Skatteutskottets betänkande

1980/81:8

om lag mot skatteflykt, m. ni., (prop. 1980/81:17) jämte motioner

Propositionen

Regeringen (budgetdepartementet) föreslår i propositionen att riksdagen antar vid propositionen fogade förslag till

1. lag mot skatteflykt,

2. lag om ändring i förordningen (1951:442) om förhandsbesked i taxeringsfrågor,

3. lag om ändring i taxeringslagen (1956:623).

4. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272).

I propositionen föreslås en särskild lag mot den foiiii ;iv skatlciiiKhiiKlra-gande som brukar kallas för kringgåenclc av skattelag. I motsats till vad som gäller för vissa andra former av skatteiiiKlaiidiagancle atgiirilcr - t. ex. skenavtal - har skattedonistohirna i allmänhet inte ansett sig kunna uiideikänna olika slag av kriiiggåendetransaklioner.

Känneleckiiantle för kringgåendetransaktionenia är att en person uppnår ett visst ekonomiskt resultat - inte genom det förfaiantle som ligger nannasl till hands, utan genom ett annat som från koniiiieisiclla och liknaiulc synpunkter är en omväg - och därigenom undviker de heskattningsicglcr som annars skulle bli tillämpliga. I den föreslagna lagen preciseras niir ett sådant kringgående skall anses föreligga och vilka förutsätiiiiiigar som skall vara uppfyllda för att en kriiiggåendetransaktioii skall underkännas i skattehänseende. Ett sådant underkännande innebär då i ftirsta liand att taxering sker med tillämpning av den kringgångna bestämmelsen. För tlet fall detta skulle leda till ett oskäligt resultat öppnas i lagen också en möjligliei lill friare bedömning. Utgångspunkten ;ir att tiet skall bli möiligt alt törliindia en icke avsedd skalleförmån. inte att åstadkomma ett liård;ne beskaiiningsie-sultat än om något kringgående inte skett. Detta hetNxler också alt ilei förhållandet att taxeringen fastställts med stöd a\' den nya lagen inle uigör någon särskikl grund för skattetillägg eller innehar någon vidgning a\' området för straff. Tillåmpniiigsoiuiådel föreslås hegiansal ull iiikonisl- oeli förniögenhetsbeskattningen samt ett fåtal andra skatter som kan sågas uigtira komplement till inkomstbeskattningen.

Den nya lagstiftningen år liktatl mot de fall dår mer eller niiiulre invecklade transaktionskedjor liar koiislriierats för att luulgå eller iietlliringa skatt, medan den som företar hel( vanliga och normala liansiiktionei inte skall behöva riskera att beröras av den. Om en skatlskyldig på förhand vill få klarhet i om ett visst förfarande omfattas av den föreslagna skatteflyktsklausulen eller ej. bör han kunna få förhandsbesked. Det föreslås därför en

1 Riksdagen 1980/81. 6 saml. Nr 8

SkU 1980/81:8

SkU 1980/81:8 2

utvidgning av de nuvarande bestämmelserna om rätt lill förhandsbesked i laxeringsfrågor. Vidare föreslås all frågor som gäller tillämpning av klausulen skall prövas i första instans av länsrätt.

Med hänsyn till att en lagstiftning av denna typ reser speciella problem i rätlssäkerhetshänseende föreslås i propositionen att lagstiftningen tidsbegränsas. Den skall gälla i fråga om rättshandlingar som företas under åren 1981-1985. Avsikten är all generalklausulen skall utvärderas från rättssäkerhetssynpunkter mot slutet av femårsperioden och alt lagstiftningen därvid skall övervägas på nytt. För alt säkerställa att ett underlag finns för utvärderingen, avser regeringen att föranstalta om all rättsfall och erfarenheter rörande tillämpningen av lagen löpande inrapporteras till justiliekans-lern och all även ge denne i uppdrag att lill regeringen inkomma med eget yttrande i saken.

SkU 1980/81:8 3

1 Förslag till

Lag mot skatteflykt

Härigenom föreskrivs följande.

1 S Denna lag gäller i fråga om taxering till konununal inkomstskatt, statlig inkomstskatt, statlig förmögenhetsskatt, utskiftningsskatt och ersättningsskatt.

2 S Vid laxeringen skall hiinsyn ej tas lill råltshandling som har företagits av den skatlskyldige eller av juridisk person, vars inkomst helt eller delvis beskattas hos den skattskyldige, om rättshandlingen år led i ett förfarantle som innebär all skatlebestämmelse kringgås.

Ett förfarande skall anses innebära att skallebestämmelse kringgås om

1. förfarandet, med hånsyn till det ekonomiska resultat som-bortsett från
beskattningen - har uppnåtts genom förfarandet, framstår som en omväg i
förhållande till det niirmasl lill hands liggande förfarandet.

2. förfarandet medför en icke oväsentlig skatteförmån som med hänsyn
lill omständigheterna kan antas ha utgjort det avgörande skälet för
förfarandet och

3. en taxering på grundval av förfarandet klart skulle strida mot grunderna
för bestämmelsen i fråga eller för de bestånuiielser som skulle tillämpas om
förfarandet lades lill grund för taxeringen.

3 § Om 2 S tillämpas skall laxeringen ske som om den skatlskyldige liaile vall
del närmast lill hands liggande förfarande som a\ses i 2 S andra stycket 1. Om
en sådan grund för taxeringen skulle leda lill oskäligt resultat, skall
taxeringen bestämmas till skäligt belopp.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981 och tillämpas på rättshandlingar som har företagils under liden den 1 januari 1981 - den 31 december 1985.

1' Riksdagen I9S0ISI. 6 saml. ,\V ,S'

SkU 1980/81:8 4

2 Förslag till

Lag om ändring i förordningen (1951:442) om förhandsbesked i

taxeringsfrågor

Hiirigenom föreskrivs i fråga om förordningen (1951:442) om förhandsbesked i taxeringsfrågor'

dels all i 11 och 12 §S ordet "förordning" skall bytas ut mot "lag".

dels att i 12 S orden "Kungl. Maj:l" skall bytas ut mot "regeringen",

dels att rubriken lill förordningen samt 1 § skall ha nedan angivna lydelse.

Lag om förhandsbesked i taxeringsfrågor

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Riksskatteverket nuh därest så- Riksskatteverket får, om del fin-

dantW)x någon finnes vara av synner- nes vara av synnerlig vikt för någon,
lig vikt. efter ansökan lämna besked efter ansökan lämna besked på för-
på förhand (förhandsbesked) angå- hand (förhandsbesked) angående
ende viss fråga, som avser sökandens viss fråga, som avser sökandens tax-
taxering till kommunal inkomst- ering till kommunal inkomstskatt,
skatt, statlig inkomstskatt, statlig statlig inkomstskall, statlig förmö-
förmögenhetsskatt. utskiftnings- genhetsskalt, utskiftningsskatt eller
skatt eller ersättningsskatt, ävensom ersättningsskatt, ävensom viss fråga
viss fråga rörande tillämpningen av rörande tillämpningen av lagen
lagen om beriikning av statlig {1951:763) om beräkning av statlig
inkomstskatt för ackumulerad in- inkomstskatt för ackumulerad in
komst eller förordningen om upp- komst eller / lag givna hesuiinuiclser
skov / r/.v.v»/((//med beskattning av om uppskov med beskattning av
realisationsvinst. Förhandsbesked realisationsvinst. Gäller ansökning-
niå ock meddelas i frågor som nu en fråga om tillämpning av lagen
nämnts, därest detta finnes vara av {1980:000) mot skatteflykt får för-
vikt för enhetlig lagtolkning eller handsbesked nteddelas. om det är av
rältstillåmpning. vikt för sökanden.

I frågor som avses i första stvckci får f()rhantlshesked också meddelas. om (let finnes vara av vikt för enhetlig lagtolkning eller råtlstillämp-ninsz.

' Senaste Ivileise av

föroidniiigcns lubiik 197(1:914

11 S 197k."il2. -Senaste IvJelse 19711:914.

Nuvarande lydelse

Vad ovan sagts skall aga motsvarande tillämpning, när ägare lill fastighet eller den. för vilken cluini han icke är ägare garantibelopp för fastighet likväl skall upptagas såsom skattepliktig inkomst / enlighet med vad därom stadgas i 47 S kommiinal-skallelagen, önskar på förhand erhålla besked angående viss fråga, som avser taxering av fastiiiheten.

Om rätt all av riksskatteverket erhålla förhandsbesked i fråga rörande mervärdeskall föreskrivcs i lagen om mervärdeskatt.

Föreslagen lydelse

Vad som har sagts i första stycket första meningen och andra stycket skall ock.så tillämpas, när ägare till fastighet önskar på förhand erhålla besked angående viss fråga, som avser taxering av fastigheten. Dct-samnui gäller den för vilken garantibelopp för fastighet skall tas upp som skattepliktig inkomst enligt bestämmelserna i 47 § kommunalskattelagen [1928:370). trots alt han inte år ägare.

Om rätt att av riksskatteverket erhålla förhandsbesked i fråga rörande mervärdeskatt föreskrivs i lagen {1968:430) om merviirde-skatt.

Omräkning av inkomst på grund Omräkning av inkomst på grund

av 43 § 1 moin. kommunalskattela- av 43 § 1 mom. kommunalskatlela-

gen eller taxering lill kommunal gen (1928:370) eller taxering till

inkomstskatt på grund av 57 § 3 kommunal inkomstskatt på grund av

mom. samma lag/?ifl/c/:e verkställas 57 § 3 mom. samma lag /il/- inte

av taxeringsnämnd. Anser nämnden verkställas av taxeringsnämnd. An-

atl sådan åtgärd bör vidtagas skall ser nämnden att sådan åtgärd bör

skriftlig anmälan härom göras hos vidtas skall skriftlig anmälan härom

ställning i frågan hos länsrätten. I förekommande fall skall han överlämna anmälan lill allmänna ombudet för mellankommunala mål för framställning hos den mellankommunala skatterätten och samtidigt underrätta skattechefen i annat län, där den skatlskyldige taxerats till kommunal inkomstskatt.

skattechefen. Denne ((gr/'göra fram- göras hos skallechefen. Denne får

göra framställning i frågan hos länsrätten. I förekommande fall skall han överlämna anmälan till allmänna ombudet för mellankonmumala mål för framställning hos den mel-lankommunala skatterätten och samtidigt underrätta skattechefen i annat län. där den skattskyldige taxerats lill kommunal inkomstskatt. Vad mi sagts gäller också i fråga om tillämpning av lagen (1980:000) mol skatteflykt. Om handläggning av framställning enligt första stycket och om fullföljd av

talan mot beslut i sådan fråga skall i tillämpliga delar gälla vad som är stadgal

om besvär rörande taxering.

' Lagen omtryckt 1971:.W9. Senaste lydelse av lagens rubrik I974:77.V -Senaste IvdeKe 1979:17.S.

49 §

2 motn.- Skattskyldig må av länsstyrelsen erhålla anstånd med inbetalning av skall, kvarskatteavgift eller ränta

1) om den skatlskyldige anfört besvär över taxering och erläggandet av skall, som påförts i anledning av den icke lagakraftvunna taxeringen, skulle för den skattskyldige medföra betydande skadeverkningar eller eljest framstå såsom obilligl: lill belopp som betingas av den skatlskyldiges yrkande i fråga om laxeringen,

2) om ansökan gjorts angående skatteberäkning för ackumulerad inkomst, angående uppskov med beskattning av intäkt av skogsbruk, angående avräkning av utländsk skatt eller angående befrielse från erläggande av skatt, som påförts avliden person eller hans dödsbo, eller om skallskyldig eller dödsbo anfört besvär över beslut med anledning av sådan ansökan: till belopp som betingas av ansökningen eller besvären,

betingas av ansökningen eller besvären.

3) om ansökan gjorts angående 3) om ansökan gjorts angående
nedsättning enligt 85 § 2 mom. av nedsättning enligt 85 S 2 mom. av
kvarskatteavgift eller om besvär kvarskatteavgift eller om besvär
anförts över beslut i anledning av anförts över beslut i anledning av
sådan ansökan: till belopp som sådan ansökan: till belopp som

betingas av ansökningen eller besvären,

4) om kvarstående eller tillkom
mande skati har påförts på grund av
att 3 § lagen (1980:000) mol skatte
flykt har tillämpats: till belopp som
betingas av vad som sålunda
påförts.
Anstånd enligt första stycket vid Anstånd enligt första stycket vid

1) må medgivas endast om den 1) eller 4) får medges endust om den skatlskyldige ställer nöjaktig säker- skatlskyldige ställer nöjaktig säkerhet hos länsstyrelsen om icke med het hos länsstyrelsen, om inte med hänsyn till anslåndslidens varaktig- hänsyn till ansiåndslidens varaktighet, den skattskyldiges förhållanden hel. den skattskyldiges förhållanden och omständigheterna i övrigt kan och omständigheterna i övrigt kan

' Lagen omtryckt 1972:75. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:771. Seiiaste lydelse 1978:972.

antagas, att det belopp som avses antas, att det belopp som avses med
med anståndet ändå kommer alt anståndet ändå kommer all behöri-
behörigen erläggas. gen erläggas.

4 mom.' Den som åtnjutit 4 mom. Den som åtnjutit

anstånd med inbetalning av skatt anstånd med inbetalning av skall
enligt 2 mom. 1) skall erlägga ränta enligt 2 mom. 1) e/Zer) skall erlägga
(a n s t å n d s r ä n 1 a) för den del av ränta (a n s 1 å n d s r ä n 1 a) för den
skatten som skall erläggas senast vid del av skatten som skall erläggas
anslåndslidens utgång. Vid räntebe- senast vid anslåndslidens utgång,
räkningen gälla i tillämpliga delar Vid ränleberäkningen gäller i till-
beståmmelserna i 32 § första styck- lämpliga delar bestämmelserna i 32§
et. första stycket.

Vid beräkning av anslåndsränta gäller.

alt ränta utgår från utgången av den månad, då skallen skulle ha erlagts om anstånd icke medgivits, till och med den månad, då anståndsliden gått till iinda; samt

atl ränta utgår i helt krontal, varvid öretal bortfaller.

Bifalles den skallskyldiges besvär, skall erlagd ränta återbetalas sedan taxeringen vunnit laga kraft.

Bestämmelserna i denna lag om tillkommande skatt äga motsvarande tillämpning beträffande anslåndsränta.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981

'Senaste Ivdclse 1974:853.

SkU 1980/81:8 10

Motionerna

Motioner väckta med anledning av propositionen

1980/81:58 av Joakim Ollen (m)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar att hos regeringen begära utredning av förutsättningarna för en omvänd generalklausul i enlighet med vad som anförts i motionen.

1980/81:59 av Lars Werner m. fl. (vpk)

I motionen yrkas alt riksdagen

1. antar det i motionen framlagda förslaget till lag om skatteflykt,

2. antar de i propositionen framlagda förslagen lill

a) lag om ändring i förordningen (1951:442) om förhandsbesked i taxeringsfrågor,

b) lag om ändring i taxeringslagen (1956:623) med den ändringen att 67 § utgår.

3. avslår propositionen i vad avser ändring i uppbördslagen (1953:272),

4. beslutar atl skatteflyktsklausulen skall tillämpas i enlighet med de i motionen gjorda molivuttalandena.

Motioner väckta under den allmänna motionstiden 1979

1979/80:794 av Lars Ulander m. fl. (s)

I motionen yrkas med hänvisning till motion 1979/80:1000 att riksdagen beslutar att hos regeringen anhålla om åtgärder i syfte att skärpa kontrollen vid utfärdande av B-skattsedlar.

1979/80:1590 av Olof Palme m. fl. (s)

1 motionen yrkas alt riksdagen hos regeringen begär förslag lill lag mol skatteflykt utformad i huvudsaklig överensstämmelse med de i motionen angivna principerna.

1979/80:1865 av Lars Werner m. fl. (vpk)

I motionen yrkas med hänvisning till motion 1864 att riksdagen hos regeringen begär att förslag till allmän skatleflyktsklausul läggs fram omedelbart.

SkU 1980/81:8 11

Skrivelser

Till utskottet har inkommit en skrivelse från Medborgarrättsrörelsen. Vidare har Sveriges industriförbund och Stockholms handelskammare avlämnat en gemensam skrivelse till utskottet.

Utskottet

Bakgrund

Svensk skattelagstiftning innehåller inle någon allmän regel mol skatteflykt, däremot ett antal specialregler som tillkommit i syfte att förhindra konkreta skatteflyktsförfaranden.

Frågan om införande av en generalklausul mol skalleflykt har övervägts i olika sammanhang. 1953 års skatteflyktskommitté gjorde på sin lid en undersökning av den skalterättsliga bedömningen i praxis av skentransaktioner. Kommittén konstaterade alt regeringsrätten, i de fall då en rättshandling till sin verkliga juridiska innebörd var något annat än den rubricerats som, bortsett från rättshandlingens yttre form och bedömt denna i enlighet med dess verkliga innehåll. Något behov av en förfatlningsmässig reglering av skentransaktioner ansåg kommittén därför inte föreligga.

Kommittén ställde sig också avvisande till en allmän regel i skattelagstiftningen för bedömningen av andra skattenyklsåtgärder än skentransaktioner med i huvudsak den motiveringen all den inte ansåg det möjligt att utforma någon godtagbar bestämmelse mol kringgåendeförfaranden som samtidigt tillgodosåg både rättssäkerhets- och effektivitetskrav.

I ett i oktober 1975 publicerat betänkande (SOU 1975: 77) Allmän skatleflyktsklausul konstaterade en expertgrupp inom förelagsskallebered-ningen alt skatteflykten utgjorde ett samhällsproblem av allvarlig karaktär. Som orsak härtill angavs det skärpta skalletrycket, den alltmer komplicerade skattelagstiftningen och den vidgade skillnaden i skattebelastningen på olika slags inkomster. Expertgruppen pekade på alt metoden att söka komma till rätta med skatteflykt genom specialregler var förenad med vissa olägenheter, bl. a. genom att lagstiftningen inte kunde göras retroaktiv och genom att den träffade också fall där någon skaiteflyktsavsikl inle förelåg. En ytterligare nackdel med specialbestämmelser var - menade expertgruppen - atl de kunde sägas mista sin aktualitet redan i och med att de infördes.

Expertgruppen åberopade till stöd för en allmän skatteflyktsklausul i första hand den allmiinprevenliva effekten. Skattskyldiga, som planerade skattenyklsåtgärder. kunde - framhölls del - inte räkna med framgång så snart de valde en metod som rent formellt överensstämde med de materiella rättsreglerna.

Expertgruppen utformade ett förslag till generalklausul omfattande sä gott som samtliga skatter och avgifter. Klausulen innebar att vid bestämmande av skatt eller taxering avtal eller annan rättshandling skulle bedömas efter sin

SkU 1980/81:8 12

verkliga innebörd och sina ekonomiska verkningar. En förutsättning för tillämpning av klausulen var atl en eller flera rättshandlingar i vilka den skallskyldige - direkt eller indirekt - medverkat berett honom en förmån i skattehänseende. Vidare krävdes atl denna förmån på sannolika grunder utgjorde den skatlskyldiges huvudsakliga fördel av rättshandlingen och att förmånen stod i strid med lagstiftningens anda och mening.

Om med tillämpning av dessa bestämmelser skatteflykt ansågs föreligga, skulle skatten eller laxeringen bestämmas ined bortseende från rättshandlingen eller - om en sådan beräkningsgrund inte kunde tillämpas eller skulle leda till oskäligt resultat - till ett skäligt belopp.

Expertgruppens förslag remissbehandlades. På grundval av den vid remissbehandlingen framförda kritiken har en arbetsgrupp inom budgetde-partemenlet i betänkandet (Ds B 1978: 6) Lag mol skatteflykt förordat vissa ändringar i expertgruppens förslag.

Förslaget

Propositionen bygger - med vissa modiflkalioner - på del inom departementet omarbetade förslaget, som även del remissbehandlals. Den i propositionen föreslagna klausulens tillämpningsområde har begränsats lill inkomst- och förmögenhetsbeskattningen och lill vissa särskilda skatter, som kan sägas utgöra komplement lill inkomstbeskattningen, nämligen utskift-ningsskalten och ersättningsskatten.

Klausulen inleds med en föreskrift om all rättshandling som skatlskyldig företagit inte skall ligga lill grund för taxeringen, om rättshandlingen utgör led i ett förfarande som innebär att skatlebestämmelse kringgås. Detta innebär alt klausulen inte blir tillämplig på andra skentransaktioner än skatteflyklsförfaranden eller på avtal som döljer faktiska rättsverkningar. Avtal som är civilrällsligl ogiltiga men som efterlevs av parterna faller också utanför tillämpningsområdet.

För atl ett förfarande skall anses innebära alt en skatlebestämmelse kringgås skall två förutsättningar vara uppfyllda. För det första skall ett annat förfarande på vilket bestämmelsen i fråga är tillämplig framstå som närmast lill hands liggande med hänsyn till del ekonomiska resultat som - bortsett från beskattningen - har uppnåtts med del valda förfarandet. För det andra skall en taxering på grundval av förfarandet klart strida mot grunderna för den bestämmelse som kringgåtts eller för de bestämmelser som skulle komma i fråga om det av den skatlskyldige valda förfarandet lades till grund för laxeringen.

Som ytterligare villkor för tillämpningen av klausulen gäller att förfarandet för den skatlskyldige medför en inte oväsentlig skatteförmån och alt denna förmån kan antas ha utgjort det avgörande skälet för valet av förfarande.

Med rättshandling som har företagits av den skattskyldige skall likställas rättshandling som företagits av juridisk person vars inkomst helt eller delvis

SkU 1980/81:8 13

beskattas hos den skatlskyldige.

Om en skatlskyldig på förhand vill få klarhet i om ett visst förfarande omfattas av skalleflyklsklausulen eller inte skall han ha möjlighet atl erhålla förhandsbesked.

Förslaget innebär också atl frågor som gäller tillämpning av klausulen skall prövas i första instans av länsrätt och alt anstånd alltid skall kunna medges med inbetalning av skatt som påförts med stöd av klausulen.

Lagstiftningen skall vara tidsbegränsad och gälla i fråga om rättshandlingar som företas under åren 1981-1985. Den skall mot slutet av femårsperioden utvärderas från rättssäkerhetssynpunkt och därvid kunna omprövas på nytt.

Rättsfall och erfarenheter av lagens tillämpning skall fortlöpande inrapporteras till justitiekanslern, och denne skall erhålla regeringens uppdrag all inkomma med eget yttrande rörande lagstiftningen och dess tillämpning.

I anslutning till propositionen har väckts två motioner, 1980/81: 58 av Joakim Ollen (m) och 1980/81: 59 av Lars Werner m. fl. (vpk). Under den allmänna motionstiden vid 1979/80 års riksmöte väcktes tre motioner som utskottet också behandlar i delta sammanhang, nämligen 1979/80: 1590 av Olof Palme m. fl. (s) om förslag till lag mot skatteflykt. 1979/80: 1865 av Lars Werner m. fl. (vpk), även den avseende en allmän skatleflyktsklausul och 1979/80: 794 av Lars Ulander m.fl. (s) om åtgärder mot skattefusk.

Behovet av en skatteflyktsklausul m. m.

Medborgarrällsrörelsen (MRR), en organisation som arbetar för atl öka medborgarnas direkta inflytande i samhället och för alt förstärka deras fri-och rättigheter, har i skrivelse till utskottet framhållit all generalklausulen enligt MRR:s mening inte bör antas av riksdagen. MRR anser att ett samhälle som vill kallas ett rättssamhälle inle - som föreslås i propositionen -kan behandla en och samma rättshandling helt olika, beroende på om den kommer under en vanlig domstols bedömning eller prövas av skatledomsto-larna. MRRanser alt den i propositionen föreslagna skatleklausulen, om den antas, måste kompletteras med bestämmelser om de civilrättsliga konsekvenserna av alt skattemyndigheterna vid taxering inte skall beakta vad som verkligen inträffat.

Möjligheten atl erhålla förhandsbesked synes MRR inle kunna vara lill större hjälp, då ett sådant besked inle kan ge svar på frågor hur de eivilrältsliga följdverkningarna av en rättshandling skall anpassas till de avgöranden som träffas vid taxering.

Det torde vara en allmän erfarenhet atl skatteundandragande i olika förmer - trots att Sverige kommit all få en ganska omfattande speciallagstiftning mot skatteflykt - under senare år tilltagit och numera utgör ett allvarligt samhällsproblem. De belopp som härigenom undandras det

SkU 1980/81:8 14

allmänna är betydande både i absoluta tal och sedda i relation lill de samlade skatteintäkterna.

Ett av skattelagstiftningens viktigaste syften måste vara atl ge en, så långt det är möjligt, rättvis fördelning av den samlade skattebördan. I den mån en skattskyldig genom olika åtgärder undandrar sig sin andel av skattebördan innebär det automatiskt en ökad belastning för andra.

Skatteutskottet har vid upprepade tillfällen behandlat frågor om skattefusk och skatteflykt och därvid alllid starkt understrukit angelägenheten av atl samhället med kraft ingriper mot alla former av skatteundandragande.

Enligt utskottets mening visar erfarenheterna att den metod som hittills tillämpats för all söka komma lill rätta med skatteflykt - nämligen lagstiftning genom punktvisa ingripanden - inle ensam är lill fyllest för alt tillgodose delta syfte. Som departementschefen framhåller i propositionen torde just ambitionen att ge skallereglerna ett så exakt innehåll som möjligt utgöra en del av orsaken till själva skalteflyktsproblematiken. I den mån nya former av skatteflykt framkommer måste nya speciella skalleflyktsregler tillskapas, och all sannolikhet talar för all lagstiftaren aldrig kommer atl kunna förutse och reglera alla tänkbara skalteflyktssituationer.

Mot denna bakgrund och då en generalklausul genom framför allt sin allmänprevenliva effekt kan förväntas motverka skatteflykt anser utskottet -i likhet med en betydande majoritet av de remissinstanser som yttrat sig i frågan-atl det finns skäl atl, som ett komplement till speciallagstiftningen på området, nu införa en generalklausul i skattelagstiftningen. För en sådan åtgärd talar såväl rättviseskäl som hänsynen till de lojala skattebetalarna.

Beträffande de av MRR uttalade farhågorna för att generalklausulen kan få negativa effekter från rättssäkerhetssynpunkt vill utskottet erinra om att svensk skattelagstiftning redan i dag arbetar med generalklausuler i den meningen atl skentransaktioner underkänns och att avtal och andra rättshandlingar i praxis bedöms efter sill verkliga innehåll. Syftet med generalklausulen är i första hand atl åstadkomma en rättvis beskattning, inle ett hårdare beskatiningsresultat än det som skulle blivit följden av ett "normall" handlande, dvs. ett handlande som inte inneburit skatteflykt. Som MRR framhåller kan de rättshandlingar som företagils givelvis ha lett lill civilrällsligl bindande förpliktelser för den skatlskyldige. Av 3 S i förslaget lill lagom skatteflykt framgår att. om en taxering i enlighet med klausulen skulle leda lill oskäligt resultat, jämkning bör ske och laxeringen bestämmas till ett skäligt belopp. Sådan jämkning bör enligt propositionen kunna göras framför allt i sådana fall då den skallskyldige själv, direkt eller indirekt, kan sägas ha blivit dubbelt beskattad.

Som departementschefen framhåller torde medkontrahenlernas skatteförhållanden i regel inte omedelbart påverkas av den skattskyldiges egen taxering. Även här kan emellertid - menar han - länkas fall där ett hänsynstagande lill del sammanlagda skalteresultalel framstår som skäligt, och då bör också jämkning ske.

SkU 1980/81:8 15

Lagsliftnuigens ti/länipningsområde

Av utskottels tidigare redogörelse framgår att expertgruppens förslag till allmän skatteflyktsklausul omfattade så gott som samtliga direkta skatter och sociala avgifter, medan tillämpningsområdet enligt propositionen begränsats lill inkomst- och förmögenhelsbeskattniiigen saml de särskilda skatter som kan sägas utgöra komplement lill inkomst- och förmögenhetsbeskattningen, nämligen ulskiftningsskatlen och ersättningsskatten. Expertgruppens förstag omfattade också skenrättshandlingar, dvs. avtal som företas för skens skull och således ulan att parterna har för avsikt att fullfölja dem, avtal som döljer faktiska rättsverkningar och civilrällsligl ogiltiga avtal som efterlevs av parterna, medan generalklausulen enligt propositionen uteslutande avser de egentliga kringgåendefallen, dvs. de fall då en skatlskyldig. i avsikt alt uppnå ett visst ekonomiskt resultat, uteslutande av skatteskal väljer ett förfarande som från kommersiella och andra liknande synpunkter framstår som en onödig omväg. Del bör understrykas all endast den omständigheten att ett förfarande är inriktat på att uppnå en skalleförmån inle gör klausulen tillämplig. Förfarandet måste också med hänsyn lill det ekonomiska resultat som uppnåtts framstå som en omväg.

Yrkandet i vpk-motionen 1980/81: 59 innebär att tillämpningsområdet i enlighet med expertgruppens förslag utvidgas til I att avse så gott som samtliga skatter och avgifter och atl klausulen blir tillämplig också på bl. a. skenrätlshandlingar och avtal med en annan innebörd än som framgår av deras rubricering. Motionärerna anser det viktigt atl förfaranden som vid en tillämpning av generalklausulen inte anses kunna godtas vid den direkta beskattningen inte heller godkänns vid den indirekta beskattningen. De anser del också obefogat att begränsa tillämpningen till de egentliga kringgåendefallen och menar all klausulen med en sådan utformning kommer att kunna tillämpas endast undantagsvis.

En av anledningarna till all tillämpningsområdet i propositionen ansetts böra begränsas till i huvudsak inkomst- och förmögenhetsbeskattningen saml utskiftnings- och ersällningsskatterna är att det beträffande flertalet andra skaller och avgifter saknas möjlighet alt få bindande förhandsbesked. Ett annat skäl har varit svårigheterna all på dessa skatter och avgifter föra över en klausul som är avpassad för den direkta inkomst- och förmögenhetsbeskattningen.

De vanligast förekommande fallen av skalleflykt torde f. n. otvivelaktigt gälla inkomst- och förmögenhetsbeskattningen. Behovet av ingripanden är därför störst i fråga om dessa skatter. Även om det inbördes sambandet mellan olika skatter och avgifter i och för sig kunde motivera en utvidgning av klausulens tillämpningsområde torde det. som departementschefen framhållit, inte vara möjligt att utan mer ingående utredning införa en rätt lill förhandsbesked på hela skalle- och avgiftsområdet. Eftersom rätten till förhandsbesked enlial utskottets menine måste anses ulizöra ett från

SkU 1980/81:8 16

rättssäkerhetssynpunkt betydelsefullt för alt inte säga nödvändigt komplement lill en ny lagstiftning av den art som föreslås i propositionen år utskottet inle berett atl - innan praktiska erfarenheter vunnits av klausulens tillämpning-förorda atl klausulen utvidgas till att avse andra skaller än dem som föreslås i propositionen. Utskottet vill erinra om att klausulen skall gälla i fråga om taxering till skatt. Genom anknytningen till taxeringen blir det möjligt all i förekommande fall ändra avgifter - exempelvis egenavgifter -som bestäms på grundval av taxeringen, om denna höjs med tillämpning av klausulen.

Utskottet anser inte heller alt det finns skäl atl utvidga tillämpningsområdet utöver de rena kringgåendefallen. Skenrätlshandlingar underkånns redan nu av skatledomstolarna, och avtal som döljer faktiska rättsverkningar bedöms efter sin verkliga innebörd. Civilrällsligl ogiltiga avtal bör enligt utskottels mening inte omfattas av en generalklausul mot skatteflykt.

Med del anförda avstyrker utskottet bifall lill motion 1980/81: 59 i nu behandlade delar.

Förutsättningar för tdlämpning av klausulen

Enligt expertgruppens förslag till skatteflykt krävdes för tillämpning av skatteflyktsklausulen att en eller flera rättshandlingar vari den skatlskyldige direkt eller indirekt medverkat berett honom en "skatteförmån". Det skulle vidare "på grund av omständigheterna" vara "sannolikt" alt denna förmån utgjorde hans "huvudsakliga fördel av rättshandlingen". Förmånen skulle dessutom slå "i strid med lagstiftningens anda och mening",

I propositionen har expertgruppens förslag så till vida modifierats att "skatteförmån" ändrats till "icke oväsentlig skatteförmån" och uttrycket "huvudsakliga fördel av rättshandlingen" bytts ut mol "del avgörande skälet för förfarandet". Som villkor gäller härutöver atl det av den skattskyldige valda förfarandet framstår som en omväg i jämförelse med ett annat närmast lill hands liggande förfarande och atl en taxering på grundval av förstnämnda förfarande "klart skulle strida mol grunderna" för den bestämmelse som den skattskyldige kringgått eller för de bestämmelser som skulle komma i fråga om den skattskyldiges förfarande lades till grund för beskattningen.

Skatteutskottets socialdemokrater har med anledning av s-motionen 1979/80: 1590 yrkat att de nu angivna förutsättningarna för tillämpning av skalleflyklsklausulen lagfästs och utformas i enlighet med expertgruppens förslag ined den ändringen all de som förutsättning för klausulens tillämplighet godtar att rättshandlingen för den skaltskyldigc skall ha medfört en icke oväsentlig skatteförmån. Yrkandet i vpk-motionen 1980/81:59 innebär alt expertgruppens förslag i motsvarande delar genomförs ulan ändring.

En allmän skatleflyktsklausul utgör som tidigare nämnts en nyhet i svensk skattelagstiftning. Del är enligt utskottets mening därför angeläget att gå fram med försiktighet när det gäller att reglera omfattningen av den nya

SkU 1980/81:8 17

lagstiftningen och förutsållningarna för dess tillämpning.

En alltför allmän utformning av skalleflyktsklausulen kan uppenbarligen innebära en risk för alt rätlssäkerhetskrav äventyras. Tillämpningsområdet får å andra sidan inte göras så snävt all rimliga effektivitetskrav åsidosätts.

Såvitt utskottet kan bedöma innebär förslaget i propositionen en rimlig avvägning mellan dessa båda intressen. Enligt utskottets mening föreligger inte några mer avgörande skillnader mellan förslaget i s-motionen och det i propositionen. I båda fallen förutsätts i princip att den skatlskyldige genom ett visst förfarande uppnått ett beskatiningsresultat som är förmånligare än vad som är normall i jämförliga situationer.Att skatteförmånen i det ena fallet skall ha utgjort den skattskyldiges huvudsakliga fördel av och i det andra fallet del avgörande skälet för delta förfarande kan inte heller sägas innebära någon påtaglig skillnad.

Prövningen av lagstiftningens intentioner skall enligt förslaget i s-motionen. som i denna del överensstämmer med expertgruppens, ske med utgångspunkt i lagstiftningens anda och mening men enligt propositionen med ledning av de bestämmelser som kringgåtts eller de bestämmelser som är tillämpliga på det av den skallskyldige valda förfarandet.

Vid remissbehandlingen av expertgruppens förslag riktades från flera håll kritik mot uttrycket "lagstiftningens anda och mening", bl. a. med hånvisning lill att de besvärliga tolkningsproblem som klausulen med en sådan utformning kunde ge upphov till. innebar risk för fiskala aktioner som byggde på en felaktig uppfattning om en bestämmelses innebörd. I sammanhanget pekades också på att det fanns olika slag av förarbeten, skilda lagtolkningsmetoder och uttalanden och att det var förenat med stora svårigheter alt rent praktiskt kombinera och sammanställa skilda typer av förarbeten till en enhetlig "vilja och mening".

En allmän skatleflyktsklausul måste - som utskottet tidigare framhållit -konstrueras så alt inte rättssäkerhetsintressel äventyras. Den utformning klausulen erhållit i propositionen tillgodoser enligt utskottets mening delta syfte bättre än expertgruppens förslag. Skaltedomstolarnas prövning av frågan huruvida skattebestämmelse kringgåtts skall enligt propositionen kunna avse inte bara grunderna lorden regel som kringgåtts utan också syftet med den eller de bestämmelser som den skattskyldige faktiskt utnyttjat. Detta ger såvitt utskottet kan bedöma skatledomstolarna rimliga möjligheter atl ingripa mot olika skatteflyklsförfaranden. Även en prövning av en rättshandlings förenlighet med "lagstiftningens anda och mening" torde för övrigt i flertalet fall komma atl begränsas till att avse grunderna för och syftet med den kringgångna och den faktiskt utnyttjade regeln.

Med del anförda anser utskottet sig böra godta att förutsättningarna för klausulens tillämpning utformas i enlighet med propositionens förslag. Utskottet vill i sammanhanget ånyo erinra om all lagstiftningen om ceneralklausul är lidsbeeränsad och atl den skall utvärderas från rättssaker-

SkU 1980/81:8 18

hetssynpunkl. Som departementschefen framhåller kan del komma alt finnas anledning all mot bakgrund av rättsutvecklingen på skatleflyklsom-rådel pröva klausulens tillämpningsområde när erfarenheter har vunnits av den praktiska tillämpningen.

Processuella frågor, ikraftträdande m.m.

I vpk-motionen 1980/81: 59 har framställts yrkanden som innebär väsentliga utvidgningar av skatteflyklsklausulsreglerna inte bara i förhållande till propositionen ulan också jämfört med expertgruppens förslag. Motionärerna framhåller bl. a. atl del inte finns skäl att medge anstånd med inbetalning av skatt enbart därför att skatten påförts med stöd av skalleflyklsklausulen. De anser inte heller att det finns anledning att göra lagstiftningen tidsbegränsad eller att i mål om klausulens tillämpning bryta den normala instansordningen. Även skalleflyklsmålen bör således enligt motionärerna prövas av taxeringsnämnd som första instans.

Frågor av nu angiven art bör enligt utskottets mening prövas i samband med den aviserade utvärderingen av skalteflyktsklausulen.

1 avvaktan på en sådan utvärdering bör lagstiftningen vara tidsbegränsad. Utskottet avstyrker följaktligen bifall till motion 1980/81:59 även i nu angivna delar. Inle heller i övrigt bör motionen föranleda någon riksdagens åtgärd.

Skalleflyklsklausulen öppnar möjlighet att vid laxeringen underkänna i och för sig rikliga rättshandlingar, om de ingår i ett förfarande som innebär kringgående av skatlebestämmelse.

1 propositionen föreslås ett tillägg i taxeringslagen. Tillägget (114aS) innebär att en eftertaxeringsmöjlighet öppnas i samband med sådan rättelse av taxering soiVi påkallas av lagen om skalleflykt.

Denna möjlighet till eftertaxering i generalklausulsfallen har föranlett kritik från Sveriges industriförbund och Stockholms handelskammare. Organisationerna framhåller i en gemensam skrivelse till utskottet alt ett visst förfarande genom den föreslagna ordningen kommer atl kunna angripas även sedan klausulen varit tillämplig några år. och delta trots all beskall-ningsmyndigheierna vid den ordinarie laxeringen fått alla uppgifter korrekt redovisade i deklarationen.

Prövningen av skatleflyktsklausulen skall enligt förslaget i första hand ankomma på länsrätt. Med hånsyn hårtill och då ett skatteflyklsförfarande i många fall kan omfatta transaktioner under flera år torde i många fall alla omständigheter av betydelse för åsältande av en riktig taxering inte vara kända vid det ordinarie taxeringstillfället. Delta torde vara det avgörande skälet för att en särskild eftertaxeringsmöjlighet ansetts erforderlig för sådana fall där taxering åsälls med stöd av klausulen.

Som framhållits av lagrådet vid dess behandling av propositionen torde

SkU 1980/81:8 19

skatteflyktsklausulens praktiska betydelse komma alt avsevärt försvagas om utrymmet för dess tillämpning vid eftertaxering blir alltför begränsat. Utskottet vill erinra om att det förhållandet att eftertaxering påförs med stöd av klausulen inle innebär alt skattetillägg skall påföras. Härför krävs enligt vanliga regler att den skattskyldige länmal oriklig information lill skattemyndigheterna enligt de regler som gäller för skattetillägg och atl någon av eftergifisgrunderna inle kan åberopas.

Utskottet anser sig med det anförda böra godta propositionens förslag om eftertaxering i skatteklausulsfallen.

Organisationerna tar också upp frågan om möjligheterna alt med bindande verkan i skattehänseende låta en transaktion gå åter i de fall skatteflyktsklausulen visar sig tillämplig på ett visst förfarande. De begär utredning och förslag i frågan till nästa höst.

Ett av de viktigaste syftena med skalleflyklsklausulen är enligt utskottets mening dess allmänpreventiva funktion. En rätt lill återgång av skatteflykts-transaktioner på vilka klausulen är tillämplig kommer med stor sannolikhet att eliminera den effekten och öppna möjligheter lill spekulation. Någon sådan rätt bör därför, i avvaktan på atl närmare erfarenheter vunnits av klausulen, inte införas.

De övriga frågor som tagits upp i organisationernas skrivelse avser förhandsbesked och ersättning för rättegångskostnader i mål rörande skatleklausulen. Utskottet förutsätter atl dessa och övriga av organisationerna behandlade frågor kommer atl aktualiseras vid den kommande utvärderingen av den nya lagstiftningen och anser därför atl skrivelsen inle heller i dessa delar bör föranleda någon åtgärd. Förhandsbeskeden bör, som organisationerna påpekar, handläggas snabbi. Enligt utskottets mening är det med hänsyn lill värdet för de skallskyldiga av alt kimna följa utvecklingen av praxis på skatteflyktsområdet också angeläget att man. så långt det år möjligt, ger offentlighet åt principfrågor i ärenden avseende skatteklausulen.

Skatteflykt med internationell anknytning

I s-motionen 1979/80: 1590 framhåller motionärerna alt möjligheterna atl komma lill rätta med internationell skatteflykt, även med den i propositionen föreslagna skalleflyklsklausulen, kommer alt vara otillräckliga. Delta sammanhänger- menar de - med kontrollproblem och med svårigheterna all bedöma om betalningar till utlandet utgör avdragsgill omkostnad i förvärvskälla.

Socialdemokraterna i utskottet har med anledning av nämnda motion begärt ett tillägg lill lagen om skatteflykt av innehåll att vissa sårskilt uppräknade ersiittningar från fysisk person eller fåmansförelag i Sverige till mottauare i ett låcskaiteland skall anses avdraoseilla i förviirvskälla endast

SkU 1980/81:8 20

om det visas alt betalningen varit nödvändig av affärsmässiga eller likartade skäl.

Ett förslag av i huvudsak nu angiven innebörd har nyligen lagts fram av brottsförebyggande rådet (BRÅ PM 1980: 3) som ett led i dess uppdrag alt se över lagstiftningen mot organiserad och ekonomisk brottslighet. URÅ;s förslag innebår också att man vid s. k. omfaktureringsaffårer med lågskat-teländer slopar kravet på bevisad intressegemenskap mellan den i Sverige skatlskyldige företagaren och det utländska mellanledet.

BRÅ:s förslag är f. n. föremål för remissbehandling. 1 avvaktan på resultatet av BRÅ;s utredning är utskottet inte berett bifalla s-ledamöternas lagsliftningsyrkande. Utskottet avstyrker också motion 1979/80; 1590 i motsvarande del.

Övriga yrkanden

Joakim Ollen (m) framhåller i motion 1980/81; 58 att skatleflyktsklausulen enligt hans mening bör kunna tillämpas till fördel inle bara för staten utan också för den enskilde och alt således en skatlskyldig i vissa situationer bör kunna begära all få en åtgärd bedömd, inte med utgångspunkt i ett faktiskt handlande utan med ledning av hur han bort handla för att uppnå det för honom gynnsammaste resultatet i skattehänseende. Motionären begår utredning av förutsättningarna för en sådan "omvänd" generalklausul.

En klausul med den av motionären angivna utformningen kommer enligt utskollels mening med nödvändighet att medföra oöverstigliga svårigheter i den praktiska tillämpningen och måste därför anses orealistisk. Utskottet avstyrker därför motionen.

Utskottet har slutligen att ta ställning till motion 1979/80: 794 av Lars Ulander m. fl. (s). vari motionärerna begär alt regeringen skall vidta åtgärder som syftar till skärpt kontroll av vissa företagare. I motionen tas upp frågor som har samband med den s. k. grå arbetskraften.

Utskottet vill med anledning härav erinra om all ett belänkande (Ds Fi 1976: 4) med förslag till lagstiftning i syfte att förbättra kontroll och uppbörd av skatt och socialförsäkringsavgifter hos entreprenörer och andra uppdragstagare som utför arbete på annans arbetsplats f. n. år föremål för prövning inom budgeldepartementet. Proposition i ämnet kan enligt uppgift väntas bli förelagd riksdagen vid detta riksmöte.

Motionen bör enligt utskottets mening därför inle föranleda någon åtgärd, och utskottet avstyrker följaktligen bifall till den.

Mol de delar av propositionen som utskottet inte tagit upp lill särskild behandlins har utskottet inle funnit anlednins lill erinran.

SkU 1980/81:8 21

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande förslag lill allmän skatleflyktsklausul
atl riksdagen avslår motion 1979/80: 1865,

2. beträffande tillämpningsområdet

atl riksdagen bifaller proposition 1980/81: 17 och avslår motion 1980/81: 59 i motsvarande del,

3. beträffande utformningen

atl riksdagen bifaller propositionen och avslår motionerna 1979/80: 1590 och 1980/81: 59, båda i motsvarande del,

4. beträffande skatteflykt med inlernaiionell anknytning

alt riksdagen avslår motion 1979/80: 1590 i molsvar.ande del.

5. beträffande en omvänd generalklausul att riksdagen avslår motion 1980/81: 58,

6. beträffande åtgärder mol skattefusk

att riksdagen avslår motion 1979/80: 794.

7. beträffande förfaliningsförslagen

att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen lill

a. lag mot skatteflykt,

b. lag om ändring i förordningen (1931: 442) om förhandsbe
sked i taxeringsfrågor.

c. lag om ändring i taxeringslagen (1956: 623),

d. lag om ändring i uppbördslagen (1953: 272).

Stockholm den 18 november 1980

På skaiteutskoiiets vägnar ERIK WÄRNBERG

Närvarande: Erik Wärnberg (s). Knut Wachtmeister (m). Stig Josefson (c). Rune Ångström (fp), förste vice talmannen Ingegerd Troedsson (m), Olle Westberg i Hofors (s), Tage Sundkvist (c), Bo Lundgren (m), Curt Boström (s), Bo Forslund (s), Wilhelm Gustafsson (fp). Egon Jacobsson (s). Anita Johansson (s). Bo Södersten (s) och Kerstin Andersson i Hjärtum (c)*.

*Ei närvarande vid betänkandets iustering.

Reservationer

Erik Wärnberg. Olle Westberg i Hofors. Curt Boström. Bo Forslund. Egon Jacobsson. Anita Johansson och Bo Söderslen (alla s) har lill betänkandet focal tre reservationer.

SkU 1980/81:8 22

1. Utformningen (mom. 3)

Reservanterna anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 16 med "En allmän" och slutar på s. 18 med "praktiska tillämpningen" bort ha följande lydelse:

En allmän skatteflyktsklausul måste enligt utskottets mening utformas så all elementära rätlssäkerhetskrav inle träds för när. Skall å andra sidan en sådan klausul kunna tillgodose någorlunda rimliga effektivitetskrav måste del, såvitt utskottet kan bedöma, vara olämpligt att ge bestämmelserna en alltför snäv avfattning och ett alltför exakt innehåll. Med en sådan utformning av reglerna minskar man nämligen skaltedomstolarnas möjligheter lill analog laglillämpning.

Som departementschefen framhåller i propositionen torde just ambitionen atl ge skattereglerna ett så exakt innehåll som möjligt utgöra en av orsakerna till skalteflyktsproblematiken. I den mån nya former av skatteflykt framkommer, måste nya speciella skalleflyktsregler tillskapas, och all sannolikhet talar för att lagstiftaren aldrig kommer att kunna förutse och reglera alla länkbara skaiteflyklssilualioner.

Utskottet är väl medvetet om svårigheterna all utforma en klausul som tillgodoser rimliga effektivitetskrav utan atl äventyra rättssäkerheten. Enligt utskottets mening har man emellertid i propositionen valt en utformning som i hög grad kommer all begränsa lagstiftningens effektivitet och de med klausulen avsedda effekterna.

Mot propositionens förslag till generalklausul kan enligt utskottets mening riktas samma kritik som mol speciallagstiftningen mot skatteflykt. Propositionen innebär nämligen att ett förfarande skall kunna underkännas endast under den uttryckliga förutsättningen alt en skatlebestämmelse kringgås. Härutöver skall vissa - enligt utskottets mening alltför snävt utformade - rekvisit vara uppfyllda. Med en sådan lagstiftningsteknik är risken uppenbarligen betydande för att även skatteflyktsklausulen - liksom speciallagstiftningen på området - kommer alt kunna kringgås. I vart fall torde skatledomslolarnas möjligheter atl med tillämpning av klausulen bekämpa skatteflykt bli mycket begränsade, vilket f.ö. bestyrks av ett försök att tillämpa klausulen på olika, i dag kända skatteflyktssituationer.

Det förslag som utformats av en expertgrupp inom företagsskallebered-ningen och som - om man bortser från tillämpningsområdet - i princip överensstämmer med det förslag som ställts av socialdemokraterna i utskottet är, såvitt utskottet kan bedöma, från allmänpreventiv synpunkt förenat med uppenbara fördelar, främst därigenom all det genom en generellare utformning ger skatledomstolarna större möjligheter atl ingripa mot klara fall av kringgående ulan att för den skull göra avkall på rättssäkerheten. Utskottet anser sig därför och mot bakgrund av att förhandsbesked skall kunna ges i frågor som avser tillämpningen av

SkU 1980/81:8 23

klausulen böra förorda alt denna utformas i enlighet med sistnämnda förslag.

Utskottet vill i sammanhanget också erinra om alt lagstiftningen om generalklausul skall utvärderas. Som departementschefen framhåller i propositionen kan del komma alt finnas anledning atl mot bakgrund av rättsutvecklingen på skatieflyktsområdet pröva behovet av en utvidgning av klausulens tillämpningsområde.

I del följande kommer utskottet något att kommentera förutsättningarna för tillämpningen av klausulen enligt utskottets förslag.

1 första hand krävs att den skallskyldige varit aktiv för alt uppnå en skatteförmån. Han skall ha ingått en ellerflera avtal eller ha företagit en eller flera rättshandlingar. Dessa skall ensamma eller tillsammans med en eller flera andra rättshandlingar i vilka han direkt eller indirekt medverkat ha berett honom en icke oväsentlig förmån i skattehänseende. Del måste föreligga ett orsakssammanhang mellan del av den skattskyldige valda förfarandet och skalleförmånen. Ett rent faktiskt orsakssammanhang är här tillräckligt, dvs. atl beskaltningsresullatel skulle ha blivit ett annat och mindre förmånligt om rättshandlingen inte förelagils utan den skattskyldige i stället agerat på det sått som lagstiftaren förutsatt. Förmånen skall dessutom på sannolika grunder utgöra den skatlskyldiges huvudsakliga fördel av rättshandlingen. Detta innebär att transaktioner som även med bortseende från skattesynpunklerna är välmotiverade frän företagsekonomiska eller privalekonomiska synpunkter faller utanför tillämpningen. Att sådana transaktioner är fördelaktiga även i skattehänseende medför givetvis inle utan vidare all de skall anses ha tillkommit i skatteflyktssyfte. Om däremot den huvudsakliga fördelen är en skatteförmån och om det förfarande varigenom denna förmån uppnåtts framstår som konstlat och - bortsett frän skatteeffekten - som meningslöst skall klausulen kunna tillämpas.

Med "icke oväsentlig skatteförmån" skall enligt utskottet förslås en förmån av någorlunda betydenhet, vilket f. ö. torde framgå redan av den omständigheten att förmånen skall vara den skattskyldiges huvudsakliga fördel av rättshandlingen.

Slutligen bör som villkor för klausulens tillämpning krävas att skatteförmånen står i strid med lagstiftningens grunder. Denna förutsättning skall enligt utskottets mening anses vara uppfylld om det förmånliga skatleresul-lalel uppnåtts genom ett förfarande som slår i strid antingen med uttryckliga uttalanden av de lagstiftande instanserna eller med uppläggningen och utformningen av ett visst, i det enskilda fallet aktuellt avsnitt av skallelag-sliflningen. 1 de fall en skatteförmån inte varit avsedd av lagstiftaren utan tvärtom kan anses strida mol vad denne förutsatt eller menat kan enligt utskottets uppfattning några befogade invändningar mol alt skatteförmånen vägras inle resas.

Enligt vanliga principer för bevisbördans fördelning bör det ankomma på skattemyndigheterna alt göra sannolikt att en rättshandling har sådan

SkU 1980/81:8 24

innebörd all den faller under skatteflyktsklausulen. Om myndigheterna förebringar sådan sannolikhelsbevisning, ankommer del sedan på den skattskyldige all försöka göra sannolikt all förutsättningarna för tillämpning av klausulen inte är uppfyllda, exempelvis genom atl visa att transaktionen varit berättigad av företagsekonomiska eller andra skäl.

Med det anförda tillstyrker utskottet bifall lill del av utskottets socialdemokrater under utskottsbehandlingen framställda lagstiflningsyrkandet.

dels att utskottet under mom. 3 bort hemställa

all riksdagen med anledning av propositionen och motion 1979/ 80: 1590 i motsvarande del samt med avslag på motion 1980/81: 59 i motsvarande del bifaller del av utskottets socialdemokrater framställda lagstiflningsyrkandet i denna del.

2. Skatteflykt med internationell anknytning (mom. 4)

Reservanterna anser

dels alt del avsnitt av utskottets yttrande på s. 20 som börjar med "BRÅ:s förslag" och slutar med "motsvarande del" bort ha följande lydelse:

Grövre former av internationella skatteundandraganden går mera sällan ut på att inom ramen för gällande rätt företa transaktioner som minskar det svenska beskattningsunderlaget. Man sätter i stället de materiella reglerna ur spel genom atl undanhålla den information som behövs för atl reglerna skall kunna tillämpas. De bristande möjligheterna all hos en utländsk motpart kontrollera de uppgifter som lämnas till de svenska skattemyndigheterna utnyttjas systematiskt för att försvåra eller omöjliggöra en riktig taxering. I synnerhet gäller detta när transaktionerna företas med en motpart som är hemmahörande i ett land som inte vill medverka till ett informationsutbyte med de svenska skattemyndigheterna.

Enligt utskottets mening utgör speciallagstiftning mot internationell skatteflykt ett nödvändigt komplement till en allmän skatleflyktsklausul. Den av BRÅ föreslagna lagstiftningen bör kunna utgöra ett verksaint medel mol skatteflykt med internationell anknytning.

BRÅ:s förslag har nyligen publicerats och är f.n. föremål för remissbehandling. Enligt utskottets mening år del med hiinsyn till den omfattning som den internationella skatteflykten kommit atl få angeläget all myndigheterna får möjlighet all så snabbt som möjligt ingripa mot sådan skatteflykt.

Utskottet anser sig därför böra förorda all riksdagen, i avvaktan på det slutliga resultatet av BRÅ:s utredningsuppdrag, antar provisoriska regler i syfte alt förhindra internationell skatteflykt. Dessa kan utformas i enlighet med del av utskottets socialdemokrater under utskottsbehandlingen framställda yrkandet. Även de övriga förslag som förts fram i motionen bör enligt utskottets mening effektiveras så snabbi som möjligt. Utskottet förutsätter alt proposition i dessa frågor snarast föreläggs riksdagen.

SkU 1980/81:8 25

dels att utskottet under mom. 4 bort hemställa

atl riksdagen med anledning av motion 1979/80: 1590

a) antar del av utskottets socialdemokrater under utskottsbehandlingen framställda lagstiftningsyrkandet avseende internationell skatteflykt,

b) hos regeringen begär förslag till ytterligare lagstiftningsåtgärder mol internationell skatteflykt i enlighet med i motionen angivna riktlinjer.

3. Åtgärder mot skattefusk (mom. 6)

Reservanterna anser

dels all det avsnitt av utskottets yttrande på s. 20 som börjar med "Utskottet vill" och slutar med "till den" bort ha följande lydelse:

En arbetsgrupp inom budgeldepartementet lade redan för fyra och ett halvt år sedan fram en promemoria med förslag om ansvar för skatt vid entreprenad (DsFi 1976: 4). Syftet med den föreslagna lagstiftningen var alt förbättra kontroll och uppbörd av skatt och socialförsäkringsavgifter för s. k. grå arbetskraft,

Utskoilel. som anser de av motionärerna framförda synpunkterna vårda beaktande, finner det anmärkningsvärt att regeringen inte ansett det nödvändigt atl framlägga förslag till lagstiftning i syfte alt slävja missbruk av den art som påtalas i motion 1979/80: 1000,

Med hänsyn härtill tillstyrker utskoilel bifall lill motion 1979/80: 794,

dels att utskottet under mom, 6 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1979/80: 794 hos regeringen begär åtgärder i syfte att skärpa kontrollen vid utfärdande av B-skatlesedlar,

4. Författningsförslagen (mom. 7)

Reservanterna anser med åberopande av reservationerna 1 och 2 atl utskottet under mom. 7 bort hemställa

alt riksdagen antar de i propositionen framlagda lagförslagen med de ändringar och tillägg all 1 -3§§lagen mot skalleflykt erhåller följande lydelse och atl lagen tillförs en 4 § av följande lydelse:

Utskottets förslag Reservanternas förslag

1 S
Deiuia lag gäller i fråga om lax- Denna lag gäller i fråga om kom-

ering lill kommunal inkomstskatt. munal inkomstskatt, statlig inkomst-

Företar skatlskyldig rättshandling som, ensam eller tillsammans med annan rättshandling i vilken han direkt eller indirekt medverkar, bereder honom en inle oväsentlig skatteförmån i strid mot lagtiftningens grunder och är det på grund av omständigheterna sannolikt alt förmånen utgör hans huvudsakliga fördel av rättshandlingen, skall skatten eller taxeringen inle bestämmas på grundval av rättshandlingen.

Om 2 § tillämpas skall skatten eller taxeringen bestämmas på grundval av den närmast till hands liggande rättshandling som. bortsett från skalteförmånen. skulle ha gi\ii samma ekonomiska resultat. Om ett sådani förfarande inte kan tillämpas c//f/'skulle leda lill oskäligt resultat, skall.sA7(/?c/i c//t'rlaxeringen bestämmas lill skäligt belopp.

2§

Vid taxeringen skall hänsyn ej las lill rättshandling som har förelagils av den skattskyldige eller av juridisk person, vars inkomst helt eller delvis beskattas hos den skattskyldige, om rättshandlingen är led i ett förfarande som innebär att skatlebestämmelse kringgås.

Ett förfarande skall anses innebära att skattebestämmelse kringgås om

1. förfarandet, med hänsyn till det ekonomiska resultat som - bortsett från beskattningen - har uppnåtts genom förfarandet, framstår som en omväg i förhållande lill del närmast till hands liggande förfarandet.

2. förfarandet medför en icke oväsentlig skatteförmån som ined hänsyn lill omständigheterna kan antas ha utgjort del avgörande skälet för förfarandet och

3. en taxering på grundval av förfarandet klan skulle strida mot grunderna för bestämmelsen i fråga eller för de bestämmelser som skidle tillämpas om förfarandet lades till grund för taxeringen.

3 S

Om 2 § tillämpas skall laxeringen ske som om den skallskyldige hade vall det närmast lill hands liggande föifarande som avses i 2 § andra stycket 1. Om en sådan grund för taxeringen skulle leda till oskäligt resultat, skall laxeringen bestämmas till skäligt belopp.

SkU 1980/81:8

Utskottets förslag

4 §

27 Reservanternas förslag

Har fysisk person eller fåmansförelag betalat iil ränta, royalty eller annan ersättning för utnyttjande av patent, varumärke, mönster eller annan därmed jämförlig räilighet, eller ersättning för konsidiuppdrag. marknadsföring, forskning eller liknande till mottagare i land där beloppen beskattas väsentligt lägre än i S\>erige, inedges avdrag så.som för omkostnad i förvärvskälla endast om det visas all betalning lill mottagare i utlandet varit nödvändig av affärsmässiga eller likartade skäl.

Beteckningen fåmansförelag har i denna lag samma innebörd som i kommunalskatielagen (1928:370).