Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Skatteutskottets betänkande 1980/81:40

om beskattning av realisationsvinst vid avyttring av del av fastighet och beräkning av substansminskningsavdrag (prop. 1980/81:104)

Propositionen

Regeringen (budgetdepartementet) föreslår i proposition 1980/81:104 att riksdagen antar vid propositionen fogat förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370).

I proposifionen föreslås vissa tekniska ändringar i realisafionsvinstreglerna för fasfigheter. Förslagen föranleds i första hand av de ändrade förutsätt­ningar som skapats genom den nya fastighetstaxeringslagen (1979:1152). Vidare föreslås nya regler för beräkning av avdrag för substansminskning på grund av utvinning av naturfyndigheter.

Ändringarna i realisationsvinstbeskattningen avser främst frågan om vilken enhet som skall utgöra grund för beräkningen av vinst eller förlust. F. n. baseras beräkningen på den taxeringsenhet som gäller vid avyttringstillfället. Enligt förslaget skall detta vara huvudregel även för framtiden. Möjlighet till en alternativ beräkning föreslås dock för det fall då två eller flera vid avyttringstillfället befinfliga taxeringsenheter fidigare under innehavet helt eller fill övervägande del har ingått i en och samma taxeringsenhet. I ett sådant fall skall den skattskyldige enligt förslaget ha rätt att utföra beräkningen som om taxeringsenheterna alltjämt utgjorde en enda tax­eringsenhet.

Övriga förslag pä realisationsvinstbeskattningens område berör de särskil­da regler som gäller vid delavyttring, fasfighetreglering och upplåtelse mot engångsersättning.

I fråga om avdrag för substansminskning föreslås nya regler som blir gemensamma för alla de inkomstslag där intäkter av utvinning av naturfill-gångar kan redovisas, dvs. jordbruksfasfighet,TÖrelse och annan fastighet. Huvudregeln föreslås liksom hitdlls vara att avskrivningsunderlaget skall bestämmas med utgångspunkt i det fakfiska anskaffningsvärdet. Som alternativregel föreslås att fastighetsägaren skall få utgå från det belopp som skulle ha fått dras av enligt realisationsvinstreglerna om täktområdet hade avyttrats vid det tillfälle då exploateringen påbörjas. Alternativregeln får dock inte leda fill att anskaffningsvärdet bestäms till högre belopp än 75 % av taktens saluvärde. Det föreslås också att de fastighetsägare som har upplåtit rätt till utvinning mot förskottsbetalning under vissa förutsättningar skall kunna få avdrag för avsättning för framfida substansminskning.

Den nya lagstiftningen föreslås träda i kraft den 1 april 1981 och bli generellt fillämplig i de fall då en avyttring sker resp. en utvinning påbörjas

1 Riksdagen 1980/81. 6 saml. Nr 40


SkU 1980/81:40


 


SkU 1980/81:40                                                                       2

efter utgången av mars 1981. De regler som medger att två eller flera taxeringsenheter vid realisationsvinstberäkningen sammanförs till en större enhet skall dock tillämpas även på avyttringar som sker under tiden den 1 januari - den 31 mars 1981. De nya bestämmelserna om beräkning av underlaget för substansminskningsavdrag föreslås få fillämpas även i de fall då utvinningen har påbörjats före utgången av mars 1981,

Författningsförslaget

Proposifion 1980/81:68 innehåller förslag till ändring av punkt 2 a av anvisningarna till 36 § kommunalskattelagen. I den nu aktuella propositio­nen (104) föreslås ändring i samma lagrum. Skatteutskottet har därför vid sin behandling av proposifion 68 föreslagit att den författningsmässiga reglering­en av nämnda anvisningspunkt sker i samband med riksdagsbehandlingen av proposition 104. De i denna proposition angivna författningsförslagen har därför kompletterats med det i proposition 68 framlagda förslaget till ändringar i punkt 2 a av anvisningarna till 36 §. Med de ändringar som föranleds härav har lagförslaget följande lydelse.

Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs i fråga om kommunalskattelagen (1928:370) dels att punkt 9 av anvisningarna till 22 §, punkt 8 av anvisningarna till

29 §,  punkterna 2 och 4 av anvisningarna till  35 §  och punkt 2 a av

anvisningarna till 36 § skall ha nedan angivna lydelse, dels att till anvisningarna till 25 § skall fogas en ny punkt, 10, av nedan

angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

Anvisningar

till 22 § 9.' För substansminskning vid till- 9. Avdrag för substansminskning godogörande av naturtillgångar på på grund av utvinning av naturtill-jordbruksfastighet får avdrag ske i gångar samt avdrag för avsättning form av årlig avskrivning med skäligt som avser framtida substansminsk-belopp som avpassas så att anskaff- ning på grund av sådan utvinning ningskostnaden för tillgången blir till medges enligt bestämmelserna i den-fullo avdragen under den tid tillgång- na anvisningspunkt, en beräknas räcka.

' Senaste lydelse 1972:741.


 


SkU 1980/81:40


Nuvarande lydelse

Anskaffningskostnad för naturtill­gång beräknas till antingen den del av anskaffningskostnaden för fastighe­ten som belöper på tillgängen eller ett belopp motsvarande 60 procent av tillgångens allmänna saluvärde vid lidpunkten för verksamhetens bör­jan. Har fastigheten förvärvats på annat sätt än genom köp, byte eller därmed jämförligt fång, får anskaff­ningskostnaden även beräknas till den del av anskaffningskostnaden för fastigheten vid närmast föregående köp, byte eller därmed jämförligt fång som då belöpte på tillgången. Till den sålunda framräknade an­skaffningskostnaden får läggas kost­nad för tillgångens tillgodogörande i den mån kostnaden icke fått dragas av såsom kostnad i den löpande driften.


Föreslagen lydelse

För inträdd subsiansminskning medges avdrag vid laxeringen för ett visst beskattningsår med högst ett belopp som, tillsammans med de avdrag som har medgetts för tidigare beskattningsår, motsvarar den del av anskaffningsvärdet för hela tillgång­en som belöper på utvinningen före beskattningsårets utgång.

Har den skatlskyldige genom skriftligt avtal upplåtit rätt till utvin­ning och har han uppburit förskotts­betalning för utvinningen, får han göra avdrag för belopp som i räken­skaperna har avsatts för framtida .subsiansminskning. Vid laxeringen för ett visst beskattningsår medges avdrag med högst en belopp motsva­rande den del av anskaffningsvärdet för hela naturtillgången som kan anses belöpa på den framtida utvin­ning för vilken förskottsbetalning har erhållits. Avdraget skall återföras till beskattning nästföljande beskatt­ningsår.

Avdrag enligt föregående stycke medges dock inte om upplåtelseavia-lel har ingåtts mellan varandra när­stående personer eller mellan nä­ringsidkare som har intressegemen­skap (moder- och dotterföretag eller företag under i huvudsak gemensam ledning). Som närstående till fysisk person räknas dels personer som anges i 35 § 1 a mom., dels sådana fåmansförelag som avses i nämnda lagrum och i vilka den fysiska perso­nen eller någon honom närstående person är förelagsledare eller - direkt eller genom förmedling av juridisk person - äger aktier eller andelar.

Anskaffningsvärdet för en natur-


 


SkU 1980/81:40


Nuvarande lydelse

Har fastighet, på vilken naturtill­gång börjat uttagas, övergått till ny ägare på annat sätt än genom köp, byte eller därmed jämförligt fång, får den nye ägaren tillgodoräkna sig endast avdrag för substansminsk­ning på fastigheten som skulle ha tillkommit förre ägaren, om denne fortfarande ägt fastigheten.


Föreslagen lydelse

tillgång beräknas med utgångspunkt i den faktiska utgiften för förvärvet. Begär den skatlskyldige det, skall dock till utgångspunkt tas det belopp varmed den skatlskyldige skulle få avdrag enligt punkt 2 a av anvisning­arna till 36 § om han vid tidpunkten för utvinningens början hade avyttrat täktmarken för ett vederlag som mot­svarar dess allmänna saluvärde vid nämnda tidpunkt. Beräkning enligt nämnda anvisningspunkt får dock inte leda till att den till förvärvet hänförliga delen av anskaffningsvär­det tas upp till högre belopp än vad som motsvarar 75 procent av läkt-markens allmänna saluvärde vid tid­punkten i fråga. Har tillstånd enligt lag givits för utvinning av tillgången, beräknas anskaffningsvärdet endast för det område som omfattas av tillståndet.

I anskaffningsvärdet inräknas, för­utom belopp som har beräknats enligt föregående stycke, även utgif­ter för tillgångens exploatering i den mån utgifterna inte har fått dras av som kostnad i den löpande driften och inte heller har beaktats vid beräk­ning enligt punkt 2 a av anvisningar­na till 36 §.

Om en fastighet, på vilken en naturtillgång har börjat uttas, har övergått till en ny ägare på annat sätt än genom köp, byte eller något därmed jämförligt fång, får den nye ägaren tillgodoräkna sig endast de avdragför substansminskning på fas-figheten som skulle ha tillkommit den förre ägaren, om denne fortfa­rande hade ägt fastigheten.

Vid tillämpningen av bestämmel-


 


SkU 1980/81:40

Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse

serna i denna anvisningspunkt skall en fastighetsägare, som har upplåtit nyttjanderätt till täktmark mot en­gångsersättning, utan hinder av 47 § andra stycket e) betraktas som ägare till marken även efter det att upplåtel­sen har skett.

fill 25 §

10. I fråga om avdrag för sub­stansminskning på grund av utvin­ning av naturtillgångar samt avdrag för avsättning som avser framtida substansminskning på grund av sådan utvinning tillämpas bestäm­melserna i punkt 9 av anvisningarna till 22 §.


 


fill 8.- För substansminskning vid till­godogörande av naturtillgångar så­som gruvor, stenbrott m. m. får avdrag ske i form av årlig avskrivning med skäligt belopp, som så avpassas, au anskaffningsvärdet blir till fullo avdraget under den tid tillgången beräknas räcka. Härvid iakttages, att i anskaffningsvärdet inräknas icke blott vad som erlagts vid inköp eller annat förvärv av fyndigheten utan jämväl de kostnader, som nedlagts för fyndighetens exploaterande, så­som exempelvis för upptagande av schakt vid gruva eller anläggning av utfartsvägar vid stenbrott m. m. dyl., allt i den mån dessa kostnader icke fått avdragas såsom kostnader i den löpande driften.

Anskaffningsvärde för naturtill­gång av nu avsett slag beräknas med tillämpning av de grunder som enligt

2 Senaste lydelse 1972:741.

1* Riksdagen 1980181. 6 saml. Nr 40


29 §

8. I fråga om avdrag för substans­minskning på grund av utvinning av naturtillgångar samt avdrag för avsättning som avser framtida sub­stansminskning på grund av sådan utvinning tillämpas bestämmelserna i punkt 9 av anvisningarna till 22 §.


 


SkU 1980/81:40


Nuvarande lydelse

punkt 9 andra och tredje styckena av anvisningarna till 22 § gälla i fråga om jordbruksfastighet.


Föreslagen lydelse


2.' Vid avyttring av fasfighet skall beräkning av realisationsvinst och realisationsförlust göras särskilt för varje avyttrad taxeringsenhet eller del av taxeringsenhet.

till 35 §

2. Vid avyttring av fastighet skall realisafionsvinst och realisationsför­lust beräknas särskilt för varje avytt­rad taxeringsenhet eller del av tax­eringsenhet.

Har två eller flera vid avyttringstill­fället befintliga taxeringsenheter tidi­gare under innehavet helt eller delvis ingått i samma taxeringsenhet, skall dock, om den skattskyldige begär det, beräkningen göras som om tax­eringsenheterna vid avyttringstillfäl­let utgjorde en enda taxeringsenhet. 1 fråga om en taxeringsenhet som endast delvis har ingått i den förutva­rande taxeringsenheten gäller vad nu har sagts endast under förutsättning att mer än hälften av enhetens vid avyttringstillfället gällande taxerings­värde belöper på den del som har ingått i den förutvarande enheten. Hänsyn tas inte till den indelning i taxeringsenheter som har förelegat före den 1 januari 1952.

Vid tillämpningen av bestämmel­serna om del av fastighet i punkt 4 andra stycket nedan och i punkt 2 a trettonde-artonde styckena av anvis­ningarna till 36 § skall som fastighet anses varje vid avyttringstillfället befintlig taxeringsenhet eller sådan större enhet som på grund av bestäm­melserna iföregående stycke behand­las som en enda taxeringsenhet.


3 Senaste lydelse 1976:343.


 


SkU 1980/81:40

Nuvarande lydelse

4." Lika med avyttring av fastighet anses sådan marköverföring ge­nom fastighetsreglering enligt 5 kap. eller genom klyvning enligt 11 kap. fastighetsbildningslagen (1970:988) som sker mot ersättning helt eller delvis i pengar samt marköverföring på grund av inlösen enligt 8 kap. samma lag. Har skattskyldig avstått mark genom fastighetsreglering en­ligt 5 kap. eller genom klyvning enligt 11 kap. nämnda lag, skall såsom skattepliktig inkomst uppta­gas så stor del av hela realisations­vinsten, som ersättningen i pengar, minskad med 5 000 kronor, utgör av det totala vederlaget för fastigheten, minskat med 5 000 kronor.

Föreslagen lydelse

4, Med avyttring av fastighet lik­ställs överföring av mark eller andel i samfällighet genom fastighetsregle­ring enligt 5 kap. och uppdelning i lotter genom klyvning enligt 11 kap. fastighetsbildningslagen (1970:988), om överföringen eller uppdelningen sker mot ersättning helt eller delvis i pengar,   samt  avstående  av  mark genom inlösen enligt 8 kap. samma lag. Har den ersättning i pengar som en skattskyldig erhållit på grund av en överföring enligt 5 kap. eller en uppdelning enligt 11 kap. nämnda lag inte överstigit 5 000 kronor, är dock inte någon del av vinsten skatte­pliktig.   Om  ersättningen  i pengar överstiger 5 000 kronor,  skall som skattepliktig inkomst tas upp så stor del av hela realisationsvinsten som ersättningen i pengar, minskad med 5 000 kronor, utgör av det totala vederlaget   för   överföringen   eller uppdelningen,  minskat med 5 000 kronor, dock att den skattepliktiga inkomsten inte skall tas upp till högre belopp än som motsvarar den del av ersättningen i pengar som överstiger 5 000 kronor. Avyttring av fastighet anses vidare föreligga när ägare av fastighet fått engångsersättning på grund av allframfidsupplåtelse. Härmed avses ersätt­ning på grund av sådan inskränkning i förfoganderätt till fastigheten som skett enligt naturvårdslagen (1964:822) eller på grund av motsvarande inskränkningar enligt andra författningar eller på grund av upplåtelse av nyttjanderätt eller servitutsrätt fill fastigheten för obegränsad fid (jfr punkt 8 av anvisningarna till 21 §). Engångsersättningen är i dessa fall att betrakta som köpeskilling, varvid så stor del av fasfigheten anses avyttrad som ersättningsbeloppet utgör av fastighetens hela värde vid tiden för beslutet om inskränkningen i förfoganderätten eller för upplåtelsen av nyttjanderätten eller servitutsrätten.

* Senaste lydelse 1979:500.


 


SkU 1980/81:40


Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

Har den skattskyldige i samband med allframtidsupplåtelse fått ersättning på grund av upplåtelse av avverkningsrätt skall ersättningen, om den skattskyldige yrkar det, anses som engångsersättning på grund av allfram-tidsupplåtelsen (jfr punkt 5 tredje stycket av anvisningarna till 21 §). Härden skattskyldige i nu avsett fall fått ersättning för avyttrade skogsprodukter, får 60 procent av ersättningen behandlas som engångsersättning på grund av allframtidsupplåtelse. Vad som sägs i detta stycke gäller dock endast om skatteplikt för ersättningen för avverkningsrätten eller skogsprodukterna inträtt under samma beskattningsår som ersättningen på grund av allfram-tidsupplåtelsen.

Vid vinstberäkningen får den skattskyldige från sammanlagda be­loppet av den eller de engångsersätt­ningar han fått under ett beskatt­ningsår, om han inte visar att han haft avdragsgilla omkostnader enligt anvisningarna till 36 § till samma eller högre belopp, avdrag rned 2 000 kronor. Detta avdrag får dock inte överstiga det sammanlagda ersättningsbeloppet.


Från det sammanlagda beloppet av den eller de engångsersättningar som den skattskyldige under ett beskattningsår har fått på grund av upplåtelser inom en och samma kom­mun är han berättigad till avdrag med 2 000 kronor, om han inte visar att han haft avdragsgilla omkostnader enligt anvisningarna till 36 § till sam­ma eller högre belopp. Avdraget får dock inte överstiga det sammanlag­da ersättningsbeloppet för upplåtel­ser inom kommunen.


 


till 36 S


2. a.  Skall vid beräkning av rea­lisationsvinst på grund av avyttring av fastighet vederlaget för viss del av fastigheten upplagas som intäkt av jordhruksfasiighet eller rörelse (jfr punkt 1 av anvisningarna till 35 ij) får i omkostnadsbeloppet icke inriiknas kostnad som hänför sig till sådan del av fastigheten och som vid inkomst­taxeringen behandlats enligt regler­na för maskiner och andra inventari­er.

Som förbättringskostnad enligt punkt 1 räknas även kostnad, som under tid, då intäkt av avyttrad annan fastiiihet eller i förekomman-


2 A. Skall vitl beräkning a\ leali-sations\inst pä grund a\' a\vttriiii; av fastighet wtlerlaget tor viss tlel av fastigheten las upp som intakt a\' fasliglicl eller av liireNe (jtr punkt I av anvisninearna till 35 S) tVii' i omkostiiaclsbeloppct inic inräknas ulgifi som hänför sig till siiiian ilcl a\ fastigheten som vid inkomsttax-eringen luu- beliaiKllats ciiligi icgler-na lör maskiner oeh andra f<)r siailig-vuraiidc bruk avsedda iineiitarici'.

Som förbättringskostnad enligt punkt 1 räkn;is ä\cn kostnad, som under tid. då intäkt av a\yttrad fastiszhet eller i förekommande tall


5 Lydelse enligt prop. 1980/81:32.


 


SkU 1980/81:40


Nuvarande lydelse

de fall del därav beräknats enligt 24 *! 2 eller 3 mom., har nedlagts på reparation och underhål! av fastighe­ten eller fastighetsdelen, i den mån tien avyttrade egendomen [lå grund därav vid avyttrineen befunnit sig i b;i!tre skick än vid fVir\är\et samt kostnad för reparation och underhåll för vilken avdrag inte medges på grund av föleskrifterna i 25 S 2 mom. första stycket b) eller c) och fiir vilken bidrag ej utgått. Förbättrings­kostnad, som icke uppförts på avskrivningsplan, och med förbätt­ringskostnad jämförlig reparations-eller underhållskostnad får dock inräknas i omkostnadsbeloppet en­dast för år då de nedlagda kostnader­na uppgått till minst 3(100 kronor, KostnatI cnligi föregående sivckc. som uppförts på avskrivningsplan, skall normalt anses nedlagd tiet år då kostnaden uppförts på planen. 1 :iiKlia fall skall sådan kostnati nor­malt anses nedlagd når faktura eller räkning eiliållits. varav framgår vil­ket arbete simi utförts.

Onikostn;i(lsbeloppet       skall

minskas ineti värdeminskningsav-drac 111. ni., som belöper på tid före avvltrineen   av  fastiiilieten,  såsom


Föreslagen lydelse

del därav har beräknats enligt 24 >) 2 eller 3 mom., liar nedlagts på repa­ration oeh undcrliåll av fastigheten eller fastighetsdelen, i den män ilen avyttrade egentlomcn på grund där-a' vid avytlringeii /;(// befunnit sig i b;iltre skick ån \'itl fiir\åi\'el. samt kostnad för reparation oeh underhåll för vilken avdrag inte medges på grund av föreskrifterna i 25 S 2 mom. första stycket b) eller c) och lör vilken bidrag ej har utgått. Förbätt­ringskostnad, som inlc har uppförts på avskrivningsplan, och med fcir-båttringskostnad jämförlig repara­tions- eller underhållskostnad f;ir doek inräknas i omkostnadsheloppet endast för år då de nedlagda kostna­derna har uppgått till minst 3 011(1 kronor. Kostnatl. som har uppförts på a\skri\niiigsplan, skall normalt anses nedlagd det.år då kostnaden har upptVnts på planen. 1 andra fall skall siidan kostnad normalt anses netllagd när faktura eller räkning har erhållits, varav framgår vilket arbete som har utförts.

Har faslig/ici varit föremål för förhällringsarhclc eller därmed jiiiii-förligl reparallnns- eller uiulerhålls-(irhcie i ägarens hvggnndsrörelsc skall - im'd iakttagande av de hcgräiisiiingar snitt har atigeits i förc-gåcttdcsivckc-sotti förhäilrittgskost-tiad räknas det belopp soiti enligt piiitkl 3 tredje stycket en' ativisniiigar-na till 27  har tagits upp soni intäkt I rörc/sc/i på grund av bvggnadsarhe-lel.

Omkostiiadsbeloppet        skall

minskas med värdeminskningsav­drag 111. ni., som belöper på rid före avvttringen   av   fastioheten.   såsom


 


SkU 1980/81:40


10


Nuvarande lydelse

avdrag på grund av avvttring av skog. avdrag för vårdeminskning av annan naturtillgång eller för värde­minskning av tåckdiken eller andra markanläggningar (jfr pankt 4 fjär-dc-sjätie styckena oeh punkt 1 av . anvisningarna till 22 § s»mt punkt 16 femte och sjätte stvckcita av anvis­ningarna till 29 S). På samma sått skall omkostnatlsbeloppet minskas med avdrag för värdeminskning av byggnad m. m. (jfr punkt 3 tredje sivckel oeh punkt 4 tredje slvckct av anvisningarna till 22 S, punkt 2 och punkt J andra stycket av anvisningar­na till 25  och punkt ]6 fjärde stycket av anvisninizarna till 29 i)), dock inte

Föreslagen lydelse

avdrag på grund av avyttring av skog. avdrag för vårtleniiiiskning av annan naturtillgång, eller för värde­minskning av tåckdiken eller aiulra maikaiilåggningar (jfr punkterna 1. 4, 7 och 9 av anvisningarna till 22 S samt punkterna I. S och 16 av anvisningarna till 29 ii). På samma sått skall omkostnadsbeloppet minskas med avdrag f(ir vårdemiiisk-ning av byggnad m. iii. (\ir punkter­na 3 oeh 4 av anvisningarna till 22 *). pnnkicnia 2 a. 2 b oc/i 4 a\' anvis­ningarna till 25 S samt punkterna 7 oc/i 16 av anvisningarna till 29*)), dock inte lör år då avdraget har understigit 3 01)1) kronor, Omkost-för år då avdraget understigit 3 000 nadsbeloppet skall minskas även kronor. Omkostnadsbeloppet skall med belopp varmed fastigheten har minskas även med belopp varmed avskrivits i samband med ianspråk-fastigheten avskrivits i samband med tagande av investeringsfond e, d, ianspråktagande av investeringsfond e, d.

Vid beräkning av omkostnadsbeloppet skall fastighet, som förvärvats före år 1952, anses förvärvad den 1 januari 1952, Ingångsvärdet skall därvid anses utgöra 150 procent av fastighetens taxeringsvärde för år 1952. Hänsyn skall vid vinstberäkningen icke tagas till kostnader och avdrag som belöper på tid före år 1952. Dock får det vid förvärvet erlagda vederlaget för fastigheten upptagas som ingångsvärde, om den skattskyldige kan visa att köpeskillingen överstiger 150 procent av taxeringsvärdet för år 1952. Fanns taxeringsvärde ej åsätt för år 1952, får motsvarande värde uppskattas med ledning av taxeringsvärdet för fastighet, i vilken den avyttrade egendomen ingått, eller närmast därefter åsatta taxeringsvärde.

Har fastighet vid avyttringen innehafts mer än tjugo år får den skattskyldige vid vinstberäkningen som ingångsvärde upptaga ett belopp motsvarande 150 procent av det taxeringsvärde, som gällde tjugo år före avyttringen, Har taxeringsvärdet åsatts vid fastighetstaxering som verkställts år 1970 eller senare får dock som ingångsvärde upptagas endast 133 procent av taxeringsvärdet. Om ingångsvärdet beräknas med ledning av det taxeringsvärde som gällde tjugo år före avyttringen, skall hänsyn vid vinstberäkningen icke tagas till kostnader och avdrag, som belöper på tidigare år än tjugo år före avyttringen. Fanns taxeringsvärde ej åsätt tjugo år


 


SkU 1980/81:40                                                                      11

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

före avyttringen, får motsvarande värde uppskattas på sätt angives i femte stycket sista meningen.

Har avyttrad fastighet förvärvats genom arv eller testamente eller genom bodelning i anledning av makes död, får den skattskyldige, i stället för köpeskilling eller motsvarande vederlag för fastigheten vid närmast föregå­ende köp, byte eller därmed jämförliga fång eller i stället för ett med stöd av föregående stycke framräknat värde, som ingångsvärde upptaga 150 procent av fastighetens taxeringsvärde året före det år då dödsfallet inträffade eller motsvarande i arvsskattehänseende gällande värde, förutsatt att dödsfallet ägt rum efter år 1952, Ägde dödsfallet rum efter år 1970 får dock som ingångsvärde upptagas endast 133 procent av taxeringsvärdet eller motsva­rande i arvsskattehänseende gällande värde. Fanns taxeringsvärde ej åsätt året före det år då dödsfallet inträffade, får motsvarande värde uppskattas på sätt som angives i femte stycket sista meningen. Har ingångsvärdet upptagits med stöd av bestämmelserna i detta stycke, skall hänsyn vid vinstberäkning­en icke tagas till kostnader och avdrag, som belöper på tidigare år än året före dödsåret.

Beräknas ingångsvärdet med ledning av taxeringsvärde skall, såvida viss del av taxeringsvärdet avser egendom som i kostnadshänseende hänförts till maskiner och andra inventarier i jordbruk eller rörelse (jfr punkt I av anvisningarna till 35 §), taxeringsvärdet reduceras med den del därav som kan anses belöpa på egendom av nyss angivet slag. Sådan reducering skall dock icke göras om mindre ån 25 procent av hela vederlaget för den avyttrade fa.stigheten belöper på egendom, som vid beräkning av vårdeminskningsav-drag hänföres till maskiner och andra inventarier.

Skall taxeringsvärdet reduceras enligt föregående stycke iakttages följan­de. Har taxeringsvärdet åsatts tidigare ån vid 1975 års fastighetstaxering, skall taxeringsvärdet reduceras med så stor del därav som vederlaget för egendom, som vid beräkning av värdeniinskningsavdrag hånföres till maskiner och andra inventarier, utgör av hela \ederlaget för den avyttrade fastigheten. Vad nu sagts gäller även om taxeringsvärdet åsatts år 1975 eller senare, dock att vid beräkningen skall bortses från den del av vederlaget vid avyttringen som belöper på egendom som enligt 5 § 5 mom. är undantagen från skatteplikt. Kan den skattskyldige visa att den andel av taxeringsvärdet som kan anses belöpa på egendom, som vid beräkning av värdeminsknings­avdrag hänföres till maskiner och andra inventarier, är mindre än den andel av hela vederlaget för den avyttrade fastigheten som kan anses belöpa på egendom av nu angivet slag, får dock taxeringsvärdet reduceras på grundval av förhållandena vid fastighetstaxeringen.

Det för fastigheten giillantle lngångs\'iirdel - om det inte liar beräknats enligt trettonde stycket sista meningen - liksom de ('(irhättringskostnader oeli därmed likstiillda belopp tor vilka a\diag får ske samt de våitleniinskiiings-avdragoch andra belopp som skall minska onikostnadsbeloppet skall i den


 


SkU 1980/81:40


12


 


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


omfattning som anges i punkteiiia 6 a ocli 6 b nedan riiknas om med li;insyn till förändringarna i det allmänna (irislägel (piisut\eekliiigen) iindei den lid då fastigheten har iiineli;ifts.

Omräkningen sker med ledning av en indexserie, grundad på konsument­prisindex. Riksskatteverket fastställer årligen omräkningstalen.

Har avyttring av fastigliel omlattat b\ggnad. smii i lui\iKlsak ai a\seikl alt användas för bostadsåiidamål oeli scnii vid a\ \ lli ingstilllallel \aiil eiiei" hoil vara åsätt ett taxerat b\ggiiads\ai"de a\ lagsl IIMMKI kmnoi. avdiages vtterligare ett belopp av 3 1)11(1 kminn loi varje iKiboijal kaleinlerar lore taxeringsåret som bostadsbyggnaden under innehavsiiden tunnits pa fastig­heten. Om det taxerade byggnadsvärdet inte uppgått eller bort uppgå till 10 000 kronor, avdrages 3 000 kronor för varje påbörjat kalenderår under innehavstiden som byggnaden ulnsttjats till stadigvarande bostatl. A\vdrag medges inte för tidigare år än år 1952 oeh inte heller för senare år ån år 1980. Finns på fastigheten mer än en bostadsbyggnad beräknas nu avsett avdrag endast för fastighetens huvudbyggnad. Sker vinstberäkningen nietl utgångs­punkt från taxeringsvärdet tjugo år före avyttringen enligt sjätte stycket ovan eller från taxeringsvärdet året före dödsfallet enligt sjunde stycket ovan eller motsvarande värden, får avdrag enligt detta stycke ej ske för tidigare år ån tjugo år före avyttringen eller året före dödsfallet. Om bostadsbyggnad rivits eller förstörts genom brand eller liknande, skall avdrag enligt detta stycke medges även för tid då denna byggnaci funnits på fastigheten, om den skattskyldige inom ett år igångsatt arbete med att uppföra ersåttningsbygg-nad. Om en bostadsbyggnad under mer ån ett år tagits i anspråk huvudsakligen för annat ändamål ån bostadsåiidamål medges avdrag enligt detta stycke endast för tid då byggnaden därefter åter utnyttjats huvudsak­ligen för bostadsändamål.


det för hela fastigheten beräknade          anges i andra och fjärde styckena

omkostnadsbeloppet - i förekom-           skall dock hänsyn tas till förhållan-

mande   fall   minskat   med   värde-     dena på hela fastigheten.  Avdrag

minskningsavdrag   m.m.   -   anses enligt lolfte stycket får göras endast

Vinstberäkning på grund av avytt­ring av del av fasfighet skall grundas på förhållandena på den avyttrade fastighetsdelen. Om den skattskyldi­ge så önskar skall dock så stor del av

belöpa på den avyttrade delen som vederlaget för fastighetsdelen utgör av fasfighetens hela värde vid avytt­ringstillfället, I sist avsedda fall skall, om den skattskyldige önskar det och värdet av skogen och skogsmarken


Vinstberäkning på grund av avytt­ring av en del av en fastighet skall grundas på förhållandena på den avyttrade fastighetsdelen. Vid till-lämpning av de beloppsgränser som

om avyttringen har omfattat bostads­byggnad som vid tiden för avyttring­en var huvudbyggnad för hela fastig­heten. På den skattskyldiges begäran skall omkostnadsbeloppet för fastig­hetsdelen - i stället för att beräknas


 


SkU 1980/81:40


13


 


Nuvarande lydelse

på den avyttrade fastighetsdelen är mindre än 20 procent av värdet av hela fastighetens skog och skogs­mark, omkostnadsbeloppet inte minskas med avdrag på grund av avyttring av skog. Om den avyttrade delen avser en eller ett fåtal tomter avsedda att bebyggas med bostads­hus och vederlaget är mindre än 10 procent av fastighetens taxerings­värde, får vidare ingångsvärdet på den avyttrade fastighetsdelen utan särskild utredning beräknas till 1 krona per kvadratmeter, dock ej fill högre belopp än köpeskilling­en.

Vad i de tre första meningarna av föregående stycke föreskrivits gäller i tillämpliga delar även vid mark­överföring enligt fastighetsbild­ningslagen (1970:988),

Har den skattskyldige erhållit sådan engångsersättning som avses i punkt 4 andra stycket av anvisning­arna till 35 §, skall så stor del av det för hela fastigheten beräknade om­kostnadsbeloppet - i förekommande fall minskat med värdeminsknings­avdrag m, m, - anses belöpa på den del av fasfigheten som ersättningen avser, som engångsersättningen ut-


Föreslagen lydelse

enligt första meningen - las upp till ett belopp som motsvarar så stor del av det för hela fastigheten beräknade omkostnadsbeloppet - i förekom­mande fall minskat med värde­minskningsavdrag m, m, - som vederlaget för fastighetsdelen utgör av fastighetens hela värde vid avytt­ringstillfället, I sist avsedda fall skall, om den skattskyldige begär det och värdet av skogen och skogsmarken på den avyttrade fastighetsdelen är mindre än 20 procent av värdet av hela fastighetens skog och skogs­mark, omkostnadsbeloppet inte minskas med avdrag på grund av avyttring av skog. Om den avyttrade delen avser en eller ett fåtal tomter avsedda att bebyggas med bostads­hus och vederlaget är mindre än 10 procent av fastighetens taxerings­värde, får vidare ingångsvärdet på den avyttrade fastighetsdelen utan särskild utredning beräknas till 1 krona per kvadratmeter, dock ej till högre belopp än köpeskilling­en.

Vad i de fem första meningarna av föregående stycke föreskrivits gäller i tillämpliga delar även vid mark­överföring enligt fastighetsbild­ningslagen (1970:988),

Har den skattskyldige erhållit sådan engångsersättning som avses i punkt 4 andra stycket av anvisning­arna till 35 §, skall så stor del av det för hela fastigheten beräknade om­kostnadsbeloppet - i förekommande fall minskat med värdeminsknings­avdrag m, m, - anses belöpa på den del av fastigheten som ersättningen avser, som engångsersättningen ut-


 


SkU 1980/81:40


14


 


Nuvarande lydelse

gör av fastighetens hela värde vid fiden för upplåtelsen eller inskränk­ningen i förfoganderätten. Vid bedömningen av om omkostnadsbe­loppet skall minskas med avdrag på grund av avyttring av skog gäller vad som är föreskrivet i fråga om del av fastighet.

Har den skattskyldige under inne­havstiden avyttrat del av fastighet skall hänsyn tagas härtill vid beräk­ning av det omkostnadsbelopp som får avdragas vid vinstberäkningen i anledning av avyttring av återstoden av fastigheten. Kan utredning icke förebringas om den andel av omkostnadsbeloppet - i förekom­mande fall minskat med värde­minskningsavdrag m, m, -förfastig­heten, som belöpt på den avyttrade fastighetsdelen, skall denna andel anses ha motsvarat hälften av erhål­len ersättning för fastighetsdelen. Andelen skall dock i intet fall anses översfiga omkostnadsbeloppet - i förekommande fall minskat med värdeminskningsavdrag m, m, - för hela fastigheten omedelbart före avyttringen av fastighetsdelen.

Vad i föregående stycke föreskri­vits äger motsvarande tillämpning om den skattskyldige under inne­havstiden erhållit engångsersättning som avses i punkt 4 andra stycket av anvisningarna  till   35 §,   Har   den


Föreslagen lydelse

gör av fastighetens hela värde vid tiden för upplåtelsen eller inskränk­ningen i förfoganderätten. Vid bedömningen av om omkostnadsbe­loppet skall minskas med avdrag på grund av avyttring av skog gäller vad som är föreskrivet i fråga om del av fastighet. Den som enligt punkt 4 fjärde stycket av anvisningarna till 35 § erhåller avdrag från den eller de engångsersättningar han fått på grund av upplåtelser inom en och samma kommun får inte tillgodoräk­na sig något omkostnadsbelopp han-förligt till dessa ersättningar.

Har den skattskyldige under inne­havstiden avyttrat en del av en fasfig­het, skall hänsyn tas till detta vid beräkning av omkostnadsbeloppet för återstoden av fastigheten. Kan utredning inte förebringas om den andel av omkostnadsbeloppet - i förekommande fall minskat med värdeminskningsavdrag m. m. - för fastigheten, som belöpt på den avytt­rade fastighetsdelen, skall denna andel anses ha motsvarat hälften av erhållen ersättning för fastighetsde­len. Andelen skall dock i intet fall anses överstiga omkostnadsbeloppet - i förekommande fall minskat med värdeminskningsavdrag m. m. - för hela fastigheten omedelbart före avyttringen av fastighetsdelen.

Föreskrifterna i föregående stycke tillämpas också om den skattskyldige under innehavstiden erhållit sådan engångsersättning som avses i punkt 4 andra stycket av anvisning­arna till 35 §, Har den skattskyldige


 


SkU 1980/81:40


15


 


Nuvarande lydelse

skattskyldige under innehavstiden avstått från mark genom marköver­föring enligt fasfighetsbildningsla-gen (1970:988), skall omkostnadsbe­loppet på återstoden av fasfigheten anses ha minskat med så stor del av omkostnadsbeloppet för den fidiga­re avstådda marken som ersättning­en i pengar utgjort av det totala vederlaget för marken.

Beräknas omkostnadsbeloppet vid den slutliga avyttringen med led­ning av ett taxeringsvärde som åsatts efter det att delavyttringen, mark­upplåtelsen eller marköverföringen m, m, ägt rum, öro bestämmelserna i de två föregående styckena icke fillämpliga.

Kostnad för förbättringsarbete el­ler därmed jämförligt reparations-och underhållsarbete, för vilket ersättning på grund av skadeförsäk­ring utgått, beaktas icke vid beräk­ning av realisationsvinst i vidare män än kostnaden överstigit ersättning­en. Har ersättning på grund av skadeförsäkring uppburits med stör­re belopp än det som gått åt för skadans avhjälpande gäller följande. Fastighetens ingångsvärde, omräk­nat enligt tionde stycket till tiden för skadetillfället, minskas med skillna­den mellan ersättningen och kostna­den för skadans avhjälpande. För tid efter skadetillfället ligger återstoden av det omräknade ingångsvärdet till grund för omräkning enligt tionde stycket.


Föreslagen lydelse

under innehavstiden avstått från mark genom marköverföring enligt fasfighetsbildningslagen (1970:988), skall omkostnadsbeloppet på åter­stoden av fastigheten anses ha minskat med så stor del av omkost­nadsbeloppet för den tidigare av­stådda marken som ersättningen i pengar utgjort av det totala vederla­get för marken.

Beräknas omkostnadsbeloppet vid avyttring av återstoden av fastig­heten eller del därav med ledning av ett taxeringsvärde som åsatts efter det att delavyttringen, markupplå­telsen eller marköverföringen m.m, ägt rum, är bestämmelserna i de två föregående styckena icke fillämpli­ga-Kostnad för förbättringsarbete el­ler därmed jämförligt reparations-och underhållsarbete för vilket för­säkringsersättning eller annan skade­ersättning har utgått beaktas, såvida ersättningen inte räknas till skatte­pliktig inkomst enligt denna lag, vid beräkning av realisationsvinst endast i den mån kostnaden har överstigit ersättningen. Har sådan skattefri ersättning uppburits med större belopp än det som har gått åt för skadans avhjälpande gäller följande. Fastighetens ingångsvärde, omräk­nat enligt tionde stycket till tiden för skadetillfället, minskas med skillna­den mellan ersättningen och kostna­den för skadans avhjälpande. Förtid efter skadetillfället ligger återstoden av det omräknade ingångsvärdet till grund för omräkning enligt tionde stycket.


 


SkU 1980/81:40                                                                      16

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

Avyttrar delägare i fåmansförelag eller honom närstående person fastighet till företaget får vid vinstberäkningen fastighetens ingångsvärde icke beräknas på grundval av taxeringsvärde enligt sjätte och sjunde styckena. Ej heller får omräkning göras enligt tionde stycket eller tillägg göras enligt tolfte stycket. Riksskatteverket får medge undantag från bestämmelserna i detta stycke om det kan antagas att avyttringen skett av organisatoriska eller andra synnerliga skäl. Mot beslut av riksskatteverket i sådan fråga får talan icke föras.

Denna lag träder i kraft den 1 april 1981,

1,  De nya bestämmelserna i punkterna 2 och 4 av anvisningarna till 35 §
samt punkt 2 a trettonde-adertonde styckena av anvisningarna till 36 §
tillämpas endast i fråga om avyttringar som sker efter utgången av mars 1981,
om inte annat följer av andra och tredje styckena.

Punkt 2 av anvisningarna till 35 § i dess nya lydelse tillämpas även i fråga om avyttringar som sker under tiden den 1 januari - den 31 mars 1981, varvid hänvisningen i tredje stycket skall avse där angivna lagrum i deras äldre lydelse.

De nya bestämmelserna i punkt 4 fjärde stycket av anvisningarna till 35 § tillämpas första gången vid 1982 års taxering.

De nya bestämmelserna i punkt 2 a av anvisningarna till 36 § tillämpas i övrigt första gången vid 1984 års taxering.

2. De nya bestämmelserna i punkt 9 av anvisningarna till 22 §, punkt 10 av
anvisningarna till 25 § och punkt 8 av anvisningarna till 29 § tillämpas i de fall
då utvinningen av en naturtillgång påbörjas efter utgången av mars 1981.

Även i de fall då utvinningen har påbörjats före utgången av mars 1981 får de nya bestämmelserna om beräkning av fyndighetens anskaffningsvärde tillämpas vid 1982 och senare års taxeringar. En förutsättning för detta är dock att ett yrkande om en sådan tillämpning framställs vid 1982 års taxering eller, om den skattskyldige vid denna taxering inte yrkar avdrag för substansminskning på grund av utvinning från fyndigheten i fråga, vid den första därefter följande taxering då sådant avdrag yrkas. Beräkningen enligt de nya bestämmelserna skall göras som om en ny utvinning hade påbörjats vid ingången av det beskattningsår för vilket avdrag första gången yrkas enligt de nya bestämmelserna.

Har en skattskyldig beräknat anskaffningsvärdet för en naturtillgång enligt äldre bestämmelser, skall den omständigheten att täktmarken vid 1981 års allmänna fastighetstaxering eller senare får ändrad beskattningsnatur inte föranleda någon ändring av avskrivningsunderlaget.


 


SkU 1980/81:40                                                                  17

Motionen

I detta sammanhang behandlar utskottet en vid 1979/80 års riksmöte väckt motion 791 av Martin Olsson (c) vari hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag fill sådan ändring i anvisningarna till 35 § 4 mom. kommunalskattelagen att tillämpningen av bestämmelserna ger det resultat som enligt förarbetena åsyftats av regeringen, skatteutskottet och- riksda­gen.

Skrivelser

Lantbrukarnas skattedelegation samt Ulf Malmgårds skattejuridiska byrå har inkommit med skrivelser.

Utskottet

Taxeringsenhet

Förslagen i propositionen berör två områden av beskattningen, realisa­tionsvinstreglerna för fastigheter och bestämmelserna om avdrag för substansminskning vid utvinning av grus eller andra naturtillgångar från en fastighet.

Den nya fastighetstaxeringslagen (FTL), som tillämpas första gången vid 1981 års allmänna fastighetstaxering bygger på samma grundprincip som hittills tillämpats vid fastighetstaxering, nämligen att man till en taxerings­enhet skall föra samman fastighetsdelar och fastighetskomplex som utgör en ekonomisk enhet och lämpar sig för gemensam värdering. I många fall kommer emellertid bestämmelserna att medföra att befintliga taxeringsen­heter delas upp och att såväl dessa som nya taxeringsenheter får ändrad beskattningsnatur.

Det är mot den bakgrunden man skall se förslaget i propositionen att realisationsvinstberäkningen i vissa fall skall kunna grundas på andra och större enheter än tidigare.

Huvudregel skall också i fortsättningen vara,att resultatberäkningen görs
särskilt för varje vid avyttringstillfället befintlig taxeringsenhet. Om två eller
flera vid försäljningstillfället befintliga taxeringsenheter tidigare under
innehavet helt eller till övervägande del, dvs, till mer än hälften ingått i
samma taxeringsenhet skall dock - om.den skattskyldige begär det - som
alternativregel gälla att de fortfarande kan behandlas som en enhet vid
vinstberäkningen,
                        ,

De nya bestämmelserna blir avgörande för frågan när en separat eller en gemensam resultatberäkning skall ske vid en samtidig försäljning av två eller flera markområden till en och samma köpare. Reglerna skall också ligga fill grund för tillämpningen av beloppsgränsen för vissa förbättringskostnader och bestämmelserna om 3 000-kronorstillägg, Förbättringskostnader som


 


SkU 1980/81:40                                                                     18

inte uppförts på avskrivningsplan kommer således att få dras av för de år då de totala kostnaderna för de sammanförda taxeringsenheterna uppgått till minst 3 000 kr. Vidare kommer en delavyttring att berättiga till 3 000-kronorstillägg endast under förutsättning att den omfattar den bostadsbygg­nad som vid tiden för avyttringen är huvudbyggnad för hela fastigheten.

Som budgetministern framhåller i propositionen - och hans uppfattning stöds av så gott som samtliga remissinstanser vilka yttrat sig över den departementspromemoria som ligger till grund för förslaget - torde nya FTL göra det nödvändigt att i vissa fall utvidga fastighetsbegreppet vid realisa­tionsvinstberäkningen. De regler för sammanföring av taxeringsenheter som föreslås i propositionen innebär i princip inte något betydande avsteg från de bestämmelser som hittills gällt, Realisationstvinstbeskattningen kommer framdeles - liksom f, n, - att knyta an till indelningen i taxeringsenheter. Skillnaden är att man i fortsättningen skall kunna utgå inte bara från fastighetsförhållandena vid försäljningstillfället utan också från den indel­ning i taxeringsenheter som kan ha funnits fidigare under innehavet. Enligt utskottets mening erbjuder ett sådant system för resultatberäkningen praktiska fördelar, eftersom av fastighetslängderna för de aktuella åren direkt torde framgå vilka delar av en fastighet som tidigare ingått i samma taxeringsenhet,

I likhet med departementschefen anser utskottet att gemensam resultat­beräkning bör få ske endast vid samtidig försäljning fill samma köpare. Om olika delar av en taxeringsenhet under ett beskattningsår säljs till olika köpare eller till samme köpare men vid olika tillfällen bör - enligt de principer som hittills tillämpats vid beskattningen - någon gemensam resultatberäkning inte få ske.

Med det anförda tillstyrker utskottet bifall fill proposifionen såvitt avser underlaget för realisationsvinstberäkningen.

Fastighetsreglering

Enligt punkt 4 av anvisningarna till 35 § KL skall den marköverföring som sker vid vissa förrättningar enligt FTL behandlas som en'realisationsvinst-grundande avyttring när ersättningen helt eller delvis utgår i pengar. En särskild begränsning gäller dock. Som skattepliktig inkbrhst skall tas upp endast så stor del av hela realisationsvinsten som ersättningen i pengar, minskad med 5 000 kr,, utgör av det totala vederlaget för fastigheten, minskat med 5 000 kr. Syftet med denna proporfioneringsregel har varit att åstadkomma att den skattepliktiga vinsten aldrig skall överstiga kontanter-sättningen och att kontantersättningar som inte överstiger 5 000 kr, alltid skall vara undantagna från beskattning,

Martin Olsson framhåller i motion 1979/80:791 att bestämmelsen i sin nuvarande utformning medför att hela Hkviden vid en fastighetsreglering -hur liten den än är - blir beskattad om endast kontantvederlag och inget


 


SkU 1980/81:40                                                                      19

markvederlag utgår. Motionären begär sådan ändring av bestämmelserna att syftet med densamma kan tillgodoses i den praktiska tillämpningen,

I syfte att förhindra vissa tröskeleffekter i samband med marköverföringar mot låg kontantersättning föreslås i propositionen dels att ersättning som inte översfiger 5 000 kr, - liksom nu - alltid skall vara skattefri, dels att den skatteplikfiga vinsten aldrig får överstiga kontantersättningen minskad med 5 000 kr. Genom detta förslag är yrkandet i motionen tillgodosett. Någon riksdagens åtgärd med anledning av motionen är således inte påkallad, varför utskottet avstyrker bifall till densamma.

Sub.Uansminskning

Uttag av grus eller andra naturfillgångar från en fastighet kan vara skattepliktigt i ettdera inkomstslagen jordbruksfastighet, annan fastighet eller rörelse. Kapitaluttag i form av utvinning beaktas genom att fastighets­ägaren får avdrag för s. k. substansminskning. Detta avdag får göras i form av årliga avskrivningar så avpassade att anskaffningsvärdet blir helt avdraget under den fid tillgången beräknas räcka. I avskrivningsunderlaget ingår förutom själva anskaffningskostnaden också sådana exploateringskostnader som inte får dras av i den löpande driften. Anskaffningskostnaden kan beräknas anfingen enligt en huvudregel till så stor del av anskaffningskost­naden för hela fastigheten som belöpte på fyndigheten vid förvärvsfillfället eller enligt en schablon till 60 % av fyndighetens allmänna saluvärde vid exploateringens början. För inkomstslaget annan fastighet saknas uttryckliga bestämmelser om substansminskningsavdrag. I praxis har avdrag dock medgetts enligt huvudregeln. Schablonen har däremot inte ansetts tillämp-

lig-

Förslaget i propositionen innebär att reglerna om avdrag för substans­minskning blir enhetliga för de tre inkomstslagen jordbruksfastighet, annan fastighet och rörelse. Huvudregel även i fortsättningen blir att avdraget skall beräknas med utgångspunkt i den faktiska anskaffningskostnaden. Enligt en alternativregel får den skattskyldige emellertid, i stället för att utgå från den vanliga anskaffningskostnaden, bestämma anskaffningsvärdet med utgångs­punkt i det belopp han skulle ha fått dra av om han hade sålt täktområdet vid tidpunkten för exploateringens början.

Utskottet godtar det i propositionen framlagda förslaget och motiven härför. Även om anknytningen till realisationsvinstreglerna kan väntas medföra vissa komplikationer i den praktiska tillämpningen är den dock förenad med fördelar bl. a. så till vida, att avyttring och exploatering i egen regi i allt väsentligt kommer att behandlas på samma sätt i skattehänseende. Utskottet tillstyrker således i princip bifall till de i propositionen föreslagna reglerna om beräkning av substansminskningsavdrag men kommer i det följande att föreslå vissa mindre justeringar med anledning av en skrivelse från Lantbrukarnas skattedelegation.


 


SkU 1980/81:40                                                                     20

Skattskyldig som uppburit förskottsbetalning för upplåten rätt till utvin­ning skall enligt propositionen få göra avdrag för belopp som i räkenskaperna avsatts för framtida substansminskning. Bakgrunden till förslaget är att det stundom förekommer att en skattskyldig i ett upplåtelseavtal förbehåller sig en viss årlig ersättning oavsett om uttag sker i motsvarande omfattning. Samtidigt får nyttjanderättshavaren rätt att senare tillgodogöra sig betalade men outtagna kvantiteter. I dessa fall, liksom vid en uplåtelse mot engångsersättning, kan ägaren komma att beskattas fullt ut för likviden, trots att den motsvaras av en förpliktelse att i framtiden avstå från en betydande mängd av fastighetens substans. Vidare skall enligt propositionen, om tillstånd enligt lag har givits för utvinning av en tillgång, anskaffningsvärdet beräknas endast för det område som omfattas av tillståndet.

De nya bestämmelserna om substansminskningsavdrag skall tillämpas i de fall då utvinningen av en naturtillgång påbörjas efter utgången av mars 1981.

Lantbrukarnas skattedelegation pekar i sin skrivelse på att regeln om rätt till avdrag för framtida substansminskning till följd av ikraftträdandebestäm­melsernas utformning inte blir tillämplig i de fall utvinning påbörjats före den 1 april 1981. Delegationen finner det naturligt att ett nytt täkttillstånd för ytterligare område alltid bör medföra rätt att beräkna anskaffningsvärdet enligt de nya bestämmelserna och anser det närmast självklart att en skattskyldig vid upplåtelse mot engångsersättning skall ha rätt att göra garantiavsättning i sådana fall. Som ikraftträdandebestämmelserna är utformade måste man dock - menar skattedelegationen - kunna bortse från att utvinning tidigare skett från annat område på fastigheten.

Som skattedelegationen framhåller torde det inte vara ovanligt att täkttillstånd meddelas efter hand vid exploatering av en sammanhängande fyndighet. Det är enligt utskottets mening därför rimligt att täkttillstånd anseende ytterligare områden av en fyndighet bör medföra rätt att beräkna anskaffningsvärdet enligt de nya bestämmelserna och att göra garantiavsätt­ningar. Detta torde också vara avsikten med propositionen. Utskottet föreslår tillägg i förtydligande syfte av denna innebörd i punkt 9 femte stycket av anvisningarna till 22 § KL och i punkt 2 av ikraftträdandebestämmelserna till samma lag.

Lantbrukarnas skattedelegation tar upp ytterligare en fråga som gäller substansminskningsavdrag.

Enligt förslaget i propositionen skall anskaffningsvärdet för en naturtill­gång beräknas med utgångspunkt iden faktiska utgiften för förvärvet. Någon motsvarighet till den bestämmelse som hittills gällt och som innebär att anskaffningsvärdet får tas upp till anskaffningskostnaden vid närmast föregående onerösa fång finns inte i förslaget. Detta innebär - framhåller skattedelegationen - att man i fråga om benefika fång är hänvisad att tillämpa alternativregeln när det gäller att fastställa anskaffningsvärdet för en naturtillgång som ännu inte utvunnits. Med hänsyn till att denna regel


 


SkU 1980/81:40                                                                      21

försetts med en spärr - anskaffningsvärdet får enligt den tas upp till högst 75 % av täktmarkens saluvärde - kan huvudregeln i vissa fall komma att visa sig fördelaktigare än schablonregeln. Skattedelegationen yrkar därför att bestämmelserna kompletteras med en kontinuitetsregel av samma innehåll som tidigare.

Alternativregeln för beräkning av substansminskningsavdrag är avsedd att tillämpas främst i sådana fall då huvudregeln är svår att tillämpa exempelvis fill följd av att förvärvet ligger långt tillbaka i tiden eller när det eljest är svårt att fastställa hur stor del av en köpeskilling som belöper på fyndigheten.

Utskottet anser det rimligt att det i fråga om benefika fång finns en möjlighet att beräkna anskaffningsvärdet med utgångspunkt i anskaffnings­kostnaden vid närmast föregående onerösa fång. Utskottet föreslår därför en ändring av punkt 9 femte stycket av anvisningarna till 22 § KL.

Mot de delar av propositionen som utskottet inte behandlat särskilt har utskottet inte funnit anledning till erinran.

Hemställan

Utskottet hemställer

att riksdagen med anledning av propositionerna 1980/81:68 och 1980/81:104 och med avslag på motion 1979/80:791 antar de i propositionerna föreslagna ändringarna i kommunalskattela­gen (1928:370) dock att punkt 9 av anvisningarna till 22 § och punkt 2 av ikraftträdandebestämmelserna erhåller följande såsom utskottets förslag betecknade lydelse:

Regeringens förslag                      Utskottets förslag

Anvisningar fill 22 §

9. Avdrag för----------- denna anvisningspunkt.

För inträdd------------- beskattningsårets utgång.

Har den---------- nästföljande beskattningsår.

Avdrag enligt-------------- eller aiidelar.

Anskaffningsvärdet för en natur-    Anskaffningsvärdet för en natur-

tillgång beräknas med utgångspunkt tillgång beräknas med utgångspunkt i den faktiska utgiften för förvärvet. i den skattskyldiges faktiska utgift för Begär den skattskyldige det, skall förvärvet eller, om fastigheten har dock till utgångspunkt tas det belopp förvärvats på annat sätt än genom varmed den skattskyldige skulle få köp, byte eller något därmed jämför-avdrag enligt punkt 2 a av anvisning- ligt fång, den faktiska utgiften vid det arna till 36 § om han vid tidpunkten närmast föregående köpet, bytet eller för utvinningens början hade avytt- därmed jämförliga fånget. Begär den rat täktmarken för ett vederlag som skattskyldige det, skall dock till motsvarar dess allmänna saluvärde     utgångspunkt tas det belopp varmed


 


SkU 1980/81:40                                                                     22

Regeringens förslag                      Utskottets förslag

vid nämnda tidpunkt. Beräkning den skattskyldige skulle få avdrag
enligt nämnda anvisningspunkt får enligt punkt 2a av anvisningarna till
dock inte leda fill att den till förvar- 36 § om han vid tidpunkten för
vet hänförliga delen av anskaffnings- utvinningens början hade avyttrat
värdet tas upp till högre belopp än täktmarken för ett vederlag som
vad som motsvarar 75 procent av motsvarar dess allmänna saluvärde
täktmarkens allmänna saluvärde vid vid nämnda tidpunkt. Beräkning
tidpunkten i fråga. Har tillstånd enligt nämnda anvisningspunkt får
enligt lag givits för utvinning av dock inte leda till att den till förvar-
tillgången, beräknas anskaffnings- vet hänförliga delen av anskaffnings­
värdet endast för det område som värdet tas upp till högre belopp än
omfattas av tillståndet.
               vad som motsvarar 75 procent av

täktmarkens allmänna saluvärde vid tidpunkten i fråga. Har tillstånd enligt lag givits för utvinning av tillgången, beräknas anskaffnings­värdet endast för det område som omfattas av tillståndet och - vid tillämpning av andra och tredje meningarna - på grundval avförhål­landena vid tidpunkten för utvinning­ens början på detta område.

I anskaffningsvärdet-------- till 36 §.

Om en---------------- ägt fastigheten.

Vid fillämpningen----------- har skett.

Ikraftträdandebestämmelserna

2. De nya----------------------- mars 1981.

Även i-------------- nya bestämmelserna.

Om tillstånd enligt lag givils för
utvinning vid skilda tillfällen och för
skilda områden skall tidpunkten för
utvinningens påbörjande bestämmas
särskilt för varje område.
Har en---------- av avskrivningsunderlaget,

Stockholm den 24 mars 1981

På skatteutskottets vägnar KNUT WACHTMEISTER


 


SkU 1980/81:40                                                                     23

Närvarande: Knut Wachtmeister (m), Stig Josefson (c), Rune Ångström (fp), Olle Westberg i Hofors (s), Tage Sundkvist (c), Bo Lundgren (m), Curt Boström (s), Ingemar Hallenius (c), Bo Forslund (s), Wilhelm Gustafsson (fp), Egon Jacobsson (s)*, Anita Johansson (s), Bo Södersten (s), Maj-Lis Lööw (s)* och Ewy Möller (m).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.


 


GOTAB 66788   Siockholm 1981