Skatteutskottets betänkande 1980/81:42

om besvärsregler vid allmän fastighetstaxering, m. m. (prop. 1980/ 81:111)

Propositionen

Regeringen (budgetdepartementet) föreslår i proposition 1980/81:111 att riksdagen antar vid propositionen fogade förslag till

1, lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152),

2, lag om ändring i taxeringslagen (1956:623),

3, lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningdom.sto-lar,

I propositionen föreslås att en möjlighet införs för fastighetstaxeringsnämnd att mot ägarens vilja i vissa fall besiktiga en fastighet. Beslut om sådan besiktning föreslås fattas av länsrätt. Talan mot beslut om besiktning får enligt förslaget inte föras.

Vidare behandlas besvärsregler vid allmän fastighetstaxering. Det föreslås att nuvarande regler skall behållas med i huvudsak oförändrat innehåll.

De nya reglerna föreslås bli tillämpliga första gången i fråga om 1981 års allmänna fastighetstaxering.

Lagförslagen har följande lydelse:

1 Riksdagen 1980/81. 6 saml. Nr 42

SkU 1980/81:42

SkU 1980/81:42 2

1 Förslag till

L,ag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152)

Härigenom föreskriv i fråga om fastighetstaxeringslagen (1979:1152) dels att nuvarande 18 kap. 30 § skall beteckrias 18 kap. 41 §, dels att 21 kap, skall ha nedan angivna lydelse,

dels att i lagen skall införas tolv nya paragrafer, 18 kap, 290 §§, samt tre nya kapitel, 22-24 kap,, av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

18 kap.

29 §'
Fastighelslaxeringsnämnden får

besiktiga fastighet även I annat fall än som avses i 8 §, om uppgift som behövs för all taxera en faslighet saknas eller del finns grundad anledning anta att uppgift som fastighetsägare lämnat är felaktig eller ofullständig. Besiktning får dock ske endast om tillförlitlig uppgift inte utan avsevärd olägenhet kan erhållas på annat sätt och uppgiften är av väsentlig betydelse för åsällande av en riktig taxering. I fråga om besiktning enligt denna paragraf gäller 30-40 §§.

30 §

Länsrätten i del län där fastigheten är belägen beslutar om besiktning på framställning av fastighetstaxeringsnämnden.

Mot beslut om besiktning får talan inte föras.

31 §

I beslut om besiktning skall redovisas vad denna skall avse. Om del finnes påkallat får även lid för besiktningen bestämmas.

Beslittet skall senast vid förrättning

' Förutvarande 18 kap, 29 § upphävd genom 1980:1087.

SkU 1980/81:42

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

för verkställighet mot bevis lämnas till fastighetsägaren och annan, hos vilken verksiälligliet sker. Kan beslutet inte överlämnas vid förrättningen skall del snarast därefter delges genom försorg av den som verkställt besiktningen.

32 §

Har fastighetslaxeringsnänmd gjort framställning om besiktning och behövs Inte längre åtgärden skall nämnden genast anmäla detta till länsrätten.

33 §

Länsrätten skall omedelbar! upphäva beslut om besiktning när anmälan enligt 32 § har skett.

34 §

Innan beslui om besiktning verkställs skall fastighetsägaren beredas tillfälle alt inställa sig till förrättningen. Delsamma gäller nyttjanderäiis-havare som berörs av åtgärden.

Kan den som avses i första stycket inte utan nämnvärt uppskov kallas till förrättningen eller inställa sig vid denna, får verkställighet ändå ske under förutsättning att särskilt tillkallat vittne är närvarande. Är den. hos vilken besiktning av bostadsutrymme skall ske. inte närvarande, får dock förrättningen genomföras endast om det kan antas alt fastighetsägaren eller annan söker förhala besiktningen eller att den av annat skäl kommer att försenas.

SkU 1980/81:42

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

35 §

Fastighetsägaren och annan hos vilken verkställighet sker har rätt all tillkalla vitlne. Förrättningen får dock inte i onödan uppehållas i väntan på att vittne skall inställa sig.

36 §

Besiktning skall verkställas så att den innebär minsta möjliga olägenhet för den som berörs av besiktningen. Skada får inte förorsakas på egendom. Lås och annan stängningsanordning får dock brytas.

37 §

Verkställighet av besiktning i bostadsutrymme får inte utan medgivande av den som berörs därav påbörjas mellan kl. 19 och kl. 8.

38 §
Fastighetstaxeringsnämndens ord
förande, konsulent eller tjänsteman
som biträder nämnden verkställer
beslut om besiktning. Ont det är
påkallat får annan ledamot i nämn
den närvara.

Åtgärd som avses i 36 § sista meningen skall verkställas av kronofogdemyndigheten.

39 §

Vid besiktning är fastighetsägaren skyldig att lämna de upplysningar som behövs för besiktningens verkställande samt att lämna tillträde till fastigheten och dess byggnader.

Talan mot fastighetstaxeringsnämnds beslut förs genom besvär hos länsrätten.

Besvär får anföras av ägare av den fastighet beslutet rör samt av vederbörande kotnmim och taxeringsintendent.

1 f

Besvär av ägare av fastighet skall ha inkommit senast den 15 september under taxeringsåret.

Kommuns besvär skall anföras före utgången av oktober månad under taxeringsåret.

Taxeringsintendent har rätt att anföra besvär intill utgången av november månad under taxeringsåret. Han skall inom samma tid ange yrkanden och grunder för besvärstalan, om inte med hänsyn till utredningens vidlyftighet eller atidra synnerliga skäl länsrätten medger anstånd.

Inkommer besvär från ägare av fastighet efter den i första stycket angivna tiden men före utgången av november månad imder taxeringsåret, får länsrätten pröva besvären om taxeringsintendenten helt eller delvis biträder besvären i sak.

Har länsrätten avgjort besvär över viss ta.xering. får besvär inte anföras

2 Senaste lydelse 1980:149,

3 Senaste lydelse 1980:149.

Nuvarande lydelse

hos lärisrätten rörande samma taxering.

Föreslagen lydelse

2 §

Har besvärshandlingarna sänts till annan länsrätt än den som har att pröva besvären, utgör detta inte hinder för målets prövning. Handlingarna skall då omedelbart översändas till den länsrätt som skall pröva besvären.

3 §

Besvär av ägare av fastighet skall ha inkommit senast den 15 september under taxeringsåret.

4 §

Kommuns besvär skall anföras före utgången av oktober månad under taxeringsåret.

5 §

Taxeringsintendent har rätt att anföra besvär intill utgången av november månad under taxeringsåret. Han skall inom samma tid ange yrkanden och grunder för besvärstalan, om inte med hänsyn till utredningens vidlyftighet eller andra syn-tterliga skäl länsrätten medger anstånd.

SkU 1980/81:42

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

7 §

Har länsrätten avgjort besvär över viss taxering, får besvär inte anföras hos länsrätten rörande samma taxering.

8 §

Vid prövning av mål om fastighetstaxering består länsrätten av en lagfaren domare, värderingstekniska ledamöter samt nämndemän som särskih utsetts för att deltaga vid behandlingen av sådana mål.

Rätten är domför med en lagfaren domare och tre andra ledamöter, varav minst en värderingsteknisk ledamot och minst två nämndemän, om inte annat följer av 18 § lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar. Fler än fyra ledamöter, utöver den lagfarne domaren, får Inte tjänstgöra i rätten.

9 §

Värderingsteknisk ledamot i länsrätt skall vara myndig svensk tned-borgare och ha sakkunskap i fråga om fastighetsvärdering. Bland de värderingstekniska ledamöterna skall finnas företrädd sådan sakkunskap beträffande olika slag av fastigheter.

Bestämmelsen i 20 § andra stycket lagen (1971:289) om allmäima förvaltningsdomstolar skall också till-lämpas beträffande värderingsteknisk ledamot.

SkU 1980/81:42

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

nan, till och med den 30 juni det år då sådan taxering sker nästa gång.

Värderingsteknisk ledamot I länsrätt förordnas av regeringen för tid som sägs I första stycket.

22 kap. Om besvär över länsrätts och kammarrätts beslut

/ §

Besvär över länsrätts beslut i mål om fastighetstaxering får. även om det ej följer av 33 § förvaltningspro-cesslagen (1971:291). anföras om länsrätten har ändrat faslighetens taxering utan att klaganden har yrkat sådan ändring.

2 §

Mot länsrätts beslut i fråga, som avses i 20 kap. 15 §. får talan inte föras.

3 ,?

Vid besvär över länsrätts beslut skall besvärshandlingen ha kommit in

om besvären har anförts av fastighetsägare, inom två månader från del han har fån del av del överklagade beslutet, samt

om besvären har anförts av la.x-eringsintendeni eller kommun, inom två månader från den dag. då länsrättens beslut meddelades.

4 §

Vid prövning av mål om allmän fastighetstaxering består kammarrätt av tre lagfarna ledamöter samt två av de särskilda ledamöter som avses i

5 §. Utevaro av en av de särskilda
ledamöterna hindrar dock inte att

SkU 1980/81:42

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

mål avgörs om tre av kammarrättens ledamöter är ense om slutet.

Utan hinder av vad som sägs i första stycket får regeringen beträffande vissa grupper av ifrågavarande mål föreskriva, att bestämmelsen om att särskilda ledamöter skall delta vid målens prövning inte skall tillämpas.

5 §

Regeringen förordnar för högst fem år i sänder för varje kammarrätt minst nio, högst tjugo i praktiska värv förfarna personer med god kännedom om fastighetsförhållanden i allmänhet alt efter kallelse inträda såsom ledamöter i kammarrätten vid handläggning av niål om allmän fastighetstaxering. Av dessa personer skall i fråga om varje kammarrätt minst tre äga kunskap beträffande värdering av skogsmark och växande skog, minst två beträffande värdering av vattenfallsfastighet, minst två beträffande värdering av jordbruksfastighet i övrigt och minst två beträffande värdering av annan fastighet i övrigt. Avgår sådan person under den tid, för vilken han har blivit utsedd, förordnar regeringen annan person i hans ställe.

Ledamot som här sägs skall vara myndig svensk medborgare. Han får inte vara i konkurstillstånd.

SkU 1980/81:42

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

med handläggning av mål om allmän fastighetstaxering och därmed sammanhängande frågor.

Särskild ledamot får för tid, under vilken han varit inkallad till tjänstgöring, ersättning av statsmedel enligt bestämmelser som meddelas av regeringen eller myndighet soni regeringen bestämmer.

7 §

Vid besvär över kammarrätts beslut i mål om allmän fastighetstaxering skall hcsvärshandlingen ha kommit in inom två månader från den dag då klaganden har fått del av beslutet.

23 kap. Om besvär i särskild ordning

/ §

Har ägare av fastighet, som skall få underrättelse enligt 20 kap. 18 §. inte fått sådan underrättelse senast den 15 augusti under taxeringsåret, får ägaren anföra besvär intill utgången av året efter taxeringsåret.

2 §

Den som enligt 21 kap. 1 § får föra talan mot fastighetslaxeringsnämnds beslut får före utgången av femte året efter taxeringsåret anföra besvär.

1. om fastighet genom förbiseende
inte har blivit laxerad,

2. om taxering har ägt rum av annan egendom än fastighet eller om värde har hestämls för egendom som avses i 7 kap. 16 §.

3. om fastighet har upptagits såsom skattepliktig fastän den är undantagen från skatteplikt, eller har

SkU 1980/81:42

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

undantagits från skatteplikt, trots att så inte hade bort ske,

4. om fastighet eller del av fastighet har taxerats på mer än en ort eller eljest blivit dubbeltaxerad.

5. om taxeringsbeslut beträffande fastigheten har blivit oriktigt på grund av felräktxing, misskrivning eller annat uppenbart förbiseende,

6. om eljest sådana omständigheter föreligger, som bort föranleda väsentligt annorlunda taxering och särskilda skäl föreligger för prövning av besvären.

7. om underrättelse som avses i

20 kap. 14 eller 18 § har haft felaktigt
innehåll.

3 §

Besvär enligt detta kapitel prövas av länsrätten. Har laxeringen prövats av länsrätten, skall kammarrätt pröva målet. Har taxeringen prövats av kammarrätt eller regeringsrätten, skall regeringsrätten pröva målet.

Regeringsrätten och kammarrätten får, om besvär enligt detta kapitel finnes böra upptas till prövning, förordna att målet skall upptas och vidare handläggas av länsrätt.

4 §

Anförs besvär i särskdd ordning hos länsrätt, skall bestämmelserna i

21 kap. 2 § tillämpas.

SkU 1980/81:42 12

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

eringsåret är ägare av fastighet liksom den som därefter, dock senast före ingången av femte året efter taxeringsåret, har blivit ägare av fastigheten ävensom arrendator, vilken jämlikt avtal, ingånget efter komniu-nalskattelagens ikraftträdande, gentemot ägare har att ansvara för skatt för fastighets garantibelopp.

2 §

Taxeringsintendent får inom den för honom gällande besvärstiden anföra besvär till fastighetsägarens förmån. Därvid har han samma behörighet som fastighetsägare.

3 §

Finner länsrätt, kammarrän eller regeringsrätten vid prövning av besvär rörande allmän fastighetstaxering, att taxeringen har verkställts på orätt ort eller har underlåtils på rätt ort, får rätten, efter vederbörandes hörande, vidtaga erforderlig rättelse. Taxeringen får dock inte höjas utöver vad tidigare har bestämts, om inte sådan höjning har yrkats i besvä-

4 §

Angående fidlföljd av talan mot beslut i anledning av besvär som har anförts i särskUd ordning, så ock i fråga, som avses i 3 §, skall i tillämpliga delar gälla vad i denna lag i övrigt är föreskrivet angående besvär rörande allmän fastighetstaxering.

5 §

Har part anfört besvär över länsrätts eller kammarrätts beslut i mål

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

angående fastighetstaxering, får även motpart föra talan mot beslutet, även om den för honom föreskrivna besvärstiden har ulgåU; dock åligger det honom att inkomma med sådana besvär inom en månad från utgången av den tid inom vilken de först anförda besvären skolat anföras.

Återkallas eller förfaller eljest den första besvärstalan, är även den senare besvärstalan förfallen.

6 §

I fråga om besvär enligt denna lag skall vad som är föreskrivet för kommun gälla även för landstingskommun och annan menighet, som får utöva beskattningsrätt.

SkU 1980/81:42 14

2 Förslag till

Lag om ändring i taxeringslagen (1956:623)

Härigenom föreskrivs i fråga om taxeringslagen (1956:623)'

dels att 158, 160-162 och 164-169 §§ skall upphöra att gälla.

dels att rubrikerna närmast före 158, 164, 167 och 168 §§ skall utgå.

Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag. då lagen enligt uppgift på den har utkommit från trycket i Svensk författningssamling, och tillämpas första gången i fråga om allmän fastighetstaxering år 1981.

Äldre bestämmelser skall dock alltjämt tillämpas i fråga om fastighetstaxering år 1980 och tidigare.

1 Lagen omtryckt 1971:399. 167 § 1 mom. 1973:1106

Senaste lydelse av 167 § 2 mom. 1973:1106

158 § 1979:175 167 § 3 mom. 1979:175

160§ 1979:175 167 § 4 mom. 1979:175

161§ 1979:175 168 § 1979:175

162§1979:175 169 §1979:175

164 § 1 mom. 1979:175 lagens rubrik 1974:773

164 § 2 mom. 1979:175 rubriken närmast före 164 § 1973:1106.

164 § 3 mom. 1979:175

SkU 1980/81:42 15

3 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar

Härigenom föreskrivs att 11, 12, 16-19 och 21 §§ lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

11 §2

Kammarrätt är delad i avdelningar. Regeringen får bestämma att avdelning skall vara förlagd till annan ort än den där domstolen har sitt säte.

Avdelning består av presidenten eller en lagman såsom ordförande samt av minst två kammarrättsråd, av vilka en är vice ordförande.

Om särskild sammansättning av Om särskild sammansättning av

kammarrätt vid behandling av mål kammarrätt vid behandling av mål
om fastighetstaxering finns bestäm- om fastighetstaxering finns bestäm
melser i taxeringslagen (1956:623). melser i fastighetstaxeringslagen
Bestämmelser om särskild samman- (1979:1152). Bestämmelser om sår-
sättning vid behandling av kommu- skild sammansättning vid behand-
nalbesvärsmål finns i 13 a §. ling av kommunalbesvärsmål finns i

13a§.

12 §-

Kammarrätt är domför med tre lagfarna ledamöter. Fler än fyra lagfarna ledamöter får ej sitta i rätten.

När det är särskilt föreskrivet att nämndemän skall ingå i rätten, är kammarrätt domför med tre lagfarna ledamöter och två nämndemän. Fler än fyra lagfarna ledamöter och tre nämndemän får i sådant fall ej sitta i rätten. Kammarrätt är dock domför utan nämndemän

1, vid prövning av besvär över beslut som ej innebär att målet avgöres,

2, vid förordnande rörande saken i avvaktan på målets avgörande samt vid annan åtgärd som avser endast måls beredande,

3, vid beslut varigenom domstolen skiljer sig från målet utan att detta prövats i sak.

Handlägges mål som avses i andra stycket gemensamt med annat mål, får nämndemän deltaga vid handläggningen även av det senare målet.

1 Lagen omtryckt 1979:165.

2 Senaste lydelse 1980:274.

3 Senaste lydelse 1980:274.

Nuvarande lydelse

Om domförliet vid behandling av mål om fastighetstaxering finns bestämmelser i taxeringslagen (1956:623). Bestämmelser om dom-förhet vid behandling av kommunalbesvärsmål finns i 13 a §.

Föreslagen lydelse

Om domförhet vid behandling av mål om fastighetstaxering finns bestämmelser i fastigheislaxeringsla-gen (1979:1152). Bestämmelser om domförhet vid behandling av kommunalbesvärsmål finns i 13 a §.

Regeringen bestämmer i vilken omfattning åtgärd som avser endast måls beredande får vidtagas av lagfaren ledamot i kammarrätten eller annan tjänsteman vid denna.

16 §

Länsrätt får efter beslut av regeringen vara delad i avdelningar. Avdelning består av ordförande och minst två rådmän. Ordförande är lagmannen eller en chefsrådman.

Om särskild sammansättning av Om särskild sammansättning av

länsrätt vid behandling av mål om lånsrätt vid behandling av mål om
fastighetstaxering finns bestämmel- fastighetstaxering finns bestämmel
ser i taxeringslagen (1956:623). ser i fastighetstaxeringslagen

(1979:1152).

17 §

Länsrätt är domför med en lagfaren domare och tre nämndemän om inte annat följer ;w 18 *). Fler än fyra iiämndeniän får inte sitta i rätten.

Om domförhet vid behandling av Om domförhet vid behandling av

mål om fastighetstaxering finns, för- mål om fastighetstaxering finns, för
utom i 18 §, bestämmelser i tax- utom i 18 §, bestämmelser i/(75f/g-
eringslagen (1956:623). helstaxeringslagen (1979:1152).

Regeringen bestämmer hur många nämndemän som skall finnas i varje län för tjänstgöring i länsrätten. Länsrätten fördelar tjänstgöringen mellan nämndemännen efter samråd med dem.

isr

Länsrätt är domför med en lagfaren domare ensam

1. när åtgärd som avser endast måls beredande vidtages,

2. vid sådant förhör med vittne eller sakkunnig som begärts av annan länsrätt samt vid sådant förhör i ärende enligt utlänningslagen (1980:376) som begärts med stöd av 57 § samma lag.

'Senaste lydelse 1980:978.

SkU 1980/81:42 17

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3. vid beslut som avser endast rättelse av felräkning, felskrivning eller annat uppenbart förbiseende,

4. vid beslut om återkallelse tills vidare av ett körkort, körkortstillstånd eller traktorkort eller om vägran tills vidare att godkänna ett utländskt körkort, när det är uppenbart att ett sådant beslut bör meddelas.

5. vid annat beslut som inte innefattar slutligt avgörande av mål.

Om det inte är påkallat av särskild anledning att målet prövas av fullsutten rätt, är länsrätt domför med en lagfaren domare ensam vid beslut som inte innefattar prövning av målet i sak.

Vad som sägs i andra stycket gäller även vid avgörande av

1, mål om utdömande av vite.

2, mål enligt bevissäkringslagen 2. mål enligt bevissäkringslagen
(1975:1027) för skatte- och avgifts- (1975:1027) för skatte- och avgifts
processen, enligt lagen (1978:880) processen, enligt lagen (1978:880)
om betalningssäkring för skatter, om betalningssäkring för skatter,
tullar och avgifter, om handlings tullar och avgifter, om besiktning
undantagande från taxeringsrevi- enligt fastighetstaxeringslagen
sion, skatterevision eller annan (1979:1152), om handlings undanta-
granskning och om befrielse från gande från taxeringsrevision, skatte
skyldighet att lämna kontrolluppgift revision eller annan granskning och
enligt taxeringslagen (1956:623), om befrielse från skyldighet att läm
na kontrolluppgift enligt taxeringsla
gen (1956:623).

3, mål om omhändertagande för utredning enligt 30 § barnavårdslagen (1960:97),

4, mål enligt uppbörds- och folkbokföringsförfattningarna med undantag av mål om arbetsgivares ansvarighet för arbetstagares skatt.

5, mål om uppdelning av tax- 5. mål om uppdelning av taxeringsvärde enligt 8 § 3 mom. sista eringsvärde enligt 20 kap. 15 § fasstycket kornmunalskaltelagen tigheisiaxeringslagen (1979:1152), (1928:370),

6, mål som avser ändring av taxerad inkomst med högst 1 000 kronor,

7, mål enligt skatte- och taxeringsförfattningarna i vilket beslutet överensstämmer med parternas samstämmiga mening.

8, mål om rättshjälp genom offentligt biträde i ett ärende hos en annan myndighet,

9, mål enligt körkortslagen (1977:477), om beslutet innebär att varning meddelas eller om det är uppenbart att ett körkort, körkortstillstånd eller traktorkort skall återkallas eller att ett utländskt körkort inte skall godkännas,

10, mål i vilket saken är uppenbar.

SkU 1980/81:42 18

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

19 §

Nämndeman i kammarrätt och länsrätt utses genom val. Val förrättas av landstinget eller, om i länet finns kommun som inte ingår i landstingskommun, av landstinget och kommunfullmäktige med den fördelning dem emellan som länsstyrelsen bestämmer efter befolkningstalen. I Gotlands län förrättas val av kommunfullmäktige i Gotlands kommun.

Valet skall vara proportionellt, om det begärs av minst så många ledamöter som motsvarar den kvot, som erhålls om antalet närvarande ledamöter delas med det antal personer som valet avser, ökad med 1, Om förfarandet vid sådant proportionellt val är särskilt föreskrivet.

Vart tredje år väljes halva antalet När val av de nämndemän som

nämndemän i kammarrätt och läns- ingår i länsrätt vid behandling av mål
rätt. När val av de nämndemän som om fastighetstaxering skall ske fram-
ingår i länsrätt vid behandling av mål går av fastighetstaxeringslagen
om fastighetstaxering skall ske fram- (1979:1152). Av de övriga nämnde-
går av taxeringslagen (1956:623). männen i länsrätt och av nämnde-

männen i kammarrätt väljs halva antalet vart tredje år.

Regeringen får för visst län förordna att nämndemän i kammarrätt skall väljas bland dem som för samma mandatperiod har utsetts till nämndemän i hovrätt. Nämndeman i hovrätt får även i annat fall, om han är behörig därtill, tjänstgöra som nämndeman i den kammarrätt inom vars domkrets han är kyrkobokförd.

21 §

Nämndeman i kammarrätt och länsrätt utses för sex år men får avgå efter två år. Om nämndeman i sådan rätt visar giltigt hinder, får rätten entlediga honom tidigare. Den som har fyllt sextio år har rätt att frånträda uppdraget. Upphör nämndeman att vara valbar eller behörig, förfaller uppdraget.

Bestämmelser om mandatperiod Bestämmelser om mandatperiod

för sådan nämndeman som ingår i för sådan nämndeman som ingår i
länsrätt vid behandling av mål om länsrätt vid behandling av mål om
fastighetstaxering finns i laxeringsla- fastighetstaxering finns i fastighets-
gen (1956:623). taxeringslagen (1979:1152).

När ledighet uppkommer, utses ny nämndeman för den tid som återstår. Ändras antalet nämndemän, får nytillträdande nämndeman utses för kortare tid än som följer av första stycket.

Denna lag träder i kraft två veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift på den har utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Äldre bestämmelser skall dock tillämpas i fråga om fastighetstaxering år 1980 och fidigare.

SkU 1980/81:42 19

Motioner

Med anledning av propositionen har väckts motion 1980/81:2029 av Allan Åkerlind (m) och Tore Nilsson (m).

I motionen hemställs att riksdagen beslutar avslå regeringens proposition 1980/81:111 såvitt avser förslaget om rätt för fastighetstaxeringsnämnd att mot ägarens vilja besiktiga fastighet.

Vidare behandlas de vid allmänna motionstiden väckta motionerna

1980/81:1145 av Erik Börjesson (fp) och Rune Ångström (fp) I motionen hemställs att riksdagen hos regeringen begär

1. att riksskatteverket ges i uppdrag att omarbeta nu gällande regler för fastighetstaxering så att trä som inredningsmaterial inte straffbeskattas, samt

2. att riksdagens uttalade intentioner att stimulera fastighetsägare till energisparande åtgärder inte motverkas av fastighetsbeskattningen.

1980/81:1154 av Göthe Knutson (m) och Gullan Lindblad (m)

I motionen hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att förekomsten av trä i köksinredningar, innertak och golv i småhus inte skall föranleda högre taxeringsvärden.

1980/81:1156 av Kjell Mattsson (c) och Rune Torwald (c)

I motionen hemställs att riksdagen hos regeringen begär att man i pågående utredningsarbete om fastighetstaxering beaktar vad som i mofio-nen anförts.

1980/81:1530 av John Andersson m. fl. (vpk)

I motionen hemställs att riksdagen beslutar begära att regeringen gör en översyn genom riksskatteverkets försorg av reglerna för fastighetstaxeringen enligt vad som anförs i motionen.

1980/81:1538 av Berfil Jonasson m. fl. (c)

I motionen hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om behovet av att korrigera fastighetstaxeringens utfall i vissa avseenden.

1980/81:1543 av Göthe Knutson (m) och Gullan Lindblad (m)

I motionen hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att förekomsten av isolerglasfönster - s. k. treglas - i framtida fastighetstaxeringar inte skall föranleda extra standardpoäng och därav följande högre taxeringsvärde.

Skrivelser

Träinformation och Skärgårdens intresseföreningars kontaktorganisation har inkommit med skrivelser till utskottet.

SkU 1980/81:42 20

Utskottet

Riksdagen antog hösten 1979 nya regler för allmän fastighetstaxering. Den nya lagstiftningen innebär betydande formella ändringar. Dessa har vidtagits främst för att anpassa regelsystemet till den nya regeringsformens krav. De materiella reglerna har däremot i sina huvuddrag samma innehåll som tidigare. De grundläggande reglerna om fastighetstaxering har samlats i en särskild fastighetstaxeringslag (FTL) som komplettras genom verkställighetsanvisningar utfärdade av regeringen eller riksskatteverket (RSV), FTL har genom riksdagsbeslut under våren 1980 kompletterats med regler om taxering av industrifastighet. Vidare har villaschablonen och reglerna om bl, a, inkomstbeskattning av ägare till s, k, specialbyggnader ändrats,

I den nu aktuella propositionen - som i likhet med FTL och kompletteringslagstiftningen till denna bygger på förslag av 1976 års fastighetstaxeringskommitté - behandlas vissa processuella frågor i samband med fastighetstaxering. Sålunda föreslås att reglerna om besvär över fastighetstaxeringsnämnds, länsrätts och kammarrätts beslut och om besvär i särskild ordning, med i huvudsak oförändrat innehåll, förs över från taxeringslagen till FTL, Vidare föreslås att uppgifter i fastighetsdeklaration skall kunna kontrolleras genom besiktning och att detta skall kunna ske även mot fastighetsägarens vilja.

Besvärsreglerna, som i huvudsak godtagits av flertalet remissinstanser, föranleder ingen erinran frän skatteutskottets sida.

För att en fastighet skall kunna besiktigas vid fastighetstaxering krävs enligt nuvarande regler att ägaren lämnar sitt samtycke. En tvångsbesiktning är möjlig först sedan taxeringen överklagats. Länsrätt kan då förorda om s, k, syn.

Enligt propositionen skall en tvångsbesiktning kunna ske redan i första instans om det föreligger grundad anledning anta att fastighetsägaren i deklarationen lämnat felaktiga eller ofullständiga uppgifter.

Allan Åkerlind och Tore Nilsson (båda m) yrkar i motion 2029 avslag på propositionen i denna del. De pekar bl. a. på att flera remissinstanser avstyrkt och att andra ställt sig tveksamma till en tvångsbesiktning i enlighet med fastighetstaxeringskommitténs förslag.

Skatteutskottet delar budgetministerns uppfattning att det ligger ett stort värde i att redan i första instans ha tillgång till uppgifter som är erforderliga för ett riktigt taxeringsresultat och att det därför föreligger ett behov av att mot en ägares vilja kunna kontrollera riktigheten av en fastighetsdeklaration genom besiktning.

Förslaget i propositionen innebär, som redan nämnts, att en besiktning mot fastighetsägarens vilja får ske endast om det finns grundad anledning anta att en uppgift som denne lämnat är felaktig eller ofullständig. Härutöver krävs att tillförlitlig uppgift inte utan avsevärd olägenhet kan erhållas på annat sätt än genom tvångsbesiktning och att uppgiften är av väsentlig

SkU 1980/81:42 21

betydelse för åsättande av en riktig taxering. Tvångsbesiktning skall alltså ses som en extraordinär åtgärd som bör tillgripas endast i undantagsfall och då det finns ett verkligt behov därav.

Enligt propositionen skall frågor om tvångsbesiktning prövas av länsrätt, dvs. en instans som ligger utanför taxeringsorganisationen och som utgör en domstol. Fastighetstaxeringsnämnds framställning om besiktning skall i normalfallen delges fastighetsägaren och denne har då möjlighet att göra invändningar. Vidare skall vid besiktningen kunna närvara endast sådana personer som skall granska deklarationen eller eljest inför nämnden lägga fram förslag till beslut om taxering av fastigheten.

De i propositionen föreskrivna villkoren och formerna för tvångsbesiktning tillgodoser enligt utskottets mening de krav på rättssäkerhet och integritet för fastighetsägarna som kan ställas.

Utskottet tillstyrker därför bifall till propositionen och avstyrker bifall till motion 2029.

Utskottet behandlar i detta sammanhang vissa fastighetstaxeringsfrågor som aktualiserats i motioner väckta under den allmänna motionstiden i år. Utskottet behandlar också en skrivelse från Träinformation.

Erik Börjesson och Rune Ångström (båda fp) framhåller i motion 1145 att trä som inredningsmaterial inte bör "straffbeskattas" och begär - i syfte att motverka sådan beskattning - att RSV skall få i uppdrag att omarbeta gällande regler för fastighetstaxering. De begär också en riksdagsskrivelse av innehåll att fastighetsbeskattningen inte bör motverka energibesparande investeringar i form av exempelvis treglasfönster. Liknande synpunkter framförs i motion 1543 av Göthe Knutson och Gullan Lindblad (båda m), som begär att riksdagen skall ge till känna att treglasfönster vid framtida fastighetstaxeringar inte skall ge extra standardpoäng och därmed höja taxeringsvärdet. Trä som inredningsmaterial tas också upp i motionerna 1154 och 1530. I den förra motionen begär Göthe Knutson och Gullan Lindblad (båda m) ett tillkännagivande av riksdagen om att förekomsten av trä i köksinredningar, innertak och golv i småhus inte bör föranleda högre taxeringsvärde, i den senare motionen hemställer representanter för samtliga riksdagspartier med John Andersson (vpk) som första namn om en utredning i liknande syfte. Motionärerna anser att svenska träprodukter bör betraktas som lyx endast i sådana fall då de varit föremål för en påkostad och lyxbetonad behandling.

Träinformation framhåller i skrivelse till utskottet att man med trä oftast får det bästa och på såväl kort som lång sikt billigaste utförandet av olika byggnadsdelar. Trä får - menar Träinformation - inte betraktas som lyx. Ändå är detta - påpekas det - vad som sker vid 1981 års fastighetstaxering, eftersom skillnaderna i taxeringsvärde mellan fastigheter med trästandard-poäng och fastigheter utan sådana poäng kan uppgå till mycket betydande belopp. I sämsta fall kan de överstiga 100 000 kr. Träinformation gör också

SkU 1980/81:42 22

gällande att av RSV utfärdade verkställighetsföreskrifter och anvisningar om riktvärden, värdeområden, värdefaktorer m. m. är felaktiga och stridande mot regeringsformen.

1979 års fastighetstaxeringsreform bygger på principen att de grundläggande materiella föreskrifterna redovisas i en särskild lag, FTL, som kompletteras med verkställighetsföreskrifter och anvisningar. Med hänsyn till den mångfald av problem som behandlas vid fastighetstaxeringen och till den speciella karaktär reglerna i många fall har torde det inte vara möjligt att i lagen reglera alla de frågor som har samband med taxeringen. Kompletterande detaljföreskrifter och anvisningar torde vara nödvändiga om man vill uppnå en så långt möjligt rättvis och likformig taxering.

Principen är att taxeringsvärdet, som utgör underlag för villabeskattning, realisationsvinstbeskattning, kapitalbeskattning m. m., skall bestämmas med utgångspunkt i marknadsvärdet. Detta påverkas självfallet av alla faktorer som är ägnade att höja eller sänka prisnivån. Fastighetens standard utgör naturligtvis en betydelsefull sådan faktor. God isolering, värdebeständiga inredningsdetaljer o. d. höjer således värdenivån och bör enligt utskottets mening göra det. Det kan inte anses rimligt att ett hus med treglasfönster skall åsättas samma värde som ett hus utan sådan isolering enbart av den anledningen att en bättre isolering av energipolifiska skäl är önskvärd. Med ett sådant resonemang skulle man med samma fog kunna göra gällande att ett vinterbonat hus skall ha samma värde som ett icke vinterbonat. Även träinredning, som enligt Träinformation är ett material med "långtidsvärde", kan i vissa fall höja värdenivån.

De riktvärden som kritiseras i motionerna och skrivelsen tas fram av värderingsexpertis i samverkan med fastighetstaxeringsnämnderna och allmänheten. De bygger normalt på de bästa utredningar om fastigheternas marknadsvärden som går att få fram som underlag för värderingen. Naturligtvis kan oriktiga beräkningar förekomma. Av den anledningen har riktvärdena meddelats i anvisningsform och inte i form av bindande föreskrifter. Betydelsen av trä och andra inredningsdetaljer som värdefaktorer vid fastighetstaxeringen får naturligtvis inte överdrivas. Genom att riktvärdena meddelas i anvisningsform är fastighetstaxeringsinstanserna oförhindrade att i varje enskilt ärende eller mål pröva riktigheten av anvisningen och avgöra om den skall tillämpas eller frångås. Härtill kommer att den skattskyldige har möjlighet att i deklarationen ange om exempelvis trätak eller trägolv inte håller normal standard och därför inte bör föranleda högre poäng. Den av Träinformation framförda uppfattningen att RSV:s anvisningar strider mot regeringsformens förbud mot delegering på skatteområdet kan utskottet inte dela. Utskottet är dock medvetet om att kritik kan riktas mot enskildheter i det nya systemet och att det kan finnas anledning att göra ändringar i förenklande syfte sedan erfarenhet vunnits av den praktiska tillämpningen.

SkU 1980/81:42 23

Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motionerna 1145, 1154, 1530 och 1543,

Bertil Jonasson m, fl, (c) framhåller i motion 1538 att det i kustområden och vid mänga insjöar är mycket vanligt att fastighetsägare upplåter tomter på långa arrendekontrakt till ett lågt, närmast symboliskt pris, som inte tillnärmelsevis motsvarar vad som med de nya taxeringsvärdena skall betalas ut i form av förmögenhetsskatt och garantiskatt. Motionärerna anser därför att fastighetstaxeringsutfallet bör korrigeras i vissa avseenden och begär ett riksdagsuttalande av den innebörden,

Kjell Mattsson och Rune Torwald (båda c) framför liknande synpunkter i motion 1156, De anser att markområden som är låsta av kontrakt bör värderas med utgångspunkt i den avkastning som avtalats, Samma motionärer vill att lånebelopp och inte taxeringsvärde skall utgöra underlag för beskattning och att fastighetsvärden skall räknas om med kortare intervall än fem år och med utgångspunkt i förändringar i index.

Frågan om långtidskontrakts inverkan på fastighetsvärden är, som motionärerna i motion 1538 framhåller, föremål för uppmärksamhet inom regeringskansliet. Enligt vad utskottet erfarit kan ett förslag i ärendet komma att föreläggas riksdagen i vår. Vad särskilt angår den i motion 1156 aktualiserade frågan om att fastighetstaxering bör äga rum oftare än nu vill utskottet erinra om att 1976 års fastighetstaxeringskommitté f, n, utreder möjligheterna att införa s, k, rullande fastighetstaxering. Med hänsyn härtill och då utskottet inte är berett medverka till en ordning som innebär att lånen i en fastighet och inte taxeringsvärdet skall utgöra underlag för beskattning avstyrker utskottet bifall till motion 1156, Eftersom motion 1538 får anses vara i huvudsak tillgodosedd med vad utskottet anfört avstyrker utskottet bifall även till denna motion.

Riksdagen har på förslag av skatteutskottet den 26 februari i år beslutat senarelägga den i 20 kap, 18 § angivna tidpunkten för lokal skattemyndighets underrättelse till fastighetsägare en månad till den 15 juli 1981 (SkU 1980/ 81:27, rskr 173), Med hänsyn härtillanser skatteutskottet sig böra förorda att den i 23 kap, 1 § angivna tidpunkten vid 1981 års fasfighetstaxering bör förlängas till den 1 .september 1981, Detta föranleder ett tillägg till ikraftträdandebestämmelserna till FTL, Utskottet hemställer

1, beträffande propositionen

att riksdagen med anledning av proposition 1980/81:111 och med avslag på motion 1980/81:2029 antar de vid propositionen fogade förslagen till

a, lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152) med den ändringen att ikraftträdandebestämmelserna erhåller följande som utskottets förslag betecknade lydelse:

SkU 1980/81:42 24

Ikraftträdandebestämmelserna

Regeringens förslag Utskottets förslag

Denna lag träder i kraft två veckor /, Denna lag träder i kraft två

efter den dag, då lagen enligt uppgift veckor efter den dag, då lagen enligt på den utkommit från trycket i uppgift på den utkommit från tryck-Svensk författningssamling, och till- et i Svensk författningssamling, och lämpas första gången i fråga om tillämpas första gången i fråga om allmän fastighetstaxering år 1981, allmän fastighetstaxering år 1981,

2, Besvär enligt 23 kap. 1 § får i fråga om 1981 års allmänna fastighetstaxering föras om där avsedd underrättelse inte erhållits senast den 1 september 1981.

b, lag om ändring i taxeringslagen (1956:623),

c, lagom ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltnings
domstolar,

2, beträffande riktvärden och värdefaktorer
att riksdagen avslår

a, motion 1145,

b, motion 1154,

c, motion 1530,

d, motion 1543,

3, beträffande arrendekontrakt och dess inverkan på fastighets
taxeringsvärde

att riksdagen avslår

a, motion 1156 i motsvarande del,

b, mofion 1538,

4, beträffande fastighetstaxeringsperiod

att riksdagen avslår mofion 1156 i motsvarande del,

5, beträffande lånebelopp som underlag för beskattning
att riksdagen avslår motion 1156 i motsvarande del,

Stockholm den 7 april 1981

På skatteutskottets vägnar ERIK WÄRNBERG