SkU 1980/81:39

Skatteutskottets betänkande
1980/81:39

om kvarskatteavgiften (prop. 1980/81: 110)

Propositionen

Regeringen (budgetdepartementet) föreslår i proposition 1980/81: 110 att
riksdagen antar vid propositionen fogat förslag till lag om ändring i
uppbördslagen (1953: 272).

Den som inte har betalat tillräckligt med preliminär skatt under inkomståret
kan undgå kvarskatteavgift enligt uppbördslagen (1953:272)
genom att göra fyllnadsinbetalning senast den 30 april året därpå. Denna
tidsgräns är f. n. absolut och gäller alltså även då den skattskyldige har fått
anstånd med självdeklarationen till någon dag efter den 30 april. 1 propositionen
föreslås att den skattskyldige i sådana fall skall kunna göra
fyllnadsinbetalning senast den 30 juni och få inbetalningen beaktad vid
avgiftsberäkningen. En viss avgift skall den skattskyldige dock betala.

Nuvarande kvarskatteavgift utgår efter 6% om den slutliga skatten
överstiger den preliminära skatten med högst 5 000 kr. och i annat fall efter
8%. Avgiften kan under vissa förutsättningar sättas ned. Den beräknas då
efter 3%. Med hänsyn till förändringarna i det allmänna ränteläget föreslås
i propositionen att avgiften höjs med två procentenheter till 8, 10 resp. 5%.
Beträffande anståndsfallen föreslås att avgiften skall utgå med 2% av det
skattebelopp, som har betalats preliminärt under tiden den 1 maj-den 30
juni.

De nya bestämmelserna om en nedsatt avgift i anståndsfallen skall enligt
propositionen kunna tillämpas redan i år. 1 övrigt föreslås bestämmelserna
bli tillämpade första gången vid den årliga debiteringen av slutlig skatt år
1982.

Författningsförslaget har följande lydelse:

1 Riksdagen 1980181. 6 sami. Nr 39

SkU 1980/81:39

Förslag till

Lag om ändring i uppbördslagcn (1953: 272)

Härigenom föreskrivs i fråga om uppbördslagen (1953:272)'
dels att 27 § 3 mom. och 85 § 2 mom. skall ha nedan angivna lydelse,
dels att i 27S skall införas ett nytt moment, 4 morn., av nedan angivna
lydelse.

Nuvarande lydelse

3 morn.2 Överstiger skattskyldigs
slutliga skatt den preliminära
skatt, som enligt 2 mom. skall
gottskrivas honom, skall den skattskyldige
erlägga avgift (kvarskatteavgift)
med sex procent
av det överskjutande beloppet, om
detta uppgår til! högst femtusen
kronor, och i annat fall med åtta
procent.

Avgiftsbelopp, som understiger
femtio kronor påföres ej. Vid bestämmande
av procenttalet för avgiften
och vid beräkning av avgiften
gäller,

att i den slutliga skatten icke inräknas
skattetillägg eller förseningsavgift
enligt taxeringslagen;

att i den preliminära skatten icke
inräknas sådan i 2 mom. under 3)
avsedd preliminär skatt, som erlagts
efter den 30 april året näst
efter inkomståret;

att det belopp, på vilket avgiften
skall beräknas, avrundas till närmast
lägre hundratal kronor.

Ändras debitering eller tillgodoräkning
av preliminär skatt eller debiteras
tillkommande skatt, sker ny
beräkning av kvarskatteavgift. Avgiften
bestämmes därvid till belopp
som skulle ha utgått, om beräkningen
gjorts vid den årliga debiteringen
av motsvarande slutliga skatt.

Bestämmelserna i denna lag om
kvarstående och tillkommande
skatt äga, där icke annat angives,
motsvarande tillämpning beträffande
kvarskatteavgift.

Föreslagen lydelse
§

3 mom. Överstiger skattskyldigs
slutliga skatt den preliminära
skatt, som skall gottskrivas honom
enligt 2 morn., skall den skattskyldige
betala en avgift (kvarskatteavgift)
med åtta procent
av det överskjutande beloppet, om
detta uppgår till högst femtusen
kronor, och i annat fal! med tio procent.

Avgiftsbelopp som understiger
femtio kronor påförs ej. Vid bestämmande
av procenttalet för avgiften
och vid beräkning av avgiften
gäller

att i den slutliga skatten inte inräknas
skattetillägg eller förseningsavgift
enligt taxeringslagen
(I956:623)\

att i den preliminära skatten inte
inräknas sådan preliminär skatt
som avses i 2 mom. 3 och som har
betalats efter den 30 april året efter
inkomståret;

att det belopp, sorn avgiften skall
beräknas på, avrundas till närmast
lägre hundratal kronor.

Ändras debitering eiler tillgodoräkning
av preliminär skatt eller debiteras
tillkommande skatt, görs ny
beräkning av kvarskatteavgift. Avgiften
bestäms därvid till belopp
som skulle ha utgått, om beräkningen
gjorts vid den årliga debiteringen
av motsvarande slutliga skatt.

Bestämmelserna i denna lag om
kvarstående och tillkommande
skatt skall tillämpas på kvarskatteavgift
om inte annat anges.

1 Lagen omtryckt 1972: 75. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:771.

2 Senaste lydelse 1978: 201.

SkU 1980/81:39

Nuvarande lydelse

2 morn.3 Har skattskyldig påförts
kvarskatteavgift och beror
den kvarstående skatten av förhållande,
varöver den skattskyldige
icke kunnat råda, äger länsstyrelsen
i det län, där avgiften påförts,
efter ansökan besluta att avgiften
skall utgå med endast tre procent.

Ansökan, som i detta moment
sägs, skall hava inkommit till länsstyrelsen
före utgången av året näst
efter det då avgiften påfördes.

(Se vidare anvisningarna.)

Föreslagen lydelse

4 mom. Har skattskyldig, som
har fått anstånd med självdeklarationen
till någon dag efter den 30
april taxeringsåret, betalat in preliminär
skatt för inkomståret efter
den 30 april men senast den 30 juni
taxeringsåret, skall länsstyrelsen
på ansökan av den skattskyldige
nedsätta kvarskatteavgiften enligt
följande.

Kvarskatteavgiften skall beräknas
efter två procent på den del av
det överskjutande beloppet enligt 3
mom. som täcks av den enligt första
stycket inbetalade skatten. Avgiften
i övrigt skall beräknas som
om betalningen hade gjorts senast
den 30 april taxeringsåret. I övrigt
gäller bestämmelserna i 3 mom.

Ansökan skall ha kommit in till
länsstyrelsen före utgången av året
efter det då kvarskatteavgiften påfördes.

2 mom. Har skattskyldig påförts
kvarskatteavgift och beror
skillnaden mellan den slutliga och
den preliminära skatten på förhållande,
som den skattskyldige inte
har kunnat råda över, får länsstyrelsen
i det län, där avgiften har
påförts, efter ansökan av den skattskyldige
besluta att avgiften skall
utgå med endast fem procent.

Vid beslut om nedsättning enligt
första stycket skall bortses från den
del av avgiften som har beräknats
efter två procent enligt 27§ 4 mom.

Ansökan skall ha kommit in till
länsstyrelsen före utgången av året
efter det då avgiften påfördes.

(Se vidare anvisningarna.)

Denna lag träder i kraft dagen efter den. då lagen enligt uppgift på den
har utkommit från trycket i Svensk författningssamling. Äldre bestämmel -

3 Senaste lydelse 1974:853.

SkU 1980/81:39

ser i 27 S 3 mom. och äldre bestämmelse i 85 § 2 mom. om procentsats
gäller dock fortfarande i fråga om kvarskatteavgifl. som avser skatt på
grund av 1981 eller tidigare års taxering samt på grund av eftertaxering för
år 1981 eller tidigare år.

Motionen

I detta sammanhang behandlar utskottet motion 1980/81:1563 av Erik
Wärnberg m. fl. (s) vari hemställs

1. att riksdagen begär förslag från regeringen om höjning av kvarskatteavgiften
i enlighet med vad som anförts i motionen,

2. att riksdagen begär förslag från regeringen om höjning av restavgiften i
enlighet med vad som anförts i motionen,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförs om fyllnadsbetalningar av skatt m. m.

Utskottet

De i propositionen föreslagna ändringarna av uppbördslagen avser två
frågor som utskottet behandlat tidigare under detta riksmöte med anledning
av motioner, nämligen kvarskatteavgiftens höjd och möjligheten för
skattskyldiga som fått anstånd med avgivande av deklaration att få
tillgodoräkna sig fyllnadsinbetalning som görs viss tid efter den 30 april.

I den sistnämnda frågan anser budgetministern att utgångspunkten bör
vara att den som fått anstånd alltid skall ha möjlighet att göra erforderlig
fyllnadsbetalning när deklarationen är klar och få inbetalningen beaktad vid
avgiftsberäkningen. Förutsättningen skall vara att inbetalningen görs senast
den 30 juni under taxeringsåret. Kvarskatteavgiften skall därvid beräknas
efter 2 %.

Beträffande kvarskatteavgiften i övrigt föreslår budgetministern en
höjning med två procentenheter, innebärande att avgiften skall utgå efter
8 % om den kvarstående skatten uppgår till högst 5 000 kr. och i annat fall
efter 10 %.

Detta innebär att kvarskatteavgiften kommer att ligga två procentenheter
under den motsvarande avgift som utgår på kvarstående arbetsgivaravgifter
efter den höjning av denna avgift som beslutades under hösten 1980, då man
också införde en 15-procentig avgift för de fall då kvarstående arbetsgivaravgifterna
överstiger 30 000 kr.

Budgetministern anser emellertid inte att de särskilda skäl som motiverade
denna höjning gäller i fråga om kvarskatteavgiften. Han anser därför att man
bör begränsa höjningen i detta fall till vad som betingas av den ändring som
inträtt i ränteläget sedan avgiften infördes.

I motion 1980/81: 1563 av Erik Wärnberg m. fl. (s) förs ånyo fram det
förslag om höjning av vissa avgifter i samband med uppbörden som riksdagen

SkU 1980/81:39

avvisade i höstas i samband med behandlingen av regeringens
besparingsproposition. Motionärerna vill höja kvarskatteavgiften till den
nivå som gäller för avgiften på de kvarstående arbetsgivaravgifterna och höja
restavgiften vid försenad inbetalning av preliminär skatt med 2 procentenheter
till 6 % per sexmånadersperiod dock högst 18 %. Vidare anser de att
regeringen bör överväga möjligheterna att införa förseningsavgift på
fyllnadsinbetalningar alternativt tidigarelägga senaste tidpunkten för sådana
betalningar.

Vad först gäller förslaget att skattskyldig som fått anstånd med avgivande
av deklaration också skall ha möjlighet att tillgodoräkna sig fyllnadsinbetalning
under tiden den 1 maj - den 30 juni finner utskottet ingen anledning till
erinran mot propositionen i denna del. De nuvarande reglerna innebär att
fyllnadsinbetalning inte kan göras efter den 30 april taxeringsåret. Eftersom
anstånd huvudsakligen kan ges den som bedriver rörelse och som i många fall
inte kan överblicka resultatet av sin verksamhet förrän i samband med
årsbokslutet, är åtgärden väl motiverad. Den föreslagna kvarskatteavgiften
på 2 % kan sägas motsvara en avgift på 12 % för helt år, vilket enligt
utskottets mening innebär en lämplig avvägning.

Att utskottet finner de föreslagna reglerna för anståndsfallen skäliga
innebär samtidigt att utskottet inte anser sig kunna biträda förslaget i
motionen om att tidigarelägga tidpunkten för senaste fyllnadsinbetalning av
skatt eller att införa förseningsavgift på fyllnadsinbetalningarna. En sådan
åtgärd kan möjligen motiveras i fråga om löntagares B-inkomster eller
extrainkomster som uppburits före taxeringsåret men inte i fråga om rörelseidkare
av de skäl utskottet nyss anfört. Att ytterligare komplicera vårt redan
ganska invecklade uppbördssystem med särskilda regler för vissa typer av
inkomster bör enligt utskottets mening inte komma i fråga, varför utskottet
avstyrker motionen i denna del.

I fråga om kvarskatteavgiftens storlek vill utskottet också förorda förslaget
i propositionen framför motionärernas förslag. Höjningen av avgiften på
kvarstående arbetsgivaravgifter motiverades inte bara av det ändrade
ränteläget utan också av att vissa arbetsgivare utnyttjade arbetsgivaravgifterna
som en tillfällig likviditetsförstärkning, vilket lett till en betydande
eftersläpning i avgiftsuppbörden. För att komma till rätta med dessa problem
avser regeringen också - som redovisas i propositionen - att knyta den
preliminära uppbörden av avgifterna till den lönesumma som ligger till grund
för källskatten.

Kvarskatteavgiften, som kan sägas vara mera generell till sin karaktär än
den särskilda avgiften på arbetsgivaravgifter, som huvudsakligen berör
arbetsgivarna, bör enligt utskottets mening inte ändras i andra fall än när man
kan konstatera mera bestående förändringar i ränteläget och då också med
viss försiktighet. Det kan vidare konstateras att penningvärdeförändringen
medför en automatisk skärpning av avgiften genom att gränsbeloppet för den
högre procentsatsen - 5 000 kr. - står kvar oförändrat sedan avgiften

SkU 1980/81:39

infördes, medan basbeloppet under tiden därefter nära nog fördubblats.

Utskottet tillstyrker således i denna del propositionen och avstyrker
motionen.

Frågan om höjden på den särskilda restavgiften vid för sen inbetalning av
preliminärskatt tas inte upp i propositionen. Motionärernas förslag om en
tvåprocentig höjning av denna avgift till högst 18 % bör enligt utskottets
mening lämpligen komma upp till prövning i samband med den tidigare
nämnda reformen i fråga om den preliminära uppbörden av arbetsgivaravgifter.
I båda dessa fall gäller det arbetsgivarnas redovisningsansvar och det
är självfallet angeläget att inte reglerna missgynnar uppbörden av vissa
medel. Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motionen även i denna
del.

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med bifall till prop. 1980/81: 110 antar det vid
propositionen fogade förslaget till lag om ändring i uppbördslagen
(1953: 272),

2. att riksdagen avslår motion 1980/81: 1563.

Stockholm den 24 mars 1981

På skatteutskottets vägnar
KNUT WACHTMEISTER

Närvarande: Knut Wachtmeister (m), Stig Josefson (c), Rune Ångström
(fp), Olle Westberg i Hofors (s), Tage Sundkvist (c), Bo Lundgren (m), Curt
Boström (s), Ingemar Hallenius (c), Bo Forslund (s), Wilhelm Gustafsson
(fp), Egon Jacobsson (s)*, Anita Johansson (s), Bo Södersten (s) och Ewy
Möller (m).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

Reservation

av Olle Westberg i Hofors, Curt Boström, Bo Forslund, Egon Jacobsson,
Anita Johansson och Bo Södersten (alla s) som

dels anför följande:

I motion 1980/81: 1563 av Erik Wärnberg m. fl. (s) som väcktes under
allmänna motionstiden föreslås att kvarskatteräntan skall höjas till samma
nivå som riksdagen under hösten 1980 fastställde för avgiften för kvarstående
arbetsgivaravgifter, dvs. att kvarskatteavgiften skall utgå med 10 % på

SkU 1980/81:39

kvarstående skatt upp till 5 000 kr., 12 % om skatten överstiger 5 000 kr. men
inte 30 000 kr. och i övriga fall med 15 %. I propositionen diskuterar
budgetministern kvarskatteavgiftens höjd och gör gällande att höjningen av
avgiften på arbetsgivaravgifterna delvis betingas av andra skäl än det ändrade
ränteläget och åberopar därvid främst den stora eftersläpningen med
inbetalningen av arbetsgivaravgifterna. Utskottsmajoriteten ansluter sig till
denna bedömning. Såvitt vi kan finna föreligger ett klart samband mellan
denna eftersläpning och skillnaden i höjd mellan avgiften och det allmänna
ränteläget. Eftersom regeringen i fråga om arbetsgivaravgifterna inte anser
att man kan komma till rätta med eftersläpningen enbart genom en avgiftshöjning
utan att man dessutom senare avser att knyta den preliminära
uppbörden till de löner på vilka källskatteuppbörden bygger framstår
procentsatserna för kvarstående arbetsgivaravgifter som en lägsta nivå även
för kvarskatteavgiften.

När det gäller restavgiften vid försenad inbetalning av preliminärskatt
föreslås i motionen en tvåprocentig avgiftshöjning till högst 18 %.
Utskottsmajoriteten medger att det är angeläget att reglerna inte missgynnar
uppbörden av vissa medel och anser att frågan bör prövas vid den aviserade
reformen i fråga om den preliminära uppbörden av arbetsgivaravgifter.
Enligt vår mening är det självklart att arbetsgivaravgifterna och preliminärskatten
bör belastas med i huvudsak likvärdiga avgifter vid försenad
inbetalning. Om en arbetsgivare behöver likviditetsförstärkning väljer han
givetvis annars att vänta med den inbetalning som blir billigast. Eftersom höjningen
av avgiften på arbetsgivaravgifterna redan gäller finner vi det
uppenbart att en motsvarande revision av restavgiften bör genomföras utan
dröjsmål.

Den tredje frågan som tas upp i motionen gäller ett förslag om
förseningsavgift vid fyllnadsinbetalning, alternativt förkortad tid för sådan
inbetalning. Utskottsmajoriteten avvisar detta förslag med hänvisning till
rörelseidkarnas svårigheter att före årsbokslutet överblicka resultatet av sin
verksamhet och till att olika regler för uppbörd av olika former av inkomster
inte bör komma i fråga. Det bör enligt vår mening inte vara omöjligt att
särskilja de olika formerna av inkomster, eftersom en uppdelning till förmån
för rörelseidkarna redan sker genom reglerna om anstånd med avgivande av
deklaration. Det saknas uppenbarligen skäl att t. ex. låta en löntagare som
dessutom är aktieägare och som erhåller en icke obetydlig utdelning på
aktierna under exempelvis april månad dröja ett helt år med inbetalningen av
skatten på utdelningen medan skatten på lönen för samma månad dras av
omedelbart av arbetsgivaren och inbetalas inom ca 2 månader därefter. Det
nuvarande systemet medför - som motionärerna framhåller - stora ränteförluster
för statsverket och bör därför vara moget för omprövning. Därvid
bör också möjligheterna att använda förseningsavgift övervägas.

SkU 1980/81:39

dels anser att utskottet i 2 mom. bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1980/81: 1563

1. begär förslag från regeringen om höjning av kvarskatteavgiften
och restavgiften i enlighet vad som anförts i reservationen,

2. ger regeringen till känna vad som anförts i reservationen om
fyllnadsbetalningar av skatt m.m.

GOTAB 66802 Stockholm 1981