Skatteutskottets betänkande 1980/81:17

om inkomstbeskattningen av ägare till s. k. specialbyggnader, m. m. (prop. 1980/81:61)

Propositionen

Regeringen (budgetdepartementet) föreslår i proposition 1980/81: 61 att riksdagen antar vid propositionen fogade förslag till

1. lag om ändring i taxeringslagen (1956:623),

2. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

3. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,

4. lag om ändring i lagen (1947:577) om statiig förmögenhetsskatt,

5. lag om ändring i lagen (1971:171) om särskilt uppskattningsvärde på fastighet,

6. lag om ändring i lagen (1933:359) angående vad med fastighets taxeringsvärde i vissa fall skall förstås,

7. lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt,

8. lag om ändring i stämpelskattelagen (1964:308),

9. lag om ändring i lagen (1951:442) om förhandsbesked i taxeringsfrågor,

10. lag om ändring i lagen (1975:1132) om förvärv av hyresfastighet m.m.,

11. lag om bevarande av 1970 års allmänna fastighetsdeklarationer, m.m.

I propositionen föreslås vissa följdändringar till den nya fastighetstaxeringslagen (1979: 1152). En sådan avser inkomstbeskattningen av ägare lill bl. a. byggnader som vid fastighetstaxeringen indelats som specialbyggnader. Del är här fråga om byggnader som används för vissa allmännyttiga ändamål. Ändringen innebär i korthet att inkomster som härrör från sådan verksamhet i regel skall undantas från skatteplikt.

Övriga ändringsförslag är i allt väsentligt av mer formell natur och syftar till alt anpassa olika bestämmelser lill de nya definitioner m.m. som tillkommit genom fastighetstaxeringslagen.

De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den I januari 1981.

Lagförslagen innehåller bl. a. en redaktionell ändring i anvisningarna till 36 § kommunalskattelagen. Denna ändring behandlar utskottet i annat sammanhang och utgår alltså här. I nu aktuella delar har lagförslagen följande lydelse.

1 Riksdagen 1980/81. 6 saml. Nr 17

SkU 1980/81:17

SkU 1980/81:17 2

1 Förslag till

Lag om ändring i taxeringslagen (1956:623)

Härigenom föreskrivs all i laxeringslagen (1956:623)' skall införas en ny paragraf, 192§, av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

192 §

Bestämmelserna i 160—162 §§ skall gälla även i fråga om särskild fastighetstaxering.

Denna lag Iräder i kraft den I januari 1981

' Lagen omtryckt 1971:399. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:773. •Förutvarande 192§ upphävd genom 1971: 399.

2 Förslag till

Lagom ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs all 54§, punkt I av anvisningarna till 41 a§ och punkt 4 av anvisningarna lill 54 § kommunalskatielagen (1928:370) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

54 S' Från skattskyldighetynA:«//«.v.-

a) svenska aktiebolag och svenska ekonomiska föreningar:

för utdelning på aktie i svenskt aktiebolag och andel i svensk ekonomisk förening i den omfattning som anges i punkt 1 av anvisningarna;

b) medlem av konungahuset: för av staten anvisat anslag;

c) i utlandet bosall person och utländskt bolag:

för sådan inkomst, för vilken avgift enligl lagen om bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter skall eriäggas eller beträffande vilken befrielse från sådan avgift skall åtnjutas jämlikt särskilt stadgande i samma lag;

d) ägare av sådan fastighet, som d) /. ägare av sådan fastighet
avses i5§ I mom. a)-f) och h)-i): som avses i 3 kap. 2§fastighetsiax-

eringslagen(l979:ll52):
för inkomst av fastigheten .?e/;o//? för inkomsl av fastigheten / den

dess användning för ändamål som mån ägarens inkomst härrör från
avses i nämnda mom.: sådan användning som gör att

byggnad enligt 2 kap. 2§ fastig-

' Senaste lydelse 1979:612.

hetstaxeringslagen skall indelas som specialbyggnad, dock ej kommunikationsbyggnad, distributionsbyggnad eller reningsanläggning, eller härrör från nationalpark:

2. ägare av sådan fastighet som
avses i 3 kap. 3§ faslighelslaxe-
ringslagen:

för inkomst av fastigheten i den mån ägarens inkomst härrör från sådan egendom och sådan användning som avses i nämnda lagrum;

3. ägare av sådan jaslighet som
avses i 3 kap. 4§ faslighetslaxe-
ringslagen, dock ej ideell förening
som är hänförlig under 53 § I mom.
e):

för inkomst av fastigheten i den mån den används för ändamål som avses i 3 kap. 4§ fastighetstaxeringslagen;

e) i riket bosall delägare i oskifl dödsbo efter person, som vid sitt
frånfälle icke varit här i riket bosall:

för av dödsboet åtnjuten, till honom utdelad inkomst, för vilken dödsboet skall utgöra kommunal inkomstskatt;

f) understödsföreningar, som bedriver såväl till livförsäkring hänförlig
verksamhet som annan verksamhet:

för annan inkomst än inkomst av fastighet, dock alt skattskyldighet föreligger även för förstnämnda inkomsl lill den del inkomsten belöper på livförsäkringsverksamheten;

g) understödsföreningar, vilka enligt sina stadgar inle får meddela annan
kapitalförsäkring än sådan som omfattar kapilalunderstöd på högst I 000
kronor per medlem:

för all inkomst, som belöper på verksamhet, hänförlig till livförsäkring;

b) här i riket bosatt fysisk person, som under vistelse utomlands åtnjutit avlöning eller annan därmed jämförlig förmån på grund av anställning där annat än hos svenska staten, svensk kommun eller ombord på svenskt lärtyg eller svenskt, danskt eller norskt luftfartyg:

för inkomst av anställningen under förutsättning all anställningen och vistelsen i utlandet varal minst ell år eller enligl anställningsavtal eller på annan grund kan antagas komma all vara minst ett är;

i) ideell förening, som är hänförlig under 53 § 1 mom. e):

för inkomsl av fastighet och av rörelse i den omfattning som anges i punkt 4 av anvisningarna;

j) svensk aktiefond:

för inkomst av tillfällig förvärvsverksamhet på grund av avyttring av egendom som avses i 35 § 3 mom., om den avyttrade egendomen innehafts två år eller mera.

till 41 1. Bestämmelsen i 41 a § innebär bl. a. att för fastighet, som avses i 24 § 2 eller 3 mom., fastig-helens andel av samfällighelens taxeringsvärde skall inräknas i underlaget för inläklsberäkningen i de fall där samfällighelen utgör en särskild taxeringsenhet. Jfr i detta hänseende punkt I andra stycket av anvisningarna lill 8 §.

a§

I. Bestämmelsen i 41 a § innebär bl.a. att för fastighet, som avses i 24 § 2 eller 3 mom., fastighetens andel av samfällighelens taxeringsvärde skall inräknas i underlaget för inläklsberäkningen i de fall där samfällighelen utgör en särskild taxeringsenhet. Jfr i detta hänseende 4 kap. 10 § fastiglielsta.xering.s-lagen (1979:1152).

4. Förening, som är hänförlig under 53 § 1 mom. e), är frikallad från skallskyldighet för inkomsl av fastighet, som tillhör föreningen och som använts på sätt som anges i 3 kap. 4 § fastighelstaxeringslagen (1979:1152), samt för sådan inkomsl av faslighet och rörelse som till huvudsaklig del härrör från verksamhet som har naluriig anknytning till föreningens allmännyttiga ändamål. Vad nu sagts gäller även inkomsl av verksamhet som av hävd utnyltjats som finansieringskälla för ideellt arbete. Övriga inkomster av fastighet eller av rörelse utgör i sin helhet skattepliktig inkomst för föreningen.

4. Förening, som är hänföriig under 53 § I mom. e), är frikallad från skattskyldighet för inkomst av fastighet, som tillhör föreningen och som använts på sätt som anges i 3 kap. 4 S fastighelstaxeringslagen (1979:1152), samt för sådan inkomst av faslighet och rörelse som lill huvudsaklig del härrör från verksamhet som har naluriig anknytning lill föreningens allmännyttiga ändamål. Vad nu sagts gäller även inkomsl av verksamhet som av hävd utnyttjats som finansieringskälla för ideellt arbete. Övriga inkomster av fastighet, utom inkomster som avses i 54 § d) 1 och 2, eller av rörelse ulgör i sin helhet skattepliktig inkomst för föreningen.

SkU 1980/81:17 5

handikappförening säljer varor avsedda för handikappade personer. Kravet på naturlig anknytning skall också anses uppfyllt om en förenings kommersiella verksamhet har karaktär av service till medlemmarna och andra som deltar i den ideella verksamhelen. Detta får exempelvis anses vara fallet om en idrottsförening i mindre skala säljer förfriskningar eller idrottsartiklar i sina klubblokaler. Inkomst av verksamhet som inte har annat samband med del ideella arbetet än atl den skall finansiera detta, skall däremot anses sakna naluriig anknytning till en förenings allmännyttiga ändamål.

Till verksamhet som av hävd utnyttjats för atl finansiera ideellt arbete räknas anordnande av bingo och andra lotterier, fester, basarer. försäljnings- och insamlingskampanjer saml sådan biografrörelse som bedrivs av nyklerhelsförening eller förening med huvudsakligt ändamål att tillhandahålla allmänna samlingslokaler. Delsamma gäller verksamhet som består i alt en förening upplåler reklamulrymme på klubbdräkler eller i föreningens samlingslokaler e. d.

Denna lag iräder i kraft den I januari 1981 och tillämpas första gången vid 1982 års taxering.

3 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrivs alt 7 § lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7§-

Från skallskyldighet frikallas:

a) medlem av konungahuset: för av staten anvisat anslag;

b) i utlandet bosatt fysisk person och utländskt bolag:

för inkomsl, som avses i 54 S första stycket c) kommunalskatielagen;

c) staten;

för all inkomst;

d) juridisk person som avses i 53 § I mom. första stycket c) kommunal
skattelagen:

för all inkomsl;

e) understödsförening som enligt sina stadgar icke får meddela annan
kapilalförsäkring än sådan som omfattar kapitalunderstöd pä högst I 000
kronor för medlem och annan juridisk person som avses i 53 § I mom.
första slyckel d) kommunalskatielagen än understödsförening:

för all inkomsl;

f) förening som är hänförlig under 53 § 1 mom. första stycket e) kom
munalskatielagen:

för all inkomst utom sådan inkomst av rörelse för vilken föreningen icke är frikallad från skallskyldighet enligl punkt 4 av anvisningarna lill 54 § nämnda lag;

' Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 770. - Senaste lydelse 1979: 1058.

11 Riksdagen 1980/81. 6 saml. Nr 17

SkU 1980/81:17 6

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

g) annan juridisk person som avses i 53 § I mom. första stycket e) kommunalskattelagen: för sådan inkomst som ej härflutit av rörelse;

h) härovan ej upplagen ägare av h) /. här ovan / a)-g) ej uppla-
sådan fastighet, som omförmäles i gen ägare av sådan fastighet, som
5 § I mom. kommunalskattelagen: avses i 3 kap. 2 § fastighetstaxe
ringslagen (1979:1152):
för inkomst av fastigheten ge/tow för inkomst av fastigheten / den
dess begagnande för de i samma mån ägarens inkomst härrör från
mom. avsedda ändamål; sådan användning som gör att

byggnad enligl 2 kap. 2 § fastig
helstaxeringslagen skall indelas
som specialbyggnad, dock ej kom
munikationsbyggnad, distribu
tionsbyggnad eller reningsanlägg
ning;

2. här ovan i (i)-g) ej upplagen ägare av sådan jaslighet som avses i 3 kap. 3 § jäslighetslaxeringsla-gen:

för inkomst av fasligheten i den mån ägarens inkomst härrör från sådan egendom och sådan användning som avses i nämnda lagrum;

i) svenska aktiebolag och svenska ekonomiska föreningar:

för utdelning från svenska aktiebolag, svenska ekonomiska föreningar och utländska företag i den omfattning som i 54 S kommunalskattelagen sägs;

j) här i riket bosatt delägare i oskifl dödsbo efter person, som vid sitt frånfälle icke var här i riket bosatt:

för av dödsboet åtnjuten, till honom utdelad inkomst, för vilken dödsboet skall utgöra statlig inkomstskatt;

k) understödsföreningar, vilka enligt sina stadgar äga meddela annan kapitalförsäkring än sådan som omfattar kapilalunderstöd å högst I 000 kronor för medlem och som bedriva jämväl annan verksamhet än livförsäkringsverksamhet:

för all inkomst, som belöper på annan än till livförsäkring hänföriig verksamhet;

I) här i riket bosatt fysisk person, som under vistelse utomlands åtnjutit avlöning eller annan därmed jämförlig förmån på grund av anställning där annat än hos svenska staten, svensk kommun eller ombord på svenskt farlyg eller svenskt, danskt eller norskt luftfartyg:

för inkomst, som avses i 54 § första stycket h) kommunalskatielagen;

m) svensk aktiefond:

för inkomst av tillfällig förvärvsverksamhet på grund av avyttring av egendom som avses i 35 § 3 mom. kommunalskattelagen, om den avyttrade egendomen innehafts två år eller mera.

Riksskatteverket må, om särskilda skäl därtill äro, efter ansökan förklara, att förening eller stiftelse, som har till huvudsakligt ändamål all främja nordiskt samarbete, i fråga om skattskyldighet eller eljest vid tillämpning

SkU 1980/81:17 7

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

av denna lag skall anses jämställd med förening eller stiftelse, som ovan i första stycket vid f) respektive g) angives. Sådani beslut må, när omständigheterna det föranleda, av riksskatteverket återkallas. Över beslut, som riksskatteverket meddelat enligt detta stycke, må klagan icke föras.

All personer, om vilka i 18 S förmäles, äro frikallade från skattskyldighet för vissa inkomster, framgår av bestämmelserna i samma paragraf.

Denna lag träder i kraft den I januari 1981 och tillämpas första gången vid 1982 års taxering.

4 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt

Härigenom föreskrivs atl 3§ 2 mom. och 5 § lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 § 2 mom.- Såsom tillgångar vid förmögenhetsberäkningen upptagas icke:

a) kapitalvärdet av kapilalförsäkring;

b) rätt till undantagsförmåner, till pension eller annan livränta, som utgår på grund av försäkring, till pension och annan förmån, som annorledes än i följd av försäkring åtnjutes på grund av förutvarande tjänsleförhållande, saml till livränta som, enligl vad i lag eller särskild författning är stadgat, annorledes än på grund av försäkring utgår vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller under militärtjänstgöring;

c) rätt till annan ränta, avkomst eller förmån än i b) avses, därest densamma är bestämd alt lillgodonjulas för den berättigades livslid saml värdet av vad han årligen må i sådant avseende åtnjuta understiger 1 000 kronor;

d) rätt lill förmögenhet, varav annan för närvarande åtnjuter avkastning
en;

e) möbler, husgeräd och andra inre lösören, som äro avsedda för den
skattskyldiges och hans familjs personliga bruk;

O konstverk, bok-, konst- och därmed jämförliga samlingar, såframt ej ägaren med dem driver handel eller yrkesmässigt håller dem för allmänheten tillgängliga;

g) sådana tillgångar, som avses i 1 mom. e) här ovan, därest sammanlagda värdet av dessa tillgångar icke överstiger I 000 kronor;

h) patent- och förlagsrätter, som icke äro tillgångar i rörelse, ävensom rätt till firmanamn, varumärke, mönsterskydd, tidnings titel och dylikt;

i) förråd av livsmedel eller andra förnödenheter, som äro avsedda för den skattskyldiges och hans familjs personliga behov, samt kontant hushållskassa eller därmed jämförlig, för den skattskyldiges löpande utgifter avsedd kassa;

' Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 859. - Senaste lydelse 1973: 1102.

SkU 1980/81:17 8

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

j) fasUghet, i den mån skatteplikt j) fastighet, som året jöre taxe-

enligt 5 § kommunalskaltelagen ringsåret undanlagils från skalle-

(1928:370) icke föreligger för fas- plikt enligt 3 kap. fasiigheistaxe-

tigheten, utom såvitt fråga är om ringslagen (1979:1152), utom såvitt

sådana tillbehör till fastigheten som fråga är om tillbehör lill fastigheten

avses i 2 kap. 3 § jordabalken. som avses i 2 kap. 3 § jordabalken.

(Se vidare anvisningarna.) (Se vidare anvisningarna.)

Skuld, som löper med ränta och icke är all hänföra lill rörelse, skall upplagas till sitt kapitalbelopp utan tillägg av under året upplupen men ej förfallen ränta.

Angående beräkningen av kapitalvärdet av skuld, som ej är förfallen och därå ränta ej skall beräknas för tiden före förfallodagen, ävensom av kapitalvärdet av förpliktelse, vilken innefattar skyldighet alt lill annan utgiva undantagsförmåner, pension, annan livränta eller därmed jämförlig avgift, skall vad i 4 § stadgas angående beräkningen av kapitalvärdet av fordran eller av ränta, avkomst, förmån eller annan rättighet äga motsvarande tillämpning.

Borgensförbindelse, för vilken betalningsskyldighet ännu ej inträtt, så ock annan villkorlig skuld får ej avdragas vid beräkningen, liksom ej heller vid beskattningsårets utgång oreglerade hushållsskulder och därmed jäm-föriiga skulder. Avdrag medgives för värdet av sådan garantiavsättning för vilken avdrag medgives vid inkomsttaxeringen.

Avdrag medges inle för skuld som avser kapital som nedlagts i fastighet, som enligl 3§ 2 mom. j) inle skall upptas som tillgång vid förmögenhetsheräkningen.

Under avdragsgilla skulder inbegripas även oguldna skaller av nedan-nämnda slag, nämligen dels debilerad preliminär skall, som påförls den skallskyldige för året näst före det taxeringsår, varom fråga är, eller för något föregående år, dels slutlig skatt, som påförls den skallskyldige på grund av taxering under förstnämnda år eller under något föregående år, dels ock tillkommande skatt, vara den skattskyldige erhållit debetsedel under förstnämnda år eller tidigare. Vidare inbegripas återbelalningsplik-liga studiemedel enligt sludieslödslagen (1973:349).

(Se vidare anvisningarna.)

Denna lag träder i kraft den I januari 1981 och tillämpas första gången vid 1982 års taxering.

' Senaste lydelse 1974:311.

Nuvarande lydelse

I Särskilt uppskatlningsvärde för

faslighetsbelåning (preliminärt

taxeringsvärde) faslställes enligl

denna lag.

Preliminärt ta.xeringsvärde får

åsättas jaslighet,

1) om på fastighet verkställts ny-, till- eller ombyggnad efter den lidpunkt, som del för fastigheten senast fastställda taxeringsvärdet avsett, eller

2) om fastighet ändrats eller nybildats genom fastighetsbildning och särskilt taxeringsvärde ej finnes fastställt för det område fastigheten omfattar.

Preliminärt taxeringsvärde gäller från beslutet intill dess nytt taxeringsvärde, avseende tidpunkt efter förändringen eller nybildningen, faslställes för fastigheten.

Föreslagen lydelse

Särskilt uppskatlningsvärde för fastighet fastställs enligl denna lag.

Sådani värde får fastställas för

1) fastighet på vilken verkställts ny-, lill- eller ombyggnad efter den tidpunkt, som det för fastigheten senast fastställda taxeringsvärdet avsett, eller

2) fastighet som ändrats eller nybildats genom fastighetsbildning om särskilt taxeringsvärde ej finnes fastställt för det område fastigheten omfattar, eller

3) fastighet som undantagils från skalleplikt enligt 3 kap. fastighets-taxeringslagen (1979:1152).

Särskilt uppskattningsvärde gäller intill dess nytt uppskattningsvärde eller nytt laxeringsvärde/«.vr-ställis för fasligheten.

Behörig att påkalla åsättande av preliminärt taxeringsvärde är den som är ägare av fastigheten.

Den som innehar fastighet med tomträtt eller med vattenfallsrätt eller som innehar ofri tomt i stad har i ägares ställe den behörighet som avses i första stycket.

Den som innehar fastighet med fideikommissrätt skall anses som ägare vid tillämpningen av denna lag.

Behörig all påkalla åsättande av särskilt uppskatlningsvärde är den som är ägare av fastigheten. Delsamma gäller den för vilken, trots atl han inle är ägare, garantihelopp för fastighet skall tas upp som skattepliktig inkomst enligl bestämmelserna i 47 § kommunalskatielagen (1928:370) eller såvitt gäller fastighet som avses i I § andra stycket 3), skulle ha tagits upp om fasligheten varit skattepliktig.

Ansökan om preliminärt taxeringsvärde göres skriftligen hos länsstyrelsen i det län där fastigheten är belägen.

I ansökningshandlingen lämnas, i huvudsaklig anslutning till vad som föreskrives om särskild fastighetsdeklaration, de uppgifter som behövs till ledning för uppskattningen. Länsstyrelsen kan anmoda sökanden atl komplettera uppgifterna vid äventyr att ärendet ändock prövas.

Ansökan om särskilt uppskattningsvärde görs skriftligen hos länsstyrelsen i det län där fasligheten är belägen.

I ansökningshandlingen lämnas, i huvudsaklig anslutning till vad som föreskrivs i fastighelstaxeringslagen (1979:1152) om faslighetsde-klaration, de uppgifter som behövs till ledning för uppskattningen. Länsstyrelsen kan anmoda sökanden att komplettera uppgifterna vid äventyr att ärendet ändock prövas.

Länsstyrelsen upprättar så snart det kan ske förslag till preliminärt taxeringsvärde och översänder förslaget till sökanden för yttrande inom viss tid vid äventyr att ärendet ändock slutligen avgöres.

Länsstyrelsen upprättar så snart det kan ske förslag till särskilt uppskattningsvärde och översänder förslaget till sökanden för yttrande inom viss tid vid äventyr att ärendet ändock slutligen avgörs.

Länsstyrelsen har rätt att vid ärendets handläggning höra ordföranden i den taxeringsnämnd, som handlägger fastighetstaxering inom det område där fastigheten är belägen, samt anlita biträde av sakkunnig.

7 §

För beslut om åsätt taxeringsvärde utgår avgift med 300 kronor om fastighetens uppskattade värde ej överstiger 200000 kronor och i annat fall med 600 kronor.

För beslut om särskdt uppskattningsvärde utgår avgift med 500 kronor om fastighetens uppskattade värde ej överstiger 200000 kronor och i annat fall med / 000 kronor. Då staten är sökande utgår inte avgift.

Har avgiften ej erlagts inom en månad efter det krav på avgiften delgivits sökanden, får utmätning ske för avgiften utan föregående dom.

Denna lag träder i kraft den I januari 1981.

6 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1933:359) angående vad med fastighets taxeringsvärde i vissa fall skall förstås

Härigenom föreskrivs att lagen (1933: 359) angående vad med faslighets taxeringsvärde i vissa fall skall förstås skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Är enligt vad därom finnes stadgat för fastighet gällande särskilt uppskattningsvärde för fastighets-belåning (preliminärt taxeringsvärde), skall vad i lag eller författning föreskrives om fastighets taxeringsvärde såsom grund för beräkning av belopp, intill vilket inteckning i fastighet må godkännas såsom säkerhet vid utlåning eller såsom täckning för fonder eller inlåning, i stället gälla om det preliminära taxeringsvärdet.

Föreslagen lydelse

Är enligl vad därom finnes stadgat för faslighet gällande särskilt uppskatlningsvärde, skall vad i lag eller författning föreskrives om fastighets taxeringsvärde såsom grund för beräkning av belopp, intill vilket inteckning i fastighet må godkännas såsom säkerhet vid utlåning eller såsom täckning för fonder eller inlåning, i stället gälla om det särskilda uppskaltningsvärdet.

SkU 1980/81:17 12

7 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt

Härigenom föreskrivs alt 22 § 2 mom. lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

22 §

2 mom. Har fast egendom efter den tidpunkt, som näst föregående årets taxeringsvärde avsett, nedgått i värde genom eldsvåda, vattenflöde eller annan dylik tilldragelse eller genom borttagande av byggnad eller annan anläggning å egendomen eller av tillbehör därtill eller genom skogsavverkning eller genom nedläggning eller väsentlig förändring av rörelse, i vilken egendomen varit använd, eller av annan liknande anledning, skall länsstyrelsen i det län där egendomen är belägen på ansökan av skattskyldig, boutredningsman eller leslamenlsexekulor, efter verkslälld utredning, åsatta egendomen särskilt värde till ledning för beräkning av på egendomen belöpande arvsskatt.

Där efter tidpunkt som nyss nämnts fortsatt bebyggelse skett å fast egendom eller dess värde eljest förhöjts till följd av ny-, till- eller ombyggnad eller väsentlig förändring av rörelse, vari egendomen varit använd, eller annan liknande anledning, äger beskallningsmyndighelen hos länsstyrelsen påkalla att egendomen för ändamål, som i föregående stycke sägs, åsättes särskilt värde.

Fast egendom, för vilken icke finnes särskilt taxeringsvärde, skall ock av länsstyrelsen åsättas värde till ledning för arvsskallens bestämmande. Det åligger skaltskyldig, boutredningsman eller testamentsexekutör all göra ansökan härom. Värdering som nu sägs är dock icke erforderiig där det finnes uppenbart, atl egendomens värde ej överstiger 10000 kronor.

Vid den värdesättning, varom i Vid den värdesällning, varom i

detta moment är fråga, skall, under detta moment är fråga, skall, under iakttagande i övrigt i tillämpliga de- iakttagande i övrigl i tillämpliga delar av de i kommunalskattelagen lar av de i fastighelstaxeringslagen stadgade grunder för taxering av (1979:1152) stadgade grunder för faslighet, hänsyn tagas till egendo- taxering av fastighet, hänsyn tagas mens beskaffenhet vid tidpunkt, till egendomens beskaffenhet vid som avses i 21 §. Vad i 22 § I mom. tidpunkt, som avses i 21 §. Vad i andra och tredje punkterna är stad- 22 § I mom. andra och tredje punk-gal skall därvid äga motsvarande terna är stadgat skall därvid äga tillämpning. Sökande är pliktig motsvarande tillämpning. Sökande meddela länsstyrelsen erforderliga är pliktig meddela länsslyrelsen er-upplysningar för ansökningens forderiiga upplysningar för ansök-prövning. Länsslyrelsen äger att i ningens prövning. Länsstyrelsen ärendet höra ordföranden i fastig- äger atl i ärendet höra ordföranden helslaxeringsnämnden för del di- i fastighetstaxeringsnämnden för strikt, inom vilket egendomen är del distrikt, inom vilket egendomen belägen, eller, om denna nämnd av- är belägen, eller, om denna nämnd

' Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 857. - Senaste lydelse 1973: 1104.

SkU 1980/81:17 13

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

slutat sin verksamhet, ordföranden     avslutat sin verksamhet, ordföran-
i taxeringsnämnden i orten. Där be-    den i taxeringsnämnden i orten,
siktning av egendomen prövas nö-     Där besiktning av egendomen prö-
dig, må länsstyrelsen föranstalta        vas nödig, må länsstyrelsen föran-
därom såframt, då ärendet uppta-      ställa därom såframt, då ärendet
gits på ansökan, sökanden efter an-   upptagils på ansökan, sökanden ef-
maning bestrider kostnaderna för       ter anmaning bestrider kostnaderna
besiktningen. I fall, som avses i för besiktningen. I fall, som avses i
andra stycket av detta moment, be-   andra stycket av detta moment, be
stridas kostnaderna av allmänna        stridas kostnaderna av allmänna
medel.                                        medel.

Över länsstyrelsens beslut i ärende, som avses i detta moment, må klagan icke föras.

Denna lag Iräder i kraft den 1 januari 1981. Äldre bestämmelser skall dock tillämpas om skattskyldigheten inträtt före den 1 januari 1982.

8 Förslag till

Lag om ändring i stämpelskattelagen (1964:308)

Härigenom föreskrivs atl 4§ slämpelskatlelagen (1964:308)' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 §

Skatteplikt föreligger icke vid

1) förvärv från make, om förvärvet sker i syfte att för sammanläggning åstadkomma enhetliga lagfarlsförhållanden beträffande makarnas fasta egendom;

2) förvärv genom byte i den mån vederlaget ulgöres av annan fast egendom, om bytet sker för atl åstadkomma en lämpligare fastighetsindelning eller ulgör led i åtgärder för jordbrukets eller skogsbrukels yttre rationalisering;

3) sambruksförenings förvärv genom tillskott från medlem och samfällighelsförenings förvärv enligl 5 § lagen (1973: 1150) om förvaltning av samfälligheter;

4) försäkringsbolags förvärv från annat försäkringsbolag i samband med sådant avtal om övertagande av del senare bolagels hela försäkringsbestånd, som avses i 295 § lagen om försäkringsrörelse;

5) förvärv av järnväg för allmän trafik eller av mark för sådan järnväg;

6) kommuns eller annan menig- 6) kommuns eller annan menighets förvärv av mark, vilken enligl hels förvärv av mark, vilken enligt fastställd plan skall användas för fastställd plan skall användas för sådant ändamål som avses i 5 § 1 allmän plats, begravningsplats el-

' Lagen omtryckt 1979: 1060. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:864.

SkU 1980/81:17 14

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

mom, b) eller d) kommunalskalte- ler sådani ändamål som enligl 2
lagen; kap. 2

(1979:1152) medför att byggnad kan indelas som vårdbyggnad, bad-, sport- och idrottsanläggning, skolbyggnad, kulturbyggnad, eck-lesiaslikbyggnad eller allmän byggnad;

I) förvärv på grund av lagen om rätt i vissa fall för nyttjanderättshavare
atl inlösa under nyttjanderätt upplåtet område;

8) förvärv av kronojord genom skalleköp eller eljest på grund av skallebrev;

9) förvärv av ständig besittningsrätt till kronohemman eller krononybygge, då på grund av förvärvet vinnes inrymning i sådan rätt;

10) upplåtelse av tomträtt i nybildad fastighet, vars mark tidigare hell
eller till övervägande del ingått i fasfighet som varit med tomträtt upplåten
till samme lomlrällshavare; eller

II) återgång av fång i fall, där rätt till återvinning föreligger enligt 42 §.

Denna lag Iräder i kraft den I januari 1981 och gäller i fråga om förvärv för vilket skatteplikt inträder efter ikraftträdandet.

9 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1951:442) om förhandsbesked i taxeringsfrågor

Härigenom föreskrivs atl I § lagen (1951:442) om förhandsbesked i laxeringsfrågor' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 f

Riksskatteverket får, om del finnes vara av synnerlig vikt för någon, efter ansökan lämna besked på förhand (förhandsbesked) angående viss fråga, som avser sökandens taxering lill kommunal inkomstskatt, statlig inkomstskall, statlig förmögenhetsskatt, utskiftningsskatt eller ersättningsskall, ävensom viss fråga rörande tillämpningen av lagen (1951:763) om beräkning av slallig inkomstskatt för ackumulerad inkomst eller i lag givna bestämmelser om uppskov med beskattning av realisationsvinst. Gäller ansökningen fråga om tillämpning av lagen (1980:000) mot skatteflykt får förhandsbesked meddelas, om det är av vikt för sökanden.

I frågor som avses i första stycket får förhandsbesked också meddelas, om det finnes vara av vikt för enhetlig lagtolkning eller rättstillämpning.

' Lydelseav rubriken enligt prop. 1980/81: 17. - Lydelse enligt prop. 1980/81: 17.

Nuvarande lydelse

Vad som har sagts i första slyckel första meningen och andra stycket skall också tillämpas, när ägare till fastighet önskar pä förhand erhålla besked angående viss fråga, som avser taxering av fasligheten. Detsamma gäller den för vilken garantibelopp för fastighet skall tas upp som skattepliktig inkomst enligt bestämmelserna i 47 S kommunalskattelagen (1928: 370), trots alt han inte är ägare.

Föreslagen lydelse

Vad som har sagts i första stycket första meningen och andra stycket skall också tillämpas, när ägare lill faslighet önskar på förhand erhålla besked angående viss fråga, som avser taxering av fasligheten. Detsamma gäller den för vilken garantibelopp för fastighet skall las upp som skattepliktig inkomst enligt bestämmelserna i 47 S kommunalskattelagen (1928:370). trots att han inte är ägare, och. såvitt galler fastighet som enligt 3 kap. fastighelstaxeringslagen (1979:1152) undanlagils från .skatteplikt och egendom för vilken värde enligl 7 kap. 16 § nämnda lag inte beslämts, den för vilken, ehuru han inte är ägare, garantihelopp skulle ha tagits upp om fastigheten varit skattepliktig eller egendomen åsatls värde.

Om rätt atl av riksskatteverket erhålla förhandsbesked i fråga rörande mervärdeskatt föreskrivs i lagen (1968:430) om mervärdeskatt.

Denna lag Iräder i kraft den I januari 1981.

10 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1975:1132) om förvärv av hyresfastighet m.m.

Härigenom föreskrivs all I § lagen (1975: 1132) om förvärv av hyresfastighet m. m.' skall ha nedan angivna lydelse.

Föreslagen lydelse

Fast egendom, som är taxerad som annan fastighet och som vid taxeringen betecknats som hyres-husenliei, får ej ulan tillstånd av hyresnämnd förvärvas genom

Nuvarande lydelse

I §

Fast egendom, som är laxerad som annan fastighet och som vid taxeringen betecknats som hyresfastighet, får ej utan tillstånd av hyresnämnd förvärvas genom

1. köp, byte eller gåva,

2. tillskott till bolag eller förening.

Lagen omtryckt 1979:307.

SkU 1980/81:17 16

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3. utdelning eller skifte frän bolag eller förening,

4. fusion enligt 14 kap. I eller 2 § aktiebolagslagen (1975: 1385). Förvärvslillstånd fordras dock endast om den kommun där den fasta

egendomen är belägen enligt 3 a § första stycket påkallar prövning hos hyresnämnden.

Vad i denna lag sägs om fast egendom skall gälla även tomträtt. Vad som sägs om lagfart skall, när fråga är om tomträtt, i stället avse inskrivning av förvärv av tomträtt.

Denna lag träder i kraft den I januari 1981. I fråga om förvärv som skelt före ikrafllrädandel gäller äldre beslämmelser.

11 Förslag till

Lag om bevarande av 1970 års allmänna fastighetsdeklarationer, m.m.

Härigenom föreskrivs följande.

Allmänna faslighetsdeklaralioner och andra uppgifter som avlämnals lill ledning vid 1970 års allmänna fastighetstaxering skall bevaras för framtiden. Delsamma skall gälla sådan faslighelslaxeringsavi som skall förvaras tillsammans med deklarationen enligt 74 § tredje stycket taxeringskungörelsen (1957:513) i dess lydelse enligl kungörelsen (1968:734) om ändring i taxeringskungörelsen.

Bestämmelserna i 50 § laxeringslagen (1956:623) tillämpas i fråga om förvaring samt tillhandahållande och utlämnande av deklarationer enligt första stycket.

Denna lag träder i kraft dagen efter den dag, då lagen enligt uppgift på den har utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

SkU 1980/81:17 17

Motioner

I detta sammanhang behandlas följande vid riksmötet 1979/80 väckta motioner:

1979/80:1074 av Kerstin Andersson i Hjärtum (c)

I motionen yrkas atl riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att fastighetstaxeringsuppgifterna skall kompletteras även i de fall där endast uppgifter om energiplanering saknas.

1979/80: 1085 av Filip Fridolfsson (m) och Tore Nilsson(m) I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna alt förekomsten av öppen spis inle skall föranleda ett högre laxerings-värde.

1979/80:1110 av Jan-Eric Virgin (m) och Knut Billing (m) I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller om en utredning angående förutsättningarna för en reducering av taxeringsvärdet vid byggnadsförbud i enlighet med vad som i motionen anförts.

Utskottet

I propositionen föreslås vissa följdändringar lill den nya fastighelstaxe-ringslag som riksdagen antog hösten 1979. Flera frågor rörande fastighetstaxeringen kvarstår fortfarande. Del nu aktuella förslaget, som grundar sig på ett delbetänkande från 1976 års fastighelstaxeringskommitté, har lagts fram med förtur och innehåller de ändringar som bör genomföras med verkan fr.o.m. 1981, dvs. del inkomstår då 1981 års fastighetstaxerings-beslut skall tillämpas. 1 anslutning härtill tar utskottet upp tre motioner som väckts under den allmänna motionstiden 1980 och som avser vissa detaljer i samband med fastighetstaxeringen.

Propositionen berör bl. a. reglerna för inkomstbeskattning m. m. av fastigheter som vid fastighetstaxeringen undantagils från skatteplikt.

De tidigare fastighetstaxeringsreglerna krävde för all en fastighet skulle undantas från skatteplikt all den var avsedd för vissa särskilt angivna ändamål och i regel också att den ägdes av staten, kommun eller vissa allmännyttiga stiftelser eller sammanslutningar. Om fastigheten endast delvis utnyttjades för det privilegierade ändamålet var principen all en uppdelning skulle ske på en skattefri och en skattepliktig del. Motsvarande principer tillämpades också enligt de särskilda reglerna för inkomstbeskattning m. m. av dessa fastigheter.

Den nya fastighetstaxeringslagen innebär bl. a. att fastighetens allmännyttiga ändamål blir avgörande för skatteplikten. Bortsett från stiftelsernas och de ideella föreningarnas faslighelsinnehav saknar det i allmänhet betydelse vem som äger fasligheten. En annan nyhet är att man för fastigheter med blandad användning infört en huvudsaklighelsprincip. Om fastigheten till mer än hälften används för sill allmännyttiga ändamål skall den i sin

SkU 1980/81:17 18

helhet anses som icke skattepliktig, och någon uppdelning i en skattepliktig och en icke skattepliktig del blir då inle aktuell.

För ideella föreningar med allmännyttigt ändamål har motsvarande principer genomförts även vid inkomstbeskattningen. Dessa regler bör enligt propositionen stå kvar oförändrade. Beträffande övriga fastigheter, som undantagils från skatteplikt vid fastighetstaxeringen, innebär förslaget alt övervägandeprincipen endast delvis får slå igenom vid inkomstbeskattningen. För att en inkomst av dessa s.k. specialbyggnader skall befrias från inkomstskatt krävs atl fastigheten till övervägande del använts för sitt allmännyttiga ändamål. Om detta inte är fallet blir inkomsten i sin helhet skattepliktig. Om endast en mindre del av fastigheten använts för annat ändamål, skall inkomsten från denna del av fasligheten beskattas. Vidare kan nämnas att särskilda regler föreslås för fastigheter som används för kommunikation eller dislribufion och för reningsanläggningar. Inkomsl av sådana fasligheter skall beskattas, även om de undanlagits frän skatteplikt vid fastighetstaxeringen.

Garantihelopp utgår endast för skattepliktiga fastigheter. När det gäller förmögenhetsskatten föreslås i propositionen alt sådan skatt inte skall utgå för icke skallepliktiga fastigheter och att avdrag inte skall medges för skuld som avser en sådan fastighet. Enligt departementschefens mening saknas del däremot anledning atl undanta skattefria fastigheter från arvs- och gåvoskall. När det gäller stämpelskatt föreslås vissa smärre ändringar i avvaktan på stämpelskalteutredningens (B 1977:06) kommande förslag.

Den nya övervägandeprincipen vid fastighetstaxeringen har motiverats av önskemålet att åstadkomma förenklingar. Att denna princip nu inte genomförs fulll ut även vid inkomstbeskattningen innebär att svårigheterna att fördela inkomster och utgifter på en skattepliktig och en icke skattepliktig del kommer alt kvarstå i fråga om vissa fastigheter med blandad användning. Frågan har betydelse för fastigheter som har sådani allmännyttigt ändamål atl de behandlas såsom icke skattepliktiga vid fastighetstaxeringen men som till en mindre del används även för annat ändamål. Som anförs i propositionen kommer man i dessa fall inte längre all ha tillgång lill den tidigare uppdelningen vid fastighetstaxeringen på en skattepliktig och en icke skattepliktig del. Som utskottet konstaterat vid sin behandling av de ideella föreningarnas beskattning kan de nya principerna i speciella fall också leda till skatleskärpningar, nämligen om fastigheten endast till en mindre del används för allmännyttigt ändamål och denna del tidigare behandlats som icke skattepliktig. Dessa förhållanden ulgör emellertid inle tillräckliga skäl för atl utan närmare överväganden generellt undanta de icke skattepliktiga fastigheterna från inkomstbeskattning även lill den del de används för icke privilegierade ändamål eller för alt ompröva de nya principerna för fastighetstaxeringen. Som anförs i propositionen bör hithörande frågor omprövas när erfarenheter vunnits av de nya reglerna och när resultatet av sliftelseutredningens (Ju 1975:01) arbete föreligger.

SkU 1980/81:17 19

Med del anförda lillslyrker utskottet propositonen i nu behandlade delar.

Övriga förslag som läggs fram i propositionen är av formell karaktär. Utskottet har inte något alt erinra mot dessa förslag men förordar en redaktionell ändring i ett av lagförslagen. Den aktualiserade ändringen i anvisningarna till 36 § kommunalskatielagen behandlar utskottet i annat sammanhang.

I syfte atl tillgodose en framställning från olika myndigheter om att erhålla ell bättre underlag för energiplaneringen antogs i samband med den nya fastighelstaxeringslagen en särskild lag om insamling av uppgifter för detta ändamål. Enligt denna lag skall uppgifter lämnas i den allmänna fastighetsdeklaralionen om byggnadernas uppvärmningssätl, isolering och annat som har betydelse för energiplaneringen. Kommuner och statliga myndigheter skall kunna erhålla dessa uppgifter och information om byggnadernas standard från länsstyrelsens register över fastighetstaxeringen. Departementschefen framhöll (prop. 1979/80:40 s.l89 och 190) atl det inte kunde komma i fråga atl skaltemyndigheterna och nämnderna skulle infordra saknade uppgifter för energiplaneringen annat än i de fall där en komplettering av uppgifterna i deklaration e.d. för fastighetstaxeringen ändå behöver göras. Avsikten var att den kommun eller statliga myndighet som ansåg att uppgifterna behövde kompletteras eller kontrolleras ytterligare själv skulle ombesörja detta i önskad omfattning med ledning av registerutdraget.

Yrkandet i motion 1979/80:1074 syftar till alt skattemyndigheterna skall åläggas atl komplettera fastighetstaxeringsuppgifterna även i de fall där endast uppgifter för energiplaneringen saknas.

Såvitt utskottet nu kan bedöma innebär riksdagens tidigare ställningstagande i denna fråga alt länsstyrelsens register i stort sett kommer att innehålla de begärda uppgifterna för energiplaneringen. Enligl utskottets uppfattning saknas tillräckliga skäl för alt nu ålägga skaltemyndigheterna ytterligare merarbete med alt insamla och kontrollera dessa uppgifter. Utskottet avstyrker således motion 1979/80: 1074.

Det yrkande som framställs i motion 1979/80: 1085 innebär att en öppen spis inte skall föranleda ett högre taxeringsvärde och motiveras av önskemålet att premiera alt sådana spisar installeras.

En faslighets taxeringsvärde skall bestämmas med hänsyn till en rad olika faktorer. Hit hör bl. a. byggnadernas standard, som bedöms med hjälp av ett poängsystem där förekomsten av öppen spis ger en poäng. I vilken utsträckning en öppen spis inverkar pä värderingen kan inle anges generellt, eftersom de skalor som tillämpas är uppbyggda i skikt på två poäng. Frågans betydelse varierar också med hänsyn till byggnadernas standard i övrigt, ålder och värdeklass.

SkU 1980/81:17 20

Enligt utskottets uppfattning är det ofrånkomligt atl bygga värderingen på schabloner. Olika uppfattningar kan råda om hur sådana schabloner lämpligen bör utformas. Det bör emellertid framhållas att detta är en fråga som det enligl gällande beslämmelser ankommer på riksskatteverket alt bedöma. Målsättningen är all få fram ell så rättvisande värde som möjligt, och vad som anförts i motionen utgör enligt utskottets uppfattning inle tillräckliga skäl för att avvika från denna målsättning. Med det anförda avstyrker utskottet motion 1979/80:1085.

I motion 1979/80: 1110 begär motionärerna en utredning om möjligheterna atl reducera taxeringsvärdet i sådana fall där en tomt på grund av byggnadsförbud inte kan bebyggas. Enligl vad som anförs i motionen kan enligt nuvarande regler ett byggnadsförbud beaktas endast om förbudet varar i mer än tio år.

I de anvisningar och föreskrifter som riksskatteverket fastställt skall hänsyn tas lill att en exploatering kan börja först efter viss tid. Detta sker genom att värdet sätts ned enligt en särskild tabell, där även så korta väntetider som ell år, räknat från den 1 januari 1981. beaktas. Eftersom syftet med motion 1979/80: 1110 således i allt väsentligt torde vara tillgodosett avstyrker utskoilel densamma.

Utskottet hemställer

A. att riksdagen anlar de vid proposition 1980/81:61 fogade förslagen till

1. lag om ändring i taxeringslagen (1956:623),

2. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) med den ändringen att anvisningarna till 36 § utgår ur förslaget,

3. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskall,

4. lag om ändring i lagen (1947:577) om slatlig förmögenhetsskatt,

5. lag om ändring i lagen (1971: 171) om särskilt uppskattningsvärde på faslighet,

6. lag om ändring i lagen (1933:359) angående vad med fastig-hels taxeringsvärde i vissa fall skall förstås,

7. lag om ändring i lagen (1941:416) om arvskatt och gåvoskall med den ändringen alt den i förslaget angivna lydelsen av 22 § 2 mom. utgår och att ingressen erhåller följande lydelse:

Härigenom föreskrivs atl i 22§ 2 mom. lagen (1941:416) om arvsskall och gåvoskatt ordet "kommunalskattelagen" skall bytas ut mot "fastighelstaxeringslagen (1979:1152)",

8. lag om ändring i stämpelskaltelagen (1964: 308),

SkU 1980/81:17 21

9. lag om ändring i lagen (1951:442) om förhandsbesked i taxe
ringsfrågor,

10. lag om ändring i lagen (1975:1132) om förvärv av hyresfastighet m.m.,

11. lag om bevarande av 1970 års allmänna fastighetsdeklarationer, m. m.,

B. atl riksdagen avslår

1. motion 1979/80:1074,

2. motion 1979/80:1085,

3. motion 1979/80: 1110.

Med hänsyn till ärendets natur hemställer utskottet att ärendet avgörs efter en bordläggning.

Stockholm den 2 december 1980 På skatteulskottels vägnar ERIK WÄRNBERG

Närvarande: Erik Wärnberg (s), Knut Wachtmeister (m). Stig Josefson (c), Valter Kristenson (s), Rune Carlstein (s), förste vice talmannen Ingegerd Troedsson (m), Olle Westberg i Hofors (s), Tage Sundkvist (c), Ingemar Hallenius (c), Bo Forslund (s)*, Wilhelm Gustafsson (fp), Bo Södersten (s), Maj-Lis Lööw (s), Olle Grahn (fp) och Ewy Möller (m).

* Ej närvarande vid betänkandets Justering.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1980