Skatteutskottets betänkande 1980/81:11

om ändrade regler för villabeskattningen, m. m., (prop. 1980/81: 42)

Propositionen

Regeringen (budgetdepartementet) föreslår i proposition 1980/81: 42 att riksdagen antar vid propositionen fogade förslag till

1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370),

2. lag om ändring i lagen (1947: 577) om statlig förmögenhetsskatt,

3. lag om ändring i lagen (1941: 416) om arvs- och gåvoskatt,

4. lag om ändring i lagen (1962: 392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension,

5. lag om ändring i lagen (1962: 382) angående införande av lagen om allmän försäkring.

I propositionen läggs förslag fram om ändringar av vissa skatteregler med hänsyn bl.a. till de höjda taxeringsvärden som väntas vid 1981 års allmänna fastighetstaxering.

Ändringar föreslås av den schablonmässiga intäktsberäkningen för en- och tvåfamiljsfastigheter. Förslagen innebär att den lägsta inläklsprocenlen sänks från 3 fill 2 samfidigt som den lägsta skiktgränsen höjs från 200 000 kr. till 450 000 kr. Den högsta skiktgränsen föreslås bli 750 000 kr. med en inläktsprocent över denna gräns på 8. Del extra avdraget föreslås höjt från 1 000 kr. till 1 500 kr. Vidare föreslås att det s.k. repartitionslalet, som är avgörande för den kommunala garantibeskattningen, sänks från 2 % till 1,5 %. Den sistnämnda ändringen föreslås gälla för alla fastigheter.

I fråga om den schablonmässiga inkomstbeskattningen av bostadsrättsha-vare föreslås att den nuvarande frigränsen vid 25 000 kr. höjs till 50 000 kr. och att inläklsprocenlen sänks från 4 till 3. Vidare föreslås en enhetlig värderingsnorm för bostadsrätter vid kapitalbeskattningen. Den nuvarande värderingsmodellen för intäktsberäkningen föreslås bli tillämplig även vid förmögenhets-, arvs- och gåvobeskattningen.

Även skalorna för förmögenhets-, arvs- och gåvobeskatiningen föreslås ändrade. Vid förmögenhetsbeskattningen föreslås att skattepliktsgränsen höjs från 200 000 kr. till 400 000 kr. och att övriga skiktgränser räknas upp. För arvs- och gåvobeskattningen innebär förslagen likaså höjda skiktgränser.

Även reglerna om förmögenhetsprövningen av det extra avdrag för nedsatt skatteförmåga som kan medges folkpensionärer föreslås ändrade med hänsyn till de höjda taxeringsvärdena. I denna del innebär förslagen bl.a. att förmänsbehandlingen av fastighetskapital utsträcks från 100 000 kr. till 250 000 kr. Ändringar föreslås vidare beträffande förmögenhetsprövning-

1 Riksdagen 1980/81. 6 saml. Nr 11

SkU 1980/81:11

SkU 1980/81:11 3

1 Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs att 20 §, 24 § 2 mom., 25 § 3 mom., 47 §, punkt 7 av anvisningarna till 24 §, punkt 5 av anvisningarna till 25 §, punkt 2 av anvisningarna till 38 § samt punkt 2 av anvisningarna till 50 § kommunalskattelagen (1928:370) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

20 §1

Vid beräkningen av inkomsten Vid beräkningen av inkomsten

från särskild förvärvskälla .sA:o/a från från särskild förvärvskälla skall alla
samtliga ur förvärvskällan under omkostnader under beskattnings-
beskattningsåret härflutna intäkter i året för intäkternas förvärvande och
penningar eller penningars värde bibehållande avräknas från samtliga
(bruttointäkt) avräknas alla intäkter (pc«gör eller/7e«ga« värde
omkostnader under beskattnings- (bruttointäkt), som har influ-
året för intäkternas förvärvande och tit i förvärvskällan under beskatt-
bibehållande. Att koncernbidrag, ningsåret. Att koncernbidrag, som
som icke utgör sådan omkostnad, inte utgör sådan omkostnad, ändå
ändå skall avräknas i vissa fall och skall avräknas i vissa fall och inräk-
inräknas i bruttointäkt hos mottaga- nas i bruttointäkt hos mottagaren
ren framgår av 43 § 3 mom. framgår av 43 § 3 mom.

Avdrag må icke ske för: Avdrag får inte göras för:

den skattskyldiges levnadskostna- den skattskyldiges levnadskostna-

der och därfill hänförliga utgifter, der och därfill hänförliga utgifter,
däruti inbegripet vad skattskyldig såsom vad skattskyldig utgett som
utgivit såsom gåva eller iåiom perio- gåva eller som periodiskt understöd
diskt understöd eller därmed järn- eller därmed jämförlig periodisk
förlig periodisk utbetalning fill per- utbetalning till person i sitt hus
son i sitt hushåll; håll;

värdet av arbete, som i den skattskyldiges förvärvsverksamhet utförts av den skattskyldige själv eller andre maken eller av den skattskyldiges barn som ej fyllt 16 år;

ränta å den skattskyldiges eget, i ränta på den skattskyldiges eget

hans förvärvsverksamhet nedlagda kapital som har nedlagts i hans för
kapital; värvsverksamhet;

svenska allmänna skatter; svenska allmänna skatter;

kapitalavbetalning å skuld; kapitalavbetalning/?« skuld;

avgift enligt 8 kap. studiestödslagen (1973:349);

avgift enligt lagen (1972:435) om överlastavgift;

avgift enligt lagen (1976:666) om påföljder och ingripanden vid olovligt byggande m.m.; •Senaste lydelse 1979:1146.

24 §

2 mom.- Är annan fastighet inrättad till bostad åt en familj yäw/e personliga tjänare (enfamiljsfastig-het) eller två familjer jämte personliga tjänare (tvåfamiljsfastighet) och föreligger ej fall, som avses nedan i sista stycket, upptages såsom intäkt av fastigheten ett belopp motsvarande för helt år räknat tre procent av den del av fastighetens taxeringsvärde året näst före taxeringsåret som icke överstiger 200 000 kronor, fyra procent av den del av taxeringsvärdet som överstiger 200 000 kronor men icke 250 000 kronor, åtta procent av den del av taxeringsvärdet som överstiger 250 000 kronor men icke 300 000 kronor och tio procent av den del av taxeringsvärdet som överstiger 300 000 kronor. Finnes ej taxeringsvärde åsätt för året näst före taxeringsåret, beräknas intäkten på grundval av fastighetens värde, uppskattat enligt de grunder, som gällt för åsättande av taxeringsvärde för året näst före taxeringsåret.

Vad i nästföregående stycke sagts skall gälla jämväl fastighet, som

2 mom. Är annan fastighet inrättad till bostad åt en familj (en-familjsfastighel) eller två familjer (tvåfamiljsfastighet) och föreligger inte fall, som avses nedan i sista stycket, tas som intäkt av fastigheten upp ett belopp motsvarande för helt år räknat två procent av den del av fastighetens taxeringsvärde året före taxeringsåret som Inte överstiger 450 000 kronor, fyra procent av den del av taxeringsvärdet som överstiger 450 000 kronor men inte 600 000 kronor, sex procent av den del av taxeringsvärdet som överstiger 600 000 kronor men inte 750 000 kronor och åtta procent av den del av taxeringsvärdet som överstiger 750 000 kronor. Har taxeringsvärde inte bestämts för året före taxeringsåret, beräknas intäkten på grundval av fastighetens värde, uppskattat enligt de grunder som gällde för bestämmande av taxeringsvärde för året före taxeringsåret.

Vad \ första stycket sagts skall gälla även fastighet, som delvis använts i

Nuvarande lydelse

delvis använts i ägarens egen rörelse, därest fastigheten i övrigt är inrättad för ändamål som i nämnda stycke avses. I sådant fall skall till grund för beräkningen av intäkten av fastigheten läggas i nästföregående stycke avsedda värde å fastigheten minskat med den del av samma värde, som kan anses belöpa på den i rörelsen använda fastighetsdelen.

Har fastighet, som i första eller andra stycket sägs och som är avsedd för användning under hela året, på grund av eldsvåda eller därmed jämförlig händelse eller till följd av ägarens avflyttning från orten eller annan sådan särskild omständighet icke kunnat utnyttjas under viss tid eller har i sådan fastighet för uthyrning avsedd lägenhet icke kunnat uthyras, må den enligt första eller andra stycket beräknade intäkten nedsättas med hänsyn lill den omfattning, vari fastigheten icke kunnat användas eller uthyras. Har så varit fallet under endast kortare tid av beskattningsåret, skall någon nedsättning dock icke ske.

Vad i detta moment stadgas skall icke äga tdlämpning beträffande fastighet eller, i fall som i andra stycket avses, fastighetsdel, vilken i icke allenast ringa omfattning brukar i förvärvssyfte utnyttjas på annat sätt än för uthyrning till stadigvarande bostad eller såsom bostad för ägaren. Ej heller skola bestämmelserna i detta moment tillämpas beträffande publikt boställe.

Föreslagen lydelse

ägarens egen rörelse, om fastigheten i övrigt är inrättad för ändamål som avses i nämnda stycke. I sådant fall skall till grund för beräkningen av intäkten av fastigheten läggas det i första stycket avsedda värdet på fastigheten minskat med den del av samma värde, som kan anses belöpa på den i rörelsen använda fastighetsdelen.

Har fastighet, som avses i första eller andra stycket och som är avsedd för användning under hela året, på grund av eldsvåda eller därmed jämförlig händelse eller till följd av ägarens avflyttning från orten eller annan sådan särskild omständighet inte kunnat utnyttjas under viss tid eller har i sådan fastighet för uthyrning avsedd lägenhet inle kunnat uthyras, får den enligt första eller andra stycket beräknade intäkten nedsättas med hänsyn fill den omfattning, vari fastigheten inte kunnat användas eller uthyras. Har så varit fallet under endast kortare tid av beskattningsåret, skall någon nedsättning dock inte ske.

Vad i detta moment stadgas skall inte tillämpas beträffande fastighet eller, i fall som avses i andra stycket, fastighetsdel, vilken i inte allenast ringa omfattning brukar utnyttjas i förvärvssyfte på annat sätt än för uthyrning till stadigvarande bostad eller .?ow bostad för ägaren. Bestämmelserna i detta moment skall inte heller tillämpas beträffande publikt boställe.

25 §

talsskriven å fastigheten.

Har fastighet, för vilken intäkten skall beräknas enligt 24 §2 mom., delvis använts i ägarens rörelse, skall räntan och avgälden minskas med den del därav, som kan anses belöpa på den i rörelsen använda fastighetsdelen.

(Se vidare anvisningarna.)

3 mom.3 I fråga om fastighet, för vilken intäkten skall beräknas enligt 24 § 2 eller 3 mom., wå avdrag icke göras för andra omkostnader än för ränta å lånat, i fastigheten nedlagt kapital samt tomträttsavgäld eller liknande avgäld.

Utöver avdrag som i föregående stycke sägs må dock fysisk person, som blivit för året näst före taxeringsåret eller för taxeringsåret mantalsskriven å honom tillhörig fastighet, som avses i 24 § 2 mom., i fråga om nämnda fastighet åtnjuta ett extra avdrag med, för helt år räknat, 1 000 kronor, dock högst med det belopp, som jämlikt sistnämnda lagrum skall upptagas såsom intäkt av fastigheten. Äger skattskyldig endast del av fastigheten, skall avdraget i motsvarande mån nedsättas. Vad i detta stycke stadgas skall gälla jämväl beträffande oskift dödsbo under förutsättning att någon delägare i boet blivit man-

3 m o m . I fråga om fastighet, för vilken intäkten skall beräknas enligt 24 § 2 eller 3 mom., får avdrag inte göras för andra omkostnader än för ränta på lånat kapital, som har nedlagts i fastigheten, samt tomträttsavgäld eller liknande avgäld.

Utöver avdrag som i föregående stycke sägs får dock fysisk person, som blivit för året före taxeringsåret eller för taxeringsåret mantalsskriven på honom tillhörig fastighet, som avses i 24 § 2 mom., i fråga om nämnda fastighet göra ett extra avdrag med, för helt år räknat, 7 500 kronor, dock högst med det belopp, som jämlikt sistnämnda lagrum skall tas upp som intäkt av fastigheten. Äger skattskyldig endast del av fastigheten, skall avdraget i motsvarande mån nedsättas. Vad i detta stycke stadgas skall gälla jämväl beträffande dödsbo under förutsättning att någon delägare i boet blivit mantalsskriven på fastigheten.

47§'t

För fastighet, som året näst före taxeringsåret varit skattepliktig, beräknas garanfibelopp till två procent av fastighetens taxeringsvärde förstnämnda år. Garantibeloppet upptages inom den kommun, där fastigheten är belägen, såsom skattepliktig inkomst för fastighetens ägare.

3 Senaste lydelse 1975:312. ■t Senaste lydelse 1979:1154.

För fastighet, som året före taxeringsåret varit skattepliktig, beräknas garantibelopp till en och en halv procent av fastighetens taxeringsvärde förstnämnda år. Garantibeloppet tas upp som skattepliktig inkomst för fastighetens ägare inom den kommun, där fastigheten är belägen.

SkU 1980/81:11 7

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Såsom ägare anses jämväl den, vil- Som ägare anses även den, sOm
ken innehar fastighet med fideikom- innehar fastighet med fideikommiss-
missrätt eller eljest utan vederlag rätt eller ( annat fall utan vederlag
besitter fastighet på grund av testa- besitter fastighet på grund av testa-
mentariskt förordnande. mentariskt förordnande.

Vad som i föregående stycke sägs om ägare skall i förekommande fall i stället gälla:

a) den, som innehar fastighet med åborätt, med tomträtt eller ined vattenfallsrätt, innehavare av så kallad ofri torht i stad samt den, som eljest innehar fastighet med ständig eller ärftlig besittningsrätt;

b) innehavare av skogsområde, söm blivit av staten iipplåtet till kanalbolag eller till kommun eller annan menighet;

c) innehavare av publikt boställe eller på lön anslagen jord;

d) juridisk person, som förvaltar samfällighet och soiti enligt 53 § 1 mom.
första stycket f) är skattskyldig för inkomst; samt

e) nyttjanderättshavare till täktmark som avses i 2 kap. 4 § fastighetstax
eringslagen (1979:1152), orri nyttjanderätten har förvärvats mot engåhgsvé-
derlag.

Såsom innehavare av publikt boställe eller på lön anslagen jord skall anses den tjänsteinnehavare eller annan, som författningsenligt äger nyttja fastigheten eller fillgodonjuta dess avkastning. Beträffande sådant löneboställe som avses i lagen (1970:939) om förvaltning av kyrklig jord är vederbörande pastorat att anse såsom innehavare.

Skall avkastning utöver husbehovet av skog å fastighet, son» under a) eller c) omförmäles, författningsenligt helt eller delvis tillkomma allmän fond eller inrättning, är denna att anse såsom fastighetens iniiéhavare, såvitt angår fastighetens skogsbruksvärde.

Där beträffande fastighet, som innehaves med åborätt eller eljest med ständig eller ärftlig besittningsrätt, innehavaren på grund av denna sih rätt icke äger utöver husbehovet tillgodogöra sig avkastning av skog å fastigheten, skall garantibeloppet för honom icke beräknas å det i taxeringsvärdet ingående skogsbruksvårdet.

Garantibelopp beräknas för beskattningsår. Ornfattar beskattningsåret kortare eller längre tid än 12 månader eller har fastigheten förvärvats eller avyttrats under beskattningsåret, skall garantibeloppet jänikas med hänsyn härtill.

(Se vidare ahvisiiingarna.)

Anvisningar

till 24 § 7.5 Enligt för statens egnähenislån 1. Eftergivet belopp av ränta eller gällande föreskrifter äger det lånebe- amortering på statliga lån till bostads-

5 Senaste lydelse 1960:129.

Nuvarande lydelse

viljande organet, i syfte au nedbringa lånekostnaden för fastighet, under vissa förutsättningar meddela låntagaren eftergift å vad han har att erlägga såsom ränta och amortering å egnahemslån. Beloppet av dylik eftergift skall icke upptagas såsom skattepliktig intäkt av fastigheten. Vad nu sagts skall jämväl gälla eftergift å ränta och amortering som meddelats jämlikt för statens tertiär-lån gällande villkor och föreskrifter, så ock annat statligt bidrag av jämförlig art.

Föreslagen lydelse

hus skall inte tas upp som skattepliktig intäkt av fasligheten. Detsamma gäller i fråga om sådant räntebidrag som avses 136-38 §§ bosladsfinansie-ringsförordningen (1974:946), punkterna 8 och 9 övergångsbestämmelserna till nämnda förordning och 33 § bostadslånekungörelsen (1967: 552).

till 25 §

5.* Den omständigheten att en vid inkomstberäkningen i och för sig avdragsgill omkostnad helt eller delvis guldits med bostadstillägg, som i 19 § omförmäles, må icke föranleda att avdrag vägras för omkostnaden / fråga.

Har skattskyldig erhållit eftergift d ränta eller amortering å egnahemslån eller tertiärlån eller ock annat bidrag, som avses i punkt 7 av anvisningarna till 24 §, må avdrag för ränta å lånat, i fastigheten nedlagt kapital däremot ske allenast med belopp varmed nämnda ränta överstigit beloppet av eftergiften eller bidraget.

5. Den omständigheten atl en omkostnad, som i och för sig är avdragsgill vid inkomstberäkningen, helt eller delvis har betalats med bostadstillägg, soni nämns i 19 §,/rtr inte föranleda att avdrag vägras för omkostnaden.

Har skattskyldig erhållit sådan eftergift av ränta eller amorteringen statliga lån till bostadshus, som avses i punkt 7 av anvisningarna till 24 §, får avdrag för ränta på lånat, i fastigheten nedlagt kapital däremot ske endast med belopp varmed nämnda ränta överstigit beloppet av eftergiften. Av 20 § framgår alt motsvarande begränsning i avdragsrätten gäller när räntan täcks av bidrag som avses i punkt 7 av anvisningarna till 24 §. Ränta på statligt bostadslån eller räntelån skall, till den del räntan lagts till låneskulden, anses betald då den debiterats. I den mån ränta på bostadslån eller annat statligt lån erlagts med hjälp av ränlelån anses räntan betald då ränlelånel betalats ut.

6 Senaste lydelse 1968:718.

till 38 §

2. Utdelning från aktiebolag eller ekonomisk förening, som utgår i förhållande till gjorda inköp eller försäljningar eller efter därmed jämförlig grund, är skattefri, där utdelningen blott innebär en minskning i levnadskostnader, och skall i annat fall hänföras till den förvärvskälla, vartill den på grund av sin beskaffenhet är att räkna. Sålunda hänföres exempelvis till inkomst av jordbruk respektive rörelse näringsidkares utdelning från ekonomisk förening i form av pristillägg å varor, som han sålt lill föreningen, eller i form av rabatt för varor, som han för sin näring inköpt av föreningen. Till utdelning, som på grund av bestämmelserna i detta stycke är skattefri, hänföres icke förmån av bostad eller annan förmån av fastighet (jfr emellertid bestämmelserna i andra stycket). Skatteplikfig utdelning från aktiebolag eller ekonomisk förening, som icke skall räknas såsom intäkt vid beräkning av annat slag av inkomst, hänföres till intäkt av kapital.

Har bostad eller annan förmån av Har bostad eller annan förmån av

fastighet tillkommit medlem av fastighet tillkommit medlem av

bostadsförening eller delägare i bostadsaktiebolag i denna hans egenskap och är icke fråga om upplåtelse som i tredje stycket iflgi, skall såsom skattepliktig intäkt av kapital upptagas ett belopp motsvarande för helt år räknat 4 procent av den del av medlemmens eller delägarens andel i föreningens eller bolagets behållna förmögenhet som överstiger 25 000 kronor. Därvid skall värdet av andelen beräknas med utgångspunkt i taxeringsvärdet året före taxeringsåret på föreningens eller bolagets fastighet och med hänsyn lill föreningens eller bolagets övriga tillgångar och skulder enligt bokslutet för det senaste räkenskapsår som avslutats före taxeringsårets ingång. I fråga om bostad som innehas av två eller flera medlemmar tillsammans skall beloppet 25 000 kronor fördelas dem emellan efter andelarnas storlek. Vid inkomstberäkningen får avdrag icke ske, såvitt fråga ej är om

■'Senaste lydelse 1979:1017.

bostadsförening eller delägare i bostadsaktiebolag i denna hans egenskap och är det inle fråga om upplåtelse som av.ses i tredje stycket, skall som skattepliktig intäkt av kapital tas upp ett belopp motsvarande för helt år räknat 3 procent av den del av medlemmens eller delägarens andel i föreningens eller bolagets behållna förmögenhet som överstiger 50 000 kronor. Därvid skall värdet av andelen beräknas med utgångspunkt i taxeringsvärdet året före taxeringsåret på föreningens eller bolagets fastighet och med hänsyn till föreningens eller bolagets övriga tillgångar och skulder enligt bokslutet för det senaste räkenskapsår som avslutats före den 1 juli året före laxeringsåret. I fråga om bostad som innehas av två eller flera medlemmar tillsammans skall beloppet 50 000 kronor fördelas dem emellan efter andelarnas storlek. Vid inkomstberäkningen får avdrag

SkU 1980/81:11 10

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

till rörelse hänförlig utgift, för med- inle ske, såvitt fråga ej är om till
lemmens eller delägarens inbetal- rörelse hänförlig utgift, för medlem-
ningar lill föreningen eller bolaget mens eller delägarens inbetalningar
eller för andra omkostnader som äro till föreningen eller bolaget eller för
hänförliga till innehavet av bostaden andra omkostnader som är hänförli-
eller förmånen. ga till innehavet av bostaden eller

förmånen.

Har bostad eller annan förmån, som tillkommit medlem av bostadsförening eller delägare i bostadsaktiebolag i denna hans egenskap, helt eller till övervägande del varit av medlemmen eller delägaren mot vederlag upplåten till annan under hela eller större delen av beskattningsåret, räknas vederlaget jämte värdelav bostad eller annan förmån, som medlemmen eller delägaren för eget bruk förfogat över, såsom intäkt av kapital för medlemmen eller delägaren.

Annan utdelning från bostadsförening eller bostadsaktiebolag än i andra och tredje styckena sägs, som icke utgått i förhållande till innehavda andelar eller aktier, räknas såsom intäkt av kapital för medlemmen eller delägaren, om och i den mån utdelningen överstiger sådana på beskattningsåret belöpande avgifter och andra inbetalningar till föreningen eller bolaget, vilka icke äro all anse som kapitaltillskott.

fill 50 §

2.** Vid bedömningen av om skattskyldigs inkomst till icke obetydlig del utgjorts av folkpension iakttages följande. Som folkpension räknas icke barnpension eller vårdbidrag. Den omständigheten atl folkpension under ett beskattningsår utgått med ett ringa belopp, t.ex. till följd av att folkpensionen icke åtnjutits under hela året, utgör icke hinder mot att medgiva den skattskyldige avdrag. Avgörande för bedömningen i detta fall är huruvida folkpensionen, om den utgått i full utsträckning, utgjort en icke obetydlig del av inkomsten. Som folkpension behandlas även tilläggspension i den mån den enligt lagen om pensionstillskott föranlett avräkning av pensionstillskott.

Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer fastställer närmare föreskrifter för avdragsberäkningen enligt nedan angivna grunder.

Avdraget skall i första hand bestämmas med hänsyn till storleken av den skattskyldiges taxerade inkomst enligt lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt. Överstiger denna inkomst icke visst högsta belopp, skall avdraget beräknas till vad som behövs för att den skattskyldige icke skall påföras högre statligt beskattningsbar inkomst än 6 000 kronor. Detta högsta inkomstbelopp motsvarar taxerad inkomst för skattskyldig, som under beskattningsåret

»Senaste lydelse 1979:1157.

icke haft annan inkomst än ålderspension enligt 6 kap. 2 § första stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring och därutöver skattepliktiga intäkter av tjänst om sammanlagt 5 200 kronor samt åtnjutit avdrag endast med 100 kronor enligt 33 § 2 mom. första stycket. För gift skatlskyldig, som uppburit folkpension med belopp som tillkommer gift vars make uppbär folkpension, beräknas det högsta inkomstbeloppet med utgångspunkt från en pension utgörande 77,5 procent av basbeloppet. För övriga skattskyldiga beräknas det med utgångspunkt från en pension utgörande 95 procent av basbeloppet. Sistnämnda beräkningsgrund gäller också om gift skatlskyldig under viss del av beskattningsåret uppburit folkpension med belopp som tillkommer gift vars make uppbär folkpension, och under återstoden av året uppburit folkpension med belopp som tillkommer gift vars make saknar folkpension.

Om skatlskyldigs statligt taxerade inkomst överstiger det högsta inkomstbeloppet enligt föregående stycke, reduceras avdraget med belopp motsvarande 40 procent av överskjutande taxerad inkomst.

Det avdrag som beräknas med Det avdrag som beräknas med

hänsyn till skatlskyldigs statligt tax- hänsyn till skatlskyldigs statligt lax-

erade inkomst jämkas, om värdet av skattepliktig förmögenhet överstiger 75 000 kronor. Om förmögenhetsvärdet överstiger 725 000 kronor, skall avdrag icke medgivas. Värdet av sådan fastighet som avses i 24 § 2 mom. denna lag och jordbruksfastighet som i huvudsak användes för bostadsändamål skall inräknas i förmögenhetsvärdet med skäligt belopp. Har den skattskyldige eller hans make flera fastigheter av sådant slag gälla bestämmelserna enbart en faslighet. / första hand avses faslighet som utgör stadigvarande bostad för den skattskyldige.

erade inkomst jämkas, om värdet av skattepliktig förmögenhet överstiger 90 000 kronor. Om förmögenhetsvärdet överstiger 150 000 kronor, skall avdrag inte medges. Fastighet, som avses i 24 § 2 mom., och jordbruksfastighet, som i huvudsak används för bostadsändamål, skall inräknas i förmögenhetsvärdet med belopp som motsvarar 1/10 av skillnaden mellan taxeringsvärdet året före taxeringsåret och lånat kapital, som nedlagts i fastigheten, i den mån skillnaden inte överstiger 250 000 kronor. Ar skillnaden större beräknas värdet till 25 000 kronor jämte den del av skillnaden som överstiger 250 000 kronor. Har den skattskyldige eller hans make flera sådana fastigheter, som avses här, gäller bestämmelserna endast för en faslig-hel och då i första hand för fastighet som utgör stadigvarande bostad för den skattskyldige.

Fastighet upptages till taxeringsvärdet vid beskattningsårets utgång. Var sådant värde då ej åsätt eller har under beskattningsåret omständighet inträffat, som kan under taxeringsperioden påkalla förändrad värdering, upptages fastigheten till det taxeringsvärde, som för taxeringsåret bliver densamma åsätt. Finnas sådana tillbehör till fastigheten som avses i 2 kap. 3 § jordabalken, skola dessa upptagas särskilt. Bestämmelserna i tredje stycket om värdesättning av lös egendom äga därvid motsvarande tillämpning.

Tomträtt eller vattenfallsrält skall upptagas till det värde, som rättigheten med hänsyn till villkoren vid upplåtelsen och den tid, som därför återstår, kan anses hava betingat vid en försäljning under normala förhållanden.

Lös egendom, som är avsedd för stadigvarande bruk i jordbruk med binäringar, i skogsbruk eller i rörelse, skall värdesättas i enlighet med vedertaget affärsbruk inom det slag av verksamhet, däri egendomen är nedlagd.

Fordran, som löper med ränta, skall, därest den icke är tillgång i rörelse, upptagas till sitt kapitalbelopp utan inberäkning av under

Fastighet tas upp till taxeringsvärdet vid beskattningsårets utgång. Var sådani värde inte åsätt då eller har det under beskattningsåret inträffat omständighet, som kn föranleda ändrad värdering under taxeringsperioden, tas fastigheten upp till del taxeringsvärde, som åsatts för taxeringsåret. Finns det sådana tillbehör till fastigheten, som avses i 2 kap. 3 § jordabalken, skall dessa tas upp särskilt. Bestämmelserna i tredje stycket om värdesättning av lös egendom tillämpas vid värderingen.

Tomträtt eller vattenfallsrätt skall tas upp till del värde, som rättigheten med hänsyn till villkor och årer-5råe«rfetid/ör upplåtelsen kan anses ha betingat vid en försäljning under normala förhållanden.

Fordran, som löper med ränta, skall, om den inte är tillgång i rörelse, tas upp till sitt kapitalbelopp med tillägg för förfallen ränta.

Nuvarande lydelse

beskattningsåret upplupen men ej förfallen ränta.

Fordran, som ej är förfallen och därå ränta ej skall beräknas för liden före förfallodagen, uppskattas till belopp, som utgör fordringens för-handenvarande värde enligt vid denna lag fogad tabell I. Osäker fordran upptages till det belopp, varmed den kan beräknas inflyta. Värdelös fordran upptages icke.

Värdepapper, som noteras på inländsk eller utländsk börs eller är föremål för liknande notering, uppskattas till det noterade värdet, eller, om detta icke motsvarar vad som skulle kunna påräknas vid försäljning under normala förhållanden, till det pris som skulle ha kunnat påräknas vid en sådan försäljning. Sådana värdepapper, som eljest omsättas på kapitalmarknaden eller vars värde icke skall beräknas med ledning av bestämmelserna i punkt 2 av anvisningarna till 3 och 4 §§, uppskattas enligt sist angivna grund.

Annan för evärdlig tid utgående ränta, avkomst eller förmån än frälseränta uppskattas fill tjugo gånger det belopp, vartill den uppgått under beskattningsåret.

Kapitalvärdet av på livstid eller viss tid utgående ränta, avkomst eller förmån uppskattas efter det belopp, rättigheten motsvarat under beskattningsåret, enligt de vid denna lag fogade tabellerna II och III.

Rättighet, som icke är bestämd att utgå under någons livstid men

Föreslagen lydelse

Fordran, som inte är förfallen och på vilken ränta inte skall beräknas för tiden före förfallodagen, uppskattas till belopp, som utgör fordringens förhandenvarande värde enligt vid denna lag fogad tabell I. Osäker fordran tas upp till del belopp, varmed den kan beräknas inflyta. Värdelös fordran tas inte upp.

Värdepapper, som noteras på inländsk eller utländsk börs eller är föremål för liknande notering, uppskattas till det noterade värdet, eller, om detta inte motsvarar vad som skulle kunna påräknas vid försäljning under normala förhållanden, till det pris som skulle ha kunnat påräknas vid en sådan försäljning. Sådana värdepapper, som eljest omsätts på kapitalmarknaden eller vars värde inte skall beräknas med ledning av bestämmelserna i punkt 2 av anvisningarna till 3 och 4 §§, uppskattas enligt sist angivna grund.

Annan ränta, avkomst eller förmån, som utgår för evig tid och inte utgör frälseränta, uppskattas till tjugo gånger det belopp, som den uppgått till under beskattningsåret.

Kapitalvärdet av ränta, avkomst, eller förmån, som utgår på livstid eller viss tid, uppskattas efter det belopp som rättigheten motsvarat under beskattningsåret och enligt de vid denna lag fogade tabellerna II och III.

Rättighet, som inte är bestämd att utgå under någons livstid men ändå

Nuvarande lydelse

ändock är av obestämd varaktighet, uppskattas med ledning av tabell III, såsom om den skolat utgå för den berätfigades livstid, dock högst till tio gånger det värde, rättigheten senast för helt år motsvarat.

Är rättighet beroende av varaktigheten av flera personers liv sålunda, att rättigheten upphör vid den först avlidnes frånfälle, bestämmes rättighetens kapitalvärde efter den äldstes levnadsålder. Fortfar däremot rättigheten oförändrad till den sist avlidnes frånfälle, beräknas värdet efter den yngstes ålder.

Andel i ekonomisk förening, vars behållna tillgångar vid likvidation allenast delvis skola skiftas mellan medlemmarna, skall upptagas till ett värde motsvarande den del av föreningens förmögenhet som skulle fallit på andelen därest föreningen trätt i likvidation.

Övrig lös egendom upptages till det värde, som den kan anses hava betingat vid försäljning under normala förhållanden.

Föreslagen lydelse

är av obestämd varaktighet, uppskattas med ledning av tabell III, som om den skulle ha utgått för den berättigades livstid, dock högst till tio gånger det värde, som rättigheten senast motsvarat för helt år.

Är rättighet beroende av längden av flera personers liv på så sätt, alt rättigheten upphör vid den först avlidnes död, bestäms rättighetens kapitalvärde efter den äldstes levnadsålder. Är rättigheten däremot oförändrad till den sist avlidnes död, beräknas värdet efter den yngstes ålder.

Andel i ekonomisk förening, vars behållna tillgångar vid likvidation endast delvis skall skiftas mellan medlemmarna, skall tas upp till ett värde motsvarande den del av föreningens förmögenhet som skulle fallit på andelen om föreningen trätt i likvidation.

Andel i bostadsförening eller bostadsaktiebolag tas upp till ett värde som motsvarar medlemmens eller delägarens andel i föreningens eller bolagets behållna förmögenhet beräknad med utgångspunkt i det taxeringsvärde som gäller för föreningens eller bolagets fastighet vid beskattningsårets utgång och med hänsyn till föreningens eller bolagets övriga tillgångar och skulder enligt bokslutet för det senaste räkenskapsår som avslutats före den 1 jtdi under beskattningsåret.

Övrig lös egendom tas upp lill det värde, som den kan anses ha betingat vid försäljning under normala förhållanden.

SkU 1980/81:11 16

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Beträffande tillgångar i jordbruk med binäringar, skogsbruk och rörelse gäller vidare särskilda bestämmelser i punkt 2 av anvisningarna till 3 och 4§§,

(Se vidare anvisningarna,)

10 §-3

Fysisk person, oskift dödsbo. Fysisk person, dödsbo, utländskt

utländskt bolag eller i 10 § 1 mom, bolag eller i 10 § 1 mom, lagen

lagen (1947:576) om statlig inkomst- (1947:576) om statlig inkomstskatt

skatt omförmäld familjestiftelse angiven familjestiftelse skall inte

skall icke utgöra statlig förmögen- i>e?a/a statlig förmögenhetsskall, om

hetsskatt, därest den beskattnings- den beskattningsbara förmögenhe-

bara förmögenheten icke överstiger ten inte överstiger 400 000 kronor,
200 000 kronor.

Ej heller föreligger skatteplikt till Skatteplikt till stadig förmögen-
statlig förmögenhetsskatt för juri- hetsskatt föreligger inte heller för
disk person som avses i 6 § 1 mom, juridisk person som avses i 6 § 1
b) denna lag, därest den beskalt- mom, b) denna lag om den beskatt
ningsbara förmögenheten icke över- ningsbara förmögenheten inte över
stiger 75 000 kronor. stiger 25 000 kronor.

11§ Nuvarande lydelse

1 mom." Statlig förmögenhetsskatt skall för fysisk person, oskift dödsbo, utländskt bolag saml i 10 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt omförmäld familjestiftelse utgöra:

när den beskattningsbara förmögenheten icke överstiger 275 000 kronor: en procent av den del av den beskattningsbara förmögenheten, som överstiger 200 000 kronor;

när den beskattningsbara förmögenheten överstiger 275 000 men icke 400 000 kx.: 750 kr. för 275 000 kr. och 1,5% av återstoden;

400 000 men icke 1000 000 kr.: 2 625 kr. för 400 000 kr. och 2% av återstoden; 7 000 000 kr.: 74 625 kr. för 7 000000 kr. och 2,5 % av återstoden.

■Senaste lydelse 1974:859. -t Senaste lydelse 1974:859.

SkU 1980/81:11 17

Föreslagen lydelse

1 mom. Statiig förmögenhetsskatt skall för fysisk person, dödsbo,
utländskt bolag samt i 10 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt
angiven familjestiftelse utgöra:

när den beskattningsbara förmögenheten inte överstiger 600 000 kronor: en procent av den del av den beskattningsbara förmögenheten, som överstiger 400000 kronor;

när den beskattningsbara förmögenheten överstiger 600 000 men inte 800 000 kr.: 2 000 kr. för 600 000 kr. och 1,5% av återstoden;

800000 men inte 1800 000 kr.: 5 000 kr. för 800 000 kr. och 2% av återstoden; 1 800 000 kr.: 25 000 kr. för 7 800 000 kr. och 2,5 % av återstoden.

2 mom. Statlig förmögenhetsskatt skall för juridisk person, som avses i 6 §
1 mom. b) denna lag utgöra: i

en och en halv promille av den del en och en halv promille av den del
av den beskattningsbara förmögen- av den beskattningsbara förmögen
heten, som överstiger 75 000 kronor, heten, som överstiger 25 OOOkronor,
dock lägst en krona. dock lägst en krona.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981 och tillämpas första gången vid 1982 års taxering.

Bestämmelsen i 4 § om värdering av andel i bostadsförening eller bostadsaktiebolag får dock tillämpas redan vid 1981 års taxering.

5 Senaste lydelse 1974:859.

2 Riksdagen 1980/81. 6 saml. Nr 11

SkU 1980/81:11 18

3 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt

Härigenom föreskrivs att 23 och 28 §§ lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

23 §2 Vid uppskattning av lös egendom iakttages:

A. Tomträtt eller vattenfallsrätt uppskattas, i den mån ej annat följer av
20 § tredje stycket, till vad rättigheten med hänsyn till villkoren vid
upplåtelsen och den tid, som därför återstår, kan antagas hava betingat vid en
av boets avveckling föranledd, med tillbörlig omsorg skedd försäljning.

B. Värdepapper, som noteras på inländsk eller utländsk börs eller är
föremål för liknande notering, uppskattas till det noterade värdet eller, om
detta icke motsvarar vad som skulle kunna påräknas vid försäljning under
normala förhållanden, till det pris som skulle ha kunnat påräknas vid en
sådan försäljning. Sådana värdepapper, som eljest omsättas på kapitalmark
naden eller vars värde icke skall beräknas med ledning av bestämmelserna i
F nedan, uppskattas enligt sist angivna grund.

C. Fordran uppskattas till sitt kapitalbelopp jämte upplupen ränta å tid,
som avses i 21 §. Är fordringen ej förfallen och skall ränta därå ej beräknas
för tiden före förfallodagen, uppskattas fordringen till belopp, som utgör
dess värde vid nämnda tid enligt den vid denna lag fogade tabellen I.

Osäker fordran uppskattas till belopp, varmed den kan beräknas inflyta. Värdelös fordran anses icke utgöra tillgång. Den omständigheten att gäldenären är delägare i dödsboet föranleder icke fordringens uppskattande enligt andra grunder än som eljest äro tillämpliga.

Medel, för vilka uppskov med inkomstbeskattning åtnjutes enligt bestämmelserna om skogskonto, upphovsmannakonto eller investeringskonto för skog, upplagas till halva värdet. Har medel avsatts till fond för särskilt ändamål enligt föreskrift i lag eller annan författning och har avdrag vid inkomstberäkningen medgivits för avsättningen, får halva det avsatta beloppet upptagas som skuld.

D. För evärdlig tid utgående ränta, avkomst eller annan förmån

uppskattas till tjugu gånger det belopp, vartill den senast för helt år

uppgått.

Nyttjanderätt eller rätt till ränta, avkomst eller annan förmån, som utgår

i under viss tid eller någons livstid, uppskattas till sitt kapitalvärde. Är

rättigheten bestämd till visst belopp eller eljest till viss storlek, beräknas

kapitalvärdet efter det belopp rättigheten för helt år motsvarar enligt de vid

' Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:857. 2 Senaste lydelse 1980:75.

SkU 1980/81:11 19

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

denna lag fogade tabellerna II och III. Om livränta på grund av försäkring skall utgå så länge någon är i livet, dock längst under viss tid, eller skall börja utgå framdeles, beräknas värdet efter försäkringstekniska grunder med iakttagande av föreskrifterna i denna paragraf. Där rättighet, som belastar viss egendom, ej är på nyss angivet sätt bestämd, anses årliga värdet utgöra fem procent av det penningvärde, vartill egendomen uppskattals, dock att, där rättighet avser endast del av egendom eller dess årliga värde eljest icke kan bestämmas enligt nyss angivna grund, delta uppskattas efter vad som prövas skäligt.

Kapitalvärdet av rättighet, som icke är bestämd att utgå under någons livstid men ändock är av obestämd varaktighet, uppskattas med ledning av tabell III, såsom om den skolat utgå för den berättigades livsfid, dock högst till fio gånger det värde, rättigheten för helt år motsvarar.

Är rättighet beroende av flera personers liv sålunda, atl rättigheten upphör vid den först avlidnes frånfälle, bestämmes rättighetens kapitalvärde efter den äldstes levnadsålder. Fortfar däremot rättigheten oförändrad till den sist avlidnes frånfälle, beräknas värdet efter den yngstes ålder.

E. Värdet av utländskt myntslag beräknas efter den köpkurs på checkar,
utställda i samma myntslag, som gällde vid tiden för skattskyldighetens
inträde. Finnes ej sådan kurs eller kan av annan anledning värdet icke
beräknas efter denna grund, bestämmer regeringen eller_ den myndighet
regeringen förordnar, hur beräkningen skall ske.

F.     Annan lös egendom än förut    F. Andel i bostadsförening eller
nämnts uppskattas till vad den kan     bostadsaktiebolag tas upp till ett vär-
antagas hava betingat vid en av boets     de som motsvarar medlemmens eller
nweckWng föranledd, med tillbörlig     delägarens andel i föreningens eller
omsorg skedd försäljning.                     bolagets behållna förmögenhet be
räknad med utgångspunkt i det värde
som föreningens eller bolagets fastig
het skall tas upp till enligt 22 § och
med hänsyn   till föreningens eller
bolagets övriga tillgångar och skulder
enligt senaste bokslut.

Annan lös egendom än förut nämnts uppskattas till vad den kan antas ha betingat vid en med tillbörlig omsorg skedd försäljning, som föranletts av boets avveckling. Vid värderingen av förvärvskälla som enligt kommunalskattelagen (1928:370) ingår i inkomstslagen jordbruksfastighet eller rörelse tillämpas bestämmelserna i 4 § och, med undantag av femte stycket sista meningen, punkt 2 av anvisningarna till 3 och 4 §§ lagen (1947:577) om staflig förmögenhetsskatt.

SkU 1980/81:11 20

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

28 §3

Till klass I hänföras efterlevande make, barn, avkomling till barn, make fill barn och efterlevande make till avlidet barn. Detta gäller även om barnet eller avkomlingen till följd av adoption förlorat sin arvsrätt efter arvlåta-ren.

Såsom skattefritt avdragas från Som skattefritt avdrages från lott

lott som fillkommer den avlidnes som tillkommer den avlidnes efterle-
efterlevande make 30 000 kronor, vande make 50 000 kronor, från vad
från vad som tillkommer annan i som tillkommer annan i klass I
klass I 15 000 kronor och från lott, 25 000 kronor och från lott, som
som beskattas enligt klass II eller beskattas enligt klass II eller klass
klass III, 3 000 kronor. Har barn III, 5 000 kronor. Har barn eller
eller avkomling till avlidet barn vid avkomling till avlidet barn vid skatt
skattskyldighetens inträde ej fyllt 18 skyldighetens inträde ej fyllt 18 år,
år, avdragas ytterligare 3 000 kronor avdrages ytterligare 5 000 kronor för
för varje helt år eller del därav, som varje helt år eller del därav, som då
då återstod till dess sagda ålder återstod till dess sagda ålder upp-
uppnås. nås.

Med make jämställes den som vid tiden för dödsfallet sammanlevde med den avlidne, om de sammanlevande tidigare varit gifta med varandra eller gemensamt ha eller ha haft barn. Motsvarande gäller, i förhållande till den avlidnes barn, beträffande den som sammanlevt med barnet. Styvbarns- och fosterbarnsförhållande räknas lika med skyldskap. Med fosterbarn avses barn, som före fyllda 16 år stadigvarande vistats i den avlidnes hem och därvid erhålHt vård och fostran som eget barn.

Högre avdrag än enligt andra stycket får ej åtnjutas i fråga om vad som erhålles från samme arvlåtare eller testator, även om det erhålles vid skilda fillfällen.

Till klass II hänföres annan arvinge eller testamentstagare än sådan som avses i klass I eller III.

Till klass III hänföras

landstingskommun, kommun eller annan menighet ävensom hushållningssällskap med stadgar som fastställts av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer;

stiftelse med huvudsakligt syfte att främja religiösa, välgörande, sociala, politiska, konstnärliga, idrottsliga eller andra därmed jämförliga kulturella eller eljest allmännyttiga ändamål;

stiftelse med huvudsakligt ändamål att främja landets näringsliv;

registrerad understödsförening;

sådan sammanslutning, som, utan att hava till syfte att i sin verksamhet

3 Senaste lydelse 1980:75.

fillgodose medlemmarnas ekonomiska intressen, huvudsakligen fullföljer ovan angivet ändamål;

folketshusförening, bygdegårdsförening eller annan liknande sammanslutning, som har till främsta syfte att anordna eller tillhandahålla allmän samlingslokal,

där fråga är om svensk juridisk person och skattebefrielse ej åtnjutes jämhkt 3 §.

För skattelott, som i 11 § 2 mom. sägs, beräknas skatten efter den klass, gällande för arvinge eller universell testamentstagare i dödsboet eller för mottagaren av det legat varom fråga är, som medför lägst skatt. Från skattelott medgives icke avdrag enligt andra stycket.

Vad som återstår, sedan avdrag enligt andra stycket gjorts, utgör skattepliktig lott. Denna skall jämnas till närmast lägre hundratal kronor. Om öretal uppkommer vid beräkning av skatt, skall skatten jämnas nedåt till närmast hela krontal.

Skatten beräknas enligt följande skalor.

Skattepliktig lott, kr.

- 25 000

25 000 - 50 000

50 000 - 75 000

75 000- 100 000

100 000- 150 000

150 000- 250 000

250 000- 350 000

350 000- 500 000

500 000 -1 000 000 1000 000-2 000 000 2 000 000-5 000 000 5 000 000 -

Nuvarande lydelse Klass I

Arvsskatt, kr.

5 % inom skiktet 7 250 + 10 % 3 750 + 15 % 7500 + 11%

13 000 -I- 28 % 27000 + 33% 60 000 -t- 38 % 98 000 + 44 %

164 000 + 49 %

409 000 -(- 53 %

939 000 + 58 %

2 679 000 + 65 %

Skaftepliktig	loft, kr
-	10 000
70 000 -	20 000
20 000-	30 000
30 000-	50 000
50 000 -	70 000
70 000 -	100 000

Arvsskatt, kr.

8 % inom skiktet

800 -I- 16 %

2 400 + 24 %

4800 -t- 32%

77 200 -(-40%

19200 -I- 45 %

Skattepliktig lott, kr.

- 50 000

50 000- 100 000

100 000 - 150 000

150 000- 200 000

200 000- 300 000

300 000- 450 000

450 000 - 600 000

600 000- 800 000

800 000 -	-1 200 000
1200 000 -	-2 500 000
2 500 000 -	-6 000 000
6 000 000 -
Skattepliktig loU, kr.
	- 20 000
20 000-	- 40 000
40 000 -	- 60 000
60 000 -	- 90 000
90 000 -	- 120 000
120 000 -	- 150 000

Föreslagen lydelse Klass I

Arvsskatt, kr.

5 % inom skiktet 2 500 + 10 % 7500 + 15% 75 000 -I- 22 %

26 000 + 28 %

54 000 -I- 33 % 103 500 -I- 38 % 160500 + 44 %>

248 500 + 49 %

444 500 -I- 53% 7 133 500 + 58 % 3 163 500 -\- 65 %

Klass II

Arvsskatt, kr.

8 % inom skiktet

7 600 -I- 16 %

4 800 + 24 %

9 600 -1- 32 %

19200 -I- 40%)

31 200 + 45 %

SkU 1980/81:11 24

4 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt

bostadstillägg till folkpension

Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5§

Med årsinkomst avses i denna lag den inkomst, för år räknat, som någon kan antagas komma att åtnjuta under den närmaste tiden. Såsom inkomst räknas icke allmänt barnbidrag, folkpension, tilläggspension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring till den del pensionen föranlett minskning av pensionstillskott enligt 3 § lagen (1969:205) om pensionstillskott eller av barntillägg enligt 9 kap. 1 § sista stycket lagen om allmän försäkring, livränta som avses i 17 kap. 2 § nyssnämnda lag i vad den enligt samma lagrum avdragits från pension eller understöd som någon på grund av skyldskap eller svågerlag må vara föranledd att utgiva. Som inkomst räknas icke heller vuxenstudiebidrag enligt studiestödslagen (1973:349) eller utbildningsbidrag under arbetsmarknadsutbildning. Vid inkomstberäkningen skall för den som åtnjuter folkpension i form av halv eller två tredjedelar av hel förtidspension bortses från ett belopp som motsvarar skillnaden mellan

a) ett för den försäkrade beräknat belopp av hel förtidspension jämte däremot svarande pensionstillskott, beloppet i förekommande fall beräknat med beaktande av bestämmelserna i 17 kap. 2 § lagen om allmän försäkring och

b) den utgående förtidspensionen jämte pensionstillskott.

Vid uppskattning av förmögen- Vid uppskattning av förmögen-

hets avkastning skall denna höjas hets avkastning skall denna höjas
med tio procent av det belopp, med tio procent av det belopp,
varmed förmögenheten må översti- varmed förmögenheten överstiger
ga för den som är gift sextiotusen för den som är gift sextiotusen kro-
kronor, och för annan sjuttiofemtu- nor, och för annan sjutliofemlusen
sen kronor. kronor. Vid beräkning av förmögen-

het skall värdet av fastighet, som avses i 24 § 2 mom. kommimal-skattelagen (1928:370) och som bebos av den pensionsberättigade, tas upp till hälften av fastighetens taxeringsvärde. Detsamma skall gälla

Lagen omtryckt 1976:1014.

SkU 1980/81:11 25

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

vid beräkning av värdet av jordbruksfastighet, där den pensionsberättigade är bosatt. Värdet av naturaförmåner skall uppskattas efter regler, som fastställas av regeringen.

I fråga om makar skall årsinkomsten för envar av dem beräknas utgöra hälften av deras sammanlagda årsinkomst och värdet av förmögenhet beräknas utgöra hälften av deras sammanlagda förmögenhet.

Årsinkomst avrundas för envar pensionsberättigad till närmast hela tiotal kronor.

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1981.

2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om hustrulillägg och kommunalt bostadstillägg som avser tid före ikraftträdandet. Därvid skall vid beräkning av förmögenhet värdet av fastighet tas upp till det närmast före den 1 januari 1981 gällande taxeringsvärdet.

16 §1

Bestämmelserna i tredje stycket punkterna 1-4 övergångsbestämmelserna till lagen den 5 maj 1960 (nr 99) angående ändring i lagen den 29 juni 1946 (nr 431) om folkpensionering skola alltjämt äga motsvarande tillämpning. Dock skall beträffande änkepension efter man, som avlidit före den 1 juli 1960, i stället för 8 § första stycket lagen om folkpensionering i lagrummets lydelse före nämnda tidpunkt gälla, att sådan pension minskas med en tredjedel av den pensionsberättigades årsinkomst / vad den må överstiga tvåtusen kronor. Vid tillämpning i fall som nu sagts av 13 § 2 mom. sistnämnda lag skall ock procenttalet 20 utbytas mol 10 samt beloppet 20 000 kronor utbytas mot 75 000 kronor.

Bestämmelserna i tredje stycket punkterna 1-4 övergångsbestämmelserna till lagen (1960:99) angående ändring i lagen den 29 juni 1946 (nr 431) om folkpensionering skall fortfarande tillämpas. Beträffande änkepension efter man, som avlidit före den 1 juli 1960, skall dock i stället för 8 § första stycket lagen om folkpensionering i lagrummets lydelse före nämnda lidpunkt gälla, atl sådan pension minskas ined en tredjedel av den del av den pensionsberättigades årsinkomst som överstiger 1 000 kronor. Vid tillämpning i fall som nu sagts av 13 § 2 mom. sistnämnda lag skall även procenttalet 20 utbytas mot 10 samt beloppet 20 000 kronor utbytas mot 75 000 kronor. Vid beräkning av förmögenhet skall värdet av faslighet, som avses 124 § 2 mom. kommunalskatielagen (1928:370) och som bebos av den pensionsberättigade, tas upp lill hälften av fastighetens taxeringsvärde. Detsamma skall gälla vid beräkning av värdet av jordbruksfastighet, där den pensionsberättigade är bosatt.

SkU 1980/81:11 27

Motioner väckta med anledning av propositionen

1980/81: 123 av Lars Werner m. fl. (vpk)

I mofionen hemställs

1. att riksdagen - med avslag på regeringens förslag till ändring i lagen (1947:577) om statiig förmögenhetsskatt, såvitt avser 4 § 12 stycket (bostadsrättslägenheters värdering) och antar följande

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt

Härigenom föreskrivs att 11 § 1 mom. lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt skall ha nedan angiven lydelse:

11 §

1 mom. Statlig förmögenhetsskatt skall för fysisk person, oskiftat dödsbo, ufländskt bolag samt i 10 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt omförmäld familjestiftelse utgöra:

När den beskattningsbara förmögenheten icke överstiger 275 000 kr.: två procent av den del av den beskattningsbara förmögenheten som översfiger 200000 kr.;

när den beskattningsbara förmögenheten översfiger 275 000 men icke 400 000 kr.: 1500 kr. för 275 000 kr. och 2,5%) av återstoden,

400 000 men icke 1000 000 kr.: 4 625 kr. för 400 000 kr. och 3% för återstoden,

1 000 000 men icke 2 000 000 kr.: 22 625 kr. för 1 000 000 kr. och 3,5 % av återstoden,

2 000 000 kr.: 57 625 kr. för 2 000 000 kr. och 4 % av återstoden.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982 och tillämpas första gången vid 1983 års taxering.

2. att riksdagen hos regeringen hemställer om skyndsamt förslag till åtgärder för att skydda folkpensionärer och låginkomsttagare från effekterna av inflafion och spekulafion på fasfighetsvärdena, i enlighet med vad som anförts i motionen,

3. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1941: 416) om arvskatt och gåvoskatt,

4. att riksdagen - med avslag på regeringens förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370), såvitt avser 24 § 2 mom. - antar följande

24 §

2 mom. Är annan fasfighet inrättad till bostad åt en familj jämte personliga tjänare (enfamilj sfastighet) eller två famtiier jämte personliga tjänare (tvåfamiljsfastighet) och föreligger ej fall, som avses nedan i sista stycket, upptages såsom intäkt av fastigheten ett belopp motsvarande för helt år räknat tre procent av den del av fastighetens taxeringsvärde året näst före taxeringsåret som icke överstiger 200 000 kronor, fyra procent av den del av taxeringsvärdet som överstiger 200 000 kronor men icke 250 000 kronor, åtta procent av den del av taxeringsvärdet som överstiger 250 000 kronor men icke 300 000 kronor och tio procent av den del av taxeringsvärdet som överstiger 300 000 kronor. Finnes ej taxeringsvärde åsätt för året näst före taxeringsåret, beräknas intäkten på grundval av fastighetens värde, uppskattat enhgt de grunder, som gällt för åsättande av taxeringsvärde för året näst före taxeringsåret.

2 mom. Är annan fasfighet inrättad till bostad åt en familj (enfamiljs-fastighet) eller två familjer (tvåfamiljsfastighet) och föreligger inte fall, som avses nedan i sista stycket, tas som intäkt av fastigheten upp ett belopp motsvarande för helt år räknat två procent av den del av fastighetens taxeringsvärde året före taxeringsåret som inte överstiger 250 000 kronor, tre procent av den del av taxeringsvärdet som överstiger 250 000 kronor men inte 300 000 kronor, fyra procent av den del av taxeringsvärdet som överstiger 300 000 kronor men inte 450 000 kronor, sex procent av den del av taxeringsvärdet som överstiger 450 000 kronor men inte 600 000 kronor och tio procent av den del av taxeringsvärdet som överstiger 600 000 kronor. Har taxeringsvärde inte bestämts för året före taxeringsåret, beräknas intäkten på grundval av fastighetens värde, uppskattat enligt de grunder som gällde för bestämmande av taxeringsvärde för året före taxeringsåret.

5. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370) såvitt avser 25 § 3 mom. 2 stycket och 47 § 1 stycket,

6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen framförts om principerna for bostadsbeskattningen och boendekostnader och att riksdagen hos regeringen hemställer om utredning i enlighet med vad som sägs i mofionen.

1980/81: 131 av Olof Palme m. fl. (s)

I motionen yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att repartitions-

SkU 1980/81:11 29

talet vid vattenkraftanläggningar skall vara oförändrat 2 %,

2. att riksdagen hos regeringen begär omprövning av bostadspolitiken i syfte att skapa bestående ekonomisk rättvisa mellan alla boende och besittningsformer.

1980/81:132 av Olof Palme m. fl. (s) I motionen hemställs

1. att riksdagen beslutar att lagen om staflig förmögenhetsskatt ändras i enlighet med vad som förordas i motionen,

2. att riksdagen avslår regeringens förslag om ändring i lagen om arvsskatt och gåvoskatt i vad avser 23 §,

3. att riksdagen avslår regeringens förslag om ändring i lagen om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension,

4. att riksdagen beslutar ändra det skärpningsfria förmögenhetsbeloppet i enhghet med vad som förordas i motionen,

5. att riksdagen avslår regeringens förslag om ändring i lagen angående införande av lagen om allmän försäkring,

6. att riksdagen begär utredning och förslag om värdering av bostadsrätter i enlighet med vad i motionen anförts.

Motion väckt under allmänna motionstiden 1980

1979/80: 1554 yrkande 2 av Lars Werner m. fl. (vpk)

I yrkandet hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att en ny översyn av bostadsbeskattningen bör initieras i syfte att förslag snarast skall föreläggas riksdagen om ändringar i skattesystemet som leder till en bostadspoUtiskt nödvändig ekonomisk rättvisa mellan skilda upplåtelseformer.

Utskottet

Inledning

Förslagen i propositionen har tillkommit i huvudsak för att mildra verkningarna av de höjningar av taxeringsvärdena som kan väntas med anledning av 1981 års allmänna fastighetstaxering. Ändringarna avser såväl inkomst- och förmögenhetsbeskattningen som arvs- och gåvoskatterna. Även reglerna om förmögenhetsprövningen av folkpensionärernas extra avdrag för nedsatt skatteförmåga och av de kommunala bostadstilläggen skall enligt förslaget ändras.

Utskottet kommer i det följande att i anslutning till de motioner och skrivelser som föreligger i ärendet redovisa den närmare innebörden av de olika förslagen.

SkU 1980/81:11 30

Villabeskattningen

För en- och tvåfamiljsfastigheter tillämpas i regel en schablonmetod vid inkomstberäkningen. Denna är f. n. så konstruerad att för villor med taxeringsvärde upp till 200 000 kr. intäkten tas upp fill 3 % av taxeringsvärdet. För villor med högre taxeringsvärde tillämpas 4 % för den del som ligger mellan 200 000 och 250 000 kr., 8 % för den del som ligger mellan 250 000 och 300 000 kr. och 10 % för överskjutande belopp. Om ägaren är mantalsskriven på fastigheten medges ett extra avdrag på 1 000 kr.

För att mildra verkningarna på boendekostnaderna av 1981 års fastighetstaxeringsvärden föreslås i propositionen att den lägsta intäktsprocenten skall vara 2 i stället för 3 och tillämpas för villor med taxeringsvärden upp till 450 000 kr. För villor med taxeringsvärden över detta belopp skall fillämpas en 4-procentig intäktsberäkning mellan 450 000 och 600 000 kr., 6 % mellan 600 000 och 750 000 kr. och 8 % för överskjutande belopp. Det extra avdraget höjs från 1 000 till 1 500 kr. och repartitionslalet för den kommunala garantiskatten sänks från 2 till 1,5.

I motion 1980/81: 123 av Lars Werner m. fl. (vpk) yrkas att gränsen för den 2-procentiga intäktsberäkningen sänks till 250 000 kr. och att intäktsprocenten skall utgöra 3 % i värdeskiktet 250 000 - 300 000 kr., 4 % i skiktet 300 000 - 450 000 kr., 6 %. i skiktet 450 000 - 600 000 kr. och 10 % för överskjutande belopp. I samma motion och i den under allmänna motionstiden i år väckta vpk-motionen 1979/80: 1554 begärs en utredning i syfte att uppnå rättvisa och utjämning av boendekostnaderna mellan olika upplåtelseformer. Även s-motionen 1980/81: 131 innehåller ett yrkande av liknande innebörd. Sveriges villaägareförbund har i en till utskottet ingiven skrivelse begärt att intäktsprocenten för villor med taxeringsvärden upp till 450 000 kr. sänks till 1,5 och repartitionslalet till 1, medan representanter för Bohusläns skärgårdsråd vid en uppvaktning inför utskottet framhållit att det extra avdraget enligt deras uppfattning bör differentieras.

1981 års allmänna fastighetstaxering kommer med all sannolikhet att leda till betydande taxeringsvärdehöjningar för de flesta villor. De regionala skillnaderna i fråga om värdenivåer kan också väntas bli stora. Att mot den bakgrunden utarbeta en för hela landet enhetlig villaschablon som innebär en någorlunda jämn och rättvis fördelning av de ökade kapitalkostnaderna måste givetvis vara förenat med betydande svårigheter.

1976 års fastighetstaxeringskommitté har ingående prövat möjligheterna att införa någon form av regionalt differentierad villaschablon med skiktgränser som varierar med hänsyn till olikheter i den allmänna fastighetsprisnivån. Kommittén har emellertid funnit att det med utgångspunkt i nu tillgänglig taxeringsstatistik inte är möjligt att tillräckligt säkert bedöma taxeringsenheternas spridning i de olika skikten i en regionalt differentierad schablon och därför avstått från att föreslå införandet av en sådan schablon.

SkU 1980/81:11 31

Utskottet delar kommitténs och departementschefens uppfattning att villaschablonen bör bygga på nuvarande regelsystem. Schablonen bör vara så utformad att en fastighetsägare som bebor en villa med storlek och standard väsentUgen över det normala beskattas för det verkliga värdet av sitt boende. Å andra sidan bör man i möjligaste mån söka undvika att standardvillor i Orter med hög prisnivå beskattas som lyxvillor eller att lyxvillor i områden med låg värdenivå går fria från progressionen vid intäktsberäkningen.

Med hänsyn till vad i propositionen upplysts om de genomsnittliga taxeringsvärdehöjningar som kan väntas bli följden av nästa års allmänna fastighetstaxering får de i propositionen föreslagna skiktgränserna och procentsatserna, i förening med höjningen av det extra avdraget och sänkningen av repartitionslalet, anses innebära en skälig avvägning. De kapitalkostnadsökningar som villaägarna kan antas bli åsamkade till följd av höjda taxeringsvärden får anses stå i rimlig proportion fill den allmänna kostnadsutvecklingen. Ett bifall till yrkandet i vpk-motionen däremot skulle enligt utskottets mening leda till kostnadsökningar som särskilt i fråga om villor i storstadsregionerna måste anses oacceptabla.

Med det anförda tillstyrker utskottet den i propositionen föreslagna schablonberäkningen. Utskottet avstyrker följakthgen vpk-motionen 1980/ 81: 123 i denna del samt Villaägareförbundets framställning om en lägre procentsats i infäktsschablonen än 2 och om en ytterligare sänkning av repartitionslalet för villorna. Utskottet anser sig inte heller kunna tillgodose önskemålet om en differentiering av det extra avdraget.

Vad särskilt angår de i partimotionerna från s och vpk framställda yrkandena om översyn av bostadspolitiken och boendekostnaderna i syfte att åstadkomma rättvisa mellan olika besittningsformer vill utskottet erinra om att räntebidrag till egnahem och hyresbidrag differentieras i detta syfte. Vissa hithörande frågor behandlas för övrigt av utredningen om underskottsavdrag (B 1980: 05). Utskottet delar departementschefens uppfattning att strävandena att söka upprätthålla neutralitet i kostnadshänseende mellan olika boendeformer kan komma att kräva en samordning med åtgärder på andra områden än beskattningens. Av departementschefens uttalanden framgår att han för sin del anser mycket tala för att en mer grundläggande omprövning av villabeskattningen bör ske för framtiden, där hänsyn kan tas till de ändrade förutsättningar som numera råder på detta område. Det kan enligt utskottets mening således förutsättas att den i motionerna begärda genomgripande översynen kommer till stånd. Enligt utskottets mening finns det anledning att, innan slutiig ställning tas till frågan om en sådan översyn, avvakta resultatet av den pågående utredningen om underskottsavdragen och att närmare studera utfallet av den nya fastighetstaxeringen och dess effekter på villaschablonen. Utskottet avstyrker således bifall till berörda utredningsyrkanden i motionerna 1979/80: 1554, 1980/81: 123 och 1980/81: 131.

SkU 1980/81:11 32

Vattenkraftsanläggningar

I enlighet med förslag i proposition 1979/80: 86 antog riksdagen i våras nya regler för taxering av industribyggnader. Reglerna, som utgjorde kompletteringar av den då nyligen genomförda lagstiftningen om allmän fastighetstaxering, innebär att vattenkraftsanläggningar, som tidigare värderats enligt en produktionskostnadsmetod, skall värderas enligt en avkastningsmetod, medan värmekraftsanläggningar även i fortsättningen skall värderas enligt produktionskostnadsmetod. Enligt en särskild jämkningsregel skall emellertid vattenkraftens avkastningsvärde justeras med hjälp av en omräknings-faktor så, att det sammanlagda värdet av vattenkraften och värmekraften motsvarar det avkastningsvärde som erhålls om landets samlade krafttillgångar värderas med ledning av gällande tariffer. Med hänsyn till att vattenkraftsanläggningarna med en sådan jämkningsregel skulle kunna åsättas värden som med tanke på deras lönsamhet framstår som för låga har riksdagen - för att garantera vattenkraften en viss minsta andel av elkraftens totalvärde - uttalat att man vid fördelningen av det kapitaliserade avkastningsvärdet av den samlade elkraften i landet på vattenkraft och värmekraft bör lägga lägst 75 % på vattenkraften.

I s-motionen 1980/81: 131 yrkas, med åberopande av riksdagsbeslutet i fråga om vattenkraftsanläggningarna, att repartitionslalet för sådana anläggningar även i fortsättningen skall utgöra 2. Jokkmokks kommun har i skrivelse till utskottet med en liknande motivering framstälh samma yrkande.

Utskottet vill med anledning härav framhålla att den värderingsmetod som vid 1981 års fastighetstaxering skall användas i fråga om vattenkraftsanläggningar med all sannolikhet kommer att medföra fördelar totalt sett - jämfört med 1975 års fastighetstaxering - för såväl vattenkraftsanläggningarna som berörda kommuner, och detta även med den föreslagna sänkningen av repartitionstalet.

Fastighetstaxeringskommittén framhöll i sitt betänkande (SOU 1979: 81) med förslag till ändrade regler för taxering av bl. a. vattenkraftsanläggningarna att det inte kunde uteslutas att taxeringsvärdehöjningarna i enstaka fall kunde bli av den storleksordningen att det var motiverat att under en övergångstid införa vissa begränsningar i de verkningar som höjningarna medförde i fråga om garantibeskattningen. Det kan således förutsättas att kommittén kommer att uppmärksamma den nya garantiskattens effekter på vattenkraftsanläggningarnas taxering och föreslå de justeringar av bestämmelsenia som kan anses motiverade.

Mot bakgrund av det anförda anser utskottet inte att det finns skäl att särskilt i fråga om vattenkraftsanläggningarna bibehålla garantiskatten på nuvarande nivå. Utskottet avstyrker således bifall till mofion 1980/81: 131 även i denna del.

SkU 1980/81:11 33

Bostadsföreningarna och deras medlemmar

Bostadsföreningarna inkomstbeskattas enligt en schablonmetod. Som intäkt skall redovisas 3 % av taxeringsvärdet på föreningens fastighet. Avdrag medges för ränteutgifter.

Genom lagstiftning år 1979 kompletterades beskattningen av föreningarna med individualiserad medlemsbeskattning. Denna beskattning är i första hand avsedd att träffa föreningar med fördelade lån, dvs. sådana där betalningsansvaret för föreningens skulder övertagits av medlemmarna. De nya reglerna innebär att medlem som intäkt av kapital skall redovisa 4 % av värdet på sin andel i den mån detta värde överstiger 25 000 kr. Värdet av andelen beräknas med utgångspunkt i den samlade föreningsförmögenheten, varvid föreningens fastighet skall tas upp till taxeringsvärdet.

I propositionen föreslås inte någon sänkning av intäktsprocenten för bostadsföreningar. För att söka motverka att medlemmarnas bostadsrätter till följd av de väntade taxeringsvärdehöjningarna mer allmänt förs in i den individuella beskattningen föreslås däremot att den nuvarande frigränsen på 25 000 kr. höjs till 50 000 kr. och att intäktsprocenten sänks från 4 till 3.

Utskottet godtar de i propositionen redovisade skälen för att intäktsberäkningen för bostadsföreningarna bör vara oförändrad och tillstyrker således bifall fill propositionen i denna del. Utskottet tillstyrker också förslaget om intäktsprocent och frigräns för föreningarnas medlemmar. Vad HSB:s riksförbund anfört i skrivelse till utskottet utgör inte skäl för annat ställningstagande.

Utskottet vill i detta sammanhang beröra en annan fråga gällande beskattningen av medlemmar i bostadsföreningar med fördelade lån. På senare tid har, bl. a. i massmedia, uppmärksammats försök att kringgå den individuella medlemsbeskattningen. Detta skulle gå till så att medlemmarnas grundavgifter till föreningarna återbetalas till medlemmarna, vilka i sin tur lånar ut pengarna till föreningen utan att betinga sig någon ränta eller fastställa några villkor för hur och när återbetalning skall ske. Det har gjorts gällande att detta förfarande skulle leda till en lägre föreningsförmögenhet och därigenom till ett minskat underlag för den individuella medlemsbeskattningen.

Enligt utskottets mening kan det ifrågasättas om inte en skatteflyktsåtgärd av angivet slag redan enligt nu gällande bestämmelser skulle komma att underkännas av skattemyndigheterna.

Utskottet vill emellertid, i syfte att undanröja varje tvivel om att transaktioner av nu angivet slag inte bör godtas vid taxeringen, föreslå att vid inkomstbeskattningen införs en regel av innebörd att man vid beräkning av bostadsförenings förmögenhet skall bortse från skulder som med hänsyn till lånevillkoren kan jämställas med inbetald insats. Avdrag bör således bara medges för sådana skulder där lånevillkoren är i huvudsak marknadsmässiga, och detta bör gälla oavsett om det är medlemmarna själva eller dem

3 Riksdagen 1980/81. 6 saml. Nr 11

SkU 1980/81:11 34

närstående som medverkat vid långivningen. Med närstående bör avses sådana personer som enligt 35 § 1 mom. 9 stycket KL skall räknas som företagsledaren närstående i ett fåmansförelag. Utskottets förslag föranleder ändringar i anvisningarna till 38 § KL.

Kapitalbeskattningen

Förmögenhetsskatt tas ut av fysiska personer, dödsbon, utländska bolag och vissa familjestiftelser. Skatten utgår enligt en progressiv skala från 1 % i skikten 200 000-250 000 kr. till 2,5 % i skikten över 1 milj. kr. Vissa föreningar och samfund, där medlemmarna inte äger del i föreningens eller samfundets förmögenhet, samt vissa samfälligheter betalar - under förutsättning att de är skyldiga erlägga inkomstskatt - en proportionel' förmögenhetsskatt om 1,5 %c på den del av sin beskattningsbara förmögenhet som överstiger 15 000 kr.

I propositionen föreslås en uppräkning av förmögenhetsskatteskalan. Det lägsta skiktet, med 1-procentig skatt, ligger mellan 400 000 och 600 000 kr., och 2,5 % tas ut först för förmögenhetsdelar över 1,8 milj. kr. Skattepliktsgränsen för den proportionella förmögenhetsskatten höjs från 15 000 till 25 000 kr.

Olof Palme m.fl. (s) framhåller i motion 1980/81: 132 att det nu, hksom vid tidigare taxeringsvärdehöjningar, är nödvändigt att anpassa skatteskalorna till de senaste årens kraftiga prisstegringar. Samtidigt talar - menar motionärerna - starka skäl för att skärpa skatten på större förmögenheter. De yrkar därför att skatt skall utgå med 1 % i skiktet 350 000-500 000 kr., 1,5 % i skiktet 500 000-700 000 kr., 2 % i skiktet 700 000-1 000 000 kr., 2,5 %. i skiktet 1-2 milj. kr. och med 3 % för överskjutande belopp. De begär dessutom att ett fribelopp om högst 50 000 kr. införs för den del av förmögenheten som utgörs av bankmedel, aktier, obligationer, lånereverser o. d. Fribeloppet skall dock kunna utnyttjas bara i de fall denna del av förmögenheten utgörs av ett positivt nettosparande, dvs. sedan avdrag skett för alla låneskulder.

En väsentligt kraftigare skärpning av förmögenhetsskatten begärs av vpk i motion 1980/81: 123. Yrkandet innebär att skatt skall utgå med 2 % i ett lägsta skikt mellan 200 000 och 275 000 kr. och med 4 % för förmögenhetsdelar över 2 milj. kr. Vpk yrkar vidare avslag på förslaget om en höjning av skattepliktsgränsen för den proportionella förmögenhetsskatten. I syfte att förhindra att folkpensionärer med ringa eller ingen sidoinkomst eller ATP och låginkomsttagare skall drabbas av icke önskvärda konsekvenser av de höjda taxeringsvärdena begär vpk också att regeringen skall lägga fram förslag om att sådana personers förmögenhet, fill den del den utgörs av villafastighet eller jordbruksfastighet som i huvudsak används för bostadsändamål, skall undantas från beskattning.

Avsikten med propositionen i förevarande del är inte att ändra själva

SkU 1980/81:11 35

grunderna för förmögenhetsbeskattningen, endast att anpassa skiktgränserna till den allmänna prisutvecklingen sedan 1971 då den nu gällande skatteskalanträdde i kraft. Taxeringsvärdehöjningarna har således inte ensamma varit utslagsgivande vid avvägningen av de nya skiktgränserna. Detta innebär, som departementschefen framhåller, att den stegring av fastighetspriserna som återspeglar en real förmögenhetsökning i princip kommer att träffas av ett ökat skatteuttag.

Mot bakgrund härav avstyrker utskottet bifall till motionerna 1980/81: 132 och 123 i denna del. Utskottet avstyrker också yrkandet i sistnämnda motion om oförändrad skattepliktsgräns för den proportionella förmögenhetsskatten. Utskottets ställningstagande i förmögenhetsskattefrågan innebär avslag också på yrkandet i samma motion om särskilda åtgärder i syfte att skydda vissa grupper för effekterna av vpk:s förslag om förmögenhetsskatteskärpningar.

Arvs- och gåvoskatt utgår enligt tre klasser, olika utformade beroende på vem som ärver eller får egendom och på arvets eller gåvans storlek. Vid arvsbeskattningen medges i klass I ett skattefritt grundavdrag på 30 000 kr. för efterlevande make och på 15 000 kr. för annan mottagare. I klasserna II och III medges ett motsvarande avdrag om 3 000 kr. Barn eller avkomling till avlidet barn, som inte fyllt 18 år när skyldighet att betala arvsskatt inträder, har rätt till ytterligare ett avdrag (s. k. minderårighetsavdrag) om 3 000 kr. för varje år som återstår till dess 18-årsgränsen uppnås.

Syftet med propositionen är att anpassa arvs- och gåvoskatteskalorna till den prisutveckling som ägt rum sedan skalorna antogs 1970. Förslaget innebär en uppräkning av såväl skiktgränser som grundavdrag och minderårighetsavdrag. I klass I fördubblas nuvarande skiktgränser för arvslotter upp till 300 000 kr. I klass II fördubblas gränserna för lotter upp till 60 000 kr. och i klass III höjs gränsen för den proportionella skatten från 30 000 till 60 000 kr. Grundavdragen höjs till 50 000 kr. för make och till 25 000 kr. för annan mottagare i klass I samt till 5 000 kr. i klaserna II och III. Även minderårighetsavdraget höjs till 5 000 kr.

I vpk-motionen 1980/81: 123 yrkas avslag på propositionen i denna del.

De väntade taxeringsvärdehöjningarna kommer - om arvs- och gåvoskatteskalor lämnas oförändrade - att leda till ekonomiska och sociala konsekvenser som enligt utskottets mening inte kan accepteras. Genom förslaget i propositionen hålls skatteskärpningama på en rimlig nivå också i sådana fall då en tämligen värdefull villafastighet ingår i kvarlåtenskapen. Med hänsyn härtill och då förslagen även i övrigt förefaller väl avvägda tillstyrker utskottet bifall till propositionen. Utskottet avstyrker följaktligen motion 1980/81: 123 i denna del.

SkU 1980/81:11 36

Värdering av bostadsrätter

I propositionen föreslås att andel i bostadsförening vid all kapitalbeskattning skall tas upp till ett värde som motsvarar medlemmens andel i föreningsförmögenheten beräknad med utgångspunkt i taxeringsvärdet på föreningsfastigheten. Samma regler skall gälla i fråga om bostadsaktiebolag. Enligt departementschefen innebär förslaget, som är avsett som ett provisorium, ett lagfästande av den praxis som hittills tillämpats på förmögenhetsskattens område.

I s-motionen 1980/81: 132 och vpk-motionen 1980/81: 123 yrkas avslag på propositionen i denna del. Motionärerna i den förra motionen framhåller att det i och för sig skulle vara önskvärt att åstadkomma mer entydiga bestämmelser än de nu gällande. De anser sig emellertid inte kunna acceptera att man stadfäster regler som enligt deras mening på ett orimligt sätt undervärderar bostadsrätternas egentliga värde och begär därför en översyn snarast möjligt av frågan om en mer rättvisande värdering av bostadsrätterna.

Förslaget i propositionen innebär att beräkningen av värdet på en medlems andel i bostadsförening skall ske på i huvudsak samma sätt vid inkomst- som vid kapitalbeskattningen. Genom en sådan enhetlig grund för värderingen undanröjer man den osäkerhet som hitfills rått om rätt värderingsmetod. I likhet med departementschefen anser utskottet att man så långt möjligt bör undvika bestämmelser som lämnar utrymme för skönsmässiga bedömningar. Mot den bakgrunden kan knappast det allmänna saluvärdet sägas utgöra någon lämplig generell norm.

Den i propositionen föreslagna värderingsmetoden, som f. ö. överensstämmer med vad som redan nu tillämpas i fråga om andelslägenheter är -Uksom den förra året genomförda individuella medlemsbeskattningen -avsedd som ett provisorium och måste enligt departementschefen tas upp till förnyade överväganden. Utskottet tillstyrker därför bifall till propositionen i denna del. Utskottet avstyrker följaktligen bifall till motionerna 1980/81: 123 och 1980/81: 132 i denna del.

Folkpensionärernas skattelättnader

Även bestämmelserna om folkpensionärernas rätt till extra avdrag för nedsatt skatteförmåga anpassas enligt förslaget i propositionen till de väntade taxeringsvärdehöjningarna. Avsikten med propositionen i denna del är också att ge viss kompensation för prisutvecklingen under de senaste åren. Förslaget innebär att gränsbeloppen för det förmögenhetsskikt inom vilket det extra avdraget avtrappas höjs från 75 000 resp. 125 000 kr. till 90 000 resp. 150 000 kr. och att beloppsgränsen för förmånsbehandling av fastighetskapital höjs från 100 000 till 250 000 kr.

Mot detta förslag har utskottet inte funnit anledning till erinran, och utskottet tillstyrker därför propositionen i denna del.

SkU 1980/81:11 37

Hustrutillägg, kommunala bostadstillägg (KBT) och änkepension

Hustrutillägg och KBT utgår efter inkomstprövning. Detsamma gäller änkepension med anledning av dödsfall som inträffat före den 1 juli 1960. Inkomstprövningen innebär f. n. att förmånerna minskas med en tredjedel av årsinkomst utöver folkpension i den mån inkomsten överstiger 2 000 kr. för ogift och 1 500 kr. för gift pensionär. I inkomstunderlaget inräknas avkastning av förmögenhet. Enligt en särskild s. k. skärpningsregel skall därvid avkastningen höjas med 10 % av det belopp varmed förmögenheten överstiger 75 000 kr. för ogift och 60 000 kr. för gift.

Förslaget i propositionen innebär att inkomstprövningsgränsen sänks till 750 kr. för gift och 1000 kr. för annan men att de skärpningsfria förmögenhetsbeloppen behålls oförändrade. För att neutralisera effekterna av de nya fastighetstaxeringsvärdena föreslås en särskild regel avseende förmögenhet som utgörs av fastighet. En- och tvåfamiljsfastighet liksom jordbruksfastighet som bebos av den pensionsberättigade skall enligt denna regel tas upp med hälften av fastighetens nya taxeringsvärde.

I s-motionen 1980/81: 132 yrkas att de skärpningsfria förmögenhetsbeloppen höjs från 75 000 till 100 000 kr. för gift och från 60 000 till 80 000 kr. för annan. I övrigt yrkas avslag på propositionen i denna del med hänvisning bl. a. till att s motsatt sig den försämring av de sociala förmånerna för folkpensionärer med låga inkomster som en sänkning av inkomstprövningsgränserna innebär.

Socialförsäkringsutskottet, som yttrat sig över propositionen och s-motionen i denna del, har avstyrkt bifall till s-motionen. Utskottets socialdemokrater har i en till yttrandet fogad avvikande mening i sakfrågan uttalat att s-motionen enligt deras mening bör bifallas.

Med hänsyn till att syftet med propositionen är att mildra effekterna av väntade höjningar av taxeringsvärdena och då frågor avseende KBT och änkepension ligger inom utredningsuppdraget för den kommitté som f.n. prövar frågan om den framtida utformningen av folkpensionärernas skattelättnader tillstyrker utskottet bifall till propositionen. Utskottet avstyrker således bifall till s-motionen 1980/81:132 även i denna del.

Räntebidrag

Räntebidrag enligt bostadsfinansieringsförordningen utgör inte skattepliktig intäkt av fastighet. Å andra sidan får avdrag inte ske för ränta till den del den täcks av bidraget. Denna begränsning i avdragsrätten har hittills endast gällt i förvärvskällan annan fastighet, vilket haft till följd att räntekostnaden i vissa fall kunnat dras av i sin helhet trots att räntebidrag utgått för lånet.

Förslaget i propositionen innebär att den begränsning av rätten till räntebidrag som f. n. gäller i förvärvskällan annan fastighet fr. o. m. 1982 års

SkU 1980/81:11 38

taxering utvidgas fill att gälla generellt för samtliga förvärvskällor. Härigenom upphör möjUgheterna att göra avdrag för ränta på lånat kapital till den del räntekostnaderna täcks av räntebidraget.

Inom utskottet har inte rått några delade meningar om angelägenheten av att stävja missbruket av ränteavdragsreglerna. Utskottet tillstyrker därför propositionen. Mot bakgrund av vad konstitutionsutskottet i sitt yttrande (se bilaga s. 51) anfört i fråga om möjligheterna att låta de nya bestämmelserna bli tillämpliga redan vid 1981 års taxering har utskottet ansett sig böra tillstyrka det i propositionen föreslagna ikraftträdandet.

Lagförslagen

Utskottets ställningstagande i fråga om beskattningen av bostadsföreningar och deras medlemmar föranleder som utskottet tidigare nämnt ändringar i anvisningarna fill 38 § KL.

Socialförsäkringsutskottet har i sitt yttrande till skatteutskottet påpekat att den lagtekniska utformningen av övergångsbestämmelserna till lagen om ändring i lagen (1962: 392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension samt till lagen om ändring i lagen (1962: 382) angående införande av lagen om allmän försäkring inte gör det möjligt för de tillämpande myndigheterna att - i enlighet med förslaget i propositionen -tillämpa 1980 års fastighetstaxeringsvärden vid beräkning av förmögenhet under första halvåret 1981, eftersom lagförslagen i sin helhet skall träda i kraft först den 1 juli samma år.

Skatteutskottet, som delar socialförsäkringsutskottets uppfattning, föreslår att de nu aktuella lagändringarna träder i kraft redan den 1 januari 1981 men att äldre bestämmelser tillämpas fram till den 1 juli samma år.

I propositionen föreslås vissa ändringar av punkt 2 av anvisningarna till 50 § KL. Även den till skatteutskottet hänvisade propositionen 1980/81: 50 om skatten på 1981 års inkomster m. m. innehåller förslag till ändringar av samma anvisningspunkt. Med hänsyn härtill och till att sistnämnda proposition kommer att behandlas senare bör den författningsmässiga regleringen av detta lagrum ske i anslutning till behandlingen av proposition 50.

Utskottet förordar slutUgen vissa ändringar av redaktionell karaktär i 4 § SFL.

Mot de delar av propositionen som utskottet inte tagit upp till särskild behandling har utskottet inte funnit anledning till erinran.

Hemställan

Utskottet hemställer

7. beträffande villabeskattningen

att riksdagen bifaller proposition 1980/81: 42 och avslår motion 1980/81: 123 yrkandena 4 och 5,

SkU 1980/81:11 39

2. beträffande översyn av bostadsbeskattningen m.m.

att riksdagen avslår motion 1980/81: 131 yrkande 2, motion 1980/81: 123 yrkande 6 och 1979/80: 1554 yrkande 2,

3. beträffande repartitionstalet för vattenkraftsanläggningar

att riksdagen bifaller propositionen och avslår motion 1980/ 81: 131 yrkande 1,

4. beträffande förmögenhetsskatten

att riksdagen bifaller propositionen och avslår motion 1980/ 81: 132 yrkande 1 i motsvarande del och motion 1980/81:123 yrkande 1 i motsvarande del,

5. beträffande skatteskalor m. m. för arvs- och gåvoskatterna att riksdagen bifaller propositionen och avslår motion 1980/ 81: 123 yrkande 3 i motsvarande del,

6. beträffande åtgärder för att skydda vissa grupper mot effekterna av taxeringsvärdehöjningar

att riksdagen avslår mofion 1980/81: 123 yrkande 2,

7. beträffande värdering av bostadsrätter vid kapitalbeskattning
en

att riksdagen bifaller propositionen och avslår motion 1980/ 81: 132 yrkande 1 i motsvarande del och yrkande 2 samt motion 1980/81: 123 yrkandena 1 och 3 båda i motsvarande del,

8. beträffande översyn av bostadsrätternas värdering att riksdagen avslår motion 1980/81: 132 yrkande 6 ,

9. beträffande KBT och änkepension

att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på motion 1980/81: 132 yrkandena 3-5 beslutar att bestämmelserna om inkomstprövning av KBT och änkepension utformas i enlighet med förslaget i propositionen,

70. beträffande lagförslagen

att riksdagen antar de vid propositionen fogade förslagen till a) lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370) med de ändringar att dels punkt 2 av anvisningarna till 50 § utgår, dels punkt 2 av anvisningarna till 38 § erhåller följande såsom utskottets förslag betecknade lydelse:

Regeringens förslag Utskottets förslag

till 38 §

2. Utdelning från-------------- av kapital.

Har bostad eller annan förmån av Har bostad eller annan förmån av

Regeringens förslag

fastighet tillkommit medlem av bostadsförening eller delägare i bostadsaktiebolag i denna hans egenskap och är det inte fråga om upplåtelse som avses i tredje stycket, skall som skattepliktig intäkt av kapital tas upp ett belopp motsvarande för helt år räknat 3 procent av den del av medlemmens eller delägarens andel i föreningens eller bolagets behållna förmögenhet som överstiger 50 000 kronor. Därvid skall värdet av andelen beräknas med utgångspunkt i taxeringsvärdet året före taxeringsåret på föreningens eller bolagets fastighet och med hänsyn till föreningens eller bolagets övriga tillgångar och skulder enligt bokslutet för det senaste räkenskapsår som avslutats före den Ijuli året före taxeringsåret. I fråga om bostad som innehas av två eller flera medlemmar tillsammans skall beloppet 50 000 kronor fördelas dem emellan efter andelamas storlek. Vid inkomstberäkningen får avdrag inte ske, såvitt fråga ej är om till rörelse hänförlig utgift, för medlemmens eller delägarens inbetalningar till föreningen eller bolaget eller för andra omkostnader som är hänförliga till innehavet av bostaden eller förmånen.

Utskottets förslag

fastighet tillkommit medlem av bostadsförening eller delägare i bostadsaktiebolag i denna hans egenskap och är det inte fråga om upplåtelse som avses i tredje stycket, skall som skattepliktig intäkt av kapital tas upp ett belopp motsvarande för helt år räknat 3 procent av den del av medlemmens eller delägarens andel i föreningens eller bolagets behållna förmögenhet som överstiger 50 000 kronor. Därvid skall värdet av andelen beräknas med utgångspunkt i taxeringsvärdet året före taxeringsåret på föreningens eller bolagets fasfighet och med hänsyn till föreningens eller bolagets övriga tillgångar och skulder enligt bokslutet för det senaste räkenskapsår som avslutats före den 1 juli året före taxeringsåret. Vid denna beräkning skall bortses från skuld som föreningen eller bolaget har ådragit sig på sådana villkor eller under sädana omständigheter att skulden bör likställas med inbetalning av insats eller därmed jämförligt eget kapital. I fråga om bostad som innehas av två eller flera medlemmar fillsammans skall beloppet 50 000 kronor fördelas dem emellan efter andelarnas storlek. Vid inkomstberäkningen får avdrag inte ske, såvitt fråga inte är om till rörelse hänförlig utgift, för medlemmens eller delägarens inbetalningar till föreningen eller bolaget eller för andra omkostnader som är hänförliga till innehavet av bostaden eller förmånen.

Har bostad------------------- eller delägaren.

Annan utdelning------------- som kapitaltillskott.

b) lag om ändring i lagen (1947: 577) om statlig förmögenhets-

Regeringens förslag Utskottets förslag

skatt med de ändringar att 4 § erhåller följande såsom utskottets förslag betecknade lydelse:

4§

Fastighet tas-------------------------------- vid värderingen.

Tomträtt eller---------------------------------- normala förhållanden.

Lös egendom----------------------------------- nedlagd i.

Fordran, som löper------------------------------ förfallen ränta.

Fordran, som inte är förfallen och Fordran, som inte är förfallen och

på vilken ränta inte skall beräknas på vilken ränta inte skall beräknas för tiden före förfallodagen, upp- för tiden före förfallodagen, uppskattas till belopp, som utgör förd- skattas till belopp som utgör dess ringens förhandenvarande värde en- värde enligt vid denna lag fogad ligt vid denna lag fogad tabell I. tabell I. Osäker fordran tas upp till Osäker fordran tas upp fill det det belopp, varmed den kan beräk-belopp, varmed den kan beräknas nas inflyta. Värdelös fordran tas inte inflyta. Värdelös fordran tas inte upp. upp.

Värdepapper, som noteras på Värdepapper, som noteras på

inländsk eller utiändsk börs eller är inländsk eller utiändsk börs eller är
föremål för liknande notering, upp- föremål för liknande notering, upp
skattas fill det noterade värdet, eller, skattas till det noterade värdet, eller,
om detta inte motsvarar vad som om detta inte motsvarar vad som
skulle kunna påräknas vid försälj- skulle kunna påräknas vid försälj
ning under normala förhållanden, ning under normala förhållanden,
till det pris som skulle ha kunnat till det pris som skulle ha kunnat
påräknas vid en sådan försäljning. påräknas vid en sådan försäljning.
Sådana värdepapper, som eljest Sådana värdepapper, som i övrigt
omsätts på kapitalmarknaden eller omsätts på kapitalmarknaden eller
vars värde inte skall beräknas med vars värde inte skall beräknas med
ledning av bestämmelserna i punkt 2 ledning av bestämmelserna i punkt 2
av anvisningarna till 3 och 4 §§ av anvisningarna till 3 och 4 §§,
uppskattas enligt sist angivna uppskattas enligt den nyss angivna
grund. grunden.

Annan ränta, avkomst eller för- Annan ränta, avkomst eller för-

mån som utgår för evig tid och inte mån, som utgår för obegränsad tid utgör frälseränta, uppskattas till tju- och inte utgör frälseränta, uppskat-go gånger det belopp, som den tas till tjugo gånger det belopp som uppgått till under beskattningsåret. den har uppgått till under beskattningsåret.

Kapitalvärdet av--------------------- och III.

Rättighet, som----------------------- helt år.

Är rättighet---------------------- yngstes ålder.

4 Riksdagen 1980/81. 6 saml. Nr 11

Utskottets förslag

Andel i ekonomisk förening, vars behållna tillgångar vid likvidation endast delvis skall skiftas mellan medlemmarna, skall tas upp till ett värde motsvarande den del av föreningens förmögenhet som skulle ha fallit på andelen om föreningen hade trätt i likvidation.

Regeringens förslag

Andel i bostadsförening----- under beskattningsåret.

Övrig lös------------------------ normala förhållanden.

Beträffande tillgångar--------------- och 4 §§.

(Se vidare anvisningarna.)

c. lag om ändring i lagen (1941: 416) om arvsskatt och
gåvoskatt,

d. lag om ändring i lagen (1962: 392) om hustrutillägg och
kommunalt bostadstillägg till folkpension med den ändringen
att övergångsbestämmelserna erhåller följande såsom utskot
tets förslag betecknade lydelse:

Regeringens förslag

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 1981.

2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg som

. avser tid före ikraftträdandet. Därvid skall vid beräkning av förmögenhet värdet av fastighet tas upp till det närmast före den 1 januari 1981 gällande taxeringsvärdet.

Utskottets förslag

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.

2. Äldre bestämmelser tillämpas fortfarande i fråga om hustrutilläg och kommunalt bostadstillägg som avser tid före den 7 juli 1981. Därvid skall vid beräkning av förmögenhet värdet av fastighet tas upp till det närmast före den 1 januari 1981 gällande taxeringsvärdet.

SkU 1980/81:11 43

Regeringens förslag Utskottets förslag

som avser tid före ikraftträdandet. som avser tid före den 1 juli 1981.
Därvid skall vid beräkning av förmö- Därvid skall vid beräkning av förmö
genhet värdet av fastighet tas upp till       genhet värdet av fastighet tas upp till
det närmast före den 1 januari 1981          det närmast före den 1 januari 1981
gällande taxeringsvärdet.       gällande taxeringsvärdet.

Stockholm den 2 december 1980

På skatteutskottets vägnar ERIK WÄRNBERG

Närvarande: Erik Wärnberg (s), Knut Wachtmeister (m). Stig Josefson (c), Valter Kristenson (s), Rune Carlstein (s), förste vice talmannen Ingegerd Troedsson (m), Tage Sundkvist (c). Hagar Normark (s)*, Bo Lundgren (m), Curt Boström (s)*, Ingemar Hallenius (c), Bo Forslund (s)*, Wilhelm Gustafsson (fp), Bo Södersten (s) och Olle Grahn (fp).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

Reservationer

Erik Wärnberg, Valter Kristenson, Rune Carlstein, Hagar Normark, Curt Boström, Bo Forslund och Bo Södersten (alla s) har till betänkandet fogat 6 reservationer.

1. Översyn av bostadsbeskattningen m.m. (mom. 2)

Reservanterna anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 31 som börjar med "Vad särskih" och slutar med "och 1980/81:131" bort ha följande lydelse:

Som redovisats i motion 1980/81: 131 (s) innebär utvecklingen att den sociala bostadspolitiken, kring vilken det i stort tidigare rått politisk enighet mellan socialdemokratin samt center- och folkpartiet, f. n. håller på att raseras. Utvecklingen har medvetet letts mot den av moderata samlingspartiet hävdade doktrinära marknadsekonomin. Spekulation, segregation och bostadslöshet för de betalningssvaga dominerar bilden.

När det gäller räntebidragen går det inte att legitimera vilka kapitalkostnadshöjningar som helst med en hänvisning till att höjningar och anpassningar fanns förutsatta i 1974 års finansieringssystem. Uttalanden om att åtgärder måste vidtas inom såväl räntebidrags- som skattesystemen blir i praktiken nu aldrig målmedvetet fullföljda. De s. k samlade grepp som tas innebär i sak endast att oacceptabla förslag läggs fram samtidigt på flera

SkU 1980/81:11 44

områden. Det får förutsättas att man också inom delar av regeringen inser att det inte längre är möjligt att begränsa sig till skilda bostadspolitiska resp. skattepolitiska bedömningar. Några uttalade tecken på att ett samlat synsätt får leda det fortgående arbetet finns dock inte - detta arbete leds nu uppenbarligen närmast av en strävan att avrusta samhällets tidigare sociala bostadspolitik och låta bostäder tillhandahållas som en vara bland andra varor, då i första hand till dem som har betalningsförmåga och kapital.

Från socialdemokratins sida har tidigare gjorts flera försök att få en bred uppslutning bakom ett målmedvetet arbete att samordna överväganden inom skatte- och finansieringssystemet i ett program för ökad och bestående rättvisa i boendet. Dessa försök har hittills konsekvent avvisats av regeringspartierna i samband med delförslag från deras sida som fört bostadspolitiken än längre från sitt sociala mål.

Yrkandet 1 i motion 1980/81: 134 (s) får anses som en bakgrund till förslaget i motion 198/81: 134 (s) yrkande 2 om en parlamentarisk utredning. Förslaget innebär att ett nytt försök görs att skapa förutsättningar för en brett förankrad social bostadspolitik. I s-motionen 1980/81: 131 utvecklas konkreta utgångspunkter för ett sådant arbete, utgångspunkter som bör kunna vinna anslutning hos dem som fortfarande värnar om ett realt innehåll i de bostadspolitiska målen. Det begärs inte att riksdagen skall binda sig för detaljer i de angivna utgångspunkterna - det väsentliga är nu att det bostadspolitiska reformarbetet snarast på detta sätt får en klar inriktning mot de accepterade målen och inte bort från dem. Förslaget om en utredning tillstyrks redan på dessa grunder.

Mot denna bakgrund bör riksdagen också bedöma centrala delar av regeringens nu framlagda förslag om att fortsätta en avveckling av finansieringssystemets sociala inslag. Räntebidrag som utgår oberoende av inkomst ersätts därigenom i väsentliga avseenden med underskottsavdrag som är mer värda för boende med högre inkomster. Detta raserar i sin tur ytterligare förutsättningarna att få en smidig övergång till ett system som bl. a. dämpar ökningen av underskottsavdragen och frigör resurser för en aktiv, social bostadspolitik.

dels att utskottet under mom. 2 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1980/81: 131 yrkande 2 samt med anledning av motionerna 1980/81: 123 yrkande 6 och 1979/80: 1554 yrkande 2 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

2. Repartitionstalet för vattenkraftsanläggningar (mom. 3)

Reservanterna anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 32 som börjar med "Fastighetstaxeringskommittén framhöll" och slutar med "denna del" bort ha följande lydelse:

SkU 1980/81:11 45

De fördelar som den nya värderingsmetoden kan medföra är i hög grad ojämnt fördelade med hänsyn till bl. a. anläggningarnas ålder. Utskottet har med anledning härav funnit det motiverat tillstyrka bifall till motion 1980/81:131 i denna del,

dels att utskottet under mom. 3 bort hemställa

att riksdagen med bifall till motion 1980/81:131 yrkande 1 och med avslag på propositionen beslutar att repartitionstalet för vattenkraftsanläggningar skall utgöra 2,

3. Förmögenhetsskatten (mom. 4)

Reservanterna anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande som börjar på s. 34 med "Avsikten med" och slutar i andra stycket på s. 35 med "denna del" bort ha följande lydelse:

Regeringen föreslår i propositionen bl. a. att den statliga förmögenhetsskatten skall justeras med hänsyn till den allmänna prisutvecklingen sedan de nuvarande skiktgränserna fastställdes i samband med 1975 års fastighetstaxering.

1975 skedde i praktiken en viss skärpning av förmögenhetsskatten i och med att de högre skiktgränserna inte justerades med hänsyn till den prisutveckling som både ägt rum sedan skatteskalorna fastställdes 1970. Regeringens förslag innebär dock en viss sänkning av skatten för större förmögenheter genom att man eliminerar den skatteskärpning som gjordes 1975.

Utskottet kan för sin del av fördelningspolitiska skäl inte acceptera regeringens förslag. Det är visserligen nödvändigt att nu, liksom fallet varit tidigare, anpassa skatteskalorna till de senaste årens kraftiga prisstegringar. Samtidigt anser utskottet att starka skäl talar för att skärpa skatten på större förmögenheter, och detta-särskilt mot bakgrund av att det kärva ekonomiska läget kräver vissa uppoffringar från medborgarna. Dessa uppoffringar måste då fördelas efter bärkraft. Ägare av stora förmögenheter har av uppenbara skäl möjlighet att ta på sig en större del av de bördor som måste bäras. Utskottet ansluter sig därför till det förslag till förmögenhetsskatteskala som har framlagts i den socialdemokratiska partimotionen 1980/81: 132 och som innebär att förmögenheter som överstiger 1 milj. kr. drabbas av skärpt beskattning. För den del av förmögenheten som överstiger 2 milj. kr. föreslås en ny, högsta skattesats om 3 %. Utskottet biträder även detta förslag.

Utskottet delar den i motion 1980/81: 132 framförda uppfattningen att den nuvarande förmögenhetsskatten i praktiken slår mycket olika på skilda typer av förmögenhetsobjekt. Förmögenheter i form av bl. a. bankmedel, aktier, obligationer, lånereverser o. dyl. beskattas till sitt fulla värde. Andra förmögenhetsobjekt-1, ex. fastigheter, bostadsrättslägenheter och företag-

SkU 1980/81:11 46

beskattas endast till en del av det egentliga värdet. Utskottet anser att denna särbehandhng är orättvis och dessutom särskilt hårt drabbar förmögenhetsobjekt som inte är värdebeständiga utan urholkas av den snabba inflationen.

Detta framstår inte heller som ändamålsenligt med tanke på att exempelvis sparande på bank i hög grad får anses vara samhällsnyttigt.

Utskottet ansluter sig till det i ovan nämnda motion framförda förslaget att ett särskilt fribelopp om högst 50 000 kr. införs vid förmögenhetsbeskattningen för den del av förmögenheteii som utgörs av bankmedel, aktier, obligationer, lånereverser o. dyl. Det särskilda fribeloppet bör endast kunna utnyttjas i de fall ifrågavarande del av förmögenheten utgörs av ett positivt nettosparande, dvs. sedan avdrag gjorts för alla låneskulder.

Utskottet finner för sin del att den utformning av förmögenhetsskatteskalan som föreslås i vpk-motionen 1980/81: 123 inte uppfyller de krav som utskottet finner vara angelägna att tillgodose, bl. a. med hänsyn till prisutvecklingen och önskvärdheten att skapa en mer likvärdig beskattning av olika förmögenhetsobjekt.

Utskottet tillstyrker mot denna bakgrund att motion 1980/81:132 i denna del bifalls och avstyrker således motion 1980/81: 123 i denna del.

dels att utskottet under mom. 4 bort hemställa

att riksdagen med anledning av propositionen och med avslag på motion 1980/81: 123 yrkande 1 i motsvarande del bifaller motion 1980/81:132 yrkande 1 i motsvarande del.

4. Värdering av bostadsrätter vid kapitalbeskattningen (mom. 7 och 8)

Reservanterna anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 36 som börjar med "Förslaget i" och slutar med "denna del" bort ha följande lydelse:

Vad beträffar regeringens förslag rörande värderingen av bostadsrätter vid förmögenhetsbeskattningen finner utskottet i enlighet med vad som anförs i s-motionen 1980/81: 132 att det i och för sig skulle vara önskvärt att åstadkomma mer entydiga regler i fråga om värdering av bostadsrätter än vad fallet är f. n. Utskottet kan dock inte tillstyrka regeringens förslag som innebär att man stadfäster regler som på ett orimligt sätt undervärderar bostadsrätternas egentliga värde. Utskottet förordar därför att en översyn snarast görs hur bostadsrätterna på ett mer rättvisande sätt skall värderas vid förmögenhetsbeskattningen. Regeringen bör återkomma med ett förslag i denna fråga. Utskottet tillstyrker därför motion 1980/81: 132 i denna del och avstyrker propositionen.

SkU 1980/81:11 47

dels att utskottet bort hemställa under mom. 7

att riksdagen med avslag på propositionen bifaller motion 1980/ 81: 132 yrkande 1 i motsvarande del och yrkande 2 samt motion 1980/81: 123 yrkandena 1 och 3 båda i motsvarande del,

under mom. 8

att riksdagen med bifall till motion 1980/81:132 yrkande 6 hos regeringen begär utredning och förslag om värdering av bostadsrätter i enlighet med vad i motionen anförts,

5. KBT och änkepension (mom. 9)

Reservanterna anser

dels att det avsnitt av utskottets yttrande på s. 37 som börjar med "Med hänsyn" och slutar med "denna del" bort ha följande lydelse:

Utskottet ansluter sig till den uppfattning som socialdemokraterna i socialförsäkringsutskottet har framfört i en avvikande mening i detta utskotts yttrande till skatteutskottet och anser således att s-motionen bör bifallas.

Utskottet finner att regeringens hantering av denna fråga ter sig mycket stötande. Först vill regeringen genomföra en påtaglig social försämring för pensionärer med låga inkomster. Därefter föreslår regeringen att ett undantag från deima försämring görs för sådana pensionärer som, även om de har låga inkomster, dock innehar en fastighet till ett icke obetydligt värde. Det är tydligen regeringens avsikt att endast pensionärer som har låga inkomster och som saknar förmögenhet i form av en fastighet skall drabbas av försämrade förmåner.

Utskottet tillstyrker således bifall till motion 1980/81:132 i denna del och avstyrker bifall till propositionen i denna del.

dels att utskottet under mom. 9 bort hemställa

att riksdagen med avslag på propositionen och med bifall till motion 1980/81: 132 yrkandena 3-5 utformar bestämmelserna om inkomstprövning av KBT och änkepension i enlighet med förslaget i motionen.

6. Lagförslagen (mom. 10)

Reservanterna anser med åberopande av vad som anförts och hemställts i reservationerna 2, 3, 4 och 5 att utskottet under mom. 10 bort hemställa

1. att riksdagen antar de vid propositionen fogade förslagen till a) lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370) med den ändringen att 47 § erhåller följande såsom reservantemas förslag betecknade lydelse:

Utskottets förslag Reservanternas förslag

47 §
För fastighet, som året före tax- För fastighet, som året före tax-

eringsåret varit skattepliktig, beräk- eringsåret varit skattepliktig, beräk
nas garantibelopp till en och en halv nas garantibelopp till en och en halv
procent av fastighetens taxeringsvär- procent av fastighetens taxeringsvär
de förstnämnda år. Garantibeloppet de förstnämnda år. För vatfen/a/Zs-
tas upp som skattepliktig inkomst för fastighet beräknas garantibeloppet
fastighetens ägare inom den kom- dock till två procent av taxeringsvär-
mun där fastigheten är belägen. det. Garantibeloppet tas upp som

skattepliktig inkomst för fastighe
tens ägare inom den kommun där
fastigheten är belägen.
Som ägare anses även den, som Som ägare anses även den som

innehar fastighet med fideikommiss- innehar fastighet med fideikommiss
rätt eller i annat fall utan vederlag rätt eller i annat fall utan vederlag
besitter fastighet på grund av testa- besitter fastighet på grund av testa-
mentariskt förordnande. mentariskt förordnande.

Vad som----------------- mot engångsvederlag.

Såsom innehavare----------- såsom innehavare.

Skall avkastning------- fastighetens skogsbruksvärde.

Där beträffande------- ingående skogsbmksvärdet.

Garantibelopp beräknas--- hänsyn härtill.

(Se vidare anvisningarna.)

b. lag om ändring i lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt med de ändringar att

dels ingressen erhåller följande såsom reservanternas förslag betecknade lydelse:

10 §

Fysisk person, dödsbo, utländskt bolag eller i 10 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt angiven familjestiftelse skall inte betala statlig förmögenhetsskatt om den beskattningsbara förmögenheten inte överstiger 400 000 kronor.

Skatteplikt till---------------------

Fysisk person, dödsbo, utländskt bolag eller i 10 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt angiven familjestiftelse skall inte betala statlig förmögenhetsskatt, om den beskattningsbara förmögenheten inte överstiger 350000 kronor. — 25 000 kronor.

11 §

Utskottets förslag

1 mom. Statlig förmögenhetsskatt skall för fysisk person, dödsbo, utländskt bolag samt i 10 § 1 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt angiven familjestiftelse utgöra:

när den beskattningsbara förmögenheten inte överstiger 600 000 kronor: en procent av den del av den beskattningsbara förmögenheten, som överstiger 400 000 kronor;

när den beskattningsbara förmögenheten överstiger

600 000 men inte 800 000 kr.: 2 000 kr. för 600 000 kr. och 1,5 % av återstoden;

800 00 men inte 1 800 000 kr.: 5 000 kr. för 800 000 kr. och 2 % av återstoden;

1800 000 kt.: 25 000 kr. för 1 800 000 kr. och 2,5 % av återsto-

den.

Reservanternas förslag

1 mom. Statlig förmögenhetsskatt skall för fysisk person, dödsbo, utiändskt bolag samt i 10 § 1 mom. lagen (1947:576) om statiig inkomstskatt angiven familjestiftelse utgöra:

när den beskattningsbara förmögenheten inte överstiger 500 000 kronor: en procent av den del av den beskattningsbara förmögenheten, som översfiger 350000 kronor;

c. lag om ändring i lagen (1941:416) om arvskatt och gåvoskatt
med den ändringen att 23 § F utgår ur förslaget.

d. lag om ändring i lagen (1962:392) om hustrufillägg och
kommunalt bostadsfillägg fill folkpension med den ändringen
att 5 § erhåller följande såsom reservanternas förslag beteck
nade lydelse:

Utskottets förslag Reservanternas förslag

Med årsinkomst------------------- jämte pensionstillskott.

Vid uppskattning av förmögen- Vid uppskattning av förmögen-

hets avkastning skall denna höjas hets avkastning skall denna höjas med tio procent av det belopp, med tio procent av det belopp varvarmed förmögenheten överstiger med förmögenheten överstiger för för den som är gift sextiotusen kro- den som är gift 80 000 kronor och för nor, och för annan sjuttiofemtusen annan 700 000 kronor, kronor. Vid beräkning av förmögenhet skall värdet av fastighet, som avses i24 §2 mom. kommunalskattelagen (1928:370) och som bebos av den pensionsberättigade, tas upp till hälften av fastighetens taxeringsvärde. Detsamma skall gälla vid beräkning av värdet av jordbruksfastighet, där den pensionsberättigade är bosatt.

Värdet av------------------------ av regeringen.

I fråga---------------------- sammanlagda förmögenhet.

Årsinkomst avrundas----------------------- tiotal kronor.

2. att riksdagen avslår det i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1962:382) angående införande av lagen om allmän försäkring.

SkU 1980/81:11 51

Konstitutionsutskottets vttrande Bilaga

1980/81:3 y

över proposition 1980/81:42 om ändrade regler för villabeskattningen m.m.

Till skatteutskottet

Skatteutskottet har den 18 november 1980 beslutat inhämta yttrande från konstitutionsutskottet över proposition 1980/81:42 om ändrade regler för villabeskattningen m.m., såvitt avser möjligheterna att genomföra ändrade regler för den skattemässiga behandlingen av räntebidrag med verkan fr.o.m. 1981 års taxering.

I propositionen föreslås såvitt nu är i fråga en begränsning i förhållande till , nuläget i vad gäller rätten till avdrag vid inkomstbeskattningen för ränta på lånat kapital beträffande sådana småhus där låntagaren är berättigad till s.k. räntebidrag enligt bostadsfinansieringsförordningen (1974:946). De nya reglerna innebär att avdrag aldrig får göras för ränta på lånat kapital till den del räntekostnaderna täcks av räntebidraget. Förslaget föranleder ändringar av 20 § och punkt 5 av anvisningarna till 25 § kommunalskattelagen (1928:370). De nya bestämmelserna föreslås i propositionen träda i kraft den 1 januari 1981 och tillämpas första gången vid 1982 års taxering.

Som inledningsvis framgått avser skatteutskottets remiss frågan om möjligheterna att genomföra de nya reglerna med verkan redan fr.o.m. 1981 års taxering.

Enligt 2 kap. 10 § andra stycket regeringsformen (RF) får i princip skatt eller statlig avgift ej uttagas i vidare mån än som följer av föreskrift, som gällde när den omständighet inträffade som utlöste skatt- eller avgiftsskyldigheten. Förevarande förslag innebär en skärpning av skattereglerna i förhållande till vad hittills gällt. Utskottet finner att en tillämpning av de nya reglerna i proposifionen före den i proposifionen angivna fidpunkten skulle strida mot angivna stadgande i RF om förbud mot retroaktiv skattelagstiftning.

Stockholm den 25 november 1980

På konstitutionsutskottets vägnar BERTIL FISKESJÖ

SkU 1980/81:11 53

Innehållsförteckning

Sida

Propositionen.................................................... 1- 2

Lagförslagen .................................................. 3

Lag om ändring i kommunalskattelagen ................ 3-12

Lag om ändring i lagen om statlig förmögenhetsskatt. 13-17

Lag om ändring i lagen om arvskatt och gåvoskatt . 18-23

Lag om ändring i lagen om hustrutillägg och kommunalt bostads
tillägg till folkpension ..................................... 24-25

Lag om ändring i lagen angående införande av lagen om allmän

försäkring......................................................... 26

Motionerna .................................................... 27-29

Utskottet 29

Inledning ....................................................... 29

Villabeskattningen ........................................... 30-31

Vattenkraftsanläggningar .................................. 32

Bostadsföreningarna och deras medlemmar ........... 33-34

Kapitalbeskattningen ......................................... 34-35

Värdering av bostadsrätter ................................. 36

Folkpensionärernas skattelättnader........................ 36

Hustrutillägg, KBT och änkepension ..................... 37

Räntebidrag ..................................................... 37-38

Lagförslagen .................................................. 38

Hemställan........................................................ 38-43

Reservationer ................................................. 43

Översyn av bostadsbeskattningen m. m.................. 43-44

Repartitionstalet för vattenkraftsanläggningar ....... 44-45

Förmögenhetsskatten ........................................ 45-46

Värdering av bostadsrätter vid kapitalbeskattningen 46-47

KBT och änkepension ........................................ 47

Lagförslagen .................................................. 47-50

Yttrande från konstitutionsutskottet...................... 51