SkU 1980/81:16

Skatteutskottets betänkande
1980/81:16

om skatten på 1981 års inkomster, m. m., (prop. 1980/81:50)
Propositionen

Regeringen (budgetdepartementet) föreslår i proposition 1980/81:50 att
riksdagen antar vid propositionen fogade förslag till

1. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,

2. lag om ändring i lagen (1977:1071) om basenhet enligt 10 § 1 mom.
lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,

3. lag om tillfällig höjning av den särskilda skattereduktionen vid 1982
års taxering,

4. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

5. lag om ändring i taxeringslagen (1956:623).

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås ändringar i den statliga inkomstbeskattningen.
Inflationsskyddet för skatteskalan modifieras så att hänsyn inte längre
skall tas till bl. a. höjda energipriser. För år 1981 föreslås att basenheten
sänks med 100 kr. till 6 400 kr. Vidare föreslås vissa marginalskattelättnader
för 1981 års inkomster i skikten mellan ca 76000 kr. och 96000 kr.
Den tillfälliga höjningen av den särskilda skattereduktionen med högst 500
kr., som medges i första hand heltidsarbetande med inkomster under
genomsnittet, föreslås förlängd ett år.

Även folkpensionärernas skattelättnader behandlas i propositionen. En
höjning av det extra avdraget föreslås för både år 1980 och år 1981. Förslag
läggs också fram om deklarationspliktsgränsen för folkpensionärer vid
1981 års taxering.

Vidare föreslås att rätten till avdrag för s. k. frivilliga periodiska understöd,
som f. n. medges med 5000 kr. per mottagare, begränsas till att avse
5000 kr. per givare.

De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 1981.

Proposition 1980/81:20 har överlämnats till utskottet från finansutskottet
såvitt avser bilaga 6 punkt 2 ändrade principer för beräkning av prisindex
till grund för fastställande av basenhet. I denna del anförs i propositionen
att chefen för budgetdepartementet i annat sammanhang avser att
föreslå erforderliga ändringar i lagen (1977:107) om basenhet. Detta förslag
behandlas - som framgår av det föregående - i proposition 1980/81:50.

Lagförslagen har följande lydelse.

1 Riksdagen 1980181. 6 sami. Nr 16

SkU 1980/81:16

1 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrivs att 10 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt1
skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse
10 §

1 morn.2 Statlig inkomstskatt utgår för fysiska personer, oskifta dödsbon
och familjestiftelser med viss i särskild ordning bestämd procent av
nedan angivna grundbelopp.

Grundbeloppet utgör:

när beskattningsbar inkomst icke överstiger 1 basenhet enligt lagen
(1977:1071) om basenhet enligt 10 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt:

1 procent av den beskattningsbara inkomsten;
när beskattningsbar inkomst överstiger

1 men icke 4 basenheter	grundbeloppet för 1 basenhet	och 2 % av återstoden
4	„ 5	” ” 4 basenheter och 4%” ” :
5	” ” 6	” 5	” 5% ” ” ;
6	” ” 7	” 6	” 8% ” ” ;
7	” ” 8	” 7	” 11%" ” ;
8	” ” 9	” 8	” 14% ” ” ;
9	” ” 10	»» » 9 »	” 20%" ” ;
10	” ”11	” 10	” 22%" ” ;
11	” ” 12	” 11	” 26%” ” ;
12	” ” 13	” 12	” 30%"
13	„ „ ,4	” 13	" 34%" "
14	” ” 15	” 14	" 39%" "
15	” ” 16	” 15	" 44%” ” ;
16	” ” 17	” 16	” 45%” ” ;
17	” ” 20	” 17	” 48%” ” ;
20	” ” 30	” 20	” 53%” ” ;
30 basenheter	” 30	” 58% ”

Ändå att statlig inkomstskatt skall uttagas med mer än 100 procent av
grundbeloppet, må likväl icke den å någon del av den beskattningsbara
inkomsten belöpande skatten uppgå till högre belopp än som motsvarar 58
procent av denna inkomstdel.

Med familjestiftelse avses i denna lag stiftelse, som enligt de för densamma
gällande stadgar har till huvudsakligt ändamål att tillgodose viss familjs,
vissa familjers eller bestämda personers ekonomiska intressen.

Föreslagen lydelse
10 §

1 mom. Statlig inkomstskatt utgår för fysiska personer, dödsbon och
familjestiftelser med viss i särskild ordning bestämd procent av nedan
angivna grundbelopp.

1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 770.

2 Senaste lydelse 1979:1156.

SkU 1980/81:16

Grundbeloppet utgör:

när beskattningsbar inkomst icke överstiger 1 basenhet enligt lagen
(1977: 1071) om basenhet enligt 10 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt:

1 procent av den beskattningsbara inkomsten;
när beskattningsbar inkomst överstiger

1 men icke 4 basenheter	grundbeloppet för 1 basenhet	och 2 % av återstoden
4	” ” 5	” 4 basenheter och 4%" "
5	” ” 6	” 5	” 5%”
6	” ” 7	” 6	" 8% ”
7	” ” 8	” 7	” 11%”
8	” ” 9	” 8	” 14%”
9	” ” 10	” 9	” 20%”
10	” ” 11	” 10	” 22%"
11	” ” 12	” 11	" 26%”
12	„ „ ,3	” 12	” 29%"
13	” ” 14	” 13	" 33%"
14	” ” 15	- \|4	" 38%"
15	” ” 16	” 15	" 44%”
16	” ” 17	” 16	” 45%”
17	” ” 20	” 17	” 48%”
20	” ” 30	” 20	" 53%”
30 basenheter	,. 30	” 58%”

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981 och tillämpas första gången
vid 1982 års taxering.

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1977:1071) om basenhet enligt 10 § 1 mom.
lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrivs att 2 och 3 §§ lagen (1977:1071) om basenhet
enligt 10 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt skall ha nedan
angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Basenhet utgör för varje taxeringsår
ett belopp som motsvarar
femtusen kronor multiplicerat med
årets jämförelsetal. Basenheten avrundas
nedåt till helt hundratal kro -

Basenhet utgör för varje taxeringsår
ett belopp som motsvarar
6400 kronor multiplicerat med
årets jämförelsetal. Basenheten avrundas
nedåt till helt hundratal kro -

nor.

SkU 1980/81:16

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 §

Jämförelsetalet för taxeringsåret
är det tal som anger förhållandet
mellan det allmänna prisläget i augusti
månad två år före taxeringsåret
och augusti månad år 1977.
Jämförelsetalet beräknas med bortseende
från de effekter på prisläget
som följer av ändrat skatteuttag enligt
lagen (1968:430) om mervärdeskatt.

Jämförelsetalet för taxeringsåret
är det tal som anger förhållandet
mellan det allmänna prisläget i augusti
månad två år före taxeringsåret
och augusti månad år 1980.
Därvid skall förändringarna i det
allmänna prisläget beräknas med
bortseende från indirekta skatter,
tullar, avgifter och ändringar i
energipriser samt tillägg göras för
subventioner.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981 och tillämpas första gången i
fråga om 1982 års taxering. Vid denna taxering är basenheten 6400 kronor.

3 Förslag till

Lag om tillfällig höjning av den särskilda skattereduktionen vid 1982
års taxering

Härigenom föreskrivs följande.

1 § Vid 1982 års taxering får skattskyldig som har rätt till särskild skattereduktion
enligt 2 § 5 mom. uppbördslagen (1953:272) en höjning av den
särskilda skattereduktionen, om hans till statlig inkomstskatt beskattningsbara
inkomst överstiger 40000 men inte 76600 kronor.

2 § Den särskilda skattereduktionen höjs

om den beskattningsbara inkomsten överstiger 40000 men inte 45000
kronor med 10 procent av det belopp varmed inkomsten överstiger 40000
kronor,

om den beskattningsbara inkomsten överstiger 45000 men inte 60000
kronor med 500 kronor,
om den beskattningsbara inkomsten överstiger 60000 men inte 76600
kronor med 500 kronor minskat med 3 procent av det beiopp varmed
inkomsten överstiger 60000 kronor.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.

4 Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs att punkt 5 av anvisningarna till 46 § samt punkt 2
av anvisningarna till 50 § kommunalskattelagen (1928:370) skall ha nedan
angivna lydelse.

SkU 1980/81:16

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Anvisningar

till 46 §

5.1 Som förutsättning för allmänt
avdrag för periodiskt understöd eller
därmed jämförlig periodisk utbetalning
enligt denna punkt gäller
att understödet icke utgått till mottagare
i givarens hushåll eller, om
icke understödet utgjort skadestånd,
till mottagare under 18 år eller
till mottagare vars utbildning
icke är avslutad.

Avdrag medgives med utgivet belopp
för periodiska utbetalningar

till make eller förutvarande make sedan underhållsskyldigheten dem
emellan reglerats;
till tidigare anställd;

som utgör skadestånd, dock vid personskada endast med belopp som för
mottagaren utgör ersättning för förlorad inkomst av skattepliktig natur
eller för förlorat underhåll;

som utgör livränta eller därmed jämförligt vederlag vid förvärv av egendom
genom köp, byte eller därmed jämförligt fång;
på grund av föreskrift i testamente;
från juridisk person.

5. Förutsättning för allmänt avdrag
för periodiskt understöd eller
därmed jämförlig periodisk utbetalning
enligt denna punkt är att understödet
inte utgått till mottagare i
givarens hushåll eller, om understödet
inte utgjort skadestånd, till mottagare
under 18 år eller till mottagare
vars utbildning inte är avslutad.

Avdrag medges med utgivet belopp
för periodiska utbetalningar

För annat periodiskt understöd
eller därmed jämförlig periodisk utbetalning
medgives avdrag med
högst 5 000 kronor för varje mottagare.
Har givaren under beskattningsåret
varit gift och levt tillsammans
med sin make, får sådant avdrag
åtnjutas för dem båda gemensamt
med 5 000 kronor.

För annat periodiskt understöd
eller därmed jämförlig periodisk utbetalning
medges avdrag med högst
5000 kronor. Utger skattskyldig sådana
understöd till mer än en person
med belopp som sammanlagt
överstiger 5000 kronor, skall avdraget
fördelas mellan dessa understöd
på sätt den skattskyldige
önskar.

till 50 §

2.2 Vid bedömningen av om skattskyldigs inkomst till icke obetydlig del
utgjorts av folkpension iakttages följande. Som folkpension räknas icke
barnpension eller vårdbidrag. Den omständigheten att folkpension under
ett beskattningsår utgått med ett ringa belopp, t. ex. till följd av att folkpensionen
icke åtnjutits under hela året, utgör icke hinder mot att medgiva den
skattskyldige avdrag. Avgörande för bedömningen i detta fall är huruvida
folkpensionen, om den utgått i full utsträckning, utgjort en icke obetydlig
del av inkomsten. Som folkpension behandlas även tilläggspension i den
mån den enligt lagen om pensionstillskott föranlett avräkning av pensionstillskott.

'Senaste lydelse 1977:41.

2Lydelse enligt prop. 1980/81:42.
tl Riksdagen 1980181. 6 sami. Nr 16

SkU 1980/81:16

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer fastställer närmare
föreskrifter för avdragsberäkningen enligt nedan angivna grunder.

Avdraget skall i första hand bestämmas
med hänsyn till storleken
av den skattskyldiges taxerade inkomst
enligt lagen (1947:576) om
statlig inkomstskatt. Överstiger
denna inkomst icke visst högsta belopp,
skall avdraget beräknas till
vad som behövs för att den skattskyldige
icke skall påföras högre
statligt beskattningsbar inkomst än
6000 kronor. Detta högsta inkomstbelopp
motsvarar taxerad inkomst
för skattskyldig, som under beskattningsåret
icke haft annan inkomst
än ålderspension enligt 6
kap. 2§ första stycket lagen
(1962:381) om allmän försäkring
och därutöver skattepliktiga intäkter
av tjänst om sammanlagt
5200 kronor samt åtnjutit avdrag
endast med 100 kronor enligt 33 § 2
mom. första stycket. För gift skattskyldig,
som uppburit folkpension
med belopp som tillkommer gift
vars make uppbär folkpension, beräknas
det högsta inkomstbeloppet
med utgångspunkt från en pension
utgörande 77,5 procent av basbeloppet.
För övriga skattskyldiga beräknas
det med utgångspunkt från
en pension utgörande 95 procent av
basbeloppet. Sistnämnda beräkningsgrund
gäller också om gift
skattskyldig under viss del av beskattningsåret
uppburit folkpension
med belopp som tillkommer gift
vars make uppbär folkpension, och
under återstoden av året uppburit
folkpension med belopp som tillkommer
gift vars make saknar folk -

Avdraget skall i första hand bestämmas
med hänsyn till storleken
av den skattskyldiges taxerade inkomst
enligt lagen (1947:576) om
statlig inkomstskatt. Överstiger
denna inkomst icke visst högsta belopp,
skall avdraget beräknas till
vad som behövs för att den skattskyldige
icke skall påföras högre
statligt beskattningsbar inkomst än
6000 kronor. Detta högsta inkomstbelopp
motsvarar taxerad inkomst
för skattskyldig, som under beskattningsåret
icke haft annan inkomst
än ålderspension enligt 6
kap. 2§ första stycket lagen
(1962:381) om allmän försäkring
och därutöver skattepliktiga intäkter
av tjänst om sammanlagt
6100 kronor samt åtnjutit avdrag
endast med 100 kronor enligt 33 § 2
mom. första stycket. För gift skattskyldig,
som uppburit folkpension
med belopp som tillkommer gift
vars make uppbär folkpension, beräknas
det högsta inkomstbeloppet
med utgångspunkt från en pension
utgörande 77,5 procent av basbeloppet.
För övriga skattskyldiga beräknas
det med utgångspunkt från
en pension utgörande 95 procent av
basbeloppet. Sistnämnda beräkningsgrund
gäller också om gift
skattskyldig under viss del av beskattningsåret
uppburit folkpension
med belopp som tillkommer gift
vars make uppbär folkpension, och
under återstoden av året uppburit
folkpension med belopp som tillkommer
gift vars make saknar folk -

pension. pension.

Om skattskyldigs statligt taxerade inkomst överstiger det högsta inkomstbeloppet
enligt föregående stycke, reduceras avdraget med belopp
motsvarande 40 procent av överskjutande taxerad inkomst.

Det avdrag som beräknas med hänsyn till skattskyldigs statligt taxerade
inkomst jämkas, om värdet av skattepliktig förmögenhet överstiger 90000
kronor. Om förmögenhetsvärdet överstiger 150000 kronor, skall avdrag
inte medges. Fastighet, som avses i 24 § 2 morn., och jordbruksfastighet,

SkU 1980/81:16

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

som i huvudsak används för bostadsändamål, skall inräknas i förmögenhetsvärdet
med belopp som motsvarar 1/10 av skillnaden mellan taxeringsvärdet
året före taxeringsåret och lånat kapital, som nedlagts i fastigheten,
i den mån skillnaden inte överstiger 250000 kronor. Är skillnaden större
beräknas värdet till 25 000 kronor jämte den del av skillnaden som överstiger
250000 kronor. Har den skattskyldige eller hans make flera sådana
fastigheter, som avses här, gäller bestämmelserna endast för en fastighet
och då i första hand för fastighet som utgör stadigvarande bostad för den
skattskyldige.

Här ovan angivna grunder för avdragsberäkningen får frångås, när särskilda
omständigheter föranleda det.

Vid beräkning av avdrag för gift skattskyldig iakttages bestämmelserna i
52 § 1 mom. sista stycket.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981 och tillämpas första gången
vid 1982 års taxering. Bestämmelsen i punkt 2 tredje stycket av anvisningarna
till 50 § skall dock tillämpas redan vid 1981 års taxering, varvid
beloppsgränsen i bestämmelsen för inkomst utöver ålderspension skall
vara 5 400 kronor.

Beträffande periodiska utbetalningar som utgår på grund av bindande
förpliktelser, som uppkommit före den 9 november 1973, skall de bestämmelser
som gällde före den I januari 1974 alltjämt tillämpas.

5 Förslag till

Lag om ändring i taxeringslagen (1956:623)

Härigenom föreskrivs att 22 § 3 mom. taxeringslagen (1956:623)’ skall
ha nedan angivna lydelse.

Föreslagen lydelse
22 §

Nuvarande lydelse

3 morn.2 Skattskyldig, som
uppburit folkpension, är med undantag
som anges i andra stycket
skyldig att utan anmaning avlämna
självdeklaration endast om hans
bruttointäkt av en eller flera förvärvskällor
under året uppgått till
minst 17500 kronor, eller, om hans
make uppburit folkpension, till
minst 15200 kronor. Med folkpension
avses folkpension i form av ålderspension,
förtidspension, änkepension
och hustrutillägg. Som
folkpension räknas icke barnpension
eller vårdbidrag.

3 mom. Skattskyldig, som uppburit
folkpension, är med undantag
som anges i andra stycket skyldig
att utan anmaning avlämna självdeklaration
endast om hans bruttointäkt
av en eller flera förvärvskällor
under året uppgått till minst
20400 kronor, eller, om hans make
uppburit folkpension, till minst
17800 kronor. Med folkpension
avses folkpension i form av ålderspension,
förtidspension, änkepension
och hustrutillägg. Som folkpension
räknas inte barnpension eller
vårdbidrag.

1 Lagen omtryckt 1971: 399. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:773.

2 Senaste lydelse 1979: 1158.

SkU 1980/81:16

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Bestämmelserna i första stycket gälla icke om den skattskyldiges make
är skyldig att utan anmaning avlämna självdeklaration, om den skattskyldige
har varit bosatt i riket endast en del av beskattningsåret, om han har
skattepliktiga förmögenhetstillgångar överstigande 75 000 kronor eller om
garantibelopp för fastighet skall upptagas såsom skattepliktig inkomst för
honom. I fråga om makar gälla bestämmelserna i 1 mom. tredje stycket
såvitt avser förmögenhet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.

Motion med anledning av proposition 1980/81: 20

1980/81:97 av Lars Werner m. fl. (vpk)

I motionen begärs ett riksdagsuttalande om att beräkningen av basbelopp
och basenhet inte bör förändras enligt de riktlinjer regeringen förordar.

Motionen har överlämnats till utskottet från finansutskottet såvitt avser
beräkning av prisindex som grund för basenheten.

Motioner med anledning av prop. 1980/81:50

1980/81:124 av Lars Werner m. fl. (vpk)

I motionen yrkas

1. att riksdagen med avslag på proposition 1980/81:50 hos regeringen
hemställer om skyndsamt förslag om slopande av indexregleringen av
skatteskalan samt om en extra skattereduktion på I 500 kr. vid beskattningsbara
inkomster mellan 30000 och 80000 kr. samt med avtrappning i
övriga inkomstskikt enligt i motionen angivna riktlinjer,

2. att riksdagen hos regeringen begär skyndsamt förslag av innebörd att
folkpension och pensionstillskott jämte en sidoinkomst om 1 500 kr. skall
vara befriade från beskattning, samt

3. att riksdagen hos regeringen hemställer om skyndsamt förslag om
avskaffande av rätten till avdrag vid inkomsttaxeringen för frivilligt utgivet
periodiskt understöd.

1980/81:125 av Mårten Werner (m)

I motionen yrkas att riksdagen uttalar att vid tillämpning av bestämmelserna
om periodiskt understöd dispens från begränsningarna i avdragsrätten
skall kunna medges i fråga om understöd till personer som ägnar sig åt
kristet, ideellt arbete.

SkU 1980/81:16

1980/81: 133 av Olof Palme m. fl. (s)

I motionen yrkas

1. att riksdagen avslår de i propositionen framlagda lagförslagen, utom i
vad avser beloppsgräns för skattskyldighet för inkomst utöver ålderspension
vid 1981 års taxering,

2. att riksdagen beslutar att reglerna för inkomstskatt för 1981 skall
utformas i enlighet med vad som förordas i motionen,

3. att riksdagen beslutar att folkpensionsavgiften höjs med en procentenhet
fr. o. m. 1 januari 1981,

4. att riksdagen beslutar att rätten till avdrag för frivilligt periodiskt
understöd skall slopas fr. o. m. 1982 års taxering.

Yttrande från annat utskott

Finansutskottet har yttrat sig i ärendet. Yttrandet har tryckts separat.

Utskottet

Inledning

Fr. o. m. 1979 års taxering gäller i inkomstskattesystemet ett automatiskt
verkande inflationsskydd genom att skiktgränserna i den statliga inkomstskatten
är anknutna till penningvärdeutvecklingen. Den beskattningsbara
inkomsten uttrycks i basenheter. Basenheten fastställs av regeringen före
utgången av september månad varje år och bestäms med utgångspunkt i
statistiska centralbyråns beräkningar av prisutvecklingen. Vid dessa beräkningar
bortses från ändringar av mervärdeskatteuttaget. Sådana ändringar
påverkar alltså inte den statliga inkomstskatten. Basenheten har
med tillämpning av nu gällande regler fastställts till 6500 kr. för taxeringsåret
1982 (inkomståret 1981).

Skattskyldiga som varit bosatta eller stadigvarande vistats här i landet
under någon del av beskattningsåret har rätt till s. k. särskild skattereduktion.
Även skattereduktionen är inflationsskyddad genom koppling till
basenheten. Skattereduktion medges nämligen med det belopp varmed 0,4
basenheter överstiger 2000 kr.

I juni i år antog riksdagen en lag om tillfällig höjning av den särskilda
skattereduktionen vid 1981 års taxering (avseende 1980 års inkomster).
Denna tillfälliga höjning är avsedd att ge en lättnad främst åt heltidsarbetande
med inkomster under genomsnittet. Den maximala höjningen, 500
kr., gäller i inkomstskikten mellan 45 000 och 60000 kr. I inkomstlägena
40000-45000 kr. utgör höjningen 10% av den del av inkomsten som
överstiger 40000 kr. Vid inkomster över 60000 kr. avtrappas höjningen
med 3% av den överskjutande inkomsten. Detta innebär att någon höjning
av skattereduktionen inte skall ske vid inkomster på 76600 kr. och däröver.

Kartong: S 9. rad 35 Stär: 4 sno orh *000 Rjittai till- 45 OOO wh M1000

SkU 1980/81:16

Fr. o.m. 1981 års taxering gäller vid inkomstbeskattningen också en
marginalskattespärr. som innebär att en skattskyldigs sammanlagda statliga
och kommunala marginalskatt inte får överstiga 80% i inkomstskikt
upp till ett belopp motsvarande 30 basenheter och 85% för inkomstdelar
däröver.

I proposition 1980/81: 20 om besparingar i statsverksamheten m. m. drog
departementschefen upp vissa allmänna riktlinjer för 1982 års taxering.
Den nu aktuella propositionen innehåller de konkreta förslagen. Dessa
berör i huvudsak tre områden, nämligen utformningen av inflationsskyddet
för inkomstskatteskalan, folkpensionärernas skattelättnader och rätten till
avdrag för frivilliga periodiska understöd.

Skatteskalan m.m.

Enligt propositionen behålls marginalskattespärren oförändrad. Vidare
skall den för inkomståret 1980 beslutade höjningen av den särskilda skattereduktionen
gälla även vid taxering för inkomståret 1981. Propositionen
innebär också att indexregleringen av skatteskalan ligger fast. Basenheten
skall således, liksom f. n., följa förändringarna i det allmänna prisläget. Vid
bestämmande av basenheten skall emellertid i fortsättningen bortses inte
bara från mervärdeskatt utan från alla indirekta skatter, tullar, avgifter och
subventioner. Dessutom skall bortses från direkt inverkan på prisläget av
ändrade energipriser. De energipriser som f. n. ingår i konsumentprisindex
avser fjärrvärme, eldningsolja, hushållsgas, elström och bensin. De nya
bestämmelserna skall tillämpas första gången vid fastställandet av basenhet
för taxeringsåret 1983 (inkomståret 1982). Redan för inkomståret 1981
föreslås emellertid en sänkning av basenheten från tidigare beslutade 6500
kr. till 6400 kr. Detta medför en ökning av skatteuttaget på 1981 års
inkomster med ca 1 miljard kr. Departementschefen föreslår att ca 850
milj. kr. av detta belopp används för bibehållande av den tillfälliga höjningen
av den särskilda skattereduktionen vid 1982 års taxering. Återstoden
har använts för marginalskattelättnader i inkomstskikten närmast ovanför
dem där någon höjning av skattereduktionen inte medges.

1 motion 97, som finansutskottet med eget yttrande överlämnat till
skatteutskottet i vad den rör frågan om beräkning av basenhet, yrkas såvitt
nu är i fråga oförändrade regler. 1 motion 124, även den från vpk, och i smotionen
133 yrkas att indexregleringen av skatteskalan skall upphöra och
att såväl skattereduktionen som den tillfälliga höjningen av denna slopas. S
anser också att marginalskattespärren bör utmönstras ur regelsystemet
och motiverar detta med att höginkomsttagarna till följd av marginalskattespärrens
konstruktion blir befriade från en betydande del av de kommunalskattehöjningar
som kan komma att genomföras 1981 eller senare. Vpk
yrkar att regeringen som en provisorisk åtgärd skall lägga fram förslag om
en extra skattereduktion om 1 500 kr. för beskattningsbara inkomster mellan
30000 och 80000 kr. med avtrappning i övriga inkomstskikt, medan s

SkU 1980/81:16

för sin del presenterar en skatteskala för inkomståret 1981 som i förhållande
till 1980 års skala innebär sänkt skatteuttag för löntagare med inkomster
upp till nära 100000 kr. och slopande av den särskilda skattereduktionen.
Förslaget medför sänkt skatt i inkomstskikten över 30000 kr. Motionärerna
anser också att statlig inkomstskatt inte bör tas ut på inkomster om
knappt 30000 kr. och därunder.

För att finansiera sitt förslag till skatteomläggning, som kostnadsberäknats
till 2,5 miljarder kr. eller 1,5 miljard mer än enligt regeringens förslag,
yrkar motionärerna höjning av socialförsäkringsavgiften till folkpensioneringen
från 8,3 till 9,3%.

Skatteutskottet, som i yttrande (SkU 1980/81:3y) till socialförsäkringsutskottet
tillstyrkt ett förslag i proposition 1980/81:20 att beräkningsprinciperna
för basbeloppet ändras, anser i likhet med finansutskottet att de
motiv som framförts för att ändra basbeloppsberäkningen också gäller i
fråga om beräkning av basenhet. Med hänsyn härtill och då utskottet anser
det naturligt att tillämpa samma index vid bestämmande av basenhet som
av basbelopp tillstyrker utskottet bifall till proposition 1980/81:50 i denna
del. Utskottet avstyrker således motion 97 såvitt nu är i fråga.

Utskottets ställningstagande innebär att principen om indexreglering
ligger fast. Utskottet har tidigare i samband med behandling av motionsyrkanden
om slopande av indexregleringen av skatteskalan vid upprepade
tillfällen framhållit att indexregleringen tillkommit för att motverka de
effekter som inflationen tidigare hade på skatteuttaget i form av skärpt
beskattning trots oförändrade skatteregler och att det enligt utskottets
mening är rimligt att de fördelningspolitiska avvägningar som uttryckts
genom riksdagens beslut om skatteskalan - oavsett penningvärdeförändringen
— skall vara bestående tills beslut fattas om ändrad avvägning.
Något skäl att nu ompröva detta av riksdagen godkända ställningstagande
föreligger inte. En indexreglering måste enligt utskottets mening - bättre
än ett system med fast skatteskala — vara ägnad att underlätta avtalsförhandlingarna
på arbetsmarknaden och därigenom åstadkomma den rimliga
reallöneutveckling utan starkt kostnadsuppdrivande effekter som är en
grundförutsättning för att man skall kunna framgångsrikt bekämpa inflationen.

Vad särskilt angår frågan om en marginalskattespärr vill utskottet nu —
liksom tidigare — framhålla att det enligt utskottets mening måste anses
rimligt att en skattskyldig alltid skall kunna få behålla en viss minsta del av
en inkomstökning. Marginalskattespärren innebär en garanti för att en
skattskyldig med inkomster upp till 30 basenheter eller — vid en basenhet
om 6400 kr. — 192000 kr. alltid får behålla åtminstone 20% eller, vid högre
inkomster, 15 % av en inkomstökning. I den proposition (1979/80:58) som
innehöll förslaget om marginalskattespärr framhöll departementschefen att
han hade svårt att se det berättigade i att löneökningar som var en följd av
befordran eller en extra arbetsinsats träffades av en extremt hög marginal -

SkU 1980/81:16

beskattning. Inte heller ansåg han det i fråga om t. ex. upphovsmän eller
uppfinnare rimligt att praktiskt taget hela ersättningen för en framgång
skulle gå bort i skatt. Utskottet delar denna uppfattning och kan således
inte biträda förslaget att marginalskattespärren upphävs. Utskottet kan
inte heller biträda förslagen att slopa vare ' g den särskilda skattereduktionen
eller den tillfälliga höjningen av denna reduktion. Den särskilda
skattereduktionen är inflationsskyddad och utgår med samma belopp för
alla oavsett inkomst. Enligt förslaget i propositionen utgör reduktionen vid
1982 års taxering (0,4 x6400—2000=) 560 kr. Den tillfälliga höjningen av
skattereduktionen ger skattelättnader i inkomstskikten 40000-76600 kr.
Förslaget i propositionen innebär härutöver vissa skattesänkningar i de
närmast högre skikten ovanför dem där effekterna av den höjda skattereduktionen
upphör. Den övre gränsen för dessa sänkningar går vid inkomster
på 96000 kr. Sammantaget medför alltså förslaget i propositionen
sänkta skatter i ett brett skikt av inkomstskalan. En jämförelse mellan
regeringens förslag och det som framlagts i s-motionen 133 utvisar att
marginalskatterna redan i inkomstskikten över 75000 kr. blir högre enligt
s-förslaget än enligt propositionen. S-förslaget att slopa den statliga inkomstskatten
för den som har inkomst under 30000 kr. uppvägs av att den
särskilda skattereduktionen tas bort. Detta kan medföra vissa skatteskärpningar,
eftersom skattereduktionen får avräknas även från kommunalskatt.
Utskottet är medvetet om att höjningen av den särskilda skattereduktionen
ger marginalskatter som i vissa inkomstskikt kan vara lägre än i
närmast högre skikt och omvänt. Detta får emellertid enligt utskottets
mening accepteras med hänsyn till att åtgärden genom sina fördelningspolitiska
effekter kan antas komma att underlätta avtalsförhandlingarna och
till att lagstiftningen har karaktären av ett provisorium.

Med det anförda tillstyrker utskottet att den statliga inkomstskatteskalan
för inkomståret 1981 utformas i enlighet med förslaget i propositionen.
Utskottet avstyrker följaktligen bifall till yrkandena om att indexregleringen
och marginalskattespärren skall avvecklas liksom kravet på slopande av
den särskilda skattereduktionen och den tillfälliga höjningen av samma
reduktion. Ställningstagandet innebär avslag också på vpk-motionärernas
begäran om en extra skattereduktion för 1981 i inkomstskikten
30000- 80000 kr. och på s-yrkandet om en höjning av folkpensionsavgiften
med en procentenhet.

Folkpensionärernas skattelättnader

Folkpensionärer, vilkas huvudsakliga inkomst utgörs av allmän folkpension,
medges sedan länge vid inkomsttaxeringen ett särskilt avdrag för
nedsatt skatteförmåga. Den som endast har grundpension och en viss
högsta sidoinkomst får avdrag med så stort belopp att någon skatt inte
kommer att påföras honom. Vid stigande inkomst trappas det extra avdraget
ned. Även förmögenhetsinnehav inverkar på avdragets storlek. Belop -

SkU 1980/81:16

pet för högsta sidoinkomst har fortlöpande uppräknats. Vid den senaste
ändringen år 1979, avseende 1981 års taxering (1980 års inkomster), fastställdes
beloppet till 5 200 kr.

I propositionen föreslås att beloppet vid 1981 års taxering höjs med
ytterligare 200 kr. till 5 400 kr. och att beloppsgränsen vid 1982 års taxering
avseende inkomståret 1981 fastställs till 6 100 kr. Vidare föreslås att deklarationspliktsgränsen
vid 1981 års taxering skall vara 20400 kr. eller - om
den skattskyldiges make uppbär folkpension - 17800 kr. mot 17 500 kr.
resp. 15 200 kr. vid 1980 års taxering.

I vpk-motionen 124 yrkas att regeringen förelägger riksdagen förslag om
att folkpension och pensionstillskott jämte ytterligare 1500 kr. skall undantas
från inkomstbeskattning. S-motionärerna anser - i likhet med departementschefen
— att utgångspunkten vid fastställandet av gräns för högsta
skattefria sidoinkomst bör vara att folkpension inkl. pensionstillskott skall
vara befriad från inkomstskatt. Med hänsyn till den osäkerhet som råder i
fråga om prisutvecklingen under 1981 och om pensionernas värdebeständighet
i framtiden finnér motionärerna det emellertid inte lämpligt att redan
nu precisera beloppsgränsen i fråga om 1982 års taxering. De yrkar därför i
motion 133 avslag på propositionen i denna del och säger sig ha för avsikt
att senare återkomma i denna fråga.

För de närmast föregående inkomståren har som nämnts skattelättnaderna
för folkpensionärer avvägts så att en folkpensionär med enbart
ålderspension och pensionstillskott inte påförts någon skatt. Denna inriktning
bör enligt utskottets mening gälla även vid taxering 1982 avseende
inkomståret 1981. Det förhållandet att ett förslag om högsta skattefria
sidoinkomst för detta inkomstår måste bygga på antaganden om den framtida
prisutvecklingen utgör enligt utskottets mening inte något skäl för att
inte redan nu fastställa storleken av den beloppsgräns som skall gälla för
skattefrihet. Ett bifall till s-motionäremas förslag innebär att beloppsgränsen
- om propositionen bifalls - kommer att vara 5 400 kr. även efter den
1 januari 1981 och detta kan medföra ett annat och högre preliminärskatteuttag.
Utskottet tillstyrker därför bifall till propositionen och avstyrker
motionen 133 i denna del.

Vad särskilt angår yrkandet i vpk-motionen om en ytterligare höjning av
den skattefria sidoinkomsten vill utskottet erinra om att en särskild kommitté
f. n. utreder frågan om folkpensionäremas beskattning. Direktiven
för denna utredning är omfattande och avser i första hand att skapa ett
bättre system av mer bestående natur än det nuvarande. 1 avvaktan på
utredningsresultatet bör några principiella ändringar i reglerna enligt utskottets
mening inte vidtas. Utskottet avstyrker följaktligen bifall även till
detta yrkande.

SkU 1980/81:16

Periodiskt understöd

Reglerna om allmänt avdrag för periodiskt understöd och andra därmed
jämförliga periodiska utbetalningar fick sin nuvarande utformning 1973.
Reglerna innebär att avdrag under vissa förutsättningar medges för den
periodiska utbetalningen med utgivet belopp. 1 fråga om s. k. frivilliga
understöd är avdragsrätten dock begränsad till högst 5000 kr. per år och
mottagare. Denna beloppsgräns för avdraget gäller för makar gemensamt.

I samband med behandlingen av motioner avseende rätten till avdrag för
frivilliga periodiska understöd begärde riksdagen i våras hos regeringen ett
förslag om begränsning av rätten till sådana avdrag till 5 000 kr. per år och
givare.

Förslaget i propositionen innebär att avdragsrätten för frivilliga understöd
begränsas i enlighet med riksdagens begäran. I fråga om makar gäller
därvid att de skall ha rätt till avdrag med vardera 5 000 kr.

1 s-motionen 133 och vpk-motionen 124 yrkar motionärerna att avdragsrätten
för frivilliga periodiska understöd avskaffas, medan Mårten Werner
(m) i motionen 125 begär ett riksdagsuttalande av innebörd att man i fråga
om understöd till personer som helt ägnar sin tid åt kristet ideellt arbete
och som för sin försörjning är hänvisade till periodiska understöd bör
medge dispens från eljest gällande begränsningar i avdragsrätten.

I det betänkande vari utskottet förordade en begränsning av rätten till
avdrag för frivilliga understöd framhöll utskottet att berättigad kritik kunde
riktas mot avdragsrätten i dess nuvarande utformning men att det likväl
fanns skäl att tillåta ett visst maximalt avdrag per år och givare. Utskottet
vidhåller denna uppfattning och tillstyrker därför propositionen. Utskottet
avstyrker således motionerna i denna del.

Utskottet anser inte att det finns någon anledning att i enlighet med
yrkandet i motion 125 införa en dispensrätt i fråga om särskilda understöd.
Utskottet har i åtskilliga sammanhang framhållit att allmännyttiga och
liknande ändamål enligt utskottets mening bör främjas på annat sätt än
genom avdrag vid beskattningen. Utskottet avstyrker således bifall även
till denna motion.

Mot de delar av propositionen som utskottet inte behandlat särskilt har
utskottet inte funnit anledning till erinran.

Lagförslagen

Den av utskottet i betänkande SkU 1980/81:11 behandlade propositionen
1980/81:42 om ändrade regler för villabeskattningen m.m. innehåller
förslag till vissa ändringar i punkt 2 av anvisningarna till 50 § KL. Dessa av
utskottet godtagna ändringar har iakttagits vid utformningen av det nu
aktuella förslaget angående samma anvisningspunkt.

Mot de delar av propositionen som utskottet inte behandlat särskilt har
utskottet inte funnit anledning till erinran.

SkU 1980/81:16

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande skatteskalan m.m.

a) att riksdagen lämnar utan erinran vad som anförts under
punkt 2 bilaga 6 till proposition 1980/81:20,

b) att riksdagen bifaller proposition 1980/81:50 och avslår motion
1980/81:97 i motsvarande del, motion 1980/81: 124 yrkande 1
samt motion 1980/81:133 yrkande 1 i motsvarande del och yrkande
2,

2. beträffande höjning av socialförsäkringsavgiften till folkpensioneringen att

riksdagen avslår motion 1980/81: 133 yrkande 3.

3. beträffande folkpensionärernas skattelättnader

att riksdagen bifaller propositionen och avslår motion 1980/
81: 124 yrkande 2 och motion 1980/81: 133 yrkande 1 i motsvarande
del,

4. beträffande avdragsrätten för frivilliga periodiska understöd
att riksdagen bifaller propositionen och avslår motion 1980/
81: 124 yrkande 3 och motion 1980/81: 133 yrkande 4,

5. beträffande dispens från reglerna om periodiskt understöd
att riksdagen avslår motion 1980/81:125,

6. beträffande lagförslagen

att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till

a) lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,

b) lag om ändring i lagen (1977:1071) om basenhet enligt 10 § 1
mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,

c) lag om tillfällig höjning av den särskilda skattereduktionen vid
1982 års taxering,

d) lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370),

e) lag om ändring i taxeringslagen (1956:623).

Stockholm den 9 december 1980

På skatteutskottets vägnar
ERIK WÄRNBERG

Närvarande: Erik Wärnberg (s), Knut Wachtmeister (m), Stig Josefson
(c), Valter Kristenson (s), Rune Carlstein (s), förste vice talmannen Ingegerd
Troedsson (m), Olle Westberg i Hofors (s). Tage Sundkvist (c), Bo
Lundgren (m), Ingemar Hallenius (c), Bo Forslund (s), Wilhelm Gustafsson
(fp)*, Anita Johansson (s), Bo Södersten (s) och Olle Grahn (fp).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

SkU 1980/81:16

Reservationer

Erik Wärnberg, Valter Kristenson, Rune Carlstein. Olle Westberg i
Hofors, Bo Forslund. Anita Johansson och Bo Södersten (alla s) har till
betänkandet fogat fem reservationer.

/. Skatteskalan m.m. (mom. I)

Reservanterna anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. II med
”Skatteutskottet, som” och slutar på s. 12 med ”en procentenhet" bort ha
följande lydelse:

I en avvikande mening till finansutskottets yttrande 1980/81:2y till socialförsäkringsutskottet
har detta utskotts socialdemokratiska ledamöter
utförligt motiverat varför de för sin del anser att de nu gällande principerna
för beräkning av prisindex som grund för fastställande av basbelopp bör
ligga fast. Utskottet är i princip av den uppfattningen att prisindex bör
beräknas enhetligt. Av skäl som kommer att redovisas i det följande anser
utskottet emellertid att indexregleringen av skatteskalan bör avskaffas.
Principerna för beräkning av prisindex för basenhet saknar därför praktisk
betydelse.

Som utskottets socialdemokrater vid upprepade tillfällen tidigare framhållit
finns det en rad vägande argument som talar mot en indexering av
skatteskalan och för att man neutraliserar inflationens effekter genom
återkommande sänkningar av marginalskatterna. All den erfarenhet man
hittills har av indexregleringen visar klart att systemet leder till orättvisor
mellan hög- och låginkomsttagare. Indexregleringen tar ingen hänsyn till
att inflationen slår hårdare mot skattskyldiga med lägre inkomster eller att
personer med högre inkomster har större möjligheter att genom bl. a.
värdesäkert sparande skydda sig mot inflationens verkningar. En följd
härav är att indexeringen på ett avgörande sätt försvårar avtalsförhandlingarna,
vilket inte minst den förra avtalsrörelsen utgör ett tydligt bevis för.
Härtill kommer att indexregleringen uppenbarligen bidrar till att påskynda
inflationen och på sikt försvaga statsfinanserna.

Ett av huvudsyftena med indexregleringen var att bryta den årliga sammankopplingen
av löneförhandlingar och skattejusteringsbeslut för att därigenom
ge skatteskalan en varaktighet som möjliggjorde även fleråriga
avtal. Erfarenheterna från de två senaste åren visar med önskvärd tydlighet
att detta syfte inte kunnat förverkligas.

Med det anförda tillstyrker utskottet bifall till att indexregleringen av
skatteskalan upphävs. Det bör ske med verkan fr. o. m. inkomståret 1981.
Utskottets ställningstagande innebär att den indexanknutna särskilda skattereduktionen,
som med sin nuvarande konstruktion i mycket låga inkomstskikt
kan medföra en negativ statsskatt, också bör avskaffas och
detsamma gäller den tillfälliga höjning av skattereduktionen avseende 1981
års taxering som riksdagen fattade beslut om i våras och som enligt

SkU 1980/81:16

förslaget i propositionen skall gälla även vid 1982 års taxering. Redan i
samband med utskottsbehandlingen riktade socialdemokraterna enligt utskottets
mening berättigad kritik mot detta provisorium, som gjort skatteskalorna
tekniskt komplicerade och som i vissa inkomstskikt ger marginalskatter
som är lägre än de i närmast högre skikt och omvänt. En annan
påtaglig nackdel med höjningen av reduktionen är att den medför en klar
skärpning av marginalskatterna i inkomstskikten 60000-80000 kr. eller de
skikt där många heltidsarbetande löntagare befinner sig.

Om marginalskattespärren kan, liksom i fråga om indexregleringen,
sägas att den är fördelningspolitiskt orättvis och därför ägnad att försvåra
avtalsrörelsen.

Den infördes genom riksdagsbeslut i december 1979 och har redan i år
inneburit särskilt stora skattesänkningar för skattskyldiga med mycket
höga inkomster. Genom sin konstruktion innebär marginalskattespärren
att höginkomsttagarna befrias från en betydande del av de kommunalskattehöjningar
som kan komma att genomföras 1981 eller senare. Kommunalskatten
blir härigenom regressiv, dvs. den tas ut med en sjunkande andel
för högre inkomster, medan den bör vara proportionell, dvs. belasta alla
skattskyldiga med en lika stor procentuell andel av deras inkomster. Detta
kan enligt utskottets mening inte accepteras, särskilt som regeringen på
olika områden lagt fram förslag som innebär ekonomiska försämringar för
personer i mellan- och låginkomstskikten.

Den av socialdemokraterna föreslagna skatteskalan för 1982 års taxering
(inkomståret 1981) innebär ett sänkt skatteuttag i inkomstskikten 30000 -nära 100000 kr. I jämförelse med propositionen innebär förslaget i motionen
dessutom betydligt större skattesänkningar i kronor räknat i inkomstskikten
upp till drygt 90000 kr. Med förslaget i motionen bör det därför
vara möjligt att för det övervägande antalet löntagare åstadkomma oförändrade
reallöner med mindre nominella löneökningar än som torde krävas
om förslaget i propositionen antas. Utskottet anser sig därför böra godta smotionen
även i denna del.

Det anförda innebär att utskottet avstyrker bifall till den av vpk i motionen
124 begärda extra skattereduktionen för 1981 men att utskottet godtar
den av s föreslagna höjningen av socialförsäkringsavgiften till folkpensioneringen.

dels att utskottet under mom. 1 bort hemställa

A. att riksdagen med anledning av vad som sägs under punkt 2
bilaga 6 till proposition 1980/81:20 ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

B. att riksdagen med avslag på motion 1980/81:97 i motsvarande
del och med bifall till motion 1980/81:133 yrkande 1 i motsvarande
del och yrkande 2 samt med anledning av motion 1980/81:124
yrkande 1

SkU 1980/81:16

a) beslutar att indexregleringen av skatteskalan skall upphöra
fr. o. m. inkomståret 1981,

b) beslutar att den särskilda skattereduktionen slopas fr. o.m.
inkomståret 1981,

c) avslår förslaget i propositionen om tillfällig höjning av den
särskilda skattereduktionen vid 1982 års taxering,

d) beslutar att marginalskattespärren slopas fr. o. m. inkomståret
1981,

e) beslutar att den statliga inkomstskatteskalan för inkomståret
1981 utformas i enlighet med förslaget i motion 1980/81:133.

2. Höjning av socialförsäkringsavgiften till folkpensioneringen (mom. 2)
Reservanterna anser, med åberopande av vad som anförts och hemställts
i res. 1, att utskottet under mom. 2 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1980/81:133 yrkande 3 beslutar
höja socialförsäkringsavgiften till folkpensioneringen från 8,3%
till 9,3% av avgiftsunderlaget fr.o.m. den 1 januari 1981.

3. Folkpensionärernas skattelättnader (mom. 3)

Reservanterna anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 13 som böijar med ”För
de” och slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse:

Beloppet för högsta skattefria inkomst vid sidan av grundpensionen skall
enligt propositionen för inkomståret 1981 utgöra 6 100 kr. Redan i nuläget
är enligt utskottets mening en höjning av detta belopp motiverad. Med
hänsyn till den osäkerhet som råder i fråga om prisutvecklingen under 1981
och om pensionernas värdebeständighet i framtiden är det enligt utskottets
mening inte lämpligt att redan nu precisera beloppsgränsen. Regeringen
bör i stället återkomma med förslag i denna fråga.

dels att utskottet under mom. 3 bort hemställa
att riksdagen

a) med bifall till motion 1980/81:133 yrkande 1 i motsvarande del
och med avslag på motion 1980/81:124 yrkande 2 avslår propositionen
såvitt avser skattefri sidoinkomst för folkpensionärer vid
1982 års taxering.

SkU 1980/81:16

4. Avdragsrätten för frivilliga periodiska understöd (mom. 4)

Reservanterna anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 14 sorn börjar med ”1
det” och slutar med ”denna motion” bort ha följande lydelse:

1972 års skatteutredning föreslog i sitt slutbetänkande (SOU 1977:91) att
rätten till avdrag för frivilliga periodiska understöd skulle slopas.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det numera knappast finns
något skäl att bibehålla denna avdragsrätt och detta så mycket mindre som
den uppenbarligen utnyttjas för att uppnå skattelättnader som inte är
motiverade vare sig med hänsyn till givarens ekonomiska situation eller
mottagarens behov. Utskottet tillstyrker därför motionen 133 även i denna
del. Härigenom blir även motionen 124 tillgodosedd i denna del.

dels att utskottet under mom. 4 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1980/81:133 yrkande 4 och 1980/
81:124 yrkande 3 samt med avslag på propositionen beslutar att
rätten till avdrag för frivilliga periodiska understöd slopas med
verkan fr. o. m. 1982 års taxering.

5. Lagförslagen (mom. 6)

Reservanterna anser med åberopande av reservationerna 1-4 att utskottet
under mom. 6 bort hemställa
att riksdagen

A. antar de vid propositionen fogade förslagen till

1. lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt med de
ändringar att ingressen och 10 § 1 mom. erhåller följande lydelse:
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt att 10 a § skall upphöra att gälla och att 10 §
1 mom. skall ha nedan angivna lydelse.

10 §.

1 mom. Statlig inkomstskatt angivna grundbelopp.

Grundbeloppet utgör:

när beskattningsbar inkomst överstiger
29000 men inte 34800 kr.: 1 % av det belopp som överstiger 29000 kr.;

34800”	40600 ”	: 58 kr. för 34800 kr. och 2% av
40600”	46400”	174 ”	” 40600”	” 3% ”
46400”	52 200”	348 ”	” 46400"	” 8%”
52200"	58000”	: 812”	” 52 200”	” 15%”
58 000"	63 800”	: 1682”	” 58000”	” 19%”
63 800”	69600”	: 2784”	” 63800”	” 23%”
69600"	75 400”	: 4118”	” 69600"	” 28%”
75400"	81200”	: 5742 ”	” 75400”	” 33%”
81 200”	87 000”	: 7656”	” 81200”	” 36%”
87 000"	92800”	: 9744”	” 87000"	” 41%”
92800"	98600”	: 12122”	” 92800"	” 42%”
98600”	116000”	: 14 558 ”	” 98600”	” 48%”
116000"	174000”	: 22 910”	” 116000”	” 53%”
174000 kr.		: 53 650 ”	” 174000"	” 58%”

Ändå att denna inkomstdel.

Med familjestiftelse ekonomiska intressen.

SkU 1980/81:16

2. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) med de ändringar
att punkt 5 av anvisningarna till 46 § och punkt 2 av
anvisningarna till 50 § erhåller följande som reservanternas förslag
betecknade lydelse:

Utskottets förslag

Reservanternas förslag

Anvisningar
till 46 §.

är avslutad.

juridisk person.

5. Förutsättning för

Avdrag medges

För annat periodiskt understöd
eller därmed jämförlig periodisk utbetalning
medges avdrag med
högst 5 000 kronor. Utger skattskyldig
sådana understöd till mer än en
person med belopp som sammanlagt
överstiger 5000 kronor, skall
avdraget fördelas mellan dessa understöd
på sätt den skattskyldige
önskar.

till 50 §.

2. Vid bedömningen : av pensionstillskott.

Regeringen eller angivna grunder.

SkU 1980/81:16

Utskottets förslag

med utgångspunkt från en pension
utgörande 77,5 procent av basbeloppet.
För övriga skattskyldiga beräknas
det med utgångspunkt från
en pension utgörande 95 procent av
basbeloppet. Sistnämnda beräkningsgrund
gäller också om gift
skattskyldig under viss del av beskattningsåret
uppburit folkpension
med belopp som tillkommer gift
vars make uppbär folkpension, och
under återstoden av året uppburit
folkpension med belopp som tillkommer
gift vars make saknar folkpension.

Om skattskyldigs

Det avdrag

Här ovan

Vid beräkning —

Denna lag träder i kraft den 1 januari
1981 och tillämpas första
gången vid 1982 års taxering. Bestämmelsen
i punkt 2 tredje stycket
av anvisningarna till 50 § skall dock
tillämpas redan vid 1981 års taxering,
varvid beloppsgränsen i bestämmelsen
för inkomst utöver ålderspension
skall vara 5400 kronor.

Beträffande periodiska utbetalningar
som utgår på grund av bindande
förpliktelser, som uppkommit
före den 9 november 1973, skall
de bestämmelser som gällde före
den 1 januari 1974 alltjämt tillämpas.

Reservanternas förslag

Denna lag träder i kraft den 1 januari
1981 och tillämpas första
gången i fråga om anvisningarna
till 50 § vid 1981 års taxering och i
övrigt vid 1982 års taxering.

- - taxerad inkomst.

— den skattskyldige,
föranleda det.

sista stycket.

3. lag om ändring i taxeringslagen (1956:623),

B. avslår det vid propositionen fogade förslaget till lag om tillfällig
höjning av den särskilda skattereduktionen vid 1982 års taxering,

C. med avslag på det vid propositionen fogade förslaget till lag
om ändring i lagen (1977:1071) om basenhet enligt 10 § 1 mom.
lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt antar följande

SkU 1980/81:16

Förslag till

Lag om upphävande av lagen (1977:1071) om basenhet enligt 10 § 1
mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrivs att lagen (1977:1071) om basenhet enligt 10 § 1
mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt skall upphöra att gälla.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981. Den upphävda lagen gäller
fortfarande i fråga om 1981 och tidigare års taxering.

D. antar följande
Förslag till

Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrivs att 19 kap. 4a§ lagen (1962:381) om allmän försäkring
skall ha nedan angivna lydelse.

4a§

Avgift till folkpensioneringen enligt 1 eller 3 § skall utgå med nio och tre
tiondels procent av det belopp, på vilket avgiften skall beräknas. I fråga
om sjöman som avses i 1 § 1 mom. första stycket lagen (1958:295) om
sjömansskatt beräknas dock avgiften efter den lägre procentsats som regeringen
eller, efter regeringens bemyndigande, myndighet fastställer med
motsvarande tillämpning av 4 § andra stycket. Avgifterna tillförs staten.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981. Äldre bestämmelser gäller
fortfarande i fråga om avgift som belöper på tid före ikraftträdandet.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1980