SkU 1980/81:42

Skatteutskottets betänkande
1980/81:42

om besvärsregler vid allmän fastighetstaxering, m. m. (prop. 1980/
81:111)

Propositionen

Regeringen (budgetdepartementet) föreslår i proposition 1980/81:111 att
riksdagen antar vid propositionen fogade förslag till

1. lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152),

2. lag om ändring i taxeringslagen (1956:623),

3. lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningdomstolar.

I propositionen föreslås att en möjlighet införs för fastighetstaxeringsnämnd
att mot ägarens vilja i vissa fall besiktiga en fastighet. Beslut om sådan
besiktning föreslås fattas av länsrätt. Talan mot beslut om besiktning får
enligt förslaget inte föras.

Vidare behandlas besvärsregler vid allmän fastighetstaxering. Det föreslås
att nuvarande regler skall behållas med i huvudsak oförändrat innehåll.

De nya reglerna föreslås bli tillämpliga första gången i fråga om 1981 års
allmänna fastighetstaxering.

Lagförslagen har följande lydelse:

1 Riksdagen 1980181. 6 sami. Nr 42

rSkU 1980/81:42

1 Förslag till
Lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152)

Härigenom föreskrivs i fråga om fastighetstaxeringslagen (1979:1152)
dels att nuvarande 18 kap. 30 § skall betecknas 18 kap. 41 §,
dels att 21 kap. skall ha nedan angivna lydelse,

dels att i lagen skall införas tolv nya paragrafer, 18 kap. 29-40 §§, samt tre
nya kapitel, 22-24 kap., av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

18 kap.

29 §'

Fastighetslaxeringsnämnden får
besiktiga fastighet även i annat fall än
som avses i 8 §, om uppgift som
behövs för att taxera en fastighet
saknas eller det finns grundad anledning
anta att uppgift som fastighetsägare
lämnat är felaktig eller ofullständig.
Besiktning får dock ske
endast om tillförlitlig uppgift inte
utart avsevärd olägenhet kan erhållas
pä annat sätt och uppgiften är av
väsentlig betydelse för åsättande av
en riktig taxering. / fråga om besiktning
enligt denna paragraf gäller
30-40 §§.

30 §

Länsrätten i det län där fastigheten
är belägen beslutar om besiktning på
framställning av fastighetstaxeringsnämnden.

Mot beslut om besiktning får talan
inte föras.

31 §

1 beslut om besiktning skall redovisas
vad denna skall avse. Om det
finnes påkallat får även tid för besiktningen
bestämmas.

Beslutet skall senast vid förrättning

1 Förutvarande 18 kap. 29 § upphävd genom 1980:1087.

SkU 1980/81:42

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

för verkställighet mot bevis lämnas
till fastighetsägaren och annan, hos
vilken verkställighet sker. Kan beslutet
inte överlämnas vid förrättningen
skall det snarast därefter delges
genom försorg av den som verkställt
besiktningen.

32 §

Har fastighetstaxeringsnämnd
gjort framställning om besiktning och
behövs inte längre åtgärden skall
nämnden genast anmäla detta till
länsrätten.

33 H

Länsrätten skall omedelbart upphäva
beslut om besiktning när anmälan
enligt 32 § har skett.

34 §

Innan beslut om besiktning verkställs
skall fastighetsägaren beredas
tillfälle att inställa sig till förrättningen.
Detsamma gäller nyttjanderättshavare
som berörs av åtgärden.

Kan den som avses i första stycket
inte utan nämnvärt uppskov kallas till
förrättningen eller inställa sig vid
denna, får verkställighet ändå ske
under förutsättning att särskilt tillkallat
vittne är närvarande. Är den, hos
vilken besiktning av bostadsutrymme
skall ske, inte närvarande, får dock
förrättningen genomföras endast om
det kan antas att fastighetsägaren eller
annan söker förhala besiktningen
eller att den av annat skäl kommer att
försenas.

1* Riksdagen 1980/81. 6 sami. Nr 42

SkU 1980/81:42

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

35 §

Fastighetsägaren och annan hos
vilken verkställighet sker har rätt att
tillkalla vittne. Förrättningen får
dock inte i onödan uppehållas i
väntan på att vittne skall inställa
sig.

36 §

Besiktning skall verkställas så att
den innebär minsta möjliga olägenhet
för den som berörs av besiktningen.
Skada får inte förorsakas på egendom.
Läs och annan stängningsanordning
får dock brytas.

37 §

Verkställighet av besiktning i
bostadsutrymme får inte utan medgivande
av den som berörs därav
påbörjas mellan kl. 19 och kl. 8.

38 §

Fastighetstaxeringsnämndens ordförande,
konsulent eller tjänsteman
som biträder nämnden verkställer
beslut om besiktning. Om det är
påkallat får annan ledamot i nämnden
närvara.

Åtgärd sorn avses i 36 § sista
meningen skall verkställas av kronofogdemyndigheten
.

39 §

Vid besiktning är fastighetsägaren
skyldig att lämna de upplysningar
som behövs för besiktningens verkställande
samt att lämna tillträde till
fastigheten och dess byggnader.

SkU 1980/81:42

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

40 §

Angående verkställighet av beslut
om besiktning skall utfärdas bevis.
Vad i 31 § andra stycket föreskrivs
rörande beslut om besiktning skall i
tillämpliga delar gälla även bevis om
verkställighet. Är den som skall
erhålla bevis inte närvarande vid
förrättningen, skall bevis lämnas
även till någon som kan anses företräda
honom, om sådan person är
närvarande.

21 kap. Om besvär över fastighetstaxeringsnämnds beslut2

Besvär av ägare av fastighet skall
ha inkommit senast den 15 september
under taxeringsåret.

Kommuns besvär skall anföras
före utgången av oktober månad
under taxeringsåret.

Taxeringsintendent har rätt att
anföra besvär intill utgången av
november månad under taxeringsåret.
Han skall inom samma tid ange
yrkanden och grunder för besvärstalan,
om inte med hänsyn till utredningens
vidlyftighet eller andra synnerliga
skäl länsrätten medger anstånd.

Inkommer besvär från ägare av
fastighet efter den i första stycket
angivna tiden men före utgången av
november månad under taxeringsåret,
får länsrätten pröva besvären
om taxeringsintendenten helt eller
delvis biträder besvären i sak.

Har länsrätten avgjort besvär över
viss taxering, får besvär inte anföras

§3

Talan mot fastighetstaxeringsnämnds
beslut förs genom besvär hos
länsrätten.

Besvär får anföras av ägare av den
fastighet beslutet rör samt av vederbörande
kommun och taxeringsintendent.

2 Senaste lydelse 1980:149.

3 Senaste lydelse 1980:149.

SkU 1980/81:42

Nuvarande lydelse

hos länsrätten rörande samma tax
ering.

Föreslagen lydelse

2 §

Har besvärshandlingarna sänts till
annan länsrätt än den som har att
pröva besvären, utgör detta inte hinder
för målets prövning. Handlingarna
skall då omedelbart översändas till
den länsrätt som skall pröva besvären.

3 §

Besvär av ägare av fastighet skall
ha inkommit senast den 15 september
under taxeringsåret.

4 S

Kommuns besvär skall anföras
före utgången av oktober månad
under taxeringsåret.

5 §

6 §

Inkommer besvär från ägare av
fastighet efter den i 3 § angivna tiden
men före utgången av november
månad under taxeringsåret, får länsrätten
pröva besvären om taxeringsintendenten
helt eller delvis biträder
besvären i sak.

SkU 1980/81:42

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

7 §

Har länsrätten avgjort besvär över
viss taxering, får besvär inte anföras
hos länsrätten rörande samma taxering.

8 §

Vid prövning av mål om fastighetstaxering
består länsrätten av en lagfaren
domare, värderingstekniska ledamöter
samt nämndemän som särskilt
utsetts för att deltaga vid behandlingen
av sådana mål.

Rätten är domför med en lagfaren
domare och tre andra ledamöter,
varav minst en värderingsteknisk
ledamot och minst tvä nämndemän,
om inte annat följer av 18 § lagen
(1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar.
Fler än fyra ledamöter,
utöver den lagfarne domaren, får
inte tjänstgöra i rätten.

9 §

Värderingsteknisk ledamot i länsrätt
skall vara myndig svensk medborgare
och ha sakkunskap i fråga
om fastighetsvärdering. Bland de
värderingstekniska ledamöterna
skall finnas företrädd sådan sakkunskap
beträffande olika slag av fastigheter.

Bestämmelsen i 20 § andra stycket
lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar
skall också tilllämpas
beträffande värderingsteknisk
ledamot.

10 §

Nämndeman som avses i 8 S utses
för tiden från och med den 1 juli det
år, då allmän fastighetstaxering äger

1** Riksdagen 1980181. 6 sami. Nr 42

SkU 1980/81:42

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

rum, till och med den 30 juni det år dä
sådan taxering sker nästa gäng.

Värderingsteknisk ledamot i länsrätt
förordnas av regeringen för tid
som sägs i första stycket.

22 kap. Om besvär över länsrätts och
kammarrätts beslut

1 §

Besvär över länsrätts beslut i mål
om fastighetstaxering får, även om
det ej följer av 33 § förvaltningsprocesslagen
(1971:291), anföras om
länsrätten har ändrat fastighetens taxering
utan att klaganden har yrkat
sådan ändring.

2 §

Mot länsrätts beslut i fråga, som
avses i 20 kap. 15 §, får talan inte
föras.

3 §

Vid besvär över länsrätts beslut
skall besvärshandlingen ha kommit
in

om besvären har anförts av fastighetsägare,
inom två månader från det
han har fått del av det överklagade
beslutet, samt

om besvären har anförts av taxeringsintendent
eller kommun, inom
två månader från den dag, då länsrättens
beslut meddelades.

4 §

Vid prövning av mål om allmän
fastighetstaxering består kammarrätt
av tre lagfarna ledamöter samt tvä av
de särskilda ledamöter som avses i

5 §. Utevaro av en av de särskilda
ledamöterna hindrar dock inte att

SkU 1980/81:42

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

mål avgörs om tre av kammarrättens
ledamöter är ense om slutet.

Utan hinder av vad som sägs i
första stycket får regeringen beträffande
vissa grupper av ifrågavarande
mål föreskriva, att bestämmelsen om
att särskilda ledamöter skall delta vid
målens prövning inte skall tillämpas.

5 §

Regeringen förordnar för högst
fem år i sänder för varje kammarrätt
minst nio, högst tjugo i praktiska värv
förfarna personer med god kännedom
om fastighetsförhållanden i allmänhet
att efter kallelse inträda
såsom ledamöter i kammarrätten vid
handläggning av mål om allmän
fastighetstaxering. Av dessa personer
skall i fråga om varje kammarrätt
minst tre äga kunskap beträffande
värdering av skogsmark och växande
skog, minst tvä beträffande värdering
av vattenfallsfastighet, minst tvä
beträffande värdering av jordbruksfastighet
i övrigt och minst två beträffande
värdering av annan fastighet i
övrigt. Avgår sådan person under
den tid, för vilken han har blivit
utsedd, förordnar regeringen annan
person i hans ställe.

Ledamot sorn här sägs skall vara
myndig svensk medborgare. Han får
inte vara i konkurstillstånd.

6 §

Regeringen meddelar närmare föreskrifter
angående inkallande av de
särskilda ledamöterna till tjänstgöring
i kammarrätt samt angående
ordnandet av kammarrätts arbete

SkU 1980/81:42

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

med handläggning av mål om allmän
fastighetstaxering och därmed sammanhängande
frågor.

Särskild ledamot får för tid, under
vilken han varit inkallad till tjänstgöring,
ersättning av statsmedel enligt
bestämmelser som meddelas av regeringen
eller myndighet som regeringen
bestämmer.

7 §

Vid besvär över kammarrätts
beslut i mål om allmän fastighetstaxering
skall besvärshandlingen ha
kommit in inom två månader från
den dag dä klaganden har fått del av
beslutet.

23 kap. Om besvär i särskild ordning 1

Har ägare av fastighet, som skall fä
underrättelse enligt 20 kap. 18 §, inte
fått sådan underrättelse senast den 15
augusti under taxeringsåret, får ägaren
anföra besvär intill utgången av
året efter taxeringsåret.

2 §

Den som enligt 21 kap. 1 § får föra
talan mot fastighetstaxeringsnämnds
beslut får före utgången av femte året
efter taxeringsåret anföra besvär,

1. om fastighet genom förbiseende
inte har blivit taxerad,

2. om taxering har ägt rum av
annan egendom än fastighet eller om
värde har bestämts för egendom som
avses i 7 kap. 16 §,

3. om fastighet har upptagits
såsom skattepliktig fastän den är
undantagen från skatteplikt, eller har

SkU 1980/81:42

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

undanlagils frän skatteplikt, trots att
så inte hade bort ske,

4. om fastighet eller del av fastighet
har taxerats på mer än en ort eller
eljest blivit dubbeltaxerad,

5. om taxeringsbeslut beträffande
fastigheten har blivit oriktigt på
grund av felräkning, misskrivning
eller annat uppenbart förbiseende,

6. om eljest sådana omständigheter
föreligger, som bort föranleda
väsentligt annorlunda taxering och
särskilda skäl föreligger för prövning
av besvären,

7. om underrättelse som avses i

20 kap. 14 eller 18 § har haft felaktigt
innehåll.

3 §

Besvär enligt detta kapitel prövas
av länsrätten. Har taxeringen prövats
av länsrätten, skall kammarrätt pröva
målet. Har taxeringen prövats av
kammarrätt eller regeringsrätten,
skall regeringsrätten pröva målet.

Regeringsrätten och kammarrätten
får, om besvär enligt detta kapitel
finnes böra upptas till prövning,
förordna att målet skall upptas och
vidare handläggas av länsrätt.

4 §

Anförs besvär i särskild ordning
hos länsrätt, skall bestämmelserna i

21 kap. 2 § tillämpas.

24 kap. Övriga bestämmelser om
besvär

1 §

Besvärsrätt, som enligt 21-23 kap.
gäller för ägare av fastighet, tillkommer
den som vid ingången av tax -

SkU 1980/81:42

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

eringsåret är ägare av faslighet liksom
den som därefter, dock senast före
ingången av femte året efter taxeringsåret,
har blivit ägare av fastigheten
ävensom arrendator, vilken
jämlikt avtal, ingånget efter kommunalskattelagens
ikraftträdande, gentemot
ägare har att ansvara för skatt
för fastighets garantibelopp.

2 §

Taxeringsintendent får inom den
för honom gällande besvärstiden
anföra besvär till fastighetsägarens
förmån. Därvid har han samma
behörighet som fastighetsägare.

3 §

Finner länsrätt, kammarrätt eller
regeringsrätten vid prövning av
besvär rörande allmän fastighetstaxering,
att taxeringen har verkställts på
orätt ort eller har underlåtits på rätt
ort, får rätten, efter vederbörandes
hörande, vidtaga erforderlig rättelse.
Taxeringen får dock inte höjas utöver
vad tidigare har bestämts, om inte
sådan höjning har yrkats i besvären.

4 §

Angående fullföljd av talan mot
beslut i anledning av besvär som har
anförts i särskild ordning, så ock i
fråga, som avses i 3 §, skall i tillämpliga
delar gälla vad i denna lag i övrigt
är föreskrivet angående besvär rörande
allmän fastighetstaxering.

5 §

Har part anfört besvär över länsrätts
eller kammarrätts beslut i mål

SkU 1980/81:42

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

angående fastighetstaxering, får även
motpart föra talan mot beslutet, även
om den för honom föreskrivna
besvärstiden har utgått; dock åligger
det honom att inkomma med sådana
besvär inom en månad från utgången
av den tid inom vilken de först
anförda besvären skolat anföras.

Återkallas eller förfaller eljest den
första besvärstalan, är även den senare
besvärstalan förfallen.

6 §

I fråga om besvär enligt denna lag
skall vad som är föreskrivet för
kommun gälla även för landstingskommun
och annan menighet, som
får utöva beskattningsrätt.

7 §

Av länsrätt behandlad fastighetstaxeringsfråga
får återförvisas till rätten
för förnyad behandling.

Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift på
den utkommit från trycket i Svensk författningssamling, och tillämpas första
gången i fråga om allmän fastighetstaxering år 1981.

SkU 1980/81:42

2 Förslag till

Lag om ändring i taxeringslagen (1956:623)

Härigenom föreskrivs i fråga om taxeringslagen (1956:623)'

dels att 158, 160-162 och 164-169 §§ skall upphöra att gälla,

dels att rubrikerna närmast före 158, 164, 167 och 168 §§ skall utgå.

Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift på
den har utkommit från trycket i Svensk författningssamling, och tillämpas
första gången i fråga om allmän fastighetstaxering år 1981.

Äldre bestämmelser skall dock alltjämt tillämpas i fråga om fastighetstaxering
år 1980 och tidigare.

Lagen omtryckt 1971:399. 167 § 1 mom. 1973:1106

Senaste lydelse av
158 § 1979:175

160 § 1979:175

161 § 1979:175

162 § 1979:175

164 § 1 mom. 1979:175
164 § 2 mom. 1979:175
164 § 3 mom. 1979:175

167 § 2 mom. 1973:1106
167 § 3 mom. 1979:175

167 § 4 mom. 1979:175

168 § 1979:175

169 § 1979:175
lagens rubrik 1974:773
rubriken närmast före 164!

1973:1106.

SkU 1980/81:42

3 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar Härigenom

föreskrivs att 11, 12, 16-19 och 21 §§ lagen (1971:289) om
allmänna förvaltningsdomstolar1 skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

11 §2

Kammarrätt är delad i avdelningar. Regeringen får bestämma att
avdelning skall vara förlagd till annan ort än den där domstolen har sitt
säte.

Avdelning består av presidenten eller en lagman såsom ordförande samt av
minst två kammarrättsråd, av vilka en är vice ordförande.

Om särskild sammansättning av Om särskild sammansättning av
kammarrätt vid behandling av mål kammarrätt vid behandling av mål

om fastighetstaxering finns bestäm- om fastighetstaxering finns bestämmelser
i taxeringslagen (1956:623). melser i fastighetstaxeringslagen

Bestämmelser om särskild samman- (1979:1152). Bestämmelser om sär sättning

vid behandling av kommu- skild sammansättning vid behand nalbesvärsmål

finns i 13 a §. ling av kommunalbesvärsmål finns i

13 a §.

12 §3

Kammarrätt är domför med tre lagfarna ledamöter. Fler än fyra lagfarna
ledamöter får ej sitta i rätten.

När det är särskilt föreskrivet att nämndemän skall ingå i rätten, är
kammarrätt domför med tre lagfarna ledamöter och två nämndemän. Fler än
fyra lagfarna ledamöter och tre nämndemän får i sådant fall ej sitta i rätten.
Kammarrätt är dock domför utan nämndemän

1. vid prövning av besvär över beslut som ej innebär att målet
avgöres,

2. vid förordnande rörande saken i avvaktan på målets avgörande samt vid
annan åtgärd som avser endast måls beredande,

3. vid beslut varigenom domstolen skiljer sig från målet utan att detta
prövats i sak.

Handlägges mål som avses i andra stycket gemensamt med annat mål, får
nämndemän deltaga vid handläggningen även av det senare målet.

1 Lagen omtryckt 1979:165.

2 Senaste lydelse 1980:274.

3 Senaste lydelse 1980:274.

SkU 1980/81:42

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Om domförhet vid behandling av
mål om fastighetstaxering finns
bestämmelser i taxeringslagen
<1956:623). Bestämmelser om domförhet
vid behandling av kommunalbesvärsmål
finns i 13 a §.

Om domförhet vid behandling av
mål om fastighetstaxering finns
bestämmelser i fastighetstaxeringslagen
(1979:1152). Bestämmelser om
domförhet vid behandling av kommunalbesvärsmål
finns i 13 a §.

Regeringen bestämmer i vilken omfattning åtgärd som avser endast måls
beredande får vidtagas av lagfaren ledamot i kammarrätten eller annan
tjänsteman vid denna.

16 §

Länsrätt får efter beslut av regeringen vara delad i avdelningar. Avdelning
består av ordförande och minst två rådmän. Ordförande är lagmannen eller
en chefsrådman.

Om särskild sammansättning av
länsrätt vid behandling av mål om
fastighetstaxering finns bestämmelser
i taxeringslagen (1956:623).

Om särskild sammansättning av
länsrätt vid behandling av mål om
fastighetstaxering finns bestämmelser
i fastighetstaxeringslagen
(1979:1152).

17 8

Länsrätt är domför med en lagfaren domare och tre nämndemän om inte
annat följer av 18 §. Fler än fyra nämndemän får inte sitta i rätten.

Om domförhet vid behandling av Om domförhet vid behandling av
mål om fastighetstaxering finns, för- mål om fastighetstaxering finns, förutom
i 18 §, bestämmelser i tax- utom i 18 8, bestämmelser i fastig eringslagen

(1956:623). hetstaxeringslagen (1979:1152).

Regeringen bestämmer hur många nämndemän som skall finnas i varje län
för tjänstgöring i länsrätten. Länsrätten fördelar tjänstgöringen mellan
nämndemännen efter samråd med dem.

18 §4

Länsrätt är domför med en lagfaren domare ensam

1. när åtgärd som avser endast måls beredande vidtages,

2. vid sådant förhör med vittne eller sakkunnig som begärts av annan
länsrätt samt vid sådant förhör i ärende enligt utlänningslagen (1980:376)
som begärts med stöd av 57 8 samma lag.

4 Senaste lydelse 1980:978.

SkU 1980/81:42

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3. vid beslut som avser endast rättelse av felräkning, felskrivning eller
annat uppenbart förbiseende,

4. vid beslut om återkallelse tills vidare av ett körkort, körkortstillstånd
eller traktorkort eller om vägran tills vidare att godkänna ett utländskt
körkort, när det är uppenbart att ett sådant beslut bör meddelas,

5. vid annat beslut som inte innefattar slutligt avgörande av mål.

Om det inte är påkallat av särskild anledning att målet prövas av fullsutten
rätt, är länsrätt domför med en lagfaren domare ensam vid beslut som inte
innefattar prövning av målet i sak.

Vad som sägs i andra stycket gäller även vid avgörande av

1. mål om utdömande av vite,

2. mål enligt bevissäkringslagen 2. mål enligt bevissäkringslagen
(1975:1027) för skatte- och avgifts- (1975:1027) för skatte- och avgifts processen,

enligt lagen (1978:880) processen, enligt lagen (1978:880)

om betalningssäkring för skatter, om betalningssäkring för skatter,

tullar och avgifter, om handlings tullar och avgifter, om besiktning

undantagande från taxeringsrevi- enligt fastighetstaxeringslagen

sion, skatterevision eller annan (1979:1152), om handlings undanta granskning

och om befrielse från gande från taxeringsrevision, skatte skyldighet

att lämna kontrolluppgift revision eller annan granskning och

enligt taxeringslagen (1956:623), om befrielse från skyldighet att läm na

kontrolluppgift enligt taxeringslagen
(1956:623),

3. mål om omhändertagande för utredning enligt 30 § barnavårdslagen
(1960:97),

4. mål enligt uppbörds- och folkbokföringsförfattningarna med undantag
av mål om arbetsgivares ansvarighet för arbetstagares skatt,

5. mål om uppdelning av tax- 5. mål om uppdelning av taxeringsvärde
enligt 8 §3 morn. sista eringsvärde enligt 20 kap. 15 § fasstycket
kommunalskattelagen tighetstaxeringslagen (1979:1152),

(1928:370),

6. mål som avser ändring av taxerad inkomst med högst 1 000 kronor,

7. mål enligt skatte- och taxeringsförfattningarna i vilket beslutet överensstämmer
med parternas samstämmiga mening,

8. mål om rättshjälp genom offentligt biträde i ett ärende hos en annan
myndighet,

9. mål enligt körkortslagen (1977:477), om beslutet innebär att varning
meddelas eller om det är uppenbart att ett körkort, körkortstillstånd eller
traktorkort skall återkallas eller att ett utländskt körkort inte skall
godkännas,

10. mål i vilket saken är uppenbar.

SkU 1980/81:42

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

19 §

Nämndeman i kammarrätt och länsrätt utses genom val. Val förrättas av
landstinget eller, om i länet finns kommun som inte ingår i landstingskommun,
av landstinget och kommunfullmäktige med den fördelning dem
emellan som länsstyrelsen bestämmer efter befolkningstalen. I Gotlands län
förrättas val av kommunfullmäktige i Gotlands kommun.

Valet skall vara proportionellt, om det begärs av minst så många ledamöter
som motsvarar den kvot, som erhålls om antalet närvarande ledamöter delas
med det antal personer som valet avser, ökad med 1. Om förfarandet vid
sådant proportionellt val är särskilt föreskrivet.

Vart tredje år väljes halva antalet När val av de nämndemän som
nämndemän i kammarrätt och läns- ingår i länsrätt vid behandling av mål
rätt. När val av de nämndemän som om fastighetstaxering skall ske fram ingår

i länsrätt vid behandling av mål går av fastighetstaxeringslagen

om fastighetstaxering skall ske fram- (1979:1152). Av de övriga nämndegår
av taxeringslagen (1956:623). männen i länsrätt och av nämndemännen
i kammarrätt väljs halva
antalet vart tredje år.

Regeringen får för visst län förordna att nämndemän i kammarrätt skall
väljas bland dem som för samma mandatperiod har utsetts till nämndemän i
hovrätt. Nämndeman i hovrätt får även i annat fall, om han är behörig därtill,
tjänstgöra som nämndeman i den kammarrätt inom vars domkrets han är
kyrkobokförd.

21 §

Nämndeman i kammarrätt och länsrätt utses för sex år men får avgå efter
två år. Om nämndeman i sådan rätt visar giltigt hinder, får rätten entlediga
honom tidigare. Den som har fyllt sextio år har rätt att frånträda uppdraget.
Upphör nämndeman att vara valbar eller behörig, förfaller uppdraget.

Bestämmelser om mandatperiod Bestämmelser om mandatperiod
för sådan nämndeman som ingår i för sådan nämndeman som ingår i

länsrätt vid behandling av mål om länsrätt vid behandling av mål om

fastighetstaxering finns i taxeringsla- fastighetstaxering finns i fastighets gen

(1956:623). taxeringslagen (1979:1152).

När ledighet uppkommer, utses ny nämndeman för den tid som återstår.
Andras antalet nämndemän, får nytillträdande nämndeman utses för kortare
tid än som följer av första stycket.

Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift på
den har utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Aldre bestämmelser skall dock tillämpas i fråga om fastighetstaxering år
1980 och tidigare.

SkU 1980/81:42

Motioner

Med anledning av propositionen har väckts motion 1980/81:2029 av Allan
Åkerlind (m) och Tore Nilsson (m).

I motionen hemställs att riksdagen beslutar avslå regeringens proposition
1980/81:111 såvitt avser förslaget om rätt för fastighetstaxeringsnämnd att
mot ägarens vilja besiktiga fastighet.

Vidare behandlas de vid allmänna motionstiden väckta motionerna

1980/81:1145 av Erik Börjesson (fp) och Rune Ångström (fp)

I motionen hemställs att riksdagen hos regeringen begär

1. att riksskatteverket ges i uppdrag att omarbeta nu gällande regler för
fastighetstaxering så att trä som inredningsmaterial inte straffbeskattas,
samt

2. att riksdagens uttalade intentioner att stimulera fastighetsägare till
energisparande åtgärder inte motverkas av fastighetsbeskattningen.

1980/81:1154 av Göthe Knutson (m) och Gullan Lindblad (m)

I motionen hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna att förekomsten av trä i köksinredningar, innertak och golv i småhus
inte skall föranleda högre taxeringsvärden.

1980/81:1156 av Kjell Mattsson (c) och Rune Torwald (c)

I motionen hemställs att riksdagen hos regeringen begär att man i
pågående utredningsarbete om fastighetstaxering beaktar vad som i motionen
anförts.

1980/81:1530 av John Andersson m. fl. (vpk)

I motionen hemställs att riksdagen beslutar begära att regeringen gör en
översyn genom riksskatteverkets försorg av reglerna för fastighetstaxeringen
enligt vad som anförs i motionen.

1980/81:1538 av Bertil Jonasson m. fl. (c)

I motionen hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad som i motionen anförts om behovet av att korrigera fastighetstaxeringens
utfall i vissa avseenden.

1980/81:1543 av Göthe Knutson (m) och Gullan Lindblad (m)

I motionen hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna att förekomsten av isolerglasfönster - s. k. treglas - i framtida
fastighetstaxeringar inte skall föranleda extra standardpoäng och därav
följande högre taxeringsvärde.

Skrivelser

Träinformation och Skärgårdens intresseföreningars kontaktorganisation
har inkommit med skrivelser till utskottet.

SkU 1980/81:42

Utskottet

Riksdagen antog hösten 1979 nya regler för allmän fastighetstaxering. Den
nya lagstiftningen innebär betydande formella ändringar. Dessa har vidtagits
främst för att anpassa regelsystemet till den nya regeringsformens krav. De
materiella reglerna har däremot i sina huvuddrag samma innehåll som
tidigare. De grundläggande reglerna om fastighetstaxering har samlats i en
särskild fastighetstaxeringslag (FTL) som komplettras genom verkställighetsanvisningar
utfärdade av regeringen eller riksskatteverket (RSV). FTL
har genom riksdagsbeslut under våren 1980 kompletterats med regler om
taxering av industrifastighet. Vidare har villaschablonen och reglerna om
bl. a. inkomstbeskattning av ägare till s. k. specialbyggnader ändrats.

I den nu aktuella propositionen - som i likhet med FTL och kompletteringslagstiftningen
till denna bygger på förslag av 1976 års fastighetstaxeringskommitté
- behandlas vissa processuella frågor i samband med
fastighetstaxering. Sålunda föreslås att reglerna om besvär över fastighetstaxeringsnämnds,
länsrätts och kammarrätts beslut och om besvär i särskild
ordning, med i huvudsak oförändrat innehåll, förs över från taxeringslagen
till FTL. Vidare föreslås att uppgifter i fastighetsdeklaration skall kunna
kontrolleras genom besiktning och att detta skall kunna ske även mot
fastighetsägarens vilja.

Besvärsreglerna, som i huvudsak godtagits av flertalet remissinstanser,
föranleder ingen erinran från skatteutskottets sida.

För att en fastighet skall kunna besiktigas vid fastighetstaxering krävs
enligt nuvarande regler att ägaren lämnar sitt samtycke. En tvångsbesiktning
är möjlig först sedan taxeringen överklagats. Länsrätt kan då förorda om
s. k. syn.

Enligt propositionen skall en tvångsbesiktning kunna ske redan i första
instans om det föreligger grundad anledning anta att fastighetsägaren i
deklarationen lämnat felaktiga eller ofullständiga uppgifter.

Allan Åkerlind och Tore Nilsson (båda m) yrkar i motion 2029 avslag på
propositionen i denna del. De pekar bl. a. på att flera remissinstanser
avstyrkt och att andra ställt sig tveksamma till en tvångsbesiktning i enlighet
med fastighetstaxeringskommitténs förslag.

Skatteutskottet delar budgetministerns uppfattning att det ligger ett stort
värde i att redan i första instans ha tillgång till uppgifter som är erforderliga
för ett riktigt taxeringsresultat och att det därför föreligger ett behov av att
mot en ägares vilja kunna kontrollera riktigheten av en fastighetsdeklaration
genom besiktning.

Förslaget i propositionen innebär, som redan nämnts, att en besiktning
mot fastighetsägarens vilja får ske endast om det finns grundad anledning
anta att en uppgift som denne lämnat är felaktig eller ofullständig. Härutöver
krävs att tillförlitlig uppgift inte utan avsevärd olägenhet kan erhållas på
annat sätt än genom tvångsbesiktning och att uppgiften är av väsentlig

SkU 1980/81:42

betydelse för åsättande av en riktig taxering. Tvångsbesiktning skall alltså ses
som en extraordinär åtgärd som bör tillgripas endast i undantagsfall och då
det finns ett verkligt behov därav.

Enligt propositionen skall frågor om tvångsbesiktning prövas av länsrätt,
dvs. en instans som ligger utanför taxeringsorganisationen och som utgör en
domstol. Fastighetstaxeringsnämnds framställning om besiktning skall i
normalfallen delges fastighetsägaren och denne har då möjlighet att göra
invändningar. Vidare skall vid besiktningen kunna närvara endast sådana
personer som skall granska deklarationen eller eljest inför nämnden lägga
fram förslag till beslut om taxering av fastigheten.

De i propositionen föreskrivna villkoren och formerna för tvångsbesiktning
tillgodoser enligt utskottets mening de krav på rättssäkerhet och
integritet för fastighetsägarna som kan ställas.

Utskottet tillstyrker därför bifall till propositionen och avstyrker bifall till
motion 2029.

Utskottet behandlar i detta sammanhang vissa fastighetstaxeringsfrågor
som aktualiserats i motioner väckta under den allmänna motionstiden i år.
Utskottet behandlar också en skrivelse från Träinformation.

Erik Börjesson och Rune Ångström (båda fp) framhåller i motion 1145 att
trä som inredningsmaterial inte bör ”straffbeskattas” och begär - i syfte att
motverka sådan beskattning - att RSV skall få i uppdrag att omarbeta
gällande regler för fastighetstaxering. De begär också en riksdagsskrivelse av
innehåll att fastighetsbeskattningen inte bör motverka energibesparande
investeringar i form av exempelvis treglasfönster. Liknande synpunkter
framförs i motion 1543 av Göthe Knutson och Gullan Lindblad (båda m),
som begär att riksdagen skall ge till känna att treglasfönster vid framtida
fastighetstaxeringar inte skall ge extra standardpoäng och därmed höja
taxeringsvärdet. Träsom inredningsmaterial tas också uppi motionerna 1154
och 1530. I den förra motionen begär Göthe Knutson och Gullan Lindblad
(båda m) ett tillkännagivande av riksdagen om att förekomsten av trä i
köksinredningar, innertak och golv i småhus inte bör föranleda högre
taxeringsvärde, i den senare motionen hemställer representanter för samtliga
riksdagspartier med John Andersson (vpk) som första namn om en utredning
i liknande syfte. Motionärerna anser att svenska träprodukter bör betraktas
som lyx endast i sådana fall då de varit föremål för en påkostad och
lyxbetonad behandling.

Träinformation framhåller i skrivelse till utskottet att man med trä oftast
får det bästa och på såväl kort som lång sikt billigaste utförandet av olika
byggnadsdelar. Trä får - menar Träinformation - inte betraktas som lyx.
Ändå är detta - påpekas det - vad som sker vid 1981 års fastighetstaxering,
eftersom skillnaderna i taxeringsvärde mellan fastigheter med trästandardpoäng
och fastigheter utan sådana poäng kan uppgå till mycket betydande
belopp. I sämsta fall kan de överstiga 100 000 kr. Träinformation gör också

SkU 1980/81:42

gällande att av RSV utfärdade verkstäilighetsföreskrifter och anvisningar om
riktvärden, värdeområden, värdefaktorer m, m, är felaktiga och stridande
mot regeringsformen.

1979 års fastighetstaxeringsreform bygger på principen att de grundläggande
materiella föreskrifterna redovisas i en särskild lag, FTL, som
kompletteras med verkstäilighetsföreskrifter och anvisningar. Med hänsyn
till den mångfald av problem som behandlas vid fastighetstaxeringen och till
den speciella karaktär reglerna i många fall har torde det inte vara möjligt att
i lagen reglera alla de frågor som har samband med taxeringen. Kompletterande
detaljföreskrifter och anvisningar torde vara nödvändiga om man vill
uppnå en så långt möjligt rättvis och likformig taxering.

Principen är att taxeringsvärdet, som utgör underlag för villabeskattning,
realisationsvinstbeskattning, kapitalbeskattning m. m., skall bestämmas
med utgångspunkt i marknadsvärdet. Detta påverkas självfallet av alla
faktorer som är ägnade att höja eller sänka prisnivån. Fastighetens standard
utgör naturligtvis en betydelsefull sådan faktor. God isolering, värdebeständiga
inredningsdetaljer o. d. höjer således värdenivån och bör enligt
utskottets mening göra det. Det kan inte anses rimligt att ett hus med
treglasfönster skall åsättas samma värde som ett hus utan sådan isolering
enbart av den anledningen att en bättre isolering av energipolitiska skäl är
önskvärd. Med ett sådant resonemang skulle man med samma fog kunna
göra gällande att ett vinterbonat hus skall ha samma värde som ett icke
vinterbonat. Även träinredning, som enligt Träinformation är ett material
med "långtidsvärde”, kan i vissa fall höja värdenivån.

De riktvärden som kritiseras i motionerna och skrivelsen tas fram av
värderingsexpertis i samverkan med fastighetstaxeringsnämnderna och
allmänheten. De bygger normalt på de bästa utredningar om fastigheternas
marknadsvärden som går att få fram som underlag för värderingen.
Naturligtvis kan oriktiga beräkningar förekomma. Av den anledningen har
riktvärdena meddelats i anvisningsform och inte i form av bindande
föreskrifter. Betydelsen av trä och andra inredningsdetaljer som värdefaktorer
vid fastighetstaxeringen får naturligtvis inte överdrivas. Genom att
riktvärdena meddelas i anvisningsform är fastighetstaxeringsinstanserna
oförhindrade att i varje enskilt ärende eller mål pröva riktigheten av
anvisningen och avgöra om den skall tillämpas eller frångås. Härtill kommer
att den skattskyldige har möjlighet att i deklarationen ange om exempelvis
trätak eller trägolv inte håller normal standard och därför inte bör föranleda
högre poäng. Den av Träinformation framförda uppfattningen att RSV:s
anvisningar strider mot regeringsformens förbud mot delegering på skatteområdet
kan utskottet inte dela. Utskottet är dock medvetet om att kritik kan
riktas mot enskildheter i det nya systemet och att det kan finnas anledning att
göra ändringar i förenklande syfte sedan erfarenhet vunnits av den praktiska
tillämpningen.

SkU 1980/81:42

Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motionerna 1145,1154,1530
och 1543.

Bertil Jonasson m. fl. (c) framhåller i motion 1538 att det i kustområden
och vid många insjöar är mycket vanligt att fastighetsägare upplåter tomter
på långa arrendekontrakt till ett lågt, närmast symboliskt pris, som inte
tillnärmelsevis motsvarar vad som med de nya taxeringsvärdena skall betalas
ut i form av förmögenhetsskatt och garantiskatt. Motionärerna anser därför
att fastighetstaxeringsutfallet bör korrigeras i vissa avseenden och begär ett
riksdagsuttalande av den innebörden.

Kjell Mattsson och Rune Torwald (båda c) framför liknande synpunkter i
motion 1156. De anser att markområden som är låsta av kontrakt bör
värderas med utgångspunkt i den avkastning som avtalats. Samma motionärer
vill att lånebelopp och inte taxeringsvärde skall utgöra underlag för
beskattning och att fastighetsvärden skall räknas om med kortare intervall än
fem år och med utgångspunkt i förändringar i index.

Frågan om långtidskontrakts inverkan på fastighetsvärden är, som
motionärerna i motion 1538 framhåller, föremål för uppmärksamhet inom
regeringskansliet. Enligt vad utskottet erfarit kan ett förslag i ärendet
komma att föreläggas riksdagen i vår. Vad särskilt angår den i motion 1156
aktualiserade frågan om att fastighetstaxering bör äga rum oftare än nu vill
utskottet erinra om att 1976 års fastighetstaxeringskommitté f. n. utreder
möjligheterna att införa s. k. rullande fastighetstaxering. Med hänsyn härtill
och då utskottet inte är berett medverka till en ordning som innebär att lånen
i en fastighet och inte taxeringsvärdet skall utgöra underlag för beskattning
avstyrker utskottet bifall till motion 1156. Eftersom motion 1538 får anses
vara i huvudsak tillgodosedd med vad utskottet anfört avstyrker utskottet
bifall även till denna motion.

Riksdagen har på förslag av skatteutskottet den 26 februari i år beslutat
senarelägga den i 20 kap. 18 § angivna tidpunkten för lokal skattemyndighets
underrättelse till fastighetsägare en månad till den 15 juli 1981 (SkU 1980/
81:27, rskr 173). Med hänsyn härtill anser skatteutskottet sig böra förorda att
den i 23 kap. 1 § angivna tidpunkten vid 1981 års fastighetstaxering bör
förlängas till den 1 september 1981. Detta föranleder ett tillägg till
ikraftträdandebestämmelserna till FTL.

Utskottet hemställer

1. beträffande propositionen

att riksdagen med anledning av proposition 1980/81:111 och
med avslag på motion 1980/81:2029 antar de vid propositionen
fogade förslagen till

a. lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152) med
den ändringen att ikraftträdandebestämmelserna erhåller följande
som utskottets förslag betecknade lydelse:

SkU 1980/81:42

Ikraftträdandebestämmelserna

Regeringens förslag Utskottets förslag

Denna lag träder i kraft två veckor 1. Denna lag träder i kraft två

efter den dag, då lagen enligt uppgift veckor efter den dag, då lagen enligt

på den utkommit från trycket i uppgift på den utkommit från tryck Svensk

författningssamling, och till- et i Svensk författningssamling, och

lämpas första gången i fråga om tillämpas första gången i fråga om

allmän fastighetstaxering år 1981. allmän fastighetstaxering år 1981.

2. Besvär enligt 23 kap. 1 § får i
fråga om 1981 års allmänna fastighetstaxering
föras om där avsedd
underrättelse inte erhållits senast den
1 september 1981.

b. lag om ändring i taxeringslagen (1956:623),

c. lagom ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar,

2. beträffande riktvärden och värdefaktorer
att riksdagen avslår

a. motion 1145,

b. motion 1154,

c. motion 1530,

d. motion 1543,

3. beträffande arrendekontrakt och dess inverkan på fastighets
taxeringsvärde

att riksdagen avslår

a. motion 1156 i motsvarande del,

b. motion 1538,

4. beträffande fastighetstaxeringsperiod

att riksdagen avslår motion 1156 i motsvarande del,

5. beträffande lånebelopp som underlag för beskattning
att riksdagen avslår motion 1156 i motsvarande del.

Stockholm den 7 april 1981

På skatteutskottets vägnar
ERIK WÄRNBERG

SkU 1980/81:42

Närvarande: Erik Wärnberg (s), Knut Wachtmeister (m), Stig Josefson (c),
Rune Ångström (fp). Rune Carlstein (s)*, förste vice talmannen Ingegerd
Troedsson (m), Olle Westberg i Hofors (s), Tage Sundkvist (c), Hagar
Normark (s), Bo Lundgren (m), Ingemar Hallenius (c)*, Bo Forslund (s),
Wilhelm Gustafsson (fp), Egon Jacobsson (s) och Bo Södersten (s).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

GOTA B 66872