SkU 1980/81:44

Skatteutskottets betänkande
1980/81:44

om ekonomisk-politiska åtgärder (prop. 1980/81:118)

Propositionen

Regeringen (budgetdepartementet) föreslår i proposition 1980/81:118
bilaga 2 att riksdagen antar vid propositionen fogade förslag till

1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

2. lag om extra avdrag för vissa skogsuttag,

3. lag om ändring i lagen (1946:324) om skogsvårdsavgift,

4. lag om ändring i lagen (1957:262) om allmän energiskatt.

I propositionen läggs fram förslag till ekonomisk-politiska åtgärder inom
social-, budget-, jordbruks- och bostadsdepartementens verksamhetsområden.

På beskattningsområdet (bilaga 2) föreslås att kostnad för resor till och
från arbetet skall anses som en personlig levnadskostnad till den del
kostnaden inte överstiger 1 000 kr. och följaktligen i den delen inte längre
vara avdragsgill vid beskattningen. Vidare föreslås att kravet på tidsvinst för
rätt till avdrag för resa med egen bil skärps från 1,5 timmar till 2 timmar.

Som ett led i strävandena att minska oljeberoendet föreslås en höjning av
skatten på olja med 77 kr. per m3. Därigenom uppnås även att skattebelastningen
på olja och elektricitet blir mer likformig. Vidare föreslås att
beskattningen av elektricitet lindras i landets norra delar.

I syfte att stimulera skogsavverkningen införs ett extra avdrag för enskilda
skogsägare under perioden den 1 januari 1981 - den 30 juni 1983. Avdraget
finansieras genom en höjning av skogsvårdsavgiften.

Lagförslagen har följande lydelse.

1 Riksdagen 1980/81. 6 sami. Nr 44

SkU 1980/81:44

1 Förslag till
Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs att punkt 2 av anvisningarna till 22 §, punkt 9 av
anvisningarna till 29 § samt punkt 4 av anvisningarna till 33 § kommunalskattelagen
(1928:370) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Anvisningar

till 22 §

2.1 Till driftkostnad hänföres även speciella skatter och avgifter till det
allmänna, såsom till exempel skogsvårdsavgift. Svenska allmänna skatter få
icke dragas av (se 20 §).

Avdrag medges för påförda egenavgifter i den omfattning som anges i
anvisningarna till 41 b §.

Bestämmelserna i punkt 9 av anvisningarna till 29 § om avdrag för premie
för grupplivförsäkring och i punkt 6 av anvisningarna till 33 § om avdrag för
avgift till erkänd arbetslöshetskassa gäller också beträffande inkomst av
jordbruksfastighet.

Bestämmelserna i punkt 4 av
anvisningarna till 33 § om avdrag för
kostnader för resor till och från
arbetsplatsen gäller också beträffande
inkomst av jordbruksfastighet.

till 29 §

9.2 Såsom speciella för rörelse utgående skatter eller avgifter till det
allmänna må nämnas vissa tillverkningsskatter, stämpelavgifter, tull- och
hamnumgälder m. m. dyl. Däremot få svenska allmänna skatter icke
avdragas (se 20 §).

Avdrag medges för påförda egenavgifter i den omfattning som anges i
anvisningarna till 41 b §.

Premie för grupplivförsäkring, som tecknats av fysisk person i hans
egenskap av utövare av viss rörelse, utgör avdragsgill omkostnad i rörelsen.
Om den ersättning, som kan komma att utfalla på grund av försäkringen,
utgår efter förmånligare grunder än vad som gäller enligt grupplivförsäkring
för befattningshavare i statens tjänst, skall dock endast den del av premien
som kan anses motsvara förmåner enligt grupplivförsäkring för nämnda
befattningshavare räknas som omkostnad i rörelsen. För den del av premien
som i enlighet härmed icke utgör omkostnad i rörelsen erhålles allmänt
avdrag under de förutsättningar som angivas i 46 § 2 mom.

1 Senaste lydelse 1979:1157.

2 Senaste lydelse 1979:1157.

SkU 1980/81:44

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Bestämmelserna i punkt 6 av anvisningarna till 33 § om avdrag för avgift
till erkänd arbetslöshetskassa gäller också beträffande inkomst av rörelse.

Bestämmelserna i punkt 4 av
anvisningarna till 33 § om avdrag för
kostnader för resor till och från
arbetsplatsen gäller också beträffande
inkomst av rörelse.

till 33 §

4.3 Även för det fall, att skattskyldig enligt punkt 3 här ovan icke är
berättigad till avdrag för ökade levnadskostnader, äger han dock rätt avdraga
skälig kostnad för resor till och från arbetsplatsen, där denna varit belägen på
sådant avstånd från hans bostad, att han behövt anlita och även anlitat

särskilt fortskaffningsmedel.

Riksskatteverket fastställer för varje
kalenderår grunder för beräkningen
av de avdrag som får göras närden
skattskyldige använder egen bil för
resor till och från arbetsplatsen.
Avdraget skall av verket bestämmas
enligt schablon på grundval av
genomsnittliga kostnader för mindre
bil och med hänsyn till både de
kostnader, som äro direkt beroende
av körd vägsträcka (milbundna kostnader),
och övriga kostnader för
bilen (årsbundna kostnader). De
årsbundna kostnaderna skola av verket
fördelas mellan körning, som
avser resor till och från arbetsplatsen,
och annan körning på grundval
av en beräkning av genomsnittliga
årliga körsträckor för de båda slagen
av körning. Den andel av de årsbundna
kostnaderna som belöper på
resor till och från arbetsplatsen skall
för mil räknat motsvara det belopp,
som behövs för att den skattskyldige
skall erhålla fullt avdrag för nämnda
andel av kostnaderna, när den sammanlagda
årliga körsträckan för

Om avståndet mellan den skattskyldiges
bostad och arbetsplats uppgår
till minst fem kilometer och det
klart framgår att användandet av
egen bil för resa till och frän arbetsplatsen
regelmässigt medför en tidsvinst
på minst två timmar i jämförelse
med allmänt kommunikationsmedel
medges avdrag för kostnader för resa
med egen bil. Avdraget skall bestämmas
enligt schablon på grundval av
genomsnittliga kostnader för mindre
bil och med hänsyn till både de
kostnader, som är direkt beroende
av körd vägsträcka (milbundna kostnader),
och övriga kostnader för
bilen (årsbundna kostnader). De
årsbundna kostnaderna skall fördelas
mellan körning, som avser resor
till och från arbetsplatsen, och annan
körning på grundval av en beräkning
av genomsnittliga årliga körsträckor
för de båda slagen av körning. Den
andel av de årsbundna kostnaderna
som belöper på resor till och från
arbetsplatsen skall för mil räknat
motsvara det belopp, som behövs för

3 Senaste lydelse 1970:915.

SkU 1980/81:44

Nuvarande lydelse

resor till och från arbetsplatsen motsvarar
den schablonmässigt beräknade
genomsnittliga körsträckan för
sådana resor. För körsträcka därutöver
skall avdraget avse endast de
milbundna kostnaderna.

För skattskyldig som på grund av
ålder, sjukdom eller handikapp är
nödsakad att använda bil fastställer
riksskatteverket särskilda grunder för
avdrag för bilresor till och från
arbetsplatsen. Detsamma gäller
skattskyldig som är tvungen att
använda större bil på grund av
skrymmande last.

Föreslagen lydelse

att den skattskyldige skall erhålla
fullt avdrag för nämnda andel av
kostnaderna, när den sammanlagda
årliga körsträckan för resor till och
från arbetsplatsen motsvarar den
schablonmässigt beräknade genomsnittliga
körsträckan för sådana
resor. För körsträcka därutöver skall
avdraget avse endast de milbundna
kostnaderna. Regeringen eller myndighet
som regeringen bestämmer
fastställer för varje taxeringsår föreskrifter
för beräkningen av avdrag i
dessa fall.

För skattskyldig som regelmässigt
använder bil i tjänsten eller som på
grund av ålder, sjukdom eller handikapp
är nödsakad att använda bil
tillämpas inte bestämmelserna i andra
stycket. Detsamma gäller skattskyldig
som är tvungen att använda
större bil på grund av skrymmande
last.

Avdrag för kostnader för resor till
och från arbetsplatsen medges bara
för den del av kostnaderna som
överstiger 1 000 kronor under beskattningsåret.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1981 och tillämpas första gången vid 1983
års taxering. Vid nämnda taxering gäller dock äldre bestämmelser fortfarande
i fråga om resor som har ägt rum före ikraftträdandet.

SkU 1980/81:44

2 Förslag till
Lag om extra avdrag för vissa skogsuttag

Härigenom föreskrivs följande.

1 § Fysisk person, dödsbo och familjestiftelse, som i sin självdeklaration
redovisar intäkt av skogsbruk, har vid 1982-1984 års taxeringar till
kommunal och statlig inkomstskatt rätt till ett extra avdrag i förvärvskällan i
enlighet med bestämmelserna i denna lag.

2 § Det extra avdraget utgör summan av

a) fem procent av köpeskillingen för skog som har avyttrats genom
upplåtelse av avverkningsrätt,

b) tre procent av köpeskillingen för avyttrade skogsprodukter samt

c) tre procent av saluvärdet av skogsprodukter som har tagits ut för
förädling i egen rörelse.

Avdrag beräknas dock endast på sådan intäkt som hänför sig till tiden den 1
januari 1981-den 30 juni 1983.

3 § Extra avdrag medges endast om den skattskyldige framställer yrkande
om sådant avdrag och företer tillfredsställande utredning om underlaget för
avdragsberäkningen.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1981.

1* Riksdagen 1980/81. 6 sami Nr 44

SkU 1980/81:44

3 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1946:324) om skogsvårdsavgift

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1946:324) om skogsvårdsavgift1 skall
ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 §2

Den, för vilken vid taxering till
kommunal inkomstskatt såsom
skattepliktig inkomst upptagits garantibelopp
för jordbruksfastighet,
som vid fastighetstaxering åsatts delvärdet
skogsbruksvärde, skall betala
skogsvårdsavgift. Avgiften utgör för
varje beskattningsår tre promille av
skogsbruksvärdet.

Har garantibeloppet jämkats enligt 47 § sjätte stycket kommunalskattelagen
(1928:370), skall också underlaget för beräkning av skogsvårdsavgift
jämkas.

Skogsvårdsavgift utgår i helt antal kronor. Avgiftsbeloppet avrundas vid
öretal över femtio uppåt och vid annat öretal nedåt till närmaste hela
krontal.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1981 och tillämpas första gången vid 1982
års taxering. Till den del beskattningsåret omfattar tid före den 1 juli 1981
beräknas avgiften dock alltjämt enligt äldre bestämmelser.

1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1975:185.

2 Senaste lydelse 1979:431.

SkU 1980/81:44

4 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1957:262) om allmän energiskatt

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1957:262) om allmän energiskatt' dels

att 14 § och bilagan skall ha nedan angivna lydelse,
dels att i lagen skall införas en ny bilaga, bilaga 2, av nedan angivna
lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

14§2

Skatten utgår för elektrisk kraft
med 4 öre per kilowattimme. För
elektrisk kraft, som förbrukas i industriell
verksamhet, utgår skatten
dock med 3 öre per kilowattimme för
den del av förbrukningen under ett
år som överstiger 40 000 kilowattimmar.

Skatten utgår med 3 öre per kilowattimme
för elektrisk kraft som
förbrukas i kommuner som anges i
bilaga 2 till denna lag. I övrigt utgår
skatten för elektrisk kraft med 4 öre
per kilowattimme, utom i fråga om
sådan kraft som förbrukas i industriell
verksamhet, då skatten utgår
med 3 öre per kilowattimme för den
del av förbrukningen under ett år
som överstiger 40 000 kilowattimmar.

1 Lagen omtryckt 1975:272. Senaste lydelse av lagens rubrik 1975:272.

2 Senaste lydelse 1979:1047.

SkU 1980/81:44

Nuvarande lydelse

Bilaga till lagen (1957:262) om allmän energiskatt3

Förteckning över vissa bränslen för vilka allmän energiskatt skall erläggas

Tulltaxe- Bränsle Skattesats

nummer

ur 27.01 Stenkol 12 kr. för ton

ur 27.01 Stenkolsstybb samt stenkolsbriketter och liknande fasta

bränslen, framställda av stenkol 6 kr. för ton

ur 27.02 Brunkolsbriketter 6 kr. för ton

ur 27.04 Koks och koksbriketter 14 kr. för ton

ur 27.04 Koksstybb 6 kr. för ton

ur 27.10 Fotogen med tillsats som möjliggör drift av snabbgående

dieselmotor 130 kr. för m3

ur 27.10 Motorbrännoljor, eldningsoljor och bunkeroljor .... 130 kr. för m3

Anm. Skatten på oljor beräknas efter varans fakturerade
volym. Kan skatten icke beräknas på sådant sätt
eller sker fakturering annorledes än enligt vedertagna
grunder, äger beskattningsmyndigheten fastställa grunder
för beräkning av volymen.

Föreslagen lydelse

Bilaga 1 till lagen (1957:262) om allmän energiskatt

Förteckning över vissa bränslen för vilka allmän energiskatt skall erläggas

Tulltaxe- Bränsle Skattesats

nummer

ur 27.01 Stenkol 12 kr. för ton

ur 27.01 Stenkolsstybb samt stenkolsbriketter och liknande fasta

bränslen, framställda av stenkol 6 kr. för ton

ur 27.02 Brunkolsbriketter 6 kr. för ton

ur 27.04 Koks och koksbriketter 14 kr. för ton

ur 27.04 Koksstybb 6 kr. för ton

ur 27.10 Fotogen med tillsats som möjliggör drift av snabbgående

dieselmotor 207 kr. för m3

ur 27.10 Motorbrännoljor, eldningsoljor och bunkeroljor .... 207 kr. för m3

3 Senaste lydelse 1980:677.

SkU 1980/81:44

Bilaga 2 till lagen (1957:262) om allmän energiskatt
Förteckning över kommuner som avses i 14 §

Norrbottens län
Samtliga kommuner

Jämtlands län
Samtliga kommuner

Gävleborgs län
Ljusdal

Värmlands län
Torsby

Västerbottens län
Samtliga kommuner

Västernorrlands län

Sollefteå

Ånge

Örnsköldsvik

Kopparbergs län

Malung

Mora

Orsa

Älvdalen

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1981.

Den nya skattesatsen för elektrisk kraft tillämpas för energiförbrukningen
efter ikraftträdandet. Om mätaravläsning görs under tiden den 22 juni-den 6
juli 1981 gäller den nya skattesatsen för tiden efter mätaravläsningen. Görs
inte mätaravläsning eller görs den i endast begränsad omfattning, tillämpas
den nya skattesatsen för energiförbrukningen från och med den 1 juli 1981,
varvid skatten beräknas efter skälig grund. Som mätaravläsning godtas även
avläsning som enligt tillämpade rutiner görs av förbrukaren.

SkU 1980/81:44

Motioner med anledning av propositionen m. m.

1980/81:2038 av Lars Werner m. fl. (vpk)

I motionen hemställs under mom. 2, 3, och 7

2. att riksdagen avslår proposition 1980/81:118 vad avser förändringarna av
reglerna i kommunalskattelagen beträffande reseavdragen,

3. att riksdagen avslår proposition 1980/81:118 vad avser förändringarna i
lagen om allmän energiskatt, som gäller höjningar av skatten på fotogen med
tillsats som möjliggör drift av snabbgående dieselmotor, motorbrännoljor,
eldningsoljor och bunkeroljor,

7. att riksdagen med anledning av förslaget i proposition 1980/81:118 om
stimulans av skogsavverkningar beslutar som sin mening ge regeringen till
känna vad i motionen anförs om behovet av en översyn av skogsvårdslagen i
syfte att förbättra skogsvården och effektivisera skogsuttaget.

1980/81:2061 av Kjell Mattsson m. fl. (c)

I motionen hemställs att riksdagen ändrar proposition 1980/81:118
beträffande begränsning i rätten till avdrag för resekostnader så, att
reduktionen sker från det sammanlagda beloppet av kostnaderna för
intäkternas förvärvande.

1980/81:2062 av Olof Palme m. fl. (s)

I motionen hemställs att riksdagen

1. avslår proposition 1980/81:118 såvitt avser förslaget att avdrag för
kostnader för resor till och från arbetet endast skall medges till den del de
överstiger 1 000 kr.,

2. beslutar avveckla det s. k. skattesparandet i enlighet med vad som
anförs i motionen,

3. beslutar avskaffa skattereduktionen för aktieutdelningar i enlighet med
vad som anförs i motionen,

4. beslutar om en sänkning av schablonavdraget från realisationsvinst på
äldre aktier från 3 000 kr. till 1 000 kr.,

5. avslår förslaget till lag om extra avdrag för vissa skogsuttag.

I detta sammanhang behandlas också en motion 1980/81:2022 av Olof
Palme m. fl. (s) med anledning av propositionerna 1980/81:130 om industripolitikens
inriktning, m. m. och 1980/81:136 om skogsvårdsstyrelsens
organisation, m. m.

I motionen hemställs att riksdagen i enlighet med förslaget i motion
1980/81:2021 samt med anledning av regeringens proposition 1980/81:130 om
industripolitikens inriktning m. m. och proposition 1980/81:136 om skogsvårdsstyrelsernas
organisation m. m. antar följande

SkU 1980/81:44

Förslag till

Lag om ändring i lagen om skogsvårdsavgift

Härigenom förordnas att 1 § lagen om skogsvårdsavgift skall ha nedan
angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Den, för vilken vid taxering till
kommunal inkomstskatt såsom
skattepliktig inkomst upptagits garantibelopp
för jordbruksfastighet,
som vid fastighetstaxering åsatts delvärdet
skogsbruksvärde, är skyldig
erlägga skogsvårdsavgift. Sådan avgift
utgår för varje år med 3,0
promille av skogsbruksvärdet.

Har garantibeloppet av skogsvårdsavgift.

Skogsvårdsavgift skall hela krontal.

Den, för vilken vid taxering till
kommunal inkomstskatt såsom
skattepliktig inkomst upptagits garantibelopp
för jordbruksfastighet,
som vid fastighetstaxering åsatts delvärdet
skogsbruksvärde, är skyldig
erlägga skogsvårdsavgift. Sådan avgift
utgår för varje år med 1,00
procent av skogsbruksvärdet.

Motioner väckta under den allmänna motionstiden 1980/81.

1980/81:294 av Lars Werner m. fl. (vpk)

I motionen hemställs att riksdagen beslutar anta följande

SkU 1980/81:44

Förslag till

Lag om ändring i lagen om skogsvårdsavgift

Härigenom förordnas att 1 § lagen om skogsvårdsavgift skall ha nedan
angivna lydelse:

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1§

Den, för vilken taxering till kom- Den, för vilken taxering till kommunal
inkomstskatt såsom skatte- munal inkomstskatt såsom skattepliktig
inkomst upptagits garantibe- pliktig inkomst upptagits garantibelopp
för jordbruksfastighet, som vid lopp för jordbruksfastighet, som vid

fastighetstaxering åsatts delvärdet fastighetstaxering åsatts delvärdet

skogsbruksvärde, är skyldig erlägga skogsbruksvärde, är skyldig erlägga

skogsvårdsavgift. Sådan avgift utgår skogsvårdsavgift. Sådan avgift utgår

för varje år med 3,0 promille av för varje år med 7,0 promille av

skogsbruksvärdet. skogsbruksvärdet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982 och skall tillämpas från och med
detta datum.

1980/81:1100 av Eivor Marklund m. fl. (vpk)

I motionen föreslås

1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en produktionsavgift på
vattenkraft enligt vad som framförs i motionen,

2. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag till fonder enligt vad
som anförs i motionen samt förslag angående fondernas administration och
fondstyrelsernas sammansättning i enlighet med vad som anförs i motionen.

1980/81:1152 av Marianne Karlsson (c)

I motionen hemställs att riksdagen hos regeringen begär översyn av
nuvarande direkta och indirekta fördyring av vissa energislag och sparåtgärder
så att en rättvis och neutral beskattning skapas, vilket kan leda till
minskat oljeberoende.

1980/81:1541 av Stig Josefson m. fl. (c)

I motionen föreslås att riksdagen hos regeringen hemställer att den i
proposition 118 aviserade utredningen om progressiv utgiftsskatt blir
parlamentarisk och att de synpunkter som framförts i motionen beaktas i
direktiven för utredningen.

1980/81:1553 av Åke Polstam m. fl. (c)

I motionen hemställs att riksdagen hos regeringen begär en skärpning av
kontrollen av nolltaxeringar och omotiverat låga taxeringar.

SkU 1980/81:44

1980/81:1559 av Lars Werner m. fl. (vpk)

I motionen föreslås under mom. 1-3, 5-18 och 22-27

1. att riksdagen hos regeringen hemställer om tilläggsdirektiv för
bruttoskatteutredningen i enlighet med de i motionen framställda synpunkterna
beträffande produktionsbeskattningen,

2. att riksdagen hos regeringen hemställer om skyndsam utredning av
möjligheterna att demokratisera besluten om obeskattade reserveringar
inom företagen i enlighet med vad som anförts i motionen,

3. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag till begränsning av
möjligheterna till skattefria fonderingar inom företagen via avskrivnings- och
nedskrivningsmöjligheter samt begränsning av driftkostnadsbegreppet i
enlighet med vad som anförts i motionen,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
framförts om principerna för bostadsbeskattning och boendekostnader och
att riksdagen hos regeringen hemställer om skyndsam utredning i enlighet
med vad som sagts i motionen,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen framförts beträffande inkomstbeskattningen av bostadsrättslägenheter
och hemställer om förslag härom,

7. att riksdagen hos regeringen hemställer om en snabbutredning
beträffande skärpning av reavinstbeskattningen vid avyttring av fastighet i
enlighet med vad som anförts i motionen,

8. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag till slopande av
uppskovsreglerna för reavinstbeskattning vid frivillig försäljning,

9. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag om slopande av
möjligheten att beräkna vinsten vid försäljning av fastighet enligt lagen om
ackumulerad inkomst,

10. att riksdagen beslutar att 35 § 3 mom. kommunalskattelagen ges en
sådan innebörd att 75 (i stället för 40) % av vinsten vid avyttring görs
skattepliktig och att avdraget fastställs till 1 000 kr. (i stället för 3 000 kr.) och
att lagrummet således erhåller följande lydelse:

Nuvarande lydelse

3 mom. Realisationsvinst på

Avyttrar skattskyldig egendom
som avses i detta moment och som
den skattskyldige innehaft två år
eller mera, är 40 procent av vinsten
skattepliktig. Från sammanlagda beloppet
av skattepliktig realisationsvinst
enligt detta stycke under ett
beskattningsår, minskat med av -

Motionärernas förslag
två år.

Avyttrar skattskyldig egendom
som avses i detta moment och som
den skattskyldige innehaft två år
eller mera, är 75 procent av vinsten
skattepliktig. Från sammanlagda beloppet
av skattepliktig realisationsvinst
enligt detta stycke under ett
beskattningsår, minskat med av -

35 §

1** Riksdagen 1980/81. 6 sami. Nr 44

SkU 1980/81:44

dragsgill del av förlust vid avyttring
samma år av egendom som avses i
detta stycke, äger skattskyldig åtnjuta
avdrag med 3 000 kronor. Har den
skattskyldige under beskattningsåret
varit gift och levt tillsammans
med sin make, får sådant avdrag
åtnjutas för dem båda gemensamt
med 3 000 kronor. I intet fall får
dock skattskyldig åtnjuta avdrag
med högre belopp än som svarar mot
sammanlagda beloppet av skattepliktig
realisationsvinst enligt detta
stycke minskat med avdragsgill del
av förlust som nyss nämnts.

Kan tillämpning av

Har egendom som avses i detta
moment avyttrats genom sådan
tvångsförsäljning som anges i 2 §
första stycket 1) lagen (1978:970) om
uppskov med beskattning av realisationsvinst,
är - oavsett tidpunkten
för förvärvet - endast 40 procent av
vinsten skattepliktig.

dragsgill del av förlust vid avyttring
samma år av egendom som avses i
detta stycke, äger skattskyldig åtnjuta
avdrag med 1 000 kronor. Har den
skattskyldige under beskattningsåret
varit gift och levt tillsammans
med sin make, får sådant avdrag
åtnjutas för dem båda gemensamt
med 1 000 kronor. I intet fall får
dock skattskyldig åtnjuta avdrag
med högre belopp än som svarar mot
sammanlagda beloppet av skattepliktig
realisationsvinst enligt detta
stycke minskat med avdragsgill del
av förlust som nyss nämnts.

- dag avyttringen sker.

Bestämmelsen i och fosterbarn.

Denna lag äger giltighet från den 1 januari 1982 och äger tillämpning
fr. o. m. 1983 års taxering.

11. att riksdagen upphäver förordningen om avdrag vid inkomsttaxeringen
för viss aktieutdelning, den s. k. Annellagen, med verkan från den 1 januari
1982,

12. att riksdagen beslutar anta följande

SkU 1980/81:44

Förslag till

Lag om upphävande av lagen (1980:1047) om skattereduktion för aktieutdelning Härigenom

förordas att lagen (1980:1047) om skattereduktion för
aktieutdelning skall upphöra att gälla.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982 och tillämpas på förhållanden
som avser tiden efter ikraftträdandet.

13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen sagts beträffande slopande av skattesubventioneringen vid sparande
i s. k. aktie- och skattesparkonto, och vid sparande i aktiefonder i det egna
företaget, och hemställer hos regeringen om förslag härom,

14. att riksdagen hos regeringen hemställer om en utredning om skärpning
av beskattning av aktieutdelningar,

15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen framförts om principerna för realisationsvinstbeskattningen och
hos regeringen hemställer om skyndsam utredning i enlighet med vad som
sagts i motionen,

16. att riksdagen beträffande bolagsskatten beslutar anta följande

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrivs att 10 § 2 mom. lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt skall ha nedan angivna lydelse.

10 §

2 mom. Den statliga inkomstskatten utgör:

a) för svenska aktiebolag, sparbanker, sparbankernas säkerhetskassa,
ekonomiska föreningar som ingår i jordbrukskasserörelsen, svenska aktiefonder,
svenska försäkringsanstalter som icke äro aktiebolag samt sådana
utländska juridiska personer som ej beskattas enligt 1 morn.:

femtio procent av den beskattingsbara inkomsten, i den mån skatten icke
skall beräknas enligt c) här nedan;

b) för andra beskattningsbara inkomsten.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982 och tillämpas första gången vid
1983 års taxering.

SkU 1980/81:44

17. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag till slopande av
företagens rätt till avdrag vid representation,

18. att riksdagen beslutar att hos regeringen hemställa om förslag som
innebär att skattefriheten för vissa stiftelser upphör i enlighet med vad som
sagts i motionen,

22. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen framförts beträffande avdragssystemet i beskattningen och
att detta tillförs direktiven till den av regeringen tillsatta kommittén (B
1980:05) om underskottsavdrag,

23. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag om ett
provisoriskt avdragstak i skattesystemet med 33 1/3 % av totalinkomsten att
gälla tills underskottskommitténs slutbetänkande behandlats,

24. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som anförts i motionen angående skärpning av beskattningen av förmögenheter
och till riksdagen återkomma med förslag härom,

25. att riksdagen beslutar anta följande

Förslag till

Lag om upphävande av lagen (1970:172) om begränsning av skatt i vissa
fall

Härigenom föreskrivs att lagen (1970:172) om begränsning av skatt i vissa
fall skall upphöra att gälla vid utgången av år 1981. Äldre bestämmelser skall
fortfarande gälla i fråga om 1982 års taxering och om eftertaxering för år 1981
och tidigare år.

26. att riksdagen beslutar att hos regeringen begära förslag om höjning av
skatten på arv och gåvor med i genomsnitt 50 %,

27. att riksdagen beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad
som i motionen anförts beträffande beskattningen av räntefria lån i
anställningsförhållanden och hos regeringen begär förslag härom.

1980/81:1561 av Eva Winther (fp)

I motionen hemställs att riksdagen beslutar hemställa hos regeringen att
energiskattekommittén i tilläggsdirektiven ges uppdraget att utreda förutsättningarna
för en differentierad energibeskattning.

1980/81:1564 av Erik Wärnberg m. fl. (s)

I motionen hemställs att riksdagen beslutar att lagen om statlig förmögenhetsskatt
ändras i enlighet med vad som förordas i motionen och att
förmögenhetsskatteskalan i enlighet härmed får följande utformning:

SkU 1980/81:44

Skattesats	Förmögenhet (kr.)	Förmögenhet varav minst 50 000 kr. utgörs av bankme-del o. d. (kr.)
1 %	350 000-500 000	400 000-550 000
1,5%	500 000-700 000	550 000-750 000
2%	700 000-1 000 000	750 000-1 050 000
2,5 %	1 000 009-2 000 000	1 050 000-2 050 000
3%	2 000 000-	2 050 000-

1980/81:1882 av Börje Hörnlund (c) och Gösta Andersson (c)

I motionen hemställs att riksdagen begär att regeringen i enlighet med de i
motionen angivna riktlinjerna låter utverka och snarast lämnar förslag om
hur de glesbygdsboende genom avdrag vid slutlig taxering skall ges en med
övriga grupper likvärdig situation med avseende på bensinpriset.

Av motion 1559 behandlas i detta betänkande endast ovan angivna
yrkanden. Motionen i övrigt behandlar utskottet i annat sammanhang.

De delar av motion 2038 som inte tas upp i detta betänkande behandlas av
finansutskottet (yrkande 1), jordbruksutskottet (yrkande 4), socialutskottet
(yrkande 5) och civilutskottet (yrkande 6).

Skrivelser

Till utskottet har inkommit skrivelser från Motorklubben Handicap,
Svenska Elverksföreningen (3 st.) och Skogsindustriernas Samarbetsutskott.

Utskottet

Propositionen innehåller förslag till ekonomisk-politiska åtgärder inom
social-, budget-, jordbruks- och bostadsdepartementens verksamhetsområden.
Skatteutskottet behandlar förslagen på skatteområdet och de motioner
som väckts i anslutning härtill. Utskottet tar också upp ett antal motioner
som väcktes under den allmänna motionstiden i år och som, utan att ha något
direkt samband med propositionen, dock är av den karaktären att de ansetts
lämpligen böra prövas i detta sammanhang.

Resor till och frän arbetet

Avdrag för kostnader för resor till och från arbetet hänfördes ursprungligen
till privata levnadskostnader. I början av 1920-talet infördes emellertid
en lagstadgad rätt till avdrag för sådana resor. Reglerna innebär i sin
nuvarande utformning att avdrag medges för skäliga kostnader, vari ligger att

SkU 1980/81:44

det skall beräknas efter vad det kostar att åka med billigaste färdmedel.
Under vissa förutsättningar kan den skattskyldige få avdrag för kostnader för
resor med egen bil. En förutsättning härför är i allmänhet att vägavståndet
mellan bostad och arbetsplats uppgår till minst en halv mil och att det av
omständigheterna klart framgår att användandet av bil i stället för allmänt
kommunikationsmedel medför en tidsvinst av minst 1 1/2 timme sammanlagt
för fram- och återresan. Bilavdraget bestäms enligt en schablon på grundval
av genomsnittliga kostnader för mindre bil. Enligt föreskrifter av RSV för
1981 års taxering skall som skäligt avdrag för bilkostnader - med vissa
undantag - anses 7 kr. för körd mil t. o. m. 1 000 mil per år och 4:40 kr. per
mil för körsträckor däröver.

I propositionen föreslås att kostnader för resor till och från arbetet skall
berättiga till avdrag endast till den del de överstiger 1 000 kr. för ett
beskattningsår. Begränsningen, som gäller inte bara inkomstslaget tjänst
utan också inkomstslagen jordbruksfastighet och rörelse, avser alla slags
resor till och från arbetet, alltså inte bara dem som företas med bil. Förslaget
innebär också att kravet på tidsvinst för rätt till avdrag för bilresor skärps
genom att tidsgränsen höjs till 2 timmar. De föreslagna åtgärderna beräknas
tillsammans ge en inkomstförstärkning på ca 1,7 milj arder kr., varav närmare
1 miljard kr. avser kommunal inkomstskatt och drygt 700 milj. kr. statlig
inkomstskatt.

I partimotionerna 2062 från s och 2038 från vpk yrkas avslag på
propositionen i denna del, i den förra motionen med det förbehållet dock att
motionärerna godtar skärpningen av kravet på tidsvinst. I motionerna görs
bl. a. gällande att den föreslagna begränsningen av reseavdragen i huvudsak
riktar sig mot kollektivresenärerna. Dessa berövas hela sitt reseavdrag utan
att man samtidigt gör några insatser för att främja kollektivtrafiken. Kjell
Mattsson m. fl. (c) framhåller i motion 2061 att inte bara resekostnader utan
också andra typer av kostnader för intäkternas förvärvande har inslag av
privat karaktär. Motionärerna anger som exempel ökade levnadskostnader,
telefon, porto, arbetsrum, litteratur m. m. Enligt deras uppfattning bör
1 000-kronorsreduktionen därför avse de sammanlagda kostnaderna för
intäkternas förvärvande och inte enbart reseavdraget. De begär att förslaget
ändras i enlighet härmed.

Frågan om begränsning av avdragsrätten för resor mellan bostad och
arbetsplats har aktualiserats i olika sammanhang. 1972 års skatteutredning
ifrågasatte - utan att framlägga några konkreta ändringsförslag - om inte
bilavdragen, som i dag omfattar både milbundna och årsbundna kostnader,
borde begränsas så att avdrag bara medgavs för de milbundna kostnaderna.
Även i motioner till riksdagen har nu gällande regler upprepade gånger
kritiserats från skilda utgångspunkter. Det har därvid gjorts gällande bl. a.
att dessa regler är dåligt anpassade till målsättningen att få fler människor att
åka kollektivt i tätortsområden med goda kommunikationer. Med anledning
av motioner om begränsning av avdraget för resor till och från arbetet

SkU 1980/81:44

begärde riksdagen förra våren på förslag av skatteutskottet en utredning i
ämnet.

Förslaget i propositionen skall bl. a. ses som ett led i det ekonomiska
handlingsprogram som regeringen offentliggjorde den 3 februari i år och som
syftar till attt skapa balans i den svenska ekonomin. I detta program ingår
såväl besparingar som åtgärder i inkomstförstärkande syfte.

1 likhet med budgetministern anser utskottet att reseavdragen i sin
nuvarande utformning kan kritiseras från flera utgångspunkter. Inte minst
måste de sägas ha trafikpolitiska nackdelar genom att de gynnar resor med
egen bil och därigenom verkar hämmande på intresset för bl. a. kollektiva
färdmedel.

Genom att tidsvinstkravet för rätt till reseavdrag med bil skärps kommer
med stor sannolikhet många skattskyldiga i tätortsområden att i fortsättningen
anlita allmänna kommunikationsmedel i stället för egen bil vid resor till
och från arbetet. Att detta kan komma att få positiva effekter för trafik och
miljö i framför allt tätortsområden säger sig självt. Härtill kommer
administrativa vinster i form av förenklad taxeringskontroll och färre
skattetvister mellan myndigheter och enskilda. Med hänvisning till det
anförda och med understrykande av behovet av budgetförstärkningar
biträder utskottet förslaget om en begränsning av reseavdraget. Vid detta
ställningstagande har utskottet också beaktat att den som regelmässigt
använder sin bil i tjänsten, med den i propositionen föreslagna begränsningen,
alltjämt skall ha rätt till avdrag för resor med bil oavsett avstånd och
tidsvinst och att detsamma gäller den som till följd av exempelvis handikapp
måste använda bil för att komma till arbetet.

Liksom budgetministern anser utskottet att en begränsning av reseavdragen
bör avse kostnader för alla resor till och från arbetet oavsett om de
företas med bil eller ej. Det kan enligt utskottets mening inte anses orimligt
att kostnader av det här slaget till viss del hänförs till privata levnadskostnader.

Med det anförda avstyrker utskottet motionerna 2062 yrkande 1 och 2038
yrkande 2.

Vad härefter angår yrkandet i motion 2061 vill utskottet inte bestrida att
det kan finnas vissa skäl som talar för att låta 1 000-kronorsbegränsningen
avse de sammanlagda kostnaderna för intäkternas förvärvande och inte
uteslutande reseavdraget. Ett sådant system skulle emellertid också vara
förenat med nackdelar. Genom att statligt anställdas traktamenten och
reseersättningar inte behöver redovisas som intäkt skulle en reduktion i
enlighet med motionärernas förslag innebära att statligt anställda gynnades i
förhållande till dem i privat tjänst. Ett bifall till motionärernas förslag skulle
också kunna leda till komplikationer i sådana fall då en skattskyldig i sin
tjänst anlitar biträde och till denne utger ett arvode av exempelvis 1 000 kr.
Sjuk- och olycksfallsförsäkringspremier i inkomstslaget tjänst skulle vidare

SkU 1980/81:44

med det av motionärerna föreslagna systemet få göras om till allmänt
avdrag.

Med det anförda anser utskottet sig nu böra avstyrka bifall till motion
2061.

Stimulans av skogsavverkningar

I propositionen föreslås - i syfte att tillfälligt stimulera de enskilda
skogsägarna till ökade avverkningar - ett extra avdrag för vissa skogsuttag.
Förslaget innebär att avdrag skall medges med 5 % av ersättningen vid
upplåtelse av avverkningsrätt och med 3 % av köpeskillingen för leveransvirke
och av saluvärdet av uttag till egen rörelse. Rätten till avdrag har knutits
till skogsintäkter för vilka skatteplikt inträder under perioden den 1 januari
1981-den 30 juni 1983.

I motion 2062 av s yrkas avslag på propositionen i denna del med
motivering bl. a. att åtgärden i fråga inte kan väntas få någon märkbar effekt
på avverkningarna. Vpk godtar i sin motion 2038 förslaget men begär en
översyn av skogsvårdslagen i syfte att effektivisera skogens skötsel, som
enligt motionärerna också bör innefatta ett rationellt utnyttjande av
skogsmarkens produktionsförmåga. Regeln för ett sådant utnyttjande bör
enligt motionärerna vara att den tillväxt som sker avverkas.

Av propositionen framgår att under den senaste högkonjunkturen för
skogsindustrin exportmöjligheterna inte kunnat tas till vara fullt ut på grund
av brist på råvara och att virkesbristen för vissa företag varit en bidragande
orsak till driftinskränkningar. Särskilt stora har svårigheterna varit att få
fram råvara från det privatägda skogsbruket. Förslaget i propositionen, som
tillkommit för att stimulera ett större virkesutbud vid en väntad förstärkning
av konjunkturen, skall ses som ett provisorium i avvaktan på resultatet av
virkesförsörjningsutredningens arbete. Utskottet tillstyrker bifall till propositionen
och avstyrker följaktligen bifall till motion 2062 i denna del.
Utskottet anser sig inte heller ha anledning biträda yrkandet i motion 2038
om en översyn av skogsvårdslagen.

Det extra avdraget liksom ett i proposition 1980/81:136 framlagt förslag om
ett särskilt bidrag till enskilda skogsägare för återväxtåtgärder i samband
med slutavverkningar i Norrlands inland - denna proposition behandlas av
jordbruksutskottet - bör enligt departementschefen finansieras med skogsvårdsmedel.
Han föreslår därför en höjning av skogsvårdsavgiften från 3 %c
till 6 %o av skogsbruksvärdet. Detta kan - framhåller han - beräknas medföra
att de totala avgifterna stiger från 170 milj. kr. till 340 milj. kr. per år.

I två partimotioner, 2022 från s och 294 från vpk, yrkas större höjningar än
enligt propositionen. I den förra motionen begär motionärerna med
hänvisning till motiveringen i den till jordbruksutskottet hänvisade motionen
2021 att skogsvårdsavgiften höjs till 1 % av 1981 års skogsbruksvärden
fr. o. m. den 1 juli 1981. Vpk begär i sin motion, även den en följdmotion till

SkU 1980/81:44

en av jordbruksutskottet behandlad partimotion, 321, att skogsvårdsavgiften
höjs till 7 %c fr. o. m. samma tidpunkt.

I likhet med chefen för budgetdepartementet anser skatteutskottet att de i
propositionen föreslagna stimulansåtgärderna på skogsområdet bör finansieras
med skogsvårdsavgiftsmedel. Av vad utskottet tidigare anfört framgår att
utskottet biträder förslaget i propositionen om ett extra avdrag för
skogsägarna. Med hänsyn härtill anser utskottet sig böra tillstyrka en höjning
av skogsvårdsavgiften fr. o. m. halvårsskiftet i år. Jordbruksutskottet har vid
sammanträde den 8 april 1981 beslutat avstyrka bifall till s-motionen 2061 och
vpk-motionen 321. Skatteutskottet anser på grund härav att höjningen av
skogsvårdsavgiften bör begränsas till i propositionen föreslagna 6%o.
Utskottet avstyrker följaktligen bifall till motionerna 2022 och 294.

Progressiv utgiftsskatt

Av propositionen framgår att budgetministern inom kort avser att begära
regeringens bemyndigande att tillkalla en kommitté med uppdrag att belysa
konsekvenserna av att införa en utgiftsskatt som alternativ eller komplement
till inkomstskatten.

Stig Josefson m. fl. (c) framhåller i motion 1541 från den allmänna
motionstiden i år att en sådan utredning bör vara parlamentarisk. Motionärerna
lämnar också en utförlig redogörelse för sina synpunkter på hur
utredningen bör arbeta och vilka uppgifter den bör ha. Dessa synpunkter vill
de ha beaktade i direktiven för utredningen.

Enligt utskottets mening måste det förutsättas att en utredning om
införande av en helt ny skatt, som om den blir verklighet innebär en radikal
omläggning av hela det svenska skattesystemet, får en bred parlamentarisk
förankring. Direktiven för utredningen har publicerats i dagarna och av dem
framgår att synpunkter av den art som framförts av motionärerna kommer att
bli beaktade i utredningsarbetet. Någon särskild åtgärd av riksdagen med
anledning av motionen är enligt utskottets mening därför inte påkallad,
varför utskottet avstyrker bifall till den.

Nolltaxering

I motion 1553, även den väckt under den allmänna motionstiden i år, yrkar
Åke Polstam m. fl. (c) att riksdagen hos regeringen begär en skärpning av
kontrollen av nolltaxerare och andra med omotiverat låga inkomster.

Frågan om en begränsning av möjligheterna till s. k. underskottsavdrag
prövas f. n. av en särskild kommitté (B 1980:05). I dess uppdrag ingår att
söka finna långsiktiga lösningar för att begränsa underskottsavdragen på
lämpligt sätt. Kommittén kommer enligt uttalande av budgetministern i
propositionen inom kort att genom tilläggsdirektiv få i uppdrag att med
förtur pröva frågan om att genom provisoriska regler begränsa möjligheterna
till s. k. nolltaxering.

SkU 1980/81:44

Yrkandet i motion 1553 får därigenom anses tillgodosett och utskottet
avstyrker följaktligen bifall till motionen.

Kapitalbeskattning m. m.

Genom riksdagsbeslut i höstas (prop. 1980/81:42, SkU 11) ändrades, med
verkan fr. o. m. 1982 års taxering, vissa skatteregler med hänsyn bl. a. till de
höjda taxeringsvärden som väntas vid 1981 års allmänna fastighetstaxering. I
fråga om förmögenhetstaxeringen innebar beslutet en höjning av skattepliktsgränsen
från 200 000 till 400 000 kr. och en uppräkning av övriga
skiktgränser så att det lägsta skiktet med 1-procentig skatt ligger mellan
400 000 och 600 000 kr. och det högsta skiktet med en skatt på 2,5 % ligger
över 1,8 milj. kr.

Erik Wärnberg m. fl. (s) framhåller i motion 1564 att de för sin del av
fördelningspolitiska skäl inte kan acceptera den av riksdagen i höstas
beslutade omläggningen av förmögenhetsskatten. Även om motionärerna
anser det nödvändigt att nu anpassa skatteskalorna till de senaste årens
kraftiga prisstegringar talar - menar de - särskilt mot bakgrund av det kärva
ekonomiska läget, starka skäl för att skatten på större förmögenheter skärps.
Den i motionen presenterade skatteskalan innebär att skatten på förmögenheter
över 1 milj. kr. höjs och att för förmögenhetsdelar över 2 milj. kr. införs
en ny högsta skattesats om 3 %. Motionärerna begär dessutom att ett
fribelopp om högst 50 000 kr. införs för den del av förmögenheten som utgörs
av bankmedel, aktier, obligationer, lånereverser o. d. Fribeloppet skall dock
kunna utnyttjas bara i de fall denna del av förmögenheten utgörs av ett
positivt nettosparande. Avdrag skall alltså ha skett för alla låneskulder. Även
i en partimotion, 1559 från vpk, väckt under den allmänna motionstiden,
begärs förslag om skärpt förmögenhetsskatt. I samma motion yrkar
motionärerna höjning av arvs- och gåvoskatterna med i genomsnitt 50 % och
att lagen (1970:172) om begränsning av skatt i vissa fall upphävs med verkan
fr. o. m. 1983 års taxering.

Avsikten med höstens riksdagsbeslut i fråga om förmögenhetsskatten samt
arvs- och gåvoskatterna var inte att ändra grunderna för dessa skatter, endast
att anpassa skiktgränserna till den allmänna prisutvecklingen efter det att de
tidigare gällande skatteskalorna trädde i kraft.

Taxeringsvärdehöjningarna var således inte ensamma utslagsgivande vid
avvägningen av de nya skiktgränserna, vilket alltså innebär att den stegring
av fastighetspriserna som återspeglar en real förmögenhetsökning med de
nya skalorna kommer att träffas av ett ökat skatteuttag.

Utskottet anser att riksdagen bör vidhålla sin i höstas intagna ståndpunkt,
då riksdagen avslog motioner med yrkanden om skärpta skatter på
förmögenhet, arv och gåva. Utskottet är inte heller berett att medverka till
att lagen om begränsning av skatt upphävs och avstyrker följaktligen bifall till
de i detta avsnitt behandlade motionsyrkandena.

SkU 1980/81:44

Lönsparande m. m.

I syfte att stimulera till regelbundet och lämpligt sparande och för att
främja tillgången på riskvilligt kapital i näringslivet beslutade riksdagen 1979
(prop. 1977/78:165; FiU 37) att vissa sparformer skulle erhålla skattelättnader.
Bestämmelserna som ändrats 1980 innebär f. n. i korthet följande.

Skattelättnader i form av reduktion av den slutliga skatten (sparskattereduktion)
medges med viss procent av belopp som under inkomståret satts in
på särskilt lönsparkonto. Detsamma gäller i fråga om belopp som satts in på
aktiesparkonto. Skattereduktionen utgör 20 % för sparande på lönsparkonto
och 30 % för aktiefondssparande. Sparskattereduktionen får inte beräknas
på högre sammanlagt belopp än 4 800 kr. för lönsparande och 7 200 kr.
för aktiefondssparande. I samband med att riksdagen i höstas förbättrade
villkoren för aktiesparandet (prop. 1980/81:39, SkU 12) beslutades också
andra åtgärder i syfte att stimulera sparande i aktier. Sålunda infördes en rätt
till skattereduktion med 30 % av aktieutdelning upp till ett högsta belopp av
7 500 kr. för ogifta och 15 000 kr. för makar gemensamt. Vidare höjdes
schablonavdraget vid beräkning av realisationsvinst vid aktieförsäljning från
1 000 kr. till 3 000 kr.

Genom riksdagsbeslut i höstas (prop. 1980/81:45, FiU 12) öppnades också
möjlighet för anställda i ett företag att spara i en aktiesparfond, i vilken ingår
uteslutande aktier i företaget.

Olof Palme m. fl. yrkar i partimotionen 2062 att lönsparandet i bank och
aktier avskaffas med utgången av 1981, att skattereduktionen för aktieutdelning
och det särskilda sparavdraget om 800 kr. för ensamstående och
1 600 kr. för gifta avskaffas vid samma tidpunkt och att schablonavdraget vid
beräkning av realisationsvinst vid aktieförsäljning åter bestäms till 1 000 kr.
Motionärerna vill i stället införa en generell sparskattereduktion om högst
1 000 kr. för ensamstående och 2 000 kr. för gifta. Även i vpk:s partimotion
1559 framförs yrkanden om slopande av skatteförmånerna vid bank- och
aktiefondssparande och av skattereduktionen i samband med aktieutdelning.
I samma motion hemställs att vinst vid försäljning av tvåårsaktier skall
beskattas till 75 % i stället för - som nu - till 40 %. Schablonavdraget vid
sådan försäljning vill vpk i likhet med s begränsa till 1 000 kr.

I nuvarande statsfinansiella läge är det av grundläggande betydelse för den
svenska ekonomin att näringslivets konkurrenskraft och produktionskapacitet
förstärks. Detta förutsätter en dämpning av den privata konsumtionen
och en stimulans av ett långsiktigt sparande som kan tillföra industrin
riskvilligt kapital. De sparstimulerande åtgärder som statsmakterna under
senare tid vidtagit har redan otvivelaktigt haft en positiv effekt på sparandet.
Skattesparandet i bank som introducerades 1978 fick redan från början stor
omfattning, och aktiefondssparandet har, sedan villkoren för detta sparande
förbättrats, påtagligt ökat intresset för sparande i aktier. Detsamma gäller i
hög grad också de anställdas sparande i det egna företaget eller den egna
koncernens aktier.

SkU 1980/81:44

I s-motionen görs gällande bl. a. att skattesparandet får effekter som från
fördelningspolitisk synpunkt är helt oacceptabla och att det är den stora
majoriteten av skattebetalare - särskilt de med mindre inkomster - som får
betala förmånerna för den minoritet som deltar i skattesparandet.

Utskottet har svårt att förstå dessa synpunkter. Med den konstruktion
skattesparandet har öppnar det tvärtom möjlighet även för skattskyldiga
med mindre inkomster till ett positivt nysparande.

Skattesparsystemet är ännu nytt och flera av de åtgärder i sparstimulerande
syfte som riksdagen fattat beslut om har ännu inte trätt i kraft. Enligt
utskottets mening bör rimligen de nya reglerna hinna utvärderas innan man
tar ställning till frågan om de skall avskaffas eller ändras. Med hänsyn härtill
och till att det alternativ till skattesparande som erbjuds i s-motionen enligt
utskottets mening inte kan vara ägnat att tillgodose det syfte man vill
åstadkomma med skattesparande i bank och i aktier avstyrker utskottet bifall
till yrkandena från s och vpk om att detta sparande upphävs. Utskottet anser
inte heller att det finns skäl att ändra de bestämmelser om skattereduktion
för aktieutdelning och om schablonavdrag vid aktieförsäljning som riksdagen
antog i höstas och som skall tillämpas först fr. o. m. nästa års taxering.
Utskottet avstyrker därför bifall till samtliga nu nämnda motionsyrkanden.

Utskottet har också att ta ställning till ett flertal krav i vpk-motionen 1559.
Dessa ingår i partiets skattepolitiska program och har i huvudsak avvisats av
riksdagen vid upprepade tillfällen tidigare. Yrkandena avser införande av en
produktionsfaktorsskatt, demokratisering av besluten om obeskattade
reserveringar, begränsningar av de skattefria fonderingarna och av vad som
skall hänföras till driftkostnader i inkomstkällan rörelse. Motionärerna vill
också höja bolagsskatten, slopa Annell-lagen, helt avskaffa rätten till avdrag
för representation, skärpa beskattningen av aktieutdelning och upphäva
skattefriheten för vissa stiftelser (yrkandena 1-3, 11, 14 och 16-18). I fråga
om bostadsbeskattningen vill motionärerna ha utredningar för att utjämna
orättvisor mellan olika boendeformer och för att skärpa beskattningen av
bostadsrättslägenheter (yrkandena 5 och 6). De vill också skärpa realisationsvinstbeskattningen
av fastigheter, slopa uppskovsreglerna vid sådan
beskattning och möjligheterna att beräkna realisationsvinst enligt reglerna
om beräkning av statlig inkomstskatt för ackumulerad inkomst (yrkandena
7-9). 1 övrigt yrkar de skärpt realisationsvinstbeskattning av guld, silver,
konst m. m. (yrkande 15), revidering av avdragssystemet, provisoriskt
avdragstak (yrkandena 22 och 23) samt beskattning av räntefria lån i
samband med anställningsförhållanden (yrkande 27). Med hänvisning till
riksdagens tidigare ställningstagande i de här angivna frågorna avstyrker
utskottet bifall till motion 1559 också i de här behandlade delarna.

Utskottet vill dock med anledning av det i motionen aktualiserade
spörsmålet om räntefria lån till anställda erinra om att budgetministern den
31 mars i år som svar på fråga i samma ämne uppgivit att han har för avsikt att

SkU 1980/81:44

inom kort ta upp frågan om en översyn av dessa problem och formerna för en
sådan översyn med regeringen.

Energibeskattn ingen

I propositionen föreslås två ändringar av energibeskattningen nämligen en
höjning av energiskatten på olja och en sänkning av skatten på hushållens
förbrukning av elektrisk kraft i de nordliga delarna av landet. Regeringen har
i sitt ekonomiska handlingsprogram uttalat att energiskatten och den
särskilda beredskapsavgiften på olja bör höjas med sammanlagt 100 kr. per
m3. I prop. 1980/81:90 om riktlinjer för energipolitiken föreslås att
beredskapsavgiften höjs med 23 kr. per m3 fr. o. m. den 1 juli 1981, medan
förslag om höjning från samma tidpunkt av den allmänna energiskatten på
olja med 77 kr. per m3 läggs fram i den här behandlade propositionen.
Förslaget motiveras bl. a. med att den nuvarande utformningen av energibeskattningen
inte frångår strävandena att minska oljeberoendet, eftersom
skatten i förhållande till energiinnehållet är väsentligt lägre på olja än på
elkraft. Den föreslagna höjningen avses stimulera en fortsatt energihushållning
och en övergång till andra energikällor än oljor i avvaktan på den slutliga
utformning och avvägning av energibeskattningen som energiskattekommitténs
utredningsarbete väntas leda till.

I detta sammanhang konstaterar budgetministern att höjningen av
oljeskatten inte får någon omedelbar betydelse för de företag som enligt
regeringens beslut med stöd av lagen om nedsättning av allmän energiskatt
nu medgetts sådan nedsättning till 1,3 % av de tillverkade produkternas
saluvärde. Han erinrar samtidigt om att han i enlighet med uttalanden i den
energipolitiska propositionen kommer att ta upp frågan om en begränsning
av denna nedsättning för kommande år.

Även förslaget om nedsättning av skatten på hushållsförbrukningen av
elkraft i de nordliga delarna av landet överensstämmer med regeringsuttalanden
i det ekonomiska handlingsprogrammet. Med utgångspunkt från
medeltemperaturen under eldningssäsongen föreslås att hushållsabonnenten
inom kommuner norr om en gränslinje från norra delen av Värmland till
trakten av Örnsköldsvik beskattas efter 3 öre i stället för 4 öre per kWh.

Förslaget att sänka elskatten för hushållen i de nordliga delarna av landet
har inte mött några invändningar, men höjningen av energiskatten på olja
godtas inte av Lars Werner m. fl. (vpk), som i motion 2038 yrkar avslag på
propositionen i denna del. Motionärerna anser att höjningen skulle slå hårt
mot hyresgäster och mot befolkningen i glesbygder som är beroende av
biltransporter i olika sammanhang. De konstaterar vidare att höjningen inte
berör de stora företag som medgetts energiskattenedsättning.

Utskottet vill med anledning av motionen först framhålla att höjningen av
oljeskatten får rent marginella effekter på transportkostnaderna genom att
priset på dieseloljan endast ökar med 10 öre per liter. De tyngst vägande

SkU 1980/81:44

posterna i vägtrafikbeskattningen, bensinskatten, kilometerskatten och
fordonsskatten påverkas inte av förslaget.

Det är däremot riktigt att uppvärmningskostnaderna för hyresgäster -liksom för villaägare - med oljeeldning kommer att öka. Detta förhållande är
enligt utskottets mening en ofrånkomlig följd av de åtgärder för att minska
oljeberoendet som alla riksdagspartier utom vpk ställt sig bakom.

Utskottet finner sig mot denna bakgrund inte kunna tillstyrka avslagsyrkandet
i motion 2038 utan tillstyrker bifall till propositionen också i fråga om
de föreslagna ändringarna av energibeskattningen.

Innan utskottet övergår till att behandla motioner rörande energibeskattningen
som inte har något direkt samband med förslagen i propositionen vill
utskottet något beröra en del skattefrågor som aktualiserats av Skogsindustriernas
samarbetsutskott i samband med en uppvaktning för näringsutskottet.
Samarbetsutskottet har i skrivelse till skatteutskottet lämnat en
sammanfattning av sina synpunkter. Av sammanfattningen framgår att
skogsindustrierna vill ha en snabb omläggning till en mervärdebaserad
energibeskattning. De anser att en skärpning av nedsättningsreglerna för
industrier bör anstå tills en sådan omläggning genomförs. Vidare motsätter
de sig införandet av den s. k. styrmedelsskatt som energiskattekommittén
skall överväga och anser att energiskatten och beredskapsavgiften skall
behandlas på samma sätt såväl när det gäller nedsättningsreglerna som vid
övergången till mervärdebaserad energibeskattning.

De skattemässiga synpunkterna motiveras främst med angelägenheten av
att skogsindustrins internationella konkurrenskraft upprätthålls och om
möjligt förstärks och av att förädlingsgraden inom denna industri så vitt
möjligt höjs.

Utskottet vill med anledning av dessa synpunkter framhålla att åtskilliga av
de av skogsindustrins företrädare aktualiserade frågorna redan prövas av
energiskattekommittén och att utskottet inte finner anledning att genom
särskilda uttalanden föregripa utredningens ställningstaganden som kan
förutsättas komma att inbegripa såväl allmänna energipolitiska avvägningar
som ett beaktande av industrins särskilda problem. Frågan om en skärpning
av industrins nedsättningsregler prövas av regeringen utan riksdagens
hörande så länge den särskilda nedsättningslagen gäller. Om regler av denna
typ skall bibehållas efter en omläggning av energibeskattningen kommer
främst att bero på hur en eventuell s. k. styrmedelsskatt utformas. I de här
berörda frågorna anser utskottet därför att skogsindustrin främst bör
informera regeringen och utredningen om sina synpunkter. När det gäller
den särskilda beredskapsavgiften har i direktiven för energiskattekommittén
särskilt angivits att kommittén inte skall behandla den frågan.

Inom riksdagen har avgiften under senare år huvudsakligen behandlats av
försvarsutskottet och näringsutskottet. Förslaget i den energipolitiska
propositionen innebär att avgiften på oljeprodukterna kommer att uppgå till
sammanlagt 89 kr. per m3 och att medlen skall användas till fyra olika

SkU 1980/81:44

områden, nämligen förutom för den ursprungliga oljelagringen (38 kr.)
också för oljeprospektering (8 kr.), för stödsystemet för oljeersättande
åtgärder (24 kr.) och för finansiering av energiforskningsprogrammet
(19 kr.). Beredskapsavgiften har genom sin höjd - närmare en tredjedel av
den totala belastningen på oljorna - och sitt utvidgade användningsområde
alltmer fått karaktären av skatt. Energiskattekommittén bör därför kunna få
möjlighet att pröva också beredskapsavgiften. Härigenom skulle skogsindustrins
synpunkter på beredskapsavgiften kunna granskas av utredningen.
Utskottet förutsätter att regeringen uppmärksammar denna fråga.

Gemensamt för tre av de här behandlade motionerna är att de behandlar
frågor som faller inom eller tangerar energiskattekommitténs uppdrag. I
motion 1980/81:1100 av Eivor Marklund m. fl. (vpk) förordas införandet av
en produktionsavgift med 5 öre per kWh för vattenkraftverk byggda före
1972. Medlen som inflyter härigenom vill motionärerna tillföra en central
fond och olika regionala fonder med syfte att främja basindustrierna.
Bakgrunden til yrkandet är att råkraftsprissättningen i princip är baserad på
modernare och dyrare produktionsanläggningar, vilket medför att stora
överskott kan uppstå hos ägarna av äldre produktionsanläggningar. Dessa
förhållanden skall belysas av energiskattekommittén som också skall
bedöma om de bör föranleda särskilda åtgärder inom energibeskattningens
ram.

Då frågan om åtgärder med anledning av övervinster i äldre kraftverk
således redan är föremål för översyn avstyrker utskottet bifall till motion
1100.

På motsvarande grunder avstyrker utskottet också motion 1152 av
Marianne Karlsson (c) om en översyn av fördyringen av vissa energislag i
syfte att få en rättvis och neutral beskattning som leder till minskat
oljeberoende, ett yrkande som nära överensstämmer med energiskattekommitténs
direktiv.

En utvidgning av dessa direktiv till att omfatta också frågor om en regionalt
differentierad energibeskattning begärs i motion 1561 av Eva Winther (fp).
Motionären ifrågasätter om inte BD-län bör helt befrias från energiskatt
under en tioårsperiod. Hon anser vidare att kommittén vid sin prövning av
frågorna om de nyss nämnda övervinsterna i de äldre kraftverken bör få i
uppdrag att väga in regionalpolitiska hänsyn.

Utskottet vill i denna fråga endast framhålla att energiskattekommittén
redan fått ett så omfattande utredningsuppdrag att varje mera väsentlig
utvidgning kan leda till inte önskvärda förseningar av arbetet. Frågan om
ytterligare regionala differentieringar inom energibeskattningens ram bör
enligt utskottets mening därför anstå tills utredningen slutfört sitt nuvarande
uppdrag. Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motion 1561.

Regionalpolitiska synpunkter framförs också av Börje Hörnlund och
Gösta Andersson (båda c) i motion 1882 där motionärerna begär utredning

SkU 1980/81:44

om avdrag från slutskatten med vissa belopp som bestäms med hänsyn till
avståndet till affärer och serviceinrättningar. Utskottet avstyrkte under
våren 1980 ett motsvarande motionsyrkande med hänvisning till att utskottet
fann denna stödform komplicerad, och det nu framförda yrkandet föranleder
inte utskottet att ändra denna bedömning. Utskottet avstyrker därför bifall
också till motion 1980/81:1882.

Mot de delar av propositionen som utskottet inte tagit upp till särskild
behandling har utskottet inte funnit anledning till erinran.

Lagförslagen i propositionen berör bl. a. punkt 2 av anvisningarna till 22 §
och punkt 9 av anvisningarna till 29 § KL. Utskottet har i samband med
behandlingen av proposition 1980/81:68 om ändrade regler för den skattemässiga
behandlingen av inventarier, fastigheter och pågående arbeten,
m. m., (SkU 1980/81:25 samt, efter återremiss, SkU 1980/81:47) föreslagit
ändringar i andra hänseenden i samma lagrum. Förslagen har bifallits av
riksdagen. Författningsregleringen i denna del bör därför tas upp tillsammans
med förslagen i proposition 1980/81:139, vilken också berör lagrum
som behandlas i SkU 1980/81:25 och 47.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande kostnader för resor till och från arbetet

att riksdagen med bifall till proposition 1980/81:118 och med
avslag på motionerna 1980/81:2061,1980/81:2062 yrkande 1 och
1980/81:2038 yrkande 2 antar det i propositionen framlagda
förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)
med den ändringen att punkt 2 av anvisningarna till 22 § och
punkt 9 av anvisningarna till 29 § utgår ur förslaget,

2. beträffande stimulans av skogsavverkningar

att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på
motion 1980/81:2062 yrkande 5 antar det i propositionen
framlagda förslaget till lag om extra avdrag för vissa skogsuttag,

3. beträffande översyn av skogsvårdslagen

att riksdagen avslår motion 1980/81:2038 yrkande 7,

4. beträffande skogsvårdsavgiften

att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på
motionerna 1980/81:2022 och 1980/81:294 antar det i propositionen
framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1946:324)
om skogsvårdsavgift,

5. beträffande energibeskattningen

A. att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på
motion 1980/81:2038 yrkande 3 antar det vid propositionen

SkU 1980/81:44

fogade förslaget till lagom ändring i lagen (1957:262) om allmän
energiskatt,

B. att riksdagen avslår

1. motion 1980/81:1100,

2. motion 1980/81:1152,

3. motion 1980/81:1561,

4. motion 1980/81:1882,

6. beträffande progressiv utgiftsskatt

att riksdagen avslår motion 1980/81:1541,

7. beträffande kontroll av nolltaxerare m. m.
att riksdagen avslår motion 1980/81:1553,

8. beträffande förmögenhetsskatten

att riksdagen avslår motionerna 1980/81:1564 och 1980/81:1559
yrkande 24,

9. beträffande skatterna på arv och gåva

att riksdagen avslår motion 1980/81:1559 yrkande 26,

10. beträffande upphävande av lagen om begränsning av skatt
att riksdagen avslår motion 1980/81:1559 yrkande 25,

11. beträffande skattesparande m. m.
att riksdagen avslår

a. motion 1980/81:2062 yrkandena 2, 3 och 4,

b. motion 1980/81:1559 yrkandena 10, 12 och 13,

12. beträffande företagsbeskattning m. m.

att riksdagen avslår motion 1980/81:1559 yrkandena 1-3,11, 14
och 16-18,

13. beträffande bostadsbeskattning m. m.

att riksdagen avslår motion 1980/81:1559 yrkandena 5-9,

14. beträffande realisationsvinstbeskattning av lös egendom
att riksdagen avslår motion 1980/81:1559 yrkande 15,

15. beträffande avdragsreglerna

att riksdagen avslår motion 1980/81:1559 yrkandena 22 och
23,

16. beträffande räntefria lån till anställda

att riksdagen avslår motion 1980/81:1559 yrkande 27.

Stockholm den 10 april 1981

På skatteutskottets vägnar
ERIK WÄRNBERG

SkU 1980/81:44

Närvarande: Erik Wärnberg (s), Stig Josefson (c)*, Rune Ångström (fp),
förste vice talmannen Ingegerd Troedsson (m), Olle Westberg i Hofors (s),
Tage Sundkvist (c), Hagar Normark (s), Bo Lundgren (m), Curt Boström
(s), Ingemar Hallenius (c), Bo Forslund (s), Wilhelm Gustafsson (fp)*, Egon
Jacobsson (s)*, Anita Johansson (s)* och Ewy Möller (m).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

Reservationer

Erik Wärnberg, Olle Westberg i Hofors, Hagar Normark, Curt Boström,
Bo Forslund, Egon Jacobsson och Anita Johansson (alla s) har till
betänkandet fogat fem reservationer.

1. Kostnader för resor till och från arbetet (mom. 1)

Reservanterna anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 18 med ”Frågan
om” och slutar på s. 20 med ”motion 2061” bort ha följande lydelse.

Förslaget i propositionen ingår som ett led i det ekonomiska handlingsprogram
som regeringen offentliggjorde den 3 februari i år och som syftar till
att skapa balans i den svenska ekonomin. Om man vill öka statens inkomster
genom avdragsbegränsningar bör emellertid enligt utskottets mening av
rättviseskäl begränsningarna avse andra avdrag än reseavdragen. Regeringens
förslag innebär att flertalet vanliga löntagare förlorar hela eller en stor del
av sitt enda egentliga avdrag. Företagare och höginkomsttagare slipper
lindrigare undan. Begränsningen föreslås visserligen omfatta också jordbrukare
och andra egenföretagare. Men när det gäller dessa yrkeskategorier är
avdragsbegränsningen ett slag i luften. Jordbrukare har inte annat än
undantagsvis några kostnader för resor till och från arbetet, och detsamma
gäller många andra egenföretagare. Höginkomsttagare har i allmänhet
möjligheter att kompensera sig på annat sätt. Trots att således flertalet
kollektivresenärer berövas hela sitt reseavdrag, föreslås i propositionen inga
insatser för att främja kollektivtrafiken. Utskottet kan inte ställa sig bakom
ett förslag av denna innebörd.

Med det anförda tillstyrker utskottet s- och vpk-yrkandena om avslag på
propositionen såvitt avser en beloppsmässig begränsning av reseavdragen.
Genom utskottets ställningstagande har yrkandet i motion 2061 förfallit.

Förslaget om en höjning av minsta tidsvinst för rätt till avdrag för
kostnader för resa till och från arbetet med egen bil från 90 till 120 minuter
torde främja ett ökat kollektivresande. Härtill kommer administrativa

SkU 1980/81:44

vinster i form av förenklad taxeringskontroll och färre skattetvister mellan
myndigheter och enskilda. Utskottet tillstyrker därför propositionen och
avstyrker partimotionen från vpk i denna del.

dels att utskottet under mom. 1 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1980/81:2062 yrkande 1 och med
anledning av proposition 1980/81:118 och motion 1980/81:2038 yrkande 2
samt med avslag på motion 1980/81:2061 antar det i propositionen framlagda
förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) med de
ändringar att

dels punkt 2 av anvisningarna till 22 § och punkt 9 av anvisningarna till 29 §
utgår ur förslaget

dels punkt 4 av anvisningarna till 33 § erhåller följande såsom reservanternas
förslag betecknade lydelse:

Utskottets förslag Reservanternas förslag

Anvisningar
till 33 §

Även för särskilt fortskaffningsmedel.

Om avståndet dessa fall.

För skattskyldig skrymmande last.

Avdrag för kostnader för resor till
och från arbetsplatsen medges bara
för den del av kostnaderna som
överstiger 1 000 kronor under beskattningsåret.

2. Stimulans av skogsavverkningar (mom. 2)

Reservanterna anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 20 som börjar med ”Av
propositionen” och slutar med ”av skogsvårdslagen” bort ha följande
lydelse.

Under senare år har en rad åtgärder vidtagits i syfte att stimulera
skogsavverkningarna. Trots det har enligt propositionen exportmöjligheterna
under den senaste högkonjunkturen för skogsindustrin inte kunnat tas till
vara fullt ut på grund av brist på råvara. Virkesbristen har för vissa företag
varit en bidragande orsak till driftsinskränkningar. Mot denna bakgrund kan
enligt utskottet på goda grunder antas att inte heller den nu föreslagna
stimulansåtgärden får någon märkbar effekt på avverkningarna. Den bör
därför inte genomföras. Utskottet tillstyrker bifall till motion 2062 yrkande 5

SkU 1980/81:44

och avstyrker följaktligen propositionen i denna del. Detta ställningstagande
ligger i linje med riksdagens beslut i samma fråga under riksmötet 1978/79
(prop. 1978/79:199, SkU 53, rskr 428). Riksdagen avslog då med stor
majoritet regeringens förslag om ett motsvarande avdrag vid 1980 och 1981
års taxeringar.

Utskottet anser sig inte ha anledning biträda yrkandet i motion 2038 om en
översyn av skogsvårdslagen.

dels att utskottet under mom. 2 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1980/81:2062 yrkande 5 avslår det i
propositionen framlagda förslaget till lag om extra avdrag för vissa
skogsuttag,

3. Skogsvårdsavgiften (mom. 4)

Reservanterna anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 21 som börjar med ”1 likhet”
och slutar med ”och 294” bort ha följande lydelse.

Av vad utskottet tidigare anfört framgår att utskottet avstyrker bifall till
förslaget i propositionen om extra avdrag för skogsägarna. Någon höjning av
skogsvårdsavgiften av denna anledning är därför inte påkallad. En höjning är
däremot motiverad av de skäl som redovisas i den till jordbruksutskottet
hänvisade motionen 2021. I likhet med motionärerna anser utskottet att
avgiften bör bestämmas till 1 % av 1981 års skogsbruksvärden fr. o. m. den 1
juli 1981. Utskottet avstyrker följaktligen bifall till propositionen även i
denna del. Genom utskottets ställningstagande är motion 294 tillgodosedd.

dels att utskottet under mom. 4 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1980/81:2022 och med anledning av
propositionen och motion 1980/81:294 antar det i propositionen framlagda
förslaget till lag om ändring i lagen (1946:324) om skogsvårdsavgift med den
ändringen att 1 § erhåller följande såsom reservanternas förslag betecknade
lydelse:

Utskottets förslag Reservanternas förslag

SkU 1980/81:44

skogsvårdsavgift. Avgiften utgör för skogsvårdsavgift. Avgiften utgör för

varje beskattningsår sex promille av varje beskattningsår en procent av

skogsbruksvärdet. skogsbruksvärdet.

Har garantibeloppet skogsvårdsavgift jämkas.

Skogsvårdsavgift utgår hela krontal.

4. Förmögenhetsskatten (mom. 8)

Reservanterna anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 22 som börjar med
”Avsikten med” och slutar med ”behandlade motionsyrkandena” bort ha
följande lydelse.

Utskottet anser att höstens riksdagsbeslut i fråga om förmögenhetsskatten
inte enbart borde ha gått ut på att anpassa skiktgränserna till den allmänna
prisutvecklingen. En skärpning av skatten på större förmögenheter borde
samtidigt ha ägt rum. Den skatteskala som presenteras i motion 1564 är enligt
utskottets mening väl avvägd. Utskottet tillstyrker därför bifall till densamma.
Utskottet tillstyrker också bifall till förslaget om ett särskilt fribelopp vid
förmögenhetsbeskattningen. Genom utskottets ställningstagande får yrkande
24 i motion 1559 anses vara i huvudsak tillgodosett.

Utskottet är inte berett att medverka till att lagen om begränsning av skatt
upphävs och avstyrker följaktligen bifall till motion 1559 i denna del.

dels att utskottet under mom. 8 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1980/81:1564 och med anledning av
motion 1980/81:1559 yrkande 24 antar följande såsom reservanternas förslag
betecknade

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt dels

att 10 § och 11 § 1 mom. skall ha nedan angivna lydelse,

dels att i 3 § skall införas ett nytt morn., 3 morn., av nedan angivna
lydelse:

Nuvarande lydelse1 Reservanternas förslag

3 §

3 mom. Vid beräkning av förmögenhet
som inte ingår i förvärvskällan
jordbruksfastighet eller rörelse skall

1 Prop. 1980/81:42 (fr. o. m. 1982 års taxering).

SkU 1980/81:44

Nuvarande lydelse Reservanternas förslag

avräknas ett belopp som motsvarar
skillnaden mellan den skattskyldiges
bankmedel, aktier, obligationer, lånereverser
och liknande värdehandlingar
och hans skulder, dock högst
50 000 kronor.

10 §

Fysisk person, dödsbo, utländskt Fysisk person, dödsbo, utländskt
bolag eller i 10 § 1 morn. lagen bolag eller i 10 § 1 mom. lagen

(1947:576) om statlig inkomstskatt (1947:576) om statlig inkomstskatt

angiven familjestiftelse skall inte angiven familjestiftelse skall inte

betala statlig förmögenhetsskatt, om betala statlig förmögenhetsskatt, om

den beskattningsbara förmögenhe- den beskattningsbara förmögenheten
inte överstiger 400 000 kronor. ten inte överstiger 350 000 kronor.

Skatteplikt till 25 000 kronor.

11 §

Nuvarande lydelse

1 mom. Statlig förmögenhetsskatt skall för fysisk person, dödsbo,
utländskt bolag samt i 10 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt
angiven familjestiftelse utgöra:

när den beskattningsbara förmögenheten inte överstiger 600 000 kronor:
en procent av den del av den beskattningsbara förmögenheten, som
överstiger 400 000 kronor;
när den beskattningsbara förmögenheten överstiger

600 000 men inte 800000 kr.: 2000 kr. för 600000 kr. och 1,5% av

återstoden;

800 000 men inte 1 800 000 kr.: 5 000 kr. för 800 000 kr. och 2% av

återstoden;

/ 800 000 kr.: 25 000 kr. för 1800000 kr. och 2,5 % av

återstoden.

Reservanternas förslag

1 mom. Statlig förmögenhetsskatt skall för fysisk person, dödsbo,
utländskt bolag samt i 10 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt
angiven familjestiftelse utgöra:

när den beskattningsbara förmögenheten inte överstiger 500 000 kronor:
en procent av den del av den beskattningsbara förmögenheten, som
överstiger 350 000 kronor;

när den beskattningsbara förmögenheten överstiger

SkU 1980/81:44

500 000 men inte 700 000 kr.:

1 500 kr. för 500 000 kr. och 1,5 % av
återstoden;

700 000 men inte 1 000 000 kr.:

4 500 kr. för 700 000 kr. och 2 % av
återstoden;

/ 000 000 men inte 2 000 000 kr.:

10500 kr. för 1000000 och 2,5 % av
återstoden;

2 000 000 kr.:

35 500 kr. för 2 000000 och 3 % av

återstoden.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982 och tillämpas första gången vid
1983 års taxering.

5. Skattesparande m. m. (mom. 11)

Reservanterna anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 23 med ”1
nuvarande” och slutar på s. 24 med ”nämnda motionsyrkanden” bort ha
följande lydelse:

Syftet med skattesparandet var enligt det ursprungliga regeringsförslaget
att öka det totala sparandet i ekonomin. Det finns ännu drygt två och ett halvt
år efter det att de första kontona öppnades inga klara belägg för att systemet
haft denna effekt. Tvärtom torde man på goda grunder kunna anta att den
ökade behållningen i skattesparandet motsvaras av en i huvudsak lika stor
minskning av behållningen på andra konton eller av ett nysparande som ändå
skulle kommit till stånd. Utskottet vill inte bestrida behovet av ytterligare
riskvilligt kapital. Det finns dock otvivelaktigt för samhället billigare
metoder att åstadkomma detta än genom skattesparande. Bara 1980 års
insättningar i skattesparandet på bank (totalt 1800 milj. kr.) kan vid
nuvarande räntesats för skattesparkonton beräknas komma att kosta staten
sammanlagt betydligt mer än en miljard kr., vartill kommer kostnaderna för
nysparande i aktiesparfonder under året.

Reglerna om aktiefondssparande i företagsknutna fonder har fått effekter
som enligt utskottets mening inte är tillfredsställande. Bl. a. kan med fog
ifrågasättas om de som amorteringsfritt lånar pengar har kvalificerat sig för
skattereduktion. Skattelättnaden är avsedd att vara en premie för ett
sparande. Den som lånar pengarna och under inkomståret inte erlägger
någon amortering har emellertid under det året inte gjort någon sparprestation.
Ändå är han berättigad till skattereduktion.

Skattesparandet kan ifrågasättas även från fördelningspolitiska utgångspunkter,
eftersom det - enligt vad som framgår av en av sparbanksföreningen
förra året genomförd stickprovsundersökning - endast i liten utsträckning
torde användas av de breda löntagargrupperna.

SkU 1980/81:44

Det kan alltså sägas vara den stora majoriteten av skattebetalare - särskilt
de med mindre inkomster och sämre sparmöjligheter - som får betala
förmånerna för en minoritet skattskyldiga som deltar i skattesparandet.

Den av riksdagen i höstas beslutade skattereduktionen för aktieutdelningar
och höjningen av det s. k. schablonavdraget från realisationsvinst på äldre
aktier motiverades med önskemålet att underlätta företagens anskaffning av
riskvilligt kapital. Det är enligt utskottets mening tveksamt om ändringarna
kommer att få denna effekt.

Allvarligare är emellertid att man med införandet av dessa regler tagit
ytterligare ett steg mot lindrigare beskattning av arbetsfria inkomster jämfört
med arbetsinkomster. Även från fördelningspolitisk synpunkt är ändringarna
enligt utskottets mening oacceptabla, eftersom de i första hand gynnar
höginkomsttagarna.

Av det anförda framgår att utskottet delar de synpunkter som framförs i
motion 2062. Utskottet tillstyrker därför bifall till motionen. Utskottets
ställningstagande innebär bifall också till de yrkanden i motion 1559 som
avser upphävande av lagstiftningen om skattesparande i bank och i
aktiefonder och skattelättnader för aktieutdelning samt om nedsättning av
schablonavdraget vid beräkning av realisationsvinst på äldre aktier.

Förslag av nu angiven innebörd bör föreläggas riksdagen i höst.

dels att utskottet under mom. 11 bort hemställa

att riksdagen med anledning av motion 1980/81:2062 yrkandena 2, 3 och 4
samt motion 1980/81:1559 yrkandena 10, 12 och 13 fattar principbeslut av
innebörd

a. att lagstiftningen om skattelättnader för banksparande och aktiefondssparande
samt om skattereduktion för aktieutdelning upphävs med utgången
av år 1981,

b. att det s. k. sparavdraget i inkomstslaget kapital slopas fr. o. m.
inkomståret 1982,

c. att fysisk person fr. o. m. inkomståret 1982 skall vara berättigad till
sparskattereduktion med 50 % av sina kapitalinkomster i enlighet med vad i
motion 1980/81:2062 anförts,

d. att schablonavdraget vid beräkning av realisationsvinst vid försäljning
av s. k. tvåårsaktier sänks från 3 000 kr. till 1 000 kr. fr. o. m. inkomståret
1982,

e. att förslag till lagstiftning av den innebörd som anges under a-d föreläggs
riksdagen under hösten 1981.

SkU 1980/81:44

.37

Innehållsförteckning

Propositionen 1

Lagförslagen 2-9

Motionerna 10-17

Skrivelser 17

Utskottet 17-30

Resor till och från arbetet 17-20

Stimulans av skogsavverkningar 20-21

Progressiv utgiftsskatt 21

Nolltaxering 21-22

Kapitalbeskattning m. m 22

Lönsparande m. m 23-25

Energibeskattningen 25-28

Hemställan 28-29

Reservationer 30-36

Kostnader för resor till och från arbetet 30-31

Stimulans av skogsavverkningar 31-32

Skogsvårdsavgiften 32-33

Förmögenhetsskatten 33-35

Skattesparande m. m 35-36

—