SkU 1980/81:12

Skatteutskottets betänkande
1980/81:12

om stimulans av aktiesparandet (prop. 1980/81:39)

Propositionen

Regeringen (budgetdepartementet) föreslår i proposition 1980/81:39 att
riksdagen antar vid propositionen fogade förslag till

1. lag om skattereduktion för aktieutdelning,

2. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

3. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),

4. lag om ändring i taxeringslagen (1956:623),

5. lag om ändring i lagen (1958:295) om sjömansskatt,

6. lag om ändring i lagen (1970:172) om begränsning av skatt i vissa fall,

7. lag om ändring i lagen (1978:423) om skattelättnader för vissa sparformer.

I propositionen föreslås åtgärder i syfte att stimulera aktiesparandet och
därigenom främja tillgången på riskkapital i näringslivet. Bakgrunden är att
en höjning av soliditeten i företagen genom nyemissioner framstår som
nödvändig, inte minst för att en ökning av investeringarna skall komma till
stånd. Åtgärderna är främst inriktade på att stimulera till ett ökat sparande i
aktier.

I detta syfte föreslås att fysiska personer och dödsbon skall medges en
skattereduktion, dvs. ett avdrag från inkomstskatten med 30 % av mottagen
utdelning till den del denna inte överstiger 10 000 kr. för ensamstående och
20 000 kr. för makar gemensamt. Den maximala skattereduktionen blir
således 3 000 kr. resp. 6 000 kr. Skattereduktionen beräknas på utdelning på
svenska börsnoterade aktier och andelar i svensk aktiefond som till minst två
tredjedelar består av sådana aktier.

Vidare föreslås att det s. k. schablonavdraget vid beräkning av skattepliktig
realisationsvinst för aktier som har innehafts minst två år höjs från 1 000
kr. till 3 000 kr.

En utökning av möjligheten till aktiesparande inom ramen för det s. k.
skattesparandet föreslås också. F. n. är det högsta sparbeloppet 400 kr. i
månaden. Förslaget innebär att maximibeloppet blir 600 kr. i månaden,
varav högst 400 kr. får avse banksparande.

Mot bakgrund av att avsiktligt tillskapade realisationsförluster genom köp
och försäljning av premieobligationer har använts för att åstadkomma
omotiverade skattelättnader föreslås begränsningar i rätten till avdrag för
sådana förluster. Förlust vid försäljning av premieobligationer skall i
1 Riksdagen 1980181. 6 sami. Nr 12

SkU 1980/81:12

fortsättningen bara få dras av mot vinst vid försäljning av samma slags
egendom.

De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 1981 och i huvudsak
tillämpas första gången vid 1982 års taxering. Begränsningarna i avdragsrätten
för förluster på premieobligationer skall dock bara gälla förluster som
uppkommer vid försäljningar efter utgången av år 1980.

1 Förslag till

Lag om skattereduktion för aktieutdelning

Härigenom föreskrivs följande.

1 § Skattereduktion för aktieutdelning medges fysiska personer och dödsbon
enligt bestämmelserna i denna lag.

2 § Med aktieutdelning avses i denna lag utdelning i pengar som utgår på

1. aktie i svenskt aktiebolag, om aktien vid den tidpunkt då utdelningen
blir tillgänglig för lyftning är inregistrerad vid Stockholms fondbörs,

2. andel i svensk aktiefond, om fonden vid ingången av det år då
utdelningen blir tillgänglig för lyftning till minst två tredjedelar består av vid
Stockholms fondbörs inregistrerade aktier i svenska aktiebolag.

3 § Aktieutdelning medför rätt till skattereduktion endast om

1. utdelningen utgör intäkt av kapital för den skattskyldige och

2. denne är skattskyldig för utdelningen enligt 53 § kommunalskattelagen
(1928:370) och 6 § lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.

En delägare i ett handelsbolag eller i ett dödsbo, som i beskattningshänseende
behandlas som ett handelsbolag, har inte rätt till skattereduktion för
utdelning som har uppburits av bolaget eller boet.

4 § Underlag för beräkning av skattereduktion är summan av de aktieutdelningar
som har blivit tillgängliga för lyftning under beskattningsåret, dock
högst 10 000 kronor. I fråga om makar gäller att underlaget för den ena
maken får överstiga 10 000 kronor i samma mån som den andra makens
underlag understiger detta belopp.

Underlaget avrundas nedåt till helt hundratal kronor.

5 § Skattereduktion för aktieutdelning uppgår till 30 procent av underlaget.

6 § I fråga om skattereduktion för aktieutdelning tillämpas 2 § 4 mom. femte
och sjätte styckena uppbördslagen (1953:272). Skattereduktion för aktieutdelning
skall tillgodoräknas den skattskyldige före skattereduktion enligt 2 §
4 och 5 mom. uppbördslagen.

SkU 1980/81:12

Har skattskyldig under beskattningsåret varit skyldig att erlägga sjömansskatt
och har denna nedsatts enligt 12 § 4 mom. lagen (1958:295) om
sjömansskatt på grund av bestämmelserna i denna lag, skall reduktionsbeloppet
minskas med det belopp varmed nedsättning har skett.

7 § Bestämmelserna i denna lag om makar tillämpas på skattskyldiga som
taxeras med tillämpning av 52 § 1 mom. kommunalskattelagen (1928:370)
och 11 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981 och tillämpas första gången i
fråga om utdelning som tas till beskattning vid 1982 års taxering. I fråga om
utdelning som har blivit tillgänglig för lyftning under år 1981 skall med att
aktie är inregistrerad vid Stockholms fondbörs likställas att aktien noteras på
lista utgiven av sammanslutning av svenska fondkommissionärer.

2 Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs att 35 § 3 mom. samt punkterna 3 och 4 av
anvisningarna till 36 § kommunalskattelagen (1928:370) skall ha nedan
angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

35 §

3 morn.' Realisationsvinst på grund av avyttring av aktie, andel i aktiefond,
delbevis eller teckningsrätt till aktie eller andel i ekonomisk förening eller i
handelsbolag eller annan rättighet som är jämförlig med här avsedd
andelsrätt eller aktie, dock ej aktie eller andel i bostadsaktiebolag eller i
bostadsförening som avses i 24 § 3 mom., är i sin helhet skattepliktig, om den
skattskyldige innehaft egendomen mindre än två år.

Avyttrar skattskyldig egendom Avyttrar skattskyldig egendom
som avses i detta moment och som som avses i detta moment och som

den skattskyldige innehaft två år
eller mera, är 40 procent av vinsten
skattepliktig. Från sammanlagda beloppet
av skattepliktig realisationsvinst
enligt detta stycke under ett
beskattningsår, minskat med avdragsgill
del av förlust vid avyttring
samma år av egendom som avses i

1 Senaste lydelse 1979:612.
tl Riksdagen 1980181. 6 sami. Nr 12

SkU 1980/81:12

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

detta stycke, äger skattskyldig åtnju- detta stycke, äger skattskyldig åtnjuta
avdrag med 1 000 kronor. Harden ta avdrag med 5 000 kronor. Harden

skattskyldige under beskattnings- skattskyldige under beskattningsåret
varit gift och levt tillsammans året varit gift och levt tillsammans

med sin make, får sådant avdrag med sin make, får sådant avdrag

åtnjutas för dem båda gemensamt åtnjutas för dem båda gemensamt

med 1 000 kronor. I intet fall får med 3 000 kronor. I intet fall får

dock skattskyldig åtnjuta avdrag dock skattskyldig åtnjuta avdrag

med högre belopp än som svarar mot med högre belopp än som svarar mot

sammanlagda beloppet av skatte- sammanlagda beloppet av skattepliktig
realisationsvinst enligt detta pliktig realisationsvinst enligt detta

stycke minskat med avdragsgill del stycke minskat med avdragsgill del

av förlust som nyss nämnts. av förlust som nyss nämnts.

Kan tillämpning av föregående stycke antas hindra strukturrationalisering
som är önskvärd från allmän synpunkt, kan regeringen eller myndighet som
regeringen bestämmer medge befrielse därifrån helt eller delvis, om företag
som berörs av strukturrationaliseringen gör framställning om detta senast
den dag avyttringen sker.

Har egendom som avses i detta moment avyttrats genom sådan tvångsförsäljning
som anges i 2 § första stycket 1) lagen (1978:970) om uppskov
med beskattning av realisationsvinst, är - oavsett tidpunkten för förvärvet -endast 40 procent av vinsten skattepliktig.

Bestämmelsen i 2 mom. tredje stycket äger motsvarande tillämpning på
egendom som avses i detta moment.

Överlåts aktie i aktiebolag eller andel i handelsbolag, ekonomisk förening
eller utländskt bolag till svenskt företag inom samma koncern, skall - där ej
annat följer av nionde stycket - beskattning av realisationsvinst inte äga rum,
om moderföretaget i koncernen är aktiebolag eller ekonomisk förening och
den överlåtna aktien eller andelen innehas som ett led i annan koncernens
verksamhet än förvaltning av fastighet, värdepapper eller annan därmed
likartad lös egendom. I fall som nu avses skall den överlåtna aktien eller
andelen anses förvärvad av det övertagande företaget vid den tidpunkt och
för den anskaffningskostnad som gällt för det överlåtande företaget. Om
överlåtelsen sker till utländskt företag, kan regeringen eller myndighet som
regeringen bestämmer medge befrielse från realisationsvinstbeskattningen.
Bestämmelserna i detta stycke om beskattning av realisationsvinst tillämpas
även i fråga om avdrag för realisationsförlust. Avdrag för realisationsförlust
får dock inte i något fall göras på grund av avyttring av aktier eller andelar till
utländskt koncernföretag.

Har fastighet överlåtits på aktiebolag, handelsbolag eller ekonomisk
förening genom fång på vilket lagfart sökts efter den 8 november 1967 av
någon som har ett bestämmande inflytande över bolaget eller föreningen,

SkU 1980/81:12

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

beräknas skattepliktig realisationsvinst vid hans avyttring av aktie eller andel
i bolaget eller föreningen som om avyttringen avsett mot aktien eller andelen
svarande andel av fastigheten. Vad nu sagts får inte föranleda att
skattepliktig realisationsvinst beräknas lägre eller att avdragsgill realisationsförlust
beräknas högre än enligt reglerna i detta momert. Bestämmelserna i
detta stycke gäller endast om sådan fastighet utgör bolagets iller föreningens
väsentliga tillgång. De gäller dock inte vid avyttring av aktie i sådant
bostadsaktiebolag eller andel i sådan bostadsförening som avses i 24 § 3
morn., om avyttringen avser endast rätt till viss eller vissa men ej alla
bostadslägenheter i fastigheten. Lika med lagfartsansökan anses annan
ansökan hos myndighet om viss åtgärd med åberopande av fångeshandlingen.
Om vinsten vid försäljning av aktie eller andel på grund av bestämmelserna
i detta stycke beräknas enligt de regler, som gäller för beräkning av
vinst vid avyttring av fastighet, skall avyttringen anses ha avsett den mot
aktien eller andelen svarande andelen av fastigheten.

Avyttrar skattskyldig aktie i aktiebolag och finns vid avyttringen obeskattade
vinstmedel i bolaget till följd av att större delen av dess tillgångar före
avyttringen av aktien överlåtits på den skattskyldige eller annan, skall som
skattepliktig realisationsvinst räknas vad den skattskyldige erhåller för
aktien. Vid bedömande av frågan om överlåtelse av större delen av bolagets
tillgångar ägt rum skall även beaktas tillgång i bolaget som inom två år efter
avyttringen av aktien, direkt eller genom förmedling av annan, överlåts på
den skattskyldige eller honom närstående person eller på aktiebolag,
handelsbolag eller ekonomisk förening, vari den skattskyldige eller honom
närstående person har ett bestämmande inflytande. Har överlåtelse av
tillgång i bolaget ägt rum efter utgången av det beskattningsår då
skattskyldighet för realisationsvinst vid avyttringen av aktie i bolaget
uppkom, skall realisationsvinst enligt detta stycke tas till beskattning på
samma sätt som vid eftertaxering för nämnda beskattningsår. Vad nu sagts
äger motsvarande tillämpning vid avyttring av andel i handelsbolag eller
ekonomisk förening. Riksskatteverket får medge undantag från detta stycke,
om det kan antas att avyttringen av aktien eller andelen skett i annat syfte än
att erhålla obehörig förmån vid beskattningen. Mot beslut av verket i sådan
fråga får talan inte föras.

Avyttrar skattskyldig aktie i ett aktiebolag, vari aktierna till huvudsaklig
del ägs eller på därmed jämförligt sätt innehas - direkt eller genom
förmedling av juridisk person - av en fysisk person eller ett fåtal fysiska
personer (fåmansbolag), till ett annat fåmansbolag, vari aktie - direkt eller
genom förmedling av annan - ägs eller inom två år efter avyttringen vid något
tillfälle kommer att ägas av den skattskyldige eller honom närstående person,
skall som skattepliktig realisationsvinst räknas vad den skattskyldige erhåller
för aktien. Lika med aktieinnehav i det bolag, som förvärvat aktien, anses
den skattskyldiges aktieinnehav i ett annat fåmansbolag, som inom två år
efter avyttringen förvärvar större delen av tillgångarna i något av fåmans -

SkU 1980/81:12

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

bolagen. Har överlåtelse av aktie i det förvärvande bolaget eller i bolag, som
förvärvat större delen av tillgångarna i något av fåmansbolagen, ägt rum efter
utgången av det beskattningsår då skattskyldighet för realisationsvinst enligt
detta stycke uppkom, får realisationsvinsten tas till beskattning på samma
sätt som vid eftertaxering för nämnda beskattningsår. Vad nu föreskrivits
äger motsvarande tillämpning i fråga om handelsbolag eller ekonomisk
förening eller andel i sådant bolag eller förening liksom teckningsrätt till
aktie eller annan rättighet jämförlig med aktie. Sker avyttringen av
organisatoriska eller marknadstekniska skäl eller föreligger andra synnerliga
skäl, kan regeringen eller myndighet, som regeringen bestämmer, för särskilt
fall medge undantag från tillämpning av detta stycke.

Som närstående person räknas i detta moment föräldrar, far- eller
morföräldrar, make, avkomling eller avkomlings make, syskon eller syskons
make eller avkomling samt dödsbo vari den skattskyldige eller någon av
nämnda personer är delägare. Med avkomling avses jämväl styvbarn och
fosterbarn.

Anvisningar

till 36 §

3.2 Förlust genom icke yrkesmässig
avyttring (realisationsförlust) får
avdragas vid inkomstberäkningen i
enlighet med punkt 4 nedan. Realisationsförlust
skall beräknas på samma
sätt som realisationsvinst enligt
punkterna 1 och 2. Vid förlustberäkningen
får dock fastighets ingångsvärde
icke beräknas på grundval av
taxeringsvärde enligt punkt 2.a. sjätte
eller sjunde stycket. Ej heller får
omräkning göras enligt punkt 2.a.
tionde stycket eller tillägg enligt
punkt 2.a. tolfte stycket. Har den
med förlust avyttrade egendomen
innehafts under sådan tid att, om
vinst i stället uppstått vid avyttringen,
endast del av vinsten skulle ha
räknats till skattepliktig realisationsvinst,
medgives avdrag endast för
motsvarande del av förlusten. Har

3. Förlust genom icke yrkesmässig
avyttring (realisationsförlust) får
dras av i den omfattning som anges i
punkt 4 nedan.

Realisationsförlust skall beräknas
på samma sätt som realisationsvinst
enligt punkterna 1-2 c. Vid förlustberäkningen
får en fastighets ingångsvärde
dock inte beräknas på
grundval av ett taxeringsvärde enligt
punkt 2 a sjätte eller sjunde stycket.
Inte heller får omräkning som avses i
punkt 2 a tionde stycket ske eller
tillägg enligt punkt 2 a tolfte stycket
göras. Har den med förlust avyttrade
egendomen innehafts under sådan
tid att, om vinst i stället had; uppstått
vid avyttringen, endast en del av
vinsten skulle ha räknats till skattepliktig
realisationsvinst, är endast
motsvarande del av förlusten av -

2Senaste lydelse 1979:1146.

SkU 1980/81:12

Nuvarande lydelse

förlusten uppkommit vid fastighetsreglering
i fall som avses i punkt 4 av
anvisningarna till 35 §, medges avdrag
endast för så stor del av förlusten
som belöper på vad den skattskyldige
erhållit i pengar.

Att avdrag icke är medgivet för
förlust som uppkommit före eller i
samband med vissa företagsöverlåtelser
framgår av punkt 6 av anvisningarna
till 20 §.

4.3 I punkt 5 av anvisningarna till
18 § angives vad som beträffande
icke yrkesmässig avyttring av egendom
ävensom deltagande i lotteri
utgör en särskild förvärvskälla. Avdrag
enligt punkt 3 här ovan för
realisationsförlust får göras från realisationsvinst
eller lotterivinst, som
under samma beskattningsår uppkommit
i samma förvärvskälla som
realisationsförlusten. Avdrag för realisationsförlust,
som icke kunnat
utnyttjas på nu angivet sätt, får utnyttjas
genom avdrag från realisationsvinst
eller lotterivinst under senare
beskattningsår än det varunder förlusten
uppkommit, dock senast under
det beskattningsår för vilket taxering
sker sjätte kalenderåret efter det då
taxering för förluståret ägt rum.

Föreslagen lydelse

dragsgill. Har förlusten uppkommit
vid fastighetsreglering i fall som
avses i punkt 4 av anvisningarna till
35 §, är endast så stor del av förlusten
avdragsgill som belöper på vad
den skattskyldige har erhållit i pengar.

Att avdrag inte är medgivet för
förlust som har uppkommit före eller
i samband med vissa företagsöverlåtelser
framgår av punkt 6 av anvisningarna
till 20 §.

4. Avdrag för realisationsförlust,
beräknad enligt punkt 3 ovan, får
göras från sådan realisationsvinst
eller lotterivinst som enligt punkt 5
av anvisningarna till 18 § är hänf örlig
till samma förvärvskälla som förlusten.

Avdraget skall i första hand göras
från den realisationsvinst eller lotterivinst
som är hänförlig till samma
beskattningsår som realisationsförlusten.
Har en förlust inte kunnat
utnyttjas för avdrag nämnda beskattningsår,
får avdrag för förlusten
göras ett senare beskattningsår, dock
senast sjätte beskattningsåret efter det
till vilket förlusten är hänförlig. En
på detta sätt förskjuten realisationsförlust
får dras av endast mot den
realisationsvinst eller lotterivinst som
det senare beskattningsåret återstår
sedan avdrag har gjorts för de realisationsförluster
som är hänförliga till
det året.

Avdrag för realisationsförlust på
grund av avyttring av premieobligationer,
som har utfärdats här i riket,
får inte för något beskattningsår

3Senaste lydelse 1976:343.
t2 Riksdagen 1980181. 6 sami. Nr 12

SkU 1980/81:12

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

göras med större belopp än som
motsvarar den till beskattningsåret
hänförliga skattepliktiga realisationsvinst
som har uppkommit vid avyttring
av sådana premieobligationer.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981 och tillämpas första gången
såvitt avser punkt 4 tredje stycket av anvisningarna till 36 § på förlust som
uppkommer vid avyttring som sker efter utgången av år 1980 och i övrigt vid
1982 års taxering.

3 Förslag till

Lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)

Härigenom föreskrivs att 2 § 2 mom. uppbördslagen (1953:272)' skall ha
nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2 §

2 mom} I denna lag förstås med

slutlig skatt: skatt som har
påförts vid den årliga debiteringen
på grund av taxeringsnämnds beslut
eller på grund av annat beslut, som
enligt gällande föreskrifter skall
beaktas vid sådan debitering, och
återstår efter iakttagande av bestämmelserna
om nedsättning av skatt
enligt 4 och 5 mom. samt 2 § lagen
(1978:423) om skattelättnader för
vissa sparformer;

preliminär skatt: i 3 § nämnd skatt, som betalas i avräkning på slutlig
skatt;

kvarstående skatt: skatt, som återstår att betala, sedan preliminär skatt har
avräknats från slutlig skatt;

'Lagen omtryckt 1972:75. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:771.
2Senaste lydelse 1979:489.

SkU 1980/81:12

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

tillkommande skatt: skatt som skall betalas på grund av eftertaxering eller
enligt beslut om debitering sedan påföringen av slutlig skatt har avslutats;
kvarskatteavgift: avgift enligt 27 § 3 morn.;
respitränta: ränta enligt 32 §;
anståndsränta: ränta enligt 49 § 4 morn.;
ö-skatteränta: ränta enligt 69 § 1 morn.;
restitutionsränta: ränta enligt 69 § 2 morn.;
skattereduktion: nedsättning av skatt enligt 4 morn.;
särskild skattereduktion: nedsättning av skatt enligt 5 morn.;
inkomstår: det kalenderår, som närmast har föregått taxeringsåret;
uppbördsår: tiden från och med mars månad ett år till och med februari
månad nästföljande år;

uppbördsmånad: mars, maj, juli, september, november och januari;
gift skattskyldig: skattskyldig som taxeras med tillämpning av 52 § 1 mom.
kommunalskattelagen (1928:370) och 11 § 1 mom. lagen (1947:576) om
statlig inkomstskatt;

ogift skattskyldig: annan skattskyldig fysisk person än nyss har sagts.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981 och tillämpas första gången i
fråga om skatt som påförs på grund av 1982 års taxering.

4 Förslag till

Lag om ändring i taxeringslagen (1956:623)

Härigenom föreskrivs att 68 och 72 a §§ taxeringslagen (1956:623)' skall ha
nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

68 §2

Av taxeringsnämnd beslutade taxeringar skall för varje skattskyldig
införas i skattelängd.

I skattelängden antecknas särskilt

dels i avseende på statlig inkomstskatt inkomst av olika förvärvskällor med
angivande tillika i fråga om skattskyldiga som avses i 9 § 3 mom. lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt huruvida inkomsten utgör A-inkomst
eller B-inkomst, medgivet avdrag för underskott i förvärvskälla, sammanräknad
nettoinkomst (summan av inkomsterna av olika förvärvskällor,

'Lagen omtryckt 1971:399. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:773.

2Senaste lydelse 1979:1080.

SkU 1980/81:12

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

minskad med avdrag för underskott), medgivna allmänna avdrag som inte
avser underskott i förvärvskälla, taxerad och beskattningsbar inkomst,
dels beskattningsbar inkomst enligt 2 § lagen (1958:295) om sjömansskatt
och enligt 1 § 2 mom. nämnda lag skattepliktig dagpenning samt det antal
perioder om trettio dagar för vilka den skattskyldige har uppburit sådan
inkomst under beskattningsåret, samt sjömansskattenämndens beslut om
jämkning enligt 12 § 4 mom. 'agen om sjömansskatt,
dels i avseende på kommunal inkomstskatt taxerad och beskattningsbar
inkomst,

dels beslut i övrigt, som avser förutsättning för avdrag enligt 48 § 2 och

3 mom. kommunalskattelagen (1928:370) eller för skattereduktion enligt 2 §

4 och 5 mom. uppbördslagen (1953:272),

dels beslut, som avser förutsätt- dels beslut, som avser förutsättning
för sparskattereduktion enligt ning för skattereduktion enligt 2 §
2§ lagen (1978:423) om skattelätt- lagen (1978:423) om skattelättnader
nader för vissa sparformer, för vissa sparformer eller 5 § lagen

(1980:000) om skattereduktion för
aktieutdelning,

dels beslut om avräkning av utländsk skatt eller tillämpning av progressionsbestämmelser
enligt avtal för undvikande av dubbelbeskattning,
dels uppgift om de värden på dels uppgift om skogsbruksvärskogsmark
och växande skog, varpå de, varpå skogsvårdsavgift skall beskogsvårdsavgift
skall beräknas, räknas,

dels skattepliktig och beskattningsbar förmögenhet, om skatt skall utgå
enligt 11 § lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt.

Uppgår den enligt lagen om statlig inkomstskatt beräknade taxerade
inkomsten till minst 6 000 kronor för ensamstående och till sammanlagt minst
6 000 kronor för makar, som varit gifta vid ingången av beskattningsåret och
under detta år levt tillsammans, skall den beräknade taxerade inkomsten
införas, även om beskattningsbar inkomst icke uppkommer.

Skattelängden skall underskrivas av lokal skattemyndighet. Den skall
därefter såvitt gäller den årliga taxeringen med undantag av särskild
fastighetstaxering anses innefatta taxeringsnämndens beslut.

72 a §3

Har taxering för inkomst eller förmögenhet som har beslutats av
taxeringsnämnd icke införts i skattelängd inom föreskriven tid eller har sådan
taxering införts för annan än den taxeringen avsett eller eljest uppenbarligen
införts felaktigt i sådan längd, får länsstyrelsen eller den lokala skattemyndigheten
besluta om rättelse av längden i denna del. Har beskattningsbar

3Senaste lydelse 1979:490.

SkU 1980/81:12

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

inkomst enligt 2 § lagen (1958:295) om sjömansskatt eller enligt 1 § 2 mom.
nämnda lag skattepliktig dagpenning eller det antal perioder om trettio dagar
för vilka skattskyldig uppburit sådan inkomst ändrats, skall myndigheten
vidtaga härav betingad rättelse av längden.

Har taxering av fysisk person eller dödsbo för inkomst eller förmögenhet
som har beslutats av taxeringsnämnd blivit oriktig till följd av

1) uppenbar felräkning eller uppenbart felaktig överföring av belopp i
deklaration,

2) uppenbar felaktighet i fråga om uppgift till ledning för påförande av
skogsvårdsavgift eller om fastighets taxeringsvärde eller avdrag som medges
skattskyldig utan särskild utredning,

3) uppenbar felaktighet i fråga om
allmänt avdrag, vars rätta belopp
framgår av debitering, eller avdrag
för premier och andra avgifter, som
avses i 46 § 2 mom. första stycket 3)
kommunalskattelagen (1928:370),
eller motsvarande avdrag enligt 4 § 1
mom. andra stycket lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt
eller avdrag enligt 46 § 3 mom.
kommunalskattelagen eller 4 § 2
mom. lagen om statlig inkomstskatt
eller i fråga om grundavdrag eller
uppenbar felaktighet till den skattskyldiges
nackdel i fråga om sådana
förutsättningar för skattereduktion
eller särskild skattereduktion som
enligt 68 § skall antecknas i skattelängd,

3) uppenbar felaktighet i fråga om
allmänt avdrag, vars rätta belopp
framgår av debitering, eller avdrag
för premier och andra avgifter, som
avses i 46 § 2 mom. första stycket 3)
kommunalskattelagen (1928:370),
eller motsvarande avdrag enligt 4 § 1
mom. andra stycket lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt
eller avdrag enligt 46 § 3 mom.
kommunalskattelagen eller 4 § 2
mom. lagen om statlig inkomstskatt
eller i fråga om grundavdrag eller
uppenbar felaktighet till den skattskyldiges
nackdel i fråga om sådana
förutsättningar för skattereduktion
enligt 2 § 4 eller 5 mom. uppbördslagen
(1953:272), 2 § lagen (1978:423)
om skattelättnader för vissa sparformer
eller 5 § lagen (1980:000) om
skattereduktion för aktieutdelning
som enligt 68 § skall antecknas i
skattelängd,

4) uppenbar felaktighet, varigenom A-inkomst enligt 9 § 3 mom. lagen om
statlig inkomstskatt har betecknats som B-inkomst,

5) uppenbarligen för lågt avdrag enligt 50 § 2 mom. kommunalskattelagen
eller motsvarande avdrag enligt lagen om statlig inkomstskatt i fall då den
skattskyldiges inkomst eller, vad angår makar som båda har taxerats, de
skattskyldigas inkomster helt eller delvis har utgjorts av folkpension,

får länsstyrelsen eller den lokala skattemyndigheten, om ej särskilda skäl
föranleder att länsrätten bör avgöra frågan, besluta om rättelse i denna
del.

SkU 1980/81:12

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Föreligger felaktighet av angivna slag får myndigheten även besluta om
därav föranledd ändring av den skattskyldiges eller makens taxering i ovan
angivna hänseenden.

Efter utgången av mars månad året efter taxeringsåret får rättelse enligt
denna paragraf beslutas endast om anmärkning i fråga om felaktighet av den
art som denna paragraf avser dessförinnan har gjorts hos den som har att
besluta om rättelsen.

Innan rättelse beslutas skall, om det behövs, yttrande inhämtas från
taxeringsnämndens ordförande. Innebär ifrågasatt åtgärd enligt andra eller
tredje stycket höjning av taxering, skall den skattskyldige beredas tillfälle
yttra sig innan rättelse sker, om hinder härför ej möter.

Beslutas rättelse eller vägras rättelse som den skattskyldige har yrkat,
skall, om detta ej är uppenbart överflödigt, beslutet inom två veckor
tillställas den skattskyldige i den ordning som i 69 § 4 mom. föreskrivs i fråga
om underrättelse beträffande taxeringsnämnds beslut.

Talan mot beslut i fråga om rättelse enligt denna paragraf får ej föras
särskilt. Talan mot taxeringen får även i den del beslutet avser föras hos
länsrätten i den ordning som föreskrivs i 74, 76, 100 och 101 §§.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981 och tillämpas första gången vid
1982 års taxering.

5 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1958:295) om sjömansskatt

Härigenom föreskrivs att 12 § 4 mom. lagen (1958:295) om sjömansskatt1
skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

4 m o m ? Sjömansskatt enligt 7 §
får genom beslut om jämkning nedsättas
i den mån förutsättningarna
för skattereduktion enligt lagen
(1978:423) om skattelättnader för
vissa sparformer är uppfyllda. Bosättning
eller stadigvarande vistelse

Föreslagen lydelse
§

4 m o m . Sjömansskatt enligt 7 §
får genom beslut om jämkning nedsättas
i den mån förutsättningarna
för skattereduktion enligt lagen
(1978:423) om skattelättnader för
vissa sparformer eller lagen
(1980:000) om skattereduktion för

'Lagen omtryckt 1970:933. Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:777.
2Senaste lydelse 1978:424.

SkU 1980/81:12

Nuvarande lydelse

här i riket krävs inte för jämkning
enligt detta moment.

Föreslagen lydelse

aktieutdelning är uppfyllda. Bosättning
eller stadigvarande vistelse här i
riket krävs dock inte för jämkning på
grund av bestämmelserna i den förstnämnda
lagen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.

6 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1970:172) om begränsning av skatt i vissa
fall

Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1970:172) om begränsning av skatt i
vissa fall1 skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

4 §2

Spärrbelopp enligt 3 § jämföres med sammanlagda beloppet av statlig
inkomstskatt, förmögenhetsskatt, allmän kommunalskatt, landstingsmedel
och egenavgifter som beräknats för den skattskyldige på grund av taxeringen
(skattebeloppet). I skattebeloppet inräknas även sjömansskatt, om den
skattskyldige erlagt sådan skatt under beskattningsåret.

Med egenavgifter förstås avgifter som avses i första stycket av anvisningarna
till 41 b § kommunalskattelagen (1928:370).

Är den skattskyldige berättigad Är den skattskyldige berättigad
till nedsättning av statlig inkomst- till nedsättning av statlig inkomst -

skatt eller förmögenhetsskatt genom
skattereduktion som avses i 2 § 4
eller 5 mom. uppbördslagen
(1953:272) eller sparskattereduktion
enligt 2§ lagen (1978:423) om
skattelättnader för vissa sparformer
eller genom avräkning av utländsk
skatt enligt särskilda föreskrifter,
skall skattebelopp enligt första
stycket beräknas som om skattereduktion
eller avräkning av skatt icke
skett.

skatt eller förmögenhetsskatt genom
skattereduktion som avses i 2 § 4
eller 5 mom. uppbördslagen
(1953:272), 2 § lagen (1978:423) om
skattelättnader för vissa sparformer
eller 5 § lagen (1980:000) om skattereduktion
för aktieutdelning eller
genom avräkning av utländsk skatt
enligt särskilda föreskrifter, skall
skattebelopp enligt första stycket
beräknas som om skattereduktion
eller avräkning av skatt inte hade
skett.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981 och tillämpas första gången i
fråga om skatt som påförs på grund av 1982 års taxering.

'Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:772.

2Senaste lydelse 1978:427.

SkU 1980/81:12

7 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1978:423) om skattelättnader för vissa
sparformer

Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1978:423) om skattelättnader för vissa
sparformer skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Sparskattereduktion åtnjuts med
20 % av belopp som under inkomståret
har insatts på särskilt lönsparkonto
och som vid årets utgång
innestår på kontot samt med 30 % av
belopp som under inkomståret har
insatts på aktiesparkonto och som
vid årets utgång motsvaras av andelar
i aktiesparfond enligt lagen
(1978:428) om aktiesparfonder eller
innestår på kontot för inköp av
sådana andelar. Sparskattereduktion
åtnjuts under förutsättning att
insättningar på lönsparkonto eller
aktiesparkonto har gjorts på kontot
under minst sex av inkomstårets
månader. Varje insättning skall uppgå
till lägst 75 kronor och högst 400
kronor. Sparskattereduktion får inte
beräknas på högre sammanlagt
belopp än 4 800 kronor om ej annat
följer av andra stycket. Sparskattereduktion
får inte heller beräknas på
högre belopp än som motsvaras av
sådan inkomst som anges i 1 §.
Öretal som uppkommer vid beräkning
av sparskattereduktion bortfaller.

Har sparande enligt första stycket
påbörjats under senare delen av året

Föreslagen lydelse

Sparskattereduktion åtnjuts med
20 % av belopp som under inkomståret
har insatts på särskilt lönsparkonto
och som vid årets utgång
innestår på kontot samt med 30 % av
belopp som under inkomståret har
insatts på aktiesparkonto och som
vid årets utgång motsvaras av andelar
i aktiesparfond enligt lagen
(1978:428) om aktiesparfonder eller
innestår på kontot för inköp av
sådana andelar. Sparskattereduktion
åtnjuts under förutsättning att
insättningar på lönsparkonto eller
aktiesparkonto har gjorts på kontot
under minst sex av inkomstårets
månader. Varje insättning skall uppgå
till lägst 75 kronor och högst 600
kronor. Högsta belopp för insättning
på lönsparkonto är dock 400 kronor.
Sparskattereduktion får - utom i fall
som avses i andra stycket - inte
beräknas på högre sammanlagt
belopp än 7200 kronor, varav högst
4 800 kronor får avse insättningar på
lönsparkonto. Sparskattereduktion
får inte heller beräknas på högre
belopp än som motsvaras av sådan
inkomst som anges i 1 §. Öretal som
uppkommer vid beräkning av sparskattereduktion
bortfaller.

Har sparande enligt första stycket
påbörjats under senare delen av året

'Senaste lydelse 1980:151.

SkU 1980/81:12

Nuvarande lydelse

men har inte insättningar skett under
sex månader, åtnjuts sparskattereduktion
för sådana sparmedel först
vid beräkning av skatt för det närmast
följande inkomståret. Sparskattereduktion
enligt detta stycke
medges endast om sparandet under
det sistnämnda inkomståret uppfyller
de förutsättningar som anges i
första stycket. Sparskattereduktion
får med tillämpning av detta stycke
beräknas på ett sammanlagt belopp
av högst 6 800 kronor.

I fråga om sparskattereduktion
tillämpas 2 § 4 mom. femte och
sjätte styckena uppbördslagen
(1953:272). Sparskattereduktion
skall tillgodoräknas den skattskyldige
före skattereduktion och särskild
skattereduktion.

Föreslagen lydelse

I fråga om sparskattereduktion
tillämpas 2 § 4 mom. femte och
sjätte styckena uppbördslagen
(1953:272). Sparskattereduktion
skall tillgodoräknas den skattskyldige
före annan skattereduktion.

Har skattskyldig under beskattningsåret
varit skyldig att erlägga
sjömansskatt och har denna nedsatts
enligt 12 § 4 mom. lagen (1958:295)
om sjömansskatt på grund av bestämmelserna
i denna lag, skall reduktionsbeloppet
minskas med det belopp
varmed nedsättning har skett.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981 och tillämpas första gången på
insättningar som berättigar till sparskattereduktion vid 1982 års taxering.

Motioner väckta med anledning av propositionen

1980/81:136 av Joakim Ollén m. fl. (m)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar att bifalla propositionen i vad
avser begränsningar i rätten att göra avdrag för förlust vid försäljning av
premieobligationer med den ändringen att sådan förlust även framgent
skall få kvittas mot vinst vid försäljning av börsnoterade aktier.

SkU 1980/81:12

1980/81:137 av Johan Olsson m.fl. (m, c, fp)

I motionen yrkas

1. att riksdagen begär att regeringen med förtur utreder och lägger fram
förslag i syfte att stimulera sparande i icke börsnoterade aktiebolags aktier
på samma sätt som kommer att ske med sparande i börsnoterade aktier,

2. att riksdagens uttalar sig för att man i det fortsatta utredningsarbetet
beträffande dubbelbeskattning av aktier också beaktar de icke börsnoterade
företagens behov av ökat riskkapital.

1980/81: 138 av Lars Werner m.fl. (vpk)

I motionen yrkas att riksdagen beslutar

1. att avslå regeringens förslag till lag om skattereduktion för aktieutdelning
och medförande följdändringar i andra lagar,

2. att avslå regeringens förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen
med anledning av förslaget om höjt schablonavdrag vid beräkning av
realisationsvinst,

3. att hos regeringen hemställa om förslag om av skaffande av det s. k.
skattesparandet.

1980/81: 139 av Erik Wärnberg m.fl. (s)

I motionen yrkas att riksdagen avslår propositionen utom i vad avser
begränsningar i rätten till avdrag för förlust vid avyttring av premieobligationer.

Motioner väckta under den allmänna motionstiden 1980

1979/80:1076 av Rolf Andersson (c)

I motionen hemställs att riksdagen hos regeringen begär att samverkan
säkras mellan den i finansplanen aviserade utredningen om viss lindring i
aktievinstbeskattningen och kooperationsutredningen i syfte att få till
stånd en översyn av dubbelbeskattningseffekten även för kooperativa föreningar
så att ej ytterligare diskriminerande skillnader i ekonomiskt hänseende
uppstår mellan olika företagsformer.

1979/80:1595 av förste vice talmannen Ingegerd Troedsson (m)

I motionen hemställs att riksdagen i enlighet med vad som anförs i
motionen hos regeringen begär

1. en analys av aktieaffärernas struktur och effekterna av gällande skatteregler
för aktiemarknaden,

2. ett skyndsamt förslag till förenklad och lindrad reavinstbeskattning
vid försäljning av aktier som innehafts mer än 2 år.

Yttrande från annat utskott

Finansutskottet har yttrat sig i ärendet. Yttrandet har tryckts separat.

SkU 1980/81:12

Utskottet

I syfte bl. a. att stimulera aktiesparande och att främja tillgången på
riskvilligt kapital i näringslivet föreslås i propositionen vissa lättnader i
beskattningen av utdelning på aktier och i realisationsvinstbeskattningen
av tvåårsaktier. Propositionen grundar sig här på ett delbetänkande från
kapitalvinstkommittén. Stimulanserna innefattar också ökade möjligheter
att spara aktier inom ramen för det s. k. skattesparandet.

Skattereduktionen har utformats som ett avdrag från inkomstskatten
med 30% av den mottagna utdelningen på börsnoterade aktier och vissa
därmed jämställda värdepapper och beräknas på en skattepliktig utdelning
av högst 10000 kr. för ogift och 20000 kr. för makar gemensamt. Beträffande
beskattningen av realisationsvinst på äldre aktier föreslås att schablonavdraget
höjs från 1 000 till 3000 kr. Vidare utökas det högsta sparbeloppet
i skattesparandet från 400 till 600 kr. i månaden, varav högst 400 kr. får
avse banksparande.

I motionerna 138 (vpk) och 139 (s) yrkas avslag på propositionen i nu
angivna delar, framför allt med hänvisning till att åtgärderna enligt motionärernas
mening leder till alltför stora skattelättnader. I s-motionen vitsordas
att det är nödvändigt att stärka företagens soliditet och tillgång på
riskkapital, men motionärerna föreslår att man i stället skall anlita en ökad
kollektiv kapitalbildning, bl. a. i form av löntagarfonder. I motionen hänvisas
också till de olika åtgärder inom näringspolitiken och till de allmänna
sparstimulanser som motionärerna föreslagit i annat sammanhang.

De övriga motioner som utskottet behandlar i detta sammanhang berör
framför allt vissa utredningsfrågor.

Som framgår av proposition 1980/81:20 och den nu aktuella propositionen
är det av grundläggande betydelse för hela vår ekonomi att näringslivets
konkurrenskraft och produktionskapacitet förstärks. Detta innebär
bl. a. att investeringsnivån under en följd av år bör ligga väsentligt högre än
f. n. En av förutsättningarna för en positiv utveckling är att soliditeten
inom näringslivet, som sjunkit under hela 1970-talet, förbättras, och för att
uppnå detta behöver nytt riksvilligt kapital skjutas till. Företagens möjligheter
att dra till sig sådant kapital har emellertid varit begränsade. En av
orsakerna härtill är att skattereglerna för aktier framstår som särskilt
ogynnsamma jämfört med andra placeringar, bl. a. på grund av dubbelbeskattningen
av bolagsvinster och realisationsvinstbeskattningens utformning.

Som departementschefen framhåller är det av flera skäl uppenbart att
åtgärder för att förbättra villkoren för aktiesparande är starkt påkallade,
inte minst för för att komma till rätta med balansbristerna i landets ekonomi.
Denna bedömning delas av finansutskottet, som i sitt yttrande över
propositionen framhåller att åtgärder som syftar till att öka sparandet i
aktier har hög angelägenhetsgrad. Samtidigt bör framhållas att de åtgärder

SkU 1980/81:12

som föreslås i motion 139 delvis är av sådan karaktär att de bör prövas
först när resultatet av pågående utredningsarbete föreligger och att de i
övrigt knappast kan anses ägnade att tillgodose syftet med de nu aktuella
förslagen.

Förslaget till skattereduktion för aktieutdelningar är avsett som en provisorisk
lindring av dubbelbeskattningen av bolagsvinster i avvaktan på
mer definitiva regler. 1 propositionen anförs bl. a. att lättnaderna bör
kunna stimulera även sådana hushåll som tidigare inte innehar aktier till
sparande i denna form. Med hänsyn härtill och för att inte försvåra övergången
till ett nytt system har departementschefen begränsat effekterna så
att reduktionen medges endast för den del av utdelningarna som inte
överstiger det angivna gränsbeloppet. Eftersom avsikten är att reglerna
endast skall gälla under ett par år har bestämmelserna utformats så enkelt
som möjligt.

Av vad utskottet redan anfört framgår att utskottet i huvudsak ansluter
sig till departementschefens bedömningar. Enligt utskottets uppfattning är
de föreslagna åtgärderna väl ägnade att tillgodose sitt syfte, och utskottet
har i princip inte något att erinra mot utformningen av bestämmelserna.
Med anledning av vad som anförts i motionerna 138 och 139 vill utskottet
understryka att det inte är fråga om att beskatta aktieinkomsterna lindrigare
än andra inkomster utan endast att mildra den nuvarande särskilt
hårda beskattningen. Utskottet instämmer också i departementschefens
uppfattning att åtgärden utgör en av förutsättningarna för att på sikt förbättra
landets ekonomi. Med hänsyn till det nuvarande budgetläget förordar
utskottet emellertid att den i propositionen föreslagna beloppsgränsen
sätts ned till 7500 kr. för ogift och 15000 kr. för makar gemensamt.
Utskottets förslag är också avsett att ytterligare underlätta den kommande
övergången till ett mer permanent system för att lindra dubbelbeskattningen.

Med denna ändring tillstyrker utskottet propositionen i denna del och
avstyrker motionerna 138 och 139 i denna del.

Reglerna för det s. k. skattesparandet innebär att den som har A-inkomst
och regelbundet sparar i detta system erhåller en särskild skattereduktion.
Denna skattereduktion får beräknas på ett årligt sparbelopp av högst 4 800
kr. Reduktion medgavs från början med 20% av det sparade beloppet men
höjdes förra året till 30% för sparande i aktiefond. Bakgrunden härtill var
bl. a. att lönsparandet i aktier ställt sig oförmånligt jämfört med banksparandet
och att aktiesparandet fått en begränsad omfattning.

Finansutskottet har i sitt yttrande tillstyrkt förslaget. Även skatteutskottet
anser att åtgärder för att främja sparandet i aktier bör vidtas inom
ramen för denna sparform. Utskottet tillstyrker således propositionen och
avstyrker motionerna 138 och 139 även i denna del. Utskottet kan inte
heller biträda det i motion 138 framställda yrkandet om förslag till avskaffande
av denna sparform.

SkU 1980/81:12

Förslaget i propositionen om att höja schablonavdraget vid realisationsvinst
på tvåårsaktier från nuvarande I 000 kr. till 3000 kr. skall bl. a. ses
mot bakgrund av att reglerna för realisationsvinstberäkningen är komplicerade
och att avdraget därför fyller en viktig förenklingsfunktion.

Det i motion 1979/80:1595 framställda yrkandet om skyndsamt förslag
till en förenklad och lindrad reavinstbeskattning på tvåårsaktier motiveras
med att aktierna skattemässigt ställts i strykklass och att de krångliga
reglerna innebär risk för rättsförluster samt avhåller många från att placera
sitt kapital i aktier.

Avslagsyrkandena i motionerna 138 och 139 grundar sig på uppfattningen
att förslaget i propositionen medför ej motiverade lättnader i beskattningen.

Som anförs i propositionen innebar schablonavdraget när det infördes
att aktier upp till ett värde av 5000 kr. under ett år kunde försäljas
skattefritt. En uppräkning av denna summa med hänsyn till penningvärdeförändringarna
leder till att schablonavdraget vid nuvarande skatteregler
bör bestämmas till 3000 kr. Därtill kommer att en sådan höjning leder till
lättnader i det krångel som nuvarande beskattningsregler kan medföra vid
aktieförsäljningar och att den även av detta skäl kan lämna ett icke oväsentligt
bidrag till den eftersträvade stimulansen av aktiesparandet.

Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen och avstyrker motionerna
138 och 139 även i denna del. 1 den mån yrkade 1 i motion 1979/
80:1595 inte är tillgodosett avstyrker utskottet detsamma.

1 fråga om realisationsvinstbeskattningen tar departementschefen upp
en fråga rörande realisationsförlust på premieobligationer. I viss omfattning
har gällande regler för sådana obligationer utnyttjats systematiskt av
skattskyldiga som har gjort realisationsvinster på t. ex. aktier eller fastigheter.
Som anförs i propositionen har detta gått till så att man köpt en
större mängd obligationer före dragningen och sålt dem kort tid därefter.
Den kursförlust som har uppkommit — och som i princip motsvarar värdet
av att delta i dragningen - har hittills i sin helhet varit avdragsgill och har
kunnat utnyttjas till kvittning mot realisationsvinsterna. Samtidigt gäller
att de vinster som utfaller vid dragningen inte träffas av inkomstskatt, i
motsats till vad som gäller exempelvis i fråga om utdelning på aktier.
Departementschefen framhåller att premieobligationerna är riktade speciellt
till småsparare och att det är ägnat att inge olust när de utnyttjas som
spekulationsobjekt. Han föreslår därför att avdrag för realisationsförluster
på premieobligationer i fortsättningen skall få kvittas endast mot realisationsvinster
på premieobligationer.

I motion 136 (m) yrkas att avdrag i fortsättningen skall få göras även från
vinst vid försäljning av börsnoterade aktier. Motionärerna instämmer i
uppfattningen att avdragsrätten bör begränsas men anför att förslaget i
propositionen i stor utsträckning kommer att drabba småspararna och

SkU 1980/81:12

allmänheten. Därtill kommer att de stora kursfall för premieobligationer
som kunnat konstateras sedan förslaget blev känt enligt deras mening
hotar äventyra allmänhetens förtroende för statliga värdepapper.

Finansutskottet har i sitt yttrande över propositionen anfört att det inte
är rimligt att statens upplåning skall vila på en osund extramarknad av det
slag som den angivna kvittningsmöjligheten har skapat och tillstyrker
propositionen. Finansutskottet avstyrker samtidigt att kvittningsmöjligheten
skall bibehållas gentemot aktievinster, eftersom invändningarna mot
gällande regler också gäller kvittning gentemot aktievinster.

Till skatteutskottet har från olika håll framförts invändningar av samma
art som motionärerna åberopat mot de föreslagna begränsningarna. Mot
bakgrund av de spekulationer som förekommit på premieobligationsmarknaden
kan ändringar av den art som det nu är fråga om givetvis inte
genomföras utan att detta påverkar kurserna på obligationer. Även om
detta — i den mån obligationerna avyttras - i viss utsträckning kan drabba
även andra än dem som åtgärderna riktar sig mot är detta inte något som
enligt utskottets uppfattning bör hindra att angelägna ändringar av reglerna
genomförs. Utskottet, som i princip instämmer i departementschefens och
finansutskottets bedömningar av denna fråga, vill samtidigt konstatera att
de mest flagranta fallen avsett kvittning mot stora fastighetsvinster. Mot
denna bakgrund har utskottet funnit det motiverat att något mjuka upp
övergångsbestämmelserna.

Enligt utskottets uppfattning bör således realisationsförlust som uppkommer
på premieobligationer under år 1981 få kvittas mot realisationsvinster
på börsaktier under samma år. Med börsaktier avser utskottet även
sådana värdepapper som enligt förslaget om skattereduktion för aktieutdelning
bör jämställas med börsaktier under år 1981.

Med denna ändring tillstyrker utskottet propositionen även i denna del
och avstyrker motionen 136 i den mån den inte är tillgodosedd.

I motion 137 (c, m, fp) framhåller motionärerna att de icke börsnoterade
företagen har svårt att tillgodose sitt behov av riskvilligt kapital och yrkar
att regeringen skall få i uppdrag att med förtur lägga fram förslag om
stimulanser även för sparande i sådana aktier. De begär också att de icke
börsnoterade företagens situation skall beaktas i det fortsatta utredningsarbetet.

I motion 1979/80: 1076 (c) anför motionären att en rad åtgärder vidtagits
under senare år för att underlätta aktiebolagens kapitalanskaffning och att
dessa åtgärder inte omfattat de kooperativa föreningarna. Han framhåller
att kapitalförsöijningen är en huvudfråga för kooperationens utvecklingsmöjligheter.
Yrkandet i motionen innebär att en samverkan mellan kapitalvinstkommitt
och kooperationsutredningen bör säkras i syfte att få till
stånd en översyn av dubbelbeskattningseffekten även för kooperativa föreningar.

SkU 1980/81:12

Finansutskottet har i sitt yttrande förutsatt att regeringen i det fortsatta
arbetet beaktar försörjningen med riskkapital för små och medelstora
företag och funnit att de direktiv som utfärdats för de pågående utredningarna
synes garantera att så sker. Skatteutskottet instämmer i uppfattningen
att strävandena givetvis bör vara att så långt som möjligt likställa olika
företagsformer. Detta är ett önskemål som utskottet förutsätter kommer
att beaktas i det pågående utredningsarbetet utan någon särskild framställning
från riksdagens sida. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet motionerna
1979/80: 1076 och 1980/81: 137 i den mån de inte är besvarade
genom vad utskottet anfört.

I motion 1979/80:1595 yrkas bl. a. att riksdagen begär en analys av
aktieaffärernas struktur och effekterna av gällande skatteregler för aktiemarknaden.

Även detta utredningskrav, som sammanhänger med det tidigare behandlade
förslaget i motionen om lättnader i aktievinstbeskattningen, kommer
att tillgodoses i det utredningsarbete som nu pågår på detta område.
Eftersom yrkande 1 i motion 1979/80:1595 således redan är tillgodosett,
avstyrker utskottet motionen även i denna del.

De i propositionen framlagda lagförslagen berör bl. a. 72 a § taxeringslagen
(1956:623). Med det förslag som regeringen lagt fram beträffande
samma lagrum i propositionen 1980/81:69 och som utskottet tillstyrkt i sitt
betänkande SkU 1980/81:15 bör det nu behandlade ändringsförslaget utgå.

Utskottet hemställer

1. beträffande skattereduktion för aktieutdelning m.m.

att riksdagen med avslag på motion 1980/81:138 yrkande 1 och
motion 1980/81: 139 i denna del antar proposition 1980/81:39 i
denna del med den ändringen att skattereduktionen beräknas på
en utdelning av högst 7 500 kr. för ogift och 15000 kr. för makar
gemensamt,

2. beträffande aktiesparandet
att riksdagen

a) med avslag dels på motion 1980/81: 138 yrkande 3 i vad yrkandet
avser avslag på propositionen, dels på motion 1980/81:139 i
denna del antar propositionen i denna del,

b) avslår motion 1980/81: 138 yrkande 3 i övrigt,

3. beträffande schablonavdraget från realisationsvinst på äldre aktier a)

att riksdagen med avslag på motion 1980/81:138 yrkande 2
och motion 1980/81: 139 i denna del antar propositionen i denna
del.

b) att riksdagen avslår motion 1979/80:1595 yrkande 2 i den mån
yrkandet inte är tillgodosett genom vad utskottet hemställt under

SkU 1980/81:12

4. beträffande realisationsförlust på premieobligationer

att riksdagen med anledning av motion 1980/81:136 antar propositionen
i denna del med den ändringen av övergångsbestämmelserna
som utskottet förordat,

5. beträffande vissa utredningsfrågor

att riksdagen avslår följande motioner i den mån de inte är
tillgodosedda genom vad utskottet ovan anfört och hemställt,
nämligen

1) motion 1979/80: 1076,

2) motion 1979/80: 1595 yrkande 1,

3) motion och 1980/81:137,

6. beträffande lagförslagen

att riksdagen till följd av vad utskottet ovan anfört och hemställt
antar de vid propositionen fogade förslagen till

a) lag om skattereduktion för aktieutdelning med den ändringen
att 4 § erhåller följande såsom utskottets förslag betecknade
lydelse:

Regeringens förslag Utskottets förslag

4 §

Underlag för beräkning av skat- Underlag för beräkning av skattereduktion
är summan av de ak- tereduktion är summan av de aktieutdelningar
som har blivit till- tieutdelningar som har blivit tillgängliga
för lyftning under beskatt- gängliga för lyftning under beskattningsåret,
dock högst 10000 kro- ningsåret, dock högst 7500 kronor,

nor. I fråga om makar gäller att un- I fråga om makar gäller att underla derlaget

för den ena maken får get för den ena maken får överstiga

överstiga 10000 kronor i samma 7500 kronor i samma mån som den

mån som den andra makens under- andra makens underlag understiger

lag understiger detta belopp. detta belopp.

Underlaget avrundas hundratal kronor.

b) lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) med den
ändringen att övergångsbestämmelserna erhåller följande såsom
utskottets förslag betecknade lydelse:

Regeringens förslag Utskottets förslag

Denna lag träder i kraft den 1 ja- Denna lag träder i kraft den 1 januari
1981 och tillämpas första nuari 1981 och tillämpas första

gången såvitt avser punkt 4 tredje gången vid 1982 års taxering.

stycket av anvisningarna till 36 § på De nya bestämmelserna i punkt 4

förlust som uppkommer vid avytt- tredje stycket av anvisningarna till

ring som sker efter utgången av år 36 § gäller inte i fråga om förlust

1980 och i övrigt vid 1982 års taxe- som uppkommit vid avyttring före

ring. ingången av år 1981.

Vid 1982 års taxering medges avdrag
för förlust, som har uppkom -

SkU 1980/81:12

Regeringens förslag Utskottets förslag

mit vid avyttring av svenska premieobligationer
under år 1981,
högst med belopp som motsvarar
skattepliktig realisationsvinst vid
avyttring av obligationer av detta
slag och av sådana aktier och andelar
som avses i 2 § lagen
(1980:000) om skattereduktion för
aktieutdelning och ikraftträdandebestämmelserna
till nämnda lag.

c) lag om ändring i uppbördslagen (1953: 272),

d) lag om ändring i taxeringslagen (1956:623) med den ändringen
att 72 a § utgår ur förslaget,

e) lag om ändring i lagen (1958:295) om sjömansskatt,

f) lag om ändring i lagen (1970: 172) om begränsning av skatt i
vissa fall,

g) lag om ändring i lagen (1978:423) om skattelättnader för vissa
sparformer.

Stockholm den 4 december 1980

På skatteutskottets vägnar:

ERIK WÄRNBERG

Närvarande: Erik Wärnberg (s), Knut Wachtmeister (m), Stig Josefson
(c). Valter Kristenson (s),Rune Carlstein (s), förste vice talmannen Ingegerd
Troedsson (m), Olle Westberg i Hofors (s). Tage Sundkvist (c). Curt
Boström (s), Ingemar Hallenius (c), Bo Forslund (s), Wilhelm Gustafsson
(fp), Maj-Lis Lööw (s)*, Olle Grahn (fp)* och Ewy Möller (m).

*Ej närvarande vid betänkandets justering.

Reservationer

Erik Wärnberg, Valter Kristenson, Rune Carlstein, Olle Westberg i
Hofors, Curt Boström, Bo Forslund och Maj-Lis Lööw (alla s) har till
betänkandet lämnat följande reservationer.

/. beträffande skattereduktion för aktieutdelning m.m.

Reservanterna har
dels anfört följande:

De skattelättnader som regeringen nu föreslår för aktieägarna motiveras
i propositionen med önskemålet att underlätta företagens anskaffning av
nytt riskvilligt kapital. Samtidigt anförs att det inte är fråga om att beskatta
dessa inkomster lindrigare än andra inkomster utan endast att i viss ut -

SkU 1980/81:12

sträckning mildra den nuvarande särskilt hårda beskattningen genom att
åstadkomma en provisorisk lindring av den s.k. dubbelbeskattningen av
bolagsvinster. Båda dessa argument är enligt vår uppfattning helt felaktiga.
För det första är det tveksamt om åtgärderna över huvud taget kommer att
medföra positiva effekter för företagens anskaffning av nytt riskvilligt
kapital. Skattelättnaderna utgår generellt för alla utdelningsinkonister på
börsnoterade aktier och således inte enbart för nytt aktiekapital. För det
andra så förekommer inte någon dubbelbeskattning av utdelning på nyemitterade
aktier. Företagen är nämligen i allmänhet berättigade till avdrag
under en 20-årsperiod för den utdelade vinsten med ett belopp som motsvarar
det inbetalade aktiekapitalet (dock högst 10% per år). Även i övrigt
har förslaget presenterats på ett bristfälligt sätt. Det kan nämnas att en
höginkomsttagare med det förslag som lagts fram i propositionen får väsentligt
större favörer vid beskattningen av utdelningar som omfattas av
förslaget än vad som gäller i vissa andra länder som har ett system för att
avräkna bolagsskatten vid aktieägarnas beskattning.

Det bör också framhållas att en höginkomsttagare enligt förslaget får sitt
netto av utdelningen efter skatt nästan tredubblat, medan nettot för en
låginkomsttagare stiger med ca 50%. Under sådana förhållanden bör man
inte - såsom i propositionen — försöka ge ett intryck av att reformen är
inriktad på småsparare och på hushållen i allmänhet.

Som anförs i motion 139 ter det sig särskilt stötande att förslagen till
skattelättnader för aktieägare genomförs i ett skede, när regeringen lägger
fram förslag som på olika sätt medför minskade inkomster och sociala
försämringar för löntagare, barnfamiljer, pensionärer, sjuka och handikappade.

För socialdemokraterna är det angeläget att stödja alla former av samhällsnyttigt
sparande, och det är också nödvändigt att stärka företagens
soliditet och tillgång på riskkapital. Som framgår av motion 139 har vi
också lagt fram olika förslag som verkar i denna riktning. Men den allmänna
sparskattereduktion, som vi föreslår i motion 1980/81:71, syftar till
att stimulera hushållens sparande oavsett om detta sker i form av aktiesparande
eller på annat sätt. Detta förslag har också utformats så att det
främst kommer den stora gruppen av småsparare till del. Regeringens
politik däremot syftar till att på ett medvetet sätt öka inkomst- och förmögenhetsklyftorna
i samhället. Det är för socialdemokraterna självklart att
denna orättfärdiga fördelningspolitik måste avvisas.

Av utskottets förslag framgår att utskottet till en del är medvetet om
allvaret i vår kritik. Trots de begränsningar som utskottet föreslår kommer
— om förslaget antas av riksdagen — höginkomsttagare, som utnyttjar de
nya förmånerna, att få en väsentligt lägre skattebörda än den som bara har
inkomst av arbete. Våra invändningar kvarstår därför till alla delar.

SkU 1980/81:12

dels ansett att utskottet under mom. 1 bort hemställa

1. beträffande skattereduktion för aktieutdelning m.m.

att riksdagen med bifall till motion 1980/81: 138 yrkande 1 och
motion 1980/81: 139 i denna del avslår proposition 1980/81:39 i
denna del.

2. beträffande aktiesparandet

Reservanterna anser — under åberopande av innehållet i reservation 1 —
att utskottet under mom. 2 a bort hemställa

2. beträffande aktiesparandet

a) att riksdagen med bifall till motion 1980/81: 138 yrkande 3 i vad
yrkandet avser avslag på propositionen och till motion 1980/
81:139 i denna del avslår propositionen i denna del.

3. beträffande schablonavdraget från realisationsvinst på äldre aktier

Reservanterna har
dels anfört följande:

Förslaget i propositionen innebär bl. a. att schablonavdraget vid realisationsvinstbeskattningen
höjs från 1 000 till 3000 kr. Som skäl härför åberopas
framför allt penningvärdeutvecklingen sedan avdraget infördes 1966.
Avdragsbeloppet fastställdes då till 500 kr. och höjdes efter en omläggning
av aktievinstbeskattningen till 1000 kr. fr. o.m. 1979 års taxering. En
omprövning av avdraget med hänsyn till penningvärdeförändringarna skulle
medföra en blygsam höjning jämfört med vad som nu föreslås av regeringen
och kan enligt vår uppfattning inte heller anses motiverad av andra
skäl. Vi avstyrker således propositionen i denna del.

dels ansett att utskottet under mom. 3 bort hemställa

3. beträffande schablonavdraget från realisationsvinst på äldre aktier att

riksdagen

a) med bifall till motionerna 1980/81: 138 yrkande 2 och 1980/
81:139 i denna del avslår propositionen i denna del,

b) avslår motion 1979/80: 1595 yrkande 2.

4. beträffande realisationsförlust på premieobligationer
Reservanterna har

dels anfört följande:

I propositionen föreslås vissa begränsningar av möjligheterna till avdrag
för realisationsförlust på premieobligationer. De uppmjukningar som utskottet
förordar beträffande detta innebär att de osunda spekulationer som
förekommit med premieobligationerna kommer att kunna fortgå även under
1981. Detta kan enligt vår uppfattning inte vara ägnat att återställa

SkU 1980/81:12

förtroendet för premieobligationerna, och utskottets förslag kan inte heller
anses ligga i småspararnas intresse.

Finansutskottet har avstyrkt att kvittning av realisationsförluster skall få
ske mot aktievinster, och på denna punkt instämmer vi i finansutskottets
bedömning. Vi tillstyrker således propositionen i denna del och avstyrker
motion 136.

dels ansett att utskottet under mom. 4 bort hemställa

4. beträffande realisationsförlust på premieobligationer

att riksdagen med avslag på motion 136 bifaller propositionen i
denna del.

5. beträffande lagförslagen

Med hänvisning till innehållet i reservationerna I -4 anser reservanterna
att utskottet under mom. 6 bort hemställa

6. beträffande lagförslagen

a) att riksdagen antar det vid propositionen fogade förslaget till
lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) med den ändringen
att 35 § 3 mom. utgår ur förslaget,

b) att riksdagen avslår propositionen i övriga delar.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1980