Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

Skatteutskottets betänkande

1980/81:16

om skatten på 1981 års inkomster, m. m., (prop. 1980/81:50)

Propositionen

Regeringen (budgetdepartementet) föreslår i proposition 1980/81:50 att riksdagen antar vid propositionen fogade förslag till

1.   lag om ändring i lagen (1947:576) om statiig inkomstskatt,

2.    lag om ändring i lagen (1977:1071) om basenhet enligl I0§ 1 mom. lagen (1947:576) om statiig inkomstskatt,

3.    lag om tillfällig höjning av den särskilda skattereduktionen vid 1982 års taxering,

4.    lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

5.    lag om ändring i taxeringslagen (1956:623).

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås ändringar i den statliga inkomstbeskattningen. Inflationsskyddet för skatteskalan modifieras så att hänsyn inte längre skall tas till bl. a. höjda energipriser. För år 1981 föreslås att basenheten sänks med 100 kr. till 6400 kr. Vidare föreslås vissa marginalskattelätt­nader för 1981 års inkomster i skikten mellan ca 76000 kr. och 96000 kr. Den tillfälliga höjningen av den särskilda skattereduktionen med högst 500 kr., som medges i första hand heltidsarbetande med inkomster under genomsnittet, föreslås förlängd ett år.

Även folkpensionärernas skattelättnader behandlas i propositionen. En höjning av del extra avdraget föreslås för både år 1980 och år 1981. Förslag läggs också fram om deklarationspliktsgränsen för folkpensionärer vid 1981 års taxering.

Vidare föreslås att rätten till avdrag för s. k. frivilliga periodiska under­stöd, som f. n. medges med 5000 kr. per mottagare, begränsas lill att avse 5000 kr. per givare.

De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 1981.

Proposition 1980/81:20 har överiämnats till utskottet från finansutskot­tet såvitt avser bilaga 6 punkt 2 ändrade principer för beräkning av prisin­dex till grund för fastställande av basenhet. I denna del anförs i propositio­nen att chefen för budgeldepartementet i annat sammanhang avser att föreslå erforderiiga ändringar i lagen (1977:107) om basenhet. Delta förslag behandlas - som framgår av del föregående - i proposition 1980/81:50.

Lagförslagen har följande lydelse. 1    Riksdagen 1980/81.6 saml. Nr 16


SkU 1980/81:16


 


SkU 1980/81:16

1    Förslag till

Lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt


Härigenom föreskrivs atl 10 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig in­komstskatt' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse 10 §

1 mom. Statlig inkomstskatt utgår för fysiska personer, oskifta döds­bon och familjestiftelser med viss i särskild ordning bestämd procent av nedan angivna grundbelopp.

Grundbeloppet utgör:

när beskattningsbar inkomst icke överstiger 1 basenhet enligt lagen (1977: 1071) om basenhet enligt 10 § 1 mom. lagen (1947:576) om statiig inkomstskatt:

1 procent av den beskattningsbara inkomsten;

när beskattningsbar inkomst överstiger

1 men

icke  4 basenheter

4   •'

"     5

5   "

„    

6  "

"     7

7  "

.,     g

8  "

„         c,

9  "

„          ,Q

10  "

"           11

Il   "

„    j2

12  "

„    ,3

13   "

••   14

14  "

„   ,5

15   "

"   16

16  "

"   17

17   "

"   20

20  "

„   3Q

30 basenheter

grundbeloppet för   1 basenhet    och  2% av återstoden 4 basenheter och 4%'"

5

6

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16

17

20

30

5%" 8%" ll%" 14% " 20%" 22%" 26%" 30%" 34%" 39%," 44%" 45%" 48%" 53%" 58% "

Ändå att statiig inkomstskall skall uttagas med mer än 100 procent av grundbeloppet, må likväl icke den å någon del av den beskattningsbara inkomsten belöpande skatten uppgå till högre belopp än som motsvarar 58 procent av denna inkomsldel.

Med familjestiftelse avses i denna lag stiftelse, som enligt de för densam­ma gällande stadgar har lill huvudsakligt ändamål att tillgodose viss fa­miljs, vissa familjers eller bestämda personers ekonomiska intressen.

Föreslagen lydelse

10 § 1 mom. Statlig inkomstskatt utgår för fysiska personer, dödsbon och familjestiftelser med viss i särskild ordning bestämd procent av nedan angivna grundbelopp.

' Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:770.  Senaste lydelse 1979:1156.


 


SkU 1980/81:16


Grundbeloppet utgör:

när beskattningsbar inkomst icke överstiger 1 basenhet enligt lagen (1977:1071) om basenhet enligt 10 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt:

1 procent av den beskattningsbara inkomsten;

när beskattningsbar inkomst överstiger

grundbeloppet för   1 basenhet    och  2 % av återstoden 4 basenheter och 4%"

 

1 men icke  4 basenheter

4  "     "

,     5

5   "     '

'     6

6  "     '

,           y

7   "     '

,           g

8  "     '

•     9      ."

9  -     •

'   10

10  "     '

'   11

11   "     '

•   12

12   "     '

,    ,3

13   "     '

•   14

14  "     '

,   ,5

15   "     •

'    16

16  "    

,   p

17   "

,   20

20 "     '

'   30-

30 basen

leter


 

5

"    5%"

6

"    8%"

7

"   11%"

8

"   14%"

9

" 20%"

10      

" 22%"

11

" 26%"

12

" 29%"

13

" 33%"

14

" 38%"

15

" 44%"

16

" 45%"

17

" 48%"

20

" 53%"

30

"   58%


Ändå att slatlig inkomstskatt skall utlagas med mer än 100 procent av grundbeloppet, må likväl icke den å någon del av den beskattningsbara inkomsten belöpande skatten uppgå till högre belopp än som motsvarar 58 procent av denna inkomstdel.

Med familjestiftelse avses i denna lag stiftelse, som enligt de för densam­ma gällande stadgar har till huvudsakligt ändamål att tillgodose viss fa­miljs, vissa familjers eller bestämda personers ekonomiska intressen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981 och tillämpas första gången vid 1982 års taxering.

2    Förslag till

Lag om ändring i lagen (1977:1071) om basenhet enligt 10 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrivs atl 2 och 3 §§ lagen (1977:1071) om basenhet enligt 10 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt skall ha nedan angivna lydelse.


Nuvarande lydelse

Basenhet utgör för varje laxe­ringsår ett belopp som motsvarar femtusen kronor multiplicerat med årets jämförelsetal. Basenheten av­rundas nedåt till helt hundratal kro­nor.


2§


Föreslagen lydelse

Basenhet ulgör för varje laxe­ringsår ett belopp som motsvarar 6400 kronor multiplicerat med årets jämförelsetal. Basenheten av­rundas nedåt till hell hundratal kro-


 


SkU 1980/81:16                                                                       4

Nuvarande lydelse                                            Föreslagen lydelse


Jämförelselalet för taxeringsåret
  Jämförelsetalet för taxeringsåret
är det tal som anger förhållandet
är del tal som anger förhållandet
mellan det allmänna prislägel i au-
mellan det allmänna prislägel i au­
gusti månad tvä år före taxerings-
gusli månad två år före taxerings-
årel och augusti månad år 1977.
året och augusti månad är 1980.
Jämförelsetalet beräknas med bort-
Därvid skall förändringarna i det
seende från de effekter på prisläget
allmänna prisläget beräknas med
som följer av ändrat skatteuttag en-
bortseende från indirekta skatter,
ligt lagen (1968:430) om mervärde-
tullar, avgifter och ändringar i
skatt.
                                        energipriser saml tillägg göras för

subventioner.

Denna lag träder i kraft den I januari 1981 och tillämpas första gången i fråga om 1982 års taxering. Vid denna taxering är basenheten 6400 kronor.

3    Förslag till

Lag om tillfällig höjning av den särskilda skattereduktionen vid 1982 års taxering

Härigenom föreskrivs följande.

1   § Vid 1982 års taxering får skallskyldig som har rätt lill särskild skat­tereduktion enligl 2 § 5 mom. uppbördslagen (1953: 272) en höjning av den särskilda skattereduktionen, om hans lill statlig inkomstskatt beskattnings­bara inkomst överstiger 40000 men inte 76600 kronor.

2   §   Den särskilda skattereduktionen höjs

om den beskattningsbara inkomsten överstiger 40000 men inte 45 000 kronor med 10 procent av det belopp varmed inkomsten överstiger 40000 kronor,

om den beskattningsbara inkomsten överstiger 45000 men inle 60000 kronor med 500 kronor,

om den beskattningsbara inkomsten överstiger 60000 men inle 76600 kronor med 500 kronor minskat med 3 procent av del belopp varmed inkomsten överstiger 60000 kronor.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.

4    Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs all punkt 5 av anvisningarna till 46 § saml punkt 2 av anvisningarna till 50§ kommunalskatielagen (1928:370) skall ha nedan angivna lydelse.


 


SkU 1980/81:16                                                                       5

Nuvarande lydelse                                           Föreslagen lydelse

Anvisningar

till                                           46 §

5." 5o/n/örMrsä//n/«g för allmänt 5. Förutsättning för allmänt av-
avdrag för periodiskt understöd el-
drag för periodiskt understöd eller
ler därmed jämförlig periodisk ut-
därmed jämförlig periodisk utbe­
betalning enhgt denna punkt gäller
talning enligt denna punkt är att un-
att understödet icke utgått till mot-
derstödet inte utgått till mottagare i
tagare i givarens hushåll eller, om
givarens hushåll eller, om understö-
icke understödet utgjort skade-
det inte utgjort skadestånd, till mot­
stånd, till mottagare under 18 år el-
tagare under 18 år eller till mottaga-
ler till mottagare vars utbildning
re vars utbildning inte är avslutad.
icke är avslutad.

Avdrag medgives med utgivet be- Avdrag medges med utgivet be­
lopp för periodiska utbetalningar
lopp för periodiska utbetalningar

till make eller förutvarande make sedan underhållsskyldigheten dem emellan reglerats;

till tidigare anställd;

som utgör skadestånd, dock vid personskada endast med belopp som för mottagaren utgör ersättning för föriorad inkomst av skattepliktig natur eller för förlorat underhåll;

som utgör livränta eller därmed jämförligt vederlag vid förvärv av egen­dom genom köp, byte eller därmed jämförligt fång;

på grund av föreskrift i testamente;

från juridisk person.

För annat periodiskt understöd   För annat periodiskt understöd
eller därmed jämförlig periodisk ut-
eller därmed jämförlig periodisk ut­
betalning medgives avdrag med
betalning medges avdrag med högst
högst 5 000 kronor för varje motta-
5 000 kronor. Utger skattskyldig så-
gare. Har givaren under beskatt-
dana understöd till mer än en per-
ningsåret varit gift och levt tillsam-
son med belopp som sammanlagt
mans med sin make, får sådani av-
överstiger 5000 kronor, skall av­
drag åtnjutas för dem båda gemen-
draget fördelas mellan dessa un-
samt med 5000 kronor.
             derstöd på sätt den skattskyldige

önskar.

till 50 § 2. Vid bedömningen av om skattskyldigs inkomst till icke obetydlig del utgjorts av folkpension iakttages följande. Som folkpension räknas icke barnpension eller vårdbidrag. Den omständigheten att folkpension under ett beskattningsår utgått med ett ringa belopp, t. ex. till följd av att folkpen­sionen icke åtnjutits under hela året, utgör icke hinder mot att medgiva den skattskyldige avdrag. Avgörande för bedömningen i detta fall är huruvida folkpensionen, om den utgått i full utsträckning, utgjort en icke obetydlig del av inkomsten. Som folkpension behandlas även tilläggspension i den mån den enligt lagen om pensionstillskott föranlett avräkning av pensions­tillskott.

'Senaste lydelse 1977:41.

Lydelse enligt prop. 1980/81:42.

11    Riksdagen 1980/81. 6 saml. Nr 16


 


SkU 1980/81:16


Nuvarande lydelse


Föreslagen lydelse


Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer fastställer närma­re föreskrifter för avdragsberäkningen enligl nedan angivna grunder.


Om skattskyldigs statligt taxerade inkomst överstiger det högsta in­komstbeloppet enligt föregående stycke, reduceras avdraget med belopp motsvarande 40 procent av överskjutande laxerad inkomst.

Det avdrag som beräknas med hänsyn lill skattskyldigs slalligl taxerade inkomst jämkas, om värdet av skattepliktig förmögenhet överstiger 90000 kronor. Om förmögenhetsvärdel överstiger 150000 kronor, skall avdrag inte medges. Faslighet, som avses i 24 § 2 mom., och jordbruksfastighet.


Avdraget skall i första hand be­stämmas med hänsyn till storleken av den skattskyldiges laxerade in­komst enligt lagen (1947:576) om statlig inkomstskall. Överstiger denna inkomst icke visst högsta be­lopp, skall avdraget beräknas lill vad som behövs för atl den skatl­skyldige icke skall påföras högre statligt beskattningsbar inkomst än 6000 kronor. Delta högsta inkomst­belopp motsvarar laxerad inkomst för skatlskyldig, som under be­skattningsåret icke haft annan in­komst än ålderspension enligt 6 kap. 2§ första stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring och därutöver skallepliktiga in­täkter av tjänst om sammanlagt 5200 kronor saml åtnjutit avdrag endast med 100 kronor enligl 33 § 2 mom. första stycket. Förgift skatl­skyldig, som uppburit folkpension med belopp som tillkommer gift vars make uppbär folkpension, be­räknas det högsta inkomstbeloppet med utgångspunkt från en pension utgörande 77,5 procent av basbe­loppet. För övriga skattskyldiga be­räknas del med utgångspunkt från en pension utgörande 95 procent av basbeloppet. Sistnämnda beräk­ningsgrund gäller också om gift skattskyldig under viss del av be­skattningsåret uppburit folkpension med belopp som tillkommer gift vars make uppbär folkpension, och under återstoden av året uppburit folkpension med belopp som till­kommer gift vars make saknar folk­pension.


Avdraget skall i första hand be­stämmas med hänsyn lill storleken av den skatlskyldiges taxerade in­komst enligt lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt. Överstiger denna inkomst icke visst högsta be­lopp, skall avdraget beräknas lill vad som behövs för all den skatt­skyldige icke skall påföras högre statligt beskattningsbar inkomst än 6000 kronor. Detta högsta inkomst-belopp motsvarar taxerad inkomsl för skatlskyldig, som under be­skallningsårel icke haft annan in­komsl än ålderspension enligt 6 kap. 2§ första stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring och därutöver skattepliktiga in­täkter av tjänst om sammanlagt 6700 kronor samt åtnjutit avdrag endast med 100 kronor enligl 33 § 2 mom. första stycket. För gift skatl­skyldig, som uppburit folkpension med belopp som tillkommer gift vars make uppbär folkpension, be­räknas del högsta inkomstbeloppet med utgångspunkt från en pension utgörande 77,5 procent av basbe­loppet. För övriga skattskyldiga be­räknas det med utgångspunkt från en pension utgörande 95 procent av basbeloppet. Sistnämnda beräk­ningsgrund gäller också om gift skatlskyldig under viss del av be­skattningsåret uppburit folkpension med belopp som tillkommer gift vars make uppbär folkpension, och under återstoden av året uppburit folkpension med belopp som till­kommer gift vars make saknar folk­pension.


 


SkU 1980/81:16                                                                        7

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

som i huvudsak används för bostadsändamål, skall inräknas i förmögen­hetsvärdet med belopp som motsvarar 1/10 av skillnaden mellan taxerings­värdet året före taxeringsåret och lånat kapital, som nedlagts i fastigheten, i den mån skillnaden inte överstiger 250000 kronor. Är skillnaden större beräknas värdet till 25000 kronor jämte den del av skillnaden som över­stiger 250000 kronor. Har den skattskyldige eller hans make flera sådana fastigheter, som avses här, gäller bestämmelserna endast för en fastighet och då i första hand för fastighet som utgör stadigvarande bostad för den skattskyldige.

Här ovan angivna grunder för avdragsberäkningen får frångås, när sär­skilda omständigheter föranleda del.

Vid beräkning av avdrag för gift skattskyldig iakttages bestämmelserna i 52 § 1 mom. sista stycket.

Denna lag träder i kraft den I januari 1981 och tillämpas första gången vid 1982 års taxering. Bestämmelsen i punkt 2 tredje slyckel av anvisning­arna till 50 § skall dock tillämpas redan vid 1981 års taxering, varvid beloppsgränsen i bestämmelsen för inkomst utöver ålderspension skall vara 5 400 kronor.

Beträffande periodiska utbetalningar som utgår på grund av bindande förpliktelser, som uppkommit före den 9 november 1973, skall de bestäm­melser som gällde före den 1 januari 1974 alltjämt tillämpas.

5   Förslag till

Lag om ändring i taxeringslagen (1956:623)

Härigenom föreskrivs atl 22 § 3 mom. taxeringslagen (1956:623)' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse                       Föreslagen lydelse

22    §
3 mom. Skatlskyldig, som 3 mom. Skatlskyldig, som upp-
uppburit folkpension, är med un-
         burit folkpension, är med undantag
dantag som anges i andra stycket
      som anges i andra slyckel skyldig
skyldig att utan anmaning avlämna
     att utan anmaning avlämna själv-
självdeklaration endast om hans
         deklaration endast om hans brut-
brultointäkt av en eller flera för-
toinläkl av en eller flera förvärvs-
värvskällor under året uppgått till
       källor under året uppgått till minst
minst 17500 kronor, eller, om hans
     20400 kronor, eller, om hans make
make uppburit folkpension, till
    uppburit folkpension, till minst
minst 15200 kronor. Med folkpen-
       17800 kronor. Med folkpension
sion avses folkpension i form av ål-
     avses folkpension i form av ålders-
derspension, förtidspension, änke-
     pension, förtidspension, änkepen-
pension och hustrutillägg. Som
  sion och hustrulillägg. Som folk­
folkpension räknas icke barnpen-
        pension räknas inle barnpension el-
sion eller vårdbidrag.
                  ler vårdbidrag.

' Lagen omtryckt 1971: 399. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974; 773. 2 Senaste lydelse 1979: 1158.


 


SkU 1980/81:16                                                                       8

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

Bestämmelserna i första stycket gälla icke om den skatlskyldiges make är skyldig atl utan anmaning avlämna självdeklaration, om den skallskyldi­ge har varit bosatt i riket endast en del av beskattningsåret, om han har skattepliktiga förmögenhelstillgångar överstigande 75000 kronor eller om garantibelopp för fastighet skall upptagas såsom skattepliktig inkomst för honom. I fråga om makar gälla bestämmelserna i 1 mom. tredje stycket såvitt avser förmögenhet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.

Motion med anledning av proposition 1980/81:20

1980/81:97 av Lars Werner m. fl. (vpk)

I motionen begärs ett riksdagsutlalande om atl beräkningen av basbe­lopp och basenhet inte bör förändras enligt de riktlinjer regeringen föror­dar.

Motionen har överlämnats till utskottet från finansutskottet såvitt avser beräkning av prisindex som grund för basenheten.

Motioner med anledning av prop. 1980/81:50

1980/81:124 av Lars Werner m. fl. (vpk) I motionen yrkas

1.  att riksdagen med avslag pä proposition 1980/81:50 hos regeringen hemställer om skyndsamt förslag om slopande av indexregleringen av skatteskalan saml om en extra skattereduktion på 1 500 kr. vid beskatt­ningsbara inkomster mellan 30000 och 80000 kr. saml med avtrappning i övriga inkomstskikt enligl i motionen angivna riktlinjer,

2.  alt riksdagen hos regeringen begär skyndsamt förslag av innebörd att folkpension och pensionstillskott jämte en sidoinkomst om I 500 kr. skall vara befriade frän beskattning, samt

3.  alt riksdagen hos regeringen hemställer om skyndsamt förslag om avskaffande av rätten till avdrag vid inkomsttaxeringen för frivilligt utgivet periodiskt understöd.

1980/81: 125 av Mårten Werner (m)

I motionen yrkas att riksdagen uttalar alt vid tillämpning av bestämmel­serna om periodiskt understöd dispens från begränsningarna i avdragsrät­ten skall kunna medges i fråga om understöd till personer som ägnar sig åt kristet, ideellt arbete.


 


SkU 1980/81:16                                                                       9

1980/81: 133 av Olof Palme m. fl. (s) I motionen yrkas

1.  att riksdagen avslår de i propositionen framlagda lagförslagen, utom i vad avser beloppsgräns för skattskyldighet för inkomsl utöver ålderspen­sion vid 1981 års taxering,

2.  all riksdagen beslutar alt reglerna för inkomstskatt för 1981 skall utformas i enlighet med vad som förordas i motionen,

3.  all riksdagen beslutar att folkpensionsavgiften höjs med en procenten­het fr.o.m. 1 januari 1981,

4.  att riksdagen beslutar all rätten lill avdrag för frivilligt periodiskt understöd skall slopas fr. o. m. 1982 års taxering.

Yttrande från annat utskott

Finansutskottet har ytlrat sig i ärendet. Yttrandet har tryckts separat.

Utskottet

Inledning

Fr.o.m. 1979 års taxering gäller i inkomstskaltesystemet ett automatiskt verkande inflationsskydd genom att skikigränserna i den statliga inkomst­skatten är anknutna lill penningvärdeutvecklingen. Den beskattningsbara inkomsten uttrycks i basenheter. Basenheten fastställs av regeringen före utgången av september månad varje år och bestäms med utgångspunkt i statistiska centralbyråns beräkningar av prisutvecklingen. Vid dessa be­räkningar bortses från ändringar av mervärdeskalleultaget. Sådana änd­ringar påverkar alltså inle den statliga inkomstskatten. Basenheten har med tillämpning av nu gällande regler fastställts lill 6500 kr. för taxerings­året 1982 (inkomståret 1981).

Skattskyldiga som varit bosatta eller stadigvarande vistals här i landet under någon del av beskattningsåret har rätt lill s. k. särskild skallereduk­tion. Även skattereduktionen är inflationsskyddad genom koppling till basenheten. Skattereduktion medges nämligen med det belopp varmed 0.4 basenheter överstiger 2 000 kr.

1 juni i år antog riksdagen en lag om tillfällig höjning av den särskilda skattereduktionen vid 1981 års taxering (avseende 1980 års inkomster). Denna tillfälliga höjning är avsedd atl ge en lättnad främst ål heltidsarbe­tande med inkomster under genomsnittet. Den maximala höjningen, 500 kr., gäller i inkomstskikten mellan 45000 och 60000 kr. I inkomstlägena 40000-45000 kr. utgör höjningen 10% av den del av inkomsten som överstiger 40000 kr. Vid inkomster över 60000 kr. avtrappas höjningen med 3% av den överskjutande inkomsten. Detta innebär att någon höjning av skattereduktionen inle skall ske vid inkomster pä 76600 kr. och där­över.

Kartoni;: S. 9, rad 35 StÄr: 4 sno nnh 6000 Rjittat till- 4S nno f><-h 60000


SkU 1980/81:16                                                                      10

Fr.o.m. 1981 års taxering gäller vid inkomstbeskattningen också en marginalskattespärr, som innebär att en skatlskyldigs sammanlagda stat­liga och kommunala marginalskatt inte får överstiga 80% i inkomstskikt upp till ett belopp motsvarande 30 basenheter och 85% för inkomstdelar däröver.

1 proposition 1980/81:20om besparingar! stalsverksamhelen m.m. drog departementschefen upp vissa allmänna riktlinjer för 1982 års taxering. Den nu aktuella propositionen innehåller de konkreta förslagen. Dessa berör i huvudsak tre områden, nämligen utformningen av inflationsskyddel för inkomstskatleskalan, folkpensionärernas skattelättnader och rätten till avdrag för frivilliga periodiska understöd.

Skatteskalan in. m.

Enligt propositionen behålls marginalskattespärren oförändrad. Vidare skall den för inkomståret 1980 beslutade höjningen av den särskilda skat­tereduktionen gälla även vid taxering för inkomståret 1981. Propositionen innebär också att indexregleringen av skatteskalan ligger fast. Basenheten skall således, liksom f n., följa förändringarna i del allmänna prisläget. Vid bestämmande av basenheten skall emellertid i fortsättningen bortses inte bara från mervärdeskall ulan från alla indirekta skatter, tullar, avgifter och subventioner. Dessutom skall bortses från direkt inverkan på prisläget av ändrade energipriser. De energipriser som f. n. ingår i konsumentprisindex avser fjärrvärme, eldningsolja, hushållsgas, elström och bensin. De nya bestämmelserna skall tillämpas första gången vid fastställandet av basen­het för taxeringsåret 1983 (inkomståret 1982). Redan för inkomståret 1981 föreslås emellertid en sänkning av basenheten från tidigare beslutade 6500 kr. till 6400 kr. Detta medför en ökning av skatleultaget på 1981 års inkomster med ca I miljard kr. Departementschefen föreslår att ca 850 milj. kr. av detta belopp används för bibehållande av den tillfälliga höjning­en av den särskilda skattereduktionen vid 1982 års taxering. Återstoden har använts för marginalskattelättnader i inkomstskikten närmast ovanför dem där någon höjning av skattereduktionen inte medges.

I motion 97, som finansutskottet med eget yttrande överlämnat till skalteulskoltet i vad den rör frågan om beräkning av basenhet, yrkas såvitt nu är i fråga oförändrade regler. I motion 124. även den från vpk, och i s-motionen 133 yrkas alt indexregleringen av skalleskalan skall upphöra och att såväl skattereduktionen som den tillfälliga höjningen av denna slopas. S anser också alt marginalskatlespärren bör utmönstras ur regelsystemet och motiverar detta med atl höginkomsttagarna till följd av marginalskatle-spärrens konstruktion blir befriade från en betydande del av de kommu­nalskattehöjningar som kan komma alt genomföras 1981 eller senare. Vpk yrkar att regeringen som en provisorisk åtgärd skall lägga fram förslag om en extra skattereduktion om I 500 kr. för beskattningsbara inkomster mel­lan 30000 och 80000 kr. med avtrappning i övriga inkomstskikt, medan s


 


SkU 1980/81:16                                                       11

för sin del presenterar en skatteskala för inkomståret 1981 som i förhållan­de till 1980 års skala innebär sänkt skatteuttag för löntagare med inkomster upp till nära 100000 kr. och slopande av den särskilda skattereduktionen. Förslaget medför sänkt skatt i inkomstskiklen över 30000 kr. Motionärer­na anser också att statlig inkomstskall inte bör tas ut på inkomster om knappt 30000 kr. och därunder.

För att finansiera sitt förslag lill skatteomläggning, som kostnadsberäk­nats till 2,5 miljarder kr. eller 1,5 miljard mer än enligt regeringens förslag, yrkar motionärerna höjning av socialförsäkringsavgiften till folkpensione­ringen från 8,3 till 9,3 %.

Skatteutskottet, som i yttrande (SkU 1980/81:3y) till socialförsäkrings-utskottet tillstyrkt ett förslag i proposition 1980/81:20 att beräkningsprinci­perna för basbeloppet ändras, anser i likhet med finansutskottet alt de motiv som framförts för atl ändra basbeloppsberäkningen också gäller i fråga om beräkning av basenhet. Med hänsyn härtill och då utskottet anser det naturligt att tillämpa samma index vid bestämmande av basenhet som av basbelopp tillstyrker utskottet bifall lill proposition 1980/81:50 i denna del. Utskottet avstyrker således motion 97 såvitt nu är i fråga.

Utskottets ställningslagande innebär atl principen om indexreglering ligger fast. Utskottet har tidigare i samband med behandling av motionsyr­kanden om slopande av indexregleringen av skatteskalan vid upprepade tillfällen framhållit atl indexregleringen tillkommit för all molverka de effekler som inflationen tidigare hade på skatteutlaget i form av skärpt beskattning trots oförändrade skatteregler och atl det enligl utskottets mening är rimligt att de fördelningspolitiska avvägningar som uttryckts genom riksdagens beslut om skatteskalan - oavsett penningvärdeföränd­ringen - skall vara bestående tills beslut fattas om ändrad avvägning. Något skäl att nu ompröva detta av riksdagen godkända ställningstagande föreligger inte. En indexreglering måste enligt utskottels mening - bättre än ett system med fast skatteskala - vara ägnad alt underlätta avtalsför­handlingarna på arbetsmarknaden och därigenom åstadkomma den rimliga reallöneutveckling utan starkt koslnadsuppdrivande effekler som är en grundförutsättning för atl man skall kunna framgångsrikt bekämpa inflatio­nen.

Vad särskilt angår frågan om en marginalskallespärr vill utskottet nu -liksom tidigare - framhålla alt del enligt utskottets mening måste anses rimligl atl en skatlskyldig alltid skall kunna få behålla en viss minsta del av en inkomstökning. Marginalskatlespärren innebär en garanti för att en skattskyldig med inkomster upp till 30 basenheter eller - vid en basenhet om 6400 kr. - 192000 kr. alltid får behålla åtminstone 20% eller, vid högre inkomster, 15 % av en inkomstökning. I den proposition (1979/80: 58) som innehöll förslaget om marginalskallespärr framhöll departementschefen atl han hade svårt att se det berättigade i atl löneökningar som var en följd av befordran eller en extra arbetsinsats träffades av en extremt hög marginal-


 


SkU 1980/81:16                                                                      12

beskattning. Inte heller ansåg han del i fråga om t. ex. upphovsmän eller uppfinnare rimligt alt praktiskt tagel hela ersättningen för en framgång skulle gå bort i skatt. Utskottet delar denna uppfattning och kan således inte biträda förslaget att marginalskatlespärren upphävs. Utskottet kan inte heller biträda förslagen att slopa vare ' .g den särskilda skattereduk­tionen eller den tillfälliga höjningen av denna reduktion. Den särskilda skattereduktionen är inflationsskyddad och utgår med samma belopp för alla oavsett inkomst. Enligt förslaget i propositionen utgör reduktionen vid 1982 års taxering (0,4 x6400-2000=) 560 kr. Den tillfälliga höjningen av skattereduktionen ger skattelättnader i inkomstskikten 40000-76600 kr. Förslaget i propositionen innebär härutöver vissa skattesänkningar i de närmast högre skikten ovanför dem där effekterna av den höjda skattere­duktionen upphör. Den övre gränsen för dessa sänkningar går vid inkoms­ter på 96000 kr. Sammantaget medför alltså förslaget i propositionen sänkta skatter i ett brett skikt av inkomstskalan. En jämförelse mellan regeringens förslag och del som framlagts i s-motionen 133 utvisar att marginalskatterna redan i inkomstskikten över 75000 kr. blir högre enligt s-förslaget än enligt propositionen. S-förslaget att slopa den statliga in­komstskatten för den som har inkomst under 30000 kr. uppvägs av att den särskilda skattereduktionen tas bort. Detta kan medföra vissa skatteskärp­ningar, eftersom skattereduktionen får avräknas även från kommunal­skatt. Utskottet är medvetet om att höjningen av den särskilda skattere­duktionen ger marginalskatter som i vissa inkomstskikt kan vara lägre än i närmast högre skikt och omvänt. Detta får emellertid enligl utskottets mening accepteras med hänsyn lill alt åtgärden genom sina fördelningspo­litiska effekter kan antas komma att underlätta avtalsförhandlingarna och till alt lagstiftningen har karaktären av ett provisorium.

Med det anförda tillstyrker utskottet all den statliga inkomstskatleska­lan för inkomståret 1981 utformas i enlighet med förslaget i propositionen. Utskottet avstyrker följaktligen bifall till yrkandena om att indexreglering­en och marginalskatlespärren skall avvecklas liksom kravet på slopande av den särskilda skattereduktionen och den tillfälliga höjningen av samma reduktion. Ställningstagandet innebär avslag också på vpk-motionärernas begäran om en extra skattereduktion för 1981 i inkomstskikten 30000-80000 kr. och pä s-yrkandet om en höjning av folkpensionsavgiften med en procentenhet.

Folkpensionärernas skattelättnader

Folkpensionärer, vilkas huvudsakliga inkomst utgörs av allmän folkpen­sion, medges sedan länge vid inkomsttaxeringen ett särskilt avdrag för nedsatt skatteförmåga. Den som endast har grundpension och en viss högsta sidoinkomst får avdrag med så stort belopp atl någon skatt inte kommer all påföras honom. Vid stigande inkomst trappas det extra avdra­get ned. Även förmögenhelsinnehav inverkar på avdragets storlek. Belöp-


 


SkU 1980/81:16                                                       13

pel för högsta sidoinkomst har fortlöpande uppräknats. Vid den senaste ändringen år 1979, avseende 1981 års taxering (1980 års inkomster), fast­ställdes beloppet till 5 200 kr.

I propositionen föreslås att beloppet vid 1981 års taxering höjs med ylteriigare 200 kr. till 5400 kr. och att beloppsgränsen vid 1982 års taxering avseende inkomståret 1981 fastställs till 6 100 kr. Vidare föreslås att dek­larationspliktsgränsen vid 1981 års taxering skall vara 20400 kr. eller - om den skattskyldiges make uppbär folkpension — 17800 kr. mot 17500 kr. resp. 15200 kr. vid 1980 års taxering.

I vpk-motionen 124 yrkas att regeringen förelägger riksdagen förslag om att folkpension och pensionstillskott jämte ytterligare 1 500 kr. skall undan­tas från inkomstbeskattning. S-motionärema anser - i likhet med departe­mentschefen - att utgångspunkten vid fastställandet av gräns för högsta skattefria sidoinkomst bör vara att folkpension inkl. pensionstillskott skall vara befriad från inkomstskatt. Med hänsyn till den osäkerhet som råder i fråga om prisutvecklingen under 1981 och om pensionernas värdebestän­dighet i framtiden finner motionärerna det emellertid inte lämpligt att redan nu precisera beloppsgränsen i fråga om 1982 års taxering. De yrkar därför i motion 133 avslag på propositionen i denna del och säger sig ha för avsikt att senare återkomma i denna fråga.

För de närmast föregående inkomståren har som nämnts skattelättna­derna för folkpensionärer avvägts så att en folkpensionär med enbart ålderspension och pensionstillskott inte påförts någon skatt. Denna inrikt­ning bör enligt utskottets mening gälla även vid taxering 1982 avseende inkomståret 1981. Det förhållandet att ett förslag om högsta skattefria sidoinkomst för detta inkomstår måste bygga på antaganden om den fram­tida prisutvecklingen utgör enligt utskottets mening inte något skäl för att inte redan nu fastställa storleken av den beloppsgräns som skall gälla för skattefrihet. Ett bifall till s-motionärernas förslag innebär att beloppsgrän­sen - om propositionen bifalls - kommer att vara 5 400 kr. även efter den 1 januari 1981 och detta kan medföra ett annat och högre preliminärskat­teuttag. Utskottet tillstyrker därför bifall till propositionen och avstyrker motionen 133 i denna del.

Vad särskilt angår yrkandet i vpk-motionen om en ytterligare höjning av den skattefria sidoinkomsten vill utskottet erinra om att en särskild kom­mitté f. n. utreder frågan om folkpensionäremas beskattning. Direktiven för denna utredning är omfattande och avser i första hand att skapa ett bättre system av mer bestående natur än det nuvarande. I avvaktan på utredningsresultatet bör några principiella ändringar i reglerna enligt ut­skottets mening inte vidtas. Utskottet avstyrker följaktiigen bifall även till detta yrkande.


 


SkU 1980/81:16                                                                      14

Periodiskt understöd

Reglerna om allmänt avdrag för periodiskt understöd och andra därmed jämförliga periodiska utbetalningar fick sin nuvarande utformning 1973. Reglerna innebär att avdrag under vissa förutsättningar medges för den periodiska utbetalningen med utgivet belopp. I fråga om s. k. frivilliga understöd är avdragsrälten dock begränsad till högst 5000 kr. per år och mottagare. Denna beloppsgräns för avdraget gäller för makar gemensamt.

1 samband med behandlingen av motioner avseende rätten till avdrag för frivilliga periodiska understöd begärde riksdagen i våras hos regeringen ett förslag om begränsning av rätlen till sådana avdrag till 5000 kr. per år och givare.

Förslaget i propositionen innebär att avdragsrätten för frivilliga under­stöd begränsas i enlighet med riksdagens begäran. I fråga om makar gäller därvid att de skall ha rätt lill avdrag med vardera 5 000 kr.

I s-motionen 133 och vpk-motionen 124 yrkar motionärerna all avdrags­rätten för frivilliga periodiska understöd avskaffas, medan Mårten Werner (m) i motionen 125 begär ett riksdagsuttalande av innebörd att man i fråga om understöd till personer som helt ägnar sin tid ål kristet ideellt arbete och som för sin försörjning är hänvisade till periodiska understöd bör medge dispens från eljest gällande begränsningar i avdragsrätten.

I det betänkande vari utskottet förordade en begränsning av rätten lill avdrag för frivilliga understöd framhöll utskottet att berättigad kritik kunde riktas mot avdragsrätten i dess nuvarande utformning men all del likväl fanns skäl att tillåta ett visst maximalt avdrag per år och givare. Utskottet vidhåller denna uppfattning och tillstyrker därför propositionen. Utskottet avstyrker således motionerna i denna del.

Utskottet anser inte att det finns någon anledning att i enlighet med yrkandet i motion 125 införa en dispensrätt i fråga om särskilda understöd. Utskottet har i åtskilliga sammanhang framhållit atl allmännyttiga och liknande ändamål enligt utskottets mening bör främjas på annat sätt än genom avdrag vid beskattningen. Utskottet avstyrker således bifall även till denna motion.

Mot de delar av propositionen som utskottet inte behandlat särskilt har utskottet inte funnit anledning till erinran.

Lagförslagen

Den av utskottet i betänkande SkU 1980/81: II behandlade propositio­nen 1980/81:42 om ändrade regler för villabeskatlningen m.m. innehåller förslag lill vissa ändringar i punkt 2 av anvisningarna till 50 § KL. Dessa av utskottet godtagna ändringar har iakttagils vid utformningen av det nu aktuella förslaget angående samma anvisningspunkt.

Mot de delar av propositionen som utskottet inle behandlat särskilt har utskottet inte funnit anledning till erinran.


 


SkU 1980/81:16                                                                       15

Hemställan

Utskottet hemställer

1.          beträjfande skatteskalan m. m.

a)    att riksdagen lämnar utan erinran vad som anförts under punkt 2 bilaga 6 till proposition 1980/81: 20,

b)   all riksdagen bifaller proposition 1980/81:50 och avslår mo­tion 1980/81:97 i motsvarande del, motion 1980/81: 124 yrkande 1 samt motion 1980/81: 133 yrkande 1 i motsvarande del och yr­kande 2,

2. beträffande höjning av socialjörsäkringsavgiften till folkpensio­
neringen

alt riksdagen avslår motion 1980/81: 133 yrkande 3,

3.          beträffande folkpensionäremas skattelättnader

atl riksdagen bifaller propositionen och avslår motion 1980/ 81: 124 yrkande 2 och motion 1980/81: 133 yrkande I i motsva­rande del,

4.    beträffande avdragsrälten för frivilliga periodiska understöd alt riksdagen bifaller propositionen och avslår motion   1980/ 81:124 yrkande 3 och motion 1980/81: 133 yrkande 4.

5.    beträffande dispens från reglerna om periodiskt understöd alt riksdagen avslår motion 1980/81: 125,

6.    beträffande lagförslagen

atl riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till

a)   lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,

b)  lag om ändring i lagen (1977: 1071) om basenhet enligt lOii I mom. lagen (1947:576) om slatlig inkomstskatt,

c)   lag om tillfällig höjning av den särskilda skattereduktionen vid 1982 års taxering,

d)              lag om ändring i kommunalskatielagen (1928: 370),

e)              lag om ändring i taxeringslagen (1956:623).

Stockholm den 9 december 1980

På skatteutskottets vägnar ERIK WÄRNBERG

Närvarande: Erik Wärnberg (s), Knut Wachtmeister (m). Stig Josefson (c). Valter Kristenson (s). Rune Carlstein (s). förste vice talmannen Inge­gerd Troedsson (m), Olle Westberg i Hofors (s), Tage Sundkvist (c), Bo Lundgren (m), Ingemar Hallenius (c), Bo Forslund (s), Wilhelm Guslafs-son (fp)*, Anita Johansson (s), Bo Södersten (s) och Olle Grahn (fp).

Ej närvarande vid betänkandets justering.


 


SkU 1980/81:16                                                                  16

Reservationer

Erik Wärnberg. Valter Kristenson, Rune Carlstein. Olle Westberg i Hofors, Bo Forslund, Anita Johansson och Bo Södersten (alla s) har till betänkandet fogat fem reservationer.

/. Skatteskalan m.m. (mom. 1) Reservanterna anser

dels alt del avsnitt av utskottets yttrande som böriar på s. 11 med "Skatteutskottet, som" och slutar på s. 12 med "en procentenhet" bort ha följande lydelse:

1 en avvikande mening lill finansutskottets yttrande 1980/81:2y till so-cialförsäkringsutskoltel har detta utskotts socialdemokratiska ledamöter utförligt motiverat varför de för sin del anser atl de nu gällande principerna för beräkning av prisindex som grund för fastställande av basbelopp bör ligga fast. Utskottet är i princip av den uppfattningen atl prisindex bör beräknas enhetligt. Av skäl som kommer att redovisas i det följande anser utskottet emellertid att indexregleringen av skatteskalan bör avskaffas. Principerna för beräkning av prisindex för basenhet saknar därför praktisk betydelse.

Som utskottets socialdemokrater vid upprepade tillfällen tidigare fram­hållit finns det en rad vägande argument som talar mot en indexering av skatteskalan och för atl man neutraliserar inflationens effekter genom återkommande sänkningar av marginalskatterna. All den ertarenhet man hittills har av indexregleringen visar klart atl systemet leder till orättvisor mellan hög- och låginkomsttagare. Indexregleringen tar ingen hänsyn till att inflationen slår hårdare mot skattskyldiga med lägre inkomster eller alt personer med högre inkomster har större möjligheter atl genom bl.a. värdesäkert sparande skydda sig mot inflationens verkningar. En följd härav är atl indexeringen på ett avgörande sätt försvårar avtalsförhandling­arna, vilket inte minst den förra avtalsrörelsen utgör ett tydligt bevis för. Härtill kommer att indexregleringen uppenbarligen bidrar till att påskynda inflationen och på sikt försvaga statsfinanserna.

Ell av huvudsyftena med indexregleringen var all bryta den årliga sam­mankopplingen av löneförhandlingar och skallejusteringsbeslut för att där­igenom ge skatteskalan en varaktighet som möjliggjorde även fleråriga avtal. Erfarenheterna från de två senaste åren visar med önskvärd tydlig-hel alt delta syfte inte kunnat förverkligas.

Med del anförda tillstyrker utskoilel bifall till att indexregleringen av skatteskalan upphävs. Det bör ske med verkan fr.o.m. inkomståret 1981. Utskottels ställningstagande innebär alt den indexanknutna särskilda skat­tereduktionen, som med sin nuvarande konstruktion i mycket låga in­komstskikt kan medföra en negativ statsskatt, också bör avskaffas och detsamma gäller den tillfälliga höjning av skattereduktionen avseende 1981 års taxering som riksdagen fattade beslut om i våras och som enligt


 


SkU 1980/81:16                                                       17

förslaget i propositionen skall gälla även vid 1982 års taxering. Redan i samband med utskottsbehandlingen riktade socialdemokraterna enligt ut­skottets mening berättigad kritik mot detta provisorium, som gjort skatte­skalorna tekniskt komphcerade och som i vissa inkomstskikt ger marginal­skatter som är lägre än de i närmast högre skikt och omvänt. En annan påtaglig nackdel med höjningen av reduktionen är att den medför en klar skärpning av marginalskatterna i inkomstskikten 60000-80000 kr. eller de skikt där många heltidsarbetande löntagare befinner sig.

Om marginalskattespärren kan, liksom i fråga om indexregleringen, sägas att den är fördelningspolitiskt orättvis och därför ägnad att försvåra avtalsrörelsen.

Den infördes genom riksdagsbeslut i december 1979 och har redan i år inneburit särskilt stora skattesänkningar för skattskyldiga med mycket höga inkomster. Genom sin konstruktion innebär marginalskattespärren att höginkomsttagarna befrias från en betydande del av de kommunalskat­tehöjningar som kan komma att genomföras 1981 eller senare. Kommunal­skatten blir härigenom regressiv, dvs. den tas ut med en sjunkande andel för högre inkomster, medan den bör vara proportionell, dvs. belasta alla skattskyldiga med en lika stor procentuell andel av deras inkomster. Detta kan enligt utskottets mening inte accepteras, särskilt som regeringen på olika områden lagt fram förslag som innebär ekonomiska försämringar för personer i mellan- och låginkomstskikten.

Den av socialdemokraterna föreslagna skatteskalan för 1982 års taxering (inkomståret 1981) innebär ett sänkt skatteuttag i inkomstskiklen 30000 -nära 100000 kr. I jämförelse med propositionen innebär förslaget i motio­nen dessutom betydligt större skattesänkningar i kronor räknat i inkomst-skikten upp till drygt 90000 kr. Med förslaget i motionen bör det därför vara möjligt att för det övervägande antalet löntagare åstadkomma oför­ändrade reallöner med mindre nominella löneökningar än som torde krävas om förslaget i propositionen antas. Utskottet anser sig därför böra godta s-motionen även i denna del.

Det anförda innebär att utskottet avstyrker bifall till den av vpk i motio­nen 124 begärda extra skattereduktionen för 1981 men atl utskottet godtar den av s föreslagna höjningen av socialförsäkringsavgiflen till folkpensio­neringen.

dels att utskottet under mom. 1 bort hemställa

A. att riksdagen med anledning av vad som sägs under punkt 2
bilaga 6 till proposition 1980/81:20 ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

B. att riksdagen med avslag på motion 1980/81:97 i motsvarande
del och med bifall till motion 1980/81:133 yrkande 1 i molsvaran­
de del och yrkande 2 samt med anledning av motion 1980/81:124
yrkande 1


 


SkU 1980/81:16                                                       18

a)  beslutar att indexregleringen av skatteskalan skall upphöra fr.o.m. inkomståret 1981,

b)  beslutar att den särskilda skattereduktionen slopas fr.o.m. inkomståret 1981,

c)  avslår förslaget i propositionen om tillfällig höjning av den särskilda skattereduktionen vid 1982 års taxering,

d)           beslutar att marginalskatlespärren slopas fr.o.m. inkomst­
året 1981,

e)           beslutar att den statliga inkomstskatteskalan för inkomståret
1981 utformas i enlighet med förslaget i motion 1980/81:133.

2.       Höjning av socialförsäkringsavgiften lill folkpensioneringen (mom. 2)
Reservanterna anser, med åberopande av vad som anförts och hem­
ställts i res. 1, atl utskottet under mom. 2 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1980/81: 133 yrkande 3 beslutar höja socialförsäkringsavgiften till folkpensioneringen från 8,3% till 9,3% av avgiftsunderlaget fr.o.m. den 1 januari 1981.

3.       Folkpensionärernas skattelättnader (mom. 3)
Reservanterna anser

dels atl del avsnitt av utskottets yttrande på s. 13 som börjar med "För de" och slutar med "denna del" bort ha följande lydelse:

För de närmast föregående inkomståren har som nämnts skattelättna­derna för folkpensionärer avvägts så att en folkpensionär med enbart ålderspension och pensionstillskott inte påförts någon skatt. Denna inrikt­ning bör enligt utskottets mening gälla även vid taxering 1982 avseende inkomståret 1981.

Beloppet för högsta skattefria inkomst vid sidan av grundpensionen skall enligt propositionen för inkomståret 1981 utgöra 6 100 kr. Redan i nuläget är enligt utskottets mening en höjning av detta belopp motiverad. Med hänsyn till den osäkerhet som råder i fråga om prisutvecklingen under 1981 och om pensionernas värdebeständighet i framtiden är det enligt utskottets mening inte lämpligt att redan nu precisera beloppsgränsen. Regeringen bör i stället återkomma med förslag i denna fråga.

dels att utskottet under mom. 3 bort hemställa att riksdagen a) med bifall till motion 1980/81: 133 yrkande 1 i molsvarande del och med avslag på motion 1980/81: 124 yrkande 2 avslår proposi­tionen såvitt avser skattefri sidoinkomst för folkpensionärer vid 1982 års taxering.


 


SkU 1980/81:16


19


4.         Avdragsrätten för frivilliga periodiska understöd (mom. 4)
Reservanterna anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 14 som börjar med "I det" och slutar med "denna motion" bort ha följande lydelse:

1972 års skatleutredning föreslog i sitt slutbetänkande (SOU 1977:91) att rätten till avdrag för frivilliga periodiska understöd skulle slopas.

Utskottet delar motionärernas uppfattning alt det numera knappast finns något skäl att bibehålla denna avdragsrätl och detta så myckel mindre som den uppenbarligen utnyttjas för all uppnå skattelättnader som inte är motiverade vare sig med hänsyn lill givarens ekonomiska situation eller mottagarens behov. Utskottet tillstyrker därför motionen 133 även i denna del. Härigenom blir även motionen 124 tillgodosedd i denna del.

dels all utskottet under mom. 4 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1980/81: 133 yrkande 4 och 1980/ 81:124 yrkande 3 samt med avslag på propositionen beslutar all rätten till avdrag för frivilliga periodiska understöd slopas med verkan fr. o. m. 1982 års taxering.

5.         Lagförslagen (mom. 6)

Reservanterna anser med åberopande av reservationerna 1 -4 att utskot­tet under mom. 6 bort hemställa alt riksdagen

A. antar de vid propositionen fogade förslagen lill

1. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt med de

ändringar att ingressen och 10 § 1 mom. erhåller följande lydelse:

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1947:576) om statlig

inkomstskatt att  10 a § skall upphöra att gälla och all  10 §

1 mom. skall ha nedan angivna lydelse.

10 §.

 

1 mom. Statlig inkomstskatt--

 

- angivna grundbelopp.

Grundbeloppet utgör:

 

 

när beskattningsbar inkomst överstiger

 

 

29000 men inte

34 800 kr.: 1 % av det belopp som överstiger 29 000 kr.:

34 800"      "

40600"   :       58 kr. för

34800 kr.

och   2% av återstoden

40600"     "

46400"   :      174"

 

40600"

'      3%"   •

 

46400"     "

52200"   :     348"

 

46400"

'      8%"   '

 

52200"     "

58000"   :     812"

 

52200"

•     15%"   •

 

58000"      "

63 800"   :   1682"

 

58000"

•     19%"  

 

63 800"     "

69600"   :   2784"

 

63 800"

•    23%"   '

 

69600"     "

75400"   :  4118"

 

69600"

'    28%"  '

 

75400"     "

81200"   :   5 742"

 

75400"

•    33%"   '

 

81200"     "

87 000"   :   7 656"

 

81200"

•    36%"   •

 

87000"      "

92800"   :   9744"

 

87000"

'    41%"   '

 

92800"     "

98600"   : 12 122"

 

92800"

'    42%"   '

 

98600"     "

116000"   : 14558"

 

98600"

•    48%"   '

 

16000"     "

174000"   : 22910"

 

116000"

'    53%"   '

 

74000 kr.

; 53 650"    "

174000"

'    58%"   '

 

Ändå atl -

--------- denna inkomstdel.

c 11 Ct d 1 c £1   __     _     _     _     _     _    ml /~in/-\ r»-i c

 

 


 


SkU 1980/81:16                                                       20

2. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) med de änd­ringar att punkt 5 av anvisningarna lill 46 § och punkt 2 av anvisningarna till 50 § erhåller följande som reservanternas för­slag betecknade lydelse:

Utskottets förslag                 Reservanternas förslag

Anvisningar till 46 §.

5. Förutsättning för----------- är avslutad.

Avdrag medges------------ juridisk person.

För annat periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk ut­betalning medges avdrag med högst 5000 kronor. Utger skattskyl­dig sådana understöd till mer än en person med belopp som samman­lagt överstiger 5000 kronor, skall avdraget fördelas mellan dessa un­derstöd på sätt den skatlskyldige önskar.

till 50 §.

2. Vid bedömningen-------- av pensionstillskott.

Regeringen eller------ angivna grunder.

Avdraget skall i första hand be- Avdraget skall i första hand be­
stämmas med hänsyn till storleken
stämmas med hänsyn till storieken
av den skattskyldiges taxerade in-
av den skattskyldiges taxerade in­
komst enligt lagen (1947:576) om
komst enligl lagen (1947:576) om
statiig inkomstskatt. Överstiger
statlig inkomstskatt. Överstiger
denna inkomst icke visst högsta be-
denna inkomst icke visst högsta be­
lopp, skall avdraget beräknas till
lopp, skall avdraget beräknas till
vad som behövs för att den skatt-
vad som behövs för atl den skatl­
skyldige icke skall påföras högre
skyldige icke skall påföras högre
statligt beskattningsbar inkomst än
statiigl beskattningsbar inkomst än
6000 kronor. Detta högsta inkomst-
6000 kronor. Detta högsta inkomst­
belopp motsvarar taxerad inkomst
belopp motsvarar taxerad inkomst
för skattskyldig, som under be-
för skattskyldig, som under be­
skattningsåret icke haft annan in-
skattningsåret icke haft annan in­
komst än ålderspension enligt 6
komst än ålderspension enligt 6
kap. 2 § första stycket lagen
  kap. 2 § första stycket lagen
(1962:381) om allmän försäkring
(1962:381) om allmän försäkring
och därutöver skattepliktiga in-
och därutöver skattepliktiga in­
täkter av tjänst om sammanlagt
takter av tjänst om sammanlagt
6100 kronor samt åtnjutit avdrag
5400 kronor samt åtnjutit avdrag
endast med 100 kronor enligl 33 § 2
endast med 100 kronor enligt 33 § 2
mom. första stycket. För gift skatt-
mom. första stycket. För gift skatl­
skyldig, som uppburit folkpension
skyldig, som uppburit folkpension
med belopp som tillkommer gift
med belopp som tillkommer gift
vars make uppbär folkpension, be-
vars make uppbär folkpension, be­
räknas det högsta inkomstbeloppet
räknas det högsta inkomstbeloppet


 


SkU 1980/81:16


21


 


Utskottets förslag


Reservanternas förslag


med utgångspunkt från en pension     med utgångspunkt från en pension
utgörande 77,5 procent av basbe-
      utgörande 77,5 procent av basbe­
loppet. För övriga skattskyldiga be-
    loppet. För övriga skattskyldiga be­
räknas det med utgångspunkt från
     räknas del med utgångspunkt från
en pension utgörande 95 procent av
  en pension utgörande 95 procent av
basbeloppet. Sistnämnda beräk-
         basbeloppet. Sistnämnda beräk­
ningsgrund gäller också om gift
  ningsgrund gäller också om gift
skatlskyldig under viss del av be-
        skatlskyldig under viss del av be­
skattningsåret uppburit folkpension
    skattningsåret uppburit folkpension
med belopp som tillkommer gift
  med belopp som tillkommer gift
vars make uppbär folkpension, och
     vars make uppbär folkpension, och
under återstoden av året uppburit
      under återstoden av året uppburit
folkpension med belopp som till-
         folkpension med belopp som till­
kommer gift vars make saknar folk-
     kommer gift vars make saknar folk­
pension,
                                     pension.

Om skattskyldigs-------------- laxerad inkomst.

Del avdrag--------------------- den skallskyldige.

Härovan---------------------- föranleda det.

Vid beräkning----------------------- sista stycket.

Denna lag träder i kraft den 1 ja-        Denna lag träder i kraft den 1 ja­nuari   1981   och   tillämpas   första     nuari   1981   och   tillämpas   första gången vid 1982 års taxering. Be-    gången / fråga om anvisningarna stämmeisen i punkt 2 tredje stycket     till 50 § vid 1981 års taxering och i av anvisningarna till 50 § skall dock     övrigt vid 1982 års taxering. tillämpas redan vid 1981 års taxe­ring,  varvid beloppsgränsen i be­stämmelsen för inkomst utöver ål­derspension skall vara 5400 kro­nor.

Beträffande periodiska utbetal­ningar som utgår på grund av bin­dande förpliktelser, som uppkom­mit före den 9 november 1973, skall de bestämmelser som gällde före den 1 januari 1974 alltjämt tilläm­pas.

3. lag om ändring i taxeringslagen (1956:623),

B.               avslår del vid propositionen fogade förslaget till lag om tillfäl­
lig höjning av den särskilda skattereduktionen vid 1982 års taxe­
ring,

C.               med avslag på det vid propositionen fogade förslaget lill lag
om ändring i lagen (1977:1071) om basenhet enligt 10 § 1 mom.
lagen (1947:576) om statiig inkomstskatt antar följande


 


SkU 1980/81:16                                                                  22

Förslag till

Lag om upphävande av lagen (1977:1071) om basenhet enligt 10 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrivs atl lagen (1977: 1071) om basenhet enligt 10 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt skall upphöra att gälla.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981. Den upphävda lagen gäller fortfarande i fråga om 1981 och tidigare års taxering.

D. antar följande Förslag till

Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrivs alt 19 kap. 4a§ lagen (1962:381) om allmän för­säkring skall ha nedan angivna lydelse.

4a§ Avgift lill folkpensioneringen enligl 1 eller 3 § skall utgå med nio och tre tiondels procent av del belopp, på vilket avgiften skall beräknas. I fråga om sjöman som avses i 1§1 mom. första stycket lagen (1958:295) om sjömansskall beräknas dock avgiften efter den lägre procentsals som rege­ringen eller, efter regeringens bemyndigande, myndighet fastställer med motsvarande tillämpning av 4§ andra stycket. Avgifterna tillförs staten.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om avgift som belöper pä tid före ikraftträdandet.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1980