SkU 1980/81:45

Skatteutskottets betänkande
1980/81:45

om ändring i beskattningsreglerna för koncernbidrag (prop. 1980/
81: 120)

Propositionen

Regeringen (budgetdepartementet) föreslår i proposition 1980/81: 120 att
riksdagen antar ett vid propositionen fogat förslag till lag om ändring i
kommunalskattelagen (1928: 370).

Bestämmelserna om avdrag för s. k. öppna koncernbidrag ändrades år
1979. Därvid infördes ett förbud mot avdrag för koncernbidrag som förs i
flera etapper genom en koncern (etappvisa koncernbidrag). Vidare begränsades
de fastighetsförvaltande fåmansföretagens rätt till avdrag för koncernbidrag.
Lagstiftningen tillämpas första gången vid 1981 års taxering.

I propositionen föreslås två ändringar i denna lagstiftning. Enligt förslaget
skall regeringen kunna ge dispens från förbudet mot avdrag för etappvisa
koncernbidrag när synnerliga skäl föreligger. Vidare föreslås att avdrag för
koncernbidrag från fastighetsförvaltande fåmansföretag skall kunna medges
i större utsträckning än enligt 1979 års lagstiftning. Ändringarna förutsätts
kunna tillämpas redan vid 1981 års taxering.

Lagförslaget har följande lydelse.

1 Riksdagen 1980/81. 6 sami. Nr 45

SkU 1980/81:45

Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs att punkt 2 b av anvisningarna till 36 §, punkt 3 av
anvisningarna till 43 § och punkt 1 av anvisningarna till 54 § kommunalskattelagen
(1928:370) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Anvisningar

till 36 §

2.b.1 Avyttras aktie eller andel i
aktiefond och har aktien eller andelen
innehafts två år eller mera (äldre
aktie eller andel), gälla bestämmelserna
i andra och tredje styckena.

2.b. Avyttras aktie eller andel i
aktiefond och har aktien eller andelen
innehafts två år eller mera (äldre
aktie eller andel), gäller bestämmelserna
i andra och tredje styckena.

Som anskaffningskostnad för äldre aktie eller andel anses i regel den
genomsnittliga anskaffningskostnaden för samtliga äldre aktier eller andelar
av samma slag som den avyttrade, beräknat med hänsyn till faktiska
anskaffningskostnader och inträffade förändringar beträffande innehavet.

Anskaffningskostnad för äldre aktie,
som är noterad på börs eller
föremål för liknande notering, och
för äldre andel i aktiefond får
bestämmas till belopp som motsvarar
hälften av vad den skattskyldige
erhåller för aktien eller andelen efter
avdrag för kostnad för avyttringen.
Kan den skattskyldige göra sannolikt
att en beräkning enligt andra
stycket leder till högre belopp, skall
dock detta högre belopp anses som
anskaffningskostnad.

Avyttras delbevis eller teckningsrätt
till äldre aktie, som avses i tredje
stycket, äga bestämmelserna i sistnämnda
stycke motsvarande tillämpning.
Därvid avse andra och tredje
meningarna den del av anskaffnings -

Anskaffningskostnad för äldre aktie,
som är noterad på börs eller
föremål för liknande notering, och
för äldre andel i aktiefond får
bestämmas till ett belopp som motsvarar
hälften av vad den skattskyldige
erhåller för aktien eller andelen
efter avdrag för kostnad för avyttringen.
Kan den skattskyldige göra
sannolikt att en beräkning enligt
andra stycket leder till ett högre
belopp, skall dock detta högre
belopp anses som anskaffningskostnad.

Avyttras delbevis eller teckningsrätt
till äldre aktie, som avses i tredje
stycket, tillämpas bestämmelserna i
det stycket. Därvid avser andra
meningen den del av anskaffningskostnaden
för aktien, beräknad

1 Senaste lydelse 1977:1090.

SkU 1980/81:45

Nuvarande lydelse

kostnaden för aktien, beräknad
enligt andra stycket, som belöper på
delbeviset eller teckningsrätten.

Vid avyttring för senare leverans
av aktie som är avsedd att förvärvas i
anslutning till leveransen (terminsaffär),
skall skattepliktig realisationsvinst
anses ha uppkommit, trots att
aktien förvärvas efter avyttringen.
Motsvarande gäller om avyttringen
avsett lånad aktie, som skall återställas
till långivaren genom överlämnande
av aktie av samma slag förvärvad
i anslutning till återställandet
(blankningsaffär). Vinst eller förlust
vid blankningsaffär skall beräknas
som skillnaden mellan vad som
erhälles vid avyttringen av den
lånade aktien och anskaffningskostnaden
för motsvarande aktie, som
återställes till långivaren. Har aktien
icke återställts till långivaren före
utgången av det år, som följer närmast
efter avyttringsåret, skall skillnaden
mellan vad den skattskyldige
erhållit för den avyttrade aktien och
värdet av motsvarande aktie -beräknat efter den lägsta betalkurs
eller, om sådan saknas, den lägsta
köpkurs, som noterats från avyttringsdagen
till utgången av sistnämnda
år - anses som skattepliktig
realisationsvinst. Avdragsgill realisationsförlust
skall därvid ej anses ha
uppkommit. Om vid återlämnandet
av ifrågavarande aktie denna anskaffats
till ett pris, som är lägre än det
som beräknats vid tidigare vinstberäkning.
skall skillnaden upptagas
som skattepliktig realisationsvinst
det år då aktien återställts till långivaren.
Har i stället förlust uppkom -

Föreslagen lydelse

enligt andra stycket, som belöper på
delbeviset eller teckningsrätten.

Vid avyttring för senare leverans
av aktie som är avsedd att förvärvas i
anslutning till leveransen (terminsaffär),
skall skattepliktig realisationsvinst
anses ha uppkommit, trots att
aktien förvärvas efter avyttringen.
Motsvarande gäller om avyttringen
avsett lånad aktie, som skall återställas
till långivaren genom överlämnande
av aktie av samma slag förvärvad
i anslutning till återställandet
(blankningsaffär). Vinst eller förlust
vid blankningsaffär skall beräknas
som skillnaden mellan vad som
erhålls vid avyttringen av den lånade
aktien och anskaffningskostnaden
för motsvarande aktie, som återställs
till långivaren. Har aktien inte återställts
till långivaren före utgången
av det år, som följer närmast efter
avyttringsåret, skall skillnaden mellan
vad den skattskyldige erhållit för
den avyttrade aktien och värdet av
motsvarande aktie - beräknat efter
den lägsta betalkurs eller, om sådan
saknas, den lägsta köpkurs, som
noterats från avyttringsdagen till
utgången av sistnämnda år - anses
som skattepliktig realisationsvinst.
Avdragsgill realisationsförlust skall
därvid ej anses ha uppkommit. Om
vid återlämnandet av ifrågavarande
aktie denna anskaffats till ett pris,
som är lägre än det som beräknats
vid tidigare vinstberäkning, skall
skillnaden tas upp som skattepliktig
realisationsvinst det år då aktien
återställts till långivaren. Har i stället
förlust uppkommit är denna att

1* Riksdagen 1980/81. 6 sami. Nr 45

SkU 1980/81:45

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

mit är denna att anse som avdragsgill anse som avdragsgill realisationsförrealisationsförlust.
lust.

Har här i riket bosatt skattskyldig Har här i riket bosatt skattskyldig

förvärvat utländsk aktie från annan förvärvat utländsk aktie från annan

sådan skattskyldig och samtidigt för- sådan skattskyldig och samtidigt förvärvat
en rättighet att omplacera värvat en rättighet att omplacera

aktien i annan utländsk aktie aktien i annan utländsk aktie

(switchrätt) gäller följande. Kostnad (switchrätt) gäller följande. Kostnad

för förvärvet av denna rättighet eller för förvärvet av denna rättighet eller

ersättning i samband med avyttring ersättning i samband med avyttring

av densamma skall vid beräkningen av densamma skall vid beräkningen

av skattepliktig realisationsvinst el- av skattepliktig realisationsvinst eller
avdragsgill realisationsförlust i ler avdragsgill realisationsförlust i

samband med avyttring av den samband med avyttring av den

utländska aktien icke inräknas i utländska aktien inte inräknas i

anskaffningskostnaden eller den er- anskaffningskostnaden eller den erhållna
likviden för aktien. hållna likviden för aktien.

Vad i femte och sjätte styckena sägs om aktie gäller även annan egendom
som avses i 35 § 3 mom.

till 43 §

3.2 Äger svenskt aktiebolag, svensk ekonomisk förening eller svensk
ömsesidig skadeförsäkringsanstalt (moderföretag) mer än nio tiondelar av
aktierna i ett eller flera svenska aktiebolag (helägda dotterbolag), skall
koncernbidrag som moderföretaget lämnar till helägt dotterbolag eller som
sådant bolag lämnar till moderföretaget eller till annat helägt dotterbolag hos
moderföretaget anses som avdragsgill omkostnad för givaren och skattepliktig
intäkt för mottagaren. Som förutsättning för detta gäller

a) att den huvudsakliga verksamheten för såväl givare som mottagare
avser jordbruksfastighet, annan fastighet eller annan rörelse än försäkringsrörelse
som bedrivs av livförsäkringsanstalt,

b) att såväl givare som mottagare redovisar bidraget till samma års
taxering öppet i självdeklaration eller därvid fogad bilaga,

c) att dotterbolag som lämnar eller mottar bidrag har varit helägt under
hela beskattningsåret för både givare och mottagare eller sedan dotterbolaget
började bedriva verksamhet av något slag,

d) att, om bidrag lämnas mellan
fåmansföretag som avses i 35 §

I a mom. och givarens huvudsakliga
verksamhet avser annan fastighet,

2 Senaste lydelse 1979:612.

SkU 1980/81:45

Nuvarande lydelse

även mottagarens huvudsakliga verksamhet
avser sådan fastighet,

e) att, om bidrag lämnas från
dotterbolag till moderföretag, moderföretaget
skulle vara frikallat
från skattskyldighet för utdelning
som under beskattningsåret hade
uppburits från dotterbolaget, samt

f) att, om bidrag lämnas från dotterbolag
till annat dotterbolag, moderföretaget
är förvaltningsföretag
som avses i punkt 1 andra stycket av
anvisningarna till 54 § eller moderföretaget
i annat fall skulle vara antingen
frikallat från skattskyldighet för
utdelning som under beskattningsåret
hade uppburits från det givande
dotterbolaget eller skattskyldigt för
utdelning som under beskattningsåret
hade uppburits från det mottagande
dotterbolaget.

Lämnar svenskt moderföretag
koncernbidrag till svenskt aktiebolag
som inte är sådant helägt dotterbolag
som avses i första stycket, skall
bidraget ändå anses som avdragsgill
omkostnad för moderföretaget och
skattepliktig intäkt för mottagaren,
om de förutsättningar som anges i
första stycket a), b) och d) är uppfyllda
och om ägarförhållandena
under hela beskattningsåret för både
givare och mottagare eller sedan
mottagaren började bedriva verksamhet
av något slag har varit sådana
att mottagaren genom fusioner mellan
moderföretag och dotterbolag
har kunnat bringas att uppgå i
moderföretaget. Därvid skall fusion
anses kunna äga rum när moderföretag
äger mer än nio tiondelar av
aktierna i dotterbolag men inte i
annat fall.

Föreslagen lydelse

d) att, om bidrag lämnas från
dotterbolag till moderföretag, moderföretaget
skulle vara frikallat
från skattskyldighet för utdelning
som under beskattningsåret hade
uppburits från dotterbolaget, samt

e) att, om bidrag lämnas från
dotterbolag till annat dotterbolag,
moderföretaget är förvaltningsföretag
som avses i punkt 1 andra stycket
av anvisningarna till 54 § eller
moderföretaget i annat fall skulle
vara antingen frikallat från skattskyldighet
för utdelning som under
beskattningsåret hade uppburits

■från det givande dotterbolaget eller
skattskyldigt för utdelning som
under beskattningsåret hade uppburits
från det mottagande dotterbolaget.

Lämnar svenskt moderföretag
koncernbidrag till svenskt aktiebolag
som inte är sådant helägt dotterbolag
som avses i första stycket, skall
bidraget ändå anses som avdragsgill
omkostnad för moderföretaget och
skattepliktig intäkt för mottagaren,
om de förutsättningar som anges i
första stycket a) och b) är uppfyllda
och om ägarförhållandena under
hela beskattningsåret för både givare
och mottagare eller sedan mottagaren
började bedriva verksamhet
av något slag har varit sådana att
mottagaren genom fusioner mellan
moderföretag och dotterbolag har
kunnat bringas att uppgå i moderföretaget.
Därvid skall fusion anses
kunna äga rum när moderföretag
äger mer än nio tiondelar av aktierna
i dotterbolag men inte i annat fall.

SkU 1980/8 Ii 45

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Även i andra fall än som avses i
första och andra styckena skall koncernbidrag
som svenskt företag lämnar
till annat svenskt företag anses
som avdragsgill omkostnad för givaren
och skattepliktig intäkt för mottagaren
under förutsättning att
bidraget med avdragsrätt för givaren
hade kunnat lämnas till annat företag
än mottagaren och att bidraget
därefter, direkt eller genom förmedling
av ytterligare företag, hade kunnat
vidarebefordras till mottagaren
på sådant sätt att varje förmedlande
företag skulle - med bortseende från
bestämmelserna i fjärde stycket - ha
haft rätt till avdrag enligt första elter
andra stycket för vidarebefordrat
belopp.

Företag som under ett beskatt -

Lämnas, i fall som avses i första
och andra styckena, bidraget mellan
företag som enligt 35 § 1 a mom.
räknas som fåmansföretag och avser
givarens huvudsakliga verksamhet
annan fastighet, skall bidraget anses
som avdragsgill omkostnad för givaren
och skattepliktig intäkt för mottagaren
endast om något av följande
ytterligare villkor är uppfyllt, nämligen
att även mottagarens huvudsakliga
verksamhet avser sådan fastighet
eller att givarens fastighetsinnehav till
huvudsaklig del stadigvarande används
i jordbruk, skogsbruk eller
rörelse, som bedrivs av mottagaren.
Riksskatteverket kan, om särskilda
skäl föreligger, medge undantag från
bestämmelserna i detta stycke. Riksskatteverkets
beslut i dessa frågor får
inte överklagas.

Även i andra fall än som avses i
första och andra styckena skall koncernbidrag
som svenskt företag lämnar
till annat svenskt företag anses
som avdragsgill omkostnad för givaren
och skattepliktig intäkt för mottagaren
under förutsättning att
bidraget med avdragsrätt för givaren
enligt första-tredje styckena hade
kunnat lämnas till annat företag än
mottagaren och att bidraget därefter,
direkt eller genom förmedling av
ytterligare företag, hade kunnat
vidarebefordras till mottagaren på
sådant sätt att varje förmedlande
företag skulle - med bortseende från
bestämmelserna i femte stycket - ha
haft rätt till avdrag enligt förstatredje
styckena för vidarebefordrat
belopp.

Företag som under ett beskatt -

SkU 1980/81:45

Nuvarande lydelse

ningsår har mottagit koncernbidrag,
för vilket givaren har avdragsrätt
enligt första-tredje styckena har inte
rätt till avdrag för koncernbidrag
som företaget i sin tur utger under
samma beskattningsår.

Koncernbidrag som avses i första-tredje
styckena samt bidrag som
omfattas av medgivande enligt 43 §
3 mom. andra stycket skall anses
utgöra omkostnad för givaren i den
förvärvskälla som utgör givarens
huvudsakliga verksamhet, om det
inte med hänsyn till bidragets syfte
är uppenbart att bidraget bör hänföras
till annan förvärvskälla. Föreligger
sådant samband mellan verksamheten
i den förvärvskälla hos
givaren i vilken bidraget utgör
avdragsgill omkostnad och verksamheten
i förvärvskälla hos mottagaren
att en förvärvskälla skulle anses
föreligga om verksamheterna hade
bedrivits av ett enda företag, skall
bidraget redovisas som intäkt i mottagarens
nyssnämnda förvärvskälla.
Föreligger inte samband av nu angivet
slag, skall mottagaren redovisa
bidraget som inkomst av särskild
förvärvskälla. Denna förvärvskälla
skall anses hänförlig till samma
inkomstslag och samma kommun
eller kommuner som den förvärvskälla
vari givaren har fått avdrag för
bidraget.

Avdrag för koncernbidrag medges
endast under förutsättning att givaren
företer tillfredsställande utredning
om förhållanden som avses i
första-femte styckena.

Föreslagen lydelse

ningsår har mottagit koncernbidrag,
för vilket givaren har avdragsrätt
enligt första-fjärde styckena, har
inte rätt till avdrag för koncernbidrag
som företaget i sin tur utger
under samma beskattningsår. Regeringen
kan dock, om synnerliga skäl
föreligger, medge undanlag från vad
som nu har sagts.

Koncernbidrag som avses i första-fjärde
styckena samt bidrag som
omfattas av medgivande enligt 43 §
3 mom. andra stycket skall anses
utgöra omkostnad för givaren i den
förvärvskälla som utgör givarens
huvudsakliga verksamhet, om det
inte med hänsyn till bidragets syfte
är uppenbart att bidraget bör hänföras
till annan förvärvskälla. Föreligger
sådant samband mellan verksamheten
i den förvärvskälla hos
givaren i vilken bidraget utgör
avdragsgill omkostnad och verksamheten
i förvärvskälla hos mottagaren
att en förvärvskälla skulle anses
föreligga om verksamheterna hade
bedrivits av ett enda företag, skall
bidraget redovisas som intäkt i mottagarens
nyssnämnda förvärvskälla.
Föreligger inte samband av nu angivet
slag, skall mottagaren redovisa
bidraget som inkomst av särskild
förvärvskälla. Denna förvärvskälla
skall anses hänförlig till samma
inkomstslag och samma kommun
eller kommuner som den förvärvskälla
i vilken givaren har fått avdrag
för bidraget.

Avdrag för koncernbidrag medges
endast under förutsättning att givaren
företer tillfredsställande utredning
om förhållanden som avses i
första -sjätte styckena.

SkU 1980/81:45

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

till 54 §

l.3 I denna anvisningspunkt förstås med företag svenskt aktiebolag och
svensk ekonomisk förening samt med utdelning sådan utdelning på aktie i
svenskt aktiebolag eller andel i svensk ekonomisk förening som har uppburits

1 förhållande till innehavda aktier eller andelar eller som har uppburits efter
annan grund men inte är avdragsgill för det utdelande företaget enligt 29 §

2 mom.

Företag, som uteslutande eller så gott som uteslutande förvaltar värdepapper
eller likartad lös egendom (förvaltningsföretag), är frikallat från
skattskyldighet för utdelning i den mån sammanlagda beloppet av den
utdelning som företaget har uppburit under beskattningsåret motsvaras av
utdelning som företaget har beslutat för samma beskattningsår eller, i fråga
om investmentföretag, av beslutad utdelning ökad med en fjärdedel. Med
investmentföretag förstås förvaltningsföretag, vars uppgift väsentligen är att
genom ett välfördelat värdepappersinnehav erbjuda aktie- eller andelsägare
riskfördelning och vars aktier eller andelar ägs av ett stort antal fysiska
personer.

Företag, som bedriver bank- eller annan penningrörelse eller sådan rörelse
vid sidan av annan verksamhet, är frikallat från skattskyldighet för utdelning
på sådan aktie eller andel som innehas som ett led i organisationen av
företagets verksamhet till den del denna avser annat än förvaltning av
fastighet, värdepapper eller därmed likartad lös egendom.

Företag som bedriver försäkringsrörelse är frikallat från skattskyldighet
för utdelning under förutsättning att företaget är skadeförsäkringsanstalt och
utdelningen belöper på sådan aktie eller andel som innehas som ett led i
organisationen av företagets försäkringsrörelse.

Företag som inte avses i andra-fjärde styckena är frikallat från skattskyldighet
för utdelning på sådan aktie eller andel som inte utgör omsättningstillgång
i företagets verksamhet under förutsättning att

a) det sammanlagda röstetalet för företagets aktier eller andelar i det
utdelande företaget vid beskattningsårets utgång motsvarade en fjärdedel
eller mer av röstetalet för samtliga aktier eller andelar i det utdelande
företaget, eller

b) det görs sannolikt att innehavet av aktien eller andelen betingas av
jordbruk, skogsbruk eller rörelse som bedrivs av företaget eller av företag
som med hänsyn till äganderättsförhållanden eller organisatoriska förhållanden
kan anses stå det nära.

Skattefrihet enligt femte stycket föreligger dock inte för utdelning på aktie
eller andel i förvaltningsföretag, om förvaltningsföretaget äger mer än
enstaka aktier eller andelar på vilka utdelning skulle ha varit skattepliktig om

3 Senaste lydelse 1979:612.

SkU 1980/81:45

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

aktierna eller andelarna hade ägts direkt av det företag som äger aktien eller
andelen i förvaltningsföretaget.

Om särskilda skäl föreligger, kan riksskatteverket medge dels att företag,
som inte är förvaltningsföretag enligt andra stycket men vars verksamhet till
inte oväsentlig del består i förvaltning av värdepapper eller därmed likartad
lös egendom, skall i beskattningsavseende behandlas som sådant förvaltningsföretag,
dels att förvaltningsföretag, som är moderföretag i en koncern
och som ombesörjer vissa gemensamma uppgifter för koncernens räkning,
inte skall i beskattningshänseende behandlas som förvaltningsföretag. Mot
riksskatteverkets beslut i fråga som här avses får talan inte föras.

Förvärvar företag aktie eller andel Förvärvar företag aktie eller andel
i annat företag och är det inte i annat företag och är det inte

uppenbart att det företag som gör
förvärvet därigenom erhåller tillgång
av verkligt och särskilt värde
med hänsyn till ägarföretagets rörelse
eller kapitalförvaltning, föreligger
inte skattefrihet enligt första stycket
för utdelning på aktien eller andelen
av sådana medel som vid förvärvet
fanns hos det utdelande företaget
och som inte motsvarar tillskjutet
belopp eller inbetald insats. Utdelning
anses i första hand gälla andra
medel än sådana som motsvarar
tillskjutet belopp eller inbetald
insats.

uppenbart att det företag som gör
förvärvet därigenom erhåller tillgång
av verkligt och särskilt värde
med hänsyn till ägarföretagets rörelse
eller kapitalförvaltning, föreligger
inte skattefrihet enligt denna anvisningspunkt
för utdelning på aktien
eller andelen av sådana medel som
vid förvärvet fanns hos det utdelande
företaget och som inte motsvarar
tillskjutet belopp eller inbetald
insats. Utdelning anses i första hand
gälla andra medel än sådana som
motsvarar tillskjutet belopp eller
inbetald insats.

Denna lag träder i kraft en vecka efter den dag, då lagen enligt uppgift på
den har kommit ut från trycket i Svensk författningssamling, och tillämpas
första gången i fråga om 1981 års taxering.

SkU 1980/81:45

Motion

Med anledning av propositionen har väckts en motion, 1980/81: 2039, av
Lars Werner m. fl. (vpk).

I motionen föreslås att riksdagen avslår propositionen.

Utskottet

Genom lagstiftning våren 1979 (1978/79:210, SkU 57, SFS 1979:612)
ändrades bestämmelserna om öppna koncernbidrag i flera avseenden. De
nya bestämmelserna, som tillämpades första gången vid 1981 års taxering,
innebär att avdrag inte längre medges för koncernbidrag som förs i flera led
genom en koncern. En förutsättning för avdrag är numera att bidraget
lämnas direkt till den slutliga mottagaren. Samtidigt har möjligheterna att få
avdrag för direkta koncernbidrag utvidgats. En annan ändring gäller
koncernbidrag som lämnas av ett fåmansföretag, vars huvudsakliga verksamhet
utgör fastighetsförvaltning. För sådana bidrag medges avdrag endast
under förutsättning att även mottagaren har fastighetsförvaltning som
huvudsaklig verksamhet.

I propositionen föreslås att regeringen, när synnerliga skäl föreligger, skall
kunna ge dispens från förbudet mot avdrag för koncernbidrag som förs i
etapper genom en koncern. Vidare skall bidrag från fastighetsförvaltande
fåmansbolag generellt anses utgöra avdragsgill omkostnad för givaren och
skattepliktig intäkt för mottagaren inte bara då dennes verksamhet
huvudsakligen avser fastighetsförvaltning utan även då givarens fastighet
eller fastigheter till huvudsaklig del används i mottagarens rörelse. Med
”huvudsaklig del” skall enligt uttalande i propositionen förstås 75-80 % av
fastighetsinnehavet. Från denna spärregel skall RSV kunna medge dispens
om särskilda skäl visas föreligga.

I vpk-motionen 2039 yrkar motionärerna avslag på propositionen. De
anser det politiskt stötande att bereda särskilt storföretag och förvaltningsbolag
ytterligare lättnader, samtidigt som villkoren skärps för den stora
majoriteten skattskyldiga. Redan existerande möjligheter för överföringar
av resurser mellan koncernföretag är enligt motionärernas uppfattning så
pass omfattande att det varken finns rimliga behov av eller ekonomiskt
berättigande för lättnader. Härtill kommer - säger de - att undantag och
dispenser ökar byråkratiseringen i skatteprocessen och uppmuntrar till
formella manipulationer för att uppnå förmåner.

Utskottet finner de i propositionen redovisade skälen för undantag i vissa
fall från förbudet mot etappvisa koncernbidrag och från de begränsningar
som normalt gäller i fråga om koncernbidrag mellan fastighetsförvaltande
fåmansföretag värda beaktande. Undantaget från förbudet mot koncernbidrag
i flera led är utformat som en dispensregel. Dispensgivningen skall ligga
hos regeringen och dispensprövningen enligt uttalande av budgetministern

SkU 1980/81:45

vara restriktiv, vilket för övrigt framgår av kravet på ”synnerliga skäl”. Vid
bedömningen av avdragsförbudets konsekvenser för koncernen skall göras
en avvägning med hänsyn till de intressen som avdragsförbudet är avsett att
tillgodose. Om de berörda koncernföretagen är verksamma i samma koncern
eller i olika kommuner men med integrerade verksamheter kan dispens
medges. I övriga fall är det - menar budgetministern - nödvändigt att visa
återhållsamhet vid dispensgivningen. Han betonar särskilt att det vad
beträffar de kommunala skatteeffekterna endast i undantagsfall bör komma i
fråga att medge dispens, om denna kan väntas medföra någon mer betydande
avvikelse från det beskattningsresultat som skulle erhållas vid direktbidrag
och han understryker också att stor betydelse måste tillmätas de konsekvenser
som en dispens skulle få för det praktiska taxeringsarbetet.

Dessa uttalanden av departementschefen utgör enligt utskottets mening en
garanti för att de syften som 1979 års lagstiftning mot etappvisa koncernbidrag
är avsedd att tillgodose inte kommer att äventyras genom den föreslagna
dispensmöjligheten.

Bakgrunden till den spärregel som riksdagen 1979 antog i fråga om de
fastighetsförvaltande fåmansbolagens koncernbidrag är de begränsningar
som enligt praxis gäller i fråga om sådana bolags avdrag för lön till aktieägarna.
När det gäller rörelsedrivande fåmansbolag sker sällan någon
prövning av skäligheten av den lön som en heltidsanställd delägare tar ut från
företaget. För de fastighetsförvaltande fåmansbolagen är rätten till avdrag
för sådan lön däremot kraftigt beskuren. I allmänhet medges inte avdrag för
löneuttag som överstiger viss procent av företagets bruttointäkter. Utan
särkilda regler om koncernbidrag mellan fastighetsförvaltande företag skulle
det vara möjligt att genom sådana bidrag kringgå de nämnda begränsningarna
i avdragsrätten för löner.

Syftet med förslaget i propositionen är att undanröja vissa olägenheter av
praktisk och ekonomisk art som en strikt tillämpning av 1979 års regler skulle
innebära för byggnads- och entreprenadföretag med deras ofta omfattande
fastighetsförvaltning. En utgångspunkt för de nya bestämmelserna och
möjligheterna att erhålla dispens är att det inte heller i fortsättningen skall
vara möjligt att utnyttja koncernbidragen för att kringgå de begränsningsregler
som gäller för löner till aktieägare. Med den utformning begränsningsregeln
erhållit och de uttalanden som budgetministern gör i propositionen
om dispensprövningen torde man med fog kunna anta att koncernbidrag
kommer att bedömas som avdragsgill kostnad inom en koncern endast i
sådana fall då byggnadsrörelse och därmed besläktad verksamhet inom
koncernen som helhet framstår som dominerande i förhållande till fastighetsförvaltningen.

Med det anförda tillstyrker utskottet bifall till propositionen. Utskottet
avstyrker följaktligen bifall till motionen.

SkU 1980/81:45

Utskottet hemställer

att riksdagen med bifall till proposition 1980/81: 120 och med
avslag på motion 1980/81: 2039 antar det i propositionen
framlagda förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen
(1928: 370).

Stockholm den 31 mars 1981

På skatteutskottets vägnar
ERIK WÄRNBERG

Närvarande: Erik Wärnberg (s), Stig Josefson (c), Rune Ångström (fp),
förste vice talmannen Ingegerd Troedsson (m), Olle Westberg i Hofors (s),
Tage Sundkvist (c), Hagar Normark (s), Bo Lundgren (m), Ingemar
Hallenius (c), Bo Forslund (s), Wilhelm Gustafsson (fp), Egon Jacobsson
(s), Anita Johansson (s), Bo Södersten (s) och Ewy Möller (m).

GOTAB Stockholm 1981