Skatteutskottets betänkande
1980/81:9

om besparingar i statsverksamheten, m. m. (prop. 1980/81:20)

Propositionen

I propositionen redovisas olika förslag till besparingar o. d. inom statliga
och statsunderstödda verksamheter. Dessa besparingsförslag beräknas
medföra en direkt förstärkning av statsfinanserna med ca 6,1 miljarder kr.
räknat som en helårseffekt. Härtill kommer effekterna av minskade kostnader
för statsskuldräntor.

I propositionen ges en redogörelse för den ekonomisk-politiska bakgrunden
till besparingsåtgärderna och de krav som kommer att ställas på den
svenska ekonomin för att på sikt få till stånd en balanserad utveckling.
Vidare ges i propositionen en redogörelse för budgetpolitiken och hur
föreslagna åtgärder infogas i denna. Dessutom presenteras ett antal frågor
där riktlinjer för fortsatta besparingssträvanden underställs riksdagen.

Propositionen har hänvisats till skatteutskottet såvitt avser Skattepolitiska
riktlinjer (Budgetpolitiken 3.6), ändrade principer för beräkning av
prisindex till grund för fastställande av basbelopp och basenhet, såvitt
avser basenheten (bilaga 6 punkt 2), Vissa frågor rörande indrivning av
statens fordringar (bilaga 7 punkt 8) samt Tullverket (bilaga 10 punkt 8).

Motionerna

Med anledning av propositionen har väckts motionerna

1980/81:81 av Svante Lundkvist m.fl. (s) som under yrkande 5 hemställer
att riksdagen antar följande

Förslag till

Lag om ändring i lagen om skogsvårdsavgift
Härigenom förordnas att 1 § lagen om skogsvårdsavgift skall ha nedan

angivna lydelse:

Nuvarande lydelse

Den, för vilken taxering till kommunal
inkomstskatt såsom skattepliktig
inkomst upptagits garantibelopp
för jordbruksfastighet, som
vid fastighetstaxering åsatts delvärdet
skogsbruksvärde, är skyldig erlägga
skogsvårdsavgift. Sådan av1
Riksdagen 1980/81. 6 sami. Nr 9

Föreslagen lydelse

SkU 1980/81:9

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

gift utgår för varje år med 3,0 pro- gift utgår för varje år med 1,00 promille
av skogsbruksvärdet. cent av skogsbruksvärdet.

Har garantibeloppet av skogsvårdsavgift.

Skogsvårdsavgift skall hela krontal.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982 och skall tillämpas fr. o. m.
detta datum.

1980/81:85 av Erik Wärnberg m.fl. (s) som med hänvisning till motion
1980/81:71 hemställer att riksdagen

1. begär förslag från regeringen om avskaffande av det s. k. skattesparandet
i enlighet med vad som anförs i motionen,

2. begär förslag från regeringen om skattereduktion för sparande i enlighet
med vad som anförs i motionen,

3. begär förslag från regeringen om höjning av kvarskatteavgiften i
enlighet med vad som anförs i motionen,

4. begär förslag från regeringen om höjning av restavgiften i enlighet med
vad som anförs i motionen,

5. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om
fyllnadsbetalningar av skatt m. m.,

6. begär förslag från regeringen om åtgärder mot underskottsavdrag som
hänför sig till handels- och kommanditbolag i enlighet med vad som anförs
i motionen,

7. begär förslag från regeringen om ändrade regler för fördelning mellan
makar m. m. i skattehänseende av intäkter resp. kostnader för samma
fastighet i enlighet med vad som anförs i motionen,

8. beslutar att mervärdeskatten slopas för de hyres- och bostadsrättslägenheter
som påbörjas fr. o.m. den 1 december 1980 till utgången av år
1981,

1980/81:96 av Lars Werner m.fl. (vpk) som under punkterna 8, 13—20
hemställer att riksdagen beslutar

8. att hos regeringen hemställa om förslag till särskild skatt på importvaror
av lyxkaraktär,

13. att hos regeringen hemställa om förslag till avskaffande av indexregleringen
av skatteskalorna och återgång till systemet med årliga skatteskalerevisioner,

14. att anta följande

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt

Härigenom föreskrivs att 11 § 1 mom. lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt
skall ha nedan angivna lydelse:

SkU 1980/81:9

U§

1 mom. Statlig förmögenhetsskatt skall för fysisk person, oskifta’
dödsbo, utländskt bolag samt i 10 § 1 mom. (1947:576) om statlig inkomst
skatt omförmäld familjestiftelse utgöra:

När den beskattningsbara förmögenheten icke överstiger

275000 men icke 400000 kr.: 1 500 kr. för 275000 kr. och 2,5% av återstoden;

400000” ” 1000000kr.: 4625 ” ” 400000” " 3 %" "

1000000” ” 2000000 kr.: 22625 " ” 1000000" ” 3,5%” ” ;

2000000 57625 ” ” 2000000” ” 4 %” "

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981 och tillämpas första gången
vid 1982 års taxering.

15. att uttala att en reformering av realisationsvinstbeskattningen skall
bygga på följande principer:

a) hela realisationsvinsten skall vara skattepliktig,

b) även realisationsvinst från avyttring av lös egendom avsedd för personligt
bruk bör vara skattepliktig,

c) beskattningen av realisationsvinster bör vara av minst samma skärpa
som beskattningen av arbetsinkomster,

d) att 35 § 3 mom. kommunalskattelagen ges en sådan innebörd att 75 i
stället för 40 procent av vinsten vid avyttring görs skattepliktig och att hos
regeringen begära förslag i enlighet därmed,

16. att godkänna vad som i motionen anförs om reformering av avdragssystemet
och vad som anförs om tak för avdrag vid 33 1/3 procent av
totalinkomsten och att hos regeringen begära förslag med anledning därav,

17. att hos regeringen begära förslag om ökade anslag för kamp mot
skattefusk och annan ekonomisk brottslighet,

18. att hos regeringen begära förslag om skärpta påföljder för företagare
som förskingrar källskatter och arbetsgivaravgifter,

19. att uttala sig för övergång till produktionsbeskattning och progressiv
statskommunal enhetsskatt och hos regeringen begära nödvändiga förberedande
åtgärder och förslag i enlighet därmed,

20. att uttala att en omsättningsskatt bör införas på handeln med aktier
av minst samma storlek som den moms konsumenter faktiskt får betala för
andra varor, samt hos regeringen hemställa om förslag i enlighet därmed,

1980/81:97 av Lars Werner m. fl. (vpk) som hemställer att riksdagen
uttalar att beräkningen av basbelopp och basenhet icke bör förändras i
enlighet med de riktlinjer regeringen förordar såvitt avser basenheten,

1980/81:101 av Lars Werner m.fl. (vpk) som under yrkande 1 d hemställer
att riksdagen beslutar avslå proposition 1980/81:20 vad avser minskat
anslag till tullverket,

1980/81:109 av Lars Werner m.fl. (vpk) som under yrkande 5 hemställer
att riksdagen hos regeringen begär förslag snarast om att bostadsbyggande
och sanering i allmännyttig regi undantas från mervärdeskatt.

Kartong: S. 13, under f. Diverse ändringar

SkU 1980/81:9

Bilaga 6 punkt 2 och motion 1980/81:97 i vad de hänvisats till utskottet
behandlar utskottet i anslutning till proposition 1980/81:50 om skatten på
1981 års inkomster, m. m.

Yttrande

Civilutskottet har inkommit med yttrande över motionerna 1980/81: 85
yrkande 8 och 1980/81:109 yrkande 5, båda yrkandena berörande mervärdeskatten
på bostadsbyggnader. Yttrandet har fogats till betänkandet som
bilaga.

Utskottet

De delar av propositionen som hänvisats till utskottet är i huvudsak av
den karaktären att där aviseras åtgärder på skatteområdet som utskottet
antingen redan tagit ställning till med anledning av senare framlagda propositioner
eller får pröva i samband med kommande förslag. Gemensamt för
de med anledning av propositionen väckta motionerna är att de innehåller
ett flertal förslag utöver vad som redovisas i propositionen samtidigt som
de kritiserar eller avvisar åtskilliga av regeringens åtgärder.

Motiveringarna till de socialdemokratiska förslagen återfinns i sin helhet
i s-motionen 71 som hänvisats till finansutskottet, vars betänkande i frågan
redan godkänts av riksdagen. 1 motionen drar motionärerna upp vissa
skattepolitiska riktlinjer som finansutskottet inte funnit anledning att närmare
belysa vid sin prövning av ärendet. Skatteutskottet vill för sin del
framhålla att även om det finns vissa grundläggande välkända motsättningar
mellan regering och opposition i sådana frågor som exempelvis
indexregleringen av skatteskalorna så är emellertid målsättningen på andra
områden likartad trots vissa skillnader vid val av åtgärder och metoder.
Behovet av sparstimulanser betonas således från båda sidor liksom angelägenheten
av förbättrad kontroll, uppbörd och indrivning och nödvändigheten
av åtgärder mot skatteflykt samt mot skattefusk och annan ekonomisk
brottslighet.

Utskottet finner inte anledning att i detta sammanhang mer än summariskt
beröra de frågor som utskottet i höst tar upp till behandling på
grundval av särskilda propositioner i ärendena.

Frågor rörande 1981 års skatteskalor, indexregleringen av skatteskalorna,
realisationsvinstbeskattningen, villabeskattningen och därmed sammanhängande
frågor rörande kapitlabeskattningen liksom införandet av en
generalklausul mot skatteflykt behandlar utskottet således i annat sammanhang.
Av de frågor som berörs i propositionen under rubriken skattepolitiska
riktlinjer kvarstår härigenom endast underskotts- och ränteavdragen,
vissa kontroll- och uppbördsfrågor samt indrivningsverksamheten.

1 fråga om avdragen för underskott och räntor redovisas i propositionen

SkU 1980/81:9

att den särskilda kommittén om underskottsavdrag först skall kartlägga
sådana avdrag och sedan pröva olika sätt att hindra ett otillbörligt utnyttjande
av avdragen. 1 motion 85 av Erik Wärnberg m.fl.(s) begär motionärerna
(yrkande 6) förslag från regeringen om åtgärder mot underskottsavdrag
som hänför sig till handels- och kommanditbolag, medan motionärerna
i motion 96 av Lars Werner m.fl. (vpk) (yrkande 16) vill införa ett tak
för ränteavdragen, som enligt deras mening inte bör få överstiga en tredjedel
av totalinkomsten. Utskottet som inte finnér skäl föregripa resultatet
av den pågående utredningen avstyrker dessa yrkanden.

Mot de av regeringen aviserade åtgärderna för förbättrad kontroll av
uppdragsinkomster och räntor och av mervärdeskatten har inte rests några
invändningar i motionerna och utskottet finner dessa åtgärder angelägna.
Detsamma gäller vad som i propositionen anförs om skattekontrollen i
övrigt, där budgetministern också nämner den proposition med förslag till
anpassning av skattebestämmelserna till den nya sekretesslagen som utskottet
behandlar särskilt.

Beträffande uppbördssystemet nämner budgetministern bl. a. den förbättrade
kontroll av källskatteuppbörden som kan väntas bli resultatet av
RS-systemet. I övrigt berörs i detta avsnitt huvudsakligen vissa åtgärder
för att förbättra uppbörden av arbetsgivaravgifter, bl. a. den redan beslutade
höjningen av den särskilda avgift som utgår på kvarstående arbetsgivaravgifter.

I s-motionen 85 framförs (yrkandena 3-5) olika förslag för att förbättra
också skatteuppbörden i övrigt.

De närmare motiveringarna för dessa yrkanden framgår av den med
anledning av besparingspropositionen väckta socialdemokratiska partimotionen
71. Med hänvisning till den nyssnämnda höjningen av den särskilda
avgiften på kvarstående arbetsgivaravgifter, som motionärerna ansluter sig
till, föreslår de en motsvarande skärpning av kvarskatteavgiften. Vidare
föreslår de att procentsatsen för restavgiften höjs från 4 till 6 för varje sex
månadersperiod dock högst till 18 procent mot nuvarande 12. Härutöver
vill motionärerna tidigarelägga fyllnadsinbetalningarna av skatt genom att
antingen ta ut särskild förseningsavgift eller flytta tillbaka sista tidpunkt för
fyllnadsinbetalning.

Beträffande de föreslagna avgiftshöjningarna vill utskottet inte bestrida
att det nuvarande ränteläget kan tala för en viss skärpning av ifrågavarande
avgifter. Utskottet förutsätter därför att regeringen i likhet med vad som
skett i fråga om arbetsgivaravgifterna prövar möjligheterna att nå en förbättrad
uppbörd genom lämpligt avvägda avgifter. Däremot avvisar utskottet
förslaget att tidigarelägga fyllnadsinbetalningarna. Den nuvarande gränsen
- den 30 april året efter inkomståret - skall ses mot bakgrund av att
alla företagare tidigare haft möjlighet att få avge sina deklarationer t. o. m.
utgången av mars.

Sedan anståndstiden i samband med RS-reformen utsträckts t.o.m. maj

SkU 1980/81:9

eller om synnerliga skäl föreligger t.o.m. den 15 juni har som utskottet
nyligen framhållit i sitt betänkande SkU 1980/81:2 särskilda problem uppkommit
för vissa företagare som inte kan fastställa behovet av fyllnadsinbetalningar
förrän deklarationen upprättats efter respittidens utgång. Att
under sådana förutsättningar ytterligare beskära utrymmet för fyllnadsinbetalningar
synes inte utskottet motiverat. Med det anförda avstyrker
utskottet yrkandena 3—5 i motion 85.

Till uppbördsområdet hör också yrkandet 18 i vpk- motionen 96 där
motionärerna begär skärpta påföljder för företagare som förskingrar källskatter
eller arbetsgivaravgifter. Utskottet vill i denna fråga endast understryka
att det med nuvarande skattesystem, som för flertalet rörelseidkare
innebär flera skatte- och avgiftsinbetalningar praktiskt taget varje månad,
är svårt att hävda att viss del av det i verksamheten arbetande kapitalet
skall anses vara särskilt avskilt för visst ändamål. Den som uppburit
mervärdeskattemedel från allmänheten kan i så fall om betalningsförmågan
sviktar lika väl anses ha förskingrat anförtrodda medel som den som
uppburit källskatt. Att statens fordringar ofta utgör den största posten vid
fallissemang får mera ses som en konsekvens av skatte- och avgiftssystemet
och svårigheterna att i tid driva in dessa fordringar än som resultatet
av förskingringsbrott. Det är därför enligt utskottets mening angeläget att
skyndsamma åtgärder vidtas för att med olika medel förbättra uppbörden.
Utskottet anser emellertid inte att skärpta påföljder för förskingring av
källskattemedel m. m. är någon effektiv metod för att nå ett sådant resultatet.
Med det anförda avstyrker utskottet också yrkande 18 i motion 96.

En effektiv indrivningsverksamhet är en förutsättning förett gott uppbördsresultat.
I propositionen redovisas pågående arbete för att utveckla
ADB —stödet i indrivningsverksamheten genom det s. k. REX-systemet.
Vidare aviseras särskilda åtgärder för att främja indrivningen av i första
hand skatter och avgifter. Kronofogdemyndigheternas centrala roll vid
bekämpandet av den ekonomiska brottsligheten understryks särskilt i samband
med omnämnandet av vissa särskilda medel som anslagits härför. 1
detta sammanhang kan även nämnas det i budgetdepartementets bilaga
under punkten 8 redovisade arbetet på ett förslag till en enhetlig lag om
indrivningspreskription av skattefordringar m. m. I sådant sammanhang
övervägs bestämmelser om möjligheten att förlänga preskriptionstiden om
den skattskyldige saboterar indrivningen.

Utan att ta ställning i sak till de enskilda åtgärderna vill utskottet allmänt
ansluta sig till uttalandena i propositionen om angelägenheten av en effektiv
indrivningsverksamhet.

Av de rena besparingsåtgärderna i propositionen har endast en fråga
hänvisats till utskottet. Det gäller den i handelsdepartementets bilaga
under punkten 8 aviserade anslagsbegränsningen för tullverket under nästa
budgetår. Handelsministern anser det möjligt att genom ändring av nuvarande
omfattning och inriktning av kontrollverksamheten skära ned ansia -

SkU 1980/81:9

get med 3,5 milj.kr. Omprioriteringen får emellertid - menar han — inte gå
ut över särskilt angelägna områden som bekämpande av narkotikasmuggling,
miljöskydd eller åtgärderna mot ekonomisk brottslighet. 1 bilagans
hemställan begärs endast att riksdagen skall få ta del av inriktningen av
besparingsåtgärder som på detta område redovisas för nästa budgetår. 1
vpk-motionen 101 yrkas avslag på propositionen i denna del. vilket får
anses innebära att riksdagen genom ett särskilt uttalande bör avvisa besparingsåtgärden
i fråga. Utskottet vill endast konstatera att det vid en
allmän nedskärning av den statliga verksamheten är nödvändigt att i första
hand rikta blickarna mot de personalkrävande verksamheterna. Satt i
relation till det totala anslaget till tullverket får den föreslagna nedskärningen
anses vara marginell och möjlig att genomföra genom naturlig
personalavgång. Utskottet vill inte avvisa tanken på en nedskärning men
kommer självfallet att förutsättningslöst pröva frågan i samband med behandlingen
av den kommande budgetpropositionen. Med hänsyn härtill
kan utskottet inte biträda yrkandet i motion 101.

Beträffande yrkandena 1 och 2 i s-motionen 85 om att ersätta det värdesäkra
lönsparandet med en maximerad sparskattereduktion vill utskottet
erinra om att den särskilda delegation som 1978 tillsattes för att följa de nya
formerna för lönsparande har i uppdrag att analysera lönsparandet och
föreslå de ändringar i sparsystemet som uppföljningen ger anledning till.
När delegationens analyser och förslag föreligger finns det anledning att ta
upp förnyade diskussioner om sparstimulansernas framtida utformning. 1
avvaktan på en sådan prövning är utskottet inte berett att förorda några
omedelbara åtgärder, vaiför utskottet avstyrker bifall till yrkandena 1 och
2 i motion 85.

I sistnämnda motion begärs vidare (yrkande 7) ändrade regler för fördelning
mellan makar av intäkter resp. kostnader för samma fastighet. Motionärerna
hänvisar i fråga om bakgrunden till yrkandet till motion 71, där det
görs gällande att fördelningen sker så att den make som har den högsta
inkomsten gör ränteavdraget för familjens villa medan maken med den
lägsta inkomsten eller ev. barn utan andra inkomster tar upp intäkten till
beskattning.

Utskottet vill i denna fråga framhålla att motionärernas förslag förutsätter
långtgående ändringar av principerna för den individuella beskattningen.
Det bör observeras att samma typ av inkomst- resp. avdragsfördelning
inom en familj också kan ske när det gäller andra inkomstområden. Vidare
förtjänar framhållas att makar genom en omfördelning av tillgångarna sig
emellan endast kan uppnå en skattemässig vinst inom ramen för den olika
skatteprogressionen för makarna på en inkomst av högst 4500 kr., dvs.
gränsen för vad som skall anses som A-inkomst. Det kan tilläggas att
förmögenhetsöverföring mellan familjemedlemmar godtas vid beskattningen
endast om åtgärden är en civilrättsligt bindande realitet. De komplikationer
som kan bli följden av dessa åtgärder är därför i hög grad ägnade att

SkU 1980/81:9

motverka utbredningen av sådana förfaranden. Frågan ingår emellertid i
underskottsavdragsutredningens uppdrag.Med hänsyn härtill och till problemets
begränsade räckvidd och frågans komplicerade natur finnér utskottet
inte skäl tillstyrka yrkande 7 i motion 85.

Två motionsyrkanden behandlar frågor om skattemässig stimulans av
bostadsbyggandet. 1 s-motionen 85 begärs (yrkande 8) att riksdagen beslutar
slopa mervärdeskatten för de hyres- och bostadsrättslägenheter som
påbörjas under tiden 1 december 1980—31 december 1981. Motionärerna i
vpk-motionen 109 hemställer (yrkande 5) att riksdagen begär förslag snarast
om undantag från mervärdeskatt för bostadsbyggande och sanering i
allmännyttig regi.

Civilutskottet har i sitt yttrande över dessa motionsyrkanden framhållit
att de faktiska byggkostnaderna inte sänks genom skattebefrielsen men att
fastighetens ägare får en sänkning av sina kapitalkostnader under husets
hela brukningstid. Vidare framhålls att sänkningen av boendekostnadsnivån
knappast blir bestående. Med hänvisning till effekterna på statsbudgeten
anser civilutskottet att skatteutskottet bör avstyrka dessa yrkanden.
Skatteutskottet, som ansluter sig till civilutskottets bedömning av denna
fråga, vill beträffande vpk-yrkandet endast tillägga att ett bifall till detta
skulle kräva en omprövning av hela hyreslagstiftningen, eftersom hyressättningen
i de allmännyttiga bostadsföretagen fastställts som riktpunkt för
hyrorna i övrigt. Med det anförda avstyrker utskottet yrkande 8 i motion
85 och yrkande 5 i motion 109.

De yrkanden med anledning av besparingspropositionen som härefter
återstår att behandla återfinns alla i vpk-motionen 96. Vissa av dem har
motionärerna framfört också i anslutning till andra propositioner. Sålunda
behandlar utskottet frågor om skärpt förmögenhetsbeskattning (yrkande
14) i anslutning till prop. 1980/81:42 om ändrade regler för villabeskattningen,
m.m., och frågor om reformering av realisationsvinstbeskattningen
(yrkande 15) i samband med prop. 1980/81:32 om ändrade regler för
beskattning av realisationsvinst vid fastighetsavyttring.

Beträffande yrkande 8 om en särskild skatt på importerade lyxvaror vill
utskottet endast erinra om att utskottet under årets urtima riksmöte avvisade
ett motsvarande förslag på handelspolitiska grunder. Utskottet finner
inte anledning till ändrat ställningstagande i denna fråga.

Utskottet finner inte heller skäl att frångå sina tidigare avstyrkanden av
motionärernas begäran om slopande av indexregleringen av skatteskalorna
(yrkande 13). om övergång till produktionsbeskattning och statskommunal
enhetsskatt (yrkande 19). Beträffande vpk- yrkandet 17 om ökade anslag
för kamp mot skattefusk och annan ekonomisk brottslighet har utskottet
tidigare framhållit att frågor av denna art får tas upp vid budgetbehandlingen,
en ståndpunkt som utskottet vidhåller. Motionärerna har slutligen
också ett yrkande (20) om en omsättningsskatt på aktier av samma höjd
som mervärdeskatten. Yrkandet kan i nuvarande samhällsekonomiska

SkU 1980/81:9

system anses falla på sin egen orimlighet örn det förenas mot motionärernas
samtidigt framförda krav på skärpningar av realisationsvinstbeskattningen.

Utskottet har slutligen också att behandla ett av socialdemokraterna i
jordbruksutskottet framfört förslag om höjd skogsvårdsavgift. 1 yrkandet 5
i motionen 81 av Svante Lundkvist m.fh (s) läggs (yrkande 5) fram ett
lagförslag om höjning av skogs vårdsavgiften fr. o. m. 1982 från 3°/oo till
\% av skogsbruksvärdet, alltså mer än en tredubbling. Bakgrunden till
yrkandet är närmast den tillfälliga skogsvårdsavgift på 7 promille som tas
ut vid 1981 års taxering för att finansiera vissa nu utgående gallringsbidrag
och som alltså temporärt innebär att avgiften f. n. uppgår till sammanlagt
\% av 1980 års skogsbruks värde. 1 proposition 1980/81:42 om villabeskattningen
berör budgetministern frågan om skogsvårdsavgiftens höjd
och komstaterar att de väntade taxeringsvärdehöjningarna kommer att slå
igenom även i fråga om skogsbruksvärderta och den härpå beräknade
avgiften. Mot denna bakgrund förordar han att avgiften inte ändras i
samband med 1981 års allmänna fastighetstaxering. Samtidigt aviseras att
jordbruksministern återkommer till frågan i budgetpropositionen.

Utskottet som inte anser att det finns anledning att föregripa regeringens
ställningstagande till skogsvårdsavgiftens storlek avstyrker yrkande 5 i
motion 81.

Med det anförda tillstyrker utskottet ett fullföljande av de åtgärder på
skatteområdet som redovisas i besparingspropositionen samtidigt som utskottet
avstyrker bifall till de i samband härmed behandlade motionerna.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med anledning av proposition 1980/81:20 såvitt den
hänvisats till skatteutskottet som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört om skattepolitiken,

2. att riksdagen

a. beträffande anslag till tullverket

godkännar vad utskottet anfört i frågan och avslår motion 1980/
81: 101 yrkande 1 såvitt nu är i fråga,

b. beträffande sparfrämjande beskattningsåtgärder
avslår motion 1980/81:85 yrkandena 1 och 2

c. beträffande skatteuppbörden

avslår motion 1980/81:85 yrkandena 3-5,

d. beträffande avdragsreglerna

avslår motion 1980/81:85 yrkande 6 och motion 1980/81:96 yrkande
16,

SkU 1980/81:9

e. beträffande skattefördelningen mellan makar m.fl.
avslår motion 1980/81:85 yrkandet 7,

f. beträffande mervärdeskatten på bostadshus

avslår motion 1980/81:85 yrkande 8 och motion 1980/81:109
yrkande 5

g. beträffande skatt på importerade lyxvaror
avslår motion 1980/81:96 yrkande 8,

h. beträffande indexregleringen av skatteskalorna
avslår motion 1980/81: 96 yrkande 13,

i. beträffande skärpning av förmögenhetsskatten
avslår motion 1980/81:96 yrkande 14,

j. beträffande realisationsvinstbeskattningen
avslår motion 1980/81: 96 yrkande 15,

k. beträffande ökade anslag för kamp mot skattefusk m. m.
avslår motion 1980/81: 96 yrkande 17.

1. beträffande skärpta påföljder för förskingring av källskattemedel avslår

motion 1980/81:96 yrkande 18,

m. beträffande produktionsbeskattning ochstatskommunal enhetsskatt avslår

motion 1980/81: 96 yrkande 19,
n. beträffande omsättningsskatt på aktier
avslår motion 1980/81:96 yrkande 20,

o. beträffande skogsvårdsavgiften
avslår motion 1980/81:81 yrkande 5.

Stockholm den 2 december 1980
På skatteutskottets vägnar
ERIK WÄRNBERG

Närvarande: Erik Wärnberg (s). Knut Wachtmeister (m). Stig Josefson
(c). Valter Kristenson (s), förste vice talmannen Ingegerd Troedsson (m),
Olle Westberg i Hofors (s), Tage Sundkvist (c), Hagar Normark (s)*, Bo
Lundgren (m), Curt Boström (s)*, Ingemar Hallenius (c), Bo Forslund (s)*,
Wilhelm Gustafsson (fp), Anita Johansson (s) och Olle Grahn (fp).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

SkU 1980/81:9

Reservation

av Erik Wärnberg, Valter Kristenson, Olle Westberg i Hofors, Hagar
Normark, Curt Boström, Bo Forslund och Anita Johansson (alla s) som

dels anför följande:

Även om vi på vissa punkter kan ansluta oss till de förslag om utredningar
eller åtgärder som aviseras i besparingspropositionen i avsnittet Skattepolitiska
riktlinjer finner vi det mest utmärkande för avsnittet vara avsaknaden
av målmedvetna och entydiga riktlinjer. Den uppräkning av pågående
eller kommande utredningsuppdrag som görs i propositionen innehåller
knappast några nyheter och synes huvudsakligen ha karaktären av
axplock ur den kommande kommittéberättelsen. Socialdemokraterna har
däremot i motion 71 redovisat sina riktlinjer för skattepolitiken och därvid
framhållit de fem synpunkter som varit vägledande för skatteförslagen i
motion 85 och som formulerats på följande sätt.

Skattepolitiska åtgärder bör vidtas så att även de ekonomiskt bättre
ställda människorna i samhället i långt högre grad än f. n. bidrar till de
besparingar och uppoffringar som krävs av medborgarna för att vi skall
kunna ta oss ur den ekonomiska krisen. Socialdemokraterna motsätter sig
självfallet sådana skattepolitiska åtgärder som ytterligare skulle öka de
ekonomiska klyftorna.

Skattesystemet bör i större utsträckning än vad som nu är fallet stimulera
ett samhällsnyttigt sparande. Sparstimulansen bör utformas så att den
främst kommer den stora gruppen av småsparare till del. Det kan inte
accepteras att sparstimulanserna främst gynnar höginkomsttagare och innehavare
av stora förmögenheter. 1 konsekvens med detta synsätt bör
samhället inte uppmuntra konsumtion på kredit.

Skattesystemet bör inte gynna spekulation, arbetsfria inkomster eller
olika typer av ekonomiska dispositioner som främst syftar till att nedbringa
skatten. Det är därför angeläget att komma åt skatteflykten i dess olika
former.

De skattelagar som vi i demokratisk ordning har fastställt måste fungera
effektivt i praktiken. Det är nödvändigt att mera kraftfullt bekämpa skattefusket.
De skatter som debiteras måste också verkligen betalas. Detta är
nödvändigt både för att tillförsäkra samhället nödvändiga skatteinkomster
och för att upprätthålla skattemoralen genom att medborgarna kan se att
skattesystemet tillämpas på ett rättvist sätt.

Skattesystemet måste ge sitt bidrag till att sanera den offentliga sektorns
finanser. De offentliga utgifterna — främst i form av offentlig konsumtion,
offentliga investeringar och inkomstöverföringar till hushåll, företag och
kommuner — måste i högre grad än f. n. finansieras med skatteinkomster.
Detta är nödvändigt även om en väsentlig del av saneringen av den offetliga
sektorns finanser under 80-talet måste ske på annat sätt. Härmed avses

SkU 1980/81:9

dels besparingar och stor återhållsamhet på utgiftsidan, dels en god ekonomisk
tillväxt som ger den offentliga sektorn ökade inkomster även vid
oförändrade skattesatser och som dessutom kan minska behovet av vissa
utgifter inom t. ex. närings- och sysselsättningspolitiken.

Vi förordar att riksdagen uttalar sin anslutning till denna målsättning.

Utskottet har behandlat vissa av de frågor som tagits upp i motion 71 i
anslutning till följdmotioner med anledning av senare propositioner och vi
följer alltså i denna reservation endast upp de socialdemokratiska skatteyrkandena
med anledning av besparingspropositionen. S-yrkandet om att
ersätta det s. k. skattesparandet med en allmän sparskattereduktion har
utskottet avvisat med hänvisning till att man bör avvakta en utvärdering av
skattesparandet. Vi anser att det saknas skäl att uppskjuta denna reform
som uppenbarligen måste bidra till en breddning av sparandet och rättvisare
avdragsmöjligheter. I fråga om uppbörden föreslås i motion 85 höjd
kvarskatteavgift och restavgift samt förkortad tid för inbetalning av fyllnadsbelopp
alternativt förseningsavgift om inbetalningen överstiger ett
visst belopp. Utskottet förutsätter att regeringen kan komma att överväga
de föreslagna avgiftshöjningarna men avvisar åtgärden ifråga om fyllnadsinbetalningarna.
Vi anser att det finns skäl att pröva alla möjligheter att
förbättra uppbördsresultatet och förordar därför s-förslagen.

Även yrkande 7 i s-motionen beträffande fördelningen mellan makar
m.fl. av intäkter resp. kostnader för samma fastighet i syfte att vinna
skattelättnader anser vi att regeringen bör uppmärksamma särskilt. Frågan
ingår visserligen i underskottsutredningens uppdrag men vi anser att en
riksdagsskrivelse härom skulle kunna ha vissa preventiva effekter och
samtidigt påskynda utredningsarbetet. Samma synpunkter kan anläggas på
yrkande 6 i motion 85 där motionärerna begär åtgärder mot vissa underskottsavdrag
som hänför sig till handels- och kommanditbolag, ett yrkande
som vi alltså anser bör bifallas. Behovet av att stimulera bostadsbyggandet
motiverar s-kravet att slopa mervärdeskatten på de hyres- och bostadsrättslägenheter
som påbörjas under tiden 1 december 1980-31 december
1981. Utskottet har här anslutit sig till civilutskottets avstyrkande som
främst grundas på det skattebortfall som härigenom skulle uppstå. Vi delar
den uppfattning som socialdemokraterna i civilutskottet uttryckt i sin
avvikande mening när de menar att de budgetmässiga effekterna blir relativt
begränsade om man väger dem mot det angelägna syftet. Skattebortfallet
kompenseras till viss del av sjunkande behov av medel för bostadslån.
Slopandet av skatten kan lämpligen ske genom restitution på samma sätt
som då generella byggstimulanser genom skattebefrielse gällde under
1974-1975.

Vi vill också slutligen tillstyrka det av socialdemokraterna i jordbruksutskottet
i motion 81 framförda yrkandet att permanenta nu utgående skogsvårdsavgift
på en procent och därigenom i första hand åstadkomma en
budgetförstärkning med ca 140 milj. kr.

SkU 1980/81:9

dels ansett att utskottet i nedan angivna mom. bort hemställa

1. att riksdagen med anledning av proposition 1980/81:20 såvitt den
hänvisats till skatteutskottet som sin mening ger regeringen till
känna vad som anförts i reservationen och i motion 1980/81: 71
om skattepolitiken,

2. att riksdagen

b. beträffande sparfrämjande beskattningsåtgärder

med bifall till motion 1980/81:85 yrkandena 1 och 2 begär förslag
om avskaffande av skattesparande och införande av sparskattereduktion,

c. beträffande skatteuppbörden

med bifall till motion 1980/81: 85 yrkanden 3-5, begär förslag om
höjning av kvarskatteavgiften och restavgiften och ger regeringen
till känna vad som i motion 1980/81:71 anförs om fyllnadsbetalningar,

d. beträffande avdragsreglerna

med bifall till motion 1980/81:85 yrkande 6 begär förslag om
åtgärder mot vissa underskottsavdrag och avslår motion 1980/
81:96 yrkande 16,

e. beträffande skattefördelningen mellan makar m.jh

med bifall till motion 1980/81:85 yrkandet 7, begär förslag om
ändrade regler i enlighet med yrkandet,

f. beträffande mervärdeskatten på bostadshus

med bifall till motion 1980/81:85 yrkande 8 och med anledning av
motion 1980/81:109 yrkande 5 fattar principbeslut om slopande
av mervärdeskatten för hyres- och bostadsrättslägenheter som
påböijas under tiden 1 november 1980—31 december 1981 samt
begär att regeringen meddelar föreskrifter härom,
o. beträffande skogsvårdsavgiften

med bifall till motion 1980/81:81 yrkande 5 antar det vid motionen
fogade lagförslaget med den ändringen av ikraftträdandebestämmelserna
att lagen träder i kraft den 1 januari 1981 och
tillämpas första gången vid 1982 års taxering på förhållande som
avser tiden efter ikraftträdandet.

SkU 1980/81:9

Civilutskottets yttrande Bilaga

1980/81:3 y

över förslag att slopa mervärdeskatten vid byggande av vissa hyresoch
bostadsrättshus

Till skatteutskottet
Motioner m. m.

Skatteutskottet har berett civilutskottet tillfälle att yttra sig över förslaget i
motion 1980/81:85 (s) yrkande 9. Där föreslås att riksdagen beslutar att
mervärdeskatten slopas för de hyres- och bostadsrättslägenheter som
påbörjas fr. o. m. den 1 december 1980 till utgången av år 1981. Enligt vad
utskottet inhämtat avser förslaget endast nybyggnad. Motiveringarna för
förslaget har tagits in i motion 1980/81:71 (s). Motionsförslagets huvudsyfte
anges där vara att stimulera bygginitiativen genom en temporär sänkning av
byggherrens produktionskostnader. I den senare motionen sägs vidare att
man, för att motverka eventuella kostnadsökningar förorsakade av denna
och andra samtidigt föreslagna stimulansåtgärder, kräver att kostnadskontrollen
skärps. Ett sådant förslag förs fram genom den till civilutskottet
hänvisade motionen 1980/81:76 (s) yrkande 4. Detta sistnämnda motionsförslag
behandlas i utskottet betänkande CU 1980/81:5.

Vidare har i motion 1980/81:109 (vpk) yrkande 5 föreslagits att riksdagen
hos regeringen hemställer om förslag snarast om att bostadsbyggande och
sanering i allmännyttig regi undantas från mervärdeskatt (moms). Motionen
har i även denna del hänvisats till civilutskottet.

Civilutskottet har beslutat att med detta yttrande överlämna nämnda
motionsyrkande till skatteutskottets fortsatta beredning.

Tidigare beslut, gällande ordning m. m.

Enligt kungörelsen (1974:113, ändrad 1974:665 och 1975:876) kunde
kompensation utgå för skatt enligt förordningen (1968:430) om mervärdeskatt
som belöper på sådan nybyggnad eller ombyggnad av bostadshus som
avslutades under år 1974 eller påbörjades under nämnda år och avslutades
före utgången av år 1975. Senare öppnades möjlighet till kompensation även
för vissa flerfamiljshus som påbörjats före år 1974 och avslutats under år
1975. Reducerad kompensation utgick i fråga om sådan nybyggnad av
enfamiljshus som avslutades under december månad 1973 och senare även
vid nybyggnad av enfamiljshus som avslutats under tiden januari-november
1973 och som ingick i viss gruppbebyggelse. Riksskatteverket hade att pröva
ansökningar om kompensation - efter yttrande från länsbostadsnämnd om
detta inte ansågs uppenbart obehövligt. Kompensationen utgick vid nybygg -

SkU 1980/81:9

nåd med ett fast schablonbelopp för enfamiljshus och i övrigt med ett belopp
per kvadratmeter bostadslägenhetsyta. Vid ombyggnad utgick kompensation
för den skatt som styrktes belasta ombyggnaden inom ett maximibelopp
per kvadratmeter. Kompensationen betalades kontant till fastighetsägaren
eller enligt uppdrag till långivare. Kungl. Majit meddelade i anslutning till de
nämnda bestämmelserna föreskrifter bl. a. om minskning av låneunderlaget
för bostadslån då kompensation utgick.

Under åren 1978 och 1979 påbörjades nybyggnad av ca 17 000 resp. ca
17 700 lägenheter i hyres- och bostadsrättshus. Motsvarande siffra för år 1980
kan beräknas komma att uppgå till ca 16 000 lägenheter. Byggnadskostnaden
exklusive mark per lägenhet i genomsnitt under senare tid kan nu beräknas
till 240 000 kr. för här aktuella typer av lägenheter. Den mervärdeskatt som
faller på det byggande som avses i (s)-motionen kan beräknas till ca 11 % av
byggkostnaden.

Om 17 000 lägenheter i hyres- och bostadsrättshus påbörjas under den i
(s)-motionen angivna perioden och genomsnittlig byggkostnad då antas vara
300 000 kr/lägenhet skulle skattebortfallet kunna uppskattas till storleksordningen
550 milj. kr. Samtidigt sjunker behovet av medel för bostadslån med
ca 160 milj. kr. Vid en garanterad räntesats av 3 % skulle räntekostnaden för
genomsnittslägenheten under ett första år sjunka med ca 1 000 kr.

Utskottet

Motionsförslagens syfte är att sänka byggherrens kostnader genom att
staten avstår från intäkter i form av mervärdeskatt. De faktiska byggkostnaderna
sänks däremot inte - snarare befaras i (s)-motionen att ett
genomförande av dessa förslag kan bidra till att driva upp kostnaderna.
Fastighetens ägare får en sänkning av sina kapitalkostnader under husets
hela brukningstid. Den avsedda sänkningen av boendekostnadsnivån kan
temporärt uppnås, men dess effekter är även efter en kortare tid knappast
bestående. Bestående för längre tid är emellertid de märkbara effekter på
statsbudgeten som uppkommer i en situation då ansträngningar måste göras
för att uppnå besparingar. Enligt civilutskottets mening bör skatteutskottet
därför avstyrka motionerna 1980/81:85 (s) yrkande 9 och 109 (vpk) yrkande

Stockholm den 20 november 1980

På civilutskottets vägnar
KJELL A. MATTSSON

SkU 1980/81:9

Närvarande: Kjell A. Mattsson (c). Rolf Dahlberg (m), Oskar Lindkvist (s).
Karin Ahrland (fp), Lars Henrikson (s). Thure Jadestig (s), Sven Eric
Åkerfeldt (c), Maj-Lis Landberg (s). Bertil Danielsson (m). Kerstin
Andersson i Hjärtum (c), Bertil Dahlén (fp), Jan Eric Virgin (m), Per Olof
Håkansson (s), Margareta Palmqvist (s) och Ingrid Andersson (s).

Avvikande mening

Oskar Lindkvist, Lars Henrikson, Thure Jadestig, Maj-Lis Landberg. Per
Olof Håkansson, Margareta Palmqvist och Ingrid Andersson, alla (s), anser
att utskottets yttrande på s. 2 bort lyda:

Förslaget att slopa mervärdeskatten för visst bostadsbyggande i den
socialdemokratiska motionen är ett bland flera som har det gemensamma
syftet att stimulera byggandet av hyres- och bostadsrättslägenheter. Mot ett
sådant syfte borde rimligen inga befogade invändningar kunna riktas. Vad
det nu gäller är närmast att vidta konkreta åtgärder som kan ge en sålunda
önskad effekt. En vägran att ställa sig bakom sådana åtgärder innebär i sak
att man accepterar den nuvarande och mycket oroande utvecklingen inom
bostadsbyggandet. Denna utveckling är oroande inte endast från bostadssociala
utgångspunkter utan även med hänsyn till arbetsmarknaden och leder
även till att hejda nedrustningen av produktionsapparaten.

Nedgången av bostadsbyggandet beror i väsentliga delar på utvecklingen
av produktionskostnaderna och därmed boendekostnaderna i relation till
förväntad disponibel inkomst. Det är därför naturligt att söka stimulansåtgärder
bland sådana som nedbringar byggherrens kostnader och därmed
påverkar även boendekostnadsnivån.

Ett slopande av mervärdeskatten enligt motionsförslaget är en åtgärd som
ger snabba effekter och är lätt att genomföra. Formerna kan väljas att verka
genom skattesektorn eller genom den bostadspolitiska organisationen - i det
senare fallet blir det då endast en beräkningsmässig anknytning till
skattereglerna. De budgetmässiga effekterna för staten blir, vägda mot det
angelägna syftet, relativt begränsade.

Med hänsyn tjjl det anförda föreslår civilutskottet att skatteutskottet
tillstyrker förslaget i motion 1980/81:85 (s) yrkande 9 i lämplig form. Därmed
tillgodoses också i väsentliga delar förslaget i motion 1980/81:109 (vpk)
yrkande 5.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1980