Skatteutskottets betänkande 1980/81:25

om ändrade regler för den skattemässiga behandlingen av inventarier, fastigheter och pågående arbeten, m. m. (prop. 1980/81:68)

Propositionen

Regeringen (budgetdepartementet) föreslår i proposition 1980/81:68 all riksdagen anlar vid propositionen fogade förslag till

1. lag om ändring i kommunalskaltelagen (1928:370),

2. lag om eldsvådefonder,

3. lag om ändring i lagen (1951:763) om beräkning av slatlig inkomstskatt för ackumulerad inkomst,

4. lag om ändring i lagen (1960:63) om rätt till förlusluljämning vid taxering för inkomst,

5. lag om ändring i lagen (1979:609) om allmän investeringsfond,

6. lag om ändring i lagen (1979:610) om allmän investeringsreserv,

7. lag om ändring i lagen (1958:575) om avskrivning å vissa oljelagrings-anläggningar, m. m.,

8. lag om upphävande av förordningen (1963:216) om extra avskrivning och särskilt investeringsavdrag vid inkomsttaxeringen,

9. lag om ändring i lagen (1980:456) om insättning på tillfälligt vinstkonto.

I propositionen läggs tram förslag om ändrade regler för beskattning av företag. Förslaget, som bygger på företagsskalteberedningens slutbetänkande (SOU 1977:86 och 87) Beskattning av förelag, berör i första hand frågan om när en viss inkomst skall redovisas som intäkt i skattehänseende och när avdrag skall medges för en utgift. Bara på vissa punkter föreslås regler som innebär att del skattepliktiga eller avdragsgilla områdets omfattning ändras. Förslaget gäller med andra ord i högre grad storleken av företagens skatlekrediter än definitiva skatteskärpningar eller skattelättnader.

Propositionen innehåller en översyn av den skattemässiga behandlingen av maskiner och andra inventarier. Enligt gällande regler får utgifter för anskaffande av inventarier med kort livslängd dras av direkt. I propositionen föreslås att omedelbart avdrag även skall få ske i fråga om inventarier av mindre värde.

I inkomststaget rörelse finns f. n. två system för avskrivning av inventarier, den räkenskapsenliga och den planenliga avskrivningsmetoden. Dessa metoder kan användas även i inkomstslaget jordbruksfastighet. Där finns också en tredje metod, restvärdeavskrivning. I propositionen föreslås att den planenliga avskrivningen utmönstras. Vid sidan av den räkenskapsenliga avskrivningen skall enligl förslaget endast restvärdemeloden finnas. Till-

1 Riksdagen 1980/81. 6 saml. Nr 25

SkU 1980/81:25

SkU 1980/81:25 2

lämpningsområdet för denna metod utvidgas till att även avse rörelse. Avskrivning enligt metoden skall liksom nu få ske med högst 25 % av inventariernas skattemässiga restvärde. En skillnad i förhållande till den nuvarande utformningen av metoden är bl. a. att kravet på anknytning till räkenskaperna tas bort.

I fråga om den räkenskapsenliga avskrivningen föreslås att vid tillämpning av den s. k. kompletteringsregeln anskaffningsvärdet skall reduceras med tidigare avdrag för kontraktsavskrivning och för avskrivning mot investeringsfond.

I propositionen föreslås även en teknisk översyn av reglerna för avskrivning av byggnader. 1 samband därmed diskuteras hur skador genom brand eller annan olyckshändelse skall behandlas i skattehänseende. F. n. medges avdrag varken direkt eller indirekt för den förlust som förorsakats av skadan. Förlusten anses hänförlig till kapitalförlust. Innebörden av detta är att-vid beräkning av värdeminskningsavdrag-avskrivningsunderlaget skall minskas med så stor del av byggnadens värde som förstörts på grund av skadan. Vidare får utgifter för avhjälpande av skadan inte räknas som driftkostnad. Försäkringsersättning som utgår i anledning av kapitalförlust är å andra sidan inte skattepliktig.

Enligt förslaget skall kapitalförluslbegreppet ändras så alt skada eller förstöring genom brand eller annan olyckshändelse av fastighet - såvitt gäller underlaget för beräkning av värdeminskningsavdrag - inte skall anses som kapitalförlust. Delta innebär att avskrivningsunderlaget för en byggnad, som har skadats genom brand eller annan olyckshändelse, inte sätts ned på grund av den värdeminskning som har inträffat genom skadan. Även efter olyckan medges alltså avdrag enligt värdeminskningsplanen. Har byggnaden totalförstörts får utrangeringsavdrag i stället göras.

Förslaget innebär således en inskränkning i kapitalförlustbegreppet. Tillämpningsområdet för detta begrepp föreslås också böra begränsas på vissa andra områden, t. ex. vad gäller rätlen till avdrag för utgifter för ett projekteringsarbete som inte lett lill den åsyftade investeringen. 1 propositionen föreslås å andra sidan en utvidgad beskattning av försäkringsersättning eller annan ersättning för skador på en byggnad. Sådan ersättning skall räknas som skattepliktig inkomst i den mån ersättningen avser driftbyggnader på en jordbruksfastighet, hyresfastigheter eller byggnader som är avsedda för användning i ägarens rörelse. Även ersättning för skadade markanläggningar skall vara skattepliktig.

Den föreslagna beskattningen av försäkringsersättning e. d. kan. särskilt när utgifterna för att avhjälpa skadan inte är omedelbart avdragsgilla, ge upphov till likviditetsproblem för den skattskyldige. 1 syfte att undvika sådana problem föreslås atl belopp, som har erhållits i försäkringsersättning e. d. för skadade eller förstörda fastigheter, skall få sättas av till en s. k. eldsvådefond. Det avsatta beloppet, som är avdragsgillt, får enligt förslaget användas för utgifter för reparation av fastigheten, för avskrivning av ny-.

SkU 1980/81:25 3

till- eller ombyggnad av fastigheten eller för förvärv av en ny fastighet.

F. n. saknas uttryckliga regler om hur pågående arbeten i byggnads- eller anläggningsrörelse och hantverks- eller konsultrörelse skall behandlas i skattehänseende. 1 propositionen föreslås att sådana nu införs. Utgångspunkten är att inkomsten av ett pågående arbete skall beräknas antingen enligt reglerna för löpande räkning eller enligl reglerna för fast pris. Med löpande räkning avses enligt förslaget att ersättningen för arbetet uteslutande eller så gott som uteslutande skall fastställas på grundval av ett på förhand bestämt arvode per lidsenhet, den faktiska tidsåtgången och uppdragstagarens faktiska utgifter för arbetet.

Utförs ett pågående arbete på löpande räkning skall intäktsredovisningen ske i takt med faktureringen. Värdet av arbetet vid räkenskapsårets utgång behöver inte redovisas som tillgång i bokslutet.

I fråga om pågående arbeten som utförs till fast pris skall värdet av nedlagda direkta kostnader aktiveras i bokslutet medan mottagna ersättningar skuldförs. I byggnads- och anläggningsrörelse godtas den i räkenskaperna gjorda värderingen om värdet av arbetena inte tas upp till lägre belopp än 85 % av de direkta kostnaderna. Hantverks- och konsultförelag skall aktivera samtliga direkta kostnader men har rätt till ett grundavdrag motsvarande ett basbelopp.

Skatteförfattningarna innehåller f. n. inle några bestämmelser om när en verksamhet skall anses utgöra byggnadsrörelse eller handel med fastigheter. Det saknas också regler om i vilka situationer en fastighet, som förvärvats av t. ex. en byggmästare, skall anses smittad av förvärvarens rörelse och därmed bli att anse som omsättningstillgång i rörelsen. Bedömningen av dessa frågor har överlämnats åt rättspraxis. Atl en fastighet räknas som omsättningstillgång får bl. a. till följd att hela den bokföringsmässiga vinslen skall beskattas som intäkt av rörelse om fasligheten säljs. Bestämmelserna om realisationsvinst - vilka bl. a. tillåter indexuppräkning - får alltså inle tillämpas. Omsättningsfastigheter kan vidare utnyttjas som underlag för nedskrivning.

Begreppen byggnadsrörelse och handel med fastigheter definieras inte i propositionen. Däremot föreslås att uttryckliga regler införs om när fastigheter som genom köp, byte eller därmed jämförligt fång förvärvas av skattskyldiga, som bedriver byggnadsrörelse eller handel med fastigheter, skall anses som omsättningstillgångar. Förslaget omfattar även fastigheter som förvärvas av make till rörelseidkaren eller av företagsledaren i ett rörelsedrivande fåmansförelag. Frågan om i vilken utsträckning aktier och andelar i faslighetsförvaltande företag skall räknas som omsättningstillgångar behandlas också.

Enligt nuvarande praxis anses fastigheter och värdepapper, som utgjort omsättningstillgångar i en rörelse, kunna förlora denna karaktär om de tillfaller en ny ägare genom arv eller testamente. Enligl propositionen bör som princip gälla att t. ex. en ärvd fastighet behåller sin skattemässiga

SkU 1980/81:25 4

karaktär även i arvingens hand. 1 vissa fall skall dock den nye ägaren genom s. k. avskattning kunna föra över fastigheten från rörelsereglerna till realisationsvinstsyslemet. Avskattningen innebär att den nye ägaren beskattas för det belopp varmed fastigheten varit nedskriven vid förvärvet.

I propositionen föreslås vidare vissa mindre ändringar av reglerna för beskattning av tomtrörelse och handel med värdepapper. Förslaget omfattar även regler om hur värdepapper, fastigheter och liknande tillgångar skall värderas vid inkomstberäkningen.

Enligt en grundläggande regel för beräkning av inkomst av jordbruksfastighet och rörelse skall hänsyn tas till in- och utgående lager av varor samt till fordringar och skulder. 1 propositionen föreslås att denna regel kompletteras med en bestämmelse om atl värdet av de utgående posterna skall bestämmas med hänsyn till förhållandena vid beskattningsårets utgång. Innebörden av förslaget är att ett materiellt riktigt beskattningsresultat kan åstadkommas även när det föreligger ett fel i den ingående balansen. Detta är ofta möjligt redan enligt gällande regler men den föreslagna regeln ger en mer systematisk reglering av problemet.

Enligt praxis är möjligheten att göra invändning om kvittning vid taxeringen eller i taxeringsprocess väsentligt beskuren i de fall då kvittning förutsätter ändring av bokslut. Mot bakgrund av detta kan materiellt och praktiskt mindre lämpliga konsekvenser uppkomma i de fall då det bokförda resultatet påverkals av att lager eller fordringar tagits upp för lågt eller någon skuldpost för högt samtidigt som företagel har utrymme för andra resultalreglerande åtgärder. I propositionen föreslås därför alt justering av inkomsten vid taxeringen skall underlåtas i dessa fall om inte särskilda omständigheter talar för att justering bör ske.

De i propositionen redovisade förslagen skall i princip tillämpas första gången vid 1984 års taxering. För skattskyldiga vars räkenskapsår sammanfaller med kalenderår innebär detta att de nya reglerna skall tillämpas på intäkter och kostnader fr. o. m. den 1 januari 1983.

Propositionen innehåller också ett förslag om atl avdrag inle skall medges för utgifter för spritdrycker och vin i samband med representation. Detta förslag har behandlats i utskottets betänkande SkU 1980/81:18.

Med de redaktionella ändringar som föranleds härav har de nu akluella lagförslagen följande lydelse.

SkU 1980/81:25 5

1 Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs i fråga om kommunalskattelagen (1928:370)'

dels att 28 § 2 mom., punkt 10 av anvisningarna till 22 §, punkt 9 av anvisningarna lill 25 § samt punkterna 3 b-3 d, 6 och 10 av anvisningarna till 29 § skall upphöra atl gälla,

dels atl den i punkt 4 av anvisniiigaiiia till 41 S gjorda liänvisiiingcii lill punkt 7 av anvisningarna till 25 S skall bylas ut mol puiikl S av ;mvisniiigariia till 25 S.

dels att nuvarande punkterna 3-8 av anvisningarna till 25 § skall betecknas punkterna 4-9, nuvarande punkt 3 av anvisningarna till 27 § skall betecknas punkt 5 och nuvarande punkterna 3 a och 5 av anvisningarna till 29 § skall betecknas punkterna 3 och 6,

dels att 19 och 20 §§, 25 § 1 mom., 29 § 1 mom., 41 d §, punkt 5 av anvisningarna till 20 §, punkterna 4 och 10 av anvisningarna till 21 §, punkterna 1 och 3-6 av anvisningarna till 22 §, punkt 4 av anvisningarna till 24 §, punkterna 2 a och 2 b samt den nya punkt 4 av anvisningarna till 25 §, punkt 2 av anvisningarna till 27 §, punkt 1 av anvisningarna till 28 §, punkt 1, den nya punkt 3, punkt 4, den nya punkt 6 samt punkterna 7. 11 och 16 av anvisningarna till 29 §, punkt 1 av anvisningarna lill 30 §, punkt 1 av anvisningarna till 35 §, punkterna 2 a och 2 c av anvisningarna till 36 § samt punkterna 1, 2 och 3 av anvisningarna till 41 § skall ha nedan angivna lydelse,

dels atl i anvisningarna till 25 § skall införas en ny punkt. 3, i anvisningarna till 27 § två nya punkter, 3 och 4, i anvisningarna till 29 §en ny punkt, 5, samt i anvisningarna till 41 § en ny punkt, 3 a, av nedan angivna lydelse.

' Senaste lydelse av

28S2nioin. 1959:170 punkt 9 av anvisningarna till 25 S

punkt 10 av anvisningarna lill 22 S 1978:942

1972:741 förutvarande punkt 3 av anvisningarna

förutvarande punkt 4 av anvisningarna till 27 § 1976:85

lill 25 § 195.3:404 punkt 3 b av anvisningarna lill 29 §

förutvarande punkt 5 av anvisningarna 1977:1172

till 25 § 1980:1054 punkt 3 c av anvisningarna till 29 §

lörulvarandc punkt 6 av anvisningarna 1979:169

till 25 § 1975:1347 punkt 3d av anvisningarna till 29 S

förutvarande punkt 7 av anvisningarna 1959:170

till 25 § 1979:1017 " punkt 6 av anvisningarna till 29 §

förutvarande punkt 8 av anvisningarna 1938:368

till 25 § 1979:612 punkt 10 av anvisningarna lill 29 §

1965:573

punkt 4 av anvisningarna till 41 §

1979:612.

SkU 1980/81:25 6

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

19 r-

Till skattepliktig inkomst enligt denna lag räknas icke:

vad som vid bodelning eller eljest på grund av giftorätt tillfallit make eller vad som förvärvats genom arv, testamente, fördel av oskift bo eller gåva;

vinst å icke yrkesmässig avyttring av lös egendom i andra fall än som avses i 35 § 3 eller 4 mom.;

vinst i svenskl lotteri eller vinst vid vinsldragning på här i riket utfärdade premieobligationer och ej heller sådan vinst i utländskt lotteri eller vid vinstdragning på utländska premieobligationer, som uppgår till högst 100 kronor;

ersättning, som på grund av försäkring jämlikt lagen (1962:381) om allmän försäkring, lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller lagen (1976:380) om arbelsskadeförsäkring tillfallit den försäkrade, om icke ersättningen grundas på förvärvsinkomst av 6 000 kronor eller högre belopp för år eller utgör föräldrapenning, så ock sådan ersättning enligt annan lag eller särskild författning, som utgått annorledes än på grund av sjukförsäkring, som nyss sagts, till någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller under militärtjänstgöring eller i fall som avses i lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd eller lagen (1977:267) om krigsskadeersättning till sjömän om icke ersättningen grundas på förvärvsinkomst av 6 000 kronor eller högre belopp för år, ävensom ersättning, vilken vid sjukdom eller olycksfall tillfallit någon på grund av annan försäkring, som icke tagils i samband med tjänst, dock att till skattepliktig inkomst räknas ersättning i form av pension eller i form av livränta i den mån livräntan är skattepliktig enligt 32 § 1 eller 2 mom., så ock ersättning som utgår på grund av trafikförsäkring eller, med nedan angivet undanlag, annan ansvarighetsförsäkring eller pä grund av skadeståndsförsäkring och avser förlorad inkomst av skattepliktig natur;

ersättning på grund av ansvarighetsförsäkring enligt grunder som fastställts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvudorganisationer till den del ersättningen utgår under de första trettio dagarna av den tid den skadade är arbetsoförmögen och beräknas så alt ersättningen uppgår för insjuknan-dedagen till högst 30 kronor och för övriga dagar till högst 6 kronor för dag;

belopp, som till följd av försäkringsfall eller återköp av försäkringen utgått på grund av kapitalförsäkring;

ersättning på grund av skadeför- föisäkringsersältning eller annan

säkring, dock ej i den mån köpeskil- ersättning för skada på egendom, ling, som skulle hava influtit därest dock all skatteplikt föreligger dels i försäkrad egendom i stället försålts, den mån ersättningen avser drift-varit att hänföra till intäkt av jord- byggnad på jordbruksfastighet,

2 Senaste lydelse 1979:1157.

SkU 1980/81:25 7

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

bruksfastighet, av annan fastighet byggnad på fastighet som avses i 24 §
eller av rörelse eller i den mån 1 mom., byggnad som är avsedd för
ersättningen eljest motsvarar sådan användning i ägarens rörelse eller
skattepliktig inläkt eller motsvarar sådan del av värdet av markanlägg-
sådan avdragsgill omkostnad, vilken ning som får dras av genom årliga
är an hänföra lill någon av nämnda värdeminskningsavdrag, dels i den
förvärvskällor; mån köpeskilling, som skulle ha

influtit om den försäkrade eller skadade egendomen i stället liade sålts, hade varit att hänföra till intäkt av fastighet eller av rörelse och dels i den mån ersättningen eljest motsvarar skattepliktig intäkt av eller avdragsgill omkostnad för fasiighei eller rörelse; vinstandel, återbäring eller premieåterbetalning, som utgått på grund av annan personförsäkring än pensionsförsäkring eller sådan sjuk- eller olycksfallsförsäkring som tagits i samband med tjänst, samt vinstandel, som utgått på grund av skadeförsäkring, och premieåterbetalning på grund av skadeförsäkring, för vilken rätt lill avdrag för premie icke förelegat;

ersättning jämlikt lagen (1956:293) om ersättning åt smittbärare om icke ersättningen grundas på förvärvsinkomst av 6 000 kronor eller högre belopp för år;

periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk inläkt, i den mån givaren enligt 20 § eller punkt 5 av anvisningarna till 46 § icke är berättigad till avdrag för utgivet belopp;

stipendier till studerande vid undervisningsanstalter eller eljest avsedda för mottagarens utbildning;

studiestöd enligt 2, 3 eller 4 kap. studiestödslagen (1973:349). internatbi-drag, återbetalningspliktiga studiemedel och resekostnadsersättning enligt 6 och 7 kap. samma lag samt sådant särskilt bidrag vilket enligt av regeringen eller statlig myndighet meddelade bestämmelser utgår till deltagare i arbetsmarknadsutbildning samt med dem i fråga om sådant bidrag likställda, och äger i följd härav den bidragsberättigade icke göra avdrag för kostnader som avsetts skola bestridas med bidrag av förevarande slag; allmänt barnbidrag;

lön eller annan gottgörelse, för vilken skall erläggas skatt enligt lagen (1958:295) om sjömansskatt;

kontantunderslöd, som utgives av arbetslöshetsnämnd med bidrag av statsmedel;

handikappersättning enligt 9 kap. lagen om allmän försäkring, så ock hemsjukvårdsbidrag, som utgår av kommunala eller landstingskommunala medel till den vårdbehövande;

SkU 1980/81:25 8

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

kommunalt bostadstillägg enligt lagen (1962:392) om hustrulillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension;

kommunalt bostadstillägg till handikappade;

bostadsbidrag som avses i förordningen (1976:263) om statliga bostadsbidrag till barnfamiljer, förordningen (1976:262) om statskommunala bostadsbidrag eller förordningen (1977:392) om statskommunala bostadsbidrag till vissa folkpensionärer m. fl.;

sådan gottgörelse för utgift eller kostnad som arbetsgivare uppburit från personalstiftelse ur medel, för vilka avdrag icke medgivits vid taxering, vid första tillfälle dylika medel finnas i stiftelsen:

gottgörelse som arbetsgivare uppburit från pensionsstiftelse, till den del stiftelsen ej ägt andra medel för atl lämna gottgörelsen än sådana för vilka avdrag icke åtnjutits vid avsättning till stiftelsen;

kompensation av staten för bensinskatt på bensin som förbrukats vid yrkesmässig användning av motorsåg.

Beträffande vissa försäkringsbelopp som utgår till lantbrukare m. fl. gäller särskilda bestämmelser i punkt 16 av anvisningarna till 21 S.

(Se vidare anvisningarna.)

20 §'

Vid beräkningen av inkomsten från särskild förvärvskälla skall alla omkostnader under beskattningsåret för intäkternas förvärvande och bibehållande avräknas från samtliga intäkter i pengar eller pengars värde (bruttointäkt), som har influtit i förvärvskällan under beskattningsåret. Att koncernbidrag, som inte utgör sådan omkostnad, ändå skall avräknas i vissa fall och inräknas i bruttointäkt hos mottagaren framgår av 43 § 3 mom.

Avdrag får inte göras för:

den skattskyldiges levnadskostnader och därtill hänförliga utgifter, såsom vad skattskyldig utgett som gåva eller som periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk utbetalning till person i sitt hushåll;

värdet av arbete, som i den skattskyldiges förvärvsverksamhet utförts av den skatlskyldige själv eller andre maken eller av den skattskyldiges barn som ej fyllt 16 år;

ränta på den skattskyldiges eget kapital som har nedlagts i hans förvärvsverksamhet;

svenska allmänna skatter;

kapitalavbetalning pä skuld;

avgift enligt 8 kap. studiestödslagen (1973:349);

avgift enligt lagen (1972:435) om överlastavgift;

avgift enligt lagen (1976:666) om påföljder och ingripanden vid olovligt byggande m. m.;

3 Senaste lydelse 1980:1054

25 S

1 m o m .-• Från bruttointäkten av 1 m o m . Från bruttointäkten av

annan fastighet må. där ej annat annan fastighet får, om inte annat

föranledes av vad nedan i 2 och 3 föranleds av vad nedan i 2 och 3

mom. stadgas, avdrag göras för mom. sägs. avdrag göras för

omkostnader, såsom för: omkostnader, såsom för:

brandförsäkring, reparation och underhåll av byggnader;

vicevärd, portvakt, gårdskarl, val- vicevärd, portvakt, gårdskarl, vat
tenförbrukning, renhållning och be- tenförbrukning. renhållning och be
lysning, förbrukningsartiklar med lysning, förbrukningsartiklar o. rf.. i
mera dylikt, i den mån dessa kostna- den mån dessa kostnader kan anses
der A:((/7«ö anses åligga fastighetsäga- åligga fastighetsägaren såsom så
ren såsom sådan; dan;

pensioner, periodiska understöd pensioner, periodiska imderstöd

eller därmed jämförliga periodiska eller därmed jämförliga periodiska

rände anställning/7n fastigheten; värdeminskning på en byggnad;

värdeminskning på fastighetsägaren tillhöriga maskiner och andra för

utbetalningar på grund av förutva- utbetalningar pä grund av förutva-

rande anställning å fastigheten;

värdeminskning, som byggnad är underkastad;

värdeminskning genom slitning, utrangering eller eljest av fastighets-

29 5;

1 m o m ." Från bruttointäkten av 1 mom. Från bruttointäkten av

rörelse må avdrag göras för allt, rörelse får avdrag göras för allt,
som är att anse som driftkostnad. Hit som är att anse som driftkostnad. Hit
räknas, bland annat: räknas, bland annat:

kostnad för anskaffning av råämnen och varor till förädling, förbrukning eller försäljning i rörelsen;.sAo/-ande-där vad sålunda förädlats eller eljest kommit till användning ut-

hyra för annan tillhörig fastighet eller del därav, som använts i rörelsen;

koslnad för anskaffning av råämnen och varor till förädling, förbrukning eller försäljning i rörelsen; och skall -dår vad sålunda har förädlats eller eljest koinmit till användning

gjorts av produkter eller råämnen Anr utgjorts av produkter eller rääm-

från fastighet, som av den skattskyl- nen från fastighet, som av den skalt-

dige ägts eller brukats, eller från skyldige har ägts eller brukats, eller

annan av honom idkad rörelse, som från annan av honom idkad rörelse,

är att anse som särskild förvärvskälla som är att anse som särskild för-

- värdet av samma produkter eller värvskälla - värdet av samma pro-råämnen upptagas till det belopp, dukter eller råämnen/oi i//;/? till det varmed de redovisas irt.TO/JMnläkt av belopp, varmed de redovisas som fastigheten eller av den särskilda intäkt av fastigheten eller av den förvärvskällan, samt-där moderbo- särskilda förvärvskällan, samt - där lag eller övertagande förening över- moderbolag eller övertagande företagit dessa råämnen eller varor från ning har övertagit dessa råämnen dotterbolag eller överlåtande före- eller varor från dotterbolag eller ning vid sådan fusion som i 28 § 3 överlåtande förening vid sådan mom. första eller andra stycket avses fusion som avses i 28 § 3 mom. -

- värdet av samma råämnen eller värdet av samma råämnen eller varor upptagas till belopp, motsva- varor/fw (z/?/? till belopp, motsvaran-rande det hos dotterbolaget eller deu de det hos dotterbolaget eller den överlåtande föreninsen i beskatt- överlåtande förenincen i beskatt-

? Senaste lydelse 1979:612.

GOTAB 66852 Stockholm 198J

ningsavseende gällande värdet (7 des- niiigsavseende gällande värdet av
.sa tillgångar vid fusionstillfället; dessa tillgångar vid fusionstillfället;

kostnad för reparation och underhåll av till driften hörande byggnader, inrättningar, maskiner, inventarier och dylikt;

värdeminskning genom slitning, utrangering eller eljest av rörelseidka-

avlöningar, pensioner, periodiska understöd eller därmed jämförliga periodiska utbetalningar och andra kostnader för personal, som är eller varit anställd i rörelsen;

kostnad för reparation och underhåll av till driften hörande byggnader, markanläggningar, maskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier o. d.;

rier eller, i fall som anges i punkt 3 av anvisningarna, utgifter för anskaffande av tillgången;

värdeminskning/;ft patenträtt och annan liknande rättighet;

värdeininskning på en byggnad, som är avsedd för användning i ägarens rörelse, eller, i fall som anges i punkt 7 av anvisningarna, utgifter för anskaffande av byggnaden;

värdeminskning på en markanläggning, som är avsedd för användning i ägarens rörelse, eller, i fall som anges I punkt 16 av anvisningarna, utgifter för anskaffande av anläggningen;

värdeminskning på naturtillgångar, såsom gruvor, stenbrott o. d. genom deras tillgodogörande;

ränta på lånat kapital, som /;((/■ nedlagts i rörelsen, och på gäld. som den skattskyldige har ådragit sig för sin utbildning för rörelsen;

värdeminskning på rörelseägaren tillhöriga maskiner och andra för ren tillhöriga maskiner och andra stadigvarande bruk avsedda inventa-

inventarier eller, om dylik tillgång är underkastad hastig förbrukning, kostnad för anskaffning av tillgången;

värdeminskning å patenträtt och annan liknande rättighet;

värdeminskning genom slitning och därmed jämförlig orsak, som byggnad, vilken är avsedd för användning i ägarens rörelse, är underkastad;

värdeminskning å markanläggning, avsedd för användning i ägarens rörelse;

värdeminskning å naturtillgångar såsom gruvor, stenbrott och dylikt genom deras tillgodogörande;

ränta å lånat kapital, som nedlagts i rörelsen, så ock å gäld, som den skattskyldige ådragit sig för sin utbildning för rörelsen;

kostnad för facklitteratur, instrument och dylikt, som varit nödigt för utövande av vetenskaplig, litterär, konstnärlig eller därmed jämförlig verksamhet;

speciella för rörelsen utgående skatter eller avgifter lill det allmänna;

SkU 1980/81:25 12

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

förlust, som iippslåti i rörelsen förlust, som Aö/-uppstått i rörelsen.
och ej är atl hänföra till kaiiitalföi- .v(h/(/(///i/c//i/7((,s/(7( äratl hänlöra lill
lust; kapilalfiiiiiisl eller är av sådan iialur

som a\'scs i punkl 3 sjätie slyckel av :iin'isiiingarn;i lill 4 1 S.

förlust, som uppstått i rörelsen och e/är av sådan natur som avses i punkt 3 andra stycket av anvisningarna till 41 §;

kostnad för anskaffning och insättning av sådana utrustningsdetaljer i skyddsrum, vilka endast hava värde ur civilförsvarssynpunkt, såsom speciella dörrar, luckor och karmar för dessa, inre begränsningsväggar för gasfång vid ingångar och reservui-gångar, luftrenare och tillhörande fördelningsledningar.

Har skattskyldig tillgodoräknat sig
avdrag för värdeininskning å till
gång, skall avdraget anses i beskatt
ningsavseende åtnjutet i den mån del
medför! all den laxerade inkomsten
beräknats till lägre belopp än eljest
skolat ske eller ock medfört ökning
av förlustbelopp som må utnyttjas för
avdrag enligt de särskilda bestämmel
serna om rätt lill förlustiitjämning.
Tillgångens anskaffningsvärde

minskat ined åtnjutna värdeminskningsavdrag utgör tillgångens i beskattningsavseende oavskrivna värde.

41 d S''
Vid beräkning av inkomst av jord- Vid beräkning av inkomst av jord-

bruksfastighet och rörelse medges bruksfastighet och annan rörelse än avdrag för belopp som i räkenska- penning- och föisäkringsrörelsc perna har avsatts till resultatutjäm- medges avdrag för belopp som i ningsfond. Avdraget får uppgå till räkenskaperna har avsatts till resiil-

''Senaste Ivdclse 1979:612.

(1979:611) om upphovsmannakonto samt före schablonavdrag för egenavgifter.

reserv och före uppskov enligt lagen (1979:610) om allmän investerings-

reserv och före uppskov enligt lagen (1979:611) om upphovsmannakonto samt före schablonavdrag för egenavgifter.

Avdrag för avsättning till resultatutjämningsfond medges inle i fråga om förvärvskälla vari ingår lager av värdepapper, fasligheter eller liknande tillgångar.

Med lön avses sådana ersättningar i penningar som anges i 19 kap. 1 § andra stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring. Hänsyn skall dock inte tas till lön till arbetstagare för vilken avgiftsskyldighet enligt fjärde stycket första meningen nämnda paragraf inte föreligger och inte heller till ersättning till arbetstagare, som varit bosatt utomlands och utfört arbete utom riket, såvida ersättningen avsett arbete som utförts för annans räkning utan att anställning förelegat (jfr 19 kap. 1 § fjärde stycket andra meningen nämnda lag).

1 fråga om handelsbolag och dödsbo, som i beskattningshänseende behandlas som handelsbolag, beräknas avdrag för avsättning till resultatutjämningsfond för bolaget respektive dödsboet. Ägs andel i handelsbolag eller i dödsbo, som i beskattningshänseende behandlas som handelsbolag, av annan än här i riket bosatt fysisk person, får avdrag för avsättning inte beräknas på grundval av bolagets eller dödsboets inkomster.

Anvisningar

till 20 §7
5.** Angående vad som är atl hän- 5. Till kapitalförlust räknas förlust

29 §. Vad där stadgats angående sådan förlust i rörelse skall äga motsvarande tillämpning även för andra förvärvskällor.

föra till kapitalförlust i rörelse hänvi- som inte har samband med någon sas till punkt 10 av anvisningarna till förvärvskälla samt förlust som visserligen har sådani samband men Inte

kan anses normal för förvärvskällan i fråga.

Till kapitalförlust räknas dock inte

a) genom brand, annan olyckshän
delse eller brottslig handting upp
kommen skada, förstörelse eller för
lust, i den mån köpeskilling som
skulle ha influtit om den skadade eller
förlorade egendomen i stället hade
sålts hade utgjort intäkt i förvärvskäl
lan,

b) genom brand eller annan
olyckshändelse uppkommen skada
på eller förstörelse av byggnad eller
av sådan del av markanläggning för
vilken värdeminskningsavdrag kan
komma i fråga.

c) förlust på lånefordringar, aktier,
andelar eller liknande tillgångar, om
innehavet betingas av näringsverk-

7 Beträffande punkt 1 av anvisningarna till 20 §, se SkU 1980/81:18. s Senaste Ivdelse 1951:324.

till 21 S

4.'' Till intäkt av jordbruk med binäringar hänföres intäkt genom avyttring av djur, andra varor eller produkter eller av maskiner och andra inventarier, avsedda för stadigvarande bruk, eller av tillgångar som är likställda därmed vid beräkning av värdeminskningsavdrag. Likaledes hänföres hit intäkt genom annan inkomstgivande användning av jordbrukets eller dess binäringars alster, inventarier eller arbetspersonal, såsom körslor. uthyrning av dragare, maskiner och dylikt: Hit hänföres även värdet av vad skattskyldig direkt tillgodogjort sig av jordbrukets eller dess binäringars avkastning för sin, sin familjs eller annan

4. Till inläkt av jordbruk med binäringar hänförs intäkt genom avyttring av djur och andra varor eller produkter. Vidare hän-/ö«hil intäkt genom annan inkomst-givande användning av jordbrukets eller dess binäringars alster, inventarier eller arbetspersonal, såsom körslor. uthyrning av dragare, maskiner o. d. Hit hänförs även värdet av vad den skatlskyldige direkt har tillgodogjort sig av jordbrukets eller dess binäringars avkastning för sin, sin familjs eller annan hushållsmed-lems räkning eller för avlöning eller liknande vederlag åt personal, som inte har tillhört den skattskyldiges hushåll, eller för förädling eller för-

hushållsmedlems räkning eller för brukning i rörelse, som/to/-drivits av avlöning eller liknande vederlag åt den skattskyldige, eller för utgöran-personal. som (c/ce tillhört den skatt- de av undantagsförmåner eller an-skyldiges hushåll, eller för förädling nan förpliktelse som har ålegat den eller förbrukning i rörelse, som dri- skattskyldige i förhållande till någon vits av den skattskyldige, eller för som inte har tillhört hans hushåll, utgörande av undantagsförmåner eller annan förpliktelse som ålegat den skattskyldige i förhållande till någon som icke tillhört hans hushåll.

Värdet av sådan ny-, till- eller ombyggnad eller annan därmed jämförlig förbättring som avses i punkt 6 andra stycket av anvisningarna till 22 § och som bekostats av arrendator eller annan nyttjanderättshavare utgör intäkt av jordbruksfastighet för jordägaren lör beskattningsår då nyttjanderättshava-rens rätt till fastigheten upphört, om förbättringen utförts under tid varunder jordägaren innehaft fastigheten. Intäkten beräknas på grundval av tillgångens värde vid lidpunkten för nyttjanderättens upphörande till den del tillgången bekostats av nyttjanderättshavaren. Har nyttjanderättshavaren erhållit ersättning av jordägaren för förbättringen, utgör ersättningen intäkt av jordbruksfastighet för nyttjanderättshavaren.

Sådan gottgörelse för utgift eller kostnad, som arbetsgivare uppburit från pensions-eller personalstiftelse, räknas som intäkt av jordbruksfastighet, om avdrag för avsättning till stiftelsen medgivits vid beräkning av nettointäkt av jordbruksfastighet.

Redovisar arbetsgivare enligt lagen om tryggande av pensionsutfästelse m. m. i sin balansräkning en post Avsatt till pensioner, äga 28 S 1 mom. sjätte-nionde styckena motsvarande tillämpning i fråga om jordbruksfastighet.

W."' Ersättning på grund av skade- 10. Till intäkt av jordhruksfasiig-

försäkring skall anses .såsom intäkt av hel räknas vad som inflyter vid avytt-jordbruksfaslighei, i den mån köpe- ring av maskiner och andra för sta-skilling, som skulle hava influtit digvarande bruk avsedda inventarier därest försäkrad egendom i stället eller av tillgångar som är likställda försålts, varit alt hänföra till intäkt av med dessa vid beräkning av värdejordbruksfastighet eller i den mån minskningsavdrag, ersättningen eljest motsvarar sådan skattepliktig intäkt eller motsvarar

'"Senaste Ivdelse 1972:741

SkU 1980/81:25 17

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

sådan avdragsgill omkostnad, vilken är all hänföra till nämnda förvärvskälla.

till 22 §

1.11 Till driftkostnader hänförs lön eller liknande vederlag liksom underhåll åt personal, som använts för jordbruket eller dess binäringar; undantagsförmåner, pensioner, periodiska utbetalningar på grund av förutvarande anställning på fastigheten; arrendeavgift; avgäld, som hänför sig till fastigheten; ränta på lånat kapital som nedlagts i fastigheten eller använts för dess drift; kostnader för inköp av djur, utsäde, foder, gödselmedel och dylikt; kostnader för reparation och underhåll av driftbyggnader, markanläggningar och inventarier; kostnader för anläggning av ny skog; kostnader för vård och underhåll av skog, såsom förvaltning, bevakning, väg- och byggnadsunderhåll, skyddsdikning, skogsindelning m. m., saml vid skogsavverkning kostnader för virkets huggning, tillredning, utdrivning, floltning m. m.; kostnader för försäkring av personal, byggnader, skog, gröda, djur, förråd och inventarier som inte är att hänföra lill personlig lösegendom, m. m. Skall ersättning för avyttrade skogsprodukter behandlas som engångsersättning på grund av allframtidsupplåtelse (jfr punkt 4 tredje slyckel av anvisningarna till 35 §), är kostnaderna för avverkningen ändå att anse som driftkostnader i skogsbruket.

Till reparation och underhåll hänförs vid tillämpning av första stycket kostnader för sådana ändringsarbeten på ekonomibyggnad som normall kan påräknas i jordbruksdrift, såsom upptagande av nya fönster- eller dörröppningar samt flyttning av innerväggar eller inredning i samband med omdisponering av ekonomibyggnad, exempelvis i samband med omläggning av driften från en animalieproduktion till en annan. Åtgärd som innebär en väsentlig ändring av byggnaden, såsom när ett djurstall byggs om för atl i stället användas för helt annat ändamål, hänförs dock inte till reparation och underhåll.

Som driftkostnad skall anses även anskaffning och insättning av sådana utrustningsdetaljer i skyddsrum som har värde endast från civilförsvars-synpunkt, såsom speciella dörrar, luckor och karmar för dessa, inre begränsningsväggar för gasfång vid

"Senaste lydelse 1979:500.

2 Riksdagen 1980/81. 6 saml. Nr 25

Nuvarande lydelse

ingångar och reservuigångar, luftrenare och tillhörande fördelningsledningar.

Kostnad för inköp och plantering av träd och buskar för yrkesmässig frukt- eller bärodling får efter den skatlskyldiges eget val dras av antingen i sin helhet för det år kostnaden uppkommu eller enligt avskrivningsplan. Vid planenlig avskrivning fördelas kostnaderna på ett antal år i följd så att de i sin helhet kan dras av under den lidrymd odlingen beräknas vara ekonomiskt användbar. Föreskrifterna i punkt 4 sjätte stycket skall tillämpas.

Föreslagen lydelse

Utgifter för inköp och plantering av träd och buskar för yrkesmässig frukt- eller bärodling får efter den skallskyldiges eget val dras av antingen i sin helhet det år då inköpet eller planteringen har ägt nan eller genom årliga värdeminskningsavdrag. Värdeminskningsavdraget beräknas enligl avskrivningsplan //// viss procent för år räknat av odlingens anskaffiungsvärde. Beräkningen görs från den tidpunkt då odhngen har färdigställts. Procentsatsen för värdeminskningsavdrag bestäms efter den f(rf odlingen beräknas vara ekonomiskt användbar. Föreskrifterna i punkt 4 sjätte och sjunde styckena skall tillämpas. Värdet av fastighetens egna produkter, som används för fastighetens fortsatta drift, får föras av som driftkostnad men skall då samtidigt tas upp som intäkt.

Avdrag för avsättning lill pensions- eller personalstiftelse och kostnad för pensionsförsäkring får ske enligt bestämmelserna om rörelse i punkt 2 av anvisningarna till 29 §.

Skattskyldigs barn, som har fyllt 16 år, taxeras självt för den inkomsl av arbete på fastigheten, som barnet kan ha haft i form av pengar, naturaförmåner eller annat, dock högst för vad som motsvarar marknadsmäs-sigt vederlag för barnets arbetsinsats. Den skallskyldiges kostnad får med motsvarande begränsning dras av som driftkostnad. För lön och underhåll till skatlskyldigs barn, som

Redovisar arbetsgivare enligl lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m. m. i sin balansräkning en post Avsatt till pensioner, äger punkt 2 av anvisningarna till 29 § motsvarande tillämpning i fråga om jordbruksfastighet.

Skatlskyldigs barn, som fyllt 16 år, laxeras självt för den inkomsl av arbete på fastigheten som barnet kan ha haft i form av pengar, naturaförmåner eller annat, dock högst för vad som motsvarar marknadsmäs-sigt vederlag för barnets arbetsinsats. Molsvarande belopp får dras av som driftkostnad. För lön och underhåll lill skatlskyldigs barn, som ej fyllt 16 år, får avdrag inte göras.

Nuvarande lydelse

Lönen och underhållet skall då inte heller tas upp som inkomst för barnet.

Punkt 18 av anvisningarna fill beträffande inkomst av jordbruksfastighet.

3.'2 Kostnad för anskaffande av byggnad, som är belägen på fastigheten och som är avsedd all användas för driften i förvärvskällan, därunder inbegripet behövlig bostadsbyggnad, dragés av genom årliga värdeminskningsavdrag. För tillfällig byggnad, som är avsedd atl användas endast ett fåtal år, får dock anskaffningskostnaden i sin helhet dragas av för det år då byggnaden anskaffades.

Som för driften behövlig bostadsbyggnad anses dels byggnad, som är upplåten lill personal (personalbostad), dels ock ägares eller brukares bostadsbyggnad, i den män byggnaden ej representerar ett större värde än som behövs för jordbruk eller skogsbruk av motsvarande storlek. Avdrag får sålunda avse endast så stor del av värdeminskningen som kan anses belöpa på behövlig bostadsbyggnad. Med ekonomibyggnad avses annan driftbyggnad än bostadsbyggnad.

I byggnads anskaffningskostnad inräknas ej kostnaden för sådana

Föreslagen lydelse

inte har fyllt 16 år, får avdrag inte göras. Lönen och underhållet skall då inte heller tas upp som inkomst för barnet. 29 § äger motsvarande tillämpning

3. Utgifter för anskaffande av driflbyggnad som är belägen på fasligheten, däri inbegripet för driften behövliga bostadsbyggnader, dras av genom årliga värdeminskningsavdrag. Avdraget beräknas enligt avskrivningsplan till viss procent för år räknat av byggnadens anskaffningsvärde. Beräkningen görs från den tidpunkt då byggnaden har färdigställts. Ifråga om en byggnad, som är avsedd atl användas endast ett fåtal år, får dock anskaffningsutgifterna i sin helhet dras av det år då byggnaden anskaffades.

Som för driften behövlig bostadsbyggnad anses dels byggnad, som är upplåten till personal (personalbostad), dels ock ägares eller brukares bostadsbyggnad, i den män byggnaden inle representerar ett större värde än som behövs för jordbruk eller skogsbruk av motsvarande storlek. Avdrag får sålunda avse endast så stor del av värdeminskningen som kan anses belöpa på behövlig bostadsbyggnad. Med ekonomibyggnad avses annan driftbyggnad än bostadsbyggnad.

1 en byggnads anskaffningsvärde inräknas/nfeHfg;/fer för sådana delar

Nuvarande lydelse

delar och tillbehör som äro särskilt avsedda atl direkt tjäna byggnadens användning i driften. I enlighet härmed inräknas ej i anskaffningskostnad för ekonomibyggnad kostnad för sådan tillgång som bås, box eller spilla, båsavskiljare, foderbord, fodergrind, vallenkopp, spaltgolv, utrustning för skrap- och svämutgöds-ling med tillhörande urinbrunn eller gödselbehållare, gödselstad, mjölk-ningsanläggning, kylbassäng, pump, sådan ledning för elektrisk ström, vatten eller avlopp som är avsedd för driften eller fläkt eller ventilationsanordning. / byggnads anskaffningskostnad inräknas ej heller kostnaden för sådan tillgång som silo- eller torkanläggning, fast transportör, hiss eller liknande. Däremot inräknas i anskaffningskostnaden för byggnad kostnaden för sådan anordning som är nödvändig för byggnadens allmänna användning, såsom ledning för vallen, avlopp, elektrisk ström eller gas och annan liknande anordning.

Föreslagen lydelse

och tillbehör, som är avsedda att direkt tjäna byggnadens användning i driften (byggnadsinveniarier). 1 enlighet härmed räknas som byggnadsinveniarier sådana tillgångar som bås, box eller spilla, båsavskiljare, foderbord, fodergrind, vattenkopp, spaltgolv, utrustning för skrap- och svämutgödsling med tillhörande urinbrunn eller gödselbehållare, gödselstad, mjölkningsan-läggning, kylbassäng, pump, sådan ledning för elektrisk ström, vatten eller avlopp som är avsedd för driften eller fläkt eller ventilationsanordning. Som byggnadsinveniarier räknas också sådana tillgångar som silo- eller torkanläggning, fast transportör, hiss eller liknande. Däremot inräknas i anskaffningsvärdet för en byggnad utgifter för .sådana anordningar som är nödvändiga för byggnadens allmänna användning, såsom ledning för vatten, avlopp, elektrisk ström eller gas och annan liknande anordning. Anskaffningsvärdet för en ledning som är avsedd för såväl en byggnads användning i driften .som byggnadens allmänna användning fördelas mellan byggnadsinventarier och byggnaden i förhållande tiU hur stor del av ledningen som tjänar driften respektive byggnadens allmänna användning. Ledningen skall dock i sin helhet hänföras till byggnadsinventarier om utgifterna för ledningen till minst tre fjärdedelar kan anses hänförliga till driften. Om utgifterna för ledningen lill minst tre fjärdedelar kan anses hänförliga till byggnadens allmänna användning

Nuvarande lydelse

1 fråga om tillgång för vilken anskaffningskostnad enligl tredje stycket ej inräknas i anskaffningskostnad för byggnaden tillämpas i stället föreskrifterna enligt punkt 5 om värdeminskningsavdrag för maskiner och inventarier.

Av punkt 4 tredje stycket framgår att vissa ledningar, som höra till marken, hänföras till avskrivningsunderlaget för byggnad.

Avdrag för årlig värdeminskning av byggnad beräknas enligt avskrivningsplan till viss procent av byggnadens anskaffningskostnad. Byggnads anskaffningskostnad beräknas enligt följande.

Har byggnad uppförts under tid varunder ägaren innehaft fastigheten, är byggnadens anskaffningskostnad ägarens kostnader för uppförande av byggnaden. Till anskaffningskostnaden hänföres även kostnad för lill-eller ombyggnad samt värde av byggnad som enligl punkt 4 andra stycket av anvisningarna till 21 § utgör intäkt av jordbruksfastighet för jordägaren. Har bebyggd fastig-hel förvärvats genom köp, byte eller därmed jämförligt fång, skall på särskilda byggnader eller byggnadsbestånd anses belöpa så stor del av fastighetens anskaffningskostnad' som det vid fastighetstaxeringen fastställda eller med tillämpning härav beräknade värdet av skilda byggnader eller byggnadsbestånd bortsett från värde av överbyggnad ulgör av fastighetens hela taxeringsvärde. Vad som enligt denna beräkning

Föreslagen lydelse

skall ledningen i sin helhet hänföras tiU byggnaden.

1 fråga om byggnadsinventarier tillämpas de föreskrifter som enligt punkt 5 gäller för maskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier.

Av punkt 4 tredje stycket framgår alt utgifter för vissa //// marken hörande ledningar inräknas i anskaffningsvärdet för en byggnad.

Har en byggnad uppförts av den skattskyldige, är byggnadens anskaffningsvärde den skattskyldiges utgifter för uppförande av byggnaden. Till anskaffningsvärdet hänförs även utgifter för till- eller ombyggnad samt värde av byggnad som enligl punkt 4 andra stycket av anvisningarna till 21 § utgör intäkt av jordbruksfastighet för jordägaren. Har en byggnad förvärvats genom köp, byte eller därmed jämförligt fång, skall den verkliga utgiften utgöra anskaffningsvärdet. Har byggnader förvärvats tillsammans med den mark på vilka de är belägna, anses så stor del av vederlaget för fastigheten belöpa på särskilda byggnader eller byggnadsbestånd som det vid fastighetstaxeringen fastställda eller med tillämpning härav beräknade värdet av skilda byggnader eller byggnadsbestånd utgör av

Nuvarande lydelse

anses belöpa på byggnader av fastighetens anskaffningskostnad innefattar även sådan tillgång för vilken kostnaden enligl tredje stycket ej skall inräknas i anskaffningskostnad för byggnad. Kostnaden för tillgång av nu avsett slag skall således avräknas, varefter avskrivningsunderlag för byggnader erhålles. Del sammanlagda avskrivningsunderlaget för byggnaderna får jämkas om den del av fastighetens anskaffningskostnad som inte anses belöpa på byggnaderna jämte nyss angivna tillgångar visas mera avsevärt över- eller understiga värdet av mark, växande skog, naturtillgångar, särskilda förmåner m. m. som förvärvats. Har bebyggd fastighet förvärvals på annat sätt än genom köp, byte eller därmed jämförligt fång, gäller för beräkning av avskrivningsunderlaget för byggnaden punkl 3 b sista stycket av anvisningarna till 29 § I tillämpliga delar.

Föreslagen lydelse

fastighetens hela taxeringsvärde. Vad som enligl denna beräkning anses belöpa på byggnader kan även innefatta byggnadsinventarier. Vederlaget för byggnadsinventarier skall avräknas, varefter anskaffningsvärdet för byggnader erhålls. Det sammanlagda anskaffningsvärdet för byggnaderna får jämkas om den del av vederlaget för fastigheten som enligl denna beräkning inte anses belöpa på byggnaderna jämte byggnadsinventarier visas mera avsevärt över- eller understiga värdet av mark, växande skog, naturtillgångar, särskilda förmåner m. m. som har förvärvals. Har den skatlskyldige eller någon, som slår honom nära, vidtagit åtgärder för alt den skatlskyldige skall kunna tillgodoräkna sig ett högre anskaffningsvärde än som synes rimligt och kan det antas alt delta har skett för atl åt någon av dem bereda obehörig förmån i beskattningsavseende, skall anskaffningsvärdet i skälig mån jämkas.

Haren investeringsfond e. d. eller statsbidrag tagits i anspråk för anskaffning av en byggnad skall som anskaffningsvärde för byggnaden anses den verkliga utgiften för byggnaden minskad med del ianspråklagna beloppet.

Övergår en byggnad till en ny ägare på annat sätt än genom köp, byte eller därmed jämförligt fång, får den nye ägaren göra de vårdeminsk-ningsavdrag på byggnaden som skidle ha tillkommit den förre ägaren om denne fortfarande hade ägt byggnaden. Vad nyss sagts gäller också om ett moderbolag eller en övertagande

Nuvarande lydelse

Procentsatsen för värdeminskning i fråga om byggnad bestämmes med hänsyn till den lid varunder byggnader av olika slag anses kunna utnyttjas. Därvid skola beaktas även sådana omständigheter som alt byggnads användningstid kan antagas komma att röna inflytande av framtida rationaliseringar, teknikens utveckling, omläggning av verksamhet och liknande förhållanden. Har byggnad uppförts av nyttjanderättshavare och är jordägaren icke enligt nyttjanderättsavtalet skyldig att vid nyttjanderättstidens utgång eller avtalels upphörande lösa byggnaden, skall särskild hänsyn tagas till detta förhållande.

Skattskyldig får i fråga om ekonomibyggnad och personalbostad göra avdrag inom avskrivningsplanen -utöver årliga värdeminskningsavdrag - med 10 procent av den i planen upptagna kostnaden för ny-, lill- eller ombyggnad. Avdraget fördelas med 2 procent under vart och en av de första fem beskattningsåren räknat från och med det år då kostnaden nedlagts. Överlåtes byggnaden inom denna tidrymd, får den nye ägaren på motsvarande sätt tillgodogöra sig de avdrag som återslodo för överlåtaren.

Utrangeras eller nedrives ekonomibyggnad eller personalbostad, får avdrag ske för vad som återstår oavskrivel av anskaffningskostnaden, i den mån beloppet överstiger

Föreslagen lydelse

förening övertar en byggnad från ett dotterbolag eller en överlåtande förening vid sådan fusion, som avses i 28 § 3 mom.

Procentsatsen för värdeminskningsavdrag i fråga om en byggnad bestäms med hänsyn lill den tid varunder byggnader av olika slag anses kunna utnyttjas. Därvid skall beaktas även sådana omständigheter som att byggnadens användningstid kan antas komma att röna inflytande av framtida rationaliseringar, teknikens utveckling, omläggning av verksamhet och liknande förhållanden. Har en byggnad uppförts av en nyttjanderättshavare och är jordägaren inle enligl nyttjanderättsavtalet skyldig att vid nyttjanderättstidens utgång eller avtalets upphörande lösa byggnaden, skall särskild hänsyn tas till detta förhållande.

Skattskyldig får i fråga om ekonomibyggnad och personalbostad göra avdrag inom avskrivningsplanen -«tom/«eårliga värdeminskningsavdrag - med 10 procent av de på planen upptagna utgifterna för ny-, lill- eller ombyggnad (primäravdrag). Primäravdraget medges med 2 procent för år räknat från den tidpunkt då byggnaden eller den lill-eller ombyggda delen av byggnaden har färdigställts. Förvärvas byggnaden av en ny ägare, får denne tillgodogöra sig de primäravdrag som återstår för den förre ägaren.

Utrangeras en driflbyggnad, får avdrag göras för vad som återstår oavskrivet av anskaffningsvärdet i den mån beloppet överstiger vad som inflyter genom avyttring av

Nuvarande lydelse

vad som inflyter genom avyttring av byggnadsmaieriel eller dylikt i samband med utrangeringen eller rivningen.

4.'- Kostnad för anskaffande av markanläggning på jordbruksfastighet, vilken anläggning är avsedd för driften i förvärvskällan, dragés av genom årliga värdeminskningsavdrag. Avdrag medgives, om ej annat följer av andra eller sjätte stycket, endast för sådan kostnad som bestritts av den skattskyldige själv och endast om kostnaden avser arbete som utförts under tid då han ägt fastigheten. Värdeminskningsavdrag medgives icke för reparation eller underhåll. För tillfällig anläggning, som är avsedd att användas endast ett fåtal år, får anskaffningskostnaden i sin helhet dragas av för det år då anläggningen anskaffades.

/ markanläggnings anskaffningskostnad inräknas kostnaden för sådant markarbete som behövs för att marken skall göras plan eller fast, såsom röjning, schaklning eller rivning av byggnad eller annat som tidigare funnits på fastigheten. Vidare inräknas i anskaffningskostnaden kostnaden för körplan, parkerings-

Föreslagen lydelse

byggnadsmaterial e. d. i samband med utrangeringen.

4. Utgifter för anskaffande av en markanläggning på en jordbruksfastighet, vilken anläggning är avsedd för driften i förvärvskällan, dras av genom årliga värdeminskningsavdrag. Avdrag medges, om inte annat följer av andra eller sjätte stycket, endast för sådana utgifter som har bestritts av den skattskyldige själv och endast om utgifterna avser arbeten som har utförts under tid då han har ägt fastigheten. Avdraget beräknas enligt avskrivningsplan till 10 procent för år räknat av anskaffningsvärdet av läckdike och till 5 procent för år räknat av tre fjärdedelar av anskaffningsvärdet av andra markanläggningar. Beräkningen görs från den lidpunkt då anläggningen har färdigställts. I fråga om en anläggning, som är avsedd att användas endast ett fätal år, får dock anskaffningsutgifterna i sin helhet dras av det år då anläggningen anskaffades.

Till markanläggning hänförs sådant markarbete som behövs för att marken skall göras plan eller fast. såsom röjning, schaklning eller rivning av byggnad eller annat som tidigare har funnits på fastigheten. Till markanläggning hänförs också körplan. parkeringsplats e. d.. täckdike, öppet dike, invalhtings- och

Nuvarande lydelse

plats eller dylikt. Till anskaffningskostnaden hänföres även värde av markanläggning som enligt punkt 4 andra stycket av anvisningarna till 21 § utgör intäkt av jordbruksfastighet för jordägaren.

Däremot inräknas ej i anskaffningskostnaden för markanläggning kostnaden för anordning som är avsedd att användas tillsammans med vissa maskiner eller andra inventarier i driften, exempelvis utanför djurstall belägen gödselbassäng, urinbrunn eller liknande anordning eller ledning för vatten, avlopp, elektrisk ström, gas eller annat. Ej heller inräknas kostnaden för stängsel och annan jämförlig avspärrningsanordning. / fråga om sådana tillgångar gälla föreskrifterna i punkl 5 om avdrag för värdeminskning av maskiner och inventarier. Ledning .som på samma fastighet tjänar såväl en byggnads allmänna användning io/)i den i förvärvskällan bedrivna verksamheten får i fråga om värdeminskningsavdrag i sin helhet behandlas enligl reglerna för maskiner och inventarier, om kostnaden för ledningen till minst Ire fjärdedelar kan anses hänförlig till den verksamhet som bedrives i förvärvskällan. Vid del omvända förhållandet skall hela kostnaden för ledningen inräk-

Föreslagen lydelse

valtenavledningsföretag. mark- eller skogsväg eller brunn. Till anskaffningsvärdet för markanläggning hänförs även värdet av en markanläggning som enligt punkt 4 andra stycket av anvisningarna till 21 S utgör intäkt av jordbruksfastighet för jordägaren. / anskaffningsvärdet får inräknas utgifter för iståndsältande och omläggning av ett förut anlagt läckdike. I täckdike inbegrips täckt avlopp i direkt anslutning lill ett täckdike.

Till markanläggning hänförs inte sådana anordningar som är avsedda att användas tillsammans med vissa maskiner eller andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier i driften (markinventarier). I enlighet härmed hänförs till markinventarier exempelvis sådan anordning som gödsel-bassäng.fo/M (öbelägen utanför djurstall, urinbrunn eller liknande anordning eller ledning för vatten, avlopp, elektrisk ström, gas eller annat. Till markinvenlarier hänförs också stängsel och annan jämförlig avspärrningsanordning. Anskaffningsvärdet för en ledning som är avsedd för såväl den på fas il g heten bedrivna verksamheten som en byggnads allmänna användning fördelas mellan markinvenlarier och byggnaden i förhållande lill hur stor del av ledningen .som tjänar den på fastigheten bedrivna verksamheten respektive byggiHidens allmänna användning. Ledningen skall dock i sin helhet hänföras till markinvenlarier om uigiflerna för ledningen lill ininsi tre fjärdedelar kan anses hänförliga

Nuvarande lydelse

nas i anskaffningskostnaden för byggnaden.

Avdrag för årlig vårdeminskning av täckdike beräknas enligt avskrivningsplan lill 10 procent av anskaffningskostnaden. I täckdike Inbegri-pes läckt avlopp i direkt anslutning till läckdike. I anskaffningskostnaden får inräknas kostnaden för iståndsältande och omläggning av förut anlagt läckdike.

Ifråga om annan markanläggning, såsom öppet dike, invallnings- och valtenavledningsföretag, mark- eller skogsväg eller brunn, beräknas avdraget enligt avskrivningsplan till 5 procent årligen av ett belopp som motsvarar tre fjärdedelar av anskaffningskostnaden.

Övergår fastighet till ny ägare på annat sätt än genom köp, byte eller därmed jämförligt fång, får den nye ägaren åtnjuta de värdeminskningsavdrag för markanläggning som skulle ha tillkommit förre ägaren om denne fortfarande ägt fastigheten. Övergår fastigheten till ny ägare genom köp, byte eller därmed jämförligt fång. får överlåtaren/or det år då överlåtelsen sker göra avdrag för den del av avskrivningsunderlaget för vilket han icke tidigare åtnjutit avdrag. Molsvarande gäller när verksamhelen på jordbruksfastigheten läggs ned utan samband med avyttring av fastigheten.

Föreslagen lydelse

lill den på fasligheten bedrivna verksamhelen. Om utgifterna till minst tre fjärdedelar kan anses hänförliga till byggnadens allmänna användning skall ledningen i sin helhet hänföras till byggnaden.

I fråga om markinventarier tillämpas de föreskrifter som enligt punkt 5 gäller för maskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier.

Haren invesiering.sfond e. d. eller statsbidrag tagits i anspråk för anskaffning av en markanläggning skall .som anskaffningsvärde för markanläggningen anses den verkliga utgiften för markanläggningen minskad med fyra tredjedelar av del ianspråklagna beloppet.

Övergår en fastighet till en ny ägare på annat sätt än genom köp, byte eller därmed jämförligt fång, får den nye ägaren göra de värdeminskningsavdrag för markanläggning som skulle ha tillkommit den förre ägaren om denne fortfarande hade ägt fastigheten. Vad nyss sagts gäller också om ell moderbolag eller en övertagande förening övertar en fasiighei från ett dotterbolag eller en överlåtande förening vid sådan fusion, som av.ses i 28 § 3 mom.

Övergår en fastighet till en ny ägare genom köp. byte eller därmed jämförligt fång. får överlåtaren det år då överlåtelsen sker göra avdrag för den del av del avskrivningsbara anskaffningsvärdet för vilket han inle

Nuvarande lydelse

5.1'' Kostnad för anskaffande av maskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier dragés i regel av genom årliga värdeminskningsavdrag. Avdrag för värdeminskning får göras antingen enligt bestämmelserna nedan i denna punkt om reslvärdeavskrivning eller med molsvarande tillämpning av föreskrifterna i punkl 3 b-d av anvisningarna lill 29 § om planenlig avskrivning eller punkt 4 av samma anvisningar om räkenskapsenlig avskrivning av maskiner och inventarier i rörelse. Är tillgång, som avses i denna ptmkt, underkastad hastig förbrukning, vilket vanligen kan anses vara fallet när tillgången kan beräknas ha en varaktighetstid av högst tre år, får dock hela anskaffningskostnaden dragas av för del år då tillgången anskaffades.

(Angående andra och tredje styckena, se punkl 5 av anvisningarna lill 29§).

Föreslagen lydelse

tidigare/m/»ief/ge«.s'avdrag. Vad nu sagts gäller även när verksamheten på jordbruksfastigheten läggs ned utan samband med avyttring av fastigheten.

5. Utgifter för anskaffande av maskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier dras i regel av genom årliga värdeminskningsavdrag enligt bestämmelserna om räkenskapsenlig avskrivning i punkt 4 av anvisningarna lill 29 § eller om reslvärdeavskrivning / ptmkt 5 av samma anvisningar. Kan inventariernas ekonomiska livslängd antas uppgå till högst tre år, får emellertid hela utgiften för deras anskaffande dras av under anskaffningsåret. Omedelbart avdrag får även ske i fråga om inventarier av mindre värde.

Reglerom avdrag avseende beställda men inle levererade inventarier (kontraktsavskrivning) finns i punkt 2 sista stycket av anvisningarna till 41 S.

Bestämmelserna i punkl 3 andra och fjärde styckena samt punkl 6 av anvisningarna till 29 S gäller även vid beräkning av inkomsl av jordbruksfastighet.

Nuvarande lydelse

6. ' Avdrag för värdeminskning av tillgång som avses i punkterna 3-5 åtnjutes endast av skattskyldig ägare av tillgången, om ej annat följer av andra och tredje styckena.

Har arrendator eller annan nyttjanderättshavare haft kostnad för ny-, till-eller ombyggnad eller annan därmed jämförlig förbättring av fastighet, som han innehaft med nyttjanderätt, och blir jordägaren omedelbart ägare till vad som utförts, får nyttjanderättshavaren åtnjuta avdrag enligt avskrivningsplan med 10 procent av hela anskaffningskostnaden för täckdike och med 5 procent av hela anskaffningskostnaden för annan tillgång än som avses i tredje stycket. Dessutom äger nyttjanderättshavaren rätt till avdrag enligt punkl 3 nionde stycket / enlighet med vad där föreskrives.

Har arrendator eller annan nyttjanderättshavare haft kostnad för anskaffande av tillgång, som enligt pimkl 3 tredje stycket eller punkt 4 tredje stycket ej inräknas i anskaffningskostnad för byggnad eller markanläggning, eller av maskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier, som han inne-

Fö res I agen lydelse

6. Avdrag för värdeminskning av tillgång som avses i punkterna .3-5 medges endast skattskyldig ägare av tillgången, om inte annat följer av andra och tredje styckena.

Har en arrendator eller en annan nyttjanderättshavare haft utgifter för ny-, till- eller ombyggnad eller annan därmed jämförlig förbättring av en fastighet, som han innehar med nyttjanderätt, och blir jordägaren omedelbart ägare till vad som har ulförts. får nyttjanderättshavaren (7m «i'ir/c5-sa utgifter genom årliga värdeminskningsavdrag. Avdraget beräknas enligt avskrivningsplan lill 10 procent för år räknat av anskaffningsvärdet av täckdike och till 5 procent för år räknat av anskaffningsvärdet av andra markanläggningar eller av byggnader. Dessutom har nytljanderälts-havaren - såvitt gäller byggnader -rätt till primäravdrag enligt punkt 3 tionde stycket. Ifråga om byggnader eller markanläggningar, som är avsedda alt användas endast ett fåtal år, får dock anskaffningsutgifterna i sin helhet dras av del år då tillgången anskaffades.

Har en arrendator eller en annan nyttjanderättshavare haft utgifter för anskaffande av byggnadsinveniarier. markinventarier eller maskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier, som han innehar med nyttjanderätt, och blir jordägaren omedelbart ägare till vad som har anskaffats, får nvttjanderättshava-

Nuvarande lydelse

har med nyttjanderätt, och blir jordägaren omedelbart ägare till vad som anskaffats, får nyttjanderätls-havaren åtnjuta avdrag enligt bestämmelserna i punkt 5.

Har nyttjanderättshavaren erhållit ersättning av jordägaren för vad som anskaffats, får nyttjanderättshavaren på en gång göra avdrag för den del av anskaffningskostnaden för vilken han icke tidigare åinjuiii avdrag, dock icke med högre belopp än ersättningen. För det beskattningsår då nyttjanderätten upphör får nyttjanderättshavaren göra avdrag för vad som återstår oavskrivet av anskaffningskostnaden.

Föreslagen lydelse

ren dra av dessa ingifter enligt bestämmelserna i punkt 5.

Har nyttjanderättshavaren erhållit ersättning av jordiigaren för vad som har anskaffats, får nyttjanderättshavaren på en gång göra avdrag för vad som återstår oavskrivet av anskaffningsvärdet, dock inle med högre belopp än ersättningen. Det beskattningsår då nyttjanderätten upphör får nyttjanderättshavaren göra avdrag med oavskriven del av anskaffningsvärdet.

Nuvarande lydelse

byggnad när särskilt värdeminskningsavdrag beräknas för värmepannor och annan maskinell utrustning, se under b nedan.

Som byggnads anskaffningsvärde anses den verkliga kostnaden för dess anskaffande. Vid beräkning av anskaffningsvärdet för byggnad, som förvärvats tillsammans med den mark på vilken den är belägen, anses så stor del av fastighetens anskaffningskostnad belöpa på byggnaden, som det vid fastighetstaxeringen fastställda byggnadsvärdet utgör av fastighetens hela taxeringsvärde. Om den återstående delen av anskaffningskostnaden för fastigheten visas mera avsevärt över- eller understiga ett skäligt markvärde, får dock del för byggnaden beräknade värdet jämkas. Har byggnad förvärvats på annat sätt än genom köp, byte eller därmed jämförligt fång, skall som anskaffningsvärde an.ses det belopp, som i beskattningsavseende kvarstår oavskrivel för överlåtaren om ej särskilda omständigheter föranleda annat. Vid beräkning av anskaffningsvärdet i vissa fall äger de två sista meningarna av punkt 3 b sista slyckel av anvisiungarna till 29 § motsvarande tillämpning.

I byggnads anskaffningsvärde inräknas kostnad för lill- eller ombyggnad som nedlagts efter förvärvet av byggnaden samt kostnad för reparation och underhåll för vilken avdrag inte medges på grund av föreskrifterna 125 §2 mom. första slyckel b) eller

Föreslagen lydelse

digsiällls. Av punkt 2 b framgår alt underlaget för avskrivning enligl nu förevarande punkt skall minskas, när särskilt värdeminskningsavdrag beräknas för värmepannor, hissmaskiner och jämförlig maskinell utrustning.

Har en byggnad uppförts av den skatlskyldige, är byggnadens anskaffningsvärde den skattskyldiges utgifter för uppförande av byggnaden. Till anskaffningsvärdet hänförs även utgifter för till- eller ombyggnad samt utgifter för reparation och underhåll för vilka avdrag inte medges på grund av föreskrifterna i 25 § 2 mom. förslå stycket b) eller c) och för vilka bidrag inte har utgått. I anskaffningsvärdet för en byggnad inräknas även utgifter för plantering, parkeringsplats eller annan jämförlig anläggning på fasligheten. Vidare får i anskaffningsvärdet inräknas utgifter som ägaren har haft för rivning av en byggnad eller annat som tidigare har funnits på fastigheten, om rivningen kan anses ha varit betingad av och har skelt i nära anslutning till den nya byggnadens uppförande.

Har en byggnad förvärvats genom köp. byte eller därmed jämförligt fång, skall den verkliga utgiften utgöra anskaffningsvärdet. Förvärvades byggnaden tillsammans med den mark på vilken den är belägen, anses så stor del av vederlaget för fastighe-

Nuvarande lydelse

c) och för vilken bidrag ej utgån. I anskaffningsvärdet för byggnad inräknas även kostnad för plantering, parkeringsplats och annan jämförlig anläggning på fastigheten, även om anläggningens värde ingår i det markvärde som fastställts vid fastig-helstaxeringen. Vidare får i anskaffningsvärdet inräknas kostnad .som ägaren haft för rivning av byggnad eller annat som tidigare funnits på fastigheten, om rivningen kan anses ha varit betingad av och skett i nära anslutning lill den nya byggnadens uppförande.

Det årliga värdeminskningsavdraget beräknas efter 1,5 procent för

Föreslagen lydelse

ten belöpa på byggnaden, som det vid fastighetstaxeringen fastställda byggnadsvärdet utgör av fastighetens hela taxeringsvärde. Om den del av vederlaget för fastigheten som enligl denna beräkning inle anses belöpa på byggnaden visas mera avsevärt över- eller understiga en skäligt markvärde, får dock del för byggnaden beräknade anskaffningsvärdet jämkas. Har den skatlskyldige eller någon, som slår honom nära, vidtagit åtgärder för att den skattskyldige skall kunna tillgodoräkna sig ett högre anskaffningsvärde än som synes rimligl och kan det antas atl detta har skett för atl ål någon av dem bereda obehörig förmån i beskattningsavseende, skall anskaffningsvärdet i skälig mån jämkas.

Har en investeringsfond e. d. eller statsbidrag tagits i anspråk för anskaffning av en byggnad, skall som anskaffningsvärde för byggnaden anses den verkliga utgiften för byggnaden minskad med det ianspråklagna beloppet.

Övergår en byggnad till en ny ägare på annat sätt än genom köp, byte eller därmed jämförligt fång. får den nye ägaren göra de värdeminskningsavdrag på byggnaden som skulle ha tillkommit den förre ägaren om denne fortfarande hade ägt byggnaden. Vad nyss sagts gäller också om ett moderbolag eller en övertagande förening övertar en byggnad från ett dotterbolag eller en överlåtande förening vid sådan fusion, som avses i 28 a 3 mom.

Procentsatsen för värdeminskningsavdrag är 1.5 för byggnad av

Nuvarande lydelse

byggnad av sten, tegel, betong eller annat jämförligt material och efter 1.75 procent för byggnad av trä. I fall som avses i 25 S 2 mom. första stycket c) beräknas avdraget efter 3 procent. Avdraget får dock beräknas efter högre procenttal, om särskilda omständigheter/ö/c//gijc/-.

b. ''■* Avdrag enligt 25 § 1 mom. för årlig värdeminskning av värmepannor, hissmaskinerier och jämförlig maskinell utrustning, vars värde ingår i taxeringsvärdet (byggnadsvärdet), medgives enligt särskild avskrivningsplan efter högre procenttal än för byggnaden i övrigt. Värdeminskningsavdraget beräknas på utrustningens anskaffningsvärde. Angående beräkningen av detta värde gäller i tillämpliga delar vad som sägs i andra stycket under a ovan. Vidare medges avdrag enligt särskild avskrivningsplan för anslutningsavgift eller anläggningsbidrag avseende nyttighet för fastighet, som fastighetens ägare erlagt, om nyttighelen är knuten till fastigheten och ej till ägaren personligen.

Avskrives maskinell utrustning enligt särskild plan. skall underlaget för beräkning av värdeminsknings-avdrag för byggiutden minskas i motsvarande mån. Om tillgång som Ingår I sådan utrustning på grund av förslitning eller teknikens utveckling

'S Senaste lydelse 1975:2.S9.

Föreslagen lydelse

sten. tegel, betong eller annat jämförligt material och 1.75 för byggnad av trä. I fall som avses i 25 S 2 mom. första stycket c) är procentsaisen 3. Avdraget får dock beräknas efter högre procentsats, om särskilda omständigheter föranleder därtill.

Utrangeras byggnad, som avses i 24 § 1 mom.. får avdrag göras för vad som återstår oavskrivel av anskaffningsvärdet i den mån beloppet överstiger vad som inflyter genom avyttring av byggnadsmaterial e. d. i samband med utrangeringen.

2 b. Avdrag enligt 25 S 1 mom. för årlig värdeminskning av värmepannor, hissmaskinerier och jämförlig maskinell utrustning, vars värde ingår i taxeringsvärdet (byggnadsvärdet), medges enligt särskild avskrivningsplan efter högre procenttal än för byggnaden i övrigt. Värdeminskningsavdraget beräknas på utrustningens anskaffningsvärde. Angående beräkningen av detta värde gäller i tillämpliga delar vad som sägs i punkt 2 a andra -fjärde styckena. Vidare medges avdrag enligt särskild avskrivningsplan för anslutningsavgift eller anläggningsbidrag avseende nyttighet för fastighet, som fastig-helens ägare /(ar erlagt. om nyttigheten är knuten till fastigheten och inte till ägaren personligen.

Avskrivs maskinell utrustning enligt särskild plan. skall underlaget för beräkning av värdeminskningsavdrag enligt punkt 2 a minskas i molsvarande mån. Utrangeras sådan utrustning, får avdrag göras för vad som återstår oavskrivet av anskaff-

Nuvarande lydelse

blivit oanvändbar innan fastigheten avyilrats. medgives avdrag för den del av tillgångens värde som kvarstår oavskriven enligl planen.

A vdrag för årlig värdeminskning enligl särskild avskrivningsplan medgives även beträffande lösa inventarier. Utrangeras sådani inventarium, får avdrag ske för vad som återstår oavskrivel av anskaffningsvärdet.

i.'"* Användes fastighet helt eller delvis i ägarens rörelse, skall avdrag för kostnaden för fastigheten till den del som sålunda använts medgivas vid beräkning av nettointäkt av rörelsen i enlighet med bestämmelserna i 29 § med tillhörande anvisningar.

Om fastighetens ägare begär det, tillämpas punkterna 3 a-c, 7. 16 och 17 av anvisningarna till 29 S i fråga om fastighet eller del av fastighet som användes i rörelse bedriven av annan än fastighetsägaren. Vid utrangering i sådani fall av tillgång, för vilken föreskrifterna i de nämnda punkterna 3 a-c äro tillämpliga, får avdrag ske för vad som återstår oavskrivel av anskaffningsvärdet.

Avskrives tillgång som avses i denna punkt enligl ovannämnda regler för avskrivning av tillgångar i rörelse, får tillgångens värde icke

Föreslagen lydelse

ningsvärdet i den mån beloppet överstiger vad som inflyter genom avyttring av material e. d. i samband med utrangeringen.

3. Utgifter för anskaffande av
maskiner och andra för stadigvaran
de bruk avsedda inventarier, vilka i
avskrivningshänseende inte hänförs
till byggnad, dras av enligt bestäm
melserna i punkterna 3-5 av anvis
ningarna till 29 !>.

4. Används en fastighet helt eller
delvis i ägarens rörelse, skall avdrag
för kostnaden för den del av fastig
heten som har använts / rörelsen
medges vid beräkning av nettointäkt
av rörelsen i enlighet med bestäm
melserna i 29 S med tillhörande
anvisningar.

Används i annat fall än som avses i första stycket en fastighet för annat ändamål än som bostad skall, om fastighetsägaren begär det, bestämmelserna i punkterna 3-5. 1. 16 och 17 av anvisningarna till 29 S tillämpas på fastigheten eller den del därav som används för annat än bostadsändamål.

Avskrivs en tillgång som avses i denna punkt enligt bestämmelserna i första eller andra stycket, får tillgångens värde inte ingå i underlaget för

till 27 S

2.-" Tomtrörelse anses föreligga, när någon bedriver verksamhet som huvudsakligen avser försäljning av mark för bebyggelse (byggnadstomt) från fastighet, som uppenbarligen förvärvats för att ingå i yrkesmässig markförsäljning, såsom när fastighet köpts av ett tomtbolag eller dylikt eller när förvärvet avsett mark som enligt fastställd stadsplan eller byggnadsplan är avsedd för bebyggelse.

1 övrigt anses försäljning av byggnadstomt ingå i tomtrörelse, om den skattskyldige under tio kalenderår -frånsett överlåtelse som avses i 2 S lagen (1978:970) om uppskov med beskattning av realisationsvinst -avyttrat minst feinton byggnadstomter. Detsamma gäller om makar under äktenskapet sålt tillhopa minst feinton byggnadstomter under angivna tid. Har försäljning av byggnadstomter skett från olika fastigheter eller från olika delar av en fastighet, ntedräknas vid beräkningen av antalet tidigare sålda byggnadstomter endast sådana tomter som med hänsyn till deras inbördes läge normalt kan anses ingå i en och samma tointrörelse. Vid beräkning av antalet tidigare sålda byggnadstomter likställes med försäljning upplåtelse av mark i och för bebyggelse, utom då fråga arom kommuns upplåtelse av tomträtt. Har fastighet genom köp, byte eller därmed järnen Senaste Ivdelse 1978:971.

2. Tomtrörelse auses föreligga, när någon bedriver verksamhet som huvudsakligen avser försäljning av mark för bebyggelse (byggnadstomt) från fastighet, som uppenbarligen har förvärvats för att ingå i yrkesmässig markförsäljniiig. såsom när fastighet har köpts av ett tomt-bolag e. d. eller när förvärvet har avsett mark som enligt faststiilld stadsplan eller byggnadsplan är avsedd för bebyggelse.

I övrigt anses försäljning av byggnadstomt ingå i tomtrörelse, om den skattskyldige under tio kalenderår -frånsett överlåtelse som avses i 2 S lagen (1978:97(1) om uppskov med beskattning av realisationsvinst - har avvttrat minst 15 byggnadstomter. Detsamma gäller om makar under äktenskapet har sålt sammanlagt minst 15 bvggnadstomter imtler angivna tid. Har försäljning av byggnadstomter skett från olika fastigheter eller från olika delar av en fastighet, medräknas vid beräkningen av antalet tidigare sålda byggnadstomter endast sådana tomter som med hänsyn till deras inbördes läge normalt kan anses ingå i en och samma tomtrörelse. Vid beräkning av antalet tidigare sålda byggnadstomter likställs med försäljning upplåtelse av mark i och för bebyggelse, utom då fråga är om kommuns upplåtelse av tomträtt. Har fastighet genom köp. byte eller därmed jäm-

Nuvarande lydelse

förlig överlåtelse eller genom gåva överförts till föräldrar, far- eller morföräldrar, make, avkomling eller avkomlings make, till dödsbo, vari den skattskyldige eller någon av nämnda personer är delägare, eller till aktiebolag, handelsbolag eller ekonomisk förening, vari den skattskyldige ensam eller tillsammans med sådana personer på grund av det samlade innehavet av aktier eller andelar har ett bestämmande inflytande, anses tomtrörelse föreligga, om överlåtaren och den nye ägaren sammanlagt avyttrat minst feinton byggnadstomter. Tomtrörelsen anses taga sin början i och med avyttringen av den femtonde byggnadstomten.

Försäljning av byggnadstomt för att av anställda huvudsakligen användas för gemensamt ändamål eller till anställd för att bereda honom bostad anses ej utgöra tomtrörelse, om icke försäljningen göres av skattskyldig som avses i första stycket eller av skattskyldig som driver byggnadsrörelse eller handel med fastigheter.

Säljes byggnadstomt av någon som bedriver byggnadsrörelse eller handel med fastigheter, anses försäljningen ingå i den övriga verksamheten, om icke tomtrörelse utgör den huvudsakliga verksamheten.

Har skattskyldig och hans make, om de med hänsyn till antalet tomtförsäljningar enligt andra stycket anses ha drivit tomtrörelse, icke under de senaste tio kalenderåren före taxeringsåret sålt någon byggnadstomt, anses avyttring av bvgg-

Föreslagen lydelse

förlig överlåtelse eller genom gåva överförts till föräldrar, far- eller rnorföriildrar. tnake. avkomling eller avkomlings make. till dödsbo, vari den skattskyldige eller någon av nämnda personer är delägare, eller till aktiebolag, handelsbolag eller ekonomisk förening, vari den skattskyldige ensam eller tillsammans med sådana personer på grund av det samlade innehavet av aktier eller andelar har ett bestämmande inflytande, anses tomtrörelse föreligga, om överlåtaren och den nye ägaren sammanlagt har avyttrat minst 15 byggnadstomter. Tomtrörelsen anses påbörjad i och med avyttringen av den femtonde byggnadstomten.

Försäljning av byggnadstomt för att av anställda huvudsakligen användas för gemensamt ändamål eller till anställd för att bereda honom bostad anses//(/c utgöra tomtrörelse, om inte försäljningen görs av skattskyldig sotn avses i första stycket eller av skattskyldig som driver byggnadsrörelse eller handel med fastigheter.

Säljs byggnadstomt av någon som bedriver byggnadsrörelse eller handel med fastigheter, anses försäljningen ingå i den övriga verksamhelen. om inte tomtrörelse utgör den huvudsakliga verksamheten.

Har skattskyldig och hans make, om de med hänsyn till antalet tomtförsäljningar enligt andra stycket anses ha drivit tomtrörelse. Inte sålt någon byggnadstomt under de senaste tio kalenderåren före taxeringsåret, anses avyttring av byggnads-

Nuvarande lydelse

nadstomt som därefter sker ej som tomtrörelse, om icke byggnadstomten ingår i fastställd stadsplan eller byggnadsplan eller avyttringen skett under sådana förhållanden all tomtrörelse på nytt anses föreligga enligt bestämmelserna i första eller andra stycket. Överlåtelse som avses i 2 5 lagen (1978:970) om uppskov med beskattning av realisationsvinst verkar/cAe avbrytande på uppehåll som nu nätnnts.

Avyttrar skattskyldig återstoden
av lagret i sådan tomtrörelse som
avses i andra stycket, anses vinsten
av denna avyttring - utom den del av
vinsten som belöper på mark inom
fastställd stadsplan eller byggnads
plan - icke som inkomst av rörelse
man som realisaiionsvin.st. Som
skattepliktig intäkt av rörelse räknas
likväl belopp, varmed egendomens
värde nedskrivils i rörelsen och som
icke återförts till beskattning tidiga
re. Vad som sagts om försäljnings-
vinstens beskattning som realisa
tionsvinst gäller icke. om avyttringen
kan antagas ha skett väsentligen i
syfte all bereda den skattskyldige
eller egendomens förvärvare eller
annan, ined vilken någondera är i
intressegemenskap, obehörig

skatteförmån.

Frågan om oskiftat dödsbos avytt-

Föreslagen lydelse

tomt som därefter sker inle som tomtrörelse, om inle byggnadstomten ingår i fastställd stadsplan eller byggnadsplan eller avyttringen har skett under sådana förhållanden att tomtrörelse på nytt anses ftueligga enligt bestämmelserna i första eller andra stycket. Överlåtelse som avses i 2S lagen (1978:970) om uppskov med beskattning av realisationsvinst verkar inte avbrytande på uppehåll som nu nämnts.

Utan hinder av vad i föregående stycke sagts skall avyttring av byggnadstomt anses utgöra led i tointrörelse, om nedskrivning av byggnadstomt har skelt i rörelsen och nedskrivet belopp inle har åierföris till beskattning minst tio år före taxeringsåret.

Avyttrar skattskyldig återstoden av lagret i sådan tomtrörelse som avses i andra stvcket. anses vinsten av denna avyttring - utom den del av vinsten som belöper på mark inom fastställd stadsplan eller byggnadsplan - //)/(' som inkomst av tointrörelse, om inte avyttringen kan antas ha skett väsentligen i syfte att bereda den skattskyldige eller egendomens förvärvare eller annan, med vilken någondera är i intressegemenskap, obehörig skatteförmån. Som skattepliktig intäkt av tomirörelse räknas likväl belopp varmed egendomens välde/wr nedskrivils i rörelsen, i den mån nedskrivningen inle har återförts till beskattninc liditiare.

Frågan om dödsbos avvttrinii av

Nuvarande lydelse

ring av byggnadstomt är att hänföra till tomtrörelse eller ej bedömes på samma sätt som om den avlidne verkställt avyttringen.

Föreslagen lydelse

byggnadstomt är att hänföra till tomirörelse eller ej bedöms på samma sätt som om den avlidne hade verkställt avyttringen.

3. Fastighet, som förvärvas genom köp. byte eller därmed jämförligt fång. utgör omsäitningstillgång hos fastighetsägaren, om denne eller dennes make bedriver byggnadsrörelse eller handel med fastigheter. Detsamma gäller om fästighet.säga-ren eller dennes make är företagsledare i ett fåmansförelag och fastigheten skulle ha utgjort omsättningstillgång i byggnadsrörelse eller handel med fastigheter om den hade förvärvats av fåmansföretagei.

Vad i första stycket sagts gäller inte om

a) fastigheten uppenbarligen har förvärvals för stadigvarande användning i jordbruk, skogsbruk eller rörelse, som bedrivs av fastighetsägare, dennes make eller av fåmansförelag i vilket fastighetsägaren eller dennes make är företagsledare.

b) förvärvet avser en- eller tvåfamiljsfastighet som uppenbarligen skall stadigvarande användas som bostad för fastighetsägaren eller dennes make eller

c) förvärvet uppenbarligen helt saknar .samhand med den ar fastighetsägaren bedrivna byggnadsrörelsen.

Har en fastighet, som inle är omsäitningstillgång. varit föremål för byggnadsarbete I byggnadsrörelse, som - direkt eller genom ett handelsbolag - bedrivs av fastighetsägaren, skall värdet av arbetet las upp som Intäkt i byggnadsrörel.scn. Bedrivs

SkU 1980/81:25

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

byggnadsrörelsen - direkt eller genom ett handelsbolag - av fysisk person skall dock värdet av dennes eget arbete tas upp som intäkt endast om varor av mer än ringa värde tas ul ur byggnadsrörelsen i samband med arbelel.

Innehar skattskyldig aktie eller andel i ett faslighetsförvaltande företag och skulle någon av företagets fastigheter ha utgjort omsättningstillgång i byggnadsrörelse eller handel med fastigheter om den hade innehafts av den skatlskyldige. skall aktlen eller andelen anses utgöra oinsätt-ningstillgång. Vad nu sagts gäller dock endast om

a) företaget är ett fåmansförelag och den skattskyldige är företagsledare iförelaget eller make till företagsledare,

b) intressegemenskap eljest råder mellan den skatlskyldige och förelaget eller

c) företaget är ett handelsbolag.
Ifall som avses I föregående stycke

c) skall - förutom andelen - en mol andelen svarande del av handelsbolagets fastigheter anses som omsättningstillgång hos delägaren. Vad nu sagts gäller dock endast de av bolagets fastigheter som skulle ha utgjort oinsältningsiillgångar om de innehafts av delägaren.

Skattskyldig, som enligt bestämmelserna i denna anvisningspunkt eller punkt 4 innehar omsättningstillgång, anses bedriva rörelse.

4. Förvårvar skaltskyldig genom arv eller testamente eller genom bodelning i anledning av makes död värdepapper, fastighet eller liknande

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

tillgång, som har utgjort omsättningstillgång i den avlidnes rörelse, anses llllgången utgöra omsättningstillgång även hos den skatlskyldige.

Vad i första stycket sagts gäller endast om

a) den skatlskyldige vid tidpunkten för förvärvet .själv bedriver rörelse i vilken tillgången hade utgjort omsättningstillgång om den hade förvärvats genom köp. bvie eller därmed jämförligt fång.

b) den skattskyldige avser att fört-sätta den avlidnes rörelse eller

c) annan skattskyldig än som avses under a) och b) förvärvar tillgång, som är nedskriven vid förvärvet, och avstår från alt begära avskattning.

Med avskattning avses att den skattskyldige tar upp nedskrivningens belopp som inläkt av rörelse för det år då förvärvet ägde rum.

till 28 S

1.-' Till intäkt av rörelse hänföras samtliga intäkter i penningar eller varor, som influtit i rörelsen. Detta innebär, att intäkten skall vara av sådan beskaffenhet, att den normalt är att räkna med och ingår såsom ett led i den förvärvsverksamhet, varom fråga är. Hit räknas alltså inflytande betalning för varor eller produkter, som den skattskyldige för i handel eller tillverkar, och gäller detta även för det fall, att rörelseidkaren vid överlåtelse av rörelsen //// annan låter i överlåtelsen ingå befintliga varor eller produkter. Denna överlåtelse utgör då så att säga den sista -'Senaste lydelse 1979:1149.

1. Till intäkt av rörelse hänförs samtliga intäkter i pengar eller varor, som har influtit i rörelsen. Detta innebär, att intäkten skall vara av sådan beskaffenhet, att den normalt är atl räkna med och ingår som ett led i den ifrågavarande förvärvsverksamheten. Hit räknas alltså inflytande betalning för varor eller produkter, som den skattskyldige handlar med eller tillverkar. Det sagda gäller även då rörelseidkaren vid överlåtelse av rörelsen låter befintliga varor eller produkter ingå i överlåtelsen. Denna överlåtelse utgör då så att säga den sista affärs-

Nuvarande lydelse

affärshändelsen i hans rörelse. Däremot räknas /cA;c hit sådan intäkt, som till den skatlskyldige kan inflyta vid sidan av rörelsen eller utanför vad som normalt är att anse såsom driftinkomst, iÄTO/// exempelvis vid avyttring av personlig lösegendom eller för stadigvarande bruk i rörelsen avsedda fastigheter eller andra tillgångar - angående för sådant bruk avsedda maskiner och andra inventarier så ock patenträtter och liknande tidsbegränsade rättigheter ävensom hyresrätter och rättigheter av goodwills natur, se dock andra och tredje styckena här nedan. Den intäkt, som erhålles genom en dylik, oberoende av rörelsen verkställd avyttring, skall lagas i betraktande vid inkomstberäkningen för förvärvskällan tillfällig förvärvsverksamhet och bedömas efter de för denna förvärvskälla stadgade grunder. Såsom skattepliktig intäkt räknas icke statligt avgångsvederlag i form av engångsbelopp till renskötselutövare i samband med att han upphör med sin renskötsel.

Till intäkt av rörelse hänförs intäkt vid avyttring av för stadigvarande bruk avsedda maskiner och andra inventarier saml därmed vid beräkning av värdeminskningsavdrag likställda tillgångar (jfr punkterna 7 och 16 UV anvisningarna lill 29 §). Till intäkt av rörelse hänförs även intäkt vid avyttring av patenträtt eller liknande tidsbegränsad rättighet. Detsamma gäller intäkt vid avyttring av hyresrätt och av varumärke, firma-nanm eller annan rättighet av goodwills natur. Om beräkning i vissa fall av intäkt vid överlåtelse av skepp

Föreslagen lydelse

händelsen i hans rörelse. Däremot räknas inte hit sådan intäkt, som kan inflyta till den skattskyldige vid sidan av rörelsen eller utanför vad som normalt är att anse som driftinkomst, /. ev. vid avyttring av personlig lösegendom eller för stadigvarande bruk i rörelsen avsedda fastigheter. Intäkt, som erhålls genom en sådan oberoende av rörelsen gjord avyttring, skall tas upp som intäkt vid beräkning av reahsaiionsvinsi enligt .?5 och 36 §. Som skattepliktig intäkt räknas inte statligt avgångsvederlag i form av engångsbelopp till renskötselutövare i samband med att han upphör med sin renskötsel.

Till intäkt av rörelse hänförs vad som inflyter vid avyttring av maskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier eller av tillgångar .som är likställda ined dessa vid beräkning av värdeminskningsavdrag. Om beräkning i vissa fall av intäkt vid överlåtelse av skepp och luftfartyg m. m. finns bestämmelser i 2 § lagen (1966:172) om avdrag för avskrivning på skeppskonlrakt m. m.

Nuvarande lydelse

och luftfartyg m. m. finns bestämmelser i 2S lagen (1966:172) om avdrag för avskrivning på skeppskonlrakt m. m.

Skattskyldig, som driver tomtrörelse, byggnadsrörelse eller handel med fastigheter, skall såsom intäkt av rörelsen upplaga vad som influtit vid försäljning av sådan fastighet eller del därav, oberoende av .sättet för fastighetens förvärvande och tiden för innehavet, varefter frågan om och i vad mån nettointäkt uppstått genom försäljningen kommer att bero på resultatet av rörelsen i dess helhet under beskattningsåret. Därvid iakttages utöver vad som gäller enligt anvisningarna till 27 S följande. Om fastighet, som utgör lagertillgång i tomirörelse. byggnadsrörelse eller handel med fastigheter. förvärvats innan rörelsen påbörjats, beräknas fastighetens värde vid tiden för rörelsens påbörjande på samma sätt som vid beräkning av realisationsvinst enligt punkterna I och 2 av anvisningarna till 36 S. Detta värde utgör fastighetens uppräknade ingångsvärde i rörelsen även vid senare års taxeringar. Om en skaltskyldig. som bedriver eller tidigare bedrivit rörelse, avyttrar fastighet eller del av jaslighet .som han för stadigvarande bruk använt i rörelsen, skall den del av försäljningssumman som belöper på sådana lill fastigheten hörande tillgångar, vilka vid beräkning av värdeminskningsavdrag hänföras eller hänförts till maskiner och andra inventarier (jfr punkterna 7 och 16 av anvisningarna till 29 §j. upplagas såsom intäkt a\'

Föreslogen Ivdelse

Skattskyldig, som driver tomtrörelse, byggnadsrörelse eller handel med fastigheter, skall som intäkt av rörelsen ta upp vad som har influtit vid försäljning av sådan fastighet eller del därav .som ulgör oin.säii-nlngsiillgång i rörelsen, varefter frågan om och i vad mån nettointäkt har uppstått genom försäljningen kommer alt bero på resultatet av rörelsen i dess helhet under beskattningsåret. Utöver vad som gäller enligt anvisningarna till 27 S skall därvid iakttas följande. Om fastighet, som utgör omsättningstillgång i rörelse, har förvärvats innan rörelsen påbörjades. beräknas fastighetens värde vid tiden för rörelsens påbörjande på samma sätt som vid beräkning av realisationsvinst enligt punkterna 1 och la av anvisningarna till 36 S. Detta värde utgör fastighetens uppräknade ingångsviirde i rörelsen även vid senare års taxeringar.

fill 29 S

1. -- Har annan faslighet helt eller delvis använts i ägarens egen rörelse, får hyresvärdet av vad så använts icke avdragas såsom omkostnad i rörelsen. Detta hyresvärde har nämligen icke upptagits såsom inkomst av annan fastighet (jfr punkt 1 av anvisningarna till 24 S). Avkastningen av fastigheten kommer i stället till synes som en del av rörelseinkomsten.

Har den skattskyldige i rörelse, som av honom utövats, för förädling eller förbrukning tillgodogjort sig produkter från eget jordbruk eller någon dess binäring eller från eget skogsbruk eller råämnen från egen eller av honom brukad, i rörelsen ej använd fastighet, skall, såsom av 21 och 24 §S framgår, värdet av sådana produkter eller råämnen i vissa fall upptagas såsom intäkt av fastighe-

22 Senaste lydelse 1972:741.

1. Har annan faslighet helt eller delvis använts i ägarens egen rörelse, får hyresvärdet av vad som på delta sätt använts inte dras av som omkostnad i rörelsen. Detta hvresvärde har nämligen inte tagits upp som inkomst av annan fastighet (jfr punkt 1 av anvisningarna till 24 S). Avkastningen av fastigheten kommer i stället till synes som en del av rörelseinkomsten.

Har den skattskyldige i rörelse, som har utövats av honom, för förädling eller förbrukning tillgodogjort sig produkter från eget jordbruk eller någon dess binäring eller från eget skogsbruk eller råämnen från egen eller av honom brukad, i rörelsen inte använd fastighet, skall. som framgår av 2! och 24 Si. värdet av sådana produkter eller råämnen i vissa fall tas upp som intäkt av

Nuvarande lydelse

ten. Sker så, får samma värde avföras såsom omkostnad i rörelsen. Detsanuna gäller, om han i rörelsen tillgodogjort sig produkter av annan rörelse, som han utövat och som, efter ty i 18 § sägs, är alt anse som särskild förvärvskälla.

Kostnad för inköp och plantering av träd och buskar för yrkesmässig frukt- eller bärodling får efter den skattskyldiges eget val avdragas antingen i sin helhet för del år kostnaden uppkommit eller enligl avskrivningsplan. Vid planenlig avskrivning fördelas kostnaderna på ett antal år i följd så att de kan i sin helhet avdragas under den tidrymd odlingen beräknas vara ekonomiskt användbar. Föreskrifterna i punkt 16 sjätte stycket äga motsvarande lill-lämpning.

3. ('/.2' Kostnaden för anskaffande av maskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier avdrages i regel genom årliga värdeminskningsavdrag antingen enligt bestämmelserna nedan i denna punkt för planenlig avskrivning eller jämlikt reglerna i punkt 4 för räkenskapsenlig avskrivning. Äro tillgångar, varom nu är fråga, underkastade hastig förbrukning, vilket vanligen kan anses vara fallet, när de beräknas hava en varaktighetstid av högst tre år. må dock oavsett om planenlig eller räkenskapsenlig avskrivning till-lämpas under anskaffningsäret av-

- Senaste lydelse av förutvarande punkl 3

Föreslagen lydelse

fastigheten. / sådani fäll får samma värde dras av som omkostnad i rörelsen. Detla gäller ocA.sy/. om han i rörelsen har tillgodogjort sig produkter av annan av honom utövad rörelse, som är att anse som särskild förvärvskälla.

Utgifter för inköp och plantering av träd och buskar för yrkesmässig frukt- eller bärodling får efter den skatlskyldiges eget val dras av antingen i sin helhet det år då inköpet eller planteringen har ägt rum eller genom årliga värdeminskningsavdrag. Värdeminskningsavdraget beräknas enligt avskrivningsplan till viss procent för år räknat av odlingens anskaffningsvärde. Beräkningen görs från den tidpunkt då odlingen har färdigställts. Procentsatsen för värdeminskningsavdrag bestäms efter den tid odlingen beräknas vara ekonomiskt användbar. Föreskrifterna i punkt 16 sjätte och sjunde styckena skall tillämpas.

3. Utgifter för anskaffande av maskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier dras i regel av genom årliga värdeminskningsavdrag enligt bestämmelserna om räkenskapsenlig avskrivning i punkt 4 eller om restvärdeavskrivning i punkt 5. Kan inventariernas ekonomiska livslängd antas uppgå till högst tre år. får emellertid hela utgiften för deras anskaffande dras av under anskaffiiingsåret. Omedelbart avdrag får även ske i fråga om inventarier av mindre värde.

a 1976:85.

Nuvarande lydelse

dragas hela kostnaden för deras anskaffande.

Har fåmansförelag anskaffat inventarier, som uteslutande eller så gott som uteslutande äro avsedda för företagsledares eller honom närstående persons privata bruk. får avdrag som här avses ej åtnjutas.

(punkt 4 tolfte stycket)

Angående avdrag fö nedskrivning av värdet å lättigheier till leverans av maskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier enligl ej fullgjorda köpekontrakt stadgas i punkt 2 av anvisningarna till 41 S.

(punkl 4 första stycket)

4. 2-* Skattskyldig må. efter därom hos taxeringsnämnd eller, om besvär anförts, länsrätt framställt yrkande. berättigas att under fönit.sättning av motsvarande avskrivning i räkenskaperna tills vidare åtnjuta avdrag för nvskrivning å maskiner eller andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier / enlighet med bestämmelserna nedan i denna punkl för

Föreslagen lydelse

Har en fåmansförelag anskaffat inventarier, som uteslutande eller så gott som uteslutande är avsedda för företagsledares eller honom närstående persons privata bruk. medges inte avdrag på grund av anskaffningen.

Regler om avdrag avsecmie beställda men inte levererade inventarier (kontraktsavskrivning) finns i punkt 2 sista slyckel av anvisningarna lill 41 S.

Har den skattskyldige yrkat avdrag för värdeminskning av inventarier, skall avdraget anses medgivet i den mån det har medfört alt den taxerade inkomsten har beräknats till lägre belopp ån annars skulle ha sken eller medfört en ökning av förlust som berättigar till avdrag enligl bestämmelserna i lagen (1960:63) om rätt till förlusluljämning vid taxering för inkomst. Inventariernas anskaffningsvärde minskat med medgivna värdeminskningsavdrag utgör del skattemässiga restvärdet.

4. Skattskyldig kan efter yrkande hos taxeringsnämnd eller, om besvär har anförts, hos länsrätt medges rätt att tills vidare få avdrag för värdeminskning av sina inventarier enligt reglerna i denna anvisningspunkt om räkenskapsenlig avskrivning. Som förutsättning /öc detia galler

a) att den skattskyldige liar haft ordnad bokföring som avslutas med

Nuvarande lydelse

räkenskapsenlig avskrivning. Såsom förutsättning härför skall gälla att den skattskyldige haft ordnad bokföring, som avslutas medelst vinst- och förlustkonto, samt att tillfredsställande utredning föreligger om vad som återstår i beskattningsavseende oavskrivet av anskaffningsvärdet å ifrågavarande tillgångar samt dessa ävensom avskrivningar å desamma i den skattskyldiges räkenskaper och i företedd utredning redovisas på sådant sätt, att trygghet föreligger att vid avyttring av tillgångarna framdeles möjligen uppkommande vinster ej skola undgå taxering.

(punkt 3 b fjärde stycket)

Såsom tillgångs anskaffningsvärde skall anses, då tillgången förvärvats genom köp eller byte eller därmed jämförligt fång. den verkliga kostnaden för dess anskaffande och, då tillgången annorledes övergått till rörelsen, dess allmänna saluvärde vid tiden för övergången. Dock skall iakttagas följande. Har tillgång i samhand med förvärv av den rörelse. vari den nyttjas, erhållits annorledes än genom köp eller byte eller därmed jämförligt fång, skall, där ej särskilda omständigheter till annat föranleda, såsom anskaffningsvärde för tillgången anses det belopp som kvarstår i beskattningsavseende oavskrivet för överlåtaren. Skulle del i något fäll befinnas, all den skattskyldige eller någon, som står honom

Föreslagen lydelse

årsbokslut:

b) atl avdraget motsvarar avskrivningen i räkenskaperna:

c) att tillfredsställande utredning föreligger om inventariernas skattemässiga restvärde;

. d) alt inventarierna och avskrivna belopp redovisas på ell sådant sätt i den skatlskyldiges räkenskaper och i företedd utredning att trygghet föreligger att vinster vid avyttring av tillgångarna inte undgår beskattning; samt

e) alt - om den skatlskyldige inte upprättat årsbokslut för det närmast föregående räkenskapsåret - det bokförda värdet av inventarierna före avskrivning beslämts med utgångspunkt i inventariernas skattemässiga restvärde vid beskattningsårets in-8'>"g-

Som anskaffningsvärde för inventarier skall anses, då inventarierna har förvärvats genom köp. byte eller därmed jämförligt fång. den verkliga utgiften för deras anskaffande och. då inventarierna har förvärvats på annat sätt, deras marknadsvärde vid tiden för förvärvet, fock skall följande iakttas. Ilar inventarierna Ingåll i en rörelse, som den skatlskyldige har förvärvat på annat sätt än genom köp eller byte eller därmed jämförligt fång. skall, om inte särskilda omständigheter föranleder annat, som anskaffningsvärde för inveniarieriia anses det för den tidigare ägaren gällande skattemässiga restvärdet. Har den skattskyldige eller någon, som står honom nära. vidtagit åtgärd för att den skattskvl-

Nuvarande lydelse

nära, vidtagit åtgärd för att den skatlskyldige skall kunna tillgodoräkna sig ett högre anskaffningsvärde än som synes rimligt, och kan det antagas att detta skett för att åt någon av dem bereda obehörig förmån i beskattningsavseende, skall anskaffningsvärdet i skälig mån jämkas. Såsom anskaffningsvärde för tillgång, som moderbolag eller övertagande förening övertager från dotterbolag eller överlåtande förening vid sådan fusion, som i 28 § 3 mom. första eller andra stycket avses, skall anses det belopp, som vid fusionstillfället kvarstår i beskattningsavseende oavskrivel hos dotterbolaget eller den överlåtande föreningen.

(punkt 4 femte stycket)

Har skaltskyldig beträffande under beskattningsåret anskaffade tillgångar tidigare åtnjutit i punkt 2 av anvisningarna till 41 § omförinält avdrag å värdet av rättighet till leverans av tillgångar enligt ej fullgjorda köpekontrakt, skall vid beräkning av avdrag för värdeminskning med 30 procent av anskaffningsvärdet såsom anskaffningsvärde anses den verkliga kostnaden minskad med det tidigare jämlikt nyssnämnda stadgande åtnjutna avdraget. Vad nu sagts skall äga motsvarande tillämpning, om investeringsfond / enhghet med vad för sådan fond finnes stadgat tagits i anspråk för avskrivning av under beskattningsåret anskaffade tillgångar.

Föreslagen lydelse

dige skall kunna tillgodoräkna sig ett högre anskaffningsvärde än som synes rimligt och kan det antas att detta har skett för att bereda obehörig förmån i beskattningsavseende ål någon av dem, skall anskaffningsvärdet i skälig mån jämkas.

Som anskaffningsvärde för inventarier, som moderbolag eller övertagande förening övertar från dotterbolag eller överlåtande förening vid sådan fusion, som avses i 28 § 3 mom., anses det skattemässiga rest-värdeivid fusionstillfället hos dotterbolaget eller den överlåtande föreningen.

Har skattskyldig medgivits avdrag för kontraktsavskrivning avseende inventarier, som har anskaffats under beskattningsåret, skall som anskaffningsvärde anses den verkliga utgiften minskad med det tidigare medgivna avdraget. Detta skall gälla även när investeringsfond eller liknande avsättning lagils i anspråk för anskaffning av inventarier under beskattningsåret.

Nuvarande lydelse

gavarande tillgångar må för visst beskattningsår åtnjutas med högst trettio procent för år räknat av summan av bokfört värde å tillgångarna enligt balansräkningen för närmast föregående räkenskapsår och anskaffningsvärdet å sådana under beskattningsåret anskaffade tillgångar, vilka vid utgången av beskattningsåret fortfarande tillhörde rörelsen. Vad sålunda stadgats skall gälla oavsett när under beskattningsåret tillgångarna anskaffats.

Hava under beskattningsåret tUl-gångarav nu ifrågavarande slag, som anskaffats före ingången av samma år, avyttrats eller hava dylika tillgångar gått förlorade, därvid för sistnämnda fall försäkringsersättning avtalats, må särskilt avdrag för avskrivning åtnjutas med belopp motsvarande den i anledning av avyttringen eller försäkringsfallel uppkomna intäkten. Därest skaltskyldig erhållit avdrag ( enlighet med bestämmelserna i detta stycke, skall underlaget för beräkning av avdrag enligt nästföregående stycke fastställas till motsvarande lägre belopp.

Har ett särskilt högt pris eller eljest en särskilt hög kostnad för tillgång betingats därav, alt den skolat utnyttjas för ett särskilt arbetstillfälle eller för en konjunktur, som väntas i)/(Vrtfl//enfl5f tillfällig, eller av annan liknande omständighet, må för det beskattningsår, varunder tillgången anskaffats, avdrag göras vid inkomstberäkningen för sådant överpris eller sådan merkostnad. Därest avdrag som nu sagts medgivits, skall avdrag enligt bestämmelserna i and-

Föreslagen lydelse

visst beskattningsår göras med högst 30 procent för år räknat av summan av bokfört värde på Inventarierna enligt balansräkningen för närmast föregående räkenskapsår och anskaffningsvärdet på sådana under beskattningsåret anskaffade inventarier, vilka vid beskattningsårets utgång fortfarande tillhörde rörelsen. Vad nu sagts gäller oavsett när under beskattningsåret inventarierna har anskaffats.

Har inventarier, som har anskaffats före beskattningsårets ingång, avyttrats under beskattningsåret eller' har den skattskyldige rån till försäkringsersättning för inventarier, som har gått förlorade under beskattningsåret, medges ell särskilt avdrag med belopp motsvarande den i anledning av avyttringen eller försäkringsfallel uppkomna intäkten. Avdraget får dock inte översliga underlaget för beräkning av avdrag enligt femte stycket. Har den skattskyldige fått avdrag som nu sagts skall nämnda underlag fastställas till motsvarande lägre belopp.

Har ett särskilt högt pris eller eljest en särskilt hög utgift för inventarier berott på alt de skall utnyttjas för ett särskilt arbetstillfälle eller för en konjunktur, som väntas bli endast tillfällig, eller av annan liknande omständighet, medges för det beskattningsår, varunder inventarierna har anskaffats, avdrag för sådani överpris eller sådan merulgifi. Om avdrag som nu sagts liar medgivits, skall avdrag enligt bestämmelserna i femte stycket beräknas på därefter

Nuvarande lydelse

ra stycket beräknas å därefter återstående del av anskaffningsvärdet.

Oaktat vad ovan stadgas må avdrag medgivas för avskrivning med belopp som erfordras för att del bokförda värdet icke skall överstiga anskaffningsvärdet å samtliga nu Ifrågavarande tillgångar, vilka vid utgången av beskattningsåret fortfarande tillhörde rörelsen, sedan å detta värde avräknats en beräknad årlig avskrivning av ijugu procent. Visar skaltskyldig att nämnda tillgångars verkliga värde understiger även sålunda beräknat värde, må avdrag medgivas jämväl för liärnv belingadytteriigare avskrivning. Vid tillämpning av bestämmelserna i detta stycke skola i fråga om anskaffningsvärde och anskaffningsår för tillgångar, som övertagits genom sådan fusion, som i 28 S 3 mom. avses, de i fusionen deltagande företagen anses som en skattskyldig.

Då tillgångar, som anskaffats under beskattningsåret, avyttras, förloras eller såsom för rörelsen obrukbara utrangeras under samma år. må avdrag åtnjutas för anskaffningsvärdet eller oavskriven del därav. Med avyttring likställes det fall, att tillgång uttages ur rörelsen för att tillföras annan rörelse, som utgör särskild förvärvskälla, eller för att nyttjas för annat ändamål. Att belopp, som erhålles vid avvttring av tillgång, i sin helhet skall upptagas .såsom intäkt av rörelse, därom stadgas i punkt 1 andra stycket av anvisningarna till 28 S.

Finnes skattskyldig hava i räkenskaperna verkställt avskrivning med större belopp än del, varmed han

Föreslagen lydelse

återstående del av anskaffningsvärdet.

Oavsett vad ovan föreskrivs får avtlrag för avskrivning medges med belopp som erfordras för att det bokförda värdet inte skall överstiga anskaffningsvärdet av samtliga inventarier, vilka vid beskattningsårets ingång tillhörde rörelsen, sedan från detta värde har avräknats en beräknad årlig avskrivning av 20 procent. Visar den skaltskyldigc att invenla-rientas verkliga värde understiger även ett sålunda beräknat värde. medges avdrag för den ytterligare avskrivning som motiveras av deita. Vid tillämpiiiiig av bestämmelserna i detta stycke skall i fråga om anskaffningsvärde och anskaffningsår för inventarier, som har övertagits genom sådan fusion som avses i 2S 5 3 mom., de i fusionen deltagande företagen anses som en skattskyldig.

Då inventarier, som /;«;• anskaffats under beskattningsåret, avyttras, förloras eller utrangeras under samma år. medges avdrag för anskaffningsvärdet. Med avyttring likställs att Inventarier tas ut ur rörelsen för att tillföras annan förvärvskälla eller för att användas för annat ändamål. Av bestämmelserna i punkt 1 andra stycket av anvisningarna till 28 § framgår att belopp, som erhålls vid avyttring av inventarier, i sin helhet skall las upp .som intäkt av rörelse.

Har skattskyldig gjort avskrivning med större belopp i räkenskaperna än han får dra av vid taxeringen.

Nuvarande lydelse

äger åtnjuta avdrag vid taxeringen, må den omständigheten alt avdrag för avskrivning medgives med lägre belopp än vad i räkenskaperna avskrivils icke föranleda ändring av del värde, vara räkenskapsenlig avskrivning beräknas. Avdrag för belopp, med vilket den skatlskyldige i räkenskaperna verkställt avskrivning utöver vad vid taxering blivit godkänt, må åtnjutas först sedan taxeringen i fråga blivit slutligt avgjord och enligl sårskild av laxerings-nämnd eller, om besvär anförts, länsrätt godkänd avskrivningsplan, avseende en lid av minst fem år, räknat från och med beskattningsåret efter det varunder avskrivningen i fråga verkställdes.

Den omständigheten att vid fill-lämpning av bestämmelserna ovan avdrag vid beskattningen skall överensstämma med avskrivning enligl räkenskaperna ulgör ej hinder för skattskyldig att efter övergång till räkenskapsenlig avskrivning utöver avdrag enligt räkenskaperna tillgodogöra sig från tiden före övergången resterande, i räkenskaperna gjorda men ej vid beskattningen åtnjutna avdrag antingen inom ramen för avskrivningsplan som avses i punkl 3 eller, med taxeringsnämnds eller, om besvär anförts, länsrätts särskilda medgivande, på en gång eller enligt särskild av vederbörande nämnd godkänd avskrivningsplan avseende en tid av högst tio år. Efter övergång till räkenskapsenlig avskrivning må dock i intet fall sådant avdrag lillgo-donjiitas, som avses i punkt 3 c tredje stycket.

Föreslagen lydelse

föranleder inle delta alt det värde, på vUkel räkenskapsenlig avskrivning beräknas, påverkas. Det överskjutande beloppet får i stället, sedan taxeringen i fråga har blivit slutligt avgjord, dras av genom årlig avskrivning efter 20 procent för helt år, räknat från och med beskattningsåret efter det under vilket avskrivningen i fråga verkställdes.

Den omständigheten att vid lill-lämpning av bestämmelserna ovan avdrag vid beskattningen skall överensstämma med avskrivning enligt räkenskaperna utgör inte hinder för skattskyldig att efter övergång till räkenskapsenlig avskrivning utöver avdrag enligt räkenskaperna tillgodogöra sig avdrag för sådana avskrivningar, som har gjorts i räkenskaperna före övergången men inte har föranlett avdrag vid beskattningen. Avdrag för sådani belopp görs genom årlig avskrivning efter 20 procent för helt år.

Nuvarande lydelse

Har före övergång till räkenskaps
enlig avskrivning skattskyldig vid
taxeringen tillgodoräknats större
värdeminskningsavdrag än enligt rä
kenskaperna, skall, för åstadkom
mande av överensstämmelse mellan
tillgångens återstående värden enligt
räkenskaperna och i beskattningsav
seende, det belopp, varmed tillgång
ens värde sålunda i beskattningsavse
ende undersfiger värdet enligl räken
skaperna, upptagas såsom intäkt
under det första beskattningsår, för
vilket räkenskapsenlig avskrivning
gäller, eller, om den skatlskyldige
hellre vill, med en tredjedel för
nämnda beskattningsår och eu vart
av de två närmast följande åren. Vid
tillämpning av delta stycke skall även
sådant på tidigare år enligt avskriv
ningsplan belöpande värdeminsk
ningsavdrag, som den skatlskyldige
ej kunnat utnyttja, anses hava tillgo
doräknats honom. [

Har aktiebolag eller ekonomisk förening, som åtnjuter avdrag för avskrivning å maskiner eller andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier i enlighet med bestämmelserna för räkenskapsenlig avskrivning, övertagit dylika tillgångar genom sådan fusion, som i 28 § 3 mom. avses, och ha dessa tillgångar i räkenskaperna upptagits till högre värde än vad som enligt bestämmelserna i punkt 3 b sista stycket är att anse som anskaffningsvärde för bolaget eller föreningen må företaget efter därom hos taxeringsnämnd eller, om besvär anförts, länsrätt framstälh yrkande berättigas att även efter fusionen tillämpa räkenskaps-

Föreslagen lydelse

Har skatlskyldig före övergång lill räkenskapsenlig avskrivning tillgodoräknats större värdeminskningsavdrag vid laxeringen än enligt räkenskaperna, skall, för åstadkommande av överensstämmelse mellan inventariernas bokförda värde och deras skattemässiga restvärde, det belopp, varmed inventariernas skattemässiga restvärde understiger del bokförda värdet, las upp som skattepliktig intäkt under det första beskattningsår, för vilket räkenskapsenlig avskrivning gäller, eller, om den skattskyldige begär det, med en tredjedel för nämnda beskattningsår och vart och ett av de två närmast följande åren.

Har aktiebolag eller ekonomisk förening övertagit inventarier genom sådan fusion, som avses i 28 § 3 mom., och har dessa inventarier i räkenskaperna upptagils till högre värde än vad som enligl bestämmelserna i tredje stycket skall anses som anskaffningsvärde för bolaget eller föreningen, får företaget efter yrkande hos taxeringsnämnd eller, om besvär har anförts, hos länsrätt medges rätt atl även efter fusionen tillämpa räkenskapsenlig avskrivning under förutsättning all skillnaden mellan det bokförda värdet och anskaffningsvärdet, beräknat enligt tredje stycket, tas upp som intäkt under det beskattningsår, då fusionen genom-

Nuvarande lydelse

enlig avskrivning, under förutsättning alt skillnaden mellan värdet enligt räkenskaperna och anskaffningsvärdet, beräknat på säU i punkt 3 b sista stycket sägs, upptages som intäkt under det beskattningsår, då fusionen genomföres, eller, om företaget hellre vill, med en tredjedel för nämnda beskattningsår och ett vart av de två närmast följande åren.

(punkt 5 andra och tredje styckena av anvisningarna lill 22 §)

Vid restvärdeavskrivning får skattskyldig, under förutsättning av motsvarande avskrivning i räkenskaperna, åtnjuta avdrag för visst beskattningsår med högst 25 procent för år räknat av tillgångarnas restvärde. Med restvärde förstås tillgångarnas bokförda värde enligl balansräkningen räkenskapsåret närmast före beskattningsåret med tillägg av anskaffningskostnaden för tillgångar, som anskaffats under beskattningsåret, och med avdrag för belopp motsvarande vad som utgör intäkt i form av vederlag/Sr under samma år avyttrade, skadade eller förlorade tillgångar. Dock skall i restvärdet ej inräknas anskaffningskostnaden för tillgång som anskaffats under beskattningsåret och avyttrats, föriorats eller utrangerats under samma år.

Anskaffningskostnaden för maskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier beräknas med

Föreslagen lydelse

förs, eller, om företaget begär det, med en tredjedel för nämnda beskattningsår och vart och ett av de två närmast följande åren.

5. Vid reslvärdeavskrivning medges den skattskyldige avdrag för visst beskattningsår med högst 25 procent för år räknat av avskrivningsimderlagel för maskiner och andra inventarier. A vskrivnings-underlagel utgörs av inventariernas skattemässiga restvärde vid utgången av det närmast föregående beskallningsårel med tillägg av anskaffningsvärdet för inventarier, som har anskaffats under beskattningsåret och som vid utgången av detta fortfarande tillhörde rörelsen, och med avdrag för belopp motsvarande vad sotn utgör intäkt i form av vederlag eller försäkringsersättning för inventarier som har anskaffats före beskattningsårets ingång och som har avyttrats eller förlorats under beskattningsåret.

Visar den skattskyldige alt inventariernas verkliga värde understiger del skattemässiga restvärdet efter avdrag enhgt bestämmelserna i första stycket, medges det ytterligare avdrag som motiveras av detta.

Vad som föreskrivs om räkenskapsenlig avskrivning i punkt 4 andra-fjärde saml sjätie, sjunde och

iakttagande i tillämpliga delar av punkt 3 b sista stycket av anvisningarna till 29 §. I övrigl gäller beträffande restvärdeavskrivning i tillämpliga delar vad som föreskrives om räkenskapsenlig avskrivning i punkl 4 tredje, femte och sjunde-elfte styckena av nämnda anvisningar.

5. - Avdrag får jämväl ske för värdeminskning, som patenträtt och liknande tidsbegränsad rättighet undergått på grund av minskning av giltighetstiden. Det är härvid utan betydelse om rörelseidkaren förvärvat rättigheten för att utnyttja den vid tillverkning som han bedriver eller om han tillgodogör sig rättigheten genom att överlåta utnyttjandet av denna till annan. Genom värdeminskningsavdrag avdrages också kostnad för anskaffning av hyresrätt och av varumärke, firmanamn eller annan rättighet av goodwills natur.

Beträffande värdeminskningsavdrag för tillgång som avses i första stycket äga föreskrifterna i punkterna 3 och 4 molsvarande tillämpning.

Om moderbolag eller övertagande förening genom .sådan fusion, som i 28 § 3 mom. första eller andra stycket avses, övertager patenträtt, hyresrätt eller tillgång av goodwills natur, skall vid beräkning av värdeminskningsavdrag och av vad som återstår oavskrivet av anskaffningsvärdet av tillgången så an.ses som om bolagen eller föreningarna utgjort en skaltskyldig.

1. -'' Kostnaden för anskaffande av byggnad, vilken är avsedd för

nionde styckena gäller i tillämpliga delar också i fråga om restvärdeavskrivning.

6. Avdrag enligl bestämmelserna i punkterna 4 och 5 får även göras för utgifter för anskaffning av patenträtt och liknande tidsbegränsad rättighet. Det är härvid utan betydelse om rörelseidkaren har förvärvat rät-tighelen för atl utnyttja den vid tillverkning som han bedriver eller om han tillgodogör sig rättigheten genom all överiåla utnyttjandet av denna till annan. Också utgifter för anskaffning av hyresrätt och av varumärke, firma eller annan rättighet av goodwills natur dras av enligt de nämnda bestämmelserna.

7. Utgifter för anskaffande av en byggnad, som är avsedd för använd-

Nuvarande lydelse

användning i ägarens rörelse, avdrages genom årliga värdeminskningsavdrag enligl föreskrifterna i denna punkt. Är fråga om rent tillfälliga byggnader, avsedda all användas endast ett fåtal år, får dock byggnadskostnaden i sin helhet avdragas för del år då anskaffningen ägt nan.

I byggnads anskaffningsvärde inräknas ej värdet av sådana delar och tillbehör, som äro avsedda atl direkt tjäna byggnadens användning för rörelseändamål, även om deras värde ingår i del vid fasligheisiaxeringen fastställda byggnadsvärdet.

1 enlighet härmed inräknas ej i värdet av industribyggnad värdet av tillgångar avsedda för den industriella driften såsom maskiner, anordningar för godstransport som t. ex. räls, traversbanor och hissar, behållare, ställningar för lagring e. d. saml ej heller värdet av anordningar för användningen av dessa tillgångar som t. ex. särskilda fundamenl. / byggnadens värde inräknas vidare ej värdet av ledningar för vatten, avlopp m. m., avsedda alt direkt tjäna den industriella driften, eller värdet av speciella värmeanläggningar, ventilationsanordningar eller särskilda skorstenar för avledande av gaser och annat som alstras vid produktionen. / värdet av byggnad som är avsedd för affärsändamål inräknas exempelvis ej värdet av hyllor, diskar eller annan butiksinredning, rulltrappor m. m. Tjänst-

Föreslagen lydelse

ning i ägarens rörelse. f/r((5«i'genom årliga värdeminskningsavdrag. Avdraget beräknas enligt avskrivningsplan lill viss procent för år räknat av byggnadens anskaffningsvärde. Beräkningen görs från den lidpunkt då byggnaden har färdigslällis. I fråga om en byggnad, som är avsedd att användas endast ell fåtal år, får dock anskaffningsutgifterna i sin helhet dras av det år då byggnaden anskaffades.

1 en byggnads anskaffningsvärde inräknas//;fe(/fg//ycr/or sådana delar och tillbehör, som är avsedda att direkt tjäna byggnadens användning för rörelseändamål (byggnadsinveniarier). I enlighet härmed räknas som byggnadsinveniarier i en industribyggnad tillgångar avsedda för den industriella driften, såsom maskiner, anordningar för godstransport som t. ex. räls, traversbanor och hissar, behållare, ställningar för lagring e. d., saml anordningar för användningen av dessa tillgångar som t. ex. särskilda fundamenl. Som byggnadsinventarier räknas vidare ledningar för vatten, avlopp m. m.. avsedda atl direkt tjäna den industriella driften, och speciella värmeanläggningar, ventilationsanordningar och särskilda skorstenar för avledande av gaser och annat som alstras vid produktionen. Som byggnadsinventarier i en byggnad som är avsedd för affärsändamål räknas exempelvis hyllor, diskareller annan buliksinredning, rulltrappor m. m. Tjänstgör en konstruktion, för vilken ett byggnadsvärde har fastställts vid fastighetstaxeringen, i sin helhet

Nuvarande lydelse

gör konstruktion, för vilken byggnadsvärde fastställts vid fastighets-laxeringen, i sin helhet eller till viss del som maskin eller redskap, såsom kan vara fallet med oljecisterner och siloanläggningar, anses värdet av sådan konstruktion ej ingå i byggnadens värde.

I fråga om tillgångar, vilkas värde enhgt andra och tredje styckena ej inräknas i byggnadens värde, tillämpas istället de föreskrifter som enligt punkterna 3 och 4 gälla för beräkning av värdeminskningsavdrag m. m. för maskiner och andra inventarier / rörelse.

Av punkl 16 fjärde stycket framgår, att värdet av vissa lill marken hörande anordningar inräknas i anskaffningsvärdet för byggnad.

Föreslagen lydelse

eller till viss del som maskin eller
redskap, såsom kan vara fallet med
oljecisterner och siloanläggningar,
anses en sådan konstruktion som
byggnadsin ventarier. Däremot

inräknas i anskaffningsvärdet för en byggnad utgifter för sådana anordningar som är nödvändiga för byggnadens allmänna användning, såsom ledning för vatten, avlopp, elektrisk ström eller gas och annan liknande anordning. Anskaffning.svårdet för en ledning som är avsedd för såväl en byggnads användning för rörelseändamål som byggnadens allmänna användning fördelas mellan byggnadsinventarier och byggnaden iförhållande till hur stor del av ledningen som tjänar rörelseändamålel respektive byggnadens allmänna användning. Ledningen skall dock i sin helhet hänföras till byggnadsinventarier om utgifterna för ledningen till minst Ire fjärdedelar kan anses hänförliga till rörelseändamålel. Om uigiflerna för ledningen till minst tre fjärdedelar kan anses hänföriiga till byggnadens allmänna användning skall ledningen i sin helhet hänföras till byggnaden.

1 fråga om byggnadsinventarier tillämpas de föreskrifter som enligt punkterna 3-5 gäller för maskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier.

Av punkl 16 tredje stycket framgår att utgifter för vissa till marken hörande anordningar inräknas i anskaffningsvärdet för en byggnad.

Nuvarande lydelse

även om de icke ingå i byggnadsvärdet.

Värdeminskningsavdrag för byggnad beräknas på ett anskaffningsvärde, bestämt enligl de grunder som angivas i punkt 3 b sista stycket. Har byggnad förvärvats tillsammans med den mark, på vilken den är belägen, anses så stor del av fastighetens anskaffningskostnad belöpa på byggnaden, som del vid faslighels-taxeringen fastställda byggnadsvärdet utgör av faslighetens hela taxeringsvärde. Om den återstående delen av anskaffningskostnaden för fasligheten visas mera avsevärt över-eller understiga ett skäligt markvärde, får dock det för byggnaden beräknade värdet jämkas. Till anskaffningsvärdet räknas även de kostnader för till- eller ombyggnad som nedlagts efter förvärvet av byggnaden.

Föreslagen lydelse

Har en byggnad uppförts av den
skatlskyldige, är byggnadens an
skaffningsvärde den skallskyldiges
utgifter för uppförande av byggna
den. Till anskaffningsvärdet hänförs
även utgifter för till- eller ombygg
nad. Har en byggnad förvärvats
genom köp, byte eller därmed jäm
förligt fång, skall den verkliga utgif
ten utgöra anskaffningsvärdet. För
värvades byggnaden tillsammans
med den mark på vilken den är
belägen, anses så stor del av vederla
get för fastigheten - i förekommande
fall efter avdrag för egendom som
avses i 2 kap. 3 § jordabalken -
belöpa på byggnaden, som del vid
fastighetstaxeringen fastställda

byggnadsvärdet ulgör av faslighetens hela taxeringsvärde. Vad som enhgt denna beräkning anses belöpa på byggnaden kan även innefatta byggnadsinventarier. Vederlaget för byggnadsinveniarier skall avräknas, varefter anskaffningsvärdet för byggnaden erhålls. Om den del av vederlaget för fastigheten som enligl denna beräkning inle anses belöpa på byggnaden jämte byggnadsinventarier visas mera avsevärt över- eller understiga ett skäligt markvärde, får dock det för byggnaden beräknade anskaffningsvärdet jämkas. Har den skaltskyldigc eller någon, som står honom nära, vidtagit åtgärder för alt den skallskyldige skall kunna tillgodoräkna sig ett högre anskaffningsvärde än som synes rimhgt och kan det antas an delta har sken för an ål någon av dem bereda obehörig för-

Nuvarande lydelse

Avdrag för årlig värdeminskning av byggnad beräknas enligl avskrivningsplan till viss procent av anskaffningsvärdet. Procentsatsen för värdeminskningsavdraget bestämmes efter den tid byggnaden anses kunna utnyttjas. Vid denna bedömning skola beaktasyöwvå/sådana omständigheter som att byggnadens ekonomiska varaktighetstid kan antagas komma att röna inflytande av framtida rationaliseringar, förändringar med hänsyn till teknikens utveckling, omläggning av verksamhet och liknande. Är på grund av särskilda omständigheter av annan art än nyss nämnts byggnadens värde för rörelsen begränsat till förhållandevis kort tid, skall hänsyn tagas även härtill.

Föreslagen lydelse

mån i beskattningsavseende, skall anskaffningsvärdet i skälig mån jämkas.

Har en investeringsfond e. d. eller statsbidrag tagils i anspråk för anskaffning av en byggnad, skall som anskaffningsvärde för byggnaden anses den verkliga utgiften för byggnaden minskad med det ianspråklagna beloppet.

Övergår en byggnad till en ny ägare på annat sätt än genom köp, byte eller därmed jämförligt fång, får den nye ägaren göra de värdeminskningsavdrag på byggnaden som skulle ha tillkommit den förre ägaren om denne fortfarande hade ägt byggnaden. Vad nyss sagts gäller också om ett moderbolag eller en övertagande förening övertar en byggnad från ell dotterbolag eller en överlåtande förening vid sådan fusion, som avses i 28 § 3 mom.

Procentsatsen för värdeminskningsavdrag i fråga om en byggnad bestäms med hänsyn till den tid byggnaden anses kunna utnyttjas. Därvid skall beaktas även sådana omständigheter som att byggnadens användningstid kan antas komma all röna inflytande av framlida rationaliseringar, teknikens utveckling, omläggning av verksamhet och liknande förhållanden. Är på grund av särskilda omständigheter av annan art än nyss nämnts byggnadens värde för rörelsen begränsat till förhållandevis kort lid, skall hänsyn tas även lill detta. Så kan vara fallet exempelvis då fråga är om en byggnad för utnyttjande av en begränsad malmfyndighet eller då en byggnad, som

Nuvarande lydelse

Så kan vara fallet exempelvis då fråga är om byggnad för utnyttjande av en begränsad malmfyndighet eller då byggnad, som är belägen på annans grund och som användes i rörelse, vid nyttjanderättens upphörande icke skall lösas av jordägaren.

Skattskyldig får i fråga om byggnad, som är avsedd atl användas i hans rörelse, göra avdrag inom avskrivningsplanen - utom för årliga värdeminskningsavdrag - med K) procent av den på planen upptagna kostnaden för ny-, till- eller ombyggnad. Avdraget fördelas med 2 procent under vart och en av de fem första beskattningsåren räknat från och med del år då kostnaden nedlagts. Överlåtes byggnaden inom denna tidrymd, får den nye ägaren på motsvarande sätt tillgodoräkna sig de avdrag som återstå för överlåiaren.

Utrangeras eller nedrives i rörelse använd byggnad, får avdrag ske för vad som återstår oavskrivel av anskaffningsvärdet, i den män delta belopp överstiger vad som influtit vid avyttring av byggnadsmalerialier o. dyl. i samband med utrangeringen eller rivningen.

11. 27 Punkt 1 åttonde stycket av anvisningarna till 22 S äger molsvarande tillämpning beträffande inkomst av rörelse.

16. -** Kostnaden för anskaffande av sådana markanläggningar på fastighet, avsedd för användning i ägarens rorel.se. som avses i andra stvck-

Föreslagen lydelse

är belägen på annans mark och som används i rörelse, vid nylljanderät-tens upphörande inte skall lösas av jordägaren.

Skattskyldig får i fråga om en byggnad, som är avsedd att användas i hans rörelse, göra avdrag inom avskrivningsplanen - utom med årliga värdeminskningsavdrag - med K) procent av de på planen upptagna utgifterna för ny-, till- eller ombyggnad {primäravdrag). Primäravdragel medges med 2 procent för år räknat från den tidpunkt då byggnaden eller den till- eller ombyggda delen av byggnaden har färdigställts. Förvärvas byggnaden av en ny ägare, får denne tillgodogöra sig de primäravdrag som återstår för den förre ägaren.

Utrangeras en i rörelse använd byggnad, får avdrag göras för vad som återstår oavskrivet av anskaffningsvärdet i den mån beloppet överstiger vad som inflyter genom avyttring av byggnadsmaterial e. d. i samband med utrangeringen.

II. Punkt I sjunde stycket av anvisningarna lill 22 S tillämpas ock.så beträffande inkomst av rörelse.

16. Utgifter för anskaffande av sådana markanläggningar på fastighet, avsedd för användning i ägarens rörelse, som av.ses i andra stvcket.

Nuvarande lydelse

el, avdrages genom årliga värdeminskningsavdrag e«/;gf/öe.? A:n//er-na i denna punkl. Avdrag medgives endast för sådan kostnad som bestritts av den skatlskyldige och avser arbete, vilket ulförts under tid han ägt fastigheten, /irfråga om rent tillfälliga anläggningar, avsedda alt användas endast ett fåtal år, får anskaffningskostnaden i sin helhet avdragas för det år då anläggningen anskaffades.

/ anskaffningsvärdet för markanläggningar inräknas kostnaden för sådana markarbeten genom vUka marken göres plan eller fast, såsom röjning av träd, buskar och annat, schaklning av jord- och bergmassor, uppförandet av slödmurar och torrläggning av marken. Till anskaffningsvärdet föres även kostnaden för rivning av byggnad eller annat som tidigare funnits på fastigheten. Vidare inräknas i anskaffningsvärdet kostnaden för olika anordningar såsom vägar, kanaler, hamninlopp och andra tillfarter, körplaner, parkeringsplatser, fotbollsplaner och tennisbanor eller därmed jämförliga anläggningar för personal, planteringar e. d. samt, i den mån de ej vid fastighetstaxering öra att hänföra till byggnad, även brunnar, källare och tunnlar e. d.

Däremot inräknas ej i anskaffningsvärdet för markanläggningar

Föreslagen lydelse

dras av genom årliga värdeminskningsavdrag. Avdrag medges, om inte annat följer av sjätie stycket, endast för sådana utgifter som har bestritts av den skatlskyldige själv och endast om utgifterna avser arbeten som har utförts under tid då han har ägt fastigheten. Avdraget beräknas enligt avskrivningsplan till 5 procent för år räknat av tre fjärdedelar av anläggningens anskaffningsvärde. Beräkningen görs från den tidpunkt då anläggningen har färdigställts. I fråga om en anläggning, som är avsedd atl användas endast ett fåtal år, får dock anskaffningsutgifterna i sin helhet dras av det år då anläggningen anskaffades.

77// markanläggning hänförs sådant markarbeie som behövs för an marken skall göras plan eller fast, såsom röjning, schaklning, rivning av byggnad eller annat som tidigare /tarfunnits på fastigheten, uppförandel av stödmurar och torrläggning av marken. Till markanläggning hänförs också olika anordningar såsom vägar, kanaler, hamninlopp och andra tillfarter, körplaner, parkeringsplatser, fotbollsplaner och tennisbanor eller därmed jämförliga anläggningar för personal, planteringar e. d. samt, i den mån de inte vid fastighetstaxering är att hänföra lill byggnad, även brunnar, källare och tunnlar e. d.

Till markanläggning hänförs inte sådana anordningar som är avsedda

Nuvarande lydelse

kostnaden för följande slags tillgångar - även om deras värde ingår i det vid fastighetstaxeringen fastställda markvärdet~ nämligen anordningar, avsedda att användas tillsammans med vissa maskiner eller andra inventarier i rörelse, eller sådana inventarier som användas för viss verksamhet såsom fundamenl e. d., industrispår, traversbanor samt ledningar för vatten, avlopp, elektrisk ström, gas m.m. Ej heller inräknas kostnaden för stängsel och andra jämförliga avspärrningsanordningar. På dessa slags tillgångar tillämpas föreskrifterna om värdeminskningsavdrag för maskiner och inventarier i punkterna 3 och 4.

Föreslagen lydelse

atl användas tillsammans med vissa maskiner eller andra/ör5Mrf(gvara«-de bruk avsedda inventarier i rörelse eller sådana inventarier som används för viss verksamhet såsom fundamenl e. d., induslrispår, traversbanor samt ledningar för vatten, avlopp, elektrisk ström, gas m. m. (markinvenlarier). Till markinvenlarier hänförs också stängsel och andra jämförliga avspärrningsanordningar. Anskaffningsvärdet för en ledning som är avsedd för såväl den på fastigheten bedrivna verksamheten som en byggnads allmänna användning fördelas mellan markinvenlarier och byggnaden i förhållande till hur stor del av ledningen som tjänar den på fastigheten bedrivna verksamheten respektive byggnadens allmänna användning. Ledningen skall dock i sin helhet hänföras lill markinvenlarier om uigiflerna för ledningen till minst tre fjärdedelar kan anses hänförliga lill den på fastigheten bedrivna verksamheten. Om utgifterna lill minst tre fjärdedelar kan anses hänförliga till byggnadens allmänna användning skall ledningen i sin helhet hänföras lill byggnaden.

Ifråga om markinvenlarier tillämpas de föreskrifter som enligl punkterna 3-5 gäller för maskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier.

Har en investeringsfond e. d. eller statsbidrag tagits i anspråk för anskaffning av en markanläggning, skall som anskaffningsvärde för markanläggningen anses den verkliga utgiften för markanläggningen minskad med fyra tredjedelar av det ianspråklagna beloppet.

I anskaffningsvärdet för markanläggningar inräknas ej heller kostnaden för sådana anordningar, som ingå i del vid fastighetstaxeringen åsatta markvärdet, såsom ledningar för vatten, avlopp, elektrisk ström, gas m. m. satnt andra därmed jämförliga anordningar som äro tiödvän-diga för en byggnads allmänna användning. Vid beräkning av värdeminskningsavdrag skall värdet av dessa slags anordningar inräknas i avskrivningsunderlaget för byggnad. Dock gäller atl, om på samma faslig-hel kostnaden för de ledningar som avses i detla stycke vid sammanläggning med kostnaden för sådana ledningar som avses i närmast föregående stycke kan antagas understiga en fjärdedel av del sammanlagda kosi-nadsbeloppet för ledningarna, även de i detta stycke åsyftade ledningarna få i avskrivningshänseende hänföras till maskiner och inventarier enligt nästföregående stycke. Vid det omvända förhållandet skola ledningarna i sin helhet hänföras till avskrivningsimderlagel för byggnad.

Avdrag enligl första stycket för årlig värdeminskning av markanläggning beräknas enligt avskrivningsplan på ett avskrivningsunderlag, som motsvarar tre fjärdedelar av anskaffningsvärdet. Avdraget ulgör för år räknat 5 procent av avskrivningsunderlaget, oavsett om anläggningens varaktighetstid är längre eller kortare än tjugo år.

Har rörelsefastighet övergått till ny ägare på annat sätt än genom köp, byte eller därmed jämförligt fång, får den nye ägaren tillgodoräkna sig

Övergår en rörelsefaslighet till en ny ägare på annat sätt än genom köp, byte eller därmed jämförligt fång, får den nye ägaren göra de värde-

Nuvarande lydelse

de värdeminskningsavdrag för markanläggning på fastigheten som skulle ha tillkommit förre ägaren, om denne fortfarande ägt fastigheten. Har däremot fastigheten övergått till ny ägare genom köp. byte eller därmed jämförligt fång, får överlåiaren göra avdrag för vad som kvarstår oavskrivel i beskattningsavseende av avskrivningsunderlaget. Vad nu sagts om oavskrivel restvärde tillämpas även när den på fasligheten bedrivna rörelsen nedlägges och fastighetens markanläggningar på grund därav sakna värde för fastighetens ägare.

Föreslagen lydelse

minskningsavdrag för markanläggning som skulle ha tillkommit den förre ägaren, om denne fortfarande hade ägt fastigheten. Vad ny.ss .sagts gäller också om eu moderbolag eller en övertagande förening övertar en fastighet från eit dotterbolag eller en överlåtande förening vid sådan fusion, .som avses i 28 S 3 mom.

Övergår en fastighet till en ny ägare genom köp, byte eller därmed jämförligt fång, får överlåtaren det år då överlåtelsen sker göra avdrag för den del av del avskrivningsbara anskaffningsvärdet för vilket han inte tidigare har medgetts avdrag. Vad nu sagts gäller även när den på fastigheten bedrivna rörelsen läggs ned och fastighetens markanläggningar på grund därav saknar värde för fastighetens ägare.

till .30 S

1.2'' Vid beräkning av nettointäkt av försäkringsrörelse som drivits av livförsäkringsanstalt skall följande iakttagas.

Som bruttointäkt upptages intäkt av kapital- och fastighetsförvaltning med undantag av den del av intäkten som belöper på pensionsförsäkringar, vilka anstalten meddelat direkt eller meddelat i återförsäkring åt inländsk försäkringsanstalt.

Som briittointäkt upptages även Som bruttointäkt upptages även

vinst vid (försäljning av eller vid vinst vid försäljning av eller vid uppskrivning av värdet av annan uppskrivning av värdet av annan tillgång än inventarium eller för tillgång än inventarium eller för stadigvarande bruk i rörelsen avsedd stadigvarande bruk i rörelsen avsedd faslighet. I bruttointäkten upptages fastighet. Vid försäljning av fastighet vidare hyresvärde av fastighet, som som ulgör omsåtiningstillgång i föranvänts i försäkringsrörelsen. Har .säkringsrörelsen skall punkt I fjärde livförsäkringsanstalt hos utländsk stycket av anvisningarna till 28 S försäkringsanstalt återförsäkrat di- tillämpas. I bruttointäkten upptages rekt meddelad eller i återförsiikring vidare hvresvärde av fastighet, som

'Senaste Ivdelse 1969:749.

SkU 1980/81:25 62

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

åt inländsk försäkringsanstalt med- använts i försäkringsrörelsen. Har
delad annan försäkring än pensions- livförsäkringsanstalt hos utländsk
försäkring utan alt hos sig behålla försäkringsanstalt återförsäkrat di-
premiereserven, anses som räntein- rekt meddelad eller i återförsäkring
läkt ränta på värdet av ålerförsäkra- ål inländsk försäkringsanstalt med-
rens ansvarighet enligt den räntefot delad annan försäkring än pensions-
som legat till grund för premieberäk- försäkring utan att hos sig behålla
ningen. premiereserven, anses som räntein-

täkt ränta på värdet av återförsäkra-rens ansvarighet enligt den räntefot som legat till grund för premieberäkningen. Från bruttointäkten får avdragas dels ränta på gäld, dels, i fråga om fastighetsförvaltning, annan enligl 25 § avdragsgill omkostnad för fastighet, dels förlust vid försäljning av annan tillgång än inventarium eller för stadigvarande bruk i rörelsen avsedd faslighet, dels belopp varmed värdet av annan tillgång än inventarium eller för stadigvarande bruk i rörelsen avsedd fastighet enligt denna lag nedskrivils, dels 5 procent av vad som återstår av bruttointäkten efter avdrag enligt delta stycke.

I fråga om individuell livförsäkring, individuell annan personförsäkring och gruppförsäkring får i varje sådan verksamhet för sig, sedan avdrag åtnjutits enligt föregående stycke, från återstående bruttointäkt göras avdrag med belopp motsvarande för varje direkt tecknad personförsäkring, som icke är pensionsförsäkring, 3 promille av det basbelopp som enligt 1 kap. 6 § lagen den 25 maj 1962 (nr 381) om allmän försäkring fastställts för januari månad under taxeringsåret. Avdraget skall för varje försäkring beräknas till helt krontal så, att öretal bortfaller. Som en försäkring anses dels alla individuella livförsäkringar, som samtidigt tecknats på samma persons eller samma personers liv, dels alla andra individuella personförsäkringar, som samtidigt tecknats med samma person som försäkrad, dels samma persons alla gruppförsäkringar som han har inom en och samma grupp. Sammanlagt avdrag enligt detta stycke får icke överstiga återstående bruttointäkt av den verksamhet till vilken avdraget hänför sig.

Avdrag får icke ske för sådan ränta på återbäringsmedel som tillkommer försäkringstagare.

till 35 §

1. 0 /i vyttras jordbruksfastighet 1. Skall viss del av vederlaget vid

eller fastighet, som ingåll i den skall- avyttring av fastighet enligt punkt 10

skyldiges rörelse, skall, såvida viss av anvisningarna till 21 , punkt 4 av

del av vederlaget enligl punkt 4 av anvisningarna till 24 § eller punkt 1

'"Senaste Ivdelse 1976:343.

anvisningarna till 21 § eller punkt I av anvisningarna till 28 S m.v ;(/'/.» .to/ji
av anvisningarna till 28 § i//gör//7M/cf intäkt av fastighet eller av rörelse.
av jordbruksfastighet eller rörelse, medräknas inie denna del av veder-
denna del av vederlaget icke med- laget vid beräkning av realisations-
räknas vid beräkning av realisations- vinst,
vinst.

till 36 S

2. a. " Skall vid beräkning av rea- 2 a. Skall vid beräkning av reali-

lisalionsvinst på grund av avyttring sationsvinst på grund av avyttring av

av fastighet vederlaget för viss del av fastighet vederlaget för viss del av

fastigheten upptagas som intäkt av fastigheten tas upp som intäkt av

jordbruksfastighet eller rörelse (jfr fastighet eller av rörelse (jfr punkt 1

punkt 1 av anvisningarna till 35 S) får av anvisningarna till 35 S) får i

i omkostnadsbeloppet icke inräknas onikostnadsbeloppet inte inräknas

kostnad som hänför sig till sådan del utgift som hänför sig till sådan del av

eringen har behandlats enligt reglerna för maskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier. Som förbättringskostnad enligt

av fastigheten och som vid inkomst- fastigheten som vid inkomsttax-

taxeringen behandlats enligt reglerna för maskiner och andra inventarier. Som förbättringskostnad enligt

bättre skick ;in vid förvärvet, samt kostnad för reparation och underhåll för vilken avdrag inte medges på grund av föreskrifterna i 25 5 2 mom.

punkt 1 räknas även kostnad, som punkt 1 räknas även kostnad, som
under tid, då intäkt av avyttrad under tid. då intäkt av avyttrad
annan fastighet eller i förekomman- fastighet eller i förekommande fall
de fall del därav beräknats enligt del därav/;«/■ beräknats enligt 24 S 2
24 § 2 eller 3 mom., har nedlagts på eller 3 mom., har nedlagts på repa
reparation och underhåll av fastighe- ration och underhåll av fastigheten
ten eller fastighetsdelen, i den mån eller fastighetsdelen, i den mån den
den avyttrade egendomen på grund avyttrade egendomen på grund där-
därav vid avyttringen befunnit sig i av vid avyttringen har befunnit sig i

bättre skick än vid förvärvet samt kostnad för reparation och underhåll för vilken avdrag inte medges på grund av föreskrifterna i 25 S 2 mom.

Nuvarande lydelse

na uppgått till minst 3 000 kronor. Kostnad enligl föregående stycke, som uppförts på avskrivningsplan, skall normalt anses nedlagd det år då kostnaden uppförts på planen. I andra fall skall sådan kostnad normalt anses nedlagd när faktura eller räkning erhållits, varav framgår vilket arbete som utförts.

Omkostnadsbeloppet skall

minskas med värdeminskningsavdrag m. m.. som belöper på lid före avyttringen av fastigheten, såsom avdrag på grund av avyttring av skog. avdrag för värdeminskning av annan naturtillgång eller för värdeminskning av täckdiken eller andra markanläggningar (jfr punkl 4 fjärde-sjätte styckena och punkt 1 av anvisningarna till 22 S samt punkt 16 femte och sjätte styckena av anvisningarna till 29 S). På samma sätt skall omkostnadsbeloppet minskas med avdrag för värdeminskning av byggnad m. m. (jfr punkt 3 tredje stycket och punkt 4 tredje stycket av anvisningarna till 22 §, punkt 2 och punkt J fl/((M) stycket av anvisningarna till 25 S och punkt 16 fjärde stycket av anvisningarna till 29 S). dock inte

Föreslagen lydelse

derna har uppgått till minst 3 000 kronor. Kostnad, som har uppförts på avskrivningsplan, skall normalt anses nedlagd det år då kostnaden har uppförts på planen. I andra fall skall sådan kostnad normalt anses nedlagd när faktura eller räkning har erhållits, varav framgår vilket arbete som har utförts.

Har fastighet varit föremål för förbättringsarbete eller därmed jämförligt reparations- eller underhållsarbete i ägarens byggnadsrörelse skall - med iakttagande av de begränsningar som harangens i föregåen de stycke -som förbättringskostnad räknas det belopp som enligl punkt 3 tredje stycket av anvisningarna lill 27 har tagits upp som intäkt i rörelsen på grund av byggnad.sarbc-tei.

Omkoslnadsbeloppet skall

minskas med värdeminskningsavdrag m. m.. som belöper på tid före avyttringen av fastigheten, såsom avdrag på grund av avyttring av skog, avdrag för värdeminskning av annan naturtillgång eller för värdeminskning av täckdiken eller andra markanläggningar (jfr punkterna I. 4. 7 och 9 av anvisningarna lill 22 § samt punkterna I, 8 och 16 av anvisningarna till 29 §). På samma sätt skall omkostnadsbeloppet minskas med avdrag för värdeminskning av byggnad m. m. (jfr punkterna 3 och 4 av anvisningarna till 22 S. punkterna 2 a. 2 b och 4 av anvisningarna lill 25 S saml punkterna 7 och 16 av anvisningarna till 29 S). dock inte för år då avdraget har understigit 3 ()()() kronor. Omkost-

SkU 1980/81:25 65

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

för år då avdraget understigit 3 000 nadsbeloppet skall minskas även kronor. Oinkostnadsbeloppel skall med belopp varmed fasligheten har minskas även med belopp varmed avskrivils i samband med ianspråk-fastigheten avskrivits i samband med tagande av investeringsfond e. d. ianspråktagande av investeringsfond e.d.

Vid beräkning av omkoslnadsbeloppet skall fastighet, som förvärvats före år 1952, anses förvärvad den 1 januari 1952. Ingångsvärdet skall därvid anses utgöra 150 procent av faslighetens taxeringsvärde för år 1952. Hänsyn skall vid vinstberäkningen icke tagas till kostnader och avdrag som belöper på lid före år 1952. Dock får det vid förvärvet erlagda vederlaget för fasligheten upplagas som ingångsvärde, om den skattskyldige kan visa alt köpeskillingen överstiger 150 procent av taxeringsvärdet för år 1952. Fanns taxeringsvärde ej åsätt för år 1952, får molsvarande värde uppskattas med ledning av taxeringsvärdet för fastighet, i vilken den avyttrade egendomen ingått, eller närmast därefter åsatta taxeringsvärde.

Har fastighet vid avyttringen innehafts mer än tjugo år får den skattskyldige vid vinstberäkningen som ingångsvärde upptaga ett belopp motsvarande 150 procent av det taxeringsvärde, som gällde tjugo år före avyttringen. Har taxeringsvärdet åsatts vid fastighetstaxering som verkställts år 1970 eller senare får dock som ingångsvärde upplagas endast 133 procent av taxeringsvärdet. Om ingångsvärdet beräknas med ledning av det taxeringsvärde som gällde tjugo år före avyttringen, skall hänsyn vid vinstberäkningen icke lagas till kostnader och avdrag, som belöper på tidigare år än tjugo år före avyttringen. Fanns taxeringsvärde ej åsätt tjugo år före avyttringen, får molsvarande värde uppskattas pä sätt angives i femte stycket sista meningen.

Har avyttrad faslighet förvärvats genom arv eller testamente eller genom bodelning i anledning av makes död, får den skatlskyldige, i stället för köpeskilling eller motsvarande vederlag för fastigheten vid närmast föregående köp, byte eller därmed jämförliga fång eller i stället för ett med stöd av föregående stycke framräknat värde, som ingångsvärde upptaga 150 procent av fastighetens taxeringsvärde året före det år då dödsfallet inträffade eller motsvarande i arvsskatlehänseende gällande värde, förutsatt att dödsfallet ägt rum efter år 1952. Ägde dödsfallet rum efter år 1970 får dock som ingångsvärde upptagas endast 133 procent av taxeringsvärdet eller molsvarande i arvsskattehänseende gällande värde. Fanns taxeringsvärde ej åsätt året före det år då dödsfallet inträffade, får motsvarande värde uppskattas på sätt som angives i femte stycket sista meningen. Har ingångsvärdet upptagits med stöd av bestämmelserna i detta stycke, skall hänsyn vid vinstberäkningen icke tagas till kostnader och avdrag, som belöper på tidigare år än året före dödsåret.

5 Riksdagen 1980/81. 6 saml. Nr 25

SkU 1980/81:25 66

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Beräknas ingångsvärdet med ledning av taxeringsvärde skall, såvida viss del av taxeringsvärdet avser egendom som i kostnadshänseende hänförts till maskiner och andra inventarier i jordbruk eller rörelse (jfr punkt 1 av anvisningarna till 35 §), taxeringsvärdet reduceras med den del därav som kan anses belöpa på egendom av nyss angivet slag. Sådan reducering skall dock icke göras om mindre än 25 procent av hela vederlaget för den avyttrade fasligheten belöper på egendom, som vid beräkning av värdeminskningsavdrag hänföres lill maskiner och andra inventarier.

Skall taxeringsvärdet reduceras enligt föregående stycke iakttages följande. Har taxeringsvärdet åsatls tidigare än vid 1975 års fastighetstaxering, skall taxeringsvärdet reduceras med så stor del därav som vederlaget för egendom, som vid beräkning av värdeminskningsavdrag hänföres till maskiner och andra inventarier, utgör av hela vederlaget för den avyttrade fastigheten. Vad nu sagts gäller även om taxeringsvärdet åsatts år 1975 eller senare, dock att vid beräkningen skall bortses från den del av vederlaget vid avyttringen som belöper på egendom som enligt 5 § 5 mom. är undantagen från skalleplikt. Kan den skallskyldige visa alt den andel av taxeringsvärdet som kan anses belöpa på egendom, som vid beräkning av värdeminskningsavdrag hänföres till maskiner och andra inventarier, är mindre än den andel av hela vederlaget för den avyttrade fastigheten som kan anses belöpa på egendom av nu angivet slag, får dock taxeringsvärdet reduceras på grundval av förhållandena vid fastighetstaxeringen.

Det för fastigheten gällande ingångsvärdet - om det inte har beräknats enligt trettonde stycket sista meningen - liksom de förbättringskostnader och därmed likställda belopp för vilka avdrag får ske samt de värdeminskningsavdrag och andra belopp som skall minska omkoslnadsbeloppet skall i den omfattning som anges i punkterna 6 a och 6 b nedan räknas om med hänsyn till förändringarna i det allmänna prisläget (prisutvecklingen) under den tid då fastigheten har innehafts.

Omräkningen sker med ledning av en indexserie, grundad på konsumentprisindex. Riksskatteverket fastställer årligen omräkningstalen.

Har avyttring av fastighet omfattat byggnad, som i huvudsak är avsedd att användas för bostadsändamål och som vid avyttringstillfället varit eller bort vara åsätt ett taxerat byggnadsvärde av lägst 10 000 kronor, avdrages ytterligare ett belopp av 3 000 kronor för varje påbörjat kalenderår före taxeringsåret som bostadsbyggnaden under innehavstiden funnits på fastigheten. Om det laxerade byggnadsvärdet inte uppgått eller bort uppgå lill 10 000 kronor, avdrages 3 000 kronor för varje påbörjat kalenderår under innehavstiden som byggnaden utnyttjats till stadigvarande bostad. Avdrag medges inte för tidigare år än år 1952 och inle heller för senare år än år 1980. Finns på fasligheten mer än en bostadsbyggnad beräknas nu avsett avdrag endast för fastighetens huvudbyggnad. Sker vinstberäkningen med utgångs-

SkU 1980/81:25 67

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

punkt från taxeringsvärdet tjugo år före avyttringen enligt sjätte stycket ovan eller från taxeringsvärdet året före dödsfallet enligt sjunde stycket ovan eller motsvarande värden, får avdrag enligt detta stycke ej ske för tidigare år än tjugo år före avyttringen eller året före dödsfallet, öm bostadsbyggnad rivits eller förstörts genom brand eller liknande, skall avdrag enligl detla stycke medges även för tid då denna byggnad funnits på fastigheten, om den skaltskyldigc inom ett år igångsatt arbete med att uppföra ersällningsbygg-nad. Om en bostadsbyggnad under mer än ett år tagils i anspråk huvudsakligen för annat ändamål än bostadsändamål medges avdrag enligt detta stycke endast för tid då byggnaden därefter åter utnyttjats huvudsakligen för bostadsändamål.

Vinstberäkning på grund av avyttring av del av fastighet skall grundas på förhållandena på den avyttrade fastighetsdelen. Om den skatlskyldige så önskar skall dock så stor del av det för hela fastigheten beräknade omkostnadsbeloppet - i förekommande fall minskat med värdeminskningsavdrag m. m. - anses belöpa på den avyttrade delen som vederlaget för fastighetsdelen utgör av fastighetens hela värde vid avyttringstillfället. I sist avsedda fall skall, om den skatlskyldige önskar det och värdet av skogen och skogsmarken på den avyttrade fastighetsdelen är mindre än 20 procent av värdet av hela fastighetens skog och skogsmark, omkoslnadsbeloppet inte minskas med avdrag på grund av avyttring av skog. Om den avyttrade delen avser en eller ett fåtal tomter avsedda alt bebyggas med bostadshus och vederlaget är mindre än 10 procent av fastighetens taxeringsvärde, får vidare ingångsvärdet på den avyttrade fastighetsdelen utan särskild utredning beräknas till 1 krona per kvadratmeter, dock ej till högre belopp än köpeskillingen.

Vad i de tre första meningarna av föregående stycke föreskrivits gäller i tillämpliga delar även vid marköverföring enligt fastighetsbildningslagen (1970:988).

Har den skatlskyldige erhållit sådan engångsersättning som avses i punkt 4 andra stycket av anvisningarna till 35 §, skall så stor del av del för hela fastigheten beräknade omkostnadsbeloppet - i förekommande fall minskal med värdeminskningsavdrag m. m. - anses belöpa på den del av fastigheten som ersättningen avser, som engångsersättningen utgör av fastighetens hela värde vid tiden för upplåtelsen eller inskränkningen i förfoganderätten. Vid bedömningen av om omkostnadsbeloppet skall minskas med avdrag på grund av avyttring av skog gäller vad som är föreskrivet i fråga om del av fastighet.

Har den skattskyldige under innehavstiden avyttrat del av fastighet skall hänsyn tagas härtill vid beräkning av det omkostnadsbelopp som får avdragas vid vinstberäkningen i anledning av avyttring av återstoden av fastigheten. Kan utredning icke förebringas om den andel av omkostnadsbeloppet - i

förekommande fall minskal med värdeminskningsavdrag m. m. - för fasligheten, som belöpt på den avyttrade fastighetsdelen, skall denna andel anses ha motsvarat hälften av erhållen ersättning för fastighetsdelen. Andelen skall dock i intet fall anses överstiga omkostnadsbeloppet - i förekommande fall minskal med värdeminskningsavdrag m. m. - för hela fasligheten omedelbart före avyttringen av fastighetsdelen.

Vad i föregående stycke föreskrivits äger motsvarande tillämpning om den skattskyldige under innehavstiden erhållit engångsersättning som avses i punkt 4 andra slyckel av anvisningarna till 35 §. Har den skatlskyldige under innehavstiden avstått från mark genom marköverföring enligl fastighelsbild-ningslagen (1970:988), skall omkostnadsbeloppet på återstoden av fastigheten anses ha minskat med så stor del av omkostnadsbeloppet för den tidigare avstådda marken som ersättningen i pengar utgjort av det totala vederlaget för marken.

Kostnad för förbättringsarbete eller därmed jämförligt reparalions-och underhållsarbete, för vilket ersättning på grund av skadeförsäkring utgått, beaktas icke vid beräkning av realisationsvinst / vidare mån än kostnaden överstigit ersättningen. Har ersättning på grund av skadeförsäkring uppburits med större belopp än det som gått åt för skadans avhjälpande gäller följande. Fastighetens ingångsvärde, omräknat enligl tionde stycket till liden för skadetillfället, minskas med skillnaden mellan ersättningen och kostnaden för skadans avhjälpande. För tid efter skadelillfället ligger återstoden av det omräknade ingångsvärdet till grund för omräkning enligl tionde stycket.

Beräknas omkostnadsbeloppet vid den slutliga avyttringen med ledning av ett taxeringsvärde som åsatts efter det att delavyltringen, markupplåtelsen eller marköverföringen m. m. ägt rum, äro bestämmelserna i de två föregående styckena icke tillämpliga.

Kostnad för förbättringsarbete eller därmed jämförligt reparations-och underhållsarbete för vilket försäkringsersättning eller annan skadeersättning har utgått beaktas, såvida ersättningen inte räknas till skattepliktig inkomsl enligt denna lag, vid beräkning av realisationsvinst endast i den mån kostnaden har överstigit ersättningen. Har sådan skattefri ersättning uppburits med större belopp än det som har gått åt för skadans avhjälpande gäller följande. Fastighetens ingångsvärde, omräknat enligt tionde stycket lill liden för skadelillfället, minskas med skillnaden mellan ersättningen och kostnaden för skadans avhjälpande. För tid efter skadetillfället ligger återstoden av del omräknade ingångsvärdet till grund för omräkning enligt tionde stycket. Avyttrar delägare i fåmansförelag eller honom närstående person fastighet lill företaget får vid vinstberäkningen fastighetens ingångsvärde icke

beräknas på grundval av taxeringsvärde enligt sjätie och sjunde styckena. Ej heller får omräkning göras enligt tionde slyckel eller tillägg göras enligt tolfte stycket. Riksskatteverket får medge undantag från bestämmelserna i detta stycke om del kan antagas att avyttringen skett av organisatoriska eller andra synnerliga skäl. Mol beslut av riksskatteverket i sådan fråga får talan icke föras.

2. c.'2 Vid avyttring av egendom som avses i 35 § 4 mom. iakttages följande. Har den skaltskyldigc tidigare åtnjutit avdrag för värdeminskning eller dylikt av egendomen, minskas omkostnadsbeloppet med sådant avdrag, i den mån vid avyttringen återvunna avskrivningar icke skola upptagas som inläkt av jordbruksfastighet eller rörelse. Vad som förslås med i beskattningsavseende åtnjutet värdeminskningsavdrag framgår av 29 § 1 mom. andra stycket.

2 c. Vid avyttring av egendom som avses i 35 § 4 mom. iakttas följande. Har den skattskyldige tidigare medgetts avdrag för värdeminskning e. d. av egendomen, minskas omkostnadsbeloppet med sådani avdrag i den mån vid avyttringen återvunna avskrivningar inte skall tas upp som intäkt av fastighet ellernwrörelse. Värdeminskningsavdrag, som den skattskyldige har yrkat, skall anses medgivet i den mån det har medfört atl den laxerade inkomsten har beräknats till lägre belopp än annars skulle ha skett eller medfört en ökning av förlust som berättigar lill avdrag enhgt bestämmelserna i lagen (1960:63) om rån till förlustutjämning vid taxering för inkomst.

Nuvarande lydelse

inbegripet djur, råmaterial, hel- och halvfabrikat m. m., samt till fordringar och skulder. Som värde av ingående lager, fordringar och skulder skall därvid upplagas värdet av närmast föregående beskattningsårs utgående lager, fordringar och skulder. Bestämmelserna i 41 § om lager få i varvsrörelse tillämpas även i fråga om skepp eller skeppsbygge, på vilket den skatlskyldige utfört eller avser alt utföra arbete i icke oväsentlig omfattning, utan hinder av att den skattskyldige avyttrat skeppet eller bygget. Vad nu föreskrivits gäller dock endast intill dess skeppet eller skeppsbygget levererats lill förvärvaren. Vad som avses med skepp framgår av sjölagen (1891:35 s. 1).

Föreslagen lydelse

varor, däri inbegripet djur, råmaterial, hel- och halvfabrikat m. m., till pågående arbeten samt till fordrings-och skuldposter. Värdet av utgående lager, pågående arbeten samt fordrings- och skuldposter bestäms med hänsyn till förhållandena vid beskattningsårets utgång. Som värde av ingående lager, pågående arbeten samt fordrings- och skuldposter tas upp värdet av närmast föregående beskattningsårs utgående lager, pågående arbeten samt fordrings- och skuldposter. Bestämmelserna i 41 § om lager/år i varvsrörelse tillämpas även i fråga om skepp eller skeppsbygge, på vilket den skattskyldige har utfört eller avser att ulföra arbete i icke oväsentlig omfattning, utan hinder av att den skattskyldige har avyttrat skeppet eller bygget. Vad nu föreskrivits gäller dock endast intill dess skeppet eller skeppsbygget har levererats till förvärvaren. Vad som avses med skepp framgår av sjölagen (1891:35 s. 1). Inkomsl av annan fasiighei som avses i 24 § 1 eller 3 mom. får beräknas enligl bokföringsmässiga grunder på sätt anges i föregående stycke. Har skattskyldig för visst beskattningsår beräknat inkomst av annan fastighet enligt bokföringsmässiga grunder, skall den skallskyldige även för nästföljande beskattningsår beräkna inkomsten enligl sådana grunder om bestämmelserna i 24 § 1 eller 3 mom. är tillämpliga det året. I fråga om fastighet som avses i 24 § 3 mom. gäller dock vad som sagts i föregående stycke endast i den mån annat inte följer av 24 § 3 mom. och 25 § 3 mom.

Har det bokförda resultatet påver- Har det bokförda resultatet påver-

upp belopp, som inte skall beskattas som inkomst, eller uteslutits belopp, som borde ha medräknats, eller bland kostnaderna har tagits upp belopp, som inte är avdragsgilla vid inkomstberäkningen, skall resulta-

kats av att bland intäkterna tagits kals av all bland intäkterna/tar tagits

upp belopp, som inte skall beskattas såsom inkomst, eller uteslutits belopp, som bort medräknas, eller bland kostnaderna tagits upp belopp som inte är avdragsgilla vid inkomstberäkningen, skall resultatet jusie-

Nuvarande lydelse

ras så att det kan läggas till grund för inkomstberäkningen enligt denna lag.

Vid beräkning av inkomst enligt bokföringsmässiga grunder skall iakttas, att en inkomst skall anses ha åtnjutits under det år, då den enligl vedertagen redovisningssed eller enligt vad som beträffande jordbruk är allmänt brukligt bör tas upp som intäkt i räkenskaperna, även om inkomsten ännu inte uppburits kontant eller eljest kommit den skattskyldige tillhanda t. ex. i form av levererade varor, fullgjorda prestationer eller på annat härmed jämförligt sätt. Vad som gäller i fråga om inkomstposterna har motsvarande tillämpning i fråga om utgiftsposterna. Avdrag för tantiem eller liknande ersättning från fåmansförelag till företagsledare eller honom närstående person får dock åtnjutas först

Föreslagen lydelse

tel justeras så all del kan läggas till grund för inkomstberäkningen enligt denna lag. / de fall resultatet har påverkats av att lager, pågående arbeten eller fordringsposl har tagits upp med för lågt belopp eller skuldpost med för högt belopp skall dock på yrkande av den skaltskyldigc justering av det bokförda resultatet underlåtas i den mån det är uppenbart an denne - i överensstämmelse med reglerna för inkomstberäkning i denna lag - genom dispositioner i bokslutet avseende nämnda tillgångs-och skuldposter eller genom större avskrivningar på anläggningstillgångar än som skett skulle ha kunnat redovisa ett lägre resultat än del som skulle framkomma efter justeringen. Om särskilda omständigheter föranleder del skall dock residiatet justeras även i sådant fall.

Vid beräkning av inkomst enligt bokföringsmässiga grunder skall iakttas, atl en inkomst skall anses ha åtnjutits under det år, då den enligt god redovisningssed eller enligt vad som beträffande jordbruk är allmänt brukligt bör las upp som inläkt i räkenskaperna, även om inkomsten ännu inle har uppburils kontant eller eljest kommit den skattskyldige tillhanda t. ex. i form av levererade varor, fullgjorda prestationer eller på annat härmed jämförligt sätt. Vad som gäller i fråga om inkomstposterna tillämpas också i fråga om utgiftsposterna. Avdrag för tantiem eller liknande ersättning från fåmansförelag till företagsledare eller honom närslående person får dock åtnjutas först under del år då ersätt-

det år då räntan har betalats.

Vid tillämpning av föregående stycke skall iakttas bl. a. atl värdet av avyttrade varor skall - även om fakturering inte skett - redovisas som fordran, såvida varorna levererats till den nya ägaren före årets utgång.

Har avverkningsrätt till skog upplåtits mol betalning, som skall erläggas under loppet av flera år, får som intäkt för varje år tas upp den del av köpeskillingen som influtit under samma år.

I fråga om avdrag för kostnader I fråga om avdrag för kostnader

Om beskaiiningsmyndighei, med frångående av den skattskyldiges på hans räkenskaper grundade inkomstberäkning, som inkomst för ett år beskattat vinst, som i bokföringen framkommer som vinst först ett senare år, skall vid inkomstberäkningen för det följande år, då vinslen redovisas i bokföringen, del sistnämnda årets bokförda resultat justeras på sådani sätt alt den redan beskattade vinslen inte beskattas en gång till.

Molsvarande gäller för det fall, atl beskaiiningsmyndighei ansett atl en förlust, som är i och för sig avdragsgill, inte får beaktas vid inkomstberäkningen för del år då den redovisats i räkenskaperna eller beskaltningsmyn-dighel i annat fall visst år frångått den skattskyldiges bokföring på sådant sätt

Nuvarande lydelse

under del år då ersättningen har betalats ut eller blivit tillgänglig för lyftning. I fråga om liden för inkomst- och utgiftsposters upptagande enligl bokföringsmässiga grunder tillämpas i allmänhet det förfaringssättet, att fordringar tas upp som inkomst under det år, då de uppkommer, och alt räntor hänförs till inkomsten för det år, på vilket de belöper, i bägge fallen oberoende av om de verkligen influtit under nämnda år eller inte. Å andra sidan bör förskottsvis influtna räntor, som till större eller mindre del belöper på ett kommande år, till denna del bokfö-ringsmässigl hänföras till det sistnämnda årets inkomsl. Avdrag för ränta på lån ur statens lånefond för lån med uppskjuten ränta åtnjuts för

för reparation och underhåll av fastighet varav intäkterna beräknas enligt 24 § 1 mom. gäller även punkl 7 av anvisningarna lill 25 §.

Föreslagen lydelse

ningen har betalats ul eller blivit tillgänghg för lyftning. I fråga om tiden för inkomsl- och utgiftsposters upptagande enligt bokföringsmässiga grunder tillämpas i allmänhet det förfaringssättet, att fordringar tas upp som inkomst under det år, då de uppkommer, och alt räntor hänförs till inkomsten för det år, på vilket de belöper, i bägge fallen oberoende av om de verkligen har influtit under nämnda år eller inte. Å andra sidan bör förskottsvis influtna räntor, som till större eller mindre del belöper på ett kommande år, lill denna del bokföringsmässigt hänföras lill det sistnämnda årets inkomsl. Avdrag för ränta på lån ur statens lånefond för lån med uppskjuten ränta åtnjuts för del år då räntan har betalats.

för reparation och underhåll av fastighet varav intäkterna beräknas enligt 24 § 1 mom. gäller även punkt 8 av anvisningarna lill 25 §.

SkU 1980/81:25 73

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

att det påverkar följande års inkomstberäkning.

2.''' Den i räkenskaperna gjorda värdesättningen på tillgångar avsedda för omsättning eller förbrukning (lager) skall godtas vid inkomstberäkningen, om värdesätiningen inle står i strid med vad nedan i denna punkl eller i punkt 3 sägs.

Vid bestämmande av lagrets anskaffningsvärde skall de lagertillgångar, som ligger kvar i den skallskyldiges lager vid beskattningsårets utgång, anses som de av honom senast anskaffade eller tillverkade.

Lagret vid beskattningsårets utgång får inte tas upp till lägre belopp än fyrtio procent av lagrets anskaffningsvärde eller, om åleranskaffningsvärdei på balansdagen är lägre, sistnämnda värde, i förekommande fall efter avdrag för inkurans. För tillgångar, som den skatlskyldige framställt eller bearbetat, skall som anskaffningsvärde anses direkta tillverkningskostnader (materialkostnader och arbetslöner) ökade med ell tillägg som svarar mot den del av de indirekta tillverkningskostnaderna som skäligen belöper på tillgångarna, därvid hänsyn dock inte behöver tas till ränta på eget kapital.

Avdrag för inkurans medges inle med större belopp än vad den skatlskyldige enligt vid självdeklarationen fogad utredning visar svara mot den konstaterade värdenedgången pä lagret på balansdagen. Oaktat vad nu sagts medges dock avdrag för inkurans med fem procent av del lägsta av lagrets anskaffnings- och åleranskaffningsvärden om delta inte framstår såsom uppenbart opåkallat, eller med del högre procenttal som riksskatteverket kan ha angett för lagren inom vissa branscher eller hos vissa grupper av skattskyldiga.

Lager av djur på jordbruksfastighet eller i renskötselrörelse får inte las upp till lägre belopp än fyrtio procent av den genomsnittliga produktionskostnaden för djur av det slag och den ålderssammansättning varom fråga är. Regeringen eller efter regeringens bemyndigande riksskatteverket fastställer för varje laxeringsår föreskrifter för beräkning av produktionskostnaden. Har denna kostnad inte fastställts, t. ex. i fråga om särskilt dyrbara avelsdjur, får djuret tas upp lägst lill fyrtio procent av det lägsta av anskaffningsvärdet och allmänna saluvärdet.

Uppgår värdet på lagret, beräknat till anskaffnings- eller åleranskaffningsvärdei och i förekommande fall efter avdrag för inkurans, till lägre belopp än som motsvarar medeltalet av värdena på lagren vid utgången av de två närmast föregående beskattningsåren (jämförelseåren), får lagret vid beskattningsårels utgång i stället tas upp till lägst ett belopp molsvarande förstnämnda värde på detta lager efter avdrag med sextio procent av sagda medellalsvärde. Därvid skall lagren vid jämförelseårens utgång tas upp till anskaffningsvärdena eller, om återanskaffningsvärdena på balansdagarna i

3 Senaste Ivdelse 1979:612.

SkU 1980/81:25 74

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

fråga varit lägre, sistnämnda värden, i förekommande fall efter avdrag för inkurans. I fråga om djur på jordbruksfastighet eller i renskötselrörelse gäller dock att värdet av djuren skall tas upp till den genomsnittliga produktionskostnaden eller till det allmänna saluvärdet eller - i förekommande fall - till anskaffningsvärdet. Föreligger sådant fall all sextio procent av nyssnämnda medeltalsvärde överstiger värdet av lagret vid beskattningsårets utgång medges avdrag även för det överskjutande beloppet om den skattskyldige avsatt motsvarande belopp i räkenskaperna till lagerregleringskonto. Har avdrag medgivits för sådan avsättning skall avsättningen återföras till beskattning nästföljande beskattningsår, därvid frågan om avdrag för förnyad avsättning till lagerregleringskonto får prövas enligt bestämmelserna ovan.

Skatlskyldig, som ingår i en grupp näringsidkare mellan vilka intressegemenskap råder (moder- och dotterföretag eller företag under i huvudsak gemensam ledning), får tillämpa reglerna i föregående stycke endast under förutsättning att dessa tillämpas av samtliga företag som tillhör gruppen. Vad nu har sagts gäller dock endast i fråga om verksamhet i förvärvskälla som har sådant samband med verksamhelen i den skattskyldiges förvärvskälla att verksamheterna skulle ha ansetts utgöra en förvärvskälla om de hade bedrivits av ett enda företag.

Ingår råvaror eller stapelvaror i lagret, får dessa varor eller en del av dem las upp till lägst sjuttio procent av varornas värde beräknat efter lägsta marknadspris under beskattningsåret eller under något av de närmast föregående nio beskattningsåren. Tillämpas denna regel får lagret inle värderas enligt bestämmelserna i sjätte stycket.

Är det på grund av överenskommelse om återköp eller annan omständighet uppenbart atl vissa varor anskaffats för annat ändamål än atl ingå i den skattskyldiges normala verksamhet, skall bestämmelserna i tredje-åttonde styckena inte tillämpas i fråga om dessa varor. Varorna får i sådani fall inte las upp till lägre belopp än del lägsta av varornas anskaffnings- eller åleranskaffningsvärden, i förekommande fall efter avdrag för inkurans.

Har den skatlskyldige vid beräkning av inkomsl av viss förvärvskälla yrkat avdrag för avsättning till resultatutjämningsfond, som avses i 41 d §, får lagret inle tas upp till lägre belopp än femliofem procent av det värde som enligl tredje-femte styckena skall ligga lill grund för lagervärderingen. Bestämmelserna i sjätte-åttonde styckena är inte tillämpliga i nu angivna fall.

Vad som föreskrivits i föregående stycke gäller även i del fall då den skatlskyldige ingår i en grupp näringsidkare mellan vilka intressegemenskap råder (moder- och dotterföretag eller förelag under i huvudsak gemensam ledning) och något av dessa företag yrkat avdrag för avsättning lill resuUatutjämningsfond. En sådan avsättning skall dock beaktas endast om

den hänför sig till verksamhet i förvärvskälla som har sådant samband med verksamheten i den skattskyldiges förvärvskälla alt verksamheterna skulle ha ansetts utgöra en förvärvskälla om de hade bedrivits av ett enda företag.

Utan hinder av vad som föreskrivits ovan i denna anvisningspunkt om den lägsta värdesällning på lagret, som kan godtas vid inkomstberäkningen, får del lägre värde på lagret godtas som den skatlskyldige med hänsyn till föreliggande risk för prisfall visar vara påkallat.

Nedskrivning av värdet på rättig- Nedskrivning av värdet på rättig-

heter till leverans av lagertillgångar heter till leverans av lagertillgångar

enligt ej fullgjorda köpekontrakt får godkännas endast i den mån del visas, att inköpspriset för tillgångar av samma slag på balansdagen understiger det kontraherade priset, eller det görs sannolikt att sådani prisfall kommer atl inträffa innan tillgångarna levereras eller säljs vidare av den skallskyldige i oförändrat eller förädlat skick. Beträffande värdet på rättigheter till leverans av maskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier enligt ej fullgjorda köpekontrakt kan nedskrivning godkännas endast i den mån den skattskyldige visar, alt inköpspriset för tillgångar av samma slag på balansdagen understiger det kontraherade priset, eller del görs sannolikt atl sådant prisfall kommer att inträffa innan tillgångarna levereras.

3. ' Vad i punkl 2 tredje, sjätte och åttonde styckena sägs angående det lägsta värde på skatlskyldigs varulager, som får godtas vid inkomstberäkningen, gäller inle i fråga om penningförvaltande företags och försäkringsföretags place-

enligl ej fullgjorda köpekontrakt (kontraktsnedskrivning) får godkännas endast i den mån det visas, att inköpspriset för tillgångar av samma slag på balansdagen understiger det kontraherade priset, eller det görs sannolikt atl sådani prisfall kommer att inträffa innan tillgångarna levereras eller säljs vidare av den skaltskyldigc i oförändrat eller förädlat skick. Beträffande värdet på rättigheter till leverans av maskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier enligl ej fullgjorda köpekontrakt kan avskrivning (kontrakisav-skrivning) godkännas endast i den mån den skattskyldige visar, att inköpspriset för tillgångar av samma slag på balansdagen understiger det kontraherade priset, eller det görs sannolikt att sådant prisfall kommer att inträffa innan tillgångarna levereras.

3. Vad i punkl 2 tredje stycket första meningen samt sjätte och åttonde styckena sägs angående det lägsta värde på skatlskyldigs varulager som får godtas vid inkomstberäkningen gäller inte i fråga om skattskyldigs lager av aktier, obliga-

Nuvarande lydelse

ringar av förvaltade medel i aktier, obligationer, lånefordringar m. m. eller skattskyldigs lager av fastigheter och liknande tillgångar. Tillgångar av detta slag skall tas upp lill del värde som med hänsyn till risk för förlust, prlsfcdl m. m. framstår som skäligt.

Föreslagen lydelse

tioner, lånefordringar och liknande tillgångar (värdepapper) och inte heller ifråga om lager av fastigheter och liknande tillgångar.

Lager av värdepapper får inle las upp lill lägre belopp än vad som med hänsyn till risk för prisfall in. m. framstår som skäligt. Dock gäller att sådan aktie eller andel i fastighetsför-valtande företag, som enligl punkl 3 fjärde slyckel av anvisningarna till 27 § skall anses ulgöra omsäititings-tillgång i rörelse, får värderas med iakttagande av de för lager av fasligheter och hknande tillgångar nedan angivna grunderna. Nedskrivning av andel i handelsbolag, som nu .sagts, får ske endast om någon nedskrivning av fastigheterna inte har skett i handelsbolagets räkenskaper.

Lager av fastigheter och liknande tillgångar får inte tas upp till lägre belopp än 85 procent av summan av tillgångarnas anskaffningsvärden. Har den skatlskyldige vid beräkning av inkomsl av viss förvärvskälla yrkat avdrag för avsättning till resultatutjämiiingsfond får lagret dock inte las upp till lägre belopp än 90 procent av summan av tillgångarnas anskaffningsvärden. Denna begränsning i nedskrivningsrätten gäller även - under de förutsättningar som anges i punkt 2 elfte stycket - om ett förelag, som är i intressegemenskap med den skatlskyldige, har yrkat avdrag för avsättning till resultaluljämningsfond.

Vid tdlämpning av föregående stycke beräknas anskaffningsvärdet enligt de grunder som anges i punkt 3 av anvisningarna lill 22 §. Har tillgången övergått till ny ägare genom arv eller testamente eller genom bodelning i anledning av makes död, gäller för den nye ägaren samma rätt till nedskrivning av tillgången som skulle ha tillkommit förre ägaren om denne fortfarande hade ägt tillgången.

Utan hinder av vad som föreskrivits i tredje stycket om den lägsta värdesättning på lager av fasligheter och liknande tillgångar, som kan godtas vid inkomstberäkningen, får del lägre värde på lagret godtas som den skattskyldige med beaktande av medgivna värdeminskningsavdrag och föreliggande risk för prisfall visar vara påkallat. Förvärvas aktie i svenskl aktiebolag av skattskyldig, som driver bank- eller annan penningrörelse eller försäkringsrörelse, eller av annan skatlskyldig, för vilken aktien utgör omsättningstillgång, och är det inte uppenbart atl den skattskyldige därigenom erhåller tillgång av verkligt och .särskilt värde för honom med hänsyn till hans rörelse, får sådan nedgång i aktiens värde som beror på utdelning till den skattskyldige av medel, vilka fanns hos del utdelande bolaget vid förvärvet och inte motsvarar tillskjutet belopp, inte föranleda att aktien vid inkomstberäkningen för den skattskyldige tas upp till lägre belopp än som motsvarar hans anskaffningskostnad för aktien. Har denna, innan sådan utdelning skett, tagits upp till lägre belopp än den skatlskyldiges anskaffningskostnad, får aktien vid utgången av del beskattningsår, under vilket utdelningen äger rum, inte tas upp lill lägre belopp än aktiens värde i beskattningshänseende vid ingången av samma år med tillägg av ett belopp, som motsvarar skillnaden mellan den skatlskyldiges anskaffningskostnad för aktien och nämnda värde, dock högst av del utdelade beloppet. Sker utdelning utan att del värde för aktien, som ligger till grund för beräkningen av den skattskyldiges inkomst, påverkas och medför detta att den skattskyldige efter överiåtelse av aktien eller upplösning av bolaget redovisar förlust, skall därifrån avräknas det belopp som motsvarar utdelningen. Utdelning som avses i detta stycke anses i första hand gälla

SkU 1980/81:25 78

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

andra medel än sådana som motsvarar tillskjulet belopp. Vad som sägs om aktie i detta stycke gäller även beträffande andel i ekonomisk förening. Med tillskjutet belopp avses därvid inbetald insats.

3 a. Ifråga om skattskyldiga, som bedriver byggnads- eller anläggningsrörelse eller hantverks- eller konsultrörelse, godtas den i räkenskaperna gjorda redovisningen av pågående arbeten vid inkomsttaxeringen om redovisningen inle står i strid med bestämmelserna i denna anvisningspunkt. Utförs de pågående arbetena på löpande räkning gäller bestämmelserna i tredje, åttonde och nionde styckena. Beträffande arbeten, som utförs till fast pris, gäller bestämmelserna i fjärde-nionde styckena. Enskild näringsidkare i vars verksamhet den årliga brultoom-såttningssumman normalt understiger ett gränsbelopp soin motsvarar 20 gånger det enligl lagen (1962:381) om allmän försäkring bestämda basbeloppet för den sista månaden av räkenskapsåret, får tillämpa bestämmelserna för arbeten .som utförs på löpande räkning även i fråga om arbeten som utförs lill fast pris.

En arbete anses utfört på löpande räkning om ersättningen uteslutande eller så gott som uteslutande fastställs på grundval av ett påförhand bestämt arvode per tidsenhet, den faktiska lidsåtgången och - i förekommande fall - den skattskyldiges faktiska utgifter för arbetet. 1 annat fall anses arbelel utfört till fast pris.

Värdet av pågående arbeten, som utförs på löpande räkning, behöver inle tas upp som tillgång. I .stället skall som intäkt redovisas summan av de belopp avseende arbetena som den

SkU 1980/81:25

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

skallskyldige har fakturerat under beskattningsåret.

Värdet av pågående arbeten som utförs till fast pris får, såvitt gäller byggnads- eller anläggningsrörelse, tas upp till lägst ett belopp motsvarande 85 procent av de vid beskattningsårets utgång nedlagda direkta kostnaderna avseende de arbeten för vilka slutlig resultatredovisning då inte har skelt. I fråga om hantverks- eller konsultrörelse får värdet av pågående arbeten, som utförs till fast pris, tas upp lill lägst ett belopp motsvarande samtliga vid beskattningsårets utgång nedlagda direkta kostnader avseende de arbeten för vilka slutiig resultatredovisning då inle har skelt. Från sistnämnda värde får avdrag åtnjutas med högst ett belopp motsvarande basbeloppet för den sista månaden av räkenskapsåret, dock inte med högre belopp än som svarar mol de direkta kostnaderna. Har den skatlskyldige erhållit ersättning för arbete, som avses i delta stycke, skall beloppet inte redovisas som intäkt ulan som en skuld till den för vars räkning arbetet utförs.

Som direkt kostnad anses inte värdet av den arbetsinsats som utförs av den skattskyldige, dennes make eller barn under 16 år. Är uppdragslaga-ren ett handelsbolag skall som direkt kostnad inte anses värdet av arbetsinsats som utförs av delägare i bolaget.

Uppgår värdet av pågående arbeten i byggnads- eller anläggningsrörelse till lägre belopp än medeltalet av värdena av sådana arbeten vid utgången av de två närmast föregåen-

SkU 1980/81:25

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

de beskattningsåren (jämförelseåren), får värdet av pågående arbeten vid beskattningsårets utgång tas upp till lägst ett belopp motsvarande skillnaden mellan värdet av pågående arbeten vid nämnda tidpunkt och 15 procent av jämförelseårens medeltalsvärden. Blir skillnaden negativ får bestämmelserna i de två sista meningarna av punkt 2 sjätte stycket tillämpas.

Har den skatlskyldige ålagd sig an till fast pris utföra visst arbete för annans räkning skall, såvida intressegemenskap råder mellan den skatlskyldige och uppdragsgivaren och anledning finns atl anta all bestämmelserna ovan i denna anvisningspunkt utnyttjats för alt bereda obehörig skatteförmån ål den skattskyldige eller uppdragsgivaren, nämnda bestämmelser inte gälla. I nu avsedda fall skall den skattskyldiges inkomst på grund av arbetena beräknas efter vad som med hänsyn lill omständigheterna framstår som skäligt.

Har den skattskyldige i betydande omfattning underlåtit alt slulredovisa eller fakturera belopp som enligl god redovisningssed hade kunnat slutre-dovisas eller faktureras skall .som intäkt tas upp de belopp som skäligen hade kunnat slutredovisas eller faktureras.

Kan den skattskyldige göra sannolikt alt det belopp, som enhgt bestämmelserna ovan skall redovisas som intäkt av pågående arbeten, överstiger vad som kan anses förenligt med god redovisningssed, får inkomsten i skälig utsträckning jämkas nedåt.

SkU 1980/81:25 81

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982 och tillämpas första gången vid 1984 års taxering om inte annat följer av punkterna 1-5 nedan.

1. Den nya bestämmelsen i punkl 2 sjätte stycket av anvisningarna lill 27 § tillämpas inte i fråga om nedskrivning som har återförts lill beskattning senast vid 1984 års taxering.

2. Fysisk person som den 1 januari 1983 innehar en- eller tvåfamiljsfastighet som utgör omsättningstillgång i rörelse får, såvida han varit bosatt på fastigheten under åren 1981 och 1982, vid 1984 års taxering som inläkt av rörelse la upp belopp varmed fastigheten varit nedskriven vid utgången av år 1982 (avskattning). Sedan avskattning skelt anses fastigheten inte ulgöra omsättningstillgång. Har fastigheten inte varit nedskriven vid utgången av år 1982, skall fastigheten inte i något fall anses i tgöra omsättningstillgång efter utgången av år 1982.

Vad i första stycket sagts gäller inte om fastigheten under åren 1981 eller 1982 varit föremål för annat byggnadsarbete än normalt underhåll i byggnadsrörelse som bedrivs av den skattskyldige, dennes make eller av fåmansförelag i vilket den skatlskyldige eller dennes make är förelagsledare.

3. De nya bestämmelserna i punkl 3 fjärde stycket av anvisningarna till 27 § gäller endast i fråga om aktier och andelar som har förvärvals efter utgången av år 1982.

4. Sista meningen i punkt 4 nionde stycket och sista meningen i punkt 4 tionde slyckel av anvisningarna till 29 § i den äldre lydelsen skall tillämpas i de fall då övergång från planenlig till räkenskapsenlig avskrivning skett för beskattningsår, för vilket taxering sker år 1984 eller - om den skattskyldige på grund av förlängning av räkenskapsåret inte skall taxeras nämnda år - år 1985.

5. Genom den nya lagen upphävs med verkan fr. o. m. 1984 års taxering dels punkt 6 av övergångsbestämmelserna till lagen (1969:363) om ändring i kommunalskattelagen (1928:370), dels 9 § tredje stycket lagen (1972:742) om ikraftträdande av lagen (1972:741) om ändring i kommunalskattelagen (1928:370).

6 Riksdagen 1980/81. 6 saml. Nr 25

SkU 1980/81:25 82

2 Förslag till

Lag om eldsvådefonder

Härigenom föreskrivs följande.

1 § Vid beräkning av nettointäkt av jordbruksfastighet eller nettointäkt av
rörelse enligl kommunalskaltelagen (1928:370) och lagen (1947:576) om
slallig inkomstskatt medges avdrag enligt denna lag för belopp som har
avsatts till eldsvådefond. Sådant avdrag medges även vid beräkning av
nettointäkt av annan fastighet som avses i 24 § 1 mom. kommunalskaltela
gen. Den som enligl bokföringslagen (1976:125) eller jordbruksbokförings
lagen (1979:141) är skyldig att upprätta årsbokslut skall ha satt av ett mol
avdraget svarande belopp i räkenskaperna för beskattningsåret.

I fråga om handelsbolag beräknas avdrag för avsättning till eldsvådefond för bolaget.

2 § Eldsvådefond som avses i denna lag är

1) eldsvådefond för inventarier,

2) eldsvådefond för byggnader,

3) eldsvådefond för markanläggningar och

4) eldsvådefond för lagertillgångar.

Med inventarier, byggnader, markanläggningar och lagertillgångar förslås vid tillämpning av denna lag tillgångar som vid inkomsttaxeringen behandlas enligt de bestämmelser som gäller för maskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier, byggnader, markanläggningar respektive lager. Som inventarier anses dock inte tillgångar som avses i punkt 6 av anvisningarna till 29 § kommunalskattelagen (1928:370).

3 § Avdrag får för viss förvärvskälla och för ett och samma beskattningsår
inte överstiga den skattepliktiga försäkringsersättningen eller annan ersätt
ning för skada nämnda år på inventarier, byggnader, markanläggningar eller
lagertillgångar, som har förstörts eller skadats genom brand eller annan
olyckshändelse eller - såvitt avser inventarier och higertillgångar - som har
förlorats genom statligt eller kommunalt förfogande.

Med statligt eller kommunalt förfogande jämställs avyttring som sker under sådana förhållanden att statligt eller kommunalt förfogande i annat fall skulle ha kommit i fråga.

Har den skattskyldige på grund av förhållande som i första stycket sägs medgivils högre avdrag för avskrivning av inventarier, byggnader eller markanläggningar än han i annat fall varit berättigad till, skall avdraget för avsättning lill eldsvådefond begränsas i molsvarande mån.

Avdrag för avsättning till eldsvådefond för lagerlillgångar får inte översliga ett belopp som motsvarar minskningen av lagerreserven under beskattningsåret. Har lagret stigit i pris under beskattningsåret får lagerre-

SkU 1980/81:25 83

serven vid beskattningsårels ingång beräknas på grundval av den procentsats varmed lagret vid denna tidpunkt faktiskt nedskrivils och det återanskaff-ningsvärde samma lager skulle ha haft vid beskattningsårels utgång.

4 § Eldsvådefond får las i anspråk för följande ändamål:

1) eldsvådefond för inventarier: för avskrivning av inventarier saml för kostnader för reparation och underhåll av inventarier;

2) eldsvådefond för byggnader: för kostnader för reparations- och andra underhållsarbeten på en byggnad, som inte utgör omsättningstillgång i rörelse, och för avskrivning av sådan byggnad;

3) eldsvådefond för markanläggningar: för kostnader för reparations- och andra underhållsarbeten på en markanläggning, som inte utgör omsättningstillgång i rörelse, och för avskrivning av den del av en sådan markanläggnings anskaffningsvärde som får dras av genom årliga värdeminskningsavdrag;

4) eldsvådefond för lagertillgångar: för nedskrivning av lagertillgångar med högst ett belopp motsvarande kostnaderna under beskallningsårel för tillverkning eller anskaffning av sådana tillgångar, dock att ett lägre värde på lagret i dess helhet vid beskattningsårets utgång än som enligt eljest gällande regler är medgivet inte godtas.

Belopp, som har avsatts till eldsvådefond, får tas i anspråk endast för arbete som utförs, inventarier som levereras, byggnader som anskaffas och i övrigt kostnader som hänför sig lill lid efter bokslutsdagen.

Har den skatlskyldige under ett beskattningsår då ersättning för byggnader eller markanläggningar enligt 3 § första stycket skall las upp som skattepliktig inkomst anskaffat en byggnad eller en markanläggning får han - utan hinder av vad i andra stycket sägs - la belopp, som enligl bestämmelserna i denna lag kunnat avsällas lill eldsvådefond för byggnader respektive eldsvådefond för markanläggningar, i anspråk för avskrivning av byggnaden respektive den del av anskaffningsvärdet av markanläggningen som får dras av genom årliga värdeminskningsavdrag. Därvid skall så anses som om avsättning till eldsvådefond har gjorts varefter beloppet omedelbart har tagits i anspråk för sitt ändamål.

Om eldsvådefond får tas i anspråk för reparations- och andra underhållsarbeten på en byggnad eller en markanläggning eller för avskrivning av sådana tillgångar får den skallskyldige, såvida arbetet hänför sig lill flera beskattningsår och avdrag på grund av arbetet inle redan har skett, under del sista året ta eldsvådefonden i anspråk för avskrivning av tillgångarna eller för täckande av kostnaderna med högst ett belopp som svarar mot uppkomna kostnader under de ifrågavarande åren. Vad nu sagts gäller också i fråga om ny- eller ombyggnad av fartyg eller luftfartyg eller i fråga om byggnadsinventarier och markinventarier enligt kommunalskattelagen (1928:370).

5 § Eldsvådefond får tas i anspråk endast för avskrivning, nedskrivning eller
kostnad i den förvärvskälla till vilken avsättningen hänför sig. Riksskatte-

SkU 1980/81:25 84

verket får dock. om det finns särskilda skäl. medge att eldsvådefond. som har avsatts i viss förvärvskälla, får tas i anspråk för investering eller kostnad i annan förvärvskälla. Mot riksskatteverkets beslut får talan inte föras.

6 S Har eldsvådefond eller del av sådan fond tagits i anspråk enligt denna lag. utgör det ianspråklagna beloppet inte skattepliktig intäkt. Å andra sidan får sådana utgifter, för vilka fonden har tagits i anspråk, vid taxeringen inte dras av som driftkostnad. Har fonden tagits i anspråk för ansk;ift'ning av en anläggningstillgång, skall vid beräkning av värdeminskningsavdrag som anskaffningsvärde tor tillgången räknas endast den del av utgifterna som inte har täckts av det ianspråklagna beloppet. Har fonden tagits i anspråk för tillverkning eller anskaffning av lager, skall lagret anses nedskrivet med del ianspråklagna beloppet.

7S Vid tillämpning av denna lag skall ell tidigare till eldsvådefond avsatt belopp anses ha tagits i anspråk före senare avsättningar.

8 § Eldsvådefond skall återföras till beskattning om

1) fonden har tagits i anspråk i strid med 4 och 5 S§.

2) hela eller den huvudsakliga delen av den förvärvskälla, där avsättningen till fonden har gjorts, under beskattningsåret har överlåtits eller verksamheten har upphört.

3) det företag som innehar fonden skall anses upplöst genom fusion enligt 14 kap. aktiebolagslagen (1975:1385) eller 96 S 1 mom. lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar eller 78 S lagen (1955:416) om sparbanker och fonden inle enligt femte stycket har övertagits av det övertagande företaget.

4) beslut har fattats om att det företag som innehar fonden skall träd;i i likvidation.

5) beslut har meddelats om att den skattskyldige skall försättas i konkurs, eller

6) fonden inle har tagits i anspråk senast under det besk;\ttiiiiigsår. för vilket taxering sker under tredje taxeringsåret efter det då avdrag för avsättningen har medgetts.

Med överlåtelse som avses i första stycket 2) likställs att hela eller en del av den förvärvskälla där avsättningen har gjorts tillfallit en ny ägare genom bodelning eller genom arv eller på grund av förordnande i testamente. Riksskatteverket får dock. om del finns särskilda skäl. medge att eldsvådefonden i stället för att återföras till beskattning (ivcrtas av förvärvskällans nye ägare. I fråga om sådant medgivande skall bestämmelserna i 10 S tredje och fjärde styckena tillämpas.

Återföring till beskattning skall göras i den förvärvskälla där avsättningen har gjorts.

Riksskatteverket kan. om det finns särskikki skäl. medge att eldsvådetöiid

SkU 1980/81:25 85

som skall återföras till beskattning enligt första stycket (i) får beh;illas under viss tid. dock längst till och med det beskattningsår för vilket taxering sker under sjätte taxeringsåret efter det då avdrag för avsättningen har medgetts.

Vid sådan fusion, som avses i 28 S 3 mom. kommunalskattelagen (1928:370), får moderbolaget eller den övertagande föreningen i beskattningsavseende överta eldsvådefond. Har fonden övertagits skall det anses som om moderbolaget eller tieii övertagande föreningen har gjort avsättningen under det beskattningsår, då avsättningen skett hos dotterbolaget eller den överlåtande föreningen. Vad som har sagts nugiiller även i fråga om fusion enligt 78 § lagen om sparbanker.

Vad i försla-femle styckena sägs om eldsvådefond skall i förekommande fall gälla en del av sådan fond.

Mot riksskatteverkets beslut enligt andra och fjärde styckena får t;ilan inte föras.

9 § Har eldsvådefond eller en del av sådan fond återförts till beskattning
enligt 8 S skall som skattepliktig inläkt i den förvärvskälla, där avsälliiingen
har gjorts, tas upp ett särskilt tillägg som svarar mot trettio procent av det
återförda beloppet.

Riksskatteverket kan. om det finns synnerliga skäl. medge befrielse helt eller delvis från det särskilda tillägget. Mot riksskatteverkets beslut får talan inte föras.

10 S Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer kan. om det
finns särskilda skäl. medge atl ett företags eldsvådefond helt eller delvis
överläs av ett annat företag. För ett sådant medgivande krävs

1) att det ena förelaget är moderföretag och det andra företaget dess belagda dotterföretag, eller

2) att båda företagen är helägda dotterföretag till samma moderförelag. eller

3) att det ena företaget är ett svenskt aktiebolag vars aktier till mer än nittio procent ägs av moderföretaget tillsammans med eller genom förmedling av ett eller flera av dess helägda dotterföretag och det andra företaget antingen är ett annat sådant aktiebolag eller också moderföretaget eller dess helägda dotterföretag.

Vid tillämpning av första stycket avses med moderföretag svenskt aktiebolag, svensk ekonomisk förening eller svensk sparbank och med helägt dotterförelag svenskt aktiebolag vars aktier till mer än nittio procent ägs av moderföretaget.

I beslut om övertagande av en eldsvådefond skall anges i vilken förvärvskälla hos det övertagande företaget som fonden skall anses avsatt.

Har en eldsvådefond övertagits skall det anses som om det övertagande

SkU 1980/81:25 86

förelaget gjort avsättning till fonden vid den tidpunkt då det överlåtande företaget gjort avsättningen.

11 § Skaltskyldig, som vid beskattningsårets utgång har en eldsvådefond eller
som under beskattningsåret har avvecklat sin eldsvådefond, skall vid
självdeklaration lämna uppgifter om fondens storlek, användning och
avveckling. Uppgifterna skall lämnas på blankett enligt formulär som
fastställs av riksskatteverket.

Har den skaltskyldigc under beskattningsåret haft intäkt av jordbruksfastighet, annan fastighet eller rörelse från mer än en förvärvskälla, skall uppgifter som avses i första stycket lämnas särskilt för varje förvärvskälla där avsättning har gjorts.

12 § I fråga om skattskyldiga som taxeringsnämnden skall taxera till statlig inkomstskatt skall nämnden lämna uppgifter till länsstyrelsen om skattskyldiga som vid beskattningsårets utgång har eldsvådefonder eller som under beskallningsårel har avvecklat sina eldsvådefonder.

13 § Hos länsstyrelsen skall föras register över eldsvådefonder.

Denna lag träder i kraft fyra veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift på den har kommit ut från trycket i Svensk författningssamling. I samband med ikraftträdandet iakttas följande.

1. Den nya lagen tillämpas första gången i fråga om beskattningsår för vilket taxering i första instans sker år 1984.

2. Genom denna lag upphävs med verkan fr. o. m. 1984 års taxering förordningen (1959:168) om särskilda investeringsfonder för förlorade inventarier och lagertillgångar. Avsättning till särskild investeringsfond enligt nämnda lag får göras sista gången i bokslut lill ledning för 1983 års taxering. Bestämmelserna i nämnda lag gäller dock alltjämt i fråga om belopp som har avsatts i bokslut till ledning för 1983 och tidigare års taxeringar.

SkU 1980/81:25 87

3 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1951:763) om beräkning av statlig inkomstskatt för ackumulerad inkomst

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1951:763) om beiäkning av statlig inkomstskatt för ackumulerad inkomst'

dels alt 3 § 3 och 4 mom. skall betecknas 3 § 4 och 5 mom..

dels att 3 § I och 2 mom., nya 3 S 4 mom., punkt 1 av anvisningarna lill 1 S. anvisningarna till 2 S och anvisningarna till 3 S skall ha nedan angivna lydelse.

dels att till 3 § skall fogas ett nytt moment. 3 mom., av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 mom .2 Vad i denna lag sägs I m o m . Vad i denna lag sägs
skall, med den begränsning som gäller, med den begränsning som
följer av vad nedan i 2-4 mom. följer av vad nedan i 2-5 mom.
stadgas, äga tillämpning beträffande stadgas, betriiffande all ackumule-
all ackumulerad inkomst. rad inkomst.

2 iiioin.- 1 fråga om inkomst av jordbruksfastighet skola lagens bestäm
melser gälla endast följande intäkter, nämligen:

1) intäkt genom ersättning för skada å växande skog på grund av brand eller annan därmed jämförlig av den skattskyldiges åtgöranden oberoende anledning samt intäkt genom avyttring av skog och skogsprodukter, om avverkningen framtvingats av brand, stormfällning, torka, insektsskador eller dylikt eller av valtenuppdämning eller framdragande av kraftledning, allt under förutsättning att intäkten icke föranlett avdrag för insättning å skogskonto;

2) intäkt i form av engångsersättning vid upplåtelse eller upphörande av nyttjanderätt eller servitutsrätt och vid överlåtelse av nyttjanderätt, intäkt i form av ersättning som utgår vid avräkning enligt 9 kap. 23 S jordabalken saml intäkt för jordägare avseende värde av förbättring som nyttjanderättshavare bekostat;

3) intäkt, som uppkommit genom 3) intäkt i form av försäkringser-all egendom tagits i anspråk genom sättning eller annan ersättning för expropriation eller liknande förta- skada på byggnader eller inarkan-rande eller eljest avyttrats under läggningar, som har förstörts eller sådana förhållanden att r/v//A'tvångs- skadats genom brand eller annan försäljning måste anses vara för han- olyckshändelse, eller inläkt. som har den. under förulsättning att intäkten uppkommit genom att egendom har

' Senaste lydelse av förutvarande 3 § 4 mom. 1979:616 och lagens rubrik 1974:860. 2 Senaste lydelse 1974:86(1. 'Senaste Ivdelse 1978:946.

icke föranlett avdrag för insättning å skogskonto eller för avsättning till särskilda investeringsfonder för förlorade inventarier och lagertillgångar;

tagits i anspråk genom expropriation eller liknande förfarande eller eljest har avyttrats under sådana förhållanden att sådan tvångsförsäljning måste anses föreligga, allt under förutsättning att intäkten inle har föranlett avdrag för insättning på skogskonto eller för avsättning till eldsvådefond;

avser eldsvådefond för lagertillgångar - på grund av alt djurskötselii har upphört, dock att särskilt tillägg på det återförda beloppet inte skall anses utgöra sådan inkomst.

4) intäkt i form av skadestånd eller annan ersättning avseende inkomstbortfall till följd av skador och intrång å fastigheten, som föranletts av industriell eller därmed jämförlig verksamhet:

5) intäkt vid avyttring av djur i samband med upphörande av djurskötsel;

6) intäkt vid avyttring i samband med upphörande av jordbruksdrift av för stadigvarande bruk i jordbruksfastigheten avsedda maskiner eller andra inventarier, vilka icke vid beräkning av värdeminskningsavdrag äro alt hänföra till byggnad, ävensom av varor och produkler i jordbruksfastigheten; samt

7) intäkt, som uppkommit däri- 7) intäkt, som har uppkommit genom alt avsättning lill särskilda genom atl eldsvådefond har återförts investeringsfonder för förlorade in- till beskattmng på grund av att jord-ventarier och lagertillgångar åter- bruksdriften har iii>phöri eller-såvitt

förts till beskattning under sådana förhållanden atl. därest det återförda beloppet i stället utgjort köpeskilling för de förlorade tillgångarna, köpeskillingen enligt 5) eller 6) ovan skulle ansetts såsom ackumulerad inkomst, dock alt ränta som tillägges det återförda beloppet icke skall anses utgöra sådan inkomst.

3 m o m . I fråga om inkomst av annan fastighet skall lagens bestämmelser endast gälla följande intäkter, nämligen:

I) intakt i form av försäkringsersättning eller annan ersättning för skada på byggnader eller markanläggningar, som har förstörts eller skadats genom brand eller annan olyckshändelse, under förutsättning

Föreslagen lydelse

att iniäkien inte har föranlett avdrag för avsättning lill eldsvådefond:

2) intäkt - i samband med avyttring av fastighet - genom avyttring av maskiner ocli andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier, vilka i avskrivningshänseende inte hänförs till byggnad; .samt

3) intäkt, som har uppkommit genom an eldsvådefond har återförts lill beskattning på grund av alt hela eller den huvudsakliga delen av förvärvskällan har avvecklats, dock atl särskilt tillägg på del återförda beloppet inte skall anses utgöra sådan inkomsl.

4 mom. "• I fråga om inkomst av rörelse skola lagens bestämmelser gälla endast följande intäkter, nämligen:

1) intäkt genom vetenskaplig, litterär, konstnärlig eller därmed jämförlig
verksamhet, under förutsättning att intäkten inte föranlett uppskov med
beskattning enligt lagen (1979:611) om upphovsmannakonto;

2) intäkt vid överlåtelse av hyresrätt samt av varumärke, firmanamn och andra liknande rättigheter av goodwills natur;

3) intäkt i form av engångsersätt- 3) intäkt i form av engångsersätt-

Nuvarande lydelse

ning, som erhållits på grund av avbrottsförsäkring eller såsom skadestånd eller dylikt för inkomstbortfall i rörelsen till följd av expropriation, rekvisition eller annat liknande förfarande;

ning. som liar erhållits på grund av avbrottsförsäkring eller .som skadestånd eller dylikt för inkomstbortfall i rörelsen till följd av expropriation, rekvisition eller annat liknande förfarande eller intäkt i jorm av försäkringsersättning eller annan ersättning för skada på byggnader eller markanläggningar, som har förslörls eller skadats genom brand eller annan olyckshändelse, allt under förutsättning att intäkten inle har föranlett avdrag för avsättning till eldsvådefond: 4) intäkt i form av engångsersättning vid avyttring av patenträtt eller liknande rättighet samt vid avvttring eller ;ivli)sning av riitl till rovaltv. allt

■'Senaste lydelse av lörulvarandc 3 nioni. 1979:616.

under förutsättning att avyttringen eller avlösningen skett i samband med överlåtelse, upplåtelse eller nedläggande av rörelse;

5) intäkt vid avyttring, i samband med överlåtelse, upplåtelse eller nedläggande av rörelse, av för stadigvarande bruk i rörelsen avsedda maskiner eller andra inventarier, vilka icke vid beräkning av värdeminskningsavdrag hänföras till byggnad, saml av andra varor och produkter i rörelsen än ovan vid 4) avses; samt

6) intäkt, som uppkommit däri- 6) intäkt, som har uppkommit genom atl avsättning till särskilda genom atl eldsvådefond. särskild investeringsfonder för förlorade in- invesieriugsfoiul för avyttrat fartvg ventarier och lagerlillgångar eller för eller särskild n yanskaffiiiugsfoml har avyttrat fartyg eller////särskild nyan- återförts till beskattning/«7i,'n(/((/c/i' skaffningsfond återförts till beskatt- att rörelsen har överlåtits eller ned-ning under sådana förhållanden alt, lagts, dock att särskilt tillägg eller därest det återförda beloppet i stället ränta på det återförda beloppet inte utgjort köpeskilling för tillgångarna i skall anses ulgöra sådan inkomst. fråga, köpeskillingen enligt 5) ovan

skulle ansetts såsom ackumulerad inkomst, dock att ränta som tillägges det återförda beloppet icke skall anses utgöra sådan inkomst.

Vad i denna lag stadgas om överlåtelse, upplåtelse eller nedläggande av rörelse skall äga motsvarande tillämpning beträffande rörelsefilial och rörelsegren.

Anvisningar

till I S

1.'" Inkomst skall enligt denna lag anses hänförlig till visst beskattningsår, om intäkten exempelvis intjänats eller eljest motprestation för densamma i någon form lämnats under ifråg;ivarande år.

För att en inom visst beskattningsår åtnjuten inkomst skall anses utgöra ackumulerad inkomst enligt denna lag fordras, att inkomsten hänför sig lill minst två beskattningsår.

Engångsbelopp, som uppbäres så- Engångsbelopp, som uppbäres så-

som ersättning för årlig pension. som ersättning för årlig pension, skall i allmänhet anses hänföra sig till skall i allmänhet anses hänföra sig lill tit) år. Engångsbelopp, som beskai- tio år. Engångsbelopp, som beskattas med tillämpning a\' bestämmel- tas med tillämpning av beslämmel-sevna i fjärde stycket av ;mvisningar- serna i fjärde stycket av anvisningarna till 19 S kommunalsk;ittelagen na till 19 S kommunalskatielagen

' Senaste lydelse 1980:999.

Nuvarande lydelse

(1928:370), anses icke såsom ackumulerad inkomst.

Ackumulerad inkomst, som avses i 3 § 4 mom., skall anses hänföra sig

Föreslagen lydelse

(1928:370). skall icke anses såsom ackunuilerad inkomst.

Ackumulerad inkomst, som avses i 3 S 5 mom., skall anses hänföra sig till det antal år den skattskyldige till det antal år den skattskyldige innehaft den avyttrade egendomen. innehaft den avyttrade egendomen. Realisationsvinst vid avyttring av Realisationsvinst vid avyttring av fastighet får dock inte fördelas på fastighet får dock inte ftirdelas på mer än fyra år i andra fall än då mer än fyra år i andra fall än då vinsten har uppkommit vid sådan vinsten har uppkommit vid sådan avyttring som avses i 2 § lagen avyttring som avses i 2 S lagen (1978:970) om uppskov med be- (1978:970) om uppskov med beskattning av realisationsvinst eller då skattning av realisationsvinst eller då vinsten till mer än hälften utgörs av vinsten till mer än hälften utgörs av återvunna avdrag för värdeminsk- återvunna avdrag för värdeminskning av den avyttrade fastigheten. ning av den avyttrade fastigheten.

Intäkt av skogsbruk skall anses hänförlig till det antal år som motsvarar förhållandet mellan intäkten, minskad med vederbörliga avdrag, och värdet av ett års skogstillväxt å fastigheten.

Ackumulerad inkomst, som avses Ackumulerad inkomst, som avses

hänföra sig till det antal år den skattskyldige bedrivit jordbruket eller rörelsen. Ackiiinulcrad inkomst, som avses 13 S 3 mom. rid2) ocli 3). skall anses hänföra sig till det antal år den skatlskyldige innehaft fastigheten. Har skattskyldig åtnjiuil ackumulerad inkomst som nu sagts i

i 3 § 2 mom. vid 5)-7) samt i 3 § .? i 3 S 2 mom. vid 5)-7) samt i 3 W mom. vid 2). 5) och 6). skall anses mom. vid 2). 5) och 6). skall anses

hänföra sig till det antal år den skattskyldige bedrivit jordbruket eller rörelsen. Har skattskyldig åtnjutit ackumulerad inkomst som nu sagts i egenskap av delägare i handels- eller kommanditbolag, skall inkomsten anses hänförlig till den tid han varit delägare i bolaget. Iiikoms-

ten skall dock anses hänförlig till egenskap av delägare i handels-eller
kortare lid än den skattskvldige kommanditbolag, skall inkomsten
bedrivit jordbruket eller rörelsen anses hänförlig till den tid han varit
eller varit delägare i bolaget, därest de)äg;ire i bolaget. Inkomsten skall
han så yrkar och företer utredning dock anses hänförlig till kortare lid
om det antal år vartill inkomsten än den skatlskyldige bedrivit jord
hänför sig. eller eljest om det fram- bruket eller rörelsen eller Innehaft
står såsom uppenbart att inkomsten fastigheten eller varit delägare i bola-
liänför sig till kortare tid. get. därest han så yrkar och företer

utredning om det antal år \'artill inkomsten hänför sig. eller om det eljest framstår såsom uppenbart att

SkU 1980/81:25 92

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

inkomsten hänför sig till kortare tid.

Har jordbruk eller rörelse, som bedrivits av den ena av två makar, övertagits av den andra maken, skall denne, om han så yrkar, anses hava bedrivit jordbruket eller rörelsen jiimväl under den förstnämnda makens innehav av förvärvskällan, under förutsättning att makarna då voro laxerade med tillämpning av 11 S 1 mom. lagen om st;itlig inkomstskatt eller, därest andra maken haft inkomst, skulle hava t;ixerats med tillämpning av nämnda bestämmelse. Vad nu sagts skall äga motsvarande tillämpning när andel i handels- eller kommanditbolag, som ägts av den ena av två makar, övertagits av den andra maken samt när jordbruk, rörelse eller andel i bolag i samband med den ena makens död övertagits av den andra maken, och denne var ensam dödsbodelägare. Inkomst, som enligl tredje stycket av anvisningarna till 52 S kommunalskattelagen (1928:37(1) taxeras hos make. skall icke till någon del anses utgöra ackumulerad inkomst.

Vad i nästföregående stycke stadgas om makar skall i tillämpliga dekir gälla även andra skattskyldiga, vilka t;ixeras med tillämpning av där angivna bestämmelse.

Vid skatteberäkning enligt 1 S Vid skatteberäkning enligt 1 S

skall oskift dödsbo och den avlidne skall den avlidne och dödsboet anses anses som en och samma skattskyl- som en och sanuna skattskyldig, dig.

till 2 S''

Vid beräkning av nettobeloppet Vid beräkning av nettobeloppet

av ackumulerad inkomst skall intäkt av ackumulerad inkomst skall intäkt
av skogsbruk i förekommande falT av skogsbruk i förekommande fall
minskas med till intäkten hänförligt minskas med till intäkten hänförligt
avdrag enligt punkt 7 eller 8 av avdragenligt punkt 7av anvisningar-
anvisningarna till 22 ij kommunal- na till 22 S kommunalskatielagen. i
skattelagen, i den mån sådant avdrag den mån sådant avdrag medgetts vid
medgivits vid inkomsttaxeringen. inkomsttaxeringen.

I fråga om intäkt genom avyttring av tilloäng. vilken kan vara föremål för värdeminskningsavdrag. skall såsom nettobeloppet av ackumulerad inkomst i regel anses köpeskillingen efter avdrag för tillgångens i beskattningsavseende oavskrivna värde. Motsvarande skall gälla vid avvttring av sådan patenträtt eller liknande rättighet, som är ;itt anse såsom vara i rörelse.

Såsom nettobeloppet av ackumulerad inkomst genom avvttring av andra varor eller produkter i rörelse än i nästföregående stvcke sista pimklen sägs skall anses dold reserv i lagertillgåiigarna vid beskattniiigsiirets iiig:liig. Den dolda reserven skall i regel beräknas lill skillnaden mellan, a ena siilan. del

''Scnasle Ivdelse 1972:744.

SkU 1980/81:25 93

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

lägsta av tillgångarnas anskaffningsvärde och åter;mskaffningsvärde efter avdrag i förekommande fall för inkurans samt. å andra sidan, deras bokförda värde vid nämnda tidpunkt. Vid avveckling av byggnadsrörelse, tomtstyck-ningsrörelse eller annan rörelse avseende yrkesmässig handel med fastigheter ävensom penningrörelse skall dock såsom dold reserv i regel anses skillnaden mellan tillgångarnas verkliga värde vid beskattningsårets ingång och deras bokförda värde vid samma tidpunkt.

Såsom nettobeloppet av ackumulerad inkomst genom avyttring av varor (inklusive djur) och produkter i jordbruksfastighet skall anses dold reserv i tillgångarna vid beskattningsårets ingång. Den dolda reserven skall i regel beräknas till skillnaden mellan tillgångarnas verkliga värde och deras bokförda värde vid nämnda tidpunkt.

Har den i räkenskaperna gjorda viirdesättningen å lagret frångåtts vid inkomsttaxeringen, skall vid beräkning av dold reserv i stället för bokfört värde användas det i beskattningsavseende gällande värdet.

till 3 S'

Vad i 3 § 2 mom. vid 2) sägs angående inläkt av jordbruksfastighet genom upplåtelse av nyttjanderätt skall icke gälla beträffande upplåtelse av rätt att avverka skog.

Såsom ersättning vid överlåtelse av hyresrätt anses jämväl vad skattskyldig erhåller för att han flyttar från lokal, använd i rörelsen.

Med skadestånd eller rt/i/irt/t i 3 §.? Med ersättning på grund av

mom. vid 3) omförmäld ersättning avhrottsförsäkiing eller skadestånd
avses i första hand sådan ersättning e. d. enligt 3 'k 4 mom. vid 3) avses i
för inkomstbortfall som c//(å//c.v med första hand sådan ersättning för
anledning av exempelvis stadspla- inkomstbortfall som erhålls med
nering eller gatureglering. Härmed anledning av exempelvis sladspla-
likställes frivilligt överenskommen nering eller gatureglering. Härmed
ersättning, vilken avtalats under //A/ä/Zi'frivilligt överenskommen er-
sådana förhållanden att möjlighet sättning, vilken avtalats imder så-
till tvångsåtgärder förelegat om fri- dana förhållanden att möjlighet till
villig uppgörelse ej triiffats. tvångsåtgärder förelegat om frivillig

uppgörelse inte träffats.

Vid tillämpning av bestämmelser- Vid tillämpning av bestämmelser-

na i 3 S 2 mom. vid 5) och 6) och 3 S.? na i 3 S 2 mom. vid 5) och 6). 3 3 mom. vid 5) skall med avyttring mom. vid 2) och 34 mom. vid 5) likställas förlust av tillgång, därest skall med avyttring likställas förlust ersättning på grund av skadeförsäk- av tillgång, om ersättning på grund ring utgått och ersättningen icke av skadeförsäkring eller annan föranlett avdrag för avsättning till ersättning för skada har iitg;"itt och

■' Senaste lydelse 1977:43.

endast under förutsättning

a 11 vid beskattningsårets utgång kvarvarande, inte avyttrade inventarier och varor - frånsett tillgångar som vid upplåtelse av rörelse har utarrenderats - ///■ av endast obetydlig omfattning.

alt vid nämnda tidpunkt inle kvarstår avsättning, som/u(/-skett till lagerregleringskonto, särskild nyan-

samt 3 § J mom. vid 4) och 5) får ske samt 34 mom. vid 4) och 5) får ske

endast under förutsättning

a 11 vid beskattningsårets utgång kvarvarande, icke avyttrade inventarier och varor - frånsett tillgångar som vid upplåtelse av rörelse utarrenderats - äro av allenast obetydlig omfattning.

a 11 vid nämnda tidpunkt icke kvarstår avsättning, som skett till lagerregleringskonto eller särskild

nyanskaffningsfond eller som, lill skaffningsfond. särskild iiivesie-

ersättande av avyttrat farlyg eller till riiig.sfönd för avyttrat fartyg eller

ersällaiide av förlorade tillgångar I eldsvådefond.

verksamhelen. skelt till särskilda

inveslering.sfonder för avyttrat fartyg

eller för förlorade inventarier och

lagerlillgångar.

samt att. såvitt avser rörelse. samt att. såvitt avser rörelse,

den skattskyldige icke under be- den skattskyldige//»c under beskatt-
skattningsåret börjat ny rörelse, som ningsåret har börjat ny rörelse, som
med hänsyn till varusortiment eller med hänsyn till varusortiment eller
liknande kan anses utgöra fortsätt- liknande kan anses utgöra fortsätt
ning av den tidigare rörelsen. ning av den tidigare lörelsen.

Utöver vad i nästföregående stycke siigs skall som förutsättning för skatteberäkning för ackumulerad inkomst vid upplåtelse av rörelse gälla, att upplåtelsen utgör ett led i rörelsens avveckling.

Denna lag träder i kraft fyra veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift på den har kommit ut från trycket i Svensk författningssamling, och tillämpas första gången i fråga om beskattningsår för vilket taxering i första instans sker år 1984. Vad i lagen föreskrivs i fråga om eldsvådefonder och särskilt tillägg vid återföring av sådan fond skall gälla även i fråga om fonder enligt förordningen (1959:168) om särskilda investeringsfonder för förlorade inventarier och lagertillgångar och räntetillägg vid återföring av sådan fond.

Anvisningar

1. Förlust, som berättigar till förlustavdrag, skall beräknas på grundval av den för förluståret avgivna självdeklarationen men får bestämmas till större eller mindre belopp än vad deklarationen utvisar. Avdrag

till 2i:!

1.2 Förlust, som berättigar till förlustavdrag, skall beräknas på grundval av den för förluståret avgivna självdeklarationen men får bestämmas till större eller mindre belopp än vad deklarationen utvisar.

Avdrag för sådan värdeminskning för värdeminskning r/i'////gå/is;//Ö/-

eller dyl. som kan förskjutas från ett värvskälla och på grund av avyttring

år till ett annat eller som avser till- av skog får dock inte tillgodoräknas

än han har yrkat i deklarationen för förluståret.

gång, vid vars försäljning eventuell den skattskyldige med större belopp

vinst skall bedömas enligl reglerna för skattepliktig realisationsvinst, och avdrag för värdeininskning av byggnad, som utgör lageriillgång, får dock inte tillgodoräknas den skatlskyldige med större belopp än han har yrkat i deklarationen för förluståret. Till värdeminskningsavdrag som nu sagis räknas bl. a. avdrag för värdeminskning av byggnad, av sådana maskiner och andra invenia-rler som avskrivs enligt reglerna för planenlig avskrivning, ar pateniräu eller liknande tidsbegränsad rättighet och av varumärke, firmanamn eller andra rättigheter av goodwills natur och även avdrag för minskning ar skogs ingångsvärde.

Har särskild nyanskaffningsfond eller fond för återanskaffning av fastighet eller annan investeringsfond än allmän investeringsfond återförts till beskattning, skall vid beräkning av den förlust, som berättigar till förlustav-

' Senaste lvdcl.se av lagens rubrik 1978:53. 2 Senaste Ivdel.sc I979.7il7.

SkU 1980/81:25 97

5 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1979:609) om allmän investeringsfond

Härigenom föreskrivs all 1, 2, 5, 9, 11, 13, 14 och 15 §§ lagen (1979:609) om allmän investeringsfond skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1§

Vid beräkning av nettointäkt av jordbruksfastighet eller av rörelse enligl kommunalskatielagen (1928:370) och lagen (1947:576) om slatlig inkomstskatt har svenskt aktiebolag, svensk ekonomisk förening och svensk sparbank rätt till avdrag enligt denna lag för belopp som i räkenskaperna har avsatts lill allmän investeringsfond. Sparbank får i balansräkningen ta upp allmän investeringsfond under benämningen invesleringskonto.

Har ett företag under beskatt- Ett företag kan för visst beskatt-

ningsåret haft nettointäkt av såväl ningsår inte få avdrag för avsättning jordbruksfastighet som rörelse eller lill allmän investeringsfond i mer än har företaget bedrivit flera jordbruk en förvärvskälla, eller flera rörelser, skall avdraget göras i den förvärvskälla vars vid taxering till statlig inkomstskatt beräknade nettointäkt före avdraget är högst.

2§ Avdrag för avsättning lill allmän investeringsfond medges med högst hälften av den justerade årsvinsten. Med justerad årsvinst avses årsvinsten enligt fastställd balansräkning sedan årsvinsten, i den mån den påverkats av nedan angivna poster,

a) ökats med erlagda eller beräknade allmänna svenska skaller,

b) ökats med belopp som har avsatts lill allmän investeringsfond och annan liknande fond,

c) ökats med belopp som har donerats lill allmännyttigt eller därmed jämförligt ändamål,

d) minskals med restituterade allmänna svenska skatter,

e) minskats med belopp som enligt 6 § har återförts från lagerinvesle-
ringskonlo jämte tillägg på sådani belopp saml

f) minskats med belopp som har f) justerats med belopp som har
föranlett höjning av årsvinsten på föranlett ändring av årsvinsten på
grund av övertagande av allmän grund av överföring av allmän inves-
investeringsfond enligt 13 §. teringsfond enligt 13 §.

Har belopp på lagerinvesteringskonto återförts till beskattning medges.

7 Riksdagen 1980/81. 6 saml. Nr 25

SkU 1980/81:25 98

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

utöver vad som följer av första slyckel, avdrag för avsättning till allmän investeringsfond med högst belopp som svarar mot det återförda beloppet, i förekommande fall ökat med tillägg på del återförda beloppet.

5§ Allmän investeringsfond får las i anspråk för följande ändamål, nämligen för

a) kostnader för reparations- och a) kostnader för reparations- och
andra underhållsarbeten på här i andra underhållsarbeten på en här i
riket belägen byggnad, som inte riket belägen byggnad, som inle
utgör lagertillgång eller är avsedd att utgör omsättningstillgång i rörelse
användas som bostad, och för eller är avsedd att användas som
avskrivning av ny-, lill- eller bostad, och för avskrivning av ny-,
ombyggnad av sådan byggnad, till- eller ombyggnad av en sådan

byggnad,

b) avskrivning av inventarier som, om de inte ulgör transportmedel i
internationell trafik, är avsedda att användas i här i riket bedriven
verksamhet, samt ombyggnad av fartyg eller luftfartyg och kostnader för
reparation av fartyg eller luftfartyg,

c) kostnader för främjande av c) kostnader för främjande av
skogsbruk eller underhåll av mark- skogsbruk e\ler för reparations- och
anläggning här i riket och för andra underhållsarbeten på en här i
avskrivning av sådan del av anskaff- riket belägen markanläggning, som
ningsvärdet av markanläggning som inte utgör omsätlningstillgång i rörel-
får dras av genom årliga värdeminsk- se, och för avskrivning av den del av
ningsavdrag, en sådan markanläggnings anskaff
ningsvärde som får dras av genom
årliga värdeminskningsavdrag.

d) kostnader för undersökningsarbete, förberedande arbete eller tillred
ningsarbete i gruva, stenbrott eller annan liknande fyndighet här i riket.

e) kostnader för tekniskt och naturvetenskapligt forsknings- och utveck
lingsarbete samt kostnader för utbildning av arbetstagare hos företaget,

f) kostnader för att främja avsättningen utomlands av varor som tillverkas
här i riket.

Belopp, som har avsatts till allmän investeringsfond, får tas i anspråk endast för arbete som utförs, inventarier som levereras och i övrigt kostnader som hänför sig till lid efter bokslutsdagen.

Ianspråktagande av allmän investeringsfond för ändamål som anges i första stycket e) får göras endast av företag som bedriver industriell tillverkning. Ianspråktagande enligt första stycket e) och f) får göras endast efter medgivande av regeringen.

Ianspråktagande av allmän investeringsfond får inte avse begagnade inventarier. I fråga om inventarier som företaget har anskaffat från

Nuvarande lydelse

näringsidkare med vilken företagel intressegemenskap får fonden tas i tillverkats under beskattningsåret.

Om allmän investeringsfond enligt beslut enligt 4 § får tas i anspråk för arbete som avses i första stycket a) eller c), får företaget, såvida arbetet hänför sig till flera beskattningsår och avdrag på grund av arbetet inte redan har skett, under det sista året ta investeringsfonden i anspråk för avskrivning av tillgångarna eller för läckande av kostnaderna med högst ett belopp som svarar mot uppkomna kostnader under de ifrågavarande åren. Vad nu sagts gäller också i fråga om ny- eller ombyggnad av fartyg eller luftfartyg eller i fråga om tillgångar som avses i punkt 3 tredje stycket och punkl 4 tredje slyckel av anvisningarna till 22 § saml i punkl 7 andra och tredje styckena och punkt 16 tredje och fjärde styckena av anvisningarna till 29 § kommunalskattelagen (1928: 370).

Med byggnader, inventarier och markanläggningar förstås vid till-lämpning av första stycket tillgångar som vid inkomsttaxeringen behandlas enligt de bestämmelser som gäller för byggnader, maskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier respektive markanläggningar. Som inventarier anses inte tillgångar som avses i punkt 5 av anvisningarna till 29 § kommunalskattelagen.

Föreslagen lydelse

är förbundet i väsentlig ekonomisk anspråk endast om inventarierna har

Om allmän investeringsfond enligt beslut enligt 4 § får tas i anspråk för arbete som avses i första stycket a) eller c), får företaget, såvida arbetet hänför sig till flera beskattningsår och avdrag på grund av arbetet inte redan har skett, under det sista året la investeringsfonden i anspråk för avskrivning av tillgångarna eller för läckande av kostnaderna med högst ell belopp som svarar mot uppkomna kostnader under de ifrågavarande åren. Vad nu sagts gäller också i fråga om ny- eller ombyggnad av fartyg eller luftfartyg eller i fråga om byggnadsinventarier och markinvenlarier enligt kommunalskattelagen (1928:370).

9§

Sedan fem år har förflutit från ingången av del kalenderår under vilket inbetalning till konto för investering har gjorts, får förelaget utan särskilt tillstånd ta ut medel som svarar mol trettio procent av de inbetalade medlen minskal med medel som under femårsperioden har betalats ut enligt 14 S första stycket (fria sektorn). Med inbetalade medel avses inte medel som företaget enligt 13 § fjärde stycket har övertagit från annat företag.

Har företagel tagit ut den fria Har företaget tagit ul «!e£/

sektorn eller del av denna, skall ett fria sektorn skall under det beskatt-
beloppsomsvarar mot två gånger de ningsår, då uttaget skett, ett belopp
utbetalade medlen tas i anspråk av som svarar mot två gånger de utbe-
den allmänna investeringsfonden för talade medlen tas i anspråk av den
ändamål som avses i 5 § första styck- allmänna investeringsfonden för än-
et a)-d). damål som avses i 5 § första stycket

a)-d).

11 § Allmän investeringsfond skall återföras lill beskattning om

a) fonden har tagits i anspråk utan tillstånd och det inte är fråga om fall som avses i 9 § andra stycket,

b) medel har tagits ut från konto för investering med stöd av beslut enligl 4 § och en mol de utbetalade medlen svarande del av fonden inte har tagits i anspråk i enlighet med beslutet,

c) medel har tagits ul från konto för investering med stöd av 9 § första stycket och fonden inte har tagils i anspråk i enlighet med 9 § andra stycket,

d) företaget har träffat avtal om överlåtelse eller panlsällning av medel på
konto för investering,

f) företaget genom fusion enligt
14 kap. 8§ aktiebolagslagen (1975:
1385) eller 96 S 1 mom. lagen
(1951:308) om ekonomiska före
ningar skall anses upplöst och fon
den inle enligt fjärde stycket har
övertagits av det övertagande företa
get eller

g) företaget har beslutat träda i
likvidation.

e) företagel vid beskattningsårets utgång inle driver jordbruk eller
rörelse.

f) företaget genom fusion enligt
14 kap. aktiebolagslagen (1975:
13851.96 S 1 mom. lagen (1951 :.3(I8)
om ekonomiska föreningar eller 78 >f
lagen (1955:416) om sparbanker
skall anses upplöst och fonden inte
enligt fjärde stycket har övertagits av
det övertagande företaget.

g) beslut har fattats att företaget
skall träda i likvidation eller

SkU 1980/81:25 101

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

h) beslut har meddelats att företaget skall försättas i konkurs.

Återföringen till beskattning skall göras i den förvärvskälla vari avsättningen har gjorts.

Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, arbetsmarknadsstyrelsen kan. om särskilda skäl föreligger, medge att allmän investeringsfond, som skall återföras till beskattning enligt första stycket e), får behållas under viss tid. Efter utgången av denna tid skall den kvarstående fonden återföras till beskattning i enlighet med vad nyss sagts.

Vid sådan fusion, som avses i 28 § Vid sådan fusion, som avses i 28 S

3 mom. första eller andra stycket 3 mom. kommunalskattelagen
kommunalskattelagen (1928:370), (1928:370), får moderbolaget eller
får moderbolaget eller den överta- den övertagande föreningen i be- ,
gande föreningen i beskattningsav- skattningsavseende överta allmän
seende överta allmän investerings- investeringsfond. Har fonden över
fond. Har fonden övertagits skall det tagits skall det anses som om moder-
anses som om moderbolaget eller bolaget eller den övertagande före
den övertagande föreningen gjort ningen gjort inbetalning till riksban-
inbetalning till riksbanken den dag ken den dag då dotterbolaget eller
då dotterbolaget eller den överlåtan- den överlåtande föreningen gjorde
de föreningen gjorde inbetalning- mbeta\ningen. Vad som har sagts nu
en. gälleräven i fråga oinfusion enligt

78 § lagen om sparbanker.

Vad i första-fjärde styckena sägs om allmän investeringsfond skall i förekommande fall gälla del av sådan fond.

13 S Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, arbetsmarknadsstyrelsen kan. om särskilda skäl föreligger, medge att ett företags allmänna investeringsfond helt eller delvis överläs av ett annat företag. För sådant medgivande krävs

a) att det ena företaget är moderföretag och det andra företaget dess helägda dotterföretag, eller

b) att båda företagen är helägda dotterföretag till samma moderföretag, eller

c) att det ena förelaget är ett svenskt aktiebolag vars aktier till mer än nittio procent ägs av moderföretaget tillsammans med eller genom förmedling av ett eller flera av dess helägda dotterföretag och det andra företaget antingen är ett annat sådant aktiebolag eller också moderförelaget eller dess helägda dolierförelag.

Vid tillämpningen av det föregåen- Vid tillämpningen av första styck-

de stycket avses med moderföretag et avses med moderföretag svenskt svenskt aktiebolag, svensk ekono- aktiebolag, svensk ekonomisk före-

ning eller svensk sparbank och med helägt dotterföretag svenskt aktiebolag vars aktier till mer än nittio procent ägs av moderföretaget.

misk förening eller svensk sparbank och tned helägt dotterföretag svenskt aktiebolag vars aktier till mer än nittio procent ägs av moder-företagel.

I beslut om övertagande av allmän investeringsfond skall anges i vilken förvärvskälla hos det övertagande företagel som fonden skall anses avsatt. Har del överlagande företaget förvärvskälla i inkomstslaget annan fastighet men inte i inkomstslagen jordbruksfastighet eller rörelse, skall beslutet innehålla medgivande enligt 11 § tredje stycket att fonden får behållas viss lid.

Har allmän investeringsfond övertagits skall del anses som om det övertagande företaget gjort avsättning till fonden och inbetalning till riksbanken vid den tidpunkt då det överlåtande företaget gjorde avsättningen och inbetalningen.

Riksbanken skall på framställning av det överlåtande företaget överföra medel, som svarar mot den allmänna investeringsfond som skall överläs med stöd av beslutet, från företagets konto för investering till ett motsvarande konto för det övertagande företaget.

Har allmän investeringsfond överlagils skall del anses som om moderföretaget g]ort avsättning lill fonden och inbetalning lill riksbanken vid den tidpunkt då det överlåtande företaget gjorde avsättningen och inbetalningen.

14 S Medel, som har inbetalats lill konto för investering, får utbetalas endast

a) i fall som avses i 8 § första slyckel,

b) i fall som avses i 9 § första stycket,

c) om allmän investeringsfond helt eller delvis har återförts till beskattning.

d) om allmän investeringsfond
helt eller delvis har överförts till
annat företag och medlen därför
skall överföras till annat företags
konto för investering eller

e) om företaget för visst beskatt
ningsår inbetalat mer än hälften av
det belopp som förelaget avser att
avsätta till allmän investeringsfond

c) om allmän investeringsfond /
fall som avses i II § första slyckel
a)-g) helt eller delvis har återförts
till beskattning,

d) om beslut har meddelats atl
förelaget skall försältas i konkurs.

c) om allmän investeringsfond hell eller delvis har överförts till annat förelag och medlen därför skall överföras lill annat företags konto för investering eller

/) om företaget för visst beskattningsår inbetalat mer än hälften av det belopp som företaget avser att avsätta till allmän investeringsfond

SkU 1980/81:25 103

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

eller för vilket avdrag vid taxeringen eller för vilket avdrag vid taxeringen
har medgetts enligt bestämmelserna har medgetts enligt bestämmelserna
i2§. i2§.

Tidigare inbetalade medel skall anses ha utbetalats före senare inbetalade medel.

I fall som avses i första stycket c) skall länsslyrelsen på framställning av företaget besluta om utbetalning av medel som svarar mot hälften av den återförda fonden i den mån medlen inte tidigare har återgått till företaget. Sådant beslut får inte ulan medgivande av taxeringsintendent fattas förrän taxeringen för det beskattningsår, då äterföringen har skett, har vunnit laga kraft.

I fall som avses i första stycket e) 1 fall som avses i första stycket /)

skall länsstyrelsen på framställning skall länstyrelsen på framställning av
av företaget besluta om utbetalning företaget besluta om utbetalning av
av det överskjutande beloppet. det överskjutande beloppet.

15 S Företag som vid beskattningsårets utgång har allmän investeringsfond eller som under beskattningsåret har avvecklat sin allmänna investeringsfond skall vid självdeklarationen lämna uppgifter om fondens storlek, användning och avveckling. Uppgifterna skall lämnas i två exemplar på blankett enligt formulär som fastställs av riksskatteverket. Till deklarationen skall fogas besked från riksbanken rörande insättning på konto för investering.

Taxeringsnämnden skall, i fråga omförelag som nämnden skall laxera till statlig inkomstskatt, lämna uppgifter till länsslyrelsen om allmänna investeringsfonder som finns vid beskattningsårets utgång och allmänna investeringsfonder som har avvecklats under beskattningsåret.

Länsstyrelsen skall snarast möjligt efter del alt taxeringsnämndernas arbete beträffande visst års taxering har avslutats lill arbetsmarknadsstyrelsen översända de i första stycket angivna uppgifterna. Sådana uppgifter behöver inle lämnas beträffande företag som inte har medgetts avdrag för avsåttning lill allmän investeringsfond. Har beslut om avdrag för avsättning till allmän investeringsfond eller ianspråktagande av fonden

SkU 1980/81:25

Nuvarande lydelse

104

Föreslagen lydelse

ändrats, skall länsstyrelsen snarast meddela arbetsmarknadsstyrelsen detta.

Riksbanken skall lämna bevis till företaget om inbetalning lill konto för investering.

Riksbanken skall till arheismark-nadsstyrelsen och länsstyrelsen översända uppgifter angående de för beskallningsårel gjorda inbetalningarna till konton för investering senast den 31 maj under taxeringsåret eller, om belopp har betalats in vid senare tidpunkt, snarast därefter. I uppgifterna, som skall lämnas särskilt för varje företag, skall anges förelagets firma, adress och organisationsnummer, del beskattningsår som inbetalningen avser .samt det inbetalade beloppets storlek.

Har medel utbetalats från konto för investering, skall riksbanken senast den 31 januari året efter det att utbetalningen har gjons underrätta arbetsmarknadsstyrelsen och länsstyrelsen om delta. I underrättelsen skall anges företagels finna, adress och organisationsnummer samt del utbetalade beloppets storlek.

SkU 1980/81:25 105

6 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1979:610) om allmän investeringsreserv

Härigenom föreskrivs att 8 § lagen (1979:610) om allmän investeringsreserv skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

SS Allmän investeringsreserv får tas i anspråk för följande ändamål, nämligen för

a) kostnader för reparations- och a) kostnader för reparations- och
andra underhällsarbeten på här i andra underhållsarbeten på en här i
riket belägen byggnad, som inte riket belägen byggnad, som inte
utgör lageriillgång eller är avsedd att utgör omsätlningstillgång i rörelse
användas som bostad, och för eller är avsedd att användas som
avskrivning av ny-, till- eller bostad, och för avskrivning av ny-,
ombyggnad av sådan byggnad. till- eller ombyggnad av en sådan

byggnad.

b) avskrivning av inventarier som. om de inte utgör transportmedel i
internationell trafik, är avsedda att användas i här i riket bedriven
verksamhet, samt ombyggnad av fartyg eller luftfartyg och kostnader för
reparation av fartyg eller luftfartyg.

c) kostnader för främjande av c) kostnader för främjande av
skogsbruk eller underhåll av mark- skogsbruk eller för reparations- och
anläggning här i riket och för andra underhållsarbeten på en här i
avskrivning av sådan del av anskaff- riket belägen markanläggning, som
ningsvärdet av markanläggning som inte utgör omsättningstillgång i rörel-
fårdras av genom årliga värdeminsk- se. och för avskrivning av den del av
ningsavdrag. en sådan markanläggnings anskaff
ningsvärde som får dras av genom
årliga värdeminskningsavdrag.

d) kostnader för undersökningsarbete, förberedande arbete eller lillred-
ningsarbete i gruva, stenbrott eller annan liknande fyndighet här i riket.

e) kostnader för tekniskt och naturvetenskapligt forsknings- och utveck
lingsarbete samt kostnader för utbildning av ;irbelstagare hos den skattskyl
dige.

f) kostnader för att främja avsättningen utomlands av varor som här i riket
tillverkas.

Belopp, som har avsatts till allmän invesleringsreserv. får tas i anspråk endast för arbete som utförs, inventarier som levereras och i övrigt kostnader som hänför sig till tid efter bokslutsdagen.

Ianspråktagande av allmän invesleringsreserv för ändamål som anges i första stycket e) får göras endast av skattskyldig som bedriver inilustriell tillverkning. Ianspråktagande enligt första stycket d)-f) får gör;is endast efter

SkU 1980/81:25 106

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

särskilt medgivande av regeringenf

Ianspråktagande av allmän invesleringsreserv får inle avse begagnade inventarier och föremål avsedda för utsmyckning av kontorslokaler. 1 fråga om inventarier som den skattskyldige har förvärvat från näringsidkare med vilken han är förbunden i väsentlig ekonomisk intressegemenskap får allmän investeringsreserv tas i anspråk endast om inventarierna har tillverkats under beskattningsåret.

I fråga om anskaffning av personbil som avses i vägtrafikkungörelsen (1972:603) får allmän investeringsreserv las i anspråk endast om bilen är avsedd för yrkesmässig trafik eller ulhyrningsrörelse.

I fråga om anskaffning av bål som avses i 2 § sjölagen (1891:35 s. 1) får allmän investeringsreserv tas i anspråk endast om bålen är avsedd för yrkesmässigt bedrivet fiske.

Med byggnader, inventarier och Med byggnader, inventarier och

markanläggningar förslås vid lill- markanläggningar förstås vid till-
lämpning av första slyckel tillgångar lämpning av första slyckel tillgångar
som vid inkomsttaxeringen behand- som vid inkomsttaxeringen behand
las enligt de bestämmelser som gäl- las enligl de bestämmelser som gäl
ler för byggnader, maskiner och ler för byggnader, maskiner och
andra för stadigvarande bruk avsed- andra för stadigvarande bruk avsed
da inventarier respektive markan- da inventarier respektive markan
läggningar. Som inventarier anses läggningar. Som inventarier anses
inte tillgångar som avses i punkt 5 av inte tillgångar som avses i punkt 6 av
anvisningarna lill 29 § kommunal- anvisningarna lill 29 § kommunal
skaltelagen (1928:370). skattelagen (1928:370).

Denna lag iräder i kraft fyra veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift på den har kommit ul från trycket i Svensk författningssamling. Därvid skall dock iakttas följande.

1. De nya bestämmelserna i 8 § första stycket tillämpas första gången i fråga om beskattningsår för vilket taxering i första instans sker år 1981.

2. Den nya bestämmelsen i 8 § sjunde stycket tillämpas första gången i fråga om beskattningsår för vilket taxering i första instans sker år 1984.

SkU 1980/81:25 109

9 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1980:456) om insättning på tillfälligt

vinstkonto

Härigenom föreskrivs atl 4 § lagen (1980:456) om insättning på tillfälligt vinstkonto skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4§

Vid beräkning av nettointäkt av jordbruksfastighet eller av rörelse enligt kommunalskattelagen (1928:370) och lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt har företag, som avses i 1 §, rätt till avdrag för belopp som i räkenskaperna har avsatts till vinstfond. Avdrag medges inte med högre belopp än vad företaget - i enlighet med bestämmelserna i 2 § - senast den 15 oktober under taxeringsåret har betalat intill vinstkonto. Avdraget får göras vid 1981 års taxering eller - om förelaget på grund av förlängning av räkenskapsåret inte skall taxeras detta år - vid 1982 års taxering.

Har eU företag under beskattnings- Ett företag kan inte få avdrag för

året haft nettointäkt av såväl jord- avsättning till vinslfond i mer än en bruksfastighet som rörelse eller har förvärvskälla, förelaget bedrivit flera jordbruk, skogsbruk eller rörelser, skall avdraget göras i den förvärvskälla vars nettointäkt, sådan den har beräknats vid taxeringen till statlig inkomstskatt, före avdraget och - i förekommande fall - före avdrag för avsättning enligt lagen (1979:609) om allmän investeringsfond är högst.

Denna lag träder i kraft fyra veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift på den har utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

SkU 1980/81:25 110

Motioner

I detta sammanhang behandlas

dels de vid riksmötet 1979/80 väckta motionerna

1979/80:180 av Göte Jonsson (m)

I motionen yrkas alt riksdagen hos regeringen anhåller alt motionen överlämnas till utredningen för översyn av beskattningsreglerna för familjeföretag.

1979/80:228 av Bengt Silfverstrand m. fl. (s)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär en översyn av nu gällande regler för beskattning av ekonomiska föreningars medlemsavgifter till studieförbund,

1979/80:334 av Margaretha af Ugglas (m)

I motionen yrkas - med hänvisning till motion 1979/80:333 - att riksdagen hos regeringen begär ändringar i skattelagstiftningen så atl lokala och regionala investmentbolag kan bildas på sätt i motionen anges.

1979/80:1017 av förste vice talmannen Ingegerd Troedsson (m)

I motionen yrkas - med hänvisning till motion 1979/80:1016 - atl riksdagen beslutar atl i de i motionen nämnda reglerna om allmän invesleringsreserv ändras så, alt möjligheterna till avsättning inte beskärs genom förlustavdraget.

1979/80:1023 yrkandena 11 och 12 av Olof Palme m. fl. (s) I motionen yrkas

11. att riksdagen beslutar godkänna de riktlinjer för stimulans av
förelagens forsknings- och utvecklingskostnader genom avdrag vid beskatt
ningen och bidrag vilka föreslås i motionen,

12. atl riksdagen belular atl lill Särskilda bidrag till företagens forsknings-
och utvecklingsarbete för budgetåret 1980/81 under åttonde huvudtiteln
anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.

1979/80:1024 av Olof Palme m. fl. (s)

I motionen yrkas - med hänvisning till motion 1023 - atl riksdagen beslutar atl den statliga bolagsskatten fastställs till 45 % för aktiebolag m. fl. och 36 % för ekonomiska föreningar m. fl. fr. o. m. den 1 januari 1981.

1979/80:1075 av Kerstin Andersson i Hjärtum (c) och Kerstin Göthberg

(c)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär ändrade anvisningar av RSV om avdrag för representation.

1979/80:1092 av Einar Larsson m. fl. (c)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar att kostnad för egenföretagares egen hälsovård skall vara avdragsgill i samma omfattning som gäller för anställda.

SkU 1980/81:25 111

1979/80:1104 yrkandena 5 och 6 av Olof Palme m. fl. (s) I motionen yrkas bl. a. atl riksdagen

5. beslutar upphäva lagstiftningen om avsättning till allmän investeringsreserv fr. o. m. den 1 januari 1981,

6. beslutar hos regeringen hemställa om en utredning belysande möjligheterna alt utvidga rätten alt använda del vanliga invesieringsfondssystemet även lill egenföretagare.

1979/80:1108 av Knut Wachtmeister m. fl. (m)

I motionen yrkas atl riksdagen beslutar om en ändring i lagen om avsättning till investeringsfond i enlighet med vad som anförts i motionen.

1979/80:1576 av Jan Bergqvist (s) och Lennart Pettersson (s)

I motionen hemställs alt riksdagen hos regeringen begär förslag om skärpta regler för representationsavdrag i så god lid att de nya bestämmelserna kan träda i kraft senast den 1 januari 1981.

1979/80:1894 av Jan Fransson (s) och Bernt Nilsson (s)

I motionen hemställs - med hänvisning till motion 1979/80:1893 - atl riksdagen som sin mening uttalar atl kostnader för företagens representationsjakt inle bör vara avdragsgilla vid deklaration.

dels de under innevarande riksmöte väckta motionerna

1980/81:242 av Rolf Andersson m. fl. (c)

I motionen hemställs att riksdagen hos regeringen begär alt 1980 års företagsskaltekommitlé (B1979: 13) genom tilläggsdirektiv får i uppdrag att pröva frågan om etableringskonto för blivande företagare.

1980/81:411 av Joakim Ollen (m)

I motionen hemställs atl riksdagen beslutar alt hos regeringen begära all motionen överlämnas till utredningen om de små och medelstora företagens finansiella situation för beaktande.

1980/81:506 av Sven Munke (m) och Ingvar Eriksson (m)

I motionen hemställs att riksdagen beslutar anhålla hos regeringen atl frågan om särskilt odlingskonto för grönsaksodlare med del snaraste utreds.

1980/81:667 av Erik Hovhammar m. fl. (m och c)

I motionen hemställs att riksdagen hos regeringen anhåller om ett påskyndande av 1980 års företagskaltekommiltés arbete så atl ell förslag om lättnader av familjeföretagens beskattning i enlighet med vad i motionen anförts kan föreläggas riksdagen under 1981.

SkU 1980/81:25 112

1980/81:669 av Linnea Hörlén (fp)

I motionen hemställs att riksdagen hos regeringen begär förslag till lag om ändring i lagen om investeringsfonder i enlighet med vad som anförts i motionen.

1980/81:672 av Göte Jonsson (m)

I motionen hemställs att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad som anförts i motionen beträffande beskattningen av det i företagen arbetande kapitalet.

1980/81:676 av Sven-Erik Nordin m. fl. (c)

I motionen hemställs atl riksdagen hos regeringen hemsläller om skyndsamt förslag till förbättrade avskrivningsregler för skogsvägar i enlighet med vad som anförts i motionen.

1980/81:1144 av Lennart Brunander (c) och Filip Johansson (c)

I motionen hemställs alt riksdagen beslutar förändra reglerna för invesleringsavdrag så atl släpfordon erhåller avdrag.

1980/81:1147 av Arne Fransson (c)

I motionen hemställs att riksdagen beslutar om ändring i punkt 4 av anvisningarna till 22 § kommunalskaltelagen i enlighet med vad som anförts i motionen.

1980/81:1160 av Johan Olsson m. fl. (c, m och fp)

I motionen hemställs att riksdagen beslutar ersätta orden "byggnads- eller anläggningsrörelse" i del i proposition 1980/81:68 framlagda förslaget till anvisningar till 41 § KL med orden "byggnads-, anläggnings- eller byggnads-hantverksrörelse".

1980/81:1171 av förste vice talmannen Ingegerd Troedsson (m)

I motionen hemställs att riksdagen beslutar att den i proposition 1980/81:68 föreslagna bestämmelsen i punkl 5 e) av anvisningarna lill 20 § kommunalskaltelagen även skall gälla vid beräkning av inkomst av annan fastighet.

1980/81:1177 av Sven-Eric Åkerfeldl (c) I motionen hemställs att riksdagen

1. beslutar att löpande räkningsarbeten i byggnads- och anläggningsrörelse
skall intäktsredovisas när arbetet är färdigställt och inle - som föreslås i
proposition 1980/81:68 - i takt med faktureringen.

2. beslutar att de i samma proposition föreslagna bestämmelserna om
anskaffningsvärden för lager av fastigheter inte skall gälla för sådana
lagerfastigheter vilka innehas vid lagens ikraftträdande.

1980/81:1536 av Bertil Jonasson (c) och Karl-Eric Norrby (c)

I motionen hemställs att riksdagen hos regeringen hemställer om en skyndsam prövning av lämpligheten av förlängd insättning på till fastigheten

SkU 1980/81:25 113

knutet skogskonto till 30 år i de fall skogen har angripits eller hotats av skadeinsekter.

1980/81:1539 av Göte Jonsson (m)

I motionen hemställs att riksdagen beslutar som sin mening ge regeringen till känna vad som anges i motionen beträffande tidsbegränsade investeringsavdrag för särskilt angivna investeringar motsvarande hela intäkten av skogsbruk.

1980/81:1.548 av Bo Lundgren m. fl. (m)

I motionen hemställs att riksdagen hos regeringen begär en översyn av skattelagstiftningen i syfte att få mer enhetliga regler enligt vad som anförs i motionen.

Skrivelser

Till utskottet har inkommit en skrivelse från Byggherreföreningen. Vidare har Målarmästarnas riksförening. Elektriska installatörsorganisationen. Rörfirmornas riksförbund och Glasmästeriförbundet inkommit med en gemensam skrivelse. Skrivelser har också ingivits av Bokföringsnämnden, Sveriges industriförbund. Svenska byggnadsentreprenörföreningen och Svenska konsultföreningen.

Utskottet

Inledning

Företagsskatteberedningen lade i november 1977 fram sitt slutbetänkande (SOU 1977:86 och 87) Beskattning av företag. Betänkandet innehöll förslag till betydande ändringar av företagsbeskattningen inom den nuvarande nettovinstbeskattningens ram.

På grundval av företagsskalteberedningens betänkande och i huvudsaklig överensstämmelse med förslag i proposition 1979/80:210 antog riksdagen under våren 1979 nya regler avseende två huvudområden av förelagsskatte-beredningens betänkande, nämligen förelagens möjligheter atl utjämna inkomster mellan olika beskattningsår och atl bygga upp obeskattade reserver samt dubbel- och kedjebeskattningen inom bolagssektorn och delar av koncernbeskattningen.

Den nu aktuella propositionen tar i de delar som ännu inte behandlats av riksdagen upp flertalet av de förslag från beredningen som ännu inte föranlett lagstiftning. I korthet innebär förslagen bl. a. följande.

Omedelbart avdrag för utgifter för anskaffande av inventarier får enligl gällande regler bara ske i fråga om inventarier med kort livslängd. Enligl propositionen skall omedelbart avdrag få ske också för inventarier av mindre värde.

8 Riksdagen 1980/81. 6 saml. Nr 25

SkU 1980/81:25 114

Den planenliga avskrivningen av inventarier avskaffas, medan den räkenskapsenliga avskrivningen behålls oförändrad. I fråga om sistnämnda avskrivningsmetod måste således skattemässiga restvärden och avskrivningar överensstämma med motsvarande belopp i räkenskaperna, vilket innebär att räkenskapsenlig avskrivning även i framtiden är reserverad för företag som upprättar årsbokslut. Vid sidan av den räkenskapsenliga avskrivningen skall finnas endast en avskrivningsmetod, nämligen restvärdeavskrivning. I fråga om denna metod slopas hell anknytningen till räkenskaperna, och den skall få tillämpas även i inkomstslaget rörelse. Reglerna om reslvärdeavskrivning har kompletterats med en bestämmelse av innehåll att avskrivning ned till verkligt värde alltid skall berättiga till avdrag. Vidare skall företag som tillämpar restvärdeavskrivning få göra särskilt avdrag för överpris.

Propositionen innehåller också en i huvudsak teknisk översyn av reglerna om avskrivning av byggnader och markanläggningar.

Enligt gällande regler anses förlust som förorsakas av brand eller annan olyckshändelse hänförlig till kapitalförlust. Detta innebär alt man vid beräkning av värdeminskningsavdrag för byggnad som drabbats av sådan skada skall minska avskrivningsunderlaget med så stor del av byggnadens värde som förstörts av skadan och att utgifter för avhjälpande av skadan inte räknas som driftkostnad. Å andra sidan är försäkringsersättning som utgår på grund av kapitalförlust inte skattepliktig.

Förslaget i propositionen innebär att skada eller förstöring genom brand eller annan olyckshändelse - såvitt gäller underlaget för beräkning av värdeminskningsavdrag- inte skall anses som kapitalförlust, och detta gäller oberoende av om den skattskyldige erhållit försäkringsersättning på grund av skadan eller ej. Avskrivningsunderlaget skall således inte sättas ned på grund av den värdeminskning som inträffat genom skadan. Har fastigheten totalförstörts, får utrangeringsavdrag i stället göras. Försäkringsersättning som utgått till följd av skadan blir i princip skattepliktig. De nya bestämmelserna, som skall gälla i fråga om byggnader avsedda alt användas i rörelse, driftbyggnader på jordbruksfastighet och byggnader på konventionellt taxerad annan fastighet, innebär inte någon ändrad gränsdragning mellan avdragsgilla reparationskostnader och inte avdragsgilla utgifter för ombyggnadsarbeten. Utgifter för arbeten som har karaktär av ombyggnadsarbeten får således inte heller i fortsättningen dras av direkt utan skall tillföras avskrivningsunderlaget, medan utgifter för att avhjälpa mindre skador blir omedelbart avdragsgilla om arbetena i tekniskt hänseende utgör reparationsarbeten. Av systematiska och praktiska skäl har de nya bestämmelserna ansetts böra gälla också i fråga om markanläggningar.

Begreppet kapitalförlust begränsas också när det gäller utgifter för projektering. Sådana utgifter skall-i motsats till vad som f. n. kan vara fallet - inte räknas som kapitalförlust. Har utgifter lagts ned på att undersöka alternativa lösningar skall kostnader som direkt kan hänföras till det valda alternativet liksom f. n. inräknas i avskrivningsunderlaget för anläggningen, medan utgifter för förkastade alternativ blir omedelbart avdragsgilla. Likaså

SkU 1980/81:25 115

skall förlust - genom brottslig handling - av varulager och inventarier i rörelse och jordbruk - i motsats till vad som f. n. gäller - alltid vara avdragsgill.

Belopp som erhållits i försäkringsersättning e. d. för skadade eller förstörda fastigheter skall enligl förslaget få avsättas lill en s. k. eldsvådefond. Det avsalta beloppet, som är avdragsgillt, får användas för reparation, för avskrivning av ny-, till- eller ombyggnad av fastigheten eller för förvärv av en ny fastighet.

I propositionen föreslås uttryckliga regler för hur pågående arbeten skall behandlas i skattehänseende. Utförs ell pågående arbete på löpande räkning - varmed avses att ersättningen för arbetet uteslutande eller så gott som uteslutande fastställs på grundval av ett på förhand bestämt arvode per tidsenhet, den faktiska tidsålgången och uppdragstagarens faktiska utgifter för arbetet - skall intäktsredovisningen ske i takt med faktureringen. Värdet av arbetet vid räkenskapsårets utgång behöver då inte redovisas som tillgång i bokslutet. Utförs arbetet lill fast pris skall däremot värdet av direkta kostnader i princip aktiveras i bokslutet och mottagna ersättningar skuldfö-ras.

Propositionen innehåller också förslag om uttryckliga regler när fastigheter samt aktier och andelar i faslighetsförvaltande företag skall anses utgöra omsättningstillgångar i rörelse.

Principen är här atl fastighet blir omsättningstillgång om den genom köp, byte eller därmed jämförligt fång förvärvas av en byggmästare eller annan som driver byggnadsrörelse. I fråga om aktier och andelar i faslighetsförvaltande företag gäller att de- i enlighet med nuvarande praxis-skall behandlas på samma sätt som direktägda fastigheter, dvs. de skall anses som omsättningstillgångar i de fall fastigheterna skulle haft den karaktären om de innehafts direkt av den skattskyldige.

Fastighet, som anskaffats för stadigvarande användning i jordbruk, skogsbruk eller rörelse eller som bostad åt den skattskyldige eller dennes make eller som uppenbarligen saknar anknytning till den skatlskyldiges byggnadsrörelse, skall inle ulgöra omsättningstillgång.

En omsätlningsfastighel som förvärvas av skattskyldig genom arv, testamente eller bodelning med anledning av makes död skall i princip anses ulgöra omsättningstillgång även hos den nya ägaren, och detsamma gäller i fråga om aktier och andelar i faslighetsförvaltande företag.

Uttryckliga regler föreslås även för skattskyldiga som bedriver handel med fastigheter. Förslaget överensstämmer i allt väsentligt med reglerna för byggnadsrörelse. Smärre justeringar föreslås också i fråga om den skattemässiga behandlingen av tomirörelse och handel med värdepapper.

I propositionen föreslås slutligen vissa ändringar av teknisk natur gällande möjligheterna atl rätta fel i balansposter genom bl. a. ett kvittningsförfaran-de.

Propositionen bygger som tidigare nämnts på företagsskatteberedningens slutbetänkande, och de förslag som läggs i proposition överensstämmer i

SkU 1980/81:25 116

betydande delar med beredningens. Förslagen har i allmänhet bemötts positivt vid remissbehandlingen. Den kritik som framförts har föranlett vissa ändringar i och kompletteringar av beredningens förslag.

Utskottet finner förslagen i propositionen vara i allt väsentligt väl underbyggda. Genom atl vissa frågor inom företagsbeskattningen som hittills inte varit föremål för lagstiftning nu blir uttryckligt reglerade i lag kommer, såvitt utskottet kan bedöma, den osäkerhet om det rådande rättslägel som en stundom svårtolkad praxis gett upphov till att upphöra. Utskottet tänker härvid främst på den från skaltesynpunkt så betydelsefulla frågan om gränsdragningen mellan begreppen omsättningstillgång och anläggningstillgång i byggnadsrörelse och i verksamhet avseende handel med fastigheter. Även den i propositionen föreslagna avgränsningen av begreppet kapitalförlust är enligt utskottets mening välgrundad liksom förslaget om att införa uttryckliga föreskrifter om hur pågående arbeten skall behandlas i skattehänseende.

Utskottet tillstyrker i princip förslagen i propositionen men föreslår av skäl som redovisas i del följande ett par marginella ändringar avseende bl. a. frågan om projekteringskostnader. I fem motioner väckta under den allmänna motionstiden i år har framställts yrkanden med direkt anknytning till förslagen i propositionen. Utskottet kommer i det följande företrädesvis att uppehålla sig vid de delar av propositionen som tas upp i dessa motioner och i vissa lill utskottet ingivna skrivelser. Utskottet behandlar också ett antal motioner avseende företagsbeskattningen, väckta under allmänna motionstiden i år och vid förra riksmötet, vilka utskottet ansett lämpligen böra behandlas i förevarande sammanhang.

Korliidsinventarier

Enligt gällande regler får utgifter för anskaffning av inventarier med en ekonomisk livslängd om högst tre år dras av omedelbart.

I propositionen föreslås all omedelbart avdrag skall få göras även för inventarier av mindre värde. Som exempel på sådana inventarier nämns i propositionen handverklyg och enklare kontorsutrustning. Någon värdegräns har inte angetts i förslaget till lagtext. Departementschefen framhåller att det bör ankomma på riksskatteverket att vid behov meddela anvisningar till ledning för tillämpningen. Som riktmärke anges atl direktavdrag inte bör medges om anskaffningsvärdet för tillgången i fråga överstiger 500-600 kr. i dagens penningvärde.

Bokföringsnämnden framhåller i en lill utskottet ingiven skrivelse alt den i en nyligen publicerad anvisning beträffande redovisning av förnödenheter uttalat alt vid bedömning av om en tillgång är av ringa värde eller ej hänsyn bör tas både till del absoluta beloppet - såväl per enhet som totalt - och företagets storlek. Nämnden finner med hänsyn till denna anvisning och tillämpad allmän redovisningspraxis en beloppsmässig begränsning i

SkU 1980/81:25 117

avdragsrätten olycklig och föreslår att motiven till skattereglerna utformas på ett mer nyanserat sätt. Enligt nämndens mening borde den flexibilitet i bedömningen som nämndens anvisning medger och som väsentligt underlättar förelagens arbete kunna accepteras även i skattehänseende, speciellt mot bakgrund av innehållet i punkt 1 av anvisningarna till 41 § KL, enligt vilken beräkningen av inkomst för skattskyldig som haft ordnad bokföring skall ske på grundval av bokföringen.

Liknande synpunkter har åberopats av Sveriges industriförbund i dess skrivelse till utskottet.

1 likhet med chefen för budgeldepartementet anser skatteutskottet att anskaffningsvärdet för inventarier av mindre värde bör få dras av direkt. Som påpekats av bokföringsnämnden och Industriförbundet kan det emellertid inte anses motiverat att generellt bestämma en fix övre gräns för vad som skall anses vara "mindre värde", eftersom detta begrepp måste anses ha en annan valör i större företag än i mindre. Vad som skall anses som "mindre värde" kan också påverkas av arten av och ändamålet med en investering.

Utskottet förutsätter alt RSV i de anvisningar som verket enligt uttalande i propositionen skall utfärda till ledning för tillämpningen kommer att beakta synpunkter av nu angiven art. Vad utskottet anfört bör ges regeringen till känna.

Markanläggningar

För markanläggningar medges avdrag för värdeminskning med 5 % om året på ett belopp motsvarande 75 % av anskaffningsvärdet. För läckdiken på jordbruksfastighet medges dock avdrag med 10 % om året beräknat på ett oreducerat anskaffningsvärde.

Sven-Erik Nordin m. fl. (c) framhåller i motion 1980/81:676 att ett väl utbyggt skogsbilvägnät är en av de viktigaste förutsättningarna för ett uthålligt och ekonomiskt skogsbruk såväl när det gäller avverkning som reproduktionsåtgärder. Nuvarande avskrivningsregler stimulerar enligt motionärernas uppfattning knappast intresset för skogsvägsbyggande. De begär därför skyndsamt förslag om atl anläggningskostnaden för skogsbilvägar skall få avskrivas i sin helhet och under en tid av tio år.

Arne Fransson (c) tar i motion 1980/81:1147 upp frågan om vattenbrunnar. Genom atl hänföra brunnarna till markinventarier skulle enligt motionärens mening många stimuleras till att lösa vattenfrågan på ett bättre sätt än nu. En vattenbrunns varaktighet är - framhåller motionären - ofta kort, beroende på dålig vattentillgång eller på att brunnen till följd av försurning kan bli obrukbar.

Som motiv för att i fråga om markanläggningar endast medge 75-procentig avskrivning angavs i 1969 års förarbeten till nu gällande bestämmelser (prop. 1969:100) att vissa markanläggningar kunde sägas ha ett bestående värde. Med hänsyn till att i begreppet markanläggningar ingår i stort sett alla

SkU 1980/81:25 118

markarbelen och anläggningar som inte får avskrivas som byggnad eller inventarier måste den avvägning som gjordes 1969 enligt utskottets mening fortfarande anses vara i stort sett rimlig.

Under den tid som förflutit sedan 1969 års regler antogs torde emellertid den tekniska utvecklingen och strukturrationaliseringen inom näringslivet ha bidragit till att i varje fall vissa typer av markanläggningar fått en mer begränsad ekonomisk varaktighet än tidigare. Särskilt i fråga om valtenbrun-nar kan med hänsyn bl. a. till föroreningsrisken också ifrågasättas om inle utrangeringsavdrag kan vara motiverat om och när anläggningen blir obrukbar.

Mot bakgrund av det anförda anser utskottet alt frågan om avdrag för värdeminskning av markanläggningar nu bör bli föremål för översyn. Denna bör avse inte bara vattenbrunnar utan också andra typer av markanläggningar i fråga om vilka en förmånligare avskrivning än den som nu gäller kan vara motiverad. Vad utskottet anfört bör ges regeringen till känna. Med det anförda får motionerna 1980/81:676 och 1147 anses besvarade.

Projekteringskostnader

Som tidigare nämnts skall enligt förslaget i propositionen utgifter för projektering inte anses som kapitalförlust. Projekteringsutgifter som direkt kan hänföras till det valda alternativet skall, liksom f. n., inräknas i avskrivningsunderlaget för anläggningen. Utgifter för förkastade alternativ blir däremot omedelbart avdragsgilla.

Förslaget i propositionen gäller enligt ordalydelsen endast utgifter för projektering av byggnader och markanläggningar avsedda för stadigvarande bruk i jordbruk, skogsbruk eller rörelse.

Förste vice talmannen Ingegerd Troedsson (m) anser denna begränsning, som inte motiverats i propositionen, obefogad och begär därför i motion 1980/81:1171 alt bestämmelsen skall gälla också vid beräkning av inkomst av annan fastighet.

Utskottet delar motionärens uppfattning att resultatlösa projekteringsul-gifter bör vara avdragsgilla i alla de inkomstkällor där sådana utgifter kan tänkas förekomma. Utskottet tillstyrker därför bifall till motionen. I enlighet härmed föreslår utskottet att bestämmelsen utvidgas atl omfatta samtliga utgifter för projektering av byggnader och markanläggningar som är avsedda för stadigvarande bruk i näringsverksamhet. Utskottets ställningstagande föranleder en ändring av punkt 5 av anvisningarna till 20 § KL.

Pågående arbeten

F. n. saknas uttryckliga regler om hur pågående arbeten i byggnads- eller anläggningsrörelse och hantverks- eller konsultrörelse skall behandlas i skattehänseende.

SkU 1980/81:25 119

Förslaget i propositionen innebär atl anvisningarna lill 41 § KL kompletteras med ett regelsystem som anger hur resultatredovisningen skall ske. Principen är att ett system skall gälla för löpande räkning och ett annat för uppdrag till fast pris.

För att ett arbete skall anses utfört på löpande räkning krävs att ersättningen uteslutande eller så gott som uteslutande skall fastställas på grundval av ett på förhand bestämt arvode per tidsenhet och den faktiska lidsåtgången saml - i förekommande fall - uppdragstagarens faktiska utgifter för arbetet. Löpande räkning förutsätter alltså att ersättningen per timme eller dag e. d. är på förhand bestämd eller praktiskt taget bestämd. Är så inte fallet skall arbetet anses utfört till fast pris.

Inkomstberäkningen av arbeten på löpande räkning skall ske i takt med faktureringen. Värdet av sådana arbeten behöver därför aldrig aktiveras i boksluten. Avdrag för driftkostnader får göras på vanligt sätt. Värdet av pågående arbeten till fast pris skall beräknas på grundval av de vid räkenskapsårets utgång nedlagda direkta kostnaderna och aktiveras. Eventuella ä conlo-belalningar skall skuldföras, medan samtliga driftkostnader i verksamhelen får dras av på vanligt sätt.

Sven Eric Åkerfeldl begär i motion 1980/81:1177 sådan ändring av bestämmelserna att arbeten på löpande räkning skall intäktsredovisas först när arbetet är färdigställt. Han menar att löpande räkningsarbeten enligt fast praxis i byggnadsbranschen redovisas på detta sätt beroende på att ett byggnadsprojekt oftast kräver deltagande av många leverantörer och underleverantörer och att kostnadssidan av ett arbete därför blir komplicerad. En mängd fakturor m. m. från underentreprenörer måste nämligen inväntas innan en sammanställning över kostnaderna kan göras. Det ekonomiska resultatet av ett byggnads- eller anläggningsarbete kan således menar motionären - oavsett om det utförs på löpande räkning eller till fast pris - i regel inle överblickas förrän arbetet är avslutat.

Liknande synpunkter har framförts i skrivelsen från Svenska byggnads-enlreprenörföreningen, som påpekar att ersättningsformerna löpande räkning resp. fast pris så gott som aldrig förekommer renodlade. Anledningen härtill är att entreprenaduppdrag aldrig med full säkerhet kan preciseras på förhand, alt verksamheten är förknippad med risker som i regel är betydligt större än inom exempelvis den fasta industrin och att förenklade debiteringsnormer är nödvändiga för att praktiskt kunna bestämma ersättningens storlek. Den omständigheten att resultalavräkningen av arbeten på löpande räkning skall ske fortlöpande kommer enligt byggnadsentreprenörföreningen därför att medföra betydande gränsdragningsproblem och ett mycket betungande administrativt merarbete. I en skrivelse från Svenska konsultföreningen till chefen för budgetdepartementet, som föreningen överlämnat till skatteutskottet, framförs liknande synpunkter.

Rättsläget såvitt gäller den skattemässiga behandlingen av pågående arbeten har hittills, lill följd av att KL saknat regler som gett vägledning i

SkU 1980/81:25 120

rubricerings- och värderingsfrågorna varit ovisst. Det är enligt utskottets mening därför angeläget alt denna fråga regleras genom lagstiftning.

1 likhet med departementschefen anser utskottet alt det inle bör komma i fråga atl - oavsett ett uppdrags natur - införa en generell koppling mellan resultatredovisning och fakturering, eftersom en sådan koppling ofta skulle medföra myckel betydande skattekrediter. Inte heller kan det vara rimligt att generellt föreskriva att värdet av pågående arbeten skall aktiveras, eftersom en sådan obligatorisk redovisningsskyldighet måste antas leda till stora praktiska problem för många mindre företag.

För alt ett arbete skall anses vara utfört på löpande räkning krävs enligt propositionen att ersättningen för arbetet uteslutande eller så gott som uteslutande fastställs på grundval av ett på förhand bestämt arvode per tidsenhet och den faktiska tidsåtgången samt uppdragstagarens faktiska utgifter för arbetet. Reglerna om löpande räkning skall således inte vara tillämpliga om ett entreprenadavtal innebär alt ersättningen per tidsenhet i väsentlig omfattning kan ändras, om arbetet beräknas ta längre tid än beräknat eller om kostnaden av annan anledning blir betydligt större än vad parterna ursprungligen räknat med.

Utskottet vill inte bestrida att den i propositionen föreslagna ordningen för redovisning av pågående arbeten - i varje fall i ett inledningsskede - kan komma att innebära problem. Enligt utskottets bedömning väger emellertid de fördelar som kan ernås med förslaget i propositionen tyngre än de företrädesvis redovisningslekniska nackdelar som ett sådant system kan innebära.

Mot bakgrund av det anförda anser utskottet sig böra acceptera förslaget i propositionen. Vid detta ställningstagande har utskottet också beaktat att vissa skattskyldiga med en verksamhet av begränsad omfattning även i fortsättningen skall ha rätt att använda sig av reglerna för löpande räkning också i fråga om arbeten som utförs till fast pris och att det enligt förslaget skall finnas möjlighet atl avvika från faktureringsmetoden om en skattskyldig kan visa alt tillämpningen av denna-vid en bedömning av samtliga pågående arbeten - skulle leda till en mot god redovisningssed stridande skattemässig resultatredovisning.

Enligt utskottets mening är det av stor vikt att bestämmelserna om resultatredovisning av pågående arbeten kan fungera tillfredsställande i den praktiska tillämpningen. Utskottet förutsätter därför alt regeringen uppmärksamt följer utvecklingen på detta för många företag så betydelsefulla skatteområde och utan onödigt' dröjsmål föreslår de ändringar i och kompletteringar av bestämmelserna som kan visa sig påkallade.

Med det anförda avstyrker utskottet bifall till motion 1980/81:1177 yrkande 1.

I fråga om pågående arbeten till fast pris föreslås som tidigare nämnts att de direkta kostnaderna - hit hör utgifter för material och insatsvaror samt

SkU 1980/81:25 121

löner och andra ersättningar lill anställda som är verksamma med projektet -skall aktiveras. I fråga om byggnads- och anläggningsarbeten skall aktiveringen avse lägst 85 % av de direkta kostnaderna, medan i annan verksamhet, dvs. hantverks- och konsultverksamhet, samtliga direkta kostnader skall aktiveras. Den skattskyldige skall emellertid i detta fall erhålla ett grundavdrag motsvarande högst basbeloppet (f. n. 16 700 kr.). Detta innebär ätt reserveringsutrymmet i byggnads- och anläggningsrörelse kommer att motsvara - förutom eventuell vinst - 15 % av de direkta kostnaderna och samtliga indirekta kostnader, medan motsvarande utrymme i företag som bedriver hantverks- och konsultverksamhet blir summan av de indirekta kostnaderna och grundavdraget.

Johan Olsson m. fl. (c) framhåller i motion 1980/81:1160 att av propositionen inte framgår huruvida företag inom exempelvis måleri-, glasmästeri-, värme och sanitets- m.fl. branscher omfattas av de förmånligare reserve-ringsreglerna för byggnads- och anläggningsrörelse. Motionärerna menar att ingenting i propositionen ger antydan om att det varit regeringens avsikt att begränsa de reserveringsmöjligheter dessa branscher redan nu har enligt anvisningar utfärdade av RSV. De begär därför i förtydligande syfte lagstiftning av innebörd att sådana branscher får samma reserveringsmöjligheter som förelag inom byggnads- och anläggningsindustrin.

Målarmästarnas riksförening. Elektriska installatörsorganisationen. Rörfirmornas riksförbund och Glasmästeriförbundet har i en gemensam skrivelse till utskottet framfört synpunkter av i huvudsak samma art som de i motion 1980/81:1160.

Vid remissbehandlingen av företagsskalteberedningens slutbetänkande, som i fråga om aktivering av direkta kostnader för arbeten till fast pris hade i princip samma innebörd som förslaget i propositionen, ifrågasattes från flera håll om inte reserveringsmöjligheterna för hantverks- och konsultföretagen genom beredningens förslag skulle komma att bli alltför generösa. Därvid pekades bl. a. på att förelagen ägde rätt att bokföra influtna a conto-belopp som skuld och dessutom kunde utnyttja den föreslagna - och sedermera av riksdagen beslutade - lagstiftningen om lönebaserad avsättning till resultatutjämningsfond. Samma lönekostnader som utgjorde basför avsättningar till resultatutjämningsfond skulle - framhölls det - komma att helt eller delvis ingå i nedlagda kostnader för pågående arbeten, och till sådana arbeten hänförliga indirekta kostnader behövde inte aktiveras.

Enligt utskottets mening torde, med hänsyn till rätten att göra avsättning till resultaluljämningsfond och til) att de indirekta kostnaderna för hantverks- och konsultföretagen kan beräknas vara relativt höga, reserveringsmöjligheterna i dessa branscher genom förslagen i propositionen bli tillräckliga. Utskottet avstyrker därför bifall till motion 198(1/81:1160.

SkU 1980/81:25 122

Äldre lager av fastigheter

Lager av fastigheter och liknande tillgångar skall enligt propositionen tas upp till lägst 85 % av fastigheternas anskaffningsvärden. 1 anskaffningsvärdet skall ingå både direkta byggnadskostnader och indirekta kostnader. F. n. gäller enligt anvisningar av RSV (DT 1975:23) alt i anskaffningsvärdel bör inräknas endast direkta byggnadskostnader.

Sven Eric Åkerfeldl ftamhåller i motion 1980/81:1177 att de flesta byggnadsföretag som uppfört byggnader för egen förvaltning - med utgångspunkt i anvisningarna - omkostnadsfört de indirekta kostnaderna. Dessa kostnader har således, såväl i redovisningen som i skattehänseende, dragits av det år de uppkommit. Genom att de indirekta kostnaderna inte längre blir omedelbart avdragsgilla utan måste aktiveras kommer, menar motionären, många byggnadsföretag i samband med de nya bestämmelsernas ikraftträdande att bli tvingade att till beskattning återföra kostnader som dragits av under tidigare år, vilket kan leda till allvarliga likviditets- och andra problem. För alt undvika sådana olägenheter bör enligl motionärens mening införas en övergångsbestämmelse om att de nya värderingsreglerna inte skall gälla i fråga om lagerfastigheter som omräknas vid lagens ikraftträdande.

Liknande synpunkter har åberopats i skrivelsen från Byggnadsentreprenörföreningen.

Genom vad utskottet i närmast föregående avsnitt anfört i fråga om reserveringsmöjligheterna anser utskottet sig ha besvarat också detta yrkande i motion 1980/81:1177. Något skäl att införa särskilda övergångsbestämmelser i fråga om äldre lager av fastigheter föreligger enligl utskottets mening därför inte. Utskottet avstyrker följaktligen också yrkande 2 i motion 1980/81:1177.

Avsättning lill investeringsfond

Enligt nu gällande beslämmelser skall avdrag för avsättning lill investeringsfond göras i den förvärvskälla i vilken nettointäkten vid den statliga taxeringen är störst.

I propositionen föreslås att avdrag skall få göras i valfri förvärvskälla men bara i en. Motsvarande ändring föreslås i lagen om insättning på tillfälligt vinstkonto.

Sveriges industriförbund framhåller i sin skrivelse till utskottet alt den omständigheten att avdrag för fondavsättning endast får göras i en förvärvskälla kan leda till att företag med flera förvärvskällor får sämre möjligheter att utnyttja fondsystemet än andra.

Den proposition (1979/80:150) med förslag om insatser för att underlätta nytt löneavtal som prövades av riksdagen förra våren innehöll också förslag om skyldighet att sätta in medel på tillfälligt vinstkonto i riksbanken. Förslaget var utformat i huvudsaklig överensstämmelse med investeringsfondslagen och innebar således att avdrag för insättningen skulle göras i den

SkU 1980/81:25 123

förvärvskälla vars nettointäkt vid den statliga taxeringen var störst.

Med anledning av proposition 1979/80; 150 väcktes en motion med yrkande att denna begränsning av avdragsrätten skulle utgå.

Skatteutskottet avstyrkte bifall till motionen med hänvisning till atl bestämmelsen i vilken förvärvskälla avdrag för avsättning skulle ske- i likhet med motsvarande regel i investeringsfondslagen - i första hand var praktiskt betingad. En möjlighet att fritt välja förvärvskälla skulle innebära atl avdraget kunde fördelas på flera förvärvskällor, och en sådan ordning ansåg utskottet av administrativa skäl inte acceptabel. Riksdagen biföll utskottets hemställan.

Utskottet anser sig sakna anledning frånträda sin tidigare av riksdagen godkända uppfattning att rätt till avdrag skall föreligga i endast en förvärvskälla. Däremot bör företaget ha rätt att avgöra i vilken förvärvskälla avsättning skall ske.

Ikraftträdande

De i propositionen redovisade förslagen skall i sina huvuddelar tillämpas första gången vid 1984 års taxering. För skattskyldiga vilkas räkenskapsår sammanfaller med kalenderår innebär delta atl de nya reglerna skall tillämpas på intäkter och kostnader fr. o. m. den 1 januari 1983.

Byggherreföreningen har i skrivelse till utskottet begärt att ikraftträdandet av den i propositionen föreslagna bestämmelsen om att resultatlösa utgifter för projektering skall vara omedelbart avdragsgilla tidigareläggs. Föreningen anser atl bestämmelserna bör tillämpas redan fr. o. m. 1982 års taxering.

Enligl utskollels mening kan det inte anses motiverat alt bryta ut en enda bestämmelse ur ett större regelkomplex och tidigarelägga ikraftträdandet av denna bestämmelse. Byggherreföreningens skrivelse bör därför inte föranleda någon åtgärd.

Representation

I tre motioner från allmänna motionstiden vid förra riksmötet tar motionärerna upp frågan om avdrag för representation. Kerstin Andersson i Hjärtum och Kerstin Göthberg (båda c) anser att de belopp som enligt RSV;s anvisningar bör medges i avdrag för lunch resp. supé är för höga och begär därför i motion 1979/80:1075 ändrade anvisningar från RSV i fråga om representationsavdrag. Jan Bergqvist och Lennart Pettersson (båda s) begär i motion 1979/80:1576. med åberopande bl. a. av att representationsavdraget grovt missbrukas, alt regeringen lägger fram förslag om skärpta regler för sådani avdrag att tillämpas fr.o.m. den 1 januari 1981. 1 motion 1979/80:1894 slutligen av Jan Fransson och Bertil Nilsson (båda s) yrkas att kostnader för företagens representationsjakt skall hänföras till icke avdragsgilla kostnader vid laxeringen.

Den nu aktuella propositionen innehåller ett förslagom slopande av rätten

SkU 1980/81:25 124

till avdrag för kostnader för sprit och vin i samband med representation. Propositionen i den delen antogs - som framgår av ingressen lill detta betänkande - av riksdagen i höstas (SkU 1980/81:18). Av departementschefens uttalanden, vilka godkänts av riksdagen, framgår att han anser representationskostnader även i fortsättningen böra behandlas som driftkostnader och vara i princip avdragsgilla. Han framhåller dock att en målsättning måste vara att förhindra att avdrag medges för kostnader som saknar samband med den skattskyldiges,förvärvsverksamhet och att privata levnadskostnader således inte bör vara avdragsgilla bara av den anledningen att de betecknas som representationskostnader.

Riksdagens beslut i höstas innebär en väsentlig begränsning av rätten till avdrag för representation och torde också komma att medföra att riskerna för det i motion 1979/80:1576 påtalade missbruket av avdragsrätten minskar. Det måste enligt utskottets mening ankomma på skattedomstolarna att avgöra om och i vad mån kostnader för representationsjakt i undantagsfall skall anses utgöra en kostnad för vilken avdrag kan medges i skattehänseende. Enligt anvisningar utfärdade av RSV skall kostnader för särskilt arrangerade jaktutflykter anses vara sådan representation av lyxkaraktär för vilken avdrag inte bör medges ens om det görs sannolikt att representationen har visst samband med den skattskyldiges verksamhet.

På grund av det anförda och då de av RSV utfärdade normalbeloppen för representation med hänsyn till kostnadsutvecklingen under senare år inte kan anses vara för höga avstyrker utskottet bifall till samtliga i dessa avsnitt behandlade motioner.

A vgifier till studieförbund

Bengt Silfverstrand (s) framhåller i motion 1979/80:228 att Kooperativa förbundet (KF) som medlem i centralorganisationen ABF till detta studieförbund betalar en avgift som för 1980/81 uppgår till ca 85 500 kr. Denna är inte avdragsgill i KF:s verksam.het. Med hänvisning bl. a. till att aktiebolag som bedriver studieverksamhet tar upp detta som en direkt kostnad i rörelsen begär motionären en utredning av frågan om den skattemässiga behandlingen av ekonomiska föreningars medlemsavgifter lill studieförbund.

Utskottet vill erinra om att medlemsavgifter inte är avdragsgilla vare sig de utbetalas av aktiebolag eller kooperativa förbund.

Frågan om kooperationen och dess roll i samhället utreds f. n. av kooperationsutredningen (Dir 1977:28 och 1979:14), som beräknas avge sitt slutbetänkande i år. LJtredningsuppdraget är omfattande och avser bl. a. en analys av frågan huruvida ekonomisk verksamhet i kooperativa företagsformer på några väsentliga punkter bedrivs under andra, villkor än dem som gäller för företagen i allmänhet. Enligt utskottet kan det antas att utredningens prövning också kommer att avse frågan vilka kostnader som

SkU 1980/81:25 125

skall anses avdragsgilla i de kooperativa föreningarnas verksamhet. 1 avvaktan på utredningsresultatet saknar riksdagen anledning att ta ställning till yrkandet i motionen. Utskottet avstyrker följaktligen bifall till densamma.

Invesleringsavdrag

I syfte att stimulera näringslivets investeringar antog riksdagen i höstas bl. a. en lag om särskilt investeringsavdrag för inventarieanskaffning. Avdraget uppgår till 20 % av anskaffningsvärdet och avser investeringar som sker under tiden den 1 november 1980-den 31 december 1981. Endast investeringar som är direkt ägnade att öka produktionskapaciteten i näringslivet omfattas av rätten till investeringsavdrag. Hela transportsektorn är således undantagen. Till inventarier för vilka investeringsavdrag inte medges hör bl. a. sådana motordrivna fordon och släpfordon som avses i vägtrafikkungörelsen.

Lennart Brunander och Filip Johansson (båda c) framhåller i motion 1980/81:1144 att gränsdragningen mellan å ena sidan begreppet släpfordon samt å andra sidan jordbruksmaskiner och jordbruksredskap vållat svårigheter i den praktiska tillämpningen. Motionärerna anser därför att lagstiftningen bör ändras så att även investeringar i släpfordon omfattas av rätten till investeringsavdrag.

Göte Jonsson (m) anser att man bör pröva möjligheterna att genom tidsbegränsade stimulanser i form av investeringsavdrag främja investeringar i skogsindustrin och begär i motion 1980/81:1539 ett tillkännagivande av riksdagen av den innebörden.

Med släpfordon avses enligt vägtrafikkungörelsen fordon som är kopplat till bil, traktor eller motorredskap och som är avsett för person- eller godsbefordran. Ett bifall till motionen skulle således innebära en utvidgning av tillämpningsområdet för investeringsavdraget som står i strid med dess syfte.

Utskottet har erfarit att de tolkningssvårigheter som omnämns i motionen bl. a. gällt frågan huruvida vissa konstgödningsspridare, vanliga gödselspri-dare, bevattningsvagnar och säningsmaskiner skall anses hänförliga till släpfordon eller ej. Sädana fordon är enligt vad utskottet inhämtat inte att anse som släpfordon utan som efterfordon, och investeringar i sådana redskap berättigar till investeringsavdrag.

Antalet efterfordon som används i jordbruksdrift är betydande. Det kan enligt utskottets mening därför antas att frågan om vilka typer av fordon, som på grund av sin huvudsakliga funktion bör berättiga till investeringsavdrag-utan uttryckliga föreskrifter i ämnet - kommer att medföra ett omfattande merarbete för skattemyndigheterna.

I syfte att i möjligaste mån undanröja rådande oklarheter anser utskottet sig därför böra förorda att släpvagnar som dras av traktor eller motorredskap

SkU 1980/81:25 126

och som uteslutande används på sätt som anges i vägtrafikskattelagen i fråga om traktor klass II (dvs. i huvudsak lantbrukstraktorer) skall undantas från sådana inventarier för vilka särskilt investeringsavdrag inte kan medges.

Genom utskottets ställningstagande, som föranleder ändring av 4 § lagen om särskilt investeringsavdrag för inventarieanskaffning, kommer alla i jordbruksdrift förekommande släpvagnar att omfattas av rätt till investeringsavdrag, förutsatt att de levererats eller kommer att levereras under tiden den 1 november 1980-den 31 december 1981.

Med det anförda anser utskottet motion 1980/81:1144 besvarad.

Vad härefter angår frågan om investeringsavdrag för skogsbilvägar faller den inom virkesförsörjningsutredningens utredningsuppdrag (Dir 1979:124). Utskottet avstyrker därför bifall även till motion 1980/81:1539 men vill i sammanhanget erinra om att regeringen i en nyligen avlämnad proposition (1980/81:118) lagt fram förslag om tidsbegränsad stimulans av skogsavverkningen i form av ett extra avdrag för enskilda skogsägare.

Forskning och utveckling

Enligt förordningen om särskilt forskningsavdrag, som genom beslut av riksdagen i höstas förlängdes att gälla t. o. m. 1981, medges för forsknings-och utvecklingsarbete (FoU) ett basavdrag och ett ökningsavdrag. Basavdraget utgör 10 % och ökningsavdraget 20 % av resp. underlag.

Olof Palme m.fl. (s) begär i motion 1979/80:1023 en fördubbling av basavdraget och en förbättring av ökningsavdraget genom ett extra avdrag under en tvåårsperiod på 100 % av FoU-kostnader över viss nivå. Det inkomstbortfall som detta skulle medföra i form av uteblivna skatteintäkter vill motionärerna enligt yrkande i motion 1979/80:1024 kompensera genom en höjning av bolagsskatten från 40 % till 45 % för aktiebolag och från 32 % till 36 % för ekonomiska föreningar. I motionen begärs också ett extra förslagsanslag till företagens forsknings- och utvecklingsarbete om 1 000 kr.

Ett betänkande med förslag om forskningsstöd i form av skattefria bidrag (Ds B 1980:1) prövas f. n. av regeringen. Med hänsyn härtill saknas enligt utskottels mening anledning att nu biträda yrkanden om ytterligare stöd till FoU. Utskottet avstyrker därför bifall till motion 1979/80:1023 yrkandena 11 och 12. Detta innebär att utskottet också avstyrker yrkandet i motion 1979/80:1024 om höjd bolagsskatt.

Pensionsstiftelser

Joakim Ollen (m) tar i motion 1980/81:411 upp frågan om företagens kapitalförsörjning. Motionären menar att uppbyggnad av pensionsstiftelser kan utgöra ett alternativ till annan kapitalbildning för att möjliggöra ökad självfinansiering i företagen. Byggs pensionen upp i pensionsstiftelse kan.

SkU 1980/81:25 127

menar motionären, det avsatta kapitalet - i motsats till vad som gäller vid försäkringssparande - tillåtas arbeta i det egna företaget. Han begär att motionen överlämnas till utredningen om de små och medelstora företagens finansiella situation för beaktande.

Den i motionen behandlade frågan hänger enligt utskottets mening delvis samman med det arbete som bedrivs av stiftelseulredningen (Dir 1976 Ju 56). I dess uppdrag ingår alt pröva registreringsplikt för stiftelser och att ta ställning tjll för vilka ändamål stiftelseinstitutet skall få användas. Innan stiftelseutredningens arbete är slutfört och redovisat finns enligt utskottets mening inte anledning att pröva pensionsstiftelsernas ställning från de utgångspunkter motionären åsyftar. Utskottet avstyrker därför bifall till motion 1980/81:411.

Allmän invesleringsreserv m. m.

Genom riksdagsbeslut under våren 1979 fick fysisk person med inkomst av jordbruksfastighet eller av rörelse rätt till avdrag för belopp som avsätts till allmän investeringsreserv. Avdrag medges med lägst 10 000 kr. och högst 50% av nettointäkten av förvärvskällan före avsättningen.

Olof Palme m. fl. (s) yrkar i motion 1979/80:1104 att lagstiftningen om allmän investeringsreserv upphör att gälla fr. o. m. 1981 och att regeringen begär utredning angående möjligheterna att låta del vanliga investeringsfondssystemet omfatta även egenföretagare. I motion 1979/80:1017 av förste vice talmannen Ingegerd Troedsson behandlas investeringsavdraget från andra utgångspunkter. Motionären yrkar, med hänvisning till motivering i niotion 1979/80:1016 alt reglerna om allmänt investeringsavdrag ändras så att möjligheterna att avsätta medel till sådan reserv inte beskärs av förlustavdrag som övertagits från aktiebolag i samband med övergång till annan företagsform. Motionären pekar i sammanhanget på att avdragets storlek är begränsad till inkomsten av den förvärvskälla vari den från aktiebolaget övertagna verksamheten ingår. Knut Wachtmeister gör i motion 1979/ 80:1108 gällande alt den som vill övergå från aktiebolag till annan verksamhetsform bör ha möjlighet att göra det utan att upplösa eventuell investeringsfond. Den skattskyldige bör, menar motionären, kunna överföra investeringsfonden till investeringsreservsystemet.

I anslutning till proposition 1978/79:210. som innehöll förslaget till bl. a. lag om allmän investeringsreserv, väcktes en motion av samma innehåll som motion 1979/80:1104. Den avstyrktes, med riksdagens godkännande, av skatteutskottet, som hänvisade till de positiva effekter som systemet kunde väntas få för tillväxt, effektivitet och konkurrensförmåga hos företagen och för sysselsättningen. Utskottet gav också uttryck för den meningen att ett fondsystem för egenföretagare borde tas in i en fristående författning och inte arbetas in i de fondbestämmelser som gällde för juridiska personer. Utskottet, som vidhåller sin uppfattning i denna fråga, vill erinra om att

SkU 1980/81:25 128

invesleringsreservslagen tillämpades första gången vid 1980 års taxering. Det kan enligt utskottets mening inte anses motiverat att ändra en lagstiftning av vilken man ännu har mycket begränsad praktisk erfarenhet.

Vad härefter angår yrkandet i motion 1979/80:1017 vill utskottet erinra om att ett av huvudsyftena med investeringsreserven är dess inkomstutjämnande funktion. En skattskyldig skall under år med goda inkomster ha möjlighet att avsätta en del av dem till investeringsreserv. Har den skattskyldige däremot möjlighet att minska inkomsten med ett förlustavdrag är behovet av avsättning till investeringsreserv inte detsamma. I motsats till motionären finner således utskottet det inte orimligt att värdet av en avsättning till investeringsreserv minskas genom förlustavdraget, och utskottet avstyrker därför bifall till motionen.

Den av Knut Wachtmeister aktualiserade frågan skall ses mot bakgrund av att minimibeloppet för bolags aktiekapital den 1 januari 1982 höjs från 5 000 till 50 000 kr. Motionären anser det troligt att en hel del småföretagare som driver sin verksamhet i aktiebolagsform då kommer att välja att övergå till annan verksamhetsform.

Utskottet finner det, i motsats till motionären, intesannolikt att aktiebolag som verksamhetsform kommer att upphöra i någon märkbar omfattning av sådana skäl som motionären åberopar. Aktiebolag med investeringsfonder torde i del hell övervägande antalet fall ha ett aktiekapital om 50 000 kr. eller komma att öka sitt aktiekapital. Den fråga motionären aktualiserat torde därför beröra ett mycket ringa antal företag.

Med hänsyn till att reglerna om allmän investeringsfond och allmän investeringsreserv i tekniskt hänseende är olika kan det enligt utskottets mening inte anses lämpligt att utan vidare överföra fondmedel från det ena systemet till det andra.

Utskottet avstyrker med det anförda bifall till motion 1979/80:1108.

Investeringsfonds användningsområde

Allmän investeringsfond får endast användas i förvärvskällorna jordbruksfastighet och rörelse.

Linnea Hörlén (fp) anser att investeringsfond bör få användas också i förvärvskällan annan fastighet och begär i motion 1980/81:669 förslag om sådan ändring av investeringsfondslagen.

Som framhålls i motionen har regeringen möjlighet att medge dispens från förbudet mot användning av investeringsfond i förvärvskällan annan fastighet. 1 motsats till motionären anser utskottet inte att dispensgivningen är för restriktiv. Ett fastighetsförvaltande bolag får exempelvis enligt vad utskottet erfarit alltid använda sin investeringsfond för sådant ändamål om det föreligger intressegemenskap mellan fastighetsbolaget och den som driver verksamhet i fastigheten. Om fastigheten innehas som ren kapitalplacering medges däremot inte dispens.

SkU 1980/81:25 129

På grund av det nu anförda och då del skulle strida mot investeringsfondernas ändamål att generellt få la dem i anspråk i inkomstslaget annan fastighet avstyrker utskottet bifall lill motion 1980/81:669.

Skogskonto

Medel insatta på skogskonto skall enligt gällande beslämmelser las ut och beskattas senast efter tio år.

Bertil Jonasson och Karl-Eric Norrby (båda c) begär i motion 1980/81:1536 en skyndsam prövning av lämpligheten av en till 30 år förlängd insättning på skogskonto i de fall skogen angripits eller hotats av skadeinsekter.

Frågan om behovet av bl. a. ändringar i beskattningsreglerna för att påverka utbudet av virkesråvara prövas f. n. av virkesförsörjningsulredning-en. I dess uppdrag ingår alt få fram ett bättre underlag för atl bedöma den roll som den skattemässiga behandlingen av skogsinkomster (avdragsreglerna, skogskontoreglerna etc.) spelar för virkesutbudel för främst olika kategorier av enskilda skogsägare. Vid denna prövning kommer uppenbarligen också frågor avseende skogskontonas löptid att beröras. Något skäl för riksdagen atl nu la ställning till utredningsyrkandet i motionen föreligger därför inte, och utskottet avstyrker följaktligen bifall till motion 1980/81:1536.

Odlingskonto och etableringskonto

I motion 1980/81:506 av Sven Munke (m) begärs utredning snarast av frågan om rätt för grönsaksodlare alt under goda skördeår skattefritt avsätta en viss del av produktionslikviderna lill ett särskilt odlingskonlo. En annan kontofråga tas upp av Rolf Andersson m. fl. (c) i motion 1980/81:242. Med hänvisning till att del i Danmark finns möjlighet för löntagare som siktar på att bli egenföretagare att avsätta viss del av lönen till ett särskilt etableringskonto begär motionärerna att företagsskaltekommillén genom särskilda tilläggsdirektiv ges i uppdrag atl pröva frågan om införande av ett sådant konto även i Sverige.

Utredningen om skördeskadeskyddel lade i ett i maj 1979 avlämnat betänkande (Nytt skördeskadeskydd, SOU 1979:53) fram två alternativa förslag till ett framlida system för skördeskadeskyddel, ett beslående av nuvarande områdesskydd med individuella kompletteringar i form av bl. a. lån och bidrag och del andra ett låne- och bidragssystem grundat på individuell skadebedömning. Sedan betänkandet remissbehandlals har chefen för jordbruksdepartementet i ett interpellationssvar i riksdagen i november förra året framhållit alt han efter viss kompletterande utredning i ärendet räknar med atl arbetet med en proposition om skördeskadeskyddel bör kunna slutföras under våren 1981.

Mot bakgrund av det anförda och då utskottet i avvaktan på resultatet av skördeskadeskyddsulredningens arbete inte är berett medverka till införan-9 Riksdagen 1980/81. 6 saml. Nr 25

SkU 1980/81:25 130

de av en särskild möjlighet till kontoavsätlning för grönsaksodlare avstyrker utskottet motion 1980/81:506. Utskottet vill i sammanhanget erinra om att statsbidrag i extraordinära fall kan utgå till följd av trädgårdsskador. Sålunda har riksdagen i höstas på regeringens förslag anslagit 8 milj. kr. för trädgårdsskador i nordvästra Skåne under 1980 (JoU 1980/81:15). Påpekas bör också att de allmänna investeringsreserverna ger goda möjligheler atl utjämna inkomster mellan goda och dåliga år.

Den i motion 1980/81:242 aktualiserade frågan om etableringskonto för blivande egenföretagare kan - med hänsyn lill alt sådana konton kan tänkas underlätta en strukturomvandling i näringslivet och åstadkomma attitydförändringar till företagandel - enligt utskottets mening vara värd att övervägas. Utskottet är medvetet om de svårigheter från bl. a. konlrollsynpunkt som ett kontosystem av den art motionären avser måste vara förenat med men anser att motionen bör överlämnas lill förelagsskatlekommitlén för en allsidig och förutsättningslös prövning.

Företagselablering

I motion 1979/80:334 yrkar Margaretha af Ugglas (m) ändringar i skattelagstiftningen i syfte alt underlätta bildandet av lokala och regionala investmentbolag. Yrkandet motiverar hon i motion 1979/80:333 med att flera familjeförelag genom alt överlåta äganderätten till företagen lill ett av dem gemensamt grundat investmentbolag skulle kunna uppnå såväl ökad riskspridning som förbättrade möjligheter lill kapitalförsörjning. Skattelagstiftningen lägger emellertid - menar hon - hinder i vägen för samgående av detla slag.

Under senare tid har större industriföretag bildal särskilda bolag för alt stimulera den ekonomiska utvecklingen inom viss region. Dessa utveckhngs-bolag skall genom bidragsgivning och liknande åtgärder främja tillkomsten av nya förelag inom regionen och underlätta för befintliga förelag att utveckla nya produkler m. m. Verksamheten finansieras hell eller till huvudsaklig del genom anslag från det eller de företag som bildat utvecklingsbolaget.

I direktiven för den under hösten 1979 tillkallade slatsbidragskommittén ingår atl föreslå de ändringar eller kompletteringar av skattereglerna som är nödvändiga för all bringa klarhet i utvecklingsbolagens skalleförhållanden.

Av del anförda framgår alt frågor av den art som tagils upp i motion 1979/80:333 av Margaretha af Ugglas f. n. prövas av slatsbidragskommittén. Enligt utskottets mening saknas därför anledning att biträda yrkandet i motion 1979/80:334.

SkU 1980/81:25 131

Hälsovård

Einar Larsson m.fl. (c) framhåller i motion 1979/80:1092 atl en arbetsgivare får göra avdrag för kostnad för hälsovård för sina anställda, medan en egenföretagare däremot inte synes ha rätt till avdrag för egen hälsovård. Motionärerna yrkar alt egenföretagares kostnad för egen hälsovård skall vara avdragsgill i samma omfattning som gäller i fråga om anställda.

Utskottet delar motionärernas uppfattning. Det kan från rättvisesynpunkt inte anses tillfredsställande alt den som driver rörelse i aktiebolagsform och som följaktligen är anställd i företaget skall ha rätt till avdrag för egen hälsovård, medan egenförelagaren inte har någon sådan avdragsrätl. Utskottet tillstyrker därför bifall till motionen. Som motionärerna framhåller bör avdragsrälten gälla för egenföretagare som är ansluten till förelagshälsovård. Utskollels ställningstagande föranleder tillägg till 22 och 29 §§ KL.

Kapitalbeskattning av familjeföretag

Kapitalbeskattningen av familjeföretagen och de problem denna beskattning innebär bl. a. i samband med generationsskiften i förelagen är ett genomgående tema i motionerna 1979/80:180 och 1980/81:672 båda av Göte Jonsson (m) saml 1980/81:667 av Erik Hovhammar m. fl. (m). Yrkandena i motionerna går ut på all beskattningen av del i förelagen arbetande kapitalet antingen slopas helt eller avsevärt reduceras.

En av huvuduppgifterna för 1980 års företagsskattekommitté (Dir 1979:106) är atl se över kapilalbeskatlningsreglerna för familjeförelag. Denna utredning bör vara förutsättningslös. Del kan enligt utskottets mening förutsättas alt utredningen arbetar med den skyndsamhet som med hänsyn lill frågornas art och omfattning är möjlig. Någon anledning atl särskilt påskynda utredningsarbetet föreligger enligt utskottets mening inte. Utskottet avstyrker följaktligen bifall till alla i detta avsnitt behandlade motioner.

Övriga yrkanden

Bo Lundgren m. fl. (m) framhåller i motion 1980/81:1541 all regler i skattelagstiftningen med samma eller likartat syfte - i de fall del är möjligt -borde utformas på ett likarlat sätt. Därigenom skulle man enligl motionärernas mening få en bättre överskådlighet över lagstiftningen och en mindre kostnadskrävande och effektivare taxering. Motionärerna begär en översyn av skattelagstiftningen i delta syfte.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att skattelagstiftningen bör vara så enhetlig och överskådlig som möjligt. Detta torde f. ö. vara en

SkU 1980/81:25 132

förulsättning för att beskattningen skall bli rättvis och likformig. Motionärerna har som exempel på fall av bristande överensstämmelse i skattelagstiftningen pekat på beslämmelser i fond- och kontolagstiftningen. Ändå torde denna lagstiftning kunna sägas vara enhetligare och likformigare än många andra bestämmelser i skattelagstiftningen. Utskottet förutsätter att regeringen har sin uppmärksamhet riktad på det av motionärerna aktualiserade problemet. Någon särskild åtgärd med anledning av motionen torde därför inle vara påkallad, och utskottet avstyrker därför bifall till den.

Mol de delar av propositionen som utskottet inle tagit upp till särskild behandling har utskottet inte funnit anledning till erinran.

Av lagtekniska skäl föreslår dock utskottet att del formella ikraftträdandet av ändringarna i kommunalskaltelagen fastställs lill den 1 juli 1981.

I propositionen föreslås ändringar i punkl 2 a av anvisningarna lill 36 § kommunalskatielagen. I proposition 1980/81:104 angående beskattning av realisationsvinst vid avyttring av del av fastighet och beräkning av subslansminskningsavdrag föreslås ändringar i samma författningsrum. Med hänsyn härtill anser utskottet att den författningsmässiga regleringen av sistnämnda lagrum bör anstå till riksdagsbehandlingen av proposition 104.

Hemställan

Utskottet hemsläller

1. beträffande korliidsinventarier

att riksdagen med anledning av proposition 1980/81:68 ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. beträffande markanläggningar

atl riksdagen med anledning av motionerna 1980/81:676 och 1980/81:1147 ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. beträffande projekleringsutgifier

att riksdagen med bifall till motion 1980/81:1171 och med anledning av propositionen beslutar att omedelbart avdrag för resullatlösa projekleringsutgifier skall kunna erhållas även i inkomstkällan annan fastighet,

4. beträffande inkomslredovisning av pågående arbeten på löpande
räkning

alt riksdagen bifaller propositionen och avslår motion 1980/ 81:1177 yrkande 1,

5. beträffande aktivering av direkta kostnader för pågående arbeten
till fast pris i hantverks- och konsultföretag

alt riksdagen bifaller propositionen och avslår motion 1980/ 81:1160,

6. beträffande övergångsbestämmelser i fråga om äldre lager av
fastigheter

SkU 1980/81:25 133

atl riksdagen bifaller propositionen och avslår motion 1980/ 81:1177 yrkande 2,

7. beträffande representationskostnader
att riksdagen avslår

a. motion 1979/80:1075,

b. motion 1979/80:1576,

c. motion 1979/80:1894,

8. beträffande avgifter till studieförbund att riksdagen avslår motion 1979/80:228,

9. beträffande invesleringsavdrag för släp fordon

atl riksdagen med anledning av motion 1980/81:1144 beslutar att förvärv av släpvagn, som dras av traktor eller motorredskap och som används endast på sätt som anges i vägtraflkskallela-gen i fråga om traktor klass II, skall berättiga till invesleringsavdrag,

10. beträffande invesleringsavdrag i samband med skogsavverk
ning

att riksdagen avslår motion 1980/81:1539,

11. beträffande forskning och utveckhng m. m.

atl riksdagen avslår motion 1979/80:1023 yrkandena 11 och 12 samt motion 1979/80:1024,

12. beträffande pensionssparande i stiftelse att riksdagen avslår motion 1980/81:411,

13. beträffande slopande av investeringsreservsystemet m. m.

atl riksdagen avslår motion 1979/80:1104 yrkandena 5 och 6,

14. beträffande avsättning till invesleringsreserv i samband med
överlagande av förlustavdrag

att riksdagen avslår motion 1979/80:1017,

15. beträffande överföring av investeringsfond tid investeringsre
serv

alt riksdagen avslår motion 1979/80:1108,

16. beträffande investeringsfonds användning i förvärvskällan
annan fastighet

alt riksdagen avslår motion 1980/81:669,

17. beträffande skogskonto

att riksdagen avslår motion 1980/81:1536,

18. beträffande odlingskonto

att riksdagen avslår motion 1980/81:506,

19. beträffande etableringskonto

att riksdagen med anledning av motion 1980/81:242 hos regeringen begär alt motionen överlämnas till 1980 års företagsskaltekommitlé,

20. beträffande investmentbolag

att riksdagen avslår motion 1979/80:334,

21. beträffande hälsovård

att riksdagen med bifall till motion 1979/80:1092 beslutar att egenföretagares kostnader för egen hälsovård skall vara avdragsgilla vid inkomsttaxeringen i enlighet med vad utskottet anförl,

22. beträffande kapitalbeskattningen av familjeföretag
alt riksdagen avslår

a. motion 1979/80:180,

b. motion 1980/81:667,

c. motion 1980/81:672,

23. beträffande enhetligare skattelagstiftning all riksdagen avslår motion 1980/81:1548,

24. beträffande förfaliningsförslagen

A. att riksdagen med bifall till motion 1980/81:1171 och med anledning av propositionen (mom. 3), samt med bifall till motion 1979/80:1092 (mom. 21) antar det i propositionen framlagda förslaget lill lag om ändring i kommunalskattelagen med de ändringar att

dels ingressen erhåller följande såsom utskottets förslag betecknade lydelse:

Regeringens förslag

Härigenom föreskrivs i fråga om kommunalskattelagen (1928:370)

dels atl 28 § 2 mom., punkl 10 av anvisningarna till 22 §, punkt 9 av anvisningarna lill 25 § saml punkterna 3 b-3 d, 6 och 10 av anvisningarna lill 29 § skall upphöra att gälla,

dels att den i punkt 4 av anvisningarna lill 41 § gjorda hänvisningen till punkt 7 av anvisningarna till 25 § skall bytas ut mot punkt 8 av anvisningarna till 25 §.

dels alt nuvarande punkterna 3-8 av anvisningarna lill 25 § skall betecknas punkterna 4-9, nuvarande punkl 3 av anvisningarna till 27 § skall betecknas punkt 5 och nuvarande punkterna 3 a och 5 av anvisningarna till 29 § skall betecknas punkterna 3 och 6,

Utskottets förslag

Härigenom föreskrivs i fråga om kommunalskattelagen (1928:370)

dels alt 28 § 2 mom., punkl 10 av anvisningarna lill 22 §, punkt 9 av anvisningarna till 25 § saml punkterna 3 b-3 d, 6 och 10 av anvisningarna till 29 § skall upphöra all gälla,

dels all den i punkl 4 av anvisningarna till 41 § gjorda hänvisningen till punkl 7 av anvisningarna till 25 § skall bytas ut mot punkl 8 av anvisningarna till 25 §.

dels all nuvarande punkterna 3-8 av anvisningarna lill 25 § skall betecknas punkterna 4-9, nuvarande punkt 3 av anvisningarna till 27 § skall betecknas punkt 5 och nuvarande punkterna 3 a och 5 av anvisningarna lill 29 § skall betecknas punkterna 3 och 6,

Regeringens förslag

27 §, punkt 1 av anvisningarna lill

28 §, punkl 1, den nya punkl 3, punkt 4, den nya punkt 6 samt punkterna 7,11 och 16 av anvisningarna till 29 §, punkt 1 av anvisningarna lill 30 §, punkt 1 av anvisningarna lill 35 § pimklerna 2 a och le av anvisningarna till 36 § samt punkterna 1, 2 och 3 av anvisningarna till 41 § skall ha nedan angivna lydelse,

dels alt i anvisningarna till 25 § skall införas en ny punkt, 3, i anvisningarna till 27 § två nya punkter, 3 och 4, i anvisningarna lill 29 § en ny punkl, 5, samt i anvisningarna till 41 § en ny punkt, 3 a, av nedan angivna lydelse.

Utskottets förslag

rfe/.5attl9och20§§,25§ 1 mom., 29 § 1 mom., 41 d §, punkl 5 av anvisningarna lill 20 §, punkterna 4 och 10 av anvisningarna till 21 §, punkterna 1-6 av anvisningarna till 22 §, punkt 4 av anvisningarna till

24 §, punkterna 2 a och 2 b saml den nya punkl 4 av anvisningarna till

25 §, punkt 2 av anvisningarna till

27 §, punkl 1 av anvisningarna till

28 §, punkl 1, den nya punkt 3, punkt 4, den nya punkt 6 saml punkterna 7, 9, 11 och 16 av anvisningarna till 29 §, punkt 1 av anvisningarna till 30 §, punkt 1 av anvisningarna lill 35 , punkt 2 c av anvisningarna till 36 § saml punkterna 1,2 och 3 av anvisningarna till 41 § skall ha nedan angivna lydelse,

dels att i anvisningarna till 25 § skall införas en ny punkt, 3, i anvisningarna till 27 § två nya punkter, 3 och 4, i anvisningarna till 29 § en ny punkl, 5, samt i anvisningarna till 41 § en ny punkl, 3 a, av nedan angivna lydelse.

Anvisningar till 22 §

2. Till driftkostnad hänföres även speciella skatter och avgifter till det allmänna, såsom till exempel skogsvårdsavgift. Svenska allmänna skatter få icke dragas av (se 20 §).

Avdrag medges för påförda egenavgifter i den omfattning som anges i anvisningarna till 41 b §.

Bestämmelserna i punkt 9 av anvisningarna till 29 § om avdrag för premie för grupplivförsäkring och i punkt 6 av anvisningarna till 33 § om avdrag för avgift till erkänd arbetslöshetskassa gäller också beträffande inkomst av jordbruksfastighet.

2. Till driftkostnad hänföres även speciella skatter och avgifter till det allmänna, såsom till exempel skogs-vårdsavgifl. Svenska allmänna skatter få icke dragas av (se 20 §).

Avdrag medges för påförda egenavgifter i den omfattning som anges i anvisningarna till 41 b §.

Bestämmelserna i punkt 9 av anvisningarna till 29 § om avdrag för premie för grupplivförsäkring och för kostnader för egen hälsovård samt i punkt 6 av anvisningarna till 33 § om avdrag för avgift till erkänd arbetslöshetskassa gäller också beträffande inkomst av jordbruksfastighet.

9. Såsom speciella för rörelse utgående skatter eller avgifter lill det allmänna må nämnas vissa lillverk-ningsskatter, stämpelavgifter, tull-och hamnumgälder m. m. dyl. Däremot få svenska allmänna skatter icke avdragas (se 20 §).

Avdrag medges för påförda egenavgifter i den omfattning som anges i anvisningarna lill 41 b §.

Premie för grupplivförsäkring, som tecknats av fysisk person i hans egenskap av utövare av viss rörelse, utgör avdragsgill omkostnad i rörelsen. Om den ersättning, som kan komma atl utfalla på grund av försäkringen, utgår efter förmånligare grunder än vad som gäller enligl grupplivförsäkring för befattningshavare i statens tjänst, skall dock endast den del av premien som kan

9. Såsom speciella för rörelse utgående skatter eller avgifter till det allmänna må nämnas vissa tillverkningsskatter, stämpelavgifter, tull-och hamnumgälder m.m. dyl. Däremot få svenska allmänna skatter icke avdragas (se 20 §).

Avdrag medges för påförda egenavgifter i den omfattning som anges i anvisningarna lill 41 b §.

Premie för grupplivförsäkring, som tecknats av fysisk person i hans egenskap av utövare av viss rörelse, utgör avdragsgill omkostnad i rörelsen. Om den ersättning, som kan komma atl utfalla på grund av försäkringen, utgår efter förmånligare grunder än vad som gäller enligt grupplivförsäkring för befattningshavare i statens tjänst, skall dock endast den del av premien som kan

SkU 1980/81:25

Regeringens förslag

anses motsvara förmåner enligl grupplivförsäkring för nämnda befattningshavare räknas som omkostnad i rörelsen. För den del av premien som i enlighet härmed icke utgör omkostnad i rörelsen erhålles allmänt avdrag under de förutsättningar som angivas i 46 § 2 mom.

Bestämmelserna i

137

Utskollels förslag

anses motsvara förmåner enligt grupplivförsäkring för nämnda befattningshavare räknas som omkostnad i rörelsen. För den del av premien som i enlighet härmed icke utgör omkostnad i rörelsen erhålles allmänt avdrag under de förutsättningar som angivas i 46 § 2 mom.

Avdrag medges för kostnader för
egen hälsovård i den mån förmån av
fri sådan vård för anställd är skattefri
enligt 32 § 3 mom. tredje stycket.
-------- av rörelse.

Denna lag träder i kraft den 1 Denna lag träder i kraft den 1

januari 1982 och tillämpas första jtdi 1981 och tillämpas första gången gången vid 1984 års taxering om inte vid 1984 års taxering om inte annat annat följer av punkterna 1-5 följer av punkterna 1-5 nedan, nedan.

1. Den nya----------- kommunalskattelagen (1928:370).

B. att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen
fill

a. lag om eldsvådefonder

b. lag om ändring i lagen (1951:763) om beräkning av slatlig
inkomstskatt för ackumulerad inkomst

c. lag om ändring i lagen (1960:63) om rätt till förlustutjämning
vid taxering för inkomst

d. lag om ändring i lagen (1979:609) om allmän investerings
fond

e. lag om ändring i lagen (1979:610) om allmän investerings
reserv

f. lag om ändring i lagen (1958:575) om avskrivning å vissa
oljelagringsanläggningar, m. m.

g. lag om upphävande av förordningen (1963:216) om extra
avskrivning och särskilt investeringsavdrag vid inkomsttax
eringen

h. lag om ändring i lagen (1980:456) om insättning på tillfälligt vinstkonto

C. att riksdagen med anledning av motion 1980/81:1144 (mom.
9) antar följande såsom utskottets förslag betecknade

SkU 1980/81:25 138

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1980:953) om särskilt investeringsavdrag för

inventarieanskaffning

Härigenom föreskrivs atl 4 § lagen (1980:953) om särskilt investeringsavdrag för inventarieanskaffning skall ha nedan angivna lydelse:

Nuvarande lydelse Utskollels förslag

4§

Särskilt investeringsavdrag-------------- 10 000 kronor.

Bestämmelserna i första stycket 3) gäller inte släpvagn som dras av traktor eller molorredskap och som används endast på sätt som anges i vägirafikskaltelagen (1973:601) ifråga om traktor klass II.

För inventarier--------------------- i anspråk.

Denna lag träder i kraft dagen efter den dag då lagen enligl uppgift på den har utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Stockholm den 18 mars 1981

På skatteutskottets vägnar KNUT WACHTMEISTER

Närvarande: Knut Wachtmeister (m). Stig Josefson (c), Rune Ångström (fp), förste vice talmannen Ingegerd Troedsson (m), Olle Westberg i Hofors (s), Tage Sundkvist (c), Bo Lundgren (m), Ingemar Hallenius (c), Bo Forslund (s), Wilhelm Gustafsson (fp), Egon Jacobsson (s), Anita Johansson (s) och Bo Söderslen (s).

Reservationer

Olle Westberg i Hofors, Bo Forslund, Egon Jacobsson, Anita Johansson och Bo Södersten (alla s) har till betänkandet fogat två reservationer.

SkU 1980/81:25 139

1. Forskning och utveckling m. m. (mom. 11)

Reservanterna anser

dels alt del avsnitt av utskottets yttrande på s. 126 som börjar med "Ett betänkande" och slutar med "höjd bolagsskatt" bort ha följande lydelse:

Den tekniska utvecklingen inom industrin spelar i Sverige en central roll. Den är nödvändig för all utveckla befintliga produkter och produktionsprocesser och därmed stärka den svenska industrins internationella konkurrenskraft. Den behövs också för all skapa nya produkter som ersättning för äldre varor.

Utskottet delar den i motion 1979/80:1023 framförda uppfattningen att omfattande aktiva statliga insatser krävs för atl på olika sätt stimulera forskning och teknisk utveckling. Lättnader i beskattningen fyller därvid uppenbarligen en viktig funktion. Utskottet biträder därför yrkandena i s-motionen om en fördubbling av basavdraget och om ett temporärt extra ökningsavdrag. Utskottet tillstyrker också att det inkomstbortfall som detta kommer att medföra kompenseras genom en höjning av bolagsskatten i enlighet med motionärernas förslag. Även yrkandet om ett förslagsanslag under åttonde huvudtiteln biträds av utskottet liksom yrkandet om ett särskilt forskningsbidrag till de företag som inle alls eller endast delvis kan utnyttja avdragsmöjligheterna.

dels alt utskottet under mom. 11 bort hemställa

A. att riksdagen med bifall till motion 1979/80:1023 yrkandena 11 och 12 saml motion 1979/80:1024 antar följande såsom reservanternas förslag betecknade

a. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1973:421) om särskilt forskningsavdrag vid taxering

till statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrivs atl 1, 3 och 4 §§ lagen (1973:421) om särskilt forskningsavdrag vid taxering till statlig inkomstskatt erhåller följande såsom reservanternas förslag betecknade lydelse:

Gällande lydelse Reservanternas förslag

1§
Denna förordning äger lillämp-    Denna förordning äger tillämp
ning på skattskyldig, som driver ning på skatlskyldig, som driver
industriell tillverkning och som    industriell tillverkning och som
under åren 1913-1981 har kostnader under åren 1913-1982 har kostnader
för forsknings- och utvecklingsarbe- för forsknings- och utvecklingsarbe
te,                                                                                          te.

SkU 1980/81:25 140

Gällande lydelse Reservanternas förslag

3§

Det särskilda--------------------------- ett ökningsavdrag.

Basavdraget utgör tio och ök- Basavdraget ulgör tjugo och ök-

ningsavdraget tjugo procent av ningsavdraget hundra procent av
underlaget beräknat enligt 4 § första underlaget beräknat enligt 4 § första
slyckel respektive 4 § andra styck- stycket respektive 4 § andra styck
et, et.

Basavdrag och-------------------------- föregående år.

4§

Underlaget för basavdragel------------- medger del.

Underlaget för ökningsavdraget Underlaget för ökningsavdraget

beräknas lill ökningen för kalender- beräknas till ökningen för kalender
året av den skattskyldiges underlag året av den skattskyldiges underlag
för basavdrag enligl första stycket i för basavdrag enligt första slyckel i
förhållande till motsvarande under- förhållande till det genomsniithga
lag under närmast föregående kålen- underlaget i delta hänseende under
derår. kalenderåren 1978 och 1979.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982 och tillämpas första gången vid 1983 års taxering.

b. Förslag till

Lag om statligt forskningsbidrag

1 §. Aktiebolag och ekonomisk förening som driver industriell tillverkning och som under åren 1979 och 1980 haft vid inkomsttaxeringen avdragsgilla kostnader för forsknings- och utvecklingsarbete äger efter ansökan erhålla statligt forskningsbidrag för sådana kostnader under åren 1980-1982 i enlighet med bestämmelserna i denna lag.

2 §. Forskningsbidrag får icke utgå för kostnader för vilka sökanden helt eller delvis erhållit avdrag enligl lagen (1973:421) om särskilt forskningsavdrag vid taxering lill slallig inkomstskatt. Bedömningen av frågan huruvida nämnda avdrag kunnat utnyttjas eller har åtnjutits får grundas på laxerings-nämndens beslut.

Forskningsbidrag utgör för aktiebolag fyrtiofem procent och för ekonomisk förening trettiosex procent av kostnaderna under året, beräknade enligt 4 § lagen (1973:421) om särskilt forskningsavdrag vid taxering till slallig inkomstskatt, till den del de överstiger sökandens genomsnittliga underlag för basavdrag enligt dessa bestämmelser under åren 1978 och 1979, dock högst med 200 000 kronor.

SkU 1980/81:25 141

3 §. Ansökan om forskningsbidrag skall göras skriftligen och prövas av riksskatteverket. Ansökningshandlingen, som skall anges på heder och samvete, skall inges senast en månad efter det laxeringen för beskattningsåret vunnit laga kraft.

Sökanden skall skriftligen medge att riksskatteverket får granska sökandens räkenskaper och inhämta de uppgifter ur sökandens självdeklaration som behövs för tillämpningen av denna lag.

Forskningsbidrag utgår endast om sökanden företer tillfredsställande utredning om förhållande som avses i 2 § samt om kostnad som skall ligga till grund för beräkningen av bidraget.

Har sökanden ej lämnat medgivande som avses i andra stycket skall ansökan avslås.

4§. Efter beslut om forskningsbidrag skall riksskatteverket verkställa utbetalning i enlighet med beslutet.

Riksskatteverket skall omedelbart efter del alt beslut i fråga om forskningsbidrag har meddelats lämna uppgift härom till länsstyrelsen i sökandens hemortskommun.

5 §. Talan mot riksskatteverkets beslut föres hos regeringen genom besvär.

6 §. Den som lill ledning för myndighets beslut i fråga om utbetalning av investeringsbidrag avgivit handling med oriktig uppgift och därigenom föranleder utbetalning med för högt belopp är skyldig att till statsverket återbetala vad han har erhållit för mycket.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982.

c. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrivs alt 10 § 2 mom. lagen (1947:576) om slallig inkomstskatt skall ha nedan angivna lydelse:

Nuvarande lydelse Reservanternas förslag

10 §

2 mom. Den statliga inkomst- 2 mom. Den statliga inkomst
skatten utgör: skatten utgör:

a) för svenska aktiebolag, spar- a) för svenska aktiebolag, spar
banker, sparbankernas säkerhets- banker, sparbankernas säkerhets
kassa, ekonomiska föreningar som kassa, ekonomiska föreningar som
ingå i jordbrukskasserörelsen, ingå i jordbrukskasserörelsen,
svenska aktiefonder, svenska för- svenska aktiefonder, svenska för
säkringsanstalter som icke äro aktie- säkringsanstalter som icke äro aktie-

Nuvarande lydelse

bolag samt sådana utländska juridiska personer som ej beskallas enligt 1 mom.:

fyrtio procent av den beskattningsbara inkomsten, i den mån skallen icke skall beräknas enligt c) här nedan;

b) för andra svenska ekonomiska
föreningar än sådana, som ingå i
jordbrukskasserörelsen, och sam
bruksföreningar ävensom för Sveri
ges allmänna hypoleksbank. Ko
nungariket Sveriges stadshypoteks-
kassa, hypoleksföreningar samt så
dana juridiska personer som enligl
författning eller på därmed jämför
ligt sätt bildals för atl förvalla sam
fällighet och som skola erlägga skatt
för inkomst:

trettiotvå procent av den beskattningsbara inkomsten;

c) för livförsäkringsanstalter

Reservanternas förslag

bolag samt sådana utländska juridiska personer som ej beskattas enligl 1 mom.:

fyrtiofem procent av den beskattningsbara inkomsten, i den mån skallen icke skall beräknas enligl c) här nedan;

b) för andra svenska ekonomiska föreningar än sådana, som ingå i jordbrukskasserörelsen, och sambruksföreningar ävensom för Sveriges allmänna hypoleksbank. Konungariket Sveriges sladshypoteks-kassa, hypoleksföreningar saml sådana juridiska personer som enligt författning eller på därmed jämförligt sätt bildats för alt förvalta samfällighet och som skola erlägga skatt för inkomsl:

trettiosex procent av den beskattningsbara inkomsten;

----- beskattningsbara inkomsten.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982 och tillämpas första gången vid 1983 års taxering.

B. att riksdagen till Särskilda bidrag till företagens forsknings- och utvecklingsarbete för budgetåret 1981/82 under åttonde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr..

2. Slopande av investeringsreservsystemet m. m. (mom. 13)

Reservanterna anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 127 med "I anslutning" och slutar på s. 128 med "praktisk erfarenhet" bort ha följande lydelse;

De förändringar av företagsbeskattningen som riksdagen beslutade under 1979 betyder lättnader i beskattningen av såväl bolag som egenföretagare som i förening med de regler vilka redan tidigare gällde innebär att en stor del av företagens betydande vinslförbältringar under de senaste åren undgår skatt eller blir alltför lågt beskattade. Delta förhållande hade kunnat

SkU 1980/81:25 143

accepteras om man hade haft garantier för att vinstökningarna verkligen använts för större investeringar i företagen. Investeringsreserverna har emellertid knappast någon stimulanseffekt. De verkar snarare i progres-sionsdämpande och inkomstutjämnande riktning.

Utskottet anser sig därför böra biträda yrkandet i motionen om atl investeringsreservsystemet avskaffas. Utskottet tillstyrker också motionärernas begäran om en utredning angående möjligheterna atl utvidga rätten alt använda de allmänna investeringsfonderna till egenföretagarna.

dels att utskottet under mom. 13 bort hemställa

atl riksdagen med bifall till motion 1979/80:1104 yrkandena 5 och 6

a. antar följande

Förslag till

Lag om upphävande av lagen (1979:610) om allmän investeringsreserv

Härigenom föreskrivs att lagen (1979:610) om allmän investeringsreserv skall upphöra atl gälla vid utgången av år 1981.

b. hos regeringen begär en utredning belysande möjligheterna
atl utvidga rätten atl använda del vanliga investeringsfondssys-
lemel till egenföretagare.

SkU 1980/81:25 144

Innehållsförteckning

Propositionen ............................................................. 1-4

Författningsförslagen ............................................... 5-109

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)... 5

Lag om eldsvådefonder............................................... 82-86

Lag om ändring i lagen om beräkning av statlig inkomstskatt för

ackumulerad inkomsl .................................................. 87-94

Lag om ändring i lagen om rätt till förlusluljämning vid taxering

för inkomst.................................................................. 95-96

Lag om ändring i lagen om allmän investeringsfond... 97-104

Lag om ändring i lagen om allmän investeringsreserv .............. 105-106

Lag om ändring i lagen om avskrivning å vissa oljelagringsan
läggningar, m.m.......................................................... 107

Lag om upphävande av förordningen (1963:216) om extra
avskrivning och särskilt investeringsavdrag vid inkomsttaxering
en ............................................................................... 108

Lag om ändring i lagen (1980:456) om insättning på tillfälligt

vinstkonto................................................................... ....... 109

Motionerna.................................................................. 110-113

Skrivelser ................................................................. ....... 113

Utskottet..................................................................... 113-138

Inledning..................................................................... 113-116

Korttidsinventarier ...................................................... .... 116-ill

Markanläggningar ...................................................... 117-118

Projekteringskostnader ............................................ ....... 118

Pågående arbeten ................................................... 118-121

Äldre lager av fastigheter .......................................... 122

Avsättning till investeringsfond ................................ 122-123

Ikraftträdande .......................................................... 123

Representation ......................................................... 123-124

Avgifter till studieförbund............................................ 124-125

Invesleringsavdrag ................................................... 125-126

Forskning och utveckling............................................. 126

Pensionsstiftelser........................................................ 126-127

Allmän investeringsreserv ......................................... 127-128

Investeringsfonds användningsområde ................... 128-129

Skogskonto................................................................. 129

Odlingskonto och etableringskonto ............................ 129-130

■ Företagselablering ................................................. 130

Hälsovård .................................................................. 131

Kapitalbeskattning av familjeföretag........................... 131

Övriga yrkanden ........................................................ 131-132

Hemställan ................................................................ 132-138

Reservationer.............................................................. 138-143

Forskning och utveckling............................................. 139-142

Slopande av investeringsreservsystemet ................. 142-143

GOTAB 66853 Stockholm 1981