SkU 1980/81:11

Skatteutskottets betänkande
1980/81:11

om ändrade regler för villabeskattningen, m. m., (prop. 1980/81: 42)
Propositionen

Regeringen (budgetdepartementet) föreslår i proposition 1980/81: 42 att
riksdagen antar vid propositionen fogade förslag till

1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370),

2. lag om ändring i lagen (1947: 577) om statlig förmögenhetsskatt,

3. lag om ändring i lagen (1941: 416) om arvs- och gåvoskatt,

4. lag om ändring i lagen (1962: 392) om hustrutillägg och kommunalt
bostadstillägg till folkpension,

5. lag om ändring i lagen (1962: 382) angående införande av lagen om
allmän försäkring.

I propositionen läggs förslag fram om ändringar av vissa skatteregler med
hänsyn bl.a. till de höjda taxeringsvärden som väntas vid 1981 års allmänna
fastighetstaxering.

Ändringar föreslås av den schablonmässiga intäktsberäkningen för en- och
tvåfamiljsfastigheter. Förslagen innebär att den lägsta intäktsprocenten
sänks från 3 till 2 samtidigt som den lägsta skiktgränsen höjs från 200 000 kr.
till 450 000 kr. Den högsta skiktgränsen föreslås bli 750 000 kr. med en
intäktsprocent över denna gräns på 8. Det extra avdraget föreslås höjt från
1 000 kr. till 1 500 kr. Vidare föreslås att det s.k. repartitionstalet, som är
avgörande för den kommunala garantibeskattningen, sänks från 2 % till

1,5 %. Den sistnämnda ändringen föreslås gälla för alla fastigheter.

I fråga om den schablonmässiga inkomstbeskattningen av bostadsrättshavare
föreslås att den nuvarande frigränsen vid 25 000 kr. höjs till 50 000 kr.
och att intäktsprocenten sänks från 4 till 3. Vidare föreslås en enhetlig
värderingsnorm för bostadsrätter vid kapitalbeskattningen. Den nuvarande
värderingsmodellen för intäktsberäkningen föreslås bli tillämplig även vid
förmögenhets-, arvs- och gåvobeskattningen.

Även skalorna för förmögenhets-, arvs- och gåvobeskattningen föreslås
ändrade. Vid förmögenhetsbeskattningen föreslås att skattepliktsgränsen
höjs från 200 000 kr. till 400 000 kr. och att övriga skiktgränser räknas upp.
För arvs- och gåvobeskattningen innebär förslagen likaså höjda skiktgränser.

Även reglerna om förmögenhetsprövningen av det extra avdrag för
nedsatt skatteförmåga som kan medges folkpensionärer föreslås ändrade
med hänsyn till de höjda taxeringsvärdena. I denna del innebär förslagen
bl.a. att förmånsbehandlingen av fastighetskapital utsträcks från 100 000 kr.
till 250 000 kr. Ändringar föreslås vidare beträffande förmögenhetsprövning 1

Riksdagen 1980/81. 6 sami. Nr 11

SkU 1980/81:11

en av de kommunala bostadstilläggen. Förslag kommer senare att läggas
fram om ändringar av förmögenhetsregler inom systemet med statliga och
statskommunala bostadsbidrag.

I övrigt läggs förslag fram om vissa smärre tekniska justeringar. Bl.a.
föreslås ändrade regler för den skattemässiga behandlingen av räntebidrag.

De nya reglerna föreslås i huvudsak bli tillämpliga första gången vid 1982
års taxering.

Lagförslagen har följande lydelse.

SkU 1980/81:11

1 Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs att 20 §, 24 § 2 morn., 25 § 3 morn., 47 §, punkt 7 av
anvisningarna till 24 §, punkt 5 av anvisningarna till 25 §, punkt 2 av
anvisningarna till 38 § samt punkt 2 av anvisningarna till 50 § kommunalskattelagen
(1928:370) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

20 §i

Vid beräkningen av inkomsten
från särskild förvärvskälla skola från
samtliga ur förvärvskällan under
beskattningsåret härflutna intäkter i
penningar eller penningars värde
(bruttointäkt) avräknas alla
omkostnader under beskattningsåret
för intäkternas förvärvande och
bibehållande. Att koncernbidrag,
som icke utgör sådan omkostnad,
ändå skall avräknas i vissa fall och
inräknas i bruttointäkt hos mottagaren
framgår av 43 § 3 mom.

Avdrag må icke ske för:
den skattskyldiges levnadskostnader
och därtill hänförliga utgifter,
däruti inbegripet vad skattskyldig
utgivit såsom gåva eller såsom periodiskt
understöd eller därmed jämförlig
periodisk utbetalning till person
i sitt hushåll;

Vid beräkningen av inkomsten
från särskild förvärvskälla skall alla
omkostnader under beskattningsåret
för intäkternas förvärvande och
bibehållande avräknas från samtliga
intäkter i pengar eller pengars värde
(bruttointäkt), som har influtit
i förvärvskällan under beskattningsåret.
Att koncernbidrag, som
inte utgör sådan omkostnad, ändå
skall avräknas i vissa fall och inräknas
i bruttointäkt hos mottagaren
framgår av 43 § 3 mom.

Avdrag får inte göras för:
den skattskyldiges levnadskostnader
och därtill hänförliga utgifter,
såsom vad skattskyldig utgett som
gåva eller som periodiskt understöd
eller därmed jämförlig periodisk
utbetalning till person i sitt hushåll; -

värdet av arbete, som i den skattskyldiges förvärvsverksamhet utförts av
den skattskyldige själv eller andre maken eller av den skattskyldiges barn
som ej fyllt 16 år;

ränta å den skattskyldiges eget, i
hans förvärvsverksamhet nedlagda
kapital;
svenska allmänna skatter;
kapitalavbetalning å skuld;
avgift enligt 8 kap. studiestödslagen (1973:349);
avgift enligt lagen (1972:435) om överlastavgift;

avgift enligt lagen (1976:666) om påföljder och ingripanden vid olovligt
byggande m.m.;

1 Senaste lydelse 1979:1146.

ränta på den skattskyldiges eget
kapital som har nedlagts i hans förvärvsverksamhet;svenska

allmänna skatter;
kapitalavbetalning på skuld;

SkU 1980/81:11

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

belopp, för vilket arbetsgivare är ansvarig enligt 75 § uppbördslagen
(1953:272);

avgift enligt lagen (1976:206) om felparkeringsavgift;
överförbrukningsavgift enligt ransoneringslagen (1978:268);

ränta pä lånat kapital till den del
räntan täcks av sådant statligt bidrag
som avses i punkt 7 av anvisningarna
till 24 §;

förlust, som är att hänföra till kapitalförlust m.m.
kapitalförlust m.m. (Se vidare anvisningarna.)

(Se vidare anvisningarna.)

24 §

2 morn.2 Är annan fastighet
inrättad till bostad åt en familj jämte
personliga tjänare (enfamiljsfastighet)
eller två familjer jämte personliga
tjänare (tvåfamilj sfastighet) och
föreligger ej fall, som avses nedan i
sista stycket, upptages såsom intäkt
av fastigheten ett belopp motsvarande
för helt år räknat tre procent av
den del av fastighetens taxeringsvärde
året näst före taxeringsåret som
icke överstiger 200 000 kronor, fyra
procent av den del av taxeringsvärdet
som överstiger 200 000 kronor
men icke 250 000 kronor, åtta procent
av den del av taxeringsvärdet
som överstiger 250 000 kronor men
icke 300 000 kronor och tio procent
av den del av taxeringsvärdet som
överstiger 300 000 kronor. Finnes ej
taxeringsvärde åsatt för året näst före
taxeringsåret, beräknas intäkten på
grundval av fastighetens värde, uppskattat
enligt de grunder, som gällt
för åsättande av taxeringsvärde för
året näst före taxeringsåret.

Vad i nästföregående stycke sagts
skall gälla jämväl fastighet, som

2 m o m . Är annan fastighet
inrättad till bostad åt en familj (enfamiljsfastighet)
eller två familjer
(tvåfamiljsfastighet) och föreligger
inte fall, som avses nedan i sista
stycket, tassom intäkt av fastigheten
upp ett belopp motsvarande för helt
år räknat tvä procent av den del av
fastighetens taxeringsvärde året före
taxeringsåret som inte överstiger
450 000 kronor, fyra procent av den
del av taxeringsvärdet som överstiger
450 000 kronor men inte 600 000
kronor, sex procent av den del av
taxeringsvärdet som överstiger
600 000 kronor men inte 750 000
kronor och åtta procent av den del av
taxeringsvärdet som överstiger
750 000 kronor. Har taxeringsvärde
inte bestämts för året före taxeringsåret,
beräknas intäkten på grundval
av fastighetens värde, uppskattat
enligt de grunder som gällde för
bestämmande av taxeringsvärde för
året före taxeringsåret.

Vad i första stycket sagts skall gälla
även fastighet, som delvis använts i

2 Senaste lydelse 1977:1097.

SkU 1980/81:11

Nuvarande lydelse

delvis använts i ägarens egen rörelse,
därest fastigheten i övrigt är inrättad
för ändamål som i nämnda stycke
avses. I sådant fall skall till grund för
beräkningen av intäkten av fastigheten
läggas i nästföregående stycke
avsedda värde å fastigheten minskat
med den del av samma värde, som
kan anses belöpa på den i rörelsen
använda fastighetsdelen.

Har fastighet, som i första eller
andra stycket sägs och som är avsedd
för användning under hela året, på
grund av eldsvåda eller därmed jämförlig
händelse eller till följd av
ägarens avflyttning från orten eller
annan sådan särskild omständighet
icke kunnat utnyttjas under viss tid
eller har i sådan fastighet för uthyrning
avsedd lägenhet icke kunnat
uthyras, må den enligt första eller
andra stycket beräknade intäkten
nedsättas med hänsyn till den
omfattning, vari fastigheten icke
kunnat användas eller uthyras. Har
så varit fallet under endast kortare
tid av beskattningsåret, skall någon
nedsättning dock icke ske.

Vad i detta moment stadgas skall
icke äga tillämpning beträffande fastighet
eller, i fall som i andra stycket
avses, fastighetsdel, vilken i icke
allenast ringa omfattning brukar i
förvärvssyfte utnyttjas på annat sätt
än för uthyrning till stadigvarande
bostad eller såsom bostad för ägaren.
Ej heller skola bestämmelserna i
detta moment tillämpas beträffande
publikt boställe.

Föreslagen lydelse

ägarens egen rörelse, om fastigheten
i övrigt är inrättad för ändamål som
avses i nämnda stycke. I sådant fall
skall till grund för beräkningen av
intäkten av fastigheten läggas det i
första stycket avsedda värdet på fastigheten
minskat med den del av
samma värde, som kan anses belöpa
på den i rörelsen använda fastighetsdelen.

Har fastighet, som avses i första
eller andra stycket och som är
avsedd för användning under hela
året, på grund av eldsvåda eller
därmed jämförlig händelse eller till
följd av ägarens avflyttning från
orten eller annan sådan särskild
omständighet inte kunnat utnyttjas
under viss tid eller har i sådan
fastighet för uthyrning avsedd lägenhet
inte kunnat uthyras, får den
enligt första eller andra stycket
beräknade intäkten nedsättas med
hänsyn till den omfattning, vari fastigheten
inte kunnat användas eller
uthyras. Har så varit fallet under
endast kortare tid av beskattningsåret,
skall någon nedsättning dock
inte ske.

Vad i detta moment stadgas skall
inte tillämpas beträffande fastighet
eller, i fall som avses i andra stycket,
fastighetsdel, vilken i inte allenast
ringa omfattning brukar utnyttjas i
förvärvssyfte på annat sätt än för
uthyrning till stadigvarande bostad
eller som bostad för ägaren. Bestämmelserna
i detta moment skall inte
heller tillämpas beträffande publikt
boställe.

SkU 1980/81:11

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

25 §

3 m o m ,3 I fråga om fastighet,
för vilken intäkten skall beräknas
enligt 24 § 2 eller 3 mom., må avdrag
icke göras för andra omkostnader än
för ränta & lånat, i fastigheten nedlagt
kapital samt tomträttsavgäld
eller liknande avgäld.

Utöver avdrag som i föregående
stycke sägs må dock fysisk person,
som blivit för året näst före taxeringsåret
eller för taxeringsåret
mantalsskriven å honom tillhörig
fastighet, som avses i 24 § 2 morn., i
fråga om nämnda fastighet åtnjuta
ett extra avdrag med, för helt år
räknat, 1 000 kronor, dock högst
med det belopp, som jämlikt sistnämnda
lagrum skall upptagas såsom
intäkt av fastigheten. Äger
skattskyldig endast del av fastigheten,
skall avdraget i motsvarande
mån nedsättas. Vad i detta stycke
stadgas skall gälla jämväl beträffande
oskift dödsbo under förutsättning
att någon delägare i boet blivit man -

3 m o m . I fråga om fastighet, för
vilken intäkten skall beräknas enligt
24 § 2 eller 3 morn., får avdrag inte
göras för andra omkostnader än för
ränta på lånat kapital, som har
nedlagts i fastigheten, samt tomträttsavgäld
eller liknande avgäld.

Utöver avdrag som i föregående
stycke sägs får dock fysisk person,
som blivit för året före taxeringsåret
eller för taxeringsåret mantalsskriven
på honom tillhörig fastighet,
som avses i 24 § 2 mom., i fråga om
nämnda fastighet göra ett extra
avdrag med, för helt år räknat, 1 500
kronor, dock högst med det belopp,
som jämlikt sistnämnda lagrum skall
tas upp som intäkt av fastigheten.
Äger skattskyldig endast del av fastigheten,
skall avdraget i motsvarande
mån nedsättas. Vad i detta stycke
stadgas skall gälla jämväl beträffande
dödsbo under förutsättning att
någon delägare i boet blivit mantalsskriven
pä fastigheten.

talsskriven å fastigheten.

Har fastighet, för vilken intäkten skall beräknas enligt 24 § 2 mom., delvis
använts i ägarens rörelse, skall räntan och avgälden minskas med den del
därav, som kan anses belöpa på den i rörelsen använda fastighetsdelen.

(Se vidare anvisningarna.)

47 §4

För fastighet, som året näst före
taxeringsåret varit skattepliktig, beräknas
garantibelopp till två procent
av fastighetens taxeringsvärde förstnämnda
år. Garantibeloppet upptages
inom den kommun, där fastigheten
är belägen, såsom skattepliktig
inkomst för fastighetens ägare.

3 Senaste lydelse 1975:312.

4 Senaste lydelse 1979:1154.

För fastighet, som året före taxeringsåret
varit skattepliktig, beräknas
garantibelopp till en och en halv
procent av fastighetens taxeringsvärde
förstnämnda år. Garantibeloppet
tas upp som skattepliktig inkomst för
fastighetens ägare inom den kommun,
där fastigheten är belägen.

SkU 1980/81:11

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Såsom ägare anses jämväl den, vil- Som ägare anses även den, som

ken innehar fastighet med fideikom- innehar fastighet med fideikommiss missrätt

eller eljest utan vederlag rätt eller i annat fall utan vederlag

besitter fastighet på grund av testa- besitter fastighet på grund av testa mentariskt

förordnande. mentariskt förordnande.

Vad som i föregående stycke sägs om ägare skall i förekommande fall i
stället gälla:

a) den, som innehar fastighet med åborätt, med tomträtt eller med
vattenfallsrätt, innehavare av så kallad ofri tomt i stad samt den, som eljest
innehar fastighet med ständig eller ärftlig besittningsrätt;

b) innehavare av skogsområde, som blivit av staten upplåtet till kanalbolag
eller till kommun eller annan menighet;

c) innehavare av publikt boställe eller på lön anslagen jord;

d) juridisk person, som förvaltar samfällighet och som enligt 53 § 1 mom.
första stycket f) är skattskyldig för inkomst; samt

e) nyttjanderättshavare till täktmark som avses i 2 kap. 4 § fastighetstaxeringslagen
(1979:1152), om nyttjanderätten har förvärvats mot engångsvederlag.

Såsom innehavare av publikt boställe eller på lön anslagen jord skall anses
den tjänsteinnehavare eller annan, som författningsenligt äger nyttja
fastigheten eller tillgodonjuta dess avkastning. Beträffande sådant löneboställe
som avses i lagen (1970:939) om förvaltning av kyrklig jord är
vederbörande pastorat att anse såsom innehavare.

Skall avkastning utöver husbehovet av skog å fastighet, som under a) eller
c) omförmäles, författningsenligt helt eller delvis tillkomma allmän fond eller
inrättning, är denna att anse såsom fastighetens innehavare, såvitt angår
fastighetens skogsbruksvärde.

Där beträffande fastighet, som innehaves med åborätt eller eljest med
ständig eller ärftlig besittningsrätt, innehavaren på grund av denna sin rätt
icke äger utöver husbehovet tillgodogöra sig avkastning av skog å fastigheten,
skall garantibeloppet för honom icke beräknas å det i taxeringsvärdet
ingående skogsbruksvärdet.

Garantibelopp beräknas för beskattningsår. Omfattar beskattningsåret
kortare eller längre tid än 12 månader eller har fastigheten förvärvats eller
avyttrats under beskattningsåret, skall garantibeloppet jämkas med hänsyn
härtill.

(Se vidare anvisningarna.)

Anvisningar

till 24 §

7.5 Enligt för statens egnahemslån 7. Eftergivet belopp av ränta eller

gällande föreskrifter äger det lånebe- amortering pä statliga lån till bostads 5

Senaste lydelse 1960:129.

SkU 1980/81:11

Nuvarande lydelse

viljande organet, i syfte att nedbringa
lånekostnaden för fastighet, under
vissa förutsättningar meddela låntagaren
eftergift å vad han har att
erlägga såsom ränta och amortering å
egnahemslån. Beloppet av dylik
eftergift skall icke upptagas såsom
skattepliktig intäkt av fastigheten.
Vad nu sagts skall jämväl gälla eftergift
å ränta och amortering som
meddelats jämlikt för statens tertiärlän
gällande villkor och föreskrifter,
så ock annat statligt bidrag av jämförlig
art.

Föreslagen lydelse

hus skall inte tas upp som skattepliktig
intäkt av fastigheten. Detsamma
gäller i fråga om sådant räntebidrag
som avses i 36-38 §§ bostadsfinansieringsförordningen
(1974:946), punkterna
8 och 9 övergångsbestämmelserna
till nämnda förordning och
33 § bostadslånekungörelsen (1967:
552).

till

5.6 Den omständigheten att en vid
inkomstberäkningen i och för sig
avdragsgill omkostnad helt eller delvis
guldits med bostadstillägg, som i
19 § omförmäles, må icke föranleda
att avdrag vägras för omkostnaden i
fråga.

Har skattskyldig erhållit eftergift ä
ränta eller amortering ä egnahemslån
eller tertiärlän eller ock annat
bidrag, som avses i punkt 7 av
anvisningarna till 24 §, må avdrag
för ränta å lånat, i fastigheten nedlagt
kapital däremot ske allenast med
belopp varmed nämnda ränta överstigit
beloppet av eftergiften eller
bidraget.

25 §

5. Den omständigheten att en
omkostnad, som i och för sig är
avdragsgill vid inkomstberäkningen,
helt eller delvis har betalats med
bostadstillägg, som nämns i 19 §,/(3r
inte föranleda att avdrag vägras för
omkostnaden.

Har skattskyldig erhållit sådan
eftergift av ränta eller amortering på
statliga lån till bostadshus, som avses
i punkt 7 av anvisningarna till 24 §,
får avdrag för ränta på lånat, i
fastigheten nedlagt kapital däremot
ske endast med belopp varmed
nämnda ränta överstigit beloppet av
eftergiften. Av 20 § framgår att motsvarande
begränsning i avdragsrätten
gäller när räntan täcks av bidrag som
avses i punkt 7 av anvisningarna till
24 §.

Ränta på statligt bostadslån eller räntelån skall, till den del räntan lagts till
låneskulden, anses betald då den debiterats. I den mån ränta på bostadslån
eller annat statligt lån erlagts med hjälp av räntelån anses räntan betald då
räntelånet betalats ut.

6 Senaste lydelse 1968:718.

SkU . "0/81:11

Nuvarandt delse Föreslagen lydelse

till 38 §

2.7 Utdelning från aktiebolag eller ekonomisk förening, som utgår i
förhållande till gjorda inköp eller försäljningar eller efter därmed jämförlig
grund, är skattefri, där utdelningen blott innebär en minskning i levnadskostnader,
och skall i annat fall hänföras till den förvärvskälla, vartill den på
grund av sin beskaffenhet är att räkna. Sålunda hänföres exempelvis till
inkomst av jordbruk respektive rörelse näringsidkares utdelning från
ekonomisk förening i form av pristillägg å varor, som han sålt till föreningen,
eller i form av rabatt för varor, som han för sin näring inköpt av föreningen.
Till utdelning, som på grund av bestämmelserna i detta stycke är skattefri,
hänföres icke förmån av bostad eller annan förmån av fastighet (jfr
emellertid bestämmelserna i andra stycket). Skattepliktig utdelning från
aktiebolag eller ekonomisk förening, som icke skall räknas såsom intäkt vid
beräkning av annat slag av inkomst, hänföres till intäkt av kapital.

Har bostad eller annan förmån av Har bostad eller annan förmån av
fastighet tillkommit medlem av fastighet tillkommit medlem av

bostadsförening eller delägare i
bostadsaktiebolag i denna hans
egenskap och är icke fråga om upplåtelse
som i tredje stycket sägs, skall
såsom skattepliktig intäkt av kapital
upptagas ett belopp motsvarande för
helt år räknat 4 procent av den del av
medlemmens eller delägarens andel
i föreningens eller bolagets behållna
förmögenhet som överstiger 25 000
kronor. Därvid skall värdet av andelen
beräknas med utgångspunkt i
taxeringsvärdet året före taxeringsåret
på föreningens eller bolagets
fastighet och med hänsyn till föreningens
eller bolagets övriga tillgångar
och skulder enligt bokslutet
för det senaste räkenskapsår som
avslutats före taxeringsårets ingång. I
fråga om bostad som innehas av två
eller flera medlemmar tillsammans
skall beloppet 23 000 kronor fördelas
dem emellan efter andelarnas
storlek. Vid inkomstberäkningen får
avdrag icke ske, såvitt fråga ej är om

7 Senaste lydelse 1979:1017.

bostadsförening eller delägare i
bostadsaktiebolag i denna hans
egenskap och är det inte fråga om
upplåtelse som avses i tredje stycket,
skall som skattepliktig intäkt av
kapital tas upp ett belopp motsvarande
för helt år räknat 3 procent av
den del av medlemmens eller delägarens
andel i föreningens eller bolagets
behållna förmögenhet som
överstiger 50 000 kronor. Därvid
skall värdet av andelen beräknas
med utgångspunkt i taxeringsvärdet
året före taxeringsåret på föreningens
eller bolagets fastighet och med
hänsyn till föreningens eller bolagets
övriga tillgångar och skulder enligt
bokslutet för det senaste räkenskapsår
som avslutats före den 1 juli
året före taxeringsåret. I fråga om
bostad som innehas av två eller flera
medlemmar tillsammans skall beloppet
50 000 kronor fördelas dem
emellan efter andelarnas storlek.
Vid inkomstberäkningen får avdrag

SkU 1980/81:11

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

till rörelse hänförlig utgift, för med- inte ske, såvitt fråga ej är om till

lemmens eller delägarens inbetal- rörelse hänförlig utgift, för medlem ningar

till föreningen eller bolaget mens eller delägarens inbetalningar

eller för andra omkostnader som äro till föreningen eller bolaget eller för

hänförliga till innehavet av bostaden andra omkostnader som är hänförli eller

förmånen. ga till innehavet av bostaden eller

förmånen.

Har bostad eller annan förmån, som tillkommit medlem av bostadsförening
eller delägare i bostadsaktiebolag i denna hans egenskap, helt eller till
övervägande del varit av medlemmen eller delägaren mot vederlag upplåten
till annan under hela eller större delen av beskattningsåret, räknas vederlaget
jämte värdet av bostad eller annan förmån, som medlemmen eller delägaren
för eget bruk förfogat över, såsom intäkt av kapital för medlemmen eller
delägaren.

Annan utdelning från bostadsförening eller bostadsaktiebolag än i andra
och tredje styckena sägs, som icke utgått i förhållande till innehavda andelar
eller aktier, räknas såsom intäkt av kapital för medlemmen eller delägaren,
om och i den mån utdelningen överstiger sådana på beskattningsåret
belöpande avgifter och andra inbetalningar till föreningen eller bolaget, vilka
icke äro att anse som kapitaltillskott.

till 50 §

2.8 Vid bedömningen av om skattskyldigs inkomst till icke obetydlig del
utgjorts av folkpension iakttages följande. Som folkpension räknas icke
barnpension eller vårdbidrag. Den omständigheten att folkpension under ett
beskattningsår utgått med ett ringa belopp, t.ex. till följd av att folkpensionen
icke åtnjutits under hela året, utgör icke hinder mot att medgiva den
skattskyldige avdrag. Avgörande för bedömningen i detta fall är huruvida
folkpensionen, om den utgått i full utsträckning, utgjort en icke obetydlig del
av inkomsten. Som folkpension behandlas även tilläggspension i den mån
den enligt lagen om pensionstillskott föranlett avräkning av pensionstillskott.

Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer fastställer närmare
föreskrifter för avdragsberäkningen enligt nedan angivna grunder.

Avdraget skall i första hand bestämmas med hänsyn till storleken av den
skattskyldiges taxerade inkomst enligt lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.
Överstiger denna inkomst icke visst högsta belopp, skall avdraget
beräknas till vad som behövs för att den skattskyldige icke skall påföras högre
statligt beskattningsbar inkomst än 6 000 kronor. Detta högsta inkomstbelopp
motsvarar taxerad inkomst för skattskyldig, som under beskattningsåret

8 Senaste lydelse 1979:1157.

SkU 1980/81:11

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

icke haft annan inkomst än ålderspension enligt 6 kap. 2 § första stycket lagen
(1962:381) om allmän försäkring och därutöver skattepliktiga intäkter av
tjänst om sammanlagt 5 200 kronor samt åtnjutit avdrag endast med 100
kronor enligt 33 § 2 mom. första stycket. För gift skattskyldig, som uppburit
folkpension med belopp som tillkommer gift vars make uppbär folkpension,
beräknas det högsta inkomstbeloppet med utgångspunkt från en pension
utgörande 77,5 procent av basbeloppet. För övriga skattskyldiga beräknas
det med utgångspunkt från en pension utgörande 95 procent av basbeloppet.
Sistnämnda beräkningsgrund gäller också om gift skattskyldig under viss del
av beskattningsåret uppburit folkpension med belopp som tillkommer gift
vars make uppbär folkpension, och under återstoden av året uppburit
folkpension med belopp som tillkommer gift vars make saknar folkpension.

Om skattskyldigs statligt taxerade inkomst överstiger det högsta inkomstbeloppet
enligt föregående stycke, reduceras avdraget med belopp motsvarande
40 procent av överskjutande taxerad inkomst.

Det avdrag som beräknas med Det avdrag som beräknas med
hänsyn till skattskyldigs statligt tax- hänsyn till skattskyldigs statligt tax -

erade inkomst jämkas, om värdet av
skattepliktig förmögenhet överstiger
75 000 kronor. Om förmögenhetsvärdet
överstiger 125 000 kronor,
skall avdrag icke medgivas. Värdet
av sådan fastighet som avses i 24 § 2
mom. denna lag och jordbruksfastighet
som i huvudsak användes för
bostadsändamål skall inräknas i förmögenhetsvärdet
med skäligt belopp.
Har den skattskyldige eller
hans make flera fastigheter av sådant
slag gälla bestämmelserna enbart en
fastighet. I första hand avses fastighet
som utgör stadigvarande bostad
för den skattskyldige.

erade inkomst jämkas, om värdet av
skattepliktig förmögenhet överstiger
90 000 kronor. Om förmögenhetsvärdet
överstiger 150 000 kronor,
skall avdrag inte medges. Fastighet,
som avses i 24 § 2 morn., och jordbruksfastighet,
som i huvudsak
används för bostadsändamål, skall
inräknas i förmögenhetsvärdet med
belopp som motsvarar 1/10 av skillnaden
mellan taxeringsvärdet året
före taxeringsåret och lånat kapital,
som nedlagts i fastigheten, i den mån
skillnaden inte överstiger 250 000
kronor. Är skillnaden större beräknas
värdet till 25 000 kronor jämte
den del av skillnaden som överstiger
250 000 kronor. Har den skattskyldige
eller hans make flera sådana
fastigheter, som avses här, gäller
bestämmelserna endast för en fastighet
och då i första hand för fastighet
som utgör stadigvarande bostad för
den skattskyldige.

SkU 1980/81:11

Här ovan angivna grunder för avdragsberäkningen får frångås, när
särskilda omständigheter föranleda det.

Vid beräkning av avdrag för gift skattskyldig iakttages bestämmelserna i
52 § 1 mom. sista stycket.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981 och tillämpas första gången vid
1982 års taxering. Dock får bestämmelserna i punkt 2 av anvisningarna till
38 § om hänsynstagande till bokslut tillämpas redan vid 1981 års taxering.

SkU 1980/81:11

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt

Härigenom föreskrivs att 4 och 10 §§ samt 11 § 1 och 2 mom. lagen
(1947:577) om statlig förmögenhetsskatt1 skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

4 §2

Fastighet upptages till taxeringsvärdet
vid beskattningsårets utgång.
Var sådant värde då ej åsatt eller har
under beskattningsåret omständighet
inträffat, som kan under taxeringsperioden
påkalla förändrad
värdering, upptages fastigheten till
det taxeringsvärde, som för taxeringsåret
bliver densamma åsatt.
Finnas sådana tillbehör till fastigheten
som avses i 2 kap. 3 § jordabalken,
skola dessa upptagas särskilt.
Bestämmelserna i tredje stycket om
värdesättning av lös egendom äga
därvid motsvarande tillämpning.

Tomträtt eller vattenfallsrätt skall
upptagas till det värde, som rättigheten
med hänsyn till villkoren vid
upplåtelsen och den tid, som därför
återstår, kan anses hava betingat vid
en försäljning under normala förhållanden.

Lös egendom, som är avsedd för
stadigvarande bruk i jordbruk med
binäringar, i skogsbruk eller i rörelse,
skall värdesättas i enlighet med
vedertaget affärsbruk inom det slag
av verksamhet, däri egendomen är
nedlagd.

Fordran, som löper med ränta,
skall, därest den icke är tillgång i
rörelse, upptagas till sitt kapitalbelopp
utan inberäkning av under

Föreslagen lydelse

Fastighet tas upp till taxeringsvärdet
vid beskattningsårets utgång.
Var sådant värde inte åsatt då eller
har det under beskattningsåret
inträffat omständighet, som kan föranleda
ändrad värdering under taxeringsperioden,
tas fastigheten upp
till det taxeringsvärde, som åsätts för
taxeringsåret. Finns det sådana tillbehör
till fastigheten, som avses i 2
kap. 3 § jordabalken, skall dessa tas
upp särskilt. Bestämmelserna i tredje
stycket om värdesättning av lös
egendom tillämpas vid värderingen.

Tomträtt eller vattenfallsrätt skall
tas upp till det värde, som rättigheten
med hänsyn till villkor och återstående
tid för upplåtelsen kan anses
ha betingat vid en försäljning under
normala förhållanden.

Fordran, som löper med ränta,
skall, om den inte är tillgång i rörelse,
tas upp till sitt kapitalbelopp med
tillägg för förfallen ränta.

1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:859.

2 Senaste lydelse 1977:1173.

SkU 1980/81:11

Nuvarande lydelse

beskattningsåret upplupen men ej
förfallen ränta.

Fordran, som ej är förfallen och
därå ränta ej skall beräknas för tiden
före förfallodagen, uppskattas till
belopp, som utgör fordringens förhandenvarande
värde enligt vid denna
lag fogad tabell I. Osäker fordran
upptages till det belopp, varmed den
kan beräknas inflyta. Värdelös fordran
upptages icke.

Värdepapper, som noteras på
inländsk eller utländsk börs eller är
föremål för liknande notering, uppskattas
till det noterade värdet, eller,
om detta icke motsvarar vad som
skulle kunna påräknas vid försäljning
under normala förhållanden,
till det pris som skulle ha kunnat
påräknas vid en sådan försäljning.
Sådana värdepapper, som eljest
omsättas på kapitalmarknaden eller
vars värde icke skall beräknas med
ledning av bestämmelserna i punkt 2
av anvisningarna till 3 och 4§§,
uppskattas enligt sist angivna
grund.

Annan för evärdlig tid utgående
ränta, avkomst eller förmån än frälseränta
uppskattas till tjugo gånger
det belopp, vartill den uppgått under
beskattningsåret.

Kapitalvärdet av på livstid eller
viss tid utgående ränta, avkomst eller
förmån uppskattas efter det belopp,
rättigheten motsvarat under beskattningsåret,
enligt de vid denna lag
fogade tabellerna II och III.

Rättighet, som icke är bestämd att
utgå under någons livstid men

Föreslagen lydelse

Fordran, som inte är förfallen och
på vilken ränta inte skall beräknas
för tiden före förfallodagen, uppskattas
till belopp, som utgör fordringens
förhandenvarande värde enligt
vid denna lag fogad tabell I.
Osäker fordran tas upp till det
belopp, varmed den kan beräknas
inflyta. Värdelös fordran tas inte
upp.

Värdepapper, som noteras på
inländsk eller utländsk börs eller är
föremål för liknande notering, uppskattas
till det noterade värdet, eller,
om detta inte motsvarar vad som
skulle kunna påräknas vid försäljning
under normala förhållanden,
till det pris som skulle ha kunnat
påräknas vid en sådan försäljning.
Sådana värdepapper, som eljest
omsätts på kapitalmarknaden eller
vars värde inte skall beräknas med
ledning av bestämmelserna i punkt 2
av anvisningarna till 3 och 4 §§,
uppskattas enligt sist angivna
grund.

Annan ränta, avkomst eller förmån,
som utgår för evig tid och inte
utgör frälseränta, uppskattas till tjugo
gånger det belopp, som den
uppgått till under beskattningsåret.

Kapitalvärdet av ränta, avkomst,
eller förmån, som utgår på livstid
eller viss tid, uppskattas efter det
belopp som rättigheten motsvarat
under beskattningsåret och enligt de
vid denna lag fogade tabellerna II
och III.

Rättighet, som inte är bestämd att
utgå under någons livstid men ändå

SkU 1980/81:11

Nuvarande lydelse

ändock är av obestämd varaktighet,
uppskattas med ledning av tabell III,
såsom om den skolat utgå för den
berättigades livstid, dock högst till
tio gånger det värde, rättigheten
senast för helt år motsvarat.

Är rättighet beroende av varaktigheten
av flera personers liv sålunda,
att rättigheten upphör vid den först
avlidnes frånfälle, bestämmes rättighetens
kapitalvärde efter den äldstes
levnadsålder. Fortfar däremot rättigheten
oförändrad till den sist
avlidnes frånfälle, beräknas värdet
efter den yngstes ålder.

Andel i ekonomisk förening, vars
behållna tillgångar vid likvidation
allenast delvis skola skiftas mellan
medlemmarna, skall upptagas till ett
värde motsvarande den del av föreningens
förmögenhet som skulle fallit
på andelen därest föreningen trätt
i likvidation.

Övrig lös egendom upptages till
det värde, som den kan anses hava
betingat vid försäljning under normala
förhållanden.

Föreslagen lydelse

är av obestämd varaktighet, uppskattas
med ledning av tabell III,
som om den skulle ha utgått för den
berättigades livstid, dock högst till
tio gånger det värde, sorn rättigheten
senast motsvarat för helt år.

Är rättighet beroende av längden
av flera personers liv på så sätt, att
rättigheten upphör vid den först
avlidnes död, bestäms rättighetens
kapitalvärde efter den äldstes levnadsålder.
Är rättigheten däremot
oförändrad till den sist avlidnes död,
beräknas värdet efter den yngstes
ålder.

Andel i ekonomisk förening, vars
behållna tillgångar vid likvidation
endast delvis skall skiftas mellan
medlemmarna, skall tas upp till ett
värde motsvarande den del av föreningens
förmögenhet som skulle fallit
på andelen om föreningen trätt i
likvidation.

Andel i bostadsförening eller
bostadsaktiebolag tas upp till ett värde
som motsvarar medlemmens eller
delägarens andel i föreningens eller
bolagets behållna förmögenhet beräknad
med utgångspunkt i det taxeringsvärde
som gäller för föreningens
eller bolagets fastighet vid
beskattningsårets utgång och med
hänsyn till föreningens eller bolagets
övriga tillgångar och skulder enligt
bokslutet för det senaste räkenskapsår
som avslutats före den 1 juli under
beskattningsåret.

Övrig lös egendom tas upp till det
värde, som den kan anses ha betingat
vid försäljning under normala
förhållanden.

SkU 1980/81:11

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Beträffande tillgångar i jordbruk med binäringar, skogsbruk och rörelse

gäller vidare särskilda bestämmelser
4 §§.

Fysisk person, oskift dödsbo,
utländskt bolag eller i 10 § 1 mom.
lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt
omförmäld familjestiftelse
skall icke utgöra statlig förmögenhetsskatt,
därest den beskattningsbara
förmögenheten icke överstiger
200 000 kronor.

Ej heller föreligger skatteplikt till
statlig förmögenhetsskatt för juridisk
person som avses i 6 § 1 mom.
b) denna lag, därest den beskattningsbara
förmögenheten icke överstiger
15 000 kronor.

i punkt 2 av anvisningarna till 3 och
(Se vidare anvisningarna.)

§3

Fysisk person, dödsbo, utländskt
bolag eller i 10 § 1 mom. lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt
angiven familjestiftelse skall inte
betala statlig förmögenhetsskatt, om
den beskattningsbara förmögenheten
inte överstiger 400 000 kronor.

Skatteplikt till statlig förmögenhetsskatt
föreligger inte heller för
juridisk person som avses i 6 § 1
mom. b) denna lag om den beskattningsbara
förmögenheten inte överstiger
25 000 kronor.

11 §

Nuvarande lydelse

1 morn.4 Statlig förmögenhetsskatt skall för fysisk person, oskift dödsbo,
utländskt bolag samt i 10 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt
omförmäld familjestiftelse utgöra:
när den beskattningsbara förmögenheten icke överstiger 275 000 kronor:
en procent av den del av den beskattningsbara förmögenheten, som
överstiger 200 000 kronor;

när den beskattningsbara förmögenheten överstiger
275 000 men icke 400 000 kr.: 750 kr. för 275 000 kr. och 1,5% av
återstoden;

400 000 men icke 1 000 000 kr.: 2 625 kr. för 400 000 kr. och 2 % av
återstoden;

1 000 000 kr.: 14 625 kr. för 1 000 000 kr. och 2,5 % av återstoden.

3 Senaste lydelse 1974:859.

4 Senaste lydelse 1974:859.

SkU 1980/81:11

Föreslagen lydelse

1 morn. Statlig förmögenhetsskatt skall för fysisk person, dödsbo,
utländskt bolag samt i 10 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt
angiven familjestiftelse utgöra:

när den beskattningsbara förmögenheten inte överstiger 600 000 kronor:
en procent av den del av den beskattningsbara förmögenheten, som
överstiger 400 000 kronor;

när den beskattningsbara förmögenheten överstiger
600000 men inte 800 000 kr.: 2 000 kr. för 600 000 kr. och 1,5% av
återstoden;

800000 men inte 1800 000 kr.: 5 000 kr. för 800 000 kr. och 2 % av
återstoden;

1 800 000 kr.: 25 000 kr. för 1 800 000 kr. och 2,5 % av återstoden.

2 moni.5 Statlig förmögenhetsskatt skall för juridisk person, som avses i 6 §
1 mom. b) denna lag utgöra:

en och en halv promille av den del en och en halv promille av den del
av den beskattningsbara förmögen- av den beskattningsbara förmögenheten,
som överstiger 15 000 kronor, heten, som överstiger 25 000 kronor,

dock lägst en krona. dock lägst en krona.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981 och tillämpas första gången vid
1982 års taxering.

Bestämmelsen i 4 § om värdering av andel i bostadsförening eller
bostadsaktiebolag får dock tillämpas redan vid 1981 års taxering.

5 Senaste lydelse 1974:859.

2 Riksdagen 1980/81. 6 sami. Nr 11

SkU 1980/81:11

3 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt

Härigenom föreskrivs att 23 och 28 §§ lagen (1941:416) om arvsskatt och
gåvoskatt1 skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

23 F

Vid uppskattning av lös egendom iakttages:

A. Tomträtt eller vattenfallsrätt uppskattas, i den mån ej annat följer av
20 § tredje stycket, till vad rättigheten med hänsyn till villkoren vid
upplåtelsen och den tid, som därför återstår, kan antagas hava betingat vid en
av boets avveckling föranledd, med tillbörlig omsorg skedd försäljning.

B. Värdepapper, som noteras på inländsk eller utländsk börs eller är
föremål för liknande notering, uppskattas till det noterade värdet eller, om
detta icke motsvarar vad som skulle kunna påräknas vid försäljning under
normala förhållanden, till det pris som skulle ha kunnat påräknas vid en
sådan försäljning. Sådana värdepapper, som eljest omsättas på kapitalmarknaden
eller vars värde icke skall beräknas med ledning av bestämmelserna i
F nedan, uppskattas enligt sist angivna grund.

C. Fordran uppskattas till sitt kapitalbelopp jämte upplupen ränta å tid,
som avses i 21 §. Är fordringen ej förfallen och skall ränta därå ej beräknas
för tiden före förfallodagen, uppskattas fordringen till belopp, som utgör
dess värde vid nämnda tid enligt den vid denna lag fogade tabellen I.

Osäker fordran uppskattas till belopp, varmed den kan oeräknas inflyta.
Värdelös fordran anses icke utgöra tillgång. Den omständigheten att
gäldenären är delägare i dödsboet föranleder icke fordringens uppskattande
enligt andra grunder än som eljest äro tillämpliga.

Medel, för vilka uppskov med inkomstbeskattning åtnjutes enligt bestämmelserna
om skogskonto, upphovsmannakonto eller investeringskonto för
skog, upptagas till halva värdet. Har medel avsatts till fond för särskilt
ändamål enligt föreskrift i lag eller annan författning och har avdrag vid
inkomstberäkningen medgivits för avsättningen, får halva det avsatta
beloppet upptagas som skuld.

D. För evärdlig tid utgående ränta, avkomst eller annan förmån
uppskattas till tjugu gånger det belopp, vartill den senast för helt år
uppgått.

Nyttjanderätt eller rätt till ränta, avkomst eller annan förmån, som utgår
under viss tid eller någons livstid, uppskattas till sitt kapitalvärde. Är
rättigheten bestämd till visst belopp eller eljest till viss storlek, beräknas
kapitalvärdet efter det belopp rättigheten för helt år motsvarar enligt de vid

1 Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:857.

2 Senaste lydelse 1980:75.

SkU 1980/81:11

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

denna lag fogade tabellerna II och III. Om livränta på grund av försäkring
skall utgå så länge någon är i livet, dock längst under viss tid, eller skall börja
utgå framdeles, beräknas värdet efter försäkringstekniska grunder med
iakttagande av föreskrifterna i denna paragraf. Där rättighet, som belastar
viss egendom, ej är på nyss angivet sätt bestämd, anses årliga värdet utgöra
fem procent av det penningvärde, vartill egendomen uppskattats, dock att,
där rättighet avser endast del av egendom eller dess årliga värde eljest icke
kan bestämmas enligt nyss angivna grund, detta uppskattas efter vad som
prövas skäligt.

Kapitalvärdet av rättighet, som icke är bestämd att utgå under någons
livstid men ändock är av obestämd varaktighet, uppskattas med ledning av
tabell III, såsom om den skolat utgå för den berättigades livstid, dock högst
till tio gånger det värde, rättigheten för helt år motsvarar.

Är rättighet beroende av flera personers liv sålunda, att rättigheten upphör
vid den först avlidnes frånfälle, bestämmes rättighetens kapitalvärde efter
den äldstes levnadsålder. Fortfar däremot rättigheten oförändrad till den sist
avlidnes frånfälle, beräknas värdet efter den yngstes ålder.

E. Värdet av utländskt myntslag beräknas efter den köpkurs på checkar,
utställda i samma myntslag, som gällde vid tiden för skattskyldighetens
inträde. Finnes ej sådan kurs eller kan av annan anledning värdet icke
beräknas efter denna grund, bestämmer regeringen eller den myndighet
regeringen förordnar, hur beräkningen skall ske.

F. Andel i bostadsförening eller
bostadsaktiebolag tas upp till ett värde
som motsvarar medlemmens eller
delägarens andel i föreningens eller
bolagets behållna förmögenhet beräknad
med utgångspunkt i det värde
som föreningens eller bolagets fastighet
skall tas upp till enligt 22 § och
med hänsyn till föreningens eller
bolagets övriga tillgångar och skulder
enligt senaste bokslut.

Annan lös egendom än förut
nämnts uppskattas till vad den kan
antas ha betingat vid en med tillbörlig
omsorg skedd försäljning,
som föranletts av boets avveckling.

Vid värderingen av förvärvskälla som enligt kommunalskattelagen
(1928:370) ingår i inkomstslagen jordbruksfastighet eller rörelse tillämpas
bestämmelserna i 4 § och, med undantag av femte stycket sista meningen,
punkt 2 av anvisningarna till 3 och 4 §§ lagen (1947:577) om statlig
förmögenhetsskatt.

F. Annan lös egendom än förut
nämnts uppskattas till vad den kan
antagas hava betingat vid en av boets
avveckling föranledd, med tillbörlig
omsorg skedd försäljning.

SkU 1980/81:11

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

28 §3

Till klass I hänföras efterlevande make, barn, avkomling till barn, make
till barn och efterlevande make till avlidet barn. Detta gäller även om barnet
eller avkomlingen till följd av adoption förlorat sin arvsrätt efter arvlåtaren.

Såsom skattefritt avdragas från Som skattefritt avdrages från lott
lott som tillkommer den avlidnes som tillkommer den avlidnes efterle efterlevande

make 30 000 kronor, vande make 50 000 kronor, från vad

från vad som tillkommer annan i som tillkommer annan i klass I

klass I 15 000 kronor och från lott, 25 000 kronor och från lott, som

som beskattas enligt klass II eller beskattas enligt klass II eller klass

klass III, 3 000 kronor. Har barn III, 5 000 kronor. Har barn eller

eller avkomling till avlidet barn vid avkomling till avlidet barn vid skattskattskyldighetens
inträde ej fyllt 18 skyldighetens inträde ej fyllt 18 år,

år, avdragas ytterligare 3 000 kronor avdrages ytterligare 5 000 kronor för

för varje helt år eller del därav, som varje helt år eller del därav, som då

då återstod till dess sagda ålder återstod till dess sagda ålder upp uppnås.

nås.

Med make jämställes den som vid tiden för dödsfallet sammanlevde med
den avlidne, om de sammanlevande tidigare varit gifta med varandra eller
gemensamt ha eller ha haft barn. Motsvarande gäller, i förhållande till den
avlidnes barn, beträffande den som sammanlevt med barnet. Styvbarns- och
fosterbarnsförhållande räknas lika med skyldskap. Med fosterbarn avses
barn, som före fyllda 16 år stadigvarande vistats i den avlidnes hem och
därvid erhållit vård och fostran som eget barn.

Högre avdrag än enligt andra stycket får ej åtnjutas i fråga om vad som
erhålles från samme arvlåtare eller testator, även om det erhålles vid skilda
tillfällen.

Till klass II hänföres annan arvinge eller testamentstagare än sådan som
avses i klass I eller III.

Till klass III hänföras

landstingskommun, kommun eller annan menighet ävensom hushållningssällskap
med stadgar som fastställts av regeringen eller myndighet som
regeringen bestämmer;

stiftelse med huvudsakligt syfte att främja religiösa, välgörande, sociala,
politiska, konstnärliga, idrottsliga eller andra därmed jämförliga kulturella
eller eljest allmännyttiga ändamål;

stiftelse med huvudsakligt ändamål att främja landets näringsliv;

registrerad understödsförening;

sådan sammanslutning, som, utan att hava till syfte att i sin verksamhet

3 Senaste lydelse 1980:75.

SkU 1980/81:11

tillgodose medlemmarnas ekonomiska intressen, huvudsakligen fullföljer
ovan angivet ändamål;

folketshusförening, bygdegårdsförening eller annan liknande sammanslutning,
som har till främsta syfte att anordna eller tillhandahålla allmän
samlingslokal,

där fråga är om svensk juridisk person och skattebefrielse ej åtnjutes
jämlikt 3 §.

För skattelott, som i 11 § 2 mom. sägs, beräknas skatten efter den klass,
gällande för arvinge eller universell testamentstagare i dödsboet eller för
mottagaren av det legat varom fråga är, som medför lägst skatt. Från
skattelott medgives icke avdrag enligt andra stycket.

Vad som återstår, sedan avdrag enligt andra stycket gjorts, utgör
skattepliktig lott. Denna skall jämnas till närmast lägre hundratal kronor.
Om öretal uppkommer vid beräkning av skatt, skall skatten jämnas nedåt till
närmast hela krontal.

Skatten beräknas enligt följande skalor.

Nuvarande lydelse

Klass I

Skattepliktig lott, kr. - 25 000	Arvsskatt, kr. 5 % inom skiktet
25 000 -	50 000	1 250 + 10 %	99	t 9
50 000-	75 000	3 750 + 15 %	99	9 9
75 000-	100 000	7500 + 22 %	> >	99
100 000-	150 000	13 000 + 28 %		99
150 000-	250 000	27 000 + 33 %	>»	99
250 000 -	350 000	60 000 + 38 %	>>
350 000	500 000	98 000 + 44 %		99
500 000-	1 000 000	164 000 + 49 %	> »	99
1 000 000	2 000 000	409 000 + 53 %	>>	99
2 000 000-	5 000 000	939 000 + 58 %		99
5 000 000-		2 679 000 + 65 %	>>	99

Klass II

lott, kr. Arvsskatt, kr.

10 000 8 % inom skiktet

20 000 800 + 16 % „

30 000 2 400 + 24% „

50 000 4 800 + 32% „

70 000 11200 + 40 % „

100 000 19200 + 45% „

Skattepliktig

10000-20 000 -30 000-50 000 -70 000 -

SkU 1980/81:11

100 000- 150 000
150 000 - 200 000
200000 - 500 000
500 000 -1 000 000
1 000 000 -

Skattepliktig lott, kr.
-10000
10000-20000
20000 - 30000
30000-

Skattepliktig lott, kr.
- 50 000

50 000- 100 000
100 000- 150 000
150 000 - 200 000

200 000 - 300 000
300 000- 450 000
450 000 - 600 000
600 000 - 800 000

800 000 -1200 000
1200 000 - 2 500 000
2 500 000 - 6 000 000
6 000 000-

Skattepliktig lott, kr.

- 20 000
20000- 40000

40000- 60 000

60 000 - 90 000

90000- 120 000
120 000- 150 000

Nuvarande lydelse

32 700 + 50 % inom skiktet

57 700 + 56 % „

85 700 + 61 % „

268 700 + 67 % „

603 700 + 72 % „

Klass III

Arvsskatt, kr.

8 % inom skiktet
800 + 16 % „

2 400 + 24 % „

4 800 + 30% „ „ .

Föreslagen lydelse
Klass l

Arvsskatt, kr.

5 % inom skiktet

2500 + 10% „

7500 + 15 % „

15 000 + 22% „

26 000 + 28 % „

54 000 + 33 % „

103 500 + 38 % „

160500 + 44 % „

248500 + 49% „

444 500 + 53% „

1133500 + 58% „

3 163 500 + 65 % „ „ .

Klass II

Arvsskatt, kr.

8 % inom skiktet
1600 + 16 % „

4 800 + 24 % „

9600 + 32% „

19200 + 40% „

31 200 + 45 % „

SkU 1980/81:11

Föreslagen lydelse

150 000 - 200 000	44 700 + 50 % inom skiktet;
200 000 - 250 000	69 700 + 56 % „	> > 5
250 000 - 600 000	97 700 + 61 % „	>» >
600 000 -1 200 000	311 200 + 61% „
1200 000-	713 200 + 12% „	J » *
	Klass lil
Skattepliktig lott, kr.	Arvsskatt, kr.
-20 000	8 % inom skiktet;
20 000 - 40 000	1600 + 16 % „
40 000 - 60 000	4 800 + 24% „	,, ;
60 000 -	9600 + 30 % „

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981. Äldre bestämmelser gäller
fortfarande om skattskyldighet inträtt dessförinnan. Bestämmelserna i 28 §
tillämpas dock först om skattskyldighet inträtt efter 1981 års utgång.

SkU 1980/81:11

4 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt
bostadstillägg till folkpension

Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (1962:392) om hustrutillägg och
kommunalt bostadstillägg till folkpension1 skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5 §

Med årsinkomst avses i denna lag den inkomst, för år räknat, som någon
kan antagas komma att åtnjuta under den närmaste tiden. Såsom inkomst
räknas icke allmänt barnbidrag, folkpension, tilläggspension enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring till den del pensionen föranlett minskning
av pensionstillskott enligt 3 § lagen (1969:205) om pensionstillskott eller av
barntillägg enligt 9 kap. 1 § sista stycket lagen om allmän försäkring, livränta
som avses i 17 kap. 2 § nyssnämnda lag i vad den enligt samma lagrum
avdragits från pension eller understöd som någon på grund av skyldskap eller
svågerlag må vara föranledd att utgiva. Som inkomst räknas icke heller
vuxenstudiebidrag enligt studiestödslagen (1973:349) eller utbildningsbidrag
under arbetsmarknadsutbildning. Vid inkomstberäkningen skall för den som
åtnjuter folkpension i form av halv eller två tredjedelar av hel förtidspension
bortses från ett belopp som motsvarar skillnaden mellan

a) ett för den försäkrade beräknat belopp av hel förtidspension jämte
däremot svarande pensionstillskott, beloppet i förekommande fall beräknat
med beaktande av bestämmelserna i 17 kap. 2 § lagen om allmän försäkring
och

b) den utgående förtidspensionen jämte pensionstillskott.

Vid uppskattning av förmögenhets
avkastning skall denna höjas
med tio procent av det belopp,
varmed förmögenheten överstiger
för den som är gift sextiotusen kronor,
och för annan sjuttiofemtusen
kronor. Vid beräkning av förmögenhet
skall värdet av fastighet, som
avses i 24 §2 mom. kommunalskattelagen
(1928:370) och som
bebos av den pensionsberättigade, tas
upp till hälften av fastighetens taxeringsvärde.
Detsamma skall gälla

1 Lagen omtryckt 1976:1014.

Vid uppskattning av förmögenhets
avkastning skall denna höjas
med tio procent av det belopp,
varmed förmögenheten må överstiga
för den som är gift sextiotusen
kronor, och för annan sjuttiofemtusen
kronor.

SkU 1980/81:11

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

vid beräkning av värdet av jordbruksfastighet,
där den pensionsberättigade
är bosatt.

Värdet av naturaförmåner skall uppskattas efter regler, som fastställas av
regeringen.

I fråga om makar skall årsinkomsten för envar av dem beräknas utgöra
hälften av deras sammanlagda årsinkomst och värdet av förmögenhet
beräknas utgöra hälften av deras sammanlagda förmögenhet.

Årsinkomst avrundas för envar pensionsberättigad till närmast hela tiotal
kronor.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1981.

2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om hustrutillägg och
kommunalt bostadstillägg som avser tid före ikraftträdandet. Därvid skall vid
beräkning av förmögenhet värdet av fastighet tas upp till det närmast före
den 1 januari 1981 gällande taxeringsvärdet.

SkU 1980/81:11

5 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1962:382) angående införande av lagen om
allmän försäkring

Härigenom föreskrivs att 16 § lagen (1962:382) angående införande av
lagen om allmän försäkring skall ha nedan angivna lydelse.

Föreslagen lydelse
16 §i

Nuvarande lydelse

Bestämmelserna i tredje stycket
punkterna 1-4 övergångsbestämmelserna
till lagen den 5 maj 1960 (nr
99) angående ändring i lagen den 29
juni 1946 (nr 431) om folkpensionering
skola alltjämt äga motsvarande
tillämpning. Dock skall beträffande
änkepension efter man, som avlidit
före den 1 juli 1960, i stället för 8 §
första stycket lagen om folkpensionering
i lagrummets lydelse före
nämnda tidpunkt gälla, att sådan
pension minskas med en tredjedel av
den pensionsberättigades årsinkomst
i vad den må överstiga tvåtusen
kronor. Vid tillämpning i fall
som nu sagts av 13 § 2 mom. sistnämnda
lag skall ock procenttalet 20
utbytas mot 10 samt beloppet 20 000
kronor utbytas mot 75 000 kronor.

Bestämmelserna i tredje stycket
punkterna 1-4 övergångsbestämmelserna
till lagen (1960:99) angående
ändring i lagen den 29 juni 1946
(nr 431) om folkpensionering skall
fortfarande tillämpas. Beträffande
änkepension efter man, som avlidit
före den 1 juli 1960, skall dock i
stället för 8 § första stycket lagen om
folkpensionering i lagrummets lydelse
före nämnda tidpunkt gälla, att
sådan pension minskas med en tredjedel
av den del av den pensionsberättigades
årsinkomst som överstiger
1 000 kronor. Vid tillämpning i fall
som nu sagts av 13 § 2 mom. sistnämnda
lag skall även procenttalet
20 utbytas mot 10 samt beloppet
20 000 kronor utbytas mot 75 000
kronor. Vid beräkning av förmögenhet
skall värdet av fastighet, som
avses i24 § 2 mom. kommunalskattelagen
(1928:370) och som bebos av
den pensionsberättigade, tas upp till
hälften av fastighetens taxeringsvärde.
Detsamma skall gälla vid beräkning
av värdet av jordbruksfastighet,
där den pensionsberättigade är bosatt.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1981.

2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om änkepension som
avser tid före ikraftträdandet. Därvid skall vid beräkning av förmögenhet
värdet av fastighet tas upp till det närmast före den 1 januari 1981 gällande
taxeringsvärdet.

1 Senaste lydelse 1975:325.

SkU 1980/81:11

Motioner väckta med anledning av propositionen

1980/81: 123 av Lars Werner m. fl. (vpk)

I motionen hemställs

1. att riksdagen - med avslag på regeringens förslag till ändring i lagen
(1947:577) om statlig förmögenhetsskatt, såvitt avser 4 § 12 stycket
(bostadsrättslägenheters värdering) och antar följande

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt

Härigenom föreskrivs att 11 § 1 mom. lagen (1947:577) om statlig
förmögenhetsskatt skall ha nedan angiven lydelse:

11 §

1 mom. Statlig förmögenhetsskatt skall för fysisk person, oskiftat dödsbo,
utländskt bolag samt i 10 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt
omförmäld familjestiftelse utgöra:

När den beskattningsbara förmögenheten icke överstiger 275 000 kr.:
två procent av den del av den beskattningsbara förmögenheten som
överstiger 200 000 kr.;

när den beskattningsbara förmögenheten överstiger
275 000 men icke 400 000 kr.: 1 500 kr. för 275 000 kr. och 2,5% av
återstoden,

400 000 men icke 1000 000 kr.: 4 625 kr. för 400 000 kr. och 3% för
återstoden,

1 000 000 men icke 2 000 000 kr.: 22 625 kr. för 1 000 000 kr. och 3,5 % av
återstoden,

2 000 000 kr.: 57 625 kr. för 2 000 000 kr. och 4 % av
återstoden.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982 och tillämpas första gången vid
1983 års taxering.

2. att riksdagen hos regeringen hemställer om skyndsamt förslag till
åtgärder för att skydda folkpensionärer och låginkomsttagare från effekterna
av inflation och spekulation på fastighetsvärdena, i enlighet med vad som
anförts i motionen,

3. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen
(1941: 416) om arvskatt och gåvoskatt,

4. att riksdagen - med avslag på regeringens förslag till lag om ändring i
kommunalskattelagen (1928:370), såvitt avser 24 § 2 mom. - antar
följande

SkU 1980/81:11

Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

24 §

2 mom. Är annan fastighet inrättad
till bostad åt en familj jämte
personliga tjänare (enfamiljsfastighet)
eller två familjer jämte personliga
tjänare (tvåfamiljsfastighet) och
föreligger ej fall, som avses nedan i
sista stycket, upptages såsom intäkt
av fastigheten ett belopp motsvarande
för helt år räknat tre procent av
den del av fastighetens taxeringsvärde
året näst före taxeringsåret som
icke överstiger 200 000 kronor, fyra
procent av den del av taxeringsvärdet
som överstiger 200 000 kronor
men icke 250 000 kronor, åtta procent
av den del av taxeringsvärdet
som överstiger 250 000 kronor men
icke 300 000 kronor och tio procent
av den del av taxeringsvärdet som
överstiger 300 000 kronor. Finnes ej
taxeringsvärde åsatt för året näst före
taxeringsåret, beräknas intäkten på
grundval av fastighetens värde, uppskattat
enligt de grunder, som gällt
för åsättande av taxeringsvärde för
året näst före taxeringsåret.

250 000 kronor men inte 300 000
kronor, fyra procent av den del av
taxeringsvärdet som överstiger

300 000 kronor men inte 450 000
kronor, sex procent av den del av
taxeringsvärdet som överstiger

450000 kronor men inte 600 000
kronor och tio procent av den del av

taxeringsvärdet som överstiger

600 000 kronor. Har taxeringsvärde
inte bestämts för året före taxeringsåret,
beräknas intäkten på grundval
av fastighetens värde, uppskattat
enligt de grunder som gällde för
bestämmande av taxeringsvärde för
året före taxeringsåret.

5. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen
(1928: 370) såvitt avser 25 § 3 mom. 2 stycket och 47 § 1
stycket,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen framförts om principerna fö: bostadsbeskattningen och boendekostnader
och att riksdagen hos regeringen hemställer om utredning i
enlighet med vad som sägs i motionen.

1980/81: 131 av Olof Palme m. fl. (s)

I motionen yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att repartitions -

SkU 1980/81:11

talet vid vattenkraftanläggningar skall vara oförändrat 2 %,

2. att riksdagen hos regeringen begär omprövning av bostadspolitiken i
syfte att skapa bestående ekonomisk rättvisa mellan alla boende och
besittningsformer.

1980/81: 132 av Olof Palme m. fl. (s)

I motionen hemställs

1. att riksdagen beslutar att lagen om statlig förmögenhetsskatt ändras i
enlighet med vad som förordas i motionen,

2. att riksdagen avslår regeringens förslag om ändring i lagen om arvsskatt
och gåvoskatt i vad avser 23 §,

3. att riksdagen avslår regeringens förslag om ändring i lagen om
hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension,

4. att riksdagen beslutar ändra det skärpningsfria förmögenhetsbeloppet i
enlighet med vad som förordas i motionen,

5. att riksdagen avslår regeringens förslag om ändring i lagen angående
införande av lagen om allmän försäkring,

6. att riksdagen begär utredning och förslag om värdering av bostadsrätter
i enlighet med vad i motionen anförts.

Motion väckt under allmänna motionstiden 1980

1979/80: 1554 yrkande 2 av Lars Werner m. fl. (vpk)

I yrkandet hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att en ny översyn av bostadsbeskattningen bör initieras i syfte att förslag
snarast skall föreläggas riksdagen om ändringar i skattesystemet som leder
till en bostadspolitiskt nödvändig ekonomisk rättvisa mellan skilda upplåtelseformer.

Utskottet

Inledning

Förslagen i propositionen har tillkommit i huvudsak för att mildra
verkningarna av de höjningar av taxeringsvärdena som kan väntas med
anledning av 1981 års allmänna fastighetstaxering. Ändringarna avser såväl
inkomst- och förmögenhetsbeskattningen som arvs- och gåvoskatterna.
Även reglerna om förmögenhetsprövningen av folkpensionärernas extra
avdrag för nedsatt skatteförmåga och av de kommunala bostadstilläggen
skall enligt förslaget ändras.

Utskottet kommer i det följande att i anslutning till de motioner och
skrivelser som föreligger i ärendet redovisa den närmare innebörden av de
olika förslagen.

SkU 1980/81:11

Villabeskattningen

För en- och tvåfamiljsfastigheter tillämpas i regel en schablonmetod vid
inkomstberäkningen. Denna är f. n. så konstruerad att för villor med
taxeringsvärde upp till 200 000 kr. intäkten tas upp till 3 % av taxeringsvärdet.
För villor med högre taxeringsvärde tillämpas 4 % för den del som ligger
mellan 200 000 och 250 000 kr., 8 % för den del som ligger mellan 250 000 och
300000 kr. och 10 % för överskjutande belopp. Om ägaren är mantalsskriven
på fastigheten medges ett extra avdrag på 1 000 kr.

För att mildra verkningarna på boendekostnaderna av 1981 års fastighetstaxeringsvärden
föreslås i propositionen att den lägsta intäktsprocenten skall
vara 2 i stället för 3 och tillämpas för villor med taxeringsvärden upp till
450 000 kr. För villor med taxeringsvärden över detta belopp skall tillämpas
en 4-procentig intäktsberäkning mellan 450 000 och 600 000 kr., 6 % mellan
600 000 och 750 000 kr. och 8 % för överskjutande belopp. Det extra
avdraget höjs från 1 000 till 1 500 kr. och repartitionstalet för den kommunala
garantiskatten sänks från 2 till 1,5.

I motion 1980/81: 123 av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkas att gränsen för den
2-procentiga intäktsberäkningen sänks till 250 000 kr. och att intäktsprocenten
skall utgöra 3 % i värdeskiktet 250 000 - 300 000 kr., 4 % i skiktet 300 000
- 450 000 kr., 6 % i skiktet 450 000 - 600 000 kr. och 10 % för överskjutande
belopp. I samma motion och i den under allmänna motionstiden i år väckta
vpk-motionen 1979/80: 1554 begärs en utredning i syfte att uppnå rättvisa och
utjämning av boendekostnaderna mellan olika upplåtelseformer. Även
s-motionen 1980/81: 131 innehåller ett yrkande av liknande innebörd.
Sveriges villaägareförbund har i en till utskottet ingiven skrivelse begärt att
intäktsprocenten för villor med taxeringsvärden upp till 450 000 kr. sänks till
1,5 och repartitionstalet till 1, medan representanter för Bohusläns
skärgårdsråd vid en uppvaktning inför utskottet framhållit att det extra
avdraget enligt deras uppfattning bör differentieras.

1981 års allmänna fastighetstaxering kommer med all sannolikhet att leda
till betydande taxeringsvärdehöjningar för de flesta villor. De regionala
skillnaderna i fråga om värdenivåer kan också väntas bli stora. Att mot den
bakgrunden utarbeta en för hela landet enhetlig villaschablon som innebär en
någorlunda jämn och rättvis fördelning av de ökade kapitalkostnaderna
måste givetvis vara förenat med betydande svårigheter.

1976 års fastighetstaxeringskommitté har ingående prövat möjligheterna
att införa någon form av regionalt differentierad villaschablon med
skiktgränser som varierar med hänsyn till olikheter i den allmänna
fastighetsprisnivån. Kommittén har emellertid funnit att det med utgångspunkt
i nu tillgänglig taxeringsstatistik inte är möjligt att tillräckligt säkert
bedöma taxeringsenheternas spridning i de olika skikten i en regionalt
differentierad schablon och därför avstått från att föreslå införandet av en
sådan schablon.

SkU 1980/81:11

Utskottet delar kommitténs och departementschefens uppfattning att
villaschablonen bör bygga på nuvarande regelsystem. Schablonen bör vara så
utformad att en fastighetsägare som bebor en villa med storlek och standard
väsentligen över det normala beskattas för det verkliga värdet av sitt boende.
Å andra sidan bör man i möjligaste mån söka undvika att standardvillor i
orter med hög prisnivå beskattas som lyxvillor eller att lyxvillor i områden
med låg värdenivå går fria från progressionen vid intäktsberäkningen.

Med hänsyn till vad i propositionen upplysts om de genomsnittliga
taxeringsvärdehöjningar som kan väntas bli följden av nästa års allmänna
fastighetstaxering får de i propositionen föreslagna skiktgränsema och
procentsatserna, i förening med höjningen av det extra avdraget och
sänkningen av repartitionstalet, anses innebära en skälig avvägning. De
kapitalkostnadsökningar som villaägarna kan antas bli åsamkade till följd av
höjda taxeringsvärden får anses stå i rimlig proportion till den allmänna
kostnadsutvecklingen. Ett bifall till yrkandet i vpk-motionen däremot skulle
enligt utskottets mening leda till kostnadsökningar som särskilt i fråga om
villor i storstadsregionerna måste anses oacceptabla.

Med det anförda tillstyrker utskottet den i propositionen föreslagna
schablonberäkningen. Utskottet avstyrker följaktligen vpk-motionen 1980/
81: 123 i denna del samt Villaägareförbundets framställning om en lägre
procentsats i intäktsschablonen än 2 och om en ytterligare sänkning av
repartitionstalet för villorna. Utskottet anser sig inte heller kunna tillgodose
önskemålet om en differentiering av det extra avdraget.

Vad särskilt angår de i partimotionema från s och vpk framställda
yrkandena om översyn av bostadspolitiken och boendekostnaderna i syfte att
åstadkomma rättvisa mellan olika besittningsformer vill utskottet erinra om
att räntebidrag till egnahem och hyresbidrag differentieras i detta syfte. Vissa
hithörande frågor behandlas för övrigt av utredningen om underskottsavdrag
(B 1980: 05). Utskottet delar departementschefens uppfattning att strävandena
att söka upprätthålla neutralitet i kostnadshänseende mellan olika
boendeformer kan komma att kräva en samordning med åtgärder på andra
områden än beskattningens. Av departementschefens uttalanden framgår att
han för sin del anser mycket tala för att en mer grundläggande omprövning av
villabeskattningen bör ske för framtiden, där hänsyn kan tas till de ändrade
förutsättningar som numera råder på detta område, Det kan enligt utskottets
mening således förutsättas att den i motionerna begärda genomgripande
översynen kommer till stånd. Enligt utskottets mening finns det anledning
att, innan slutlig ställning tas till frågan om en sådan översyn, avvakta
resultatet av den pågående utredningen om underskottsavdragen och att
närmare studera utfallet av den nya fastighetstaxeringen och dess effekter på
villaschablonen. Utskottet avstyrker således bifall till berörda utredningsyrkanden
i motionerna 1979/80:1554, 1980/81: 123 och 1980/81: 131.

SkU 1980/81:11

Vattenkraftsanläggningar

I enlighet med förslag i proposition 1979/80: 86 antog riksdagen i våras nya
regler för taxering av industribyggnader. Reglerna, som utgjorde kompletteringar
av den då nyligen genomförda lagstiftningen om allmän fastighetstaxering,
innebär att vattenkraftsanläggningar, som tidigare värderats enligt
en produktionskostnadsmetod, skall värderas enligt en avkastningsmetod,
medan värmekraftsanläggningar även i fortsättningen skall värderas enligt
produktionskostnadsmetod. Enligt en särskild jämkningsregel skall emellertid
vattenkraftens avkastningsvärde justeras med hjälp av en omräkningsfaktor
så, att det sammanlagda värdet av vattenkraften och värmekraften
motsvarar det avkastningsvärde som erhålls om landets samlade krafttillgångar
värderas med ledning av gällande tariffer. Med hänsyn till att
vattenkraftsanläggningama med en sådan jämkningsregel skulle kunna
åsättas värden som med tanke på deras lönsamhet framstår som för låga har
riksdagen - för att garantera vattenkraften en viss minsta andel av elkraftens
totalvärde - uttalat att man vid fördelningen av det kapitaliserade avkastningsvärdet
av den samlade elkraften i landet på vattenkraft och värmekraft
bör lägga lägst 75 % på vattenkraften.

I s-motionen 1980/81: 131 yrkas, med åberopande av riksdagsbeslutet i
fråga om vattenkraftsanläggningarna, att repartitionstalet för sådana anläggningar
även i fortsättningen skall utgöra 2. Jokkmokks kommun har i
skrivelse till utskottet med en liknande motivering framställt samma
yrkande.

Utskottet vill med anledning härav framhålla att den värderingsmetod som
vid 1981 års fastighetstaxering skall användas i fråga om vattenkraftsanläggningar
med all sannolikhet kommer att medföra fördelar totalt sett - jämfört
med 1975 års fastighetstaxering - för såväl vattenkraftsanläggningarna som
berörda kommuner, och detta även med den föreslagna sänkningen av
repartitionstalet.

Fastighetstaxeringskommittén framhöll i sitt betänkande (SOU 1979: 81)
med förslag till ändrade regler för taxering av bl. a. vattenkraftsanläggningarna
att det inte kunde uteslutas att taxeringsvärdehöjningarna i enstaka fall
kunde bli av den storleksordningen att det var motiverat att under en
övergångstid införa vissa begränsningar i de verkningar som höjningarna
medförde i fråga om garantibeskattningen. Det kan således förutsättas att
kommittén kommer att uppmärksamma den nya garantiskattens effekter på
vattenkraftsanläggningarnas taxering och föreslå de justeringar av bestämmelserna
som kan anses motiverade.

Mot bakgrund av det anförda anser utskottet inte att det finns skäl att
särskilt i fråga om vattenkraftsanläggningarna bibehålla garantiskatten på
nuvarande nivå. Utskottet avstyrker således bifall till motion 1980/81: 131
även i denna del.

SkU 1980/81:11

Bostadsföreningarna och deras medlemmar

Bostadsföreningarna inkomstbeskattas enligt en schablonmetod. Som
intäkt skall redovisas 3 % av taxeringsvärdet på föreningens fastighet.
Avdrag medges för ränteutgifter.

Genom lagstiftning år 1979 kompletterades beskattningen av föreningarna
med individualiserad medlemsbeskattning. Denna beskattning är i första
hand avsedd att träffa föreningar med fördelade lån, dvs. sådana där
betalningsansvaret för föreningens skulder övertagits av medlemmarna. De
nya reglerna innebär att medlem som intäkt av kapital skall redovisa 4 % av
värdet på sin andel i den mån detta värde överstiger 25 000 kr. Värdet av
andelen beräknas med utgångspunkt i den samlade föreningsförmögenheten,
varvid föreningens fastighet skall tas upp till taxeringsvärdet.

I propositionen föreslås inte någon sänkning av intäktsprocenten för
bostadsföreningar. För att söka motverka att medlemmarnas bostadsrätter
till följd av de väntade taxeringsvärdehöjningarna mer allmänt förs in i den
individuella beskattningen föreslås däremot att den nuvarande frigränsen på
25 000 kr. höjs till 50 000 kr. och att intäktsprocenten sänks från 4 till 3.

Utskottet godtar de i propositionen redovisade skälen för att intäktsberäkningen
för bostadsföreningarna bör vara oförändrad och tillstyrker
således bifall till propositionen i denna del. Utskottet tillstyrker också
förslaget om intäktsprocent och frigräns för föreningarnas medlemmar. Vad
HSB:s riksförbund anfört i skrivelse till utskottet utgör inte skäl för annat
ställningstagande.

Utskottet vill i detta sammanhang beröra en annan fråga gällande
beskattningen av medlemmar i bostadsföreningar med fördelade lån. På
senare tid har, bl. a. i massmedia, uppmärksammats försök att kringgå den
individuella medlemsbeskattningen. Detta skulle gå till så att medlemmarnas
grundavgifter till föreningarna återbetalas till medlemmarna, vilka i sin tur
lånar ut pengarna till föreningen utan att betinga sig någon ränta eller
fastställa några villkor för hur och när återbetalning skall ske. Det har gjorts
gällande att detta förfarande skulle leda till en lägre föreningsförmögenhet
och därigenom till ett minskat underlag för den individuella medlemsbeskattningen.

Enligt utskottets mening kan det ifrågasättas om inte en skatteflyktsåtgärd
av angivet slag redan enligt nu gällande bestämmelser skulle komma att
underkännas av skattemyndigheterna.

Utskottet vill emellertid, i syfte att undanröja varje tvivel om att
transaktioner av nu angivet slag inte bör godtas vid taxeringen, föreslå att vid
inkomstbeskattningen införs en regel av innebörd att man vid beräkning av
bostadsförenings förmögenhet skall bortse från skulder som med hänsyn till
lånevillkoren kan jämställas med inbetald insats. Avdrag bör således bara
medges för sådana skulder där lånevillkoren är i huvudsak marknadsmässiga,
och detta bör gälla oavsett om det är medlemmarna själva eller dem

3 Riksdagen 1980/81. 6 sami. Nr 11

SkU 1980/81:11

närstående sorn medverkat vid långivningen. Med närstående bör avses
sådana personer som enligt 35 § 1 mom. 9 stycket KL skall räknas som
företagsledaren närstående i ett fåmansföretag.

Utskottets förslag föranleder ändringar i anvisningarna till 38 § KL.

Kapitalbeskattningen

Förmögenhetsskatt tas ut av fysiska personer, dödsbon, utländska bolag
och vissa familjestiftelser. Skatten utgår enligt en progressiv skala från 1 % i
skikten 200 000-250 000 kr. till 2,5 % i skikten över 1 milj. kr. Vissa
föreningar och samfund, där medlemmarna inte äger del i föreningens eller
samfundets förmögenhet, samt vissa samfälligheter betalar - under förutsättning
att de är skyldiga erlägga inkomstskatt - en proportionel.’
förmögenhetsskatt om 1,5 %c på den del av sin beskattningsbara förmögenhet
som överstiger 15 000 kr.

I propositionen föreslås en uppräkning av förmögenhetsskatteskalan. Det
lägsta skiktet, med 1-procentig skatt, ligger mellan 400 000 och 600 000 kr.,
och 2,5 % tas ut först för förmögenhetsdelar över 1,8 milj. kr. Skattepliktsgränsen
för den proportionella förmögenhetsskatten höjs från 15 000 till
25 000 kr.

Olof Palme m.fl. (s) framhåller i motion 1980/81: 132 att det nu, liksom vid
tidigare taxeringsvärdehöjningar, är nödvändigt att anpassa skatteskalorna
till de senaste årens kraftiga prisstegringar. Samtidigt talar - menar
motionärerna - starka skäl för att skärpa skatten på större förmögenheter.
De yrkar därför att skatt skall utgå med 1 % i skiktet 350 000-500 000 kr., 1,5
% i skiktet 500 000-700 000 kr., 2 % i skiktet 700 000-1 000 000 kr., 2,5 % i
skiktet 1-2 milj. kr. och med 3 % för överskjutande belopp. De begär
dessutom att ett fribelopp om högst 50 000 kr. införs för den del av
förmögenheten som utgörs av bankmedel, aktier, obligationer, lånereverser

o. d. Fribeloppet skall dock kunna utnyttjas bara i de fall denna del av
förmögenheten utgörs av ett positivt nettosparande, dvs. sedan avdrag skett
för alla låneskulder.

En väsentligt kraftigare skärpning av förmögenhetsskatten begärs av vpk i
motion 1980/81: 123. Yrkandet innebär att skatt skall utgå med 2 % i ett
lägsta skikt mellan 200 000 och 275 000 kr. och med 4 % för förmögenhetsdelar
över 2 milj. kr. Vpk yrkar vidare avslag på förslaget om en höjning av
skattepliktsgränsen för den proportionella förmögenhetsskatten. I syfte att
förhindra att folkpensionärer med ringa eller ingen sidoinkomst eller ATP
och låginkomsttagare skall drabbas av icke önskvärda konsekvenser av de
höjda taxeringsvärdena begär vpk också att regeringen skall lägga fram
förslag om att sådana personers förmögenhet, till den del den utgörs av
villafastighet eller jordbruksfastighet som i huvudsak används för bostadsändamål,
skall undantas från beskattning.

Avsikten med propositionen i förevarande del är inte att ändra själva

SkU 1980/81:11

grunderna för förmögenhetsbeskattningen, endast att anpassa skiktgränserna
till den allmänna prisutvecklingen sedan 1971 då den nu gällande
skatteskalanträdde i kraft. Taxeringsvärdehöjningarna har således inte
ensamma varit utslagsgivande vid avvägningen av de nya skiktgränserna.
Detta innebär, som departementschefen framhåller, att den stegring av
fastighetspriserna som återspeglar en real förmögenhetsökning i princip
kommer att träffas av ett ökat skatteuttag.

Mot bakgrund härav avstyrker utskottet bifall till motionerna 1980/81: 132
och 123 i denna del. Utskottet avstyrker också yrkandet i sistnämnda motion
om oförändrad skattepliktsgräns för den proportionella förmögenhetsskatten.
Utskottets ställningstagande i förmögenhetsskattefrågan innebär avslag
också på yrkandet i samma motion om särskilda åtgärder i syfte att skydda
vissa grupper för effekterna av vpk:s förslag om förmögenhetsskatteskärpningar.

Arvs- och gåvoskatt utgår enligt tre klasser, olika utformade beroende på
vem som ärver eller får egendom och på arvets eller gåvans storlek. Vid
arvsbeskattningen medges i klass I ett skattefritt grundavdrag på 30 000 kr.
för efterlevande make och på 15 000 kr. för annan mottagare. I klasserna II
och III medges ett motsvarande avdrag om 3 000 kr. Barn eller avkomling till
avlidet barn, som inte fyllt 18 år när skyldighet att betala arvsskatt inträder,
har rätt till ytterligare ett avdrag (s. k. minderårighetsa vdrag) om 3 000 kr.
för varje år som återstår till dess 18-årsgränsen uppnås.

Syftet med propositionen är att anpassa arvs- och gåvoskatteskalorna till
den prisutveckling som ägt rum sedan skalorna antogs 1970. Förslaget
innebär en uppräkning av såväl skiktgränser som grundavdrag och minderårighetsa
vdrag. I klass I fördubblas nuvarande skiktgränser för arvslotter
upp till 300 000 kr. I klass II fördubblas gränserna för lotter upp till 60 000 kr.
och i klass III höjs gränsen för den proportionella skatten från 30 000 till
60 000 kr. Grundavdragen höjs till 50 000 kr. för make och till 25 000 kr. för
annan mottagare i klass I samt till 5 000 kr. i klaserna II och III. Även
minderårighetsavdraget höjs till 5 000 kr.

I vpk-motionen 1980/81: 123 yrkas avslag på propositionen i denna del.

De väntade taxeringsvärdehöjningarna kommer - om arvs- och gåvoskatteskalor
lämnas oförändrade - att leda till ekonomiska och sociala
konsekvenser som enligt utskottets mening inte kan accepteras. Genom
förslaget i propositionen hålls skatteskärpningarna på en rimlig nivå också i
sådana fall då en tämligen värdefull villafastighet ingår i kvarlåtenskapen.
Med hänsyn härtill och då förslagen även i övrigt förefaller väl avvägda
tillstyrker utskottet bifall till propositionen. Utskottet avstyrker följaktligen
motion 1980/81:123 i denna del.

SkU 1980/81:11

Värdering av bostadsrätter

I propositionen föreslås att andel i bostadsförening vid all kapitalbeskattning
skall tas upp till ett värde som motsvarar medlemmens andel i
föreningsförmögenheten beräknad med utgångspunkt i taxeringsvärdet på
föreningsfastigheten. Samma regler skall gälla i fråga om bostadsaktiebolag.
Enligt departementschefen innebär förslaget, som är avsett som ett
provisorium, ett lagfästande av den praxis som hittills tillämpats på
förmögenhetsskattens område.

I s-motionen 1980/81: 132 och vpk-motionen 1980/81: 123 yrkas avslag på
propositionen i denna del. Motionärerna i den förra motionen framhåller att
det i och för sig skulle vara önskvärt att åstadkomma mer entydiga
bestämmelser än de nu gällande. De anser sig emellertid inte kunna
acceptera att man stadfäster regler som enligt deras mening på ett orimligt
sätt undervärderar bostadsrätternas egentliga värde och begär därför en
översyn snarast möjligt av frågan om en mer rättvisande värdering av
bostadsrätterna.

Förslaget i propositionen innebär att beräkningen av värdet på en medlems
andel i bostadsförening skall ske på i huvudsak samma sätt vid inkomst- som
vid kapitalbeskattningen. Genom en sådan enhetlig grund för värderingen
undanröjer man den osäkerhet som hittills rått om rätt värderingsmetod. I
likhet med departementschefen anser utskottet att man så långt möjligt bör
undvika bestämmelser som lämnar utrymme för skönsmässiga bedömningar.
Mot den bakgrunden kan knappast det allmänna saluvärdet sägas utgöra
någon lämplig generell norm.

Den i propositionen föreslagna värderingsmetoden, som f. ö. överensstämmer
med vad som redan nu tillämpas i fråga om andelslägenheter är -liksom den förra året genomförda individuella medlemsbeskattningen -avsedd som ett provisorium och måste enligt departementschefen tas upp till
förnyade överväganden. Utskottet tillstyrker därför bifall till propositionen i
denna del. Utskottet avstyrker följaktligen bifall till motionerna 1980/81: 123
och 1980/81: 132 i denna del.

Folkpensionärernas skattelättnader

Även bestämmelserna om folkpensionärernas rätt till extra avdrag för
nedsatt skatteförmåga anpassas enligt förslaget i propositionen till de
väntade taxeringsvärdehöjningarna. Avsikten med propositionen i denna del
är också att ge viss kompensation för prisutvecklingen under de senaste åren.
Förslaget innebär att gränsbeloppen för det förmögenhetsskikt inom vilket
det extra avdraget avtrappas höjs från 75 000 resp. 125 000 kr. till 90 000 resp.
150 000 kr. och att beloppsgränsen för förmånsbehandling av fastighetskapital
höjs från 100 000 till 250 000 kr.

Mot detta förslag har utskottet inte funnit anledning till erinran, och
utskottet tillstyrker därför propositionen i denna del.

SkU 1980/81:11

Hustrutillägg, kommunala bostadstillägg (KBT) och änkepension

Hustrutillägg och KBT utgår efter inkomstprövning. Detsamma gäller
änkepension med anledning av dödsfall som inträffat före den 1 juli 1960.
Inkomstprövningen innebär f. n. att förmånerna minskas med en tredjedel
av årsinkomst utöver folkpension i den mån inkomsten överstiger 2 000 kr.
för ogift och 1 500 kr. för gift pensionär. I inkomstunderlaget inräknas
avkastning av förmögenhet. Enligt en särskild s. k. skärpningsregel skall
därvid avkastningen höjas med 10 % av det belopp varmed förmögenheten
överstiger 75 000 kr. för ogift och 60 000 kr. för gift.

Förslaget i propositionen innebär att inkomstprövningsgränsen sänks till
750 kr. för gift och 1000 kr. för annan men att de skärpningsfria
förmögenhetsbeloppen behålls oförändrade. För att neutralisera effekterna
av de nya fastighetstaxeringsvärdena föreslås en särskild regel avseende
förmögenhet som utgörs av fastighet. En- och tvåfamiljsfastighet liksom
jordbruksfastighet som bebos av den pensionsberättigade skall enligt denna
regel tas upp med hälften av fastighetens nya taxeringsvärde.

I s-motionen 1980/81: 132 yrkas att de skärpningsfria förmögenhetsbeloppen
höjs från 75 000 till 100 000 kr. för gift och från 60 000 till 80 000 kr. för
annan. I övrigt yrkas avslag på propositionen i denna del med hänvisning
bl. a. till att s motsatt sig den försämring av de sociala förmånerna för
folkpensionärer med låga inkomster som en sänkning av inkomstprövningsgränserna
innebär.

Socialförsäkringsutskottet, som yttrat sig över propositionen och smotionen
i denna del, har avstyrkt bifall till s-motionen. Utskottets
socialdemokrater har i en till yttrandet fogad avvikande mening i sakfrågan
uttalat att s-motionen enligt deras mening bör bifallas.

Med hänsyn till att syftet med propositionen är att mildra effekterna av
väntade höjningar av taxeringsvärdena och då frågor avseende KBT och
änkepension ligger inom utredningsuppdraget för den kommitté som f.n.
prövar frågan om den framtida utformningen av folkpensionärernas skattelättnader
tillstyrker utskottet bifall till propositionen. Utskottet avstyrker
således bifall till s-motionen 1980/81:132 även i denna del.

Räntebidrag

Räntebidrag enligt bostadsfinansieringsförordningen utgör inte skattepliktig
intäkt av fastighet. Å andra sidan får avdrag inte ske för ränta till den
del den täcks av bidraget. Denna begränsning i avdragsrätten har hittills
endast gällt i förvärvskällan annan fastighet, vilket haft till följd att
räntekostnaden i vissa fall kunnat dras av i sin helhet trots att räntebidrag
utgått för lånet.

Förslaget i propositionen innebär att den begränsning av rätten till
räntebidrag som f. n. gäller i förvärvskällan annan fastighet fr. o. m. 1982 års

SkU 1980/81:11

taxering utvidgas till att gälla generellt för samtliga förvärvskällor. Härigenom
upphör möjligheterna att göra avdrag för ränta på lånat kapital till
den del räntekostnaderna täcks av räntebidraget.

Inom utskottet har inte rått några delade meningar om angelägenheten av
att stävja missbruket av ränteavdragsreglerna. Utskottet tillstyrker därför
propositionen. Mot bakgrund av vad konstitutionsutskottet i sitt yttrande (se
bilaga s. 51) anfört i fråga om möjligheterna att låta de nya bestämmelserna
bli tillämpliga redan vid 1981 års taxering har utskottet ansett sig böra
tillstyrka det i propositionen föreslagna ikraftträdandet.

Lagförslagen

Utskottets ställningstagande i fråga om beskattningen av bostadsföreningar
och deras medlemmar föranleder som utskottet tidigare nämnt ändringar i
anvisningarna till 38 § KL.

Socialförsäkringsutskottet har i sitt yttrande till skatteutskottet påpekat att
den lagtekniska utformningen av övergångsbestämmelserna till lagen om
ändring i lagen (1962: 392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg
till folkpension samt till lagen om ändring i lagen (1962: 382) angående
införande av lagen om allmän försäkring inte gör det möjligt för de
tillämpande myndigheterna att - i enlighet med förslaget i propositionen -tillämpa 1980 års fastighetstaxeringsvärden vid beräkning av förmögenhet
under första halvåret 1981, eftersom lagförslagen i sin helhet skall träda i
kraft först den 1 juli samma år.

Skatteutskottet, som delar socialförsäkringsutskottets uppfattning, föreslår
att de nu aktuella lagändringarna träder i kraft redan den 1 januari 1981
men att äldre bestämmelser tillämpas fram till den 1 juli samma år.

I propositionen föreslås vissa ändringar av punkt 2 av anvisningarna till 50
§ KL. Även den till skatteutskottet hänvisade propositionen 1980/81: 50 om
skatten på 1981 års inkomster m. m. innehåller förslag till ändringar av
samma anvisningspunkt. Med hänsyn härtill och till att sistnämnda proposition
kommer att behandlas senare bör den författningsmässiga regleringen
av detta lagrum ske i anslutning till behandlingen av proposition 50.

Utskottet förordar slutligen vissa ändringar av redaktionell karaktär i 4 §
SFL.

Mot de delar av propositionen som utskottet inte tagit upp till särskild
behandling har utskottet inte funnit anledning till erinran.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande villabeskattningen

att riksdagen bifaller proposition 1980/81: 42 och avslår motion
1980/81: 123 yrkandena 4 och 5,

SkU 1980/81:11

2. beträffande översyn av bostadsbeskattningen m.m.

att riksdagen avslår motion 1980/81: 131 yrkande 2, motion
1980/81: 123 yrkande 6 och 1979/80: 1554 yrkande 2,

3. beträffande repartitionstalet för vattenkraftsanläggningar

att riksdagen bifaller propositionen och avslår motion 1980/
81: 131 yrkande 1,

4. beträffande förmögenhetsskatten

att riksdagen bifaller propositionen och avslår motion 1980/
81: 132 yrkande 1 i motsvarande del och motion 1980/81: 123
yrkande 1 i motsvarande del,

5. beträffande skatteskalor m. m. för arvs- och gåvoskatterna
att riksdagen bifaller propositionen och avslår motion 1980/
81: 123 yrkande 3 i motsvarande del,

6. beträffande åtgärder för att skydda vissa grupper mot effekterna
av taxeringsvårdehöjningar

att riksdagen avslår motion 1980/81: 123 yrkande 2,

7. beträffande värdering av bostadsrätter vid kapitalbeskattningen att

riksdagen bifaller propositionen och avslår motion 1980/
81: 132 yrkande 1 i motsvarande del och yrkande 2 samt motion
1980/81: 123 yrkandena 1 och 3 båda i motsvarande del,

8. beträffande översyn av bostadsrätternas värdering
att riksdagen avslår motion 1980/81: 132 yrkande 6 ,

9. beträffande KBT och änkepension

att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på
motion 1980/81: 132 yrkandena 3-5 beslutar att bestämmelserna
om inkomstprövning av KBT och änkepension utformas i
enlighet med förslaget i propositionen,

10. beträffande lagförslagen

att riksdagen antar de vid propositionen fogade förslagen till

a) lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370) med de
ändringar att dels punkt 2 av anvisningarna till 50 § utgår, dels
punkt 2 av anvisningarna till 38 § erhåller följande såsom
utskottets förslag betecknade lydelse:

Regeringens förslag Utskottets förslag

till 38 §

2. Utdelning från av kapital.

Har bostad eller annan förmån av Har bostad eller annan förmån av

SkU 1980/81:11

Regeringens förslag

fastighet tillkommit medlem av
bostadsförening eller delägare i
bostadsaktiebolag i denna hans
egenskap och är det inte fråga om
upplåtelse som avses i tredje stycket,
skall som skattepliktig intäkt av
kapital tas upp ett belopp motsvarande
för helt år räknat 3 procent av
den del av medlemmens eller delägarens
andel i föreningens eller bolagets
behållna förmögenhet som
överstiger 50 000 kronor. Därvid
skall värdet av andelen beräknas
med utgångspunkt i taxeringsvärdet
året före taxeringsåret på föreningens
eller bolagets fastighet och med
hänsyn till föreningens eller bolagets
övriga tillgångar och skulder enligt
bokslutet för det senaste räkenskapsår
som avslutats före den ljuli
året före taxeringsåret. I fråga om
bostad som innehas av två eller flera
medlemmar tillsammans skall beloppet
50 000 kronor fördelas dem
emellan efter andelarnas storlek. Vid
inkomstberäkningen får avdrag inte
ske, såvitt fråga ej är om till rörelse
hänförlig utgift, för medlemmens
eller delägarens inbetalningar till
föreningen eller bolaget eller för
andra omkostnader som är hänförliga
till innehavet av bostaden eller
förmånen.

Har bostad

Annan utdelning

Utskottets förslag

fastighet tillkommit medlem av
bostadsförening eller delägare i
bostadsaktiebolag i denna hans
egenskap och är det inte fråga om
upplåtelse som avses i tredje stycket,
skall som skattepliktig intäkt av
kapital tas upp ett belopp motsvarande
för helt år räknat 3 procent av
den del av medlemmens eller delägarens
andel i föreningens eller bolagets
behållna förmögenhet som
överstiger 50 000 kronor. Därvid
skall värdet av andelen beräknas
med utgångspunkt i taxeringsvärdet
året före taxeringsåret på föreningens
eller bolagets fastighet och med
hänsyn till föreningens eller bolagets
övriga tillgångar och skulder enligt
bokslutet för det senaste räkenskapsår
som avslutats före den 1 juli
året före taxeringsåret. Vid denna
beräkning skall bortses frän skuld
som föreningen eller bolaget har
ådragit sig på sådana villkor eller
under sådana omständigheter att
skulden bör likställas med inbetalning
av insats eller därmed jämförligt
eget kapital. I fråga om bostad som
innehas av två eller flera medlemmar
tillsammans skall beloppet 50 000
kronor fördelas dem emellan efter
andelarnas storlek. Vid inkomstberäkningen
får avdrag inte ske, såvitt
fråga inte är om till rörelse hänförlig
utgift, för medlemmens eller delägarens
inbetalningar till föreningen
eller bolaget eller för andra omkostnader
som är hänförliga till innehavet
av bostaden eller förmånen,
eller delägaren,
som kapitaltillskott.

b) lag om ändring i lagen (1947: 577) om statlig förmögenhets -

SkU 1980/81:11

Regeringens förslag Utskottets förslag

skatt med de ändringar att 4 § erhåller följande såsom utskottets
förslag betecknade lydelse:

Fastighet tas
Tomträtt eller
Lös egendom
Fordran, som löper
Fordran, som inte är förfallen och
på vilken ränta inte skall beräknas
för tiden före förfallodagen, uppskattas
till belopp, som utgör fordringens
förhandenvarande värde enligt
vid denna lag fogad tabell I.
Osäker fordran tas upp till det
belopp, varmed den kan beräknas
inflyta. Värdelös fordran tas inte
upp.

Annan ränta, avkomst eller förmån
som utgår för evig tid och inte
utgör frälseränta, uppskattas till tjugo
gånger det belopp, som den
uppgått till under beskattningsåret.

vid värderingen,
normala förhållanden,
nedlagd i.
förfallen ränta.
Fordran, som inte är förfallen och
på vilken ränta inte skall beräknas
för tiden före förfallodagen, uppskattas
till belopp som utgör dess
värde enligt vid denna lag fogad
tabell I. Osäker fordran tas upp till
det belopp, varmed den kan beräknas
inflyta. Värdelös fordran tas inte
upp.

Värdepapper, som noteras på
inländsk eller utländsk börs eller är
föremål för liknande notering, uppskattas
till det noterade värdet, eller,
om detta inte motsvarar vad som
skulle kunna påräknas vid försäljning
under normala förhållanden,
till det pris som skulle ha kunnat
påräknas vid en sådan försäljning.
Sådana värdepapper, som i övrigt
omsätts på kapitalmarknaden eller
vars värde inte skall beräknas med
ledning av bestämmelserna i punkt 2
av anvisningarna till 3 och 4 §§,
uppskattas enligt den nyss angivna
grunden.

Annan ränta, avkomst eller förmån,
som utgår för obegränsad tid
och inte utgör frälseränta, uppskattas
till tjugo gånger det belopp som
den har uppgått till under beskattningsåret,

och III.
helt år.
yngstes ålder.

Kapitalvärdet av

Rättighet, som

Är rättighet

4 Riksdagen 1980181. 6 sami. Nr 11

4 §

SkU 1980/81:11

Utskottets förslag

Andel i ekonomisk förening, vars
behållna tillgångar vid likvidation
endast delvis skall skiftas mellan
medlemmarna, skall tas upp till ett
värde motsvarande den del av föreningens
förmögenhet som skulle ha
fallit på andelen om föreningen hade
trätt i likvidation.

Regeringens förslag

Andel i bostadsförening under beskattningsåret.

Övrig lös normala förhållanden.

Beträffande tillgångar och 4 §§.

(Se vidare anvisningarna.)

c. lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och
gåvoskatt,

d. lag om ändring i lagen (1962: 392) om hustrutillägg och
kommunalt bostadstillägg till folkpension med den ändringen
att övergångsbestämmelserna erhåller följande såsom utskottets
förslag betecknade lydelse:

Regeringens förslag

1. Denna lag träder i kraft den 1
juli 1981.

2. Äldre bestämmelser gäller
fortfarande i fråga om hustrutillägg
och kommunalt bostadstillägg som
avser tid före ikraftträdandet. Därvid
skall vid beräkning av förmögenhet
värdet av fastighet tas upp till det
närmast före den 1 januari 1981
gällande taxeringsvärdet.

Utskottets förslag

1. Denna lag träder i kraft den 1
januari 1981.

2. Äldre bestämmelser tillämpas
fortfarande i fråga om hustrutilläg
och kommunalt bostadstillägg som
avser tid före den 1 juli 1981. Därvid
skall vid beräkning av förmögenhet
värdet av fastighet tas upp till det
närmast före den 1 januari 1981
gällande taxeringsvärdet.

e. lag om ändring i lagen (1962: 382) angående införande av
lagen om allmän försäkring med den ändringen att övergångsbestämmelserna
erhåller följande såsom utskottets förslag
betecknade lydelse:

Regeringens förslag

1. Denna lag träder i kraft den 1
juli 1981.

2. Äldre bestämmelser gäller
fortfarande i fråga om änkepension

Utskottets förslag

1. Denna lag träder i kraft den 1
januari 1981.

2. Äldre bestämmelser tillämpas
fortfarande i fråga om änkepension

SkU 1980/81:11

Regeringens förslag

som avser tid före ikraftträdandet.

Därvid skall vid beräkning av förmögenhet
värdet av fastighet tas upp till
det närmast före den 1 januari 1981
gällande taxeringsvärdet.

Stockholm den 2 december 1980

På skatteutskottets vägnar
ERIK WÄRNBERG

Närvarande: Erik Wärnberg (s), Knut Wachtmeister (m), Stig Josefson (c),
Valter Kristenson (s), Rune Carlstein (s), förste vice talmannen Ingegerd
Troedsson (m), Tage Sundkvist (c), Hagar Normark (s)*, Bo Lundgren (m),
Curt Boström (s)*, Ingemar Hallenius (c), Bo Forslund (s)*, Wilhelm
Gustafsson (fp), Bo Södersten (s) och Olle Grahn (fp).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

Reservationer

Erik Wärnberg, Valter Kristenson, Rune Carlstein, Hagar Normark, Curt
Boström, Bo Forslund och Bo Södersten (alla s) har till betänkandet fogat 6
reservationer.

1. Översyn av bostadsbeskattningen m.m. (mom. 2)

Reservanterna anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 31 som börjar med ”Vad
särskilt” och slutar med ”och 1980/81:131” bort ha följande lydelse:

Som redovisats i motion 1980/81:131 (s) innebär utvecklingen att den
sociala bostadspolitiken, kring vilken det i stort tidigare rått politisk enighet
mellan socialdemokratin samt center- och folkpartiet, f. n. håller på att
raseras. Utvecklingen har medvetet letts mot den av moderata samlingspartiet
hävdade doktrinära marknadsekonomin. Spekulation, segregation och
bostadslöshet för de betalningssvaga dominerar bilden.

När det gäller räntebidragen går det inte att legitimera vilka kapitalkostnadshöjningar
som helst med en hänvisning till att höjningar och anpassningar
fanns förutsatta i 1974 års finansieringssystem. Uttalanden om att
åtgärder måste vidtas inom såväl räntebidrags- som skattesystemen blir i
praktiken nu aldrig målmedvetet fullföljda. De s. k samlade grepp som tas
innebär i sak endast att oacceptabla förslag läggs fram samtidigt på flera

Utskottets förslag

som avser tid före den 1 juli 1981.
Därvid skall vid beräkning av förmögenhet
värdet av fastighet tas upp till
det närmast före den 1 januari 1981
gällande taxeringsvärdet.

SkU 1980/81:11

områden. Det får förutsättas att man också inom delar av regeringen inser att
det inte längre är möjligt att begränsa sig till skilda bostadspolitiska resp.
skattepolitiska bedömningar. Några uttalade tecken på att ett samlat synsätt
får leda det fortgående arbetet finns dock inte - detta arbete leds nu
uppenbarligen närmast av en strävan att avrusta samhällets tidigare sociala
bostadspolitik och låta bostäder tillhandahållas som en vara bland andra
varor, då i första hand till dem som har betalningsförmåga och kapital.

Från socialdemokratins sida har tidigare gjorts flera försök att få en bred
uppslutning bakom ett målmedvetet arbete att samordna överväganden
inom skatte- och finansieringssystemet i ett program för ökad och bestående
rättvisa i boendet. Dessa försök har hittills konsekvent avvisats av
regeringspartierna i samband med delförslag från deras sida som fört
bostadspolitiken än längre från sitt sociala mål.

Yrkandet 1 i motion 1980/81: 134 (s) får anses som en bakgrund till
förslaget i motion 198/81: 134 (s) yrkande 2 om en parlamentarisk utredning.
Förslaget innebär att ett nytt försök görs att skapa förutsättningar för en brett
förankrad social bostadspolitik. I s-motionen 1980/81: 131 utvecklas konkreta
utgångspunkter för ett sådant arbete, utgångspunkter som bör kunna
vinna anslutning hos dem som fortfarande värnar om ett realt innehåll i de
bostadspolitiska målen. Det begärs inte att riksdagen skall binda sig för
detaljer i de angivna utgångspunkterna - det väsentliga är nu att det
bostadspolitiska reformarbetet snarast på detta sätt får en klar inriktning mot
de accepterade målen och inte bort från dem. Förslaget om en utredning
tillstyrks redan på dessa grunder.

Mot denna bakgrund bör riksdagen också bedöma centrala delar av
regeringens nu framlagda förslag om att fortsätta en avveckling av
finansieringssystemets sociala inslag. Räntebidrag som utgår oberoende av
inkomst ersätts därigenom i väsentliga avseenden med underskottsavdrag
som är mer värda för boende med högre inkomster. Detta raserar i sin tur
ytterligare förutsättningarna att få en smidig övergång till ett system som
bl. a. dämpar ökningen av underskottsavdragen och frigör resurser för en
aktiv, social bostadspolitik.

dels att utskottet under mom. 2 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1980/81: 131 yrkande 2 samt
med anledning av motionerna 1980/81: 123 yrkande 6 och
1979/80: 1554 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört.

2. Repartitionstalet för vattenkraftsanläggningar (mom. 3)

Reservanterna anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 32 som börjar med
”Fastighetstaxeringskommittén framhöll” och slutar med ”denna del” bort
ha följande lydelse:

SkU 1980/81:11

De fördelar som den nya värderingsmetoden kan medföra är i hög grad
ojämnt fördelade med hänsyn till bl. a. anläggningarnas ålder. Utskottet har
med anledning härav funnit det motiverat tillstyrka bifall till motion
1980/81: 131 i denna del,

dels att utskottet under mom. 3 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1980/81: 131 yrkande 1 och med
avslag på propositionen beslutar att repartitionstalet för
vattenkraftsanläggningar skall utgöra 2,

3. Förmögenhetsskatten (mom. 4)

Reservanterna anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 34 med
”Avsikten med” och slutar i andra stycket på s. 35 med ”denna del” bort ha
följande lydelse:

Regeringen föreslår i propositionen bl. a. att den statliga förmögenhetsskatten
skall justeras med hänsyn till den allmänna prisutvecklingen sedan de
nuvarande skiktgränserna fastställdes i samband med 1975 års fastighetstaxering.

1975 skedde i praktiken en viss skärpning av förmögenhetsskatten i och
med att de högre skiktgränserna inte justerades med hänsyn till den
prisutveckling som hade ägt rum sedan skatteskalorna fastställdes 1970.
Regeringens förslag innebär dock en viss sänkning av skatten för större
förmögenheter genom att man eliminerar den skatteskärpning som gjordes
1975.

Utskottet kan för sin del av fördelningspolitiska skäl inte acceptera
regeringens förslag. Det är visserligen nödvändigt att nu, liksom fallet varit
tidigare, anpassa skatteskalorna till de senaste årens kraftiga prisstegringar.
Samtidigt anser utskottet att starka skäl talar för att skärpa skatten på större
förmögenheter, och detta-särskilt mot bakgrund av att det kärva ekonomiska
läget kräver vissa uppoffringar från medborgarna. Dessa uppoffringar måste
då fördelas efter bärkraft. Ägare av stora förmögenheter har av uppenbara
skäl möjlighet att ta på sig en större del av de bördor som måste bäras.
Utskottet ansluter sig därför till det förslag till förmögenhetsskatteskala som
har framlagts i den socialdemokratiska partimotionen 1980/81: 132 och som
innebär att förmögenheter som överstiger 1 milj. kr. drabbas av skärpt
beskattning. För den del av förmögenheten som överstiger 2 milj. kr. föreslås
en ny, högsta skattesats om 3 %. Utskottet biträder även detta förslag.

Utskottet delar den i motion 1980/81: 132 framförda uppfattningen att den
nuvarande förmögenhetsskatten i praktiken slår mycket olika på skilda typer
av förmögenhetsobjekt. Förmögenheter i form av bl. a. bankmedel, aktier,
obligationer, lånereverser o. dyl. beskattas till sitt fulla värde. Andra
förmögenhetsobjekt-1, ex. fastigheter, bostadsrättslägenheter och företag -

SkU 1980/81:11

beskattas endast till en del av det egentliga värdet. Utskottet anser att denna
särbehandling är orättvis och dessutom särskilt hårt drabbar förmögenhetsobjekt
som inte är värdebeständiga utan urholkas av den snabba inflationen.

Detta framstår inte heller som ändamålsenligt med tanke på att exempelvis
sparande på bank i hög grad får anses vara samhällsnyttigt.

Utskottet ansluter sig till det i ovan nämnda motion framförda förslaget att
ett särskilt fribelopp om högst 50 000 kr. införs vid förmögenhetsbeskattningen
för den del av förmögenheten som utgörs av bankmedel, aktier,
obligationer, lånereverser o. dyl. Det särskilda fribeloppet bör endast kunna
utnyttjas i de fall ifrågavarande del av förmögenheten utgörs av ett positivt
nettosparande, dvs. sedan avdrag gjorts för alla låneskulder.

Utskottet finner för sin del att den utformning av förmögenhetsskatteskalan
som föreslås i vpk-motionen 1980/81: 123 inte uppfyller de krav som
utskottet finner vara angelägna att tillgodose, bl. a. med hänsyn till
prisutvecklingen och önskvärdheten att skapa en mer likvärdig beskattning
av olika förmögenhetsobjekt.

Utskottet tillstyrker mot denna bakgrund att motion 1980/81: 132 i denna
del bifalls och avstyrker således motion 1980/81:123 i denna del.

dels att utskottet under mom. 4 bort hemställa

att riksdagen med anledning av propositionen och med avslag på
motion 1980/81: 123 yrkande 1 i motsvarande del bifaller
motion 1980/81: 132 yrkande 1 i motsvarande del.

4. Värdering av bostadsrätter vid kapitalbeskattningen (mom. 7 och 8)

Reservanterna anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 36 som börjar med
”Förslaget i” och slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse:

Vad beträffar regeringens förslag rörande värderingen av bostadsrätter vid
förmögenhetsbeskattningen finner utskottet i enlighet med vad som anförs i
s-motionen 1980/81: 132 att det i och för sig skulle vara önskvärt att
åstadkomma mer entydiga regler i fråga om värdering av bostadsrätter än vad
fallet är f. n. Utskottet kan dock inte tillstyrka regeringens förslag som
innebär att man stadfäster regler som på ett orimligt sätt undervärderar
bostadsrätternas egentliga värde. Utskottet förordar därför att en översyn
snarast görs hur bostadsrätterna på ett mer rättvisande sätt skall värderas vid
förmögenhetsbeskattningen. Regeringen bör återkomma med ett förslag i
denna fråga. Utskottet tillstyrker därför motion 1980/81: 132 i denna del och
avstyrker propositionen.

SkU 1980/81:11

dels att utskottet bort hemställa

under mom. 7

att riksdagen med avslag på propositionen bifaller motion 1980/
81: 132 yrkande 1 i motsvarande del och yrkande 2 samt motion
1980/81: 123 yrkandena 1 och 3 båda i motsvarande del,

under mom. 8

att riksdagen med bifall till motion 1980/81: 132 yrkande 6 hos
regeringen begär utredning och förslag om värdering av
bostadsrätter i enlighet med vad i motionen anförts,

5. KBT och änkepension (mom. 9)

Reservanterna anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 37 som börjar med ”Med
hänsyn” och slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse:

Utskottet ansluter sig till den uppfattning som socialdemokraterna i
socialförsäkringsutskottet har framfört i en avvikande mening i detta utskotts
yttrande till skatteutskottet och anser således att s-motionen bör bifallas.

Utskottet finner att regeringens hantering av denna fråga ter sig mycket
stötande. Först vill regeringen genomföra en påtaglig social försämring för
pensionärer med låga inkomster. Därefter föreslår regeringen att ett
undantag från denna försämring görs för sådana pensionärer som, även om
de har låga inkomster, dock innehar en fastighet till ett icke obetydligt värde.
Det är tydligen regeringens avsikt att endast pensionärer som har låga
inkomster och som saknar förmögenhet i form av en fastighet skall drabbas
av försämrade förmåner.

Utskottet tillstyrker således bifall till motion 1980/81: 132 i denna del och
avstyrker bifall till propositionen i denna del.

dels att utskottet under mom. 9 bort hemställa

att riksdagen med avslag på propositionen och med bifall till
motion 1980/81: 132 yrkandena 3-5 utformar bestämmelserna
om inkomstprövning av KBT och änkepension i enlighet med
förslaget i motionen.

6. Lagförslagen (mom. 10)

Reservanterna anser med åberopande av vad som anförts och hemställts i
reservationerna 2, 3, 4 och 5 att utskottet under mom. 10 bort hemställa

1. att riksdagen antar de vid propositionen fogade förslagen till
a) lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370) med den
ändringen att 47 § erhåller följande såsom reservanternas
förslag betecknade lydelse:

SkU 1980/81:11

Utskottets förslag Reservanternas förslag

47 §

För fastighet, som året före tax- För fastighet, som året före taxeringsåret
varit skattepliktig, berak- eringsåret varit skattepliktig, beräknas
garantibelopp till en och en halv nas garantibelopp till en och en halv

procent av fastighetens taxeringsvär- procent av fastighetens taxeringsvärde
förstnämnda år. Garantibeloppet de förstnämnda år. För vattenfalls tas

upp som skattepliktig inkomst för fastighet beräknas garantibeloppet

fastighetens ägare inom den kom- dock till två procent av taxeringsvär mun

där fastigheten är belägen. det. Garantibeloppet tas upp som

skattepliktig inkomst för fastighetens
ägare inom den kommun där
fastigheten är belägen.

Som ägare anses även den, som Som ägare anses även den som

innehar fastighet med fideikommiss- innehar fastighet med fideikommissrätt
eller i annat fall utan vederlag rätt eller i annat fall utan vederlag

besitter fastighet på grund av testa- besitter fastighet på grund av testa mentariskt

förordnande. mentariskt förordnande.

Vad som mot engångsvederlag.

Såsom innehavare såsom innehavare.

Skall avkastning fastighetens skogsbruksvärde.

Där beträffande ingående skogsbruksvärdet.

Garantibelopp beräknas hänsyn härtill.

(Se vidare anvisningarna.)

b. lag om ändring i lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt
med de ändringar att

dels ingressen erhåller följande såsom reservanternas förslag betecknade
lydelse:

Utskottets förslag

Härigenom föreskrivs att 4 och
10 §§ samt 11 § 1 och 2 mom. lagen
(1947:577) om statlig förmögenhetsskatt
skall ha nedan angivna lydelse.

Reservanternas förslag

Härigenom föreskrivs i fråga om
lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskattdels

att 10 § och 11 § 1 mom. skall
ha nedan angivna lydelse,
dels att i 3 § skall införas ett nytt
morn., 3 morn., av nedan angivna
lydelse:

3 §

3 mom. Vid beräkning av förmögenhet
som inte ingår i förvärvskällan

SkU 1980/81:11

Utskottets förslag Reservanternas förslag

jordbruksfastighet eller rörelse skall
avräknas ett belopp som motsvarar
skillnaden mellan den skattskyldiges
bankmedel, aktier, obligationer, lånereverser
och liknande värdehandlingar
och hans skulder, dock högst
50 000 kronor.

10 §

Fysisk person, dödsbo, utländskt Fysisk person, dödsbo, utländskt
bolag eller i 10 § 1 mom. lagen bolag eller i 10 § 1 mom. lagen

(1947:576) om statlig inkomstskatt (1947:576) om statlig inkomstskatt

angiven familjestiftelse skall inte angiven familjestiftelse skall inte

betala statlig förmögenhetsskatt om betala statlig förmögenhetsskatt, om

den beskattningsbara förmögenhe- den beskattningsbara förmögenheten
inte överstiger 400 000 kronor. ten inte överstiger 350 000 kronor.

Skatteplikt till 25 000 kronor.

U §

Utskottets förslag

1 mom. Statlig förmögenhetsskatt skall för fysisk person, dödsbo,
utländskt bolag samt i 10 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt
angiven familjestiftelse utgöra:

, när den beskattningsbara förmögenheten inte överstiger 600 000 kronor: en procent
av den del av den beskattningsbara förmögenheten, som överstiger 400000
kronor;

när den beskattningsbara förmögenheten överstiger

600 000 men inte 800000 kr.: 2 000 kr. för 600 000 kr. och 1,5 % av återsto den; 800

00 men inte 1 800 000 kr.: 5 000 kr. för 800 000 kr. och 2 % av återsto den; 1

800 000 kr.: 25 000 kr. för 1 800 000 kr. och 2,5 % av återsto den.

Reservanternas förslag

1 mom. Statlig förmögenhetsskatt skall för fysisk person, dödsbo,
utländskt bolag samt i 10 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt
angiven familjestiftelse utgöra:
när den beskattningsbara förmögenheten inte överstiger 500 000 kronor:
en procent av den del av den beskattningsbara förmögenheten, som
överstiger 350 000 kronor;

SkU 1980/81:11

när den beskattningsbara förmögenheten överstiger

500000 men inte 700000 kr.: 1 500 kr. för 500 000 kr. och 1,5 % av återstoden;

700 000 men inte 1 000 000 kr.: 4 500 kr. för 700 000 kr. och 2 % av återstoden;

1 000 000 men inte 2 000 000 kr.: 10 500 kr. för 1 000 000 och 2,5 % av återstoden;

2 000000 kr.: 35 500 kr. för 2 000 000 och 3 %

av återstoden.

c. lag om ändring i lagen (1941:416) om arvskatt och gåvoskatt
med den ändringen att 23 § F utgår ur förslaget.

d. lag om ändring i lagen (1962:392) om hustrutillägg och
kommunalt bostadstillägg till folkpension med den ändringen
att 5 § erhåller följande såsom reservanternas förslag betecknade
lydelse:

Utskottets förslag Reservanternas förslag

Med årsinkomst jämte pensionstillskott.

Vid uppskattning av förmögen- Vid uppskattning av förmögenhets
avkastning skall denna höjas hets avkastning skall denna höjas

med tio procent av det belopp, med tio procent av det belopp varvarmed
förmögenheten överstiger med förmögenheten överstiger för

för den som är gift sextiotusen kro- den som är gift 80 000 kronor och för

nor, och för annan sjuttiofemtusen annan 100 000 kronor,

kronor. Vid beräkning av förmögenhet
skall värdet av fastighet, som
avses i 24 §2 mom. kommunalskattelagen
(1928:370) och som bebos av
den pensionsberättigade, tas upp till
hälften av fastighetens taxeringsvärde.
Detsamma skall gälla vid beräkning
av värdet av jordbruksfastighet,
där den pensionsberättigade är bosatt.

Värdet av av regeringen.

I fråga sammanlagda förmögenhet.

Årsinkomst avrundas tiotal kronor.

2. att riksdagen avslår det i propositionen framlagda förslaget till
lag om ändring i lagen (1962:382) angående införande av lagen
om allmän försäkring.

SkU 1980/81:11

Konstitutionsutskottets yttrande Bilaga

1980/81:3 y

över proposition 1980/81:42 om ändrade regler för villabeskattningen
in. ni.

Till skatteutskottet

Skatteutskottet har den 18 november 1980 beslutat inhämta yttrande från
konstitutionsutskottet över proposition 1980/81:42 om ändrade regler för
villabeskattningen m.m., såvitt avser möjligheterna att genomföra ändrade
regler för den skattemässiga behandlingen av räntebidrag med verkan
fr.o.m. 1981 års taxering.

I propositionen föreslås såvitt nu är i fråga en begränsning i förhållande till
nuläget i vad gäller rätten till avdrag vid inkomstbeskattningen för ränta på
lånat kapital beträffande sådana småhus där låntagaren är berättigad till s.k.
räntebidrag enligt bostadsfinansieringsförordningen (1974:946). De nya
reglerna innebär att avdrag aldrig får göras för ränta på lånat kapital till den
del räntekostnaderna täcks av räntebidraget. Förslaget föranleder ändringar
av 20 § och punkt 5 av anvisningarna till 25 § kommunalskattelagen
(1928:370). De nya bestämmelserna föreslås i propositionen träda i kraft den
1 januari 1981 och tillämpas första gången vid 1982 års taxering.

Som inledningsvis framgått avser skatteutskottets remiss frågan om
möjligheterna att genomföra de nya reglerna med verkan redan fr.o.m. 1981
års taxering.

Enligt 2 kap. 10 § andra stycket regeringsformen (RF) får i princip skatt
eller statlig avgift ej uttagas i vidare mån än som följer av föreskrift, som
gällde när den omständighet inträffade som utlöste skatt- eller avgiftsskyldigheten.
Förevarande förslag innebär en skärpning av skattereglerna i
förhållande till vad hittills gällt. Utskottet finner att en tillämpning av de nya
reglerna i propositionen före den i propositionen angivna tidpunkten skulle
strida mot angivna stadgande i RF om förbud mot retroaktiv skattelagstiftning.

Stockholm den 25 november 1980

På konstitutionsutskottets vägnar
BERTIL FISKESJÖ

KU 1980/81:3 y

Närvarande: Bertil Fiskesjö (c), Hilding Johansson (s), Olle Svensson (s),
Per Unckel (m), Yngve Nyquist (s), Sven-Erik Nordin (c), Wivi-Anne
Cederqvist (s), Gunnar Biörck i Värmdö (m), Daniel Tarschys (fp), Kerstin
Nilsson (s), Britta Hammarbacken (c), Sture Thun (s), Allan Ekström (m)
och Kerstin Sandborg (fp).

SkU 1980/81:11

Innehållsförteckning

Sida

Propositionen 1- 2

Lagförslagen 3

Lag om ändring i kommunalskattelagen 3-12

Lag om ändring i lagen om statlig förmögenhetsskatt 13-17

Lag om ändring i lagen om arvskatt och gåvoskatt 18-23

Lag om ändring i lagen om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg
till folkpension 24-25

Lag om ändring i lagen angående införande av lagen om allmän

försäkring 26

Motionerna 27-29

Utskottet 29

Inledning 29

Villabeskattningen 30-31

Vattenkraftsanläggningar 32

Bostadsföreningarna och deras medlemmar 33-34

Kapitalbeskattningen 34-35

Värdering av bostadsrätter 36

Folkpensionärernas skattelättnader 36

Hustrutillägg, KBT och änkepension 37

Räntebidrag 37-38

Lagförslagen 38

Hemställan 38-43

Reservationer 43

Översyn av bostadsbeskattningen m. m 43-44

Repartitionstalet för vattenkraftsanläggningar 44—45

Förmögenhetsskatten 45-46

Värdering av bostadsrätter vid kapitalbeskattningen 46-47

KBT och änkepension 47

Lagförslagen 47-50

Yttrande från konstitutionsutskottet 51

GOTAB