vissa förmäner.

7.   Förordning (1954:248) om ersättning av statsmedel vid olycks­
fall, som till f
öljd av krigsätgärd drabba fiskare.

Storleken av vissa förmäner.

8.   Förordning (1954:249) om ersättning i anledning av kropps­
skada
ådragen under tjänstgöring i civilförsvaret.

Storleken av vissa förmäner.

9.  Lag (1956:293) om smittbärarersättning.

3 § maximering av ersättning.

10.                                Kungörelse (1961:457) om ersättning pä grund av medverkan
vid olyckor 1 atomanl
äggningar m m.

Storleken av vissa förmäner.

11.                                Kungörelse (1961:564) om ersättning av statsmedel för med­
verkan 1 flygr
äddningstjänst m m.

Storleken av vissa förmåner.

12.                                Kungörelse (1962:607) omersättnlng pä grund av verksamhet
f
ör brandsläckning m m.

Storleken av vissa förmäner.

13.                                Lag (1962:381) om allmän försäkring.

3:2,4 maximering av sjukpenning

3:9  maximering av havandeskapspenning

4:4,10,14 maximering av föräldrapenning

6:2, 7:4 storleken av folkpension i form av älders- och fp

8:    storleken av folkpension, änkepension

8:6      "   " folkpension, barnpension

9:1       "   " barntillägg till folkpension

9:3 förutsättningar för och storleken av handikappersättning

9:4     "       "........................................................................... värdbidrag


 


SfU 1980/81:14


100


 


RIKSFÖRSÄKRINGSVERKET


11:5  lägsta och högsta pensionsgrundande Inkomst

11:6  beräkning av pensionspoäng

12:1  minsta antal är för rätt till tilläggspension i form av ålderspension

12:2  beräkningen av tilläggspension 1 form av älderspensic

13:1  förutsättningen för tilläggspension i form av förtidspension

13:2  förutsättningen för beräkningen av antagandepoäng

13:2,3 beräkningen av tilläggspension i form av förtids­pension

14:1  förutsättningarna för familjepension i form av tilläggspension

14:3  storleken av tillägspensior i form av änkepension

14:5  storleken av tllläaspension 1 form av barnpension

19:1  underlaget för tilläggspensionsavgift

19:3  underlaget för tilläggspensionsavgift

14.       Lag (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg
till folkpension.

1         §  storleken av hustrutiliägg
5
§   inkomstberäkningen

15.       Kungörelse (1962:393) om rätt i vissa fall för kommun eller
annan att uppb
ära folkpension.

4 §   storleken av rorbehällsbelopp.

16.       Lag (1964:143) om bidragsförskott

4 §       storleken av bidragsförskott

15 §     betalning av underhållsbidrag till försäkringskassa, indexberäkningen av underhillsbidrag enligt lagen (1966:68) om ändring av underhällsbidrag

18 §     förbehållsbelopp vid eftergift.

17.       Arbetsmarknadskungörelsen (1966:368)

20 §  underlag för beräkning av dagpenning.

18. Lag (1966:680) om ändring av vissa underhållsbidrag.

19. Lag (1969:205) om pensionstillskott.

Förutsättningarna för och storleken av.

20.       Lag (1967:919) om värdesäkring av livräntor.

Värdesäkring.

21.       Lag (1967:920) om värdesäkring av yrkesskadelivräntor som
utg
år av statsmedel m m.

Värdesäkring.

22.       Kungörelse (1971:380) om avgifter vid ålderspension

2         § förbehållsbelopp.

23.       Kungörelse (1971:831) om pensionsbelopp enligt första stycket
lagen (1962:381) om allm
än försäkring.

Förbehållsbelopp.

24. Lag (1973:213) om ändring av skadeständslivräntor.

Förhöjning av förmäner.

25. Lag (1973:214) om tillägg till vissa ansvarslivräntor.

Förhöjning av förmäner.


 


SfU 1980/81:14


101


 


RIKSFÖRSÄKRINGSVERKET


26.       Lag (1973:216)om ändring i lagen (1967:663) om tillägg
till vissa trafiklivr
äntor.

Förhöjning av förmäner.

27.       Kungörelse (1973:218) om ändring 1 kungörelsen (1971:14)
om till
ägg till vissa statliga skadelivräntor m m.

Förhöjning av förmåner.

28.       Studiestödslag (1973:349).

7:3   förutsättningar för rätt till vuxenstudiestöd 7:7   beräkning av vuxenstudiestöd. 8 kap Återbetalning

29. Brandlag (1974:80)

Storleken av ersättningen.

30. Lag (1975:380) om delpensionsförsäkring

5          §   värdesäkring m m.

31. Lag (1976:380) om arbetsskadeförsäkring

3:6            maximering av sjukpenningunderlag

4:1            minsta livräntegrundande Inkomstförlust

4:11          maximering av livränteunderlag

4:10          garantiregel för livränteunderlag

5:1            storleken av begravningshjälp

5:2            maximering av efterlevandelivränta

6:2            värdesäkring av livränta.

32. Värnpliktsförmånsordnlngen (1976:1008)

7          §  maximering av dagpenning.

33. Förordning (1976:1011) om förmåner till civilförsvarspliktiga.

6          §  maximering av dagpenning.

34. Lag (1977:265) om statligt personskadeskydd

10         §  maximering av sjukpenning och underlag för

livränta.

Storlek av begravningshjälp

12  §  garanti regel för beräkning av livränta

13  §  underlag för beräkning av särskild sjukpenning.

35. Lag (1977:267) om krigsskadeersättning för sjömän.

Beräkning av ersättning.

36. Lag (1977:268) om uppräkning av yrkesskadelivräntor m m.

Värdesäkring.

37. Lag (1977:269) om uppräkning av statliga yrkesskadeliv­
r
äntor m m.

Värdesäkring.

38. Lag (1979:84) om delpensionsförsäkring.

4 §  förutsättningarna för delpension

8          §   förutsättningar för bortseende från bisyssla

11 §  värdesäkring av delpension

12 §  begränsning av pensionsunderlaget (anställda)

13 §  beräkning av pensionsunderlaget (företagare)

39. Vissa av Kungl Maj:t eller regeringen beslutade livräntor
utg
år med viss procent av gällande basbelopp.


 


SfU 1980/81:14


102


 


RIKSFÖRSÄKRINGSVERKET


PM 1980-11-18


Bilaga 2 1(2)


Ersättningar vars storlek bestäms av basbeloppet


Förmänsslag

Folkpension Ålderspension, hel . 1/2 Förtidspension, hel , 2/3 , 1/2 Sjukbidrag, helt , 2/3 . 1/2 Änkepension Barnpension

Handikappersättning, hel . 3/4 . 1/2 Barntillägg Vårdbidrag, helt , halvt Pensionstillskott Hustrutillägg


 

Procent av basbeloppet

Antal förmäns tagare 1000-tal okt 1980

77,5 - 95

1 377

38,75 - 47,5

1

77.5 - 95

207

av hel pension

10

38,75 - 47,5

19

77,5 - 95

39

av hel pension

3

38,75 - 47.5

12

95

82

25 - 60

41

60

3

45

1

30

5

10 - 25

32

95

7

47.5

5

högst 41 resp 82 940
60
                       53


 


ATP Ålderspension, hel

, 1/2 Förtidspension, hel . 2/3 , 1/2


I förhållande till pensions­poäng


785

1

144

5

17


 


SfU 1980/81:14


103


 


RIKSFÖRSÄKRINGSVERKET

Förmånsslag

Sjukbidrag, helt

. 2/3

. 1/2 Änkepension Barnpension Livränta enligt YFL Begravningshjälp enligt YFL Livränta enligt LAF Begravningshjälp enligt LAF Bidragsförskott


 

 

Bilaga 2 2

Procent av basbeloppet

Antal förmåns­tagare 1000-tal okt 1980

I förhällande till pensions­poäng II

30 2

II

11

II

228

II

43

(värdesäkrad)

98

20

(ca 100/är)

 

2

30

0,4

30 - 40

113


Ersättningar, vars maximibelopp bestäms av basbeloppet

Sjukpenning enligt AFL

Havandeskapspenning

Föräldraförsäkring

Smittbärarersättning

Dagpenning till vissa vpl

Sjukpenning enligt LAF

Livränta

Ersättning enligt lagen om statligt personskadeskydd

I samtliga uppräknade förmäner maximeras grunden för ersätt­ningen till 7,5 ggr basbeloppet. Antalet försäkrade med sä hög sjukpenninggrundande Inkomst uppgick den 30 juni 1980 till 211 402.

Ersättningar i övrigt som påverkas av basbeloppet

Utbildningsbidrag Vuxenstudiestöd

Vid studier som pågår längre tid än ett är räknas förmånen för de som tillhör erkänd arbetslöshetskassa upp årligen enligt bas­beloppsutvecklingen under året.


 


SfU 1980/81:14

RIKSFÖRSÄKRINGSVERKET


PM 1980-11-18


104


Bilaga 3


Utvecklingen av konsumentprisindex och ny index för beräkning
av basbeloppet enligt prop 1980/81:20______________________

Uppgifterna har erhållits under hand från konjunkturinstitutet och visar hur Indexserierna skulle ha utvecklats om den nya in­dexen hade införts är 1973.


Tidpunkt


Utvecklingen från 1973 av

Konsumentprisindex

Nettoprisindex rensat från direkt inverkan av ändrade energipri­ser


 


 

1973 (dec

100,00

1974 ("

110,50

1975 ("

121,62

1976 ("

133,09

1977 ("

150,16

1978 ("

161,42

1979 ("

177,09

1980 (sep

197,45


100,00 111,49 122,25 134.70 148,14 161,31 173,38 186,78


 


SfU 1980/81:14


105


 


RIKSFÖRSÄKRINGSVERKET Matematisk-statistiska byrån

C-G Sjögren


PM 1980-11-18


D/Dnr 3200:ltl*0/80


Synpunkter på förslaget till ändring av beräkningsunderlaget
f
ör basbeloppet med avseende på utvecklingen av det s k "taket"
inom ATP________________________________________________________________

Bakgrund

De pensionsgrundande inkomsterna utgörs av inkomster mellan 1-7,5 gånger det vid årets ingång gällande basbeloppet. Pensions­poängen är den pensionsgrundande inkorasten dividerad med nämnde basbelopp. Maximal pensionspoäng är således 6,50.

Antal personer som hade en pensionspoäng på 6,50, dvs som låg i "taket" var drygt 311 000 för år 1978 fördelat på 287 000 män och drygt 2l* 000 kvinnor. Antalet .var högst år 1976 med drygt 350 000 personer. Nedgången sedan 1976 kan till övervägande de­len förklaras av att den nominella löneökningen för denna grupp varit lägre än ökningen i konsumentprisindex, som styr basbe­loppsförändringen. Utvecklingen sedan 1965 av tintalet och den procentuella andelen i "taket" framgår av nedanstående tabell 1.

Tabell 1  Antal försäkrade med 6,50 pensionspoäng samt detta antal i procent av antal personer i ålder l6-65 år exklusive pensionärer med förtidspension eller för­tida uttag av ålderspension, åren 1965-1978.

 

Ar

Män

 

Kvinnor

 

 

Antal

Procent

Antal

Procent

 

(1000-tal)

 

(1000-tal

)

1965'

158,7

6,6

6,8

0,3

1966'

176,1

7,1

7.9

0,3

1967

195,8

7,7

11,3

0,5

1968

208,2

8.2

12,7

0,5

1969

233,5

9,0

15.8

0,6

1970

262,0

10,1

18,6

0,7

1971

256,1

9,9

18,3

0,7

19T2

226,2

8,8

15,9

0,6

1973

251,8

9,9

18,U

0,7

1971*

258,6

10,2

18.8

0,8

1975

290,6

I1,lt

22,0

0,9

19T6

325,9

12,8

26,5

1,1

1977

313,1

12,3

27,3

1,1

1978

287,0

11,1.

2U,5

1,0

1) ålder

16-63 år

 

 

 

2) ålder

6-6h  år

 

 

 


 


SfU 1980/81:14


106


I samband med det beräkningsar se (1977-12-16) till regeringe män tilläggspension för åren 1 avseende utvecklingen av andel den om årlig reallöneökning. F: nedanstående tabell 2. Det bör räkningar utgick från kända fö poäng m m fram till 1977.

bete som föregick verkets skrivel-n Eingående avgiftsuttag för all-980-8'» utfördes vissa kalkyler en med 6,50 under olika antagan-esultaten kan sammanfattas i

påpekas att verket i dessa be-irhållanden avseende pensions-


Tabell 2

Ar


Beräknad procentuell andel av personer i aktiv ålder med 6,50 i pensionspoäng, under olika antaganden om årlig reallöneökning 1980-2020

Reallöneökning


___________________         _     _  . ________________ )

skiille utvecklas två procent långsammare årligen än det nuva­rande basbeloppet (BB  ) kan man i tabell 3 nedan jämföra hur

"taket" respektive undre gränsen för beräkning av pensionspoäng skulle utvecklas under en 10-årsperiod. Basbeloppet år O antages vara 16 100 i båda fallen. Den årliga förändringen av kpi anta­ges vara densamma som huvudalternativet i verkets skrivelse an­gående avgiftsuttaget, dvs 7,5 per år.

 

 

0 %

 

1 %

 

2 %

 

3 %

 

 

Män

Kvinnor

Män

Kvinnor

Män

Kvinnor

.Män

Kvinnor

1980

11,6

0,8

12,5

0,9

13,9

1.1

15,7

1,1*

1985

11,6

0,9

15,0

1.3

21,1

2,6

27,3

l.,0

1990

11,9

0,9

19,3

2,3

29,9

5,3

1.5,2

11,0

1995

12,1

1,0

23,1»

3,1.

1*2,9

10,3

62,0

25,0

2000

12,1.

1,0

27,1»

1»,3

51*,1

17,6

72,9

37,8

2005

12,

1,1

33,1*

6,7

63,T

26,5

77,5

1*7,7

2010

12,1'

1,1

39,5

9,2

Tl.l.

35.U

81,0

56,1.

2015

12,5

1,1

5.2

n,U

7U,7

1.2,6

83,1

63,0

2020

12,5

1.1

50,5

il»,U

77,8

'9,3

81*,9

69,0

NåRra

räkneexempel

 

 

 

 

 

 

Om man som ett

räkneexempel antar att

det nya "basbeloppet" (BB


Tabell 3


Utvecklingen av gränserna för beräkning av pensions­poäng under olika antaganden om basbeloppsutveckling

Intervallet 1-7,5 basbelopp i kronor, räknat på;


 


Ar


Hl

BB,


BB


 


O 1 5 10


16100 - 120750 17000 - 127500 20900 - 156750 27200 - 201*000


16100 - 120750 17300 - 129750 23100 - 173250 33200 - 21*9000


 


SfU 1980/81:14


107


Jämfört med nuvarande regler skulle                                således "taket" om 10 år

vara 1*5 000 kr lägre (2l*9 000 - 20l*                              000). 20'* 000 kr som skulle

motsvara 6,50 enligt BB_ l)lir 5,15                                  pensionspoäng räknat i
BBj (33 200).

Under ovan gjorda antaganden om utvecklingen av kpi (dvs 7,5 %l år) samt under antagande om oförändrat reallöneläge (dvs 7,5 % årlig nominell löneökning) läjnnas nedeui en jämförelse av pen­sionspoängens utveckling enligt de två alternativa sätten att beräkna basbeloppet, BB respektive BB|j, för 3 inkomstlägen

år O (Fall A = 50 000 kr i inkomst, B = 75 000 samt C = 100 000 kr/år).


Tabell 1*  Beräkning av pensionspoäng vid 7,5 %  årlig nominell inkomstökning samt alternativa sätt för beräkning av basbeloppet. BB, är räknat på 7,5 %  årlig för­förändring och BBjj_ på en ökningstakt som är två

 

 

 

 

 

procent lägre

"

hl

KPI

Inkomst A

B      |C

0

16 100

16 100

50 000

75 000 jlOO 000

1

17 000

17 300

53 750

80 625

107 500

5

20 900

23 100

71 781

107 672

11*3 563

10

27 2on

33 200

103 052

15I* 577

206 103


Pensionspoäng Kl ABC 2,11 3,66 5,21 2,16 3,71* 5,32 2,1*3 1*,15 5,87 2,TP l.,6S 6,50


Pensionspoäng, KPI ABC 2,11 3,66 5,21


Som framgår av tabell 1» skulle en försäkrad med 5,21 i pensions­poäng år O (fall c) komma upp i "taket" inom en 10-årsperiod även i ett för honom oförändrat reallöneläge jämfört med ut­vecklingen av kpi. Ovanstående poängutveckling får beräknings-tekniskt samma innebörd som en årlig två-procentig reallöne­ökning.

Om beräkningarna görs enligt alternativet 7,5 ? årlig förändring av kpi och -t- 1 %  årlig reeClöneökning så får man på samma sätt en utveckling för personer under 6,50 i pensionspoäng som be-räkningstekniskt motsvaras av en årlig tre-procentig reallöne­ökning. Se nedanstående tabell 5.

Tabell 5


Pensionspoäng NI Pensionspoäng KPI ABC

BB

NI

Ar

O 1 5 10


BB

KPI

16  100 16 100

17    000 17 300 20 900       23 100 27 200      33 200


Inkomst ABC

50 000      73 000   100 000

5I* 300     81 1*50              108 600

75 550    113 325   151 100

111* 100 171          150       228 200


ABC 2,11  3,66 5,21

2.19        3,79 5,39 2,62 l.,l*2 6,23

3.19        5,29 6,50


2,11 3,66    5,21

2.11*          3,71   5,28

2.71 3,90    5,51*

2,1*1*        1»,16 5,87


 


SfU 1980/81:14


108


Tabell 6  Som tabell '* och 5 men under antagande om + 2 % årlig reallöneökning


 

Ar

BI   BBI

Inkomst A      B

C

Pensionspoäng NI ABC

0

16100  16 100

50 000 75 000

100 000

2,11 3,66 5,21

1

17 000 17 300

5'* 850 82 275

109 700

2,22 3,8U 5,1*5

5

20 900 23 100

79 1*33 119 150

158 867

2,80 1*,70 6,50

10

27 200  33 200

126 193 189 290

252 387

3,6U 5,96 6,50


Pensionspoäng KPI ABC

2,11 3,66   5,21

2,17 3,75   5,31*

2,U1*          U,l6     5,87

2,80 1*,70 6,50


Det som redovisas i tabell 6 motsvarar en l*-procentig ökning av pensionspoängen per år, enligt samma resonemang som ovan.

Mot bakgrund av vad som redovisats i tabellerna 1*,5 och 6 samt med utgångspunkt från schabloniserade ajitaganden från tabell 2 kan följande bedömningar göras

                                                 Vid en utveckling med O * årlig reallöneökning - och med

'   ett nytt basbelopp som utvecklas 2 långsammare än utveck­lingen av kpi - skulle andelen med 6,50 under en 1 O-års­period stiga från cirka 11 till cirka 25 för män.

      Vid en utveckling med 1 %  årlig reallöneökning skulle samma andel under en 10-årsperiod stiga till cirka 35 %.

      För kvinnornas del skiille motsvarande ökning - från nuvaran­de 1 ){ - bli till en nivå på mellan 5 och 10 ?.

Några antalsbedömningar

En överslagsberäkning har gjorts över hur många ytterligare personer som vid oförändrat reeLllöneläge skulle komma att-under en 10-årsperiod - erhålla 6,50 i pensionspoäng. Utgångspunkten är då fortfarande att skillnaden är 2 $ mellan "nytt" och "gammalt" basbelopp.

Antalet kan under dessa premisser uppskattas till storleks­ordningen 350-1*00 000 försäkrade. Antalet försäkrade som skulle "fylla på" i botten kan uppskattas till cirka 50 000.

Avgiftsinkomster (ATP)

Förändringen i basbeloppsberäkningen kommer i det kortare tids­perspektivet att medföra en viss ökning av avgiftsinkomsterna beroende på att en större del av förvärvsinkomsterna kommer att ligga över ett basbelopp.

På längre sikt kan dock - beroende på reallöneutveckling -effekten av att allt fler når taket ge en motsatt effekt.


 


SfU 1980/81:14                                                                 109

Pensionsutgifter (ATP)

Om det nya basbeloppet kommer att ligga till grund för pen­sionsberäkningar kommer en individ som har pension såväl vid utgångsläget som 10 år senare att ha fått en real försämring av sin pension med ca 18 under förutsättning att BBj- årligen ökar 2 mer än BB .

Av verkets skrivelse till regeringen 1977-12-16 framgår (Sid 8) att vid oförändrade retillöner beräknas pensionsutgifterna öka med ca 101 (dvs en fördubbling sker) mellan år 1980-1990. Den i föregående avsnitt omtalade höjningen av pensionspoängen vid införandet av en ny index resulterar under denna 10-års­period i att medelpensionsbeloppen uttryckta i det nya BB höjs. De genomsnittliga höjningarna blir större för för­tidspensionärer än för ålderspensionärer vilket sammanhänger med att reglerna för antagandepoängberäkning gör att höjningar av pensionspoängen snabbare slår igenom.

Med hjälp av uppgifter ur ATP-prognosen 1977 kan nu uppskattas att under förutsättning att BBj__ årligen ökar 2 mer än BBj och vid oförändrade reallöner mellan ar 1980-1990 kommer pensionsutgifterna för år 1990 att ligga ca 16 it under den nivå som mein skiille ha uppnått med bibehållande av nuvarande BB__. Den höjda pensionspoängen för inkomster efter år 1960 medror således att man inte får lika stor reducering av de samlade pensionsbeloppen vid jämförelse med det enskilda pen­sionsfallet som beskrivits ovan. Detta innebär att den kal­kylerade ökningen mellan år 1980 och 1990 blir ca 69 % i stället för ca 101 %.  Se underbilaga.

Även på kortare alternativt längre sikt blir effekterna lik­artade vid oförändrade antaganden.


 


SfU 1980/81:14


110


K».

I»


On


s /


1

1

A!


O   ol


:{D O

•<  t» o\

m > •«) CT\

O M  ra .-

§§

> "3

Q o •

H  to   c o

g g a.o\


 


SfU 1980/81:14                                                                     111

RIKSFÖRSÄKRINGSVERKET                     PM                                         Bilaga 5

Yrkesskadeavdelningen                        1980-11-18                           1 (2)

M Brogren

Vissa frågor rörande anknytningen till basbeloppet av de av
riksf
örsäkringsverkets yrkesskadeavdelning administrerade
livr
äntorna________________________________________________

I underbilaga 5:1 finns en särskild förteckning över de författ­ningar enligt vilka basbeloppet påverkar yrkesskadelivräntor mm.

§i9rl§!S§[!.É.vissa_förmäner

Har den försäkrade avlidit till följd av yrkesskada utgär be­gravningshjälp med ett belopp motsvarande tjugu procent av bas-beloppetvid ingängen av det år dä dödsfallet Inträffade. Antalet sädana dödsfallsärenden uppgår f n till omkring 100 per år.

9 § sjätte stycket YFL: "Har försäkrad, som ådragit sig skada genom långvarig inverkan av sådan beskaffenhet som avses i 6 § första stycket b) eller c), först avsevärd tid efter skadans yppande varaktigt upphört att arbeta i verksamhet, 1 vilken fara föreligger för dylik skada, må den ärliga arbetsförtjänsten vid bestämmande av ersättning för tid efter arbetsavbrottet icke be­räknas till lägre belopp än som skolat fastställas, om skadan yppats vid tiden för arbetsavbrottet". En eventuell sjukpennings storlek kan 1 sådant fall bli beroende av basbeloppet vid in­gången av det år dä den försäkrade avbröt det farliga arbetet och livräntans storlek kan även den påverkas genom att reglerna för ersättningsunderlagets beräkning anknyter till basbeloppets storlek vid ingången av det år dä det farliga arbetet avbröts.

Antal ärenden pä vilka denna regel tillämpas torde f n inte överstiga tio per år men kan komna att påverkas genom en nyligen erhållen dom av försäkringsöverdomstolen.

E9!ib°>iQlQ3.§y.lir5Dt§

Vissa livräntor - främst skadeständslivräntor- kan förhöjas en gäng årligen efter en jämförelse mellan det aktuella basbeloppet och basbeloppet ett är tidigare. Denna förhöjningsmetod används främst 1 fråga om vissa skadeständslivräntor, ansvarslivräntor och trafiklivräntor. Inalles cirka 350 livräntor är berörda. 340 av dessa livräntor finanisieras av statsmedel.

Värdesäkring

Reglerna angående värdesäkring återfinnes bl a i 3 § lagen (1967:919)om värdesäkring av livräntor: "Livränta utgår med be­lopp motsvarande produkten av det för varje tid gällande basbe­loppet enligt 1 kap. 6 § lagen den 25 maj 1962 (nr 381) om all­män försäkring och det tal, beräknat med tvä decimaler, som anger förhållandet mellan livräntans belopp och basbeloppet för januari månad 1968 eller, om skadan inträffat efter den 31 december 1968, basbeloppet för januari månad det är dä skadan Inträffade. Liv­räntebeloppet avrundas till närmaste lägre hela krontal som är jämnt delbart med tolv".


 


SfU 1980/81:14                                                                  112

Bilaga 5
RIKSF
ÖRSÄKRINGSVERKET                PM                                         2

Yrkesskadeavdelningen                      1980-11-18

Genom denna lagregel och motsvarande regler i lag 1967:920, 1977:268 och 1977:269 blir livräntan till sitt belopp anknuten till det för varje tidsperiod gällande basbeloppet. Samtliga av yrkesskadeavdelningen administrerade livräntor, som utgär enligt lagen om yrkesskadeförsäkring m fl äldre lagar, - in­alles cirka 98 000 -, är därför till sin storlek bestämd av gällande basbelopp. Av dessa finansieras det övervägande antalet, omkring 86 000, genom arbetsgivaravgifter.

i§5!$§!ttning_ay_lögande_livränta

Av livränta till invalid på grund av skada som inträffat/yppats 1955-1977 är halva livräntans ärsbelopp dock högst ett belopp som motsvarar halva basbeloppet vid årets ingång ej beskattnings­bart. Cirka 65 000 livräntor omfattas av denna lindring. För dessa skulle den ändrade basbeloppsberäkningen leda till en försämring i form av lägre skattefritt belopp.Försämringen blir allt större i den män skillnaden ökar mellan basbeloppet enligt nuvarande beräkningsmetod och beloppet enligt den föreslagna.

§?§!$§ttning_av_vissa_engängsbelgBB,vid_skada_1955;1977

Efter ansökan kan den skadade fä sin livränta utbytt mot ett en-gängsbelopp. Cirka 130 sådana utbyten sker årligen. Genom änd­ring i kommunal skattelagen är sä stor del av engångsbeloppet icKe skattepliktigt som svarar mot förhällandet mellan den skatte­fria delen av det till året för utbytet hänförliga livräntebe­loppet och hela detta livräntebelopp, beräknat som om livräntan utgått hela året på oförändrade villkor.

Av det enligt föregående stycke skattepliktiga beloppet skall därjämte enligt anvisningarna till 19 § kommunalskattelagen 40 procent av beloppet avräknas såsom icke skattepliktig del.

Anm. Det ej beskattningsbara beloppet får ej överstiga 15 bas­belopp.

Den ändrade basbeloppsberäkningen skulle medföra att engångs­beloppet blir lägre och att den skattefria delen av engångsbe­loppet reducerades.

Sammanfattning

Ett ändrat basbelopp kommer som ovan angetts att beröra samtliga av verket administrerade livräntor. Den väsentligaste påverkan sker genom värdesäkringen som omfattar nästan alla livräntorna. Det torde dock observeras att statens utgifter kommer att påverkas endast genom en långsammare förhöjning av de cirka 12 000 liv­räntor som helt eller delvis utgär av statsmedel, övriga 86 000 livräntor finansieras helt genom arbetsgivaravgifter.


 


SfU 1980/81:14                                                                 113

RIKSFÖRSÄKRINGSVERKET                            FÖRTECKNING

Yrkesskadeavdelningen                                  1980-11-18

M  Brogren,   mw

Författningar enligt vilka basbelopp enligt AFL (1962:381) har be­
tydelse vid ber
äkningen av förmäner som administreras av riksförsäk-
ringsverkets yrkesskadeavdelning_________________________________________

A.    Beräkning av storleken av vissa förmåner.

1.       Lag (1950:261) om ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring.

2.       Förordning (1950:250) om ersättning i  anledning av kropps­skada, ådragen under vistelse ä anstalt m m.

3.   Lag (1954:243) om yrkesskadeförsäkring.

4.       Lag (1954:246) on krigsförsäkring för sjömän m fl.

5.       Förordning (1951:247) om ersättning av statsmedel  y/id olycksfall, som till  följd av krigsätgärd drabba sjömän m fl.

6.       Förordning (1954:248) om ersättning av statsmedel vid olycks­fall, som till  följd av krigsåtgärd drabba fiskare.

7.       Förordning (1954:249) om ersättning i  anledning av kropps­skada ådragen under tjänstgöring i  civilförsvaret.

8.       Kungörelse (1961:457) om ersättning pä grund av medverkan vid olyckor i  atomanläggningar m m.

9.       Kungörelse (1961:564) om ersättning av statsmedel  för med­verkan i  flygräddnijngstjänst m m.

 

10.       Kungörelse  (1962:607)  om ersättning pä grund av verksamhet för brandsläckning m m.

11.       Brandlag (1974:80).

B. Förhöjning

1.     Lag (1966:680) om ändring av vissa underhallsbidrag.

2.     Lag (1973:213) om ändring av skadeständslivräntor.

3.     Lag (1973:214) om tillägg till vissa ansvarslivräntor.

4.     Lag (1973:216) om ändring i lagen (1967:663) om tillägg till vissa trafiklivräntor.

5.     Kungörelse (1973:218) om ändring 1 kungörelsen (1971:14) om tillägg till vissa statliga skadelivräntor m m.

8 Riksdagen 1980/81. 11 saml. Nr 14


 


SfU 1980/81:14                                                                  114

RIKSFÖRSÄKRINGSVERKET                                FÖRTECKNING

1980-11-18

C.  Värdesäkring

1.       Lag (1957:919) om värdesäkring av livräntor.

2.       Lag (1967:920) om värdesäkring av yrkesskadelivräntor som utgär av statsmedel  m m.

3.       Lag (1977:268) om uppräkning av yrkesskadelivräntor m m.

4.       Lag (1977:269) om uppräkning av statliga yrkesskadeliv­räntor m m.

5.       Vissa av Kungl  Maj:t eller regeringen beslutade livräntor utgår med viss procent av gällande basbelopp.

D.  Beskattningsregler.

Lag (1977:41) om ändring i  kommunalskattelagen (1928:370).


 


SfU 1980/81:14


115


 


1

\

W1

 

c

 

o+J

 

4->

1/1

 

c

C

 

tn

n F

 

O

> 

c

(H

ai

 

o>

O

 

C

 

 

 

c-

Q-

 

o.

l/t

o

c

1


I


I


I


I


c; .a u to


 


o p. o


I        I


o    o    m \D    .-    .-

I      I      I


 


C\J

«

*

CO

en

b

 

c

 

 

 

E

 

 

 

0\

fö

 

 

o.

 


p. o


 


 

o

o

o

o

o

o

o

o

o

o

o

o

 

 

o

o

o

o

o

o

o

o

o

o

o

o

CO

CO

f\l

m

o

ir\

 

Ol

 

-

 

m

.-

 

t-

00


o o o


 

03

 

CTl

Ml

 

P<

r

u

 

v

 

to

 

to

en

>> 

c

.o


 


tiO

c


 

 

w

 

p

 

.H

4

01

 

H

m

t.

 

-H

h

0)

 

+J

OJ

o

 

(n

o

:!

 

ti

3

rt

u

n

ö

dl

v

-H

(U

.

cl

CO

u

o

n

C

 

 

H

91

u

 

tn

P<

itS

 

 

 

 

 

0)

rt

H

 

P.

a>

fH

1


 

 

 

 

 

u          

 

o

 

d

:0

 

 

 

 

"m

 

 

 

«)

m

 

.   60

 

B

B

 

. ::£

 

f>

o

 

f-  rH

 

w

H

 

!-> H

 

 

m

 

W -H

ti

h

C

 

C +J

 

lOl

(1)

 

iS

B

 

Ol

 

 

c

>i

 

M +}

öl

01

t-l

 

C   01

II

bO

0"

 

a> 3

u

c:

tM cn

 

Q.J3

n

H

H

d

 

II    Ih

4J

+>

S

 

(U

TI

+3

&

Ul   Vi

 

Hl

C>d

1- >

ir

VI

5

Q. <

> 

01

o, p*

_

_.

---

-

CU

on

- CU

n

o


 


SfU 1980/81:14

SCB   IWmU CENIimiBYIIIlN


 

 

116

 

Bilaga 5

Datum

Bai«ckninQ

1980-11-18

Dnr   534/80

En datum

Er b«»cknlng

1980-11-04

PROTOKOLL


Till Socialförsäkringsutskottet

SCBs yttrande över förslag till ändring av beräkningsunderlaget för
basbeloppet enligt lagen om allm
än försäkring_________________________________________

1.            Enligt beslut den 4 november 1980 har socialförsäkringsutskot- tet anmodat statistiska centralbyrån (SCB) att avge yttrande över det i bilaga 4.1 till proposition 1980/81:20 (besparingspropositio­nen} framlagda lagförslaget jämte eventuella motionsyrkanden i an­slutning härtill. I lagförslaget föreslås en ändring av beräknings­underlaget för basbeloppet enligt lagen om allmän försäkring. SCB får med anledning härav framföra följande.

2.            Basbeloppet beräknas med ledning av ett tal, som visar föränd­ringen i det allmänna prisläget. Enligt nu gällande riktlinjer (kun­görelse 1962:383) sker beräkningen av detta tal på grundval av kon­sumentprisindex. Nytt basbelopp beräknas när det allmänna prisläget ändrats med minst tre procent sedan närmast föregående ändring av basbeloppet.

3.                                         Konsumentprisindex visar den genomsnittliga utvecklingen av
priserna p
å de varor och tjänster som ingår i den totala privata kon­
sumtionen. D
ärvid mätes förändringarna i de priser som konsumenterna
faktiskt f
år betala (marknadspriserna inklusive mervärdeskatt etc).

4.                                         Som ett komplement till konsumentprisindex beräknas nettopris­
index. Denna index visar den genomsnittliga utvecklingen av konsument­
priserna efter avdrag f
ör indirekta skatter (häri inräknas även vis­
sa avgifter och tullar) och efter till
ägg för subventioner. Det kan
framh
ållas att utvecklingen av nettoprisindex inte självfallet under­
stiger utvecklingen av konsumentprisindex. Utvecklingen av de b
åda
indexserierna under 1979 och 1980 belyses i bifogat diagram, bilaga

1. Det kan nämnas att medan nettoprisindex under perioden 1959-71 ut­vecklades ca 11 % långsammare än konsumentprisindex, har den under perioden 1971-79 utvecklats 3,6 % snabbare.


 


SfU 1980/81:14                                                                  117

5.          I lagförslaget införes den begränsningen att förändringarna i det allmänna prisläget skall beräknas med bortseende frår :ndirekta skatter, tullar, avgifter och ändringar i energipriser samt tii.lägg göras för subventioner. Det förordas att nettoprisindex läggs till grund för dessa beräkningar.

6.          I ekonomidepartementets bilaga till besparingspropositionen an-g.'s att den nya index, som enligt förslaget skall ligga till grund för det på ovannämnda sätt ändrade basbeloppet, skall falla under den till SCB anknutna Indexnämndens kompetensområde. SCB finner det naturligt att tillstyrka detta. Efter granskning av förslaget till ändrat beräkningsunderlag har SCB funnit att det går tekniskt att ge?nomföra. Frågan om den nya indexens konstruktion är ännu ej behand­lad i indexnämnden men en förberedande diskussion kommer att äga rum vid nämndens sammanträde den 19 november 1980.

7.          SCB har i sammanhanget påvisat en fråga rörande det tekniska utförandet av beräkningarna vilkens lösning kräver värderingar uti­från andra än rent statistiska utgångspunkter. Frågan gäller om de vikter med vilka energislagen skall ingå i den nya indexen fortsätt­ningsvis skall hänföra sig till konsumtionsvärdet i oktober 1980 -den  tidpunkt från vilken förändringar i energipriserna skall bortses vid beräkningarna - eller om de skall förändras i takt med konsum­tionsvärdet från ett år till nästa i enlighet med de principer som för närvarande tillämpas i konsumentprisindex och nettoprisindex. Skillnaderna i utfall mellan de två beräkningssätten visas för ti­den 1973-80 i medföljande bilaga 2. SCB förutsätter att vägledning vad gäller frågor av nämnda slag ges i de föreskrifter som regering­en skall meddela enligt den föreslagna nya lydelsen av 1 kap 6 § i lagen {1962;381) om allmän försäkring.

8.          I lagförslaget stadgas att den nya indexen till grund för bas­beloppet skall beräknas med bortseende från ändringar i energipriser för tid efter oktober 1980. SCB vill fästa uppmärksamheten på en al­ ternativ beräkningsmodell som har kommit att beröras i debatten. Innebörden av denna modell är att indexen beräknas med bortseende från hela energiposten, vilket åstadkummes genom att dennas vikt vid beräkningarna sättes lika med noll. Detta skulle komma att ge scimma resultatmässiga utfall som om energipriserna utvecklades på samma sätt som den genomsnittliga prisutvecklingen på all övrig konsumtion. I bilaga 2 visas utfallet av denna alternativa beräkningsmodell till-lämpad på tiden 1973-80. Modellen innebär att kompensation skulle ut­gå för energiprishöjningar så länge dessa inte är större än den all­männa prisutvecklingen men utebli för den del av energiprishöjning­arna som överstiger densamma. Vidare skulle överkompensation uppkom­ma om energipriserna steg långsammare än den allmänna prisnivån.


 


SfU 1980/81:14                                                                 118

9.          Det bör också påpekas att förslaget att bortse från ändringar i energipriserna förutsätter vissa förenklingar. Bland r.t  måste antagandet göras att energiskatterna inte har effekt på andra varu­områden än energislag och omvänt att övriga indirekta skatter inte har effekt på energislagen. SCB utgår från att sådana effekter kan anses ge ett försumbart utslag på indexberäkningarna. Av beräknings­tekniska skäl är det vidare nödvändigt att avstå från att rensa bort indirekta effekterna på prisläget av energiprisändringar, vilket ock­så har förutsatts i socialdepartementets bilaga till propositionen.

10.       I socialdepartementets bilaga till propositionen anges att avgränsningen av indirekta skatter, avgifter, tullar och subventio­ner skall göras i enlighet med de grunder SCB tillämpar vid beräk­ ningen av nettoprisindex. SCB är av samma mening men önskar samti­digt framhålla att det i vissa fall kan uppstå svårigheter att tol­ka och tillämpa dessa principer vid införandet av nya avgifter och subventioner. SCB finner det önskvärt att regeringen i vissa fall ger kompletterande direktiv för att undvika tolkningstvister.

11.       Basbeloppet har fått en vidsträckt användning som ett alter­nativ till konsumentprisindex. Basbeloppet har den fördelen att det inte ändras lika ofta som det månadsvis beräknade konsumentprisin­dextalet. Utöver värdesäkring av folkpensioner, tilläggspensioner, pensionstillskott etc används sålunda basbeloppet även i många oli­ka avtal, t ex försäkringsavtal.

12.       Den föreslagna begränsningen skulle medföra att utvecklingen av basbeloppet i fortsättningen skulle ges en ny innebörd jämfört med nu tillämpade principer. För de användningsområden där basbelop­pet används som ett mått på förändringar i marknadspriserna skulle ett genomförande av den föreslagna ändringen få icke avsedda konsek­venser. Följden av detta skulle kunna bli svårigheter vid avtals­tolkning och kunna leda till rättstvister.

13.       De parter som använder basbeloppet för avtal m m av olika slag måste därför ges möjlighet att genom avtal bestämma huruvida de hittills gällande riktlinjerna för värdesäkringen skall följas även i fortsättningen eller om man önskar att gå Över till de föreslagna nya riktlinjerna. Detta förutsätter att de avtalsslutande parterna, sedan nya riktlinjer börjat tillämpas vid beräkning av basbeloppet, kan få tillgång till basbeloppet också enligt de gamla riktlinjerna. I ett sådant läge kan båda slagen av basbelopp behöva ges officiell status och få lov att publiceras parallellt.

14.     Publiceringen av två olika basbelopp skulle emellertid sam­
tidigt kunna f
å negativa konsekvenser genom risk för sammanbland­
ning. Detta skulle kunna medf
öra allvarlig förvirring och risk för
tolkningstvister om vilket basbelopp som skall till
ämpas i varje
s
ärskilt fall. Det synes därför nödvändigt att genom skilda benä
ningar g
öra en klar åtskillnad mellan de två


 


SfU 1980/81:14                                                                     119

serierna. En sådan åtskillnad skulle alternativt kunna å-sLciikt mnia.s genom att bibehålla det hittillsvarande basbeloppet och till detta knyta ett särskilt reduceringsbelopp som drogs från basbeloppet vid tillämpningen av de föreslagna nya riktlinjerna.

15.             Sammanfattningsvis vill SCB framhålla att en övergång enligt lagförslaget till nya riktlinjer för beräkning av basbeloppet med­för vissa tekniska problem, vilka kommer att behandlas av indexnämn­den. Med hänsyn till basbeloppets vidsträckta användning i avtal etc, där en ändring i riktlinjerna inte är påkallad, förutsätter SCB att basbeloppet enligt hittills gällande riktlinjer beräknas och publice­ras även i fortsättningen.

16.             I den slutliga handläggningen av detta ärende, som avgjorts av generaldirektören Lennart Nilsson, har i övrigt deltagit överdirektö­ren Lennart Fastbom, avdelningschefen Ake Lönnqvist, statistikchefen Gunnar Stolpe   (föredragande) och avdelningsdirektören Hugo Johannesson.

STATISTISKA CENTRALBYRÅN

\;-~2/_ZjtC<-J,'/~Ci'---------- '"-~

Lennart Nilsson

Gunnar Stolpe


 


SfU 1980/81:14


120


Utvecklingen av netloprisindex och konsumentprisindex under 1979 Och 1980

Långtidsindex för december föregående år = 100

Ökning

%

16

16r

 

 

-

-

« *

/

t

;

å

 

/

t98o .,................................... /       .".y

'''y                                   //'979

l/ 

 

sindex
1___

 

eI.j.,    i       1    . J_.    1...   ,1       1      J- 1_.   J

N                                                                                                                                            D

Minad


 


SfU 1980/81:14


121


Olika alternativ för indexberäkning tillämpade på perioden december 1973 oktober 1900


December 1973


100


 

Tidpunkt

Den i

besparingspropo-

Alternativ

Konsument-

Netto-

 

sitionen

föreslagna

beräknings-

prisindex

prisindex

 

nya indexer

 

 

modell

 

 

 

metod

1

 

metod

2

 

 

 

1974 dec"

111,5

 

 

111,5

 

112,2

110,5

113,2

1975 "

121,5

 

 

121 ,6

 

123,0

121 ,6

123,8

197t "

133,8

 

 

134,3

 

136,5

133,1

137,1

1977 "

147,1

 

 

147,9

 

151,0

150,2

151,9

1978 "

159,9

 

 

161,1

 

165,1

161,4

166,5

1979 "

171,9

 

 

173,6

 

178,5

177,1

182,9

1900 sept

184,5

 

 

187,2

 

193,0

197,5

199,6

1980 okt

185,4

 

 

188,1

 

194,0

200,3

200,7

Metod 1:

Vägningstal(

=n

för energisl

ag hänför sig

till konsumtionsvärden

räknade enligt prisläget i december föregående år (vägningstalen för ener­gislag har inför ny årslänk i indexberäkningarna justerats med hänsyn till såväl prisförändringar som förändringar i konsumtionsvolymen i enlighet med de principer som tillämpas i konsumentprisindex och nettoprisindex).

Mgtod 2:  Vägningstalen för energislag hänför sig till konsumtionsvärden räknade enligt prisläget i december 1973 (vägningstalen för energislag har inför ny årslänk i indexberäkningarna justerats endast med hänsyn till föändringar i konsumtionsvolymen).

Alternativ beräkningsmodell:  Indexen är beräknad med bortseende från hela cnergiposten, vilket åstadkommits genom att vägningstalen för energislag har satts lika med noll.

B.   December föregående år = 100

 

Tidpunkt

Den i

be:

spa)

ringspropo-

Alternativ

Konsument-

Netto-

 

sitionen

föreslagna

beräknings-

prisindex

prisindex

 

nya ir

ide

xen

 

modell

 

 

 

metod

1

 

metod 2

 

 

 

1974 dec"

111,5

 

 

111 ,5

112,2

110,5

113,2

1975 '

109,0

 

 

109,1

109,7

110,1

109,3

1976 "

110,2

 

 

110,4

110,9

109,4

110,7

1977 "

109,9

 

 

110,1

110,6

112,8

110,8

1978 "

108,7

 

 

106,9

109,3

107,5

109,6

1979 "

107,5

 

 

107,8

108,1

109,7

109,9

1900 sept

107,4

 

 

107,8

108,1

111,5

109,1

1980 okt

107,9

 

 

108,3

108,7

113,1

109,7

Indextalen för 1974 - 1979 utgörs av långtidsindextal.


 


SfU 1980/81:14                                                                  122

Bilaga 6

fSlfAÖF)    SVENSKA ARBETSGIVAREFÖRENINGEN

REMISSYTTRANDE

Till

Riksdagens Socialförsäkringsutskott

Vår ref                                            Stockholm

A Modig/KHt       1980-11-19

Ändring av beräkningsunderlaget för basbeloppet
(prop 1980/81:20)_____________________________________

Regeringen föreslår i den s k besparingspropositionen att vid beräkning av basbeloppet skall bortses från indirekta skatter, tullar, avgifter och ändringar i energipriser samt tillägg göras för subventioner.

SAF avstår i detta yttrande från att ta ställning till frågor som rör själva tekniken för den före­slagna indexändringen men vill principiellt anföra följande.

Vad till en början avser energiprisfrågan instämmer SAF i de motiv for förändringen som framförs i pro­positionen. SAF har också tidigare hävdat att effek­terna av den minskning av de reala tillgångarna i det svenska folkhushållet som de kraftiga oljepris­stegringarna innebär måste delas av alla medborgar-grupper. Det framstår som orimligt att den aktiva delen av  befolkningen skall bära den dubbla bördan av att inte kunna kompenseras för dessa effekter men ändå få ta på sig att ge full kompensation åt den växande pensionärsgruppen. Det kan tilläggas att pensionärer kan få dubbelkompensation för energipris­höjningar. Detta gäller för de fall hyrorna stiger till följd av energiprisstegringar och kommunen helt eller delvis betalar hyran.

Oljeprishöjningarna innebär en stor påfrestning på samhällsekonomin som torde bestå under de närmaste åren. På längre sikt är det emellertid svårt att med bestämdhet förutse såväl energiprisernas utveckling som sammansättningen av energislag. Frågan hur energi-prisförändringar skall behandlas i index bör därför efterhand kunna omprövas med hänsyn till utvecklingen.

rosiaJr.S'.'Ana.eS5     T......................................................... l-in Pnone   lilocopier                     Tolegr.im Cable     Telex               Bankgiro     Postgiro

National Gno Acroont
(IH    /t:.? 60 OO                                                                                                              
\rhetsgivarn3

i.-.    in STOCKHOLM    (r:ir«hivati                                                               iJri-/626?M               Fmployers               l'J 9.*3         .'00-1761        °99-3


 


SfU 1980/81:14                                                                  123

I propositionen föreslås att beräkningsunderlaget även skall rensas från indirekta skatter etc. SAF ansluter sig även härvidlag till de motiveringar som anförs i propositionen. Det är principiellt riktigt att en index som bestämmer pensioner och andra förmåner inte påverkas av den indirekta be­skattningen. I likhet med vad som anförts ovan beträffande energipriserna anser vi det inte vara rimligt att höjningar av mervärdesskatt och punkt­skatter skall riktas enbart mot den aktiva befolk­ningen medan övriga kompenseras genom automatiska förmånshöjningar. En index som påverkas av indirekta skatter leder dessutom vid omläggningar från direkt till indirekt skatt till dubbelkompensation för pensionärerna därigenom att dessa får tillgodoräkna sig såväl sänkt direkt skatt som höjda pensionsbe­lopp till följd av höjda indirekta skatter.

SAFs grundsyn att förändringar i den indirekta be­ skattningen inte skall påverka pensionerna gäller även  tjänstepensionssystemen. Reglerna för.pen­sionstillägg (återbäring) inom tjänstepensionssys­temen på SAF-området (ITP och STP) följer för när­varande det s k pensionspristalet som i likhet med basbeloppet baseras på konsumentprisindex. När det gäller pensionstilläggen på ITP-planens område har dock SPPs styrelse, vari ingår representanter för såväl tjänstemannasidan som arbetsgivarsidan, i protokoll från den 22 november 1965 uttalat bl a följande: "För den händelse ett frän indirekta skatter rensat index framdeles kommer att tillämpas vid jseräkning av de allmänna pensionerna, avser dock styrelsen att lägga samma rensade index till grund för beräkning av SPPs pensionstillägg." I samband med överenskommelsen den 22 juni 1971 mellan SAF och LO om införande av STP-planen enades parterna vid upp­rättandet av regler för uppbyggnad av finansierings­systemet för STP-planen om att därest en nettopris­index framdeles kommer att tillämpas vid bestämmande av pensioner enligt AFL skall samma index användas vid bestämmande av pensionstillägg för STP.

Som framgår av det ovan framförda gäller, enligt SAFs mening, som en förutsättning för överenskommelserna om ITP- respektive STP-planen att ett borttagande av indirekta skatter ur index också skall påverka pensionstilläggen i nämnda system.

En förändring av basbeloppet får för ATP-systemets del inte bara direkt effekt på nu utgående pensioner utan även på intjänandet av ATP-poäng. Om basbeloppet stiger långsammare än med nuvarande beräkningsgrunder leder detta till högre ATP-poäng. Denna effekt mot­verkas av att en lägre nivå på basbeloppet ger lägre framtida utgående pensioner. Den fullständiga effekten är svår att förutsäga eftersom den måste bygga på


 


SfU 1980/81:14                                                                  124

antaganden om den framtida pris- och löneutvecklingen. Principiellt bör dock såväl direkt utgående pensioner som intjänande av pensionspoäng rensas frän inverkan av indirekta skatter etc.

Förutom de allmänna pensionerna påverkar basbeloppet Sven en rad övriga förmäner inom det allmänna bidrags­systemet. Även vissa förmåner inom avtalsförsäkringarna är beroende av basbeloppet. Vi anser dock att de motiv som anförts för en rensad index är giltiga även i dessa fall.

När systemet med basbelopp genomfördes förelåg helt andra förutsättningar än de som gäller idag. Man antog dä som lägsta alternativ en årlig realinkomstökning på 1,5 % för den aktiva befolkningen. Vi har nu under en fyraårsperiod istället haft en realinkomstminskning på i genomsnitt 1,5 % . Det framstår också mot denna bakgrund som helt nödvändigt att dämpa de kraftiga höjningarna av utgående pensioner.

Med hänvisning till ovanstående tillstyrker SAF att den i proposition 1980/81:20 angivna reformen genomförs.

Stockholm som ovan

SVEKSRS. ARBETSGIVAREFÖRENINGEN O

Lars-Gunnar Albåge                      O        /           

Arne Sandell


 


SfU 1980/81:14                                                      125

Bilaga 7

LANDSORGANISATIONEN  I  SVERIGE

LANDSSEKRETARIATET

Till Socialförsäkringsutskottet

Landsorganisationen i Sverige har beretts tillfälle att avge yttrande över det i bilaga 4.1. till propositionen 1980/81:20 om besparingar i statsverksamheten mm framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381)om allmän försäkring,(Ändring av beräkningsunderlaget för basbeloppet enligt lagen om allmän försäkring). LO fär med anledning av remissen anföra följande.

Förslaget innebär ändrade riktlinjer för beräkningsunderlaget vid fast­ställande av basbelopp mm. Basbeloppsberäkningen skall enligt förslaget baseras på utvecklingen av ett prisindex i vilket bortses frän indirekta skatter, tullar och avgifter men där tillägg görs för subventioner. Avgränsningen av indirekta skatter, tullar avgifter och subventioner skall göras i enlighet med de grunder Statistiska Centralbyrån tillämpar vid beräkning av det s k nettoprisindex. Dessutom skall vid beräkning av jämförelsetalet bortses från direkt inverkan pä prisläget av ändrade energipriser efter oktober 1980. De energipriser som för närvarande ingår i konsumentprisindex avser fjärrvärme, eldningsolja, hushällsgas, elström och bensin.


 


SfU 1980/81:14                                                       126

Ofullständigt förslag

Det är oss veterligt första gängen som LO har fatt en proposition pä remiss. Socialförsäkringsutskottets behov av ett kompletterande underlag utöver regeringsförslaget framstär emellertid som uppenbart sedan man tagit del av de olika delar i propositionen som behandlar hithörande fråga. Förslaget är ofullständigt och uppfyller inte de mest elementära krav pä redovisning av motiv och konsekvenser som man rimligtvis kan ställa pä regeringsförslag i allmänhet, men förslag med förändringar av viktiga principer och långtgående konsekvenser i synnerhet.

Värdesäkringen är en av hörnpelarna i värt allmänna pensionssystem och är starkt förankrat i alla generationers syn pä pensionsfömiänerna. Den tillämpas också pä allt fler oraräden med lagfästa och avtalsbaserade rättigheter och förmäner. Den nuvarande basbeloppsberäkningen har med sin starka förankring hos politiker, organisationer och enskilda fatt en sädan omfattning också utanför pensionsomrädet att rubbningar i principer och beräkningar skulle förorsaka stor förvirring och rättsosäkerhet i fråga ora innebörder i en mängd lagar och avtal.

Det finns också mänga exempel på hur företrädare för regeringspartierna under de senaste åren och till och med helt nyligen ställt upp garantier för bibehållande av värdesäkringen i pensionssystemet. De i propositionen åberopade motiveringarna för regeringens förslag har varit helt kända under denna tid. Regeringspartiernas uttalanden och regeringens åtgöranden överensstämmer därför mycket dåligt också i detta fall och utgör ett bevis på hur illa genomtänkt förslaget och dess konsekvenser är.

De långsiktiga konsekvenserna mest skrämmande

Vad gäller konstruktionen av förslaget till r\y metod för fastställande av basbeloppet anges i ekonomi departementets motiveringar för bortseende frän energiprisstegringar de kraftiga oljeprisstegringar som ägt rum under 1970-talet. Det måste betraktas som anmärkningsvärt och stötande när man med denna motivering läser fast indexberäkningen för hela energiområdet pä den nuvarande nivån och för all framtid. En sådan konstruktion leder tveklöst till omfördelningseffekter som idag bara kan anas men som pä något längre sikt kan förändra hela ATP-systemet. Därtill kommer att lev­ nadsstandarden också för andra stora grupper påverkas pä säväl kort som läng sikt.


 


SfU 1980/81:14                                                      127

Effekterna av regeringens förslag är naturligtvis till stor del beroende på hur snabbt de indirekta skatterna kommer att höjas och omfattningen av energiprisökningarna. Ett exempel kan emellertid vara talande nog, nämligen att pensionärerna idag skulle ha förlorat en månads pension per år om det nya basbeloppssystemet hade tillämpas under de senaste fyra åren.

Vi har på LO gjort vissa preliminära beräkningar av förslagets effekter. Vid antagandet att utvecklingen i fråga om energipriser, indirekta skatter och prisnivå under de kommande åren blev densamma som under de senaste fyra åren skulle det ge följande procentulla minskning av köpkraften:

Antal är efter             Procentuell minskning
basbelopps
ändringen____ av köpkraften_____

1                                                                                                 2,3

2                                                                                                 4,5

3                                                                                                 6,7

4                                                                                                 8,8

 

5                                                                                              10,9

6                                                                                              12,9

7                                                                                              14,9

8                                                                                              16,8

9                                                                                              18,7

10                                                                                          20,5

Om prisökningarna pä varor och tjänster uppgår till 10 procent per år och prisökningarna pä energi sätts till resp. 10 och 15 får man följande serie som belyser minskningen av pensioner mm:

Ar   Minskning av pensioner mm vid energiprisökn.
____ 10 V
år____________ 15 Vår_____

1980

-

1985

4 %

1990

8 %

1995

12 %

1999

15 %

6 % 12 % 18 % 22 %

Försämringen av pensionsförmånerna slår alltså igenom redan i det korta perspektivet men blir särskilt skrämmande när man ser till de långsiktiga verkningarna. De totala effekterna pä ATP-systemet i det längre perspektivet går heller inte att utläsa ur regeringsförslaget och är också svära att


 


SfU 1980/81:14                                                                     128

beräkna. Hur kommer exempelvis ATP-poängen att utvecklas under de nya beräkningsförutsättningarna?

Pä kort sikt kan också konstateras att regeringens aviserade sänkningar av matsubventionerna kommer att fä den effekten att matpriser, konsument­prisindex och levnadskostnader höjs utan att pensionärerna får kompensa­tion för detta. Denna effekt slär ät motsatt häll jämfört med föregående period. Under föregående period har nämligen de ökade matsubventionerna hållit konsumentprisökningarna nere och därmed har också pensionsökningen blivit lägre. Pensionärerna tvingas alltså med den nya konstruktionen bära matprisstegringar som de aldrig fått nägon kompensation för, vilket också innebär en minskning av värdesäkringen som inte öppet har redovisats i propositionen.

Vilken blir spareffekten?

En annan fråga är hur de minskade ATP-kostnaderna skall tillgodogöras den offentliga verksamheten. Skall beslutade ökningar av ATP-avgiften inte tas ut eller hur tänker sig regeringen att nä pästådd effekt.? Avsikten med regeringsförslaget är väl ändå att åstadkomma besparingar i stats­verksamheten och att minska budgetunderskottet. Men de kraftiga försäm­ringar av ATP-pensionerna som kan förutses kommer sannolikt att framtvinga kompensationsinsatser till pensionärer med ingen eller läg ATP. Därmed ökar de budgetfinansierade kostnaderna och sålunda åstadkoms inte en spar-effekt utan dess motsats.

Realekonomiskt leder inte heller åtgärderna till inskränkningar i den statliga verksamheten utan i stället till inskränkningar i den privata konsumtionen för vissa grupper. Dock inte för de grupper som har de bästa förutsättningarna att bära sädana inskränkningar. Statsministern har i sina kommentarer till förslaget gett exempel pä det han menar vara den typiske ATP-pensionären som bör ha förutsättningar att klara försämrade förmäner. Det kan noteras att 75 000 kr i pension som var den siffra som nämndes, utgår till nägra tusental personer. Den helt avgörande andelen av de föreslagna försämringarna koimer att fä bäras av dem som nu och i framtiden har betydligt     lägre pension. De verkligt välbeställda pensionärerna finns för övrigt bland dem som har kompletteringspensioner av olika slag och som påverkas i ringa grad av de här föreslagna inskränk­ningarna.


 


SfU 1980/81:14                                                                 129

Vår största oro gäller sålunda förslagets långsiktiga effekter pä ATP-systemet och på relationerna mellan pensionsförmåner och löner. Det förefaller svagt underbyggt och ur alla synpunkter betänkligt att låta relationerna mellan de här tvä inkomstslagen och inkomstgrupperna bli beroende av energiprisernas utveckling. Efter en tids tillämpning av de nya normerna har sannolikt förmåner och förmånsunderlag dessutom förändrats sä att stora svårigheter skulle föreligga för att återigen förändra systemet.

Ytterligare en oklarhet och tveksamhet i detta sammanhang gäller för övrigt hur stor del av den totala konsumtionen som energikostnaderna skall anses representera i fortsättningen och därmed hur tungt undantagen skall väga. Blir det 10 som idag eller mer eller mindre? Viktens tyngd blir av avgörande betydelse för ATP-systemets utveckling och dess för­hällande till löner och andra förmänsslag.

I detta sanmanhang bör också Indexnämndens vidgade uppgifter kommenteras. Enligt förslaget skall nämligen den nya indexen falla under nämndens kompetensområde. Indexnämnden skulle härigenom få uppgifter med långt­gående fördelningspolitiska effekter och detta är ytterligare ett skäl till tveksamhet inför förslaget.

Andra förmånsslag

Också andra pensionsförmåner än grundbeloppen kommer att beröras av ändrade basbeloppsregler. Som exempel härpå kan nämnas handikappersättning och vårdbidrag. Det finns anledning att markera dessa förmåners speciella betydelse och de konsekvenser som försämringar av dessa kan leda till. Om en sänkning av värdbidragen exempelvis leder till ökat institutions­beroende är den samhällsekonomiska vinsten av regeringsförslaget mycket tveksamt. Andra liknande exempel kan anföras.

Basbeloppsberäkningen har emellertid mycket stor betydelse också utanför pensionsområdet. I regeringsförslaget anges att utöver folkpensioner, ATP-pensioner, delpensioner, studiemedel och bidragsförskott "påverkas en del mera begränsade utgiftsområden". Regeringen har tydligtvis här helt underlåtit att undersöka denna mycket väsentliga funktion för basbeloppet och därmed vittgående konsekvenser vid förändringar och försämringar. Enligt tillgängliga uppgifter finns ordet basbelopp i inte mindre än 130 författningar i statsrådsberedningens register. Mänga av de sålunda reglerade förmånerna har samband med arbetsmarknaden och är därmed av stor

9 Riksdagen 1980/81. II saml. Nr 14


 


SfU 1980/81:14                                                                  130

betydelse för LOs medlemmar. Basbeloppet spelar emellertid en väsentlig roll också utanför lagstiftningens område. Sålunda finns pä arbetsmarknaden ett stort antal avtal med anknytning till detta belopp. Det gäller exempel­vis den särskilda tilläggspensionen STP som utgär till arbetare inom den privata sektorn men det gäller också övriga avtalsförsäkringar. I särskilt hög grad skulle en urholkning av basbeloppet bli kännbar för tjänstegrupp­livförsäkringen. Men basbeloppsanknytning gäller också för avgångsfaidrags-försäkring, avtalsgruppsjukförsäkring och trygghetsförsäkring vid arbets­skada.

En alldeles speciellt stötande effekt av basbeloppsförändringen uppstår pä så sätt att olika grupper av pensioner och pensionstagare drabbas olika. Sålunda påverkas pensionerna för statsanställda, kommunalanställda, privat­anställda tjänstemän och privatanställda arbetare olika för varje grupp, beroende på de olika konstruktionerna av pensionssystemet. Den tydligaste effekten av regeringens förslag är emellertid att de privatanställda arbetarna drabbas allra hårdast.

Sammanfattning

Sammanfattningsvis anser LO sålunda att regeringens förslag till ändrade normer för basbeloppsberäkning är ytterst bristfällig och i avsaknad av de analyser av förslagets konsekvenser pä kort och lång sikt för såväl pensionssystemet som för andra oraräden, som måste uppfattas som ett elementärt krav för ett förslag i en sä väsentlig och principiellt viktig fråga som det här gäller. LO finner att förslaget inte bör genomföras.

jStockholm den 17 november 1980 LANDSORGANISATIONEN I SVERIGE

Gunnar Nilsson


Méoxi/fcilaviii

Håkan Walander


1


 


SfU 1980/81:14                                                                 131

Bilaga 8
II
Ö  TJÄNSTEMÄNNENS CENTRALORGANISATION          yttrande          y 168

STOCKHOLM                                                             1980-11-17

I|Oii'i':ii,jlle                                        Hainj'agg3re

Utr-avd                     Nelander/KW

Riksdagens socialförsäkringsutskott

Fack

100 12 Stockholm 42

Remiss 1980-11-14

Ändring av beräkningsunderlaget för basbeloppet enligt lagen om
allm
än försäkring ._____________________________________

TCO har givits tillfälle att yttra sig över det förslag om ändring av beräkningsunderlaget för basbeloppet enligt lagen om allmän försäkring som ingär i den av regeringen nyligen framlagda pro­positionen om besparingar i statsverksamheten m m (prop 1980/81:20).

F n fastställs basbeloppet av regeringen för varje månad på grund­val av konsumentprisindex tva månader före den månad basbeloppet skall gälla. Basbeloppet ufgbr 4 000 kr multiplicerat med det tal som anger- förhållandet mellan det allmänna prisläget (konsument­prisindex) under andra månaden före den som basbeloppet avser och prisläget i september 1957. Basbeloppet förändras när detta jäm­förelsetal har ökat eller minskat med minst 3 sedan närmast föregående förändring av  basbeloppet skedde.

Det föresläs nu att man vid beräkningen av jämförelsetalet skall bortse frän indirekta skatter, tullar och avgifter men tillägg göras för subventioner. Avgränsningen av indirekta skatter, tullar, av­gifter och subventioner skall göras i enlighet med de grunder sta­tistiska centralbyrån tilliimpar vid beräkning av det s k nettopris­index. Därutöver skall bort. ,es från direkt inverkan pä prisläget av ändrade energipriser. Di energipriser som f n ingår i konsument-prisinae! avser fjärrvärme, eldningsolja, hushallsgas, elström och bpns1n

De nya r-eglerna föreslås fillänipas första gängen vid fastställande av basbeloppet for januari mrinad 1981. Det innebär att basbeloppet faststalls t o m december 1980 enligt nuvarande regler, dvs tom prislägft för oHober 1980 För november manad föreslås prisindex beräknas med tillämpning av d(.' nya reglerna som underlag för fast­ställande av basbeloppet för januari 1981. Därefter skall basbelop­pet följa det nya index och andras när indexen stigit med 3  sedan föregående basbeloppsändring.

Det skulle alltså innebära att man vid beräkningen av prisutveck­lingen "fryser" de indirekta skatterna, avgifterna m samt energi­priserna vid den nivå som gällde i oktober 1980. De skall dock fort­farande vägas in i index. Oetta medför att även om priset pa energi kommer att öka langsamnisrt än andra priser, ges inte någon kompensation för denna energiprisökning.

TelefenadMii                                                                                                                                           Telai                         Bonhgirobonle             Poitgirokonto

(08)231760                                                                                                                                            IVlOi 'CO j                 721-7367                   5 92 06   3

foitadu

1.

 

 

Gol

lucdr

ii...»

.a:

 

 

 

l.n.

i.gal

102 J

 

lOCKHOLM

 

 

 

TCO

u

<1 Sp.

iJbre.

iblQ

nkell 80 02 HCB

 


 


SfU 1980/81:14                                                                 132

Värdesäkringen genom anknytning till basbeloppet är en viktig del i det sociala trygghetssystemet. Ett mycket stort antal socialpolitiska bidrag och andra ersättningar är idag knutna till basbeloppet. Det gäller bl a ålderspension, förtidspension, änkepension och barnpension frän folkpensioneringen och ATP, delpension, arbetsskadelivränta, studiemedel, vårdbidrag, handi­kappersättning och bidragsförskott.

Det sociala trygghetssystemet i dess nuvarande utformning har tillkommit genom ett långvarigt successivt reformarbete. Beslut om kompletteringar och andra förändringar har föregåtts av nog­granna utredningar inom olika statliga kommittéer. Framlagda förslag har belysts ur olika synvinklar. 1 dessa kommittéer eller utredningar har vanligtvis ingått representanter för de politiska partierna och berörda myndigheter men också för ar­betsmarknadens parter som därigenom kunnat tillföra kommitté­arbetet väsentliga kunskaper och erfarenheter. Kommittéförslagen har remissbehandlats och först därefter har de lagts fram för riksdagen. Denna metodik har inte använts i det här aktuella fallet. Några utredningar om förslagets effekter tycks inte ha gjorts, titiiiinstone har inte några sådana redovisats offent-1 igt.

TCO kan konstatera att det förslag om ändring av basbeloppets beräkning som regeringen nu har framlagt skulle medföra en väsentlig urholkning av värdesäkringen inom det sociala trygg­hetssystemet. Bl a kan det pä läng sikt få mycket allvarliga konsekvenser- för hela ATP-systemet. Det påverkar inte bara de utgående pensionerna utan också de pensionsgrundande inkomsterna oi-h beräkningsgrunderna för ATP-avgiften. Det underlag som redo­visas i propositionen för en sådan förändring är enligt TCOs uppfattning helt otillfredsställande. Förslagets innebörd fram­går inte klart av propositionen, och förslagets effekter i olika avseenden är överhuvudtaget inte belysta. Några exempel skall ges.

Dft tiMiiiriar inte av vare sig laqtexteller text i övrigt hur vikten förpM(?rgi i det föreslagna nya konsumentprisindex skall beräknas. Man kan hätanka sig tre olika alternativ, vilka fär helt olika konsekvinsL-f Ctt alternativ är att energin skall ha kvar sin nuvaranilt vikt (ca Ifl  ) Om alla priser ökar med 10  ökar da indL-x nii'd 9   Eft annat alternativ är att man låter energins vikr ukd vid en kraftig höjning av priset pä energi, eftersom eneiqiiis andel av den samlade konsumtionen dä ökar. Detta alter-. nativ skulle innebära en ännu kraftigare urholkning av inflations-skydd(>t. Ett tredje alternativ skulle kunna vara att man vid fast­sfallande av vikten bortser från prisökningarna pa energin. Dä skulle cnprgins vikt i index minska.


 


SfU 1980/81:14                                                                 133

Det finns i propositionen inte någon beskri vii ii;g av vilka social­politiska bidrag och andra ersättningar som skulle beröras av förslaget. 1 propositionens bilaga 4 nämns bara lagen om allmän försäkring. 1 bilaga 6 nämns därutöver delpensioner, studieme­del och bidragsförskott. Men basbeloppet har betydelse pä en rad andra områden än de som nämnts. Även på den här punkten kännetecknas propositionen alltsä av allvarliga brister.

Forslagets fbrdelningspoli tiska effekter, vad avser vilka grup­per som berörs och i vilken omfattning, redovisas inte alls i proposi tlonen.

TCO vill understi-yka att basbeloppet har stor betydelse också inoiii avtalsförsäkringarna. Det gäller bl a pensioner, tjänste-grupplivförsakringar och trygghetsförsäkringar vid arbetsskada. Det får- också verkningar för de allmänna anställningsvillkoren, sär-skilt sjuklbnekonstruktionen, samt för den s k lönegarantin. Parter-na har rräffat sina avtal utifrån de förutsättningarna att basbeloppskonstruktionen skall vara intakt. Ett annorlunda. underlag för beräkning av basbeloppet enligt det förslag som regeringen nu lägger fram ändrar på dessa förutsättningar. Detta skapar en rättsosäkerhet vad beträffar innebörden av träffade avtal. För att förhindra försämringar av avtalens materiella innehall kan det bli nödvändigt för de fackliga organistionerna att aktualisera nya avtalskonstruktioner.

1 pi-opositionen sägs att för att skydda de pensionärer som har enbar-t fcUpcnsion och pensionstillskott skall ett förslag om utbyggnad av pensionstillskotten senare läggas fram. En utveck­ling som innebär, att man försämrar de pensioner som grundas på intjänade inkomster och istället bygger ut pensionstillskotten, kan TCO inte acceptera. Detta skulle missgynna löntagarna och istället qynna grupper som har lågt taxerade inkomster eller som begärt undantagande från ATP.

TCO vill av de olika skäl som redovisats ovan bestämt avstyrka förslaget om ändring av beräkningsunderlaget för basbeloppet enligt lagen om allmän försäkring.

TJÄNSTEMANNENS CENTRALORGANISATION (TCO)

Lennart Bodstrdm

Ji.. ittUe,

Sven Nelander-


 


SfU 1980/81:14                                                      134

Bilaga 9

CENlKALORGANISATIONEN SACO/SR       REMISSVAR              Unr 173.80  1 (3)

Lilla Nygatan 14, Box 2206

103 15  STOCKHOLM                              1980-11-16              Dnr R 175.80

Tel 08/22 52 00

Tuve Lindeberg/MSm

Till Socialförsäkringsutskottet

ÄNDRING 1 LAGEN (1962:381) OM ALLMAN TORSÄKRING (BERÄKNINGSUNDERLAG FÖR BASBELOPPET)

Genom remiss 1980-11-07 har Centralorganisationen SACO/SR beretts tillfälle avge yttrande över rub­ricerade förslag. SACO/SR får med anledning härav anföra följande.

Förslaget till ändring av beräkningsunderlaget för basbeloppet enligt lagen om allmän försäkring är enligt SACO/SR:s uppfattning inte tillfredsstäl­lande. Förslaget är otillräckligt underbyggt och dess konsekvenser inte uppmärksammade i tillräcklig utsträckning. SACO/SR kan nämna följande skäl för denna bedömning.

Basbeloppet har betydelse inte bara i pensionsFem-manhang utan också i många andra sammanhang inom siuk- och försäkringsområdena. Det styr bl a ock­så totalbeloppets storlek i studiemedelssysteme' Olika avtal knyts också till basbeloppet.

SACO/SR kan inte acceptera en urholkad värdesätt­ning av studiemedlen särskilt mot bakgrund av de försämringar i övrigt som i besparingspropoait c-nen föreslås inom studiemedelssystemet. En dnnen oacceptabel konsekvens uppstår för sjuk- och fo:-äldrapenningen där maximibeloppet är knutet till 7,5 basbelopp. Likaså påverkas grupplivbelopper negativt.

Inte heller konsekvenserna i pensionssaminanhar.< är acceptabla. SACO/SR konstaterar att en fbljö av förslaget blir en omfördelning av kostnaden dels inom den statliga sektorn, dels från stat till kommuner på grund av den så kallade bructc-samordningen av de offentliganställdas pensioner. Arbetare och tjänstemän inom den privata sektorn med STP respektive ITP pensioner ko:miier däremot att få försämrade pensioner.


 


SfU 1980/81:14                                                                  135

Pensionärernas standardutveckling i relation till de yrkesverksamma bör studeras närmare i detta samman­hang. I dagsläget ger basbeloppsanknytningen pensio­närerna oförändrad standard oavsett om de yrkesverk­samma får höjd eller sänkt standard.

SACO/SR;s negativa inställning beror även på ett antal faktorer i övrigt. En av dem är behandlingen av indirekta skatter m m via nettoprisindex. För­slaget innebär att pensionärerna i denna del blir "överkompenserade" om de indirekta skatterna m m stiger långsammare än priserna i övrigt eftersom nettoprisindex då ökar snabbare än konsumentpris­index. Om de indirekta skatterna höjs snabbare blir pensionärerna i stället "underkompenserade". Detta tycker SACO/SR inte är rimligt.

Behandlingen av ändrade energipriser är enligt SACO/SR:s uppfattning också otillfredsställande. Förslaget i denna del innebär att pensionärerna fortsättningsvis inte får kompensation för nomi­nella energiprishöjningar. Det är således inte endast fråga om att få avstå från kompensation för energiprishöjningar utöver prisökningstakten för övriga varor och tjänster. Konsekvensen av förslaget blir på sikt att pensionärernas kompen­sation alltmer kommer att fjärma sig från den verk­liga prisökning som drabbar dem.

Vidare anser SACO/SR att den tekniska konstruktio­nen för basbeloppsberäkningen inte är tillfreds­ställande. En kombination av rensad nettoprisinccx och korrigerad konsumentprisindex för beräkning av jämförelsetalet är principiellt olycklig. Försla­get är dessutom oklart i åtskilliga tekniska av­seenden. Preciserade föreskrifter trån regerLnr;en krävs för arbetet inom indexnämnden och statistis­ka centralbyrån. En annan negativ effekt är att allmänhetens förståelse för uppräkningen med säker­het kommer att minska kraftigt. Basbeloppets upp­räkning kommer ju inte att följa vare sig nettpprJs index eller konsumentprisindex. Allmänheten kommer därför inte att,kunna följa beräkningarna om inte en särskild basbeloppsindex konstrueras.

Vissa tekniska felaktigheter finns även i förslaget till lagtext. Som SACO/SR har tolkat förslaget kom­mer prisökningen mellan ma1 och luni 1980 inte med vare sig i den "gamla" eller "nya" basbeloppsuppräk­ningen. Detta är enligt organisationen otillfreds-


 


SfU 1980/81:14                                                         136

ställande. En annan teknisk felaktighet finns i skrivningen. "Basbeloppet får ändras endast om Jäm­förelsetalet har ändrats med minst tre procent se­dan närmast föregående ändring av basbeloppet gjor­des. " SACO/SR menar att formuleringen måste ändras till .... jämförelsetalet uttryckt i procent har ändrats med minst tre procentenheter .... för att konstruktionen skall motsvara vad som nu gäller, vilket är avsikten enligt den inledande texten. Följden kommer annars att bli en successivt större och större prisökning innan basbeloppet korrigeras, dvs en allt större eftersläpning i priskompensatio­nen .

Mot bakgrund av vad som anförts ovan avstyrker SACO/SR det framlagda förslaget. SACO/SR anser det olyckligt att i samband med besparingspropositio­nen hasta fram en så genomgripande förändring av bl a pensionernas basbeloppsanknytning både i prin­cipiellt och tekniskt avseende.

SACO/SR avvisar också att basenheten räknas upp en­ligt de för basbeloppet föreslagna principerna av skäl som tidigare framförts.

CENTRALORGANISATIONEN SACO/SR

' Jan Broms


 


SfU 1980/81:14                                                                   137

Innehållsförteckning                                                            Sid.

Sammanfattning ...............................................................        i

1   Inledning    ....................................................................      2

2   Ändring av beräkningsunderlaget för basbeloppet enligt lagen (1962: 381) om allmän försäkring

2.1     Yrkandena (prop. bil. 4 p. 1, bil. 6 p. 2, mot. 1980/81:75, yrk.

1, mot. 1980/81:97, mot. 1980/81:103, yrk. 1)   ............. ..... 3

2.2    Gällande bestämmelser    ..............................    ......... ..... 4

2.3    Propositionen   ........................................................... ..... 5

2.4    Motionerna   ............................................................... ..... 6

2.5    Remissyttrandena   .................................................... ..... 7

2.6    Utskottet   .................................................................. ... 15

2.7    Utskottets hemställan   .............................................. ... 19

3  Ändring av reglerna för kommunalt bostadstillägg till folkpension

3.1    Yrkandena (prop. bil. 4 p. 2, mot. 1980/81:75, yrk. 2 och 3, mot. 1980/81:103, yrk. 2)               20

3.2    Gällande bestämmelser...............................................    21

3.3    Propositionen   ........................................................... ... 21

3.4    Motionerna   ............................................................... ... 23

3.5    Utskottet   ..................................    ______________    23

3.6    Utskottets hemställan   .............................................. ... 24

4  Ändrad kompensationsnivå inom delpensionsförsäkringen

4.1    Yrkandena (prop. bil. 4 p. 3, mot. 1980/81:75, yrk. 4-6, mot. 1980/81: 103, yrk. 3)                      25

4.2    Gällande bestämmelser    ........................................... ... 26

4.3    Propositionen   ........................................................... ... 26

4.4    Motionerna   ............................................................... ... 27

4.5    Utskottet   .................................................................. ... 28

4.6    Utskottets hemställan   .............................................. ... 29

5  Sjuklöneperiod inom sjukförsäkringen, m.m.

5.1    Propositionen (bil. 4 p. 4)    ........................................     30

5.2    Yrkandena (mot. 1980/81:75, yrk. 7, mot. 1980/81:103, yrk. 9)    30

5.3    Utskottet   .................................................................. ... 31

5.4    Utskottets hemställan.................................................     33

6  Enhetlig ersättningsnivå inom tandvårdsförsäkringen

6.1    Propositionen (bil. 4 p. 5)    ........................................     33

6.2    Yrkandena (mot. 1980/81:75, yrk. 9, mot. 1980/81:103, yrk. 6)    33

6.3    Utskottet   ..................................................................     33

6.4    Utskottets hemställan   ..............................................     34

7  Ändrade karensbelopp för ersättning vid sjukresor

7.1    Propositionen (bil. 4 p. 6)    ........................................     34

7.2    Yrkandena (mot. 1980/81:75, yrk. 8, mot. 1980/81:103, yrk. 7)    34

7.3    Utskottet   ..................................................................     34


 


SfU 1980/81:14                                                                   138

7.4 Utskottets hemställan   ..............................................    35

8   Patientavgifter vid läkemedelsinköp och sjukvård

8.1    Yrkandena (prop. bil. 4 p. 7 och 8, mot. 1980/81:103, yrk. 5 och 8)                      35

8.2    Utskottet   ...................................................................    36

8.3    Utskottets hemställan   ...............................................    38

9 Överföring till statsbudgeten av besparingar inom socialförsäk­
ringen

9.1    Yrkandena (prop. bil. 4 p. 9, mot. 1980/81: 103, yrk. 4)                38

9.2    Utskottet   ...................................................................    40

9.3    Utskottets hemställan   ...............................................    41

10 Reservationer (s)

10.1   Ändring av beräkningsunderlaget för basbeloppet enligt la­gen (1962:381) om allmän försäkring                       41

10.2   Ändring av reglerna för kommunalt bostadstillägg till folk­pension                        50

10.3   Ändrad kompensationsnivå inom deipensionsförsäkringen   .       51

10.4   Sjuklöneperiod inom sjukförsäkringen, m.m............... ... 54

10.5   Enhetlig ersättningsnivå inom tandvårdsförsäkringen    54

10.6   Ändrade karensbelopp för ersättning vid sjukresor       55

10.7   Patientavgifter vid läkemedelsinköp och sjukvård .....    55

Bilagor                                                                      Bil. Sid.

Yttranden från

Finansutskottet   ........................................................       1  57

Skatteutskottet   ........................................................       2  76

Lagutskottet    ...........................................................       3  78

Riksförsäkringsverket   ...............................................       4  84

Statistiska centralbyrån    ..........................................       5 116

Svenska arbetsgivareföreningen (SAF)   ....................       6 122

Landsorganisationen i Sverige (LO)   .........................       7 125

Tjänstemännens centralorganisation (TCO)   .............       8 131

Centralorganisationen SACO/SR    .............................       9 134

Norstedts Ti7ckeri, Stockholm 1980