SoU 1980/81:28

Socialutskottets betänkande
1980/81:28

om ekonomiskt stöd åt barnfamiljer m. m. (prop. 1980/81:100, bil. 8
och prop. 1980/81:118, bil. 1)

I betänkandet behandlas regeringens i proposition 1980/81:100 bilaga 8
(socialdepartementet) framlagda förslag om anslag m. m. för budgetåret
1981/82 under avsnitt C. Ekonomiskt stöd åt barnfamiljer m. m. med
undantag för punkt C 3. Bidrag till föräldraförsäkringen, som behandlas av
socialförsäkringsutskottet i betänkande SfU 1980/81:20. Vidare behandlas i
betänkandet under punkt Cl regeringens i proposition 1980/81:118 om
ekonomisk-politiska åtgärder framlagda förslag om flerbarnstillägg till det
allmänna barnbidraget (bil. 1 socialdepartementet). Ett antal motionsyrkanden
behandlas i anslutning till de olika punkterna.

1. C 1. Allmänna barnbidrag. Regeringen har i budgetpropositionen under
punkt C 1 (s. 68 och 69) föreslagit riksdagen att till Allmänna barnbidrag för
budgetåret 1981/82 anvisa ett förslagsanslag av 5 145 000 000 kr. I proposition
1980/81:118 om ekonomisk-politiska åtgärder har regeringen därefter,
såvitt här är i fråga (bil. 1), föreslagit riksdagen att härutöver anvisa
70 000 000 kr. under anslaget. Sistnämnda förslag framläggs som en följd av
att regeringen förordar att ett flerbarnstillägg till det allmänna barnbidraget
skall införas fr. o. m. den 1 januari 1982. Regeringen avser att återkomma till
riksdagen med lagförslag i ämnet.

Motioner väckta under allmänna motionstiden

I motion 1980/81:434 av Göte Jonsson (m) hemställs att riksdagen beslutar
som sin mening ge regeringen till känna vad som anförts i motionen
beträffande den framtida familjepolitiken.

I motion 1980/81:704 av Ann-Cathrine Haglund m. fl. (m) hemställs att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att införande av
vårdnadsersättning i enlighet med vad i motionen anförts bör prioriteras i
mån av statsfinansiellt utrymme.

I motion 1980/81:941 av Lars Werner m. fl. (vpk) hemställs

1. att riksdagen beslutar anta följande

1 Riksdagen 1980181. 12 sami. Nr 28

SoU 1980/81:28

2

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag

1§

För barn, som är svensk medborgare och bosatt i riket, skall av allmänna
medel såsom bidrag till barnets uppehälle och uppfostran utgå allmänt
barnbidrag med belopp per år motsvarande 25 procent av gällande basbelopp
i enlighet med vad nedan närmare stadgas.

Allmänt barnbidrag skall vistas i riket.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1986.

2. att riksdagen fattar principbeslut om följande plan för höjning av
barnbidragen så att dessa fr. o. m. den 1 juli 1981 uppgår till 20 %, den 1
januari 1982 till 21 %, den 1 januari 1983 till 22 %, den 1 januari 1984 till
23 %, den 1 januari 1985 till 24 % samt fr. o. m. den 1 januari 1986 till 25 %
av basbeloppet.

3. att riksdagen beslutar att under bilaga 8, C 1. Allmänna barnbidrag, på
statsbudgeten 1981/82 anvisa ett förslagsanslag av 374 000 000 kr. utöver
regeringens förslag.

I motion 1980/81:1908 av Rune Gustavsson m. fl. (c) hemställs, såvitt här
är i fråga (yrkandena 1 och 2),

1. att riksdagen till regeringen uttalar sig för en reformering av det
familjepolitiska stödet innebärande vårdnadsersättning och särskilt stöd till
flerbarnsfamiljer, i enlighet med i motionen angivna riktlinjer,

2. att riksdagen hos regeringen begär skyndsamt förslag om särskilt stöd
till flerbarnsfamiljerna.

Motioner väckta med anledning av proposition 1980181:118 bil. 1

I motion 1980/81:2038 av Lars Werner m. fl. (vpk) hemställs, såvitt här är i
fråga (yrkande 5)

5. att riksdagen med avslag på proposition 1980/81:118 vad avser avsnittet
om allmänna barnbidrag beslutar:

a) att anta följande

SoU 1980/81:28

3

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag

Regeringens förslag

För barn, som är svensk medborgare
och bosatt i riket, skall av
allmänna medel såsom bidrag till
barnets uppehälle och uppfostran
utgå allmänt barnbidrag med 3 000
kronor om året i enlighet med vad
nedan närmare stadgas.

Allmänt barnbidrag skall

Motionärernas förslag

För barn, som är svensk medborgare
och bosatt i riket, skall av
allmänna medel såsom bidrag till
barnets uppehälle och uppfostran
utgå allmänt barnbidrag med belopp
per år motsvarande 25 procent av
gällande basbelopp i enlighet med
vad nedan närmare stadgas.

vistas i riket.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1986.

b) att anta följande plan för höjning av barnbidraget så att detta fr. o. m.
1.7.1981 uppgår till 20 %, 1.1.1982 till 21 %, 1.1.1983 till 22 %, 1.1.1984 till
23 %, 1.1.1985 till 24 % samt fr. o. m. 1.1.1986 till 25 % av basbeloppet,

c) att under Bilaga 8, C 1 Allmänna barnbidrag, på statsbudgeten 1981/82
anvisa ett förslagsanslag av 374 000 000 kronor utöver regeringens förslag.

I motion 1980/81:2060 av Göran Karlsson m. fl. (s) hemställs

1. att riksdagen avslår regeringens förslag om att till Allmänna barnbidrag
för budgetåret 1981/82 anvisa ytterligare 70000 000 kr.,

2. att riksdagen begär förslag av regeringen om en höjning av det statliga
bostadsbidraget i enlighet med vad som anförts i motionen.

Utskottet

Det nuvarande systemet för ekonomiskt stöd till barnfamiljerna är i
huvudsak uppbyggt så att stödet är lika per barn räknat oberoende av antal
barn i familjen. Det beror till stor del på att det allmänna barnbidraget, som
är grunden i familj estödet, utgår med ett enhetligt belopp för varje barn. De
befintliga skatteförmånerna för barnfamiljer är enbart beroende av förekomst
av barn i familjen, dvs. ett barn ger samma stöd som exempelvis fem
barn. Det gäller förvärvsavdraget och skattereduktionen till ensamstående
föräldrar. Det statliga bostadsbidraget är lika för varje barn oberoende av
barnantal.

Familjeekonomiska kommittén skall göra en översyn av det ekonomiska
stödet till barnfamiljerna med särskild inriktning på flerbarnsfamiljernas
situation. Kommittén har i en rapport som redovisas i proposition
1980/81:118 om ekonomisk-politiska åtgärder gjort viss kartläggning som
belyser flerbarnsfamiljernas ekonomiska situation. Mot bakgrund av denna

1* Riksdagen 1980/81. 12 sami. Nr 28

SoU 1980/81:28

4

kartläggning föreslås i propositionen att det ekonomiska stödet till flerbarnsfamiljerna
förstärks vid en minskning av livsmedelssubventionema. I
propositionen föreslås i sistnämnda hänseende att subventionerna för helår
skall minska med 300 milj. kr. den 1 oktober 1981 och med 200 milj. kr. den 1
januari 1982.

Beträffande stödet till flerbarnsfamiljerna uttalas att familjer med tre barn
bör få kompensation för de minskade livmedelssubventionerna, medan ännu
större familjer bör få ett reellt nytillskott till familjens köpkraft.

I propositionen förordas att ett system införs som innebär att stödet ökar
med ett fjärdedels barnbidrag per år för familjer med tre barn, dvs. f. n. 750
kr. per år, och med ett halvt barnbidrag per år, dvs. f. n. 1 500 kr. per år, vid
varje ytterligare barn i familjen. Det förordas att bidraget utformas som ett
flerbarnstillägg knutet till det allmänna barnbidraget. Reformen föreslås
träda i kraft den 1 januari 1982.

I propositionen hemställs att riksdagen anvisar 70 milj. kr. för finansiering
av reformen under nästa budgetår.

I en partimotion från vänsterpartiet kommunisterna - 1980/81:941 av Lars
Wemer m. fl. - som väcktes under den allmänna motionstiden yrkas en
höjning och indexreglering av det allmänna barnbidraget. Motionärerna
föreslår att barnbidraget vid halvårsskiftet i år skall höjas till 20 % av
basbeloppet och att det därefter vid varje årsskifte skall höjas med 1 % av
basbeloppet tills det den 1 januari 1986 uppgår till 25 % av basbeloppet. Med
anledning av det ovan redovisade förslaget i proposition 1980/81:118 har
vänsterpartiet kommunisterna i en ny partimotion - 1980/81:2038 (yrkande
5) av Lars Werner m. fl. - återupprepat de ovan redovisade yrkandena
samtidigt som avslag yrkats på förslaget till stöd till flerbarnsfamiljerna.
Motionärerna anser att det är felaktigt att bryta principen för de allmänna
barnbidragen, nämligen att samma bidrag skall utgå för varje barn.

Även i motion 1980/81:2060 av Göran Karlsson m. fl. (s) yrkas avslag på
förslaget till särskilt flerbarnsstöd. Motionärerna anför att det hade varit
naturligt att - innan förslag av den principiella räckvidd varom här är fråga
underställdes riksdagen - en mer samlad bedömning av de olika familjepolitiska
stödåtgärderna gjordes. Motionärerna hänvisar också till att socialdemokraterna
i en särskild motion yrkar på att avvecklingen av livsmedelssubventionerna
skall bedömas i samband med kommande förslag om
jordbruksavtalet. Motionärerna anser således att riksdagen inte nu bör binda
sig för en ny familjepolitisk konstruktion. Det krävs dock enligt motionärerna
en förbättring av barnfamiljernas ekonomi. I avvaktan på den samlade
bedömning motionärerna efterlyst bör detta ske genom förbättringar av
barnbidrag och bostadsbidrag. Motionärerna förslår att det utrymme som
anvisats i propositionen, 135 milj. kr. för helår, bör användas för en
förstärkning av det statliga bostadsbidraget. Förslag härom bör föreläggas
riksdagen i sådan tid att en höjning kan ske vid årsskiftet 1981-1982.

Civilutskottet har på hemställan av socialutskottet avgett yttrande över

SoU 1980/81:28

5

propositionen i här aktuell del och motion 1980/81:2060. Yttrandet fogas vid
betänkandet som bilaga 1.

Civilutskottet har anfört bl. a. följande.

Uppgifterna i propositionen visar att ett förstärkt ekonomiskt stöd behövs
för barnfamiljerna och då inte minst för familjer med flera barn. Även om
skäl kan tala för att även en- och tvåbarnsfamiljernas stöd bör förbättras får
vid ett val förslaget i propositionen anses väl motiverat. Civilutskottet anser
sålunda att socialutskottet bör avstyrka bifall till motion 1980/81:2060.

I fråga om de närmare skälen till att motionsförslaget avstyrks hänvisar
socialutskottet till yttrandet.

Även socialutskottet anser att det utrymme som nu kan finnas för insatser
inom familjepolitiken bör användas för att förbättra flerbarnsfamiljernas
ekonomiska situation. Den redovisning som lämnas i proposition 1980/
81:118 visar att en satsning på familjer med tre och flera barn är
välmotiverad. Utskottet anser med hänvisning härtill och till den rådande
ekonomiska situationen att någon sådan uppräkning av barnbidraget som
föreslagits av vänsterpartiet kommunisterna inte bör ske. Liksom tidigare
kan utskottet inte heller förorda en indexreglering av barnbidragen.
Motionerna 1980/81:941 och 1980/81:2038 i här aktuellt avseende avstyrks
således.

Då det härefter gäller frågan på vad sätt stödet till flerbarnsfamiljer bör
förstärkas anser utskottet att det i propositionen framlagda förslaget är att
föredra framför en uppräkning av det statliga bostadsbidraget. Genom
regeringens förslag kan samtliga flerbarnsfamiljer få ett ökat stöd och inte
endast de som omfattas av bostadsbidragssystemet.

I enlighet med det anförda förordar utskottet att en reform rörande
familjestödet genomförs av det innehåll som anges i proposition 1980/81:118.
Motion 1980/81:2060 avstyrks.

Som en följd av det anförda och då utskottet inte har något att erinra mot
medelsberäkningen tillstyrker utskottet att det under anslaget C 1 Allmänna
barnbidrag anvisas tillhopa 5 215 000 000 kr.

Genom utskottets ställningstagande ovan tillgodoses motion 1980/81:1908
av Rune Gustavsson m. fl. (c), såvitt avser särskilt stöd till flerbarnsfamiljerna.
Motionen påkallar därför i denna del inte någon riksdagens
åtgärd.

I samma motion, 1980/81:1908, förordas också att riksdagen skall uttala sig
för en reformering av det familjepolitiska stödet av innehåll att det - utöver
särskilt stöd till flerbarnsfamiljer - bör införas vårdnadsersättning till
småbarnsföräldrar, nämligen genom en utbyggnad av föräldraförsäkringen.
Också i motion 1980/81:704 av Ann-Cathrine Haglund m. fl. (m) tas frågan
om vårdnadsersättning upp. Motionärerna vill att införandet av sådan
ersättning bör prioriteras i mån av statsfinansiellt utrymme. Enligt motionen
bör reformen kombineras med rätt till avdrag i deklarationen för styrkta
bamtillsynskostnader. I denna motion, liksom i motion 1980/81:434 av Göte
Jonsson (m), framhålls vikten av sådana förändringar i de familjepolitiska

SoU 1980/81:28

6

stödåtgärderna att dessa blir så utformade att barnfamiljerna ges en verklig
valfrihet mellan olika barnomsorgsformer. I sistnämnda motion anförs även
andra synpunkter på den framtida familjepolitiken. I motionen framhålls
sålunda bl. a. att skattepolitiken bör utformas så att större hänsyn tas till
familjens försörjningsbörda än vad som är fallet enligt nuvarande regler.

Under de senaste åren har tillsatts flera utredningar som arbetar med
familjepolitiska frågor eller med frågor som har direkt betydelse för
familjepolitiken. Av särskild vikt för de frågor som tas upp i de här
redovisade motionerna är familjeekonomiska kommittén. Kommittén skall,
som ovan angetts, göra en översyn av det ekonomiska stödet till barnfamiljerna
med särskild inriktning på flerbarnsfamiljernas situation. Kommittén
skall göra en kartläggning av barnfamiljernas ekonomiska situation. Den bör
undersöka vilken effekt de nuvarande direkta och indirekta familjepolitiska
stödformerna har för olika typer av familjer i olika inkomstlägen. Kommittén
bör vidare analysera de tröskel- och marginaleffekter som de nuvarande
stödformerna medför. Med ledning av den gjorda kartläggningen och
analysen bör kommittén överväga vilka åtgärder som kan behöva vidtas för
att det familjepolitiska stödet bättre skall tillgodose barnfamiljernas och då
särskilt flerbarnsfamiljernas behov. Kommittén skall vidare bl. a. överväga
om de familjepolitiskt motiverade avdragsreglerna i skattesystemet bör
ersättas med åtgärder inom den direkta familjepolitiken som bättre än
nuvarande regler tar hänsyn till barnfamiljernas, och då i synnerhet
flerbarnsfamiljernas situation. Kommittén bör i sitt arbete också vara
oförhindrad att i övrigt ta upp de olika direkta eller indirekta stödformer som
finns för barnfamiljerna och föreslå de ändringar som den finner nödvändiga
för att tillgodose barnfamiljernas - särskilt flerbarnsfamiljernas - behov av
stöd. Övervägandena bör enligt kommitténs direktiv i första hand avse
omfördelningar inom ramen för de nu befintliga familjepolitiskt motiverade
direkta och indirekta stöden. Inledningsvis har angetts att kommittén gjort
viss redovisning som belyser flerbarnsfamiljernas ekonomiska situation.

Enligt utskottets mening ligger det inom ramen för familjeekonomiska
kommitténs uppdrag att överväga flertalet av de förslag på familjepolitikens
område som lagts fram i de ovan redovisade tre motionerna. Som utskottet
tidigare uttalat förutsätter utskottet att familjeekonomiska kommittén i hela
dess vidd prövar frågan om hur familjestödet bör vara utformat för att
rättvisa skall skapas mellan olika barnfamiljer (SoU 1979/80:28). Utskottet
har också uttalat att det är av vikt att kommittén arbetar med snabbhet och
att det inte föreligger något hinder för kommittén att lägga fram delförslag.

Beträffande andra utredningar som f. n. arbetar med familjepolitiska
frågor eller med frågor som har direkt betydelse för familjepolitiken hänvisar
utskottet till sitt betänkande SoU 1979/80:28.

Med hänvisning till det anförda anser utskottet att motion 1980/81:1908 i
här aktuell del, motion 1980/81:704 och motion 1980/81:434 inte bör
föranleda någon riksdagens åtgärd.

SoU 1980/81:28

7

Utskottet hemställer

1. beträffande avslag pä regeringens förslag till särskilt stöd till
flerbarnsfamiljer och höjning av det allmänna barnbidraget
m. m.

att riksdagen avslår motionerna 1980/81:941 och 1980/81:2038,
båda motionerna i motsvarande del,

2. beträffande avslag på regeringens förslag till särskilt stöd till
flerbarnsfamiljer och begäran om höjning av det statliga
bostadsbidraget till sådana familjer

att riksdagen avslår motion 1980/81:2060 i motsvarande del,

3. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med bifall till regeringens förslag i propositionerna
1980/81:100 och 1980/81:118 samt med avslag på motionerna
1980/81:941,1980/81:2038 och 1980/81:2060, samtliga motioner
i motsvarande del, till Allmänna barnbidrag för budgetåret
1981/82 anvisar ett förslagsanslag av 5 215 000 000 kr.,

4. beträffande reformering av det familjepolitiska stödet såvitt
avser stöd till flerbarnsfamiljer och begäran om särskilt stöd till
sådana familjer

att riksdagen avslår motion 1980/81:1908 i motsvarande del,

5. beträffande vårdnadsersättning

att riksdagen avslår motion 1980/81:1908 i motsvarande del
samt motion 1980/81:704,

6. beträffande den framtida familjepolitiken
att riksdagen avslår motion 1980/81:434.

2. C 2. Ersättning till postverket för utbetalning av allmänna barnbidrag

m. m. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt C 2 (s. 69) och
hemställer

att riksdagen till Ersättning till postverket för utbetalning av
allmänna barnbidrag m. m. för budgetåret 1981/82 anvisar ett
förslagsanslag av 17 700 000 kr.

3. C 4. Bidragsförskott. Regeringen har under punkt C 4 (s. 72 och 73)
föreslagit riksdagen att dels anta vid betänkandet som bilaga 2 fogat förslag
till lag om ändring i lagen (1964:143) om bidragsförskott, dels till
Bidragsförskott för budgetåret 1981/82 anvisa ett förslagsanslag av
895 000 000 kr.

Motioner

I motion 1980/81:198 av Allan Ekström (m) hemställs att riksdagen hos
regeringen anhåller att ensamförälderkommittén med förtur och största

SoU 1980/81:28

8

skyndsamhet framlägger förslag innebärande att bidragsförskott icke skall
utgå till barn som saknar behov därav.

I motion 1980/81:304 av Göran Karlsson m. fl. (s) hemställs

1. att riksdagen avslår regeringens förslag om ändring i lagen om
bidragsförskott,

2. att riksdagen till Bidragsförskott (socialdepartementet) för budgetåret
1981/82 anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 15 000 000 kr.
minskat förslagsanslag av 880 000 000 kr.

Motivering till motionen finns i motion 1980/81:297.

Utskottet

I propositionen föreslås att bidragsförskotten fr. o. m. den 1 juli 1981 skall
höjas med en procentenhet till 41 % av basbeloppet för att kompensera
effekterna av de nya beräkningsgrunderna för ändring av basbeloppet. I de
fall bidragsförskott utgår i förhållande till båda föräldrarna eller om barnet är
berättigat till barnpension föreslås bidragsförskotten höjas från 30 till 31 %
av basbeloppet. Kostnaderna för dessa höjningar kan beräknas till omkring
25 milj. kr. per år.

I enlighet med det anförda föreslås i propositionen en ändring av 4 § lagen
(1964:143) om bidragsförskott.

Riksdagen har avslagit motionsförslag om att basbeloppet fr. o. m. den 1
juli 1981 skulle beräknas enligt de grunder som gällde före den 1 januari 1981
(SfU 1980/81:21 och SfU 1980/81:26, rskr 247). Med hänsyn härtill avstyrker
utskottet även motion 1980/81:304 av Göran Karlsson m. fl. (s), vari - med
hänvisning till nämnda krav om återgång till tidigare basbeloppsberäkning -yrkas avslag på regeringens förslag om höjning av bidragsförskotten och som
en följd härav en medelsanvisning som är 15 milj. kr. lägre än den av
regeringen föreslagna.

Ensamförälderkommittén (S 1977:16) har i uppdrag att se över utformningen
av samhällets stöd till familjer där föräldrarna lever på skilda håll eller
där en av föräldrarna saknas. Kommittén bör bl. a. särskilt studera om de
nuvarande särskilda stödformerna för ensamstående föräldrar är rätt
utformade i förhållande till de särskilda stödbehoven hos denna grupp.
Direktiven för kommittén innebär att bl. a. reglerna för bidragsförskott
kommer att övervägas. Utskottet har inhämtat att kommittén, som siktar på
att slutföra sitt arbete i slutet av år 1981, i sammanhanget kommer att pröva
frågan huruvida bidragsförskotten bör behovsprövas. Med hänsyn härtill
påkallar motion 1980/81:198 av Allan Ekström (m) inte någon riksdagens
åtgärd.

Utskottet hemställer

1. beträffande höjning av bidragsförskotten

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag
på motion 1980/81:304 yrkande 1 antar det vid propositionen

SoU 1980/81:28

9

fogade förslaget till lag om ändring i lagen (1964:143) om
bidragsförskott,

2. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med bifall till regeringens förslag och med avslag
på motion 1980/81:304 yrkande 2 till Bidragsförskott för
budgetåret 1981/82 anvisar ett förslagsanslag av 895 000 000
kr.,

3. beträffande behovsprövning av bidragsförskotten
att riksdagen avslår motion 1980/81:198.

4. C 5. Bosättningslån. Regeringen har under punkt C 5 (s. 73 och 74)
föreslagit riksdagen att till Bosättningslån för budgetåret 1981/82 anvisa ett
reservationsanslag av 50 000 000 kr.

Motion

I motion 1980/81:947 av Olle Wästberg i Stockholm (fp) hemställs att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförs i
motionen om möjlighet för ensamstående föräldrar, som ej har barnen
kyrkobokförda hos sig, att få bosättningslån.

Utskottet

Från anslaget bekostas utbetalning av bosättningslån som lämnas från
statens bosättningslånefond. Bosättningslån lämnas med högst 10 000 kr. till
makar, personer som ämnar ingå äktenskap, ensamstående föräldrar,
personer som stadigvarande sammanbor under äktenskapsliknande förhållanden
samt ensamstående handikappade utan barn.

Riksbanken har utfärdat tillämpningsföreskrifter rörande bl. a. rätt till lån
för ensamstående med barn. Enligt dessa föreskrifter gäller för lånesökande
som vid skilsmässa erhållit gemensam vårdnad om barnet att den av
föräldrarna hos vilken barnet huvudsakligen vistas äger erhålla bosättningslån.
Råder tveksamhet om samboendet anses barnet huvudsakligen vistas
hos den av föräldrarna hos vilken barnet är kyrkobokfört.

I motion 1980/81:947 av Olle Wästberg i Stockholm (fp) anförs att när
föräldrar som inte sammanbor väljer gemensam vårdnad kan det antas att
avsikten är att barnen skall vistas ganska mycket också hos den förälder där
det inte är kyrkobokfört. Det ställer i stort sett samma krav på hemmets
utrustning för båda föräldrarna. Det vore då rimligt att även den förälder som
inte har barnet kyrkobokfört hos sig kunde få bosättningslån, anför
motionären. Motionären yrkar att riksdagen skall uttala sig för en sådan
ändring av reglerna.

Mot bakgrund av de begränsade resurser som kan avsättas för bosättnings -

SoU 1980/81:28

10

lån anser sig utskottet inte kunna förorda en sådan ändring av tillämpningsbestämmelserna
som föreslås i motionen. Utskottet avstyrker därför
denna.

Utskottet hemställer

1. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen till Bosättningslån för budgetåret 1981/82 anvisar
ett reservationsanslag av 50 000 000 kr.,

2. beträffande viss vidgning av personkretsen som kan erhålla
lån

att riksdagen avslår motion 1980/81:947.

Stockholm den 23 april 1981

På socialutskottets vägnar
GÖRAN KARLSSON

Närvarande: Göran Karlsson (s), Rune Gustavsson (c), Evert Svensson (s),
Anna-Greta Skantz (s), Mårten Werner (m), Ivar Nordberg (s), Blenda
Littmarck (m), Ulla Tillander (c), Kersti Swartz (fp), Anita Bråkenhielm
(m), Karin Israelsson (c), Lena Öhrsvik (s), Iris Mårtensson (s), Maria
Lagergren (s) och Margot Håkansson (fp).

Reservationer

1. Vid 1. C 1. Allmänna barnbidrag

Avslag på regeringens förslag till särskilt stöd till flerbarnsfamiljer och begäran
om höjning av det statliga bostadsbidraget till sådana familjer (mom. 2 och

3)

Göran Karlsson, Evert Svensson, Anna-Greta Skantz, Ivar Nordberg,
Lena Öhrsvik, Iris Mårtensson och Maria Lagergren (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 5 som börjar med ”Civilutskottet
har” och slutar med ”riksdagens åtgärd” bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets mening innebär regeringens förslag i proposition
1980/81:118 om ett särskilt flerbarnsstöd ett principellt nytt inslag i
familjepolitiken. Barnbidraget har hittills ansetts böra utgå med samma
belopp per barn och detsamma gäller för det statliga bostadsbidraget.
Utskottet delar den uppfattning som framförs i motion 1980/81:2060 att
riksdagen inte nu bör binda sig för en ny familjepolitisk konstruktion. Bl. a.
bör familjeekonomiska kommitténs och bostadsbidragskommitténs förslag
avvaktas. Förslaget om flerbarnsstöd i propositionen bör därför nu
avslås.

Som framhålls i den till civilutskottets yttrande fogade avvikande

SoU 1980/81:28

11

meningen från de socialdemokratiska ledamöterna visar dock olika uppgifter
att barnfamiljernas situation behöver förbättras. Detta är fallet inte minst för
barnfamiljer i låga inkomstlägen. Dessa grupper finns till stor del i
bostadsbidragssystemet. I maj 1980 erhöll ca 395 000 hushåll med ca 780 000
barn bostadsbidrag. Om förbättringar av stödet till barnfamiljer ges som en
förstärkning av det statliga bostadsbidraget innebär det att stödet främst
riktas mot de familjer med relativt låga inkomster som onekligen drabbas
hårt av regeringspolitiken. Det statliga bostadsbidraget som inte är
bostadsanknutet kan anses vara ett inkomstprövat barnbidrag.

Den i motion 1980/81:2060 förordade inriktningen av stödet innebär att
barnfamiljer för vilka statligt bostadsbidrag kan utgå får en förstärkning -utöver regeringens förslag i budgetpropositionen - av detta stöd med ca 180
kr. per barn och år fr. o. m. den 1 januari 1982. Detta stöd kommer, till
skillnad från förslaget i propositionen, även vissa en- och tvåbarnsfamiljer till
godo. I dessa hushållstyper fanns i maj 1980 ca 300 000 hushåll med ca
470 000 barn som hade bostadsbidrag.

Regeringen bör framlägga förslag till den närmare utformningen av stödet
i enlighet med de riktlinjer som angivits i motion 1980/81:2060. Den
förordade höjningen av det statliga bostadsbidraget bör ske från den 1
januari 1982.

Mot bakgrund av det anförda tillstyrker socialutskottet förslaget i motion

1980/81:2060.

Som en följd härav föreslår utskottet att det under anslag C 1 Allmänna
barnbidrag anvisas 5 145 000 000 kr. i enlighet med medelsberäkningen i
proposition 1980/81:100. Regeringens förslag i proposition 1980/81:118 om
ytterligare medelsanvisning under anslaget om 70 000 000 kr. avstyrks.

Med hänsyn till familjeekonomiska kommitténs arbete påkallar motion
1980/81:1908 av Rune Gustavsson m. fl. (c) såvitt avser särskilt stöd till
flerbarnsfamiljerna inte någon riksdagens åtgärd.

dels att utskottet under mom. 2 och 3 bort hemställa:

2. beträffande avslag på regeringens förslag till särskilt stöd till
flerbarnsfamiljer och begäran om höjning av det statliga
bostadsbidraget till sådana familjer

att riksdagen med bifall till motion 1980/81:2060 i motsvarande
del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

3. beträffande medelsanvisningen

att riksdagen med bifall till regeringens förslag i proposition
1980/81:100 och till motion 1980/81:2060 i motsvarande del
samt med avslag på regeringens förslag i proposition 1980/
81:118 och på motionerna 1980/81:941 och 1980/81:2038, båda
motionerna i motsvarande del, till Allmänna barnbidrag för
budgetåret 1981/82 anvisar ett förslagsanslag av 5 145 000 000
kr.

SoU 1980/81:28

12

2. Vid 1. C 1. Allmänna barnbidrag

Vårdnadsersättning (mom. 5)

Rune Gustavsson, Ulla Tillander och Karin Israelsson (alla c) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 6 som börjar med ”Under de”
och slutar med ”riksdagens åtgärd” bort ha följande lydelse:

Landets ekonomiska läge gör att stark återhållsamhet måste gälla för nya
reformer. I möjligaste mån måste resurser omfördelas inom det tillgängliga
ekonomiska utrymmet. Stödet till barnfamiljerna bör vara rättvist, jämlikhetsskapande
och ge barnfamiljerna valfrihet att fördela tiden mellan
förvärvsarbete och vård av barn på det sätt som bäst passar varje familjs
situation. Ett viktigt inslag i familjepolitiken bör vara att förbättra de
ekonomiska förutsättningarna för de småbarnsföräldrar som väljer att på
hel- eller deltid vårda barn i hemmet under de första uppväxtåren. Utskottet
anser att föräldraförsäkringen bör byggas ut enligt garantinivån - vårdnadsersättning
- till att omfatta de första 18 månaderna av ett barns uppväxttid,
såsom föreslås i motion 1980/81:1908 av Rune Gustavsson m. fl. (c). Detta
står också i överensstämmelse med regeringsdeklarationen från 1979. En
sådan utbyggnad av föräldraförsäkringen enligt principen lika för alla skulle,
enligt utskottets mening, vara ett nytt steg på vägen mot det långsiktiga målet
om en vårdnadsersättning under barnets tre första levnadsår. Föräldrapenning
i form av vårdnadsersättning leder till ökad valfrihet för barnfamiljerna.
Den ger viss ekonomisk ersättning till de föräldrar som valt att på heltid
arbeta med vård av egna barn i hemmet. För dem som förvärvsarbetar ger
den viss kompensation för inkomstbortfallet, när de med stöd av ledighetslagen
förkortar sin arbetsdag för att umgås med barnen. Med hänsyn till det
trängda ekonomiska läget kan inga väsentligt ökade resurser tilldelas en
sådan reform av det familjeekonomiska stödsystemet. Finansieringen måste,
som utskottet tidigare framhållit, i huvudsak ske genom en omfördelning av
resurserna. Riksdagen bör därför med bifall till motion 1980/81:1908 i här
aktuell del hos regeringen begära ett förslag i enlighet med vad utskottet
anfört. Genom utskottets ställningstagande tillgodoses i viss utsträckning
även motion 1980/81:704 av Ann-Cathrine Haglund m. fl. (m).

Enligt utskottets mening ligger det inom ramen för familjeekonomiska
kommitténs uppdrag att överväga flertalet av de förslag på familjepolitikens
område som lagts fram i motion 1980/81:434 av Göte Jonsson (m). Motionen
påkallar därför inte någon riksdagens åtgärd.

dels att utskottet under mom. 5 bort hemställa

5. beträffande vårdnadsersättning

att riksdagen med bifall till motion 1980/81:1908 i motsvarande
del samt med anledning av motion 1980/81:704 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

SoU 1980/81:28

13

Särskilt yttrande

Vid 3. C 4. Bidragsförskott

Göran Karlsson, Evert Svensson, Anna-Greta Skantz, Ivar Nordberg,
Lena Öhrsvik, Iris Mårtensson och Maria Lagergren (alla s) anför:

I motion 1980/81:304 hemställs bl. a. att riksdagen avslår regeringens
förslag om ändring i lagen om bidragsförskott. Motionsförslaget är en
konsekvens av yrkande i motion 1980/81:297 av Sven Aspling m. fl. (s) vari
hemställdes att riksdagen beslutar att basbeloppet enligt lagen om allmän
försäkring från den 1 juli 1981 skall beräknas enligt de grunder som gällde
den 31 december 1980.

Vår kritik mot de ändrade beräkningsgrunderna för basbeloppet står fast.
Vi anser att de medför en urholkning av det sociala trygghetssystemet som
inte kan accepteras.

Mot bakgrund av riksdagens beslut rörande beräkningen av basbeloppet
vill vi inte motsätta oss en höjning av bidragsförskottet. Den höjning av
bidragsförskottet som utskottet nu tillstyrker förändrar dock inte det
förhållandet att den långsiktiga urholkningen av bidragsförskottets reala
värde fortgår eftersom det är kopplat till det urholkade basbeloppet.

SoU 1980/81:28

14

Bilaga 1

Civilutskottets yttrande
1980/81:4 y

om ekonomisk-politiska åtgärder såvitt avser socialdepartementets
verksamhetsområde (prop. 1980/81:118)

Till socialutskottet

Socialutskottet har genom beslut den 31 mars 1981 berett civilutskottet
tillfälle att avge yttrande över proposition 1980/81:118 såvitt avser socialdepartementets
område samt över motion 1980/81:2060 (s).

I proposition 1980/81:118 bil. 1 (socialdepartementet) föreslår regeringen
riksdagen att till Allmänna barnbidrag utöver vad som föreslås i proposition
1980/81:100 bil. 8 (punkt C 1) under femte huvudtiteln anvisa 70 000 000 kr.
för budgetåret 1981/82.

I motion 1980/81.2060 (s) hemställs att riksdagen avslår regeringens förslag
om ytterligare medelstillskott till Allmänna barnbidrag samt begär förslag av
regeringen om en höjning av det statliga bostadsbidraget (SBB) i enlighet
med vad som anförts i motionen.

Allmänna barnbidrag utgår fr. o. m. den 1 oktober 1980 med 3 000 kr. per
år och barn. Det utgår för barn under 16 års ålder. Barnbidrag utgår för ca 1,7
miljoner barn. Kostnaderna täcks helt av statsmedel. För nästa budgetår
beräknas kostnaderna för barnbidragen till 5 145 milj. kr.

Ca 128 000 hushåll hade vid utgången av år 1979 tre eller flera barn under
16 år. I dessa hushåll fanns ca 410 000 barn. I knappt 20 000 familjer fanns
fyra eller flera barn. Antalet barn i dessa familjer uppgick till ca 84 000.

Bostadsbidrag till barnfamiljer m. fl. utgår i huvudsak som statskommunala
bostadsbidrag (SKBB) och som statliga bostadsbidrag (SBB). SBB
bestäms endast på grundval av inkomst och barnantal, medan SKBB
dessutom är anknutet till bostadskostnaden.

Bostadsbidragen är inkomstprövade. Till grund för beräkning av bostadsbidragets
storlek läggs den taxerade inkomsten vid taxeringen året före
bidragsåret. En viss del av förmögenheten läggs till den taxerade inkomsten
liksom hela avdraget för underskott i förvärvskälla. Bidragen reduceras
under år 1981 med 15 % av den bidagsgrundande inkomsten över 30 000 kr.
för ensamstående med barn, och för makar med barn med 15 % av den
bidragsgrundande inkomsten över 38 000 kr. Vid bidragsgrundande inkomst
över 59 000 kr. är reduktionen 24%. 1 årets budgetproposition och i
motioner, (s) (vpk), har föreslagits ändringar av inkomstgränserna. Dessa
förslag behandlas i civilutskottets betänkande CU 1980/81:29.

SBB är som framgått ovan inte bostadsanknutet och kan därför anses vara

SoU 1980/81:28

15

ett inkomstprövat barnbidrag. För år 1981 är det 1 860 kr. per barn och år.
Civilutskottet har enhälligt tillstyrkt regeringens förslag i budgetpropositionen
om att SBB skall höjas till 2 160 kr. per barn och år. I maj 1980 utgick
bostadsbidrag till ca 780 000 barn i ca 395 000 hushåll. Ca 130 000 hushåll
hade ett barn, medan ca 169 000 hushåll hade två barn och ca 96 000 hushåll
tre eller flera barn.

Det statliga bostadsbidraget finansieras helt av staten. För nästa budgetår
beräknas kostnaderna för detta bidrag till ca 500 milj. kr.

Utskottet

Såväl i proposition 1980/81:118, bil. 1 (socialdepartementet) som i motion
2060 (s) föreslås ett ökat stöd till barnfamiljerna. I propositionen förordas ett
förstärkt ekonomiskt stöd till flerbarnsfamiljerna mot bakgrund av genomförda
och aviserade minskningar av livsmedelssubventionerna. Stödet
föreslås utgå med ett fjärdedels barnbidrag per år för familjer med tre barn,
dvs. f. n. 750 kr./år och med ett halvt barnbidrag per år dvs. f. n. 1 500 kr./år
vid varje ytterligare barn i familjen. Stödet har utformats som ett
flerbarnstillägg knutet till det allmänna barnbidraget. Det föreslås utgå till
dess barnet fyller 16 år. Reformen beräknas kosta 135 milj. kr./år.
Flerbarnstillägget skall utgå fr. o. m. den 1 januari 1982. För budgetåret
1981/82 har kostnaderna beräknats till 70 milj. kr.

I motionen föreslås att 135 milj. kr. för helår används för en förstärkning av
det statliga bostadsbidraget. Regeringen bör enligt motionärerna återkomma
med förslag i frågan så att en höjning kan ske från den 1 januari
1982.

Av de uppgifter som lämnas i propositionen framgår att flerbarnsfamiljerna
har en utsatt ekonomisk situation. Det nuvarande ekonomiska stödet
till barnfamiljerna är i huvudsak konstruerat så att det är lika per barn
oberoende av antal barn i familjen. Det gäller både för det allmänna
barnbidraget och för det statliga bostadsbidraget.

Utskottet delar uppfattningen som förs fram i propositionen nämligen att
en förstärkning av stödet till flerbarnsfamiljerna bör ske vid en prioritering
mellan olika alternativ. Förslaget i propositionen ger ett större stöd för
familjer med tre eller flera barn jämfört med motionsförslaget. Sålunda får
enligt propositionsförslaget trebarnsfamiljerna 750 kr./år, fyrabarnsfamiljerna
2 250 kr./år, fembarnsfamiljerna 3 750 kr./år. För varje ytterligare barn
ökar beloppet med 1 500 kr./år. Motsvarande belopp enligt förslaget i
motionen är för trebarnsfamiljen ca 540 kr./år, för fyrabarnsfamiljen ca 720
kr./år, för fembarnsfamiljen ca 900 kr. För varje ytterligare barn ökar
beloppen med ca 180 kr./år. Som framgår av jämförelsen är det en inte
oväsentlig skillnad mellan de olika förslagen - en skillnad som ökar ju flera
barn som finns i familjen. Dessutom innebär förslaget i motionen stora
tröskeleffekter.

SoU 1980/81:28 16

*

V

Uppgifterna i propositionen visar att e!tt förstärkt ekonomiskt stöd behövs
för barnfamiljerna och då inte minst för familjer med flera barn. Även om
skäl kan tala för att även en- och tvåbarnsfamiljernas stöd bör förbättras fåi
vid ett val förslaget i propositionen anses väl motiverat. Civilutskottet anser
sålunda att socialutskottet bör avstyrka bifall till motion 2060 (s).

Stockholm den 9 april 1981

På civilutskottets vägnar
KJELL A. MATTSSON

Närvarande: Kjell A. Mattsson (c), Per Bergman (s), Rolf Dahlberg (m),
Oskar Lindkvist (s), Lars Henrikson (s), Knut Billing (m), Thure Jadestig
(s), Sven Eric Åkerfeldt (c), Maj-Lis Landberg (s), Bertil Danielsson (m),
Birgitta Dahl (s), Kerstin Andersson i Hjärtum (c), Magnus Persson (s),
Bertil Dahlén (fp) och Kerstin Ekman (fp).

Avvikande mening

Per Bergman, Oskar Lindkvist, Lars Henrikson, Thure Jadestig, Maj-Lis
Landberg, Birgitta Dahl och Magnus Persson, alla (s), anser att den del av
utskottets yttrande som på s. 15 börjar ”Av de” och på s. 16 slutar ”motion
2060 (s)” bort lyda:

Förslaget i propositionen innebär att det ekonomiska familjestödet till
barnfamiljerna ges en principiellt ny utformning - såväl det allmänna
barnbidraget som det statliga bostadsbidraget utgår f. n. med belopp som
inom de olika systemen är lika stort för varje bidragsberättigat barn. Liksom
motionärerna anser utskottet att riksdagen inte nu bör binda sig för en ny
familjepolitisk konstruktion; bl. a. bör familjeekonomiska kommitténs och
bostadsbidragskommitténs förslag avvaktas. Redan på denna grund avstyrks
förslaget i proposition 1980/81:118, bil. 1.

Olika uppgifter visar dock att barnfamiljernas situation behöver förbättras.
Detta är fallet inte minst för barnfamiljer i låga inkomstlägen. Dessa
grupper finns till stor del i bostadsbidragssystemet. Som framgått ovan fick i
maj 1980 ca 395 000 hushåll med ca 780 000 barn bostadsbidrag. Om
förbättringar av stödet till barnfamiljerna ges som en förstärkning av det
statliga bostadsbidraget innebär det att stödet främst riktas mot de familjer
med relativt låga inkomster som onekligen drabbats hårt av regeringspolitiken.
Det statliga bostadsbidraget som inte är bostadsanknutet kan nämligen
anses vara ett inkomstprövat barnbidrag.

Den i motion 2060 (s) förordade inriktningen av stödet innebär att

SoU 1980/81:28

17

barnfamiljer för vilka statligt bostadsbidrag kan utgå får en förstärkning av
detta stöd -- utöver regeringens förslag i budgetpropositionen - med ca 180
kr. per barn och år fr. o. m. den 1 januari 1982. Detta stöd kommer, till
skillnad från förslaget i propositionen, även vissa en- och tvåbarnsfamiljer till
godo. 1 dessa hushållstyper fanns i maj 1980 ca 300 000 hushåll med ca
470 000 barn som hade bostadsbidrag. Regeringen bör återkomma med
förslag till den närmare utformningen av stödet i enlighet med de riktlinjer
som angivits i motion 2060 (s). Den förordade höjningen av det statliga
bostadsbidraget bör ske från den 1 januari 1982.

Enligt civilutskottets uppfattning bör socialutskottet tillstyrka förslaget i
motion 2060 (s).

SoU 1980/81:28

18

Bilaga 2

Förslag till lagändring som framlagts av regeringen och som tillstyrkts av
utskottet (vid 3. C 4. Bidragsförskott).

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1964:143) om bidragsförskott

Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1964:143) om bidragsförskott1 skall ha
nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

4 §2

Bidragsförskott utgör för år räknat
fyrtio procent av det basbelopp
som enligt 1 kap. 6 § lagen
(1962:381) om allmän försäkring har
fastställts för månaden före den som
bidragsförskottet avser.

Skall bidragsförskott utgå i förhållande
till såväl fader som moder eller
är barnet berättigat till barnpension
enligt 8 kap. 5 § lagen om allmän
försäkring, utgör dock bidragsförskottet
trettio procent av det basbelopp
som anges i första stycket, i
förra fallet i förhållande till varje
underhållsskyldig.

Bidragsförskott utgör för år räknat
fyrtioen procent av det basbelopp
som enligt 1 kap. 6 § lagen
(1962:381) om allmän försäkring har
fastställts för månaden före den som
bidragsförskottet avser.

Skall bidragsförskott utgå i förhållande
till såväl fader som moder eller
är barnet berättigat till barnpension
enligt 8 kap. 5 § lagen om allmän
försäkring, utgör dock bidragsförskottet
trettioen procent av det basbelopp
som anges i första stycket, i
förra fallet i förhållande till varje
underhållsskyldig.

Föreligger grundad anledning antaga att fastställt underhållsbidrag betalas
i vederbörlig ordning, utgör bidragsförskottet skillnaden mellan förskottsbelopp
enligt första eller andra stycket samt underhållsbidragets belopp.

Om det underhållsbidrag som har blivit fastställt uppenbarligen understiger
vad den underhållsskyldige bör erlägga i bidrag, lämnas inte bidragsförskott
enligt första eller andra stycket med högre belopp än underhållsbidraget.
I fall som avses i tredje stycket lämnas inget bidragsförskott.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1981.

1 Lagen omtryckt 1976:277.

2 Senaste lydelse 1978:858.

GOTAB 66934 Stockholm 1981