SkU 1980/81:17

Skatteutskottets betänkande
1980/81:17

om inkomstbeskattningen av ägare till s. k. specialbyggnader, m. m.

(prop. 1980/81:61)

Propositionen

Regeringen (budgetdepartementet) föreslår i proposition 1980/81: 61 att
riksdagen antar vid propositionen fogade förslag till

1. lag om ändring i taxeringslagen (1956:623),

2. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

3. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,

4. lag om ändring i lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt,

5. lag om ändring i lagen (1971:171) om särskilt uppskattningsvärde på
fastighet,

6. lag om ändring i lagen (1933:359) angående vad med fastighets taxeringsvärde
i vissa fall skall förstås,

7. lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt,

8. lag om ändring i stämpelskattelagen (1964:308),

9. lag om ändring i lagen (1951:442) om förhandsbesked i taxeringsfrågor,

10. lag om ändring i lagen (1975:1132) om förvärv av hyresfastighet

m. m.,

11. lag om bevarande av 1970 års allmänna fastighetsdeklarationer,
m. m.

I propositionen föreslås vissa följdändringar till den nya fastighetstaxeringslagen
(1979:1152). En sådan avser inkomstbeskattningen av ägare till
bl. a. byggnader som vid fastighetstaxeringen indelats som specialbyggnader.
Det är här fråga om byggnader som används för vissa allmännyttiga
ändamål. Ändringen innebär i korthet att inkomster som härrör från sådan
verksamhet i regel skall undantas från skatteplikt.

Övriga ändringsförslag är i allt väsentligt av mer formell natur och syftar
till att anpassa olika bestämmelser till de nya definitioner m. m. som
tillkommit genom fastighetstaxeringslagen.

De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 1981.

Lagförslagen innehåller bl. a. en redaktionell ändring i anvisningarna till
36 § kommunalskattelagen. Denna ändring behandlar utskottet i annat
sammanhang och utgår alltså här. I nu aktuella delar har lagförslagen
följande lydelse.

1 Riksdagen 1980/81. 6 sami. Nr 17

SkU 1980/81:17 2

1 Förslag till

Lag om ändring i taxeringslagen (1956:623)

Härigenom föreskrivs att i taxeringslagen (1956:623)' skall införas en ny
paragraf, 192 §, av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

192 §2

Bestämmelserna i 160—162 §§
skall gälla även i fråga om särskild
fastighetstaxering.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.

1 Lagen omtryckt 1971: 399. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:773.

2 Förutvarande 192 § upphävd genom 1971: 399.

2 Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs att 54§, punkt 1 av anvisningarna till 41 a§ och
punkt 4 av anvisningarna till 54 § kommunalskattelagen (1928:370) skall ha
nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

54 §'

Från skattskyldighet frikallas:

a) svenska aktiebolag och svenska ekonomiska föreningar:

för utdelning på aktie i svenskt aktiebolag och andel i svensk ekonomisk
förening i den omfattning som anges i punkt 1 av anvisningarna;

b) medlem av konungahuset:
för av staten anvisat anslag;

c) i utlandet bosatt person och utländskt bolag:

för sådan inkomst, för vilken avgift enligt lagen om bevillningsavgifter
för särskilda förmåner och rättigheter skall erläggas eller beträffande vilken
befrielse från sådan avgift skall åtnjutas jämlikt särskilt stadgande i
samma lag;

d) ägare av sådan fastighet, som d) /. ägare av sådan fastighet

avses i 5§ 1 mom. a)—f) och h)—i): som avses i 3 kap. 2 § fastighetstax eringslagen

11979:1152):

för inkomst av fastigheten genom för inkomst av fastigheten i den
dess användning för ändamål som mån ägarens inkomst härrör från

avses i nämnda morn.: sådan användning som gör att

byggnad enligt 2 kap. 2§ fastig -

' Senaste lydelse 1979:612.

SkU 1980/81:17

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

hetstaxeringslagen skall indelas
som specialbyggnad, dock ej
kommunikationsbyggnad, distributionsbyggnad
eller reningsanläggning,
eller härrör från nationalpark; 2.

ägare av sådan fastighet som
avses i 3 kap. 3 § fastighetstaxeringslagen: för

inkomst av fastigheten i den
mån ägarens inkomst härrör från
sådan egendom och sådan användning
som avses i nämnda lagrum;

3. ägare av sådan fastighet som
avses i 3 kap. 4 § fastighetstaxeringslagen,
dock ej ideell förening
som är hänförlig under 53 § I mom.
e):

för inkomst av fastigheten i den
mån den används för ändamål som
avses i 3 kap. 4 § fastighetstaxeringslagen; e)

i riket bosatt delägare i oskift dödsbo efter person, som vid sitt
frånfälle icke varit här i riket bosatt:

för av dödsboet åtnjuten, till honom utdelad inkomst, för vilken dödsboet
skall utgöra kommunal inkomstskatt;

f) understödsföreningar, som bedriver såväl till livförsäkring hänförlig
verksamhet som annan verksamhet:

för annan inkomst än inkomst av fastighet, dock att skattskyldighet
föreligger även för förstnämnda inkomst till den del inkomsten belöper på
livförsäkringsverksamheten;

g) understödsföreningar, vilka enligt sina stadgar inte får meddela annan
kapitalförsäkring än sådan som omfattar kapitalunderstöd på högst 1 000
kronor per medlem:

för all inkomst, som belöper på verksamhet, hänförlig till livförsäkring;

h) här i riket bosatt fysisk person, som under vistelse utomlands åtnjutit
avlöning eller annan därmed jämförlig förmån på grund av anställning där
annat än hos svenska staten, svensk kommun eller ombord på svenskt
fartyg eller svenskt, danskt eller norskt luftfartyg:

för inkomst av anställningen under förutsättning att anställningen och
vistelsen i utlandet varat minst ett år eller enligt anställningsavtal eller på
annan grund kan antagas komma att vara minst ett år;

i) ideell förening, som är hänförlig under 53 § 1 mom. e):

för inkomst av fastighet och av rörelse i den omfattning som anges i
punkt 4 av anvisningarna;

j) svensk aktiefond:

för inkomst av tillfällig förvärvsverksamhet på grund av avyttring av
egendom som avses i 35 § 3 morn., om den avyttrade egendomen innehafts
två år eller mera.

SkU 1980/81:17

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Svenskt aktiebolag och svensk ekonomisk förening kan under de förutsättningar
som anges i punkt 5 av anvisningarna frikallas från skattskyldighet
för utdelning på andel i utländskt företag.

Av 70 § framgår att personer som där avses är frikallade från skattskyldighet
för vissa inkomster.

(Se vidare anvisningarna.)

Anvisningar

till 41

l.2 Bestämmelsen i 41 a § innebär
bl. a. att för fastighet, som
avses i 24 § 2 eller 3 morn., fastighetens
andel av samfallighetens
taxeringsvärde skall inräknas i underlaget
för intäktsberäkningen i de
fall där samfälligheten utgör en särskild
taxeringsenhet. Jfr i detta hänseende
punkt I andra stycket av anvisningarna
till 8 §.

a §

1. Bestämmelsen i 41 a § innebär
bl. a. att för fastighet, som avses i
24 § 2 eller 3 morn., fastighetens
andel av samfällighetens taxeringsvärde
skall inräknas i underlaget för
intäktsberäkningen i de fall där
samfälligheten utgör en särskild
taxeringsenhet. Jfr i detta hänseende
4 kap. 10 § fastighetstaxeringslagen
(1979:1152).

till 54 §

4.3 Förening, som är hänförlig
under 53 § 1 mom. e), är frikallad
från skattskyldighet för inkomst av
fastighet, som tillhör föreningen
och som använts på sätt som anges
i 3 kap. 4 § fastighetstaxeringslagen
(1979:1152), samt för sådan inkomst
av fastighet och rörelse som
till huvudsaklig del härrör från
verksamhet som har naturlig anknytning
till föreningens allmännyttiga
ändamål. Vad nu sagts gäller
även inkomst av verksamhet som
av hävd utnyttjats som finansieringskälla
för ideellt arbete. Övriga
inkomster av fastighet eller av rörelse
utgör i sin helhet skattepliktig
inkomst för föreningen.

4. Förening, som är hänförlig under
53 § 1 mom. e), är frikallad från
skattskyldighet för inkomst av fastighet,
som tillhör föreningen och
som använts på sätt som anges i 3
kap. 4 § fastighetstaxeringslagen
(1979:1152), samt för sådan inkomst
av fastighet och rörelse som
till huvudsaklig del härrör från
verksamhet som har naturlig anknytning
till föreningens allmännyttiga
ändamål. Vad nu sagts gäller
även inkomst av verksamhet som
av hävd utnyttjats som finansieringskälla
för ideellt arbete. Övriga
inkomster av fastighet, utom inkomster
som avses i 54 § d) 1 och 2,
eller av rörelse utgör i sin helhet
skattepliktig inkomst för förening -

inkomst som direkt härrör från föreningens ideella verksamhet, t. ex.
hyror som en samlingslokalägande förening uppbär på grund av upplåtelse
av lokaler för allmännyttigt ändamål, entréavgifter till idrotts- och kulturevenemang
o. d., skall anses ha naturlig anknytning till föreningens ändamål.
Detsamma gäller inkomst av verksamhet som utgör ett direkt led i det
ideella arbetet, t. ex. om en naturskyddsförening säljer affischer, märken
och böcker för att öka intresset för föreningens verksamhet eller om en

2 Senaste lydelse 1975:259.

3 Senaste lydelse 1980:342.

SkU 1980/81:17

handikappförening säljer varor avsedda för handikappade personer. Kravet
på naturlig anknytning skall också anses uppfyllt om en förenings
kommersiella verksamhet har karaktär av service till medlemmarna och
andra som deltar i den ideella verksamheten. Detta får exempelvis anses
vara fallet om en idrottsförening i mindre skala säljer förfriskningar eller
idrottsartiklar i sina klubblokaler. Inkomst av verksamhet som inte har
annat samband med det ideella arbetet än att den skall finansiera detta,
skall däremot anses sakna naturlig anknytning till en förenings allmännyttiga
ändamål.

Till verksamhet som av hävd utnyttjats för att finansiera ideellt arbete
räknas anordnande av bingo och andra lotterier, fester, basarer, försäljnings-
och insamlingskampanjer samt sådan biografrörelse som bedrivs av
nykterhetsförening eller förening med huvudsakligt ändamål att tillhandahålla
allmänna samlingslokaler. Detsamma gäller verksamhet som består i
att en förening upplåter reklamutrymme på klubbdräkter eller i föreningens
samlingslokaler e. d.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981 och tillämpas första gången
vid 1982 års taxering.

3 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrivs att 7 § lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt1
skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7§2

Från skattskyldighet frikallas:

a) medlem av konungahuset:
för av staten anvisat anslag;

b) i utlandet bosatt fysisk person och utländskt bolag:

för inkomst, som avses i 54 § första stycket c) kommunalskattelagen;

c) staten:

för all inkomst;

d) juridisk person som avses i 53 § 1 mom. första stycket c) kommunalskattelagen: för

all inkomst;

e) understödsförening som enligt sina stadgar icke får meddela annan
kapitalförsäkring än sådan som omfattar kapitalunderstöd på högst i 000
kronor för medlem och annan juridisk person som avses i 53 § 1 mom.
första stycket d) kommunalskattelagen än understödsförening:

för all inkomst;

f) förening som är hänförlig under 53 § 1 mom. första stycket e) kommunalskattelagen: för

all inkomst utom sådan inkomst av rörelse för vilken föreningen icke
är frikallad från skattskyldighet enligt punkt 4 av anvisningarna till 54 §
nämnda lag:

1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:770.

2 Senaste lydelse 1979:1058.

tl Riksdagen 1980181. 6 sami. Nr 17

SkU 1980/81:17

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

g) annan juridisk person som avses i 53 § 1 mom. första stycket e)
kommunalskattelagen:
för sådan inkomst som ej härflutit av rörelse;

h) I. här ovan / a)—g) ej upptagen
ägare av sådan fastighet, som
avses i 3 kap. 2 § fastighetstaxeringslagen
(1979:1152):
för inkomst av fastigheten i den
mån ägarens inkomst härrör från
sådan användning som gör att
byggnad enligt 2 kap. 2 § fastighetstaxeringslagen
skall indelas
som specialbyggnad, dock ej kommunikationsbyggnad,
distributionsbyggnad
eller reningsanläggning: 2.

här ovan i a)-g) ej upptagen
ägare av sådan fastighet som avses
i 3 kap. 3 § fastighetstaxeringslagen: för

inkomst av fastigheten i den
mån ägarens inkomst härrör från
sådan egendom och sådan användning
som avses i nämnda lagrum;

i) svenska aktiebolag och svenska ekonomiska föreningar:
för utdelning från svenska aktiebolag, svenska ekonomiska föreningar
och utländska företag i den omfattning som i 54 § kommunalskattelagen

sägs;

j) här i riket bosatt delägare i oskift dödsbo efter person, som vid sitt
frånfälle icke var här i riket bosatt:

för av dödsboet åtnjuten, till honom utdelad inkomst, för vilken dödsboet
skall utgöra statlig inkomstskatt:

k) understödsföreningar, vilka enligt sina stadgar äga meddela annan
kapitalförsäkring än sådan som omfattar kapitalunderstöd å högst 1 000
kronor för medlem och som bedriva jämväl annan verksamhet än livförsäkringsverksamhet:för

all inkomst, som belöper på annan än till livförsäkring hänförlig
verksamhet;

1) här i riket bosatt fysisk person, som under vistelse utomlands åtnjutit
avlöning eller annan därmed jämförlig förmån på grund av anställning där
annat än hos svenska staten, svensk kommun eller ombord på svenskt
fartyg eller svenskt, danskt eller norskt luftfartyg:
för inkomst, som avses i 54 § första stycket h) kommunalskattelagen;
m) svensk aktiefond:

för inkomst av tillfällig förvärvsverksamhet på grund av avyttring av
egendom som avses i 35 § 3 mom. kommunalskattelagen, om den avyttrade
egendomen innehafts två år eller mera.

Riksskatteverket må, om särskilda skäl därtill äro, efter ansökan förklara,
att förening eller stiftelse, som har till huvudsakligt ändamål att främja
nordiskt samarbete, i fråga om skattskyldighet eller eljest vid tillämpning

h) här ovan ej upptagen ägare av
sådan fastighet, som omförmäles i
5 § I mom. kommunalskattelagen:

för inkomst av fastigheten genom
dess begagnande för de i samma
mom. avsedda ändamål:

SkU 1980/81:17

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

av denna lag skall anses jämställd med förening eller stiftelse, som ovan i
första stycket vid f) respektive g) angives. Sådant beslut må, när omständigheterna
det föranleda, av riksskatteverket återkallas. Över beslut, som
riksskatteverket meddelat enligt detta stycke, må klagan icke föras.

Att personer, om vilka i 18 § förmäles, äro frikallade från skattskyldighet
för vissa inkomster, framgår av bestämmelserna i samma paragraf.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981 och tillämpas första gången
vid 1982 års taxering.

4 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt

Härigenom föreskrivs att 3 § 2 mom. och 5 § lagen (1947:577) om statlig
förmögenhetsskatt1 skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 §

2 morn.2 Såsom tillgångar vid förmögenhetsberäkningen upptagas icke:

a) kapitalvärdet av kapitalförsäkring;

b) rätt till undantagsförmåner, till pension eller annan livränta, som utgår
på grund av försäkring, till pension och annan förmån, som annorledes än i
följd av försäkring åtnjutes på grund av förutvarande tjänsteförhållande,
samt till livränta som, enligt vad i lag eller särskild författning är stadgat,
annorledes än på grund av försäkring utgår vid sjukdom eller olycksfall i
arbete eller under militärtjänstgöring;

c) rätt till annan ränta, avkomst eller förmån än i b) avses, därest
densamma är bestämd att tillgodonjutas för den berättigades livstid samt
värdet av vad han årligen må i sådant avseende åtnjuta understiger I 000
kronor;

d) rätt till förmögenhet, varav annan för närvarande åtnjuter avkastningen; e)

möbler, husgeråd och andra inre lösören, som äro avsedda för den
skattskyldiges och hans familjs personliga bruk;

f) konstverk, bok-, konst- och därmed jämförliga samlingar, såframt ej
ägaren med dem driver handel eller yrkesmässigt håller dem för allmänheten
tillgängliga;

g) sådana tillgångar, som avses i I mom. e) här ovan, därest sammanlagda
värdet av dessa tillgångar icke överstiger I 000 kronor;

h) patent- och förlagsrätter, som icke äro tillgångar i rörelse, ävensom
rätt till firmanamn, varumärke, mönsterskydd, tidnings titel och dylikt;

i) förråd av livsmedel eller andra förnödenheter, som äro avsedda för
den skattskyldiges och hans familjs personliga behov, samt kontant hushållskassa
eller därmed jämförlig, för den skattskyldiges löpande utgifter
avsedd kassa;

1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:859.

2 Senaste lydelse 1973:1102.

SkU 1980/81:17

Nuvarande lydelse

j) fastighet, i den män skatteplikt
enligt 5 § kommunalskattelagen
(1928:370) icke föreligger för fastigheten,
utom såvitt fråga är om
sådana tillbehör till fastigheten som
avses i 2 kap. 3 § jordabalken.

(Se vidare anvisningarna.)

Föreslagen lydelse

j) fastighet, som året före taxeringsåret
undantagits från skatteplikt
enligt 3 kap. fastighetstaxeringslagen
(1979:1152), utom såvitt
fråga är om tillbehör till fastigheten
som avses i 2 kap. 3 § jordabalken.

(Se vidare anvisningarna.)

5 § 3

Skuld, som löper med ränta och icke är att hänföra till rörelse, skall
upptagas till sitt kapitalbelopp utan tillägg av under året upplupen men ej
förfallen ränta.

Angående beräkningen av kapitalvärdet av skuld, som ej är förfallen och
därå ränta ej skall beräknas för tiden före förfallodagen, ävensom av
kapitalvärdet av förpliktelse, vilken innefattar skyldighet att till annan
utgiva undantagsförmåner, pension, annan livränta eller därmed jämförlig
avgift, skall vad i 4 § stadgas angående beräkningen av kapitalvärdet av
fordran eller av ränta, avkomst, förmån eller annan rättighet äga motsvarande
tillämpning.

Borgensförbindelse, för vilken betalningsskyldighet ännu ej inträtt, så
ock annan villkorlig skuld får ej avdragas vid beräkningen, liksom ej heller
vid beskattningsårets utgång oreglerade hushållsskulder och därmed jämförliga
skulder. Avdrag medgives för värdet av sådan garantiavsättning för
vilken avdrag medgives vid inkomsttaxeringen.

Avdrag medges inte för skuld
som avser kapital som nedlagts i
fastighet, som enligt 3§ 2 mom. j)
inte skall upptas som tillgång vid
förmögenhetsheräkningen.

Under avdragsgilla skulder inbegripas även oguldna skatter av nedannämnda
slag, nämligen dels debiterad preliminär skatt, som påförts den
skattskyldige för året näst före det taxeringsår, varom fråga är, eller för
något föregående år, dels slutlig skatt, som påförts den skattskyldige på
grund av taxering under förstnämnda år eller under något föregående år,
dels ock tillkommande skatt, varå den skattskyldige erhållit debetsedel
under förstnämnda år eller tidigare. Vidare inbegripas återbetalningspliktiga
studiemedel enligt studiestödslagen (1973:349).

(Se vidare anvisningarna.)

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981 och tillämpas första gången
vid 1982 års taxering.

3 Senaste lydelse 1974:311.

SkU 1980/81:17

5 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1971:171) om särskilt uppskattningsvärde på
fastighet

Härigenom föreskrivs att lagen (1971:171) om särskilt uppskattningsvärde
på fastighet skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Särskilt uppskattningsvärde för
fastighetsbelåning (preliminärt
taxeringsvärde) fastställes enligt
denna lag.

Preliminärt taxeringsvärde får
åsättas fastighet,

1) om på fastighet verkställts ny-,
till- eller ombyggnad efter den tidpunkt,
som det för fastigheten senast
fastställda taxeringsvärdet avsett,
eller

2) om fastighet ändrats eller nybildats
genom fastighetsbildning
och särskilt taxeringsvärde ej
finnes fastställt för det område fastigheten
omfattar.

Preliminärt taxeringsvärde gäller
från beslutet intill dess nytt taxeringsvärde,
avseende tidpunkt efter
förändringen eller nybildningen,
fastställes för fastigheten.

Vid åsättande av preliminärt
taxeringsvärde tillämpas de grunder
som enligt kommunalskattelagen
(1928:370) gäller för åsättande
av taxeringsvärde. Uppskattningen
skall emellertid ske med hänsyn till
fastighetens beskaffenhet vid den
tidpunkt då uppskattningen äger

Särskilt uppskattningsvärde för
fastighet fastställs enligt denna lag.

Sådant värde får fastställas för

1) fastighet på vilken verkställts
ny-, till- eller ombyggnad efter den
tidpunkt, som det för fastigheten
senast fastställda taxeringsvärdet
avsett, eller

2) fastighet som ändrats eller nybildats
genom fastighetsbildning
om särskilt taxeringsvärde ej finnes
fastställt för det område fastigheten
omfattar, eller

3) fastighet som undantagits från
skatteplikt enligt 3 kap. fastighetstaxeringslagen
(1979:1152).

Särskilt uppskattningsvärde gäller
intill dess nytt uppskattningsvärde
eller nytt taxeringsvärde fastställts
för fastigheten.

Vid fastställelse av särskilt uppskattningsvärde
tillämpas de grunder
som enligt fastighetstaxeringslagen
(1979:1152) gäller för åsättande
av taxeringsvärde. Uppskattningen
skall ske med hänsyn till fastighetens
beskaffenhet vid den tidpunkt
då uppskattningen äger rum.

rum.

SkU 1980/81:17

Nuvarande lydelse

Behörig att påkalla åsättande av
preliminärt taxeringsvärde är den
som är ägare av fastigheten.

Den som innehar fastighet med
tomträtt eller med vattenfallsrätt
eller som innehar ofri tomt i stad
har i ägares ställe den behörighet
som avses i första stycket.

Den som innehar fastighet med
fideikommissrätt skall anses som
ägare vid tillämpningen av denna
lag.

Ansökan om preliminärt taxeringsvärde
göres skriftligen hos
länsstyrelsen i det län där fastigheten
är belägen.

I ansökningshandlingen lämnas, i
huvudsaklig anslutning till vad som
föreskrives om särskild fastighetsdeklaration,
de uppgifter som behövs
till ledning för uppskattningen.
Länsstyrelsen kan anmoda sökanden
att komplettera uppgifterna
vid äventyr att ärendet ändock prövas.

Länsstyrelsen upprättar så snart
det kan ske förslag till preliminärt
taxeringsvärde och översänder förslaget
till sökanden för yttrande
inom viss tid vid äventyr att ärendet
ändock slutligen avgöres.

Föreslagen lydelse

Behörig att påkalla åsättande av
särskilt uppskattningsvärde är den
som är ägare av fastigheten. Detsamma
gäller den för vilken, trots
att han inte är ägare, garantibelopp
för fastighet skall tas upp som
skattepliktig inkomst enligt bestämmelserna
i 47 § kommunalskattelagen
(1928:370) eller såvitt gäller
fastighet som avses i I § andra
stycket 3), skulle ha tagits upp om
fastigheten varit skattepliktig.

Ansökan om särskilt uppskattningsvärde
görs skriftligen hos
länsstyrelsen i det län där fastigheten
är belägen.

I ansökningshandlingen lämnas, i
huvudsaklig anslutning till vad som
föreskrivs i fastighetstaxeringslagen
(1979:1152) om fastighetsdeklaration,
de uppgifter som behövs
till ledning för uppskattningen.
Länsstyrelsen kan anmoda sökanden
att komplettera uppgifterna vid
äventyr att ärendet ändock prövas.

Länsstyrelsen upprättar så snart
det kan ske förslag till särskilt uppskattningsvärde
och översänder
förslaget till sökanden för yttrande
inom viss tid vid äventyr att ärendet
ändock slutligen avgörs.

Länsstyrelsen har rätt att vid ärendets handläggning höra ordföranden i
den taxeringsnämnd, som handlägger fastighetstaxering inom det område
där fastigheten är belägen, samt anlita biträde av sakkunnig.

SkU 1980/81:17

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

6 §

Efter utgången av den tid som
sökanden enligt 5 § fått sig förelagd
för yttrande fattar länsstyrelsen beslut
i ärendet.

Sedan tiden för yttrande enligt
5 § utgått fattar länsstyrelsen beslut
i ärendet.

Mot beslut får talan ej föras.

Om beslutet underrättas sökanden samt den lokala skattemyndigheten.

7 §

För beslut om åsatt taxeringsvärde
utgår avgift med 300 kronor
om fastighetens uppskattade värde
ej överstiger 200000 kronor och i
annat fall med 600 kronor.

För beslut om särskilt uppskattningsvärde
utgår avgift med 500
kronor om fastighetens uppskattade
värde ej överstiger 200000 kronor
och i annat fall med 1000 kronor.
Då staten är sökande utgår
inte avgift.

Har avgiften ej erlagts inom en månad efter det krav på avgiften delgivits
sökanden, får utmätning ske för avgiften utan föregående dom.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.

6 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1933:359) angående vad med fastighets
taxeringsvärde i vissa fall skall förstås

Härigenom föreskrivs att lagen (1933:359) angående vad med fastighets
taxeringsvärde i vissa fall skall förstås skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Är enligt vad därom finnes stadgat
för fastighet gällande särskilt
uppskattningsvärde för fastighetsbelåning
(preliminärt taxeringsvärde),
skall vad i lag eller författning
föreskrives om fastighets taxeringsvärde
såsom grund för beräkning
av belopp, intill vilket inteckning
i fastighet må godkännas såsom
säkerhet vid utlåning eller såsom
täckning för fonder eller inlåning,
i stället gälla om det preliminära
taxeringsvärdet.

Föreslagen lydelse

Är enligt vad därom finnes stadgat
för fastighet gällande särskilt
uppskattningsvärde, skall vad i lag
eller författning föreskrives om fastighets
taxeringsvärde såsom grund
för beräkning av belopp, intill vilket
inteckning i fastighet må godkännas
såsom säkerhet vid utlåning eller
såsom täckning för fonder eller inlåning,
i stället gälla om det särskilda
uppskattningsvärdet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.

SkU 1980/81:17

7 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt

Härigenom föreskrivs att 22 § 2 mom. lagen (1941: 416) om arvsskatt och
gåvoskatt1 skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

22 §

2 morn.2 Har fast egendom efter den tidpunkt, som näst föregående årets
taxeringsvärde avsett, nedgått i värde genom eldsvåda, vattenflöde eller
annan dylik tilldragelse eller genom borttagande av byggnad eller annan
anläggning å egendomen eller av tillbehör därtill eller genom skogsavverkning
eller genom nedläggning eller väsentlig förändring av rörelse, i
vilken egendomen varit använd, eller av annan liknande anledning, skall
länsstyrelsen i det län där egendomen är belägen på ansökan av skattskyldig,
boutredningsman eller testamentsexekutör, efter verkställd utredning,
åsätta egendomen särskilt värde till ledning för beräkning av på egendomen
belöpande arvsskatt.

Där efter tidpunkt som nyss nämnts fortsatt bebyggelse skett å fast
egendom eller dess värde eljest förhöjts till följd av ny-, till- eller ombyggnad
eller väsentlig förändring av rörelse, vari egendomen varit använd,
eller annan liknande anledning, äger beskattningsmyndigheten hos länsstyrelsen
påkalla att egendomen för ändamål, som i föregående stycke sägs,
åsättes särskilt värde.

Fast egendom, för vilken icke finnes särskilt taxeringsvärde, skall ock
av länsstyrelsen åsättas värde till ledning för arvsskattens bestämmande.
Det åligger skattskyldig, boutredningsman eller testamentsexekutör att
göra ansökan härom. Värdering som nu sägs är dock icke erforderlig där
det finnes uppenbart, att egendomens värde ej överstiger 10000 kronor.

Vid den värdesättning, varom i Vid den värdesättning, varom i
detta moment är fråga, skall, under detta moment är fråga, skall, under

iakttagande i övrigt i tillämpliga de- iakttagande i övrigt i tillämpliga delar
av de i kommunalskattelagen lar av de i fastighetstaxeringslagen

stadgade grunder för taxering av (1979:1152) stadgade grunder för

fastighet, hänsyn tagas till egendo- taxering av fastighet, hänsyn tagas

mens beskaffenhet vid tidpunkt, till egendomens beskaffenhet vid

som avses i 21 §. Vad i 22 § 1 mom. tidpunkt, som avses i 21 §. Vad i

andra och tredje punkterna är stad- 22 § 1 mom. andra och tredje punk gat

skall därvid äga motsvarande tema är stadgat skall därvid äga

tillämpning. Sökande är pliktig motsvarande tillämpning. Sökande

meddela länsstyrelsen erforderliga är pliktig meddela länsstyrelsen erupplysningar
för ansökningens forderliga upplysningar för ansök prövning.

Länsstyrelsen äger att i ningens prövning. Länsstyrelsen

ärendet höra ordföranden i fastig- äger att i ärendet höra ordföranden

hetstaxeringsnämnden för det di- i fastighetstaxeringsnämnden för

strikt, inom vilket egendomen är det distrikt, inom vilket egendomen

belägen, eller, om denna nämnd av- är belägen, eller, om denna nämnd

' Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 857.
2 Senaste lydelse 1973: 1104.

SkU 1980/81:17

Nuvarande lydelse

slutat sin verksamhet, ordföranden
i taxeringsnämnden i orten. Där besiktning
av egendomen prövas nödig,
må länsstyrelsen föranstalta
därom såframt, då ärendet upptagits
på ansökan, sökanden efter anmaning
bestrider kostnaderna för
besiktningen. 1 fall, som avses i
andra stycket av detta moment, bestridas
kostnaderna av allmänna
medel.

Föreslagen lydelse

avslutat sin verksamhet, ordföranden
i taxeringsnämnden i orten.
Där besiktning av egendomen prövas
nödig, må länsstyrelsen föranstalta
därom såframt, då ärendet
upptagits på ansökan, sökanden efter
anmaning bestrider kostnaderna
för besiktningen. 1 fall, som avses i
andra stycket av detta moment, bestridas
kostnaderna av allmänna
medel.

Över länsstyrelsens beslut i ärende, som avses i detta moment, må
klagan icke föras.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981. Äldre bestämmelser skall
dock tillämpas om skattskyldigheten inträtt före den 1 januari 1982.

8 Förslag till

Lag om ändring i stämpelskattelagen (1964:308)

Härigenom föreskrivs att 4 § stämpelskattelagen (1964:308)' skall ha
nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 §

Skatteplikt föreligger icke vid

1) förvärv från make, om förvärvet sker i syfte att för sammanläggning
åstadkomma enhetliga lagfartsförhållanden beträffande makarnas fasta
egendom;

2) förvärv genom byte i den mån vederlaget utgöres av annan fast
egendom, om bytet sker för att åstadkomma en lämpligare fastighetsindelning
eller utgör led i åtgärder för jordbrukets eller skogsbrukets yttre
rationalisering;

3) sambruksförenings förvärv genom tillskott från medlem och
samfällighetsförenings förvärv enligt 5 § lagen (1973:1150) om förvaltning
av samfälligheter;

4) försäkringsbolags förvärv från annat försäkringsbolag i samband med
sådant avtal om övertagande av det senare bolagets hela försäkringsbestånd,
som avses i 295 § lagen om försäkringsrörelse;

5) förvärv av järnväg för allmän trafik eller av mark för sådan järnväg;

6) kommuns eller annan menig- 6) kommuns eller annan menighets
förvärv av mark, vilken enligt hets förvärv av mark, vilken enligt

fastställd plan skall användas för fastställd plan skall användas för

sådant ändamål som avses i 5 § I allmän plats, begravningsplats el -

1 Lagen omtryckt 1979: 1060. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:864.

SkU 1980/81:17

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

mom, b) eller d) kommunalskatte- ler sådant ändamål som enligt 2

lagen; kap. 2 § fastighetstaxeringslagen

(1979:1152) medför att byggnad
kan indelas som vårdbyggnad,
bad-, sport- och idrottsanläggning,
skolbyggnad, kulturbyggnad, ecklesiastikbyggnad
eller allmän byggnad; 7)

förvärv på grund av lagen om rätt i vissa fall för nyttjanderättshavare
att inlösa under nyttjanderätt upplåtet område;

8) förvärv av kronojord genom skatteköp eller eljest på grund av skattebrev; 9)

förvärv av ständig besittningsrätt till kronohemman eller krononybygge,
då på grund av förvärvet vinnes inrymning i sådan rätt;

10) upplåtelse av tomträtt i nybildad fastighet, vars mark tidigare helt
eller till övervägande del ingått i fastighet som varit med tomträtt upplåten
till samme tomträttshavare; eller

11) återgång av fång i fall, där rätt till återvinning föreligger enligt 42 §.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981 och gäller i fråga om förvärv
för vilket skatteplikt inträder efter ikraftträdandet.

9 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1951:442) om förhandsbesked i taxeringsfrågor Härigenom

föreskrivs att 1 § lagen (1951:442) om förhandsbesked i
taxeringsfrågor1 skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

I §2

Riksskatteverket får, om det finnes vara av synnerlig vikt för någon,
efter ansökan lämna besked på förhand (förhandsbesked) angående viss
fråga, som avser sökandens taxering till kommunal inkomstskatt, statlig
inkomstskatt, statlig förmögenhetsskatt, utskiftningsskatt eller ersättningsskatt,
ävensom viss fråga rörande tillämpningen av lagen (1951:763)
om beräkning av statlig inkomstskatt för ackumulerad inkomst eller i lag
givna bestämmelser om uppskov med beskattning av realisationsvinst.
Gäller ansökningen fråga om tillämpning av lagen (1980:000) mot skatteflykt
får förhandsbesked meddelas, om det är av vikt för sökanden.

I frågor som avses i första stycket får förhandsbesked också meddelas,
om det finnes vara av vikt för enhetlig lagtolkning eller rättstillämpning.

1 Lydelse av rubriken enligt prop. 1980/81: 17.

2 Lydelse enligt prop. 1980/81: 17.

SkU 1980/81:17

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Vad som har sagts i första
stycket första meningen och andra
stycket skall också tillämpas, när
ägare till fastighet önskar på förhand
erhålla besked angående viss
fråga, som avser taxering av fastigheten.
Detsamma gäller den för
vilken garantibelopp för fastighet
skall tas upp som skattepliktig inkomst
enligt bestämmelserna i 47 §
kommunalskattelagen (1928:370),
trots att han inte är ägare, och,
såvitt gäller fastighet som enligt
3 kap. fastighetstaxeringslagen
(1979:1152) nndantagits från skatteplikt
och egendom för vilken värde
enligt 7 kap. 16 § nämnda lag
inte hestämts, den för vilken, ehuru
han inte är ägare, garantibelopp
skulle ha tagits upp om fastigheten
varit skattepliktig eller egendomen
åsatts värde.

Om rätt att av riksskatteverket erhålla förhandsbesked i fråga rörande
mervärdeskatt föreskrivs i lagen (1968:430) om mervärdeskatt.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.

10 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1975:1132) om förvärv av hyresfastighet
m. m.

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1975: 1132) om förvärv av hyresfas -

tighet m. m. skall ha nedan angivna
Nuvarande lydelse

Fast egendom, som är taxerad
som annan fastighet och som vid
taxeringen betecknats som hyresfastighet,
får ej utan tillstånd av hyresnämnd
förvärvas genom

1. köp, byte eller gåva,

2. tillskott till bolag eller förening.

lydelse.

Föreslagen lydelse

Fast egendom, som är taxerad
som annan fastighet och som vid
taxeringen betecknats som hyreshusenhet,
får ej utan tillstånd av
hyresnämnd förvärvas genom

1 Lagen omtryckt 1979:307.

SkU 1980/81:17

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3. utdelning eller skifte från bolag eller förening,

4. fusion enligt 14 kap. 1 eller 2 § aktiebolagslagen (1975:1385).
Förvärvstillstånd fordras dock endast om den kommun där den fasta

egendomen är belägen enligt 3 a § första stycket påkallar prövning hos
hyresnämnden.

Vad i denna lag sägs om fast egendom skall gälla även tomträtt. Vad som
sägs om lagfart skall, när fråga är om tomträtt, i stället avse inskrivning av
förvärv av tomträtt.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981. I fråga om förvärv som skett
före ikraftträdandet gäller äldre bestämmelser.

11 Förslag till

Lag om bevarande av 1970 års allmänna fastighetsdeklarationer,
m. m.

Härigenom föreskrivs följande.

Allmänna fastighetsdeklarationer och andra uppgifter som avlämnats till
ledning vid 1970 års allmänna fastighetstaxering skall bevaras för framtiden.
Detsamma skall gälla sådan fastighetstaxeringsavi som skall förvaras
tillsammans med deklarationen enligt 74 § tredje stycket taxeringskungörelsen
(1957:513) i dess lydelse enligt kungörelsen (1968:734) om ändring i
taxeringskungörelsen.

Bestämmelserna i 50 § taxeringslagen (1956:623) tillämpas i fråga om
förvaring samt tillhandahållande och utlämnande av deklarationer enligt
första stycket.

Denna lag träder i kraft dagen efter den dag, då lagen enligt uppgift på
den har utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

SkU 1980/81:17

Motioner

I detta sammanhang behandlas följande vid riksmötet 1979/80 väckta
motioner:

1979/80:1074 av Kerstin Andersson i Hjärtum (c)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att fastighetstaxeringsuppgifterna skall kompletteras även i de fall där
endast uppgifter om energiplanering saknas.

1979/80:1085 av Filip Fridolfsson (m) och Tore Nilsson(m)

I motionen yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att förekomsten av öppen spis inte skall föranleda ett högre taxeringsvärde.

1979/80:1110 av Jan-Eric Virgin (m) och Knut Billing (m)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller om en utredning
angående förutsättningarna för en reducering av taxeringsvärdet vid byggnadsförbud
i enlighet med vad som i motionen anförts.

Utskottet

I propositionen föreslås vissa följdändringar till den nya fastighetstaxeringslag
som riksdagen antog hösten 1979. Flera frågor rörande fastighetstaxeringen
kvarstår fortfarande. Det nu aktuella förslaget, som grundar sig
på ett delbetänkande från 1976 års fastighetstaxeringskommitté, har lagts
fram med förtur och innehåller de ändringar som bör genomföras med
verkan fr. o. m. 1981, dvs. det inkomstår då 1981 års fastighetstaxeringsbeslut
skall tillämpas. I anslutning härtill tar utskottet upp tre motioner
som väckts under den allmänna motionstiden 1980 och som avser vissa
detaljer i samband med fastighetstaxeringen.

Propositionen berör bl. a. reglerna för inkomstbeskattning m. m. av fastigheter
som vid fastighetstaxeringen undantagits från skatteplikt.

De tidigare fastighetstaxeringsreglema krävde för att en fastighet skulle
undantas från skatteplikt att den var avsedd för vissa särskilt angivna
ändamål och i regel också att den ägdes av staten, kommun eller vissa
allmännyttiga stiftelser eller sammanslutningar. Om fastigheten endast
delvis utnyttjades för det privilegierade ändamålet var principen att en
uppdelning skulle ske på en skattefri och en skattepliktig del. Motsvarande
principer tillämpades också enligt de särskilda reglerna för inkomstbeskattning
m. m. av dessa fastigheter.

Den nya fastighetstaxeringslagen innebär bl. a. att fastighetens allmännyttiga
ändamål blir avgörande för skatteplikten. Bortsett från stiftelsernas
och de ideella föreningarnas fastighetsinnehav saknar det i allmänhet betydelse
vem som äger fastigheten. En annan nyhet är att man för fastigheter
med blandad användning infört en huvudsaklighetsprincip. Om fastigheten
till mer än hälften används för sitt allmännyttiga ändamål skall den i sin

SkU 1980/81:17

helhet anses som icke skattepliktig, och någon uppdelning i en skattepliktig
och en icke skattepliktig del blir då inte aktuell.

För ideella föreningar med allmännyttigt ändamål har motsvarande principer
genomförts även vid inkomstbeskattningen. Dessa regler bör enligt
propositionen stå kvar oförändrade. Beträffande övriga fastigheter, som
undantagits från skatteplikt vid fastighetstaxeringen, innebär förslaget att
övervägandeprincipen endast delvis får slå igenom vid inkomstbeskattningen.
För att en inkomst av dessa s.k. specialbyggnader skall befrias
från inkomstskatt krävs att fastigheten till övervägande del använts för sitt
allmännyttiga ändamål. Om detta inte är fallet blir inkomsten i sin helhet
skattepliktig. Om endast en mindre del av fastigheten använts för annat
ändamål, skall inkomsten från denna del av fastigheten beskattas. Vidare
kan nämnas att särskilda regler föreslås för fastigheter som används för
kommunikation eller distribution och för reningsanläggningar. Inkomst av
sådana fastigheter skall beskattas, även om de undantagits från skatteplikt
vid fastighetstaxeringen.

Garantibelopp utgår endast för skattepliktiga fastigheter. När det gäller
förmögenhetsskatten föreslås i propositionen att sådan skatt inte skall utgå
för icke skattepliktiga fastigheter och att avdrag inte skall medges för skuld
som avser en sådan fastighet. Enligt departementschefens mening saknas
det däremot anledning att undanta skattefria fastigheter från arvs- och
gåvoskatt. När det gäller stämpelskatt föreslås vissa smärre ändringar i
avvaktan på stämpelskatteutredningens (B 1977:06) kommande förslag.

Den nya övervägandeprincipen vid fastighetstaxeringen har motiverats
av önskemålet att åstadkomma förenklingar. Att denna princip nu inte
genomförs fullt ut även vid inkomstbeskattningen innebär att svårigheterna
att fördela inkomster och utgifter på en skattepliktig och en icke skattepliktig
del kommer att kvarstå i fråga om vissa fastigheter med blandad
användning. Frågan har betydelse för fastigheter som har sådant allmännyttigt
ändamål att de behandlas såsom icke skattepliktiga vid fastighetstaxeringen
men som till en mindre del används även för annat ändamål.
Som anförs i propositionen kommer man i dessa fall inte längre att ha
tillgång till den tidigare uppdelningen vid fastighetstaxeringen på en skattepliktig
och en icke skattepliktig del. Som utskottet konstaterat vid sin
behandling av de ideella föreningarnas beskattning kan de nya principerna
i speciella fall också leda till skatteskärpningar, nämligen om fastigheten
endast till en mindre del används för allmännyttigt ändamål och denna del
tidigare behandlats som icke skattepliktig. Dessa förhållanden utgör emellertid
inte tillräckliga skäl för att utan närmare överväganden generellt
undanta de icke skattepliktiga fastigheterna från inkomstbeskattning även
till den del de används för icke privilegierade ändamål eller för att ompröva
de nya principerna för fastighetstaxeringen. Som anförs i propositionen
bör hithörande frågor omprövas när erfarenheter vunnits av de nya reglerna
och när resultatet av stiftelseutredningens (Ju 1975:01) arbete föreligger.

SkU 1980/81:17

Med det anförda tillstyrker utskottet propositonen i nu behandlade delar.

Övriga förslag som läggs fram i propositionen är av formell karaktär.
Utskottet har inte något att erinra mot dessa förslag men förordar en
redaktionell ändring i ett av lagförslagen. Den aktualiserade ändringen i
anvisningarna till 36 § kommunalskattelagen behandlar utskottet i annat
sammanhang.

1 syfte att tillgodose en framställning från olika myndigheter om att
erhålla ett bättre underlag för energiplaneringen antogs i samband med den
nya fastighetstaxeringslagen en särskild lag om insamling av uppgifter för
detta ändamål. Enligt denna lag skall uppgifter lämnas i den allmänna
fastighetsdeklarationen om byggnadernas uppvärmningssätt, isolering och
annat som har betydelse för energiplaneringen. Kommuner och statliga
myndigheter skall kunna erhålla dessa uppgifter och information om byggnadernas
standard från länsstyrelsens register över fastighetstaxeringen.
Departementschefen framhöll (prop. 1979/80:40 s.189 och 190) att det inte
kunde komma i fråga att skattemyndigheterna och nämnderna skulle infordra
saknade uppgifter för energiplaneringen annat än i de fall där en
komplettering av uppgifterna i deklaration e.d. för fastighetstaxeringen
ändå behöver göras. Avsikten var att den kommun eller statliga myndighet
som ansåg att uppgifterna behövde kompletteras eller kontrolleras ytterligare
själv skulle ombesörja detta i önskad omfattning med ledning av
registerutdraget.

Yrkandet i motion 1979/80: 1074 syftar till att skattemyndigheterna skall
åläggas att komplettera fastighetstaxeringsuppgifterna även i de fall där
endast uppgifter för energiplaneringen saknas.

Såvitt utskottet nu kan bedöma innebär riksdagens tidigare ställningstagande
i denna fråga att länsstyrelsens register i stort sett kommer att
innehålla de begärda uppgifterna för energiplaneringen. Enligt utskottets
uppfattning saknas tillräckliga skäl för att nu ålägga skattemyndigheterna
ytterligare merarbete med att insamla och kontrollera dessa uppgifter.
Utskottet avstyrker således motion 1979/80:1074.

Det yrkande som framställs i motion 1979/80:1085 innebär att en öppen
spis inte skall föranleda ett högre taxeringsvärde och motiveras av önskemålet
att premiera att sådana spisar installeras.

En fastighets taxeringsvärde skall bestämmas med hänsyn till en rad
olika faktorer. Hit hör bl. a. byggnadernas standard, som bedöms med
hjälp av ett poängsystem där förekomsten av öppen spis ger en poäng. I
vilken utsträckning en öppen spis inverkar på värderingen kan inte anges
generellt, eftersom de skalor som tillämpas är uppbyggda i skikt på två
poäng. Frågans betydelse varierar också med hänsyn till byggnadernas
standard i övrigt, ålder och värdeklass.

SkU 1980/81:17

Enligt utskottets uppfattning är det ofrånkomligt att bygga värderingen
på schabloner. Olika uppfattningar kan råda om hur sådana schabloner
lämpligen bör utformas. Det bör emellertid framhållas att detta är en fråga
som det enligt gällande bestämmelser ankommer på riksskatteverket att
bedöma. Målsättningen är att få fram ett så rättvisande värde som möjligt,
och vad som anförts i motionen utgör enligt utskottets uppfattning inte
tillräckliga skäl för att avvika från denna målsättning. Med det anförda
avstyrker utskottet motion 1979/80: 1085.

I motion 1979/80:1110 begär motionärerna en utredning om möjligheterna
att reducera taxeringsvärdet i sådana fall där en tomt på grund av
byggnadsförbud inte kan bebyggas. Enligt vad som anförs i motionen kan
enligt nuvarande regler ett byggnadsförbud beaktas endast om förbudet
varar i mer än tio år.

I de anvisningar och föreskrifter som riksskatteverket fastställt skall
hänsyn tas till att en exploatering kan börja först efter viss tid. Detta sker
genom att värdet sätts ned enligt en särskild tabell, där även så korta
väntetider som ett år, räknat från den 1 januari 1981, beaktas. Eftersom
syftet med motion 1979/80: 1110 således i allt väsentligt torde vara tillgodosett
avstyrker utskottet densamma.

Utskottet hemställer

A. att riksdagen antar de vid proposition 1980/81:61 fogade förslagen
till

1. lag om ändring i taxeringslagen (1956:623),

2. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) med den
ändringen att anvisningarna till 36§ utgår ur förslaget,

3. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,

4. lag om ändring i lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt,

5. lag om ändring i lagen (1971:171) om särskilt uppskattningsvärde
på fastighet,

6. lag om ändring i lagen (1933:359) angående vad med fastighets
taxeringsvärde i vissa fall skall förstås,

7. lag om ändring i lagen (1941:416) om arvskatt och gåvoskatt
med den ändringen att den i förslaget angivna lydelsen av 22 § 2
mom. utgår och att ingressen erhåller följande lydelse:

Härigenom föreskrivs att i 22 § 2 mom. lagen (1941:416) om
arvsskatt och gåvoskatt ordet ”kommunalskattelagen” skall bytas
ut mot ”fastighetstaxeringslagen (1979:1152)”,

8. lag om ändring i stämpelskattelagen (1964:308),

SkU 1980/81:17

9. lag om ändring i lagen (1951:442) om förhandsbesked i taxeringsfrågor,

10. lag om ändring i lagen (1975:1132) om förvärv av hyresfastighet
m. m.,

11. lag om bevarande av 1970 års allmänna fastighetsdeklarationer,
m. m.,

B. att riksdagen avslår

1. motion 1979/80:1074,

2. motion 1979/80:1085,

3. motion 1979/80:1110.

Med hänsyn till ärendets natur hemställer utskottet att ärendet avgörs
efter en bordläggning.

Stockholm den 2 december 1980
På skatteutskottets vägnar
ERIK WÄRNBERG

Närvarande: Erik Wärnberg (s), Knut Wachtmeister (m), Stig Josefson
(c), Valter Kristenson (s), Rune Carlstein (s), förste vice talmannen Ingegerd
Troedsson (m), Olle Westberg i Hofors (s), Tage Sundkvist (c),
Ingemar Hallenius (c), Bo Forslund (s)*, Wilhelm Gustafsson (fp), Bo
Södersten (s), Maj-Lis Lööw (s), Olle Grahn (fp) och Ewy Möller (m).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1980