SkU 1980/81:25

Skatteutskottets betänkande
1980/81:25

om ändrade regler för den skattemässiga behandlingen av inventarier,
fastigheter och pågående arbeten, m. m. (prop. 1980/81:68)

Propositionen

Regeringen (budgetdepartementet) föreslår i proposition 1980/81:68 att
riksdagen antar vid propositionen fogade förslag till

1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

2. lag om eldsvådefonder,

3. lag om ändring i lagen (1951:763) om beräkning av statlig inkomstskatt
för ackumulerad inkomst,

4. lag om ändring i lagen (1960:63) om rätt till förlustutjämning vid
taxering för inkomst,

5. lag om ändring i lagen (1979:609) om allmän investeringsfond,

6. lag om ändring i lagen (1979:610) om allmän investeringsreserv,

7. lag om ändring i lagen (1958:575) om avskrivning å vissa oljelagrings anläggningar,

m. m.,

8. lag om upphävande av förordningen (1963:216) om extra avskrivning
och särskilt investeringsavdrag vid inkomsttaxeringen,

9. lag om ändring i lagen (1980:456) om insättning på tillfälligt vinstkonto.

I propositionen läggs tram förslag om ändrade regler för beskattning av
företag. Förslaget, som bygger på företagsskatteberedningens slutbetänkande
(SOU 1977:86 och 87) Beskattning av företag, berör i första hand frågan
om när en viss inkomst skall redovisas som intäkt i skattehänseende och när
avdrag skall medges för en utgift. Bara på vissa punkter föreslås regler som
innebär att det skattepliktiga eller avdragsgilla områdets omfattning ändras.
Förslaget gäller med andra ord i högre grad storleken av företagens
skattekrediter än definitiva skatteskärpningar eller skattelättnader.

Propositionen innehåller en översyn av den skattemässiga behandlingen av
maskiner och andra inventarier. Enligt gällande regler får utgifter för
anskaffande av inventarier med kort livslängd dras av direkt. I propositionen
föreslås att omedelbart avdrag även skall få ske i fråga om inventarier av
mindre värde.

I inkomstslaget rörelse finns f. n. två system för avskrivning av inventarier,
den räkenskapsenliga och den planenliga avskrivningsmetoden. Dessa
metoder kan användas även i inkomstslaget jordbruksfastighet. Där finns
också en tredje metod, restvärdeavskrivning. I propositionen föreslås att den
planenliga avskrivningen utmönstras. Vid sidan av den räkenskapsenliga
avskrivningen skall enligt förslaget endast restvärdemetoden finnas. Till 1

Riksdagen 1980181. 6 sami Nr 25

SkU 1980/81:25

lämpningsområdet för denna metod utvidgas till att även avse rörelse.
Avskrivning enligt metoden skall liksom nu få ske med högst 25 % av
inventariernas skattemässiga restvärde. En skillnad i förhållande till den
nuvarande utformningen av metoden är bl. a. att kravet på anknytning till
räkenskaperna tas bort.

I fråga om den räkenskapsenliga avskrivningen föreslås att vid tillämpning
av den s. k. kompletteringsregeln anskaffningsvärdet skall reduceras med
tidigare avdrag för kontraktsavskrivning och för avskrivning mot investeringsfond.

I propositionen föreslås även en teknisk översyn av reglerna för
avskrivning av byggnader. I samband därmed diskuteras hur skador genom
brand eller annan olyckshändelse skall behandlas i skattehänseende. F. n.
medges avdrag varken direkt eller indirekt för den förlust som förorsakats av
skadan. Förlusten anses hänförlig till kapitalförlust. Innebörden av detta är
att - vid beräkning av värdeminskningsavdrag - avskrivningsunderlaget skall
minskas med så stor del av byggnadens värde som förstörts på grund av
skadan. Vidare får utgifter för avhjälpande av skadan inte räknas som
driftkostnad. Försäkringsersättning som utgår i anledning av kapitalförlust är
å andra sidan inte skattepliktig.

Enligt förslaget skall kapitalförlustbegreppet ändras så att skada eller
förstöring genom brand eller annan olyckshändelse av fastighet - såvitt gäller
underlaget för beräkning av värdeminskningsavdrag - inte skall anses som
kapitalförlust. Detta innebär att avskrivningsunderlaget för en byggnad, som
har skadats genom brand eller annan olyckshändelse, inte sätts ned på grund
av den värdeminskning som har inträffat genom skadan. Aven efter olyckan
medges alltså avdrag enligt värdeminskningsplanen. Har byggnaden totalförstörts
får utrangeringsavdrag i stället göras.

Förslaget innebär således en inskränkning i kapitalförlustbegreppet.
Tillämpningsområdet för detta begrepp föreslås också böra begränsas på
vissa andra områden, t. ex. vad gäller rätten till avdrag för utgifter för ett
projekteringsarbete som inte lett till den åsyftade investeringen. I propositionen
föreslås å andra sidan en utvidgad beskattning av försäkringsersättning
eller annan ersättning för skador på en byggnad. Sådan ersättning skall
räknas som skattepliktig inkomst i den mån ersättningen avser driftbyggnader
på en jordbruksfastighet, hyresfastigheter eller byggnader som är
avsedda för användning i ägarens rörelse. Även ersättning för skadade
markanläggningar skall vara skattepliktig.

Den föreslagna beskattningen av försäkringsersättning e. d. kan, särskilt
när utgifterna för att avhjälpa skadan inte är omedelbart avdragsgilla, ge
upphov till likviditetsproblem för den skattskyldige. I syfte att undvika
sådana problem föreslås att belopp, som har erhållits i försäkringsersättning
e. d. för skadade eller förstörda fastigheter, skall få sättas av till en s. k.
eldsvådefond. Det avsatta beloppet, som är avdragsgillt, får enligt förslaget
användas för utgifter för reparation av fastigheten, för avskrivning av ny-,

SkU 1980/81:25

till- eller ombyggnad av fastigheten eller för förvärv av en ny fastighet.

F. n. saknas uttryckliga regler om hur pågående arbeten i byggnads- eller
anläggningsrörelse och hantverks- eller konsultrörelse skall behandlas i
skattehänseende. I propositionen föreslås att sådana nu införs. Utgångspunkten
är att inkomsten av ett pågående arbete skall beräknas antingen
enligt reglerna för löpande räkning eller enligt reglerna för fast pris. Med
löpande räkning avses enligt förslaget att ersättningen för arbetet uteslutande
eller så gott som uteslutande skall fastställas på grundval av ett på förhand
bestämt arvode per tidsenhet, den faktiska tidsåtgången och uppdragstagarens
faktiska utgifter för arbetet.

Utförs ett pågående arbete på löpande räkning skall intäktsredovisningen
ske i takt med faktureringen. Värdet av arbetet vid räkenskapsårets utgång
behöver inte redovisas som tillgång i bokslutet.

I fråga om pågående arbeten som utförs till fast pris skall värdet av
nedlagda direkta kostnader aktiveras i bokslutet medan mottagna ersättningar
skuldförs. I byggnads- och anläggningsrörelse godtas den i räkenskaperna
gjorda värderingen om värdet av arbetena inte tas upp till lägre belopp än
85 % av de direkta kostnaderna. Flantverks- och konsultföretag skall
aktivera samtliga direkta kostnader men har rätt till ett grundavdrag
motsvarande ett basbelopp.

Skatteförfattningarna innehåller f. n. inte några bestämmelser om när en
verksamhet skall anses utgöra byggnadsrörelse eller handel med fastigheter.
Det saknas också regler om i vilka situationer en fastighet, som förvärvats av
t. ex. en byggmästare, skall anses smittad av förvärvarens rörelse och därmed
bli att anse som omsättningstillgång i rörelsen. Bedömningen av dessa frågor
har överlämnats åt rättspraxis. Att en fastighet räknas som omsättningstillgång
får bl. a. till följd att hela den bokföringsmässiga vinsten skall beskattas
som intäkt av rörelse om fastigheten säljs. Bestämmelserna om realisationsvinst
- vilka bl. a. tillåter indexuppräkning - får alltså inte tillämpas.
Omsättningsfastigheter kan vidare utnyttjas som underlag för nedskrivning.

Begreppen byggnadsrörelse och handel med fastigheter definieras inte i
propositionen. Däremot föreslås att uttryckliga regler införs om när
fastigheter som genom köp, byte eller därmed jämförligt fång förvärvas av
skattskyldiga, som bedriver byggnadsrörelse eller handel med fastigheter,
skall anses som omsättningstillgångar. Förslaget omfattar även fastigheter
som förvärvas av make till rörelseidkaren eller av företagsledaren i ett
rörelsedrivande fåmansföretag. Frågan om i vilken utsträckning aktier och
andelar i fastighetsförvaltande företag skall räknas som omsättningstillgångar
behandlas också.

Enligt nuvarande praxis anses fastigheter och värdepapper, som utgjort
omsättningstillgångar i en rörelse, kunna förlora denna karaktär om de
tillfaller en ny ägare genom arv eller testamente. Enligt propositionen bör
som princip gälla att t. ex. en ärvd fastighet behåller sin skattemässiga

SkU 1980/81:25

karaktär även i arvingens hand. I vissa fall skall dock den nye ägaren genom
s. k. avskattning kunna föra över fastigheten från rörelsereglerna till
realisationsvinstsystemet. Avskattningen innebär att den nye ägaren beskattas
för det belopp varmed fastigheten varit nedskriven vid förvärvet.

I propositionen föreslås vidare vissa mindre ändringar av reglerna för
beskattning av tomtrörelse och handel med värdepapper. Förslaget omfattar
även regler om hur värdepapper, fastigheter och liknande tillgångar skall
värderas vid inkomstberäkningen.

Enligt en grundläggande regel för beräkning av inkomst av jordbruksfastighet
och rörelse skall hänsyn tas till in- och utgående lager av varor samt till
fordringar och skulder. I propositionen föreslås att denna regel kompletteras
med en bestämmelse om att värdet av de utgående posterna skall bestämmas
med hänsyn till förhållandena vid beskattningsårets utgång. Innebörden av
förslaget är att ett materiellt riktigt beskattningsresultat kan åstadkommas
även när det föreligger ett fel i den ingående balansen. Detta är ofta möjligt
redan enligt gällande regler men den föreslagna regeln ger en mer
systematisk reglering av problemet.

Enligt praxis är möjligheten att göra invändning om kvittning vid
taxeringen eller i taxeringsprocess väsentligt beskuren i de fall då kvittning
förutsätter ändring av bokslut. Mot bakgrund av detta kan materiellt och
praktiskt mindre lämpliga konsekvenser uppkomma i de fall då det bokförda
resultatet påverkats av att lager eller fordringar tagits upp för lågt eller någon
skuldpost för högt samtidigt som företaget har utrymme för andra
resultatreglerande åtgärder. I propositionen föreslås därför att justering av
inkomsten vid taxeringen skall underlåtas i dessa fall om inte särskilda
omständigheter talar för att justering bör ske.

De i propositionen redovisade förslagen skall i princip tillämpas första
gången vid 1984 års taxering. För skattskyldiga vars räkenskapsår sammanfaller
med kalenderår innebär detta att de nya reglerna skall tillämpas på
intäkter och kostnader fr. o. m. den 1 januari 1983.

Propositionen innehåller också ett förslag om att avdrag inte skall medges
för utgifter för spritdrycker och vin i samband med representation. Detta
förslag har behandlats i utskottets betänkande SkU 1980/81:18.

Med de redaktionella ändringar som föranleds härav har de nu aktuella
lagförslagen följande lydelse.

SkU 1980/81:25

1 Förslag till
Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs i fråga om kommunalskattelagen (1928:370)'
dels att 28 § 2 morn., punkt 10 av anvisningarna till 22 §, punkt 9 av
anvisningarna till 25 § samt punkterna 3 b-3 d, 6 och 10 av anvisningarna till
29 § skall upphöra att gälla,
dels att den i punkt 4 av anvisningarna till 41 8 gjorda hänvisningen till
punkt 7 av anvisningarna till 25 5 skall bytas ut mot punkt 8 av anvisningarna
till 25 S,

dels att nuvarande punkterna 3-8 av anvisningarna till 25 § skall betecknas
punkterna 4-9, nuvarande punkt 3 av anvisningarna till 27 § skall betecknas
punkt 5 och nuvarande punkterna 3 a och 5 av anvisningarna till 29 § skall
betecknas punkterna 3 och 6,

dels att 19 och 20 §§, 25 § 1 morn., 29 § 1 morn., 41 d §, punkt 5 av
anvisningarna till 20 §, punkterna 4 och 10 av anvisningarna till 21 §,
punkterna 1 och 3-6 av anvisningarna till 22 §, punkt 4 av anvisningarna till
24 §, punkterna 2 a och 2 b samt den nya punkt 4 av anvisningarna till 25 §,
punkt 2 av anvisningarna till 27 §, punkt 1 av anvisningarna till 28 §, punkt 1,
den nya punkt 3, punkt 4, den nya punkt 6 samt punkterna 7, 11 och 16 av
anvisningarna till 29 §, punkt 1 av anvisningarna till 30 §, punkt 1 av
anvisningarna till 35 §, punkterna 2 a och 2 c av anvisningarna till 36 § samt
punkterna 1, 2 och 3 av anvisningarna till 41 § skall ha nedan angivna
lydelse,

dels att i anvisningarna till 25 § skall införas en ny punkt, 3, i anvisningarna
till 27 § två nya punkter, 3 och 4, i anvisningarna till 29 § en ny punkt, 5, samt i
anvisningarna till 41 § en ny punkt, 3 a, av nedan angivna lydelse.

1 Senaste lydelse av

28 §2 mom. 1959:170

punkt 10 av anvisningarna till 22 §

1972:741

förutvarande punkt 4 av anvisningarna
till 25 § 1953:404

förutvarande punkt 5 av anvisningarna
till 25 § 1980:1054

förutvarande punkt 6 av anvisningarna
till 25 § 1975:1347

förutvarande punkt 7 av anvisningarna
till 25 § 1979:1017

förutvarande punkt 8 av anvisningarna
till 25 § 1979:612

punkt 9 av anvisningarna till 25 §

1978:942

förutvarande punkt 3 av anvisningarna
till 27 § 1976:85

punkt 3 b av anvisningarna till 29 §
1977:1172

punkt 3 c av anvisningarna till 29 §

1979:169

punkt 3 d av anvisningarna till 29 §

1959:170

punkt 6 av anvisningarna till 29 §

1938:368

punkt 10 av anvisningarna till 29 8

1965:573

punkt 4 av anvisningarna till 41 §

1979:612.

SkU 1980/81:25

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

19 §2

Till skattepliktig inkomst enligt denna lag räknas icke:
vad som vid bodelning eller eljest på grund av giftorätt tillfallit make eller
vad som förvärvats genom arv, testamente, fördel av oskift bo eller gåva;

vinst å icke yrkesmässig avyttring av lös egendom i andra fall än som avses i
35 § 3 eller 4 morn.;

vinst i svenskt lotteri eller vinst vid vinstdragning på här i riket utfärdade
premieobligationer och ej heller sådan vinst i utländskt lotteri eller vid
vinstdragning på utländska premieobligationer, som uppgår till högst 100
kronor;

ersättning, som på grund av försäkring jämlikt lagen (1962:381) om allmän
försäkring, lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller lagen (1976:380)
om arbetsskadeförsäkring tillfallit den försäkrade, om icke ersättningen
grundas på förvärvsinkomst av 6 000 kronor eller högre belopp för år eller
utgör föräldrapenning, så ock sådan ersättning enligt annan lag eller särskild
författning, som utgått annorledes än på grund av sjukförsäkring, som nyss
sagts, till någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller under militärtjänstgöring
eller i fall som avses i lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd
eller lagen (1977:267) om krigsskadeersättning till sjömän om icke ersättningen
grundas på förvärvsinkomst av 6 000 kronor eller högre belopp för år,
ävensom ersättning, vilken vid sjukdom eller olycksfall tillfallit någon på
grund av annan försäkring, som icke tagits i samband med tjänst, dock att till
skattepliktig inkomst räknas ersättning i form av pension eller i form av
livränta i den mån livräntan är skattepliktig enligt 32 § 1 eller 2 mom., så ock
ersättning som utgår på grund av trafikförsäkring eller, med nedan angivet
undantag, annan ansvarighetsförsäkring eller på grund av skadeståndsförsäkring
och avser förlorad inkomst av skattepliktig natur;

ersättning på grund av ansvarighetsförsäkring enligt grunder som fastställts
i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvudorganisationer till den
del ersättningen utgår under de första trettio dagarna av den tid den skadade
är arbetsoförmögen och beräknas så att ersättningen uppgår för insjuknandedagen
till högst 30 kronor och för övriga dagar till högst 6 kronor för
dag;

belopp, som till följd av försäkringsfall eller återköp av försäkringen utgått
på grund av kapitalförsäkring;

ersättning på grund av skadeför- försäkringsersättning eller annan
säkring, dock ej i den mån köpeskil- ersättning för skada på egendom,

ling, som skulle hava influtit därest dock att skatteplikt föreligger dels i

försäkrad egendom i stället försålts, den mån ersättningen avser drift varit

att hänföra till intäkt av jord- byggnad på jordbruksfastighet,

2 Senaste lydelse 1979:1157.

SkU 1980/81:25

Föreslagen lydelse

byggnad på fastighet som avses i 24 §
1 inom., byggnad som är avsedd för
användning i ägarens rörelse eller
sådan del av värdet av markanläggning
som får dras av genom årliga
värdeminskningsavdrag, dels i den
mån köpeskilling, som skulle ha
influtit om den försäkrade eller skadade
egendomen i stället hade sålts,
hade varit att hänföra till intäkt av
fastighet eller av rörelse och dels i
den mån ersättningen eljest motsvarar
skattepliktig intäkt av eller
avdragsgill omkostnad för fastighet
eller rörelse;

vinstandel, återbäring eller premieåterbetalning, som utgått på grund av
annan personförsäkring än pensionsförsäkring eller sådan sjuk- eller
olycksfallsförsäkring som tagits i samband med tjänst, samt vinstandel, som
utgått på grund av skadeförsäkring, och premieåterbetalning på grund av
skadeförsäkring, för vilken rätt till avdrag för premie icke förelegat;

ersättning jämlikt lagen (1956:293) om ersättning åt smittbärare om icke
ersättningen grundas på förvärvsinkomst av 6 000 kronor eller högre belopp
för år;

periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk intäkt, i den mån
givaren enligt 20 § eller punkt 5 av anvisningarna till 46 § icke är berättigad
till avdrag för utgivet belopp;

stipendier till studerande vid undervisningsanstalter eller eljest avsedda
för mottagarens utbildning;

studiestöd enligt 2, 3 eller 4 kap. studiestödslagen (1973:349), internatbidrag,
återbetalningspliktiga studiemedel och resekostnadsersättning enligt 6
och 7 kap. samma lag samt sådant särskilt bidrag vilket enligt av regeringen
eller statlig myndighet meddelade bestämmelser utgår till deltagare i
arbetsmarknadsutbildning samt med dem i fråga om sådant bidrag likställda,
och äger i följd härav den bidragsberättigade icke göra avdrag för kostnader
som avsetts skola bestridas med bidrag av förevarande slag;
allmänt barnbidrag;

lön eller annan gottgörelse, för vilken skall erläggas skatt enligt lagen
(1958:295) om sjömansskatt;

kontantunderstöd, som utgives av arbetslöshetsnämnd med bidrag av
statsmedel;

handikappersättning enligt 9 kap. lagen om allmän försäkring, så ock
hemsjukvårdsbidrag, som utgår av kommunala eller landstingskommunala
medel till den vårdbehövande;

Nuvarande lydelse

bruksfastighet, av annan fastighet
eller av rörelse eller i den mån
ersättningen eljest motsvarar sådan
skattepliktig intäkt eller motsvarar
sådan avdragsgill omkostnad, vilken
är att hänföra till någon av nämnda
förvärvskällor;

SkU 1980/81:25

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

kommunalt bostadstillägg enligt lagen (1962:392) om hustrutillägg och
kommunalt bostadstillägg till folkpension:
kommunalt bostadstillägg till handikappade;

bostadsbidrag som avses i förordningen (1976:263) om statliga bostadsbidrag
till barnfamiljer, förordningen (1976:262) om statskommunala bostadsbidrag
eller förordningen (1977:392) om statskommunala bostadsbidrag till
vissa folkpensionärer m. fl.;

sådan gottgörelse för utgift eller kostnad som arbetsgivare uppburit från
personalstiftelse ur medel, för vilka avdrag icke medgivits vid taxering, vid
första tillfälle dylika medel finnas i stiftelsen;

gottgörelse som arbetsgivare uppburit från pensionsstiftelse, till den del
stiftelsen ej ägt andra medel för att lämna gottgörelsen än sådana för vilka
avdrag icke åtnjutits vid avsättning till stiftelsen;

kompensation av staten för bensinskatt på bensin som förbrukats vid
yrkesmässig användning av motorsåg.

Beträffande vissa försäkringsbelopp som utgår till lantbrukare m. fl. gäller
särskilda bestämmelser i punkt 16 av anvisningarna till 21 §.

(Se vidare anvisningarna.)

20 §3

Vid beräkningen av inkomsten från särskild förvärvskälla skall alla
omkostnader under beskattningsåret för intäkternas förvärvande och
bibehållande avräknas från samtliga intäkter i pengar eller pengars värde
(bruttointäkt), som har influtit i förvärvskällan under beskattningsåret. Att
koncernbidrag, som inte utgör sådan omkostnad, ändå skall avräknas i vissa
fall och inräknas i bruttointäkt hos mottagaren framgår av 43 § 3 mom.
Avdrag får inte göras för:

den skattskyldiges levnadskostnader och därtill hänförliga utgifter, såsom
vad skattskyldig utgett som gåva eller som periodiskt understöd eller därmed
jämförlig periodisk utbetalning till person i sitt hushåll;

värdet av arbete, som i den skattskyldiges förvärvsverksamhet utförts av
den skattskyldige själv eller andre maken eller av den skattskyldiges barn
som ej fyllt 16 år;

ränta på den skattskyldiges eget kapital som har nedlagts i hans
förvärvsverksamhet;
svenska allmänna skatter;
kapitalavbetalning på skuld;
avgift enligt 8 kap. studiestödslagen (1973:349);
avgift enligt lagen (1972:435) om överlastavgift;

avgift enligt lagen (1976:666) om påföljder och ingripanden vid olovligt
byggande m. m.;

3 Senaste lydelse 1980:1054

SkU 1980/81:25

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

belopp, för vilket arbetsgivare är ansvarig enligt 75 § uppbördslagen
(1953:272);

avgift enligt lagen (1976:206) om felparkeringsavgift;
överförbrukningsavgift enligt ransoneringslagen (1978:268);
ränta på lånat kapital till den del räntan täcks av sådant statligt bidrag som
avses i punkt 7 av anvisningarna till 24 §;
kapitalförlust m. m. kapitalförlust m. m., i vidare mån

(Se vidare anvisningarna.) än som får ske enligt 36 §.

(Se vidare anvisningarna.)

25 §

1 morn.4 Från bruttointäkten a.v
annan fastighet må, där ej annat
föranledes av vad nedan i 2 och 3
mom. stadgas, avdrag göras för
omkostnader, såsom för:

1 mom. Från bruttointäkten av
annan fastighet får, om inte annat
föranleds av vad nedan i 2 och 3
mom. sägs, avdrag göras för
omkostnader, såsom för:

brandförsäkring, reparation och underhåll av byggnader;

vicevärd, portvakt, gårdskarl, vattenförbrukning,
renhållning och belysning,
förbrukningsartiklar med
mera dylikt, i den mån dessa kostnader
kunna anses åligga fastighetsägaren
såsom sådan;

pensioner, periodiska understöd
eller därmed jämförliga periodiska
utbetalningar på grund av förutvarande
anställning å fastigheten;

värdeminskning, som byggnad är
underkastad;

värdeminskning genom slitning,
utrangering eller eljest av fastighetsägaren
tillhöriga maskiner och andra
inventarier, som höra till fastigheten; -

ränta « lånat, i fastigheten nedlagt
kapital samt tomträttsavgäld eller
liknande avgäld;

anskaffning och insättning av

vicevärd, portvakt, gårdskarl, vattenförbrukning,
renhållning och belysning,
förbrukningsartiklar o. d., i
den mån dessa kostnader kan anses
åligga fastighetsägaren såsom sådan; pensioner,

periodiska understöd
eller därmed jämförliga periodiska
utbetalningar på grund av förutvarande
anställning på fastigheten;
värdeminskning pä en byggnad;

värdeminskning på fastighetsägaren
tillhöriga maskiner och andra för
stadigvarande bruk avsedda inventarier,
som hör till fastigheten, eller, i
fall som anges i punkt 3 av anvisningarna
till 29 §, utgifter för anskaffande
av tillgången;

ränta på lånat, i fastigheten 'nedlagt
kapital samt tomträttsavgäld
eller liknande avgäld.

4 Senaste lydelse 1979:1017.

SkU 1980/81:25

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

sådana utrustningsdetaljer i skyddsrum,
vilka endast hava värde ur
civilförsvarssynpunkt, såsom speciella
dörrar, luckor och karmar för
dessa, inre begränsningsväggar för
gasfång vid ingångar och reservutgångar,
luftrenare och tillhörande
fördelningsledningar.

29 §

1 m o m ,5 Från bruttointäkten av
rörelse må avdrag göras för allt,
som är att anse som driftkostnad .Hit
räknas, bland annat:

hyra för annan tillhörig fastighet
rörelsen;

kostnad för anskaffning av råämnen
och varor till förädling, förbrukning
eller försäljning i rörelsen; skolande
- där vad sålunda förädlats eller
eljest kommit till användning utgjorts
av produkter eller råämnen
från fastighet, som av den skattskyldige
ägts eller brukats, eller från
annan av honom idkad rörelse, som
är att anse som särskild förvärvskälla

- värdet av samma produkter eller
råämnen upptagas till det belopp,
varmed de redovisas såsom intäkt av
fastigheten eller av den särskilda
förvärvskällan, samt - där moderbolag
eller övertagande förening övertagit
dessa råämnen eller varor från
dotterbolag eller överlåtande förening
vid sådan fusion som i 28 § 3
mom. första eller andra stycket avses

- värdet av samma råämnen eller
varor upptagas till belopp, motsvarande
det hos dotterbolaget eller den
överlåtande föreningen i beskatt -

1 mom . Från bruttointäkten av
rörelse får avdrag gpras för allt,
som är att anse som driftkostnad. Hit
räknas, bland annat:
eller del därav, som använts i

kostnad för anskaffning av råämnen
och varor till förädling, förbrukning
eller försäljning i rörelsen; och
skall - där vad sålunda har förädlats
eller eljest kommit till användning
har utgjorts av produkter eller råämnen
från fastighet, som av den skattskyldige
har ägts eller brukats, eller
från annan av honom idkad rörelse,
som är att anse som särskild förvärvskälla
- värdet av samma produkter
eller råämnen tas upp till det
belopp, varmed de redovisas som
intäkt av fastigheten eller av den
särskilda förvärvskällan, samt - där
moderbolag eller övertagande förening
har övertagit dessa råämnen
eller varor från dotterbolag eller
överlåtande förening vid sådan
fusion som avses i 28 § 3 mom. -värdet av samma råämnen eller
varor tas upp till belopp, motsvarande
det hos dotterbolaget eller den
överlåtande föreningen i beskatt -

5 Senaste lydelse 1979:612.

GOTAB 66852 Stockholm 1981

SkU 1980/81:25

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

ningsavseende gällande värdet å des- ningsavseende gällande värdet av
sa tillgångar vid fusionstillfället; dessa tillgångar vid fusionstillfället;

avlöningar, pensioner, periodiska understöd eller därmed jämförliga
periodiska utbetalningar och andra kostnader för personal, som är eller varit
anställd i rörelsen;

kostnad för reparation och underhåll
av till driften hörande byggnader,
inrättningar, maskiner, inventarier
och dylikt;

värdeminskning genom slitning,
utrangering eller eljest av rörelseidkaren
tillhöriga maskiner och andra
inventarier eller, om dylik tillgång är
underkastad hastig förbrukning,
kostnad för anskaffning av tillgången; värdeminskning

å patenträtt och
annan liknande rättighet:

värdeminskning genom slitning
och därmed jämförlig orsak, som
byggnad, vilken är avsedd för
användning i ägarens rörelse, är
underkastad;

värdeminskning ä markanläggning,
avsedd för användning i ägarens
rörelse;

kostnad för reparation och underhåll
av till driften hörande byggnader,
markanläggningar, maskiner
och andra för stadigvarande bruk
avsedda inventarier o. d.;

värdeminskning pä rörelseägaren
tillhöriga maskiner och andra för
stadigvarande bruk avsedda inventarier
eller, ifall som anges i punkt 3 av
anvisningarna, utgifter för anskaffande
av tillgången;

värdeminskning på patenträtt och
annan liknande rättighet;

värdeminskning på en byggnad,
som är avsedd för användning i
ägarens rörelse, eller, ifall som anges
i punkt 7 av anvisningarna, utgifter
för anskaffande av byggnaden;

värdeminskning på en markanläggning,
som är avsedd för användning
i ägarens rörelse, eller, ifall som
anges i punkt 16 av anvisningarna,
utgifter för anskaffande av anläggningen; värdeminskning

på naturtillgångar,
såsom gruvor, stenbrott o. d.
genom deras tillgodogörande:
ränta på lånat kapital, som har
nedlagts i rörelsen, och pä gäld, som
den skattskyldige har ådragit sig för
sin utbildning för rörelsen;

värdeminskning å naturtillgångar
såsom gruvor, stenbrott och dylikt
genom deras tillgodogörande;

ränta å lånat kapital, som nedlagts
i rörelsen, så ock å gäld, som den
skattskyldige ådragit sig för sin
utbildning för rörelsen;

kostnad för facklitteratur, instrument och dylikt, som varit nödigt för
utövande av vetenskaplig, litterär, konstnärlig eller därmed jämförlig
verksamhet;

speciella för rörelsen utgående skatter eller avgifter till det allmänna;

SkU 1980/81:25

Nuvarande lydelse

förlust, som uppstått i rörelsen
och ej är att hänföra till kapitalförlust; förlust,

som uppstått i rörelsen och
ej är av sådan natur som avses i punkt
3 andra stycket av anvisningarna till
41 §;

kostnad för anskaffning och insättning
av sådana utrustningsdetaljer i
skyddsrum, vilka endast hava värde
ur civilförsvarssynpunkt, såsom speciella
dörrar, luckor och karmar för
dessa, inre begränsningsväggar för
gasfång vid ingångar och reservutgångar,
luftrenare och tillhörande
fördelningsledningar.

Har skattskyldig tillgodoräknat sig
avdrag för värdeminskning å tillgång,
skall avdraget anses i beskattningsavseende
åtnjutet i den mån det
medfört att den taxerade inkomsten
beräknats till lägre belopp än eljest
skolat ske eller ock medfört ökning
av förlustbelopp som må utnyttjas för
avdrag enligt de särskilda bestämmelserna
om rätt till förlustutjämning.
Tillgångens anskaffningsvärde
minskat med åtnjutna värdeminskningsavdrag
utgör tillgångens i beskattningsavseende
oavskrivna värde.

Vid beräkning av inkomst av jordbruksfastighet
och rörelse medges
avdrag för belopp som i räkenskaperna
har avsatts till resultatutjämningsfond.
Avdraget får uppgå till

Föreslagen lydelse

förlust, som har uppstått i rörelsen.
såvida inte förlusten är att hänföra till
kapitalförlust eller är av sadan natur
som avses i punkt 3 sjätte stycket av
anvisningarna till 41 S.

d §o

Vid beräkning av inkomst av jordbruksfastighet
och annan rörelse än
penning- och försäkringsrörelse
medges avdrag för belopp som i
räkenskaperna har avsatts till resul -

6 Senaste lydelse 1979:612.

SkU 1980/81:25

Nuvarande lydelse

högst tjugo procent av summan av de
belopp som den skattskyldige under
beskattningsåret har erlagt som lön
till arbetstagare hos honom i förvärvskällan
(lönekostnad). I fråga
om skattskyldig, som är fysisk person,
får avdraget uppgå till högst
summan av tjugo procent av lönekostnaden
och femton procent av
den vid taxeringen till statlig inkomstskatt
beräknade inkomsten av
förvärvskällan efter avdrag för den
lönebaserade men före avdrag för
den inkomstbaserade fondavsättningen
och - i förekommande fall -före avdrag för avsättning till allmän
investeringsreserv enligt lagen
(1979:610) om allmän investeringsreserv
och före uppskov enligt lagen
(1979:611) om upphovsmannakonto
samt före schablonavdrag för egenavgifter.

Avdrag för avsättning till resultatutjämningsfond
medges inte i fråga
om förvärvskälla vari ingår lager av
värdepapper, fastigheter eller liknande
tillgångar.

Med lön avses sådana ersättningar i penningar som anges i 19 kap. 1 §
andrastycket lagen (1962:381) om allmän försäkring. Hänsyn skall dock inte
tas till lön till arbetstagare för vilken avgiftsskyldighet enligt fjärde stycket
första meningen nämnda paragraf inte föreligger och inte heller till ersättning
till arbetstagare, som varit bosatt utomlands och utfört arbete utom riket,
såvida ersättningen avsett arbete som utförts för annans räkning utan att
anställning förelegat (jfr 19 kap. 1 § fjärde stycket andra meningen nämnda
lag).

I fråga om handelsbolag och dödsbo, som i beskattningshänseende
behandlas som handelsbolag, beräknas avdrag för avsättning till resultatutjämningsfond
för bolaget respektive dödsboet. Ägs andel i handelsbolag
eller i dödsbo, som i beskattningshänseende behandlas som handelsbolag, av
annan än här i riket bosatt fysisk person, får avdrag för avsättning inte
beräknas på grundval av bolagets eller dödsboets inkomster.

Föreslagen lydelse

tatutjämningsfond. Avdraget får
uppgå till högst 20 procent av summan
av de belopp som den skattskyldige
under beskattningsåret har
erlagt som lön till arbetstagare hos
honom i förvärvskällan (lönekostnad).
I fråga om skattskyldig, som är
fysisk person, får avdraget uppgå till
högst summan av 20 procent av
lönekostnaden och 15 procent av
den vid taxeringen till statlig inkomstskatt
beräknade inkomsten av
förvärvskällan efter avdrag för den
lönebaserade men före avdrag för
den inkomstbaserade fondavsättningen
och - i förekommande fall -före avdrag för avsättning till allmän
investeringsreserv enligt lagen
(1979:610) om allmän investeringsreserv
och före uppskov enligt lagen
(1979:611) om upphovsmannakonto
samt före schablonavdrag för egenavgifter.

SkU 1980/81:25

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Avdrag för avsättning till resultatutjämningsfond skall återföras till
beskattning nästföljande beskattningsår.

Av punkt 2 tionde och elfte styckena
av anvisningarna till 41 § framgår
att avsättning till resultatutjämningsfond
kan medföra att rätten till
lagernedskrivning begränsas.

Av punkt 2 tionde och elfte styckena
samt punkt 3 tredje stycket av
anvisningarna till 41 § framgår att
avsättning till resultatutjämningsfond
kan medföra att rätten till
lagernedskrivning begränsas.

Anvisningar

till

5.8 Angående vad som är att hänföra
till kapitalförlust i rörelse hänvisas
till punkt 10 av anvisningarna till
29 §. Vad där stadgats angående
sådan förlust i rörelse skall äga motsvarande
tillämpning även för andra
förvärvskällor.

20 §7

5. Till kapitalförlust räknas förlust
som inte har samband med någon
förvärvskälla samt förlust som visserligen
har sådant samband men inte
kan anses normal för förvärvskällan i
fråga.

Till kapitalförlust räknas dock
inte

a) genom brand, annan olyckshändelse
eller brottslig handling uppkommen
skada, förstörelse eller förlust,
i den mån köpeskilling som
skulle ha influtit om den skadade eller
förlorade egendomen i stället hade
sålts hade utgjort intäkt i förvärvskällan,

b) genom brand eller annan
olyckshändelse uppkommen skada
på eller förstörelse av byggnad eller
av sådan del av markanläggning för
vilken värdeminskningsavdrag kan
komma i fråga,

c) förlust på lånefordringar, aktier,
andelar eller liknande tillgångar, om
innehavet betingas av näringsverk -

7 Beträffande punkt 1 av anvisningarna till 20 §, se SkU 1980/81:18.

8 Senaste lydelse 1951:324.

SkU 1980/81:25

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

samhet som bedrivs av den skattskyldige
eller annan, som med hänsyn till
äganderättsförhållanden eller organisatoriska
förhållanden kan anses stå
den skattskyldige nära,

d) förlust pä borgensförbindelse,
om denna betingas av näringsverksamhet
som bedrivs av den skattskyldige
eller annan, som med hänsyn till
äganderättsförhållanden eller organisatoriska
förhållanden kan anses stå
den skattskyldige nära,

e) utgifter för projektering av byggnader
och markanläggningar, avsedda
för stadigvarande bruk i jordbruk,
skogsbruk eller rörelse, även om
byggnads- eller anläggningsarbetet
inte genomförs.

till 21 §

4.9 Till intäkt av jordbruk
med binäringar hänföres intäkt
genom avyttring av djur, andra varor
eller produkter eller av maskiner och
andra inventarier, avsedda för stadigvarande
bruk, eller av tillgångar som
är likställda därmed vid beräkning av
värdeminskningsavdrag. Likaledes
hänföres hit intäkt genom annan
inkomstgivande användning av jordbrukets
eller dess binäringars alster,
inventarier eller arbetspersonal, såsom
körslor, uthyrning av dragare,
maskiner och dylikt. Hit hänföres
även värdet av vad skattskyldig
direkt tillgodogjort sig av jordbrukets
eller dess binäringars avkastning
för sin, sin familjs eller annan

4. Till intäkt av jordbruk
med binäringar hänförs intäkt
genom avyttring av djur och andra
varor eller produkter. Vidare hänförs
hit intäkt genom annan inkomstgivande
användning av jordbrukets
eller dess binäringars alster, inventarier
eller arbetspersonal, såsom
körslor, uthyrning av dragare, maskiner
o. d. Hit hänförs även värdet
av vad den skattskyldige direkt har
tillgodogjort sig av jordbrukets eller
dess binäringars avkastning för sin,
sin familjs eller annan hushållsmedlems
räkning eller för avlöning eller
liknande vederlag åt personal, som
inte har tillhört den skattskyldiges
hushåll, eller för förädling eller för -

9 Senaste lydelse 1972:741.

SkU 1980/81:25

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

brukning i rörelse, som har drivits av
den skattskyldige, eller för utgörande
av undantagsförmåner eller annan
förpliktelse som har ålegat den
skattskyldige i förhållande till någon
som inte har tillhört hans hushåll.

hushållsmedlems räkning eller för
avlöning eller liknande vederlag åt
personal, som icke tillhört den skattskyldiges
hushåll, eller för förädling
eller förbrukning i rörelse, som drivits
av den skattskyldige, eller för
utgörande av undantagsförmåner eller
annan förpliktelse som ålegat den
skattskyldige i förhållande till någon
som icke tillhört hans hushåll.

Värdet av sådan ny-, till- eller ombyggnad eller annan därmed jämförlig
förbättring som avses i punkt 6 andra stycket av anvisningarna till 22 § och
som bekostats av arrendator eller annan nyttjanderättshavare utgör intäkt av
jordbruksfastighet för jordägaren för beskattningsår då nyttjanderättshavarens
rätt till fastigheten upphört, om förbättringen utförts under tid varunder
jordägaren innehaft fastigheten. Intäkten beräknas på grundval av tillgångens
värde vid tidpunkten för nyttjanderättens upphörande till den del
tillgången bekostats av nyttjanderättshavaren. Har nyttjanderättshavaren
erhållit ersättning av jordägaren för förbättringen, utgör ersättningen intäkt
av jordbruksfastighet för nyttjanderättshavaren.

Sådan gottgörelse för utgift eller kostnad, som arbetsgivare uppburit från
pensions-eller personalstiftelse, räknas som intäkt av jordbruksfastighet, om
avdrag för avsättning till stiftelsen medgivits vid beräkning av nettointäkt av
jordbruksfastighet.

Redovisar arbetsgivare enligt lagen om tryggande av pensionsutfästelse
m. m. i sin balansräkning en post Avsatt till pensioner, äga 28 § 1 mom.
sjätte-nionde styckena motsvarande tillämpning i fråga om jordbruksfastighet.

10.111 Ersättning på grund av skadeförsäkring
skall anses såsom intäkt av
jordbruksfastighet, i den mån köpeskilling,
som skulle hava influtit
därest försäkrad egendom i stället
försålts, varit att hänföra till intäkt av
jordbruksfastighet eller i den mån
ersättningen eljest motsvarar sådan
skattepliktig intäkt eller motsvarar

10. Till intäkt av jordbruksfastighet
räknas vad som inflyter vid avyttring
av maskiner och andra för stadigvarande
bruk avsedda inventarier
eller av tillgångar som är likställda
med dessa vid beräkning av värdeminskningsavdrag.

10 Senaste lydelse 1972:741

SkU 1980/81:25

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

sådan avdragsgill omkostnad, vilken
är att hänföra till nämnda förvärvskälla.

till 22 §

l.11 Till driftkostnader hänförs lön eller liknande vederlag liksom
underhåll åt personal, som använts för jordbruket eller dess binäringar;
undantagsförmåner, pensioner, periodiska utbetalningar på grund av
förutvarande anställning på fastigheten; arrendeavgift; avgäld, som hänför
sig till fastigheten; ränta på lånat kapital som nedlagts i fastigheten ejler
använts för dess drift; kostnader för inköp av djur. utsäde, foder,
gödselmedel och dylikt; kostnader för reparation och underhåll av driftbyggnader,
markanläggningar och inventarier; kostnader för anläggning av ny
skog; kostnader för vård och underhåll av skog, såsom förvaltning,
bevakning, väg- och byggnadsunderhåll, skyddsdikning, skogsindelning
m. m., samt vid skogsavverkning kostnader för virkets huggning, tillredning,
utdrivning, flottning m. m.; kostnader för försäkring av personal, byggnader,
skog, gröda, djur, förråd och inventarier som inte är att hänföra till
personlig lösegendom, m. m. Skall ersättning för avyttrade skogsprodukter
behandlas som engångsersättning på grund av allframtidsupplåtelse (jfr
punkt 4 tredje stycket av anvisningarna till 35 §), är kostnaderna för
avverkningen ändå att anse som driftkostnader i skogsbruket.

Till reparation och underhåll hänförs vid tillämpning av första stycket
kostnader för sådana ändringsarbeten på ekonomibyggnad som normalt kan
påräknas i jordbruksdrift, såsom upptagande av nya fönster- eller dörröppningar
samt flyttning av innerväggar eller inredning i samband med
omdisponering av ekonomibyggnad, exempelvis i samband med omläggning
av driften från en animalieproduktion till en annan. Åtgärd som innebär en
väsentlig ändring av byggnaden, såsom när ett djurstall byggs om för att i
stället användas för helt annat ändamål, hänförs dock inte till reparation och
underhåll.

Som driftkostnad skall anses även
anskaffning och insättning av sådana
utrustningsdetaljer i skyddsrum som
har värde endast från civilförsvarssynpunkt,
såsom speciella dörrar,
luckor och karmar för dessa, inre
begränsningsväggar för gas fång vid

11 Senaste lydelse 1979:500.

2 Riksdagen 1980/81. 6 sami. Nr 25

SkU 1980/81:25

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

ingångar och reservutgångar, luftrenare
och tillhörande fördelningsledningar.

Kostnad för inköp och plantering
av träd och buskar för yrkesmässig
frukt- eller bärodling får efter den
skattskyldiges eget val dras av
antingen i sin helhet för det år
kostnaden uppkommit eller enligt
avskrivningsplan. Vid planenlig avskrivning
fördelas kostnaderna på ett
antal år i följd så att de i sin helhet kan
dras av under den tidrymd odlingen
beräknas vara ekonomiskt användbar.
Föreskrifterna i punkt 4 sjätte
stycket skall tillämpas.

Utgifter för inköp och plantering
av träd och buskar för yrkesmässig
frukt- eller bärodling får efter den
skattskyldiges eget val dras av
antingen i sin helhet det år dä
inköpet eller planteringen har ägt
rum eller genom årliga värdeminskningsavdrag.
Värdeminskningsavdraget
beräknas enligt avskrivningsplan
till viss procent för år räknat av
odlingens anskaffningsvärde. Beräkningen
görs frän den tidpunkt då
odlingen har färdigställts. Procentsatsen
för värdeminskningsavdrag
bestäms efter den tid odlingen beräknas
vara ekonomiskt användbar.
Föreskrifterna i punkt 4 sjätte och
sjunde styckena skall tillämpas.

Värdet av fastighetens egna produkter, som används för fastighetens
fortsatta drift, får föras av som driftkostnad men skall då samtidigt tas upp
som intäkt.

Avdrag för avsättning till pensions- eller personalstiftelse och kostnad för
pensionsförsäkring får ske enligt bestämmelserna om rörelse i punkt 2 av
anvisningarna till 29 §.

Redovisar arbetsgivare enligt lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse
m. m. i sin balansräkning en post Avsatt till pensioner, äger punkt
2 av anvisningarna till 29 § motsvarande tillämpning i fråga om jordbruksfastighet.

Skattskyldigsbarn, som fyllt 16 år,
taxeras självt för den inkomst av
arbete på fastigheten som barnet kan
ha haft i form av pengar, naturaförmåner
eller annat, dock högst för
vad som motsvarar marknadsmässigt
vederlag för barnets arbetsinsats.
Motsvarande belopp får dras av
som driftkostnad. För lön och underhåll
till skattskyldigs barn, som ej
fyllt 16 år, får avdrag inte göras.

Skattskyldigs barn, som har fyllt
16 år, taxeras självt för den inkomst
av arbete på fastigheten, som barnet
kan ha haft i form av pengar, naturaförmåner
eller annat, dock högst för
vad som motsvarar marknadsmässigt
vederlag för barnets arbetsinsats.
Den skattskyldiges kostnad får
med motsvarande begränsning dras
av som driftkostnad. För lön och
underhåll till skattskyldigs barn, som

SkU 1980/81:25

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Lönen och underhållet skall då inte
heller tas upp som inkomst för barnet.

Punkt 18 av anvisningarna till
beträffande inkomst av jordbruksfastighet.

inte har fyllt 16 år, får avdrag inte
göras. Lönen och underhållet skall
då inte heller tas upp som inkomst
för barnet.

29 § äger motsvarande tillämpning

3.12 Kostnad för anskaffande av
byggnad, som är belägen på fastigheten
och som är avsedd att användas
för driften i förvärvskällan, därunder
inbegripet behövlig bostadsbyggnad,
drages av genom årliga värdeminskningsavdrag.
För tillfällig byggnad,
som är avsedd att användas endast
ett fåtal år, får dock anskaffningskostnaden
i sin helhet dragas av för
det år då byggnaden anskaffades.

Som för driften behövlig bostadsbyggnad
anses dels byggnad, som är
upplåten till personal (personalbostad),
dels ock ägares eller brukares
bostadsbyggnad, i den mån byggnaden
ej representerar ett större värde
än som behövs för jordbruk eller
skogsbruk av motsvarande storlek.
Avdrag får sålunda avse endast så
stor del av värdeminskningen som
kan anses belöpa på behövlig
bostadsbyggnad. Med ekonomibyggnad
avses annan driftbyggnad
än bostadsbyggnad.

I byggnads anskaffningskostnad
inräknas ej kostnaden för sådana

3. Utgifter för anskaffande av
driftbyggnad som är belägen på fastigheten,
däri inbegripet för driften
behövliga bostadsbyggnader, dras av
genom årliga värdeminskningsavdrag.
Avdraget beräknas enligt avskrivningsplan
till viss procent för år
räknat av byggnadens anskaffningsvärde.
Beräkningen görs från den
tidpunkt då byggnaden har färdigställts.
Ifråga om en byggnad, som är
avsedd att användas endast ett fåtal
år, får dock anskaffningsutgifterna i
sin helhet dras av det år då byggnaden
anskaffades.

Som för driften behövlig bostadsbyggnad
anses dels byggnad, som är
upplåten till personal (personalbostad),
dels ock ägares eller brukares
bostadsbyggnad, i den mån byggnaden
inte representerar ett större
värde än som behövs för jordbruk
eller skogsbruk av motsvarande storlek.
Avdrag får sålunda avse endast
så stor del av värdeminskningen som
kan anses belöpa på behövlig
bostadsbyggnad. Med ekonomibyggnad
avses annan driftbyggnad
än bostadsbyggnad.

I en byggnads anskaffningsvärde
inräknas inte utgifter för sådana delar

12 Senaste lydelse 1975:259.

SkU 1980/81:25

Nuvarande lydelse

delar och tillbehör som äro särskilt
avsedda att direkt tjäna byggnadens
användning i driften. I enlighet härmed
inräknas ej i anskaffningskostnad
för ekonomibyggnad kostnad för
sådan tillgäng som bås, box eller
spilta, båsavskiljare, foderbord, fodergrind,
vattenkopp, spaltgolv, utrustning
för skrap- och svämutgödsling
med tillhörande urinbrunn eller
gödselbehållare, gödselstad, mjölkningsanläggning,
kylbassäng, pump,
sådan ledning för elektrisk ström,
vatten eller avlopp som är avsedd för
driften eller fläkt eller ventilationsanordning.
I byggnads anskaffningskostnad
inräknas ej heller kostnaden
för sådan tillgång som silo- eller
torkanläggning, fast transportör,
hiss eller liknande. Däremot inräknas
i anskaffningskostnaden för
byggnad kostnaden för sådan anordning
som är nödvändig för byggnadens
allmänna användning, såsom
ledning för vatten, avlopp, elektrisk
ström eller gas och annan liknande
anordning.

Föreslagen lydelse

och tillbehör, som är avsedda att
direkt tjäna byggnadens användning
i driften (byggnadsinventarier). I
enlighet härmed räknas som byggnadsinventarier
sådana tillgångar
som bås, box eller spilta, båsavskiljare,
foderbord, fodergrind, vattenkopp,
spaltgolv, utrustning för
skrap- och svämutgödsling med tillhörande
urinbrunn eller gödselbehållare,
gödselstad, mjölkningsanläggning,
kylbassäng, pump, sådan
ledning för elektrisk ström, vatten
eller avlopp som är avsedd för driften
eller fläkt eller ventilationsanordning.
Som byggnadsinventarier
räknas också sådana tillgångar som
silo- eller torkanläggning, fast transportör,
hiss eller liknande. Däremot
inräknas i anskaffningsvärdet för en
byggnad utgifter för sådana anordningar
som är nödvändiga för byggnadens
allmänna användning, såsom
ledning för vatten, avlopp, elektrisk
ström eller gas och annan liknande
anordning. Anskaffningsvärdet för
en ledning som är avsedd för såväl en
byggnads användning i driften som
byggnadens allmänna användning
fördelas mellan byggnadsinventarier
och byggnaden i förhållande till hur
stor del av ledningen som tjänar
driften respektive byggnadens allmänna
användning. Ledningen skall
dock i sin helhet hänföras till byggnadsinventarier
om utgifterna för ledningen
till minst tre fjärdedelar kan
anses hänförliga till driften. Om
utgifterna för ledningen till minst tre
fjärdedelar kan anses hänförliga till
byggnadens allmänna användning

SkU 1980/81:25

Nuvarande lydelse

I fråga om tillgäng för vilken
anskaffningskostnad enligt tredje
stycket ej inräknas i anskaffningskostnad
för byggnaden tillämpas i
stället föreskrifterna enligt punkt 5
om värdeminskningsavdrag för maskiner
och inventarier.

Av punkt 4 tredje stycket framgår
att vissa ledningar, som höra till
marken, hänföras till avskrivningsunderlaget
för byggnad.

Avdrag för årlig värdeminskning
av byggnad beräknas enligt avskrivningsplan
till viss procent av byggnadens
anskaffningskostnad. Byggnads
anskaffningskostnad beräknas enligt
följande.

Har byggnad uppförts under tid
varunder ägaren innehaft fastigheten,
är byggnadens anskaffningskostnad
ägarens kostnader för uppförande av
byggnaden. Till anskaffningskostnaden
hänföres även kostnad för tilleller
ombyggnad samt värde av
byggnad som enligt punkt 4 andra
stycket av anvisningarna till 21 §
utgör intäkt av jordbruksfastighet
för jordägaren. Har bebyggd fastighet
förvärvats genom köp, byte eller
därmed jämförligt fång, skall på
särskilda byggnader eller byggnadsbestånd
anses belöpa så stor de! av
fastighetens anskaffningskostnad
som det vid fastighetstaxeringen
fastställda eller med tillämpning härav
beräknade värdet av skilda byggnader
eller byggnadsbestånd bortsett
frän värde av överbyggnad utgör av
fastighetens hela taxeringsvärde.
Vad som enligt denna beräkning

Föreslagen lydelse

skall ledningen i sin helhet hänföras
till byggnaden.

I fråga om byggnadsinventarier
tillämpas de föreskrifter som enligt
punkt 5 gäller för maskiner och
andra för stadigvarande bruk avsedda
inventarier.

Av punkt 4 tredje stycket framgår
att utgifter för vissa till marken
hörande ledningar inräknas i anskaffningsvärdet
för en byggnad.

Har en byggnad uppförts av den
skattskyldige, är byggnadens anskaffningsvärde
den skattskyldiges
utgifter för uppförande av byggnaden.
Till anskaffningsvärdet hänförs
även utgifter för till- eller ombyggnad
samt värde av byggnad som
enligt punkt 4 andra stycket av
anvisningarna till 21 § utgör intäkt
av jordbruksfastighet för jordägaren.
Har en byggnad förvärvats
genom köp, byte eller därmed jämförligt
fång, skall den verkliga utgiften
utgöra anskaffningsvärdet. Har
byggnader förvärvats tillsammans
med den mark på vilka de är belägna,
anses så stor del av vederlaget för
fastigheten belöpa på särskilda byggnader
eller byggnadsbestånd som
det vid fastighetstaxeringen fastställda
eller med tillämpning härav
beräknade värdet av skilda byggnader
eller byggnadsbestånd utgör av

SkU 1980/81:25

Nuvarande lydelse

anses belöpa på byggnader av fastighetens
anskaffningskostnad innefattar
även sådan tillgång för vilken
kostnaden enligt tredje stycket ej
skall inräknas i anskaffningskostnad
för byggnad. Kostnaden för tillgång
av nu avsett slag skall således avräknas,
varefter avskrivningsunderlag
för byggnader erhålles. Det sammanlagda
avskrivningsunderlaget
för byggnaderna får jämkas om den
del av fastighetens anskaffningskostnad
som inte anses belöpa på byggnaderna
jämte nyss angivna tillgångar
visas mera avsevärt över- eller
understiga värdet av mark, växande
skog, naturtillgångar, särskilda förmåner
m. m. som förvärvats. Har
bebyggd fastighet förvärvats på annat
sätt än genom köp, byte eller därmed
jämförligt fång, gäller för beräkning
av avskrivningsunderlaget för byggnaden
punkt 3 b sista stycket av
anvisningarna till 29 § i tillämpliga
delar.

Föreslagen lydelse

fastighetens hela taxeringsvärde.
Vad som enligt denna beräkning
anses belöpa på byggnader kan även
innefatta byggnadsinventarier. Vederlaget
för byggnadsinventarier
skall avräknas, varefter anskaffningsvärdet
för byggnader erhålls.
Det sammanlagda anskaffningsvärdet
för byggnaderna får jämkas om
den del av vederlaget för fastigheten
som enligt denna beräkning inte
anses belöpa på byggnaderna jämte
byggnadsinventarier visas mera avsevärt
över- eller understiga värdet av
mark, växande skog, naturtillgångar,
särskilda förmåner m. m. som
har förvärvats. Har den skattskyldige
eller någon, som står honom nära,
vidtagit åtgärder för att den skattskyldige
skall kunna tillgodoräkna sig ett
högre anskaffningsvärde än som
synes rimligt och kan det antas att
detta har skett för att åt någon av dem
bereda obehörig förmån i beskattningsavseende,
skall anskaffningsvärdet
i skälig mån jämkas.

Har en investeringsfond e. d. eller
statsbidrag tagits i anspråk för
anskaffning av en byggnad skall som
anskaffningsvärde för byggnaden anses
den verkliga utgiften för byggnaden
minskad med det ianspråktagna
beloppet.

Övergår en byggnad till en ny
ägare pä annat sätt än genom köp,
byte eller därmed jämförligt fång, får
den nye ägaren göra de värdeminskningsavdragpå
byggnaden som skulle
ha tillkommit den förre ägaren om
denne fortfarande hade ägt byggnaden.
Vad nyss sagts gäller också om
ett moderbolag eller en övertagande

SkU 1980/81:25

Nuvarande lydelse

Procentsatsen för värdeminskning
i fråga om byggnad bestämmes med
hänsyn till den tid varunder byggnader
av olika slag anses kunna utnyttjas.
Därvid skola beaktas även
sådana omständigheter som att
byggnads användningstid kan antagas
komma att röna inflytande av
framtida rationaliseringar, teknikens
utveckling, omläggning av
verksamhet och liknande förhållanden.
Har byggnad uppförts av nyttjanderättshavare
och är jordägaren
icke enligt nyttjanderättsavtalet
skyldig att vid nyttjanderättstidens
utgång eller avtalets upphörande
lösa byggnaden, skall särskild hänsyn
tagas till detta förhållande.

Skattskyldig får i fråga om ekonomibyggnad
och personalbostad göra
avdrag inom avskrivningsplanen -utöver årliga värdeminskningsavdrag
- med 10 procent av den i
planen upptagna kostnaden för ny-,
till- eller ombyggnad. Avdraget fördelas
med 2 procent under vart och
ett av de första fem beskattningsåren
räknat från och med det år då kostnaden
nedlagts. Overlåtes byggnaden
inom denna tidrymd, får den nye
ägaren på motsvarande sätt tillgodogöra
sig de avdrag som återstodo för
överlåtaren.

Utrangeras eller nedrives ekonomibyggnad
eller personalbostad, får
avdrag ske för vad som återstår
oavskrivet av anskaffningskostnaden,
i den mån beloppet överstiger

Föreslagen lydelse

förening övertar en byggnad från ett
dotterbolag eller en överlåtande förening
vid sådan fusion, som avses i
28 § 3 mom.

Procentsatsen för värdeminskningsavdrag
i fråga om en byggnad
bestäms med hänsyn till den tid
varunder byggnader av olika slag
anses kunna utnyttjas. Därvid skall
beaktas även sådana omständigheter
som att byggnadens användningstid
kan antas komma att röna inflytande
av framtida rationaliseringar, teknikens
utveckling, omläggning av
verksamhet och liknande förhållanden.
Har en byggnad uppförts av en
nyttjanderättshavare och är jordägaren
inte enligt nyttjanderättsavtalet
skyldig att vid nyttjanderättstidens
utgång eller avtalets upphörande
lösa byggnaden, skall särskild hänsyn
tas till detta förhållande.

Skattskyldig får i fråga om ekonomibyggnad
och personalbostad göra
avdrag inom avskrivningsplanen -utom med årliga värdeminskningsavdrag
- med 10 procent av de på
planen upptagna utgifterna för ny-,
till- eller ombyggnad (primäravdrag).
Primäravdraget medges med 2
procent för år räknat från den tidpunkt
då byggnaden eller den tilleller
ombyggda delen av byggnaden
har färdigställts. Förvärvas byggnaden
av en ny ägare, får denne tillgodogöra
sig de primäravdrag som
återstår för den förre ägaren.

Utrangeras en driftbyggnad, får
avdrag göras för vad som återstår
oavskrivet av anskaffningsvärdet i
den mån beloppet överstiger vad
som inflyter genom avyttring av

SkU 1980/81:25

Nuvarande lydelse

vad som inflyter genom avyttring av
byggnadsmateriel eller dylikt i samband
med utrangeringen eller rivningen.

4.13 Kostnad för anskaffande av
markanläggning på jordbruksfastighet,
vilken anläggning är avsedd för
driften i förvärvskällan, drages av
genom årliga värdeminskningsavdrag.
Avdrag medgives, om ej annat
följer av andra eller sjätte stycket,
endast för sådan kostnad som
bestritts av den skattskyldige själv
och endast om kostnaden avser arbete
som utförts under tid då han ägt
fastigheten. Värdeminskningsavdrag
medgives icke för reparation
eller underhåll. För tillfällig anläggning,
som är avsedd att användas
endast ett fåtal år, får anskaffningskostnaden
i sin helhet dragas av för
det år då anläggningen anskaffades.

/ markanläggnings anskaffningskostnad
inräknas kostnaden för
sådant markarbete som behövs för
att marken skall göras plan eller fast,
såsom röjning, schaktning eller rivning
av byggnad eller annat som
tidigare funnits på fastigheten. Vidare
inräknas i anskaffningskostnaden
kostnaden för körplan, parkerings -

Föreslagen lydelse

byggnadsmaterial e. d. i samband
med utrangeringen.

4. Utgifter för anskaffande av en
markanläggning på en jordbruksfastighet,
vilken anläggning är avsedd
för driften i förvärvskällan, dras av
genom årliga värdeminskningsavdrag.
Avdrag medges, om inte annat
följer av andra eller sjätte stycket,
endast för sådana utgifter som har
bestritts av den skattskyldige själv
och endast om utgifterna avser arbeten
som har utförts under tid då han
har ägt fastigheten. Avdraget beräknas
enligt avskrivningsplan till 10
procent för år räknat av anskaffningsvärdet
av täckdike och till 5
procent för år räknat av tre fjärdedelar
av anskaffningsvärdet av andra
markanläggningar. Beräkningen
görs från den tidpunkt då anläggningen
har färdigställts. I fråga om en
anläggning, som är avsedd att användas
endast ett fåtal år, får dock
anskaffningsutgifterna i sin helhet
dras av det år då anläggningen
anskaffades.

Till markanläggning hänförs sådant
markarbete som behövs för att
marken skall göras plan eller fast,
såsom röjning, schaktning eller rivning
av byggnad eller annat som
tidigare har funnits på fastigheten.
Till markanläggning hänförs också
körplan. parkeringsplats e. d., täckdike,
öppet dike, invallnings- och

13 Senaste lydelse 1972:741.

SkU 1980/81:25

Nuvarande lydelse

plats eller dylikt. Till anskaffningskostnaden
hänföres även värde av
markanläggning som enligt punkt 4
andra stycket av anvisningarna till
21 § utgör intäkt av jordbruksfastighet
för jordägaren.

Däremot inräknas ej i anskaffningskostnaden
för markanläggning
kostnaden för anordning som är
avsedd att användas tillsammans
med vissa maskiner eller andra
inventarier i driften, exempelvis
utanför djurstall belägen gödselbassäng,
urinbrunn eller liknande anordning
eller ledning för vatten,
avlopp, elektrisk ström, gas eller
annat. Ej heller inräknas kostnaden
för stängsel och annan jämförlig
avspärrningsanordning. I fråga om
sådana tillgångar gälla föreskrifterna
i punkt 5 om avdrag för värdeminskning
av maskiner och inventarier.
Ledning som på samma fastighet
tjänar såväl en byggnads allmänna
användning som den i förvärvskällan
bedrivna verksamheten får i fråga om
värdeminskningsavdrag i sin helhet
behandlas enligt reglerna för maskiner
och inventarier, om kostnaden
för ledningen till minst tre fjärdedelar
kan anses hänförlig till den verksamhet
som bedrives i förvärvskällan.
Vid det omvända förhållandet skall
hela kostnaden för ledningen inräk -

Föreslagen lydelse

vattenavledningsföretag, mark- eller
skogsväg eller brunn. Till anskaffningsvärdet
för markanläggning hänförs
även värdet av en markanläggning
som enligt punkt 4 andra stycket
av anvisningarna till 21 S utgör
intäkt av jordbruksfastighet för
jordägaren. / anskaffningsvärdet får
inräknas utgifter för iståndsättande
och omläggning av ett förut anlagt
täckdike. I täckdike inbegrips täckt
avlopp i direkt anslutning till ett
täckdike.

Till markanläggning hänförs inte
sådana anordningar som är avsedda
att användas tillsammans med vissa
maskiner eller andra för stadigvarande
bruk avsedda inventarier i driften
(markinventarier). I eldighet härmed
hänförs till markinventarier exempelvis
sådan anordning som gödselbassäng.
rom är belägen utanför djurstall,
urinbrunn eller liknande anordning
eller ledning för vatten,
avlopp, elektrisk ström, gas eller
annat. Till markinventarier hänförs
också stängsel och annan jämförlig
avspärrningsanordning. Anskaffningsvärdet
för en ledning som är
avsedd för såväl den på fastigheten
bedrivna verksamheten som en byggnads
allmänna användning fördelas
mellan markinventarier och byggnaden
i förhållande till hur stor del av
ledningen som tjänar den på fastigheten
bedrivna verksamheten respektive
byggnadens allmänna användning.
Ledningen skall dock i sin
helhet hänföras till markinventarier
om utgifterna för ledningen till minst
tre fjärdedelar kan anses hänförliga

SkU 1980/81:25

Nuvarande lydelse

nas i anskaffningskostnaden för
byggnaden.

Avdrag för årlig värdeminskning
av täckdike beräknas enligt avskrivningsplan
till 10 procent av anskaffningskostnaden.
1 täckdike inbegripes
täckt avlopp i direkt anslutning
till täckdike. I anskaffningskostnaden
får inräknas kostnaden för
iståndsättande och omläggning av
förut anlagt täckdike.

Ifråga om annan markanläggning,
såsom öppet dike, invallnings- och
vattenavledningsföretag, mark- eller
skogsväg eller brunn, beräknas
avdraget enligt avskrivningsplan till 5
procent årligen av ett belopp som
motsvarar tre fjärdedelar av anskaffningskostnaden
.

Övergår fastighet till ny ägare på
annat sätt än genom köp, byte eller
därmed jämförligt fång, får den nye
ägaren åtnjuta de värdeminskningsavdrag
för markanläggning som
skulle ha tillkommit förre ägaren om
denne fortfarande ägt fastigheten.
Övergår fastigheten till ny ägare
genom köp, byte eller därmed jämförligt
fång. får överlåtaren för det år
då överlåtelsen sker göra avdrag för
den del av avskrivningsunderlaget
för vilket han icke tidigare åtnjutit
avdrag. Motsvarande gäller när
verksamheten på jordbruksfastigheten
läggs ned utan samband med
avyttring av fastigheten.

Föreslagen lydelse

till den på fastigheten bedrivna verksamheten.
Om utgifterna till minst tre
fjärdedelar kan anses hänförliga till
byggnadens allmänna användning
skall ledningen i sin helhet hänföras
till byggnaden.

I fråga om markinventarier tillämpas
de föreskrifter som enligt punkt 5
gäller för maskiner och andra för
stadigvarande bruk avsedda inventarier.

Har en investeringsfond e. d. eller
statsbidrag tagits i anspråk för
anskaffning av en markanläggning
skall som anskaffningsvärde för
markanläggningen anses den verkliga
utgiften för markanläggningen
minskad med fyra tredjedelar av det
ianspråktagna beloppet.

Övergår en fastighet till en ny
ägare på annat sätt än genom köp,
byte eller därmed jämförligt fång,
får den nye ägaren göra de värdeminskningsavdrag
för markanläggning
som skulle ha tillkommit den
förre ägaren om denne fortfarande
hade ägt fastigheten. Vad nyss sagts
gäller också om ett moderbolag eller
en övertagande förening övertar en
fastighet från ett dotterbolag eller en
överlåtande förening vid sådan
fusion, som avses i 28 § 3 mom.

SkU 1980/81:25

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

5.14 Kostnad för anskaffande av
maskiner och andra för stadigvarande
bruk avsedda inventarier drages i
regel av genom årliga värdeminskningsavdrag.
Avdrag för värdeminskning
får göras antingen enligt
bestämmelserna nedan i denna
punkt om restvärdeavskrivning eller
med motsvarande tillämpning av
föreskrifterna i punkt 3 b-d av anvisningarna
till 29 § om planenlig
avskrivning eller punkt 4 av samma
anvisningar om räkenskapsenlig avskrivning
av maskiner och inventarier
i rörelse. Ar tillgång, som avses i
denna punkt, underkastad hastig förbrukning,
vilket vanligen kan anses
vara fallet när tillgången kan beräknas
ha en varaktighetstid av högst tre
år, får dock hela anskaffningskostnaden
dragas av för det år då tillgången
anskaffades.

(Angående andra och tredje
styckena, se punkt 5 av anvisningarna
till 29 8).

tidigare har medgetts avdrag. Vad nu
sagts gäller även när verksamheten
på jordbruksfastigheten läggs ned
utan samband med avyttring av fastigheten.

5. Utgifter för anskaffande av
maskiner och andra för stadigvarande
bruk avsedda inventarier dras i
regel av genom årliga värdeminskningsavdrag
enligt bestämmelserna
om räkenskapsenlig avskrivning i
punkt 4 av anvisningarna till 29 §
eller om restvärdeavskrivning i
punkt 5 av samma anvisningar. Kan
inventariernas ekonomiska livslängd
antas uppgå till högst tre år, får
emellertid hela utgiften för deras
anskaffande dras av under anskaffningsåret.
Omedelbart avdrag får
även ske i fråga om inventarier av
mindre värde.

Regler om avdrag avseende beställda
men inte levererade inventarier
(kontraktsavskrivning) finns i punkt
2 sista stycket av anvisningarna till

41 a.

Bestämmelserna i punkt 3 andra
och fjärde styckena samt punkt 6 av
anvisningarna till 29 § gäller även vid
beräkning av inkomst av jordbruksfastighet.

14 Senaste lydelse 1972:741.

SkU 1980/81:25

Nuvarande lydelse

6.15 Avdrag för värdeminskning av
tillgång som avses i punkterna 3-5
åtnjutes endast av skattskyldig ägare
av tillgången, om ej annat följer av
andra och tredje styckena.

Har arrendator eller annan nyttjanderättshavare
haft kostnad för
ny-, till- eller ombyggnad eller annan
därmed jämförlig förbättring av fastighet,
som han innehaft med nyttjanderätt,
och blir jordägaren omedelbart
ägare till vad som utförts, får
nyttjanderättshavaren åtnjuta avdrag
enligt avskrivningsplan med 10
procent av hela anskaffningskostnaden
för täckdike och med 5 procent
av hela anskaffningskostnaden för
annan tillgång än som avses i tredje
stycket. Dessutom äger nyttjanderättshavaren
rätt till avdrag enligt
punkt 3 nionde stycket i enlighet med
vad där föreskrives.

Har arrendator eller annan nyttjanderättshavare
haft kostnad för
anskaffande av tillgång, som enligt
punkt 3 tredje stycket eller punkt 4
tredje stycket ej inräknas i anskaffningskostnad
för byggnad eller
markanläggning, eller av maskiner
och andra för stadigvarande bruk
avsedda inventarier, som han inne -

Föreslagen lydelse

6. Avdrag för värdeminskning av
tillgång som avses i punkterna 3-5
medges endast skattskyldig ägare av
tillgången, om inte annat följer av
andra och tredje styckena.

Har en arrendator eller en annan
nyttjanderättshavare haft utgifter för
ny-, till- eller ombyggnad eller annan
därmed jämförlig förbättring av en
fastighet, som han innehar med nyttjanderätt,
och blir jordägaren omedelbart
ägare till vad som har utförts,
får nyttjanderättshavaren dra av dessa
utgifter genom årliga värdeminskningsavdrag.
Avdraget beräknas enligt
avskrivningsplan till 10 procent
för år räknat av anskaffningsvärdet
av täckdike och till 5 procent för år
räknat av anskaffningsvärdet av andra
markanläggningar eller av byggnader.
Dessutom har nytt janderättshavaren
- såvitt gäller byggnader -rätt till primäravdrag enligt punkt 3
tionde stycket. Ifråga om byggnader
eller markanläggningar, som är
avsedda att användas endast ett fåtal
år, får dock anskaffningsutgifterna i
sin helhet dras av det år då tillgången
anskaffades.

Har en arrendator eller en annan
nyttjanderättshavare haft utgifter för
anskaffande av byggnadsinventarier,
markinventarier eller maskiner och
andra för stadigvarande bruk avsedda
inventarier, som han innehar med
nyttjanderätt, och blir jordägaren
omedelbart ägare till vad som har
anskaffats, får nyttjanderättshava -

15 Senaste lydelse 1978:944.

SkU 1980/81:25

Nuvarande lydelse

har med nyttjanderätt, och blir
jordägaren omedelbart ägare till vad
som anskaffats, får nyttjanderättshavaren
åtnjuta avdrag enligt bestämmelserna
i punkt 5.

Har nyttjanderättshavaren erhållit
ersättning av jordägaren för vad
som anskaffats, får nyttjanderättshavaren
på en gång göra avdrag för
den del av anskaffningskostnaden för
vilken han icke tidigare åtnjutit
avdrag, dock icke med högre belopp
än ersättningen. För det beskattningsår
då nyttjanderätten upphör
får nyttjanderättshavaren göra avdrag
för vad sorn återstår oavskrivet
av anskaffningskostnaden.

till

4.1(1 Ersättning på grund av skadeförsäkringskall
anses såsom intäkt av
annan fastighet, i den mån köpeskilling,
som skulle hava influtit
därest försäkrad egendom i stället
försålts, varit att hänföra till intäkt av
annan fastighet eller i den mån ersättningen
eljest motsvarar sådan skattepliktig
intäkt eller motsvarar sådan
avdragsgill omkostnad, vilken är att
hänföra till nämnda förvärvskälla.

till

2.a. 17 Avdrag enligt 25 § I mom.
medgives för sådan värdeminskning,
som byggnad även med normalt
underhåll och aktsam vård är underkastad.
Avdraget beräknas enligt
avskrivningsplan på byggnadens anskaffningsvärde.
Angående minskning
av avskrivningsunderlag för

16 Senaste lydelse 1950:308.

17 Senaste lydelse 1979:1017.

Föreslagen lydelse

ren dra av dessa utgifter enligt
bestämmelserna i punkt 5.

Har nyttjanderättshavaren erhållit
ersättning av jordägaren för vad
som har anskaffats, får nyttjanderättshavaren
på en gång göra avdrag
för vad som återstår oavskrivet av
anskaffningsvärdet, dock inte med
högre belopp än ersättningen. Det
beskattningsår då nyttjanderätten
upphör får nyttjanderättshavaren
göra avdrag med oavskriven del av
anskaffningsvärdet.

24 8

4. Till intäkt av annan fastighet
räknas vad som inflyter vid avyttring
av sådana maskiner och andra för
stadigvarande bruk avsedda inventarier,
vilka i avskrivningshänseende
inte hänförs till byggnad.

25 §

2 a. Utgifter för anskaffande av en
byggnad, som avses i 24 f> I morn.,
dras av genom årliga värdeminskningsavdrag.
Avdraget beräknas enligt
avskrivningsplan till viss procent
för år räknat av byggnadens anskaffningsvärde.
Beräkningen görs från
den tidpunkt då byggnaden har får -

SkU 1980/81:25

Nuvarande lydelse

byggnad när särskilt värdeminskningsavdrag
beräknas för värmepannor
och annan maskinell utrustning,
se under b nedan.

Som byggnads anskaffningsvärde
anses den verkliga kostnaden för dess
anskaffande. Vid beräkning av anskaffningsvärdet
för byggnad, som
förvärvats tillsammans med den
mark på vilken den är belägen, anses
så stor del av fastighetens anskaffningskostnad
belöpa på byggnaden,
som det vid fastighetstaxeringen fastställda
byggnadsvärdet utgör av fastighetens
hela taxeringsvärde. Om
den återstående delen av anskaffningskostnaden
för fastigheten visas
mera avsevärt över- eller understiga
ett skäligt markvärde, får dock det för
byggnaden beräknade värdet jämkas.
Har byggnad förvärvats på
annat sätt än genom köp, byte elter
därmed jämförligt fång, skall som
anskaffningsvärde anses det belopp,
som i beskattningsavseende kvarstår
oavskrivet för överlåtaren om ej särskilda
omständigheter föranleda annat.
Vid beräkning av anskaffningsvärdet
i vissa fall äger de två sista
meningarna av punkt 3 b sista stycket
av anvisningarna till 29 § motsvarande
tillämpning.

I byggnads anskaffningsvärde inräknas
kostnad för till- eller ombyggnad
som nedlagts efter förvärvet av
byggnaden samt kostnad för reparation
och underhäll för vilken avdrag
inte medges på grund av föreskrifterna
i 25 H 2 morn. första stycket b) eller

Föreslagen lydelse

digställts. Av punkt 2 b framgår att
underlaget för avskrivning enligt nu
förevarande punkt skall minskas, när
särskilt värdeminskningsavdrag beräknas
för värmepannor, hissmaskiner
och jämförlig maskinell utrustning.

Har en byggnad uppförts av den
skattskyldige, är byggnadens anskaffningsvärde
den skattskyldiges
utgifter för uppförande av byggnaden.
Till anskaffningsvärdet hänförs
även utgifter för till- eller ombyggnad
samt utgifter för reparation och
underhåll för vilka avdrag inte medges
på grund av föreskrifterna i 25 § 2
mom. första stycket b) elter c) och för
vilka bidrag inte har utgått. I anskaffningsvärdet
för en byggnad inräknas
även utgifter för plantering, parkeringsplats
eller annan jämförlig
anläggning på fastigheten. Vidare får
i anskaffningsvärdet inräknas utgifter
som ägaren har haft för rivning av en
byggnad eller annat som tidigare har
funnits på fastigheten, om rivningen
kan anses ha varit betingad av och
har skett i nära anslutning till den nya
byggnadens uppförande.

Haren byggnad förvärvats genom
köp, byte eller därmed jämförligt
fång, skall den verkliga utgiften utgöra
anskaffningsvärdet. Förvärvades
byggnaden tillsammans med den
mark på vilken den är belägen, anses
så stor del av vederlaget för fastighe -

SkU 1980/81:25

Nuvarande lydelse

c) och för vilken bidrag ej algått. /
anskaffningsvärdet för byggnad inräknas
även kostnad för plantering,
parkeringsplats och annan jämförlig
anläggning på fastigheten, även om
anläggningens värde ingår i det
markvärde som fastställts vid fastighetstaxeringen.
Vidare får i anskaffningsvärdet
inräknas kostnad som
ägaren haft för rivning av byggnad
eller annat som tidigare funnits på
fastigheten, om rivningen kan anses
lia varit betingad av och skett i nära
anslutning till den nya byggnadens
uppförande.

Det årliga värdeminskningsavdraget
beräknas efter 1.5 procent för

Föreslagen lydelse

ten belöpa på byggnaden, som det vid
fastighetstaxeringen fastställda byggnadsvärdet
utgör av fastighetens hela
taxeringsvärde. Om den del av vederlaget
för fastigheten som enligt denna
beräkning inte anses belöpa på byggnaden
visas mera avsevärt över- eller
understiga ett skäligt markvärde, får
dock det för byggnaden beräknade
anskaffningsvärdet jämkas. Har den
skattskyldige eller någon, som står
honom nära, vidtagit åtgärder för att
den skattskyldige skall kunna tillgodoräkna
sig ett högre anskaffningsvärde
än som synes rimligt och kan
det antas att detta har skett för att åt
någon av dem bereda obehörig förmån
i beskattningsavseende, skall
anskaffningsvärdet i skälig mån jämkas.

Haren investeringsfond e. d. eller
statsbidrag tagits i anspråk för
anskaffning av en byggnad, skall sorn
anskaffningsvärde för byggnaden anses
den verkliga utgiften för byggnaden
minskad med det ianspräktagna
beloppet.

Övergår en byggnad till en ny
ägare på annar sätt än genom köp,
byte eller därmed jämförligt fång, får
den nye ägaren göra de värdeminskningsavdrag
pä byggnaden som skulle
ha tillkommit den förre ägaren om
denne fortfarande hade ägt byggnaden.
Vad nyss sagts gäller också om
ett moderbolag eller en övertagande
förening övertar en byggnad från ett
dotterbolag eller en överlåtande förening
vid sådan fusion, som avses i
28$ 3 mom.

Procentsatsen för värdeminskningsavdrag
är 1.5 för byggnad av

SkU 1980/81:25

Nuvarande lydelse

byggnad av sten, tegel, betong eller
annat jämförligt material och efter
1,75 procent för byggnad av trä. I fall
som avses i 25 § 2 mom. första
stycket c) beräknas avdraget efter 3
procent. Avdraget får dock beräknas
efter högre procenttal, om särskilda
omständigheter föreligger.

b. 18 Avdrag enligt 25 § 1 mom. för
årlig värdeminskning av värmepannor,
hissmaskinerier och jämförlig
maskinell utrustning, vars värde
ingår i taxeringsvärdet (byggnadsvärdet),
medgives enligt särskild
avskrivningsplan efter högre procenttal
än för byggnaden i övrigt.
Värdeminskningsavdraget beräknas
på utrustningens anskaffningsvärde.
Angående beräkningen av detta värde
gäller i tillämpliga delar vad som
sägs i andra stycket under a ovan.
Vidare medges avdrag enligt särskild
avskrivningsplan för anslutningsavgift
eller anläggningsbidrag avseende
nyttighet för fastighet, som fastighetens
ägare erlagt, om nyttigheten
är knuten till fastigheten och ej till
ägaren personligen.

Avskrives maskinell utrustning
enligt särskild plan, skall underlaget
för beräkning av värdeminskningsavdrag
för byggnaden minskas i motsvarande
mån. Om tillgäng som
ingår i sådan utrustning på grund av
förslitning eller teknikens utveckling

18 Senaste lydelse 1975:259.

Föreslagen lydelse

sten, tegel, betong eller annat jämförligt
material och 1,75 för byggnad
av trä. I fall som avses i 25 8 2 mom.
första stycket c) är procentsatsen 3.
Avdraget får dock beräknas efter
högre procentsats, om särskilda
omständigheter föranleder därtill.

Utrangeras byggnad, som avses i
24 § 1 mom., får avdrag göras för vad
som återstår oavskrivet av anskaffningsvärdet
i den mån beloppet överstiger
vad som inflyter genom avyttring
av byggnadsmaterial e. d. i samband
med utrangeringen.

2 b. Avdrag enligt 25 8 1 mom.
för årlig värdeminskning av värmepannor,
hissmaskinerier och jämförlig
maskinell utrustning, vars värde
ingår i taxeringsvärdet (byggnadsvärdet),
medges enligt särskild avskrivningsplan
efter högre procenttal
än för byggnaden i övrigt. Värdeminskningsavdraget
beräknas på utrustningens
anskaffningsvärde. Angående
beräkningen av detta värde
gäller i tillämpliga delar vad som sägs
i punkt 2 a andra - fjärde styckena.
Vidare medges avdrag enligt särskild
avskrivningsplan för anslutningsavgift
eller anläggningsbidrag avseende
nyttighet för fastighet, som fastighetens
ägare har erlagt, om nyttigheten
är knuten till fastigheten och inte
till ägaren personligen.

Avskrivs maskinell utrustning enligt
särskild plan. skall underlaget
för beräkning av värdeminskningsavdrag
enligt punkt 2 a minskas i
motsvarande mån. Utrangeras sådan
utrustning, får avdrag göras för vad
som återstår oavskrivet av anskaff -

SkU 1980/81:25

Nuvarande lydelse

blivit oanvändbar innan fastigheten
avyttrats, medgives avdrag för den
del av tillgängens värde som kvarstår
oavskriven enligt planen.

Avdrag för årlig värdeminskning
enligt särskild avskrivningsplan medgives
även beträffande lösa inventarier.
Utrangeras sådant inventarium,
får avdrag ske för vad som återstår
oavskrivet av anskaffningsvärdet.

3.19 Användes fastighet helt eller
delvis i ägarens rörelse, skall avdrag
för kostnaden för fastigheten till den
del som sålunda använts medgivas
vid beräkning av nettointäkt av
rörelsen i enlighet med bestämmelserna
i 29 § med tillhörande anvisningar.

Om fastighetens ägare begär det,
tillämpas punkterna 3 a-c, 7, 16 och
17 av anvisningarna till 29 8 i fråga
om fastighet eller del av fastighet som
användes i rörelse bedriven av annan
än fastighetsägaren. Vid utrangering
i sådant fall av tillgång, för vilken
föreskrifterna i de nämnda punkterna
3 a-c äro tillämpliga, får avdrag ske
för vad som återstår oavskrivet av
anskaffningsvärdet.

Avskrives tillgång som avses i
denna punkt enligt ovannämnda regler
för avskrivning av tillgångar i
rörelse, får tillgångens värde icke

Föreslagen lydelse

ningsvärdet i den mån beloppet överstiger
vad som inflyter genom avyttring
av material e. d. i samband med
utrangeringen.

3. Utgifter för anskaffande av
maskiner och andra för stadigvarande
bruk avsedda inventarier, vilka i
avskrivningshänseende inte hänförs
till byggnad, dras av enligt bestämmelserna
i punkterna 3-5 av anvisningarna
till 29 §.

4. Används en fastighet helt eller
delvis i ägarens rörelse, skall avdrag
för kostnaden för den del av fastigheten
som har använts i rörelsen
medges vid beräkning av nettointäkt
av rörelsen i enlighet med bestämmelserna
i 29 8 med tillhörande
anvisningar.

Används i annat fall än som avses i
första stycket en fastighet för annat
ändamål än som bostad skall, om
fastighetsägaren begär det, bestämmelserna
i punkterna 3-5, 7, 16 och
17 av anvisningarna till 29 § tillämpas
pä fastigheten eller den del därav
som används för annat än bostadsändamål.

Avskrivs en tillgång som avses i
denna punkt enligt bestämmelserna i
första eller andra stycket, får tillgångens
värde inte ingå i underlaget för

19 Senaste lydelse av förutvarande punkt 3 1969:363.
3 Riksdagen 1980181. é saml. Nr 25

SkU 1980/81:25

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

ingå i underlaget för annan avskriv- annan avskrivning enligt 25 $ 1

ning enligt 25 § 1 mom. mom.

till 27 §

2.2(1 Tomtrörelse anses föreligga,
när någon bedriver verksamhet som
huvudsakligen avser försäljning av
mark för bebyggelse (byggnadstomt)
från fastighet, som uppenbarligen
förvärvats för att ingå i yrkesmässig
markförsäljning, såsom när
fastighet köpts av ett tomtbolag eller
dylikt eller när förvärvet avsett mark
som enligt fastställd stadsplan eller
byggnadsplan är avsedd för bebyggelse.

I övrigt anses försäljning av byggnadstomt
ingå i tomtrörelse, om den
skattskyldige under tio kalenderår -frånsett överlåtelse som avses i 2 §
lagen (1978:970) om uppskov med
beskattning av realisationsvinst -avyttrat minst femton byggnadstomter.
Detsamma gäller om makar
under äktenskapet sålt tillhopa minst
femton byggnadstomter under angivna
tid. Har försäljning av byggnadstomter
skett från olika fastigheter
eller från olika delar av en
fastighet, medräknas vid beräkningen
av antalet tidigare sålda byggnadstomter
endast sådana tomter
som med hänsyn till deras inbördes
läge normalt kan anses ingå i en och
samma tomtrörelse. Vid beräkning
av antalet tidigare sålda byggnadstomter
likställes med försäljning
upplåtelse av mark i och för bebyggelse
, utom då fråga är om kom muns
upplåtelse av tomträtt. Har fastighet
genom köp, byte eller därmed jäm20
Senaste lydelse 1978:971.

2. Tomtrörelse anses föreligga,
när någon bedriver verksamhet som
huvudsakligen avser försäljning av
mark för bebyggelse (byggnadstomt)
från fastighet, som uppenbarligen
har förvärvats för att ingå i
yrkesmässig markförsäljning, såsom
när fastighet har köpts av ett tomtbolag
e. d. eller när förvärvet har
avsett mark som enligt fastställd
stadsplan eller byggnadsplan är
avsedd för bebyggelse.

I övrigt anses försäljning av byggnadstomt
ingå i tomtrörelse, om den
skattskyldige under tio kalenderår -frånsett överlåtelse som avses i 2 §
lagen (1978:970) om uppskov med
beskattning av realisationsvinst - har
avyttrat minst 15 byggnadstomter.
Detsamma gäller om makar under
äktenskapet har sålt sammanlagt
minst 15 byggnadstomter under
angivna tid. Har försäljning av byggnadstomter
skett från olika fastigheter
eller från olika delar av en
fastighet, medräknas vid beräkningen
av antalet tidigare sålda byggnadstomter
endast sådana tomter
som med hänsyn till deras inbördes
läge normalt kan anses ingå i en och
samma tomtrörelse. Vid beräkning
av antalet tidigare sålda byggnadstomter
likställs med försäljning upplåtelse
av mark i och för bebyggelse,
utom då fråga är om kommuns
upplåtelse av tomträtt. Har fastighet
genom köp. byte eller därmed järn -

SkU 1980/81:25

Nuvarande lydelse

förlig överlåtelse eller genom gåva
överförts till föräldrar, far- eller
morföräldrar, make, avkomling eller
avkomlings make, till dödsbo,
vari den skattskyldige eller någon av
nämnda personer är delägare, eller
till aktiebolag, handelsbolag eller
ekonomisk förening, vari den skattskyldige
ensam eller tillsammans
med sådana personer på grund av
det samlade innehavet av aktier eller
andelar har ett bestämmande inflytande,
anses tomtrörelse föreligga,
om överlåtaren och den nye ägaren
sammanlagt avyttrat minst femton
byggnadstomter. Tomtrörelsen anses
taga sin början i och med avyttringen
av den femtonde byggnadstomten.

Försäljning av byggnadstomt för
att av anställda huvudsakligen användas
för gemensamt ändamål eller
till anställd för att bereda honom
bostad anses ej utgöra tomtrörelse,
om icke försäljningen göres av skattskyldig
som avses i första stycket
eller av skattskyldig som driver
byggnadsrörelse eller handel med
fastigheter.

Säljes byggnadstomt av någon som
bedriver byggnadsrörelse eller handel
med fastigheter, anses försäljningen
ingå i den övriga verksamheten,
om icke tomtrörelse utgör den
huvudsakliga verksamheten.

Har skattskyldig och hans make,
om de med hänsyn till antalet tomtförsäljningar
enligt andra stycket
anses ha drivit tomtrörelse, icke
under de senaste tio kalenderåren
före taxeringsåret sålt någon byggnadstomt,
anses avyttring av bygg -

Föreslagen lydelse

förlig överlåtelse eller genom gåva
överförts till föräldrar, far- eller
morföräldrar, make, avkomling eller
avkomlings make, till dödsbo,
vari den skattskyldige eller någon av
nämnda personer är delägare, eller
till aktiebolag, handelsbolag eller
ekonomisk förening, vari den skattskyldige
ensam eller tillsammans
med sådana personer på grund av
det samlade innehavet av aktier eller
andelar har ett bestämmande inflytande,
anses tomtrörelse föreligga,
om överlåtaren och den nye ägaren
sammanlagt har avyttrat minst 15
byggnadstomter. Tomtrörelsen anses
påbörjad i och med avyttringen
av den femtonde byggnadstomten.

Försäljning av byggnadstomt för
att av anställda huvudsakligen användas
för gemensamt ändamål eller
till anställd för att bereda honom
bostad anses inte utgöra tomtrörelse,
om inte försäljningen görs av skattskyldig
som avses i första stycket
eller av skattskyldig som driver
byggnadsrörelse eller handel med
fastigheter.

Säljs byggnadstomt av någon som
bedriver byggnadsrörelse eller handel
med fastigheter, anses försäljningen
ingå i den övriga verksamheten,
om inte tomtrörelse utgör den
huvudsakliga verksamheten.

Har skattskyldig och hans make,
om de med hänsyn till antalet tomtförsäljningar
enligt andra stycket anses
ha drivit tomtrörelse, inre sålt någon
byggnadstomt under de senaste
tio kalenderåren före taxeringsåret,
anses avyttring av byggnads -

SkU 1980/81:25

Nuvarande lydelse

nadstomt som därefter sker ej som
tomtrörelse, om icke byggnadstomten
ingår i fastställd stadsplan eller
byggnadsplan eller avyttringen skett
under sådana förhållanden att tomtrörelse
på nytt anses föreligga enligt
bestämmelserna i första eller andra
stycket. Överlåtelse som avses i 2 §
lagen (1978:970) om uppskov med
beskattning av realisationsvinst verkar
icke avbrytande på uppehåll som
nu nämnts.

Avyttrar skattskyldig återstoden
av lagret i sådan tomtrörelse som
avses i andra stycket, anses vinsten
av denna avyttring - utom den del av
vinsten som belöper på mark inom
fastställd stadsplan eller byggnadsplan
- icke som inkomst av rörelse
utan som realisationsvinst. Som
skattepliktig intäkt av rörelse räknas
likväl belopp, varmed egendomens
värde nedskrivits i rörelsen och som
icke återförts till beskattning tidigare.
Vad som sagts om försäljningsvinstens
beskattning som realisationsvinst
gäller icke. om avyttringen
kan antagas ha skett väsentligen i
syfte att bereda den skattskyldige
eller egendomens förvärvare eller
annan, med vilken någondera är i
intressegemenskap, obehörig

skatteförmån.

Frågan om oskiftat dödsbos avytt -

Föreslagen lydelse

tomt som därefter sker inte som
tomtrörelse, om inte byggnadstomten
ingår i fastställd stadsplan eller
byggnadsplan eller avyttringen har
skett under sådana förhållanden att
tomtrörelse på nytt anses föreligga
enligt bestämmelserna i första eller
andrastycket. Överlåtelse som avses
i 2§ lagen (1978:970) om uppskov
med beskattning av realisationsvinst
verkar inte avbrytande på uppehåll
som nu nämnts.

Utan hinder av vad i föregående
stycke sagts skall avyttring av byggnadstomt
anses utgöra led i tomtrörelse,
om nedskrivning av byggnadstomt
har skett i rörelsen och nedskrivet
belopp inte har återförts till
beskattning minst tio år före taxeringsåret.

Avyttrar skattskyldig återstoden
av lagret i sådan tomtrörelse som
avses i andra stycket, anses vinsten
av denna avyttring - utom den del av
vinsten som belöper på mark inom
fastställd stadsplan eller byggnadsplan
- inte som inkomst av tomtrörelse,
om inte avyttringen kan antas ha
skett väsentligen i syfte att bereda
den skattskyldige eller egendomens
förvärvare eller annan, med vilken
någondera är i intressegemenskap,
obehörig skatteförmån. Som skattepliktig
intäkt av tomtrörelse räknas
likväl belopp varmed egendomens
värde har nedskrivits i rörelsen, i den
mån nedskrivningen inte har återförts
till beskattning tidigare.

Frågan om dödsbos avyttring av

SkU 1980/81:25

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

ring av byggnadstomt är att hänföra
till tomtrörelse eller ej bedömes på
samma sätt som om den avlidne
verkställt avyttringen.

byggnadstomt är att hänföra till
tomtrörelse eller ej bedöms på samma
sätt som om den avlidne bade
verkställt avyttringen.

3. Faslighet, som förvärvas genom
köp. byle eller därmed jämförligt
fäng, utgör omsättningstillgång
hos fastighetsägaren, om denne eller
dennes make bedriver byggnadsrörelse
eller handel med fastigheter.
Detsamma gäller om fastighetsägaren
eller dennes make är företagsledare
i ett fåmansföretag och fastigheten
skulle ha utgjort omsättningstillgång
i byggnadsrörelse eller handel
med fastigheter om den hade förvärvats
av fåmansföretaget.

Vad i första stycket sagts gäller inte
om

a) fastigheten uppenbarligen har
förvärvats för stadigvarande användning
i jordbruk, skogsbruk eller
rörelse, som bedrivs av fastighetsägare,
dennes make eller av fåmansföretag
i vilket fastighetsägaren eller dennes
make är företagsledare,

b) förvärvet avser en- eller tvåfamiljsfastighet
som uppenbarligen
skall stadigvarande användas som
bostad för fastighetsägaren eller dennes
make eller

c) förvärvet uppenbarligen helt
saknar samband med den av fastighetsägaren
bedrivna byggnadsrörelsen.

Har en fastighet, som inte är
omsättningstillgång, varit föremål för
byggnadsarbete i byggnadsrörelse,
som - direkt eller genom ett handelsbolag
- bedrivs av fastighetsägaren,
skall värdet av arbetet tas upp som
intäkt i byggnadsrörelsen. Bedrivs

SkU 1980/81:25

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

byggnadsrörelsen - direkt eller genom
ett handelsbolag - av fysisk
person skall dock värdet av dennes
eget arbete tas tipp som intäkt endast
om varor av mer än ringa värde tas ut
ur byggnadsrörelsen i samband med
arbetet.

Innehar skattskyldig aktie eller
andel i ett fastighetsförvaltande företag
och skulle någon av företagets
fastigheter lia utgjort omsättningstillgång
i byggnadsrörelse eller handel
med fastigheter om den hade innehafts
av den skattskyldige, skall aktien
eller andelen anses utgöra omsättningstillgång.
Vad nu sagts gäller
dock endast om

a) företaget är ett fåmansföretag
och den skattskyldige är företagsledare
i företaget eller make till företagsledare,

b) intressegemenskap eljest råder
mellan den skattskyldige och företaget
eller

c) företaget är ett handelsbolag.

1 fall som avses i föregående stycke

c) skall - förutom andelen - en mot
andelen svarande del av handelsbolagets
fastigheter anses som omsättningstillgång
hos delägaren. Vad nu
sagts gäller dock endast de av bolagets
fastigheter som skulle lia utgjort
omsättningstillgångar om de innehafts
av delägaren.

Skattskyldig, som enligt bestämmelserna
i denna anvisningspunkt
eller punkt 4 innehar omsättningstillgång,
anses bedriva rörelse.

4. Förvärvar skattskyldig genom
arv eller testamente eller genom
bodelning i anledning av makes död
värdepapper, fastighet eller liknande

SkU 1980/81:25

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

tillgång, sorn liar utgjort omsättningstillgång
i den avlidnes rörelse, anses
tillgången utgöra omsättningstillgång
även hos den skattskyldige.

Vad i första stycket sagts gäller
endast om

a) den skattskyldige vid tidpunkten
för förvärvet själv bedriver rörelse
i vilken tillgången hade utgjort
omsättningstillgång om den hade förvärvats
genom köp, byte eller därmed
jämförligt fång,

b) den skattskyldige avser att fortsätta
den avlidnes rörelse eller

c) annan skattskyldig än som
avses under a) och b) förvärvar
tillgång, som är nedskriven vid förvärvet,
och avstår från att begära
avskattning.

Med avskattning avses att den
skattskyldige tar upp nedskrivningens
belopp som intäkt av rörelse för
det år då förvärvet ägde rum.

till

l.21 Till intäkt av rörelse hänföras
samtliga intäkter i penningar eller
varor, som influtit i rörelsen. Detta
innebär, att intäkten skall vara av
sådan beskaffenhet, att den normalt
är att räkna med och ingår såsom ett
led i den förvärvsverksamhet, varom
fråga är. Hit räknas alltså inflytande
betalning för varor eller produkter,
som den skattskyldige för i handel
eller tillverkar, och gäller detta även
för det fall, att rörelseidkaren vid
överlåtelse av rörelsen till annan
låter i överlåtelsen ingå befintliga
varor eller produkter. Denna överlåtelse
utgör då så att säga den sista
21 Senaste lydelse 1979:1149.

28 S

1. Till intäkt av rörelse hänförs
samtliga intäkter i pengar eller
varor, som har influtit i rörelsen.
Detta innebär, att intäkten skall vara
av sådan beskaffenhet, att den normalt
är att räkna med och ingår ion;
ett led i den ifrågavarande förvärvsverksamheten.
Hit räknas alltså
inflytande betalning för varor eller
produkter, som den skattskyldige
handlar med eller tillverkar. Det
sagda gäller även då rörelseidkaren
vid överlåtelse av rörelsen låter
befintliga varor eller produkter ingå
i överlåtelsen. Denna överlåtelse
utgör då så att säga den sista affärs -

SkU 1980/81:25

Nuvarande lydelse

affärshändelsen i hans rörelse. Däremot
räknas icke hit sådan intäkt, som
till den skattskyldige kan inflyta vid
sidan av rörelsen eller utanför vad
som normalt är att anse såsom driftinkomst,
såsom exempelvis vid avyttring
av personlig lösegendom eller
för stadigvarande bruk i rörelsen
avsedda fastigheter eller andra tillgångar
- angående för sådant bruk
avsedda maskiner och andra inventarier
så ock patenträtter och liknande
tidsbegränsade rättigheter ävensom
hyresrätter och rättigheter av goodwills
natur, se dock andra och tredje
styckena här nedan. Den intäkt, som
erhålles genom en dylik, oberoende
av rörelsen verkställd avyttring, skall
tagas i betraktande vid inkomstberäkningen
för förvärvskällan tillfällig
förvärvsverksamhet och bedömas
efter de för denna förvärvskälla stadgade
grunder. Såsom skattepliktig
intäkt räknas icke statligt avgångsvederlag
i form av engångsbelopp till
renskötselutövare i samband med att
han upphör med sin renskötsel.

Till intäkt av rörelse hänförs intäkt
vid avyttring av för stadigvarande
bruk avsedda maskiner och andra
inventarier samt därmed vid beräkning
av värdeminskningsavdrag likställda
tillgångar (jfr punkterna 7 och
16 av anvisningarna till 29$). Till
intäkt av rörelse hänförs även intäkt
vid avyttring av patenträtt eller liknande
tidsbegränsad rättighet. Detsamma
gäller intäkt vid avyttring av
hyresrätt och av varumärke, firmanamn
eller annan rättighet av goodwills
natur. Om beräkning i vissa fall
av intäkt vid överlåtelse av skepp

Föreslagen lydelse

händelsen i hans rörelse. Däremot
räknas inte hit sådan intäkt, som kan
inflyta till den skattskyldige vid sidan
av rörelsen eller utanför vad som
normalt är att anse som driftinkomst.
t. ex. vid avyttring av personlig
lösegendom eller för stadigvarande
bruk i rörelsen avsedda fastigheter.
Intäkt, som erhålls genom en
sådan oberoende av rörelsen gjord
avyttring, skall tas upp som intäkt vid
beräkning av realisationsvinst enligt
35 och 36 $$. Som skattepliktig
intäkt räknas inte statligt avgångsvederlag
i form av engångsbelopp till
renskötselutövare i samband med att
han upphör med sin renskötsel.

Till intäkt av rörelse hänförs vad
som inflyter vid avyttring av maskiner
och andra för stadigvarande
bruk avsedda inventarier eller av
tillgångar som är likställda med dessa
vid beräkning av värdeminskningsavdrag.
Om beräkning i vissa fall av
intäkt vid överlåtelse av skepp och
luftfartyg m. m. finns bestämmelser
i 2 § lagen (1966:172) om avdrag för
avskrivning på skeppskontrakt
m. m.

SkU 1980/81:25

Nuvarande lydelse

och luftfartyg m. m. finns bestämmelser
i 2 5 lagen (1966:172) om
avdrag för avskrivning på skeppskontrakt
m. m.

Skattskyldig, som driver tomtrörelse,
byggnadsrörelse eller handel
med fastigheter, skall såsom intäkt
av rörelsen upplaga vad som influtit
vid försäljning av sådan fastighet
eller del därav, oberoende av sättet
för fastighetens förvärvande och
tiden för innehavet, varefter frågan
om och i vad mån nettointäkt uppstått
genom försäljningen kominer
att bero på resultatet av rörelsen i
dess helhet under beskattningsåret.
Därvid iakttages utöver vad som
gäller enligt anvisningarna till 27 §
följande. Om fastighet, sorn utgör
lagertillgång i tomtrörelse, byggnadsrörelse
eller handel med fastigheter,
förvärvats innan rörelsen påbörjats,
beräknas fastighetens värde vid
tiden för rörelsens påbörjande på
samma sätt som vid beräkning av
realisationsvinst enligt punkterna 1
och 2 av anvisningarna till 36 §.
Detta värde utgör fastighetens uppräknade
ingångsvärde i rörelsen
även vid senare års taxeringar. Om
en skattskyldig, som bedriver eller
tidigare bedrivit rörelse, avyttrar fastighet
eller del av fastighet som han
för stadigvarande bruk använt i rörelsen,
skall den del av försäljningssumman
som belöper på sådana till
fastigheten hörande tillgångar, vilka
vid beräkning av värdeminskningsavdrag
hänföras eller hänförts till
maskiner och andra inventarier (jfr
punkterna 7 och 16 av anvisningarna
till 29$), upptagas såsom intäkt av

Föreslagen lydelse

Skattskyldig, som driver tomtrörelse,
byggnadsrörelse eller handel
med fastigheter, skall som intäkt av
rörelsen ta upp vad som har influtit
vid försäljning av sådan fastighet
eller del därav som utgör omsättningstillgång
i rörelsen, varefter frågan
om och i vad män nettointäkt har
uppstått genom försäljningen kommer
att bero på resultatet av rörelsen
i dess helhet under beskattningsåret.
Utöver vad som gäller enligt anvisningarna
till 27 § skall därvid iakttas
följande. Om fastighet, sorn utgör
omsättningstillgång i rörelse, har förvärvats
innan rörelsen påbörjades,
beräknas fastighetens värde vid
tiden för rörelsens påbörjande på
samma sätt som vid beräkning av
realisationsvinst enligt punkterna 1
och 2 a av anvisningarna till 36 5.
Detta värde utgör fastighetens uppräknade
ingångsvärde i rörelsen
även vid senare års taxeringar.

SkU 1980/81:25

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

rörelse, varemot återstående delen av
försäljningssumman skall upptagas
såsom intäkt av tillfällig förvärvsverksamhet,
i den mån de i 35 S
angivna förutsättningarna för skattepliktig
realisationsvinst föreligga.

Avyttras fastighet som utgör omsättningstillgång
i rörelse skall värdeminskningsavdrag
som belöper på tid
före avyttringen återföras till beskattning
i rörelsen.

Utskiftar svenskt aktiebolag eller svensk ekonomisk förening tillgång på
annat sätt än genom sådan fusion som avses i 28 § 3 mom. och skulle vid en
försäljning av tillgången köpeskillingen ha varit skattepliktig i förvärvskällan,
anses bolaget eller föreningen ha åtnjutit skattepliktig inkomst, som om
tillgången sålts. Som köpeskilling gäller därvid tillgångens verkliga värde vid
utskiftningen.

till 29 §

1.22 Har annan fastighet helt eller
delvis använts i ägarens egen rörelse,
får hyresvärdet av vad så använts
icke avdragas såsom omkostnad i
rörelsen. Detta hyresvärde har nämligen
icke upptagits såsom inkomst
av annan fastighet (jfr punkt 1 av
anvisningarna till 24 §). Avkastningen
av fastigheten kommer i stället till
synes som en del av rörelseinkomsten.

Har den skattskyldige i rörelse,
som av honom utövats, för förädling
eller förbrukning tillgodogjort sig
produkter från eget jordbruk eller
någon dess binäring eller från eget
skogsbruk eller råämnen från egen
eller av honom brukad, i rörelsen ej
använd fastighet, skall, såsom av 21
och 24 SS framgår, värdet av sådana
produkter eller råämnen i vissa fall
upptagas såsom intäkt av fastighe 22

Senaste lydelse 1972:741.

1. Har annan fastighet helt eller
delvis använts i ägarens egen rörelse,
får hyresvärdet av vad sorn på detta
sätt använts inte dras av som omkostnad
i rörelsen. Detta hyresvärde har
nämligen inte tagits upp som inkomst
av annan fastighet (jfr punkt 1 av
anvisningarna till 24 S). Avkastningen
av fastigheten kommer i stället till
synes som en del av rörelseinkomsten.

Har den skattskyldige i rörelse,
som har utövats av honom, för
förädling eller förbrukning tillgodogjort
sig produkter från eget jordbruk
eller någon dess binäring eller
från eget skogsbruk eller råämnen
från egen eller av honom brukad, i
rörelsen inte använd fastighet, skall.
som framgår av 21 och 24 SS. värdet
av sådana produkter eller råämnen i
vissa fall tas upp som intäkt av

SkU 1980/81:25

Nuvarande lydelse

ten. Sker så, får samma värde avföras
såsom omkostnad i rörelsen.
Detsamma gäller, om han i rörelsen
tillgodogjort sig produkter av annan
rörelse, som han utövat och som.
efter ty i 18 $ sägs, är att anse som
särskild förvärvskälla.

Kostnad för inköp och plantering
av träd och buskar för yrkesmässig
frukt- eller bärodling får efter den
skattskyldiges eget val avdragas
antingen i sin helhet för det år
kostnaden uppkommit eller enligt
avskrivningsplan. Vid planenlig avskrivning
fördelas kostnaderna pä ett
antal år i följd så att de kan i sin helhet
avdragas under den tidrymd odlingen
beräknas vara ekonomiskt användbar.
Föreskrifterna i punkt 16
sjätte stycket äga motsvarande tilllämpning.

3. a.23 Kostnaden för anskaffande
av maskiner och andra för stadigvarande
bruk avsedda inventarier
avdrages i regel genom årliga värdeminskningsavdrag
antingen enligt
bestämmelserna nedan i denna
punkt för planenlig avskrivning eller
jämlikt reglerna i punkt 4 för räkenskapsenlig
avskrivning. Äro tillgångar,
varom nu är fråga, underkastade
hastig förbrukning, vilket vanligen
kan anses vara fallet, när de beräknas
hava en varaktighetstid av högst tre
år. må dock oavsett om planenlig
eller räkenskapsenlig avskrivning rilllämpas
under anskaffningsåret av -

Föreslagen lydelse

fastigheten. / sådant fall får samma
värde dras av som omkostnad i
rörelsen. Detta gäller också, om han
i rörelsen har tillgodogjort sig produkter
av annan av honom utövad
rörelse, som är att anse som särskild
förvärvskälla.

Utgifter för inköp och plantering
av träd och buskar för yrkesmässig
frukt- eller bärodlirrg får efter den
skattskyldiges eget val dras av
antingen i sin helhet det år då
inköpet eller planteringen har ägt
rum eller genom årliga värdeminskningsavdrag.
Värdeminskningsavdraget
beräknas enligt avskrivningsplan
till viss procent för år räknat av
odlingens anskaffningsvärde. Beräkningen
görs från den tidpunkt då
odlingen har färdigställts. Procentsatsen
för värdeminskningsavdrag
bestäms efter den tid odlingen beräknas
vara ekonomiskt användbar.
Föreskrifterna i punkt 16 sjätte och
sjunde styckena skall tillämpas.

3. Utgifter för anskaffande av
maskiner och andra för stadigvarande
bruk avsedda inventarier dras i
regel av genom årliga värdeminskningsavdrag
enligt bestämmelserna
om räkenskapsenlig avskrivning i
punkt 4 eller om restvärdeavskrivning
i punkt 5. Kan inventariernas
ekonomiska livslängd antas uppgå
till högst tre år. får emellertid hela
utgiften för deras anskaffande dras
av under anskaffningsåret. Omedelbart
avdrag får även ske i fråga om
inventarier av mindre värde.

23 Senaste lydelse av förutvarande punkt 3 a 1976:85.

Skll 1980/81:25

Nuvarande lydelse

dragas hela kostnaden för deras
anskaffande.

Har fåmansföretag anskaffat inventarier,
som uteslutande eller så
gott som uteslutande äro avsedda för
företagsledares eller honom närstående
persons privata bruk, får
avdrag som här avses ej åtnjutas.

(punkt 4 tolfte stycket)

Angående avdrag för nedskrivning
av värdet å rättigheter till leverans av
maskiner och andra för stadigvarande
bruk avsedda inventarier enligt ej
fullgjorda köpekontrakt stadgas i
punkt 2 av anvisningarna till 41 8.

(punkt 4 första stycket)

4. 24 Skattskyldig må, efter därom
hos taxeringsnämnd eller, om besvär
anförts, länsrätt framställt yrkande.
berättigas att under förutsättning av
motsvarande avskrivning i räkenskaperna
tills vidare åtnjuta avdrag för
avskrivning å maskiner eller andra
för stadigvarande bruk avsedda
inventarier i enlighet med bestämmelserna
nedan i denna punkt för

Föreslagen lydelse

Har ett fåmansföretag anskaffat
inventarier, som uteslutande eller så
gott som uteslutande är avsedda för
företagsledares eller honom närstående
persons privata bruk, medges
inte avdrag pä grund av anskaffningen.

Regler om avdrag avseende beställda
men inte levererade inventarier
(kontraktsavskrivning) finns i punkt
2 sista stycket av anvisningarna till
41 8.

Harden skattskyldige yrkat avdrag
för värdeminskning av inventarier,
skall avdraget anses medgivet i den
män det har medfört att den taxerade
inkomsten har beräknats till lägre
belopp än annars skulle ha skett eller
medfört en ökning av förlust som
berättigar till avdrag enligt bestämmelserna
i lagen 11960:63) om rätt till
förlustutjämning vid taxering för
inkomst. Inventariernas anskaffningsvärde
minskat med medgivna
värdeminskningsavdrag utgör det
skattemässiga restvärdet.

4. Skattskyldig kan efter yrkande
hos taxeringsnämnd eller, om besvär
har anförts, hos länsrätt medges rätt
att tills vidare få avdrag för värdeminskning
av sina inventarier enligt
reglerna i denna anvisningspunkt om
räkenskapsenlig avskrivning.
Som förutsättning för detta gäller

a) att den skattskvldige har haft
ordnad bokföring som avslutas med

24 Senaste lydelse 1979:612.

SkU 1980/81:25

Nuvarande lydelse

räkenskapsenlig avskrivning.
Såsom förutsättning Iwrför skall gälla
att den skattskyldige haft ordnad
bokföring, som avslutas medelst
vinst- och förlustkonto, samt att tillfredsställande
utredning föreligger
om vad som återstår i beskattningsavseende
oavskrivet av anskaffningsvärdet
å ifrågavarande tillgångar
samt dessa ävensom avskrivningar å
desamma i den skattskyldiges räkenskaper
och i företedd utredning
redovisas på sådant sätt, att trygghet
föreligger att vid avyttring av tillgångarna
framdeles möjligen uppkommande
vinster ej skola undgå
taxering.

(punkt 3 b fjärde stycket)

Såsom tillgångs anskaffningsvärde
skall anses, då tillgången förvärvats
genom köp eller byte eller därmed
jämförligt fång, den verkliga kostnaden
för dess anskaffande och. då
tillgången annorledes övergått till
rörelsen, dess allmänna saluvärde vid
tiden för övergången. Dock skall
iakttagas följande. Har tillgång i
samband med förvärv av den rörelse,
vari den nyttjas, erhållits annorledes
än genom köp eller byte eller därmed
jämförligt fång, skall, där ej
särskilda omständigheter till annat
föranleda, såsom anskaffningsvärde
för tillgången anses det belopp som
kvarstår i beskattningsavseende oavskrivet
för överlåtaren. Skulle det i
något fall befinnas, att den skattskyldige
eller någon, som står honom

Föreslagen lydelse

årsbokslut;

b) att avdraget motsvarar avskrivningen
i räkenskaperna;

c) att tillfredsställande utredning
föreligger om inventariernas skattemässiga
restvärde;

d) att inventarierna och avskrivna
belopp redovisas på ett sådant sätt i
den skattskyldiges räkenskaper och i
företedd utredning att trygghet föreligger
att vinster vid avyttring av
tillgångarna inte undgår beskattning;
samt

e) att - om den skattskyldige inte
upprättat årsbokslut för det närmast
föregående räkenskapsåret - det bokförda
värdet av inventarierna före
avskrivning bestämts med utgångspunkt
i inventariernas skattemässiga
restvärde vid beskattningsårets ingång.

Som anskaffningsvärde för inventarier
skall anses, då inventarierna
har förvärvats genom köp, byte eller
därmed jämförligt fång. den verkliga
utgiften för deras anskaffande och,
då inventarierna har förvärvats på
annat sätt, deras marknadsvärde vid
tiden för förvärvet. Dock skall följande
iakttas. Har inventarierna
ingått i en rörelse, som den skattskvldige
har förvärvat på annat sätt än
genom köp eller byte eller därmed
jämförligt fång. skall, om inte särskilda
omständigheter föranleder annat,
som anskaffningsvärde för
inventarierna anses det för den tidigare
ägaren gällande skattemässiga
restvärdet. Har den skattskvldige
eller någon, som står honom nära,
vidtagit åtgärd för att den skattskvl -

SkU 1980/81:25

Nuvarande lydelse

nära, vidtagit åtgärd för att den
skattskyldige skall kunna tillgodoräkna
sig ett högre anskaffningsvärde
än som synes rimligt, och kan det
antagas att detta skett för att åt
någon av dem bereda obehörig förmån
i beskattningsavseende, skall
anskaffningsvärdet i skälig mån jämkas.
Såsom anskaffningsvärde för
tillgång, som moderbolag eller övertagande
förening övertager från dotterbolag
eller överlåtande förening
vid sådan fusion, som i 28 § 3 mom.
första eller andra stycket avses, skall
anses det belopp, som vid fusionstillfället
kvarstår i beskattningsavseende
oavskrivet hos dotterbolaget eller
den överlåtande föreningen.

(punkt 4 femte stycket)

Har skattskyldig beträffande under
beskattningsåret anskaffade tillgångar
tidigare åtnjutit i punkt 2 öv
anvisningarna till 41 § omförmält
avdrag å värdet av rättighet till leverans
av tillgångar enligt ej fullgjorda
köpekontrakt, skall vid beräkning av
avdrag för värdeminskning med 30
procent av anskaffningsvärdet såsom
anskaffningsvärde anses den verkliga
kostnaden minskad med det tidigare
jämlikt nyssnämnda stadgande
åtnjutna avdraget. Vad nu sagts skall
äga motsvarande tillämpning, om
investeringsfond i enlighet med vad
för sådan fond finnes stadgat tagits i
anspråk för avskrivning av under
beskattningsåret anskaffade tillgångar.

(punkt 4 andra - fjärde och sjätte -elfte styckena)

Avdrag för avskrivning ä här ifrå -

Föreslagen lydelse

dige skall kunna tillgodoräkna sig ett
högre anskaffningsvärde än som
synes rimligt och kan det antas att
detta har skett för att bereda obehörig
förmån i beskattningsavseende åt
någon av dem, skall anskaffningsvärdet
i skälig mån jämkas.

Som anskaffningsvärde för inventarier,
som moderbolag eller övertagande
förening övertar från dotterbolag
eller överlåtande förening vid
sådan fusion, som avses i 28 § 3
morn., anses det skattemässiga restvärdet
vid fusionstillfället hos dotterbolaget
eller den överlåtande föreningen.

Har skattskyldig medgivits avdrag
för kontraktsavskrivning avseende
inventarier, som har anskaffats under
beskattningsåret, skall som
anskaffningsvärde anses den verkliga
utgiften minskad med det tidigare
medgivna avdraget. Detta skall gälla
även när investeringsfond eller liknande
avsättning tagits i anspråk för
anskaffning av inventarier under
beskattningsåret.

Avdrag för avskrivning får för

SkU 1980/81:25

Nuvarande lydelse

gavarande tillgångar må för visst
beskattningsår åtnjutas med högst
trettio procent för år räknat av summan
av bokfört värde å tillgångarna
enligt balansräkningen för närmast
föregående räkenskapsår och anskaffningsvärdet
å sådana under
beskattningsåret anskaffade tillgångar,
vilka vid utgången av
beskattningsåret fortfarande tillhörde
rörelsen. Vad sålunda stadgats
skall gälla oavsett när under beskattningsåret
tillgångarna anskaffats.

Hava under beskattningsåret tillgångar
av nu ifrågavarande slag, som
anskaffats före ingången av samma
år, avyttrats eller hava dylika tillgångar
gått förlorade, därvid för
sistnämnda fall försäkringsersättning
avtalats, må särskilt avdrag för
avskrivning åtnjutas med belopp
motsvarande den i anledning av
avyttringen eller försäkringsfallet
uppkomna intäkten. Därest skattskyldig
erhållit avdrag i enlighet med
bestämmelserna i detta stycke, skall
underlaget för beräkning av avdrag
enligt nästföregående stycke fastställas
till motsvarande lägre belopp.

Har ett särskilt högt pris eller
eljest en särskilt hög kostnad för
tillgång betingats därav, att den skolat
utnyttjas för ett särskilt arbetstillfälle
eller för en konjunktur, som
väntas bliva allenast tillfällig, eller av
annan liknande omständighet, må
för det beskattningsår, varunder tillgången
anskaffats, avdrag göras vid
inkomstberäkningen för sådant överpris
eller sådan merkostnad. Därest
avdrag som nu sagts medgivits, skall
avdrag enligt bestämmelserna i and -

Föreslagen lydelse

visst beskattningsår göras med högst
30 procent för år räknat av summan
av bokfört värde på inventarierna
enligt balansräkningen för närmast
föregående räkenskapsår och anskaffningsvärdet
pä sådana under
beskattningsåret anskaffade inventarier,
vilka vid beskattningsårets
utgång fortfarande tillhörde rörelsen.
Vad nu sagts gäller oavsett när
under beskattningsåret inventarierna
har anskaffats.

Har inventarier, som har anskaffats
före beskattningsårets ingång,
avyttrats under beskattningsåret eller
har den skattskyldige rätt till
försäkringsersättning för inventarier,
som har gått förlorade under
beskattningsåret, medges ett särskilt
avdrag med belopp motsvarande
den i anledning av avyttringen eller
försäkringsfallet uppkomna intäkten.
Avdraget får dock inte överstiga
underlaget för beräkning av avdrag
enligt femte stycket. Har den skattskyldige
fått avdrag som nu sagts
skall nämnda underlag fastställas till
motsvarande lägre belopp.

Har ett särskilt högt pris eller
eljest en särskilt hög utgift för inventarier
berott på att de skall utnyttjas
för ett särskilt arbetstillfälle eller för
en konjunktur, som väntas bli endast
tillfällig, eller av annan liknande
omständighet, medges för det beskattningsår,
varunder inventarierna
har anskaffats, avdrag för sådant
överpris eller sådan merutgift. Om
avdrag som nu sagts har medgivits,
skall avdrag enligt bestämmelserna i
femte stycket beräknas på därefter

SkU 1980/81:25

Nuvarande lydelse

ra stycket beräknas å därefter återstående
del av anskaffningsvärdet.

Oaktat vad ovan stadgas må
avdrag medgivas för avskrivning
med belopp som erfordras för att det
bokförda värdet icke skall överstiga
anskaffningsvärdet å samtliga nu
ifrågavarande tillgångar, vilka vid
utgången av beskattningsåret fortfarande
tillhörde rörelsen, sedan å
detta värde avräknats en beräknad
årlig avskrivning av tjugu procent.
Visar skattskyldig att nämnda tillgångars
verkliga värde understiger
även sålunda beräknat värde, må
avdrag medgivas jämväl för härav
betingad ytterligare avskrivning. Vid
tillämpning av bestämmelserna i detta
stycke skola i fråga om anskaffningsvärde
och anskaffningsår för
tillgångar, som övertagits genom
sådan fusion, som i 28 § 3 mom.
avses, de i fusionen deltagande företagen
anses som en skattskyldig.

Då tillgångar, som anskaffats
under beskattningsåret, avyttras,
förloras eller såsom för rörelsen
obrukbara utrangeras under samma
år. må avdrag åtnjutas för anskaffningsvärdet
eller oavskriven de! därav.
Med avyttring likställes det fall,
att tillgång uttages ur rörelsen för att
tillföras annan rörelse, som utgör
särskild förvärvskälla, eller för att
nyttjas för annat ändamål. Att
belopp, som erhålles vid avyttring av
tillgång, i sin helhet skall upptagas
såsom intäkt av rörelse, därom stadgas
i punkt 1 andra stycket av anvisningarna
till 28 §.

Finnes skattskyldig hava i räkenskaperna
verkställt avskrivning med
större belopp än det, varmed han

Föreslagen lydelse

återstående del av anskaffningsvärdet.

Oavsett vad ovan föreskrivs får
avdrag för avskrivning medges med
belopp som erfordras för att det
bokförda värdet inte skall överstiga
anskaffningsvärdet av samtliga inventarier,
vilka vid beskattningsårets
utgång tillhörde rörelsen, sedan från
detta värde har avräknats en beräknad
årlig avskrivning av 20 procent.
Visar den skattskyldige att inventariernas
verkliga värde understiger
även ett sålunda beräknat värde.
medges avdrag för den ytterligare
avskrivning som motiveras av detta.
Vid tillämpning av bestämmelserna i
detta stycke skall i fråga om anskaffningsvärde
och anskaffningsår för
inventarier, som har övertagits genom
sådan fusion som avses i 28 § 3
mom., de i fusionen deltagande företagen
anses som en skattskyldig.

Då inventarier, som har anskaffats
under beskattningsåret, avyttras,
förloras eller utrangeras under samma
år, medges avdrag för anskaffningsvärdet.
Med avyttring likställs
att inventarier ras ut ur rörelsen för
att tillföras annan förvärvskälla eller
för att användas för annat ändamål.
Av bestämmelserna i punkt 1 andra
stycket av anvisningarna till 28 §
framgår att belopp, som erhålls vid
avyttring av inventarier, i sin helhet
skall tas upp som intäkt av rörelse.

Har skattskyldig gjort avskrivning
med större belopp i räkenskaperna
än han får dra av vid taxeringen,

SkU 1980/81:25

Nuvarande lydelse

äger åtnjuta avdrag vid taxeringen,
må den omständigheten att avdrag
för avskrivning medgives med lägre
belopp än vad i räkenskaperna
avskrivits icke föranleda ändring av
det värde, varå räkenskapsenlig
avskrivning beräknas. Avdrag för
belopp, med vilket den skattskyldige i
räkenskaperna verkställt avskrivning
utöver vad vid taxering blivit godkänt,
må åtnjutas först sedan taxeringen
i fråga blivit slutligt avgjord
och enligt särskild av taxeringsnämnd
eller, om besvär anförts, länsrättgodkänd
avskrivningsplan, avseende
en tid av minst fem år, räknat
från och med beskattningsåret efter
det varunder avskrivningen i fråga
verkställdes.

Den omständigheten att vid tilllämpning
av bestämmelserna ovan
avdrag vid beskattningen skall överensstämma
med avskrivning enligt
räkenskaperna utgör ej hinder för
skattskyldig att efter övergång till
räkenskapsenlig avskrivning utöver
avdrag enligt räkenskaperna tillgodogöra
sig från tiden före övergången
resterande, i räkenskaperna gjorda
men ej vid beskattningen åtnjutna
avdrag antingen inom ramen för
avskrivningsplan som avses i punkt 3
eller, med taxeringsnämnds eller, om
besvär anförts, länsrätts särskilda
medgivande, på en gång eller enligt
särskild av vederbörande nämnd
godkänd avskrivningsplan avseende
en tid av högst tio år. Efter övergång
till räkenskapsenlig avskrivning må
dock i intet fall sådant avdrag tillgodonjutas,
som avses i punkt 3 c tredje
stycket.

Föreslagen lydelse

föranleder inte detta att det värde, på
vilket räkenskapsenlig avskrivning
beräknas, påverkas. Det överskjutande
beloppet får i stället, sedan
taxeringen i fråga har blivit slutligt
avgjord, dras av genom årlig avskrivning
efter 20 procent för helt är,
räknat från och med beskattningsåret
efter det under vilket avskrivningen
i fråga verkställdes.

Den omständigheten att vid tilllämpning
av bestämmelserna ovan
avdrag vid beskattningen skall överensstämma
med avskrivning enligt
räkenskaperna utgör inte hinder för
skattskyldig att efter övergång till
räkenskapsenlig avskrivning utöver
avdrag enligt räkenskaperna tillgodogöra
sig avdrag för sådana
avskrivningar, som har gjorts i
räkenskaperna före övergången men
inte har föranlett avdrag vid beskattningen.
Avdrag för sådant belopp
görs genom årlig avskrivning efter 20
procent för helt år.

4 Riksdagen 1980181. 6 sami. Nr 25

SkU 1980/81:25

Nuvarande lydelse

Har före övergång till räkenskapsenlig
avskrivning skattskyldig vid
taxeringen tillgodoräknats större
värdeminskningsavdrag än enligt räkenskaperna,
skall, för åstadkommande
av överensstämmelse mellan
tillgångens återstående värden enligt
räkenskaperna och i beskattningsavseende,
det belopp, varmed tillgångens
värde sålunda i beskattningsavseende
understiger värdet enligt räkenskaperna,
upptagas såsom intäkt
under det första beskattningsår, för
vilket räkenskapsenlig avskrivning
gäller, eller, om den skattskyldige
hellre vill, med en tredjedel för
nämnda beskattningsår och ett vart
av de två närmast följande åren. Vid
tillämpning av detta stycke skall även
sådant på tidigare år enligt avskrivningsplan
belöpande värdeminskningsavdrag,
som den skattskyldige
ej kunnat utnyttja, anses hava tillgodoräknats
honom.

Har aktiebolag eller ekonomisk
förening, som åtnjuter avdrag för
avskrivning ä maskiner eller andra
för stadigvarande bruk avsedda
inventarier i enlighet med bestämmelserna
för räkenskapsenlig avskrivning,
övertagit dylika tillgångar
genom sådan fusion, som i 28 § 3
mom. avses, och ha dessa tillgångar i
räkenskaperna upptagits till högre
värde än vad som enligt bestämmelserna
i punkt 3 b sista stycket är att
anse som anskaffningsvärde för
bolaget eller föreningen må företaget
efter därom hos taxeringsnämnd
eller, om besvär anförts, länsrätt
framställt yrkande berättigas att även
efter fusionen tillämpa räkenskaps -

Föreslagen lydelse

Har skattskyldig före övergång till
räkenskapsenlig avskrivning tillgodoräknats
större värdeminskningsavdrag
vid taxeringen än enligt
räkenskaperna, skall, för åstadkommande
av överensstämmelse mellan
inventariernas bokförda värde och
deras skattemässiga restvärde, det
belopp, varmed inventariernas
skattemässiga restvärde understiger
det bokförda värdet, tas upp som
skattepliktig intäkt under det första
beskattningsår, för vilket räkenskapsenlig
avskrivning gäller, eller,
om den skattskyldige begär det, med
en tredjedel för nämnda beskattningsår
och vart och ett av de två
närmast följande åren.

Har aktiebolag eller ekonomisk
förening övertagit inventarier genom
sådan fusion, som avses i 28 § 3
morn., och har dessa inventarier i
räkenskaperna upptagits till högre
värde än vad som enligt bestämmelserna
i tredje stycket skall anses som
anskaffningsvärde för bolaget eller
föreningen, får företaget efter yrkande
hos taxeringsnämnd eller, om
besvär har anförts, hos länsrätt medges
rätt att även efter fusionen tillämpa
räkenskapsenlig avskrivning under
förutsättning att skillnaden mellan
det bokförda värdet och anskaffningsvärdet,
beräknat enligt tredje
stycket, tas upp som intäkt under det
beskattningsår, då fusionen genom -

SkU 1980/81:25

Nuvarande lydelse

enlig avskrivning, under förutsättning
att skillnaden mellan värdet
enligt räkenskaperna och anskaffningsvärdet,
beräknat på sätt i punkt
3 b sista stycket sägs, upptages som
intäkt under det beskattningsår, då
fusionen genomföres, eller, om företaget
hellre vill, med en tredjedel för
nämnda beskattningsår och ett vart
av de två närmast följande åren.

(punkt 5 andra och tredje styckena
av anvisningarna till 22 §)

Vid restvärdeavskrivning får skattskyldig,
under förutsättning av motsvarande
avskrivning i räkenskaperna,
åtnjuta avdrag för visst beskattningsår
med högst 25 procent för år
räknat av tillgångarnas restvärde.
Med restvärde förstås tillgångarnas
bokförda värde enligt balansräkningen
räkenskapsåret närmast före
beskattningsåret med tillägg av
anskaffningskostnaden för tillgångar,
som anskaffats under beskattningsåret,
och med avdrag för
belopp motsvarande vad som utgör
intäkt i form av vederlag för under
samma år avyttrade, skadade eller
förlorade tillgångar. Dock skall i
restvärdet ej inräknas anskaffningskostnaden
för tillgång som anskaffats
under beskattningsåret och avyttrats,
förlorats eller utrangerats under
samma år.

Anskaffningskostnaden för maskiner
och andra för stadigvarande bruk
avsedda inventarier beräknas med

Föreslagen lydelse

förs, eller, om företaget begär det,
med en tredjedel för nämnda
beskattningsår och vart och ett av de
två närmast följande åren.

5. Vid restvärdeavskrivning
medges den skattskyldige
avdrag för visst beskattningsår med
högst 25 procent för år räknat av
avskrivningsunderlaget för maskiner
och andra inventarier. Avskrivningsunderlaget
utgörs av inventariernas
skattemässiga restvärde vid utgången
av det närmast föregående beskattningsåret
med tillägg av anskaffningsvärdet
för inventarier, som har
anskaffats under beskattningsåret
och som vid utgången av detta fortfarande
tillhörde rörelsen, och med
avdrag för belopp motsvarande vad
som utgör intäkt i form av vederlag
eller försäkringsersättning för inventarier
som har anskaffats före
beskattningsårets ingång och som har
avyttrats eller förlorats under beskattningsåret.

Visar den skattskyldige att inventariernas
verkliga värde understiger det
skattemässiga restvärdet efter avdrag
enligt bestämmelserna i första stycket,
medges det ytterligare avdrag som
motiveras av detta.

Vad som föreskrivs om räkenskapsenlig
avskrivning i punkt 4
andra-fjärde samt sjätte, sjunde och

SkU 1980/81:25

Nuvarande lydelse

iakttagande i tillämpliga delar av
punkt 3 b sista stycket av anvisningarna
till 29 §. I övrigt gäller beträffande
restvärdeavskrivning i tillämpliga
delar vad som föreskrives om
räkenskapsenlig avskrivning i punkt
4 tredje, femte och sjunde-elfte styckena
av nämnda anvisningar.

5. 25 Avdrag får jämväl ske för
värdeminskning, som patenträtt och
liknande tidsbegränsad rättighet undergått
på grund av minskning av
giltighetstiden. Det är härvid utan
betydelse om rörelseidkaren förvärvat
rättigheten för att utnyttja den
vid tillverkning som han bedriver
eller om han tillgodogör sig rättigheten
genom att överlåta utnyttjandet
av denna till annan. Genom värdeminskningsavdrag
avdrages också
kostnad för anskaffning av hyresrätt
och av varumärke, firmanamn eller
annan rättighet av goodwills natur.

Beträffande värdem inskningsa vdrag
för tillgång som avses i första
stycket äga föreskrifterna i punkterna
3 och 4 motsvarande tillämpning.

Om moderbolag eller övertagande
förening genom sådan fusion, som i
28 § 3 mom. första eller andra stycket
avses, övertager patenträtt, hyresrätt
eller tillgång av goodwills natur, skall
vid beräkning av värdeminskningsavdrag
och av vad som återstår oavskrivet
av anskaffningsvärdet av tillgängen
så anses som om bolagen eller
föreningarna utgjort en skattskyldig.

7.26 Kostnaden för anskaffande av
byggnad, vilken är avsedd för

Föreslagen lydelse

nionde styckena gäller i tillämpliga
delar också i fråga om restvärdeavskrivning.

6. Avdrag enligt bestämmelserna
i punkterna 4 och 5 får även göras
för utgifter för anskaffning av patenträtt
och liknande tidsbegränsad rättighet.
Det är härvid utan betydelse
om rörelseidkaren har förvärvat rättigheten
för att utnyttja den vid
tillverkning som han bedriver eller
om han tillgodogör sig rättigheten
genom att överlåta utnyttjandet av
denna till annan. Också utgifter för
anskaffning av hyresrätt och av
varumärke, firma eller annan rättighet
av goodwills natur dras av enligt (
de nämnda bestämmelserna.

7. Utgifter för anskaffande av en
byggnad, som är avsedd för använd -

25 Senaste lydelse av förutvarande punkt 5 1966:724.

26 Senaste lydelse 1975:259.

SkU 1980/81:25

Nuvarande lydelse

användning i ägarens rörelse, avdrages
genom årliga värdeminskningsavdrag
enligt föreskrifterna i denna
punkt. Är fråga om rent tillfälliga
byggnader, avsedda att användas
endast ett fåtal år, får dock byggnadskostnaden
i sin helhet avdragas
för det år då anskaffningen ägt
rum.

I byggnads anskaffningsvärde inräknas
ej värdet av sådana delar och
tillbehör, som äro avsedda att direkt
tjäna byggnadens användning för
rörelseändamål, även om deras värde
ingår i det vid fastighetstaxeringen
fastställda byggnadsvärdet.

I enlighet härmed inräknas ej i
värdet av industribyggnad värdet av
tillgångar avsedda förden industriella
driften såsom maskiner, anordningar
för godstransport som t. ex.
räls, traversbanor och hissar, behållare,
ställningar för lagring e. d.
samt ej heller värdet av anordningar
för användningen av dessa tillgångar
som t. ex. särskilda fundament. I
byggnadens värde inräknas vidare ej
värdet av ledningar för vatten,
avlopp m. m., avsedda att direkt
tjäna den industriella driften, eller
värdet a v speciella värmeanläggningar,
ventilationsanordningar eller särskilda
skorstenar för avledande av
gaser och annat som alstras vid
produktionen. / värdet av byggnad
som är avsedd för affärsändamål
inräknas exempelvis ej värdet av
hyllor, diskar eller annan butiksinredning,
rulltrappor m. m. Tjänst -

Föreslagen lydelse

ning i ägarens rörelse, dras av genom
årliga värdeminskningsavdrag. Avdraget
beräknas enligt avskrivningsplan
till viss procent för år räknat av
byggnadens anskaffningsvärde. Beräkningen
görs från den tidpunkt då
byggnaden har färdigställts. I fråga
om en byggnad, som är avsedd att
användas endast ett fåtal år, får dock
anskaffningsutgifterna i sin helhet
dras av det år då byggnaden anskaffades.

I en byggnads anskaffningsvärde
inräknas inte utgifter för sådana delar
och tillbehör, som är avsedda att
direkt tjäna byggnadens användning
för rörelseändamål (byggnadsinventarier).
I enlighet härmed räknas
som byggnadsinventarier i en industribyggnad
tillgångar avsedda för
den industriella driften, såsom maskiner,
anordningar för godstransport
som t. ex. räls, traversbanor
och hissar, behållare, ställningar för
lagring e. d., samt anordningar för
användningen av dessa tillgångar
som t. ex. särskilda fundament. Som
byggnadsinventarier räknas vidare
ledningar för vatten, avlopp m. m.,
avsedda att direkt tjäna den industriella
driften, och speciella värmeanläggningar.
ventilationsanordningar
och särskilda skorstenar för
avledande av gaser och annat som
alstras vid produktionen. Som byggnadsinventarier
i en byggnad som är
avsedd för affärsändamål räknas
exempelvis hyllor, diskar eller annan
butiksinredning, rulltrappor m. m.
Tjänstgör en konstruktion, för vilken
ett byggnadsvärde har fastställts
vid fastighetstaxeringen, i sin helhet

SkU 1980/81:25

Nuvarande lydelse

gör konstruktion, för vilken byggnadsvärde
fastställts vid fastighetstaxeringen,
i sin helhet eller till viss
del som maskin eller redskap, såsom
kan vara fallet med oljecisterner och
siloanläggningar, anses värdet av
sådan konstruktion ej ingå i byggnadens
värde.

I fråga om tillgångar, vilkas värde
enligt andra och tredje styckena ej
inräknas i byggnadens värde, tillämpas
i stället de föreskrifter som enligt
punkterna 3 och 4 gälla för beräkning
av värdeminskningsavdrag
m. m. för maskiner och andra inventarier
i rörelse.

Av punkt 16 fjärde stycket framgår,
att värdet av vissa till marken
hörande anordningar inräknas i
anskaffningsvärdet för byggnad.

Föreslagen lydelse

eller till viss del som maskin eller
redskap, såsom kan vara fallet med
oljecisterner och siloanläggningar,
anses en sådan konstruktion som
byggnadsinventarier. Däremot
inräknas i anskaffningsvärdet för en
byggnad utgifter för sådana anordningar
som är nödvändiga för byggnadens
allmänna användning, såsom
ledning för vatten, avlopp, elektrisk
ström eller gas och annan liknande
anordning. Anskaffningsvärdet för
en ledning som är avsedd för såväl en
byggnads användning för rörelseändamål
som byggnadens allmänna
användning fördelas mellan byggnadsinventarier
och byggnaden iförhållande
till hur stor del av ledningen
som tjänar rörelseändamålet respektive
byggnadens allmänna användning.
Ledningen skall dock i sin
helhet hänföras till byggnadsinventarier
om utgifterna för ledningen till
minst tre fjärdedelar kan anses hänförliga
till rörelseändamålet. Om
utgifterna för ledningen till minst tre
fjärdedelar kan anses hänförliga till
byggnadens allmänna användning
skall ledningen i sin helhet hänföras
till byggnaden.

I fråga om byggnadsinventarier
tillämpas de föreskrifter som enligt
punkterna 3-5 gäller för maskiner
och andra för stadigvarande bruk
avsedda inventarier.

Av punkt 16 tredje stycket framgår
att utgifter för vissa till marken
hörande anordningar inräknas i
anskaffningsvärdet för en byggnad.

SkU 1980/81:25

Nuvarande lydelse

även om de icke ingå i byggnadsvärdet.

Värdeminskningsavdrag för byggnad
beräknas på ett anskaffningsvärde,
bestämt enligt de grunder som
angivas i punkt 3 b sista stycket. Har
byggnad förvärvats tillsammans med
den mark, på vilken den är belägen,
anses så stor del av fastighetens
anskaffningskostnad belöpa på
byggnaden, som det vid fastighetstaxeringen
fastställda byggnadsvärdet
utgör av fastighetens hela taxeringsvärde.
Om den återstående
delen av anskaffningskostnaden för
fastigheten visas mera avsevärt övereller
understiga ett skäligt markvärde,
får dock det för byggnaden
beräknade värdet jämkas. Till anskaffningsvärdet
räknas även de
kostnader för till- eller ombyggnad
som nedlagts efter förvärvet av byggnaden.

Föreslagen lydelse

Har en byggnad uppförts av den
skattskyldige, är byggnadens anskaffningsvärde
den skattskyldiges
utgifter för uppförande av byggnaden.
Till anskaffningsvärdet hänförs
även utgifter för till- eller ombyggnad.
Har en byggnad förvärvats
genom köp, byte eller därmed jämförligt
fäng, skall den verkliga utgiften
utgöra anskaffningsvärdet. Förvärvades
byggnaden tillsammans
med den mark på vilken den är
belägen, anses så stor del av vederlaget
för fastigheten - i förekommande
fall efter avdrag för egendom som
avses i 2 kap. 3 § jordabalken -belöpa på byggnaden, som det vid
fastighetstaxeringen fastställda
byggnadsvärdet utgör av fastighetens
hela taxeringsvärde. Vad som
enligt denna beräkning anses belöpa
på byggnaden kan även innefatta
byggnadsinventarier. Vederlaget för
byggnadsinventarier skall avräknas,
varefter anskaffningsvärdet för byggnaden
erhålls. Om den det av vederlaget
för fastigheten som enligt denna
beräkning inte anses belöpa pä byggnaden
jämte byggnadsinventarier visas
mera avsevärt över- eller understiga
ett skäligt markvärde, får dock
det för byggnaden beräknade anskaffningsvärdet
jämkas. Har den
skattskyldige eller någon, som står
honom nära, vidtagit åtgärder för att
den skattskyldige skall kunna tillgodoräkna
sig ett högre anskaffningsvärde
än som synes rimligt och kan
det antas att detta har skett för att åt
någon av dem bereda obehörig för -

SkU 1980/81:25

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Avdrag för årlig värdeminskning
av byggnad beräknas enligt avskrivningsplan
till viss procent av anskaffningsvärdet.
Procentsatsen för värdeminskningsavdraget
bestämmes
efter den tid byggnaden anses kunna
utnyttjas. Vid denna bedömning
skola beaktas jämväl sådana omständigheter
som att byggnadens ekonomiska
varaktighetstid kan antagas
komma att röna inflytande av framtida
rationaliseringar, förändringar
med hänsyn till teknikens utveckling,
omläggning av verksamhet och
liknande. Är på grund av särskilda
omständigheter av annan art än nyss
nämnts byggnadens värde för rörelsen
begränsat till förhållandevis kort
tid, skall hänsyn tagas även härtill.

mån i beskattningsavseende, skall
anskaffningsvärdet i skälig män jämkas.

Har en investeringsfond e. d. eller
statsbidrag tagits i anspråk för
anskaffning av en byggnad, skallsom
anskaffningsvärde för byggnaden anses
den verkliga utgiften för byggnaden
minskad med det ianspråktagna
beloppet.

Övergår en byggnad till en ny
ägare på annat sätt än genom köp,
byte eller därmed jämförligt fång, får
den nye ägaren göra de värdeminskningsavdrag
på byggnaden som skulle
ha tillkommit den förre ägaren om
denne fortfarande hade ägt byggnaden.
Vad nyss sagts gäller också om
ett moderbolag eller en övertagande
förening övertar en byggnad från ett
dotterbolag eller en överlåtande förening
vid sådan fusion, som avses i
28 § 3 mom.

Procentsatsen för värdeminskningsavdrag
i fråga om en byggnad
bestäms med hänsyn till den tid
byggnaden anses kunna utnyttjas.
Därvid skall beaktas även sådana
omständigheter som att byggnadens
användningstid kan antas komma att
röna inflytande av framtida rationaliseringar,
teknikens utveckling, omläggning
av verksamhet och liknande
förhållanden. Är på grund av
särskilda omständigheter av annan
art än nyss nämnts byggnadens värde
för rörelsen begränsat till förhållandevis
kort tid, skall hänsyn tas även
till detta. Så kan vara fallet exempelvis
då fråga är om en byggnad för
utnyttjande av en begränsad malmfyndighet
eller då en byggnad, som

SkU 1980/81:25

Nuvarande lydelse

Så kan vara fallet exempelvis då
fråga är om byggnad för utnyttjande
av en begränsad malmfyndighet eller
då byggnad, som är belägen på
annans grund och som användes i
rörelse, vid nyttjanderättens upphörande
icke skall lösas av jordägaren.

Skattskyldig får i fråga om byggnad,
som är avsedd att användas i
hans rörelse, göra avdrag inom
avskrivningsplanen - utom för årliga
värdeminskningsavdrag - med 10
procent av den på planen upptagna
kostnaden för ny-, till- eller ombyggnad.
Avdraget fördelas med 2 procent
under vart och ett av de fem
första beskattningsåren räknat från
och med det år då kostnaden nedlagts.
Overlåtes byggnaden inom
denna tidrymd, får den nye ägaren på
motsvarande sätt tillgodoräkna sig de
avdrag som återstå för överlätaren.

Utrangeras eller nedrives i rörelse
använd byggnad, får avdrag ske för
vad som återstår oavskrivet av
anskaffningsvärdet, i den mån detta
belopp överstiger vad som influtit vid
avyttring av byggnadsmaterialier
o. dyl. i samband med utrangeringen
eller rivningen.

11. 27 Punkt 1 åttonde stycket av
anvisningarna till 22 $ äger motsvarande
tillämpning beträffande inkomst
av rörelse.

16. 2S Kostnaden för anskaffande
av sådana markanläggningar på fastighet.
avsedd för användning i ägarens
rörelse, som avses i andra styck -

Föreslagen lydelse

är belägen på annans mark och som
används i rörelse, vid nyttjanderättens
upphörande inte skall lösas av
jordägaren.

Skattskyldig får i fråga om en
byggnad, som är avsedd att användas
i hans rörelse, göra avdrag inom
avskrivningsplanen - utom med årliga
värdeminskningsavdrag - med 10
procent av de pä planen upptagna
utgifterna för ny-, till- eller ombyggnad
(primäravdrag). Primäravdraget
medges med 2 procent för år räknat
från den tidpunkt då byggnaden eller
den till- eller ombyggda delen av
byggnaden har färdigställts. Förvärvas
byggnaden av en ny ägare, får
denne tillgodogöra sig de primäravdrag
som återstår för den förre ägaren.

Utrangeras en i rörelse använd
byggnad, får avdrag göras för vad
som återstår oavskrivet av anskaffningsvärdet
i den mån beloppet överstiger
vad som inflyter genom avyttring
av byggnadsmaterial e. d. i samband
med utrangeringen.

11. Punkt 1 sjunde stycket av
anvisningarna till 22 § tillämpas också
beträffande inkomst av rörelse.

16. Utgifter för anskaffande av
sådana markanläggningar pä fastighet,
avsedd för användning i ägarens
rörelse, som avses i andra stycket.

27 Senaste lydelse 1976:1094.
2S Senaste lydelse 1969:363.

SkU 1980/81:25

Nuvarande lydelse

et, avdrages genom årliga värdeminskningsavdrag
enligt föreskrifterna
i denna punkt. Avdrag medgives
endast för sådan kostnad som
bestritts av den skattskyldige och
avser arbete, vilket utförts under tid
han ägt fastigheten. Är fråga om rent
tillfälliga anläggningar, avsedda att
användas endast ett fåtal år, får
anskaffningskostnaden i sin helhet
avdragas för det år då anläggningen
anskaffades.

I anskaffningsvärdet för markanläggningar
inräknas kostnaden för
sådana markarbeten genom vilka
marken göres plan eller fast, såsom
röjning av träd, buskar och annat,
schaktning av jord- och bergmassor,
uppförandet av stödmurar och torrläggning
av marken. Till anskaffningsvärdet
föres även kostnaden för
rivning av byggnad eller annat som
tidigare funnits på fastigheten. Vidare
inräknas i anskaffningsvärdet
kostnaden för olika anordningar
såsom vägar, kanaler, hamninlopp
och andra tillfarter, körplaner, parkeringsplatser,
fotbollsplaner och
tennisbanor eller därmed jämförliga
anläggningar för personal, planteringar
e. d. samt, i den mån de ej vid
fastighetstaxering äro att hänföra till
byggnad, även brunnar, källare och
tunnlar e. d.

Däremot inräknas ej i anskaffningsvärdet
för markanläggningar

Föreslagen lydelse

dras av genom årliga värdeminskningsavdrag.
Avdrag medges, om
inte annat följer av sjätte stycket,
endast för sådana utgifter som har
bestritts av den skattskyldige själv
och endast om utgifterna avser arbeten
som har utförts under tid då han
har ägt fastigheten. Avdraget beräknas
enligt avskrivningsplan till 5 procent
för är räknat av tre fjärdedelar av
anläggningens anskaffningsvärde.
Beräkningen görs frän den tidpunkt
då anläggningen har färdigställts. I
fråga om en anläggning, som är
avsedd att användas endast ett fåtal
år, får dock anskaffningsutgifterna i
sin helhet dras av det år då anläggningen
anskaffades.

Till markanläggning hänförs sådant
markarbete som behövs för att
marken skall göras plan eller fast,
såsom röjning, schaktning, rivning
av byggnad eller annat som tidigare
har funnits på fastigheten, uppförandet
av stödmurar och torrläggning av
marken. Till markanläggning hänförs
också olika anordningar såsom
vägar, kanaler, hamninlopp och
andra tillfarter, körplaner, parkeringsplatser,
fotbollsplaner och tennisbanor
eller därmed jämförliga
anläggningar för personal, planteringar
e. d. samt, i den mån de inte
vid fastighetstaxering är att hänföra
till byggnad, även brunnar, källare
och tunnlar e. d.

Till markanläggning hänförs inte
sådana anordningar som är avsedda

SkU 1980/81:25

Nuvarande lydelse

kostnaden för följande slags tillgångar
- även om deras värde ingär i det
vid fastighetstaxeringen fastställda
markvärdet - nämligen anordningar,
avsedda att användas tillsammans
med vissa maskiner eller andra
inventarier i rörelse, eller sådana
inventarier som användas för viss
verksamhet såsom fundament e. d.,
industrispår, traversbanor samt ledningar
för vatten, avlopp, elektrisk
ström, gas m. m. Ej heller inräknas
kostnaden för stängsel och andra
jämförliga avspärrningsanordningar.
På dessa slags tillgångar tillämpas
föreskrifterna om värdeminskningsavdragför
maskiner och inventarier i
punkterna 3 och 4.

Föreslagen lydelse

att användas tillsammans med vissa
maskiner eller andra för stadigvarande
bruk avsedda inventarier i rörelse
eller sådana inventarier som används
för viss verksamhet såsom
fundament e. d., industrispår, traversbanor
samt ledningar för vatten,
avlopp, elektrisk ström, gas m. m.
(markinventarier). Till markinventarier
hänförs också stängsel och andra
jämförliga avspärrningsanordningar.
Anskaffningsvärdet för en ledning
sorn är avsedd för såväl den pä
fastigheten bedrivna verksamheten
som en byggnads allmänna användning
fördelas mellan markinventarier
och byggnaden i förhållande till hur
stor del av ledningen som tjänar den
på fastigheten bedrivna verksamheten
respektive byggnadens allmänna
användning. Ledningen skall dock i
sin helhet hänföras till markinventarier
om utgifterna för ledningen till
minst tre fjärdedelar kan anses hänförliga
till den på fastigheten bedrivna
verksamheten. Om utgifterna till
minst tre fjärdedelar kan anses hänförliga
till byggnadens allmänna
användning skall ledningen i sin helhet
hänföras till byggnaden.

I fråga om markinventarier tillämpas
de föreskrifter som enligt punkterna
3-5 gäller för maskiner och
andra för stadigvarande bruk avsedda
inventarier.

Har en investeringsfond e. d. eller
statsbidrag tagits i anspråk för
anskaffning av en markanläggning,
skall som anskaffningsvärde för
markanläggningen anses den verkliga
utgiften för markanläggningen
minskad med fyra tredjedelar av det
ianspråktagna beloppet.

SkU 1980/81:25

Nuvarande lydelse

I anskaffningsvärdet för markanläggningar
inräknas ej heller kostnaden
för sådana anordningar, som
ingå i det vid fastighetstaxeringen
åsätta markvärdet, såsom ledningar
för vatten, avlopp, elektrisk ström,
gas m. m. samt andra därmed jämförliga
anordningar som äro nödvändiga
för en byggnads allmänna
användning. Vid beräkning av värdeminskningsavdrag
skall värdet av
dessa slags anordningar inräknas i
a vskri vn ingsun der laget för byggnad.
Dock gäller att, om på samma fastighet
kostnaden för de ledningar som
avses i detta stycke vid sammanläggning
med kostnaden för sådana ledningar
som avses i närmast föregående
stycke kan antagas understiga en
fjärdedel av det sammanlagda kostnadsbeloppet
för ledningarna, även
de i detta stycke åsyftade ledningarna
få i avskrivningshänseende hänföras
till maskiner och inventarier enligt
nästföregående stycke. Vid det omvända
förhållandet skola ledningarna
i sin helhet hänföras till avskrivningsunderlaget
för byggnad.

Avdrag enligt första stycket för
årlig värdeminskning av markanläggning
beräknas enligt avskrivningsplan
på ett avskrivningsunderlag,
som motsvarar tre fjärdedelar av
anskaffningsvärdet. Avdraget utgör
för år räknat 5 procent av avskrivningsunderlaget,
oavsett om anläggningens
varaktighetstid är längre eller
kortare än tjugo år.

Har rörelsefastighet övergått till
ny ägare på annat sätt än genom köp,
byte eller därmed jämförligt fång,
får den nye ägaren tillgodoräkna sig

Föreslagen lydelse

Övergår en rörelsefastighet till en
ny ägare på annat sätt än genom köp,
byte eller därmed jämförligt fång,
får den nye ägaren göra de värde -

SkU 1980/81:25

Nuvarande lydelse

de värdeminskningsavdrag för
markanläggning på fastigheten som
skulle ha tillkommit förre ägaren,
om denne fortfarande ägt fastigheten.
Har däremot fastigheten övergått
till ny ägare genom köp, byte eller
därmed jämförligt fång, får överlåtaren
göra avdrag för vadsom kvarstår
oavskrivet i beskattningsavseende av
avskrivningsunderlaget. Vad nu

sagts om oavskrivet restvärde tillämpas
även när den på fastigheten
bedrivna rörelsen nedlägges och fastighetens
markanläggningar på

grund därav sakna värde för fastighetens
ägare.

Föreslagen lydelse

minskningsavdrag för markanläggning
som skulle ha tillkommit den
förre ägaren, om denne fortfarande
hade ägt fastigheten. Vad nyss sagts
gäller också om ett moderbolag eller
en övertagande förening övertar en
fastighet från ett dotterbolag eller en
överlåtande förening vid sådan
fusion, som avses i 28 § 3 mom.

Övergår en fastighet till en ny
ägare genom köp, byte eller därmed
jämförligt fång, får överlåtaren det
år då överlåtelsen sker göra avdrag
för den del av det avskrivningsbara
anskaffningsvärdet för vilket han inte
tidigare har medgetts avdrag. Vad nu
sagts gäller även när den på fastigheten
bedrivna rörelsen läggs ned och
fastighetens markanläggningar på
grund därav saknar värde för fastighetens
ägare.

till 30 §

l.29 Vid beräkning av nettointäkt av försäkringsrörelse som drivits av
livförsäkringsanstalt skall följande iakttagas.

Som bruttointäkt upptages intäkt av kapital- och fastighetsförvaltning med
undantag av den del av intäkten som belöper på pensionsförsäkringar, vilka
anstalten meddelat direkt eller meddelat i återförsäkring åt inländsk

försäkringsanstalt.

Som bruftointäkt upptages även
vinst vid försäljning av eller vid
uppskrivning av värdet av annan
tillgång än inventarium eller för
stadigvarande bruk i rörelsen avsedd
fastighet. I bruttointäkten upptages
vidare hyresvärde av fastighet, som
använts i försäkringsrörelsen. Har
livförsäkringsanstalt hos utländsk
försäkringsanstalt återförsäkrat direkt
meddelad eller i återförsäkring

Som bruttointäkt upptages även
vinst vid försäljning av eller vid
uppskrivning av värdet av annan
tillgång än inventarium eller för
stadigvarande bruk i rörelsen avsedd
fastighet. Vid försäljning av fastighet
som utgör omsättningstillgång i försäkringsrörelsen
skall punkt I fjärde
stycket av anvisningarna till 28 #
tillämpas. I bruttointäkten upptages
vidare hyresvärde av fastighet, som

29 Senaste lydelse 1969:749.

SkU 1980/81:25

Föreslagen lydelse

använts i försäkringsrörelsen. Har
livförsäkringsanstalt hos utländsk
försäkringsanstalt återförsäkrat direkt
meddelad eller i återförsäkring
åt inländsk försäkringsanstalt meddelad
annan försäkring än pensionsförsäkring
utan att hos sig behålla
premiereserven, anses som ränteintäkt
ränta på värdet av återförsäkrarens
ansvarighet enligt den räntefot
som legat till grund för premieberäkningen.

Från bruttointäkten får avdragas dels ränta på gäld, dels, i fråga om
fastighetsförvaltning, annan enligt 25 § avdragsgill omkostnad för fastighet,
dels förlust vid försäljning av annan tillgång än inventarium eller för
stadigvarande bruk i rörelsen avsedd fastighet, dels belopp varmed värdet av
annan tillgång än inventarium eller för stadigvarande bruk i rörelsen avsedd
fastighet enligt denna lag nedskrivits, dels 5 procent av vad som återstår av
bruttointäkten efter avdrag enligt detta stycke.

I fråga om individuell livförsäkring, individuell annan personförsäkring
och gruppförsäkring får i varje sådan verksamhet för sig, sedan avdrag
åtnjutits enligt föregående stycke, från återstående bruttointäkt göras avdrag
med belopp motsvarande för varje direkt tecknad personförsäkring, som
icke är pensionsförsäkring, 3 promille av det basbelopp som enligt 1 kap. 6 §
lagen den 25 maj 1962 (nr 381) om allmän försäkring fastställts för januari
månad under taxeringsåret. Avdraget skall för varje försäkring beräknas till
helt krontal så, att öretal bortfaller. Som en försäkring anses dels alla
individuella livförsäkringar, som samtidigt tecknats på samma persons eller
samma personers liv, dels alla andra individuella personförsäkringar, som
samtidigt tecknats med samma person som försäkrad, dels samma persons
alla gruppförsäkringar som han har inom en och samma grupp. Sammanlagt
avdrag enligt detta stycke får icke överstiga återstående bruttointäkt av den
verksamhet till vilken avdraget hänför sig.

Avdrag får icke ske för sådan ränta på återbäringsmedel som tillkommer
försäkringstagare.

Nuvarande lydelse

åt inländsk försäkringsanstalt meddelad
annan försäkring än pensionsförsäkring
utan att hos sig behålla
premiereserven, anses som ränteintäkt
ränta på värdet av återförsäkrarens
ansvarighet enligt den räntefot
som legat till grund för premieberäkningen.

till 35 §

1.30 Avyttras jordbruksfastighet

eller fastighet, som ingått i den skatt skyldiges

rörelse, skall, såvida viss

del av vederlaget enligt punkt 4 av

1. Skall viss del av vederlaget vid
avyttring av fastighet enligt punkt 10
av anvisningarna till 21 §, punkt 4 av
anvisningarna till 24 § eller punkt 1

3(1 Senaste lydelse 1976:343.

SkU 1980/81:25

Nuvarande lydelse

anvisningarna till 21 § eller punkt 1
av anvisningarna till 28 § utgör intäkt
av jordbruksfastighet eller rörelse,
denna del av vederlaget icke medräknas
vid beräkning av realisationsvinst.

till

2. a. 31 Skall vid beräkning av realisationsvinst
på grund av avyttring
av fastighet vederlaget för viss del av
fastigheten upptagas som intäkt av
jordbruksfastighet eller rörelse (jfr
punkt 1 av anvisningarna till 35 §) får
i omkostnadsbeloppet icke inräknas
kostnad som hänför sig till sådan del
av fastigheten och som vid inkomsttaxeringen
behandlats enligt reglerna
för maskiner och andra inventarier.

Som förbättringskostnad enligt
punkt 1 räknas även kostnad, som
under tid, då intäkt av avyttrad
annan fastighet eller i förekommande
fall del därav beräknats enligt
24 § 2 eller 3 morn., har nedlagts på
reparation och underhåll av fastigheten
eller fastighetsdelen, i den mån
den avyttrade egendomen på grund
därav vid avyttringen befunnit sig i
bättre skick än vid förvärvet samt
kostnad för reparation och underhåll
för vilken avdrag inte medges på
grund av föreskrifterna i 25 § 2 mom.
första stycket b) eller c) och för
vilken bidrag ej utgått. Förbättringskostnad,
som icke uppförts på
avskrivningsplan, och med förbättringskostnad
jämförlig reparationseller
underhållskostnad får dock
inräknas i omkostnadsbeloppet endast
för år då de nedlagda kostnader 31

Senaste lydelse 1980:998 och prop. 19

Föreslagen lydelse

av anvisningarna till 28 5 tas upp som
intäkt av fastighet eller av rörelse,
medräknas inte denna del av vederlaget
vid beräkning av realisationsvinst.

36 §

2 a. Skall vid beräkning av realisationsvinst
på grund av avyttring av
fastighet vederlaget för viss del av
fastigheten tas upp som intäkt av
fastighet eller av rörelse (jfr punkt 1
av anvisningarna till 35 §) får i
omkostnadsbeloppet inte inräknas
utgift som hänför sig till sådan del av
fastigheten som vid inkomsttaxeringen
har behandlats enligt reglerna
för maskiner och andra för stadigvarande
bruk avsedda inventarier.

Som förbättringskostnad enligt
punkt 1 räknas även kostnad, som
under tid, då intäkt av avyttrad
fastighet eller i förekommande fall
del därav har beräknats enligt 24 S 2
eller 3 morn., har nedlagts på reparation
och underhåll av fastigheten
eller fastighetsdelen, i den män den
avyttrade egendomen på grund därav
vid avyttringen har befunnit sig i
bättre skick än vid förvärvet, samt
kostnad för reparation och underhåll
för vilken avdrag inte medges på
grund av föreskrifterna i 25 § 2 mom.
första stycket b) eller c) och för
vilken bidrag ej har utgått. Förbättringskostnad,
som inte har uppförts
på avskrivningsplan, och med förbättringskostnad
jämförlig reparations-
eller underhållskostnad får
dock inräknas i omkostnadsbeloppet
endast för år då de nedlagda kostna '81:104.

SkU 1980/81:25

Nuvarande lydelse

na uppgått till minst 3 000 kronor.

Kostnad enligt föregående stycke,
som uppförts på avskrivningsplan,
skall normalt anses nedlagd det år då
kostnaden uppförts på planen. I
andra fall skall sådan kostnad normalt
anses nedlagd när faktura eller
räkning erhållits, varav framgår vilket
arbete som utförts.

Omkostnadsbeloppet skall

minskas med värdeminskningsavdrag
m. m., som belöper på tid före
avyttringen av fastigheten, såsom
avdrag på grund av avyttring av
skog, avdrag för värdeminskning av
annan naturtillgång eller för värdeminskning
av täckdiken eller andra
markanläggningar ( jfr punkt 4 fjärde-sjätte
styckena och punkt 7 av
anvisningarna till 22 § samt punkt 16
femte och sjätte styckena av anvisningarna
till 29 8). På samma sätt
skall omkostnadsbeloppet minskas
med avdrag för värdeminskning av
byggnad m. m. (jfr punkt 3 tredje
stycket och punkt 4 tredje stycket av
anvisningarna till 22 8. punkt 2 och
punkt 3 andra stycket av anvisningarna
till 25 8 och punkt 16 fjärde stycket
av anvisningarna till 29 8), dock inte

Föreslagen lydelse

derna har uppgått till minst 3 000
kronor. Kostnad, sorn har uppförts
på avskrivningsplan, skall normalt
anses nedlagd det år då kostnaden
har uppförts på planen. I andra fall
skall sådan kostnad normalt anses
nedlagd när faktura eller räkning har
erhållits, varav framgår vilket arbete
som har utförts.

Har fastighet varit föremål för
förbättringsarbete eller därmed jämförligt
reparations- eller underhållsarbete
i ägarens byggnadsrörelse
skall - med iakttagande av de
begränsningar som harangetts i föregående
stycke - som förbättringskostnad
räknas det belopp som enligt
punkt 3 tredje stycket av anvisningarna
till 21.8 har tagits upp som intäkt i
rörelsen på grund av byggnadsarbetet.

Omkostnadsbeloppet skall

minskas med värdeminskningsavdrag
m. m.. som belöper på tid före
avyttringen av fastigheten, såsom
avdrag på grund av avyttring av
skog, avdrag för värdeminskning av
annan naturtillgång eller för värdeminskning
av täckdiken eller andra
markanläggningar (jfr punkterna 1,

4. 7 och 9 av anvisningarna till 22 8
samt punkterna /, 8 och 16 av
anvisningarna till 29 8). På samma
sätt skall omkostnadsbeloppet
minskas med avdrag för värdeminskning
av byggnad m. m. (jfr punkterna
3 och 4 av anvisningarna till 22 8.
punkterna 2 a, 2 b och 4 av anvisningarna
till 25 8 samt punkterna 7
och 16 av anvisningarna till 29 8),
dock inte för år då avdraget har
understigit 3 000 kronor. Omkost -

SkU 1980/81:25

Nuvarande lydelse

för år då avdraget understigit 3 000
kronor. Omkostnadsbeloppet skall
minskas även med belopp varmed
fastigheten avskrivits i samband med
ianspråktagande av investeringsfond
e. d.

Vid beräkning av omkostnadsbeloppet skall fastighet, som förvärvats före
år 1952, anses förvärvad den 1 januari 1952. Ingångsvärdet skall därvid anses
utgöra 150 procent av fastighetens taxeringsvärde för år 1952. Hänsyn skall
vid vinstberäkningen icke tagas till kostnader och avdrag som belöper på tid
före år 1952. Dock får det vid förvärvet erlagda vederlaget för fastigheten
upptagas som ingångsvärde, om den skattskyldige kan visa att köpeskillingen
överstiger 150 procent av taxeringsvärdet för år 1952. Fanns taxeringsvärde
ej åsatt för år 1952, får motsvarande värde uppskattas med ledning av
taxeringsvärdet för fastighet, i vilken den avyttrade egendomen ingått, eller
närmast därefter åsätta taxeringsvärde.

Har fastighet vid avyttringen innehafts mer än tjugo år får den
skattskyldige vid vinstberäkningen som ingångsvärde upptaga ett belopp
motsvarande 150 procent av det taxeringsvärde, som gällde tjugo år före
avyttringen. Har taxeringsvärdet åsatts vid fastighetstaxering som verkställts
år 1970 eller senare får dock som ingångsvärde upptagas endast 133 procent
av taxeringsvärdet. Om ingångsvärdet beräknas med ledning av det
taxeringsvärde som gällde tjugo år före avyttringen, skall hänsyn vid
vinstberäkningen icke tagas till kostnader och avdrag, som belöper på
tidigare år än tjugo år före avyttringen. Fanns taxeringsvärde ej åsatt tjugo år
före avyttringen, får motsvarande värde uppskattas på sätt angives i femte
stycket sista meningen.

Har avyttrad fastighet förvärvats genom arv eller testamente eller genom
bodelning i anledning av makes död, får den skattskyldige, i stället för
köpeskilling eller motsvarande vederlag för fastigheten vid närmast föregående
köp, byte eller därmed jämförliga fång eller i stället för ett med stöd av
föregående stycke framräknat värde, som ingångsvärde upptaga 150 procent
av fastighetens taxeringsvärde året före det år då dödsfallet inträffade eller
motsvarande i arvsskattehänseende gällande värde, förutsatt att dödsfallet
ägt rum efter år 1952. Ägde dödsfallet rum efter år 1970 får dock som
ingångsvärde upptagas endast 133 procent av taxeringsvärdet eller motsvarande
i arvsskattehänseende gällande värde. Fanns taxeringsvärde ej åsatt
året före det år då dödsfallet inträffade, får motsvarande värde uppskattas på
sätt som angives i femte stycket sista meningen. Har ingångsvärdet upptagits
med stöd av bestämmelserna i detta stycke, skall hänsyn vid vinstberäkningen
icke tagas till kostnader och avdrag, som belöper på tidigare år än året före
dödsåret.

Föreslagen lydelse

nadsbeloppet skall minskas även
med belopp varmed fastigheten har
avskrivits i samband med ianspråktagande
av investeringsfond e. d.

5 Riksdagen 1980181. 6 sami. Nr 25

SkU 1980/81:25

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Beräknas ingångsvärdet med ledning av taxeringsvärde skall, såvida viss
del av taxeringsvärdet avser egendom som i kostnadshänseende hänförts till
maskiner och andra inventarier i jordbruk eller rörelse (jfr punkt 1 av
anvisningarna till 35 §), taxeringsvärdet reduceras med den del därav som
kan anses belöpa på egendom av nyss angivet slag. Sådan reducering skall
dock icke göras om mindre än 25 procent av hela vederlaget för den avyttrade
fastigheten belöper på egendom, som vid beräkning av värdeminskningsavdrag
hänföres till maskiner och andra inventarier.

Skall taxeringsvärdet reduceras enligt föregående stycke iakttages följande.
Har taxeringsvärdet åsatts tidigare än vid 1975 års fastighetstaxering,
skall taxeringsvärdet reduceras med så stor del därav som vederlaget för
egendom, som vid beräkning av värdeminskningsavdrag hänföres till
maskiner och andra inventarier, utgör av hela vederlaget för den avyttrade
fastigheten. Vad nu sagts gäller även om taxeringsvärdet åsatts år 1975 eller
senare, dock att vid beräkningen skall bortses från den del av vederlaget vid
avyttringen som belöper på egendom som enligt 5 § 5 mom. är undantagen
från skatteplikt. Kan den skattskyldige visa att den andel av taxeringsvärdet
som kan anses belöpa på egendom, som vid beräkning av värdeminskningsavdrag
hänföres till maskiner och andra inventarier, är mindre än den andel
av hela vederlaget för den avyttrade fastigheten som kan anses belöpa på
egendom av nu angivet slag, får dock taxeringsvärdet reduceras på grundval
av förhållandena vid fastighetstaxeringen.

Det för fastigheten gällande ingångsvärdet - om det inte har beräknats
enligt trettonde stycket sista meningen - liksom de förbättringskostnader och
därmed likställda belopp för vilka avdrag får ske samt de värdeminskningsavdrag
och andra belopp som skall minska omkostnadsbeloppet skall i den
omfattning som anges i punkterna 6 a och 6 b nedan räknas om med hänsyn
till förändringarna i det allmänna prisläget (prisutvecklingen) under den tid
då fastigheten har innehafts.

Omräkningen sker med ledning av en indexserie, grundad på konsumentprisindex.
Riksskatteverket fastställer årligen omräkningstalen.

Har avyttring av fastighet omfattat byggnad, som i huvudsak är avsedd att
användas för bostadsändamål och som vid avyttringstillfället varit eller bort
vara åsatt ett taxerat byggnadsvärde av lägst 10 000 kronor, avdrages
ytterligare ett belopp av 3 000 kronor för varje påbörjat kalenderår före
taxeringsåret som bostadsbyggnaden under innehavstiden funnits på fastigheten.
Om det taxerade byggnadsvärdet inte uppgått eller bort uppgå till
10 000 kronor, avdrages 3 000 kronor för varje påbörjat kalenderår under
innehavstiden som byggnaden utnyttjats till stadigvarande bostad. Avdrag
medges inte för tidigare år än år 1952 och inte heller för senare år än år 1980.
Finns på fastigheten mer än en bostadsbyggnad beräknas nu avsett avdrag
endast för fastighetens huvudbyggnad. Sker vinstberäkningen med utgångs -

SkU 1980/81:25

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

punkt från taxeringsvärdet tjugo år före avyttringen enligt sjätte stycket ovan
eller från taxeringsvärdet året före dödsfallet enligt sjunde stycket ovan eller
motsvarande värden, får avdrag enligt detta stycke ej ske för tidigare år än
tjugo år före avyttringen eller året före dödsfallet. Om bostadsbyggnad rivits
eller förstörts genom brand eller liknande, skall avdrag enligt detta stycke
medges även för tid då denna byggnad funnits på fastigheten, om den
skattskyldige inom ett år igångsatt arbete med att uppföra ersättningsbyggnad.
Om en bostadsbyggnad under mer än ett år tagits i anspråk
huvudsakligen för annat ändamål än bostadsändamål medges avdrag enligt
detta stycke endast för tid då byggnaden därefter åter utnyttjats huvudsakligen
för bostadsändamål.

Vinstberäkning på grund av avyttring av del av fastighet skall grundas på
förhållandena på den avyttrade fastighetsdelen. Om den skattskyldige så
önskar skall dock så stor del av det för hela fastigheten beräknade
omkostnadsbeloppet - i förekommande fall minskat med värdeminskningsavdrag
m. m. - anses belöpa på den avyttrade delen som vederlaget för
fastighetsdelen utgör av fastighetens hela värde vid avyttringstillfället. I sist
avsedda fall skall, om den skattskyldige önskar det och värdet av skogen och
skogsmarken på den avyttrade fastighetsdelen är mindre än 20 procent av
värdet av hela fastighetens skog och skogsmark, omkostnadsbeloppet inte
minskas med avdrag på grund av avyttring av skog. Om den avyttrade delen
avser en eller ett fåtal tomter avsedda att bebyggas med bostadshus och
vederlaget är mindre än 10 procent av fastighetens taxeringsvärde, får vidare
ingångsvärdet på den avyttrade fastighetsdelen utan särskild utredning
beräknas till 1 krona per kvadratmeter, dock ej till högre belopp än
köpeskillingen.

Vad i de tre första meningarna av föregående stycke föreskrivits gäller i
tillämpliga delar även vid marköverföring enligt fastighetsbildningslagen

(1970:988).

Har den skattskyldige erhållit sådan engångsersättning som avses i punkt 4
andra stycket av anvisningarna till 35 §, skall så stor del av det för hela
fastigheten beräknade omkostnadsbeloppet - i förekommande fall minskat
med värdeminskningsavdrag m. m. - anses belöpa på den del av fastigheten
som ersättningen avser, som engångsersättningen utgör av fastighetens hela
värde vid tiden för upplåtelsen eller inskränkningen i förfoganderätten. Vid
bedömningen av om omkostnadsbeloppet skall minskas med avdrag på
grund av avyttring av skog gäller vad som är föreskrivet i fråga om del av
fastighet.

Har den skattskyldige under innehavstiden avyttrat del av fastighet skall
hänsyn tagas härtill vid beräkning av det omkostnadsbelopp som får avdragas
vid vinstberäkningen i anledning av avyttring av återstoden av fastigheten.
Kan utredning icke förebringas om den andel av omkostnadsbeloppet - i

SkU 1980/81:25

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

förekommande fall minskat med värdeminskningsavdrag m. m. - för
fastigheten, som belöpt på den avyttrade fastighetsdelen, skall denna andel
anses ha motsvarat hälften av erhållen ersättning för fastighetsdelen.
Andelen skall dock i intet fall anses överstiga omkostnadsbeloppet - i
förekommande fall minskat med värdeminskningsavdrag m. m. - för hela
fastigheten omedelbart före avyttringen av fastighetsdelen.

Vad i föregående stycke föreskrivits äger motsvarande tillämpning om den
skattskyldige under innehavstiden erhållit engångsersättning som avses i
punkt 4 andra stycket av anvisningarna till 35 §. Har den skattskyldige under
innehavstiden avstått från mark genom marköverföring enligt fastighetsbildningslagen
(1970:988), skall omkostnadsbeloppet på återstoden av fastigheten
anses ha minskat med så stor del av omkostnadsbeloppet för den tidigare
avstådda marken som ersättningen i pengar utgjort av det totala vederlaget
för marken.

Beräknas omkostnadsbeloppet vid den slutliga avyttringen med ledning av
ett taxeringsvärde som åsatts efter det att delavyttringen, markupplåtelsen
eller marköverföringen m. m. ägt rum, äro bestämmelserna i de två
föregående styckena icke tillämpliga.

Kostnad för förbättringsarbete eller
därmed jämförligt reparationsoch
underhållsarbete, för vilket
ersättning på grund av skadeförsäkring
utgått, beaktas icke vid beräkning
av realisationsvinst i vidare män
än kostnaden överstigit ersättningen.
Har ersättning på grund av
skadeförsäkring uppburits med större
belopp än det som gått åt för
skadans avhjälpande gäller följande.
Fastighetens ingångsvärde, omräknat
enligt tionde stycket till tiden för
skadetillfället, minskas med skillnaden
mellan ersättningen och kostnaden
för skadans avhjälpande. För tid
efter skadetillfället ligger återstoden
av det omräknade ingångsvärdet till
grund för omräkning enligt tionde
stycket.

Kostnad för förbättringsarbete eller
därmed jämförligt reparationsoch
underhållsarbete för vilket försäkringsersättning
eller annan skadeersättning
har utgått beaktas, såvida
ersättningen inte räknas till skattepliktig
inkomst enligt denna lag, vid
beräkning av realisationsvinst endast
i den mån kostnaden har överstigit
ersättningen. Har sådan skattefri
ersättning uppburits med större
belopp än det som har gått åt för
skadans avhjälpande gäller följande.
Fastighetens ingångsvärde, omräknat
enligt tionde stycket till tiden för
skadetillfället, minskas med skillnaden
mellan ersättningen och kostnaden
för skadans avhjälpande. För tid
efter skadetillfället ligger återstoden
av det omräknade ingångsvärdet till
grund för omräkning enligt tionde
stycket.

Avyttrar delägare i fåmansföretag eller honom närstående person fastighet
till företaget får vid vinstberäkningen fastighetens ingångsvärde icke

SkU 1980/81:25

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

beräknas på grundval av taxeringsvärde enligt sjätte och sjunde styckena. Ej
heller får omräkning göras enligt tionde stycket eller tillägg göras enligt tolfte
stycket. Riksskatteverket får medge undantag från bestämmelserna i detta
stycke om det kan antagas att avyttringen skett av organisatoriska eller andra
synnerliga skäl. Mot beslut av riksskatteverket i sådan fråga får talan icke
föras.

2. c.32 Vid avyttring av egendom
som avses i 35 § 4 mom. iakttages
följande. Har den skattskyldige tidigare
åtnjutit avdrag för värdeminskning
eller dylikt av egendomen,
minskas omkostnadsbeloppet med
sådant avdrag, i den mån vid avyttringen
återvunna avskrivningar icke
skola upptagas som intäkt av jordbruksfastighet
eller rörelse. Vad som
förstås med i beskattningsavseende
åtnjutet värdeminskningsavdrag
framgår av 29 § 1 mom. andra stycket.

2 c. Vid avyttring av egendom
som avses i 35 § 4 mom. iakttas
följande. Har den skattskyldige tidigare
medgetts avdrag för värdeminskning
e. d. av egendomen,
minskas omkostnadsbeloppet med
sådant avdrag i den mån vid avyttringen
återvunna avskrivningar inte
skall tas upp som intäkt av fastighet
eller av rörelse. Värdeminskningsavdrag,
som den skattskyldige har
yrkat, skall anses medgivet i den mån
det har medfört att den taxerade
inkomsten har beräknats till lägre
belopp än annars skulle ha skett eller
medfört en ökning av förlust som
berättigar till avdrag enligt bestämmelserna
i lagen (1960:63) om rätt till
förlustutjämning vid taxering för
inkomst.

till 41 §

1.33 Inkomst av jordbruksfastighet
eller rörelse skall beräknas enligt
bokföringsmässiga grunder. För
skattskyldig, som haft ordnad bokföring,
skall beräkningen av inkomst
ske på grundval av hans bokföring
med iakttagande av bestämmelserna
i denna anvisningspunkt. Vid inkomstberäkning
enligt bokföringsmässiga
grunder tages hänsyn till inoch
utgående lager av varor, däri

1. Inkomst av jordbruksfastighet
eller rörelse skall beräknas enligt
bokföringsmässiga grunder. För
skattskyldig som har haft ordnad
bokföring skall beräkningen av
inkomst ske på grundval av hans
bokföring med iakttagande av bestämmelserna
i denna anvisningspunkt.
Vid inkomstberäkning enligt
bokföringsmässiga grunder tas hänsyn
till in- och utgående lager av

32 Senaste lydelse 1976:343.

33 Senaste lydelse 1979:612.

SkU 1980/81:25

Föreslagen lydelse

varor, däri inbegripet djur, råmaterial,
hel- och halvfabrikat m. m., till
pågående arbeten samt till fordringsoch
skuldposter. Värdet av utgående
lager, pågående arbeten samt fordrings-
och skuldposter bestäms med
hänsyn tillförhållandena vid beskattningsårets
utgång. Som värde av
ingående lager, pågående arbeten
samt fordrings- och skuldposter tas
upp värdet av närmast föregående
beskattningsårs utgående lager, pågående
arbeten samt fordrings- och
skuldposter. Bestämmelserna i 41 §
om lager får i varvsrörelse tillämpas
även i fråga om skepp eller skeppsbygge,
på vilket den skattskyldige
har utfört eller avser att utföra arbete
i icke oväsentlig omfattning, utan
hinder av att den skattskyldige har
avyttrat skeppet eller bygget. Vad
nu föreskrivits gäller dock endast
intill dess skeppet eller skeppsbygget
har levererats till förvärvaren. Vad
som avses med skepp framgår av
sjölagen (1891:35 s. 1).

Inkomst av annan fastighet som avses i 24 § 1 eller 3 mom. får beräknas
enligt bokföringsmässiga grunder på sätt anges i föregående stycke. Har
skattskyldig för visst beskattningsår beräknat inkomst av annan fastighet
enligt bokföringsmässiga grunder, skall den skattskyldige även för nästföljande
beskattningsår beräkna inkomsten enligt sådana grunder om bestämmelserna
i 24 § 1 eller 3 mom. är tillämpliga det året. I fråga om fastighet som
avses i 24 § 3 mom. gäller dock vad som sagts i föregående stycke endast i den
mån annat inte följer av 24 § 3 mom. och 25 § 3 mom.

Har det bokförda resultatet påver- Har det bokförda resultatet påverkats
av att bland intäkterna tagits kats av att bland intäkterna har tagits

upp belopp, som inte skall beskattas upp belopp, som inte skall beskattas

såsom inkomst, eller uteslutits be- sorn inkomst, eller uteslutits belopp,

lopp, som bort medräknas, eller som borde ha medräknats, eller

bland kostnaderna tagits upp belopp bland kostnaderna har tagits upp

som inte är avdragsgilla vid inkomst- belopp, som inte är avdragsgilla vid

beräkningen, skall resultatet juste- inkomstberäkningen, skall resulta -

Nuvarande lydelse

inbegripet djur, råmaterial, hel- och
halvfabrikat m. m., samt till fordringar
och skulder. Som värde av
ingående lager, fordringar och skulder
skall därvid upptagas värdet av
närmast föregående beskattningsårs
utgående lager, fordringar och skulder.
Bestämmelserna i 41 § om lager
fä i varvsrörelse tillämpas även i
fråga om skepp eller skeppsbygge,
på vilket den skattskyldige utfört
eller avser att utföra arbete i icke
oväsentlig omfattning, utan hinder
av att den skattskyldige avyttrat
skeppet eller bygget. Vad nu föreskrivits
gäller dock endast intill dess
skeppet eller skeppsbygget levererats
till förvärvaren. Vad som avses
med skepp framgår av sjölagen
(1891:35 s. 1).

SkU 1980/81:25

Nuvarande lydelse

ras så att det kan läggas till grund för
inkomstberäkningen enligt denna
lag.

Vid beräkning av inkomst enligt
bokföringsmässiga grunder skall
iakttas, att en inkomst skall anses ha
åtnjutits under det år, då den enligt
vedertagen redovisningssed eller enligt
vad som beträffande jordbruk är
allmänt brukligt bör tas upp som
intäkt i räkenskaperna, även om
inkomsten ännu inte uppburits kontant
eller eljest kommit den skattskyldige
tillhanda t. ex. i form av
levererade varor, fullgjorda prestationer
eller på annat härmed jämförligt
sätt. Vad som gäller i fråga om
inkomstposterna har motsvarande
tillämpning i fråga om utgiftsposterna.
Avdrag för tantiem eller liknande
ersättning från fåmansföretag till
företagsledare eller honom närstående
person får dock åtnjutas först

Föreslagen lydelse

tet justeras så att det kan läggas till
grund för inkomstberäkningen enligt
denna lag. I de fall resultatet har
påverkats av att lager, pågående
arbeten eller fordringspost har tagits
upp med för lågt belopp eller skuldpost
med för högt belopp skall dock
pä yrkande av den skattskyldige justering
av det bokförda resultatet
underlåtas i den män det är uppenbart
att denne - i överensstämmelse
med reglerna för inkomstberäkning i
denna lag - genom dispositioner i
bokslutet avseende nämnda tillgångsoch
skuldposter eller genom större
avskrivningar pä anläggningstillgångar
än som skett skulle ha kunnat
redovisa ett lägre resultat än det som
skulle framkomma efter justeringen.
Om särskilda omständigheter föranleder
det skall dock resultatet justeras
även i sådant fall.

Vid beräkning av inkomst enligt
bokföringsmässiga grunder skall
iakttas, att en inkomst skall anses ha
åtnjutits under det år, då den enligt
god redovisningssed eller enligt vad
som beträffande jordbruk är allmänt
brukligt bör tas upp som intäkt i
räkenskaperna, även om inkomsten
ännu inte har uppburits kontant eller
eljest kommit den skattskyldige tillhanda
t. ex. i form av levererade
varor, fullgjorda prestationer eller
på annat härmed jämförligt sätt.
Vad som gäller i fråga om inkomstposterna
tillämpas också i fråga om
utgiftsposterna. Avdrag för tantiem
eller liknande ersättning från fåmansföretag
till företagsledare eller
honom närstående person får dock
åtnjutas först under det år då ersätt -

SkU 1980/81:25

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

under det år då ersättningen har
betalats ut eller blivit tillgänglig för
lyftning. I fråga om tiden för
inkomst- och utgiftsposters upptagande
enligt bokföringsmässiga
grunder tillämpas i allmänhet det
förfaringssättet, att fordringar tas
upp som inkomst under det år, då de
uppkommer, och att räntor hänförs
till inkomsten för det år, på vilket de
belöper, i bägge fallen oberoende av
om de verkligen influtit under nämnda
år eller inte. Å andra sidan bör
förskottsvis influtna räntor, som till
större eller mindre del belöper på ett
kommande år, till denna del bokföringsmässigt
hänföras till det sistnämnda
årets inkomst. Avdrag för
ränta på lån ur statens lånefond för
lån med uppskjuten ränta åtnjuts för

ningen har betalats ut eller blivit
tillgänglig för lyftning. I fråga om
tiden för inkomst- och utgiftsposters
upptagande enligt bokföringsmässiga
grunder tillämpas i allmänhet det
förfaringssättet, att fordringar tas
upp som inkomst under det år, då de
uppkommer, och att räntor hänförs
till inkomsten för det år, på vilket de
belöper, i bägge fallen oberoende av
om de verkligen har influtit under
nämnda år eller inte. Å andra sidan
bör förskottsvis influtna räntor, som
till större eller mindre del belöper på
ett kommande år, till denna del
bokföringsmässigt hänföras till det
sistnämnda årets inkomst. Avdrag
för ränta på lån ur statens lånefond
för lån med uppskjuten ränta åtnjuts
för det år då räntan har betalats.

det år då räntan har betalats.

Vid tillämpning av föregående stycke skall iakttas bl. a. att värdet av
avyttrade varor skall - även om fakturering inte skett - redovisas som
fordran, såvida varorna levererats till den nya ägaren före årets utgång.

Har avverkningsrätt till skog upplåtits mot betalning, som skall erläggas
under loppet av flera år, får som intäkt för varje år tas upp den del av
köpeskillingen som influtit under samma år.

I fråga om avdrag för kostnader I fråga om avdrag för kostnader

för reparation och underhåll av fas- för reparation och underhåll av fas -

tighet varav intäkterna beräknas
enligt 24 § 1 mom. gäller även punkt
7 av anvisningarna till 25 §.

tighet varav intäkterna beräknas
enligt 24 § 1 mom. gäller även punkt
8 av anvisningarna till 25 §.

Om beskattningsmyndighet, med frångående av den skattskyldiges på
hans räkenskaper grundade inkomstberäkning, som inkomst för ett år
beskattat vinst, som i bokföringen framkommer som vinst först ett senare år,
skall vid inkomstberäkningen för det följande år, då vinsten redovisas i
bokföringen, det sistnämnda årets bokförda resultat justeras på sådant sätt
att den redan beskattade vinsten inte beskattas en gång till.

Motsvarande gäller för det fall, att beskattningsmyndighet ansett att en
förlust, som är i och för sig avdragsgill, inte får beaktas vid inkomstberäkningen
för det år då den redovisats i räkenskaperna eller beskattningsmyndighet
i annat fall visst år frångått den skattskyldiges bokföring på sådant sätt

SkU 1980/81:25

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

att det påverkar följande års inkomstberäkning.

2.34 Den i räkenskaperna gjorda värdesättningen på tillgångar avsedda för
omsättning eller förbrukning (lager) skall godtas vid inkomstberäkningen,
om värdesättningen inte står i strid med vad nedan i denna punkt eller i punkt

3 sägs.

Vid bestämmande av lagrets anskaffningsvärde skall de lagertillgångar,
som ligger kvar i den skattskyldiges lager vid beskattningsårets utgång, anses
som de av honom senast anskaffade eller tillverkade.

Lagret vid beskattningsårets utgång får inte tas upp till lägre belopp än
fyrtio procent av lagrets anskaffningsvärde eller, om återanskaffningsvärdet
på balansdagen är lägre, sistnämnda värde, i förekommande fall efter avdrag
för inkurans. För tillgångar, som den skattskyldige framställt eller bearbetat,
skall som anskaffningsvärde anses direkta tillverkningskostnader (materialkostnader
och arbetslöner) ökade med ett tillägg som svarar mot den del av
de indirekta tillverkningskostnaderna som skäligen belöper på tillgångarna,
därvid hänsyn dock inte behöver tas till ränta på eget kapital.

Avdrag för inkurans medges inte med större belopp än vad den
skattskyldige enligt vid självdeklarationen fogad utredning visar svara mot
den konstaterade värdenedgången på lagret på balansdagen. Oaktat vad nu
sagts medges dock avdrag för inkurans med fem procent av det lägsta av
lagrets anskaffnings- och återanskaffningsvärden om detta inte framstår
såsom uppenbart opåkallat, eller med det högre procenttal som riksskatteverket
kan ha angett för lagren inom vissa branscher eller hos vissa grupper
av skattskyldiga.

Lager av djur på jordbruksfastighet eller i renskötselrörelse får inte tas upp
till lägre belopp än fyrtio procent av den genomsnittliga produktionskostnaden
för djur av det slag och den ålderssammansättning varom fråga är.
Regeringen eller efter regeringens bemyndigande riksskatteverket fastställer
för varje taxeringsår föreskrifter för beräkning av produktionskostnaden.
Har denna kostnad inte fastställts, t. ex. i fråga om särskilt dyrbara avelsdjur,
får djuret tas upp lägst till fyrtio procent av det lägsta av anskaffningsvärdet
och allmänna saluvärdet.

Uppgår värdet på lagret, beräknat till anskaffnings- eller återanskaffningsvärdet
och i förekommande fall efter avdrag för inkurans, till lägre belopp än
som motsvarar medeltalet av värdena på lagren vid utgången av de två
närmast föregående beskattningsåren (jämförelseåren), får lagret vid
beskattningsårets utgång i stället tas upp till lägst ett belopp motsvarande
förstnämnda värde på detta lager efter avdrag med sextio procent av sagda
medeltalsvärde. Därvid skall lagren vid jämförelseårens utgång tas upp till
anskaffningsvärdena eller, om återanskaffningsvärdena på balansdagarna i

34 Senaste lydelse 1979:612.

SkU 1980/81:25

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

fråga varit lägre, sistnämnda värden, i förekommande fall efter avdrag för
inkurans. I fråga om djur på jordbruksfastighet eller i renskötselrörelse gäller
dock att värdet av djuren skall tas upp till den genomsnittliga produktionskostnaden
eller till det allmänna saluvärdet eller - i förekommande fall - till
anskaffningsvärdet. Föreligger sådant fall att sextio procent av nyssnämnda
medeltalsvärde överstiger värdet av lagret vid beskattningsårets utgång
medges avdrag även för det överskjutande beloppet om den skattskyldige
avsatt motsvarande belopp i räkenskaperna till lagerregleringskonto. Har
avdrag medgivits för sådan avsättning skall avsättningen återföras till
beskattning nästföljande beskattningsår, därvid frågan om avdrag för
förnyad avsättning till lagerregleringskonto får prövas enligt bestämmelserna
ovan.

Skattskyldig, som ingår i en grupp näringsidkare mellan vilka intressegemenskap
råder (moder- och dotterföretag eller företag under i huvudsak
gemensam ledning), får tillämpa reglerna i föregående stycke endast under
förutsättning att dessa tillämpas av samtliga företag som tillhör gruppen. Vad
nu har sagts gäller dock endast i fråga om verksamhet i förvärvskälla som har
sådant samband med verksamheten i den skattskyldiges förvärvskälla att
verksamheterna skulle ha ansetts utgöra en förvärvskälla om de hade
bedrivits av ett enda företag.

Ingår råvaror eller stapelvaror i lagret, får dessa varor eller en del av dem
tas upp till lägst sjuttio procent av varornas värde beräknat efter lägsta
marknadspris under beskattningsåret eller under något av de närmast
föregående nio beskattningsåren. Tillämpas denna regel får lagret inte
värderas enligt bestämmelserna i sjätte stycket.

Är det på grund av överenskommelse om återköp eller annan omständighet
uppenbart att vissa varor anskaffats för annat ändamål än att ingå i den
skattskyldiges normala verksamhet, skall bestämmelserna i tredje-åttonde
styckena inte tillämpas i fråga om dessa varor. Varorna får i sådant fall inte
tas upp till lägre belopp än det lägsta av varornas anskaffnings- eller
återanskaffningsvärden, i förekommande fall efter avdrag för inkurans.

Har den skattskyldige vid beräkning av inkomst av viss förvärvskälla yrkat
avdrag för avsättning till resultatutjämningsfond, som avses i 41 d §, får
lagret inte tas upp till lägre belopp än femtiofem procent av det värde som
enligt tredje-femte styckena skall ligga till grund för lagervärderingen.
Bestämmelserna i sjätte-åttonde styckena är inte tillämpliga i nu angivna
fall.

Vad som föreskrivits i föregående stycke gäller även i det fall då den
skattskyldige ingår i en grupp näringsidkare mellan vilka intressegemenskap
råder (moder- och dotterföretag eller företag under i huvudsak gemensam
ledning) och något av dessa företag yrkat avdrag för avsättning till
resultatutjämningsfond. En sådan avsättning skall dock beaktas endast om

SkU 1980/81:25

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

den hänför sig till verksamhet i förvärvskälla som har sådant samband med
verksamheten i den skattskyldiges förvärvskälla att verksamheterna skulle
ha ansetts utgöra en förvärvskälla om de hade bedrivits av ett enda
företag.

Utan hinder av vad som föreskrivits ovan i denna anvisningspunkt om den
lägsta värdesättning på lagret, som kan godtas vid inkomstberäkningen, får
det lägre värde på lagret godtas som den skattskyldige med hänsyn till
föreliggande risk för prisfall visar vara påkallat.

Nedskrivning av värdet på rättigheter
till leverans av lagertillgångar
enligt ej fullgjorda köpekontrakt får
godkännas endast i den mån det
visas, att inköpspriset för tillgångar
av samma slag på balansdagen
understiger det kontraherade priset,
eller det görs sannolikt att sådant
prisfall kommer att inträffa innan
tillgångarna levereras eller säljs
vidare av den skattskyldige i oförändrat
eller förädlat skick. Beträffande
värdet på rättigheter till leverans
av maskiner och andra för
stadigvarande bruk avsedda inventarier
enligt ej fullgjorda köpekontrakt
kan nedskrivning godkännas
endast i den mån den skattskyldige
visar, att inköpspriset för tillgångar
av samma slag på balansdagen
understiger det kontraherade priset,
eller det görs sannolikt att sådant
prisfall kommer att inträffa innan
tillgångarna levereras.

3.35 Vad i punkt 2 tredje, sjätte
och åttonde styckena sägs angående
det lägsta värde på skattskyldigs
varulager, som får godtas vid
inkomstberäkningen, gäller inte i
fråga om penningförvahande företags
och försäkringsföretags place -

Nedskrivning av värdet på rättigheter
till leverans av lagertillgångar
enligt ej fullgjorda köpekontrakt
(kontraktsnedskrivning) får godkännas
endast i den mån det visas, att
inköpspriset för tillgångar av samma
slag på balansdagen understiger det
kontraherade priset, eller det görs
sannolikt att sådant prisfall kommer
att inträffa innan tillgångarna levereras
eller säljs vidare av den skattskyldige
i oförändrat eller förädlat skick.
Beträffande värdet på rättigheter till
leverans av maskiner och andra för
stadigvarande bruk avsedda inventarier
enligt ej fullgjorda köpekontrakt
kan avskrivning (kontraktsavskrivning)
godkännas endast i den
mån den skattskyldige visar, att
inköpspriset för tillgångar av samma
slag på balansdagen understiger det
kontraherade priset, eller det görs
sannolikt att sådant prisfall kommer
att inträffa innan tillgångarna levereras.

3. Vad i punkt 2 tredje stycket
första meningen samt sjätte och
åttonde styckena sägs angående det
lägsta värde på skattskyldigs varulager
som får godtas vid inkomstberäkningen
gäller inte i fråga om
skattskyldigs lager av aktier, obliga -

35 Senaste lydelse 1979:612.

SkU 1980/81:25

Nuvarande lydelse

ringar av förvaltade medel i aktier,
obligationer, lånefordringar m. m.
eller skattskyldigs lager av fastigheter
och liknande tillgångar. Tillgångar
av detta slag skall tas upp till det
värde som med hänsyn till risk för
förlust, prisfall m. m. framstår som
skäligt.

Föreslagen lydelse

tioner, lånefordringar och liknande
tillgångar (värdepapper) och inte heller
i fråga om lager av fastigheter och
liknande tillgångar.

Lager av värdepapper får inte tas
upp till lägre belopp än vad som med
hänsyn till risk för prisfall m. m.
framstår som skäligt. Dock gäller att
sådan aktie eller andel i fastighetsförvaltande
företag, som enligt punkt 3
fjärde stycket av anvisningarna till
27 § skall anses utgöra omsättningstillgång
i rörelse, får värderas med
iakttagande av de för lager av fastigheter
och liknande tillgångar nedan
angivna grunderna. Nedskrivning av
andel i handelsbolag, som nu sagts,
får ske endast om någon nedskrivning
av fastigheterna inte har skett i
handelsbolagets räkenskaper.

Lager av fastigheter och liknande
tillgångar får inte tas upp till lägre
belopp än 85 procent av summan av
tillgångarnas anskaffningsvärden.
Har den skattskyldige vid beräkning
av inkomst av viss förvärvskälla
yrkat avdrag för avsättning till resultatutjämningsfond
får lagret dock
inte tas upp till lägre belopp än 90
procent av summan av tillgångarnas
anskaffningsvärden. Denna begränsning
i nedskrivningsrätten gäller även
- under de förutsättningar som anges
i punkt 2 elfte stycket - om ett företag,
som är i intressegemenskap med den
skattskyldige, har yrkat avdrag för
avsättning till resultatutjämningsfond.

SkU 1980/81:25

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Vid tillämpning av föregående
stycke beräknas anskaffningsvärdet
enligt de grunder som anges i punkt 3
av anvisningarna till 22 §. Har tillgången
övergått till ny ägare genom
arv eller testamente eller genom
bodelning i anledning av makes död,
gäller för den nye ägaren samma rätt
till nedskrivning av tillgängen som
skulle ha tillkommit förre ägaren om
denne fortfarande hade ägt tillgången.

Utan hinder av vad som föreskrivits
i tredje stycket om den lägsta
värdesättning på lager av fastigheter
och liknande tillgångar, som kan
godtas vid inkomstberäkningen, får
det lägre värde på lagret godtas som
den skattskyldige med beaktande av
medgivna värdeminskningsavdrag
och föreliggande risk för prisfall visar
vara påkallat.

Förvärvas aktie i svenskt aktiebolag av skattskyldig, som driver bank- eller
annan penningrörelse eller försäkringsrörelse, eller av annan skattskyldig,
för vilken aktien utgör omsättningstillgång, och är det inte uppenbart att den
skattskyldige därigenom erhåller tillgång av verkligt och särskilt värde för
honom med hänsyn till hans rörelse, får sådan nedgång i aktiens värde som
beror på utdelning till den skattskyldige av medel, vilka fanns hos det
utdelande bolaget vid förvärvet och inte motsvarar tillskjutet belopp, inte
föranleda att aktien vid inkomstberäkningen för den skattskyldige tas upp till
lägre belopp än som motsvarar hans anskaffningskostnad för aktien. Har
denna, innan sådan utdelning skett, tagits upp till lägre belopp än den
skattskyldiges anskaffningskostnad, får aktien vid utgången av det beskattningsår,
under vilket utdelningen äger rum, inte tas upp till lägre belopp än
aktiens värde i beskattningshänseende vid ingången av samma år med tillägg
av ett belopp, som motsvarar skillnaden mellan den skattskyldiges anskaffningskostnad
för aktien och nämnda värde, dock högst av det utdelade
beloppet. Sker utdelning utan att det värde för aktien, som ligger till grund
för beräkningen av den skattskyldiges inkomst, påverkas och medför detta
att den skattskyldige efter överlåtelse av aktien eller upplösning av bolaget
redovisar förlust, skall därifrån avräknas det belopp som motsvarar
utdelningen. Utdelning som avses i detta stycke anses i första hand gälla

SkU 1980/81:25

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

andra medel än sådana som motsvarar tillskjutet belopp. Vad som sägs om
aktie i detta stycke gäller även beträffande andel i ekonomisk förening. Med
tillskjutet belopp avses därvid inbetald insats.

3 a. Ifråga om skattskyldiga, som
bedriver byggnads- eller anläggningsrörelse
eller hantverks- elter
konsultrörelse, godtas den i räkenskaperna
gjorda redovisningen av
pågående arbeten vid inkomsttaxeringen
om redovisningen inte står i
strid med bestämmelserna i denna
anvisningspunkt. Utförs de pågående
arbetena på löpande räkning gäller
bestämmelserna i tredje, åttonde och
nionde styckena. Beträffande arbeten,
som utförs till fast pris, gäller
bestämmelserna i fjärde-nionde
styckena. Enskild näringsidkare i
vars verksamhet den årliga bruttoomsättningssumman
normalt understiger
ett gränsbelopp som motsvarar 20
gånger det enligt lagen (1962:381) om
allmän försäkring bestämda basbeloppet
för den sista månaden av
räkenskapsåret, får tillämpa bestämmelserna
för arbeten som utförs på
löpande räkning även i fråga om
arbeten som utförs till fast pris.

Ett arbete anses utfört på löpande
räkning om ersättningen uteslutande
eller så gott som uteslutande fastställs
på grundval av ett pä förhand bestämt
arvode per tidsenhet, den faktiska
tidsåtgången och - i förekommande
fall - den skattskyldiges faktiska
utgifter för arbetet. I annat fall anses
arbetet utfört till fast pris.

Värdet av pågående arbeten, som
utförs på löpande räkning, behöver
inte tas upp som tillgäng. I stället skall
som intäkt redovisas summan av de
belopp avseende arbetena som den

SkU 1980/81:25

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

skattskyldige har fakturerat under
beskattningsåret.

Värdet av pågående arbeten som
utförs till fast pris får, såvitt gäller
byggnads- eller anläggningsrörelse,
tas upp till lägst ett belopp motsvarande
85 procent av de vid beskattningsårets
utgång nedlagda direkta kostnaderna
avseende de arbeten för vilka
slutlig resultatredovisning då inte har
skett. I fråga om hantverks- eller
konsultrörelse får värdet av pågående
arbeten, som utförs till fast pris, tas
upp till lägst ett belopp motsvarande
samtliga vid beskattningsårets utgång
nedlagda direkta kostnader avseende
de arbeten för vilka slutlig resultatredovisning
då inte har skett. Från
sistnämnda värde får avdrag åtnjutas
med högst ett belopp motsvarande
basbeloppet för den sista månaden av
räkenskapsåret, dock inte med högre
belopp än som svarar mot de direkta
kostnaderna. Har den skattskyldige
erhållit ersättning för arbete, som
avses i detta stycke, skall beloppet
inte redovisas som intäkt utan som en
skuld till den för vars räkning arbetet
utförs.

Som direkt kostnad anses inte värdet
av den arbetsinsats som utförs av
den skattskyldige, dennes make eller
barn under 16 år. Är uppdragstagaren
ett handelsbolag skall som direkt
kostnad inte anses värdet av arbetsinsats
som utförs av delägare i bolaget.

Uppgår värdet av pågående arbeten
i byggnads- eller anläggningsrörelse
till lägre belopp än medeltalet av
värdena av sådana arbeten vid
utgången av de två närmast föregåen -

SkU 1980/81:25

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

de beskattningsåren (jämförelseåren),
får värdet av pågående arbeten
vid beskattningsårets utgång tas upp
till lägst ett belopp motsvarande skillnaden
mellan värdet av pågående
arbeten vid nämnda tidpunkt och 15
procent av jämförelseårens medeltalsvärden.
Blir skillnaden negativ
får bestämmelserna i de två sista
meningarna av punkt 2 sjätte stycket
tillämpas.

Har den skattskyldige åtagit sig att
till fast pris utföra visst arbete för
annans räkning skall, såvida intressegemenskap
råder mellan den skattskyldige
och uppdragsgivaren och
anledning finns att anta att bestämmelserna
ovan i denna anvisningspunkt
utnyttjats för att bereda obehörig
skatteförmån ät den skattskyldige
eller uppdragsgivaren, nämnda bestämmelser
inte gälla. I nu avsedda
fall skall den skattskyldiges inkomst
på grund av arbetena beräknas efter
vad som med hänsyn till omständigheterna
framstår som skäligt.

Har den skattskyldige i betydande
omfattning underlåtit att slutredovisa
eller fakturera belopp som enligt god
redovisningssed hade kunnat slutredovisas
eller faktureras skall som
intäkt tas upp de belopp som skäligen
hade kunnat slutredovisas eller faktureras.

Kan den skattskyldige göra sannolikt
att det belopp, som enligt bestämmelserna
ovan skall redovisas som
intäkt av pågående arbeten, överstiger
vad som kan anses förenligt med
god redovisningssed, får inkomsten i
skälig utsträckning jämkas nedåt.

SkU 1980/81:25

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982 och tillämpas första gången
vid 1984 års taxering om inte annat följer av punkterna 1-5 nedan.

1. Den nya bestämmelsen i punkt 2 sjätte stycket av anvisningarna till 27 §
tillämpas inte i fråga om nedskrivning som har återförts till beskattning senast
vid 1984 års taxering.

2. Fysisk person som den 1 januari 1983 innehar en- eller tvåfamiljsfastighet
som utgör omsättningstillgång i rörelse får, såvida han varit bosatt på
fastigheten under åren 1981 och 1982, vid 1984 års taxering som intäkt av
rörelse ta upp belopp varmed fastigheten varit nedskriven vid utgången av år
1982 (avskattning). Sedan avskattning skett anses fastigheten inte utgöra
omsättningstillgång. Har fastigheten inte varit nedskriven vid utgången av år
1982, skall fastigheten inte i något fall anses t tgöra omsättningstillgång efter
utgången av år 1982.

Vad i första stycket sagts gäller inte om fastigheten under åren 1981 eller
1982 varit föremål för annat byggnadsarbete än normalt underhåll i
byggnadsrörelse som bedrivs av den skattskyldige, dennes make eller av
fåmansföretag i vilket den skattskyldige eller dennes make är företagsledare.

3. De nya bestämmelserna i punkt 3 fjärde stycket av anvisningarna till
27 § gäller endast i fråga om aktier och andelar som har förvärvats efter
utgången av år 1982.

4. Sista meningen i punkt 4 nionde stycket och sista meningen i punkt 4
tionde stycket av anvisningarna till 29 § i den äldre lydelsen skall tillämpas i
de fall då övergång från planenlig till räkenskapsenlig avskrivning skett för
beskattningsår, för vilket taxering sker år 1984 eller - om den skattskyldige
på grund av förlängning av räkenskapsåret inte skall taxeras nämnda år - år
1985.

5. Genom den nya lagen upphävs med verkan fr. o. m. 1984 års taxering
dels punkt 6 av övergångsbestämmelserna till lagen (1969:363) om ändring i
kommunalskattelagen (1928:370), dels 9 § tredje stycket lagen (1972:742)
om ikraftträdande av lagen (1972:741) om ändring i kommunalskattelagen
(1928:370).

6 Riksdagen 1980181. 6 sami. Nr 25

SkU 1980/81:25

2 Förslag till

Lag om eldsvådefonder

Härigenom föreskrivs följande.

1 § Vid beräkning av nettointäkt av jordbruksfastighet eller nettointäkt av
rörelse enligt kommunalskattelagen (1928:370) och lagen (1947:576) om
statlig inkomstskatt medges avdrag enligt denna lag för belopp som har
avsatts till eldsvådefond. Sådant avdrag medges även vid beräkning av
nettointäkt av annan fastighet som avses i 24 § 1 mom. kommunalskattelagen.
Den som enligt bokföringslagen (1976:125) eller jordbruksbokföringslagen
(1979:141) är skyldig att upprätta årsbokslut skall ha satt av ett mot
avdraget svarande belopp i räkenskaperna för beskattningsåret.

I fråga om handelsbolag beräknas avdrag för avsättning till eldsvådefond
för bolaget.

2 § Eldsvådefond som avses i denna lag är

1) eldsvådefond för inventarier,

2) eldsvådefond för byggnader,

3) eldsvådefond för markanläggningar och

4) eldsvådefond för lagertillgångar.

Med inventarier, byggnader, markanläggningar och lagertillgångar förstås
vid tillämpning av denna lag tillgångar som vid inkomsttaxeringen behandlas
enligt de bestämmelser som gäller för maskiner och andra för stadigvarande
bruk avsedda inventarier, byggnader, markanläggningar respektive lager.
Som inventarier anses dock inte tillgångar som avses i punkt 6 av
anvisningarna till 29 § kommunalskattelagen (1928:370).

3 § Avdrag får för viss förvärvskälla och för ett och samma beskattningsår
inte överstiga den skattepliktiga försäkringsersättningen eller annan ersättning
för skada nämnda år på inventarier, byggnader, markanläggningar eller
lagertillgångar, som har förstörts eller skadats genom brand eller annan
olyckshändelse eller - såvitt avser inventarier och lagertillgångar - som har
förlorats genom statligt eller kommunalt förfogande.

Med statligt eller kommunalt förfogande jämställs avyttring som sker
under sådana förhållanden att statligt eller kommunalt förfogande i annat fall
skulle ha kommit i fråga.

Har den skattskyldige på grund av förhållande som i första stycket sägs
medgivits högre avdrag för avskrivning av inventarier, byggnader eller
markanläggningar än han i annat fall varit berättigad till, skall avdraget för
avsättning till eldsvådefond begränsas i motsvarande mån.

Avdrag för avsättning till eldsvådefond för lagertillgångar får inte
överstiga ett belopp som motsvarar minskningen av lagerreserven under
beskattningsåret. Har lagret stigit i pris under beskattningsåret får lagerre -

SkU 1980/81:25

servén vid beskattningsårets ingång beräknas på grundval av den procentsats
varmed lagret vid denna tidpunkt faktiskt nedskrivits och det återanskaffningsvärde
samma lager skulle ha haft vid beskattningsårets utgång.

4 § Eldsvådefond får tas i anspråk för följande ändamål:

1) eldsvådefond för inventarier: för avskrivning av inventarier samt för
kostnader för reparation och underhåll av inventarier;

2) eldsvådefond för byggnader: för kostnader för reparations- och andra
underhållsarbeten på en byggnad, som inte utgör omsättningstillgång i
rörelse, och för avskrivning av sådan byggnad;

3) eldsvådefond för markanläggningar: för kostnader för reparations- och
andra underhållsarbeten på en markanläggning, som inte utgör omsättningstillgång
i rörelse, och för avskrivning av den del av en sådan markanläggnings
anskaffningsvärde som får dras av genom årliga värdeminskningsavdrag;

4) eldsvådefond för lagertillgångar: för nedskrivning av lagertillgångar
med högst ett belopp motsvarande kostnaderna under beskattningsåret för
tillverkning eller anskaffning av sådana tillgångar, dock att ett lägre värde på
lagret i dess helhet vid beskattningsårets utgång än som enligt eljest gällande
regler är medgivet inte godtas.

Belopp, som har avsatts till eldsvådefond, får tas i anspråk endast för
arbete som utförs, inventarier som levereras, byggnader som anskaffas och i
övrigt kostnader som hänför sig till tid efter bokslutsdagen.

Har den skattskyldige under ett beskattningsår då ersättning för byggnader
eller markanläggningar enligt 3 § första stycket skall tas upp som skattepliktig
inkomst anskaffat en byggnad eller en markanläggning får han - utan
hinder av vad i andra stycket sägs - ta belopp, som enligt bestämmelserna i
denna lag kunnat avsättas till eldsvådefond för byggnader respektive
eldsvådefond för markanläggningar, i anspråk för avskrivning av byggnaden
respektive den del av anskaffningsvärdet av markanläggningen som får dras
av genom årliga värdeminskningsavdrag. Därvid skall så anses som om
avsättning till eldsvådefond har gjorts varefter beloppet omedelbart har
tagits i anspråk för sitt ändamål.

Om eldsvådefond får tas i anspråk för reparations- och andra underhållsarbeten
på en byggnad eller en markanläggning eller för avskrivning av
sådana tillgångar får den skattskyldige, såvida arbetet hänför sig till flera
beskattningsår och avdrag på grund av arbetet inte redan har skett, under det
sista året ta eldsvådefonden i anspråk för avskrivning av tillgångarna eller för
täckande av kostnaderna med högst ett belopp som svarar mot uppkomna
kostnader under de ifrågavarande åren. Vad nu sagts gäller också i fråga om
ny- eller ombyggnad av fartyg eller luftfartyg eller i fråga om byggnadsinventarier
och märkinventarier enligt kommunalskattelagen (1928:370).

5 § Eldsvådefond får tas i anspråk endast för avskrivning, nedskrivning eller
kostnad i den förvärvskälla till vilken avsättningen hänför sig. Riksskatte -

SkU 1980/81:25

verket får dock, om det finns särskilda skäl, medge atteldsvådefond, som har
avsatts i viss förvärvskälla, får tas i anspråk för investering eller kostnad i
annan förvärvskälla. Mot riksskatteverkets beslut får talan inte föras.

6 § Har eldsvådefond eller del av sådan fond tagits i anspråk enligt denna lag,
utgör det ianspråktagna beloppet inte skattepliktig intäkt. Å andra sidan får
sådana utgifter, för vilka fonden har tagits i anspråk, vid taxeringen inte dras
av som driftkostnad. Har fonden tagits i anspråk för anskaffning av en
anläggningstillgång, skall vid beräkning av värdeminskningsavdrag som
anskaffningsvärde för tillgången räknas endast den del av utgifterna som inte
har täckts av det ianspråktagna beloppet. Har fonden tagits i anspråk för
tillverkning eller anskaffning av lager, skall lagret anses nedskrivet med det
ianspråktagna beloppet.

7 § Vid tillämpning av denna lag skall ett tidigare till eldsvådefond avsatt
belopp anses ha tagits i anspråk före senare avsättningar.

8 § Eldsvådefond skall återföras till beskattning om

1) fonden har tagits i anspråk i strid med 4 och 5

2) hela eller den huvudsakliga delen av den förvärvskälla, där avsättningen
till fonden har gjorts, under beskattningsåret har överlåtits eller
verksamheten har upphört,

3) det företag som innehar fonden skall anses upplöst genom fusion enligt
14 kap. aktiebolagslagen (1975:1385) eller 96 § 1 mom. lagen (1951:308) om
ekonomiska föreningar eller 78 § lagen (1955:416) om sparbanker och
fonden inte enligt femte stycket har övertagits av det övertagande
företaget,

4) beslut har fattats om att det företag som innehar fonden skall träda i
likvidation.

5) beslut har meddelats om att den skattskvldige skall försättas i konkurs,
eller

6) fonden inte har tagits i anspråk senast under det beskattningsår, för
vilket taxering sker under tredje taxeringsåret efter det då avdrag för
avsättningen har medgetts.

Med överlåtelse som avses i första stycket 2) likställs att hela eller en del av
den förvärvskälla där avsättningen har gjorts tillfallit en ny ägare genom
bodelning eller genom arv eller på grund av förordnande i testamente.
Riksskatteverket får dock, om det finns särskilda skäl. medge att eldsvädefonden
i stället för att återföras till beskattning övertas av förvärvskällans
nye ägare. I fråga om sådant medgivande skall bestämmelserna i It) S tredje
och fjärde styckena tillämpas.

Återföring till beskattning skall göras i den förvärvskälla där avsättningen
har gjorts.

Riksskatteverket kan, om det finns särskilda skäl. medge att eldsvådefond

SkU 1980/81:25

som skall återföras till beskattning enligt första stycket 6) får behållas under
viss tid, dock längst till och med det beskattningsår för vilket taxering sker
under sjätte taxeringsåret efter det dä avdrag för avsättningen har
medgetts.

Vid sådan fusion, som avses i 28 § 3 mom. kommunalskattelagen
(1928:370). får moderbolaget eller den övertagande föreningen i beskattningsavseende
överta eldsvådefond. Har fonden övertagits skall det anses
som om moderbolaget eller den övertagande föreningen har gjort avsättningen
under det beskattningsår, då avsättningen skett hos dotterbolaget
eller den överlåtande föreningen. Vad som har sagts nu gäller även i fråga om
fusion enligt 78 § lagen om sparbanker.

Vad i första-femte styckena sägs om eldsvådefond skall i förekommande
fall gälla en del av sådan fond.

Mot riksskatteverkets beslut enligt andra och fjärde styckena får talan inte
föras.

9 § Har eldsvådefond eller en del av sådan fond återförts till beskattning
enligt 8 § skall som skattepliktig intäkt i den förvärvskälla, där avsättningen
har gjorts, tas upp ett särskilt tillägg som svarar mot trettio procent av det
återförda beloppet.

Riksskatteverket kan, om det finns synnerliga skäl, medge befrielse helt
eller delvis från det särskilda tillägget. Mot riksskatteverkets beslut får talan
inte föras.

10 § Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer kan, om det
finns särskilda skäl, medge att ett företags eldsvådefond helt eller delvis
övertas av ett annat företag. För ett sådant medgivande krävs

1) att det ena företaget är moderföretag och det andra företaget dess
helägda dotterföretag, eller

2) att båda företagen är helägda dotterföretag till samma moderföretag,
eller

3) att det ena företaget är ett svenskt aktiebolag vars aktier till mer än
nittio procent ägs av moderföretaget tillsammans med eller genom förmedling
av ett eller flera av dess helägda dotterföretag och det andra företaget
antingen är ett annat sådant aktiebolag eller också moderföretaget eller dess
helägda dotterföretag.

Vid tillämpning av första stycket avses med moderföretag svenskt
aktiebolag, svensk ekonomisk förening eller svensk sparbank och med helägt
dotterföretag svenskt aktiebolag vars aktier till mer än nittio procent ägs av
moderföretaget.

I beslut om övertagande av en eldsvådefond skall anges i vilken
förvärvskälla hos det övertagande företaget som fonden skall anses
avsatt.

Har en eldsvådefond övertagits skall det anses som om det övertagande

SkU 1980/81:25

företaget gjort avsättning till fonden vid den tidpunkt då det överlåtande
företaget gjort avsättningen.

11 § Skattskyldig, som vid beskattningsårets utgång har en eldsvådefond eller
som under beskattningsåret har avvecklat sin eldsvådefond, skall vid
självdeklaration lämna uppgifter om fondens storlek, användning och
avveckling. Uppgifterna skall lämnas på blankett enligt formulär som
fastställs av riksskatteverket.

Har den skattskyldige under beskattningsåret haft intäkt av jordbruksfastighet,
annan fastighet eller rörelse från mer än en förvärvskälla, skall
uppgifter som avses i första stycket lämnas särskilt för varje förvärvskälla där
avsättning har gjorts.

12 § I fråga om skattskyldiga som taxeringsnämnden skall taxera till statlig
inkomstskatt skall nämnden lämna uppgifter till länsstyrelsen om skattskyldiga
som vid beskattningsårets utgång har eldsvådefonder eller som under
beskattningsåret har avvecklat sina eldsvådefonder.

13 § Hos länsstyrelsen skall föras register över eldsvådefonder.

Denna lag träder i kraft fyra veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift
på den har kommit ut från trycket i Svensk författningssamling. I samband
med ikraftträdandet iakttas följande.

1. Den nya lagen tillämpas första gången i fråga om beskattningsår för
vilket taxering i första instans sker år 1984.

2. Genom denna lag upphävs med verkan fr. o. m. 1984 års taxering
förordningen (1959:168) om särskilda investeringsfonder för förlorade
inventarier och lagertillgångar. Avsättning till särskild investeringsfond
enligt nämnda lag får göras sista gången i bokslut till ledning för 1983 års
taxering. Bestämmelserna i nämnda lag gäller dock alltjämt i fråga om
belopp som har avsatts i bokslut till ledning för 1983 och tidigare års
taxeringar.

SkU 1980/81:25

3 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1951:763) om beräkning av statlig inkomstskatt
för ackumulerad inkomst

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1951:763) om beräkning av statlig
inkomstskatt för ackumulerad inkomst1

dels att 3 5 3 och 4 mom. skall betecknas 3 5 4 och 5 mom..

dels att 3 5 1 och 2 morn., nya 3 § 4 mont., punkt 1 av anvisningarna till 1 5,
anvisningarna till 2 § och anvisningarna till 3 § skall ha nedan angivna
lydelse,

dels att till 3 § skall fogas ett nytt moment, 3 morn., av nedan angivna
lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 morn.2 Vad i denna lag sägs 1 mom. Vad i denna lag sägs

skall, med den begränsning som gäller, med den begränsning som

följer av vad nedan i 2-4 mom. följer av vad nedan i 2-5 mom.

stadgas, äga tillämpning beträffande stadgas, beträffande all ackumule all

ackumulerad inkomst. rad inkomst.

2 mom,3 I fråga om inkomst av jordbruksfastighet skola lagens bestämmelser
gälla endast följande intäkter, nämligen:

1) intäkt genom ersättning för skada å växande skog på grund av brand
eller annan därmed jämförlig av den skattskyldiges åtgöranden oberoende
anledning samt intäkt genom avyttring av skog och skogsprodukter, om
avverkningen framtvingats av brand, stormfällning, torka, insektsskador
eller dylikt eller av vattenuppdämning eller framdragande av kraftledning,
allt under förutsättning att intäkten icke föranlett avdrag för insättning å
skogskonto;

2) intäkt i form av engångsersättning vid upplåtelse eller upphörande av
nyttjanderätt eller servitutsrätt och vid överlåtelse av nyttjanderätt, intäkt i
form av ersättning som utgår vid avräkning enligt 9 kap. 23 5 jordabalken
samt intäkt för jordägare avseende värde av förbättring som nyttjanderättshavare
bekostat;

3) intäkt, som uppkommit genom 3) intäkt i form av försäkringser att

egendom tagits i anspråk genom sättning eller annan ersättning för

expropriation eller liknande förfa- skada på byggnader eller markan rande

eller eljest avyttrats under läggningar, som har förstörts eller

sådana förhållanden att dylik tvångs- skadats genom brand eller annan

försäljning måste anses vara för han- olyckshändelse, eller intäkt, som har

den, under förutsättning att intäkten uppkommit genom att egendom har

1 Senaste lydelse av förutvarande 3 § 4 mom. 1979:616 och lagens rubrik 1974:860.

- Senaste lydelse 1974:860.

3 Senaste lydelse 1978:946.

SkU 1980/81:25

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

icke föranlett avdrag för insättning å tagits i anspråk genom expropriation

skogskonto eller för avsättning till eller liknande förfarande eller el jest

särskilda investeringsfonder för för- har avyttrats under sådana förhål lorade

inventarier och lagertillgång- landen att sådan tvångsförsäljning

ar; måste anses föreligga, allt under

förutsättning att intäkten inte har

föranlett avdrag för insättning på

skogskonto eller för avsättning till

eldsvådefond;

4) intäkt i form av skadestånd eller annan ersättning avseende inkomstbortfall
till följd av skador och intrång å fastigheten, som föranletts av

industriell eller därmed jämförlig verksamhet;

5) intäkt vid avyttring av djur i samband med upphörande av djurskötsel; 6)

intäkt vid avyttring i samband med upphörande av jordbruksdrift av för
stadigvarande bruk i jordbruksfastigheten avsedda maskiner eller andra
inventarier, vilka icke vid beräkning av värdeminskningsavdrag äro att
hänföra till byggnad, ävensom av varor och produkter i jordbruksfastigheten;
samt

7) intäkt, som uppkommit därigenom
att avsättning till särskilda
investeringsfonder för förlorade inventarier
och lagertillgångar återförts
till beskattning under sådana
förhållanden att, därest det återförda
beloppet i stället utgjort köpeskilling
för de förlorade tillgångarna, köpeskillingen
enligt5) eller 6) ovan skulle
ansetts såsom ackumulerad inkomst,
dock att ränta sorn tillägges det
återförda beloppet icke skall anses
utgöra sådan inkomst.

7) intäkt, som har uppkommit
genom att eldsvådefond har återförts
til] beskattning på grund av att jordbruksdriften
har upphört eller - såvitt
avser eldsvådefond för lagertillgångar
- på grund av att djurskötseln har
upphört, dock att särskilt tillägg på
det återförda beloppet inte skall
anses utgöra sådan inkomst.

3 mom. I fråga om inkomst av
annan fastighet skall lagens bestämmelser
endast gälla följande intäkter,
nämligen:

I) intäkt i form av försäkringsersättning
eller annan ersättning för
skada på byggnader eller markanläggningar,
som har förstörts eller
skadats genom brand eller annan
olyckshändelse, under förutsättning

SkU 1980/81:25

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

alt intäkten inte liar föranlett avdrag
för avsättning till eldsvådefond;

2) intäkt - i samband med avyttring
av fastighet - genom avyttring av
maskiner och andra för stadigvarande
bruk avsedda inventarier, vilka i
avskrivningshänseende inte hänförs
till byggnad; samt

3) intäkt, som har uppkommit
genom att eldsvådefond har återförts
till beskattning på grund av att hela
eller den huvudsakliga delen av förvärvskällan
har avvecklats, dock att
särskilt tillägg på det återförda beloppet
inte skall anses utgöra sådan
inkomst.

4 mom. 4 I fråga om inkomst av rörelse skola lagens bestämmelser gälla
endast följande intäkter, nämligen:

1) intäkt genom vetenskaplig, litterär, konstnärlig eller därmed jämförlig
verksamhet, under förutsättning att intäkten inte föranlett uppskov med
beskattning enligt lagen (1979:611) om upphovsmannakonto:

2) intäkt vid överlåtelse av hyresrätt samt av varumärke, firmanamn och
andra liknande rättigheter av goodwills natur;

3) intäkt i form av engångsersättning,
som har erhållits på grund av
avbrottsförsäkring eller sorn skadestånd
eller dylikt för inkomstbortfall
i rörelsen till följd av expropriation,
rekvisition eller annat liknande förfarande
eller intäkt i form av försäkringsersättning
eller annan ersättning
för skada på byggnader eller markanläggningar.
som har förstörts eller
skadats genom brand eller annan
olyckshändelse, allt under förutsättning
att intäkten inte har föranlett
avdrag för avsättning till eldsvådefond; 4)

intäkt i form av engångsersättning vid avyttring av patenträtt eller
liknande rättighet samt vid avyttring eller avlösning av rätt till rovalty. allt

3) intäkt i form av engångsersättning,
som erhållits på grund av
avbrottsförsäkring eller såsom skadestånd
eller dylikt för inkomstbortfall
i rörelsen till följd av expropriation,
rekvisition eller annat liknande
förfarande;

4 Senaste lydelse av förutvarande 3 mom. 1979:616.

SkU 1980/81:25

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

under förutsättning att avyttringen eller avlösningen skett i samband med
överlåtelse, upplåtelse eller nedläggande av rörelse;

5) intäkt vid avyttring, i samband med överlåtelse, upplåtelse eller
nedläggande av rörelse, aV för stadigvarande bruk i rörelsen avsedda
maskiner eller andra inventarier, vilka icke vid beräkning av värdeminskningsavdrag
hänföras till byggnad, samt av andra varor och produkter i
rörelsen än ovan vid 4) avses; samt

6) intäkt, som uppkommit därigenom
att avsättning till särskilda
investeringsfonder för förlorade inventarier
och lagertillgångar elter för
avyttrat fartyg eller till särskild nyanskaffningsfond
återförts till beskattning
under sådana förhållanden att,
därest det återförda beloppet i stället
utgjort köpeskilling för tillgångarna i
fråga, köpeskillingen enligt 5) ovan
skulle ansetts såsom ackumulerad
inkomst, dock att ränta som tillägges
det återförda beloppet icke skall
anses utgöra sådan inkomst.

Vad i denna lag stadgas om överlåtelse, upplåtelse eller nedläggande av
rörelse skall äga motsvarande tillämpning beträffande rörelsefilial och
rörelsegren.

6) intäkt, som har uppkommit
genom att eldsvädefond, särskild
investeringsfond för avyttrat fartyg
eller särskild nyanskaffningsfond har
återförts till beskattning på grund av
att rörelsen har överlåtits eller nedlagts,
dock att särskilt tillägg eller
ränta på det återförda beloppet inte
skall anses utgöra sådan inkomst.

Anvisningar

till 1 §

l.5 Inkomst skall enligt denna lag anses hänförlig till visst beskattningsår,
om intäkten exempelvis intjänats eller eljest motprestation för densamma i
någon form lämnats under ifrågavarande år.

För att en inom visst beskattningsår åtnjuten inkomst skall anses utgöra
ackumulerad inkomst enligt denna lag fordras, att inkomsten hänför sig till
minst två beskattningsår.

Engångsbelopp, som uppbäres såsom
ersättning för årlig pension,
skall i allmänhet anses hänföra sig till
tio år. Engångsbelopp, som beskattas
med tillämpning av bestämmelserna
i fjärde stycket av anvisningarna
till 19 it kommunalskattelagen

5 Senaste lydelse 1980:999.

SkU 1980/81:25

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

(1928:370), anses icke såsom ackumulerad
inkomst.

Ackumulerad inkomst, som avses
i 3 § 4 moni., skall anses hänföra sig
till det antal år den skattskyldige
innehaft den avyttrade egendomen.
Realisationsvinst vid avyttring av
fastighet får dock inte fördelas på
mer än fyra år i andra fall än då
vinsten har uppkommit vid sådan
avyttring som avses i 2 § lagen
(1978:970) om uppskov med beskattning
av realisationsvinst eller då
vinsten till mer än hälften utgörs av
återvunna avdrag för värdeminskning
av den avyttrade fastigheten.

(1928:370), skall icke anses såsom
ackumulerad inkomst.

Ackumulerad inkomst, som avses
i 3 5 5 moni., skall anses hänföra sig
till det antal år den skattskyldige
innehaft den avyttrade egendomen.
Realisationsvinst vid avyttring av
fastighet får dock inte fördelas på
mer än fyra år i andra fall än då
vinsten har uppkommit vid sådan
avyttring som avses i 2 5 lagen
(1978:970) om uppskov med beskattning
av realisationsvinst eller dä
vinsten till mer än hälften utgörs av
återvunna avdrag för värdeminskning
av den avyttrade fastigheten.

Intäkt av skogsbruk skall anses hänförlig till det antal år sorn motsvarar
förhållandet mellan intäkten, minskad med vederbörliga avdrag, och värdet
av ett års skogstillväxt å fastigheten.

Ackumulerad inkomst, som avses
i 3 § 2 mom. vid 5)-7) samt i 3 8 3
moni. vid 2), 5) och 6), skall anses
hänföra sig till det antal år den
skattskyldige bedrivit jordbruket eller
rörelsen. Har skattskyldig åtnjutit
ackumulerad inkomst som nu
sagts i egenskap av delägare i handels-
eller kommanditbolag, skall
inkomsten anses hänförlig till den tid
han varit delägare i bolaget. Inkomsten
skall dock anses hänförlig till
kortare tid än den skattskyldige
bedrivit jordbruket eller rörelsen
eller varit delägare i bolaget, därest
han så yrkar och företer utredning
om det antal år vartill inkomsten
hänför sig, eller eljest om det framstår
såsom uppenbart att inkomsten
hänför sig till kortare tid.

Ackumulerad inkomst, som avses
i 3 § 2 mom. vid 5)—7) samt i 3 § 4
mom. vid 2). 5) och 6), skall anses
hänföra sig till det antal år den
skattskyldige bedrivit jordbruket eller
rörelsen. Ackumulerad inkomst,
som avses i 3 § 3 mom. vid2) oell 3),
skall anses hänföra sig till det antal år
den skattskyldige innehaft fastigheten.
Har skattskyldig åtnjutit ackumulerad
inkomst som nu sagts i
egenskap av delägare i handels- eller
kommanditbolag, skall inkomsten
anses hänförlig till den tid han varit
delägare i bolaget. Inkomsten skall
dock anses hänförlig till kortare tid
än den skattskyldige bedrivit jordbruket
eller rörelsen eller innehaft
fastigheten eller varit delägare i bolaget.
därest han så yrkar och företer
utredning om det antal år vartill
inkomsten hänför sig, eller om det
eljest framstår såsom uppenbart att

SkU 1980/81:25

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

inkomsten hänför sig till kortare
tid.

Har jordbruk eller rörelse, som bedrivits av den ena av två makar,
övertagits av den andra maken, skall denne, om han så yrkar, anses hava
bedrivit jordbruket eller rörelsen jämväl under den förstnämnda makens
innehav av förvärvskällan, under förutsättning att makarna då voro taxerade
med tillämpning av 11 § 1 mom. lagen om statlig inkomstskatt eller, därest
andra maken haft inkomst, skulle hava taxerats med tillämpning av nämnda
bestämmelse. Vad nu sagts skall äga motsvarande tillämpning när andel i
handels- eller kommanditbolag, som ägts av den ena av två makar, övertagits
av den andra maken samt när jordbruk, rörelse eller andel i bolag i samband
med den ena makens död övertagits av den andra maken, och denne var
ensam dödsbodelägare. Inkomst, som enligt tredje stycket av anvisningarna
till 52 § kommunalskattelagen (1928:370) taxeras hos make, skall icke till
någon del anses utgöra ackumulerad inkomst.

Vad i nästföregående stycke stadgas om makar skall i tillämpliga delar
gälla även andra skattskyldiga, vilka taxeras med tillämpning av där angivna
bestämmelse.

Vid skatteberäkning enligt 1 § Vid skatteberäkning enligt 1 §
skall oskift dödsbo och den avlidne skall den avlidne och dödsboet anses

anses som en och samma skattskyl- som en och samma skattskyldig,

dig.

till 2 Sh

Vid beräkning av nettobeloppet Vid beräkning av nettobeloppet
av ackumulerad inkomst skall intäkt av ackumulerad inkomst skall intäkt

av skogsbruk i förekommande fall av skogsbruk i förekommande fall

minskas med till intäkten hänförligt minskas med till intäkten hänförligt

avdrag enligt punkt 7 eller 8 av avdrag enligt punkt 7 av anvisningar anvisningarna

till 22 § kommunal- na till 22 § kommunalskattelagen, i

skattelagen, i den mån sådant avdrag den mån sådant avdrag medgetts vid

medgivits vid inkomsttaxeringen. inkomsttaxeringen.

I fråga om intäkt genom avyttring av tillgång, vilken kan vara föremål för
värdeminskningsavdrag. skall såsom nettobeloppet av ackumulerad inkomst
i regel anses köpeskillingen efter avdrag för tillgängens i beskattningsavseende
oavskrivna värde. Motsvarande skall gälla vid avyttring av sådan
patenträtt eller liknande rättighet, som är att anse såsom vara i rörelse.

Såsom nettobeloppet av ackumulerad inkomst genom avyttring av andra
varor eller produkter i rörelse än i nästföregående stycke sista punkten sägs
skall anses dold reserv i lagertillgångarna vid beskattningsårets ingång. Den
dolda reserven skall i regel beräknas till skillnaden mellan, a ena sidan, det

6 Senaste lydelse 1972:744.

SkU 1980/81:25

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

lägsta av tillgångarnas anskaffningsvärde och återanskaffningsvärde efter
avdrag i förekommande fall för inkurans samt, å andra sidan, deras bokförda
värde vid nämnda tidpunkt. Vid avveckling av byggnadsrörelse, tomtstyckningsrörelse
eller annan rörelse avseende yrkesmässig handel med fastigheter
ävensom penningrörelse skall dock såsom dold reserv i regel anses
skillnaden mellan tillgångarnas verkliga värde vid beskattningsårets ingång
och deras bokförda värde vid samma tidpunkt.

Såsom nettobeloppet av ackumulerad inkomst genom avyttring av varor
(inklusive djur) och produkter i jordbruksfastighet skall anses dold reserv i
tillgångarna vid beskattningsårets ingång. Den dolda reserven skall i regel
beräknas till skillnaden mellan tillgångarnas verkliga värde och deras
bokförda värde vid nämnda tidpunkt.

Har den i räkenskaperna gjorda värdesättningen å lagret frångåtts vid
inkomsttaxeringen, skall vid beräkning av dold reserv i stället för bokfört
värde användas det i beskattningsavseende gällande värdet.

till 3 §7

Vad i 3 § 2 mom. vid 2) sägs angående intäkt av jordbruksfastighet genom
upplåtelse av nyttjanderätt skall icke gälla beträffande upplåtelse av rätt att
avverka skog.

Såsom ersättning vid överlåtelse av hyresrätt anses jämväl vad skattskyldig
erhåller för att han flyttar från lokal, använd i rörelsen.

Med skadestånd eller annan i 3 § 3 Med ersättning på grund av

mom. vid 3) omförmäld ersättning avbrottsförsäkring eller skadestånd

avses i första hand sådan ersättning e. d. enligt 3 §4 mom. vid 3) avses i

för inkomstbortfall som erhålles med första hand sådan ersättning för

anledning av exempelvis stadspla- inkomstbortfall som erhålls med

nering eller gatureglering. Härmed anledning av exempelvis stadspla likstålles

frivilligt överenskommen nering eller gatureglering. Härmed

ersättning, vilken avtalats under likställs frivilligt överenskommen er sådana

förhållanden att möjlighet sättning, vilken avtalats under så till

tvångsåtgärder förelegat om fri- dana förhållanden att möjlighet till

villig uppgörelse ej träffats. tvångsåtgärder förelegat om frivillig

uppgörelse inte träffats.

Vid tillämpning av bestämmelser- Vid tillämpning av bestämmelserna
i 3 §2 mom. vid 5) och 6) och 3 §3 na i 3 § 2 mom. vid 5) och 6). 3 $ 3

mom. vid 5) skall med avyttring mom. vid 2) och 3 § 4 mom. vid 5)

likställas förlust av tillgång, därest skall med avyttring likställas förlust

ersättning på grund av skadeförsäk- av tillgång, om ersättning på grund

ring utgått och ersättningen icke av skadeförsäkring eller annan

föranlett avdrag för avsättning till ersättning för skada har utgått och

7 Senaste lydelse 1977:43.

SkU 1980/81:25

Nuvarande lydelse

särskilda investeringsfonder för förlorade
inventarier och lagertillgångar.

Skatteberäkning för ackumulerad
inkomst enligt 3 § 2 mom. vid 6)
samt 3 § 3 mom. vid 4) och 5) får ske
endast under förutsättning

att vid beskattningsårets utgång
kvarvarande, icke avyttrade inventarier
och varor - frånsett tillgångar
som vid upplåtelse av rörelse utarrenderats
- äro av allenast obetydlig
omfattning,

a 11 vid nämnda tidpunkt icke
kvarstår avsättning, som skett till
lagerregleringskonto eller särskild
nyanskaffningsfond eller sorn, till
ersättande av avyttrat fartyg eller till
ersättande av förlorade tillgångar i
verksamheten, skett till särskilda
investeringsfonder för avyttrat fartyg
eller för förlorade inventarier och
lagertillgångar,

samt att, såvitt avser rörelse,
den skattskyldige icke under beskattningsåret
börjat ny rörelse, som
med hänsyn till varusortiment eller
liknande kan anses utgöra fortsättning
av den tidigare rörelsen.

Föreslagen lydelse

ersättningen inte har föranlett avdrag
för avsättning till eldsvådefond.

Skatteberäkning för ackumulerad
inkomst enligt 3 § 2 mom. vid 6)
samt 3 § 4 mom. vid 4) och 5) får ske
endast under förutsättning

att vid beskattningsårets utgång
kvarvarande, inte avyttrade inventarier
och varor - frånsett tillgångar
som vid upplåtelse av rörelse har
utarrenderats - är av endast obetydlig
omfattning.

att vid nämnda tidpunkt inte
kvarstår avsättning, som har skett till
lagerregleringskonto, särskild nyanskaffningsfond.
särskild investeringsfond
för avyttrat fartyg eller
eldsvädefond.

samt att. såvitt avser rörelse,
den skattskyldige inte under beskattningsåret
har börjat ny rörelse, som
med hänsyn till varusortiment eller
liknande kan anses utgöra fortsättning
av den tidigare rörelsen.

Utöver vad i nästföregående stycke sägs skall som förutsättning för
skatteberäkning för ackumulerad inkomst vid upplåtelse av rörelse gälla, att
upplåtelsen utgör ett led i rörelsens avveckling.

Denna lag träder i kraft fyra veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift
på den har kommit ut från trycket i Svensk författningssamling, och tillämpas
första gången i fråga om beskattningsår för vilket taxering i första instans sker
år 1984. Vad i lagen föreskrivs i fråga om eldsvådefonder och särskilt tillägg
vid återföring av sådan fond skall gälla även i fråga om fonder enligt
förordningen (1959:168) om särskilda investeringsfonder för förlorade
inventarier och lagertillgångar och räntetillägg vid återföring av sådan
fond.

SkU 1980/81:25

4 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1960:63) om rätt till förlustutjämning vid
taxering för inkomst

Härigenom föreskrivs att punkt 1 av anvisningarna till 2 S lagen (1960:63)
om rätt till förlustutjämning vid taxering för inkomst1 skall ha nedan angivna
lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Anvisningar

till 2 §

1. Förlust, som berättigar till förlustavdrag,
skall beräknas på grundval
av den för förluståret avgivna
självdeklarationen men får bestämmas
till större eller mindre belopp än
vad deklarationen utvisar. Avdrag
för värdeminskning av tillgång i förvärvskälla
oell på grund av avyttring
av skog får dock inte tillgodoräknas
den skattskyldige med större belopp
än han har yrkat i deklarationen för
förluståret.

I.2 Förlust, som berättigar till
förlustavdrag, skall beräknas på
grundval av den för förluståret
avgivna självdeklarationen men får
bestämmas till större eller mindre
belopp än vad deklarationen utvisar.

Avdrag för sådan värdeminskning
eller dyl. sorn kan förskjutas från ett
år till ett annat eller som avser tillgång,
vid vars försäljning eventuell
vinst skall bedömas enligt reglerna
för skattepliktig realisationsvinst, och
avdrag för värdeminskning av byggnad,
som utgör lagertillgäng, får
dock inte tillgodoräknas den skattskyldige
med större belopp än han
har yrkat i deklarationen för förluståret.
Till värdeminskningsavdrag
som nu sagts räknas bi a. avdrag för
värdeminskning av byggnad, av
sådana maskiner och andra inventarier
som avskrivs enligt reglerna för
planenlig avskrivning, av patenträtt
eller liknande tidsbegränsad rättighet
och av varumärke, firmanamn eller
andra rättigheter av goodwills natur
och även avdrag för minskning av
skogs ingångsvärde.

Har särskild nyanskaffningsfond eller fond för återanskaffning av fastighet
eller annan investeringsfond än allmän investeringsfond återförts till
beskattning, skall vid beräkning av den förlust, som berättigar till förlustav 1

Senaste lydelse av lagens rubrik 1978:53.

2 Senaste lydelse 1979:617.

SkU 1980/81:25

drag, bortses från det belopp, som på grund av återföringen upptagits som
skattepliktig intäkt. Vad nu sagts gäller endast i den mån det till beskattning
återförda beloppet inryms i den för förluståret fastställda beskattningsbara
inkomsten minskad, i förekommande fall, med garantibelopp för fastighet.

Denna lag träder i kraft fyra veckor efter den dag. då lagen enligt uppgift
på den har utkommit från trycket i Svensk författningssamling, och tillämpas
första gången vid 1984 års taxering.

SkU 1980/81:25

5 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1979:609) om allmän investeringsfond

Härigenom föreskrivs att 1, 2, 5, 9, 11, 13, 14 och 15 §§ lagen (1979:609)
om allmän investeringsfond skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1§

Vid beräkning av nettointäkt av jordbruksfastighet eller av rörelse enligt
kommunalskattelagen (1928:370) och lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt
har svenskt aktiebolag, svensk ekonomisk förening och svensk
sparbank rätt till avdrag enligt denna lag för belopp som i räkenskaperna har
avsatts till allmän investeringsfond. Sparbank får i balansräkningen ta upp
allmän investeringsfond under benämningen investeringskonto.

Har ett företag under beskatt- Ett företag kan för visst beskattningsåret
haft nettointäkt av såväl ningsår inte få avdrag för avsättning

jordbruksfastighet som rörelse eller till allmän investeringsfond i mer än

har företaget bedrivit flera jordbruk en förvärvskälla,

eller flera rörelser, skall avdraget
göras i den förvärvskälla vars vid
taxering till statlig inkomstskatt
beräknade nettointäkt före avdraget
är högst.

2 §

Avdrag för avsättning till allmän investeringsfond medges med högst
hälften av den justerade årsvinsten. Med justerad årsvinst avses årsvinsten
enligt fastställd balansräkning sedan årsvinsten, i den mån den påverkats av
nedan angivna poster,

a) ökats med erlagda eller beräknade allmänna svenska skatter,

b) ökats med belopp som har avsatts till allmän investeringsfond och
annan liknande fond,

c) ökats med belopp som har donerats till allmännyttigt eller därmed
jämförligt ändamål,

d) minskats med restituterade allmänna svenska skatter,

e) minskats med belopp som enligt 6 § har återförts från lagerinvesteringskonto
jämte tillägg på sådant belopp samt

f) minskats med belopp som har f) justerats med belopp som har
föranlett höjning av årsvinsten på föranlett ändring av årsvinsten på

grund av övertagande av allmän grund av överföring av allmän inves investeringsfond

enligt 13 §. teringsfond enligt 13 §.

Har belopp på lagerinvesteringskonto återförts till beskattning medges,

7 Riksdagen 1980181. 6 sami. Nr 25

SkU 1980/81:25

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

utöver vad sorn följer av första stycket, avdrag för avsättning till allmän
investeringsfond med högst belopp som svarar mot det återförda beloppet, i
förekommande fall ökat med tillägg på det återförda beloppet.

5 §

Allmän investeringsfond får tas i anspråk för följande ändamål, nämligen
för

a) kostnader för reparations- och a) kostnader för reparations- och

andra underhållsarbeten på här i andra underhållsarbeten på en här i

riket belägen byggnad, som inte riket belägen byggnad, som inte

utgör lagertillgäng eller är avsedd att utgör omsättningstillgång i rörelse

användas som bostad, och för eller är avsedd att användas som

avskrivning av ny-, till- eller bostad, och för avskrivning av ny-,

ombyggnad av sådan byggnad, till- eller ombyggnad av en sådan

byggnad,

b) avskrivning av inventarier som, om de inte utgör transportmedel i
internationell trafik, är avsedda att användas i här i riket bedriven
verksamhet, samt ombyggnad av fartyg eller luftfartyg och kostnader för
reparation av fartyg eller luftfartyg,

c) kostnader för främjande av c) kostnader för främjande av

skogsbruk eller underhåll av mark- skogsbruk eller för reparations- och

anläggning här i riket och för andra underhållsarbeten på en här i

avskrivning av sådan del av anskaff- riket belägen markanläggning, som

ningsvärdet av markanläggning som inte utgör omsättningstillgång i rörel får

dras av genom årliga värdeminsk- se, och för avskrivning av den del av

ningsavdrag, en sådan markanläggnings anskaff ningsvärde

som får dras av genom
årliga värdeminskningsavdrag,

d) kostnader för undersökningsarbete, förberedande arbete eller tillredningsarbete
i gruva, stenbrott eller annan liknande fyndighet här i riket.

e) kostnader för tekniskt och naturvetenskapligt forsknings- och utvecklingsarbete
samt kostnader för utbildning av arbetstagare hos företaget,

f) kostnader för att främja avsättningen utomlands av varor som tillverkas
här i riket.

Belopp, som har avsatts till allmän investeringsfond, får tas i anspråk
endast för arbete som utförs, inventarier som levereras och i övrigt kostnader
som hänför sig till tid efter bokslutsdagen.

Ianspråktagande av allmän investeringsfond för ändamål som anges i
första stycket e) får göras endast av företag som bedriver industriell
tillverkning. Ianspråktagande enligt första stycket e) och f) får göras endast
efter medgivande av regeringen.

Ianspråktagande av allmän investeringsfond får inte avse begagnade
inventarier. I fråga om inventarier som företaget har anskaffat från

SkU 1980/81:25

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

näringsidkare med vilken företaget är förbundet i väsentlig ekonomisk
intressegemenskap får fonden tas i anspråk endast om inventarierna har

tillverkats under beskattningsåret.

Om allmän investeringsfond enligt
beslut enligt 4 § får tas i anspråk
för arbete som avses i första stycket
a) eller c), får företaget, såvida
arbetet hänför sig till flera beskattningsår
och avdrag på grund av
arbetet inte redan har skett, under
det sista året ta investeringsfonden i
anspråk för avskrivning av tillgångarna
eller för täckande av kostnaderna
med högst ett belopp som svarar
mot uppkomna kostnader under de
ifrågavarande åren. Vad nu sagts
gäller också i fråga om ny- eller
ombyggnad av fartyg eller luftfartyg
eller i fråga om tillgångar sorn avses i
punkt 3 tredje stycket och punkt 4
tredje stycket av anvisningarna till
22 § samt i punkt 7 andra och tredje
styckena och punkt 16 tredje och
fjärde styckena av anvisningarna till
29 § kommunalskattelagen (1928:
370).

Med byggnader, inventarier och
markanläggningar förstås vid tilllämpning
av första stycket tillgångar
som vid inkomsttaxeringen behandlas
enligt de bestämmelser som gäller
för byggnader, maskiner och
andra för stadigvarande bruk avsedda
inventarier respektive markanläggningar.
Som inventarier anses
inte tillgångar som avses i punkt 5 av
anvisningarna till 29 § kommunalskattelagen.

Om allmän investeringsfond enligt
beslut enligt 4 § får tas i anspråk
för arbete som avses i första stycket
a) eller c), får företaget, såvida
arbetet hänför sig till flera beskattningsår
och avdrag på grund av
arbetet inte redan har skett, under
det sista året ta investeringsfonden i
anspråk för avskrivning av tillgångarna
eller för täckande av kostnaderna
med högst ett belopp som svarar
mot uppkomna kostnader under de
ifrågavarande åren. Vad nu sagts
gäller också i fråga om ny- eller
ombyggnad av fartyg eller luftfartyg
eller i fråga om byggnadsinventarier
och markinventarier enligt kommunalskattelagen
(1928:370).

SkU 1980/81:25

100

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Sedan fem år har förflutit från ingången av det kalenderår under vilket
inbetalning till konto för investering har gjorts, får företaget utan särskilt
tillstånd ta ut medel som svarar mot trettio procent av de inbetalade medlen
minskat med medel som under femårsperioden har betalats ut enligt 14 §
första stycket (fria sektorn). Med inbetalade medel avses inte medel som
företaget enligt 13 § fjärde stycket har övertagit från annat företag.

Har företaget tagit ut den fria Har företaget tagit ut medel ur den
sektorn eller del av denna, skall ett fria sektorn skall under det beskatt -

belopp som svarar mot två gånger de
utbetalade medlen tas i anspråk av
den allmänna investeringsfonden för
ändamål som avses i 5 § första stycket
a)-d).

ningsär, dä uttaget skett, ett belopp
som svarar mot två gånger de utbetalade
medlen tas i anspråk av den
allmänna investeringsfonden för ändamål
som avses i 5 § första stycket

a)-d).

11 §

Allmän investeringsfond skall återföras till beskattning om

a) fonden har tagits i anspråk utan tillstånd och det inte är fråga om fall
som avses i 9 § andra stycket,

b) medel har tagits ut från konto för investering med stöd av beslut enligt
4 § och en mot de utbetalade medlen svarande del av fonden inte har tagits i
anspråk i enlighet med beslutet,

c) medel har tagits ut från konto för investering med stöd av 9 § första
stycket och fonden inte har tagits i anspråk i enlighet med 9 § andra
stycket,

d) företaget har träffat avtal om överlåtelse eller pantsättning av medel på
konto för investering,

e) företaget vid beskattningsårets utgång inte driver jordbruk eller
rörelse,

f) företaget genom fusion enligt
14 kap. 8 !> aktiebolagslagen (1975:
1385) eller 96 § 1 mom. lagen
(1951:308) om ekonomiska föreningar
skall anses upplöst och fonden
inte enligt fjärde stycket har
övertagits av det övertagande företaget
eller

g) företaget har beslutat träda i
likvidation.

f) företaget genom fusion enligt
14 kap. aktiebolagslagen (1975:
1385). 96 § 1 mom. lagen (1951:308)
om ekonomiska föreningar eller 78 $
lagen (1955:416) om sparbanker
skall anses upplöst och fonden inte
enligt fjärde stycket har övertagits av
det övertagande företaget.

g) beslut har fattats att företaget
skall träda i likvidation eller

SkU 1980/81:25

101

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

h) beslut har meddelats att företaget
skall försättas i konkurs.

Återföringen till beskattning skall göras i den förvärvskälla vari avsättningen
har gjorts.

Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, arbetsmarknadsstyrelsen
kan, om särskilda skäl föreligger, medge att allmän investeringsfond,
som skall återföras till beskattning enligt första stycket e), får behållas under
viss tid. Efter utgången av denna tid skall den kvarstående fonden återföras
till beskattning i enlighet med vad nyss sagts.

Vid sådan fusion, som avses i 28 § Vid sådan fusion, som avses i 28 §
3 mom. första eller andra stycket 3 morn. kommunalskattelagen

kommunalskattelagen (1928:370), (1928:370), får moderbolaget eller

får moderbolaget eller den överta- den övertagande föreningen i be gande

föreningen i beskattningsav- skattningsavseende överta allmän

seende överta allmän investerings- investeringsfond. Har fonden överfond.
Har fonden övertagits skall det tagits skall det anses som om moder anses

som om moderbolaget eller bolaget eller den övertagande föreden
övertagande föreningen gjort ningen gjort inbetalning till riksban inbetalning

till riksbanken den dag ken den dag då dotterbolaget eller

då dotterbolaget eller den överlåtan- den överlåtande föreningen gjorde

de föreningen gjorde inbetalning- inbetalningen. Vad som har sagts nu

en. gäller även i fråga om fusion enligt

78 § lagen om sparbanker.

Vad i första-fjärde styckena sägs om allmän investeringsfond skall i
förekommande fall gälla del av sådan fond.

13 S

Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, arbetsmarknadsstyrelsen
kan, om särskilda skäl föreligger, medge att ett företags allmänna
investeringsfond helt eller delvis övertas av ett annat företag. För sådant
medgivande krävs

a) att det ena företaget är moderföretag och det andra företaget dess
helägda dotterföretag, eller

b) att båda företagen är helägda dotterföretag till samma moderföretag,
eller

c) att det ena företaget är ett svenskt aktiebolag vars aktier till mer än
nittio procent ägs av moderföretaget tillsammans med eller genom förmedling
av ett eller flera av dess helägda dotterföretag och det andra företaget
antingen är ett annat sådant aktiebolag eller också moderföretaget eller dess
helägda dotterföretag.

Vid tillämpningen av det föregåen- Vid tillämpningen av första styckde
stycket avses med moderföretag et avses med moderföretag svenskt

svenskt aktiebolag, svensk ekono- aktiebolag, svensk ekonomisk före -

SkU 1980/81:25

102

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

ning eller svensk sparbank och med
helägt dotterföretag svenskt aktiebolag
vars aktier till mer än nittio
procent ägs av moderföretaget.

misk förening eller svensk sparbank
och med helägt dotterföretag
svenskt aktiebolag vars aktier till
mer än nittio procent ägs av moderföretaget.

I beslut om övertagande av allmän investeringsfond skall anges i vilken
förvärvskälla hos det övertagande företaget som fonden skall anses avsatt.
Har det övertagande företaget förvärvskälla i inkomstslaget annan fastighet
men inte i inkomstslagen jordbruksfastighet eller rörelse, skall beslutet
innehålla medgivande enligt 11 § tredje stycket att fonden får behållas viss
tid.

Riksbanken skall på framställning av det överlåtande företaget överföra
medel, som svarar mot den allmänna investeringsfond som skall övertas med
stöd av beslutet, från företagets konto för investering till ett motsvarande
konto för det övertagande företaget.

Har allmän investeringsfond övertagits
skall det anses som om moderföretaget
gjort avsättning till fonden
och inbetalning till riksbanken vid
den tidpunkt då det överlåtande
företaget gjorde avsättningen och
inbetalningen.

Har allmän investeringsfond övertagits
skall det anses som om det
övertagande företaget gjort avsättning
till fonden och inbetalning till
riksbanken vid den tidpunkt då det
överlåtande företaget gjorde avsättningen
och inbetalningen.

14 §

Medel, som har inbetalats till konto för investering, får utbetalas
endast

a) i fall som avses i 8 § första stycket,

b) i fall som avses i 9 § första stycket,

c) om allmän investeringsfond
helt eller delvis har återförts till
beskattning.

d) om allmän investeringsfond
helt eller delvis har överförts till
annat företag och medlen därför
skall överföras till annat företags
konto för investering eller

e) om företaget för visst beskattningsår
inbetalat mer än hälften av
det belopp som företaget avser att
avsätta till allmän investeringsfond

c) om allmän investeringsfond i
fall som avses i 11 § första stycket

a)-g) helt eller delvis har återförts
till beskattning,

d) om beslut har meddelats att
företaget skall försättas i konkurs,

e) om allmän investeringsfond helt
eller delvis har överförts till annat
företag och medlen därför skall
överföras till annat företags konto
för investering eller

f) om företaget för visst beskattningsår
inbetalat mer än hälften av
det belopp som företaget avser att
avsätta till allmän investeringsfond

SkU 1980/81:25

103

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

eller för vilket avdrag vid taxeringen eller för vilket avdrag vid taxeringen
har medgetts enligt bestämmelserna har medgetts enligt bestämmelserna
i 2 §. i 2 8.

Tidigare inbetalade medel skall anses ha utbetalats före senare inbetalade
medel.

I fall som avses i första stycket c) skall länsstyrelsen på framställning av
företaget besluta om utbetalning av medel som svarar mot hälften av den
återförda fonden i den mån medlen inte tidigare har återgått till företaget.
Sådant beslut får inte utan medgivande av taxeringsintendent fattas förrän
taxeringen för det beskattningsår, då återföringen har skett, har vunnit laga
kraft.

I fall som avses i första stycket e) I fall som avses i första stycket f)

skall länsstyrelsen på framställning skall länstyrelsen pä framställning av
av företaget besluta om utbetalning företaget besluta om utbetalning av
av det överskjutande beloppet. det överskjutande beloppet.

15 S

Företag som vid beskattningsårets utgång har allmän investeringsfond
eller som under beskattningsåret har avvecklat sin allmänna investeringsfond
skall vid självdeklarationen lämna uppgifter om fondens storlek, användning
och avveckling. Uppgifterna skall lämnas i två exemplar på blankett enligt
formulär som fastställs av riksskatteverket. Till deklarationen skall fogas
besked från riksbanken rörande insättning på konto för investering.

Taxeringsnämnden skall, i fråga
om förelag som nämnden skal! taxera
till statlig inkomstskatt, lämna uppgifter
till länsstyrelsen om allmänna
investeringsfonder som finns vid
beskattningsårets utgång och allmänna
investeringsfonder som liar avvecklats
under beskattningsåret.

Länsstyrelsen skall snarast möjligt
efter det att taxeringsnämndernas
arbete beträffande visst års taxering
har avslutats till arbetsmarknadsstyrelsen
översända de i första stycket
angivna uppgifterna. Sådana uppgifter
behöver inte lämnas beträffande
företag som inte har medgetts avdrag
för avsättning till allmän investeringsfond.
Har beslut om avdrag för
avsättning till allmän investeringsfond
eller ianspråktagande av fonden

SkU 1980/81:25

104

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

ändrats, skall länsstyrelsen snarast
meddela arbetsmarknadsstyrelsen
detta.

Riksbanken skall lämna bevis till
företaget om inbetalning till konto för
investering.

Riksbanken skall till arbetsmarknadsstyrelsen
och länsstyrelsen översända
uppgifter angående de för
beskattningsåret gjorda inbetalningarna
till konton för investering senast
den 31 maj under taxeringsåret eller,
om belopp har betalats in vid senare
tidpunkt, snarast därefter. 1 uppgifterna,
som skall lämnas särskilt för
varje företag, skal! anges företagets
firma, adress och organisationsnummer,
det beskattningsår som inbetalningen
avser samt det inbetalade
beloppets storlek.

Har medel utbetalats från konto
för investering, skall riksbanken
senast den 31 januari året efter det att
utbetalningen har gjorts underrätta
arbetsmarknadsstyrelsen och länsstyrelsen
om detta. / underrättelsen skal!
anges företagets firma, adress och
organisationsnummer samt det utbetalade
beloppets storlek.

Denna lag träder i kraft fyra veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift
på den har kommit ut från trycket i Svensk författningssamling. Därvid skall
dock iakttas följande.

1. Den nya bestämmelsen i 14 § första stycket d) får tillämpas också i fråga
om medel som har inbetalats till konto för investering enligt lagen (1955:256)
om investeringsfonder för konjunkturutjämning.

2. De nya bestämmelserna i 5 § femte och sjätte styckena tillämpas första
gången i fråga om beskattningsår för vilket taxering i första instans sker år
1984.

3. 1 övrigt skall lagens bestämmelser tillämpas första gången i fråga om
beskattningsår för vilket taxering i första instans sker år 1981.

SkU 1980/81:25

105

6 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1979:610) om allmän investeringsreserv

Härigenom föreskrivs att 8 §' lagen (1979:610) om allmän investeringsreserv
skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8 §

Allmän investeringsreserv får tas i anspråk förföljande ändamål, nämligen
för

a) kostnader för reparations- och a) kostnader för reparations- och

andra underhållsarbeten på här i andra underhållsarbeten på en här i

riket belägen byggnad, som inte riket belägen byggnad, som inte

utgör lagertillgång eller är avsedd att utgör omsättningstillgång i rörelse

användas som bostad, och för eller är avsedd att användas som

avskrivning av ny-, till- eller bostad, och för avskrivning av ny-,

ombyggnad av sådan byggnad, till- eller ombyggnad av en sådan

byggnad,

b) avskrivning av inventarier sorn. om de inte utgör transportmedel i
internationell trafik, är avsedda att användas i här i riket bedriven
verksamhet, samt ombyggnad av fartyg eller luftfartyg och kostnader för
reparation av fartyg eller luftfartyg,

c) kostnader för främjande av c) kostnader för främjande av

skogsbruk eller underhåll av mark- skogsbruk eller för reparations- och

anläggning här i riket och för andra underhållsarbeten på en här i

avskrivning av sådan del av anskaff- riket belägen markanläggning, som

ningsvärdet av markanläggning som inte utgör omsättningstillgång i rörel får

dras av genom årliga värdeminsk- se, och för avskrivning av den del av

ningsavdrag, en sådan markanläggnings anskaff ningsvärde

som får dras av genom
årliga värdeminskningsavdrag.

d) kostnader för undersökningsarbete, förberedande arbete eller tillredningsarbete
i gruva, stenbrott eller annan liknande fyndighet här i riket.

e) kostnader för tekniskt och naturvetenskapligt forsknings- och utvecklingsarbete
samt kostnader för utbildning av arbetstagare hos den skattskyldige,

f) kostnader för att främja avsättningen utomlands av varor som här i riket
tillverkas.

Belopp, som har avsatts till allmän investeringsreserv. får tas i anspråk
endast för arbete som utförs, inventarier som levereras och i övrigt kostnader
som hänför sig till tid efter bokslutsdagen.

lanspråktagande av allmän investeringsreserv för ändamål som anges i
första stycket e) får göras endast av skattskyldig som bedriver industriell
tillverkning. lanspråktagande enligt förstastycket d)—f) får göras endast efter

SkU 1980/81:25

106

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

särskilt medgivande av regeringen!

Ianspråktagande av allmän investeringsreserv får inte avse begagnade
inventarier och föremål avsedda för utsmyckning av kontorslokaler. I fråga
om inventarier som den skattskyldige har förvärvat från näringsidkare med
vilken han är förbunden i väsentlig ekonomisk intressegemenskap får allmän
investeringsreserv tas i anspråk endast om inventarierna har tillverkats under
beskattningsåret.

I fråga om anskaffning av personbil som avses i vägtrafikkungörelsen
(1972:603) får allmän investeringsreserv tas i anspråk endast om bilen är
avsedd för yrkesmässig trafik eller uthyrningsrörelse.

I fråga om anskaffning av båt som avses i 2 § sjölagen (1891:35 s. 1) får
allmän investeringsreserv tas i anspråk endast om båten är avsedd för
yrkesmässigt bedrivet fiske.

Denna lag träder i kraft fyra veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift
på den har kommit ut från trycket i Svensk författningssamling. Därvid skall
dock iakttas följande.

1. De nya bestämmelserna i 8 § första stycket tillämpas första gången i
fråga om beskattningsår för vilket taxering i första instans sker år 1981.

2. Den nya bestämmelsen i 8 § sjunde stycket tillämpas första gången i
fråga om beskattningsår för vilket taxering i första instans sker år 1984.

SkU 1980/81:25

107

7 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1958:575) oni avskrivning å vissa oljelagringsanläggningar,
m. m.

Härigenom föreskrivs att i 7 § 1 och 2 niom. lagen (1958:57?) om
avskrivning å vissa oljelagringsanläggningar, m. m.1 hänvisningarna till
punkt 1 sjätte stycket av anvisningarna till 41 § kommunalskattelagen
(1928:370) skall bytas ut mot hänvisningar till punkt 2 sjätte stycket av
anvisningarna till 41 § nämnda lag.

Denna lag träder i kraft fyra veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift
på den har utkommit från trycket i Svensk författningssamling, och tillämpas

första gången vid 1981 års taxering.

1 Lagen omtryckt 1977:940.

SkU 1980/81:25

108

8 Förslag till

Lag om upphävande av förordningen (1963:216) om extra avskrivning
och särskilt investeringsavdrag vid inkomsttaxeringen

Härigenom föreskrivs att förordningen (1963:216) om extra avskrivning
och särskilt investeringsavdrag vid inkomsttaxeringen skall upphöra att gälla
vid utgången av år 1980.

SkU 1980/81:25

109

9 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1980:456) om insättning på tillfälligt
vinstkonto

Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1980:456) om insättning på tillfälligt
vinstkonto skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 §

Vid beräkning av nettointäkt av jordbruksfastighet eller av rörelse enligt
kommunalskattelagen (1928:370) och lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt
har företag, som avses i 1 §, rätt till avdrag för belopp som i
räkenskaperna har avsatts till vinstfond. Avdrag medges inte med högre
belopp än vad företaget - i enlighet med bestämmelserna i 2 § - senast den 15
oktober under taxeringsåret har betalat in till vinstkonto. Avdraget får göras
vid 1981 års taxering eller - om företaget på grund av förlängning av
räkenskapsåret inte skall taxeras detta år - vid 1982 års taxering.

Har ett företag under beskattnings- Ett företag kan inte fä avdrag för
året haft nettointäkt av såväl jord- avsättning till vinstfond i mer än en
bruksfastighet som rörelse eller har förvärvskälla,
företaget bedrivit flera jordbruk,
skogsbruk eller rörelser, skall avdraget
göras i den förvärvskälla vars
nettointäkt, sådan den har beräknats
vid taxeringen till statlig inkomstskatt,
före avdraget och - i förekommande
fall - före avdrag för avsättning
enligt lagen (1979:609) om allmän
investeringsfond är högst.

Denna lag träder i kraft fyra veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift
på den har utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

SkU 1980/81:25

110

Motioner

I detta sammanhang behandlas

dels de vid riksmötet 1979/80 väckta motionerna

1979/80:180 av Göte Jonsson (m)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller att motionen
överlämnas till utredningen för översyn av beskattningsreglerna för familjeföretag.

1979/80:228 av Bengt Silfverstrand m. fl. (s)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär en översyn av nu
gällande regler för beskattning av ekonomiska föreningars medlemsavgifter
till studieförbund.

1979/80:334 av Margaretha af Ugglas (m)

I motionen yrkas - med hänvisning till motion 1979/80:333 - att riksdagen
hos regeringen begär ändringar i skattelagstiftningen så att lokala och
regionala investmentbolag kan bildas på sätt i motionen anges.

1979/80:1017 av förste vice talmannen Ingegerd Troedsson (m)

I motionen yrkas - med hänvisning till motion 1979/80:1016 - att riksdagen
beslutar att i de i motionen nämnda reglerna om allmän investeringsreserv
ändras så, att möjligheterna till avsättning inte beskärs genom förlustavdraget.

1979/80:1023 yrkandena 11 och 12 av Olof Palme m. fl. (s)

I motionen yrkas

11. att riksdagen beslutar godkänna de riktlinjer för stimulans av
företagens forsknings- och utvecklingskostnader genom avdrag vid beskattningen
och bidrag vilka föreslås i motionen,

12. att riksdagen belutar att till Särskilda bidrag till företagens forskningsoch
utvecklingsarbete för budgetåret 1980/81 under åttonde huvudtiteln
anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.

1979/80:1024 av Olof Palme m. fl. (s)

I motionen yrkas - med hänvisning till motion 1023 - att riksdagen beslutar
att den statliga bolagsskatten fastställs till 45 % för aktiebolag m. fl. och 36 %
för ekonomiska föreningar m. fl. fr. o. m. den 1 januari 1981.

1979/80:1075 av Kerstin Andersson i Hjärtum (c) och Kerstin Göthberg
(c)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär ändrade anvisningar
av RSV om avdrag för representation.

1979/80:1092 av Einar Larsson m. fl. (c)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar att kostnad för egenföretagares
egen hälsovård skall vara avdragsgill i samma omfattning som gäller för
anställda.

SkU 1980/81:25

lil

1979/80:1104 yrkandena 5 och 6 av Olof Palme m. fl. (s)

I motionen yrkas bl. a. att riksdagen

5. beslutar upphäva lagstiftningen om avsättning till allmän investeringsreserv
fr. o. m. den 1 januari 1981,

6. beslutar hos regeringen hemställa om en utredning belysande möjligheterna
att utvidga rätten att använda det vanliga investeringsfondssystemet
även till egenföretagare.

1979/80:1108 av Knut Wachtmeister m. fl. (m)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar om en ändring i lagen om
avsättning till investeringsfond i enlighet med vad som anförts i motionen.

1979/80:1576 av Jan Bergqvist (s) och Lennart Pettersson (s)

I motionen hemställs att riksdagen hos regeringen begär förslag om
skärpta regler för representationsavdrag i så god tid att de nya bestämmelserna
kan träda i kraft senast den 1 januari 1981.

1979/80:1894 av Jan Fransson (s) och Bernt Nilsson (s)

I motionen hemställs - med hänvisning till motion 1979/80:1893 - att
riksdagen som sin mening uttalar att kostnader för företagens representationsjakt
inte bör vara avdragsgilla vid deklaration.

dels de under innevarande riksmöte väpkta motionerna

1980/81:242 av Rolf Andersson m. fl. (c)

I motionen hemställs att riksdagen hos regeringen begär att 1980 års
företagsskattekommitté (B1979: 13) genom tilläggsdirektiv får i uppdrag att
pröva frågan om etableringskonto för blivande företagare.

1980/81:411 av Joakim Ollén (m)

I motionen hemställs att riksdagen beslutar att hos regeringen begära att
motionen överlämnas till utredningen om de små och medelstora företagens
finansiella situation för beaktande.

1980/81:506 av Sven Munke (m) och Ingvar Eriksson (m)

I motionen hemställs att riksdagen beslutar anhålla hos regeringen att
frågan om särskilt odlingskonto för grönsaksodlare med det snaraste
utreds.

1980/81:667 av Erik Hovhammar m. fl. (m och c)

I motionen hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om ett
påskyndande av 1980 års företagskattekommittés arbete så att ett förslag om
lättnader av familjeföretagens beskattning i enlighet med vad i motionen
anförts kan föreläggas riksdagen under 1981.

SkU 1980/81:25

112

1980/81:669 av Linnea Hörlén (fp)

I motionen hemställs att riksdagen hos regeringen begär förslag till lag om
ändring i lagen om investeringsfonder i enlighet med vad som anförts i
motionen.

1980/81:672 av Göte Jonsson (m)

I motionen hemställs att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen
till känna vad som anförts i motionen beträffande beskattningen av det i
företagen arbetande kapitalet.

1980/81:676 av Sven-Erik Nordin m. fl. (c)

I motionen hemställs att riksdagen hos regeringen hemställer om
skyndsamt förslag till förbättrade avskrivningsregler för skogsvägar i enlighet
med vad som anförts i motionen.

1980/81:1144 av Lennart Brunander (c) och Filip Johansson (c)

I motionen hemställs att riksdagen beslutar förändra reglerna för
investeringsavdrag så att släpfordon erhåller avdrag.

1980/81:1147 av Arne Fransson (c)

I motionen hemställs att riksdagen beslutar om ändring i punkt 4 av
anvisningarna till 22 § kommunalskattelagen i enlighet med vad som anförts i
motionen.

1980/81:1160 av Johan Olsson m. fl. (c, m och fp)

I motionen hemställs att riksdagen beslutar ersätta orden ”byggnads- eller
anläggningsrörelse” i det i proposition 1980/81:68 framlagda förslaget till
anvisningar till 41 § KL med orden ”byggnads-, anläggnings- eller byggnadshantverksrörelse”.

1980/81:1171 av förste vice talmannen Ingegerd Troedsson (m)

I motionen hemställs att riksdagen beslutar att den i proposition
1980/81:68 föreslagna bestämmelsen i punkt 5 e) av anvisningarna till 20 §
kommunalskattelagen även skall gälla vid beräkning av inkomst av annan
fastighet.

1980/81:1177 av Sven-Eric Åkerfeldt (c)

I motionen hemställs att riksdagen

1. beslutar att löpande räkningsarbeten i byggnads- och anläggningsrörelse
skall intäktsredovisas när arbetet är färdigställt och inte - som föreslås i
proposition 1980/81:68 - i takt med faktureringen.

2. beslutar att de i samma proposition föreslagna bestämmelserna om
anskaffningsvärden för lager av fastigheter inte skall gälla för sådana
lagerfastigheter vilka innehas vid lagens ikraftträdande.

1980/81:1536 av Bertil Jonasson (c) och Karl-Eric Norrby (c)

I motionen hemställs att riksdagen hos regeringen hemställer om en
skyndsam prövning av lämpligheten av förlängd insättning på till fastigheten

SkU 1980/81:25

113

knutet skogskonto till 30 år i de fall skogen har angripits eller hotats av
skadeinsekter.

1980/81:1539 av Göte Jonsson (m)

I motionen hemställs att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen
till känna vad som anges i motionen beträffande tidsbegränsade investeringsavdrag
för särskilt angivna investeringar motsvarande hela intäkten av
skogsbruk.

1980/81:1548 av Bo Lundgren m. fl. (m)

I motionen hemställs att riksdagen hos regeringen begär en översyn av
skattelagstiftningen i syfte att få mer enhetliga regler enligt vad som anförs i
motionen.

Skrivelser

Till utskottet har inkommit en skrivelse från Byggherreföreningen. Vidare
har Målarmästarnas riksförening. Elektriska installatörsorganisationen,
Rörfirmornas riksförbund och Glasmästeriförbundet inkommit med en
gemensam skrivelse. Skrivelser har också ingivits av Bokföringsnämnden,
Sveriges industriförbund, Svenska byggnadsentreprenörföreningen och
Svenska konsultföreningen.

Utskottet

Inledning

Företagsskatteberedningen lade i november 1977 fram sitt slutbetänkande
(SOU 1977:86 och 87) Beskattning av företag. Betänkandet innehöll förslag
till betydande ändringar av företagsbeskattningen inom den nuvarande
nettovinstbeskattningens ram.

På grundval av företagsskatteberedningens betänkande och i huvudsaklig
överensstämmelse med förslag i proposition 1979/80:210 antog riksdagen
under våren 1979 nya regler avseende två huvudområden av företagsskatteberedningens
betänkande, nämligen företagens möjligheter att utjämna
inkomster mellan olika beskattningsår och att bygga upp obeskattade
reserver samt dubbel- och kedjebeskattningen inom bolagssektorn och delar
av koncernbeskattningen.

Den nu aktuella propositionen tar i de delar som ännu inte behandlats av
riksdagen upp flertalet av de förslag från beredningen som ännu inte föranlett
lagstiftning. I korthet innebär förslagen bl. a. följande.

Omedelbart avdrag för utgifter för anskaffande av inventarier får enligt
gällande regler bara ske i fråga om inventarier med kort livslängd. Enligt
propositionen skall omedelbart avdrag få ske också för inventarier av mindre
värde.

8 Riksdagen 1980181. 6 sami. Nr 25

SkU 1980/81:25

114

Den planenliga avskrivningen av inventarier avskaffas, medan den
räkenskapsenliga avskrivningen behålls oförändrad. I fråga om sistnämnda
avskrivningsmetod måste således skattemässiga restvärden och avskrivningar
överensstämma med motsvarande belopp i räkenskaperna, vilket innebär
att räkenskapsenlig avskrivning även i framtiden är reserverad för företag
som upprättar årsbokslut. Vid sidan av den räkenskapsenliga avskrivningen
skall finnas endast en avskrivningsmetod, nämligen restvärdeavskrivning. I
fråga om denna metod slopas helt anknytningen till räkenskaperna, och den
skall få tillämpas även i inkomstslaget rörelse. Reglerna om restvärdeavskrivning
har kompletterats med en bestämmelse av innehåll att avskrivning
ned till verkligt värde alltid skall berättiga till avdrag. Vidare skall företag
som tillämpar restvärdeavskrivning få göra särskilt avdrag för överpris.

Propositionen innehåller också en i huvudsak teknisk översyn av reglerna
om avskrivning av byggnader och markanläggningar.

Enligt gällande regler anses förlust som förorsakas av brand eller annan
olyckshändelse hänförlig till kapitalförlust. Detta innebär att man vid
beräkning av värdeminskningsavdrag för byggnad som drabbats av sådan
skada skall minska avskrivningsunderlaget med så stor del av byggnadens
värde som förstörts av skadan och att utgifter för avhjälpande av skadan inte
räknas som driftkostnad. Å andra sidan är försäkringsersättning som utgår på
grund av kapitalförlust inte skattepliktig.

Förslaget i propositionen innebär att skada eller förstöring genom brand
eller annan olyckshändelse - såvitt gäller underlaget för beräkning av
värdeminskningsavdrag - inte skall anses som kapitalförlust, och detta gäller
oberoende av om den skattskyldige erhållit försäkringsersättning på grund av
skadan eller ej. Avskrivningsunderlaget skall således inte sättas ned på grund
av den värdeminskning som inträffat genom skadan. Har fastigheten
totalförstörts, får utrangeringsavdrag i stället göras. Försäkringsersättning
som utgått till följd av skadan blir i princip skattepliktig. De nya
bestämmelserna, som skall gälla i fråga om byggnader avsedda att användas i
rörelse, driftbyggnader på jordbruksfastighet och byggnader på konventionellt
taxerad annan fastighet, innebär inte någon ändrad gränsdragning
mellan avdragsgilla reparationskostnader och inte avdragsgilla utgifter för
ombyggnadsarbeten. Utgifter för arbeten som har karaktär av ombyggnadsarbeten
får således inte heller i fortsättningen dras av direkt utan skall
tillföras avskrivningsunderlaget, medan utgifter för att avhjälpa mindre
skador blir omedelbart avdragsgilla om arbetena i tekniskt hänseende utgör
reparationsarbeten. Av systematiska och praktiska skäl har de nya bestämmelserna
ansetts böra gälla också i fråga om markanläggningar.

Begreppet kapitalförlust begränsas också när det gäller utgifter för
projektering. Sådana utgifter skall - i motsats till vad som f. n. kan vara fallet
- inte räknas som kapitalförlust. Har utgifter lagts ned på att undersöka
alternativa lösningar skall kostnader som direkt kan hänföras till det valda
alternativet liksom f. n. inräknas i avskrivningsunderlaget för anläggningen,
medan utgifter för förkastade alternativ blir omedelbart avdragsgilla. Likaså

SkU 1980/81:25

115

skall förlust - genom brottslig handling - av varulager och inventarier i
rörelse och jordbruk - i motsats till vad som f. n. gäller - alltid vara
avdragsgill.

Belopp som erhållits i försäkringsersättning e. d. för skadade eller
förstörda fastigheter skall enligt förslaget få avsättas till en s. k. eldsvådefond.
Det avsatta beloppet, som är avdragsgillt, får användas för reparation,
för avskrivning av ny-, till- eller ombyggnad av fastigheten eller för förvärv
av en ny fastighet.

I propositionen föreslås uttryckliga regler för hur pågående arbeten skall
behandlas i skattehänseende. Utförs ett pågående arbete på löpande räkning
- varmed avses att ersättningen för arbetet uteslutande eller så gott som
uteslutande fastställs på grundval av ett på förhand bestämt arvode per
tidsenhet, den faktiska tidsåtgången och uppdragstagarens faktiska utgifter
för arbetet - skall intäktsredovisningen ske i takt med faktureringen. Värdet
av arbetet vid räkenskapsårets utgång behöver då inte redovisas som tillgång
i bokslutet. Utförs arbetet till fast pris skall däremot värdet av direkta
kostnader i princip aktiveras i bokslutet och mottagna ersättningar skuldföras.

Propositionen innehåller också förslag om uttryckliga regler när fastigheter
samt aktier och andelar i fastighetsförvaltande företag skall anses utgöra
omsättningstillgångar i rörelse.

Principen är här att fastighet blir omsättningstillgång om den genom köp,
byte eller därmed jämförligt fång förvärvas av en byggmästare eller annan
som driver byggnadsrörelse. I fråga om aktier och andelar i fastighetsförvaltande
företag gäller att de - i enlighet med nuvarande praxis - skall behandlas
på samma sätt som direktägda fastigheter, dvs. de skall anses som
omsättningstillgångar i de fall fastigheterna skulle haft den karaktären om de
innehafts direkt av den skattskyldige.

Fastighet, som anskaffats för stadigvarande användning i jordbruk,
skogsbruk eller rörelse eller som bostad åt den skattskyldige eller dennes
make eller som uppenbarligen saknar anknytning till den skattskyldiges
byggnadsrörelse, skall inte utgöra omsättningstillgång.

En omsättningsfastighet som förvärvas av skattskyldig genom arv,
testamente eller bodelning med anledning av makes död skall i princip anses
utgöra omsättningstillgång även hos den nya ägaren, och detsamma gäller i
fråga om aktier och andelar i fastighetsförvaltande företag.

Uttryckliga regler föreslås även för skattskyldiga som bedriver handel med
fastigheter. Förslaget överensstämmer i allt väsentligt med reglerna för
byggnadsrörelse. Smärre justeringar föreslås också i fråga om den skattemässiga
behandlingen av tomtrörelse och handel med värdepapper.

I propositionen föreslås slutligen vissa ändringar av teknisk natur gällande
möjligheterna att rätta fel i balansposter genom bl. a. ett kvittningsförfarande.

Propositionen bygger som tidigare nämnts på företagsskatteberedningens
slutbetänkande, och de förslag som läggs i proposition överensstämmer i

SkU 1980/81:25

116

betydande delar med beredningens. Förslagen har i allmänhet bemötts
positivt vid remissbehandlingen. Den kritik som framförts har föranlett vissa
ändringar i och kompletteringar av beredningens förslag.

Utskottet finner förslagen i propositionen vara i allt väsentligt väl
underbyggda. Genom att vissa frågor inom företagsbeskattningen som
hittills inte varit föremål för lagstiftning nu blir uttryckligt reglerade i lag
kommer, såvitt utskottet kan bedöma, den osäkerhet om det rådande
rättsläget som en stundom svårtolkad praxis gett upphov till att upphöra.
Utskottet tänker härvid främst på den från skattesynpunkt så betydelsefulla
frågan om gränsdragningen mellan begreppen omsättningstillgång och
anläggningstillgång i byggnadsrörelse och i verksamhet avseende handel med
fastigheter. Även den i propositionen föreslagna avgränsningen av begreppet
kapitalförlust är enligt utskottets mening välgrundad liksom förslaget om att
införa uttryckliga föreskrifter om hur pågående arbeten skall behandlas i
skattehänseende.

Utskottet tillstyrker i princip förslagen i propositionen men föreslår av skäl
som redovisas i det följande ett par marginella ändringar avseende bl. a.
frågan om projekteringskostnader. I fem motioner väckta under den
allmänna motionstiden i år har framställts yrkanden med direkt anknytning
till förslagen i propositionen. Utskottet kommer i det följande företrädesvis
att uppehålla sig vid de delar av propositionen som tas upp i dessa motioner
och i vissa till utskottet ingivna skrivelser. Utskottet behandlar också ett antal
motioner avseende företagsbeskattningen, väckta under allmänna motionstiden
i år och vid förra riksmötet, vilka utskottet ansett lämpligen böra
behandlas i förevarande sammanhang.

Korttids in ventarier

Enligt gällande regler får utgifter för anskaffning av inventarier med en
ekonomisk livslängd om högst tre år dras av omedelbart.

I propositionen föreslås att omedelbart avdrag skall få göras även för
inventarier av mindre värde. Som exempel på sådana inventarier nämns i
propositionen handverktyg och enklare kontorsutrustning. Någon värdegräns
har inte angetts i förslaget till lagtext. Departementschefen framhåller
att det bör ankomma på riksskatteverket att vid behov meddela anvisningar
till ledning för tillämpningen. Som riktmärke anges att direktavdrag inte bör
medges om anskaffningsvärdet för tillgången i fråga överstiger 500-600 kr. i
dagens penningvärde.

Bokföringsnämnden framhåller i en tilt utskottet ingiven skrivelse att den i
en nyligen publicerad anvisning beträffande redovisning av förnödenheter
uttalat att vid bedömning av om en tillgång är av ringa värde eller ej hänsyn
bör tas både till det absoluta beloppet - såväl per enhet som totalt - och
företagets storlek. Nämnden finner med hänsyn till denna anvisning och
tillämpad allmän redovisningspraxis en beloppsmässig begränsning i

SkU 1980/81:25

117

avdragsrätten olycklig och föreslår att motiven till skattereglerna utformas på
ett mer nyanserat sätt. Enligt nämndens mening borde den flexibilitet i
bedömningen som nämndens anvisning medger och som väsentligt underlättar
företagens arbete kunna accepteras även i skattehänseende, speciellt
mot bakgrund av innehållet i punkt 1 av anvisningarna till 41 § KL, enligt
vilken beräkningen av inkomst för skattskyldig som haft ordnad bokföring
skall ske på grundval av bokföringen.

Liknande synpunkter har åberopats av Sveriges industriförbund i dess
skrivelse till utskottet.

I likhet med chefen för budgetdeparternentet anser skatteutskottet att
anskaffningsvärdet för inventarier av mindre värde bör få dras av direkt. Som
påpekats av bokföringsnämnden och Industriförbundet kan det emellertid
inte anses motiverat att generellt bestämma en fix övre gräns för vad som
skall anses vara ”mindre värde”, eftersom detta begrepp måste anses ha en
annan valör i större företag än i mindre. Vad som skall anses som ”mindre
värde” kan också påverkas av arten av och ändamålet med en investering.

Utskottet förutsätter att RSV i de anvisningar som verket enligt uttalande i
propositionen skall utfärda till ledning för tillämpningen kommer att beakta
synpunkter av nu angiven art. Vad utskottet anfört bör ges regeringen till
känna.

Markanläggningar

För markanläggningar medges avdrag för värdeminskning med 5 % om
året på ett belopp motsvarande 75 % av anskaffningsvärdet. För täckdiken
på jordbruksfastighet medges dock avdrag med 10 % om året beräknat på ett
oreducerat anskaffningsvärde.

Sven-Erik Nordin m. fl. (c) framhåller i motion 1980/81:676 att ett väl
utbyggt skogsbilvägnät är en av de viktigaste förutsättningarna för ett
uthålligt och ekonomiskt skogsbruk såväl när det gäller avverkning som
reproduktionsåtgärder. Nuvarande avskrivningsregler stimulerar enligt
motionärernas uppfattning knappast intresset för skogsvägsbyggande. De
begär därför skyndsamt förslag om att anläggningskostnaden för skogsbilvägar
skall få avskrivas i sin helhet och under en tid av tio år.

Arne Fransson (c) tar i motion 1980/81:1147 upp frågan om vattenbrunnar.
Genom att hänföra brunnarna till markinventarier skulle enligt motionärens
mening många stimuleras till att lösa vattenfrågan på ett bättre sätt än nu. En
vattenbrunns varaktighet är - framhåller motionären - ofta kort, beroende
på dålig vattentillgång eller på att brunnen till följd av försurning kan bli
obrukbar.

Som motiv för att i fråga om markanläggningar endast medge 75-procentig
avskrivning angavs i 1969 års förarbeten till nu gällande bestämmelser (prop.
1969:100) att vissa markanläggningar kunde sägas ha ett bestående värde.
Med hänsyn till att i begreppet markanläggningar ingår i stort sett alla

SkU 1980/81:25

118

markarbeten och anläggningar som inte får avskrivas som byggnad eller
inventarier måste den avvägning som gjordes 1969 enligt utskottets mening
fortfarande anses vara i stort sett rimlig.

Under den tid som förflutit sedan 1969 års regler antogs torde emellertid
den tekniska utvecklingen och strukturrationaliseringen inom näringslivet ha
bidragit till att i varje fall vissa typer av markanläggningar fått en mer
begränsad ekonomisk varaktighet än tidigare. Särskilt i fråga om vattenbrunnar
kan med hänsyn bl. a. till föroreningsrisken också ifrågasättas om inte
utrangeringsavdrag kan vara motiverat om och när anläggningen blir
obrukbar.

Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att frågan om avdrag för
värdeminskning av markanläggningar nu bör bli föremål för översyn. Denna
bör avse inte bara vattenbrunnar utan också andra typer av markanläggningar
i fråga om vilka en förmånligare avskrivning än den som nu gäller kan vara
motiverad. Vad utskottet anfört bör ges regeringen till känna. Med det
anförda får motionerna 1980/81:676 och 1147 anses besvarade.

Projekteringskostnader

Som tidigare nämnts skall enligt förslaget i propositionen utgifter för
projektering inte anses som kapitalförlust. Projekteringsutgifter som direkt
kan hänföras till det valda alternativet skall, liksom f. n., inräknas i
avskrivningsunderlaget för anläggningen. Utgifter för förkastade alternativ
blir däremot omedelbart avdragsgilla.

Förslaget i propositionen gäller enligt ordalydelsen endast utgifter för
projektering av byggnader och markanläggningar avsedda för stadigvarande
bruk i jordbruk, skogsbruk eller rörelse.

Förste vice talmannen Ingegerd Troedsson (m) anser denna begränsning,
som inte motiverats i propositionen, obefogad och begär därför i motion
1980/81:1171 att bestämmelsen skall gälla också vid beräkning av inkomst av
annan fastighet.

Utskottet delar motionärens uppfattning att resultatlösa projekteringsutgifter
bör vara avdragsgilla i alla de inkomstkällor där sådana utgifter kan
tänkas förekomma. Utskottet tillstyrker därför bifall till motionen. I enlighet
härmed föreslår utskottet att bestämmelsen utvidgas att omfatta samtliga
utgifter för projektering av byggnader och markanläggningar som är avsedda
för stadigvarande bruk i näringsverksamhet. Utskottets ställningstagande
föranleder en ändring av punkt 5 av anvisningarna till 20 § KL.

Pågående arbeten

F. n. saknas uttryckliga regler om hur pågående arbeten i byggnads- eller
anläggningsrörelse och hantverks- eller konsultrörelse skall behandlas i
skattehänseende.

SkU 1980/81:25

119

Förslaget i propositionen innebär att anvisningarna till 41 § KL kompletteras
med ett regelsystem som anger hur resultatredovisningen skall ske.
Principen är att ett system skall gälla för löpande räkning och ett annat för
uppdrag till fast pris.

För att ett arbete skall anses utfört på löpande räkning krävs att
ersättningen uteslutande eller så gott som uteslutande skall fastställas på
grundval av ett på förhand bestämt arvode per tidsenhet och den faktiska
tidsåtgången samt - i förekommande fall - uppdragstagarens faktiska utgifter
för arbetet. Löpande räkning förutsätter alltså att ersättningen per timme
eller dag e. d. är på förhand bestämd eller praktiskt taget bestämd. Är så inte
fallet skall arbetet anses utfört till fast pris.

Inkomstberäkningen av arbeten på löpande räkning skall ske i takt med
faktureringen. Värdet av sådana arbeten behöver därför aldrig aktiveras i
boksluten. Avdrag för driftkostnader får göras på vanligt sätt. Värdet av
pågående arbeten till fast pris skall beräknas på grundval av de vid
räkenskapsårets utgång nedlagda direkta kostnaderna och aktiveras. Eventuella
å conto-betalningar skall skuldföras, medan samtliga driftkostnader i
verksamheten får dras av på vanligt sätt.

Sven Eric Åkerfeldt begär i motion 1980/81:1177 sådan ändring av
bestämmelserna att arbeten på löpande räkning skall intäktsredovisas först
när arbetet är färdigställt. Han menar att löpande räkningsarbeten enligt fast
praxis i byggnadsbranschen redovisas på detta sätt beroende på att ett
byggnadsprojekt oftast kräver deltagande av många leverantörer och
underleverantörer och att kostnadssidan av ett arbete därför blir komplicerad.
En mängd fakturor m. m. från underentreprenörer måste nämligen
inväntas innan en sammanställning över kostnaderna kan göras. Det
ekonomiska resultatet av ett byggnads- eller anläggningsarbete kan således
menar motionären - oavsett om det utförs på löpande räkning eller till fast
pris - i regel inte överblickas förrän arbetet är avslutat.

Liknande synpunkter har framförts i skrivelsen från Svenska byggnadsentreprenörföreningen,
som påpekar att ersättningsformerna löpande räkning
resp. fast pris så gott som aldrig förekommer renodlade. Anledningen
härtill är att entreprenaduppdrag aldrig med full säkerhet kan preciseras på
förhand, att verksamheten är förknippad med risker som i regel är betydligt
större än inom exempelvis den fasta industrin och att förenklade debiteringsnormer
är nödvändiga för att praktiskt kunna bestämma ersättningens
storlek. Den omständigheten att resultatavräkningen av arbeten på löpande
räkning skall ske fortlöpande kommer enligt byggnadsentreprenörföreningen
därför att medföra betydande gränsdragningsproblem och ett mycket
betungande administrativt merarbete. I en skrivelse från Svenska konsultföreningen
till chefen för budgetdepartementet, som föreningen överlämnat
till skatteutskottet, framförs liknande synpunkter.

Rättsläget såvitt gäller den skattemässiga behandlingen av pågående
arbeten har hittills, till följd av att KL saknat regler som gett vägledning i

SkU 1980/81:25

120

rubricerings- och värderingsfrågorna varit ovisst. Det är enligt utskottets
mening därför angeläget att denna fråga regleras genom lagstiftning.

I likhet med departementschefen anser utskottet att det inte bör komma i
fråga att - oavsett ett uppdrags natur - införa en generell koppling mellan
resultatredovisning och fakturering, eftersom en sådan koppling ofta skulle
medföra mycket betydande skattekrediter. Inte heller kan det vara rimligt att
generellt föreskriva att värdet av pågående arbeten skall aktiveras, eftersom
en sådan obligatorisk redovisningsskyldighet måste antas leda till stora
praktiska problem för många mindre företag.

För att ett arbete skall anses vara utfört på löpande räkning krävs enligt
propositionen att ersättningen för arbetet uteslutande eller så gott som
uteslutande fastställs på grundval av ett på förhand bestämt arvode per
tidsenhet och den faktiska tidsåtgången samt uppdragstagarens faktiska
utgifter för arbetet. Reglerna om löpande räkning skall således inte vara
tillämpliga om ett entreprenadavtal innebär att ersättningen per tidsenhet i
väsentlig omfattning kan ändras, om arbetet beräknas ta längre tid än
beräknat eller om kostnaden av annan anledning blir betydligt större än vad
parterna ursprungligen räknat med.

Utskottet vill inte bestrida att den i propositionen föreslagna ordningen för
redovisning av pågående arbeten - i varje fall i ett inledningsskede - kan
komma att innebära problem. Enligt utskottets bedömning väger emellertid
de fördelar som kan ernås med förslaget i propositionen tyngre än de
företrädesvis redovisningstekniska nackdelar som ett sådant system kan
innebära.

Mot bakgrund av det anförda anser utskottet sig böra acceptera förslaget i
propositionen. Vid detta ställningstagande har utskottet också beaktat att
vissa skattskyldiga med en verksamhet av begränsad omfattning även i
fortsättningen skall ha rätt att använda sig av reglerna för löpande räkning
också i fråga om arbeten som utförs till fast pris och att det enligt förslaget
skall finnas möjlighet att avvika från faktureringsmetoden om en skattskyldig
kan visa att tillämpningen av denna - vid en bedömning av samtliga pågående
arbeten - skulle leda till en mot god redovisningssed stridande skattemässig
resultatredovisning.

Enligt utskottets mening är det av stor vikt att bestämmelserna om
resultatredovisning av pågående arbeten kan fungera tillfredsställande i den
praktiska tillämpningen. Utskottet förutsätter därför att regeringen uppmärksamt
följer utvecklingen på detta för många företag så betydelsefulla
skatteområde och utan onödigt dröjsmål föreslår de ändringar i och
kompletteringar av bestämmelserna som kan visa sig påkallade.

Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motion 1980/81:1177
yrkande 1.

I fråga om pågående arbeten till fast pris föreslås som tidigare nämnts att
de direkta kostnaderna - hit hör utgifter för material och insatsvaror samt

SkU 1980/81:25

121

löner och andra ersättningar till anställda som är verksamma med projektet -skall aktiveras. 1 fråga om byggnads- och anläggningsarbeten skall aktiveringen
avse lägst 85 % av de direkta kostnaderna, medan i annan
verksamhet, dvs. hantverks- och konsultverksamhet, samtliga direkta
kostnader skall aktiveras. Den skattskyldige skall emellertid i detta fall
erhålla ett grundavdrag motsvarande högst basbeloppet (f. n. 16 700 kr.).
Detta innebär ätt reserveringsutrymmet i byggnads- och anläggningsrörelse
kommer att motsvara - förutom eventuell vinst - 15 % av de direkta
kostnaderna och samtliga indirekta kostnader, medan motsvarande utrymme
i företag som bedriver hantverks- och konsultverksamhet blir summan av
de indirekta kostnaderna och grundavdraget.

Johan Olsson m. fl. (c) framhåller i motion 1980/81:1160 att av propositionen
inte framgår huruvida företag inom exempelvis måleri-, glasmästeri-,
värme och sanitets- m. fl. branscher omfattas av de förmånligare reserveringsreglerna
för byggnads- och anläggningsrörelse. Motionärerna menar att
ingenting i propositionen ger antydan om att det varit regeringens avsikt att
begränsa de reserveringsmöjligheter dessa branscher redan nu har enligt
anvisningar utfärdade av RSV. De begär därför i förtydligande syfte
lagstiftning av innebörd att sådana branscher får samma reserveringsmöjligheter
som företag inom byggnads- och anläggningsindustrin.

Målarmästarnas riksförening, Elektriska installatörsorganisationen, Rörfirmornas
riksförbund och Glasmästeriförbundet har i en gemensam
skrivelse till utskottet framfört synpunkter av i huvudsak samma art som de i
motion 1980/81:1160.

Vid remissbehandlingen av företagsskatteberedningens slutbetänkande,
som i fråga om aktivering av direkta kostnader för arbeten till fast pris hade i
princip samma innebörd som förslaget i propositionen, ifrågasattes från flera
håll om inte reserveringsmöjligheterna för hantverks- och konsultföretagen
genom beredningens förslag skulle komma att bli alltför generösa. Därvid
pekades bl. a. på att företagen ägde rätt att bokföra influtna å conto-belopp
som skuld och dessutom kunde utnyttja den föreslagna - och sedermera av
riksdagen beslutade - lagstiftningen om lönebaserad avsättning till resultatutjämningsfond.
Samma lönekostnader som utgjorde bas för avsättningar till
resultatutjämningsfond skulle - framhölls det - komma att helt eller delvis
ingå i nedlagda kostnader för pågående arbeten, och till sådana arbeten
hänförliga indirekta kostnader behövde inte aktiveras.

Enligt utskottets mening torde, med hänsyn till rätten att göra avsättning
till resultatutjämningsfond och till att de indirekta kostnaderna för hantverks-
och konsultföretagen kan beräknas vara relativt höga, reserveringsmöjligheterna
i dessa branscher genom förslagen i propositionen bli
tillräckliga. Utskottet avstyrker därför bifall till motion 1980/81:1160.

SkU 1980/81:25

122

Äldre lager av fastigheter

Lager av fastigheter och liknande tillgångar skall enligt propositionen tas
upp till lägst 85 % av fastigheternas anskaffningsvärden. I anskaffningsvärdet
skall ingå både direkta byggnadskostnader och indirekta kostnader. F. n.
gäller enligt anvisningar av RSV (DT 1975:23) att i anskaffningsvärdet bör
inräknas endast direkta byggnadskostnader.

Sven Eric Åkerfeldt framhåller i motion 1980/81:1177 att de flesta
byggnadsföretag som uppfört byggnader för egen förvaltning - med
utgångspunkt i anvisningarna - omkostnadsfört de indirekta kostnaderna.
Dessa kostnader har således, såväl i redovisningen som i skattehänseende,
dragits av det år de uppkommit. Genom att de indirekta kostnaderna inte
längre blir omedelbart avdragsgilla utan måste aktiveras kommer, menar
motionären, många byggnadsföretag i samband med de nya bestämmelsernas
ikraftträdande att bli tvingade att till beskattning återföra kostnader som
dragits av under tidigare år, vilket kan leda till allvarliga likviditets- och andra
problem. För att undvika sådana olägenheter bör enligt motionärens mening
införas en övergångsbestämmelse om att de nya värderingsreglerna inte skall
gälla i fråga om lagerfastigheter som omräknas vid lagens ikraftträdande.

Liknande synpunkter har åberopats i skrivelsen från Byggnadsentreprenörföreningen.

Genom vad utskottet i närmast föregående avsnitt anfört i fråga om
reserveringsmöjligheterna anser utskottet sig ha besvarat också detta
yrkande i motion 1980/81:1177. Något skäl att införa särskilda övergångsbestämmelser
i fråga om äldre lager av fastigheter föreligger enligt utskottets
mening därför inte. Utskottet avstyrker följaktligen också yrkande 2 i motion
1980/81:1177.

Avsättning till investeringsfond

Enligt nu gällande bestämmelser skall avdrag för avsättning till investeringsfond
göras i den förvärvskälla i vilken nettointäkten vid den statliga
taxeringen är störst.

I propositionen föreslås att avdrag skall få göras i valfri förvärvskälla men
bara i en. Motsvarande ändring föreslås i lagen om insättning på tillfälligt
vinstkonto.

Sveriges industriförbund framhåller i sin skrivelse till utskottet att den
omständigheten att avdrag för fondavsättning endast får göras i en förvärvskälla
kan leda till att företag med flera förvärvskällor får sämre möjligheter
att utnyttja fondsystemet än andra.

Den proposition (1979/80:150) med förslag om insatser för att underlätta
nytt löneavtal som prövades av riksdagen förra våren innehöll också förslag
om skyldighet att sätta in medel på tillfälligt vinstkonto i riksbanken.
Förslaget var utformat i huvudsaklig överensstämmelse med investeringsfondslagen
och innebar således att avdrag för insättningen skulle göras i den

SkU 1980/81:25

123

förvärvskälla vars nettointäkt vid den statliga taxeringen var störst.

Med anledning av proposition 1979/80:150 väcktes en motion med yrkande
att denna begränsning av avdragsrätten skulle utgå.

Skatteutskottet avstyrkte bifall till motionen med hänvisning till att
bestämmelsen i vilken förvärvskälla avdrag för avsättning skulle ske - i likhet
med motsvarande regel i investeringsfondslagen - i första hand var praktiskt
betingad. En möjlighet att fritt välja förvärvskälla skulle innebära att
avdraget kunde fördelas på flera förvärvskällor, och en sådan ordning ansåg
utskottet av administrativa skäl inte acceptabel. Riksdagen biföll utskottets
hemställan.

Utskottet anser sig sakna anledning frånträda sin tidigare av riksdagen
godkända uppfattning att rätt till avdrag skall föreligga i endast en
förvärvskälla. Däremot bör företaget ha rätt att avgöra i vilken förvärvskälla
avsättning skall ske.

Ikraftträdande

De i propositionen redovisade förslagen skall i sina huvuddelar tillämpas
första gången vid 1984 års taxering. För skattskyldiga vilkas räkenskapsår
sammanfaller med kalenderår innebär detta att de nya reglerna skall
tillämpas på intäkter och kostnader fr. o. m. den 1 januari 1983.

Byggherreföreningen har i skrivelse till utskottet begärt att ikraftträdandet
av den i propositionen föreslagna bestämmelsen om att resultatlösa utgifter
för projektering skall vara omedelbart avdragsgilla tidigareläggs. Föreningen
anser att bestämmelserna bör tillämpas redan fr. o. m. 1982 års taxering.

Enligt utskottets mening kan det inte anses motiverat att bryta ut en enda
bestämmelse ur ett större regelkomplex och tidigarelägga ikraftträdandet av
denna bestämmelse. Byggherreföreningens skrivelse bör därför inte föranleda
någon åtgärd.

Representation

I tre motioner från allmänna motionstiden vid förra riksmötet tar
motionärerna upp frågan om avdrag för representation. Kerstin Andersson i
Hjärtum och Kerstin Göthberg (båda c) anser att de belopp som enligt RSV:s
anvisningar bör medges i avdrag för lunch resp. supé är för höga och begär
därför i motion 1979/80:1075 ändrade anvisningar från RSV i fråga om
representationsavdrag. Jan Bergqvist och Lennart Pettersson (båda s) begär i
motion 1979/80:1576, med åberopande bl. a. av att representationsavdraget
grovt missbrukas, att regeringen lägger fram förslag om skärpta regler för
sådant avdrag att tillämpas fr. o. m. den 1 januari 1981. I motion
1979/80:1894 slutligen av Jan Fransson och Bertil Nilsson (båda s) yrkas att
kostnader för företagens representationsjakt skall hänföras till icke avdragsgilla
kostnader vid taxeringen.

Den nu aktuella propositionen innehåller ett förslag om slopande av rätten

SkU 1980/81:25

124

till avdrag för kostnader för sprit och vin i samband med representation.
Propositionen i den delen antogs - som framgår av ingressen till detta
betänkande - av riksdagen i höstas (SkU 1980/81:18). Av departementschefens
uttalanden, vilka godkänts av riksdagen, framgår att han anser
representationskostnader även i fortsättningen böra behandlas som driftkostnader
och vara i princip avdragsgilla. Han framhåller dock att en
målsättning måste vara att förhindra att avdrag medges för kostnader som
saknar samband med den skattskyldiges förvärvsverksamhet och att privata
levnadskostnader således inte bör vara avdragsgilla bara av den anledningen
att de betecknas som representationskostnader.

Riksdagens beslut i höstas innebär en väsentlig begränsning av rätten till
avdrag för representation och torde också komma att medföra att riskerna
för det i motion 1979/80:1576 påtalade missbruket av avdragsrätten minskar.
Det måste enligt utskottets mening ankomma på skattedomstolarna att
avgöra om och i vad mån kostnader för representationsjakt i undantagsfall
skall anses utgöra en kostnad för vilken avdrag kan medges i skattehänseende.
Enligt anvisningar utfärdade av RSV skall kostnader för särskilt
arrangerade jaktutflykter anses vara sådan representation av lyxkaraktär för
vilken avdrag inte bör medges ens om det görs sannolikt att representationen
har visst samband med den skattskyldiges verksamhet.

På grund av det anförda och då de av RSV utfärdade normalbeloppen för
representation med hänsyn till kostnadsutvecklingen under senare år inte
kan anses vara för höga avstyrker utskottet bifall till samtliga i dessa avsnitt
behandlade motioner.

Avgifter till studieförbund

Bengt Silfverstrand (s) framhåller i motion 1979/80:228 att Kooperativa
förbundet (KF) som medlem i centralorganisationen ABF till detta
studieförbund betalar en avgift som för 1980/81 uppgår till ca 85 500 kr.
Denna är inte avdragsgill i KF:s verksamhet. Med hänvisning bl. a. till att
aktiebolag som bedriver studieverksamhet tar upp detta som en direkt
kostnad i rörelsen begär motionären en utredning av frågan om den
skattemässiga behandlingen av ekonomiska föreningars medlemsavgifter till
studieförbund.

Utskottet vill erinra om att medlemsavgifter inte är avdragsgilla vare sig de
utbetalas av aktiebolag eller kooperativa förbund.

Frågan om kooperationen och dess roll i samhället utreds f. n. av
kooperationsutredningen (Dir 1977:28 och 1979:14), som beräknas avge sitt
slutbetänkande i år. Utredningsuppdraget är omfattande och avser bl. a. en
analys av frågan huruvida ekonomisk verksamhet i kooperativa företagsformer
på några väsentliga punkter bedrivs under andra villkor än dem som
gäller för företagen i allmänhet. Enligt utskottet kan det antas att
utredningens prövning också kommer att avse frågan vilka kostnader som

SkU 1980/81:25

125

skall anses avdragsgilla i de kooperativa föreningarnas verksamhet. I
avvaktan på utredningsresultatet saknar riksdagen anledning att ta ställning
till yrkandet i motionen. Utskottet avstyrker följaktligen bifall till densamma.

Investeringsavdrag

I syfte att stimulera näringslivets investeringar antog riksdagen i höstas
bl. a. en lag om särskilt investeringsavdrag för inventarieanskaffning.
Avdraget uppgår till 20 % av anskaffningsvärdet och avser investeringar som
sker under tiden den 1 november 1980-den 31 december 1981. Endast
investeringar som är direkt ägnade att öka produktionskapaciteten i
näringslivet omfattas av rätten till investeringsavdrag. Hela transportsektorn
är således undantagen. Till inventarier för vilka investeringsavdrag inte
medges hör bl. a. sådana motordrivna fordon och släpfordon som avses i
vägtrafikkungörelsen.

Lennart Brunander och Filip Johansson (båda c) framhåller i motion
1980/81:1144 att gränsdragningen mellan å ena sidan begreppet släpfordon
samt å andra sidan jordbruksmaskiner och jordbruksredskap vållat svårigheter
i den praktiska tillämpningen. Motionärerna anser därför att lagstiftningen
bör ändras så att även investeringar i släpfordon omfattas av rätten till
investeringsavdrag.

Göte Jonsson (m) anser att man bör pröva möjligheterna att genom
tidsbegränsade stimulanser i form av investeringsavdrag främja investeringar
i skogsindustrin och begär i motion 1980/81:1539 ett tillkännagivande av
riksdagen av den innebörden.

Med släpfordon avses enligt vägtrafikkungörelsen fordon som är kopplat
till bil, traktor eller motorredskap och som är avsett för person- eller
godsbefordran. Ett bifall till motionen skulle således innebära en utvidgning
av tillämpningsområdet för investeringsavdraget som står i strid med dess
syfte.

Utskottet har erfarit att de tolkningssvårigheter som omnämns i motionen
bl. a. gällt frågan huruvida vissa konstgödningsspridare, vanliga gödselspridare,
bevattningsvagnar och såningsmaskiner skall anses hänförliga till
släpfordon eller ej. Sådana fordon är enligt vad utskottet inhämtat inte att
anse som släpfordon utan som efterfordon, och investeringar i sådana
redskap berättigar till investeringsavdrag.

Antalet efterfordon som används i jordbruksdrift är betydande. Det kan
enligt utskottets mening därför antas att frågan om vilka typer av fordon, som
på grund av sin huvudsakliga funktion bör berättiga till investeringsavdrag -utan uttryckliga föreskrifter i ämnet - kommer att medföra ett omfattande
merarbete för skattemyndigheterna.

I syfte att i möjligaste mån undanröja rådande oklarheter anser utskottet
sig därför böra förorda att släpvagnar som dras av traktor eller motorredskap

SkU 1980/81:25

126

och som uteslutande används på sätt som anges i vägtrafikskattelagen i fråga
om traktor klass II (dvs. i huvudsak lantbrukstraktorer) skall undantas från
sådana inventarier för vilka särskilt investeringsavdrag inte kan medges.

Genom utskottets ställningstagande, som föranleder ändring av 4 § lagen
om särskilt investeringsavdrag för inventarieanskaffning, kommer alla i
jordbruksdrift förekommande släpvagnar att omfattas av rätt till investeringsavdrag,
förutsatt att de levererats eller kommer att levereras under tiden
den 1 november 1980-den 31 december 1981.

Med det anförda anser utskottet motion 1980/81:1144 besvarad.

Vad härefter angår frågan om investeringsavdrag för skogsbilvägar faller
den inom virkesförsörjningsutredningens utredningsuppdrag (Dir
1979:124). Utskottet avstyrker därför bifall även till motion 1980/81:1539
men vill i sammanhanget erinra om att regeringen i en nyligen avlämnad
proposition (1980/81:118) lagt fram förslag om tidsbegränsad stimulans av
skogsavverkningen i form av ett extra avdrag för enskilda skogsägare.

Forskning och utveckling

Enligt förordningen om särskilt forskningsavdrag, som genom beslut av
riksdagen i höstas förlängdes att gälla t. o. m. 1981, medges för forskningsoch
utvecklingsarbete (FoU) ett basavdrag och ett ökningsavdrag. Basavdraget
utgör 10 % och ökningsavdraget 20 % av resp. underlag.

Olof Palme m. fl. (s) begär i motion 1979/80:1023 en fördubbling av
basavdraget och en förbättring av ökningsavdraget genom ett extra avdrag
under en tvåårsperiod på 100 % av FoU-kostnader över viss nivå. Det
inkomstbortfall som detta skulle medföra i form av uteblivna skatteintäkter
vill motionärerna enligt yrkande i motion 1979/80:1024 kompensera genom
en höjning av bolagsskatten från 40 % till 45 % för aktiebolag och från 32 %
till 36 % för ekonomiska föreningar. I motionen begärs också ett extra
förslagsanslag till företagens forsknings- och utvecklingsarbete om 1 000
kr.

Ett betänkande med förslag om forskningsstöd i form av skattefria bidrag
(Ds B 1980:1) prövas f. n. av regeringen. Med hänsyn härtill saknas enligt
utskottets mening anledning att nu biträda yrkanden om ytterligare stöd till
FoU. Utskottet avstyrker därför bifall till motion 1979/80:1023 yrkandena 11
och 12. Detta innebär att utskottet också avstyrker yrkandet i motion
1979/80:1024 om höjd bolagsskatt.

Pensionsstiftelser

Joakim Ollén (m) tar i motion 1980/81:411 upp frågan om företagens
kapitalförsörjning. Motionären menar att uppbyggnad av pensionsstiftelser
kan utgöra ett alternativ till annan kapitalbildning för att möjliggöra ökad
självfinansiering i företagen. Byggs pensionen upp i pensionsstiftelse kan.

SkU 1980/81:25

127

menar motionären, det avsatta kapitalet - i motsats till vad som gäller vid
försäkringssparande - tillåtas arbeta i det egna företaget. Han begär att
motionen överlämnas till utredningen om de små och medelstora företagens
finansiella situation för beaktande.

Den i motionen behandlade frågan hänger enligt utskottets mening delvis
samman med det arbete som bedrivs av stiftelseutredningen (Dir 1976 Ju 56).

I dess uppdrag ingår att pröva registreringsplikt för stiftelser och att ta
ställning till för vilka ändamål stiftelseinstitutet skall få användas. Innan
stiftelseutredningens arbete är slutfört och redovisat finns enligt utskottets
mening inte anledning att pröva pensionsstiftelsernas ställning från de
utgångspunkter motionären åsyftar. Utskottet avstyrker därför bifall till
motion 1980/81:411.

Allmän investeringsreserv m. m.

Genom riksdagsbeslut under våren 1979 fick fysisk person med inkomst av
jordbruksfastighet eller av rörelse rätt till avdrag för belopp som avsätts till
allmän investeringsreserv. Avdrag medges med lägst 10 000 kr. och högst
50 % av nettointäkten av förvärvskällan före avsättningen.

Olof Palme m. fl. (s) yrkar i motion 1979/80:1104 att lagstiftningen om
allmän investeringsreserv upphör att gälla fr. o. m. 1981 och att regeringen
begär utredning angående möjligheterna att låta det vanliga investeringsfondssystemet
omfatta även egenföretagare. I motion 1979/80:1017 av förste
vice talmannen Ingegerd Troedsson behandlas investeringsavdraget från
andra utgångspunkter. Motionären yrkar, med hänvisning till motivering i
motion 1979/80:1016 att reglerna om allmänt investeringsavdrag ändras så att
möjligheterna att avsätta medel till sådan reserv inte beskärs av förlustavdrag
som övertagits från aktiebolag i samband med övergång till annan
företagsform. Motionären pekar i sammanhanget på att avdragets storlek är
begränsad till inkomsten av den förvärvskälla vari den från aktiebolaget
övertagna verksamheten ingår. Knut Wachtmeister gör i motion 1979/
80:1108 gällande att den som vill övergå från aktiebolag till annan
verksamhetsform bör ha möjlighet att göra det utan att upplösa eventuell
investeringsfond. Den skattskyldige bör, menar motionären, kunna överföra
investeringsfonden till investeringsreservsystemet.

I anslutning till proposition 1978/79:210, som innehöll förslaget till bl. a.
lag om allmän investeringsreserv, väcktes en motion av samma innehåll som
motion 1979/80:1104. Den avstyrktes, med riksdagens godkännande, av
skatteutskottet, som hänvisade till de positiva effekter som systemet kunde
väntas få för tillväxt, effektivitet och konkurrensförmåga hos företagen och
för sysselsättningen. Utskottet gav också uttryck för den meningen att ett
fondsystem för egenföretagare borde tas in i en fristående författning och inte
arbetas in i de fondbestämmelser som gällde för juridiska personer.
Utskottet, som vidhåller sin uppfattning i denna fråga, vill erinra om att

SkU 1980/81:25

128

investeringsreservslagen tillämpades första gången vid 1980 års taxering. Det
kan enligt utskottets mening inte anses motiverat att ändra en lagstiftning av
vilken man ännu har mycket begränsad praktisk erfarenhet.

Vad härefter angår yrkandet i motion 1979/80:1017 vill utskottet erinra om
att ett av huvudsyftena med investeringsreserven är dess inkomstutjämnande
funktion. En skattskyldig skall under år med goda inkomster ha möjlighet att
avsätta en del av dem till investeringsreserv. Har den skattskyldige däremot
möjlighet att minska inkomsten med ett förlustavdrag är behovet av
avsättning till investeringsreserv inte detsamma. I motsats till motionären
finner således utskottet det inte orimligt att värdet av en avsättning till
investeringsreserv minskas genom förlustavdraget, och utskottet avstyrker
därför bifall till motionen.

Den av Knut Wachtmeister aktualiserade frågan skall ses mot bakgrund av
att minimibeloppet för bolags aktiekapital den 1 januari 1982 höjs från 5 000
till 50 000 kr. Motionären anser det troligt att en hel del småföretagare som
driver sin verksamhet i aktiebolagsform då kommer att välja att övergå till
annan verksamhetsform.

Utskottet finner det, i motsats till motionären, inte sannolikt att aktiebolag
som verksamhetsform kommer att upphöra i någon märkbar omfattning av
sådana skäl som motionären åberopar. Aktiebolag med investeringsfonder
torde i det helt övervägande antalet fall ha ett aktiekapital om 50 000 kr. eller
komma att öka sitt aktiekapital. Den fråga motionären aktualiserat torde
därför beröra ett mycket ringa antal företag.

Med hänsyn till att reglerna om allmän investeringsfond och allmän
investeringsreserv i tekniskt hänseende är olika kan det enligt utskottets
mening inte anses lämpligt att utan vidare överföra fondmedel från det ena
systemet till det andra.

Utskottet avstyrker med det anförda bifall till motion 1979/80:1108.

Investeringsfonds användningsområde

Allmän investeringsfond får endast användas i förvärvskällorna jordbruksfastighet
och rörelse.

Linnea Hörlén (fp) anser att investeringsfond bör få användas också i
förvärvskällan annan fastighet och begär i motion 1980/81:669 förslag om
sådan ändring av investeringsfondslagen.

Som framhålls i motionen har regeringen möjlighet att medge dispens från
förbudet mot användning av investeringsfond i förvärvskällan annan
fastighet. I motsats till motionären anser utskottet inte att dispensgivningen
är för restriktiv. Ett fastighetsförvaltande bolag får exempelvis enligt vad
utskottet erfarit alltid använda sin investeringsfond för sådant ändamål om
det föreligger intressegemenskap mellan fastighetsbolaget och den som
driver verksamhet i fastigheten. Om fastigheten innehas som ren kapitalplacering
medges däremot inte dispens.

SkU 1980/81:25

129

På grund av det nu anförda och då det skulle strida mot investeringsfondernas
ändamål att generellt få ta dem i anspråk i inkomstslaget annan
fastighet avstyrker utskottet bifall till motion 1980/81:669.

Skogskonto

Medel insatta på skogskonto skall enligt gällande bestämmelser tas ut och
beskattas senast efter tio år.

Bertil Jonasson och Karl-Eric Norrby (båda c) begär i motion 1980/81:1536
en skyndsam prövning av lämpligheten av en till 30 år förlängd insättning på
skogskonto i de fall skogen angripits eller hotats av skadeinsekter.

Frågan om behovet av bl. a. ändringar i beskattningsreglerna för att
påverka utbudet av virkesråvara prövas f. n. av virkesförsörjningsutredningen.
I dess uppdrag ingår att få fram ett bättre underlag för att bedöma den roll
som den skattemässiga behandlingen av skogsinkomster (avdragsreglerna,
skogskontoreglerna etc.) spelar för virkesutbudet för främst olika kategorier
av enskilda skogsägare. Vid denna prövning kommer uppenbarligen också
frågor avseende skogskontonas löptid att beröras. Något skäl för riksdagen
att nu ta ställning till utredningsyrkandet i motionen föreligger därför inte,
och utskottet avstyrker följaktligen bifall till motion 1980/81:1536.

Odlingskonto och etableringskonto

I motion 1980/81:506 av Sven Munke (m) begärs utredning snarast av
frågan om rätt för grönsaksodlare att under goda skördeår skattefritt avsätta
en viss del av produktionslikviderna till ett särskilt odlingskonto. En annan
kontofråga tas upp av Rolf Andersson m. fl. (c) i motion 1980/81:242. Med
hänvisning till att det i Danmark finns möjlighet för löntagare som siktar på
att bli egenföretagare att avsätta viss del av lönen till ett särskilt
etableringskonto begär motionärerna att företagsskattekommittén genom
särskilda tilläggsdirektiv ges i uppdrag att pröva frågan om införande av ett
sådant konto även i Sverige.

Utredningen om skördeskadeskyddet lade i ett i maj 1979 avlämnat
betänkande (Nytt skördeskadeskydd, SOU 1979:53) fram två alternativa
förslag till ett framtida system för skördeskadeskyddet, ett bestående av
nuvarande områdesskydd med individuella kompletteringar i form av bl. a.
lån och bidrag och det andra ett låne- och bidragssystem grundat på
individuell skadebedömning. Sedan betänkandet remissbehandlats har
chefen för jordbruksdepartementet i ett interpellationssvar i riksdagen i
november förra året framhållit att han efter viss kompletterande utredning i
ärendet räknar med att arbetet med en proposition om skördeskadeskyddet
bör kunna slutföras under våren 1981.

Mot bakgrund av det anförda och då utskottet i avvaktan på resultatet av
skördeskadeskyddsutredningens arbete inte är berett medverka till införan9
Riksdagen 1980/81. 6 sami. Nr 25

SkU 1980/81:25

130

de av en särskild möjlighet till kontoavsättning för grönsaksodlare avstyrker
utskottet motion 1980/81:506. Utskottet vill i sammanhanget erinra om att
statsbidrag i extraordinära fall kan utgå till följd av trädgårdsskador. Sålunda
har riksdagen i höstas på regeringens förslag anslagit 8 milj. kr. för
trädgårdsskador i nordvästra Skåne under 1980 (JoU 1980/81:15). Påpekas
bör också att de allmänna investeringsreserverna ger goda möjligheter att
utjämna inkomster mellan goda och dåliga år.

Den i motion 1980/81:242 aktualiserade frågan om etableringskonto för
blivande egenföretagare kan - med hänsyn till att sådana konton kan tänkas
underlätta en strukturomvandling i näringslivet och åstadkomma attitydförändringar
till företagandet - enligt utskottets mening vara värd att övervägas.
Utskottet är medvetet om de svårigheter från bl. a. kontrollsynpunkt som ett
kontosystem av den art motionären avser måste vara förenat med men anser
att motionen bör överlämnas till företagsskattekommittén för en allsidig och
förutsättningslös prövning.

Företagsetablering

I motion 1979/80:334 yrkar Margaretha af Ugglas (m) ändringar i
skattelagstiftningen i syfte att underlätta bildandet av lokala och regionala
investmentbolag. Yrkandet motiverar hon i motion 1979/80:333 med att flera
familjeföretag genom att överlåta äganderätten till företagen till ett av dem
gemensamt grundat investmentbolag skulle kunna uppnå såväl ökad
riskspridning som förbättrade möjligheter till kapitalförsörjning. Skattelagstiftningen
lägger emellertid - menar hon - hinder i vägen för samgående av
detta slag.

Under senare tid har större industriföretag bildat särskilda bolag för att
stimulera den ekonomiska utvecklingen inom viss region. Dessa utvecklingsbolag
skall genom bidragsgivning och liknande åtgärder främja tillkomsten
av nya företag inom regionen och underlätta för befintliga företag att
utveckla nya produkter m. m. Verksamheten finansieras helt eller till
huvudsaklig del genom anslag från det eller de företag som bildat
utvecklingsbolaget.

I direktiven för den under hösten 1979 tillkallade statsbidragskommittén
ingår att föreslå de ändringar eller kompletteringar av skattereglerna som är
nödvändiga för att bringa klarhet i utvecklingsbolagens skatteförhållanden.

Av det anförda framgår att frågor av den art som tagits upp i motion
1979/80:333 av Margaretha af Ugglas f. n. prövas av statsbidragskommittén.
Enligt utskottets mening saknas därför anledning att biträda yrkandet i
motion 1979/80:334.

SkU 1980/81:25

131

Hälsovård

Einar Larsson m. fl. (c) framhåller i motion 1979/80:1092 att en
arbetsgivare får göra avdrag för kostnad för hälsovård för sina anställda,
medan en egenföretagare däremot inte synes ha rätt till avdrag för egen
hälsovård. Motionärerna yrkar att egenföretagares kostnad för egen
hälsovård skall vara avdragsgill i samma omfattning som gäller i fråga om
anställda.

Utskottet delar motionärernas uppfattning. Det kan från rättvisesynpunkt
inte anses tillfredsställande att den som driver rörelse i aktiebolagsform och
som följaktligen är anställd i företaget skall ha rätt till avdrag för egen
hälsovård, medan egenföretagaren inte har någon sådan avdragsrätt.
Utskottet tillstyrker därför bifall till motionen. Som motionärerna framhåller
bör avdragsrätten gälla för egenföretagare som är ansluten till företagshälsovård.
Utskottets ställningstagande föranleder tillägg till 22 och 29 §§
KL.

Kapitalbeskattning av familjeföretag

Kapitalbeskattningen av familjeföretagen och de problem denna beskattning
innebär bl. a. i samband med generationsskiften i företagen är ett
genomgående tema i motionerna 1979/80:180 och 1980/81:672 båda av Göte
Jonsson (m) samt 1980/81:667 av Erik Hovhammar m. fl. (m). Yrkandena i
motionerna går ut på att beskattningen av det i företagen arbetande kapitalet
antingen slopas helt eller avsevärt reduceras.

En av huvuduppgifterna för 1980 års företagsskattekommitté (Dir
1979:106) är att se över kapitalbeskattningsreglerna för familjeföretag.
Denna utredning bör vara förutsättningslös. Det kan enligt utskottets
mening förutsättas att utredningen arbetar med den skyndsamhet som med
hänsyn till frågornas art och omfattning är möjlig. Någon anledning att
särskilt påskynda utredningsarbetet föreligger enligt utskottets mening inte.
Utskottet avstyrker följaktligen bifall till alla i detta avsnitt behandlade
motioner.

Övriga yrkanden

Bo Lundgren m. fl. (m) framhåller i motion 1980/81:1541 att regler i
skattelagstiftningen med samma eller likartat syfte - i de fall det är möjligt -borde utformas på ett likartat sätt. Därigenom skulle man enligt motionärernas
mening få en bättre överskådlighet över lagstiftningen och en mindre
kostnadskrävande och effektivare taxering. Motionärerna begär en översyn
av skattelagstiftningen i detta syfte.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att skattelagstiftningen bör
vara så enhetlig och överskådlig som möjligt. Detta torde f. ö. vara en

SkU 1980/81:25

132

förutsättning för att beskattningen skall bli rättvis och likformig. Motionärerna
har som exempel på fall av bristande överensstämmelse i skattelagstiftningen
pekat på bestämmelser i fond- och kontolagstiftningen. Ändå
torde denna lagstiftning kunna sägas vara enhetligare och likformigare än
många andra bestämmelser i skattelagstiftningen. Utskottet förutsätter att
regeringen har sin uppmärksamhet riktad på det av motionärerna aktualiserade
problemet. Någon särskild åtgärd med anledning av motionen torde
därför inte vara påkallad, och utskottet avstyrker därför bifall till den.

Mot de delar av propositionen som utskottet inte tagit upp till särskild
behandling har utskottet inte funnit anledning till erinran.

Av lagtekniska skäl föreslår dock utskottet att det formella ikraftträdandet
av ändringarna i kommunalskattelagen fastställs till den 1 juli 1981.

I propositionen föreslås ändringar i punkt 2 a av anvisningarna till 36 §
kommunalskattelagen. I proposition 1980/81:104 angående beskattning av
realisationsvinst vid avyttring av del av fastighet och beräkning av
substansminskningsavdrag föreslås ändringar i samma författningsrum. Med
hänsyn härtill anser utskottet att den författningsmässiga regleringen av
sistnämnda lagrum bör anstå till riksdagsbehandlingen av proposition
104.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande korttidsinventarier

att riksdagen med anledning av proposition 1980/81:68 ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. beträffande markanläggningar

att riksdagen med anledning av motionerna 1980/81:676 och
1980/81:1147 ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. beträffande projekteringsutgifter

att riksdagen med bifall till motion 1980/81:1171 och med
anledning av propositionen beslutar att omedelbart avdrag för
resultatlösa projekteringsutgifter skall kunna erhållas även i
inkomstkällan annan fastighet,

4. beträffande inkomstredovisning av pågående arbeten på löpande
räkning

att riksdagen bifaller propositionen och avslår motion 1980/
81:1177 yrkande 1,

5. beträffande aktivering av direkta kostnader för pågående arbeten
till fast pris i hantverks- och konsultföretag

att riksdagen bifaller propositionen och avslår motion 1980/
81:1160,

6. beträffande övergångsbestämmelser i fråga om äldre lager av
fastigheter

SkU 1980/81:25

133

att riksdagen bifaller propositionen och avslår motion 1980/
81:1177 yrkande 2,

7. beträffande representationskostnader
att riksdagen avslår

a. motion 1979/80:1075,

b. motion 1979/80:1576,

c. motion 1979/80:1894,

8. beträffande avgifter till studieförbund
att riksdagen avslår motion 1979/80:228,

9. beträffande investeringsavdrag för släpfordon

att riksdagen med anledning av motion 1980/81:1144 beslutar
att förvärv av släpvagn, som dras av traktor eller motorredskap
och som används endast på sätt som anges i vägtrafikskattelagen
i fråga om traktor klass II, skall berättiga till investeringsavdrag,

10. beträffande investeringsavdrag i samband med skogsavverkning att

riksdagen avslår motion 1980/81:1539,

11. beträffande forskning och utveckling m. m.

att riksdagen avslår motion 1979/80:1023 yrkandena 11 och 12
samt motion 1979/80:1024,

12. beträffande pensionssparande i stiftelse
att riksdagen avslår motion 1980/81:411,

13. beträffande slopande av investeringsreservsystemet m. m.

att riksdagen avslår motion 1979/80:1104 yrkandena 5 och 6,

14. beträffande avsättning till investeringsreserv i samband med
övertagande av förlustavdrag

att riksdagen avslår motion 1979/80:1017,

15. beträffande överföring av investeringsfond till investeringsreserv att

riksdagen avslår motion 1979/80:1108,

16. beträffande investeringsfonds användning i förvärvskällan
annan fastighet

att riksdagen avslår motion 1980/81:669,

17. beträffande skogskonto

att riksdagen avslår motion 1980/81:1536,

18. beträffande odlingskonto

att riksdagen avslår motion 1980/81:506,

19. beträffande etableringskonto

att riksdagen med anledning av motion 1980/81:242 hos
regeringen begär att motionen överlämnas till 1980 års företagsskattekommitté,

20. beträffande investmentbolag

att riksdagen avslår motion 1979/80:334,

SkU 1980/81:25

134

21. beträffande hälsovård

att riksdagen med bifall till motion 1979/80:1092 beslutar att
egenföretagares kostnader för egen hälsovård skall vara
avdragsgilla vid inkomsttaxeringen i enlighet med vad utskottet
anfört,

22. beträffande kapitalbeskattningen av familjeföretag
att riksdagen avslår

a. motion 1979/80:180,

b. motion 1980/81:667,

c. motion 1980/81:672,

23. beträffande enhetligare skattelagstiftning
att riksdagen avslår motion 1980/81:1548,

24. beträffande författningsförslagen

A. att riksdagen med bifall till motion 1980/81:1171 och med
anledning av propositionen (mom. 3), samt med bifall till
motion 1979/80:1092 (mom. 21) antar det i propositionen
framlagda förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen
med de ändringar att

dels ingressen erhåller följande såsom utskottets förslag betecknade
lydelse:

Regeringens förslag

Härigenom föreskrivs i fråga om
kommunalskattelagen (1928:370)
dels att 28 § 2 morn., punkt 10 av
anvisningarna till 22 §, punkt 9 av
anvisningarna till 25 § samt punkterna
3 b-3 d, 6 och 10 av anvisningarna
till 29 § skall upphöra att gälla,
dels att den i punkt 4 av anvisningarna
till 41 § gjorda hänvisningen till
punkt 7 av anvisningarna till 25 §
skall bytas ut mot punkt 8 av anvisningarna
till 25 §.

dels att nuvarande punkterna 3-8
av anvisningarna till 25 § skall
betecknas punkterna 4-9, nuvarande
punkt 3 av anvisningarna till 27 §
skall betecknas punkt 5 och nuvarande
punkterna 3 a och 5 av anvisningarna
till 29 § skall betecknas punkterna
3 och 6,

Utskottets förslag

dels att nuvarande punkterna 3-8
av anvisningarna till 25 § skall
betecknas punkterna 4-9, nuvarande
punkt 3 av anvisningarna till 27 §
skall betecknas punkt 5 och nuvarande
punkterna 3 a och 5 av anvisningarna
till 29 § skall betecknas punkterna
3 och 6,

SkU 1980/81:25

135

Regeringens förslag

27 §, punkt 1 av anvisningarna till

28 §, punkt 1, den nya punkt 3,
punkt 4, den nya punkt 6 samt
punkterna 7, 11 och 16 av anvisningarna
till 29 §, punkt 1 av anvisningarna
till 30 §, punkt 1 av anvisningarna
till 35 § punkterna 2 a och 2 c av
anvisningarna till 36 § samt punkterna
1, 2 och 3 av anvisningarna till
41 § skall ha nedan angivna lydelse,

dels att i anvisningarna till 25 §
skall införas en ny punkt, 3, i anvisningarna
till 27 § två nya punkter, 3
och 4, i anvisningarna till 29 § en ny
punkt, 5, samt i anvisningarna till
41 § en ny punkt, 3 a, av nedan
angivna lydelse.

Utskottets förslag

dels att 19 och 20 §§, 25 § 1 morn.,
29 § 1 morn., 41 d §, punkt 5 av
anvisningarna till 20 §, punkterna 4
och 10 av anvisningarna till 21 §,
punkterna 1-6 av anvisningarna till
22 §, punkt 4 av anvisningarna till

24 §, punkterna 2 a och 2 b samt den
nya punkt 4 av anvisningarna till

25 §, punkt 2 av anvisningarna till

27 §, punkt 1 av anvisningarna till

28 §, punkt 1, den nya punkt 3,
punkt 4, den nya punkt 6 samt
punkterna 1,9, 11 och 16 av anvisningarna
till 29 §, punkt 1 av anvisningarna
till 30 §, punkt 1 av anvisningarna
till 35 §, punkt 2 c av anvisningarna
till 36 § samt punkterna 1,2
och 3 av anvisningarna till 41 § skall
ha nedan angivna lydelse,

dels att i anvisningarna till 25 §
skall införas en ny punkt, 3, i anvisningarna
till 27 § två nya punkter, 3
och 4, i anvisningarna till 29 § en ny
punkt, 5, samt i anvisningarna till
41 § en ny punkt, 3 a, av nedan
angivna lydelse.

dels punkt 2 a av anvisningarna till 36 § utgår ur författningsförslaget,
dels punkt 2 av anvisningarna till 22 §, punkt 5 av anvisningarna till 20 § och
punkt 9 av anvisningarna till 29 § erhåller följande såsom utskottets förslag
betecknade lydelse:

Anvisningar
till 20 §

5. Till kapitalförlust

e) utgifter för projektering av
byggnader och markanläggningar,
avsedda för stadigvarande bruk i
jordbruk, skogsbruk eller rörelse,
även om byggnads- eller anläggningsarbetet
inte genomförs.

skattskyldige nära.

e) utgifter för projektering av
byggnader och markanläggningar,
avsedda för stadigvarande bruk i
näringsverksamhet, även om byggnads-
eller anläggningsarbetet inte
genomförs.

SkU 1980/81:25

136

Utskottets förslag

Anvisningar
till 22 §

Regeringens förslag

2. Till driftkostnad hänföres även
speciella skatter och avgifter till det
allmänna, såsom till exempel skogsvårdsavgift.
Svenska allmänna
skatter få icke dragas av (se 20 §).

Avdrag medges för påförda egenavgifter
i den omfattning som anges i
anvisningarna till 41 b §.

Bestämmelserna i punkt 9 av
anvisningarna till 29 § om avdrag för
premie för grupplivförsäkring och i
punkt 6 av anvisningarna till 33 § om
avdrag för avgift till erkänd arbetslöshetskassa
gäller också beträffande
inkomst av jordbruksfastighet.

2. Till driftkostnad hänföres även
speciella skatter och avgifter till det
allmänna, såsom till exempel skogsvårdsavgift.
Svenska allmänna
skatter få icke dragas av (se 20 §).

Avdrag medges för påförda egenavgifter
i den omfattning som anges i
anvisningarna till 41 b §.

Bestämmelserna i punkt 9 av
anvisningarna till 29 § om avdrag för
premie för grupplivförsäkring och
för kostnader för egen hälsovård
samt i punkt 6 av anvisningarna till
33 § om avdrag för avgift till erkänd
arbetslöshetskassa gäller också beträffande
inkomst av jordbruksfastighet.

Anvisningar
till 29 §

9. Såsom speciella för rörelse
utgående skatter eller avgifter till det
allmänna må nämnas vissa tillverkningsskatter,
stämpelavgifter, tulloch
hamnumgälder m. m. dyl. Däremot
få svenska allmänna skatter
icke avdragas (se 20 §).

Avdrag medges för påförda egenavgifter
i den omfattning som anges i
anvisningarna till 41 b §.

Premie för grupplivförsäkring,
som tecknats av fysisk person i hans
egenskap av utövare av viss rörelse,
utgör avdragsgill omkostnad i rörelsen.
Om den ersättning, som kan
komma att utfalla på grund av försäkringen,
utgår efter förmånligare
grunder än vad som gäller enligt
grupplivförsäkring för befattningshavare
i statens tjänst, skall dock
endast den del av premien som kan

Avdrag medges för påförda egenavgifter
i den omfattning som anges i
anvisningarna till 41 b §.

SkU 1980/81:25

137

Regeringens förslag

Utskottets förslag

anses motsvara förmåner enligt
grupplivförsäkring för nämnda befattningshavare
räknas som omkostnad
i rörelsen. För den del av premien
som i enlighet härmed icke utgör
omkostnad i rörelsen erhålles allmänt
avdrag under de förutsättningar
som angivas i 46 § 2 mom.

Bestämmelserna i

Avdrag medges för kostnader för
egen hälsovård i den mån förmån av
fri sådan värd för anställd är skattefri
enligt 32 § 3 mom. tredje stycket.
av rörelse.

dels ikraftträdandebestämmelserna erhåller följande såsom utskottets
förslag betecknade lydelse:

Regeringens förslag

Utskottets förslag

Denna lag träder i kraft den /
juli 1981 och tillämpas första gången
vid 1984 års taxering om inte annat
följer av punkterna 1-5 nedan.

Denna lag träder i kraft den 1
januari 1982 och tillämpas första
gången vid 1984 års taxering om inte
annat följer av punkterna 1-5
nedan.

1. Den nya kommunalskattelagen (1928:370).

B. att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen
till

a. lag om eldsvådefonder

b. lag om ändring i lagen (1951:763) om beräkning av statlig
inkomstskatt för ackumulerad inkomst

c. lagom ändring i lagen (1960:63) om rätt till förlustutjämning
vid taxering för inkomst

d. lag om ändring i lagen (1979:609) om allmän investeringsfond e.

lag om ändring i lagen (1979:610) om allmän investeringsreserv f.

lag om ändring i lagen (1958:575) om avskrivning å vissa
oljelagringsanläggningar, m. m.

g. lag om upphävande av förordningen (1963:216) om extra
avskrivning och särskilt investeringsavdrag vid inkomsttaxeringen h.

lag om ändring i lagen (1980:456) om insättning på tillfälligt
vinstkonto

C. att riksdagen med anledning av motion 1980/81:1144 (mom.
9) antar följande såsom utskottets förslag betecknade

SkU 1980/81:25

138

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1980:953) om särskilt investeringsavdrag för
inventarieanskaffning

Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1980:953) om särskilt investeringsavdrag
för inventarieanskaffning skall ha nedan angivna lydelse:

Nuvarande lydelse Utskottets förslag

4 §

Särskilt investeringsavdrag 10 000 kronor.

Bestämmelserna i första stycket 3)
gäller inte släpvagn som dras av
traktor eller motorredskap och som
används endast på sätt som anges i
vägtrafikskattelagen (1973:601) ifråga
om traktor klass II.

För inventarier i anspråk.

Denna lag träder i kraft dagen efter den dag då lagen enligt uppgift på den
har utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Stockholm den 18 mars 1981

På skatteutskottets vägnar
KNUT WACHTMEISTER

Närvarande: Knut Wachtmeister (m), Stig Josefson (c), Rune Ångström
(fp), förste vice talmannen Ingegerd Troedsson (m), Olle Westberg i Hofors
(s), Tage Sundkvist (c), Bo Lundgren (m), Ingemar Hallenius (c), Bo
Forslund (s), Wilhelm Gustafsson (fp), Egon Jacobsson (s), Anita Johansson
(s) och Bo Södersten (s).

Reservationer

Olle Westberg i Hofors, Bo Forslund, Egon Jacobsson, Anita Johansson
och Bo Södersten (alla s) har till betänkandet fogat två reservationer.

SkU 1980/81:25

139

1. Forskning och utveckling m. m. (moni. 11)

Reservanterna anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 126 som börjar med ”Ett
betänkande” och slutar med ”höjd bolagsskatt” bort ha följande lydelse:

Den tekniska utvecklingen inom industrin spelar i Sverige en central roll.
Den är nödvändig för att utveckla befintliga produkter och produktionsprocesser
och därmed stärka den svenska industrins internationella konkurrenskraft.
Den behövs också för att skapa nya produkter som ersättning för äldre
varor.

Utskottet delar den i motion 1979/80:1023 framförda uppfattningen att
omfattande aktiva statliga insatser krävs för att på olika sätt stimulera
forskning och teknisk utveckling. Lättnader i beskattningen fyller därvid
uppenbarligen en viktig funktion. Utskottet biträder därför yrkandena i
s-motionen om en fördubbling av basavdraget och om ett temporärt extra
ökningsavdrag. Utskottet tillstyrker också att det inkomstbortfall som detta
kommer att medföra kompenseras genom en höjning av bolagsskatten i
enlighet med motionärernas förslag. Även yrkandet om ett förslagsanslag
under åttonde huvudtiteln biträds av utskottet liksom yrkandet om ett
särskilt forskningsbidrag till de företag som inte alls eller endast delvis kan
utnyttja avdragsmöjligheterna.

dels att utskottet under mom. 11 bort hemställa

A. att riksdagen med bifall till motion 1979/80:1023 yrkandena 11
och 12 samt motion 1979/80:1024 antar följande såsom reservanternas
förslag betecknade

a. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1973:421) om särskilt forskningsavdrag vid taxering
till statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrivs att 1, 3 och 4 §§ lagen (1973:421) om särskilt
forskningsavdrag vid taxering till statlig inkomstskatt erhåller följande såsom
reservanternas förslag betecknade lydelse:

Gällande lydelse

Denna förordning äger tillämpning
på skattskyldig, som driver
industriell tillverkning och som
under åren 1973-1981 har kostnader
för forsknings- och utvecklingsarbete.

Reservanternas förslag

Denna förordning äger tillämpning
på skattskyldig, som driver
industriell tillverkning och som
under åren 1913-1982 har kostnader
för forsknings- och utvecklingsarbete.

SkU 1980/81:25

140

Gällande lydelse

Det särskilda

Basavdraget utgör tio och ökningsavdraget
tjugo procent av
underlaget beräknat enligt 4 § första
stycket respektive 4 § andra stycket.

Basavdrag och

Underlaget för basavdraget

Underlaget för ökningsavdraget
beräknas till ökningen för kalenderåret
av den skattskyldiges underlag
för basavdrag enligt första stycket i
förhållande till motsvarande underlag
under närmast föregående kalenderår.

Reservanternas förslag

ett ökningsavdrag.

Basavdraget utgör tjugo och ökningsavdraget
hundra procent av
underlaget beräknat enligt 4 § första
stycket respektive 4 § andra stycket.

föregående år.

medger det.

Underlaget för ökningsavdraget
beräknas till ökningen för kalenderåret
av den skattskyldiges underlag
för basavdrag enligt första stycket i
förhållande till det genomsnittliga
underlaget i detta hänseende under
kalenderåren 1978 och 1979.

4 §

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982 och tillämpas första gången vid
1983 års taxering.

b. Förslag till

Lag om statligt forskningsbidrag

1 §. Aktiebolag och ekonomisk förening som driver industriell tillverkning
och som under åren 1979 och 1980 haft vid inkomsttaxeringen avdragsgilla
kostnader för forsknings- och utvecklingsarbete äger efter ansökan erhålla
statligt forskningsbidrag för sådana kostnader under åren 1980-1982 i
enlighet med bestämmelserna i denna lag.

2 §. Forskningsbidrag får icke utgå för kostnader för vilka sökanden helt
eller delvis erhållit avdrag enligt lagen (1973:421) om särskilt forskningsavdrag
vid taxering till statlig inkomstskatt. Bedömningen av frågan huruvida
nämnda avdrag kunnat utnyttjas eller har åtnjutits får grundas på taxeringsnämndens
beslut.

Forskningsbidrag utgör för aktiebolag fyrtiofem procent och för ekonomisk
förening trettiosex procent av kostnaderna under året, beräknade enligt
4 § lagen (1973:421) om särskilt forskningsavdrag vid taxering till statlig
inkomstskatt, till den del de överstiger sökandens genomsnittliga underlag
för basavdrag enligt dessa bestämmelser under åren 1978 och 1979, dock
högst med 200 000 kronor.

SkU 1980/81:25

141

3 §. Ansökan om forskningsbidrag skall göras skriftligen och prövas av
riksskatteverket. Ansökningshandlingen, som skall anges på heder och
samvete, skall inges senast en månad efter det taxeringen för beskattningsåret
vunnit laga kraft.

Sökanden skall skriftligen medge att riksskatteverket får granska sökandens
räkenskaper och inhämta de uppgifter ur sökandens självdeklaration
som behövs för tillämpningen av denna lag.

Forskningsbidrag utgår endast om sökanden företer tillfredsställande
utredning om förhållande som avses i 2 § samt om kostnad som skall ligga till
grund för beräkningen av bidraget.

Har sökanden ej lämnat medgivande som avses i andra stycket skall
ansökan avslås.

4 §. Efter beslut om forskningsbidrag skall riksskatteverket verkställa
utbetalning i enlighet med beslutet.

Riksskatteverket skall omedelbart efter det att beslut i fråga om
forskningsbidrag har meddelats lämna uppgift härom till länsstyrelsen i
sökandens hemortskommun.

5 §. Talan mot riksskatteverkets beslut föres hos regeringen genom
besvär.

6 §. Den som till ledning för myndighets beslut i fråga om utbetalning av
investeringsbidrag avgivit handling med oriktig uppgift och därigenom
föranleder utbetalning med för högt belopp är skyldig att till statsverket
återbetala vad han har erhållit för mycket.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982.

c. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrivs att 10 § 2 mom. lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt skall ha nedan angivna lydelse:

Nuvarande lydelse

2 mom. Den statliga inkomstskatten
utgör:

a) för svenska aktiebolag, sparbanker,
sparbankernas säkerhetskassa,
ekonomiska föreningar som
ingå i jordbrukskasserörelsen,
svenska aktiefonder, svenska försäkringsanstalter
som icke äro aktie -

Reservanternas förslag
10 §

2 mom. Den statliga inkomstskatten
utgör:

SkU 1980/81:25

142

Nuvarande lydelse

bolag samt sådana utländska juridiska
personer som ej beskattas enligt 1
morn.:

fyrdo procent av den beskattningsbara
inkomsten, i den mån
skatten icke skall beräknas enligt c)
här nedan;

b) för andra svenska ekonomiska
föreningar än sådana, som ingå i
jordbrukskasserörelsen, och sambruksföreningar
ävensom för Sveriges
allmänna hypoteksbank, Konungariket
Sveriges stadshypotekskassa,
hypoteksföreningar samt sådana
juridiska personer som enligt
författning eller på därmed jämförligt
sätt bildats för att förvalta samfällighet
och som skola erlägga skatt
för inkomst:

tretdotvå procent av den beskattningsbara
inkomsten;

Reservanternas förslag

bolag samt sådana utländska juridiska
personer som ej beskattas enligt 1
morn.:

fyrtiofem procent av den beskattningsbara
inkomsten, i den mån
skatten icke skall beräknas enligt c)
här nedan;

trettiosex procent av den beskattningsbara
inkomsten;

c) för livförsäkringsanstalter beskattningsbara inkomsten.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982 och tillämpas första gången vid
1983 års taxering.

B. att riksdagen till Särskilda bidrag till företagens forsknings- och
utvecklingsarbete för budgetåret 1981/82 under åttonde huvudtiteln
anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.,

2. Slopande av investeringsreservsystemet m. m. (mom. 13)

Reservanterna anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 127 med ”1
anslutning” och slutar på s. 128 med ”praktisk erfarenhet” bort ha följande
lydelse:

De förändringar av företagsbeskattningen som riksdagen beslutade under
1979 betyder lättnader i beskattningen av såväl bolag som egenföretagare
som i förening med de regler vilka redan tidigare gällde innebär att en stor del
av företagens betydande vinstförbättringar under de senaste åren undgår
skatt eller blir alltför lågt beskattade. Detta förhållande hade kunnat

SkU 1980/81:25

143

accepteras om man hade haft garantier för att vinstökningarna verkligen
använts för större investeringar i företagen. Investeringsreserverna har
emellertid knappast någon stimulanseffekt. De verkar snarare i progressionsdämpande
och inkomstutjämnande riktning.

Utskottet anser sig därför böra biträda yrkandet i motionen om att
investeringsreservsystemet avskaffas. Utskottet tillstyrker också motionärernas
begäran om en utredning angående möjligheterna att utvidga rätten
att använda de allmänna investeringsfonderna till egenföretagarna.

dels att utskottet under mom. 13 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1979/80:1104 yrkandena 5 och
6

a. antar följande

Förslag till

Lag om upphävande av lagen (1979:610) om allmän investeringsreserv

Härigenom föreskrivs att lagen (1979:610) om allmän investeringsreserv
skall upphöra att gälla vid utgången av år 1981.

b. hos regeringen begär en utredning belysande möjligheterna
att utvidga rätten att använda det vanliga investeringsfondssystemet
till egenföretagare.

SkU 1980/81:25

144

Innehållsförteckning

Propositionen 1-4

Författningsförslagen 5-109

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) 5

Lag om eldsvådefonder 82-86

Lag om ändring i lagen om beräkning av statlig inkomstskatt för

ackumulerad inkomst 87-94

Lag om ändring i lagen om rätt till förlustutjämning vid taxering

för inkomst 95-96

Lag om ändring i lagen om allmän investeringsfond 97-104

Lag om ändring i lagen om allmän investeringsreserv 105-106

Lag om ändring i lagen om avskrivning å vissa oljelagringsan läggningar,

m. m 107

Lag om upphävande av förordningen (1963:216) om extra
avskrivning och särskilt investeringsavdrag vid inkomsttaxeringen
108

Lag om ändring i lagen (1980:456) om insättning på tillfälligt

vinstkonto 109

Motionerna 110-113

Skrivelser 113

Utskottet 113-138

Inledning 113-116

Korttidsinventarier 116-117

Markanläggningar 117-118

Projekteringskostnader 118

Pågående arbeten 118-121

Äldre lager av fastigheter 122

Avsättning till investeringsfond 122-123

Ikraftträdande 123

Representation 123-124

Avgifter till studieförbund 124-125

Investeringsavdrag 125-126

Forskning och utveckling 126

Pensionsstiftelser 126-127

Allmän investeringsreserv 127-128

Investeringsfonds användningsområde 128-129

Skogskonto 129

Odlingskonto och etableringskonto 129-130

Företagsetablering 130

Hälsovård 131

Kapitalbeskattning av familjeföretag 131

Övriga yrkanden 131-132

Hemställan 132-138

Reservationer 138-143

Forskning och utveckling 139-142

Slopande av investeringsreservsystemet 142-143

GOTAB 66853 Stockholm 1981