Socialförsäkringsutskottets betänkande
1980/81:14
om besparingar i statsverksamheten, m.m. (prop. 1980/81:20, bil. 4 och bil. 6 punkt 2)
Sammanfattning
Till socialförsäkringsulskotlet har hänvisats
dels de i proposition 1980/81:20 om besparingar i statsverksamheten, m. m., i bilaga 4 framlagda förslagen till besparingar m. m. inom socialdepartementets verksamhetsområde,
dels det i propositionen bilaga 6 punkt 2 under ekonomidepartementets verksamhetsområde intagna avsnittet om ändrade principer för beräkning av prisindex till grund för fastställande av basbelopp,
dels den med anledning av propositionen väckta motionen 1980/81:75 av Sven Aspling m.fl. (s),
dels de med anledning av propositionen väckta motionerna 1980/81:97 och 1980/81:103 av Lars Werner m.fl. (vpk), den försl nämnda motionen såvitt angår beräkningen av basbeloppet.
Bilaga 6 punkt 2 i propositionen saml motion 97 såvitt nu är i fråga har överlämnats till socialförsäkringsutskottet från finansutskottet.
Socialförsäkringsutskottet behandlar nedan under olika rubriker de skilda förslagen i propositionen och motionerna. I bilaga 4 till propositionen lägger socialministern fram vissa konkreta förslag lill ändringar i nuvarande bestämmelser. Därutöver aviseras förslag eller åtgärder som socialministern avser att återkomma till senare. I den mån sådana aviserade förslag eller åtgärder inte har föranlett motionsyrkanden har ulskollel inte funnit skäl alt nu särskilt kommentera dem.
Propositionens lagförslag om besparingar innebär i huvudsak
att basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring fr.o.m. januari 1981 i princip skall grundas på nettoprisindex med bortseende från direkt inverkan på prisläget av ändrade energipriser,
att inkomstprövningsreglerna för kommunalt bostadstillägg ändras så att gränsen för inkomst utöver folkpension och pensionstillskott sänks från 2000 kr. till 1000 kr. för ensamstående och från 1 500 kr. lill 750 kr. för var en av makar fr. o.m. den 1 juli 1981,
att pensionsnivån inom delpensionsförsäkringen sänks från 65% till 50% fr. o. m. den 1 januari 1981,
att den högsta kostnaden för varje inköp av prisnedsatta läkemedel höjs från 25 kr. till 40 kr. fr. o. m. den 1 januari 1981,
samt att sjukförsäkringsavgiften sänks och folkpensionsavgiften höjs med resp. 0,1%fr.o.m. den 1 januari 1981. 1 Riksdagen 1980/81. 11 saml. Nr 14
SfU 1980/81:14
SfU 1980/81:14 2
I propositionen uttalas bl. a. att regeringen har för avsikt
att införa en enhetlig ersättningsnivå inom tandvårdsförsäkringen så att kostnader för ädla metaller m. m.. ersätts på samma sätt som övriga kostnader,
att höja karensbeloppen för ersättning vid sjukresor frän 13 kr. till 30 kr.,
att låta avgifterna vid läkemedelsinköp vara vägledande för patientavgifterna i den öppna vården,
att föreslå ett högkostnadsskydd vid läkemedelsinköp och sjukbesök,
samt att i tilläggsdirektiv ge sjukpenningkommittén i uppdrag all före den I mars 1981 utreda bl. a. ett sjuklöne- och karensdagssystem.
I propositionen föreslås också alt riksdagen skall godkänna att statsbidragsprocenten till kommunalt bostadstillägg sänks från 43% lill 38% den Ijuli 1981.
Över förslaget om ändring av beräkningsunderlaget för basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring har utskottet inhämtat yttrande från finansutskottet, skatteutskottel och lagutskottet saml från riksförsäkringsverket och statistiska centralbyrån. Ulskollel har vidare berett Svenska arbetsgivareföreningen (SAF), Landsorganisationen i Sverige (LO), Tjänstemännens centralorganisation (TCO) och Centralorganisationen SACO/SR tillfälle avge yttrande över nämnda förslag. Yttrandena bifogas betänkandet som bilaga I -9.
Den borgerliga majoriteten i resp. finansutskottet, skatleutskotlel och lagutskottet samt SAF tillstyrker förslaget om ändrade beräkningsregler för basbeloppet, medan LO, TCO och SACO/SR avstyrker förslaget.
Socialförsäkringsutskotlet biträder propositionen. Beträffande förslaget rörande delpensionsförsäkringen gör utskottet dock en korrigering som innebär att gränsen för när ansökan skall ha kommit in för all få åberopa iildre bestämmelser flyttas från den 1 december 1980 lill den 1 januari 1981.
I reservation från socialdemokraterna i ulskollel yrkas avslag på förslagen om ändrade beräkningsregler för basbeloppet, ändrade beslämmelser om inkomstprövning m.m. för kommunalt bostadstillägg, ändrade regler om delpension för anställda och förslaget om höjda läkemedelskostnader. Därutöver föreslås bl. a. att karensbeloppet för sjukresekostnaderna skall höjas endast till 20 kr. och att förebyggande tandvård skall ersättas med 75% av arvodet. Reservanterna anser också att sjukpenningkommitténs ursprungliga direktiv skall stå fast. Slutligen läggs fram vissa alternativa förslag till besparingar på delpensionens område.
1 Inledning
Socialministern anför i inledning till bilaga 4 i propositionen: Från socialdepartementels huvudtitel på statsbudgeten bekostas främst olika sociala trygghetsanordningar som skaU ge vård och service samt
SfU 1980/81:14 3
ekonomisk trygghet åt medborgarna. Dessa samhällsinsatser riktar sig främst lill barnfamiljer, åldringar, sjuka och handikappade. Del kan självfallet inle komma i fråga alt i besparingssyfte vidta några åtgärder som skulle kunna äventyra vård och ekonomisk trygghet för dessa grupper. De åtgärder inom socialdepartementets verksamhetsområde som omnämnts av chefen för budgetdepartementet tidigare denna dag och som jag skall redovisa närmare i det följande tar sikte på att medverka lill en viss uppbromsning av kostnadsökningarna för staten och den allmänna försäkringen ulan att leda till försämringar av de grundläggande trygghetsanordningarna. Särskilt väsentligt är att skydda de mest utsatta grupperna. Det är mot denna bakgrund man skall se det förslag jag i det följande aviserar om skydd mot höga läkemedels- och sjukvårdskostnader. För att särskilt värna om de pensionärer som har enbart folkpension och pensionstillskott kommer jag senare att återkomma med förslag om förbättring av pensionstillskotten.
2 Ändring av beräkningsunderlaget för basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring
(Bil. 4, p. I och bil. 6, p. 2 i prop.)
2.1 Yrkandena
Propositionen
Regeringen föreslår riksdagen alt anta följande förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring.
Förslag till
Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring
Härigenom föreskrivs att 1 kap. 6§ lagen (1962:381) om allmän försäkring' skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
I kap. 6§
Inom den allmänna försäkringen Inom den allmänna försäkringen
skola de beräkningar, som angivas i skall de beräkningar, som anges i
denna lag, göras på grundval av ett denna lag, göras med anknytning
basbelopp. tUl ett bas belopp.
Basbeloppet fastställes av rege- Basbeloppet fastställs av
rege
ringen för varje månad och utgör ringen
för varje månad och utgör
fyratusen kronor multiplicerat med 15400 kronor multiplicerat med det
det tal, vilket angiver förhållandet tal, (jämförelsetal), som anger för-
mellan det allmänna prisläget under hållandet
mellan det allmänna pris-
andra månaden före den som bas- lägel
under andra månaden före den
' Lagen omtryckt 1977:630.
SfU 1980/81:14 4
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
beloppet avser och prisläget i sep- som basbeloppet avser och prislä-tember 1957. Ändring av nämnda get i juni 1980. Därvid skall i enlig-tal må ej föranleda ändring av bas- het med föreskrifter som meddelas beloppet, med mindre talet stigit el- av regeringen för tid efter oktober ler nedgått med minst tre procent 1980 förändringarna i det allmänna sedan närmast föregående ändring prisläget beräknas med bortseende av basbeloppet vidtogs. Det sålun- från indirekta skatter, tullar, av-da beräknade basbeloppet avrun- gifter och ändringar i energipriser das lill närmaste hundratal kronor. samt tillägg göras för subventioner. Basbeloppet avrundas till närmaste hundratal kronor.
Basbeloppet får ändras endast om jämförelsetalet har ändrats med minst tre procent sedan närmast föregående ändring av basbeloppet gjordes.
Denna lag träder i kraft den I januari 1981 och skall tillämpas första gången vid fastställande av basbeloppet för januari månad 1981.
Motionerna I motion 1980/81: 75 av Sven Aspling m. fl. (s) hemställs att riksdagen 1. avslår det i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring.
I motion 1980/81:97 av Lars Werner m. fl. (vpk) föreslås - såvitt nu är i fråga — att riksdagen uttalar att beräkningen av basbelopp icke bör förändras i enlighet med de riktlinjer regeringen förordar. I motion 1980/81:103 av Lars Werner m.fl. (vpk) föreslås 1. alt riksdagen beslutar avslå regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring, I kap. 6§.
2.2 Gällande bestämmelser
Basbeloppet fastställs av regeringen för varje månad på grundval av konsumentprisindex två månader före den månad basbeloppet skall gälla. Basbeloppet utgör 4000 kr. multiplicerat med det tal som anger förhållandet mellan det allmänna prisläget (konsumentprisindex) under andra månaden före den som basbeloppet avser och prisläget i september 1957. Basbeloppet förändras när detta jämförelsetal har ökat eller minskal med minst 3% sedan närmast föregående förändring av basbeloppet skedde. Basbeloppet avrundas till närmaste hundratal kronor.
Basbeloppet för oktober månad 1980 har fastställts till 15400 kr. Detta belopp har varit oförändrat sedan juli månad 1980. För november månad har basbeloppet fastställts lill 16100 kr.
SfU 1980/81:14 5
2.3 Propositionen
I propositionen under bilaga 6 punkt 2 redovisar ekonomiministern bl. a. motiven för de föreslagna ändrade beräkningsgrunderna för fastställande av basbelopp. Ekonomiministern anför:
Besluten om indexuppräkning av pensionerna m. m. fattades under en period när tillväxten var hög i den svenska ekonomin och medan antalet pensionärer var relativt lågt. Den lägre tillväxten under 1970-talel har tillsammans med att antalet pensionärer ökat och pensionsbeloppen höjts medfört att utrymmet för de aktiva generationernas standardökning hållits tillbaka. Medan de totala reallönerna efter skatt för hela löntagarkollektivet ökat med 8% sedan 1973 har motsvarande ökning för pensionärskollektivet uppgått till 50%. Detta beror i betydande grad på att antalet pensionärer ökat samt att nytillkommande pensionärer får allt högre pensioner. De enskilda pensionärernas standardökning har i relation härtill varit mer begränsad, men inle desto mindre utgör den redovisade situationen en speciell komplikation för den ekonomiska politiken och för löneförhandlingarna. Pensionerna ulgör en betydande del av landets totala hushållsinkomsler. Om exempelvis krav på återhållsamhet med den inhemska efterfrågan föranleder beslut om höjning av mervärdeskall eller punktskatter, påverkas inte pensionärernas möjligheter till konsumtion eftersom de kompenseras genom att pensionsbeloppen räknas upp automatiskt. Därigenom reduceras effekten av statsmakternas beslut om åtgärder av delta slag.
Ekonomim.inistern framhåller vidare alt det s. k. bytesförhållandet har sjunkit, dvs. importpriserna har stigit snabbare än exportpriserna. Det är enligl propositionen främst i samband med de kraftiga oljeprishöjningarna åren 1973-1974 och 1978-1980 som bytesförhåUandet har försämrats. För all undvika att sådana höjningar i framliden skall försämra balansen i utrikeshandeln måste således en del av det tillgängliga produktionsulrym-met avsättas för att betala för den dyrare importen. Den inhemska efterfrågan måste därför öka långsammare än produktionen och standardtillväxten i hela samhället dämpas i ett sådant läge. Nuvarande system för indexuppräkning av basbeloppet motverkar detta genom att pensionerna höjs, anför ekonomiministern.
De ändrade beräkningsgrunder som mol denna bakgrund skall gälla vid fastställande av basbelopp för januari månad 1980 och framöver innebär enligt socialministern i bilaga 4 punkt 1 all jämförelsetalet liksom f. n. skall följa förändringarna i det allmänna prisläget. Vid beräkningen skall emellertid enligt propositionen i fortsättningen bortses från indirekta skaller, tullar och avgifter men tillägg göras för subventioner. Avgränsningen av indirekta skatter, tullar, avgifter och subventioner skall göras i enlighet med de grunder statistiska centralbyrån tillämpar vid beräkning av den s. k. neltoprisindex. Dessutom skall vid beräkningen av jämförelsetalet bortses från direkt inverkan på prisläget av ändrade energipriser. De energipriser som f. n. ingår i konsumentprisindex avser fjärrvärme, eldningsolja, hushållsgas, elström och bensin.
SfU 1980/81:14 6
Enligt propositionen skall basbeloppet fastställas enligt nuvarande regler t. o. m. december månad 1980, dvs. t. o. m. prisläget för oktober 1980. För november månad skall prisindex beräknas med tillämpning av de nya reglerna som underlag för fastställande av basbeloppet för januari månad 1981. Därefter skall basbeloppet följa den nya indexen och ändras liksom hittiUs när indexen stigit med 3% sedan föregående basbeloppsändring.
Den nya indexen bör, liksom f. n. konsumentprisindex och netloprisindex, falla under den till statistiska centralbyrån anknutna indexnämndens kompetensområde.
De förändringar som föreslås torde enligl ekonomiministern i första hand påverka folkpensioner, ATP-pensioner, delpensioner, studiemedel och bidragsförskott. Därutöver, anges det, påverkas en del mera begränsade utgiftsområden.
De totala bruttobesparingarna för 1981/82 av förslaget kan enligt ekonomiministern uppskattas lill 700-800 milj. kr. för statsbudgetens och socialförsäkringens utgiftssida. Med hänsyn till att beskattningsunderlaget minskar kommer nettoeffekten efter beräknat skattebortfall att uppgå till ca 500 milj. kr. Ekonomiministern framhåller alt osäkerheten bakom beräkningarna är mycket stor och alt beräkningarna i hög grad påverkas av vad som kommer att ske på den internationella oljemarknaden.
2.4 Motionerna
I motion 75 anför motionärerna, Sven Aspling m.fl., att regeringens förslag innebär en väsentlig urholkning av värdesäkringen. Hade det nya basbeloppet använts efter regeringsskiftet 1976 skulle pensionärerna i år ha förlorat ungefär en månads pension, menar motionärerna. I mofionen riktas kritik mot att regeringen som ett motiv för all urholka värdesäkringen har hänvisat fill all pensionstillskotten kommer att höjas. Detta är, anser motionärerna, en sammanblandning av syftet med resp. åtgärd. De påpekar att syftet med pensionstillskotten aldrig har angetts vara att de skall utgöra en kompensation för en urholkad värdebeständighet. De framhåller att den försämrade värdebeständigheten inle bara kommer alt drabba pensionärerna utan också andra grupper som har sina trygghetsförmåner värdesäkrade genom basbeloppsanknytning. Som exempel nämner motionärerna bl. a. handikappade som uppbär handikappersättning, föräldrar med handikappat barn som får vårdbidrag och de som skadat sig i sitt arbete och får ersättning från arbelsskadeförsäkringen.
När del gäller konstruktionen av den nya index som skall ligga till grund för basbeloppsberäkningen anser motionärerna att det är både besynnerligt och konstlat att om några år räkna med de energipriser som gäller i dag, när samtidigt sammansättningen av konsumtionen påverkats av prisstegringarna. Eftersom energipriserna fortfarande skall vägas in i index med sin nuvarande vikt och således inte ens nominella förändringar skall tillåtas slå
SfU 1980/81:14 7
igenom, kan förlusterna på litet sikt bli betydande, anför motionärerna.
1 motionen påpekas också alt basbeloppet används i en rad olika sammanhang och återfinns i betydligt fler lagar och författningar än de som regeringen nämner i propositionen. Basbeloppet används enligl motionärerna också bl. a. i olika avtal av irygghetskaraktär på arbetsmarknaden. Införandet av ett nytt basbelopp kommer enligt motionen all skapa rättsosäkerhet om innebörden av avtal och överenskommelser.
Motionärerna begär mot denna bakgrund att förslaget skall avslås av riksdagen.
Motionärerna hänvisar i motionen till parlimotion 1980/81:71 av Olof Palme m.fl. där del (s. 9-11, 19-20) ges ytteriigare motivering för avslagsyrkandet i motion 75. I motion 71 kritiseras regeringens handläggning av propositionen. Bl. a. sägs all propositionen inte fyller ens mycket lågt ställda krav på hur förslag från regeringen bör vara utformade. Som del mest uppseendeväckande exemplet på delta nämner motionärerna förslaget om en ny metod för fastställande av basbeloppet. I motion 71 anges även vissa fördelningspolitiska effekter av förslaget om ändrad beräkning av basbeloppet.
I motion 97 av Lars Werner m.fl. begärs all riksdagen uttalar att beräkningen av basbeloppet inte skall förändras i enlighet med de riktlinjer som regeringen förordar. Motionärerna anför all själva grundtanken med indexreglering går förlorad om regeringens förslag genomförs. Förslaget innebär enligt motionen en social nedrustning.
Samma motionärer anför i motion 103 all ett genomförande av regeringens förslag skulle komma all hårt drabba pensionärer, handikappade och sjuka med pension eller basbeloppsrelalerade bidrag och familjer som har bidragsförskott. Det ligger enligt motionärerna en djup oanständighet i att låta även dessa grupper vara med och bära en bit av besparingsprogrammet.
Motionärerna hänvi.sar till att vänsterpartiet kommunisterna i riksdagen under en följd av år har krävt all pensionärerna skulle garanleras en andel av den allmänna standardhöjningen i samhället. Del kravet har hittills avvisats av riksdagen. Motionärerna konstaterar att nu, när regeringen föreslår en rad åtgärder för att sänka den allmänna slandardnivån i samhället, har del plötsligt blivit aktuellt all la med pensionärerna. I motionen föreslås att riksdagen skall avslå förslaget om ändrade beräkningsgrunder för basbeloppet.
2.5 Remissyttrandena
Som nämnts ovan har yttrandena bifogats betänkandet som bilaga 1-9.
Finansutskottet framhåller all konsekvenserna av olika ekonomisk-politiska åtgärder har varit svåra att överblicka genom att förändringarna i indirekta skatter och subventioner har påverkat bl. a. pensionerna. Kom-
SfU 1980/81:14 8
pletterande åtgärder har ofta krävts för att de ursprungligen vidtagna åtgärderna skulle få avsedd effekt. Behovet av sådana åtgärder torde enligl finansutskottels mening bli mindre om de förändringar som föreslås i propositionen genomförs vad gäller beräkning av underlaget för basbelopp.
Beträffande det motiv som framförs i propositionen rörande de stora skillnaderna i ökningslakt mellan löntagarkollektivets och pensionärskollektivets inkomster gör finansutskottet följande kommentar.
De siffror som redovisas i propositionen får inte tolkas så all standardtillväxten under den redovisade perioden 1973-1980 för varje enskild löntagare varit väsentligt lägre än för den enskilde pensionären. Den kraftiga ökningen av pensionsutbelalningarna med 50% sedan 1973 förklaras till stor del av att antalet pensionärer ökat kraftigt eller med ca 45%. I övrigt beror ökningen på att de senast tillkomna pensionärerna har en högre pension än de pensionärer som faller bort ur pensionssystemet.
De pensionärer som enbart har folkpension och ingen eller låg ATP har genom pensionstillskotten fått en standardförbättring. Pensionärer med kommunalt bostadstillägg har genom dessa fått kompensation för ökade boendekostnader utöver vad som ges via priskompensalionen. Men det finns sannolikt pensionärer i högre inkomstlägen som under senare år inle har fått någon slandardökning.
Vad löntagarkollektivet beträffar bör man uppmärksamma att totala antalet arbetstimmar minskat med ett par procent sedan 1973. Ersättningen per arbetstimme torde således ha ökat med ca 10% sedan 1973.
Ser man på utvecklingen sedan år 1976 har pensionärskollektivets inkomster efter skatt - inberäknal ökningen av antalet pensionärer - stigit med ca 20%. Löntagarkollektivets inkomster efter skatt har under samma period minskal med 2%. Räknat per arbetstimme har ersättningen till löntagarna varit ungefär oförändrad.
Finansutskottet påpekar alt tillväxten i ekonomin har blivit väsentligt lägre än vad man räknade med när beslutet om indexreglering av pensionerna fattades. Förutsältningarna som låg bakom reformen är enligl finansutskottet nu helt annorlunda när vi måste räkna med stagnerande eller sjunkande reallöner efter skall för stora grupper av löntagare. Enligt finansutskottets mening är del inte rimligt att det mycket begränsade utrymme för ökad privat konsumtion som kan förutses för de närmaste åren inte till någon del skall komma löntagarna till godo. Finansutskottet anför att det finns starka skäl för att ändra nuvarande principer för indexuppräkning av basbeloppet som underiag för olika sociala förmåner.
För att i någon mån kunna bedöma effekterna av förslaget har ekonomi-departementet och konjunkturinstitutet på finansutskottets initiafiv gjort vissa beräkningar för perioden från år 1973 och framåt. Beräkningarna visar enligl yttrandet alt om de ändrade principerna för beräkning av basbelopp hade införts fr.o.m. år 1973 så skulle den korrigerade indexen under perioden från december 1973 till december 1978 ha utvecklats i ungefär samma takt som konsumentprisindex gjorde. Det innebär att effekterna på pensionerna i stort sett skulle ha varit desamma om den justerade
SfU 1980/81:14 9
indexen använts i stället för konsumentprisindex som underlag för basbeloppsberäkningen. Därav följer att eventuella besparingseffekter dessa år skulle ha varit relativt måttliga. Räknat från december 1978 skulle besparingseffekterna ha ökat påtagligt eftersom, enligl beräkningarna, ökningen enligt konsumentprisindex är betydligt störte än ökningen skulle ha varit enligt en justerad index.
Finansutskottet anför att uppgiften i bl. a. motion 75 om att pensionärerna i år skulle ha förlorat en månads pension (drygt 8%) om det nya systemet hade tillämpats från regeringsskiftet 1976 är felaktig. Enligl finansutskottets beräkningar skulle den justerade indexen ha varit endast mellan 5 och 6% lägre än konsumentprisindex i september 1980; det exakta talet är beroende på vilken månad man utgår från under år 1976.
I yttrandet redovisas också vissa beräkningar som fmansutskoltel har gjort över hur den föreslagna indexen kan komma att utvecklas i framtiden i förhållande till konsumentprisindex. Av dessa räkneexempel framgår enligt finansutskottet att en övergång lill en index beräknad på del sätt som föreslås i propositionen med olika, såvitt nu kan bedömas, rimliga antaganden ger viktiga besparingseffekter.
Förslaget alt ändra principerna för beräkning av basbelopp får, framhåller finansutskottet, konsekvenser på en mängd områden, såväl inom del offenlligrällsliga som inom del civilrättsliga området. Enligt vad finansutskottet har erfarit pågår inom regeringskansliet visst utredningsarbete om hur den nya basbeloppsberäkningen slår i olika avseenden och om del behövs några lagändringar.
Finansutskottet pekar på alt en omläggning av värdesäkringen av del slag som nu föreslås på sikt också får betydande konsekvenser för relationerna mellan den allmänna tjänstepensioneringen och tjänslepensionering-en i stat och kommun och därmed också på statlig och kommunal ekonomi. Om nu beräkningen av basbeloppet ändras på föreslaget sätt kommer, anför finansutskottet, den pension som är intjänad inom ATP-systemet all bli en lägre andel av slullönen än vad systemet nu föreskriver. Genom avtal är emellertid statligt och kommunalt anställda tillförsäkrade en viss andel av slutlönen i pension. Det innebär - om avtalen inte ändras - alt de statliga och kommunala arbetsgivarna skulle svara för en större kostnadsandel än f. n. av de tjänstepensioner som stal och kommun skall betala ut. Finansutskottet förutsätter all dessa frågor blir föremål för överläggningar mellan berörda parter.
När del gäller frågan om hur man rent tekniskt skall gå till väga för alt korrigera den index som skall ligga till grund för basbeloppet anför finansutskottet bl. a., att det enligt utskottets mening synes vara en god lösning att i enlighet med förslaget i propositionen låta samfiiga energikomponenter som ingår i konsumtionen få spegla hushållens konsumtion av oljeprodukter. Dessa komponenter är fjärrvärme, eldningsolja, hushälls-gas, elström och bensin. Finansutskottet framhåller att korrigeringen för
SfU 1980/81:14 10
ändrade energipriser enligt förslaget skall gå så till att energipriserna i forlsältningen beräknas som om de var oförändrade jämfört med i oktober 1980 och att de vägs in med sin andel av konsumtionen. För år 1980 uppgår andelen energikonsumtion lill 9,6% av den totala konsumtionen enligt konsumentprisindex. Del är enligl fmansutskottels mening rimligt all den energiandel som tillämpas i konsumentprisindex också tillämpas för den justerade indexen. Del skulle, anför fmansulskotlet, efter några år le sig egendomligt om man t. ex. utgick från den andel energikonsumtion man hade i oktober 1980 och inte förändrade den med hänsyn till den faktiska utvecklingen. Bl. a. frågor om vad som skall anses vara indirekta skatter och subventioner bör enligl finansutskottets mening i tveksamma fall underställas statsmakterna för beslut eftersom sädana frågor i framtiden kommer all få en ökad politisk betydelse med bl. a. fördelningspoliliska konsekvenser.
Finansutskottet anför avslutningsvis:
Utskottet förutsätter att regeringen fortlöpande studerar den valda metodens effekter i ett längre perspektiv. Del blir då naturligt att beakta den sannolika ekonomiska utvecklingen i vårt land under kommande år. Del är den ekonomiska tillväxten och näringslivets utbyggnad som ytterst blir bestämmande för möjligheten alt tillförsäkra pensionärerna en rimlig standard.
Finansutskottels majoritet tillstyrker förslaget om ändrade principer för beräkning av basbeloppet. Utskottets socialdemokratiska ledamöter har i en avvikande mening avstyrkt förslaget.
Skatteutskottets majoritet tillstyrker förslaget medan de socialdemokratiska ledamöterna avstyrker del. I yttrandet påpekas bl. a. att basbeloppels storlek direkt påverkar vissa regler vid beskattningen, t. ex. existensminimum, avdrag för pensionsförsäkringspremier och beräkning av arvsskall i vissa fall. Skatteulskottet antar att effekterna av den föreslagna indexen på kort sikt blir marginella. Effekterna på längre sikt är enligt yttrandet svåra att bedöma.
Lagutskottet konstaterar alt den föreslagna ändringen får effekter även på det civilrättsliga området. Utskottet pekar bl. a. på bestämmelser inom familjerätten, skadeståndsrälten och associationsrätten. I yttrandet anförs också att det inle torde vara helt ovanligt att del i olika civilrätlsliga avlal las in villkor med anknytning till basbeloppet. Lagutskottet nämner i det sammanhanget bl. a. all det finns en mängd standardavlalsvillkor inom försäkringsbranschen som bygger pä basbeloppet och att kollektiva och privata försäkringar ofta innehåller villkor om att ersättning skall utgå i relation till basbeloppet.
Enligt lagutskottets mening borde effekterna på det civilrätlsliga området av det nya beräkningsunderlaget för basbeloppet närmare ha kartlagts och analyserats i propositionen. I avsaknad av en sådan genomgång anser sig lagutskottet ändock kunna förmoda att följderna på kort sikt, såvitt
SfU 1980/81:14 11
avser lagutskottets beredningsområde, blir förhållandevis obetydliga. Först i ett längre tidsperspektiv kan del antas att förslaget i propositionen mera påtagligt kommer alt påverka civilrätlsliga förhållanden. Enligl lagutskottet är sådana antaganden givelvis myckel osäkra.
Utskottet framhåUer vidare all - i den män ekonomiska konsekvenser uppkommer för enskilda - det ter sig rimligt att även vissa andra grupper i samhället än pensionärer m.fl. får finna sig i alt en kompensation uteblir för förändringar av energipriser och indirekta skaller m.m. Vad särskilt gäller förslagets effekter på ingångna avtal och andra bestående rättsförhållanden vill lagutskottet peka på att det försl efter en tolkning av villkoren i varje enskilt fall kan avgöras huruvida del nya basbeloppet kommer att slå igenom.
Från civilrättsliga utgångspunkter finns det enligt lagutskottets majoritet inte nägra hinder mol all förslaget i propositionen genomförs. Lagutskottet framhåller emellertid att det kan finnas skäl som talar för all gällande ordning inle bör rubbas när del gäller vissa civilrättsliga regler. Det får enligl yttrandet ankomma på regeringen att följa utvecklingen och göra en närmare genomgång av i vilka fall det kan anses mofiverat att del nya basbeloppet inte skall användas. Enligl vad lagutskotlet har inhämtat har en sådan kartläggning påbörjats inom bl. a. justiliedeparlementet.
Lagutskottets socialdemokratiska ledamöter föreslår i en avvikande mening att propositionen i nu aktuell del avslås.
Riksförsäkringsverket belyser i sitt yttrande vissa effekter av ell genomförande av propositionens förslag. Verket understryker inledningsvis att förutsättningar har saknats för det utredningsarbete som en allsidig belysning av förslagels effekter skulle kräva.
I yttrandet ges exempel på inom vilka områden och hur basbeloppet används.
Såvitt gäller förslagets effekter på index och basbelopp anför verkel alt det inte finns några möjligheter att ha någon uppfattning om hur de båda indexserierna kommer all utvecklas i framliden och därmed vilken betydelse de föreslagna ändringarna av basbeloppsberäkningen kommer att få annat än på myckel kort sikt. Med utgångspunkt i anlagandel att den nya indexen utvecklas 2 % långsammare per år än konsumentprisindex har verkel emellertid gjort vissa beräkningar för alt belysa den principiella innebörden av förslaget.
När det gäller effekterna på socialförsäkringsområdet framhåller verket inledningsvis alt effekterna av ändrade beräkningsregler inte är entydiga eftersom basbeloppet används i flera olika funktioner. Delvis är verkningarna motstridiga och det är inle möjligt att utan en mycket ingående analys få en helhetsbild av vad nya basbeloppsregler skulle leda till, anför verkel.
Verket konstaterar all en ändring av underlaget för beräkning av basbeloppet, vilken medför all basbeloppet inle följer den allmänna prisutvecklingen, leder till all förmånerna inom socialförsäkringssystemet inte blir
SfU 1980/81:14 12
värdesäkrade fullt ut. Detta betyder att löpande förmåner successivt blir mindre värda. Samtidigt blir också ingångsvärdena förändrade. Exempelvis får en nybeviljad ålderspension från folkpensioneringen, som f.n. uppgår lill 95 % av basbeloppet för en ensamstående, allt lägre köpkraft allteftersom åren går. Detta gäller, framhålls i yttrandet, alla basbelopps-anknutna förmåner.
Verket anför vidare:
I de fall basbeloppet används för att fastställa den övre gränsen för de inkomster som skall beaktas inom ett visst förmånssystem blir effekten av en långsammare basbeloppsulveckling att den maximala ersättningens storlek relativt sett sänks. Pä sikt uppnår allt flera personer gränsen för den högsta ersättningen och detta sker snabbare med den nya indexen som beräkningsunderlag. Detta gäller förutom tilläggspensioneringen också sjukpenning enligl lagen om allmän försäkring och lagen om arbetsskadeförsäkring, havandeskapspenning, föräldrapenning, smittbärarersättning, vissa värnpliktsförmåner m. m. och delpension.
Inom ATP-systemet kommer också den nedre inkomslgränsen för intjänande av ATP-poäng räknat i fast penningvärde att successivt bli lägre än enligl nuvarande regler. Det ställs därigenom allt lägre krav för all uppnå "poängår", vilket kan få direkt betydelse för storleken av en tilläggspension och ev. också påverka rätten till delpension. Till detta kommer alt pensionspoängen vid samma reala inkomst efter hand blir allt högre ju lägre basbeloppet blir i förhållande till ett basbelopp beräknat enligt nu gällande regler. Verkningarna av dessa förskjutningar blir olika för å ena sidan dem som nu uppbär pension eller har kort lid kvar lill pensioneringen och å andra sidan dem som i framtiden tjänar in successivt högre pensionspoäng. Linder förutsättning att den inkomsten inte kommer att ligga över den övre gränsen blir den senare gruppen bättre ställd.
Uppskattningsvis kommer enligt verkets beräkningar 350000-400000 försäkrade under en tioårsperiod att uppnå maximala pensionspoäng även med oförändrad reallön. På samma tid skulle ungefär 50000 personer som nu har inkomster under den nedre gränsen för pensionsgrundande inkomsl komma att tillgodoräknas pensionspoäng. I fråga om den övre gränsen för sjukpenninggrundande inkomst kommer enligt yttrandet ett ungefär lika stort antal personer som inom ATP-systemet att på tio års sikt ha passerat den övre inkomstgränsen även vid oförändrat reallöneläge.
Verket påpekar:
En annan följd av ändrade beräkningsförutsättningar för basbeloppet är att förutsättningarna för rätten till vissa förmåner kan komma att påverkas. För en kostnadsersättning som 1. ex. handikappersättningen kommer den tillämpade nedre gränsen för rätt till ersättning all sänkas successivt, vilket kan leda till en betydande vidgning av personkretsen, samtidigt som värdet av varje utgående förmån blir allt lägre.
De nämnda effekterna kommer i koslnadshänseende all verka i olika riktningar. Genom begränsningen av värdesäkring och de inkomslskikt som läcks av försäkringsskyddet begränsas statsbudgetens och socialförsäkringens utgifter. Andra förhållanden ger motsatta effekter, som i vissa fall kan bli betydande i ell längre tidsperspektiv. På kort sikt torde den samlade effekten bli alt kostnaderna minskar, men i det långa loppet är
SfU 1980/81:14
13
bilden ganska oklar. Det står dock klart all den
föreslagna ändringen av
sättet alt beräkna basbeloppet på läng sikt kan komma att förändra social
försäkringens innehåll i basala avseenden.
Verket redovisar slutligen i en särskild sammanställning hur en besparing av den storleksordning som har förutskickats i propositionen skulle fördelas på olika förmånsslag inom verkels och försäkringskassornas ansvarsområde:
Konsekvenser av en basbeloppsbegränsning budgetåret 1981/82 med i genomsnitt 200 kr.
Förmånsslag
Utgiftsbegränsning Minskning av ut
för statsverket. gående förmåner,
milj kr. totalt medelbelopp kr.
190 70 26 4 |
Folkpension'
Därav: Ålderspension Förtidspens/sjuk-bidrag
Änkepension Hustrutillägg Övriga förmåner
ATP Därav:
Ålderspension
Förtidspens/sjuk-
bidrag
Änkepension
Barnpension
Delpension
Studiemedel
Bidragsförskott
Sjukpenning och föräldrapenning
ArbetsskadeUvräntor m. m.
Samtliga förmåner
400
210 |
296
70 |
230 |
14 |
180 |
10 |
210 |
10 |
70 |
290
230
310 110 90
20 30 10
4-6
10 760-770
200
215
280
' Inklusive pensionstillskott. Av utgiftsbegränsningen på 400 milj. kr. avser 74 milj.
kr. pensionstillskott.
Handikappersättning, vårdbidrag, barnpension och barntillägg.
Statistiska centralbyrån (SCB) anför i sitt yttrande alt det finns frågor rörande det tekniska utförandet av beräkningarna som måste lösas utifrån andra värderingar än rent statistiska utgångspunkter. En sådan fråga är om de vikter med vilka energislagen skall ingå i den nya indexen fortsättningsvis skall hänföra sig till konsumtionsvärdet i oktober 1980 eller om de skall förändras i takt med konsumtionsvärdet för ett år fill nästa i enlighet med de principer som f n. tillämpas i konsumentprisindex och nettoprisindex. Skillnaderna i utfall mellan de två beräkningssällen samt utfallet av en alternativ beräkningsmodell som innebär att energiposlens vikt sätts lika
SfU 1980/81:14 14
med noll redovisas i en bilaga till yttrandet. SCB förutsätter all vägledning vad gäller frågor av nämnda slag ges i de föreskrifter som regeringen skall meddela enligt den föreslagna nya lydelsen av 1 kap. 6§ i lagen (1962:381) om allmän försäkring.
SCB framhåller alt det i vissa fall kan komma att uppstå svårigheter att tolka och tillämpa principerna för neltoprisindex vid införandet av nya avgifter och subventioner. SCB finner det önskvärt att regeringen i vissa fall ger kompletterande direktiv för alt undvika tolkningstvister.
De parter som använder basbeloppet för avtal m. m. av olika slag måste enligt SCB ges möjlighet alt genom avtal bestämma om de nuvarande eller de föreslagna riktlinjerna för värdesäkringen skall följas i fortsättningen. Delta förutsätter att de avlalsslulande parterna kan få tillgång till basbeloppet också enligl de gamla riktlinjerna. I ett sådant läge kan enligl SCB båda slagen av basbelopp behöva ges officiell status och få lov all publiceras parallellt. SCB pekar på risken för sammanblandning om del inle genom skilda benämningar görs en klar åtskillnad mellan de två basbeloppen.
SAF tillstyrker förslaget och anför att det mol bakgrund av realinkomst-minskningen för de aktiva under de senaste åren framstår som helt nödvän-digl all dämpa de kraftiga höjningarna av utgående pensioner. SAF framhåller att arbetsgivareföreningen också tidigare har hävdat all effekterna av den minskning av de reala tillgångarna i det svenska folkhushållet som de kraftiga oljeprisstegringarna innebär måste delas av alla medborgar-grupper. Det framstår enligt SAF som orimligt att den aktiva delen av befolkningen skall bära den dubbla bördan av att inle kunna kompenseras för dessa effekter men ändå få ta på sig att ge full kompensation åt den växande pensionärsgruppen. SAF tillägger att pensionärer kan få dubbelkompensation för energiprishöjningar. Detta gäller, anförs del, för de fall hyrorna stiger fill följd av energiprisstegringar och kommunen helt eller delvis betalar hyran.
LO, TCO och SACO/SR avstyrker förslaget och betonar samtliga all förslaget är ofullständigt och saknar redovisning av konsekvenserna.
LO uttrycker sin oro över bl. a. förslagets långsikliga effekter på ATP-systemet och på relationerna mellan pensionsförmåner och löner. I yttrandet påpekas att ett slort antal avtal på arbetsmarknaden är knutna till basbeloppet. LO framhåller att en speciellt stötande effekt av en basbeloppsförändring består i alt olika grupper av pensioner och pensionslagare drabbas olika, varvid de privatanställda arbetstagarna skulle drabbas allra hårdast. LO ställer också frågan hur de minskade ATP-kostnaderna skall tillgodogöras den offentliga verksamheten. I yttrandet anförs vidare alt kompensationsinsatser till pensionärer med ingen eller låg ATP ökar de budgetfinansierade kostnaderna. Med sådana insatser åstadkoms enligl LO inte en spareffekl utan dess motsats.
TCO anför bl. a. att del kan bli nödvändigt för de fackliga organisationer-
SfU 1980/81:14 15
na att aktualisera nya avtalskonstruktioner för alt förhindra försämringar av avtalens materiella innehåll. Mot bakgrund av uttalandet i propositionen om att förslag senare skall läggas fram om en utbyggnad av pensionstillskotten uppges i yttrandet all TCO inle kan acceptera all man genom en sådan utbyggnad försämrar de pensioner som grundas på intjänade inkomster. Detta skulle enligt TCO missgynna lönlagarna och i stället gynna bl. a. grupper som har lågt taxerade inkomster.
SACO/SR konstaterar i sitt yttrande bl. a. att en följd av förslaget blir en omfördelning av kostnaden dels inom den statliga sektorn, dels från stal lill kommuner på grund av den så kallade bruttosamordningen av de offenllig-anställdas pensioner. Arbetare och tjänstemän inom den privata sektorn med STP- resp. ITP-pensioner kommer däremot alt få försämrade pensioner, anför SACO/SR.
2.6 Utskottet
Basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring beräknas på grundval av konsumentprisindex. Genom anknytning lill basbeloppet har utgående pensioner och andra förmåner som regleras i lagen blivit automatiskt värdesäkrade i förhållande till den allmänna prisutvecklingen. Basbeloppet används inom lagens tillämpningsområde emellertid inte bara för beräkning av utgående förmåners storlek. Det styr också t. ex. intjänandet av pensionspoäng inom ATP-systemet och avgiften till ATP. Vidare är den maximala ersättningen inom bl. a. sjukpenningförsäkringen och föräldrapenningen reglerad av basbeloppet. Genom att vissa förmåner, t. ex. folkpension och handikappersättning, är uttryckta som en viss andel av basbeloppet blir värdet av förmånerna i princip delsamma oberoende av när förmånen beviljas.
Basbeloppet, som beräknas sedan år 1960, styr numera inte bara förmåner och inkomstgränser m.m. inom lagen om allmän försäkring utan har också kommit till användning inom närliggande områden. Som exempel kan nämnas bestämmelser i lagarna om pensionstillskott, delpensionsförsäkring, arbetsskadeförsäkring, bidragsförskott samt i sludieslödslagen och i kommunalskattelagen (existensminimum). Därutöver har basbeloppet successivt fått betydelse inom vht skilda fält på såväl del allmänna som del privaträllsliga området, vilket belyses bl. a. i remissyttrandena till utskottet.
I propositionen hänvisas bl. a. till all besluten om indexuppräkning av pensionerna m. m. fattades under en period när tillväxten var hög i den svenska ekonomin medan antalet pensionärer var relativt lågt. Den lägre tillväxten under 1970-lalel har, anförs i propositionen, tillsammans med att antalet pensionärer har ökat och pensionsbeloppen har höjts, medfört all utrymmet för de aktiva generationernas standardökning har hållits tillbaka. Härtill kommer enligt propositionen att effekten av statsmakternas beslut
SfU 1980/81:14 16
om olika åtgärder i syfte att minska den inhemska efterfrågan reduceras eftersom pensionärernas möjligheter till konsumtion inte påverkas. I propositionen redogörs också för oljeprisernas utveckling och dess samband med bytesförhållandet (relationen mellan export- och imporlpriser). Bruttobesparingarna för statsbudgetens och socialförsäkringens utgiftssida av den föreslagna förändringen av basbeloppet kan enligt propositionen uppskattas till 700 ä 800 milj. kr. för 1981/82 medan nettoeffekten kommer all stanna vid ca 500 milj. kr. Det framhålls att osäkerheten bakom beräkningarna är mycket stor och i hög grad påverkas av vad som kommer att ske på den internationella oljemarknaden.
Förslaget i propositionen innebär att basbeloppet fr. o. m. januari månad 1981 skall utgöra 15400 kr. multiplicerat med det tal som anger förhållandet mellan det allmänna prisläget under andra månaden före den som basbeloppet avser och prisläget i juni 1980. Förändringarna i det allmänna prislägel skall, i enlighet med föreskrifter som skall meddelas av regeringen, för tid efter oktober 1980 beräknas med bortseende från indirekta skatter, tullar och avgifter medan tillägg skall göras för subventioner. Statistiska centralbyrån tillämpar redan en sådan beräkningsmetod vid fastställande av nettoprisindex. Därutöver skall vid beräkningen av jämförelsetalet bortses från direkt inverkan på prisläget av ändrade energipriser. De energipriser som f.n. ingår i konsumentprisindex avser fjärrvärme, eldningsolja, hushållsgas, elström och bensin.
I såväl motion 75 av Sven Aspling m.fl. som motionerna 97 och 103 av Lars Werner m. fl. begärs att riksdagen avslår förslaget om ändrade beräkningsgrunder för basbeloppet. Motionärerna menar i huvudsak att förslaget innebär en oacceptabel urholkning av värdesäkringen och all del hårt kommer att drabba bl. a. pensionärer, handikappade och arbetsskadade samt dem som uppbär bidragsförskott och studiemedel.
Finansutskottet anför i sitt yttrande till socialförsäkringsutskoltet att åtagandena mot pensionärerna innebär stora svårigheter att upprätthålla reallönerna för löntagarna de närmaste åren. Såsom framhållits av finansutskottet är det knappast rimligt att det myckel begränsade utrymme för ökad privat konsumtion som kan förutses för de närmaste åren inte lill någon del skall komma löntagarna till godo. Socialförsäkringsutskotlet delar den uppfattning som kommit till uttryck i finansutskottets yttrande, nämligen att det är angeläget att åtgärder vidtas för alt åstadkomma en sådan fördelning av tillväxten i ekonomin alt den även kommer den förvärvsarbetande delen av befolkningen till godo. Det bör i sammanhanget erinras om att besluten om indexreglering av pensioner m. m. fattades under en period då de ekonomiska förhållandena var helt annorlunda än i
dag.
När det gäller frågan om i vilken utsträckning pensionärskollektivet och andra som har sina sociala förmåner knutna till basbeloppet skall medverka lill de önskvärda besparingarna får utskottet framhålla följande. Vårt
SfU 1980/81:14 17
svenska sociala trygghetssystem bygger på solidaritet mellan olika grupper - mellan generationerna, mellan den som är i aktivt arbete och den som är pensionär. Solidariteten måste innebära att den som har höga förvärvsinkomster via samhället får bidra till att stödja de ekonomiskt svagare grupperna. På samma sätt är det rimligt att de som har höga pensionsinkomster medverkar till att de som har de lägsta pensionerna kan få en förbättring. Utskottet anser att det är särskilt viktigt att solidariteten med de sämst ställda kommer till uttryck i kärva tider och att det bedrivs en socialt medveten fördelningspolitik. I del sammanhanget kan erinras om att socialministern inledningsvis i propositionen ullalar att det självfallet inte kan komma i fråga all i besparingssyfte vidta några åtgärder som skulle kunna äventyra vård och ekonomisk trygghet för sådana grupper som barnfamiljer, åldringar, sjuka och handikappade. Hon anför också all de åtgärder som föreslås tar sikte på att medverka till en viss uppbromsning av kostnadsökningarna för staten och den allmänna försäkringen utan att leda till försämringar av de grundläggande trygghetsanordningarna. Särskilt väsentligt är det enligt propositionen att skydda de mest utsatta grupperna.
Ändringen av basbeloppsberäkningen kommer inle heller all få så stora konsekvenser för pensionärerna som det görs gällande i motion 75. Av finansutskottets yttrande framgår alt om de nu föreslagna reglerna hade tillämpats från hösten 1976 skulle den justerade indexen ha varit endast mellan 5 och 6% lägre än konsumentprisindex i september 1980, i stället för, såsom påståtts i motionen, drygt 8%.
De som bara har folkpension eller folkpension och en låg ATP bör enligt utskottels uppfattning få en fortsatt förbättring. Enligt tidigare riksdagsbeslut skall pensionstillskotten höjas den I juli 1981 med 4 % av basbeloppet för ålderspensionär och med 8 % av samma belopp till förtidspensionär. Delta kommer att medföra en ökad trygghet för denna grupp av pensionärer. Dessutom har socialministern i propositionen anfört alt hon senare kommer att återkomma med förslag om förbättring av pensionstillskotten.
Som svar på en fråga i riksdagen den 27 november 1980 om basbeloppets betydelse för socialt svaga grupper har budgetministern bekräftat all ett nyligen påbörjat utredningsarbete inom regeringskansliet kommer all leda till förslag som skyddar bl. a. de handikappade. Därutöver, anförde budgetministern, får regeringen i budgetpropositionen återkomma till frågan i de faU där det finns särskilda motiv för del. Budgelminislern nämnde därvid särskilt sådana områden som handikappersättning, vårdbidrag, barnpension, barntillägg och bidragsförskott. Vidare anförde budgetministern att han under år 1981 kommer all lägga fram förslag om alt existens-minimibeloppen också i fortsättningen skall anknytas till utvecklingen av konsumentpriserna.
Utskottet får i anslutning härtill nämna att en ändrad beräkning av basbeloppet i enlighet med förslaget i vissa fall - genom att den nedre 2 Riksdagen 1980/81. II saml. Nr 14
SfU 1980/81:14 18
gränsen för tillhörighet lill försäkringen sänks - kan medföra alt fler personer än f.n. kommer att omfattas av försäkringen. Detta, som bl.a. gäller för handikappersättningen, kommer att medföra ökad grundtrygghet för fler grupper försäkrade.
Utskottet är medvetet om att basbeloppet har fått en vidsträckt användning även utanför den sociala försäkringens område. Såvitt angår författ-ningsreglerade områden så framgår såväl av del ovan anförda som av finansutskottets och lagutskottets yttranden att ett utredningsarbete pågår inom regeringskansliet i syfte alt klarlägga i vilka fall det kan krävas lagändringar. När del gäller förslagets effekter pä ingångna avtal och andra bestående rättsförhållanden har lagutskottet framhållit att det först efter en tolkning av villkoren i varje enskilt fall kan avgöras huruvida del nya basbeloppet kommer att slå igenom. Finansutskottet har pekat på att en omläggning av värdesäkringen på sikt får betydande konsekvenser för relationerna mellan ATP och de slalliga och kommunala kompletterande tjänstepensionsanordningarna. Genom att statligt och kommunalt anställda i avlal är tillförsäkrade en viss andel av slullönen i pension och ATP i fortsättningen kommer alt svara för en lägre andel av slutlönen kommer stat och kommun - om inte avtalen ändras - att kraftigt få öka sina pensionsåtaganden. Motsvarande gäller för bl. a. delpensioneringen. Såsom finansutskottet har förutsatt utgår också socialförsäkringsutskottet från att dessa frågor som rör den statliga och kommunala ekonomin blir föremål för överläggningar mellan berörda parter.
Mot bakgrund av det ovan anförda tiUstyrker utskottet förslaget i propositionen om ändrade beräkningsgrunder för basbeloppet. Utskottet får emellertid understryka vikten av att regeringen noga följer utvecklingen på området och lägger fram förslag till åtgärder som kompenserar ekonomiskt svaga grupper.
När det gäller frågan om hur man rent tekniskt skall gå till väga för att korrigera den index som skall ligga till grund för basbeloppet i fortsättningen vill socialförsäkringsutskoltet hänvisa lill finansutskottets yttrande i dessa frågor. Finansutskottet biträder förslaget i propositionen all samtliga energikomponenter som ingår i konsumtionen, nämligen Qärrvärme, eldningsolja, hushållsgas, elström och bensin, får spegla hushällens konsumtion av oljeprodukter. Finansutskottet har också ansett det rimligt att den energiandel som tillämpas i konsumentprisindex också tillämpas för den justerade indexen. Frågor om vad som skall anses vara t. ex. indirekta skatter och subventioner bör, såsom finansutskottet har funnit, i tveksamma fall underställas statsmakterna för beslut, i stället för all som nu avgöras enbart av indexnämnden. Utskottet förutsätter också i likhet med finansutskottet att regeringen fortlöpande studerar den valda metodens effekter i ett längre perspektiv och lill riksdagen återkommer med de förslag som motiveras av utvecklingen.
Bruttobesparingarna beräknas i propositionen till 700 ä 800 milj. kr. för
SfU 1980/81:14
19
1981/82 medan nettoeffekten av förslaget anges till ca 500 milj. kr. Utskottet är införstått med alt ytterligare höjningar av pensionstillskotten och andra kompletterande åtgärder som kan behöva vidtas för att skydda svaga grupper i samhället kan reducera besparingseffekten.
Den ändring av författningsförslaget som utskottet föreslår nedan innebär endast en språklig korrigering av förslaget.
Slutligen avstyrker utskottet med hänvisning till det anförda yrkande 1 i motion 75, yrkande 1 i motion 103 saml motion 97 såvilt nu är i fråga.
2.7 Utskottets hemställan
Utskottet hemställer
belräffande ändring av beräkningsunderlaget för basbeloppet att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del och med avslag på motion 1980/81:75 yrkande 1, motion 1980/81:97 i motsvarande del och motion 1980/81: 103 yrkande 1 antar det i propositionen framlagda förslaget lill lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring med den ändringen att författningsrummet erhåller följande såsom Utskottets förslag betecknade lydelse:
Propositionens förslag
1 kap.
6§
Inom den allmänna försäkringen skall de beräkningar, som anges i denna lag, göras med anknytning till ett basbelopp.
Basbeloppet fastställs av regeringen för varje månad och utgör 15400 kronor multiplicerat med det tal, (jämförelsetal), som anger förhållandel mellan det allmänna prisläget under andra månaden före den som basbeloppet avser och prisläget i juni 1980. Därvid skall i enlighet med föreskrifter som meddelas av regeringen för tid efter oktober 1980 förändringarna i det allmänna prisläget beräknas med bortseende från indirekta skatter, tullar, avgifter och ändringar i energipriser samt tillägg göras för subventioner. Basbeloppet avrundas till närmaste hundratal kronor.
Basbeloppet får ändras endast om jämförelsetalet har ändrats med
Utskottets förslag
1 kap.
6§
Inom den allmänna försäkringen skall de beräkningar, som anges i denna lag, göras med anknytning till ett basbelopp.
Basbeloppet fastställs av regeringen för varje månad och ulgör 15400 kronor multiplicerat med del tal, (jämförelsetal), som anger förhållandet mellan det allmänna prislägel under andra månaden före den som basbeloppet avser och prisläget i juni 1980. Därvid skall i enlighet med föreskrifter som meddelas av regeringen för tid efter oktober 1980 förändringarna i det allmänna prisläget beräknas med bortseende från indirekta skatter, tullar, avgifter och ändringar i energipriser samt med tillägg för subventioner. Basbeloppet avrundas lill närmaste hundratal kronor.
Basbeloppet får ändras endast om jämförelsetalet har ändrats med
SfU 1980/81:14 20
Propositionens förslag Utskottets förslag
minst tre procent sedan närmast fö- minst tre procent "sedan närmast fö
regående ändring av basbeloppet regående
ändring av basbeloppet
gjordes. gjordes.
3 Ändring av reglerna för kommunalt bostadstillägg till folkpension
(Bil. 4, p. 2 I prop.)
3.1 Yrkandena
Propositionen
Regeringen föreslår riksdagen att
1. anta förslaget till lag om ändring i lagen (1962: 392) om hustrutiliägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension,
2. godkänna de av regeringen förordade ändringarna i slatsbidragsreg-lerna för kommunalt bostadstillägg till folkpension.
Det i propositionen intagna författningsförslagel är följande.
Förslag till
Lag om ändring i lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension
Härigenom föreskrivs alt 4§ lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension' skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
4§
Hustrutiliägg och kommunall Hustrutiliägg
och kommunall
bostadstillägg minskas med en tred- bostadstillägg
minskas med en tred
jedel av den pensionsberättigades jedel
av den del av den pensions
årsinkomst i vad den må överstiga berättigades
årsinkomst som över
för den som är gift ettusenfemhund- stiger
750 kronor för den som är gift
ra kronor och för annan tvåtusen och 7 000
kronor och för annan,
kronor.
Minskning skall, där rätt till såväl hustrutillägg som kommunall bostadstillägg föreligger, göras först å bostadstillägget och därefter å hustrutillägget.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1981. Äldre beslämmelser gäller i fråga om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg som avser lid före ikraftträdandet.
Lagen omtryckt 1976: 1014.
SfU 1980/81; 14 21
Motionerna I motion 1980/81:75 av Sven Aspling m. fl. (s) hemställs att riksdagen
2. avslår det i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension,
3. avslår regeringens förslag om ändringar i statsbidragsreglerna för kommunalt bostadstillägg till folkpension.
1 motion 1980/81:103 av Lars Werner m. fl. (vpk) föreslås 2. att riksdagen beslutar avslå regeringens förstag till lag om ändring i lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg lill folkpension.
3.2 Gällande bestämmelser
Kommunalt bostadstillägg (KBT) kan utgå till den som är mantalsskriven i kommun och uppbär folkpension i form av ålderspension, förtidspension, änkepension eller hustrutillägg. Kommunerna får själva bestämma grunderna för utgivande av bostadstillägg men är bundna av vissa bestämmelser om inkomstprövning. Dessa innebär i huvudsak att bostadstillägget minskas med en tredjedel av den inkomst som överstiger folkpensionen (inkl. pensionslillskotl) jämte ett belopp på 1500 kr. per år för den som är gift (3000 kr. för makar tillhopa) och 2000 kr. per år för ensamstående. För förtidspensionärer med partiell förtidspension gäller vissa särregler.
Samtliga kommuner i landet utger KBT. Fr.o.m. den 1 januari 1980 beviljas statsbidrag till kommunernas kostnader för KBT. Statsbidrag medges under förutsättning att kommunen genom KBT täcker minst 80% av bostadskostnaden upp till en övre hyresgräns som är densamma som gäller för slatskommunala bostadsbidrag. För år 1980 innebär det en bostadskostnad av 700 kr./mån. för ensamstående pensionär och 800 kr./ mån. för makar. Fr.o.m. den I januari 1981 höjs den övre hyresgränsen för statsbidrag lill 750 kr./mån. för ensamstående och 850 kr./mån. för makar. Statsbidrag utgår med 43% av kommunernas kostnader för KBT upp till nämnda bostadskostnader per månad. Kommunerna har möjlighet all medge KBT även för bostadskostnader som överstiger dessa nivåer, men dessa kostnader är inte statsbidragsgrundande. Inom det statskommunala bostadsbidragssystemet uppgår stalsbidragsandelen fr. o. m. den I januari 1981 också till 43%.
3.3 Propositionen
I propositionen anför socialministern bl. a. följande:
Inkomstprövningsreglerna för KBT skiljer sig från reglerna för de statskommunala bostadsbidragen (SKBB) bl. a. genom att inkomslgränsen som nyss har nämnts genom lag är knuten till folkpensionens utveckling inkl.
SfU 1980/81:14 22
ett belopp på 2000 kr. för ensamstående och 3000 kr. för makar tillsammans. Genom basbeloppsförändringarna justeras dessa inkomstgränser upp automatiskt. Inom SKBB-systemet fastställer däremot statsmakterna årligen vissa beloppsgränser för inkomstprövningen. Den för år 1981 fastställda gränsen för när inkomsten för ensamstående utan barn börjar reducera utgående SKBB har varit oförändrad sedan år 1978. Under samma tid har motsvarande inkomslgräns för KBT genom folkpensionens och pensionstillskottens utveckling i realiteten höjts med över 6000 kr. för en ensam pensionär. Chefen för bostadsdepartementet kommer senare denna dag att anmäla sin avsikt att i 1981 års budgetproposition föreslå att inkomstgränsen i SKBB-systemet skall differentieras med avseende på om hushållet består av en person eller av makar, att differentieringen bör göras genom att inkomstgränsen för ensamstående ulan barn sänks samt att ändringen bör träda i kraft den 1 januari 1982.
Socialministern menar att det inte är självklart all utbyggnaden av pensionstillskotten och de indexmässiga pensionshöjningarna skall leda till automatiska höjningar av den reella gränsen för inkomstprövningen av KBT. Mot bakgrund av att inkomstgränsen inom SKBB-systemet har legal stilla under flera år och kommer alt föreslås sänkt för de ensamslåendes del medan motsvarande inkomstgräns för KBT i realiteten har höjts avsevärt, finns det enligl socialministerns mening anledning all ompröva inkomstprövningsreglerna. Socialministern pekar i det sammanhanget på att pensionstillskotten enligt tidigare riksdagsbeslut kommer all höjas den 1 juli 1981 samt att hon inledningsvis har uttalat att hon senare kommer att återkomma med förslag om förbättring av pensionstillskotten. I avvaktan på resultatet av den översyn av de olika bostadsstöden som pågår bör ändringen i KBT-reglerna enligt socialministern begränsas till en justering av beloppsgränsen för inkomster utöver folkpension och pensionstillskott.
Mot bakgrund av det anförda föreslår socialministern alt inkomstprövningsreglerna för hustrutiliägg och KBT fr. o. m. den I juli 1981 ändras så att gränsen för inkomst utöver folkpension och pensionstillskott sänks från f. n. 2000 kr. till I 000 kr. för ensamslående och från f n. 1 500 kr. till 750 kr. för var och en av makar. Ändringen innebär enligt socialministern att den som utöver folkpension och pensionstillskott har inkomster över nämnda belopp får en minskning av KBT-beloppet med högsl 333 kr. per år jämfört med nuvarande regler.
Socialministern uttalar att den beräknade besparingen - ca 180 milj. kr. per år — liksom den besparing som senare kommer att föresläs inom SKBB-systemet i sin helhet bör tillföras statsbudgeten. Detta bör ske genom alt procentsatsen för statsbidraget till KBT och SKBB ändras från 43 % till 38% den I juli 1981. Eftersom de ändrade bidragsreglerna kommer att påveka utbetalningen av statsbidraget till KBT försl under år 1982 ämnar socialministern återkomma lill anslagsberäkningen i budgetpropositionen för budgetåret 1981/82.
SfU 1980/81:14 23
3.4 Motionerna
I motion 75 anför Sven Aspling m.fl. all man frän socialdemokratisk sida har krävt en samordning av bostadsstöden inom KBT- och SKBB-systemen. I avvaktan på resultatet av pågående utredningsarbete om en sådan samordning anser motionärerna att någon ändring nu inle skall göras i fråga om KBT. Regeringsförslagel skall enligl motionärerna också bedömas mol bakgrunden av alt stora hyreshöjningar föreslår och att värdebeständigheten i pensionerna föreslås urholkad.
I motion 103 avvisar motionärerna, Lars Werner m.fl., förslaget om ändring av inkomslprövningsgränserna.
3.5 Utskottet
I propositionen föreslås att inkomslprövningsreglerna för hustrutillägg och KBT ändras så att gränsen för inkomst utöver folkpension och pen-sionstillskoU sänks fr.o.m. den I juH 1981 från 2000 kr. till 1000 kr. för ensamstående och från 1 500 kr. till 750 kr. för var och en av makar. För att den beräknade besparingen av förslaget på ca 180 milj. kr. per år i sin helhet skall tillföras statsbudgeten föreslås samtidigt en sänkning av procentsatsen för statsbidraget till KBT från 43% till 38%. Den föreslagna ändringen av stalsbidragsandelen har beräknats med utgångspunkt i dels besparingen inom KBT, dels aviserade besparingar inom SKBB-systemet. I propositionen hänvisas till att bosladsminislern har för avsikt att i 1981 års budgetproposition lägga fram förslag som innebär en besparing på 260 milj. kr. (bil. 12 s. 2-4). Under förutsättningen all också denna besparing skall tillföras statsbudgeten medför summan av besparingarna inom de båda systemen enligt propositionen att bidragsgränserna inom såväl KBT som SKBB-systemet kan ändras till 38% den Ijuli 1981.
Med hänvisning i huvudsak till pågående ulredning om samordning av bostadsstöden begär Sven Aspling m.fl. i motion 75 att riksdagen skall avslå de framlagda förslagen om inkomstprövnings- och statsbidrags-gränser inom KBT-systemet. I motion 103 av Lars Werner m.fl. yrkas avslag på förslaget om ändrade beslämmelser för inkomstprövning.
Civilutskollet har i sitt betänkande CU 1980/81:5 om besparingar i statsverksamheten, m.m., funnit att de aviserade besparingseffekterna inom SKBB-systemet blir lägre än vad som antagits i propositionen. Enligt vad civilutskottet har erfarit kommer bostadsministern i 1981 års budgetproposition — delvis på grundval av nytt statistiskt material - att presentera ytterligare beräkningar i avsikt att bl. a. belysa besparingseffekterna. Vidare kan, enligt civilutskollet, ytterligare förslag komma att aktualiseras av bostadsministern i anslutning lill de definitiva ställningstagandena.
Socialförsäkringsutskottets majoritet har den 25 november 1980 i yttrande (SfU 1980/81: I y) till skatteutskottet över vissa förslag i proposition
SfU 1980/81:14 24
1980/81:42 om ändrade regler för villabeskattningen, m.m., tillstyrkt bifall till ett förslag om sänkning av inkomstprövningsgränsen från 2000 kr. till 1000 kr. för pension till änka efter man som avlidit före den 1 juli 1960. Förslaget är enligt proposition 1980/81:42 en följdändring lill den i förevarande proposition föreslagna ändringen av beloppsgränserna för inkomst utöver folkpension och pensionstillskott inom KBT-systemet.
I konsekvens med ställningstagandet i det förenämnda yttrandet tillstyrker utskottet förslaget om att inkomstprövningsreglerna för hustrutillägg och KBT fr. o. m. den I juli 1981 ändras så alt gränsen för inkomst utöver folkpension och pensionstillskott sänks till 1000 kr. för ensamstående och till 750 kr. för var och en av makar. Det sagda innebär att utskottet avstyrker yrkande 2 i såväl motion 75 som motion 103. — Del av utskottet i hemställan framlagda förslaget till lagändring saknar materiellt innehåll och innebär endast att utskottet rättar en felskrivning.
Förslaget i propositionen om en ändring av procentsatsen för statsbidraget till KBT från 43% till 38% den IjuH 1981 har samband med en aviserad besparing och motsvarande ändring av statsbidragsreglerna inom SKBB-systemet. Utskottet godkänner den förordade ändringen av statsbidrags-reglerna för KBT. Utskottet avstyrker med det anförda bifall till yrkande 3 i motion 75.
3.6 Utskottets hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande inkomstprövningsreglerna
att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del och med avslag på motion 1980/81:75 yrkande 2 och motion 1980/ 81: 103 yrkande 2 antar del i propositionen framlagda förslaget lill lag om ändring i lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunall bosladstiUägg till folkpension med den ändringen att för-faltningsrummet erhåller följande såsom Utskottets förslag betecknade lydelse:
Propositionens förslag Utskottets förslag
4 §
Hustrutillägg och kommunalt Hustrutillägg
och kommunalt
bostadstillägg minskas med en tred- bostadstillägg
minskas med en tred
jedel av den del av den pensions- jedel
av den del av den pensions-
berättigades årsinkomst som över- berättigades
årsinkomst som över
stiger 750 kronor för den som är gift stiger
750 kronor för den som är gift
och I 000 kronor och för annan. och 1
000 kronor för annan.
Minskning skall, där rätt till såväl hustrutillägg som kommunall bostadstillägg föreligger, göras försl å bostadstillägget och därefter å huslrutilläg-gel.
SfU 1980/81:14 25
2. belräffande statsbidragsreglerna för kommunalt bostadstillägg all riksdagen med bifall lill propositionen i motsvarande del och med avslag på motion 1980/81:75 yrkande 3 godkänner de av regeringen förordade ändringarna i statsbidragsreglerna för kommunalt bostadstillägg lill folkpension.
4 Ändrad kompensationsnivå inom delpensionsförsäkringen
(Bil. 4, p. 3 i prop.)
4.1 Yrkandena
Propositionen
Regeringen föreslår riksdagen alt anta följande förslag lill lag om ändring i lagen (1979: 84) om delpensionsförsäkring.
Förslag till
Lag om ändring i lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring
Härigenom föreskrivs alt 11 § lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
11 §
Delpension fastställs lill belopp Delpensionen fastställs lill det
som
motsvarar 65 procent av den belopp som motsvarar 50 procent
försäkrades pensionsunderlag. av den
försäkrades pensionsunder-
lag.
Fastställd delpension anknyts lill basbeloppet och omräknas vid förändring av delta.
Denna lag träder i kraft den I januari 1981. Äldre beslämmelser gäller fortfarande för den som har rätt lill delpension för december månad 1980, under förutsättning all delpensionen grundar sig på ansökan som kommit in till den allmänna försäkringskassan före den 1 december 1980.
Motionerna I motion 1980/81:75 av Sven Aspling m.fl. (s) hemställs att riksdagen
4. avslår det i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring i vad avser den som efter arbels-tidsminskningen förvärvsarbetar enbart som anställd,
5. begär förslag av regeringen rörande de ändringar av delpensionsförsäkringen för egenförelagare som förordats i motionen.
SfU 1980/81:14 26
6. begär förslag av regeringen rörande fördelning av de administrativa
kostnaderna för delpensionsförsäkringen. I motion 1980/81:103 av Lars V/erner m.fl. (vpk) föreslås 3. alt riksdagen beslutar avslå regeringens förslag lill lag om ändring i
lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring.
4.2 Gällande bestämmelser
Delpensionsförsäkringen för arbetstagare trädde i kraft den I juli 1976. Fr. o. m. den I januari 1980 har möjligheten all få delpension utsträckts till att omfatta i princip alla förvärvsarbetande, dvs. även egna företagare och uppdragstagare. De förvärvsarbetande i åldrarna mellan 60 och 65 år har genom denna pensionsform ekonomisk möjlighet all minska sin arbetsinsats genom att övergå lill deltidsarbete i kombination med delpension.
För att delpension skall utgå krävs enligt huvudregeln att den försäkrade har haft ATP-grundande inkomsl under sammanlagt minst tio år fr. o. m. 45 års ålder. Härvid inräknas också år då försäkrad på grund av bl. a. undanlagande från ATP inle har tillgodoräknats pensionsgrundande inkomsl. Vidare krävs alt den försäkrade har förvärvsarbetat under fem av de senaste tolv månaderna före övergången lill delpension. Arbetstiden för anställda skall minskas med minst fem limmar i veckan medan egna företagare måste reducera sin arbetstid med i genomsnitt minst hälften. Arbetstiden skall efter arbetstidsminskningen uppgå till i genomsnitt minst 17 timmar i veckan.
Delpension utgår med 65% av den försäkrades pensionsunderlag. För anställd är pensionsunderlaget skillnaden mellan hans normala förvärvsinkomst före arbelstidsminskningen och den förvärvsinkomst som han kan antas ha tills vidare efter arbetstidsminskningen. För egna företagare m. fl. är pensionsunderlagel hälften av den genomsnittliga förvärvsinkomsten för de tre närmaste åren före arbetstidsminskningen. Delpensionen är pensionsgrundande för ATP och är knuten lill basbeloppet.
Delpension får inle beviljas för längre tid tillbaka än tre månader före ansökningsmånaden.
Försäkringen finansieras genom avgifter från arbetsgivare och egna företagare. Avgiften, som f n. uppgår lill 0,50% av avgiftsunderiaget, tillförs en särskild fond som förvallas av riksförsäkringsverket.
4.3 Propositionen
I propositionen föreslås att pensionsnivån inom delpensionsförsäkringen fr. o. m. den 1 januari 1981 sänks från 65 % till 50%. De nuvarande reglerna bör enligt propositionen också i fortsättningen gälla för dem som har rätt till delpension för december månad 1980 under förutsättning alt delpensionen grundar sig på en ansökan som kommit in före den 1 december 1980.
SfU 1980/81:14 27
Avsikten är att de äldre reglerna skall gälla för dessa personer även när det blir fråga om omprövning av delpensionen.
Förslaget läggs fram mol bakgrund av vissa uppgifter om antalet delpensionärer, kostnåderna för försäkringen och delpensionsfondens underskott. Socialministern hänvisar lill budgelminislerns uttalanden i propositionen om all det i det rådande ekonomiska lägel och med hänsyn till de fortgående kostnadsökningarna inom delpensionssyslemel är nödvändigt att nu ompröva förmånsnivån inom delpensioneringen. I propositionen noteras bl. a. att industriarbeiarlönen ökade med i genomsnitt 24% mellan åren 1976 och 1979 medan motsvarande ökning av basbeloppet och därmed delpensionsbeloppen var 32%. Socialministern ifrågasätter om det mol bakgrund av den hittillsvarande utvecklingen framstår som tillräckligt lönsamt att utföra heltidsarbete i jämförelse med att uppbära delpension. En något lägre kompensalionsnivå inom delpensioneringen skulle enligt socialministern ge en klarare motivering för fortsatt heltidsarbete ulan alt syftet med delpensioneringen därmed behöver äventyras.
En sänkning av pensionsnivån till 50% av inkomstbortfallet motsvarar enligt propositionen en kompensalionsnivå på drygt 80% av den föregående inkomsten, mätt i disponibel inkomst för en industriarbetare med genomsnittsinkomst. Med nuvarande bestämmelser är motsvarande siffra 85-90%.
Besparingseffekten, som enligl propositionen är svår alt beräkna, har angetts till ca 150 milj. kr. per år i nuvarande prisläge. Med hänvisning till det betydande underskotlet i delpensionsfonden - 473 milj. kr. vid utgången av andra kvartalet 1980 - och lill osäkerheten i beräkningarna om kostnadsförändringarna finner socialministern fn. inle skäl att justera avgiften lill delpensioneringen.
4.4 Motionerna
Motionärerna i motion 75, Sven Aspling m.fl., hänvisar lill en rapport från riksförsäkringsverket i september 1980 — Erfarenheter av delpensioneringen t. o.m. augusti 1980. I motionen anförs bl. a. alt av riksförsäkringsverkels rapport framgår alt det inte finns fog för uppfattningen att del skulle ha blivit mer gynnsamt att delpensionera sig än alt förvärvsarbeta.
Mot bakgrund av den tveksamhet som motionärerna uttalade i motion 1978/79:183 med anledning av proposition 1978/1979:69 om delpension för egenförelagare m. m. finner de - vid den förnyade prövning som gjorts i anledning av föreliggande proposition - att de av besparingsskäl kan godta propositionens förslag om en kompensalionsnivå på 50% för egenförelagare. Riksförsäkringsverkels rapport ger enligt motionärerna inle något stöd för en försämrad kompensationsnivå för de anställda, varför propositionens förslag i denna del bör avslås. - Med utgångspunkt i den i propositionen beräknade besparingen uppskattar motionärerna alt den av dem godtagna besparingen uppgår lill ca 20 milj. kr.
SfU 1980/81:14 28
I motionen begärs vidare, med hänvisning till motion 1978/79:183 och lill besparingssynpunkten, förslag om vissa restriktioner i fråga om delpension för egenförelagare. Förslagen är följande. Endast den som är ansluten till ATP-systemet skall kunna få delpension. Egenförelagares och uppdragstagares genomsnittliga förvärvsinkomst före arbelstidsminskningen skall beräknas med ledning av de pensionspoäng som kan tillgodoräknas för de närmaste fem åren före arbelstidsminskningen. Avgiften från dessa kategorier skall tillföras en särskild fond, från vilken delpensioner jämte administrativa kostnader skall betalas. - Den kostnadsmässiga besparingen beräknas till ca 5 milj. kr. i ett fullfunklionsstadium.
Enligt motionärernas mening är del också rimligt att delpensionsfonden fr.o.m. nästa budgetår ersätter riksförsäkringsverket och försäkringskassorna deras kostnader för administration av försäkringen. I motionen begärs förslag härom i 1981 års budgetproposition. - Effekterna på budgeten beräknas till ca 6 milj. kr.
I motion 103 av Lars Werner m.fl. betecknas förslaget i propositionen som oacceptabelt. Motionärerna yrkar därför avslag på förslaget.
4.5 Utskottet
I propositionen föresläs alt pensionsnivån inom delpensionsförsäkringen sänks fr.o.m. den 1 januari 1981 från nuvarande 65% till 50% av det inkomstbortfall som uppslår vid övergången till deltidsarbete. De nuvarande reglerna skall enligl propositionen gälla även fortsättningsvis för dem som har rätt lill delpension för december månad 1980. förutsatt att delpensionen grundas på en ansökan som kommit in lill försäkringskassan före den I december 1980. I sammanhanget bör också erinras om all delpension utges månadsvis och inte får beviljas för längre tid tillbaka än tre månader före ansökningsmånaden.
I motion 103 begär Lars Werner m.fl. avslag på förslaget i propositionen medan Sven Aspling m.fl. i motion 75 yrkar avslag såvitt förslaget rör anställda förvärvsarbetande.
Såsom kommit till uttryck i propositionen är det också utskottets uppfattning alt det i rådande ekonomiska läge och av kostnadsskäl är nödvändigt alt något sänka förmånsnivån inom delpensionsförsäkringen. En sänkning av pensionsnivån till 50% av inkomstbortfallet innebär enligt propositionen all kompensationsnivån mätt i disponibel inkomsl för en industriarbetare med genomsnittsinkomst skulle motsvara drygt 80% av inkomsten före arbetstidsminskningen. Motsvarande siffra är f n. 85-90%. Utskottet finner mot bakgrund av del anförda att den föreslagna ändringen till 50% kan tillstyrkas eftersom den innebär att den som har behov av alt minska sin arbetsinsats alltjämt kommer att få ett starkt ekonomiskt stöd. Syftet bakom delpensionsreformen kan därmed inle anses äventyrat.
Med hänsyn lill alt riksdagen kommer att behandla de föreliggande
SfU 1980/81:14 29
förslagen i propositionen först efter den I december 1980 anser utskottet alt gränsen för när ansökan skall ha kommit in bör flyttas fram till den I januari 1981. Den av utskottet förordade ändringen innebär att äldre bestämmelser fortfarande skall gälla för den som har rätt lill delpension för december månad 1980 under förutsättning all ansökan har kommit in före den I januari 1981. De äldre reglerna skall i dessa fall gälla också när fråga uppkommer om omprövning av delpensionen.
För alt oklarhet inte skall råda om vad som skall gälla för den som har rätt lill delpension för oktober, november eller december månader 1980 men som kommer in med ansökan efter den I januari 1981 föreslår utskottet att ett förtydligande sker på denna punkt i övergångsbestämmelserna. Förslaget innebär att pensionsnivån bestäms till 65% för aktuella pensionsbelopp för tiden före den 1 januari 1981 och till 50% för liden därefter.
Utskottet, som anser alt samtliga här föreslagna ändringar skall omfatta alla förvärvsarbetande, avstyrker med det anförda bifall till yrkande 4 i motion 75 och yrkande 3 i motion 103.
I motion 75 begärs också, som framgår ovan, förslag om vissa ändrade regler för delpension till egenförelagare m. m. samt förslag om all delpensionsfonden skall ersätta riksförsäkringsverket och försäkringskassorna för deras administrativa kostnader för försäkringen.
I sitt av riksdagen godkända betänkande SfU 1978/79:14 med anledning av proposition 1978/79:69 om delpension för egenförelagare m.m. avstyrkte utskottet bifall till de förslag om beslämmelser och fondbildning rörande egenförelagares delpension som nu på nytt förs fram i motion 75. Utskottet anser all riksdagen bör vidhålla sitt tidigare ställningslagande och avstyrker därför bifall lill yrkande 5 i förevarande motion.
Mot bakgrund bl. a. av det betydande underskott som delpensionsfonden f. n. uppvisar finner ulskollel inle skäl tillstyrka bifall lill yrkande 6 i motion 75.
I propositionen har besparingseffekten beräknats till ca 150 milj. kr. per år i nuvarande prisläge. Del betonas i propositionen all kostnadsförändringarna är svåra alt bedöma. Det har inte heller angetts eller gått att få någon uppfattning om vid vilken tidpunkt besparingen kan bedömas uppgå till 150 milj. kr. per år.
4.6 Utskottets hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande pensionsnivån inom delpensionsförsäkringen
att riksdagen med anledning av propositionen i motsvarande del och med avslag pä motion 1980/81:75 yrkande 4 och motion 1980/81:103 yrkande 3 antar del i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring med den ändringen alt övergångsbestämmelserna erhåller följande såsom Utskottets förslag betecknade lydelse:
SfU 1980/81:14 30
Propositionens förslag Utskottets förslag
Denna lag träder i kraft den 1 ja- Denna lag träder i
kraft den I ja
nuari 1981. Äldre beslämmelser nuari 1981. Äldre bestämmelser
gäller fortfarande för den som har gäller fortfarande för den som har
rätt till delpension för december rätt lill delpension för december
månad 1980, under förulsällning all månad 1980, under förutsättning att
delpensionen grundar sig på ansö- delpensionen grundar sig på en an
kan som kommit in till den all- sökan som kommit in till den all
männa försäkringskassan före den I manna försäkringskassan före
december 1980. ikraftträdandet. Har en
ansökan
om delpension gjorts efter ikraftträdandet och avser ansökningen rätt till delpension från och med oktober, november eller december månader 1980, skall äldre bestämmelser gälla för de pensionsbelopp som avser dessa månader.
2. beträffande ändrade regler jör delpension till egenförelagare alt riksdagen avslår motion 1980/81:75 yrkande 5,
3. beträffande ersättning från delpensionsfonden att riksdagen avslår motion 1980/81:75 yrkande 6.
5 Sjuklöneperiod inom sjukförsäkringen, m. m.
(Bil. 4, p. 4 i prop.)
5.1 Propositionen
I propositionen anmäler socialministern att hon senare skall föreslå regeringen att sjukpenningkommitlén (S 1978:04) får i uppdrag all senast den 1 mars 1981 komma in med dels en redovisning av sitt utredningsuppdrag i vad avser ersättning för inkomstbortfall vid sjukdom, dels underlag lill olika alternativ för att uppnå kostnadsbesparingar inom ersättningssystemet vid sjukdom.
5.2 Yrkandena
Motionerna
I motion 1980/81:75 av Sven Aspling m.fl. (s) hemställs aU riksdagen 7. beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad i motionen
anförts om sjuklöneperiod inom sjukförsäkringen m. m. I motion 1980/81: 103 av Lars Werner m. fl. (vpk) föresläs 9. alt riksdagen uttalar att sjukpenningersätlningen även framgent bör
administreras av försäkringskassan under hela den försäkrades sjukperiod.
SfU 1980/81:14 31
5.3 Utskottet
Sjukpenningförsäkringen omfatlar förvärvsarbetande över 16 år, som har en sjukpenninggrundande inkomsl om minst 6000 kr. Sjukpenningen, som utgår fr.o.m. dagen efter del försäkringskassan fått anmälan om sjukdomsfallet, kompenserar i princip 90% av inkomstbortfallet. Försäkrade som inle har en sjukpenninggrundande inkomst som överstiger 6000 kr. kan i vissa fall vara försäkrade genom den s. k. hemmamakeförsäkring-en.
Sjukpenningkommittén tillsattes år 1978 för all göra en översyn av sjukpenningförsäkringen i syfle att mildra vissa ogynnsamma effekter av del nuvarande sjukpenningsystemet. I direktiven år 1978 påtalas effekter p.g. a. att sjukpenning inle utges för insjuknandedagen, effekter p.g.a. den s. k. fridagsregeln, effekter för delårs- och deltidsanställda och effekter p. g. a. att sjukpenningen inte påverkas av retroaktiva lönehöjningar. Som ett alternativ för att komma till rätta med de nämnda effekterna skall kommittén pröva förutsättningarna alt införa en period under vilken arbetsgivarna skall svara för sjukersättningen. Kommittén bör enligt de nämnda direktiven bedriva sitt arbete skyndsamt och med sikte på alt kunna redovisa ett samlat utredningsförslag.
I propositionen erinras om alt det helt övervägande antalet sjukfall är kortvariga och att det är av stor betydelse alt ersättningssystemet för de första dagarnas sjukfrånvaro är smidigt och effektivt.
Enligl propositionen kan de sammanlagda sjukpenningkoslnaderna för den första resp. de två första veckorna i sjukfallen beräknas lill omkring 3000 resp. 5000 milj. kr. Införandet av en sjuklöneperiod som omfattar de första en eller två veckorna av en sjukperiod kan beräknas minska sjukförsäkringens utgifter med i första hand den del av de nyssnämnda beloppen som utgör sjukpenning till anställda. För statens del skulle detta innebära en minskning av statsbidragskostnaden i storleksordningen 500-700 milj. kr.
Mot bakgrunden härav anser socialministern del angelägel att snarast möjligt få de nämnda frågorna kring ett sjuklönesyslem klariagda och hon uppger att hon avser att senare föreslå regeringen all sjukpenningkommittén skall få i uppdrag alt senast den 1 mars 1981 komma in med en redovisning av sill utredningsuppdrag i vad avser ersättning för inkomstbortfall vid sjukdom. Mot bakgrund av sjukförsäkringens kostnadsutveckling och det samhällsekonomiska läge som cheferna för ekonomi- och budgetdepartemenlen har redovisat i propositionen finns det enligl social-minisiern också anledning överväga möjligheterna att uppnå kostnadsbesparingar genom ett ökat inslag av självrisk inom sjukförsäkringssystemet. Utöver vad som angetts i kommitténs direktiv från år 1978 bör därför sjukpenningkommittén få i uppdrag att senast ovannämnda dag inkomma med underlag till olika alternativ för att uppnå kostnadsbesparingar inom
SfU 1980/81:14 32
ersättningssystemet vid sjukdom, t. ex. i form av lägre kompensationsnivå under de första dagarna i en sjukperiod eller införande av syslem med karens. Kommittén bör därvid ha som utgångspunkt alt besparingarna skall påverka olika grupper på i princip likartat sätt.
Tilläggsdirektiv lill kommittén i enlighet med ovanslående har utfärdals enligl beslut vid regeringssammanträde den 2 oktober i år.
Sven Aspling m.fl. framhåller i motion 75 att det är nödvändigt att del arbete som skall ske för att belysa för- och nackdelar med olika sätt all lösa problem inom nuvarande sjukförsäkringssystem ges tillräcklig tid. Del är vidare angelägel all sjukpenningkommitténs arbete får fullföljas i enlighel med den arbetsplanering som nu föreligger och att den inle ställs inför en omdiskuterad uppgift att på diktat från regeringen föreslå ett återinförande av karensdagar inom sjukförsäkringen. Motionärerna pekar också på en rad problem som enligl deras mening skulle följa med ett sjuklönesystem. Genom all arbetsgivaren får en konlrollapparal kan trycket på anställda som har problem med hälsan öka och en hårdare sortering bland arbetssökande bli följden. Motionärerna menar också all de administrativa vinsterna är tveksamma och att ett sjuklönesystem bl. a. medför särskilda problem för arbetsgivare med få anställda. Motionärerna begär att riksdagen ger regeringen till känna vad de anfört om inriktningen av arbetet och tidsförhållandena för sjukpenningkommitlén.
Lars Werner m.fl. anser i motion 103 all det mol bakgrund av det resonemang som förts i propositionen om införande av en sjuklöneperiod inom sjukförsäkringen finns anledning för riksdagen alt uttala all administrationen av sjukpenningersättningen även framgent bör skötas av försäkringskassan under hela den försäkrades sjukperiod.
Utskottet delar socialministerns uppfattning alt del med hänsyn lill det ekonomiska lägel är nödvändigt att snarast få fram underlag för bedömning av om sjukförsäkringens kostnader kan minskas och administrationen förenklas. I propositionen och även i de tilläggsdirektiv som sjukpenningkommittén numera erhållit har särskilt framhållits att det kan finnas behov av särskilda åtgärder för att förhindra all vissa handikappade och andra personer med svag hälsa uteslängs från anställning p.g.a. risken att de kommer all medföra högre sjuklönekostnader. Angelägenheten av att kommittén uppmärksammar behovet av särskilda åtgärder för att eliminera vissa ogynnsamma effekter som kan uppkomma för förelag med ett fåtal anställda vid införandel av ett sjuklönesystem har också underslrukits. Likaså har angivits all en utgångspunkt för kostnadsbesparingen inom systemet skall vara att besparingarna skall påverka olika grupper på i princip likartal säll. Den kritik som framförts i motion 75 saknar därför enligl utskoltels mening grund och utskottet avstyrker bifall till nämnda motion såvitt avser yrkande 7 ävensom till yrkande 9 i motion 103.
SfU 1980/81:14 33
5.4 Utskottets hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande sjukpenningkommitténs arbete
att riksdagen avslår motion 1980/81:75 yrkande 7,
2. beträffande administrationen av
sjukpenningförsäkringen
att riksdagen avslår motion 1980/81: 103 yrkande 9.
6 Enhetlig ersättningsnivå inom tandvårdsförsäkringen
(Bil. 4, p. 5 i prop.)
6.1 Propositionen
I propositionen förordar socialministern alt reglerna för kostnadsfördelningen i tandvårdstaxan (1973:638) fr.o.m. den 1 januari 1981 ändras så, att kostnader för ädla metaller och annat material, som används i tandlekniskt arbete, fördelas mellan patienten och försäkringen på samma sätt som övriga kostnader enligl tandvårdstaxan.
6.2 Yrkandena
Motionerna I motion 1980/81:75 av Sven Aspling m.fl. (s) hemställs alt riksdagen 9. beslutar som sin mening ge regeringen lill känna vad i motionen
anförts om ändringar i tandvårdsförsäkringen.
I motion 1980/81: 103 av Lars Werner m.fl. (vpk) föreslås
6. att riksdagen uttalar att förändringar av tandvårdstaxan (1973:638) så
som förordas i propositionen ej bör ske.
6.3 Utskottet
Tandvårdsförsäkringen ersätter den försäkrades kostnader för tandvård enligl den av regeringen utfärdade tandvårdstaxan med 50% av arvodet för vården upp till 2 500 kr. och med 75 % av arvodet över detta belopp. Vidare ersätts hela kostnaden för ädla metaller och annat material som används i tandlekniskt arbete och som finns upptaget på en av riksförsäkringsverket utfärdad prislista.
Förslaget i propositionen innebär alt försäkringen i fortsättningen kommer att svara för 50 % av samtliga tandvårdskostnader upp lill 2 500 kr. och för 75% av de kostnader som överstiger detta belopp. Ändringen beräknas medföra en minskning av försäkringens kostnader med 150 milj. kr. per år.
Motionärerna i motion 75 av Sven Aspling m. fl. anför alt de kan acceptera förslaget om en sänkt ersättningsnivå för ädla metaller m. m. endast 3 Riksdagen 1980/81. II saml. Nr 14
SfU 1980/81:14 34
under förutsättning att arvodel för förebyggande tandvård ersätts med 75 % i enlighet med vad som var fallet före den I juli i år. En återgång till en ersättningsnivå om 75% för förebyggande vård kan enligt motionärerna beräknas kosta ca 50 milj.kr. per år.
Lars Werner m.fl. anför i motion 103 att regeringens förslag kraftigt fördyrar tandvårdsbehandlingen för patienterna. Motionärerna motsätter sig att förslaget genomförs.
Utskottet, som tidigare i år (se SfU 1979/80: 14) godtagit alt nivån för ersättning för förebyggande vård sänktes från 75 % till 50% när arvodet för tandvård inte överstiger 2500 kr., har ingen erinran mot att en enhetlig ersättningsnivå genomförs för samtliga landvårdskoslnader. Utskottet avstyrker följaktligen bifall lill motionerna 75, yrkande 9 och 103, yrkande 6.
6.4 Utskottets hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande ersättning för förebyggande tandvård att riksdagen avslår motion 1980/81:75 yrkande 9,
2. beträffande ändringar i tandvårdstaxan
att riksdagen avslår motion 1980/81: 103 yrkande 6.
7 Ändrade karensbelopp för ersättning vid sjukresor
(Bil. 4, p.6 i prop.)
7.1 Propositionen
I propositionen förordar socialministern att sjukreseförordningens ersättningsbestämmelser ändras såvitt avser den försäkrades kostnader för sjukresor m. m.
7.2 Yrkandena
Motionerna I motion 1980/81:75 av Sven Aspling m. fl. (s) hemställs att riksdagen 8. beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad i motionen
anförts om ändrade karensbelopp för ersättning vid sjukresor. I motion 1980/81:103 av Lars Werner m.fl. (vpk) föreslås 7. att riksdagen uttalar att förändringar av sjukreseförordningen så som
förordas i propositionen ej bör ske.
7.3 Utskottet
I samband med ersättningsberättigad läkarvård, sjukhusvård och sjukvårdande behandling utgår resekostnadsersältning till patienten från sjuk-
SfU 1980/81:14 35
försäkringen i den mån resekostnaderna vid varje besök överstiger 13 kr. Vid landvård och rådgivning i födelsekontrollerande syfte utgår ersättning för resekostnader över 21 kr.
De närmare bestämmelserna om resekostnadsersättning finns intagna i sjukreseförordningen (1975:964). Bestämmelserna kompletteras av närmare föreskrifter som utfärdats av riksförsäkringsverket för verkställighet av förordningen.
I propositionen framhåller socialministern alt administrationskostnaderna för utbetalning av sjukreseersättningar år 1979 uppgick till ca 50 milj. kr. eller 16% av utbetalt belopp. Hon anser att en höjning av nuvarande belopp är motiverad bl. a. för att minska antalet ersättningsfall. Karensbeloppen föreslås därför höjda fr. o. m. den 1 januari 1981 fill 30 kr. vid resor i anledning av sjukvård och till 38 kr. vid resor i anledning av tandvård och preventivmedelsrådgivning. Den föreslagna höjningen av karensbeloppen beräknas minska försäkringens kostnader med ca 70 milj. kr./år räknat i 1979 års kostnadsnivå.
Sven Aspling m. fl. vill i motion 75 begränsa höjningarna av karensbeloppen till 20 resp. 30 kr., vilket skulle medföra en besparing på ca 35 milj. kr. Motionärerna menar att det visserligen är angeläget att man förenklar nuvarande system men att man i avvaktan på resuhatet av sjukreseutredningens (S 1979:09) arbete inte bör avlägsna sig från det grundläggande syftet med försäkringen i denna del.
Lars Werner m.fl. motsätter sig i motion 103 alt karensbeloppen höjs.
Utskottet biträder de i propositionen föreslagna höjningarna av karensbeloppen i sjukreseförordningen och avstyrker bifall lill motionerna 75, yrkande 8 och 103, yrkande 7.
7.4 Utskottets hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande oförändrade karensbelopp
inom sjukreseförord
ningen
att riksdagen avslår motion 1980/81:103 yrkande 7,
2. beträffande höjningar av karensbeloppen inom
sjukreseförord
ningen
att riksdagen avslår motion 1980/81:75 yrkande 8.
8 Patientavgifter vid läkemedelsinköp och sjukvård
(B/7. 4,p.7 och 8 i prop.)
8.1 Yrkandena
Propositionen
Regeringen föreslår riksdagen att anta följande förslag till lag om ändring i lagen (1954:519) om kostnadsfria och prisnedsatta läkemedel m. m.
SfU 1980/81:14 36
Förslag till
Lag om ändring i lagen (1954:519) om kostnadsfria och prisnedsatta läkemedel m. m.
Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1954:519) om kostnadsfria och prisnedsalla läkemedel m. m. skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
3§'
I annat fall än vad som avses i 2 § I annat fall än vad som avses i 2 §
första
stycket äger vid sjukdom den första stycket äger vid sjukdom den
som är omfattad av sjukförsäkring som är omfattad av sjukförsäkring
enligl lagen om allmän försäkring enligt lagen om allmän försäkring
eller här i riket är i allmän eller en- eller här i riket är i allmän eller en
skild tjänst vid inköp av läkemedel skild tjänst vid inköp av läkemedel
åtnjuta nedsättning av fastställt pris åtnjuta nedsättning av fastställt pris
för samtidigt förskrivna och inköp- för samtidigt förskrivna och inköp
ta läkemedel med hälften av det be- ta läkemedel med hälften av del be
lopp varmed priset överstiger tio lopp varmed priset överstiger tjugo
kronor och hela det belopp varmed kronor och hela det belopp varmed
priset överstiger fyrtio kronor. Är priset överstiger sextio kronor. Är
förskrivning avsedd all expedieras förskrivning avsedd all expedieras
mer än en gång, skall nedsätlningen mer än en gång, skall nedsätlningen
hänföra sig till varje avsett expedi- hänföra sig till varje avsett expedi-
tionslillfälle. lionslillfälle.
Bestämmelserna i första stycket äga motsvarande tillämpning på skyddsläkemedel som i annat fall än som avses i 2 § andra stycket för-skrives till havande eller ammande kvinna eller barn som omfattas av sjukförsäkring enligt lagen om allmän försäkring.
Vad nu sagts om den som är omfattad av sjukförsäkring enligt lagen om allmän försäkring skall beträffande försäkrad, som är bosalt utom riket, gälla allenast för tid varunder han vistas härstädes.
Från prisnedsättning enligt denna paragraf äger regeringen undantaga visst läkemedel eller viss grupp av läkemedel som i första stycket avses.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.
Motionen I motion 1980/81:103 av Lars Werner m.fl. (vpk) föreslås 5. att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag lill lag om ändring i lagen (1954:519) om kostnadsfria och prisnedsalla läkemedel m. m.,
8. att riksdagen uttalar att en höjning av patientavgifterna inom sjukvården så som förordas i propositionen ej bör ske.
8.2 Utskottet
Enligt lagen (1954:519) om kostnadsfria och prisnedsatta läkemedel m.m. erhålls vid sjukdom läkemedel som har ordinerats av läkare eller tandläkare kostnadsfritt eller lill nedsatt pris.
' Senaste lydelse 1977:526.
SfU 1980/81:14 37
Kostnadsfria läkemedel finns angivna i en särskild förteckning och används vid behandling av vissa långvariga och allvarliga sjukdomar. För prisnedsatta läkemedel gäller alt prisnedsättning görs med hälften av det belopp som överstiger 10 kr. och med hela kostnaden som överstiger 40 kr. Högsta kostnaden för varje inköp blir således 25 kr.
Förutom läkemedel omfattas också specialdeslinerade livsmedel som förskrivs av läkare vid vissa sjukdoms- och brisltillständ och inköps pä apotek till barn under 16 år och skyddsläkemedel som förskrivs lill havande eller ammande kvinnor av bestämmelserna om prisnedsättning.
I propositionen anför socialministern att en höjning av patientavgifterna vid läkemedelsinköp, vilkas nuvarande nivå gäller sedan den I januari 1978, är motiverade bl. a. med hänsyn lill den allmänna prisutvecklingen. Fr. o.m. den 1 januari 1981 bör därför prisnedsättning göras med hälften av det belopp som överstiger 20 kr. och med hela del belopp som överstiger 60 kr. Den högsta avgiften vid ett läkemedelsinköp blir därmed 40 kr. Motsvarande höjning bör göras även för de specialdeslinerade livsmedel som inköps lill barn under 16 års ålder och för skyddsläkemedel som förskrivs till havande eller ammande kvinnor. De höjda patientavgifterna beräknas minska sjukförsäkringens kostnader med ca 250 milj. kr. om året.
I anslutning till förslaget om höjda läkemedelsavgifter berörs i propositionen även andra frågor om patientavgifter. Sålunda erinras om all frågan om patientavgifter i den öppna vården kommer all behandlas i samband med de förestående överläggningarna mellan företrädare för socialdepartementet och landstingsförbundet om sjukförsäkringens ersättningar till sjukvårdshuvudmännen efter år 1981. De föreslagna höjningarna av patientavgifterna vid läkemedelsinköp bör därvid, framhåller socialministern, vara vägledande för justeringen av patientavgifterna i den öppna vården. Även frågan om vårdavgifier vid långtidsvård kommer att tas upp vid överläggningarna.
Enligt beslut vid 1978/79 års riksmöte (prop. 1978/79:177, SfU 1978/ 79:22, rskr 338) kommer patientavgiften vid offentlig öppen värd att höjas från 20 lill 25 kr. fr. o. m. den 1 januari 1981. I inledningen lill den förevarande propositionen 1980/81:20 uttalar statsministern all de höjda avgifterna vid läkarbesök och medicinultag skall kombineras med ett samtidigt införande av högkostnadsskydd för de mest utsatta grupperna.
Den av socialministern i proposition 20 förutskickade propositionen om utbyggt skydd mot höga sjukvårds- och läkemedelskostnader (prop. 1980/ 81:73) har nyligen lagts på riksdagens bord. Förslaget innebär att en person som betalat avgift för 15 läkemedelsinköp eller besök hos läkare m.fl. blir befriad från kostnader för ytteriigare läkemedel och värdbesök. Befrielsen skall gälla under en lolvmånadersperiod räknat från första inköpet eller besöket. För barn i samma familj föreslås ett gemensamt kostnadslak. Den nuvarande kostnadsfriheten för läkemedel vid vissa sjukdomar kommer att behållas. Enligt förslaget skall de nya reglerna träda i kraft den Ijuli 1981.
SfU 1980/81:14 38
Lars Werner m.fl. yrkar i motion 103 avslag på förslaget om höjda läkemedelskostnader. Motionärerna avvisar också en höjning av patientavgifterna inom sjukvården. De pekar på att de stora sjukvårdskonsumenterna är äldre, handikappade och barnfamiljer, som således kommer alt få bära huvudbördan av de 500 milj. kr. som beräknas inbesparade genom höjda vård- och läkemedelskostnader.
Utskottet vill understryka att förslagen om höjda patientavgifter har sin bakgrund i nödvändigheten av aU strama åt utgifterna i budgeten. Såsom framhåUs i propositionen har en huvudpunkt i spararbetet varit att se till alt de mest utsatta grupperna skyddas. Så kommer också att bli fallet vid ett genomförande av det högkostnadsskydd som föreslagits i proposition 1980/ 81:73 och som är särskilt generöst utformat för barnfamiljerna. Utskottet vill också erinra om del ytterligare skydd mot höga kostnader för sjukdom och handikapp som handikappersättningen utgör.
Med det anförda biträder utskottet förslaget om höjda läkemedelskostnader och avstyrker bifall till motion 103, yrkandena 5 och 8.
8.3 Utskottets hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande höjning av
patientavgiften vid läkemedelsinköp
m.m.
att riksdagen med bifall till propositionen i motsvarande del och med avslag på motion 1980/81: 103 yrkande 5 antar det i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1954:519) om kostnadsfria och prisnedsalla läkemedel m. m.,
2. beträffande höjning av
patientavgifterna vid sjukvård
att riksdagen avslår motion 1980/81:103 yrkande 8.
9 Överföring till statsbudgeten av besparingar inom socialförsäkringen
(Bil. 4, p. 9 i prop.)
9.1 Yrkandena
Propositionen
Regeringen föreslår riksdagen att anta följande förslag tiU lag om ändring i lagen (1962: 381) om allmän försäkring.
Förslag till
Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring
Härigenom föreskrivs att 19 kap. 4 och 4 a §§ lagen (1962:381) om allmän försäkring' skall ha nedan angivna lydelse.
' Lagen omtryckt 1977:630.
SfU 1980/81:14
39
Nuvarande lydelse
19
4
Avgift till sjukförsäkringen enligt
1 § eller sjukförsäkringsavgift enligt
2 § skall utgå med tio och sex tiondels procent av del belopp, vara avgiften skall beräknas. För försäkrad som på grund av undanlagande enligt 11 kap. 7 § ej omfattas av sjukpenningförsäkringen eller för vilken försäkringen enligt 3 kap. 11 § gäller med karenstid, beräknas dock avgift enligt 2 § efter den lägre procentsats som regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, myndighet fastställer med hänsyn till den inverkan undanlagandel eller karenstiden bedömes få på försäkringens utgifter. Influtna avgifter fördelas mellan de allmänna försäkringskassorna till täckande av deras utgifter under året för sjukförsäkringsförmåner, inberäknat de kostnader enligt lagen (1974:525) om ersättning för viss födelsekontrollerande verksamhet m. m., som åvila kassorna, saml för förvaltning, till den del utgifterna icke läckas av statsbidrag enligt 7 §. Influtna avgifter skola även täcka de kostnader som under året uppkommit för den allmänna försäkringen för förmåner enligt lagen (1954:519) om kostnadsfria och prisnedsalla läkemedel m. m., samt för centrala studiestödsnämnden i anledning av att ålerbelalningspliktiga studiemedel, som belöpa på studerandes sjukperiod, enligt sludieslödslagen (1973:349) icke skola återbetalas, till den del kostnaderna icke skola täckas med statliga medel enligt 7 § andra stycket. För reglering av över- och underskott skall finnas en fond, benämnd allmänna sjukförsäkringsfonden. Regeringen fastställer grunderna för överförandet av medel till och från fonden.
Föreslagen lydelse kap.
2
Avgift till sjukförsäkringen enligl
1 § eller sjukförsäkringsavgift enligt
2 § skall utgå med tio och fem tiondels procent av det belopp, vara avgiften skall beräknas. För försäkrad som på grund av undanlagande enligt 11 kap. 7 § ej omfattas av sjukpenningförsäkringen eller för vilken försäkringen enligl 3 kap. 11 § gäller med karenstid, beräknas dock avgift enligt 2 § efter den lägre procentsats som regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, myndighet fastställer med hänsyn till den inverkan undantagandet eller karenstiden bedömes få på försäkringens utgifter. Influtna avgifter fördelas mellan de allmänna försäkringskassorna lill läckande av deras utgifter under året för sjukförsäkringsförmåner, inberäknat de kostnader enligl lagen (1974:525) om ersällning för viss födelsekontrollerande verksamhet m. m., som åvila kassorna, saml för förvaUning, lill den del utgifterna icke täckas av statsbidrag enhgt 7 §. Influtna avgifter skola även läcka de kostnader som under året uppkommit för den allmänna försäkringen för förmåner enligt lagen (1954:519) om kostnadsfria och .prisnedsalla läkemedel m. m., samt för centrala slu-diestödsnämnden i anledning av alt ålerbelalningspliktiga studiemedel, som belöpa på studerandes sjukperiod, enligl sludieslödslagen (1973:349) icke skola återbetalas, till den del kostnaderna icke skola täckas med statliga medel enligt 7 § andra stycket. För reglering av över- och underskott skall finnas en fond, benämnd allmänna sjukförsäkringsfonden. Regeringen fastställer grunderna för överförandet av medel lill och från fonden.
Senaste lydelse 1979: 1134.
SfU 1980/81:14 40
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
I fråga om sjöman som avses i I § I mom. första stycket lagen (1958: 295) om sjömansskatt beräknas avgiften lill sjukförsäkringen enligl procenlsals som regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, myndighet fastställer. Procentsatsen skall för visst år utgöra bestämd andel av den i första stycket angivna procentsatsen. Nämnda andel skall svara mol förhållandel mellan antalet svenska sjömän och hela antalet sjömän på svenska handelsfartyg i medeltal för den 31 oktober under de tre år, som närmast föregått del år då procentsatsen fastställes. Hänsyn läges härvid ej till fartyg med en bruttodräklighel understigande trehundra registerlon. Procentsatsen beräknas med två decimaler.
4 aS
Avgift lill folkpensioneringen en- Avgift
lill folkpensioneringen en
ligt I eller 3 § skall utgå med åtta ligt
I eller 3 § skall utgå med åtta
och tre tiondels procent av det be- och
fyra tiondels procent av det be
lopp, på vilket avgiften skall beräk- lopp,
på vilket avgiften skall beräk
nas. I fråga om sjöman som avses i nas.
I fråga om sjöman som avses i
I § I mom. första stycket lagen I § I mom.
första stycket lagen
(1958: 295) om sjömansskatt beräk- (1958:
295) om sjömansskatt beräk
nas dock avgiften efter den lägre nas
dock avgiften efter den lägre
procentsals som regeringen eller, procenlsals
som regeringen eller,
efter regeringens bemyndigande, efter
regeringens bemyndigande,
myndighet fastställer med motsva- myndighet
fastställer med motsva
rande tillämpning av 4 § andra rande
tillämpning av 4 § andra
stycket. Avgifterna tillföras staten. stycket.
Avgifterna tillföras staten.
Denna lag träder i kraft den I januari 1981. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om avgift som belöper pä tid före ikraftträdandet.
Motion
I motion 1980/81: 103 av Lars Werner m.fl. (vpk) föreslås
4. all riksdagen beslutar avslå regeringens förslag till lag om ändring i
lagen (1962: 381) om allmän försäkring, 19 kap. 4 och 4 a§§.
9.2 Utskottet
Sjukförsäkringen finansieras med socialförsäkringsavgifter lill 85 % och med statsbidrag lill 15 %. Socialförsäkringsavgiften lill sjukförsäkringen utgår f.n. med 10,6% av avgiftsunderiaget. Även folkpensioneringen finansieras med socialförsäkringsavgifier och statsbidrag. Avgiften ulgör
8.3 %
av avgiftsunderlaget. De influtna avgiftsmedlen tillförs statsbudgeten
som bidrag lill folkpensionskoslnader. F. n. finansieras ca 73 % av folkpen-
sionskoslnaderna med avgifter.
I propositionen förordas all socialförsäkringsavgiften till sjukförsäkringen sänks fr. o. m. den I januari 1981 lill 10,5% samtidigt som socialförsäkringsavgiften till folkpensioneringen höjs till 8,4%. Ändringarna är föranledda av att de förordade kostnadsbesparingarna inom sjukförsäkringen i sin helhet ansetts böra tillföras statsbudgeten.
SfU 1980/81:14 41
I motion 103 av Lars Werner m.fl. avstyrks förslaget med hänsyn till att motionärerna motsatt sig besparingar inom sjukförsäkringens område.
Utskottet biträder propositionens förslag och avstyrker bifall lill motion 103, yrkande 4.
9.3 Utskottets hemställan
Utskottet hemställer
beträffande överföring till statsbudgeten av besparingar inom socialförsäkringen
att riksdagen med bifall lill propositionen i motsvarande del och med avslag på motion 1980/81:103 yrkande 4, antar del i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring.
Slockholm den 4 december 1980
På socialförsäkringsulskottets vägnar
SVEN ASPLING
Närvarande: Sven Aspling (s), Maj Pehrsson (c), Helge Karlsson (s), Margareta Andrén (fp), Doris Håvik (s), Allan Åkerlind (m), Börje Nilsson (s), Gösta Andersson (c), Ralf Lindström (s), Gullan Lindblad (m), Lars-Åke Larsson (s), Elis Andersson (c), Martin Segerstedt (s), Arne Lindberg (c) och Görel Bohlin (m).
10 Reservationer
Sven Aspling, Helge Karlsson, Doris Håvik, Börje Nilsson, Ralf Lindström, Lars-Åke Larsson och Martin Segerstedt (alla s) har avgelt sju reservationer lill belänkandet.
10.1 Ändring av beräkningsunderlaget för basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring
Reservanterna anser
dels att utskottets yttrande under 2.6 (s. 15 fO bort ha följande lydelse:
2.6 Utskottet
Såvitt gäller regeringens handläggning av förslaget får utskottet inledningsvis anföra följande.
Såsom framhålls i den socialdemokratiska motionen 71 måste vissa grundläggande krav vara uppfyllda när riksdagen föreläggs en proposition av regeringen.
SfU 1980/81:14 42
Förslagen skall vara klart och tydligt redovisade till innebörd och konsekvenser. Det skall vara möjligt för riksdagen - liksom för den intresserade allmänheten - att bedöma del sakliga innehållet. Kostnadsberäkningar måste redovisas så att de kan härledas och följas. Det är särskilt vikligl alt dessa krav är uppfyllda när det gäller regeringsförslag som förs fram i en proposition som inte tidigare har varit föremål för ulredning och remissbehandling.
Regeringens förslag till ändring av principerna för beräkning av basbelopp redovisas i propositionen på flera ställen. Den mest utförliga redovisningen görs i bilaga 6, Ekonomidepartementel, där förslaget ägnas tre (!) sidor. På övriga ställen i propositionen görs endast sammanfattningar av förslaget och hänvisningar till den nu nämnda bilagan.
Utskottet konstaterar för det första all redovisningen av förslaget som sådant är oklart utformad. Statsministern påslår sålunda att del skulle vara "oljeprisstegringar och höjda indirekta skatter" som inte längre skall ingå i värdesäkringen. Såsom framgår ovan av redovisningen av lagförslaget i socialdepartementels förevarande bilaga lill propositionen är emellertid effekterna betydligt vidare. Vid beräkningen skall nämligen i fortsättningen bortses från indirekta skatter, tullar och avgifter men tillägg göras för subventioner. Dessutom skall vid beräkningen bortses från direkt inverkan på prisläget av ändrade energipriser (dvs. Qärrvärme, eldningsolja, hushållsgas, elström och bensin).
För det andra är den närmare konstruktionen av del nya basbeloppet inte särskilt tydligt redovisad. Av propositionen framgår all regeringen anser att oljeprishöjningarna är kostnader som hela samhället måste vara med och bära och som vi inte kan kompensera oss för. Förslaget om ändrad basbeloppsberäkning innebär emellertid alt även om energipriserna på sikt skulle stiga långsammare än övriga priser — vilket i och för sig skulle vara en för den svenska ekonomin och utrikeshandeln mycket gynnsam ulveckling - så kommer någon kompensation inte all ges ens i deUa fall.
För det tredje tycks regeringen inte ha haft klart för sig vilka effekter den föreslagna ändringen av basbeloppet får. I propositionen anför ekonomiministern att förslaget "torde ... i första hand påverka folkpensioner, ATP-pensioner, delpensioner, studiemedel och bidragsförskott". Därutöver, anger ekonomiministern, påverkas en del mera begränsade utgiftsområden. Utskottet får erinra om alt det i regeringskansliet finns två dalaregister från vilka det är möjligt att inhämta information om vilka lagar och förordningar som kan beröras av förslaget. Utskottet kan vidare erinra om att, förutom de ca 40 författningar som administreras av riksförsäkringsverket och försäkringskassorna, berörs bl. a. bestämmelser i så pass central lagstiftning som giftermålsbalken, föräldrabalken, rättegångsbalken, konkurslagen, lagen om arvsskatt och gåvoskatl, uppbördslagen, rättshjälpslagen, lagen om statlig lönegaranti vid konkurs, bokföringslagen.
SfU 1980/81:14 43
trafikskadelagen och brottsskadelagen. Underlåtenheten i propositionen att ens nämna bl. a. dessa författningar tyder enligl ulskotlels uppfattning på att regeringen inte har haft ens en elementär kunskap om vilka effekter förslaget kan medföra. Till detta skall läggas all regeringen över huvud taget inte anger att basbeloppet har fått en vidsträckt användning utanför lagsliftningsområdet, bl. a. i avtal mellan arbetsmarknadens parter om tilläggsförmåner till den allmänna försäkringen och i andra försäkringsavtal.
Socialförsäkringsutskottet har funnit skäl föreligga alt inhämta yttranden över förslaget från - förutom riksdagens finansutskott, skalleulskolt och lagutskott - riksförsäkringsverket, statistiska centralbyrån, SAF, LO, TCO och SACO/SR. Det kan nämnas alt LO i sitt yttrande anför att del är LO veterligt första gången som organisationen har fått en proposition på remiss men att utskottets behov av ett kompletterande underlag utöver regeringsförslaget framstår som uppenbart sedan LO tagit del av de olika delar i propositionen som behandlar del aktuella förslaget.
Socialförsäkringsutskotlet kan instämma i det omdöme om regeringens presentation av förslaget som framförs av de socialdemokratiska ledamöterna i finansutskottet i en avvikande mening till nämnda utskotts remissyttrande. Där anförs bl. a. att del sätt på vilket regeringen har presenterat förslaget saknar motstycke och all del är ett ullryck för nonchalans mol den lagstiftande församlingen och medborgarna. Vidare anges att förslaget faller helt utanför den praxis i arbetsfördelning som hittills har rått mellan den exekutiva och den lagstiftande maklen. Beslutsunderlaget skall, framhålls det, tillhandahållas av regeringen; något som inle föreligger i det här fallet. Det ifrågasätts vidare med hänvisning till regeringsformen om inle förslaget är grundlagsstridigt. Regeringens agerande och presentation av förslaget vittnar sammanfattningsvis inte bara om en nonchalans utan även om en inkompetent handläggning inom regeringskansliet.
I propositionen anförs som ett motiv för att ändra basbeloppsberäkningen att pensionärskollektivels inkomster har ökat myckel kraftigt. Del anges att medan de totala reallönerna efter skatt för hela löntagarkollektivet har ökat med 8% sedan år 1973 har motsvarande ökning för pensionärskollektivet uppgått till 50%. Del antyds i propositionen all en urholkning av pensionsförmånerna skulle skapa större rättvisa mellan löntagare och pensionärer. Utskottet anser, liksom de socialdemokratiska ledamöterna i finansutskottet, att beskrivningen i propositionen är direkt vilseledande. Såsom framhålls i den avvikande meningen förklaras pensionärskollektivets inkomstökning till den helt övervägande delen av att antalet pensionärer ökat mycket kraftigt, bl. a. beroende på sänkt pensionsålder och delpensionsreformen. Dessutom har antalet ATP-pensionärer med högre inkomster blivit fler, vilket drar upp medelinkomsten. Med undantag för de pensionärer som har fått höjda pensionstillskott har standardökningen uteblivit för den enskilde pensionären.
SfU 1980/81:14 44
Från regeringens sida söker man nu göra gällande alt de höjningar av pensionstillskotten som efter tidigare riksdagsbeslut föreslår den 1 juli 1981, liksom de beslut i frågan som kan komma, skulle vara ett motiv för all urholka värdesäkringen. Delta är emellertid, som framhålls i motion 75, en sammanblandning av syftet med resp. åtgärd. Genom reglerna om värdesäkring enligt nuvarande metod skall pensionärerna - såväl folkpensionärer som ATP-pensionärer - - vara förvissade om att deras reella köpkraft behålls även om priserna stiger. Genom pensionslillskotlen avses de som har folkpension med låg eller ingen ATP få en ökad köpkraft. Syftet med pensionslillskotlen har däremot aldrig angetts vara att de skall utgöra en kompensation för en urholkad värdebeständighet.
Utskottet vill påminna om all den borgerliga regeringen hösten 1976 deklarerade att "de garantier som getts om värdesäkring av pensionerna infrias". Året därpå angavs i regeringsdeklarationen all "pensionärerna får genom höjda pensioner kompensation för prishöjningarna". Efter del senaste valet utlovades alt "de löften som har givits till pensionärerna i fråga om värdesäkring av folkpensioner ... skall hållas", något som så sent som den 9 juni i år upprepades av statsministern i riksdagen.
Som framgår ovan hänvisas i propositionen - som ett annat motiv för all ändra basbeloppsberäkningen - lill oljeprishöjningarna, vilka anges ha innjburit en inkomstminskning för hela samhället som den svenska ekonomin och de svenska hushållen inte kan kompensera sig för. Oljeprishöjningarna har lett lill att det s.k. bytesförhållandet, dvs. relationen mellan export- och importpriser, har försämrats. Den av regeringen i propositionen valda tekniska konstruktionen för beräkning av basbeloppet i fortsättningen innebär emellertid, som anförs i den avvikande meningen till finansutskottels yttrande, alt även oljeprishöjningar som är lägre än höjningarna på andra varor medför en standardsänkning för dem med basbeloppsanknutna förmåner. En logisk konsekvens av resonemanget i propositionen skulle ha varit att oljepriserna helt lyftes ur indexen. Misstanken all regeringens främsta avsikt har varit att sänka bl. a. pensionärernas standard förstärks av att det enligt förslaget inle heller skall utgå kompensation för höjda priser på elström och hushällsgas.
En annan anmärkningsvärd omständighet när det gäller den lekniska konstruktionen av del föreslagna basbeloppet är all del av redovisningen i propositionen inte framgår om de vikter med vilka energislagen skall ingå i den nya indexen fortsättningsvis skall hänföra sig till konsumtionsvärdel i oktober 1980 eller om de skall förändras i takt med konsumtionsvärdel från ett år till nästa i enlighel med de principer som f n. tillämpas i konsumentprisindex och netloprisindex. Denna oklarhet har påtalats av statistiska centralbyrån (SCB) i remissyttrandet till utskottet. SCB har därför fåll förutsätta att vägledning i frågor av detta slag - vars lösningar kräver värderingar utifrån andra än rent statistiska utgångspunkter - ges av regeringen i de föreskrifler som regeringen enligl lagtexten tydligen har för
SfU 1980/81:14 . 45
avsikt att utfärda. SCB redovisar i sitt yttrande skillnaden i utfall mellan de två nämnda beräkningssällen. I yttrandet framhåller SCB också all det i vissa fall kan uppstå svårigheter att tolka och tillämpa principerna för netloprisindex, som enligl förslaget i propositionen skall ligga till grund för beräkningen, när del gäller införandel av nya avgifter och subventioner. SCB finner det därför önskvärt all regeringen i vissa fall ger kompletterande direktiv för alt undvika tolkningstvisler. Såväl SCB som SACO/SR i sitt yttrande påtalar svårigheterna för allmänheten att följa beräkningarna och riskerna för sammanblandning mellan olika index och basbelopp. SCB förutsätter, mot bakgrund av att basbeloppet enligt nuvarande riktlinjer av avlalsslulande parter bestäms gälla även i fortsättningen, att båda slagen av basbelopp kan behöva ges officiell status och få lov att publiceras parallellt.
När del gäller verkningarna av förslaget inom socialförsäkringsområdet får ulskollel framhålla följande.
Som framgår ovan finns ca 40 författningar enligt vilka basbeloppet har betydelse vid fastställande eller beräkning av förmåner som administreras av riksförsäkringsverket och försäkringskassorna. Av dessa kan i första hand nämnas lagen om allmän försäkring, lagen om arbelsskadeförsäkring och lagen om yrkesskadeförsäkring, lagarna om delpensionsförsäkring, lagen om bidragsförskott, lagen om ändring av vissa underhållsbidrag, lagen om pensionstillskott, lagen om hustrutiliägg och kommunall bostadstillägg till folkpension, lagen om värdesäkring av livräntor, lagen om uppräkning av yrkesskadelivräntor m.m., lagen om ändring av skadeståndslivråntor, lagen om statligt personskadeskydd, sludieslödslagen och kommunalskaltelagen.
Av riksförsäkringsverkets remissyttrande framgår bl. a. att av de 1 378000 ålderspensionärerna och 290000 förtidspensionärerna som i oktober i år uppbar folkpension får 786000 resp. 209000 också pension från ATP. Pensionstillskott utgick vid samma tid till 940000 pensionärer. Bidragsförskott utgick lill 113000 förmånstagare, barnpension från folkpensioneringen lill 41 000 och från ATP till ungefär lika många. Handikappersättning utgick till 9000 personer, barnlillägg till 32000 och vårdbidrag till 12000, totalt 53000 personer. Handikappersättning, som utgår jämsides med annan förmån, uppbars av ca 30000 personer. Antalet studiemedelsla-gare uppgår till ca 130000.
Såsom riksförsäkringsverket konstaterar i sitt remissyttrande leder den föreslagna ändrade basbeloppsberäkningen lill att förmånerna inom socialförsäkringssystemet inle blir värdesäkrade fullt ut. Som framhålls i yttrandet betyder detta alt löpande förmåner successivt blir mindre värda samtidigt som ingångsvärdena blir förändrade. Exempelvis får, nämner verket, en nybeviljad ålderspension från folkpensioneringen, som f. n. uppgår lill 95% av basbeloppet för ensamstående, allt lägre köpkraft allteftersom åren går. Delta gäller alla basbeloppsanknutna förmåner. Verket pekar
SfU 1980/81:14 46
vidare på alt i de fall då basbeloppet används för all fastställa den övre gränsen för de inkomster som skall beaktas inom ett visst förmånssystem - t. ex. inom ATP, sjukpenning, föräldrapenning, arbetsskadeersäUning och delpension - så blir effekten av en långsammare basbeloppsutveckling att den maximala ersättningens storlek relativt sett sänks. På sikt uppnår således allt fler personer gränsen för den högsta ersättningen och detta sker snabbare med den nya indexen som beräkningsunderlag. Enligt riksförsäkringsverket står det klart alt den föreslagna ändringen av sättet all beräkna basbeloppet på lång sikt kan komma att förändra socialförsäkringens innehåll i basala avseenden.
I den avvikande meningen till finansutskottets yttrande redovisas följande beräkningar av effekterna.
Antar man att energipriserna och nettopriserna kommer att utvecklas i samma takt som konsumentpriserna de närmaste åren kommer det justerade indexvärdet, beräknat med nuvarande vikt för energikonsumtionen, alt öka med 90% av prisökningen enligt konsumentprisindex. Del betyder vid en antagen ökning av konsumentpriserna om 10% alt det justerade indexvärdet ligger 4,5% lägre efter fem år än indextalel för konsumentprisindex. Efter tio år kan skillnaden beräknas lill knappt 9%.
Om energipriserna ökar med 15% samtidigt som övriga konsumentpriser ökar med 10 %, så kommer konsumentprisindex att öka med 10,5 % per år. Det nya basbeloppet skulle i detta exempel öka med 9% per år. Det innebär att skillnaden mellan det gamla och det nya basbeloppet skulle vara ca 6,5% efter fem är och knappt 13 % efter tio år.
Relationen mellan nettoprisindex och konsumentprisindex kommer att få en avgörande betydelse för hur den nya föreslagna prisindexen kommer att utvecklas. Det framgår av regeringens sparplan att man avser att sänka subventionsgraden i konsumentpriserna. Detta medför att nettopriserna kommer att öka långsammare än konsumentpriserna. Det blir också resultatet om de indirekta skatterna höjs. Antas exempelvis att skillnaden mellan nettopriser och konsumentpriser skulle uppgå till en procentenhet årligen från en antagen konsumentprisökning på 10% så skulle det justerade indextalel efter fem är vara knappt 9 % lägre än motsvarande tal för konsumentprisindex. Efter tio är skulle skillnaden uppgå lill ca 16%. Allt under förutsättning att energipriserna utvecklas i samma takt som konsumentpriserna i övrigt. Skulle relativpriset för energi öka blir skillnaderna än störte.
Om den för pensionärerna ofördelaktiga utvecklingen skulle inträffa att relativpriset på energi stiger samtidigt som de indirekta skatterna ökar och subventionsgraden avtar, kommer urholkningen av pensionsvärdel all ske ännu snabbare. Om energipriserna exempelvis ökar med 15% och övriga konsumentpriser med 10% kommer konsumentprisindex att öka med 10,5%. Den justerade indexen skulle öka med endast 8% om nettopriserna ökar en procentenhet långsammare än övriga konsumentpriser. Skillnaden mellan de båda indexserierna efter 5 är skuUe vara ca 11 % och efter 10 år ca 20%. Andelen energikonsumtion har antagits vara konstant, 10%. Om denna andel skulle öka skulle skillnaden bli ännu större.
I de nu redovisade exemplen har effekten på det justerade prisindexet beräknats. Med olika rimliga anlaganden för energiprisernas, de indirekta
SfU 1980/81:14 47
skatternas och subventionernas utveckling kommer ökningen de närmaste åren enligt den föreslagna indexberäkningen att bli betydligt mindre än enligl konsumentprisindex.
Nuvarande regler inom ATP-systemet är avsedda att ge en pensionär en inkomst som motsvarar sammanlagt ca 65% av inkomsten före pensioneringen. Effekten av regeringens förslag om ändrad basbeloppsberäkning blir en successiv urholkning av kompensationsnivån inom ATP. Riksförsäkringsverket visar i sitt yttrande all en pensionär, som fått pensionen beräknad enligt nuvarande regler och som haft heltidsarbete med relativt genomsnittiig inkomst, på 20 års sikt kan få sitt skydd inom den allmänna pensioneringen sänkt från ca 65% till mellan 45 och 50% av den tidigare inkomsten.
Också för framtida pensionärer kan likartade effekter uppslå. Den som har inkomster i närheten av eller över inkomstlaket inom ATP-systemet (dvs. 7,5 gånger basbeloppet) får en allt mindre del av sin inkomst pensionsgrundande. Enligt riksförsäkringsverkets beräkningar betyder delta att för en person som har inkomster motsvarande inkomsttaket sjunker pensionsbeloppet vid oförändrad reallön så att det vid pensionering efter 20 år motsvarar ca 45 % av den tidigare inkomsten.
Förslaget innebär också att den nedre inkomstgränsen för intjänande av ATP-poäng räknat i fast penningvärde successivt blir lägre än enligt nuvarande regler. Det blir därmed lättare att tillgodoräknas ATP-poäng, vilket, som riksförsäkringsverket har påpekat, kan få direkt betydelse för storieken av en tilläggspension och ev. också påverka rätten till delpension. Pensionspoängen vid samma reala inkomst blir också efter hand allt högre ju lägre basbeloppet blir i förhållande till ett basbelopp beräknat enligt nuvarande regler. Riksförsäkringsverket anför att verkningarna av dessa förskjutningar blir olika för å ena sidan dem som nu uppbär pension eller har kort lid kvar till pensioneringen och å andra sidan dem som i framtiden tjänar in successivt högre pensionspoäng. Under förutsättning alt den inkomsten inte kommer att ligga över den övre gränsen blir den senare gruppen bättre ställd.
Under antagande alt den åriiga skillnaden i utvecklingen av basbeloppet enligt gamla och nya regler uppgår till 2 % har riksförsäkringsverket beräknat att 350000-400000 försäkrade under en tioårsperiod kommer att uppnå maximala pensionspoäng även med oförändrad reallön. Liknande siffror gäller i fråga om den övre gränsen för sjukpenninggrundande inkomst. På samma tioårstid skulle ungefär 50000 personer som nu har inkomster under den nedre gränsen för pensionsgrundande inkomst komma att tillgodoräknas pensionspoäng.
För t. ex. handikappersättningen innebär förslaget också att den nedre gränsen för rätt till ersäUning kommer aU sjunka. Detta kan, som riksförsäkringsverket har påpekat, leda till en betydande vidgning av personkretsen, samtidigt som värdet av varje utgående förmån blir allt lägre.
SfU 1980/81:14 48
Riksförsäkringsverkets beräkningar visar att det reella värdet av en utgående handikappersättning minskar efter fem år med 7,3%, efter tio år med 15,4% och efter 20 år med 30,2%. Delsamma gäller enligl verkel för förtidspension. Av beräkningarna framgår också att kompensalionsnivån inom arbelsskadeförsäkringen på 20 års sikt sjunker från f n. 100% till ca 70%.
I detta sammanhang går det enligt utskottets mening inle alt bortse från den påverkan som förslaget får på bl. a. de olika kompletleringsanord-ningar till den allmänna försäkringen som finns på arbetsmarknaden. Sålunda är bl. a. stats-, kommunal- och landslingsanslällda garanterade en viss procent av sin slutlön i pension. Denna tjänstepension är samordnad med pensionen från den allmänna försäkringen. Samordningen, som är en brultosamordning, innebär alt förmånerna från den allmänna försäkringen utgår fullt ul medan ijänstepensionsförmånerna "fyller på" upp till den garanterade nivån. Genomförs förslaget i propositionen innebär det alt den allmänna försäkringen kommer att svara för en lägre andel av den totala pensionen än enligl nuvarande regler. Stat, kommun och landsting får alltså - om inte avtalen ändras - svara för en större kostnadsandel än f n. och kan få öka sina pensionsåtaganden kraftigt. Detta påverkar givelvis den statliga och kommunala ekonomin. Det strider också mot riksdagens uttalande (FiU 1979/80:25, rskr 287) om alt regeringen bör se till alt ingen proposifion läggs fram utan att eventuella kommunalekonomiska konsekvenser av de framlagda förslagen är ingående analyserade och utförligt redovisade. Från remissyttrandena kan i detta sammanhang framhållas att LO anger att den tydligaste effekten av regeringens förslag är att de privatanställda arbetarna drabbas hårdast, medan TCO anför alt organisationen inle kan acceptera att man försämrar de pensioner som grundas på intjänade inkomster och i stället bygger ut pensionstillskotten, något som missgynnar löntagarna och i stället gynnar bl. a. grupper med lågt laxerade inkomster.
Besparingseffekten av förslaget kan enligl utskottets mening ifrågasättas.
I propositionen har de totala bruttobesparingarna för 1981/82 uppskattats lill 700 ä 800 milj. kr. och nettoeffekten av förslaget lill ca 500 milj. kr. I propositionen betonas också att osäkerheten bakom beräkningarna är mycket stor och i hög grad beroende av vad som kommer alt ske på den internationella oljemarknaden.
Något beräkningsunderlag redovisas inle i propositionen, varför del med ledning av den har varit omöjligt alt bedöma den angivna besparingseffektens skälighet. Riksförsäkringsverket har emellertid i sill yttrande lill utskottet för varje angivet förmånsslag redogjort för konsekvenserna av en basbeloppsbegränsning med i genomsnitt 200 kr. budgetåret 1981/82. Ul-giftsbegränsningen beräknas därvid uppgå till totalt 760-770 milj. kr. under denna period. Riksförsäkringsverket anför i sitt yttrande att på kort
SfU 1980/81:14 49
sikt torde den samlade effekten bli alt kostnaderna minskar, men i det långa loppet är bilden ganska oklar.
Utskottet erinrar om att besparingar inom ATP-systemel och delpensioneringen inle påverkar statsbudgeten eftersom dessa försäkringar i deras helhet är avgiftsfinansierade. Besparingarna inom dessa syslem har av riksförsäkringsverket beräknats lill 310 milj. kr. för budgetåret 1981/82. Nettoeffekten kan antas uppgå till drygt 200 milj. kr., ett belopp som alltså skall dras från ovan angivna 500 milj. kr. Kvar skulle alltså bli en besparing på ca 300 milj. kr.
Företrädare för regeringen har emellertid ställt ut löften om kompensation för de negativa effekterna av förslaget till stora grupper försäkrade, något som rimligen kommer att reducera besparingseffekten högst väsentligt. Sålunda anför socialministern i propositionen alt del självfallet inte kan komma i fråga att i besparingssyfte vidta några åtgärder som skulle kunna äventyra den ekonomiska tryggheten för barnfamiljer, åldringar, sjuka och handikappade. Hon uttalar också alt hon senare kommer all återkomma med förslag om förbättring av pensionslillskotlen. Budgelminislern har som svar på en fråga i riksdagen den 27 november 1980 bekräftat alt förslag kommer att läggas fram som skyddar svaga grupper, t. ex. handikappade. Han anförde också alt regeringen i budgetpropositionen kommer att återkomma lill denna fråga i de fall där det finns särskilda motiv för det. Han nämnde i det sammanhanget sådana områden som handikappersättning, vårdbidrag, barnpension, barntillägg och bidragsförskott. Dessutom utlovades förslag om alt existensminimibeloppen även i fortsättningen skall knytas till konsumentpriserna.
Storleken på de grupper det således kan bli aktuellt all kompensera framgår av den ovan lämnade redogörelsen. Som en anvisning om vilka belopp som är relevanta i del här sammanhanget kan nämnas att enbart kostnaden för höjningen av pensionstillskotten den 1 juli i år enligt 1980 års budgetproposition uppgick till 240 milj. kr.
Till detta skall läggas att staten — liksom kommuner och landsting — som framgår ovan, enligl pensionsavtal har åtagit sig all svara för en viss andel av de anställdas pension. Staten samt kommuner och landsting kommer alltså alt få betydligt ökade utgifter för sina tjänslepensionsåta-ganden samtidigt som inbesparade ATP- och delpensionsutgifler inte tillförs statsverket utan de särskilda fonderna.
Mol denna bakgrund kan ifrågasättas om inle hela den aviserade besparingseffekten vänds till en utgift för statsbudgeten. Den kvarstående effekten skulle då bli en urholkning av ATP-systemel.
Såsom framhållits i lagutskottets yttrande av de socialdemokratiska ledamöterna får den föreslagna ändringen av basbeloppsberäkningen allvarliga konsekvenser även utanför den allmänna försäkringens område. Basbeloppet enligl lagen om allmän försäkring förekommer, som anförts ovan, i en mängd olika civilrättsliga regler och avtal. Enligt lagutskottets 4 Riksdagen 1980/81. Il saml. Nr 14
SfU 1980/81:14 50
yttrande har ett kartläggningsarbete påbörjats i bl. a. justitiedepartementet i syfte alt undersöka i vilka fall det kan vara motiverat all inle använda det nya basbeloppet. Ett sådant arbete borde enligl utskoltels mening i stället ha föregått ett eventuellt förslag. Till detta skall läggas de svårigheter med upprivna avtal, tolkningstvisler m. m. som kan förutses för avtal på arbetsmarknaden och privata avtal. SCB förutsätter i sitt remissyttrande att såväl det gamla som ell nytt basbelopp får publiceras parallellt, vilket -om de inle klart åtskiljs - bidrar till alt öka förvirringen. Sammanfattningsvis anser ulskollel att regeringen genom sill förslag har skapat en betydande rättsosäkerhet på områden i samhällslivet som berör varje medborgare. Med det anförda avstyrker utskottet förslaget i propositionen om ändrade regler för beräkning av basbeloppet och tillstyrker bifall till yrkande I i motion 75, yrkande I i motion 103 och motion 97 såvitt nu är i fråga. dels att utskottet under 2.7 bort hemställa
beträffande ändring av beräkningsunderlaget för basbeloppet att riksdagen med bifall lill motion 1980/81:75 yrkande I, motion 1980/81:97 i motsvarande del och motion 1980/81:103 yrkande 1 avslår det i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring.
10.2 Ändring av reglerna för kommunalt bostadstillägg till folkpension
Reservanterna anser
dels att den del av utskottels yttrande på s. 24 som börjar med "I konsekvens" och slutar med "motion 75." bort ha följande lydelse:
Utskottets socialdemokratiska ledamöter anför i en avvikande mening i yttrandet (SfU 1980/81:1 y) lill skatteutskottel bl. a.:
Den sakbehandling av de till skatleutskotlel remitterade frågorna som tillstyrks i majoritetsyllrandel innebär att man föreslår att skalleulskoltel och riksdagen skall fatta beslut som berör en ytterst liten grupp personer, änkor till män avlidna före den I juli 1960, men som samtidigt föregriper kommande beslut om förmåner till närmare en miljon pensionärshushåll och - som följd av den samordning som föreligger mellan kommunala bostadstillägg och slalliga och slatskommunala bostadsbidrag - även närmare en halv miljon andra hushåll. Vi kan inte acceptera en sådan handläggningsordning. Vi anser alt socialförsäkringsutskottet i stället borl hemställa alt skalleutskoltet flyttar över behandlingen av de aktuella lagförslagen jämte motionsyrkandena till socialförsäkringsutskotlet, sä all det blir möjligt att behandla dem i anslutning till förslagen i proposition 1980/81:20 och motion 1980/81:75.
Frågor om samordning mellan systemen för SKBB och KBT har behandlats bl. a. vid 1978/79 års riksmöte (prop. 1978/79:95, SfU 1978/79: 1 y, CU 1978/79:3 y, FiU 1978/79:35). Civilutskotlet ansåg i siu yttrande till finansutskottet att det var viktigt alt reformer genomförs som ökar samordningen mellan de båda systemen och som så långt möjligt
SfU 1980/81:14 51
utjämnar de skillnader i bidragsgivningen mellan de olika kommunerna som är en följd av systemens tekniska utformning. - Samordningsfrågor behandlas f. n. av bostadsbidragskommiltén.
Mot denna bakgrund och med hänvisning till att de föreslagna ändringarna i statsbidragsreglerna för KBT har samband med aviserade förslag inom SKBB-systemet är det utskottets principiella uppfattning att riksdagen nu inte bör behandla de föreliggande förslagen i propositionen och motionerna 75 och 103. Ett uppskov i avvaktan på bostadsminislerns förslag i 1981 års budgetproposition skulle innebära att en erforderlig samordning kunde komma lill stånd. Behovet av en sådan samordning - framför allt då det gäller alt fastställa den för KBT och SKBB gemensamma statsbidragspro-cenlen - framstår enligl utskottels mening som helt nödvändig mol bakgrund av all civilulskollets socialdemokratiska ledamöter i en reservation till betänkande C\J 1980/81:5 har uttalat att den totala besparingen genom beslutade och aviserade åtgärder blir ca 300 milj. kr. i stället för i propositionen antagna 440 milj. kr.
Beträffande behandlingen av propositionsförslaget och motionsyrkandena får utskottet anföra följande. I avvaktan pä resultatet av del utredningsarbete om samordning av bostadsstöden som pågår inom bostadsbidragskommiltén bör enligt utskottets uppfattning någon ändring inte göras i bestämmelserna om inkomstprövning för KBT. Givelvis bör då inte heller statsbidraget till KBT sänkas. Ulskollel avstyrker således förslagen i propositionen i dessa delar och tillstyrker bifall till yrkandena 2 och 3 i motion 75 och lill yrkande 2 i motion 103.
dels att utskottet under 3.6 moment I och 2 bort hemställa
1. beträffande inkomstprövningsreglerna all riksdagen med bifall fill motion 1980/81:75 yrkande 2 och motion 1980/81: 103 yrkande 2 avslår del i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1962: 392) om hustrutillägg och kommunall bostadstillägg till folkpension,
2. beträffande statshidragsreglerna för kommunalt bostadstillägg all riksdagen med bifall lill motion 1980/81:75 yrkande 3 avslår del i propositionen framlagda förslaget all riksdagen skall godkänna de av regeringen förordade ändringarna i slatsbidragsreg-lerna för kommunall bostadstillägg lill folkpension.
10.3 Ändrad kompensationsnivå inom delpensionsförsäkringen
Reservanterna anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 28 som börjar med "Såsom kommit" och på s. 29 slutar med "motion 103." bort ha följande lydelse:
Av den rapport om erfarenheter av delpensioneringen som riksförsäkringsverket har avlämnat i september i år får enligl utskottels mening anses
SfU 1980/81:14 52
framgå att delpensionsreformen har fungerat på avsett sätt för anställda förvärvsarbetande. Utskottet har, mol bakgrund av det material som läggs fram i rapporten, inle funnit något som talar för att pensionsnivån för anställda bör försämras. Av besparingsskäl kan emellertid utskottet godta propositionens förslag om en pensionsnivå på 50% för egenförelagare.
Med hänsyn-------------- av delpensionen.
För att--------------- tiden därefter.
Del anförda innebär alt ulskollel med anledning av motsvarande delar i propositionens förslag och yrkande 3 i motion 103 tillstyrker bifall till yrkande 4 i motion 75 om en oförändrad pensionsnivå för anställda och en pensionsnivå på 50% för bl. a. egna företagare. Besparingen kan. med utgångspunkt i den i propositionen angivna besparingen på 150 milj. kr. i ett fullfunklionsstadium, uppskattas till ca 20 milj. kr.
dels att den del av utskottets yttrande på s. 29 som börjar med "1 siu" och slutar med "per år." bort ha följande lydelse:
De förslag till ytteriigare kostnadsbegränsningar som begärs i motion 75 medför att bestämmelserna om rätt lill delpension för egenförelagare m. fl. skulle få en något mera restriktiv utformning än f. n. Förslagen innebär of t endast den som är ansluten till ATP-systemet skall kunna få delpension, att egenförelagares och uppdragstagares genomsnittliga förvärvsinkomst före arbelstidsminskningen beräknas med ledning av de pensionpoäng som kan tillgodoräknas för de närmaste fem åren före arbelstidsminskningen samt att avgiften från dessa kategorier försäkrade skall lillgodoföras en särskild fond, från vilken delpensioner jämte administrativa kostnader skall betalas. Ulskollel, som noterar alt riksdagen tidigare har avslagit ett liknande yrkande (prop. 1978/79:69, SfU 1978/79: 14, rskr 1978/79:133), tillstyrker emellertid nu av bl. a. kostnadsskäl all riksdagen i enlighel med yrkande 5 i motion 75 begär förslag av regeringen med nämnda innehåll. Besparingen av ett sådant förslag kan i ell fullfunklionsstadium beräknas till ca 5 milj. kr.
Utskottet delar också motionärernas uppfattning alt delpensionsfonden fr. o.m. nästa budgetår bör ersätta riksförsäkringsverket och försäkringskassorna för deras kostnader för administration av försäkringen. Ett förslag härom bör framläggas i 1981 års budgetproposition. Effekterna på budgeten kan därvid beräknas lill ca 6 milj. kr. Med del anförda tillstyrker utskottet bifall till yrkande 6 i motion 75.
Som framgår ovan har utskottet vid sin beräkning av besparingseffekten utgått från den i propositionen angivna besparingen, 150 milj. kr. per år i nuvarande prisläge. Det betonas emellertid i propositionen att kostnadsförändringarna är svåra att bedöma. Del har inte heller angetts eller gått all få någon uppfattning om vid vilken tidpunkt besparingen kan bedömas uppgå lill 150 milj. kr. per år. Under hänvisning fill denna osäkerhet i beräkningarna uppskattar utskottet således alt de av utskottet förordade
SfU 1980/81:14 53
förslagen medför en besparing på ca 20 milj. kr. för den nuvarande delpensionsfonden. Del kan tilläggas att riksförsäkringsverket i sill remissyttrande över förslaget om ändrade regler för basbeloppsberäkningen har bedömt att effekterna av basbeloppsändringen skulle innebära en ulgiflsbe-gränsning med 20 milj. kr. för delpensioneringen budgelåret 1981/82. Utskottet får slutligen erinra om att besparingar inom delpensionsförsäkringen inte påverkar statsbudgeten eftersom försäkringen i sin helhet i princip är avgiflsfinansierad. dels att utskottet under 4.6 moment 1-3 bort hemställa
1. beträffande pensionsnivån inom delpensionsförsäkringen alt riksdagen med bifall lill motion 1980/81:75 yrkande 4 och med anledning av propositionen i motsvarande del och motion 1980/81: 103 yrkande 3 i motsvarande del antar följande såsom Reservanternas förslag betecknade lagförslag:
Utskottets förslag Reservanternas förslag
Förslag till
Lag om ändring i lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring
Härigenom föreskrivs att 11 § lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring skall ha nedan angivna lydelse.
11 § 11 §
Delpensionen fastställs till del För försäkrad som avses i 6 §
belopp som motsvarar 50 procent fastställs delpensionen till det be-
av den försäkrades pensionsunder- lopp som motsvarar 65 procent av
lag. den försäkrades pensionsunderiag.
För försäkrad som avses i 7 § fastställs delpensionen till det belopp som motsvarar 50 procent av den försäkrades pensionsunderlag.
Fastställd delpension anknyts till basbeloppet och omräknas vid förändring av detta.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för den som har rätt lill delpension för december månad 1980, under förutsättning att delpensionen grundar sig på en ansökan som kommit in till den allmänna försäkringskassan före ikraftträdandet. Har en ansökan om delpension gjorts efter ikraftträdandet och avser ansökningen rätt lill delpension från och med oktober, november eller december månader 1980, skall äldre beslämmelser gälla för de pensionsbelopp som avser dessa månader.
2. beträffande ändrade regler för delpension till egenförelagare all riksdagen med bifall till motion 1980/81:75 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad ulskollel anfört,
3. beträffande ersättning från delpensionsfonden alt riksdagen med bifall till motion 1980/81: 75 yrkande 6 som sin mening ger regeringen lill känna vad utskottet anfört.
SfU 1980/81:14 54
10.4 Sjuklöneperiod inom sjukförsäkringen, m. m.
Reservanterna anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 32 som börjar med "Utskottet delar" och slutar med "motion 103." bort ha följande lydelse:
Del är enligt utskoUels mening inte rimligt, att ett så omfallande utredningsarbete som sjukpenningkommittén enligl sina direktiv år 1978 fått i uppdrag all genomföra nu i väsentliga delar skall forceras fram under stor lidspress. De tilläggsdirektiv som utfärdals för kommiuén i syfte aU få lill stånd besparingar inom sjukpenningförsäkringen inger också allvarliga farhågor - inte minst ur fördelningssynpunkt - för att försäkringen kommer att försämras. Än allvariigare är del att även underiagel för denna urholkning av försäkringsskyddet skall tas fram under stor brådska.
I motion 75 har pekats på olika problem som följer av ett sjuklönesystem. Enligt utskoltels uppfattning måste kommittén ges tillräcklig lid att grundligt belysa dessa problem.
Tilläggsdirektiven till kommittén bör därtor återkallas så aU kommiuén kan återgå till sin ursprungliga planläggning och arbeta enligt de direktiv som utfärdades år 1978. Vad utskottet anfört bör med anledning av yrkande 7 i motion 75 ges regeringen lill känna. Utskottet avstyrker bifall till motion 103, yrkande 9.
dels alt utskottet under 5.4 moment 1 bort hemställa
1. belräffande sjukpenningkommitténs arbete att riksdagen med bifall till motion 1980/81:75 yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.
10.5 Enhetlig ersättningsnivå inom tandvårdsförsäkringen
Reservanterna anser
dels alt den del av utskottets yttrande på s. 34 som börjar med "Utskottet, som" och slutar med "yrkande 6." borl ha följande lydelse:
I en socialdemokratisk reservation till belänkande SfU 1979/80: 14. vilket behandlade förslag från regeringen om bl. a. en sänkning av ersättningsnivån för förebyggande landvård från 75% lill 50% när tandvårdsarvodet understeg 2500 kr., framhöll reservanterna alt del var viktigare att ha kvar en hög ersättningsnivå för bl. a. förebyggande insatser än att ersätta hela kostnaden för ädla metaller o.d. I reservationen föreslogs därför att besparingar inom tandvårdsförsäkringen skulle göras genom att ersättningsnivån sänktes för ädla metaller m.m. Utskottet delar detta synsätt och kan därför, under förulsällning all ersättningsnivån för förebyggande vård fastställs till 75 %, biträda förslaget att kostnader för ädla metaller m.m. skall ersättas på samma säll som övriga kostnader enligl tandvårdstaxan. Del anförda bör med bifall till yrkande 9 i motion 75 ges regeringen till känna. Yrkande 6 i motion 103 avstyrks.
SfU 1980/81:14 55
dels att utskottet under 6.4 moment I bort hemställa
1. belräffande ersättning för förebyggande tandvård
all riksdagen
med bifall till motion 1980/81:75 yrkande 9 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.
10.6 Ändrade karensbelopp för ersättning vid sjukresor
Reservanterna anser
dels att den del av ulskotlels yttrande på s. 35 som börjar med "Utskottet biträder" och slutar med "yrkande 7." bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning innebär de föreslagna höjningarna av sjukreseförordningens karensbelopp en alltför kännbar belastning för de försäkrade. I synnerhet barnfamiljer, handikappade och kroniskt sjuka drabbas hårt. Som exempel härpå kan ulskollel peka på alt riksförbundet för njursjuka i en skrivelse till utskottet framhållit all personer som får dialys utanför hemmet tre gånger i veckan får sina resekostnader kraftigt höjda. Utskottet anser att propositionen med delta förslag avlägsnar sig alltför mycket från det grundläggande syftet med sjukförsäkringen. I avvaktan på resultatet av sjukreseutredningens arbete bör i stället förslaget i motion 75, yrkande 8, genomföras, vilket bör ges regeringen lill känna. Det sagda innebär all utskottet avstyrker bifall till yrkande 7 i motion 103.
dels alt utskottet under 7.4 moment 2 bort hemställa
2. belräffande höjningar av karensbelöppen inom
sjukreseförord
ningen att riksdagen med bifall lill motion 1980/81:75 yrkande 8
som sin mening ger regeringen lill känna vad utskottet anfört.
10.7 Patientavgifter vid läkemedelsinköp och sjukvård
Reservanterna anser
dels alt den del av utskottets yttrande på s. 38 som börjar med "Utskottet vill" och slutar med "och 8." bort ha följande lydelse:
Utskottet kan i och för sig biträda förslaget om att läkemedelskostnaderna höjs men kan inle godta att höjningarna skall träda i kraft redan den I januari 1981. Den i propositionen av statsministern uttalade avsikten, alt de höjda avgifterna vid läkarbesök och medicinultag skall kombineras med ett samtidigt införande av ett högkostnadsskydd, har nämligen inte fullföljts. Ett högkostnadsskydd föreslås nu enligl proposition 1980/81:73 infört försl den 1 juli 1981. Det är dessutom, med hänsyn till att förhandlingar med sjukvårdshuvudmännen om högkoslnadsskyddets införande ännu inte har kommit till stånd, högst tveksamt om ett högkoslnadsskydd kan införas ens vid nämnda tidpunkt. Enligt utskottels mening är det helt nödvändigt att den i propositionen föreslagna höjningen av läkemedelskostnaderna samordnas med genomförandet av ett högkostnadsskydd. Utan ett sådant skydd får höjningen av läkemedelskostnaderna oaccep-
SfU 1980/81:14 56
tablå effekter för personer med hög läkemedelsförbrukning. Riksdagen bör därför dels avslå lagförslaget om höjda läkemedelskostnader och dels begära att regeringen lägger fram ett nytt förslag vars lidpunkt för ikraftträdande är samordnad med den tidpunkt riksdagen senare kommer att fastställa för ikraftträdande av högkostnadsskyddel. Del anförda innebär all yrkande 5 i motion 103 blir tillgodosett. dels att utskottet under 8.3 moment 1 borl hemställa
1. belräffande höjning av patientavgiften vid läkemedelsinköp m. m.
a. att riksdagen
med avslag på propositionen i motsvarande del
och med bifall lill motion 1980/81: 103 yrkande 5 avslår del i
propositionen framlagda förslaget lill lag om ändring i lagen
(1954:519) om koslnadsfria och prisnedsalla läkemedel m. m.,
b. att riksdagen
som sin mening ger regeringen lill känna vad
utskottet anfört om ett nytt förslag och en samordnad lidpunkt
för ikraftträdande.
SfU 1980/81:14 57
Finansutskottets yttrande BHaga i
1980/81:2 y
om ändrade principer för beräkning av prisindex till grund för fastställande av basbelopp
Till socialförsäkringsutskottet
Socialförsäkringsutskottet har den 4 november 1980 beslutat inhämta yttrande från finansutskottet över det i proposition 1980/81:20 bilaga 4 punkt 1 framlagda förslaget till lagom ändring i lagen (1962: 381) om allmän försäkring (ändring av beräkningsunderlaget för basbelop. t enligt lagen om allmän försäkring) jämte eventuella motionsyrkanden i anslutning härtill.
I propositionen hemställs såvilt nu är i fråga all riksdagen antar vid bilaga 4 till proposition 20 fogat förslag lill lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring.
I ärendet har följande motioner väckts:
1980/81:75 av Sven Aspling m.fl. (s) vari såvitt nu är i fråga hemställs I. att riksdagen avslår det som bilaga 4.1 fogade förslaget till lag om ändring i lagen (1962: 381) om allmän försäkring saml
1980/81: 103 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari såvitt nu är i fråga hemställs
I. att riksdagen beslutar avslå regeringens förslag till Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring. I kap. 6§.
Till finansutskottet har hänvisats
dels proposition 20 bilaga 6 punkt 2 Ändrade principer för beräkning av prisindex lill grund för fastställande av basbelopp och basenhet,
dels följande motioner:
1980/81:71 av Olof Palme m.fl. (s) vari (s. 15-18 och 31-33) ges en ytterligare motivering för yrkandet i motion 75 (se ovan),
1980/81:97 av Lars Werner m.fl. (vpk) vari såvitt nu är i fråga hemställs att riksdagen uttalar att beräkningen av basbelopp icke bör förändras i enlighel med de riktlinjer regeringen förordar.
Finansutskottet har beslutat all med del begärda yttrandet lill socialförsäkringsutskotlet överlämna proposition 20 bilaga 6 punkt 2 och motion 97, såvitt nu är i fråga.
SfU 1980/81:14 58
Propositionen
Motiven för att ändra principerna för beräkning av det prisindex som ligger till grund för fastställande av basbelopp och basenhet anges i bilaga 6 punkt 2.
Ett motiv är skillnader i inkomsltillväxlen mellan löntagare och pensionärer under de senaste åren. Beslutet om indexuppräkning av pensionerna fattades under en period när tillväxten var snabb i den svenska ekonomin och medan antalet pensionärer var relativt lågt. Under 1970-lalel har den ekonomiska lillväxlen avtagit samtidigt som antalet pensionärer har ökat kraftigt. Enligl propositionen har delta medfört alt utrymmet för de aktiva generationernas slandardökning har hållits tillbaka. För alt åskådliggöra detta resonemang nämns i propositionen hur ökningen de senaste åren av den disponibla inkomsten för hushållen fördelar sig på å ena sidan löntagarkollektivet och å andra sidan pensionärer. Sedan 1973 har reallönen efter skatt för hela löntagarkollektivet ökat med 8%. Under samma period har motsvarande ökning för pensionärskollektivet varit 50%. Pensionerna har därmed kommit alt utgöra en betydande andel av hushållens samlade inkomster. Detta utgör enligl propositionen en speciell komplikation för den ekonomiska politiken och för löneförhandlingarna.
Del s. k. bytesförhållandet har sjunkit, dvs. imporlpriserna har stigit snabbare än exportpriserna. Del är främst i samband med de kraftiga oljeprishöjningarna 1973-1974 och 1978-1980 som bytesförhållandet har försämrats. För all undvika alt sådana höjningar i framliden skall försämra balansen i utrikeshandeln måste en del av del lillgängliga produktions-utrymmet avsättas för att betala för den dyrare importen. Den inhemska efterfrågan måste därför öka långsammare än produktionen. Slandardlill-växten i hela samhället måste dämpas i ell sådant läge. Nuvarande system för indexuppräkning av basbeloppet motverkar detta genom att pensionerna höjs.
Beräkningen av basbeloppet bör enligl propositionen ändras så all kompensation inte längre skall utgå för köpkraflspåverkande ålgärder som statsmakterna fattar beslut om genom att ändra indirekta skaller och subventioner. Genom den nuvarande konslruklionen reduceras effekten av statsmakternas beslut.
Mot bakgrund av detta föreslår regeringen alt en ny prisindex skall beräknas som utgår från konsumentprisindex men bortser från indirekta skaller, tullar och avgifter med tillägg för subventioner. En sådan index, kallad nettoprisindex, beräknas redan nu av SCB. Dessutom bör bortses från förändringar i energipriser efter oktober 1980. Denna justerade index skall ligga lill grund för beräkning av basbeloppet.
De förändringar som föreslås torde enligl propositionen i första hand påverka folkpensioner, ATP-pensioner, delpensioner, studiemedel och bidragsförskott. Därutöver påverkas en del mera begränsade utgiftsområden.
SfU 1980/81:14 59
De totala besparingarna av förslaget för budgetens och socialförsäkringens utgifter uppskattas till 700-800 milj. kr. Med hänsyn lill all beskattningsunderlaget minskar kommer nettoeffekten efter beräknat skattebortfall all uppgå lill ca 500 milj. kr.
Den nya indexen bör liksom för närvarande konsumentprisindex och netloprisindex falla under indexnämndens kompetensområde.
Motionerna
I motion 71 (s) anförs alt när en proposition föreläggs riksdagen av regeringen måste vissa grundläggande krav vara uppfyllda. De förslag som läggs fram skall vara klart och ordentligt redovisade lill innebörd och konsekvenser. Del skall vara möjligt alt bedöma del sakliga innehållet. Kostnadsberäkningar måste redovisas så all de kan härledas och följas. Del är särskilt viktigt att dessa krav uppfylls när det gäller regeringsförslag som förs fram i en proposition ulan alt tidigare ha utretts eller remissbehandlats. I motionen anförs att den nu framlagda propositionen i detta avseende inle fyller ens mycket lågt ställda krav. Som del mesl uppseendeväckande exemplet på delta pekar motionärerna på förslaget om en ny melod för all fastställa basbeloppet.
Motionärerna anser att förslaget är oklart utformat. Vidare är konstruktionen av det nya basbeloppet inle särskilt tydligt redovisad. Motionärerna påpekar alt regeringens modell innebär all även om energipriserna långsiktigt kommer att stiga långsammare än övriga priser - vilket skulle vara en för den svenska ekonomin och utrikeshandeln myckel gynnsam ulveckling — kommer någon kompensation inle ens alt ges i delta fall. Motionärerna anser vidare att regeringen inte har klart för sig vilka effekterna blir av den föreslagna försämringen av värdesäkringen. Motionärerna redovisar som exempel på delta ell 30-tal författningar, förutom de som nämns i propositionen, som innehåller ordet basbelopp. Del innebär att nära nog alla departementsområden berörs av förändringen i basbelopp. Man kritiserar regeringen för att inte belysa de konsekvenser ändringen får. Regeringen skulle ha låtit utreda och remissbehandla frågan i överensstämmelse med vår lagstiftningspraxis, anser motionärerna. Enbart av dessa skäl borde propositionen avslås och skickas tillbaka till regeringen.
I motion 71 redovisas även vissa fördelningspoliliska effekter av förslaget. Bl. a. anges vilka grupper som påverkas och hur stora de år. Vidare påslår man alt om del nya systemet hade tillämpats från regeringsskiftet 1976 skulle t. ex. pensionärerna i år ha förlorat en månads pension. Man redovisar även framskrivningar baserade på utfallet sedan 1976. Även resultatet av andra framskrivningar med andra anlaganden redovisas.
I motion 75 (s) kritiserar man förslaget att kompensera urholkningen av värdebeständigheten med all höja pensionslillskotlen. Det är all blanda
SfU 1980/81:14 60
samman syftet med resp. åtgärd, hävdar motionärerna. När det gäller konstruktionen av den nya index som skall ligga till grund för basbeloppsberäkningen anser motionärerna det både besynnerligt och konstlat all om några år räkna med de energipriser som gäller i dag, när samtidigt sammansättningen av konsumtionen påverkals av prisstegringarna. Denna egendomliga konstruktion saknar motstycke i nu befintliga indexkonslruk-tioner, anför man. Pensionärerna kommer all få vidkännas betydande förluster om energipriserna skall vägas in i index med sin nuvarande vikt (ca 10%) ulan att ens nominella förändringar skall få slå igenom. Socialdemokratin kan för sin del inte acceptera den urholkning av värdebeständigheten i den sociala välfärden som regeringen vill genomdriva.
Motionärerna påpekar att basbeloppet används i en rad olika sammanhang, betydligt fler än de som regeringen nämner i propositionen. Införandel av ell nytt basbelopp kommer att skapa en rättsosäkerhet om innebörden av avlal och överenskommelser. Den föreslagna ändringen i lagen om allmän försäkring bör därför avslås, anser motionärerna.
Vänsterpartiet kommunisterna lar upp frågan om ändringar av beräkning av prisindex till grund för fastställande av basbelopp i tre olika motioner, nr 96. 97 och 103. Motionärerna karaktäriserar förslaget som en omfattande social nedrustning. Del kommer alt hårt drabba pensionärer, handikappade och sjuka med pension eller basbeloppsrelalerade bidrag och familjer som har bidragsförskott. Del ligger enligl motionärerna en djup oanständighet i att låta även dessa grupper vara med och bära en bil av besparingsprogrammet.
Motionärerna anför att vänsterpartiet kommunisterna i riksdagen under en följd av är har krävt all pensionärerna skulle garanleras en andel av den allmänna standardhöjningen i samhället. Del kravet har hittills avvisats av riksdagen. Motionärerna konstaterar alt nu. när regeringen föreslår en rad åtgärder för att stinka den allmänna slandardnivån i samhället, har det plötsligt blivit aktuellt alt ta med pensionärerna. Man föreslår all riksdagen skall avslå regeringens förslag till ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring.
Utskottet
Del är angelägel all ekonomisk-politiska ålgärder ulformas så att de får avsedd effekt och att olika åtgärder inte motverkar varandra. Förslaget att lyfta ut indirekta skatter och lägga lill subventioner i den prisindex som reglerar basbeloppet bör ses i detta perspektiv. Med nuvarande ordning motverkas olika köpkraflspåverkande åtgärder i form av ändrade indirekta skatter och subventioner genom all bl. a. pensionerna påverkas i motsatt riktning. En höjd indirekt skatt medför att de basbeloppsrelalerade pensionerna ökar.
SfU 1980/81:14 61
Utskottet vill i sammanhanget peka på några av de svårigheter som nuvarande ordning har inneburit. Sedan mitten av i970-lalet har det skett en successiv omläggning av skatterna från direkt beskattning lill indirekt beskattning. Budgelårel 1976/77 var andelen direkta och indirekta skaller 33 resp. 57 % av totala statsinkomsterna. Återstående inkomster bestod huvudsakligen av avgifter, ränteinkomster och inlevererade överskott från statlig verksamhet. Budgetåret 1978/79 var motsvarande andelar 27 resp. 61 %. Del har medfört att när inkomstskallen justerats nedåt och detta inkomstbortfall finansierats med höjningar av de indirekta skatterna så har genom den nuvarande automatiken pensionerna ökat. Delta har verkat i den riktningen att budgetunderskottet vuxit.
Genom alt förändringar i indirekta skatter och subventioner har påverkat bl. a. pensionerna har konsekvenserna av olika ekonomisk-politiska ålgärder varit svåra alt överblicka. Kompletterande ålgärder har ofta krävts för att de ursprungligen vidtagna åtgärderna skulle få avsedd effekt. Behovet av sådana ålgärder torde enligl ulskotlels mening bli mindre om de förändringar som föreslås i propositionen genomförs vad gäller beräkning av underiagel för basbelopp.
Belräffande det motiv som framförs i propositionen rörande de stora skillnaderna i ökningstakt mellan löntagarkollektivets och pensionärskollektivets inkomster vill utskottet göra följande kommentar. De siffror som redovisas i propositionen får inte tolkas så alt standardtillväxten under den redovisade perioden 1973-1980 för varje enskild löntagare varit väsentligt lägre än för den enskilde pensionären. Den kraftiga ökningen av pensionsutbelalningarna med 50 % sedan 1973 förklaras lill stor del av all antalet pensionärer ökat kraftigt eller med ca 45 %. I övrigt beror ökningen på all de senast tillkomna pensionärerna har en högre pension än de pensionärer som faller bort ur pensionssystemet.
De pensionärer som enbart har folkpension och ingen eller låg ATP har genom pensionstillskotten fått en standardförbättring. Pensionärer med kommunall bosladstiUägg har genom dessa fåll kompensation för ökade boendekostnader utöver vad som ges via priskompensalionen. Men del finns sannolikt pensionärer i högre inkomstlagen som under senare år inte har fått någon standardökning.
Vad löntagarkollektivet beträffar bör man uppmärksamma att totala antalet arbetstimmar minskat med ett par procent sedan 1973. Ersättningen per arbetstimme torde således ha ökat med ca 10 % sedan 1973.
Ser man på utvecklingen sedan år 1976 har pensionårskolleklivels in-komsler efter skatt — inberäknal ökningen av antalet pensionärer - stigit med ca 20 %. Löntagarkollektivels inkomster efter skatt har under samma period minskal med 2 %. Räknat per arbetstimme har ersättningen till lönlagarna varit ungefär oförändrad.
Den inteckning av utrymmet för privat slandardökning som åtagandena mot pensionärskollektivet utgör innebär för de närmaste åren stora svårig-
SfU 1980/81:14 62
heter att upprätthålla reallönerna för lönlagarna. Tillväxten av antalet pensionärer har kunnat förutses sedan länge och är alltså inle någon nytillkommande faktor. Däremot har tillväxten i ekonomin blivit väsentligt lägre än vad man räknade med när beslutet om indexering av pensionerna fattades. Vid ATP-systemels införande utgick man från att standarden för de förvärvsarbetande skulle stiga i stadig takt. Tjänstepensionerna skulle vara värdesäkrade. Förutsättningarna som låg bakom reformen är nu helt annorlunda när vi måste räkna med stagnerande eller sjunkande reallöner efter skatt för stora grupper av löntagare.
Det är enligt utskottets mening mol denna bakgrund inle rimligl all det mycket begränsade utrymme för ökad privat konsumtion som kan förutses för de närmaste åren inte till någon del skall komma lönlagarna till godo. Som utskottet utvecklat närmare i belänkande FiU 1980/81:10 torde del vara mycket svårt att klara en nödvändig omstrukturering av vår ekonomi om del inle finns ekonomiska incitament för en ökad arbetsinsats av de yrkesverksamma, för att öka flexibiliteten på arbetsmarknaden, för all stimulera till enskilt företagande etc. Möjligheterna all få till stånd en harmonisk ulveckling på arbetsmarknaden är i hög grad beroende av om man vid löneförhandlingarna har något realt utrymme alt förhandla om. Det är enligt utskottets mening således angelägel alt åtgärder vidtas för att åstadkomma en sådan fördelning av tillväxten i ekonomin att de även kommer den förvärvsarbetande delen av befolkningen till godo. I sammanhanget bör hänsyn tas lill att de basbeloppsrelalerade förmånerna räknats upp sä att både 1979 och 1980 års energiprishöjningar och indirekta skaltehöjningar kompenserats genom höjningar av utgående förmåner.
I propositionen föreslås all ändrade energipriser i framliden inte skall få slå igenom på den prisindexserie som skall ligga till grund för beräkning av basbeloppet. Som motiv för detta anges att imporlprishöjningar och då sårskill oljeprishöjningarna har inneburit en kostnad för den svenska ekonomin som vi inte kan kompensera oss för. Ulskollel delar denna uppfattning och har vid flera tillfällen pekat på konsekvenserna av detta för Sveriges ekonomi.
Det finns således som utskottet anfört starka skäl för alt ändra nuvarande principer för indexuppräkning av basbeloppet som underlag för olika sociala förmåner. Hänsyn måste las lill de ändrade förutsättningar i vår omvärld och inom landet som nu föreligger jämfört med när beslutet om nuvarande indexuppräkning av basbeloppet fattades.
Att såsom i motion 71 (s) helt bortse från de ändrade förulsättningar som vår ekonomi nu slår inför vittnar enligt utskottets mening om en bristande insikt om problemens verkliga omfattning. Även i ett läge med begränsad resurstillväxt är det enligl utskottets mening angelägel alt utrymmet för konsumtionsökning i rimlig omfallning kommer den yrkesverksamma delen av befolkningen lill godo. När det gäller hur man rent lekniski skall gå
SfU 1980/81:14 63
lill väga för att korrigera den index som skall ligga lill grund för basbeloppet är enligl utskottets mening flera vägar länkbara. Höjda imporlpriser påverkar konsumentprisnivän pä flera sätt. Dels direkt genom importen av konsumtionsvaror, dels indirekt genom att imporlråvaror och importerade halvfabrikat ingår som komponenter i våra konsumtionsvaror. Högre oljekostnader påverkar t. ex. transportkostnaderna och därigenom också priset på varorna i konsumenlledel. Del torde vara förenat med betydande svårigheter att beräkna imporlprisgenomslagel på konsumentprisnivån om samtliga importvaror och tjänster skulle beaktas. En möjlighet är att med hjälp av s. k. input-outputanalys göra uppskattningar av importinnehället i olika varor och tjänster. De lekniska svårigheterna med en sådan metod är emellertid betydande.
Del finns enligt utskottets mening starka skäl att välja en metod att beräkna den korrigerade indexen som är så enkel som möjligt och som någorlunda lätt låter sig prognoseras. Det är ett viktigt allmänintresse all beräkningarna kan överblickas och all de inte ger utrymme för godtycke. En metod som ur denna synvinkel är tilltalande är all låta vissa varor eller varugrupper som ingår i konsumentprisindex få representera importvarorna. Det främsta skälet lill att imporlpriskorrigeringar bör göras över huvud taget är de kraftiga och svårkompenserade oljeprishöjningarna. Oljan skiljer sig från flertalet övriga importvaror också på del sättet alt del åtminstone på kort sikt saknas inhemska alternativ. Det är därför viktigt att oljeprishöjningarna så långt möjligt kan rensas bort ur konsumentprisindex. Hushållens direkta konsumtion av oljeprodukter (bensin och eldningsolja för uppvärmning av bostäder) är emellertid betydligt mindre än deras totala oljekonsumtion — som indirekt ingår i privala konsumtionen. Att välja ul endast denna lilla grupp ger en felaktig bild av oljans betydelse för hushållen. Det synes därför enligl utskottets mening vara en god lösning på problemet alt i enlighet med förslaget i propositionen låta samtliga energikomponenler som ingår i konsumtionen få spegla hushållens konsumtion av oljeprodukter. Del finns också ell visst samband mellan prisutvecklingen på dessa komponenter. Komponenterna är fjärrvärme, eldningsolja, hushällsgas, elström och bensin.
I propositionen anges den beräknade budgeteffekten av all beräkningen för basbeloppet föreslås ändrad till 500 milj. kr. netto. Det framhålls alt beräkningen är mycket osäker, främst beroende på svårigheter all förutse oljeprisernas förändringar. För att underlätta riksdagens ställningstagande till förslaget och för alt i någon mån kunna bedöma effekterna av förslaget har ekonomidepartementel och konjunklurinslitutel på ulskotlels initiativ gjort vissa beräkningar för perioden från 1973 och framåt. Avsikten är att utifrån det historiska materialet försöka bedöma rimligheten i olika antaganden för framliden.
I tabell I redovisas den årliga utvecklingen enligt olika prisindexserier
SfU 1980/81:14 64
för perioden från december 1972 lill och med oktober 1980. Ökningstalen avser utvecklingen under loppet av året, dvs. från december det närmast föregående året lill december beräkningsåret.
Tabell 1. Procentuella förändringar för olika prisindexserier under perioden 1973-1980
Period |
KPI' |
KPI rensat |
NPI' |
NPI rensat |
Differens |
(från dec. |
|
för energi- |
|
för energi- |
mellan (5) |
föreg år) |
|
priser |
|
priser |
och (2) |
(1) |
(2) |
(3) |
(41 |
(5) |
(6) |
1973 |
7,9 |
'i.5 |
7,2 |
5.0 |
-2.9 |
1974 |
11.9 |
10.2 |
14.4 |
12.7 |
+0.8 |
1975 |
10,2 |
9,5 |
9.5 |
9.0 |
-1.2 |
1976 |
9.8 |
9.3 |
10.6 |
10,1 |
4-0,3 |
1977 |
13.1 |
12,3 |
10.5 |
9.8 |
-3.3 |
1978 |
7,6 |
6,4 |
9.5 |
8.7 |
-i-l.l |
1979 |
9,8 |
8.0 |
9,9 |
8.1 |
-1.7 |
okt 1980 |
13.1 |
10,6 |
9.7 |
8.3 |
-4.8 |
' enligt korttidsindex
I kolumn (2) redovisas utvecklingen av konsumentprisindex (KPI). dvs. den index som ligger till grund för beräkningen av det nuvarande basbeloppet.
Den föreslagna korrigeringen för ändrade energipriser föreslås gå lill så alt energipriserna i fortsättningen beräknas som om de var oförändrade jämfört med i oktober 1980. De vägs in med sin andel av konsumtionen. Det betyder att den för ändrade energipriser justerade indexen i framliden kommer all öka långsammare än konsumenlprisindex så länge energipriserna ökar i nominella tal. Först när dessa sjunker i nominella tal kommer konsumentprisindex att visa en långsammare ökningstakt än den förändrade energipriser justerade indexen. 1 kolumn (3) i tabell I har den årliga ökningen av konsumenlprisindex korrigerats för ändrade energipriser räknat från december det närmast föregående året på del sätt som avses i propositionen. Av tabellen framgår att räknat på delta sätt blir de åriiga höjningarna genomgående lägre än för de totala konsumentpriserna. Skillnaden blir särskilt stor 1973, 1979. 1980 och relativt stor 1974 och 1975.
Förslaget i propositionen innebär att konsumentprisindex också skall korrigeras med avdrag för indirekta skatter, tullar och avgifter saml med tillägg för subventioner. Del är den s.k. netloprisindex som kan sägas mäta förändringar i den nettointäkt per styck som producenten får för de saluförda varorna och tjänsterna. De årliga förändringarna i netloprisindex framgår av kolumn (4). Jämför man utvecklingen för denna index med konsumentprisernas ulveckling finner man all konsumentpriserna under perioden 1973-1980 har stigit mer än nettopriserna under fyra av åtta redovisade år. Under de övriga åren har förhållandet varit det omvända. Nettopriserna ökar snabbare än konsumentpriserna de år då, något förenk-
SfU 1980/81:14 65
lat uttryckt, subventionerna ökar kraftigt eller de indirekta skatterna sänks. Sålunda kan noteras att under 1974, då nettopriserna ökade väsentligt snabbare än konsumentpriserna, höjdes livsmedelssubveniionerna med 1 miljard kr. Mervärdeskatten sänktes tillfälligt under del av detta år. Åren 1976 och 1978 dä nettopriserna också ökade mer än konsumentpriserna sänktes den allmänna arbetsgivaravgiften. Första gången begränsades sänkningen till del inre stödområdet. De är dä konsumentpriserna ökade snabbare än nettopriserna höjdes flera indirekta skaller. De stora skillnaderna åren 1977 och 1980 förklaras exempelvis av att mervärdeskatten höjdes liksom vissa punktskatter på alkohol och tobak. Sett över hela den studerade perioden 1973-1980 har nettopriserna ökat obetydligt mer än konsumentpriserna.
I den följande kolumnen (5) i tabell I redovisas de ärliga
ökningarna av
konsumentpriserna korrigerade för indirekta skatter, tullar, avgifter, sub
ventioner och ändrade energipriser på del sätt som föreslås i propositio
nen. Om de ändrade principerna för beräkning av basbelopp trätt i kraft
från och med år 1973 skulle ökningen enligl den justerade indexen första
året varit 2,9 procentenheter mindre än ökningen enligl konsumenlprisin
dex. Under perioden från december 1973 till december 1978 skulle den
korrigerade indexen ha utvecklats i ungefär samma takt som konsu- ;:,ib
mentprisindex gjorde. Del innebär all effekterna på pensionerna i stort sett skulle ha varit desamma om den justerade indexen använts i stället för konsumentprisindex som underiag för basbeloppsberäkningen. Därav följer att eventuella besparingseffekter dessa år skulle ha varit relativt måttliga. Räknat från december 1978 skulle besparingseffekterna ha ökat påtagligt, vilket framgår av all ökningen enligt konsumenlprisindex är betydligt större än ökningen skulle ha varit enligl en justerad index (se kolumn (6) i tabell 1). Del är således framför allt utvecklingen de två sista åren som föranlett att förslag lagts fram lill ändrad beräkning av basbeloppet.
1 de två socialdemokratiska motionerna anges alt om del nya systemet hade tillämpats från regeringsskiftet 1976 skulle t. ex. pensionärerna i år ha förlorat en månads pension, dvs. drygt 8 %. Delta är felaktigt. Enligl utskottets beräkningar skulle den justerade indexen ha varit endast mellan 5 och 6 % lägre än konsumenlprisindex i september 1980: det exakta talet är beroende på vilken månad man utgår från 1976.
Inför riksdagens ställningslagande till förslaget om ändrad beräkning av underiagel för fastställande av basbeloppet har ulskollel gjort vissa beräkningar av vad effekterna kan väntas bli om förslaget genomförs. En utgångspunkt för att bedöma dessa effekter är all försöka ange hur den av regeringen föreslagna indexen kan komma alt utvecklas i framtiden i förhällande till konsumentprisindex.
Den första fråga som därvid inställer sig är hur stor andel som energikonsumtionen kommer all utgöra av den totala konsumtionen. Sedan 1973 har 5 Riksdagen 1980/81. II saml. Nr 14
SfU 1980/81:14 66
de svenska hushållen fått avsälla en växande andel av sin totala konsumtion för konsumtion av energi. År 1973 var energikonsumtionen (som den definieras i propositionen) 6,6 % av totala konsumtionen (enligt KPI). För är 1980 uppgår andelen energikonsumtion till 9,6 %. Det torde vara realistiskt att räkna med en viss höjning av relativpriserna för oljan åren framöver. Del kan vidare hållas för sannolikt all energikonsumtionen kommer alt hålla jämna steg med konsumlionsulvecklingen i övrigt, även om en viss omfördelning av energikonsumtion mot en mindre andel oljekonsumtion måste ses som eftersträvansvärd. Det är enligl ulskotlels mening rimligl alt den energiandel som tillämpas i konsumentprisindex också tillämpas för den justerade indexen. Det skulle efter några år le sig egendomligt om man t. ex. utgick från den andel energikonsumtion man hade i oktober 1980 och inte förändrade den med hänsyn fill den faktiska utvecklingen.
Antar man att energipriserna och nettopriserna kommer att utvecklas i samma takt som konsumentpriserna de närmaste åren kommer del jusle-rade indexvärdet beräknat med nuvarande vikt för energikonsumtionen att öka med 90 % av prisökningen enligl konsumentprisindex.
Del betyder vid en antagen ökning av konsumentpriserna om 10% att det justerade indexvärdet ligger 4.5% lägre efter fem år än indextalel för konsumenlprisindex. Efter tio år kan skillnaden beräknas till knappt 9%.
Om energipriserna ökar med 15 % samtidigt som övriga konsumentpriser ökar med 10%, så kommer konsumenlprisindex all öka med 10.5% per år. Del nya basbeloppel skulle i detta exempel öka med 9% per år. Det innebär att skillnaden mellan del gamla och det nya basbeloppet skulle vara ca 6,5 % efter fem år och knappt 13 % efter tio år.
Det finns enligl utskottets mening också anledning all peka på en omständighet som påverkar relationen mellan netloprisindex och konsumenlprisindex. De indirekta skatterna kan vara utformade som antingen värdeskatter eller som kvanlilelsskalter. Flertalet punktskatter är kvantitetsskatter. Om skatterna är utformade som kvanlitelsskaller och skattesatserna inte anpassas efter prisutvecklingen så kommer i en situation med prisstegringar neltoprisindex all öka snabbare än konsumenlprisindex. Detta kan åskådliggöras med följande exempel. Anlag all priset 10 kr. på en vara beslår av 2 kr. kvanlitetsskatt och 8 kr. producentpris. Om nettopriset höjs med 12.5%. dvs. I kr. (från 8 till 9) blir konsumenlprishöj-ningen endast 10% (från 10 lill II kr.).
Det torde vara en realistisk bedömning alt subventionsgraden kommer all avta framöver. Samtidigt finns starka skål som talar för att övergången frän direkt beskattning lill indirekt beskattning fortsätter. Om utvecklingen går i den riktningen att marginalskatterna sjunker inom ramen för en oförändrad skattekvot kan detta väntas innebära all nettopriserna i framtiden kommer alt öka långsammare än konsumentpriserna.
Antas exempelvis skillnaden uppgå lill en procentenhet årligen frän en
SfU 1980/81:14 67
antagen konsumenlprisökning på 10% så skulle det justerade indextalel efter fem år vara knappt 9% lägre än motsvarande tal för konsumenlprisindex. Efter tio år skulle skillnaden uppgå lill ca 16%. Allt under förutsättning att energipriserna utvecklas i samma takt som konsumentpriserna i övrigt. Skulle relativpriset för energi öka blir skillnaderna än större.
De nu redovisade framskrivningarna utgör inte några prognoser för den sannolika utvecklingen på fem eller tio års sikt. De är endast olika hypotetiska räkneexempel. Av dessa framgår emellertid att en övergång lill en index beräknad på det säll som föresläs i propositionen med olika, såvitt nu kan bedömas, rimliga antaganden ger vikliga besparingseffekter. Utskottet har i betänkande FiU 1980/81: 10 utförligt motiverat behovet av besparingsåtgärder för den statliga verksamheten. Del är enligl utskottets mening nödvändigt att dessa åtgärder vidtas så snabbt som möjligt och i en målsall takt för all budgetunderskottet skall kunna utvecklas i den takt som riksdagen beslutade om i våras.
Vid beräkningen i propositionen av besparingseffekterna för budgetåret 1981/82 har anlagils en svag ökning av realpriserna på olja. Därigenom skulle den index som ligger lill grund för det nya basbeloppel stiga med ca 6% mot en konsumentprisökning om 7%. Besparingseffekten härav i förhållande till del gamla basbeloppet beräknas i propositionen lill 700-800 milj. kr. brutto och 500 milj. kr. efter det all skalleborlfallseffekten beaktats.
Urvalet och avgränsningen av de olika poster som konsumentprisindex enligl förslaget skall korrigeras för kommer att utgöra en betydelsefull faktor för beräkning av det nya basbeloppet. Del gäller exempelvis frågor om vad som skall anses vara indirekta skaller och subventioner. Med hänsyn till all sådana frågor i framtiden kommer alt få en ökad politisk betydelse med bl. a. fördelningspolitiska konsekvenser kan del enligl utskottets mening vara lämpligt att de i tveksamma fall underställs stalsmaklerna för beslut, i stället för all de som nu avgörs av indexnämnden.
Förslaget alt ändra principerna för beräkning av basbelopp får konsekvenser på en mängd områden, såväl inom det offenlligrällsliga som inom det civilrättsliga området. Utskottet förutsätter att beredningen av förslaget vad gäller konsekvenserna på dessa områden sker i annat utskott. Enligl vad utskottet erfarit pågår inom regeringskansliet visst utredningsarbete om hur den nya basbeloppsberäkningen slår i olika avseenden och om del behövs några lagändringar.
Utskottet vill i sammanhanget påpeka all en omläggning av värdesäkringen av det slag som nu föreslås på sikt också får betydande konsekvenser för relationerna mellan den allmänna tjänstepensioneringen och tjäns-lepensioneringen i stat och kommun och därmed också på statlig och kommunal ekonomi. De pensioner som utgår enligt kommunala och statliga pensionsavtal baseras i huvudsak på den lön den anställde har vid pensioneringen. Pensionssystemen är samordnade på så sätt att arbetsgi-
SfU 1980/81:14 68
våren, stal eller kommun, får ersättning från allmänna pensionsfonden för den del av pensionen som läcks in av ATP. Om nu beräkningen av basbeloppel ändras på föreslaget sätt kommer den pension som är intjänad inom ATP-systemet alt bli en lägre andel av slutlönen ån vad systemet nu föreskriver. Genom avlal är emellertid statligt och kommunall anställda tillförsäkrade en viss andel av slullönen i pension. Del innebär - om avtalen ej ändras - att de statliga och kommunala arbetsgivarna skulle svara för en större kostnadsandel än f n. av de tjänstepensioner som stal och kommun skall betala ul och sålunda få öka sina pensionsåtaganden kraftigt. Detta får konsekvenser för staten och kommunerna. Ulskollel förulsäller all dessa frågor blir föremål för överläggningar mellan berörda parter.
Utskottet förutsätter att regeringen fortlöpande studerar den valda metodens effekter i ett längre perspektiv. Det blir då naturligt att beakta den sannolika ekonomiska utvecklingen i vårt land under kommande år. Del är den ekonomiska tillväxten och näringslivets utbyggnad som ytterst blir bestämmande för möjligheten att tillförsäkra pensionärerna en rimlig standard.
Mot bakgrund av det anförda tillstyrker utskottet förslaget om ändrade principer för beräkning av basbeloppet.
Stockholm den 21 november 1980
På finansulskottels vägnar ERICENLUND
Närvarande: Eric Enlund (fp), Lars Tobisson (m). Torsten Gustafsson (c). Paul Jansson (s), Arne Gadd (s). Per-Axel Nilsson (s), Rolf Rämgård (c), Lennart Blom (m), Roland Sundgren (s), Christina Rogestam (c), Christer Nilsson (s), Mona S:t Cyr (m), Karin Flodslröm (s) och Åke Persson (fp).
Avvikande mening
Paul Jansson, Arne Gadd, Per-Axel Nilsson, Roland Sundgren. Christer Nilsson och Karin Flodslröm (alla s) anser att utskoltels yttrande borl ha följande lydelse:
1 den socialdemokratiska motionen 71 redovisas några av de grundläggande krav som måste vara uppfyllda när riksdagen föreläggs en proposition av regeringen.
Förslagen skall vara klart och ordenfiigt redovisade till innebörd och konsekvenser. Det skall vara möjligt för riksdagen alt bedöma det sakliga innehållet. Kostnadsberäkningen måste redovisas så att de kan härledas och följas. Dessa krav är särskilt viktiga att uppfylla när del gäller rege-
SnJ 1980/81:14 69
ringsförslag som förs fram i en proposition utan att tidigare ha varit föremål för ulredning och remissbehandling.
Regeringens förslag till ändring av principerna för beräkning av basbelopp redovisas i propositionen på flera ställen. Den mest utföriiga redovisningen görs i bilaga 6, Ekonomidepartementel, där förslaget ägnas tre (!) sidor. På övriga ställen i propositionen görs endast sammanfattningar av förslaget och hänvisningar till den nu nämnda bilagan. De tre sidorna i bilaga 6 disponeras så all en sida beskriver den nuvarande ordningen. Därefter redovisas på en dryg sida tre motiv för all ändra nuvarande principer. Slutligen ägnas en knapp sida lill alt beskriva själva förslaget lill ändring av en index som skall ligga lill grund för beräkningen av basbeloppet.
Belräffande förslagels effekter sägs endast alt förändringarna i första hand påverkar folkpensioner, ATP-pensioner, delpensioner, studiemedel och bidragsförskott. Därutöver, sägs det i propositionen, påverkas en del mera begränsade utgiftsområden. Därefter anges den totala besparingseffekten.
Enligl statistisk årsbok uppgår antalet folk- och ATP-pensionärer lill 1,8 miljoner, delpensionärerna lill 50000, barn med bidragsförskott lill ca 220000 och studiemedelstagarna till 130000. Konsekvenserna för dessa över två miljoner människor berörs inle med ett ord i propositionen. Vilka får högre eller lägre förmåner om förslaget genomförs? Hur stora blir effekterna, när slår de, etc?
Utskottet anser att det sätt på vilket regeringen presenterat förslaget saknar motstycke. Del är ett uttryck för nonchalans mol den lagstiftande församlingen och medborgarna. Förslaget faller enligl utskoltels mening helt utanför den praxis i arbetsfördelning som hittills rått mellan den exekutiva och den lagstiftande makten. Beslutsunderlag skall tillhandahållas av regeringen. Något sådant föreligger enligt utskottets mening inle. Det kan rent av ifrågasättas om inte förslaget är grundlagsstridigt. Regeringen har inte inhämtat yttranden från berörda myndigheter. Ej heller har berörda sammanslutningar eller enskilda getts tillfälle att yttra sig över förslaget såsom föreskrivs i regeringsformen. Riksdagens beredningsorgan, i detta fall socialförsäkringsutskotlet, har tvingats skicka propositionen på remiss (!) lill några av regeringen underställda organ (riksförsäkringsverket och statistiska centralbyrån) samt lill löntagarorganisationerna vars medlemmar i hög grad berörs av förslaget.
Intrycket av alt regeringen har betraktat förslaget endast som en teknisk fråga förstärks av att besparingseffekten av förslaget redovisas av ekonomidepartementel i stället för under de huvudtitlar som direkt berörs. Regeringen visar genom sitt agerande och i sin presentation av förslaget att man inte i lid insett vilka konsekvenser förslaget får. Detta vittnar inte enbart om en nonchalans utan även om en inkompetent handläggning inom regeringskansliet.
SfU 1980/81:14 70
Utskottet vill efter all här ha redovisat sin syn på handläggningen av förslaget även kommentera förslagels motiv och innehåll.
Statsministern påslår i inledningen till propositionen alt en huvudpunkt i regeringens spararbele har varit all skydda de mest utsatta. I vissa fall har inga ingrepp alls gjorts, anför statsministern. Som exempel pä detta nämner han de handikappade. Utskottet ser sig med anledning härav föranlåtet att påpeka att förtidspensioner, sjukbidrag, handikappersättning och barntillägg är förmåner som utgår lill handikappade och är knutna lill basbeloppet. Det kan i sammanhanget nämnas all handikappade ofta erhåller handikappersättning för merulgifler för egen bil, då de inle kan utnyttja allmänna kommunikationsmedel. Bensinkostnaden är ofta den största utgiftsposten för dessa personer. Eftersom förslaget innebär att någon kompensation inte skall utgå för höjda energipriser efter oktober 1980 innebär delta alt de handikappade drabbas särskilt hårt.
Ett motiv som framhålles i propositionen för all ändra på beräkningen av basbeloppet är alt pensionärskollektivets inkomster ökat mycket kraftigt, med 50% sedan 1973, samtidigt som löntagarnas inkomster ökat betydligt långsammare. Det antyds att en urholkning av pensionsförmånerna skulle skapa större rättvisa mellan löntagare och pensionärer. Utskottet anser alt beskrivningen i propositionen är direkt vilseledande. Pensionärskollektivels inkomstökning förklaras lill den helt övervägande delen av att antalet pensionärer ökat myckel kraftigt, bl.a. beroende på sänkt pensionsålder och delpensionsreformen. Dessutom har antalet ATP-pensionärer med högre inkomster blivit fler, vilket drar upp medelinkomsten. Med undanlag för de pensionärer som fått pensionstillskott har standardökningen helt Uteblivit för den enskilde pensionären.
Den ekonomiska lillväxlen har varit svag de senaste åren. Detta får emellertid inte vara en målsättning för den framlida ekonomiska politiken och användas som argument för att de sämst ställda grupperna i samhället skall acceptera en standardsänkning. En förulsällning för all samhället skall fungera är att inte spänningarna mellan olika grupper växer. Del går inte alt upprätthålla arbetsvilja och en strävan till att höja levnadsstandarden om inle samhället utvecklas i harmoni och i varje fall de sämst ställda får behålla sin standard.
Beskrivningen i propositionen av förändringarna i beräkningen av basbeloppet är på flera sätt vilseledande. Man argumenterar att oljeprishöjningarna är kostnader som hela samhället måste vara med och bära och som vi inle kan kompensera oss för. Oljeprishöjningarna har lett lill alt det s.k. bytesförhållandet, dvs. relationen mellan export- och importpriser, försämrats. Detta leder emellertid inle lill att även oljeprishöjningar som är lägre än höjningarna på andra varor måste medföra standardsänkningar för pensionärerna. En sådan sänkning av relativpriserna på olja skulle innebära en för den svenska ekonomin och utrikeshandeln mycket gynnsam utveckling. Del skulle i hög grad underlätta möjligheterna att öka standardtillväxten som pensionärerna enligt förslaget inle skulle få del av. En logisk
SfU 1980/81:14 71
konsekvens av resonemanget i propositionen skulle ha varit att oljepriserna helt lyftes ur indexen. Den av regeringen valda lösningen, som alltså inte är en naturlig följd av argumenteringen, vittnar i stället om all regeringens främsta avsikt varit alt sänka pensionärernas standard, inte att de i samhällssolidaritelens anda skulle bära sin andel av de höjda oljekoslna-derna. Regeringens avsikter framstår än tydligare när det av den praktiska utformningen av förslaget framgår all pensionärerna inle heller skall få kompensation för höjda priser på elström och hushållsgas.
Intrycket av att regeringen försökt vilseleda både riksdagen och allmänheten förstärks av att del i propositionen inte finns någon som helst ansats alt redovisa de faktiska effekterna av den nya ordningen. Det hade enligt ulskotlels mening varit naturligt och i enlighel med god praxis att man hade redovisat de skilda möjligheter som finns för att begränsa energiprisernas genomslag på basbeloppets utveckling och genom exempel sökt belysa de olika effekterna. All regeringen i stället försökt dölja effekterna av förslaget framgår av det faktum att man inle någonslans i propositionen säger något om vad konsekvensen blir för den enskilde pensionären. Det talas allmänt om förändringar och om all basbelopp och index påverkas. Huruvida förändringarna innebär minskningar eller ökningar för den enskilde individen framgår inte någonstans i propositionen.
Enligl utskottets mening är del angeläget all i varje fall riksdagen inför sitt ställningstagande till förslaget något försöker belysa de konsekvenser som förslaget i propositionen skulle få. En utgångspunkt för en sådan belysning skulle kunna vara att redovisa vilka konsekvenserna av förslaget skulle ha blivit om det införts tidigare, säg någon gång under 1970-talel. Utifrån detta historiska material är det möjligt alt bedöma rimligheten i olika antaganden för framtiden. Utskottet har därför låtit ekonomidepartementet och konjunkturinstitutet utföra vissa beräkningar för perioden från 1973 och framåt.
I tabell 1 redovisas den årliga utvecklingen enligl olika prisindexserier för perioden från december 1972 lill och med oktober 1980. Ökningslalen avser utvecklingen under loppet av året, dvs. från december det närmast föregående året lill december beräkningsårel.
Tabell 1. Procentuella förändringar för olika prisindexserier under perioden 1973— 1980
Period |
KPI' |
NPI rensat |
Differens |
(från dec. |
|
för energi- |
mellan (3) |
föreg. år) |
|
priser |
och (2) |
(1) |
(2) |
(3) |
(4) |
1973 |
7.9 |
5,0 |
-2.9 |
1974 |
11.9 |
12.7 |
-1-0,8 |
1975 |
10.2 |
9,0 |
-1.2 |
1976 |
9,8 |
10.1 |
-hO.3 |
1977 |
13,1 |
9.8 |
-3.3 |
1978 |
7,6 |
8.7 |
+ 1.1 |
1979 |
9,8 |
8,1 |
-1.7 |
okt 1980 |
13.1 |
8,3 |
-4.8 |
Enligt korttidsindex.
SfU 1980/81:14 72
I kolumn (2) redovisas utvecklingen av konsumenlprisindex (KPI), dvs. den index som ligger till grund för beräkningen av del nuvarande basbeloppet.
Den föreslagna korrigeringen för ändrade energipriser skall gå lill så alt energipriserna i fortsättningen beräknas som om de var oförändrade jämfört med i oktober 1980. De vägs in med sin andel av konsumtionen. Del betyder all den för ändrade energipriser justerade indexen i framliden kommer att öka långsammare än konsumentprisindex så länge energipriserna ökar i nominella tal. Försl när dessa sjunker i nominella tal kommer konsumentprisindex att visa en långsammare ökningstakt än den för ändrade energipriser justerade indexen.
Förslaget i propositionen innebär alt konsumenlprisindex också skall korrigeras med avdrag för indirekta skatter, tullar och avgifter samt med tillägg för subventioner. Det är den s.k. nettoprisindex, som kan sägas mäta förändringar i den nettointäkt per styck som producenten får för de saluförda varorna och tjänsterna. I kolumn (3) i tabell I framgår de årliga ökningarna av konsumentpriserna korrigerade för indirekta skaller, tullar, avgifter, subventioner och ändrade energipriser på det säll som föreslås i propositionen. Om de ändrade principerna för beräkning av basbelopp trätt i kraft från och med år 1973 skulle ökningen enligt den justerade indexen första året varit 2,9 procentenheter mindre än ökningen enligt konsumenlprisindex. Under perioden från december 1973 lill december 1978 skulle den korrigerade indexen ha utvecklats i ungefär samma takt som konsumentprisindex gjorde. Det innebär att effekterna på pensionerna i stort sett skulle ha varit desamma om den justerade indexen använts i stället för konsumenlprisindex som underlag för basbeloppsberäkningen. Det är således tveksamt om man valt rätt metod utifrån de syften man angett, nämligen att göra besparingar. Detta vittnar enligt utskottet om hur illa förberett förslaget är.
Inför riksdagens ställningslagande lill förslaget om ändrad beräkning av underlaget för fastställande av basbeloppel har utskottet gjort vissa beräkningar av vad effekterna kan väntas bli om förslaget genomförs. En utgångspunkt för all bedöma dessa effekter är att försöka ange hur den av regeringen föreslagna indexen kan komma att utvecklas i framliden i förhållande till konsumenlprisindex.
Den första frågan som därvid inställer sig är hur stor andel som energikonsumtionen kommer att utgöra av den totala konsumtionen. Sedan 1973 har de svenska hushållen fått avsätta en växande andel av sin totala konsumtion för konsumtion av energi. År 1973 var energikonsumtionen (som den definieras i propositionen) 6,6% av totala konsumtionen (enligl KPI). För år 1980 uppgår andelen energikonsumtion lill 9,6%. Del torde vara realistiskt all räkna med en viss höjning av relativpriserna för oljan åren framöver. Del kan vidare hållas för sannolikt att energikonsumtionen kommer alt hålla jämna steg med konsumlionsulvecklingen i övrigt, även
SfU 1980/81:14 73
om en viss omfördelning av energikonsumtion mot en mindre andel olje-konsumiion måste ses som eftersträvansvärd.
Antar man alt energipriserna och nettopriserna kommer all utvecklas i samma takt som konsumentpriserna de närmaste åren kommer del justerade indexvärdet, beräknat med nuvarande vikt för energikonsumtionen, all öka med 90% av prisökningen enligt konsumenlprisindex. Del betyder vid en anlagen ökning av konsumentpriserna om 10% att det justerade indexvärdet ligger 4,5 % lägre efter fem år än indextalel för konsumentprisindex. Efter tio år kan skillnaden beräknas lill knappt 9%.
Om energipriserna ökar med 15 % samtidigt som övriga konsumentpriser ökar med 10%, så kommer konsumenlprisindex all öka med 10,5% per år. Del nya basbeloppet skulle i delta exempel öka med 9% per år. Del innebär alt skillnaden mellan del gamla och det nya basbeloppet skulle vara ca 6,5 % efter fem år och knappt 13 % efter tio år.
Relationen
mellan nettoprisindex och konsumentprisindex kommer all
få en avgörande betydelse för hur den nya föreslagna prisindexen kommer
att utvecklas. Del framgår av regeringens sparplan alt man avser all sänka
subveniion,sgraden i konsumentpriserna. Detta medför att nettopriserna
kommer alt öka långsammare än konsumentpriserna. Del blir också resul
tatet om de indirekta skatterna höjs. Antas exempelvis alt skillnaden
mellan nettopriser och konsumentpriser skulle uppgå till en procentenhet
årligen från en anlagen konsumentprisökning på 10% så skulle det juste
rade indextalel efter fem år vara knappt 9% lägre än motsvarande tal för
konsumenlprisindex. Efter tio år skulle skillnaden uppgå lill ca 16%. Allt
under förutsättning all energipriserna utvecklas i samma takt som konsu
mentpriserna i övrigt. Skulle relativpriset för energi öka blir skillnaderna
än större._______________ __
Om den för pensionärerna ofördelaktiga utvecklingen skulle inträffa all relativpriset på energi stiger samtidigt som de indirekta skatterna ökar och subventionsgraden avlar, kommer urholkningen av pensionsvärdel alt ske ännu snabbare. Om energipriserna exempelvis ökar med 15% och övriga konsumentpriser med 10% kommer KPI att öka med 10,5%. Den justerade indexen skulle öka med endast 8 % om nettopriserna ökar en procentenhet långsammare än övriga konsumentpriser. Skillnaden mellan de båda indexserierna efter 5 år skulle vara ca 11% och efter 10 år ca 20%. Andelen energikonsumtion har antagits vara konstant, 10%. Om denna andel skulle öka skulle skillnaden bli ännu större.
1 de nu redovisade exemplen har effekten på det justerade prisindexet beräknats. Med olika rimliga anlaganden för energiprisernas, de indirekta skatternas och subventionernas ulveckling kommer ökningen de närmaste åren enligt den föreslagna indexberäkningen att bli betydligt mindre än enligt konsumentprisindex. Vilka blir då de allmänna ekonomiska konsekvenserna av att värdesäkringen försämras? Ekonomiministern påslår alt den torde i första hand påverka folkpensioner. ATP-pensioner, delpen-
SfU 1980/81:14 74
sioner, studiemedel och bidragsförskott. Som framgår av motion 71 drabbar förändringen av basbeloppel ett långt större antal förmåner från rättshjälpen till handikappersättningen och yrkesskadelivränlorna. Del finns ell 40'lal olika författningar som berörs av att basbeloppsberäkningen ändras. Dessutom används basbeloppel även utanför lagstiftningen i många försäkringsavtal och i andra privala avtal. Det är enligl ulskoltels mening helt uteslutet all riksdagen ulan föregående ulredning och på delta nästan slumpartade sätt ändrar innehållet i olika civilrätlsliga avtal.
Nuvarande regler i ATP-systemet är avsedda alt ge en pensionär en inkomsl som motsvarar sammanlagt ca 65% av den inkomst han hade före pensioneringen. Effekten av regeringens förslag om ändrad basbeloppsberäkning blir en successiv sänkning av kompensationsnivån inom ATP-systemet. Den mesl kännbara effekten uppstår för en person med inkomster motsvarande inkomstlaket (dvs. 7,5 gånger basbeloppet) och som skall pensioneras nu och som fält pensionen beräknad enligt nuvarande regler för basbeloppet. Den personen får en successivt sänkt standard.
Framtida pensionärer som ännu ej nått upp till inkomstlaket kommer genom alt basbeloppet urholkas även vid en oförändrad realinkomsl all få allt fler ATP-poäng. Verkningarna av regeringens förslag blir således olika för individerna i ATP-systemel. De som nu är pensionärer eller har kort lid kvar lill pensioneringen kommer all bli sämre ställda än de som skall tjäna in ATP-poäng i framliden. Delta ändrar hela ATP-syslemels innebörd. Detta är effekter som enligl utskottets mening borde ha belysts och utretts närmare innan förslaget förelades riksdagen.
Personer som f. n. inte är berättigade till ATP-poäng kommer att kunna få det genom att den nedre gränsen sänks. Systemet kommer således att utvidgas till att omfatta allt fler personer. Delsamma gäller för sjukförsäkringen och en rad andra sociala förmåner. Delta minskar besparingseffekten på längre sikt.
Riksförsäkringsverket anför i ett remissyttrande lill socialförsäkringsutskotlet att på kort sikt torde den samlade effekten bli alt kostnaderna minskar men i del långa loppet är bilden ganska oklar. Dessa konsekvenser på längre sikt nämns inte i propositionen trots att det måste anses vara en relevant faktor sett ur besparingssynpunkl. Allt delta vittnar enligl ulskollel om alt förslaget är illa genomtänkt.
Omläggningen av värdesäkringen får betydande konsekvenser för relationerna mellan den allmänna ijänslepensioneringen och ijänstepensione-ringen i stal och kommun. Det finns risk för all systemet skapar betydande inkomstskillnader. De statliga och kommunala pensionerna är reglerade i avtal som inte utan vidare kan ändras. Dessa frågor borde enligt utskoltels mening klariäggas innan beslut om ändringar fallas. Förslaget påverkar även statens och kommunernas pensionsutbelalningar och kan därigenom reducera besparingseffekten.
Regeringens i hast ihopkomna förslag har skapat en utomordentligt
SfU 1980/81:14 75
allvarlig situation i svensk politik. Del är nu 20 år sedan ATP infördes. Del skedde efter hårda politiska strider. Del har emellertid växt upp en trygg förvissning bland Sveriges löntagare alt pensionsreformen stod fast. all den vilade på en utbredd enighet inle bara bland folkel ulan också i riksdagen.
Detta har visat sig vara en illusion. Regeringens förslag som inte föregåtts av utredning och remissbehandling har presenterats som en teknisk ändring av beräkningsunderlaget för basbeloppel. Ändringen slår sönder den värdesäkring som var huvudanledningen lill alt de svenska lönlagarna valde den allmänna Ijänslepensioneringen för att klara sin ålderslrygghel. Del syslem man betalat avgifter för i 20 år skulle brytas sönder om förslaget genomfördes.
Förslaget är enligt utskottet illa genomtänkt, det har en rad orimliga konsekvenser och framför allt är del ett svek både mol pensionärerna och löntagarna i det här landet.
Med det anförda vill utskottet avstyrka förslaget lill ändrad basbeloppsberäkning.
SfU 1980/81:14 76
Bilaga 2
Skatteutskottets yttrande 1980/81:3 y
om ändrade principer för beräkning av prisindex vid fastställande av basbelopp
Till socialförsäkringsutskottet
Socialförsäkringsutskottet har beslutat inhämta skatteutskottets yttrande över proposition 1980/81:20 orn besparingar i statsverksamheten m.m. såvitt avser ell i bilaga 4 framlagt förslag till lag om ändring i lagen (1962: 381) om allmän försäkring jämte eventuella motionsyrkanden i anslutning härtill. I två motioner, 1980/81: 75 av Sven Aspling m. fl. (s) och 1980/81: 103 av Lars Werner m. fl. (vpk), har yrkats avslag på propositionen i denna del.
Basbeloppel beräknas f. n. med ledning av ell "jämförelsetal", som bestäms på grundval av konsumenlprisindex. Nytt basbelopp beräknas när det allmänna prislägel ändrats med minst tre procent efter närmast föregående ändring av basbeloppel.
Förslaget i propositionen innebär att jämförelsetalet liksom nu skall följa ändringarna i det allmänna prisläget. Vid beräkning av basbeloppet skall emellertid efter oktober 1980 bortses från indirekta skatter, tullar, avgifter och förändringar i energipriser samt tillägg göras för subventioner. Den nya index motsvarar nuvarande nettoprisindex med den kompletteringen att man i fortsättningen också skall bortse från förändringar i energipriser.
Skattesystemet är i vissa delar indexregleral. Detta gäller bl. a. skatteskalorna, som bestäms med utgångspunkt i en basenhet. Denna enhet berörs inle av det nu aktuella förslaget men skall enligt förslag i proposition 1980/81: 50 ändras i överensstämmelse med de principer som nu föreslås i fråga om basbeloppet.
Basbeloppels storlek påverkar däremot direkt vissa andra regler vid beskattningen. Delta gäller bl. a existensminimum, avdrag för pensionsförsäkringspremier och beräkning av arvsskatt i vissa fall.
Effekterna av den föreslagna index kan på kort sikt antas bli marginella. Effekterna på längre sikt är svåra all bedöma, eftersom den nya index i vissa fall ökar snabbare och i andra fall långsammare än konsumentprisindex. Osäkerheten beror bl. a på energiprisernas utveckling i framtiden och på vilka politiska beslut som kommer att las i fråga om indirekta skatter och subventioner.
Skattereglerna är föremål för en fortlöpande omprövning, och effekterna av index är givetvis en av de faktorer som måste beaktas i det sammanhanget. Mot den bakgrunden anser utskottet sig, från de synpunkter utskottet har att
SfU 1980/81:14 77
företräda, kunna förorda att socialförsäkringsutskottet tillstyrker bifall lill propositionen och således avstyrker motionerna i motsvarande del.
Slockholm den 20 november 1980
På skalteutskoltels vägnar ERIK WÄRNBERG
Närvarande: Erik Wärnberg (s), Knut Wachtmeister (m). Stig Josefson (c), Rune Ångström (fp), förste vice talmannen Ingegerd Troedsson (m), Olle Westberg i Hofors (s), Tage Sundkvist (c), Bo Lundgren (m), Curt Boström (s), Bo Forslund (s), Wilhelm Gustafsson (fp), Egon Jacobsson (s)*, Anita Johansson (s), Bo Söderslen (s) och Kerstin Andersson i Hjärtum (c)*.
* Ej närvarande vid yttrandets justering.
Avvikande mening
Erik Wärnberg, Olle Weslberg i Hofors, Curt Boström, Bo Forslund, Egon Jacobsson, Anita Johansson och Bo Söderslen (alla s) anser all del avsnitt av utskottets yttrande som börjar med "Skattesystemet är" och slutar med "motsvarande del" bort ha följande lydelse:
Frågan om principerna för basbeloppets beräkning är av vital betydelse för stora befolkningsgrupper. Det är enligl utskottets mening därför anmärkningsvärt all den i motionen aktualiserade frågan om nytt prisindex inte varit föremål för ulredning och remissbehandling.
Såvilt utskottet kan bedöma innebär förslaget i propositionen en urholkning av vårt nuvarande värdesäkringssystem som - i varje fall på sikt -måste få klart negativa konsekvenser även på skatteområdet. Ulskollel tänker härvid särskilt på alt storleken av existensminimum bestäms med utgångspunkt i basbeloppet och all utrymmet för avdragsräll i fråga om pensionsförsäkringspremier i kommunalskattelagen är beroende av storleken av detta belopp.
Mot den bakgrunden kan utskottet - från de synpunkter utskottet har att företräda - inte acceptera en devalvering av basbeloppel i enlighel med förslaget i propositionen.
Enligt ulskotlels mening bör således socialförsäkringsulskotlet avstyrka bifall till detta förslag och tillstyrka bifall lill motionerna i motsvarande del.
SfU 1980/81:14 78
Bilaga 3
Lagutskottets yttrande
1980/81:3 y
över proposition 1980/81:20 om besparingar i statsverksamheten, m. m., såvitt avser ett i bilaga 4 framlagt förslag till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring, jämte motioner
Till socialförsäkringsutskottet
Socialförsäkringsutskoltet har beslutat inhämta lagulskoUels yttrande över proposition 1980/81:20 om besparingar i statsverksamheten, m.m.. såvitt avser ett i bilaga 4 (socialdepartementet) framlagt förslag till lag om ändring i lagen (1962: 381) om allmän försäkring jämte eventuella motionsyrkanden i anslutning härtill.
Med anledning av propositionen har väckts bl. a. motion 1980/81:75 av Sven Aspling m.fl. (s) och motion 1980/81:103 av Lars Werner m.fl. (vpk). I båda motionerna yrkas, såvitt nu är i fråga, avslag på förslaget till ändring i lagen om allmän försäkring (yrkande I i båda motionerna).
Lagulskoltel får anföra följande.
I 1 kap. 6 § lagen om allmän försäkring föreskrivs all pensioner och andra sociala förmåner som utgår enligl lagen skall beräknas med ledning av ett basbelopp. Basbeloppel fastställs av regeringen för varje månad på grundval av konsumenlprisindex två månader före den månad basbeloppel skall gälla. Basbeloppet ulgör 4000 kr. multiplicerat med del tal som anger förbållandet mellan å ena sidan det allmänna prisläget (konsumentprisindex) under andra månaden före den som basbeloppet skall avse, och å andra sidan prisläget i september 1957. Basbeloppet ändras när jämförelsetalet ökat eller minskat med minst tre procent sedan närmast föregående förändring av basbeloppel skedde.
I propositionen föreslås att beräkningsunderlaget för basbeloppet skall ändras. Förslaget innebär följande. Liksom f.n. skall jämförelsetalet följa förändringarna i del allmänna prisläget. Vid beräkningen skall dock bortses från indirekta skaller, tullar och avgifter men tillägg göras för subventioner. Dessutom skall bortses från direkt inverkan på prislägel av ändrade priser på fjärrvärme, eldningsolja, hushållsgas, elström och bensin. De nya reglerna föreslås träda i kraft den I januari 1981 och skall tillämpas första gången vid fastställande av basbeloppel för januari 1981.
Som motiv för förslaget anges i propositionen (bilaga 6) all det är angelägel att indexuppräkningen av pensioner och andra sociala förmåner begränsas av slalsfinansiella skäl. Del framhålls all de föreslagna förändringarna i första hand torde påverka folkpensioner. ATP-pensioner, delpensioner, studiemedel och bidragsförskott men. att även en del mera begränsade utgiftsområden påverkas. I propositionen nämns däremot inte om och i vad mån förslaget får konsekvenser även i andra avseenden.
SfU 1980/81:14 79
Lagutskottet konstalerar alt den föreslagna ändringen får effekter även på det civilrätlsliga området. Under senare år har olika regler på civilrättens område utformats så all de rätligheler och skyldigheler som reglerna innebär inle skall urholkas genom förändringar av penningvärdet. Man har därvid vall lösningen alt anknyta till basbeloppet enligt lagen om allmän försäkring. Inom familjerätten finns ell flertal sådana bestämmelser. Enligt 13 kap. 12 § giftermålsbalken gäller sålunda att vid bodelning efter makes död har den efterlevande maken alltid rätt alt få egendom ur boet till ell värde som motsvarar fyra basbelopp. Genom lagen (1966:680) om ändring av vissa underhållsbidrag har underhållsbidrag till frånskild make och barn indexreglerats. Bidragen ändras den I april varje år i förhållande lill förändringar i basbeloppel under föregående kalenderår. Ändringen av underhållsbidrag till barn sker dock med endast 7/10 av basbeloppsförändringen. Även vid fastställande av underhållsbidrag lill barn är basbeloppet av betydelse. Av 7 kap. 3 § föräldrabalken (FB) följer att när den underhållsskyldiges förmåga att utge underhållsbidrag skall bedömas får han eller hon förbehållas dels ett belopp motsvarande 120% av basbeloppet för egna levnadsomkostnader, dels under vissa förutsättningar ett belopp som motsvarar 60% av basbeloppet för makes eller samboendes underhåll, dels ock ell belopp motsvarande 40% av basbeloppel för underhåll av hemmavarande barn. Även vissa av FB:s regler om förmynderskap innehåller hänvisningar lill basbeloppet. Bl. a. gäller enligt 12 kap. I § all förmynderskap skall inskrivas när underårig får tillgångar värda mer än två basbelopp.
Inom skadeståndsrälten gäller att utgående skadeståndslivräntor höjs i förhållande lill förändringar av basbeloppel. Närmare bestämmelser härom finns i lagen (1973:213) om ändring av skadeståndslivråntor och vissa andra författningar. Av skadeståndslagen (1972: 207) följer att förändringar av basbeloppel indirekt påverkar skadeståndsskyldighelens omfattning. När skadestånd skall fastställas gäller nämligen att avdrag skall ske för vad som utgår enligt bl. a. lagen om allmän försäkring. Förändras dessa förmåner påverkar det skadeslåndsbeloppel i motsvarande mån.
Också inom associationsrätten finns regler med anknytning lill basbeloppet. Sålunda är aktiebolag skyldigt all ha kvalificerad revisor om bl. a. bolagels tillgångar överstiger ell visst värde uttryckt i basbelopp (10 kap. 3 § aktiebolagslagen). I den av utskottet nyligen behandlade propositionen 1979/80: 144 med förslag lill nya redovisningsregler för ekonomiska föreningar föreslås en liknande regel för ekonomiska föreningar (se LU 1980/ 81:4). I proposition 1979/80: 143 med förslag lill ny lagstiftning om handelsbolag m. m. vilken också behandlats i betänkandet LU 1980/81:4 föreslås en ny lag om årsredovisning m.m. i vissa företag. Enligt förslaget beror ärsredovisningsskyldigheten bl. a. på om företagets omsättning överstiger I 000 basbelopp. Vidare gäller enligt bokföringslagen (1976: 141) och jordbruksbokföringslagen (1979: 141) all skyldighet att upprätta årsbokslut inte
SfU 1980/81:14 80
föreligger för enskild näringsidkare när omsättningen understiger 20 basbelopp.
Slutligen finns, såvitt utskottet kunnat utröna, regler med anknytning till basbeloppel i konkurslagen (1921:225) och trafikskadelagen (1975:141).
I anslutning till den lämnade redogörelsen vill utskottet också peka på att det inle torde vara helt ovanligt att i olika civilrätlsliga avtal las in villkor med anknytning till basbeloppel. Enligl vad utskottet inhämtat används sålunda inom försäkringsbranschen en mängd olika standardavlalsvillkor som bygger på basbeloppet. Ofta föreskriver villkoren all ersättningar ur försäkringar utgår i viss närmare angiven relation lill basbeloppet. Detta gäller vissa kollektiva försäkringar som industrins och handelns tilläggspension (ITP) samt avtalsgruppsjukförsåkring och tjänstegrupplivförsäkring men också en mängd privata försäkringar som trafikförsäkring, barn- och ungdomsförsäkring och privata olycksfallsförsäkringar. Belräffande hemförsäkringen använder flera bolag villkor om försäkringsbeloppens storlek som är anknutna lill basbeloppet. Ibland är den självrisk som försäkringstagaren skall slå för bestämd i relation till basbeloppet. Så är exempelvis i allmänhet fallet med företagsförsäkringar. I vissa försäkringsbolag förekommer det vidare att premierna för livförsäkringar bestäms i förhållande lill basbeloppel.
Enligl utskottets mening borde effekterna på del civilrätlsliga området av det nya beräkningsunderiaget för basbeloppel närmare ha kartlagts och analyserats i propositionen. I avsaknad av en sådan genomgång anser sig utskottet ändock kunna förmoda att följderna på kort sikt, såvitt avser lagutskottets beredningsområde, blir förhållandevis obetydliga. Först i ett längre tidsperspektiv kan det antas alt förslaget i propositionen mera påtagligt kommer att påverka civilrätlsliga förhållanden. Sådana anlaganden är dock givelvis mycket osäkra. Ulskollel vill vidare framhålla all - i den mån ekonomiska konsekvenser uppkommer för enskilda - del ter sig rimligl att även vissa andra grupper i samhället än pensionärer m.fl. får finna sig i all en kompensation uteblir för förändringar av energipriser och indirekta skatter m. m. Vad särskilt gäller förslagels effekter på ingångna avtal och andra beslående rättsförhållanden vill utskottet peka på att del först efter en tolkning av villkoren i varje enskilt fall kan avgöras huruvida det nya basbeloppet kommer alt slå igenom.
Det ankommer inle pä lagutskottet all la slällning till huruvida indexuppräkningen av pensioner m. m. bör begränsas och vilken lösning som i så fall bör väljas. Vad ulskollel ovan anförl innebär att det från civilrättsliga utgångspunkter inte finns några hinder mol all förslagel i propositionen genomförs. Utskottet vill också peka på all praktiska skäl kan tala för att basbeloppel är enhetligt och inte varierar mellan olika rättsområden. I anslutning härtill vill utskottet dock framhålla att när det gäller vissa civilrättsliga regler kan det - med hänsyn till de intressen som bär upp reglerna - finnas skäl som talar för alt gällande ordning inle bör rubbas. I
SfU 1980/81:14 81
förevarande lagstiftningsärende saknas underlag för en bedömning av frågan om en särreglering bör ske i vissa fall. Det får ankomma på regeringen att följa utvecklingen och göra en närmare genomgång av i vilka fall del kan anses motiverat alt det nya basbeloppet inte skall användas. Enligt vad utskottet inhämtat har en sådan kartläggning påbörjats inom bl. a. justitiedepartementet.
Utskottet vill också peka på alt såväl inom justitiedeparlemenlet som i olika utredningar pågår f. n. översyn av flera av de ovan redovisade författningarna från andra utgångspunkter. Delta gäller bl. a. bestämmelsen i 13 kap. 12 § giftermålsbalken. Beträffande reglerna om uppräkning av skadeståndslivråntor finns det vidare skäl att erinra om att riksdagen hos regeringen hemställt alt möjligheterna till en förbättring av livränlelagar-nas ställning skall utredas (se LU 1979/80:29). Utskottet förutsätter att regeringen i samband med ställningstagandena lill resultaten av del pågående och begärda utredningsarbetet överväger frågan om de aktuella reglerna även fortsättningsvis bör vara knutna till basbeloppet.
Ställningstagandet innebär alt lagutskottet med utgångspunkt i de intressen utskottet har att bevaka inte kan tillstyrka de i motionerna 75 och 103 framställda yrkandena om avslag på propositionen i förevarande del.
Stockholm den 20 november 1980
På lagutskottets vägnar LENNART ANDERSSON
Närvarande: Lennart Andersson (s), Bernt Ekinge (fp), Ivan Svanström (c)*. Stig Olsson (s). Elvy Nilsson (s), Joakim Ollen (m), Arne Andersson i Gamleby (s), Martin Olsson (c), Ingemar Konradsson (s), Owe Andréasson (s), Marianne Karlsson (c), Bengt Silfverstrand (s), Margot Håkansson (fp), Margareta Gärd (m)* och Göran Allmér (m).
* Ej närvarande vid yttrandets justering.
Avvikande mening
Lennart Andersson, Stig Olsson, Elvy Nilsson, Arne Andersson i Gamleby, Ingemar Konradsson, Owe Andréasson och Bengt Silfverstrand (samtliga s) anser alt den del av utskottets yttrande som börjar på s. 3 med "Enligl ulskotlels" och slutar på s. 4 med "förevarande del" borl ha följande lydelse.
Som berörs i motion 75 och som närmare utvecklas i en med anledning av propositionen väckt motion 1980/81:71 av Olof Palme m.fl. (s) måste det anses djupt otillfredsställande att konsekvenserna i olika avseenden av den nya beräkningsgrunden för basbeloppel inle närmare karllagts och 6 Riksdagen 1980/81. II saml. Nr 14
SfU 1980/81:14 82
analyserats i propositionen. Inte heller har förslagel i propositionen blivit föremål för remissbehandling eller granskats av lagrådet. Dessa brister i handläggningen av lagstiftningsärendet medför att riksdagen helt saknar underlag för en bedömning av förslagel. Redan på grund av del anförda kan ulskollel dela uppfallningen i motion 71 all propositionen i aktuell del bör avslås.
Enligl utskoltels mening talar emellertid också andra omständigheter för att förslaget inte bör genomföras. Trots bristerna i propositionen kan utskottet sålunda med ledning av redogörelsen ovan konstatera att den föreslagna ändringen av basbeloppsberäkningen får allvarliga konsekvenser vid tillämpningen av en mängd olika civilrätlsliga regler och avtal. All basbeloppet fått ett vidsträckt användningsområde sammanhänger självfallet med att del är den enda lagreglerade metoden för värdesäkring men också med att det ansetts ge en i allt väsentligt korrekt bild av del allmänna kostnadsläget i samhållet. Enligl utskottets mening innebär propositionen ett första steg i riktning mol en rasering av nuvarande melod för värdesäkring. Risken för att nya omständigheter i framliden skall åberopas lill stöd för justeringar i beräkningsunderlaget för basbeloppel kan inle uteslutas. Med hänsyn till de intressen som bär upp lagbestämmelserna med anknytning till basbeloppet anser sig utskottet kunna utgå från att en annan metod för värdesäkring skulle ha valts på det civilrätlsliga området om man kunnat förutse alt beräkningen av basbeloppet skulle komma alt ändras i betydelsefulla avseenden.
Mol bakgrund av del anförda anser utskottet alt förslaget i propositionen inger starka betänkligheter frän rättssäkerhetssynpunkt. Härtill kommer all del ingriper i bestående avtalsförhållanden och andra rättsförhållanden och därmed i praktiken kan leda lill rättsförluster och i vart fall kommer alt medföra en betydande osäkerhet för den enskilde om hur avtal och överenskommelser skall tolkas och tillämpas. När del gäller lagstiftning som på detta sätt påverkar bestående rättsförhållanden på förmögenhetsrättens område vill utskottet erinra om vad som uttalats under förarbetena lill regeringsformen, nämligen all stor vikt måste fästas vid den enskildes möjligheter att vid en rättshandlings ingående kunna överblicka konsekvenserna av denna (se KU 1975/76:56 s. 36 och 37). Endast tungt vägande sociala hänsyn kan enligt förarbetena föranleda alt lagstiftning ges retroaktiv verkan pä förmögenhetsrättens område. Några sådana skäl föreligger inle i det nu aktuella lagstiftningsärendet. Enligt utskottels mening står således förslaget i propositionen klart i strid med förarbetena till regeringsformen.
Även från andra utgångspunkter kan kritik riktas mol propositionen i aktuell del. Enligt utskottets mening kommer förslaget sålunda att medföra försämringar för olika utsatta grupper, bl. a. de underhällsskyldiga och dem som är berättigade lill underhällsbidrag. Sådana konsekvenser kan över huvud taget inte anses motiverade med hänsyn till de slalsfinansiella
SfU 1980/81:14 83
skälen som åberopas i propositionen. Detsamma gäller de ekonomiska följder som kan uppslå inom försäkringsbranschen och förändra näringsidkare.
Det ankommer inte pä lagutskottet all ta ställning till huruvida indexuppräkningen av pensioner m. m. bör begränsas och vilken lösning som i så fall bör väljas. På grund av vad ovan anförts kan emellertid lagutskottet med utgångspunkt i de intressen utskottet har att bevaka inte förorda alt förslagel i propositionen genomförs. Ulskollel föreslär således att propositionen i aktuell del avslås och tillstyrker därmed bifall lill yrkandena i motionerna 75 och 103.
SfU 1980/81:14 84
Bilaga 4
RIKSFÖRSÄKRINGSVERKET REMISSYTTRANDE i (15)
1980-11-18 Dnr 216/80
T 3867/80
Riksdagens socialförsäkringsutskott
Yttrande över förslag om ändring
av beräkningsunderlaget för
basbelopp (prop 1980/81:20)___________________________________
Socialförsäkringsutskottet har i skrivelse den 4 november 1980 begärt yttrande över det i bilaga 4.1 till propositionen 1980/81:20 om besparingar i statsverksamheten, m m framlagda förslaget till lag ora ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL) (ändring av beräkningsunderlaget för basbeloppet enligt AFL). Utskottets skrivelse kom in till riksförsäkringsverket den 6 november och anmäldes för verksstyrelsen påföljande dag. Därvid uppdrogs åt verkschefen att utarbeta ett yttrande vari effekterna av ett genomförande av propositionens förslag skulle belysas så långt tiden och förhållandena medgav.
Med anledning härav får riksförsäkringsverket anföra följande ned understrykande av att förutsättningar saknats för det utredningsarbete som en allsidig belysning av förslagets effekter skulle kräva. Ärendet har handlagts sä, att man inom verkets olika berörda enheter försökt kartlägga förslagets effekter i skilda avseenden. I det följande lämnas en mera sammanfattande redovisning medan i bilagor till yttrandet beröres vissa särskilda frågor.
1 BAKGRUND
Genom basbeloppet enligt AFL följer pensioner och en lång rad andra förmåner den allmänna prisutvecklingen i samhället. Basbeloppet beräknas fr o m är 1960. Fr o m ingängen av är 1963 sker det månadsvis. Hur detta görs framgår av 1 kap 6 § AFL och kungörelsen (1962:383) med föreskrifter för beräkning av basbeloppet. I vissa sammanhang används den aktuella månadens basbelopp, medan det i andra sammanhang är basbeloppet vid en viss tidpunkt, vanligen vid årets ingång, som används under ett visst är.
SfU 1980/81:14 85
Basbeloppet har efter hand fått betydelse i allt fler sammanhang och styr numera förmåner och inkomstgränser m m inom större delen av socialförsäkringen liksom de kollektivavtalsreglerade försäkringarna som kompletterar den allmänna försäkringen. Också inom det privata försäkringsväsendet har basbeloppet vidsträckt användning.
Det är emellertid inte bara inom det allmänna och enskilda försäkringsområdet som basbeloppet har betydelse. Även i andra vitt skilda sammanhang kommer det till användning. Några exempel härpå är följande. De statliga studielånen anknöts är 1965 till basbeloppet och numera används det för olika ändamål inom regeLvyste-men för studiemedel, vuxenstudiestöd och utbildningsbidrcg. Inom familjerättens område sker t ex beräkning och förhöjning ay underhållsbidrag till barn med ledning av basbeloppet. Också bidragsförskottet är basbeloppsanknutet. Inkomstgränserna för beräkning av kostnadsbidrag enligt reglerna om allmän rättshjälp och storleken av avgiften för rådgivning i rättsliga angelägenheter bestäms med ledning av basbeloppet. Inom beskattningen kommer basbeloppet till användning för exempelvis beräkning av arvsskatt och av skattereduktion för folkpensionsförmåner och personskadelivräntor. Också bestämningen av existensminimum knyter an till basbeloppet. Enligt bestämmelserna om statlig lönegaranti vid konkurs avgränsas skyddet för arbetstagarna med ledning av basbeloppet. I det följande begränsas yttrandet till att avse sådana förmåner som faller inom riksförsäkringsverkets ansvarsområde.
Inom socialförsäkringen och övriga regelsystem som handhas av riksförsäkringsverket, de allmänna försäkringskassorna och de lokala skattemyndigheterna används basbeloppet för flera olika ändamål. De undre och övre gränserna för pensionsgrundande inkomst
SfU 1980/81:14 86
enligt reglerna om försäkring för tilläggspension (ATP) bestäms liksom ATP-avgiften med ledning av basbeloppet för januari manad inkomståret. DetsamiDci gäller maximigränsen för sjukpenninggrundande inkomst, som ligger till grund för beräkning av sjukpenning enligt AFL och lagen om arbetsskadeförsäkring, föräldrapenning, havandeskapspenning, smittbärarersättning, vissa värnpliktsförmäner och delpension. Vidare används basbeloppet för att ange förmånsnivåer genom att olika förmäner m m uttrycks som andelar av basbeloppet. Värdet av olika förmåner blir härigenom i reala termer detsamma, oberoende av när förmånen beviljas. Detta gäller bland annat folkpensionsförmäner och bidragsförskott. Genom anknytning till basbeloppet blir utgående pensions- och andra fiirmäner automatiskt värdesäkrade i förhållande till den allmänna prisutvecklingen. Vidare skall i vissa fall höjning av basbeloppet föranleda uppräkning av redan utgående förmäner, t ex utbildningsbidrag och yrkesskade-Tivräntor m m.
I bilaga 1 finns en förteckning över ett 40-tal författningar enligt vilka basbeloppet har betydelse vid beräkning av förmäner m m som administreras av riksförsäkringsverket och försäkringskassorna. I bilaga 2 är olika förmänsslag förtecknade, varvid noterats dels storleken av förmånen i förhällande till basbeloppet, dels antalet förmånstagare.
2 EFFEKTER PA INDEX OCH BASBELOPP
Förslaget innebär att basbeloppet frän och med januari månad 1981 skall utgöra 15 400 kr multiplicerat med det tal som anger förhållandet mellan det allmänna prisläget under andra månaden före den som basbeloppet avser och prisläget i juni 1980. Vid beräkning av förändringar i det allmänna prisläget skall efter oktober 1980 bortses frän indirekta skatter, tullar, avgifter och ändringar i energipriser samt tillägg göras för subventioner. Basbeloppet får ändras endast om det nämnda förhållandet har ändrats med minst tre procent sedan basbeloppet senast ändrades.
SfU 1980/81:14 87
Det allmänna prislagat mats i dag med konsumentprisindex. Denna beräknas av statistiska centralbyrån (SCB). SCB beräknar rtdan n.. också en nettoprisinoex. Denna visar utvecklingen av konsu.-ent.-r-;-serna riär man bortser från indirekta skatter, tullar och ivgiftt ■ men läriger till subventioner (se t ox prop 1980/81:20, bilan.; 6, sid 4). Frän och r.ied 1981 skall basbeloppet enligt propositiore-i baseras pä en ny index, som motsvarar nettoprisindex med den kompletteringen att man bortser frän förändringar i energipriser efter oktober 1980.
Utvecklingen av den nya indexen och därmed effekten av di föreslagna förändringarna av basbeloppsberäkningen beror i stor utsträckning pä den framtida utvecklingen av energipriserna, pen även pil eventuella framtida politiska beslut rörande indirekt;..! skatter och subventioner..
Den föreslagna indexen ökar långsammare än konsumentprisindex om t ex de indirekta skatterna ökar snabbare och subventionerna längsur:i.iare än
konsumentpriserna och om energipriserna stioer. Däremot skulle konsumentprisindex öka
långsammare än den ny,i indexc-n om t ex subventionerna stiger i
snabbare och de indirekta skatterna i långsammare
takt än konsumentpriserna och om
energipriserna inte ökar alls eller endast
Ungs
Det finns inga möjligheter att ha någon uppftittning om hui- do båda indexserierna kommer att utvecklas i framtiden och d.-rined vilken betydelse de föreslagna ändringarna av basbeloppsberäk-ningon kommer att fä annat än pä mycket kort sikt. Osäkerheten beror i stor utsträckning pä att den framtida utvecklingen av enertnprisernn inte kan förutsägas, särskilt inte på länc sikt, man även pä att inriktningen av eventuella framtida politiska bcJut rörande indirekta skatter och subventioner inte kan be-dö.iias. Erfarenheterna från tidigare tyder pä att utvecklingen är ];iyi;kct olikartad för olika år.
SfU 1980/81:14 88
Konjunkturinstitutet har ät riksdagens finansutskott gjort beräkningar över hur den nya indexen skulle hn utvecklats om den hade använts fr o m är 1974. Riksförsäkringsverket har under ./. hand fått del av dessa (se bilaga 3). Beräkningarna visar att utvecklingen av den nya indexen och konsumentprisindex under de första åren skulle ha skett i ungefär samma takt. Under de senaste åren skulle den nya indexen utvecklats i längsaniiare takt än konsumentprisindex. Resultatet beror på att nettoprisindex (kcir',suinentprisindex med bortseende från indirekta sk.tter och med tillägg för subventioner) utvecklats sä mycket snabburo än konsumentprisindex att effekten av att energipriserna hälls konstanta efter är 1973 inte skulle slagit igenom på den nya in-dexeji förrän under de senaste åren.
Resultatet av konjunkturinstitutets beräkningar innebär grovt sett att ett basbelopp baserat på den nya indexen under de första åren efter 1973 skulle varit av sairma storleksordning som det faktiska basbeloppet. Under de senaste Aren skulle dock det "nya basbeloppet" ha utvecklats längsamnare än det faktiska. Det bör här noteras att även en relativt liten förändring av basbeloppet ger en ganska stor förändring på statsbudgetens och socialförsäkringens utgiftssida.
Hed hänsyn till den stora olikheten i utvecklingen av indexserierna mellan olika år är det knappast meningsfullt att försöka göra några prognoser avseende effekterna av ändringsförslaget, åt minstone inte med någon längre räckvidd.
3 EFFEKTER IMOM SOCIALFÖRSÄKRINGSOMRÅDET
3.1 Inledning
1 det föregående har redovisats att basbeloppet har en mycket vidsträckt användning och det har också framhållits att det är omöjligt att med någon säkerhet bedb:>ia effektnrna av förslaget om ä:-,dr£de beräkningsgrunder, i synnerhet pä längre si!;t.Aven i propositionen har framhållits att osäkerheten redan i vad gäller beräkningen av effekterna för det närmast konmande budgetåret är mycket stor och att resultatet i hög grad kommer att påverkas
SfU 1980/81:14 89
av vad som händer pä den internationella oljemarknaden. Det finns anledning att här också framhålla att den tid - mindre än tvä veckor - som stått till förfogande för verket efter utskottets remiss inte varit tillräcklig för att nöjaktigt belysa olika tänkbara effekter av förslaget om ändring av beräkningsunderlaget för basbeloppet.
Utgångspunkten för den följande redovisningen av förslagets effekter pä olika förmänsslag är att den nya indexen utvecklas långsammare än konsumentprisindex. I de olika beräkningar verket gjort har i flera fall förutsatts att den genomsnittliga skillnaden uppgår till 2 procent per år. Ett sådant antagande ansluter sig till den bedömning av besparingseffekten som gjorts i propositionen. Det måste dock starkt understrykas att stora förskjutningar kan inträffa mellan olika är och att det inte är möjligt att förutse den framtida utvecklingen. Alla beräkningar är därför helt schematiska och utgör endast räkneexempel för att belysa den principiella innebörden av förslaget.
3.2 Allmänt om effekterna på socialförsäkringsförmåner
Basbeloppet används i flera olika funktioner. Effekterna av ändrade beräkningsregler är därför inte entydiga. Delvis är verkningarna motstridiga och det är inte möjligt att utan en mycket ingående analys få en helhetsbild av vad nya basbeloppsregler skulle leda till.
En ändring av underlaget för beräkning av basbeloppet vilken medför att basbeloppet inte följer den allmänna prisutvecklingen leder till att förmånerna inom socialförsäkringssystemet inte blir värdesäkrade fullt ut. Detta betyder att löpande förmåner successivt blir mindre värda. Samtidigt blir också ingångsvärdena förändrade. Exempelvis får en nybeviljad ålderspension frän folkpensioneringen, som f n uppgår till 95 procent av basbeloppet för en ensamstående, allt lägre köpkraft allt eftersom kren går. Detta gäller alla basbeloppsanknutna förmåner.
I de fall basbeloppet används för att fastställa den övre gränsen för de inkomster som skall beaktas inom ett visst förmånssystem blir effekten av en långsammare basbeloppsutveckling att den maximala ersättningens storlek relativt sett sänks. Pä sikt uppnår allt fler personer gränsen för den högsta ersättningen
SfU 1980/81:14 90
och detta sker snabbare med den nya indexen som beräkningsunderlag. Detta gäller förutom tilläggspensioneringen också sjukpenning enligt lagen om allmän försäkring och lagen om arbetsskadeförsäkring, havandeskapspenning, föräldrapenning, smittbärarersättning, vissa värnpliktsförmåner m m och delpension.
Inom ATP-systemet kommer också den nedre inkomstgränsen för intjänande av ATP-poäng räknat i fast penningvärde att successivt bli lägre än enligt nuvarande regler. Det ställs därigenom allt lägre krav för att uppnå "poängår", vilket kan få direkt betydelse för storleken av en tilläggspension och ev också pSi'erka rätten till delpension. Till detta kommer att pensionspoängen vid samma reala inkomst efter hand blir allt högre ju lägre basbeloppet blir i förhållande till ett basbelopp beräknat enligt nu gällande regler. Verkningarna av dessa förskjutningar-blir olika för å ena sidan dem som nu uppbär pension eller har kort tid kvar till pensioneringen och ä andra sidan dem som i framtiden tjänar in successivt högre pensionspoäng. Under förutsättning att den inkomsten inte kommer att ligga över den övre gränsen blir den senare gruppen bättre ställd.
Effekterna pä inkomstgränserna inom ATP-systemet redovisas närmare i en särskild PM, bilaga 4. Av denna framgår bl a pä vilket sätt pensionspoängen successivt höjs till följd av en reducerad prisfbljsamhet i basbeloppsutvecklingen. Beräkningarna har baserats på de uppgifter som redovisats i verkets skrivelse (1977-12-16) till regeringen angående avgiftsuttag för allmän tilläggspension för åren 1980-64. Om man vidare antar en årlig skillnad i utvecklingen av basbeloppet enligt gamla och nya regler pä 2 %, kan det uppskattas att 350 000-400 000 försäkrade under en tioårsperiod kommer att uppnå maximala pensionspoäng även med oförändrad reallön. Pä samma tid skulle ungefär 50 000 personer som nu har inkomster under den nedre gränsen för pensionsgrundande inkomst komma att tillgodoräknas pensionspoäng.
I fråga om den övre gränsen för sjukpenninggrundande inkomst kommer ett ungefär lika stort antal personer som inom ATP-systemet att pä tio års sikt ha passerat den övre inkomstgränsen även vid oförändrat reallöneläge.
SfU 1980/81:14 91
ATP-avgiften för lågavlönade arbetstagare är högre ju lägre basbeloppet är. För arbetstagare vars löner ligger över "taket" är däremot ATP-avgiften proportionsvis lägre vid lägre basbelopp beroende på att det belopp som ligger mellan 1 och 7,5 basbelopp blir lägre. I den män arbetstagarens lön ligger i närheten av "taket" påverkas ATP-avgiften av ändringar av basbeloppet i betydligt mindre grad. Ändringar av basbeloppet torde inte ha alltför stor inverkan pä ATP-avgiften, om arbetsgivaren sysselsätter såväl lågavlönade som högavlönade arbetstagare. En höjning eller sänkning av basbeloppet påverkar där basbeloppsavdraget och maxi-meringsavdraget i olika riktningar.
Hur en ändring av beräkningsunderlaget för basbeloppet på sikt kommer att päverka storleken av ATP-avgifterna är inte möjligt att förutsäga, eftersom detta beror pä bl a löneutvecklingen i landet. I
Slutligen finns det anledning att peka pä att ovannämnda avgiftsproblem kommer att helt falla bort, om pensionskommitténs förslag om enhetliga avgiftsregler genomförs.
l(rjcess)ca delixr£n;tO£
Inom riksförsäkringsverkets yrkesskadeavdelning handläggs ärenden enligt lagen om yrkesskadeförsäkring och militärersättningslagen m fl äldre författningar avseende ersättning med anledning av sjukdom eller kroppsskada som inträffat under vissa betingelser. Antalet livräntor enligt denna äldre lagstiftning uppgår till ca 98 000 och det nyanmäls fortfarande mellan 5 000 och 10 000 ärenden per år, huvudsakligen yrkessjukdomsärenden med yppandetid före den 1 juli 1977, för reglering enligt de äldre bestämmelserna. Effekterna av den föreslagna basbeloppsändringen pä dessa yrkesskadeärenden har beskrivits i en särskild PM som fogats till yttrandet som bilaga 5.
idragsfrktt oc]i unejhäljsidrag
Bidragsförskott och underhållsbidrag är anknutna tiU basbeloppet genom föräldrabalken, bidragsförskottslagen och socialstyrelsens riktlinjer för fastställande av skäligt underhällsbidrag (bilaga till SOSFS (S) 1979:28).
SfU 1980/81:14 92
En annan följd av ändrade beräkningsförutsättningar för basbeloppet är att förutsättningarna för rätten till vissa förmåner kan komma att påverkas. För en kostnadsersättning som t ex handikappersättningen kommer den tillämpade nedre gränsen för rätt till ersättning att sänkas successivt, vilket kan leda till en betydande vidgning av personkretsen, samtidigt som värdet av varje utgående förmän blir allt lägre.
De nämnda effekterna kommer i kostnadshänseende att verka i olika riktningar. Genom begränsningen av värdesäkring och de inkomstskikt som täcks av försäkringsskyddet begränsas statsbudgetens och socialförsäkringens utgifter. Andra förhållanden ger motsatta effekter, som i vissa fall kan bli betydande i ett längre tidsperspektiv. På kort sikt torde den samlade effekten bli att kostnaderna minskar, men i det länga loppet är bilden ganska oklar. Det står dock klart att den föreslagna ändringen av sättet att beräkna basbeloppet på lång sikt kan komma att förändra socialförsäkringens innehåll i basala avseenden, vilket belyses i några exempel i det följande.
3.3 Särskilda frågor
Avitr
Ur avgiftssynpunkt har basbeloppet betydelse för beräkningen av avgift till försäkringen för tilläggspension. Arbetsgivare er-lägger ATP-avgift med viss procentandel av de löner, som per år och arbetstagare ligger mellan basbeloppet vid årets ingång och sju och en halv gånger detta belopp (det s k taket). För varje årsarbetare görs således avdrag dels med ett belopp, motsvarande basbeloppet vid årets ingång, dels med den del av lönen som ligger över "taket". För arbetstagare, som endast arbetar under del av aret, beräknas basbeloppsavdraget och "taket" efter relationen mellan arbetstagarens arbetstid och det s k normalmåttet pä full årsarbetstid.
SfU 1980/81:14 93
Vid införsel av underhållsbidrag tillämpas särskilda av riks-skatteverket utfärdade anvisningar om förbehållsbelopp, som är relaterade till basbeloppet. Höjning av underhällsbidrag sker ärligen i förhällande till basbeloppet med stöd av den s k indexlagen (1966:680).
Effekter som kan uppstå inom detta område till följd av nya regler för beräkning av basbeloppet är att höjningarna av underhällsbidrag enligt indexlagen blir mindre, vilket får betydelse såväl för underhållsskyldig som för bidragsberättigad. Bidragsförskotten fär liksom andra förmäner som är storleksbestämda i förhållande till basbeloppet efter hand ett lägre realvärde. Kravhandläggningen enligt bidragsförskottslagen, bedömningen av ärenden rörande införsel för underhållsbidrag och prövningen av om eftergift kan meddelas blir snävare med en långsammare utveckling av basbeloppet.
3.4 Räkneexempel
Schematiskt utförda räkneexempel kan illustrera de individuella effekterna pä nägra olika förmänsslag av ändringen av beräkningsunderlaget för basbeloppet. Den årliga ökningen i KPI ' har antagits uppgå till högst 9 %. Detta motsvarar den genomsnittliga utvecklingen under perioden 1976-1980. Resultatet blir att basbeloppet, som för januari 1981 antagits uppgå till 16 700 kronor, enligt nu gällande beräkningsregler kan beräknas uppgå till 35 700 kronor efter 10 är och 84 100 kronor efter 20 år. Förutsättningarna för beräkningen är vidare att basbeloppet utvecklas i genomsnitt 2 procent långsammare per är enligt de föreslagna reglerna än enligt nuvarande. Valet av detta alternativ är inte självklart. Därför anges i nedanstående tablå utvecklingen av basbeloppet enligt de nya reglerna även under tvä andra antaganden, nämligen att det nya basbeloppet utvecklas 1 % resp 3 % långsammare per är.
1) Konsumentprisindex
SfU 1980/81:14 94
Basbeloppets storlek under olika antaganden. Ärlig förändring av KPI högst 9 %.
Ar Nuv. KPI |
Ny index. |
årlig skillnad mot nuv.KPI |
|
|
1 % |
2 * |
3 % |
1981 15 700 |
16 700 |
16 700 |
16 700 |
Efter 10 år 35 700 |
32 800 |
30 200 |
27 900 |
Efter 20 är 84 100 |
64 400 |
58 700 |
45 600 |
Beräkningarna i det följande bygger pä 2 %-alternativet.
Det första exemplet nedan avser handikappersättning. Storleken av denna förmän uttrycks som en viss andel av basbeloppet och den utgår oberoende av inkomstförhSllandena. Detta exempel avser att belysa inverkan av ett ändrat basbelopp pä förmäner till vilka man inte knyter tilläggsförmäner.
I de därefter följande exemplen illustreras tänkbara konsekvenser av basbeloppsändringen för förtids- och ålderspensioner och för dessa förmåner i kombination med livränta från arbetsskadeförsäkringen. Till dessa förmäner kan inkomstprövade och andra tilläggsförmäner kopplas, exempelvis kommunalt bostadstillägg, pensionstillskott och barntillägg. Pä olika sätt blir också tidigare inkomster av betydelse i dessa fall.
Handikappersättning
Handikappersättning kan utges med 30, 45 eller 60 procent av basbeloppet, beroende pä den försäkrades merutgifter och hjälpbehov.
Beräkningarna visar att det reella värdet av en utgående handikappersättning under de angivna förutsättningarna minskar efter 5 är med 7,3 3S, efter 10 är med 15,4 % och efter 20 år med 30,2 %.
Speciellt för handikappersättningen gäller att den är en merkostnadsersättning där förmänens storlek bestäms av den försäkrades faktiska merutgifter. Detta leder till att - samtidigt som utgående förmäner successivt sjunker - också kvalifikationsgränserna förskjuts.
SfU 1980/81:14 95
Utvecklingen av handikappersättningens (HE:s) värde i förhållande till nuvarande basbeloppskonstruktion framgår av följande tablå.
Nuvarande niväer |
HE:s "reella |
värden" med nytt |
basbelopp efter |
5 är |
10 är |
20 är |
|
30 % |
27,8 % |
25,4 % |
20,9 % |
45 % |
41,7 % |
38.1 % |
31,4 % |
60 % |
55,6 % |
50,8 % |
41,9 % |
En annan speciell effekt kan också noteras. Åtskilliga handikappade erhåller handikappersättning pä grund av merutgifter för egen bil dä de inte pä grund av handikappet kan resa med allmänna kommunikationsmedel. En betydande kostnadspost för dessa personer är kostnaden för bensin. Nägon kompensation för fördyring för detta kostnadsslag kan inte erhållas vid ett genomförande av de föreslagna reglerna för basbeloppsberäkning, dä prisutvecklingen för energi fryses fr o m oktober 1980.
Förtidspension
I beräkningarna har nägon fortsatt utbyggnad av pensionstillskott (PTS) efter den 1 juli 1981 inte beaktats. En framtida höjning av PTS begränsar naturligtvis den värdeminskning av folkpensionen för pensionärer utan eller med 14g ATP som skulle följa av ändrade basbeloppsregler. I sammanhanget bör också päpekas att skiktet mellan grundpensionens nivä och folk- och tilläggspensionens högsta samnanlagda värde krymper. Samtidigt bör framhållas att ev framtida PTS-höjningar reducerar den besparingseffekt som förutsatts.
Också i dessa fall sänks under de angivna förutsättningarna förmånernas relativa värde med 7,3, 15,4 och 30,2 procent pä 5, 10 och 20 års sikt.
Effekten blir alltsä en successiv sänkning av kompensationsnivän Inom ATP-systemet. Nuvarande regler syftar till att ge en pensionär en inkomst som motsvarar sammanlagt ca 65 % av den inkomst han hade före pensioneringen. Det kan Inträffa
SfU 1980/81:14 96
att exempelvis en pensionär, som fått pensionen beräknad enligt nuvarande regler och som haft heltidsarbete med relativt genomsnittlig inkomst, pä 20 års sikt kan fä sitt skydd inom den allmänna pensioneringen sänkt frän ca 65 till mellan 45 och 50 procent av den tidigare inkomsten.
Också för framtida pensionärer kan likartade effekter uppstå i vad gäller pensionsnivän vid beviljandetidpunkten. Visserligen kan, såsom berörts i det föregående, pensionspoängen efter hand bli högre, men ä andra sidan beräknas pensionsbeloppet med ledning av ett lägre basbelopp. Personer som har Inkomster 1 närheten av eller över inkomsttaket Inom ATP-systemet (7,5 gånger basbeloppet) fär en allt mindre del av sin inkomst pensionsgrundande inom den allmänna pensioneringen. För en person med inkomster motsvarande inkomsttaket betyder detta att pensionsbeloppet vid oförändrad reallön sjunker, sä att det vid pensionering efter 20 är motsvarar ca 45 procent av den tidigare inkomsten.
Arbetsskada
Exemplet illustrerar ett fall där en person efter en arbetsskada tillerkänns 100-procentig livränta jämte hel förtidspension. Förmånerna samordnas och syftar enligt den grundläggande principen inom arbetsskadeförsäkringen till att ge full kompensation för inkomstbortfallet.
Som framgår av exemplet kan denna princip inte upprätthållas om grunderna för basbeloppsberäkningen ändras. Förmänernas värde sänks i stället på samma sätt som redovisats i de tidigare exemplen. Pä 20 års sikt blir kompensationsnivän under de angivna förutsättningarna inte längre 100 procent, utan i stället ca 70 procent.
SfU 1980/81:14 97
4 KOSTNADSEFFEKTER
I det föregående har framhållits att det är ytterst vanskligt att beräkna effekterna pä statsbudgetens och socialförsäkringens utgiftssida av den föreslagna basbeloppsändringen. Det har också påpekats att osäkerheten är betydande särskilt på läng sikt.
Innan remissen kom riksförsäkringsverket till hända hade inom verket gjorts ett försök att uppskatta de kostnadsändringar inom den allmänna pensioneringen för budgetåret 1981/82 som skulle bli en följd av förslaget om ändrade basbeloppsregler. Därvid beaktades den redan tidigare beslutade höjningen av pensionstillskotten den 1 juli 1981 samt de föreslagna ändringarna i reglerna för koimiunalt bostadstillägg till folkpension. Resultatet redovisas i bilaga 5.
I propositionen har de totala bruttobesparingarna till följd av den föreslagna förändringen av beräkningsupderlaget för basbeloppet sammantaget för statsbudgetens och socialförsäkringens utgiftssida uppskattats till 700-800 milj kr för budgetåret 1981/82. Innebörden härav är att man bedömt att de nya reglerna för basbeloppsberäkningen skulle leda till att basbeloppets årsgenomsnitt skulle bli runda tal 200 kr lägre än enligt nuvarande regler. Detta motsvarar ungefär den begränsning av basbeloppsnivån som använts för räkneexemplen i föregående avsnitt. I tabellen på nästa sida redovisas hur en besparing av den storleksordning som förutskickats 1 propositionen skulle fördelas på olika förmänsslag inom verkets och försäkringskassornas ansvarsområde.
7 Riksdagen 1980/81. 11 saml. Nr 14
SfU 1980/81:14
98
Konsekvenser av en basbeloppsbegränsning budgetåret 1981/82 med i genomsnitt 200 kr
Förmänsslag |
Utgiftsbegränsning för statsverket, milj kr totalt |
Minskning av utgående förmäner, medel belopp k£ |
|
Folkpension 1 |
|
400 |
200 |
Därav: Ålderspension Förtidsoens/sjuk-bidrag Änkepension Hustrutillägg „ Övriga förmåner' |
296 70 14 10 10 |
|
210 230 180 210 70 |
ATP |
|
290 |
215 |
Därav: Ålderspension Förtidspens/sjuk-bidrag Änkepension Barnpension |
190 70 26 4 |
|
230 310 110 90 |
Delpension |
|
20 |
280 |
Studiemedel |
|
30 |
|
Bidragsförskott |
|
10 |
|
Sjukpenning och föräldrapenning |
|
4-6 |
|
Arbetsskadelivräntor m m |
|
10 |
|
Samtliga förmåner |
|
760-770 |
|
1 Inklusive pensionstillskott. Av utgiftsbegränsningen pä 400 milj kr avser 74 milj kr pensionstillskott
2 Handikappersättning, vårdbidrag, barnpension och barntillägg.
I handläggningen av detta ärende har, förutom undertecknad Aström, deltagit överdirektören Sjönell, t f avdelningscheferna Brogren och Erlksen samt byråcheferna Burström, Edvardsson, Smedmark och Bjur6n.
,--j
SfU 1980/81:14 99
RIKSFÖRSÄKRINGSVERKET FÖRTECKNING Bilaga 1
1980-11-18 1 (3)
Författningar
enligt vilka basbeloppet enligt AFL har betydelse
vid fastställande eller beräkning av förmäner som administreras
av riksförsäkringsverket och försäkringskassorna_________________
1. Kommunal skattelagen (1928:370)
Skattereduktion för folkpensionärer och skattefrihet för livränta p g a personskada.
2. Lag (1950:261) om ersättning 1 anledning av kroppsskada,
ådragen under militärtjänstgöring.
Storleken av vissa förmåner.
3. Förordning (1950:250) om ersättning 1 anledning av kroppsskada,
ådragen under vistelse å anstalt m m.
Storleken av vissa förmåner.
4. Lag (1954:243) om yrkesskadeförsäkring.
Storleken av vissa förmäner.
5. Lag (1954:246) om krigsförsäkring för sjömän m fl.
Storleken av vissa förmäner.
6. Förordning (1954:247) om ersättning av statsmedel vid olycks
fall, som till följd av krigsätgärd drabba sjömän m fl.
Storleken av vissa förmäner.
7. Förordning (1954:248) om ersättning av statsmedel vid olycks
fall, som till följd av krigsätgärd drabba fiskare.
Storleken av vissa förmäner.
8. Förordning (1954:249) om ersättning i anledning av kropps
skada ådragen under tjänstgöring i civilförsvaret.
Storleken av vissa förmäner.
9. Lag (1956:293) om smittbärarersättning.
3 § maximering av ersättning.
10. Kungörelse (1961:457) om ersättning pä grund av medverkan
vid olyckor 1 atomanläggningar
m m.
Storleken av vissa förmäner.
11. Kungörelse (1961:564) om ersättning av statsmedel för med
verkan 1 flygräddningstjänst m m.
Storleken av vissa förmåner.
12. Kungörelse (1962:607) omersättnlng pä grund av verksamhet
för brandsläckning m m.
Storleken av vissa förmäner.
13. Lag (1962:381) om allmän försäkring.
3:2,4 maximering av sjukpenning
3:9 maximering av havandeskapspenning
4:4,10,14 maximering av föräldrapenning
6:2, 7:4 storleken av folkpension i form av älders- och fp
8: storleken av folkpension, änkepension
8:6 " " folkpension, barnpension
9:1 " " barntillägg till folkpension
9:3 förutsättningar för och storleken av handikappersättning
9:4 " "........................................................................... värdbidrag
SfU 1980/81:14
100
RIKSFÖRSÄKRINGSVERKET
11:5 lägsta och högsta pensionsgrundande Inkomst
11:6 beräkning av pensionspoäng
12:1 minsta antal är för rätt till tilläggspension i form av ålderspension
12:2 beräkningen av tilläggspension 1 form av älderspensic
13:1 förutsättningen för tilläggspension i form av förtidspension
13:2 förutsättningen för beräkningen av antagandepoäng
13:2,3 beräkningen av tilläggspension i form av förtidspension
14:1 förutsättningarna för familjepension i form av tilläggspension
14:3 storleken av tillägspensior i form av änkepension
14:5 storleken av tllläaspension 1 form av barnpension
19:1 underlaget för tilläggspensionsavgift
19:3 underlaget för tilläggspensionsavgift
14. Lag (1962:392) om
hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg
till folkpension.
1 § storleken av hustrutiliägg
5 § inkomstberäkningen
15. Kungörelse (1962:393) om rätt i vissa fall för kommun eller
annan att uppbära folkpension.
4 § storleken av rorbehällsbelopp.
16. Lag (1964:143) om bidragsförskott
4 § storleken av bidragsförskott
15 § betalning av underhållsbidrag till försäkringskassa, indexberäkningen av underhillsbidrag enligt lagen (1966:68) om ändring av underhällsbidrag
18 § förbehållsbelopp vid eftergift.
17. Arbetsmarknadskungörelsen (1966:368)
20 § underlag för beräkning av dagpenning.
18. Lag (1966:680) om ändring av vissa underhållsbidrag.
19. Lag (1969:205) om pensionstillskott.
Förutsättningarna för och storleken av.
20. Lag (1967:919) om värdesäkring av livräntor.
Värdesäkring.
21. Lag (1967:920) om värdesäkring av yrkesskadelivräntor som
utgår av statsmedel m m.
Värdesäkring.
22. Kungörelse (1971:380) om avgifter vid ålderspension
2 § förbehållsbelopp.
23. Kungörelse (1971:831) om pensionsbelopp
enligt första stycket
lagen (1962:381) om allmän försäkring.
Förbehållsbelopp.
24. Lag (1973:213) om ändring av skadeständslivräntor.
Förhöjning av förmäner.
25. Lag (1973:214) om tillägg till vissa ansvarslivräntor.
Förhöjning av förmäner.
SfU 1980/81:14
101
RIKSFÖRSÄKRINGSVERKET
26. Lag (1973:216)om ändring i lagen (1967:663) om tillägg
till vissa trafiklivräntor.
Förhöjning av förmäner.
27. Kungörelse (1973:218) om ändring 1 kungörelsen (1971:14)
om tillägg till vissa statliga skadelivräntor m m.
Förhöjning av förmåner.
28. Studiestödslag (1973:349).
7:3 förutsättningar för rätt till vuxenstudiestöd 7:7 beräkning av vuxenstudiestöd. 8 kap Återbetalning
29. Brandlag (1974:80)
Storleken av ersättningen.
30. Lag (1975:380) om delpensionsförsäkring
5 § värdesäkring m m.
31. Lag (1976:380) om arbetsskadeförsäkring
3:6 maximering av sjukpenningunderlag
4:1 minsta livräntegrundande Inkomstförlust
4:11 maximering av livränteunderlag
4:10 garantiregel för livränteunderlag
5:1 storleken av begravningshjälp
5:2 maximering av efterlevandelivränta
6:2 värdesäkring av livränta.
32. Värnpliktsförmånsordnlngen (1976:1008)
7 § maximering av dagpenning.
33. Förordning (1976:1011) om förmåner till civilförsvarspliktiga.
6 § maximering av dagpenning.
34. Lag (1977:265) om statligt personskadeskydd
10 § maximering av sjukpenning och underlag för
livränta.
Storlek av begravningshjälp
12 § garanti regel för beräkning av livränta
13 § underlag för beräkning av särskild sjukpenning.
35. Lag (1977:267) om krigsskadeersättning för sjömän.
Beräkning av ersättning.
36. Lag (1977:268) om uppräkning av yrkesskadelivräntor m m.
Värdesäkring.
37. Lag (1977:269) om uppräkning av statliga yrkesskadeliv
räntor m m.
Värdesäkring.
38. Lag (1979:84) om delpensionsförsäkring.
4 § förutsättningarna för delpension
8 § förutsättningar för bortseende från bisyssla
11 § värdesäkring av delpension
12 § begränsning av pensionsunderlaget (anställda)
13 § beräkning av pensionsunderlaget (företagare)
39. Vissa av Kungl Maj:t eller
regeringen beslutade livräntor
utgår med viss procent av gällande basbelopp.
SfU 1980/81:14
102
RIKSFÖRSÄKRINGSVERKET
PM 1980-11-18
Bilaga 2 1(2)
Ersättningar vars storlek bestäms av basbeloppet
Förmänsslag
Folkpension Ålderspension, hel . 1/2 Förtidspension, hel , 2/3 , 1/2 Sjukbidrag, helt , 2/3 . 1/2 Änkepension Barnpension
Handikappersättning, hel . 3/4 . 1/2 Barntillägg Vårdbidrag, helt , halvt Pensionstillskott Hustrutillägg
Procent av basbeloppet |
Antal förmäns tagare 1000-tal okt 1980 |
77,5 - 95 |
1 377 |
38,75 - 47,5 |
1 |
77.5 - 95 |
207 |
av hel pension |
10 |
38,75 - 47,5 |
19 |
77,5 - 95 |
39 |
av hel pension |
3 |
38,75 - 47.5 |
12 |
95 |
82 |
25 - 60 |
41 |
60 |
3 |
45 |
1 |
30 |
5 |
10 - 25 |
32 |
95 |
7 |
47.5 |
5 |
högst 41 resp 82 940
60 53
ATP Ålderspension, hel
, 1/2 Förtidspension, hel . 2/3 , 1/2
I förhållande till pensionspoäng
785
1
144
5
17
SfU 1980/81:14
103
RIKSFÖRSÄKRINGSVERKET
Förmånsslag
Sjukbidrag, helt
. 2/3
. 1/2 Änkepension Barnpension Livränta enligt YFL Begravningshjälp enligt YFL Livränta enligt LAF Begravningshjälp enligt LAF Bidragsförskott
|
Bilaga 2 2 |
Procent av basbeloppet |
Antal förmånstagare 1000-tal okt 1980 |
I förhällande till pensionspoäng II |
30 2 |
II |
11 |
II |
228 |
II |
43 |
(värdesäkrad) |
98 |
20 |
(ca 100/är) |
|
2 |
30 |
0,4 |
30 - 40 |
113 |
Ersättningar, vars maximibelopp bestäms av basbeloppet
Sjukpenning enligt AFL
Havandeskapspenning
Föräldraförsäkring
Smittbärarersättning
Dagpenning till vissa vpl
Sjukpenning enligt LAF
Livränta
Ersättning enligt lagen om statligt personskadeskydd
I samtliga uppräknade förmäner maximeras grunden för ersättningen till 7,5 ggr basbeloppet. Antalet försäkrade med sä hög sjukpenninggrundande Inkomst uppgick den 30 juni 1980 till 211 402.
Ersättningar i övrigt som påverkas av basbeloppet
Utbildningsbidrag Vuxenstudiestöd
Vid studier som pågår längre tid än ett är räknas förmånen för de som tillhör erkänd arbetslöshetskassa upp årligen enligt basbeloppsutvecklingen under året.
SfU 1980/81:14
RIKSFÖRSÄKRINGSVERKET
PM 1980-11-18
104
Bilaga 3
Utvecklingen av konsumentprisindex och ny index för beräkning
av basbeloppet enligt prop 1980/81:20______________________
Uppgifterna har erhållits under hand från konjunkturinstitutet och visar hur Indexserierna skulle ha utvecklats om den nya indexen hade införts är 1973.
Tidpunkt
Utvecklingen från 1973 av
Konsumentprisindex
Nettoprisindex rensat från direkt inverkan av ändrade energipriser
1973 (dec |
100,00 |
1974 (" |
110,50 |
1975 (" |
121,62 |
1976 (" |
133,09 |
1977 (" |
150,16 |
1978 (" |
161,42 |
1979 (" |
177,09 |
1980 (sep |
197,45 |
100,00 111,49 122,25 134.70 148,14 161,31 173,38 186,78
SfU 1980/81:14
105
RIKSFÖRSÄKRINGSVERKET Matematisk-statistiska byrån
C-G Sjögren
PM 1980-11-18
D/Dnr 3200:ltl*0/80
Synpunkter på
förslaget till ändring av beräkningsunderlaget
för basbeloppet med avseende på utvecklingen av det s k "taket"
inom ATP________________________________________________________________
Bakgrund
De pensionsgrundande inkomsterna utgörs av inkomster mellan 1-7,5 gånger det vid årets ingång gällande basbeloppet. Pensionspoängen är den pensionsgrundande inkorasten dividerad med nämnde basbelopp. Maximal pensionspoäng är således 6,50.
Antal personer som hade en pensionspoäng på 6,50, dvs som låg i "taket" var drygt 311 000 för år 1978 fördelat på 287 000 män och drygt 2l* 000 kvinnor. Antalet .var högst år 1976 med drygt 350 000 personer. Nedgången sedan 1976 kan till övervägande delen förklaras av att den nominella löneökningen för denna grupp varit lägre än ökningen i konsumentprisindex, som styr basbeloppsförändringen. Utvecklingen sedan 1965 av tintalet och den procentuella andelen i "taket" framgår av nedanstående tabell 1.
Tabell 1 Antal försäkrade med 6,50 pensionspoäng samt detta antal i procent av antal personer i ålder l6-65 år exklusive pensionärer med förtidspension eller förtida uttag av ålderspension, åren 1965-1978.
Ar |
Män |
|
Kvinnor |
|
|
Antal |
Procent |
Antal |
Procent |
|
(1000-tal) |
|
(1000-tal |
) |
1965' |
158,7 |
6,6 |
6,8 |
0,3 |
1966' |
176,1 |
7,1 |
7.9 |
0,3 |
1967 |
195,8 |
7,7 |
11,3 |
0,5 |
1968 |
208,2 |
8.2 |
12,7 |
0,5 |
1969 |
233,5 |
9,0 |
15.8 |
0,6 |
1970 |
262,0 |
10,1 |
18,6 |
0,7 |
1971 |
256,1 |
9,9 |
18,3 |
0,7 |
19T2 |
226,2 |
8,8 |
15,9 |
0,6 |
1973 |
251,8 |
9,9 |
18,U |
0,7 |
1971* |
258,6 |
10,2 |
18.8 |
0,8 |
1975 |
290,6 |
I1,lt |
22,0 |
0,9 |
19T6 |
325,9 |
12,8 |
26,5 |
1,1 |
1977 |
313,1 |
12,3 |
27,3 |
1,1 |
1978 |
287,0 |
11,1. |
2U,5 |
1,0 |
1) ålder |
16-63 år |
|
|
|
2) ålder |
6-6h år |
|
|
|
SfU 1980/81:14
106
I samband med det beräkningsar se (1977-12-16) till regeringe män tilläggspension för åren 1 avseende utvecklingen av andel den om årlig reallöneökning. F: nedanstående tabell 2. Det bör räkningar utgick från kända fö poäng m m fram till 1977. |
bete som föregick verkets skrivel-n Eingående avgiftsuttag för all-980-8'» utfördes vissa kalkyler en med 6,50 under olika antagan-esultaten kan sammanfattas i
påpekas att verket i dessa be-irhållanden avseende pensions-
Tabell 2
Ar
Beräknad procentuell andel av personer i aktiv ålder med 6,50 i pensionspoäng, under olika antaganden om årlig reallöneökning 1980-2020
Reallöneökning
___________________ _ _ . ________________ ) skiille utvecklas två procent långsammare årligen än det nuvarande basbeloppet (BB ) kan man i tabell 3 nedan jämföra hur "taket" respektive undre gränsen för beräkning av pensionspoäng skulle utvecklas under en 10-årsperiod. Basbeloppet år O antages vara 16 100 i båda fallen. Den årliga förändringen av kpi antages vara densamma som huvudalternativet i verkets skrivelse angående avgiftsuttaget, dvs 7,5 % per år. |
|
0 % |
|
1 % |
|
2 % |
|
3 % |
|
|
Män |
Kvinnor |
Män |
Kvinnor |
Män |
Kvinnor |
.Män |
Kvinnor |
1980 |
11,6 |
0,8 |
12,5 |
0,9 |
13,9 |
1.1 |
15,7 |
1,1* |
1985 |
11,6 |
0,9 |
15,0 |
1.3 |
21,1 |
2,6 |
27,3 |
l.,0 |
1990 |
11,9 |
0,9 |
19,3 |
2,3 |
29,9 |
5,3 |
1.5,2 |
11,0 |
1995 |
12,1 |
1,0 |
23,1» |
3,1. |
1*2,9 |
10,3 |
62,0 |
25,0 |
2000 |
12,1. |
1,0 |
27,1» |
1»,3 |
51*,1 |
17,6 |
72,9 |
37,8 |
2005 |
12, |
1,1 |
33,1* |
6,7 |
63,T |
26,5 |
77,5 |
1*7,7 |
2010 |
12,1' |
1,1 |
39,5 |
9,2 |
Tl.l. |
35.U |
81,0 |
56,1. |
2015 |
12,5 |
1,1 |
5.2 |
■n,U |
7U,7 |
1.2,6 |
83,1 |
63,0 |
2020 |
12,5 |
1.1 |
50,5 |
il»,U |
77,8 |
'♦9,3 |
81*,9 |
69,0 |
NåRra |
räkneexempel |
|
|
|
|
|
|
|
Om man som ett |
räkneexempel antar att |
det nya "basbeloppet" (BB„ |
Tabell 3
Utvecklingen av gränserna för beräkning av pensionspoäng under olika antaganden om basbeloppsutveckling
Intervallet 1-7,5 basbelopp i kronor, räknat på;
Ar
Hl |
BB,
BB
O 1 5 10
16100 - 120750 17000 - 127500 20900 - 156750 27200 - 201*000
16100 - 120750 17300 - 129750 23100 - 173250 33200 - 21*9000
SfU 1980/81:14
107
Jämfört med nuvarande regler skulle således "taket" om 10 år
vara 1*5 000 kr lägre (2l*9 000 - 20l* 000). 20'* 000 kr som skulle
motsvara
6,50 enligt BB„_ l)lir 5,15 pensionspoäng räknat i
BBj (33 200).
Under ovan gjorda antaganden om utvecklingen av kpi (dvs 7,5 %l år) samt under antagande om oförändrat reallöneläge (dvs 7,5 % årlig nominell löneökning) läjnnas nedeui en jämförelse av pensionspoängens utveckling enligt de två alternativa sätten att beräkna basbeloppet, BB„ respektive BB|j, för 3 inkomstlägen
år O (Fall A = 50 000 kr i inkomst, B = 75 000 samt C = 100 000 kr/år).
Tabell 1* Beräkning av pensionspoäng vid 7,5 % årlig nominell inkomstökning samt alternativa sätt för beräkning av basbeloppet. BB™, är räknat på 7,5 % årlig förförändring och BBjj_ på en ökningstakt som är två |
|
|
|
|
procent lägre |
|
•" |
hl |
KPI |
Inkomst A |
B |C |
|
0 |
16 100 |
16 100 |
50 000 |
75 000 jlOO 000 |
|
1 |
17 000 |
17 300 |
53 750 |
80 625 |
107 500 |
5 |
20 900 |
23 100 |
71 781 |
107 672 |
11*3 563 |
10 |
27 2on |
33 200 |
103 052 |
15I* 577 |
206 103 |
Pensionspoäng Kl ABC 2,11 3,66 5,21 2,16 3,71* 5,32 2,1*3 1*,15 5,87 2,TP l.,6S 6,50
Pensionspoäng, KPI ABC 2,11 3,66 5,21
Som framgår av tabell 1» skulle en försäkrad med 5,21 i pensionspoäng år O (fall c) komma upp i "taket" inom en 10-årsperiod även i ett för honom oförändrat reallöneläge jämfört med utvecklingen av kpi. Ovanstående poängutveckling får beräknings-tekniskt samma innebörd som en årlig två-procentig reallöneökning.
Om beräkningarna görs enligt alternativet 7,5 ? årlig förändring av kpi och -t- 1 % årlig reeClöneökning så får man på samma sätt en utveckling för personer under 6,50 i pensionspoäng som be-räkningstekniskt motsvaras av en årlig tre-procentig reallöneökning. Se nedanstående tabell 5.
Tabell 5
Pensionspoäng NI \ Pensionspoäng KPI ABC |
BB |
NI |
Ar
O 1 5 10
BB„
KPI
16 100 16 100
17 000 17 300 20 900 23 100 27 200 33 200
Inkomst ABC
50 000 73 000 100 000
5I* 300 81 1*50 108 600
75 550 113 325 151 100
111* 100 171 150 228 200
ABC 2,11 3,66 5,21
2.19 3,79 5,39 2,62 l.,l*2 6,23
3.19 5,29 6,50
2,11 3,66 5,21
2.11* 3,71 5,28
2.71 3,90 5,51*
2,1*1* 1»,16 5,87
SfU 1980/81:14
108
Tabell 6 Som tabell '* och 5 men under antagande om + 2 % årlig reallöneökning
Ar |
BI BBI |
Inkomst A B |
C |
Pensionspoäng NI ABC |
0 |
16100 16 100 |
50 000 75 000 |
100 000 |
2,11 3,66 5,21 |
1 |
17 000 17 300 |
5'* 850 82 275 |
109 700 |
2,22 3,8U 5,1*5 |
5 |
20 900 23 100 |
79 1*33 119 150 |
158 867 |
2,80 1*,70 6,50 |
10 |
27 200 33 200 |
126 193 189 290 |
252 387 |
3,6U 5,96 6,50 |
Pensionspoäng KPI ABC
2,11 3,66 5,21
2,17 3,75 5,31*
2,U1* U,l6 5,87
2,80 1*,70 6,50
Det som redovisas i tabell 6 motsvarar en l*-procentig ökning av pensionspoängen per år, enligt samma resonemang som ovan.
Mot bakgrund av vad som redovisats i tabellerna 1*,5 och 6 samt med utgångspunkt från schabloniserade ajitaganden från tabell 2 kan följande bedömningar göras
• Vid en utveckling med O * årlig reallöneökning - och med
' ett nytt basbelopp som utvecklas 2 % långsammare än utvecklingen av kpi - skulle andelen med 6,50 under en 1 O-årsperiod stiga från cirka 11 % till cirka 25 % för män.
• Vid en utveckling med 1 % årlig reallöneökning skulle samma andel under en 10-årsperiod stiga till cirka 35 %.
• För kvinnornas del skiille motsvarande ökning - från nuvarande 1 ){ - bli till en nivå på mellan 5 och 10 ?.
Några antalsbedömningar
En överslagsberäkning har gjorts över hur många ytterligare personer som vid oförändrat reeLllöneläge skulle komma att-under en 10-årsperiod - erhålla 6,50 i pensionspoäng. Utgångspunkten är då fortfarande att skillnaden är 2 $ mellan "nytt" och "gammalt" basbelopp.
Antalet kan under dessa premisser uppskattas till storleksordningen 350-1*00 000 försäkrade. Antalet försäkrade som skulle "fylla på" i botten kan uppskattas till cirka 50 000.
Avgiftsinkomster (ATP)
Förändringen i basbeloppsberäkningen kommer i det kortare tidsperspektivet att medföra en viss ökning av avgiftsinkomsterna beroende på att en större del av förvärvsinkomsterna kommer att ligga över ett basbelopp.
På längre sikt kan dock - beroende på reallöneutveckling -effekten av att allt fler når taket ge en motsatt effekt.
SfU 1980/81:14 109
Pensionsutgifter (ATP)
Om det nya basbeloppet kommer att ligga till grund för pensionsberäkningar kommer en individ som har pension såväl vid utgångsläget som 10 år senare att ha fått en real försämring av sin pension med ca 18 % under förutsättning att BBj—- årligen ökar 2 % mer än BB .
Av verkets skrivelse till regeringen 1977-12-16 framgår (Sid 8) att vid oförändrade retillöner beräknas pensionsutgifterna öka med ca 101 % (dvs en fördubbling sker) mellan år 1980-1990. Den i föregående avsnitt omtalade höjningen av pensionspoängen vid införandet av en ny index resulterar under denna 10-årsperiod i att medelpensionsbeloppen uttryckta i det nya BB höjs. De genomsnittliga höjningarna blir större för förtidspensionärer än för ålderspensionärer vilket sammanhänger med att reglerna för antagandepoängberäkning gör att höjningar av pensionspoängen snabbare slår igenom.
Med hjälp av uppgifter ur ATP-prognosen 1977 kan nu uppskattas att under förutsättning att BBj__ årligen ökar 2 % mer än BB„j och vid oförändrade reallöner mellan ar 1980-1990 kommer pensionsutgifterna för år 1990 att ligga ca 16 it under den nivå som mein skiille ha uppnått med bibehållande av nuvarande BB__. Den höjda pensionspoängen för inkomster efter år 1960 medror således att man inte får lika stor reducering av de samlade pensionsbeloppen vid jämförelse med det enskilda pensionsfallet som beskrivits ovan. Detta innebär att den kalkylerade ökningen mellan år 1980 och 1990 blir ca 69 % i stället för ca 101 %. Se underbilaga.
Även på kortare alternativt längre sikt blir effekterna likartade vid oförändrade antaganden.
SfU 1980/81:14
110
K».
• I»
On
s /
1
1
A!
O ol
:{D O
•< t» o\
m > •«) CT\
O M ra .-
§§ |
> "3
Q o •
H to c o
g g a.o\
SfU 1980/81:14 111
RIKSFÖRSÄKRINGSVERKET PM Bilaga 5
Yrkesskadeavdelningen 1980-11-18 1 (2)
M Brogren
Vissa frågor rörande anknytningen till basbeloppet av de av
riksförsäkringsverkets yrkesskadeavdelning administrerade
livräntorna________________________________________________
I underbilaga 5:1 finns en särskild förteckning över de författningar enligt vilka basbeloppet påverkar yrkesskadelivräntor mm.
§i9rl§!S§[!.É.vissa_förmäner
Har den försäkrade avlidit till följd av yrkesskada utgär begravningshjälp med ett belopp motsvarande tjugu procent av bas-beloppetvid ingängen av det år dä dödsfallet Inträffade. Antalet sädana dödsfallsärenden uppgår f n till omkring 100 per år.
9 § sjätte stycket YFL: "Har försäkrad, som ådragit sig skada genom långvarig inverkan av sådan beskaffenhet som avses i 6 § första stycket b) eller c), först avsevärd tid efter skadans yppande varaktigt upphört att arbeta i verksamhet, 1 vilken fara föreligger för dylik skada, må den ärliga arbetsförtjänsten vid bestämmande av ersättning för tid efter arbetsavbrottet icke beräknas till lägre belopp än som skolat fastställas, om skadan yppats vid tiden för arbetsavbrottet". En eventuell sjukpennings storlek kan 1 sådant fall bli beroende av basbeloppet vid ingången av det år dä den försäkrade avbröt det farliga arbetet och livräntans storlek kan även den påverkas genom att reglerna för ersättningsunderlagets beräkning anknyter till basbeloppets storlek vid ingången av det år dä det farliga arbetet avbröts.
Antal ärenden pä vilka denna regel tillämpas torde f n inte överstiga tio per år men kan komna att påverkas genom en nyligen erhållen dom av försäkringsöverdomstolen.
E9!ib°>iQlQ3.§y.lir5Dt§
Vissa livräntor - främst skadeständslivräntor- kan förhöjas en gäng årligen efter en jämförelse mellan det aktuella basbeloppet och basbeloppet ett är tidigare. Denna förhöjningsmetod används främst 1 fråga om vissa skadeständslivräntor, ansvarslivräntor och trafiklivräntor. Inalles cirka 350 livräntor är berörda. 340 av dessa livräntor finanisieras av statsmedel.
Värdesäkring
Reglerna angående värdesäkring återfinnes bl a i 3 § lagen (1967:919)om värdesäkring av livräntor: "Livränta utgår med belopp motsvarande produkten av det för varje tid gällande basbeloppet enligt 1 kap. 6 § lagen den 25 maj 1962 (nr 381) om allmän försäkring och det tal, beräknat med tvä decimaler, som anger förhållandet mellan livräntans belopp och basbeloppet för januari månad 1968 eller, om skadan inträffat efter den 31 december 1968, basbeloppet för januari månad det är dä skadan Inträffade. Livräntebeloppet avrundas till närmaste lägre hela krontal som är jämnt delbart med tolv".
SfU 1980/81:14 112
Bilaga 5
RIKSFÖRSÄKRINGSVERKET PM 2
Yrkesskadeavdelningen 1980-11-18
Genom denna lagregel och motsvarande regler i lag 1967:920, 1977:268 och 1977:269 blir livräntan till sitt belopp anknuten till det för varje tidsperiod gällande basbeloppet. Samtliga av yrkesskadeavdelningen administrerade livräntor, som utgär enligt lagen om yrkesskadeförsäkring m fl äldre lagar, - inalles cirka 98 000 -, är därför till sin storlek bestämd av gällande basbelopp. Av dessa finansieras det övervägande antalet, omkring 86 000, genom arbetsgivaravgifter.
i§5!$§!ttning_ay_lögande_livränta
Av livränta till invalid på grund av skada som inträffat/yppats 1955-1977 är halva livräntans ärsbelopp dock högst ett belopp som motsvarar halva basbeloppet vid årets ingång ej beskattningsbart. Cirka 65 000 livräntor omfattas av denna lindring. För dessa skulle den ändrade basbeloppsberäkningen leda till en försämring i form av lägre skattefritt belopp.Försämringen blir allt större i den män skillnaden ökar mellan basbeloppet enligt nuvarande beräkningsmetod och beloppet enligt den föreslagna.
§?§!$§ttning_av_vissa_engängsbelgBB,vid_skada_1955;1977
Efter ansökan kan den skadade fä sin livränta utbytt mot ett en-gängsbelopp. Cirka 130 sådana utbyten sker årligen. Genom ändring i kommunal skattelagen är sä stor del av engångsbeloppet icKe skattepliktigt som svarar mot förhällandet mellan den skattefria delen av det till året för utbytet hänförliga livräntebeloppet och hela detta livräntebelopp, beräknat som om livräntan utgått hela året på oförändrade villkor.
Av det enligt föregående stycke skattepliktiga beloppet skall därjämte enligt anvisningarna till 19 § kommunalskattelagen 40 procent av beloppet avräknas såsom icke skattepliktig del.
Anm. Det ej beskattningsbara beloppet får ej överstiga 15 basbelopp.
Den ändrade basbeloppsberäkningen skulle medföra att engångsbeloppet blir lägre och att den skattefria delen av engångsbeloppet reducerades.
Sammanfattning
Ett ändrat basbelopp kommer som ovan angetts att beröra samtliga av verket administrerade livräntor. Den väsentligaste påverkan sker genom värdesäkringen som omfattar nästan alla livräntorna. Det torde dock observeras att statens utgifter kommer att påverkas endast genom en långsammare förhöjning av de cirka 12 000 livräntor som helt eller delvis utgär av statsmedel, övriga 86 000 livräntor finansieras helt genom arbetsgivaravgifter.
SfU 1980/81:14 113
RIKSFÖRSÄKRINGSVERKET FÖRTECKNING
Yrkesskadeavdelningen 1980-11-18
M Brogren, mw
Författningar enligt vilka basbelopp
enligt AFL (1962:381) har be
tydelse vid beräkningen av förmäner som
administreras av riksförsäk-
ringsverkets yrkesskadeavdelning_________________________________________
A. Beräkning av storleken av vissa förmåner.
1. Lag (1950:261) om ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under militärtjänstgöring.
2. Förordning (1950:250) om ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen under vistelse ä anstalt m m.
3. Lag (1954:243) om yrkesskadeförsäkring.
4. Lag (1954:246) on krigsförsäkring för sjömän m fl.
5. Förordning (1951:247) om ersättning av statsmedel y/id olycksfall, som till följd av krigsätgärd drabba sjömän m fl.
6. Förordning (1954:248) om ersättning av statsmedel vid olycksfall, som till följd av krigsåtgärd drabba fiskare.
7. Förordning (1954:249) om ersättning i anledning av kroppsskada ådragen under tjänstgöring i civilförsvaret.
8. Kungörelse (1961:457) om ersättning pä grund av medverkan vid olyckor i atomanläggningar m m.
9. Kungörelse (1961:564) om ersättning av statsmedel för medverkan i flygräddnijngstjänst m m.
10. Kungörelse (1962:607) om ersättning pä grund av verksamhet för brandsläckning m m.
11. Brandlag (1974:80).
B. Förhöjning
1. Lag (1966:680) om ändring av vissa underhallsbidrag.
2. Lag (1973:213) om ändring av skadeständslivräntor.
3. Lag (1973:214) om tillägg till vissa ansvarslivräntor.
4. Lag (1973:216) om ändring i lagen (1967:663) om tillägg till vissa trafiklivräntor.
5. Kungörelse (1973:218) om ändring 1 kungörelsen (1971:14) om tillägg till vissa statliga skadelivräntor m m.
8 Riksdagen 1980/81. 11 saml. Nr 14
SfU 1980/81:14 114
RIKSFÖRSÄKRINGSVERKET FÖRTECKNING
1980-11-18
C. Värdesäkring
1. Lag (1957:919) om värdesäkring av livräntor.
2. Lag (1967:920) om värdesäkring av yrkesskadelivräntor som utgär av statsmedel m m.
3. Lag (1977:268) om uppräkning av yrkesskadelivräntor m m.
4. Lag (1977:269) om uppräkning av statliga yrkesskadelivräntor m m.
5. Vissa av Kungl Maj:t eller regeringen beslutade livräntor utgår med viss procent av gällande basbelopp.
D. Beskattningsregler.
Lag (1977:41) om ändring i kommunalskattelagen (1928:370).
SfU 1980/81:14
115
1 |
\ |
W1 |
|
c |
|
o+J |
|
|
4-> |
1/1 |
|
c |
C |
|
tn |
n F |
|
|
O |
> |
c |
(H |
ai |
|
o> |
O |
|
C |
|
|
|
c- |
Q- |
|
o. |
l/t |
o |
c |
1— |
I
I
I
I
c; ■.a u to
o p. o
I I
o o m \D .- .-
I I I
C\J |
« |
*— |
CO |
en |
b |
|
c |
|
|
|
E |
|
|
|
0\ |
fö |
|
|
o. |
|
p. o
o |
o |
o |
o |
o |
o |
o |
o |
o |
o |
o |
o |
|
|
o |
o |
o |
o |
o |
o |
o |
o |
o |
o |
o |
o |
CO |
CO |
f\l |
m |
o |
ir\ |
|
Ol |
|
- |
|
m |
.- |
|
t- |
00 |
o o o
03 |
|
CTl |
Ml |
|
P< |
r |
u |
|
v |
|
to |
|
to |
en |
>> |
c |
.o |
tiO
c
|
w |
|
■p |
|
.H |
4 |
01 |
|
H |
m |
t. |
|
-H |
h |
0) |
|
+J |
OJ |
o |
|
(n |
o |
■:! |
|
ti |
3 |
•rt |
u |
n |
■ö |
dl |
v |
-H |
(U |
. |
cl |
CO |
u |
o |
n |
C |
|
|
H |
91 |
u |
|
tn |
P< |
itS |
|
|
|
|
|
0) |
■rt |
H |
|
P. |
a> |
fH |
1 |
u — |
|
o |
|
d |
:0 |
|
|
|
|
"m |
|
|
|
«) |
m |
|
.— 60 |
|
B |
B |
|
.— ::£ |
|
f> |
o |
|
•f- rH |
|
w |
• H |
|
■!-> H |
|
|
m |
|
W -H |
ti |
h |
C |
|
C +J |
|
lOl |
(1) |
|
■iS |
B |
|
Ol |
|
|
c |
|
>i |
|
M +} |
öl |
01 |
t-l |
|
C 01 |
II |
bO |
0" |
|
a> 3 |
u |
c: |
tM cn |
|
Q.J3 |
n •H |
• H |
d |
|
II Ih |
4J |
+> |
S |
|
(U |
TI |
+3 |
& |
Ul Vi |
|
Hl |
|
C>d |
1- > |
•ir |
VI |
|
• |
5 |
Q. < |
> |
01 o, p* |
_ |
_. |
--- |
- |
|
CU |
on |
■- CU |
n |
o |
SfU 1980/81:14
SCB IWmU CENIimiBYIIIlN
|
116 |
|
Bilaga 5 |
Datum |
Bai«ckninQ |
1980-11-18 |
Dnr 534/80 |
En datum |
Er b«»cknlng |
1980-11-04 |
PROTOKOLL |
Till Socialförsäkringsutskottet
SCBs yttrande över
förslag till ändring av beräkningsunderlaget
för
basbeloppet enligt lagen om allmän försäkring_________________________________________
1. Enligt beslut den 4 november 1980 har socialförsäkringsutskot- tet anmodat statistiska centralbyrån (SCB) att avge yttrande över det i bilaga 4.1 till proposition 1980/81:20 (besparingspropositionen} framlagda lagförslaget jämte eventuella motionsyrkanden i anslutning härtill. I lagförslaget föreslås en ändring av beräkningsunderlaget för basbeloppet enligt lagen om allmän försäkring. SCB får med anledning härav framföra följande.
2. Basbeloppet beräknas med ledning av ett tal, som visar förändringen i det allmänna prisläget. Enligt nu gällande riktlinjer (kungörelse 1962:383) sker beräkningen av detta tal på grundval av konsumentprisindex. Nytt basbelopp beräknas när det allmänna prisläget ändrats med minst tre procent sedan närmast föregående ändring av basbeloppet.
3. Konsumentprisindex
visar den genomsnittliga utvecklingen av
priserna på de varor och tjänster som ingår
i den totala privata kon
sumtionen. Därvid mätes förändringarna i de priser som konsumenterna
faktiskt får betala (marknadspriserna
inklusive mervärdeskatt etc).
4. Som ett
komplement till konsumentprisindex beräknas
nettopris
index. Denna index visar den genomsnittliga utvecklingen av konsument
priserna efter avdrag för indirekta skatter (häri inräknas
även vis
sa avgifter och tullar) och efter tillägg
för subventioner. Det kan
framhållas att utvecklingen av
nettoprisindex inte självfallet under
stiger utvecklingen av konsumentprisindex. Utvecklingen av de båda
indexserierna under 1979 och 1980 belyses i bifogat diagram, bilaga
1. Det kan nämnas att medan nettoprisindex under perioden 1959-71 utvecklades ca 11 % långsammare än konsumentprisindex, har den under perioden 1971-79 utvecklats 3,6 % snabbare.
SfU 1980/81:14 117
5. I lagförslaget införes den begränsningen att förändringarna i det allmänna prisläget skall beräknas med bortseende frår :ndirekta skatter, tullar, avgifter och ändringar i energipriser samt tii.lägg göras för subventioner. Det förordas att nettoprisindex läggs till grund för dessa beräkningar.
6. I ekonomidepartementets bilaga till besparingspropositionen an-g€.'s att den nya index, som enligt förslaget skall ligga till grund för det på ovannämnda sätt ändrade basbeloppet, skall falla under den till SCB anknutna Indexnämndens kompetensområde. SCB finner det naturligt att tillstyrka detta. Efter granskning av förslaget till ändrat beräkningsunderlag har SCB funnit att det går tekniskt att ge?nomföra. Frågan om den nya indexens konstruktion är ännu ej behandlad i indexnämnden men en förberedande diskussion kommer att äga rum vid nämndens sammanträde den 19 november 1980.
7. SCB har i sammanhanget påvisat en fråga rörande det tekniska utförandet av beräkningarna vilkens lösning kräver värderingar utifrån andra än rent statistiska utgångspunkter. Frågan gäller om de vikter med vilka energislagen skall ingå i den nya indexen fortsättningsvis skall hänföra sig till konsumtionsvärdet i oktober 1980 -den tidpunkt från vilken förändringar i energipriserna skall bortses vid beräkningarna - eller om de skall förändras i takt med konsumtionsvärdet från ett år till nästa i enlighet med de principer som för närvarande tillämpas i konsumentprisindex och nettoprisindex. Skillnaderna i utfall mellan de två beräkningssätten visas för tiden 1973-80 i medföljande bilaga 2. SCB förutsätter att vägledning vad gäller frågor av nämnda slag ges i de föreskrifter som regeringen skall meddela enligt den föreslagna nya lydelsen av 1 kap 6 § i lagen {1962;381) om allmän försäkring.
8. I lagförslaget stadgas att den nya indexen till grund för basbeloppet skall beräknas med bortseende från ändringar i energipriser för tid efter oktober 1980. SCB vill fästa uppmärksamheten på en al ternativ beräkningsmodell som har kommit att beröras i debatten. Innebörden av denna modell är att indexen beräknas med bortseende från hela energiposten, vilket åstadkummes genom att dennas vikt vid beräkningarna sättes lika med noll. Detta skulle komma att ge scimma resultatmässiga utfall som om energipriserna utvecklades på samma sätt som den genomsnittliga prisutvecklingen på all övrig konsumtion. I bilaga 2 visas utfallet av denna alternativa beräkningsmodell till-lämpad på tiden 1973-80. Modellen innebär att kompensation skulle utgå för energiprishöjningar så länge dessa inte är större än den allmänna prisutvecklingen men utebli för den del av energiprishöjningarna som överstiger densamma. Vidare skulle överkompensation uppkomma om energipriserna steg långsammare än den allmänna prisnivån.
SfU 1980/81:14 118
9. Det bör också påpekas att förslaget att bortse från ändringar i energipriserna förutsätter vissa förenklingar. Bland ■ r.t måste antagandet göras att energiskatterna inte har effekt på andra varuområden än energislag och omvänt att övriga indirekta skatter inte har effekt på energislagen. SCB utgår från att sådana effekter kan anses ge ett försumbart utslag på indexberäkningarna. Av beräkningstekniska skäl är det vidare nödvändigt att avstå från att rensa bort indirekta effekterna på prisläget av energiprisändringar, vilket också har förutsatts i socialdepartementets bilaga till propositionen.
10. I socialdepartementets bilaga till propositionen anges att avgränsningen av indirekta skatter, avgifter, tullar och subventioner skall göras i enlighet med de grunder SCB tillämpar vid beräk ningen av nettoprisindex. SCB är av samma mening men önskar samtidigt framhålla att det i vissa fall kan uppstå svårigheter att tolka och tillämpa dessa principer vid införandet av nya avgifter och subventioner. SCB finner det önskvärt att regeringen i vissa fall ger kompletterande direktiv för att undvika tolkningstvister.
11. Basbeloppet har fått en vidsträckt användning som ett alternativ till konsumentprisindex. Basbeloppet har den fördelen att det inte ändras lika ofta som det månadsvis beräknade konsumentprisindextalet. Utöver värdesäkring av folkpensioner, tilläggspensioner, pensionstillskott etc används sålunda basbeloppet även i många olika avtal, t ex försäkringsavtal.
12. Den föreslagna begränsningen skulle medföra att utvecklingen av basbeloppet i fortsättningen skulle ges en ny innebörd jämfört med nu tillämpade principer. För de användningsområden där basbeloppet används som ett mått på förändringar i marknadspriserna skulle ett genomförande av den föreslagna ändringen få icke avsedda konsekvenser. Följden av detta skulle kunna bli svårigheter vid avtalstolkning och kunna leda till rättstvister.
13. De parter som använder basbeloppet för avtal m m av olika slag måste därför ges möjlighet att genom avtal bestämma huruvida de hittills gällande riktlinjerna för värdesäkringen skall följas även i fortsättningen eller om man önskar att gå Över till de föreslagna nya riktlinjerna. Detta förutsätter att de avtalsslutande parterna, sedan nya riktlinjer börjat tillämpas vid beräkning av basbeloppet, kan få tillgång till basbeloppet också enligt de gamla riktlinjerna. I ett sådant läge kan båda slagen av basbelopp behöva ges officiell status och få lov att publiceras parallellt.
14. Publiceringen av två olika basbelopp skulle emellertid sam
tidigt kunna få negativa konsekvenser genom risk för sammanbland
ning. Detta skulle kunna medföra allvarlig
förvirring och risk för
tolkningstvister om vilket basbelopp som skall tillämpas i varje
särskilt fall. Det synes därför nödvändigt att
genom skilda benäm
ningar göra en klar åtskillnad mellan de två
SfU 1980/81:14 119
serierna. En sådan åtskillnad skulle alternativt kunna å-sLciikt mnia.s genom att bibehålla det hittillsvarande basbeloppet och till detta knyta ett särskilt reduceringsbelopp som drogs från basbeloppet vid tillämpningen av de föreslagna nya riktlinjerna.
15. Sammanfattningsvis vill SCB framhålla att en övergång enligt lagförslaget till nya riktlinjer för beräkning av basbeloppet medför vissa tekniska problem, vilka kommer att behandlas av indexnämnden. Med hänsyn till basbeloppets vidsträckta användning i avtal etc, där en ändring i riktlinjerna inte är påkallad, förutsätter SCB att basbeloppet enligt hittills gällande riktlinjer beräknas och publiceras även i fortsättningen.
16. I den slutliga handläggningen av detta ärende, som avgjorts av generaldirektören Lennart Nilsson, har i övrigt deltagit överdirektören Lennart Fastbom, avdelningschefen Ake Lönnqvist, statistikchefen Gunnar Stolpe (föredragande) och avdelningsdirektören Hugo Johannesson.
STATISTISKA CENTRALBYRÅN
\;-~2/_ZjtC<-J,'/~Ci'---------- '"-~
Lennart Nilsson
Gunnar Stolpe
SfU 1980/81:14
120
Utvecklingen av netloprisindex och konsumentprisindex under 1979 Och 1980
Långtidsindex för december föregående år = 100
Ökning
%
16 |
16r
- |
|
- « * |
|
/ t • ■ ; å |
|
|
/ |
t98o .,................................... / .".y |
|
•'''y //•'979 |
|
l/ |
|
|
sindex |
|
|
eI.j., i 1 . J_. 1... ,1 1 J- 1_. J |
N D
Minad
SfU 1980/81:14
121
Olika alternativ för indexberäkning tillämpade på perioden december 1973 oktober 1900
December 1973
100
Tidpunkt |
Den i |
besparingspropo- |
Alternativ |
Konsument- |
Netto- |
|||
|
sitionen |
föreslagna |
beräknings- |
prisindex |
prisindex |
|||
|
nya indexer |
|
|
modell |
|
|
||
|
metod |
1 |
|
metod |
2 |
|
|
|
1974 dec" |
111,5 |
|
|
111,5 |
|
112,2 |
110,5 |
113,2 |
1975 " |
121,5 |
|
|
121 ,6 |
|
123,0 |
121 ,6 |
123,8 |
197t " |
133,8 |
|
|
134,3 |
|
136,5 |
133,1 |
137,1 |
1977 " |
147,1 |
|
|
147,9 |
|
151,0 |
150,2 |
151,9 |
1978 " |
159,9 |
|
|
161,1 |
|
165,1 |
161,4 |
166,5 |
1979 " |
171,9 |
|
|
173,6 |
|
178,5 |
177,1 |
182,9 |
1900 sept |
184,5 |
|
|
187,2 |
|
193,0 |
197,5 |
199,6 |
1980 okt |
185,4 |
|
|
188,1 |
|
194,0 |
200,3 |
200,7 |
Metod 1: |
Vägningstal( |
=n |
för energisl |
ag hänför sig |
till konsumtionsvärden |
räknade enligt prisläget i december föregående år (vägningstalen för energislag har inför ny årslänk i indexberäkningarna justerats med hänsyn till såväl prisförändringar som förändringar i konsumtionsvolymen i enlighet med de principer som tillämpas i konsumentprisindex och nettoprisindex).
Mgtod 2: Vägningstalen för energislag hänför sig till konsumtionsvärden räknade enligt prisläget i december 1973 (vägningstalen för energislag har inför ny årslänk i indexberäkningarna justerats endast med hänsyn till förändringar i konsumtionsvolymen).
Alternativ beräkningsmodell: Indexen är beräknad med bortseende från hela cnergiposten, vilket åstadkommits genom att vägningstalen för energislag har satts lika med noll.
B. December föregående år = 100
Tidpunkt |
Den i |
be: |
spa) |
ringspropo- |
Alternativ |
Konsument- |
Netto- |
|
sitionen |
föreslagna |
beräknings- |
prisindex |
prisindex |
||
|
nya ir |
ide |
xen |
|
modell |
|
|
|
metod |
1 |
|
metod 2 |
|
|
|
1974 dec" |
111,5 |
|
|
111 ,5 |
112,2 |
110,5 |
113,2 |
1975 '■ |
109,0 |
|
|
109,1 |
109,7 |
110,1 |
109,3 |
1976 " |
110,2 |
|
|
110,4 |
110,9 |
109,4 |
110,7 |
1977 " |
109,9 |
|
|
110,1 |
110,6 |
112,8 |
110,8 |
1978 " |
108,7 |
|
|
106,9 |
109,3 |
107,5 |
109,6 |
1979 " |
107,5 |
|
|
107,8 |
108,1 |
109,7 |
109,9 |
1900 sept |
107,4 |
|
|
107,8 |
108,1 |
111,5 |
109,1 |
1980 okt |
107,9 |
|
|
108,3 |
108,7 |
113,1 |
109,7 |
Indextalen för 1974 - 1979 utgörs av långtidsindextal.
SfU 1980/81:14 122
Bilaga 6
fSlfAÖF) SVENSKA ARBETSGIVAREFÖRENINGEN
REMISSYTTRANDE
Till
Riksdagens Socialförsäkringsutskott
Vår ref Stockholm
A Modig/KHt 1980-11-19
Ändring
av beräkningsunderlaget för basbeloppet
(prop 1980/81:20)_____________________________________
Regeringen föreslår i den s k besparingspropositionen att vid beräkning av basbeloppet skall bortses från indirekta skatter, tullar, avgifter och ändringar i energipriser samt tillägg göras för subventioner.
SAF avstår i detta yttrande från att ta ställning till frågor som rör själva tekniken för den föreslagna indexändringen men vill principiellt anföra följande.
Vad till en början avser energiprisfrågan instämmer SAF i de motiv for förändringen som framförs i propositionen. SAF har också tidigare hävdat att effekterna av den minskning av de reala tillgångarna i det svenska folkhushållet som de kraftiga oljeprisstegringarna innebär måste delas av alla medborgar-grupper. Det framstår som orimligt att den aktiva delen av befolkningen skall bära den dubbla bördan av att inte kunna kompenseras för dessa effekter men ändå få ta på sig att ge full kompensation åt den växande pensionärsgruppen. Det kan tilläggas att pensionärer kan få dubbelkompensation för energiprishöjningar. Detta gäller för de fall hyrorna stiger till följd av energiprisstegringar och kommunen helt eller delvis betalar hyran.
Oljeprishöjningarna innebär en stor påfrestning på samhällsekonomin som torde bestå under de närmaste åren. På längre sikt är det emellertid svårt att med bestämdhet förutse såväl energiprisernas utveckling som sammansättningen av energislag. Frågan hur energi-prisförändringar skall behandlas i index bör därför efterhand kunna omprövas med hänsyn till utvecklingen.
rosiaJr.S'.'Ana.eS5 T......................................................... l-in Pnone lilocopier Tolegr.im Cable Telex Bankgiro Postgiro
National Gno Acroont
(IH /t:.? 60 OO \rhetsgivarn3
i.-. in STOCKHOLM (r:ir«hivati iJri-/626?M Fmployers l'J 9.*3 .'00-1761 °99-3
SfU 1980/81:14 123
I propositionen föreslås att beräkningsunderlaget även skall rensas från indirekta skatter etc. SAF ansluter sig även härvidlag till de motiveringar som anförs i propositionen. Det är principiellt riktigt att en index som bestämmer pensioner och andra förmåner inte påverkas av den indirekta beskattningen. I likhet med vad som anförts ovan beträffande energipriserna anser vi det inte vara rimligt att höjningar av mervärdesskatt och punktskatter skall riktas enbart mot den aktiva befolkningen medan övriga kompenseras genom automatiska förmånshöjningar. En index som påverkas av indirekta skatter leder dessutom vid omläggningar från direkt till indirekt skatt till dubbelkompensation för pensionärerna därigenom att dessa får tillgodoräkna sig såväl sänkt direkt skatt som höjda pensionsbelopp till följd av höjda indirekta skatter.
SAFs grundsyn att förändringar i den indirekta be skattningen inte skall påverka pensionerna gäller även tjänstepensionssystemen. Reglerna för.pensionstillägg (återbäring) inom tjänstepensionssystemen på SAF-området (ITP och STP) följer för närvarande det s k pensionspristalet som i likhet med basbeloppet baseras på konsumentprisindex. När det gäller pensionstilläggen på ITP-planens område har dock SPPs styrelse, vari ingår representanter för såväl tjänstemannasidan som arbetsgivarsidan, i protokoll från den 22 november 1965 uttalat bl a följande: "För den händelse ett frän indirekta skatter rensat index framdeles kommer att tillämpas vid jseräkning av de allmänna pensionerna, avser dock styrelsen att lägga samma rensade index till grund för beräkning av SPPs pensionstillägg." I samband med överenskommelsen den 22 juni 1971 mellan SAF och LO om införande av STP-planen enades parterna vid upprättandet av regler för uppbyggnad av finansieringssystemet för STP-planen om att därest en nettoprisindex framdeles kommer att tillämpas vid bestämmande av pensioner enligt AFL skall samma index användas vid bestämmande av pensionstillägg för STP.
Som framgår av det ovan framförda gäller, enligt SAFs mening, som en förutsättning för överenskommelserna om ITP- respektive STP-planen att ett borttagande av indirekta skatter ur index också skall påverka pensionstilläggen i nämnda system.
En förändring av basbeloppet får för ATP-systemets del inte bara direkt effekt på nu utgående pensioner utan även på intjänandet av ATP-poäng. Om basbeloppet stiger långsammare än med nuvarande beräkningsgrunder leder detta till högre ATP-poäng. Denna effekt motverkas av att en lägre nivå på basbeloppet ger lägre framtida utgående pensioner. Den fullständiga effekten är svår att förutsäga eftersom den måste bygga på
SfU 1980/81:14 124
antaganden om den framtida pris- och löneutvecklingen. Principiellt bör dock såväl direkt utgående pensioner som intjänande av pensionspoäng rensas frän inverkan av indirekta skatter etc.
Förutom de allmänna pensionerna påverkar basbeloppet Sven en rad övriga förmäner inom det allmänna bidragssystemet. Även vissa förmåner inom avtalsförsäkringarna är beroende av basbeloppet. Vi anser dock att de motiv som anförts för en rensad index är giltiga även i dessa fall.
När systemet med basbelopp genomfördes förelåg helt andra förutsättningar än de som gäller idag. Man antog dä som lägsta alternativ en årlig realinkomstökning på 1,5 % för den aktiva befolkningen. Vi har nu under en fyraårsperiod istället haft en realinkomstminskning på i genomsnitt 1,5 % . Det framstår också mot denna bakgrund som helt nödvändigt att dämpa de kraftiga höjningarna av utgående pensioner.
Med hänvisning till ovanstående tillstyrker SAF att den i proposition 1980/81:20 angivna reformen genomförs.
Stockholm som ovan
SVEKSRS. ARBETSGIVAREFÖRENINGEN O
Lars-Gunnar Albåge O /
Arne Sandell
SfU 1980/81:14 125
Bilaga 7
LANDSORGANISATIONEN I SVERIGE
LANDSSEKRETARIATET
Till Socialförsäkringsutskottet
Landsorganisationen i Sverige har beretts tillfälle att avge yttrande över det i bilaga 4.1. till propositionen 1980/81:20 om besparingar i statsverksamheten mm framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381)om allmän försäkring,(Ändring av beräkningsunderlaget för basbeloppet enligt lagen om allmän försäkring). LO fär med anledning av remissen anföra följande.
Förslaget innebär ändrade riktlinjer för beräkningsunderlaget vid fastställande av basbelopp mm. Basbeloppsberäkningen skall enligt förslaget baseras på utvecklingen av ett prisindex i vilket bortses frän indirekta skatter, tullar och avgifter men där tillägg görs för subventioner. Avgränsningen av indirekta skatter, tullar avgifter och subventioner skall göras i enlighet med de grunder Statistiska Centralbyrån tillämpar vid beräkning av det s k nettoprisindex. Dessutom skall vid beräkning av jämförelsetalet bortses från direkt inverkan pä prisläget av ändrade energipriser efter oktober 1980. De energipriser som för närvarande ingår i konsumentprisindex avser fjärrvärme, eldningsolja, hushällsgas, elström och bensin.
SfU 1980/81:14 126
Ofullständigt förslag
Det är oss veterligt första gängen som LO har fatt en proposition pä remiss. Socialförsäkringsutskottets behov av ett kompletterande underlag utöver regeringsförslaget framstär emellertid som uppenbart sedan man tagit del av de olika delar i propositionen som behandlar hithörande fråga. Förslaget är ofullständigt och uppfyller inte de mest elementära krav pä redovisning av motiv och konsekvenser som man rimligtvis kan ställa pä regeringsförslag i allmänhet, men förslag med förändringar av viktiga principer och långtgående konsekvenser i synnerhet.
Värdesäkringen är en av hörnpelarna i värt allmänna pensionssystem och är starkt förankrat i alla generationers syn pä pensionsfömiänerna. Den tillämpas också pä allt fler oraräden med lagfästa och avtalsbaserade rättigheter och förmäner. Den nuvarande basbeloppsberäkningen har med sin starka förankring hos politiker, organisationer och enskilda fatt en sädan omfattning också utanför pensionsomrädet att rubbningar i principer och beräkningar skulle förorsaka stor förvirring och rättsosäkerhet i fråga ora innebörder i en mängd lagar och avtal.
Det finns också mänga exempel på hur företrädare för regeringspartierna under de senaste åren och till och med helt nyligen ställt upp garantier för bibehållande av värdesäkringen i pensionssystemet. De i propositionen åberopade motiveringarna för regeringens förslag har varit helt kända under denna tid. Regeringspartiernas uttalanden och regeringens åtgöranden överensstämmer därför mycket dåligt också i detta fall och utgör ett bevis på hur illa genomtänkt förslaget och dess konsekvenser är.
De långsiktiga konsekvenserna mest skrämmande
Vad gäller konstruktionen av förslaget till r\y metod för fastställande av basbeloppet anges i ekonomi departementets motiveringar för bortseende frän energiprisstegringar de kraftiga oljeprisstegringar som ägt rum under 1970-talet. Det måste betraktas som anmärkningsvärt och stötande när man med denna motivering läser fast indexberäkningen för hela energiområdet pä den nuvarande nivån och för all framtid. En sådan konstruktion leder tveklöst till omfördelningseffekter som idag bara kan anas men som pä något längre sikt kan förändra hela ATP-systemet. Därtill kommer att lev nadsstandarden också för andra stora grupper påverkas pä säväl kort som läng sikt.
SfU 1980/81:14 127
Effekterna av regeringens förslag är naturligtvis till stor del beroende på hur snabbt de indirekta skatterna kommer att höjas och omfattningen av energiprisökningarna. Ett exempel kan emellertid vara talande nog, nämligen att pensionärerna idag skulle ha förlorat en månads pension per år om det nya basbeloppssystemet hade tillämpas under de senaste fyra åren.
Vi har på LO gjort vissa preliminära beräkningar av förslagets effekter. Vid antagandet att utvecklingen i fråga om energipriser, indirekta skatter och prisnivå under de kommande åren blev densamma som under de senaste fyra åren skulle det ge följande procentulla minskning av köpkraften:
Antal är efter Procentuell minskning
basbeloppsändringen____ av köpkraften_____
1 2,3
2 4,5
3 6,7
4 8,8
5 10,9
6 12,9
7 14,9
8 16,8
9 18,7
10 20,5
Om prisökningarna pä varor och tjänster uppgår till 10 procent per år och prisökningarna pä energi sätts till resp. 10 och 15 % får man följande serie som belyser minskningen av pensioner mm:
Ar Minskning av pensioner mm vid energiprisökn.
____ 10 Vår____________ 15 Vår_____
1980 |
- |
1985 |
4 % |
1990 |
8 % |
1995 |
12 % |
1999 |
15 % |
6 % 12 % 18 % 22 %
Försämringen av pensionsförmånerna slår alltså igenom redan i det korta perspektivet men blir särskilt skrämmande när man ser till de långsiktiga verkningarna. De totala effekterna pä ATP-systemet i det längre perspektivet går heller inte att utläsa ur regeringsförslaget och är också svära att
SfU 1980/81:14 128
beräkna. Hur kommer exempelvis ATP-poängen att utvecklas under de nya beräkningsförutsättningarna?
Pä kort sikt kan också konstateras att regeringens aviserade sänkningar av matsubventionerna kommer att fä den effekten att matpriser, konsumentprisindex och levnadskostnader höjs utan att pensionärerna får kompensation för detta. Denna effekt slär ät motsatt häll jämfört med föregående period. Under föregående period har nämligen de ökade matsubventionerna hållit konsumentprisökningarna nere och därmed har också pensionsökningen blivit lägre. Pensionärerna tvingas alltså med den nya konstruktionen bära matprisstegringar som de aldrig fått nägon kompensation för, vilket också innebär en minskning av värdesäkringen som inte öppet har redovisats i propositionen.
Vilken blir spareffekten?
En annan fråga är hur de minskade ATP-kostnaderna skall tillgodogöras den offentliga verksamheten. Skall beslutade ökningar av ATP-avgiften inte tas ut eller hur tänker sig regeringen att nä pästådd effekt.? Avsikten med regeringsförslaget är väl ändå att åstadkomma besparingar i statsverksamheten och att minska budgetunderskottet. Men de kraftiga försämringar av ATP-pensionerna som kan förutses kommer sannolikt att framtvinga kompensationsinsatser till pensionärer med ingen eller läg ATP. Därmed ökar de budgetfinansierade kostnaderna och sålunda åstadkoms inte en spar-effekt utan dess motsats.
Realekonomiskt leder inte heller åtgärderna till inskränkningar i den statliga verksamheten utan i stället till inskränkningar i den privata konsumtionen för vissa grupper. Dock inte för de grupper som har de bästa förutsättningarna att bära sädana inskränkningar. Statsministern har i sina kommentarer till förslaget gett exempel pä det han menar vara den typiske ATP-pensionären som bör ha förutsättningar att klara försämrade förmäner. Det kan noteras att 75 000 kr i pension som var den siffra som nämndes, utgår till nägra tusental personer. Den helt avgörande andelen av de föreslagna försämringarna koimer att fä bäras av dem som nu och i framtiden har betydligt lägre pension. De verkligt välbeställda pensionärerna finns för övrigt bland dem som har kompletteringspensioner av olika slag och som påverkas i ringa grad av de här föreslagna inskränkningarna.
SfU 1980/81:14 129
Vår största oro gäller sålunda förslagets långsiktiga effekter pä ATP-systemet och på relationerna mellan pensionsförmåner och löner. Det förefaller svagt underbyggt och ur alla synpunkter betänkligt att låta relationerna mellan de här tvä inkomstslagen och inkomstgrupperna bli beroende av energiprisernas utveckling. Efter en tids tillämpning av de nya normerna har sannolikt förmåner och förmånsunderlag dessutom förändrats sä att stora svårigheter skulle föreligga för att återigen förändra systemet.
Ytterligare en oklarhet och tveksamhet i detta sammanhang gäller för övrigt hur stor del av den totala konsumtionen som energikostnaderna skall anses representera i fortsättningen och därmed hur tungt undantagen skall väga. Blir det 10 % som idag eller mer eller mindre? Viktens tyngd blir av avgörande betydelse för ATP-systemets utveckling och dess förhällande till löner och andra förmänsslag.
I detta sanmanhang bör också Indexnämndens vidgade uppgifter kommenteras. Enligt förslaget skall nämligen den nya indexen falla under nämndens kompetensområde. Indexnämnden skulle härigenom få uppgifter med långtgående fördelningspolitiska effekter och detta är ytterligare ett skäl till tveksamhet inför förslaget.
Andra förmånsslag
Också andra pensionsförmåner än grundbeloppen kommer att beröras av ändrade basbeloppsregler. Som exempel härpå kan nämnas handikappersättning och vårdbidrag. Det finns anledning att markera dessa förmåners speciella betydelse och de konsekvenser som försämringar av dessa kan leda till. Om en sänkning av värdbidragen exempelvis leder till ökat institutionsberoende är den samhällsekonomiska vinsten av regeringsförslaget mycket tveksamt. Andra liknande exempel kan anföras.
Basbeloppsberäkningen har emellertid mycket stor betydelse också utanför pensionsområdet. I regeringsförslaget anges att utöver folkpensioner, ATP-pensioner, delpensioner, studiemedel och bidragsförskott "påverkas en del mera begränsade utgiftsområden". Regeringen har tydligtvis här helt underlåtit att undersöka denna mycket väsentliga funktion för basbeloppet och därmed vittgående konsekvenser vid förändringar och försämringar. Enligt tillgängliga uppgifter finns ordet basbelopp i inte mindre än 130 författningar i statsrådsberedningens register. Mänga av de sålunda reglerade förmånerna har samband med arbetsmarknaden och är därmed av stor
9 Riksdagen 1980/81. II saml. Nr 14
SfU 1980/81:14 130
betydelse för LOs medlemmar. Basbeloppet spelar emellertid en väsentlig roll också utanför lagstiftningens område. Sålunda finns pä arbetsmarknaden ett stort antal avtal med anknytning till detta belopp. Det gäller exempelvis den särskilda tilläggspensionen STP som utgär till arbetare inom den privata sektorn men det gäller också övriga avtalsförsäkringar. I särskilt hög grad skulle en urholkning av basbeloppet bli kännbar för tjänstegrupplivförsäkringen. Men basbeloppsanknytning gäller också för avgångsfaidrags-försäkring, avtalsgruppsjukförsäkring och trygghetsförsäkring vid arbetsskada.
En alldeles speciellt stötande effekt av basbeloppsförändringen uppstår pä så sätt att olika grupper av pensioner och pensionstagare drabbas olika. Sålunda påverkas pensionerna för statsanställda, kommunalanställda, privatanställda tjänstemän och privatanställda arbetare olika för varje grupp, beroende på de olika konstruktionerna av pensionssystemet. Den tydligaste effekten av regeringens förslag är emellertid att de privatanställda arbetarna drabbas allra hårdast.
Sammanfattning
Sammanfattningsvis anser LO sålunda att regeringens förslag till ändrade normer för basbeloppsberäkning är ytterst bristfällig och i avsaknad av de analyser av förslagets konsekvenser pä kort och lång sikt för såväl pensionssystemet som för andra oraräden, som måste uppfattas som ett elementärt krav för ett förslag i en sä väsentlig och principiellt viktig fråga som det här gäller. LO finner att förslaget inte bör genomföras.
jStockholm den 17 november 1980 LANDSORGANISATIONEN I SVERIGE
Gunnar Nilsson
Méoxi/fcilaviii
Håkan Walander
1
SfU 1980/81:14 131
Bilaga 8
IIÖ TJÄNSTEMÄNNENS CENTRALORGANISATION yttrande y 168
STOCKHOLM 1980-11-17
I|Oii'i':ii,jlle Hainj'agg3re
Utr-avd Nelander/KW
Riksdagens socialförsäkringsutskott
Fack
100 12 Stockholm 42
Remiss 1980-11-14
Ändring
av beräkningsunderlaget för basbeloppet enligt lagen om
allmän försäkring ._____________________________________
TCO har givits tillfälle att yttra sig över det förslag om ändring av beräkningsunderlaget för basbeloppet enligt lagen om allmän försäkring som ingär i den av regeringen nyligen framlagda propositionen om besparingar i statsverksamheten m m (prop 1980/81:20).
F n fastställs basbeloppet av regeringen för varje månad på grundval av konsumentprisindex tva månader före den månad basbeloppet skall gälla. Basbeloppet ufgbr 4 000 kr multiplicerat med det tal som anger- förhållandet mellan det allmänna prisläget (konsumentprisindex) under andra månaden före den som basbeloppet avser och prisläget i september 1957. Basbeloppet förändras när detta jämförelsetal har ökat eller minskat med minst 3 % sedan närmast föregående förändring av basbeloppet skedde.
Det föresläs nu att man vid beräkningen av jämförelsetalet skall bortse frän indirekta skatter, tullar och avgifter men tillägg göras för subventioner. Avgränsningen av indirekta skatter, tullar, avgifter och subventioner skall göras i enlighet med de grunder statistiska centralbyrån tilliimpar vid beräkning av det s k nettoprisindex. Därutöver skall bort. ,es från direkt inverkan pä prisläget av ändrade energipriser. Di energipriser som f n ingår i konsument-prisinae! avser fjärrvärme, eldningsolja, hushallsgas, elström och bpns1n
De nya r-eglerna föreslås fillänipas första gängen vid fastställande av basbeloppet for januari mrinad 1981. Det innebär att basbeloppet faststalls t o m december 1980 enligt nuvarande regler, dvs tom prislägft för oHober 1980 För november manad föreslås prisindex beräknas med tillämpning av d(.' nya reglerna som underlag för fastställande av basbeloppet för januari 1981. Därefter skall basbeloppet följa det nya index och andras när indexen stigit med 3 sedan föregående basbeloppsändring.
Det skulle alltså innebära att man vid beräkningen av prisutvecklingen "fryser" de indirekta skatterna, avgifterna m m samt energipriserna vid den nivå som gällde i oktober 1980. De skall dock fortfarande vägas in i index. Oetta medför att även om priset pa energi kommer att öka langsamnisrt än andra priser, ges inte någon kompensation för denna energiprisökning.
TelefenadMii Telai Bonhgirobonle Poitgirokonto
(08)231760 IVlOi 'CO j 721-7367 5 92 06 3
foitadu |
1. |
|
|
Gol |
lucdr |
|
ii...» |
■.•a: |
|
|
|
l.n. |
i.gal |
102 J |
|
lOCKHOLM |
|
|
|
|
TCO |
u |
<1 Sp. |
iJbre. |
iblQ |
nkell 80 02 HCB |
|
SfU 1980/81:14 132
Värdesäkringen genom anknytning till basbeloppet är en viktig del i det sociala trygghetssystemet. Ett mycket stort antal socialpolitiska bidrag och andra ersättningar är idag knutna till basbeloppet. Det gäller bl a ålderspension, förtidspension, änkepension och barnpension frän folkpensioneringen och ATP, delpension, arbetsskadelivränta, studiemedel, vårdbidrag, handikappersättning och bidragsförskott.
Det sociala trygghetssystemet i dess nuvarande utformning har tillkommit genom ett långvarigt successivt reformarbete. Beslut om kompletteringar och andra förändringar har föregåtts av noggranna utredningar inom olika statliga kommittéer. Framlagda förslag har belysts ur olika synvinklar. 1 dessa kommittéer eller utredningar har vanligtvis ingått representanter för de politiska partierna och berörda myndigheter men också för arbetsmarknadens parter som därigenom kunnat tillföra kommittéarbetet väsentliga kunskaper och erfarenheter. Kommittéförslagen har remissbehandlats och först därefter har de lagts fram för riksdagen. Denna metodik har inte använts i det här aktuella fallet. Några utredningar om förslagets effekter tycks inte ha gjorts, titiiiinstone har inte några sådana redovisats offent-1 igt.
TCO kan konstatera att det förslag om ändring av basbeloppets beräkning som regeringen nu har framlagt skulle medföra en väsentlig urholkning av värdesäkringen inom det sociala trygghetssystemet. Bl a kan det pä läng sikt få mycket allvarliga konsekvenser- för hela ATP-systemet. Det påverkar inte bara de utgående pensionerna utan också de pensionsgrundande inkomsterna oi-h beräkningsgrunderna för ATP-avgiften. Det underlag som redovisas i propositionen för en sådan förändring är enligt TCOs uppfattning helt otillfredsställande. Förslagets innebörd framgår inte klart av propositionen, och förslagets effekter i olika avseenden är överhuvudtaget inte belysta. Några exempel skall ges.
Dft tiMiiiriar inte av vare sig laqtexteller text i övrigt hur vikten förpM(?rgi i det föreslagna nya konsumentprisindex skall beräknas. Man kan här tanka sig tre olika alternativ, vilka fär helt olika konsekvinsL-f Ctt alternativ är att energin skall ha kvar sin nuvaranilt vikt (ca Ifl ) Om alla priser ökar med 10 ökar da indL-x nii'd 9 Eft annat alternativ är att man låter energins vikr ukd vid en kraftig höjning av priset pä energi, eftersom eneiqiiis andel av den samlade konsumtionen dä ökar. Detta alter-. nativ skulle innebära en ännu kraftigare urholkning av inflations-skydd(>t. Ett tredje alternativ skulle kunna vara att man vid fastsfallande av vikten bortser från prisökningarna pa energin. Dä skulle cnprgins vikt i index minska.
SfU 1980/81:14 133
Det finns i propositionen inte någon beskri vii ii;g av vilka socialpolitiska bidrag och andra ersättningar som skulle beröras av förslaget. 1 propositionens bilaga 4 nämns bara lagen om allmän försäkring. 1 bilaga 6 nämns därutöver delpensioner, studiemedel och bidragsförskott. Men basbeloppet har betydelse pä en rad andra områden än de som nämnts. Även på den här punkten kännetecknas propositionen alltsä av allvarliga brister.
Forslagets fbrdelningspoli tiska effekter, vad avser vilka grupper som berörs och i vilken omfattning, redovisas inte alls i proposi tlonen.
TCO vill understi-yka att basbeloppet har stor betydelse också inoiii avtalsförsäkringarna. Det gäller bl a pensioner, tjänste-grupplivförsakringar och trygghetsförsäkringar vid arbetsskada. Det får- också verkningar för de allmänna anställningsvillkoren, sär-skilt sjuklbnekonstruktionen, samt för den s k lönegarantin. Parter-na har rräffat sina avtal utifrån de förutsättningarna att basbeloppskonstruktionen skall vara intakt. Ett annorlunda. underlag för beräkning av basbeloppet enligt det förslag som regeringen nu lägger fram ändrar på dessa förutsättningar. Detta skapar en rättsosäkerhet vad beträffar innebörden av träffade avtal. För att förhindra försämringar av avtalens materiella innehall kan det bli nödvändigt för de fackliga organistionerna att aktualisera nya avtalskonstruktioner.
1 pi-opositionen sägs att för att skydda de pensionärer som har enbar-t fcUpcnsion och pensionstillskott skall ett förslag om utbyggnad av pensionstillskotten senare läggas fram. En utveckling som innebär, att man försämrar de pensioner som grundas på intjänade inkomster och istället bygger ut pensionstillskotten, kan TCO inte acceptera. Detta skulle missgynna löntagarna och istället qynna grupper som har lågt taxerade inkomster eller som begärt undantagande från ATP.
TCO vill av de olika skäl som redovisats ovan bestämt avstyrka förslaget om ändring av beräkningsunderlaget för basbeloppet enligt lagen om allmän försäkring.
TJÄNSTEMANNENS CENTRALORGANISATION (TCO)
Lennart Bodstrdm
Ji.. ittUe,
Sven Nelander-
SfU 1980/81:14 134
Bilaga 9
CENlKALORGANISATIONEN SACO/SR REMISSVAR Unr 173.80 1 (3)
Lilla Nygatan 14, Box 2206
103 15 STOCKHOLM 1980-11-16 Dnr R 175.80
Tel 08/22 52 00
Tuve Lindeberg/MSm
Till Socialförsäkringsutskottet
ÄNDRING 1 LAGEN (1962:381) OM ALLMAN TORSÄKRING (BERÄKNINGSUNDERLAG FÖR BASBELOPPET)
Genom remiss 1980-11-07 har Centralorganisationen SACO/SR beretts tillfälle avge yttrande över rubricerade förslag. SACO/SR får med anledning härav anföra följande.
Förslaget till ändring av beräkningsunderlaget för basbeloppet enligt lagen om allmän försäkring är enligt SACO/SR:s uppfattning inte tillfredsställande. Förslaget är otillräckligt underbyggt och dess konsekvenser inte uppmärksammade i tillräcklig utsträckning. SACO/SR kan nämna följande skäl för denna bedömning.
Basbeloppet har betydelse inte bara i pensionsFem-manhang utan också i många andra sammanhang inom siuk- och försäkringsområdena. Det styr bl a också totalbeloppets storlek i studiemedelssysteme'■ Olika avtal knyts också till basbeloppet.
SACO/SR kan inte acceptera en urholkad värdesättning av studiemedlen särskilt mot bakgrund av de försämringar i övrigt som i besparingspropoait c-nen föreslås inom studiemedelssystemet. En dnnen oacceptabel konsekvens uppstår för sjuk- och fo:-äldrapenningen där maximibeloppet är knutet till 7,5 basbelopp. Likaså påverkas grupplivbelopper negativt.
Inte heller konsekvenserna i pensionssaminanhar.< är acceptabla. SACO/SR konstaterar att en fbljö av förslaget blir en omfördelning av kostnaden dels inom den statliga sektorn, dels från stat till kommuner på grund av den så kallade bructc-samordningen av de offentliganställdas pensioner. Arbetare och tjänstemän inom den privata sektorn med STP respektive ITP pensioner ko:miier däremot att få försämrade pensioner.
SfU 1980/81:14 135
Pensionärernas standardutveckling i relation till de yrkesverksamma bör studeras närmare i detta sammanhang. I dagsläget ger basbeloppsanknytningen pensionärerna oförändrad standard oavsett om de yrkesverksamma får höjd eller sänkt standard.
SACO/SR;s negativa inställning beror även på ett antal faktorer i övrigt. En av dem är behandlingen av indirekta skatter m m via nettoprisindex. Förslaget innebär att pensionärerna i denna del blir "överkompenserade" om de indirekta skatterna m m stiger långsammare än priserna i övrigt eftersom nettoprisindex då ökar snabbare än konsumentprisindex. Om de indirekta skatterna höjs snabbare blir pensionärerna i stället "underkompenserade". Detta tycker SACO/SR inte är rimligt.
Behandlingen av ändrade energipriser är enligt SACO/SR:s uppfattning också otillfredsställande. Förslaget i denna del innebär att pensionärerna fortsättningsvis inte får kompensation för nominella energiprishöjningar. Det är således inte endast fråga om att få avstå från kompensation för energiprishöjningar utöver prisökningstakten för övriga varor och tjänster. Konsekvensen av förslaget blir på sikt att pensionärernas kompensation alltmer kommer att fjärma sig från den verkliga prisökning som drabbar dem.
Vidare anser SACO/SR att den tekniska konstruktionen för basbeloppsberäkningen inte är tillfredsställande. En kombination av rensad nettoprisinccx och korrigerad konsumentprisindex för beräkning av jämförelsetalet är principiellt olycklig. Förslaget är dessutom oklart i åtskilliga tekniska avseenden. Preciserade föreskrifter trån regerLnr;en krävs för arbetet inom indexnämnden och statistiska centralbyrån. En annan negativ effekt är att allmänhetens förståelse för uppräkningen med säkerhet kommer att minska kraftigt. Basbeloppets uppräkning kommer ju inte att följa vare sig nettpprJs■ index eller konsumentprisindex. Allmänheten kommer därför inte att,kunna följa beräkningarna om inte en särskild basbeloppsindex konstrueras.
Vissa tekniska felaktigheter finns även i förslaget till lagtext. Som SACO/SR har tolkat förslaget kommer prisökningen mellan ma1 och luni 1980 inte med vare sig i den "gamla" eller "nya" basbeloppsuppräkningen. Detta är enligt organisationen otillfreds-
SfU 1980/81:14 136
ställande. En annan teknisk felaktighet finns i skrivningen. "Basbeloppet får ändras endast om Jämförelsetalet har ändrats med minst tre procent sedan närmast föregående ändring av basbeloppet gjordes. " SACO/SR menar att formuleringen måste ändras till .... jämförelsetalet uttryckt i procent har ändrats med minst tre procentenheter .... för att konstruktionen skall motsvara vad som nu gäller, vilket är avsikten enligt den inledande texten. Följden kommer annars att bli en successivt större och större prisökning innan basbeloppet korrigeras, dvs en allt större eftersläpning i priskompensationen .
Mot bakgrund av vad som anförts ovan avstyrker SACO/SR det framlagda förslaget. SACO/SR anser det olyckligt att i samband med besparingspropositionen hasta fram en så genomgripande förändring av bl a pensionernas basbeloppsanknytning både i principiellt och tekniskt avseende.
SACO/SR avvisar också att basenheten räknas upp enligt de för basbeloppet föreslagna principerna av skäl som tidigare framförts.
CENTRALORGANISATIONEN SACO/SR
' Jan Broms
SfU 1980/81:14 137
Innehållsförteckning Sid.
Sammanfattning ............................................................... i
1 Inledning .................................................................... 2
2 Ändring av beräkningsunderlaget för basbeloppet enligt lagen (1962: 381) om allmän försäkring
2.1 Yrkandena (prop. bil. 4 p. 1, bil. 6 p. 2, mot. 1980/81:75, yrk.
1, mot. 1980/81:97, mot. 1980/81:103, yrk. 1) ............. ..... 3
2.2 Gällande bestämmelser .............................. ......... ..... 4
2.3 Propositionen ........................................................... ..... 5
2.4 Motionerna ............................................................... ..... 6
2.5 Remissyttrandena .................................................... ..... 7
2.6 Utskottet .................................................................. ... 15
2.7 Utskottets hemställan .............................................. ... 19
3 Ändring av reglerna för kommunalt bostadstillägg till folkpension
3.1 Yrkandena (prop. bil. 4 p. 2, mot. 1980/81:75, yrk. 2 och 3, mot. 1980/81:103, yrk. 2) 20
3.2 Gällande bestämmelser............................................... 21
3.3 Propositionen ........................................................... ... 21
3.4 Motionerna ............................................................... ... 23
3.5 Utskottet .................................. ______________ 23
3.6 Utskottets hemställan .............................................. ... 24
4 Ändrad kompensationsnivå inom delpensionsförsäkringen
4.1 Yrkandena (prop. bil. 4 p. 3, mot. 1980/81:75, yrk. 4-6, mot. 1980/81: 103, yrk. 3) 25
4.2 Gällande bestämmelser ........................................... ... 26
4.3 Propositionen ........................................................... ... 26
4.4 Motionerna ............................................................... ... 27
4.5 Utskottet .................................................................. ... 28
4.6 Utskottets hemställan .............................................. ... 29
5 Sjuklöneperiod inom sjukförsäkringen, m.m.
5.1 Propositionen (bil. 4 p. 4) ........................................ 30
5.2 Yrkandena (mot. 1980/81:75, yrk. 7, mot. 1980/81:103, yrk. 9) 30
5.3 Utskottet .................................................................. ... 31
5.4 Utskottets hemställan................................................. 33
6 Enhetlig ersättningsnivå inom tandvårdsförsäkringen
6.1 Propositionen (bil. 4 p. 5) ........................................ 33
6.2 Yrkandena (mot. 1980/81:75, yrk. 9, mot. 1980/81:103, yrk. 6) 33
6.3 Utskottet .................................................................. 33
6.4 Utskottets hemställan .............................................. 34
7 Ändrade karensbelopp för ersättning vid sjukresor
7.1 Propositionen (bil. 4 p. 6) ........................................ 34
7.2 Yrkandena (mot. 1980/81:75, yrk. 8, mot. 1980/81:103, yrk. 7) 34
7.3 Utskottet .................................................................. 34
SfU 1980/81:14 138
7.4 Utskottets hemställan .............................................. 35
8 Patientavgifter vid läkemedelsinköp och sjukvård
8.1 Yrkandena (prop. bil. 4 p. 7 och 8, mot. 1980/81:103, yrk. 5 och 8) 35
8.2 Utskottet ................................................................... 36
8.3 Utskottets hemställan ............................................... 38
9 Överföring till statsbudgeten av
besparingar inom socialförsäk
ringen
9.1 Yrkandena (prop. bil. 4 p. 9, mot. 1980/81: 103, yrk. 4) 38
9.2 Utskottet ................................................................... 40
9.3 Utskottets hemställan ............................................... 41
10 Reservationer (s)
10.1 Ändring av beräkningsunderlaget för basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring 41
10.2 Ändring av reglerna för kommunalt bostadstillägg till folkpension 50
10.3 Ändrad kompensationsnivå inom deipensionsförsäkringen . 51
10.4 Sjuklöneperiod inom sjukförsäkringen, m.m............... ... 54
10.5 Enhetlig ersättningsnivå inom tandvårdsförsäkringen 54
10.6 Ändrade karensbelopp för ersättning vid sjukresor 55
10.7 Patientavgifter vid läkemedelsinköp och sjukvård ..... 55
Bilagor Bil. Sid.
Yttranden från
Finansutskottet ........................................................ 1 57
Skatteutskottet ........................................................ 2 76
Lagutskottet ........................................................... 3 78
Riksförsäkringsverket ............................................... 4 84
Statistiska centralbyrån .......................................... 5 116
Svenska arbetsgivareföreningen (SAF) .................... 6 122
Landsorganisationen i Sverige (LO) ......................... 7 125
Tjänstemännens centralorganisation (TCO) ............. 8 131
Centralorganisationen SACO/SR ............................. 9 134
Norstedts Ti7ckeri, Stockholm 1980