Skatteutskottets betänkande 1980/81:10

om ändrade regler för beskattning av realisationsvinst vid fastighetsavyttring (prop. 1980/81: 32)

Propositionen

Regeringen (budgetdepartementet) föreslår i proposition 1980/81: 32 att riksdagen antar vid propositionen fogade förslag till

1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370),

2. lag om ändring i lagen (1951: 763) om beräkning av statlig inkomstskatt för ackumulerad inkomst,

3. lag om ändring i lagen (1978: 970) om uppskov med beskattning av reaUsaflonsvinst.

I detta sammanhang behandlar utskottet också en redaktionell ändring av punkt 2 a av anvisningarna till 36 § kommunalskattelagen (1928: 370) som föreslås i proposition 1980/81: 61 med förslag till ändrade regler för inkomstbeskattningen av ägare till s. k. specialbyggnader, m. m., eftersom detta förslag har lagtekniskt samband med proposition 1980/81: 32.

I proposition 1980/81:32 läggs fram förslag om en skärpning av reglerna för beskattning av realisationsvinster vid fastighetsförsäljningar.

Vid vinstberäkningen medges enligt nuvarande regler full indexuppräkning av anskaffningsvärde och förbättringskostnader. Rätten till indexuppräkning omfattar således inte bara det kapital som fastighetsägaren själv har lagt ner i fastigheten (egenkapitalet) utan också den del av anskaffningsvärde och förbättringskostnader som har finansierats med lån. Dessa regler har fått till följd att många fastighetsägare på grund av inflationens effekter vid belåning har kunnat göra stora vinster som har lämnats helt obeskattade vid en försäljning. Ett sätt att komma till rätta med dessa förhållanden skulle vara att begränsa indexuppräkningen till egenkapitalet. Åtminstone f. n. är det dock av praktiska och kontrolltekniska skäl inte möjligt att införa ett system som bygger på att man i varje enskilt fall fastställer storleken av detta kapital. Begränsningar i rätten till indexuppräkning måste därför göras med hjälp av schablonregler. Vid utformningen av sådana regler bör man enligt proposifionen ta hänsyn till det förhållandet att fastigheterna normalt är högt belånade i början av ett innehav samt att lånebelastningen därefter successivt junker och att andelen egenkapital alltså ökar med tiden.

Mot denna bakgrund föreslås en schablonmässig begränsning av rätten till indexuppräkning. Förslaget innebär att uppräkningen för de fyra första innehavsåren i princip slopas. Detta betyder att indexuppräkningen av anskaffningsvärdet i fortsättningen får ske med hänsyn endast till prisutvecklingen från det fjärde året efter det år då fastigheten köptes. För det fall att 1 Riksdagen 1980181. 6 saml. Nr 10

SkU 1980/81:10

SkU 1980/81:10 2

ny-, till- eller ombyggnadsarbeten har utförts under innehavet föreslås på motsvarande sätt att man vid indexuppräkningen av kostnaderna skall beakta endast den prisutveckling som sker från det fjärde året efter det år då kostnaderna lades ner.

Om en fastighetsägare säljer sin fastighet och köper en ny, är huvudregeln i det föreslagna systemet att en ny fyraårsperiod börjar löpa. Undantag från denna princip har dock ansetts motiverade i första hand när det är fråga om fastigheter som utgör bostad för ägaren. Det föreslås att den, som säljer sin fastighet och köper en ny fastighet som ersättning för den ursprungliga, under vissa förutsättningar skall få möjlighet att vid en senare försäljning av ersättningsfastigheten tillgodoräkna sig den tid under vilken han har innehaft den ursprungliga fasdgheten.

Ett tidigare fastighetsinnehav får enligt förslaget i första hand beaktas i de fall då den ursprungliga fastigheten sålts efter utgången av år 1980 och fastighetsägaren vid den försäljningen fått uppskov med realisationsvinstbeskattning. Sådant uppskov med beskattning kan under vissa förutsättningar komma i fråga då en fastighet tagits i anspråk genom expropriation e. d. samt vid frivilliga försäljningar av villa- och jordbruksfastigheter. Ett tidigare innehav skall dock enligt förslaget få beaktas även i vissa fall där uppskov med beskattnjng av vinst på den ursprungliga fastigheten inte erhållits. För detta fordras att man vid försäljning av ersättningsfastigheten kan konstatera att förutsättningar för uppskov har förelegat. Vid denna bedömning skall man dock bortse från några av de villkor som gäller för uppskov. Det äldre fastighetsinnehavet skall nämligen få beaktas oberoende av om försäljningen av fastigheten ledde till vinst och i princip oberoende av om priset som erhölls för fastigheten var större eller mindre än priset som betalades för ersättningsfastigheten. Vidare skall bosättningskravet i uppskovsreglerna vid frivillig försäljning av en villa- eller jordbruksfastighet anses uppfyllt om fastighetsägaren någon gång under de fem åren närmast före försäljningen var bosatt på fastigheten.

I propositionen föreslås att reglerna skärps i ytterligare ett avseende. F. n. har den som säljer en bostadsfastighet vanligen rätt att göra ett särskilt avdrag med 3 000 kr. för varje innehavsår (3 000-kronorstillägg). Det har inte ansetts motiverat att behålla detta tillägg i det framtida systemet. Det föreslås därför att rätten till 3 000-kronorstillägg i princip skall upphöra.

I fråga om ikraftträdandet föreslås som huvudregel att de nya reglerna skall tillämpas på försäljningar som sker efter utgången av år 1980. Särskilda övergångsbestämmelser föreslås dock för att göra övergången mjuk och begränsa skärpningarna för dem som vid övergången redan har innehaft sin fastighet under en viss tid. Dessa bestämmelser kan sammanfattas enhgt följande.

a) Om en fastighet, som har förvärvats år 1979 eller tidigare, avyttras något av åren 1981, 1982 eller 1983 skall den inledande begränsningen av indexuppräkningen omfatta endast ett, två resp. tre år. Dessutom föreslås att

SkU 1980/81:10 3

den skattskyldige alllid skall få avdrag för anskaffningskostnaden och för de förbättringskostnader, som har lagts ner år 1979 eller tidigare, med minst det belopp som han enligt nuvarande regler skulle ha fillgodoförts vid en försäljning under är 1980.

b) Vidare föreslås att 3 000-kronorslillägget skall slopas bara för innehavsår efter år 1980. Även i fortsättningen får alltså tillägg beräknas för år 1980 och tidigare innehavsår.

c) Den föreslagna successiva övergången till de nya reglerna om indexuppräkning får betydelse för rätten alt vid försäljning av en ersättningsfastighet beakta innehavet av den ursprungliga fastigheten. Har den ursprungliga fastigheten avyttrats före utgången av år 1980, får innehavet inte beaktas vid en senare försäljning av ersättningsfastigheten. Har den ursprungliga fastigheten avyttrats något av åren 1981,1982 eller 1983, får den skattskyldige vid en försäljning av ersättningsfastigheten inte tillgodoräkna sig mer än ett, två resp. tre år av det tidigare innehavet.

De nu nämnda förslagen kommer att medföra att realisationsvinster på grund av fastighetsförsäljningar tas till beskattning i betydligt större utsträckning än hittills. För att lindra progressionseffekterna vid beskattningen föreslås alt vinsterna i ökad omfattning skall få behandlas som s. k. ackumulerad inkomst. Detta innebär att man vid skatteberäkningen tar hänsyn till alt en realisationsvinst i regel har ackumulerats under flera år.

1 Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs i fråga om kommunalskatielagen (1928:370) dels att punkt 2 a av anvisningarna till 36 § skall ha nedan angivna

lydelse, dels att i anvisningarna till 36 § skall införas två nya punkter, 6 a och 6 b, av

nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Anvisningar

fill 36 §

2.a.' Skall vid beräkning av realisafionsvinst på grund av avyttring av fastighet vederlaget för viss del av fastigheten upptagas som inläkt av jordbruksfastighet eller rörelse (jfr punkt 1 av anvisningarna till 35 §) får i omkostnadsbeloppet icke inräknas kostnad som hänför sig till sådan del av fastigheten och som vid inkomsttaxeringen behandlats enligt reglerna för maskiner och andra inventarier.

Som förbättringskostnad enligt punkt 1 räknas även kostnad, som under tid, då intäkt av avyttrad annan fastighet eller i förekommande fall del därav

' Senaste lydelse 1979:1017.

SkU 1980/81:10 4

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

beräknats enligt 24 § 2 eller 3 mom., har nedlagts på reparation och underhåll av fastigheten eller fastighetsdelen, i den mån den avyttrade egendomen på grund därav vid avyttringen befunnit sig i bättre skick än vid förvärvet samt kostnad för reparation och underhåll för vilken avdrag inte medges på grund av föreskrifterna i 25 § 2 mom. första stycket b) eller c) och för vilken bidrag ej utgått. Förbättringskostnad, som icke uppförts på avskrivningsplan, och med förbättringskostnad jämförlig reparations- eller underhållskostnad får dock inräknas i omkostnadsbeloppet endast för år då de nedlagda kostnaderna uppgått till minst 3 000 kronor.

Kostnad enligt föregående stycke, som uppförts på avskrivningsplan, skall normalt anses nedlagd det år då kostnaden uppförts på planen. I andra fall skall sådan kostnad normalt anses nedlagd när faktura eller räkning erhållits, varav framgår vilket arbete som utförts.

Omkostnadsbeloppet skall minskas med värdeminskningsavdrag m. m., som belöper på tid före avyttringen av fastigheten, såsom avdrag på grund av avyttring av skog, avdrag för värdeminskning av annan naturtillgång eller för värdeminskning av täckdiken eller andra markanläggningar (jfr punkt 4 fjärde-sjätte styckena och punkt 7 av anvisningarna till 22 § samt punkt 16 femte och sjätte styckena av anvisningarna till 29 §). På samma sätt skall omkostnadsbeloppet minskas med avdrag för värdeminskning av byggnad m. m. (jfr punkt 3 tredje stycket och punkt 4 tredje stycket av anvisningarna till 22 §, punkt 2 och punkt 3 andra stycket av anvisningarna till 25 § och punkt 16 fjärde stycket av anvisningarna till 29 §), dock inte för år då avdraget understigit 3 000 kronor. Omkostnadsbeloppet skall minskas även med belopp varmed fastigheten avskrivits i samband med ianspråktagande av investeringsfond e. d.

Vid beräkning av omkostnadsbeloppet skall fastighet, som förvärvats före år 1952, anses förvärvad den 1 januari 1952. Ingångsvärdet skall därvid anses utgöra 150 procent av fastighetens taxeringsvärde för år 1952. Hänsyn skall vid vinstberäkningen icke tagas till kostnader och avdrag som belöper på tid före år 1952. Dock får det vid förvärvet erlagda vederlaget för fastigheten upptagas som ingångsvärde, om den skattskyldige kan visa att köpeskillingen överstiger 150 procent av taxeringsvärdet för år 1952. Fanns taxeringsvärde ej åsätt för år 1952, får motsvarande värde uppskattas med ledning av taxeringsvärdet för fastighet, i vilken den avyttrade egendomen ingått, eller närmast därefter åsatta taxeringsvärde.

Har fastighet vid avyttringen innehafts mer än tjugo år får den skattskyldige vid vinstberäkningen som ingångsvärde upptaga ett belopp motsvarande 150 procent av det taxeringsvärde, som gällde tjugo år före avyttringen. Har taxeringsvärdet åsatts vid fastighetstaxering som verkställts år 1970 eller senare får dock som ingångsvärde upptagas endast 133 procent av taxeringsvärdet. Om ingångsvärdet beräknas med ledning av det

SkU 1980/81:10 5

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

taxeringsvärde som gällde tjugo år före avyttringen, skall hänsyn vid vinstberäkningen icke tagas till kostnader och avdrag, som belöper på tidigare år än tjugo år före avyttringen. Fanns taxeringsvärde ej åsätt tjugo år före avyttringen, får motsvarande värde uppskattas på sätt angives i femte stycket sista meningen.

Har avyttrad fastighet förvärvats genom arv eller testamente eller genom bodelning i anledning av makes död, får den skattskyldige, i stället för köpeskilling eller motsvarande vederlag för fastigheten vid närmast föregående köp, byte eller därmed jämförliga fång eller i stället för ett med stöd av föregående stycke framräknat värde, som ingångsvärde upptaga 150 procent av fastighetens taxeringsvärde året före det år då dödsfallet inträffade eller motsvarande i arvsskattehänseende gällande värde, förutsatt att dödsfallet ägt rum efter år 1952. Ägde dödsfallet rum efter år 1970 får dock som ingångsvärde upptagas endast 133 procent av taxeringsvärdet eller motsvarande i arvsskattehänseende gällande värde. Fanns taxeringsvärde ej åsätt året före det år då dödsfallet inträffade, får motsvarande värde uppskattas på sätt som angives i femte stycket sista meningen. Har ingångsvärdet upptagits med stöd av bestämmelserna i detta stycke, skall hänsyn vid vinstberäkningen icke tagas till kostnader och avdrag, som belöper på tidigare år än året före dödsåret.

Beräknas ingångsvärdet med ledning av taxeringsvärde skall, såvida viss del av taxeringsvärdet avser egendom som i kostnadshänseende hänförts fill maskiner och andra inventarier i jordbruk eller rörelse (jfr punkt 1 av anvisningarna fill 35 §), taxeringsvärdet reduceras med den del därav som kan anses belöpa på egendom av nyss angivet slag. Sådan reducering skall dock icke göras om mindre än 25 procent av hela vederlaget för den avyttrade fastigheten belöper på egendom, som vid beräkning av värdeminskningsavdrag hänföres till maskiner och andra inventarier.

Skall taxeringsvärdet reduceras Skall taxeringsvärdet reduceras
enligt föregående stycke iakttages enligt föregående stycke iakttages
följande. Har taxeringsvärdet följande. Har taxeringsvärdet
åsatts tidigare än vid 1975 års fas- åsatts tidigare än vid 1975 års fas
tighetstaxering, skall taxeringsvär- tighetstaxering, skall taxeringsvär
det reduceras med så stor del därav del reduceras med så stor del därav
som vederlaget för egendom, som som vederiaget för egendom, som
vid beräkning av värdeminsknings- vid beräkning av värdeminsknings
avdrag hänföres till maskiner och avdrag hänföres till maskiner och
andra inventarier, utgör av hela ve- andra inventarier, utgör av hela ve
derlaget för den avyttrade fastighe- derlaget för den avyttrade fastighe
ten. Vad nu sagts gäller även om ten. Vad nu sagts gäller även om
taxeringsvärdet åsatts år 1975 eller taxeringsvärdet åsatts år 1975 eller
senare, dock att vid beräkningen senare, dock att vid beräkningen
skall bortses från den del av veder- skall bortses från den del av veder
laget vid avyttringen som belöper laget vid avyttringen som belöper

Föreslagen lydelse

på egendom som avses 12 kap. 3§ jordabalken. Kan den skatlskyldige visa att den andel av taxeringsvärdet som kan anses belöpa på egendom, som vid beräkning av värdeminskningsavdrag hänföres till maskiner och andra inventarier, är mindre än den andel av hela vederlaget för den avyttrade fastigheten som kan anses belöpa på egendom av nu angivet slag, får dock taxeringsvärdet reduceras på grundval av förhållandena vid fastighetstaxeringen.

Det för fastigheten gällande ingångsvärdet - om det inte har beräknats enligt trettonde stycket sista meningen - liksom de förbättringskostnader och därmed likställda belopp för vilka avdrag får ske samt de värdeminskningsavdrag och andra belopp som skall minska omkostnadsbeloppet skall i den omfattning som anges i punkterna 6 a och 6 b nedan räknas om med hänsyn till förändringarna i det allmänna prisläget (prisutvecklingen) under den tid då fastigheten har innehafts.

Nuvarande lydelse

på egendom som enligt 5§ 5 mom. är undantagen från skatteplikt. Kan den skattskyldige visa att den andel av taxeringsvärdet som kan anses belöpa på egendom, som vid beräkning av värdeminskningsavdrag hänföres till maskiner och andra inventarier, är mindre än den andel av hela vederlaget för den avyttrade fastigheten som kan anses belöpa på egendom av nu angivet slag, får dock taxeringsvärdet reduceras på grundval av förhållandena vid fastighetstaxeringen.

Det för fastigheten gällande ingångsvärdet - antingen detta utgör köpeskillingen vid förvärvet, taxeringsvärdet tjugo år före avyttringen, taxeringsvärdet för år 1952 eller taxeringsvärdet året före dödsfallet eller motsvarande värde - liksom de förbättrings- eller därmed jämförliga reparations- och underhällskostnader, för vilka avdrag får ske och de värdeminskningsavdrag »i. m., vilka skola minska omkostnadsbeloppet, skola omräknas till de belopp, vartill de skulle ha uppgått efter det allmänna prisläget under def (Jr då a vyHr/Vig-en skedde.

Har avyttring av fastighet omfattat byggnad, som i huvudsak är avsedd att användas för bostadsändamål och som vid avyttringstillfället varit eller bort vara åsätt ett taxerat byggnadsvärde av lägst 10 000 kronor, avdrages ytterligare ett belopp av 3 000 kronor för varje påbörjat kalenderår före taxeringsåret som bostadsbyggnaden under innehavstiden funnits på fastigheten. Om det

Omräkningen sker med ledning av en indexserie, grundad på konsumentprisindex. Riksskatteverket fastställer årligen omräkningstalen.

Har avyttring av fastighet omfattat byggnad, som i huvudsak är avsedd att användas för bostadsändamål och spm vid avyttringstillfället varit eller bort vara åsätt ett taxerat byggnadsvärde av lägst 10 000 kronor, avdrages ytterligare ett belopp av 3 000 kronor för varje påbörjat kalenderår före taxeringsåret som bostadsbyggnaden under innehavstiden funnits på fastigheten. Om det

2 Se prop. 1980/81:61.

Nuvarande lydelse

taxerade byggnadsvärdet icke uppgått eller bort uppgå till 10 000 kronor, avdrages 3 000 kronor för varje påbörjat kalenderår under innehavstiden som byggnaden utnyttjats till stadigvarande bostad. Avdrag medgives icke för tidigare år än år 1952. Finnes på fasfigheten mer än en bostadsbyggnad beräknas nu avsett avdrag endast för fastighetens huvudbyggnad. Sker vinstberäkningen med utgångspunkt från taxeringsvärdet tjugo år före avyttringen enligt sjätte stycket ovan eller från taxeringsvärdet året före dödsfallet enligt sjunde stycket ovan eller motsvarande värden, får avdrag enligt detta stycke ej ske för tidigare år än tjugo år före avyttringen eller året före dödsfallet. Om bostadsbyggnad rivits eller förstörts genom brand eller liknande, skall avdrag enligt detta stycke medgivas även för tid då denna byggnad funnits på fasfigheten, om den skattskyldige inom ett år igångsatt arbete med att uppföra ersättningsbyggnad. Om en bostadsbyggnad under mer än ett år tagits i anspråk huvudsakligen för annat ändamål än bostadsändamål medgives avdrag enligt detta stycke endast för tid då byggnaden därefter åter utnyttjats huvudsakligen för bostadsändamål.

Föreslagen lydelse

taxerade byggnadsvärdet inle uppgått eller bort uppgå lill 10 000 kronor, avdrages 3 000 kronor för varje påbörjat kalenderår under innehavstiden som byggnaden utnyttjats till stadigvarande bostad. Avdrag medges inte för tidigare år än år 1952 och inte heller för senare år än år 1980. Finns på fastigheten mer än en bostadsbyggnad beräknas nu avsett avdrag endast för fastighetens huvudbyggnad. Sker vinstberäkningen med utgångspunkt från taxeringsvärdet tjugo år före avyttringen enligt sjätte stycket ovan eller från taxeringsvärdet året före dödsfallet enligt sjunde stycket ovan eller motsvarande värden, får avdrag enligt detta stycke ej ske för tidigare år än tjugo år före avyttringen eller året före dödsfallet. Om bostadsbyggnad rivits eller förstörts genom brand eller liknande, skall avdrag enligt detta stycke medges även för tid då denna byggnad funnits på fasfigheten, om den skattskyldige inom ett år igångsatt arbete med att uppföra ersättningsbyggnad. Om en bostadsbyggnad under mer än ett år tagits i anspråk huvudsakligen för annat ändamål än bostadsändamål medges avdrag enligt detta stycke endast för fid då byggnaden därefter åter utnyttjats huvudsakligen för bostadsändamål. Vinstberäkning på grund av avyttring av del av fastighet skall grundas på förhållandena på den avyttrade fastighetsdelen. Om den skattskyldige så önskar skall dock så stor del av det för hela fastigheten beräknade omkostnadsbeloppet - i förekommande fall minskat med värdeminskningsavdrag m. m. - anses belöpa på den avyttrade delen som vederlaget för fastighetsdelen utgör av fastighetens hela värde vid avyttringstillfället. I sist avsedda fall skall, om den skattskyldige önskar det och värdet av skogen och

SkU 1980/81:10 8

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

skogsmarken på den avyttrade fastighetsdelen är mindre än 20 procent av värdet av hela fastighetens skog och skogsmark, omkostnadsbeloppet inte minskas med avdrag på grund av avyttring av skog. Om den avyttrade delen avser en eller ett fåtal tomter avsedda atl bebyggas med bostadshus och vederlaget är mindre än 10 procent av fastighetens taxeringsvärde, får vidare ingångsvärdet på den avyttrade fastighetsdelen utan särskild utredning beräknas till 1 krona per kvadratmeter, dock ej lill högre belopp än köpeskillingen.

Vad i de tre första meningarna av föregående stycke föreskrivits gäller i tillämpliga delar även vid marköverföring enligt fastighetsbildningslagen (1970:988).

Har den skattskyldige erhållit sådan engångsersättning som avses i punkt 4 andra stycket av anvisningarna till 35 §, skall så stor del av det för hela fastigheten beräknade omkostnadsbeloppet - i förekommande fall minskat med värdeminskningsavdrag m. m. - anses belöpa på den del av fastigheten som ersättningen avser, som engångsersättningen utgör av fastighetens hela värde vid fiden för upplåtelsen eller inskränkningen i förfoganderätten. Vid bedömningen av om omkostnadsbeloppet skall minskas med avdrag på grund av avyttring av skog gäller vad som är föreskrivet i fråga om del av fastighet.

Har den skatlskyldige under innehavstiden avyttrat del av fastighet skall hänsyn tagas härtill vid beräkning av det omkostnadsbelopp som får avdragas vid vinstberäkningen i anledning av avyttring av återstoden av fastigheten. Kan utredning icke förebringas om den andel av omkostnadsbeloppet - i förekommande fall minskat med värdeminskningsavdrag m. m. - för fastigheten, som belöpt på den avyttrade fastighetsdelen, skall denna andel anses ha motsvarat hälften av erhållen ersättning för fastighetsdelen. Andelen skall dock i intet fall anses överstiga omkostnadsbeloppet - i förekommande fall minskat med värdeminskningsavdrag m. m. - för hela fasligheten omedelbart före avyttringen av fastighetsdelen.

Vad i föregående stycke föreskrivits äger mötsvarande tillämpning om den skattskyldige under innehavstiden erhållit engångsersättning som avses i punkt 4 andra stycket av anvisningarna till 35 §. Har den skatlskyldige under innehavstiden avstått från mark genom marköverföring enligt fastighetsbildningslagen (1970:988), skall omkoslnadsbeloppet på återstoden av fastigheten anses ha minskat med så stor del av omkostnadsbeloppet för den tidigare avstådda marken som ersättningen i pengar utgjort av det totala vederlaget för marken.

Beräknas omkostnadsbeloppet vid den slutliga avyttringen med ledning av ett taxeringsvärde som åsatts efter det att delavyltringen, markupplåtelsen eller marköverföringen m. m. ägt rum, äro bestämmelserna i de två föregående styckena icke tillämpliga.

Nuvarande lydelse

Kostnad för förbättringsarbete eller därmed jämförligt reparations-och underhållsarbete, för vilket ersättning på grund av skadeförsäkring utgått, beaktas icke vid beräkning av realisationsvinst i vidare mån än kostnaden överstigit ersättningen. Har ersättning på grund av skadeförsäkring uppburits med större belopp än det som gått åt för skadans avhjälpande gäller följande. Fastighetens ingångsvärde, uppräknat enligt tionde stycket till tiden för skadetillfället, minskas med skillnaden mellan ersättningen och kostnaden för skadans avhjälpande. För lid efter skadetillfället ligger återstoden av del uppräknade ingångsvärdet till grund för uppräkning enligt tionde stycket.

Föreslagen lydelse

Kostnad för förbättringsarbete eller därmed jämförligt reparations-och underhållsarbete, för vilket ersättning på grund av skadeförsäkring utgått, beaktas icke vid beräkning av realisationsvinst i vidare mån än kostnaden överstigit ersättningen. Har ersättning på grund av skadeförsäkring uppburits med större belopp än det som gått åt för skadans avhjälpande gäller följande. Fastighetens ingångsvärde, omräknat enligt tionde stycket till tiden för skadetillfället, minskas med skillnaden mellan ersättningen och kostnaden för skadans avhjälpande. För fid efter skadetillfället ligger återstoden av det omräknade ingångsvärdet lill grund för omräkning enligt tionde stycket.

Avyttrar delägare i fåmansförelag eller honom närstående person fastighet till företaget får vid vinstberäkningen fastighetens ingångsvärde icke beräknas på grundval av taxeringsvärde enligt sjätte och sjunde styckena. Ej heller får omräkning göras enligt tionde stycket eller tillägg göras enligt tolfte stycket. Riksskatteverket får medge undantag från bestämmelserna i detta stycke om det kan antagas att avyttringen skett av organisatoriska eller andra synnerliga skäl. Mol beslut av riksskatteverket i sådan fråga får talan icke föras.

6 a. Vid omräkning enligt punkt 2 a tionde stycket skall ingångsvärdet samt förbättringskostnader och därmed likställda belopp för vilka avdrag får ske (förbättringskostnader) räknas om med hänsyn lill prisutvecklingen från del fjärde året efter det år då fastigheten förvärvades respektive kostnaderna lades ned lill del år då fastigheten avyttras. Ett ingångsvärde som beräknas med ledning av taxeringsvärdet för visst år räknas dock om med hänsyn till prisutvecklingen från det fjärde året

SkU 1980/81:10

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

efter sistnämnda år.

Värdeminskningsavdrag och andra belopp som skall minska omkoslnadsbeloppet (värdeminskningsavdrag) räknas om med hänsyn till prisutvecklingen från del år på vilket avdraget belöper till del år då fastigheten avyttras. Ett värdeminskningsavdrag som belöper på del år då den kostnad vartill avdraget hänför sig lades ned eller på något av de ire följande åren, räknas dock om med hänsyn lill prisutvecklingen från del fjärde året efter del år då kostnaden lades ned.

Vid tillämpningen av andra stycket iakttas

1) all, om ingångsvärdet grundas på köpeskillingen vid förvärvet av fastigheten, en kostnad som innefattas i köpeskillingen skall anses nedlagd det år då fastigheten förvärvades.

2) au, om ingångsvärdet beräknas med ledning av taxeringsvärdet för visst år, en kostnad som lades ned före ingången av nämnda år skall anses nedlagd det året, samt

3) att, om delar av fastigheten har förvärvats vid olika tillfällen, avdrag på grund av avyttring av skog i första hand skall anses hänförligt till anskaffningsvärdet för den tidigare förvärvade skogen och skogsmarken.

6 b. Avyttras en fastighet som har förvärvals som ersättning för en annan fastighet, skall om den skatlskyldige begär del och under de förutsättningar som anges i andrå-fjärde styckena innehavet av den sistnämnda fastigheten (den ur-

SkU 1980/81:10

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

sprungliga fastigheten) beaktas vid omräkning enligt punkt 6 a av ingångsvärde, förbättringskostnader och värdeminskningsavdrag för den förstnämnda fastigheten (ersättningsfastigheten). Innehavet av den ur-sprimgliga fastigheten beaktas på det sätt som anges i femte-sjunde styckena.

Som förutsättning för att innehavet av den ursprungliga fastigheten skall beaktas gäller att denna fastighet har avyttrats efter utgången av år 1980 och alt ingångsvärdet för ersättnings-fasligheten grundas på köpeskillingen vid förvärvet.

Vidare fordras

1) att uppskov enligt lagen (1978:970) om uppskov med beskattning av realisationsvinst har erhållits såvitt avser beskattningen av vinst som har uppkommit vid avyttringen av den ursprungliga fastigheten och att uppskovsbeloppet skall beaktas enhgt 11 § samma lag vid avyttringen av ersättningsfastigheten eller

2) att - om inte sådant uppskov har erhållits - förutsättningar för uppskov har förelegal enligt nämnda lag utom i de hänseenden som anges i fjärde stycket.

Vid bedömning som avses i tredje stycket 2) skall förutsättningar för uppskov anses ha förelegat oavsett om vinst har uppkommit vid avyttringen av den ursprungliga fastigheten och oavsett hur stort vederlaget för den ursprungliga fastigheten vari förhållande till vederlaget för ersättningsfastigheten. I fall som avses 13 § lagen (1978:970) om uppskov med beskattning av realisationsvinst skall

SkU 1980/81:10 12

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

kravet på bosättning på den ursprungliga fastigheten anses uppfyllt om den skattskyldige har varit bosatt på fastigheten vid något tillfälle inom fem år före den dag då fastigheten avyttrades.

Innehavet av den ursprimgliga fastigheten beaktas vid omräkningen på så sätt atl ersättningsfastigheten anses förvärvad och förbättringskostnader anses nedlagda på fastigheten lika lång tid före den annars gällande tidpunkten som den ursprungliga fasligheten hade innehafts vid tidpunkten för dess avyttring. Tidigarelägg-ning enligt vad nu har sagts får dock inte ske med mer än fyra år. I fråga om förbättringskostnader får tidiga-reläggning ske endast om kostnaderna har lagts ned inom den tidsfrist som har gällt för förvärv av ersättningsfastigheten.

Tidigareläggning enligt femte
stycket får ske endast i fråga om den
del av ingångsvärde och förbättrings
kostnader för ersättningsfastigheten
som inle överstiger ett belopp motsva
rande vederlaget vid avyttringen av
den ursprungliga fastigheten minskat
med förbättringskostnader som un
der den skatlskyldiges innehav har
lagts ned på denna fastighet under det
år dä fastigheten avyttrades eller
under något av de Ire närmast föregå
ende åren. Sådan minskning med
hänsyn till förbättringskostnader på
den ursprimgliga fastigheten skall
dock ske endasiför år då de nedlagda
kostnaderna har överstigit tio pro
cent av vederlaget vid ä.yyllringen av
denna fastighet. ;

Har ersättningsfastigheten förvar-

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.

1. De nya bestämmelserna tillämpas - med de undantag som anges i punkterna 2 och 3 nedan - i fråga om avyttringar som sker efter utgången av år 1980.

2. Har en fastighet, som avyttras efter utgången av år 1980, förvärvats år 1979 eller tidigare, gäller bestämmelserna i andra-fjärde styckena.

Vid tillämpning av punkt 6 a första stycket av anvisningarna till 36 § skall hänsyn tas lill prisutvecklingen från ett tidigare år än det där föreskrivna fjärde året. nämligen

vid avyttring år 1981: från det första året

" " " 1982: " " andra "

" " " 1983: " " tredje "

efter det år som anges i nämnda lagrum.

SkU 1980/81:10 14

Har fastigheten avyttrats något av åren 1981, 1982 eller 1983 skall vid tillämpning av punkt 6 a andra stycket av anvisningarna lill 36 § värdeminskningsavdrag som belöper på det år då kostnaden lades ned (koslnadsåret) eller de närmast följande åren räknas om med hänsyn lill prisutvecklingen från ett annat år än det på vilket avdraget belöper endast i den mån det framgår av följande uppställning:

Avyttringsår Avdrag som belöper på Omräknas med hänsyn till

prisutvecklingen från

1981 kostnadsåret första året efter kostnadsåret

1982 koslnadsåret och det andra året efter kostnadsåret första följande året

1983 koslnadsåret och de tredje året efter kostnadsåret två följande åren

I fråga om fastighetens ingångsvärde samt i fråga om de förbättringskostnader som är nedlagda och de värdeminskningsavdrag som belöper på år 1979 och tidigare år gäller dessutom följande. En jämförelse skall göras mellan det belopp, som efter omräkning med beaktande av andra och tredje styckena ovan framkommer när summan av ingångsvärdet och förbättringskostnaderna minskas med värdeminskningsavdrag, och det motsvarande belopp, som vid en avyttring av fastigheten år 1980 skulle ha framkommit efter omräkning enligt de intill den 1 januari 1981 gällande bestämmelserna i punkt 2 a tionde stycket av anvisningarna lill 36 §, Den skatlskyldige skall tillgodoföras avdrag med det högsta av beloppen,

3, Avyttras en ersättningsfastighet och har den ursprungliga fastigheten avyttrats något av åren 1981, 1982 eller 1983, skall vid omräkning av ingångsvärde, förbättringskostnader och värdeminskningsavdrag för ersättningsfastigheten tidigareläggning enligt punkt 6 b femte stycket av anvisningarna lill 36 § ske med högst ett, två respektive tre år.

ir-

Skatteberäkning enligt 1 får ske endast under förutsättning alt den inkomst, som skall ligga till grund för skatteberäkningen, uppgår till minst 75 000 kronor och dessutom utgör minst en femtedel av den skattskyldiges till statlig inkomstskatt laxerade inkomst.

(Se vidare anvisningarna.)

Till grund för skatteberäkning enligt 1 § skall ligga den ackumulerade inkomsten minskad med avdragsgilla kostnader för dess förvärvande (nettobeloppet av den ackumulerade inkomsten) eller, om den skattskyldiges sammanlagda till statlig inkomstskatt beskattningsbara inkomst är lägre, denna inkomst.

Skalleberäkning enligt I må ske endast under förutsättning atl den inkomst, som skall ligga lill grund för skatteberäkningen, uppgår till minst 5 000 kronor och tilhka utgör minst en femtedel av den skattskyldiges till statlig inkomstskall taxerade inkomst.

(Se vidare anvisningarna.)

4 m o m .M fråga om inkomst av
tillfällig förvärvsverk-

samhet gäller lagens bestämmelser, såvitt avser realisationsvinst, vid avyttring av aktie eller andel i bolag vars aktier eller andelar vid tiden för avyttringen till huvudsaklig del ägdes eller på därmed jämförligt sätt innehades - direkt eller genom förmedling av juridisk person - av en fysisk person eller ett fåtal fysiska personer och förvärvals tidigare än två år före avyttringen, samt sådan vinst vid avyttring av fastighet .wm

3§

4 mom, I fråga om inkomst av
tillfällig förvärvsverk-

samhet gäller lagens bestämmelser, såvitt avser realisationsvinst, vinst vid avyttring av faslighet samt vinst vid avyttring av aktie eller andel i bolag vars aktiereller andelar vid tiden för avyttringen lill huvudsaklig del ägdes eller på därmed jämförligt sätt innehades - direkt eller genom förmedling av juridisk person - av en fysisk person eller ett fåtal fysiska personer och förvärvals tidigare än två år före avyttringen.

SkU 1980/81:10 16

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

avses i 2§ lagen (1978:970) om uppskov med beskattning av realisationsvinst eller som till mer än hälften utgörs av återvunna avdrag för värdeminskning av den avyttrade fastigheten.

Anvisningar

fill 1 § 1.'' Inkomst skall enligt denna lag anses hänförlig till visst beskattningsår, om intäkten exempelvis intjänats eller eljest motprestation för densamma i någon form lämnats under ifrågavarande år.

För atl en inom visst beskattningsår åtnjuten inkomst skall anses utgöra ackumulerad inkomst enligt denna lag fordras, att inkomsten hänför sig till minst två beskattningsår.

Engångsbelopp, som uppbäres såsom ersättning för årlig pension, skall i allmänhet anses hänföra sig lill tio år. Engångsbelopp, som beskattas med tillämpning av bestämmelserna i fjärde stycket av anvisningarna till 19 § kommunalskatielagen (1928:370), anses icke såsom ackumulerad inkomst.

Ackumulerad inkomst, som avses Ackumulerad inkomst, som avses

i 3 § 4 mom., skall anses hänföra sig i 3 § 4 mom., skall anses hänföra sig
till det antal år den skatlskyldige till det antal år den skattskyldige
innehaft aktien eller andelen. innehaft den avyttrade egendomen.

Realisationsvinst vid avyttring av fastighet får dock inte fördelas på mer än fyra år i andra fall än dä vinsten har uppkommit vid sådan avyttring som avses i 2 § lagen (1978:970) om uppskov med beskaUning av realisationsvinst eller då vinsten till mer än hälften utgörs av återvunna avdrag för värdeminskning av den avyttrade fastigheten.

Intäkt av skogsbruk skall anses hänförlig lill det antal år som motsvarar förhållandet mellan intäkten, minskad med vederbörliga avdrag, och värdet av ett års skogstillväxt å fastigheten.

Ackumulerad inkomst, som avses i 3 § 2 mom. vid 5)-7) samt i 3 § 3 mom. vid 2), 5) och 6), skall anses hänföra sig till det antal år den skattskyldige

'i Senaste lydelse 1977:43.

SkU 1980/81:10 17

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

bedrivit jordbruket eller rörelsen. Har skatlskyldig åtnjutit ackumulerad inkomst som nu sagts i egenskap av delägare i handels- eller kommanditbolag, skall inkomsten anses hänförlig till den tid han varit delägare i bolaget. Inkomsten skall dock anses hänförlig till kortare tid än den skattskyldige bedrivit jordbruket eller rörelsen eller varit delägare i bolaget, därest han så yrkar och företer utredning om det antal är vartill inkomsten hänför sig, eller eljest om det framstår såsom uppenbart att inkomsten hänför sig till kortare lid.

Har jordbruk eller rörelse, som bedrivits av den ena av tvä makar, övertagils av den andra maken, skall denne, om han så yrkar, anses hava bedrivit jordbruket eller rörelsen jämväl under den förstnämnda makens innehav av förvärvskällan, under förutsättning att makarna då voro taxerade med tillämpning av 11 § 1 mom. lagen om statlig inkomstskatt eller, därest andra maken haft inkomst, skulle hava taxerats med tillämpning av nämnda bestämmelse. Vad nu sagts skall äga motsvarande tillämpning när andel i handels- eller kommanditbolag, som ägts av den ena av två makar, övertagits av den andra maken samt när jordbruk, rörelse eller andel i bolag i samband med den ena makens död övertagits av den andra maken, och denne var ensam dödsbodelägare. Inkomst, som enligt tredje stycket av anvisningarna till 52 § kommunalskattelagen (1928:370) taxeras hos make, skall icke fill någon del anses utgöra ackumulerad inkomst.

Vad i nästföregående stycke stadgas om makar skall i tillämpliga delar gälla även andra skattskyldiga, vilka taxeras med tillämpning av där angivna bestämmelse.

Vid skatteberäkning enligt 1 § skall oskift dödsbo och den avlidne anses som en och samma skatlskyldig.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.

1. De nya bestämmelserna i 2§ tillämpas första gången i fråga om ackumulerad inkomst som tas till beskattning vid 1982 års taxering. Äldre bestämmelser i 2 § tillämpas dock alltjämt vid 1982 och 1983 års taxeringar om laxeringen avser beskattningsår som omfattar tid före utgången av år 1980.

2. De nya bestämmelserna i 3 § 4 mom. och punkt 1 fjärde stycket av anvisningarna till 1 § tillämpas i fråga om vinst vid fastighetsavyttring som sker efter utgången av år 1980.

Nuvarande lydelse

Vid beräkning av realisationsvinst eller realisalionsföriust genom avyttring av en ersättningsfastighet skall avdrag, som enligt anvisningarna lill 36 § kommunalskattelagen

Föreslagen lydelse

11 §

Vid beräkning av realisationsvinst
eller realisationsförlust genom avytt
ring av en ersättningsfastighet skall
avdrag, som enligt anvisningarna till
36 § kommunalskatielagen
(1928:370) får göras vid beräkning (1928:370) får göras vid beräkning
av vinsten eller förlusten, minskas av vinsten eller förlusten, minskas
med det belopp som framkommer med det belopp som framkommer
om uppskovsbeloppel omräknas om uppskovsbeloppel räknas om
med hänsyn lill förändringarna i det med hänsyn till förändringarna i det
allmänna prisläget från det år då allmänna prisläget från det fjärde
ersättningsfastigheten förvärvades året efter det år då ersättningsfastig-
till del år då avyttringen skedde. heten förvärvades till del år då

avyttringen skedde. Har, vid omräkning av faslighetens ingångsvärde eller del av det, fastigheten enligt punkt 6 b femte stycket av anvisningarna lill nämnda paragraf ansetts förvärvad före den annars gällande tidpunkten, skall motsvarande tidigareläggning av förvärvstidpunkten ske vid omräkning av uppskovsbeloppet. Omräkningen sker med ledning av en indexserie, grundad pä konsumentprisindex. Riksskatteverket fastställer årligen omräkningstalen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.

De nya bestämmelserna tillämpas i fråga om avyttring av ersättningsfastighet soin sker efter utgången av år 1980. Har fastigheten avyttrats något av åren 1981-1983, skall dock vid tillämpningen av 11 § första stycket första meningen hänsyn las till förändringar i del allmänna prislägel från ett tidigare år än det där angivna fjärde året, nämligen

vid avyttring år 1981: från det första året

" " " 1982: " " andra "

" " " 1983: " " tredje "

efter det år då ersätlningsfasfigheten förvärvades eller, på grund av 11 § första stycket andra meningen, skall anses förvärvad.

SkU 1980/81:10 19

Motioner väckta med anledning av propositionen

1980/81: 121 av Lars Werner m. fl. (vpk) I motionen hemställs atl riksdagen beslutar

1. all som sin mening ge regeringen lill känna vad som i motionen framförts beträffande orsakerna lill mark- och fastighelsspekulationen och i anledning därav hemställa att regeringen måtte tillsätta en parlamentarisk utredning med direktiv alt utreda frågan om församhälleligande av markinnehavet, m. m., enligt vad som anförs i motionen,

2. att avslå regeringens förslag, dels lill lag om ändring i lagen (1951:763) om beräkning av statlig inkomstskatt för ackumulerad inkomst, såvitt avser 3 § och anvisningarna till 1 §, dels till lagom ändring i kommunalskatielagen (1928:370), såvitt avser punkt 2 a 10 st. punkt 6 a och 6 b av anvisningarna till 36 §,

3. alt punkt 2 a av anvisningarna till 36 § kommunalskattelagen ändras och ges en sådan innebörd atl endast den del av ingångsvärdet soin fastighetsägaren själv finansierat får indexuppräknas saml all omräkningen skall ske med ledning av en indexserie, grundad på nettoprisindex i stället för som nu konsumentprisindex, dvs. alt elfte stycket ges följande lydelse:

Nuvarande lydelse Motionärernas förslag

Omräkningen sker med ledning av Omräkningen sker med ledning av

en indexserie, grundad på konsu- en indexserie, grundad på neliopris-mentprisindex. Riksskatteverket index, och omfattar endast den del av fastställer årligen omräkningstalen. ingångsvärdet som fastighetsägaren

själv finansierat. Riksskatteverket fastställer årligen omräkningstalen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981 och tillämpas första gången vid 1982 års taxering.

4. att begära att regeringen till riksdagen återkommer med förslag innebärande atl uppskov av realisationsvinstbeskattning av fastighet ej godkänns vid s. k. frivillig avyttring.

1980/81: 130 av Olof Palme m. fl. (s) I motionen hemställs

1. atl riksdagen avslår de i propositionen framlagda lagförslagen,

2. all riksdagen beslutar atl reglerna för beskattning av realisationsvinst vid fastighetsavyttring skall utformas i enlighet med vad som förordas i mofionen.

SkU 1980/81:10 20

Motioner väckta under allmänna mofionstiden 1980

1979/80: 467 av Ingrid Segerström (s) och Anita Gradin (s) I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag till ändring av lagen om uppskjutande av realisationsvinstbeskattning för villaboende så att den blir tillämplig även för boende i insatslägenheter i flerfamiljshus.

1979/80: 599 av Jan Bergqvist m. fl. (s)

I motionen yrkas atl riksdagen beslutar att hos regeringen begära att en utredning tillsätts för att se över skattereglerna för sådana tillgångar som ädelstenar, guld- och silversaker, konst, antikviteter o. d.

1979/80: 1093 av andre vice talmannen Thorslen Larsson (c)

I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om

tillämpningsregler för realisationsvinstbeskattningen i enlighet med vad som

anförts i motionen.

1979/80: 1104 yrkande 4 av Olof Palme m. fl. (s)

I yrkande 4 hemställs alt riksdagen beslutar om en skärpning av skatten på realisationsvinster i enlighet med vad som anförs i motionen.

1979/80: 1109 yrkande 4-7 av Lars Werner m. fl. (vpk) I yrkandena 4-7 hemställs alt riksdagen beslutar

4. att uttala all en reformering av realisationsvinstbeskattningen skall
bygga på följande principer:

a) hela realisationsvinsten bör i princip vara skattepliktig,

b) även realisationsvinst från avyttring av lös egendom avsedd för personligt bruk bör vara skattepliktig,

c) beskattningen av realisationsvinster bör vara av minst samma skärpa som beskattningen av arbetsinkomster,

5. atl 35 § 3 mom. kommunalskattelagen ges en sådan innebörd att 75 i
stället för 40 % av vinsten vid avyttring görs skattepliktig och lagrummet
erhåller följande lydelse:

Nuvarande lydelse Motionärernas förslag

35 §

3 mom. Realisationsvinst på grund---------- mindre än två år.

Avyttrar skatlskyldig egendom Avyttrar skattskyldig egendom

som avses i delta moment och som som avses i detta moment och som
den skattskyldige innehaft två år den skatlskyldige innehaft två år
eller mera, är 40 procent av vinsten eller mera, är 75 procent av vinsten
skattepliktig. skattepliktig.

Från sammanlagda beloppet------- som nyss nämnts.

Kan tillämpning av------------------------- dag avyttring sker.

Har egendom som avses i detta Har egendom som avses i detta

SkU 1980/81:10 21

Nuvarande lydelse Motionärernas förslag

moment avyttrats genom sådan moment avyttrats genom sådan
tvångsförsäljning som anges i 2 § tvångsförsäljning som anges i 2 §
första stycket 1) lagen (1978:970) om förstastyckel 1) lagen (1978:970) om
uppskov med beskattning av realisa- uppskov med beskattning av realisa
tionsvinst, är - oavsett tidpunkten tionsvinst, är - oavsett tidpunkten
för förvärvet - endast 40 procent av för förvärvet - 75 procent av vinsten
vinslen skattepliktig.---- skattepliktig.
Bestämmelsen i 2------- styvbarn och fosterbarn.

6. att punkt 2 a av anvisningarna till 36 § kommunalskattelagen ändras
och ges en sådan innebörd att endast den del av ingångsvärdet som
fastighetsägaren själv finansierat får indexuppräknas samt alt omräkningen
skall ske med ledning av en indexserie, grundad på nettoprisindex i stället för
som nu konsumentprisindex och dessutom att den bestämmelse som medger
avdrag med 3 000 kr. för varje påbörjat kalenderår före taxeringsåret utgår,
dvs. atl elfte stycket erhåller följande lydelse och atl tolfte stycket utgår.

2 a. Skall vid beräkning--------- är då avyttring skedde.

Omräkning sker med ledning av Omräkning sker med ledning av

en indexserie, grundad på konsu- en indexserie, grundad på nettopris-mentprisindex. Riksskatteverket index och omfattar endast den del av fastställer årligen omräkningstalen. ingångsvärdet som fastighetsägaren

själv finansierat. Riksskatteverket fastställer årligen omräkningstalen.

7. alt anhålla att regeringen till riksdagen återkommer med förslag
innebärande att uppskov med realisationsvinstbeskattning av fastighet ej
godkänns vid s. k. frivillig avyttring.

1979/80: 1554 yrkande 1 av Lars Werner m. fl. (vpk)

I motionen yrkas med hänvisning till vad som anförts i motion 1979/ 80: 1553 att riksdagen som sin mening ger regeringen lill känna all kapitalinkomstkommitién (B 1979:05) genom tilläggsdirektiv bör få i uppdrag att med förtur snarast utforma ett förslag till beskattning av realisationsvinst vid försäljning av bostadsfasligheler där köpeskillingen inte räknas upp med index till den del den finansieras med lånat kapital.

1979/80: 1578 av Stina Eliasson (c) och Sven-Erik Nordin (c) I motionen yrkas att riksdagen hos regeringen begär förslag om dispensmöjligheler från oskälig realisationsvinst vid tvångsförsäljning av jord- och skogsbruksmark motiverad av samhällsnyttan.

1979/80: 1854 yrkande 2 av Lars Werner m. fl. (vpk)

I motionen yrkas med hänvisning till motion 1979/80: 1853 att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag lill skärpt realisationsvinslbeskall-ning.

SkU 1980/81:10 22

Utskottet

Skärpning av realisationsvinstbeskattningen vid fastighetsavyttring

De skärpningar av beskattningen av realisationsvinster vid fastighelsav-yltringar som föreslås i propositionen skall i främsta rummet ses som en åtgärd riktad mot dels spekulationer i faslighetsförsäljningar, dels oberättigade försäljningsvinsler i sådani sammanhang. Vinsterna har blivit möjliga genom en kombination av nuvarande rätt till full indexuppräkning vid beskattningen och en obegränsad avdragsrätl för låneräntor. Resultatet har under pågående inflation blivit att löpande inkomster som till stor del varit obeskattade kunnat omvandlas till skattefria kapitalvinster. Till denna utveckling har självfallet också läget på bostadsmarknaden och den nuvarande bostadsbeskattningen bidragit. Budgetministern diskuterar i propositionen olika möjligheter att komma lill rätta med problemen. Han anser det inte möjligt att begränsa fastighetsägarnas rätt till avdrag för låneräntor, eftersom denna rätt för många hushåll är förutsättningen för att de skall klara sina boendekostnader. Inte heller finner han det möjligt alt gå över lill en real beskattning av låneräntor innan frågan härom har utretts. En annan möjlighet skulle, menar han, vara att begränsa indexuppräkningen till det faktiskt nedlagda egenkapitalet, men denna metod avvisas med hänsyn till de betydande praktiska svårigheter som uppkommer när man skall fastställa storleken av sådant kapital.

Slutsatsen av dessa resonemang Plir att lösningen måste bli en schablonregel som begränsar indexuppräkningen. Budgelminislern finner därvid atl man närmast kan tänka sig tre olika typer av sådana regler. Den enklaste metoden skulle vara atl halvera indexuppräkningen under hela innehavstiden. Denna väg finner han emellertid inte lämplig med hänsyn till alt den ger förmånliga resultat vid korta innehav men en oskäligt hård beskattning vid långa innehav. Ett annat sätt att lösa problemet skulle vara en succesiv upptrappning under en tioårsperiod, då kostnaderna fick räknas upp stegvis med vissa tidsintervaller. Med hänsyn till svårigheterna att tillämpa ett sådant system pä ersättningsfastigheter-d.v.s. en faslighet som köps i stället för en såld fastighet och vars anskaffande åren förutsättning för uppskov med realisationsvinstbeskattningen - och till svårigheterna för skattskyldiga och taxeringsmyndigheter att tillämpa sådana regler avvisas upptrappningsme-toden.

Budgetministern anser atl man kan nå ett likvärdigt resultat med enklare medel om man i stället bortser från prisförändringarna under en inilialperiod av fyra år. Han förordar därför en metod med fyrårigt initialt bortfall. Effekterna av de här angivna tre metoderna och av nuvarande belyses i propositionen genom tabeller som visar att det initiala bortfallet liksom den successiva upptrappningen slår hårdare vid korta innehav än den halverade indexuppräkningen, medan denna vid långa innehav ger ett för de skattskyldiga mer oförmånligt resultat än de två andra metoderna. Systemet

SkU 1980/81:10 23

med initialt bortfall innebär i övrigt att man i princip, med bibehållande av nuvarande regler, förskjuter uppräkningen av anskaffnings- och förbättringskostnader samt värdeminskningsavdrag fyra år framåt i liden i förhållande till den tidpunkt då kostnaderna verkligen lades ned. Ett särskilt problem i delta sammanhang erbjuder ersättningsfastigheterna. I dessa fall föreslås ägaren under vissa förutsättningar få tillgodoräkna sig den lid han innehade den ursprungliga fastigheten. Därvid skapar del initiala bortfallet särskilda problem i fråga om förbättringskostnader som lagts ner under den initialperiod som enligt huvudregeln skall räknas bort från den tid man innehaft den ursprungliga fastigheten. För dessa fall föreslås särbestämmelser av förhållandevis komplicerad natur.

Utöver de ändringar av realisationsvinstbeskattningen som föranleds av det initiala bortfallet föreslår budgetministern också att det s.k. 3 000-kronorslillägget slopas. Tillägget innebär att det vid beskattningen avdragsgilla omkostnadsbeloppet får ökas med 3 000 kr. för varje är som det funnits en byggnad med ett laxerat byggnadsvärde av minst 10 000 kr. på fastigheten. Tillägget skall dock få behållas för innehavsår före 1981.

I fråga om de nya reglernas ikraftträdande förordas en mjuk övergång som fått den formen att den som säljer en fastighet något av åren 1981, 1982 eller 1983 skall få börja indexuppräkningen efter en inilialperiod på endast ett, två respektive tre år. Full effekt på äldre innehav uppnås därför först när försäljningen sker 1984 eller senare. Övergångsbestämmelserna innehåller i övrigt relativt svårtolkade regler i fråga om ersättningsfastigheterna.

Med hänsyn lill alt de föreslagna skärpningarna av realisationsvinstbeskattningen kan väntas leda lill atl realisationsvinster i långt högre grad än hittills blir beskattade - och till atl vinsterna ofta ackumuleras under en längre tid - föreslär budgetministern atl möjligheter till progressionsuljäm-ning införs. Utjämningen skall ske genom atl lagen om ackumulerad inkomst ges utvidgat tillämpningsområde. Faslighelsvinslerna skall kunna fördelas på fyra år, men fördelningsperioden får inte överstiga det antal år som fastigheten innehafts. Reglerna blir i princip tillämpliga fr. o. m. 1982 års taxering.

De i propositionen framlagda förslagen godtas inle av oppositionen som i stället lägger fram egna sinsemellan skiljaktiga förslag till lösningar.

I s-molionen 1980/81: 130 yrkas dels avslag på propositionen, dels atl riksdagen skall fastställa de beskattningsregler som förordas i s-motionen 1980/81: 131. I den senare motionen framförs kritik mot regeringens förslag för all det är utomordentligt komplicerat. Motionärerna vänder sig även mot atl förslaget vid korttidsinnehav inte kompenserar fastighetsägaren ens för inflationsförluslen på det egna kapitalet men ger överkompensation vid långa innehav. Vidare påtalas de olikheter i beskattningen som förslaget medför i de fall inflationen är hög respektive låg under de fyra första innehavsåren. Motionärerna vill i stället införa halverad indexuppräkning fr. o. m. 1981. De ansluter sig lill regeringens förslag endast i fråga om

SkU 1980/81:10 24

slopandet av 3 000-kronorstilläggel. Med undanlag för sistnämnda åtgärd överensstämmer dessa yrkanden med yrkandet 4 i s-mofionen 1979/80: 1104, som därmed får anses ha förfallit.

Motionärerna i vpk-motionen 1980/81: 121 begär i syfte att eliminera mark- och fastighetsspekulationer en parlamentarisk utredning om församhälleligande av markinnehavet. De yrkar avslag på propositionen och föreslår att fastighetsägaren skall få indexuppräkna endast egenkapitalet och att uppräkningen skall ske med ledning av en indexserie grundad på nettoprisindex. Vidare begär motionärerna en riksdagsskrivelse om slopande av uppskovsreglerna vid frivillig avyttring. Genom dessa yrkanden får yrkandena 6 och 7 i den tidigare väckta vpk-motionen 1979/80: 1109 anses ha förfallit.

Som framgår av redovisningen av propositionen har budgetministern redan prövat de alternativa förslag som nu förs fram i motionerna och därvid avvisat såväl s-förslaget med hänsyn lill alt det inle motverkar korttidsspekulationer i fastigheter som vpk-förslaget att begränsa indexuppräkningen till egenkapitalet med hänvisning lill de kontrollsvårigheter som är förenade med ett sådant system.

Utskottet finner atl man vid bedömningen av de olika metoderna för att skärpa realisationsvinstbeskattningen vid faslighetsavyttringar kan anlägga vilt skilda synpunkter beroende på vilka utgångspunkter man har. Gemensamt för alla förslagen är emellertid att en schablonmetod anses nödvändig om man skall kunna undvika alltför komplicerade åtgärder. Alla förslagen är behäftade med svagheter och en väsentlig del av de komplikationer som uppkommer beror på det nuvarande uppskovssystemet, vilket framgår av propositionens bestämmelser beträffande ersättningsfastigheterna. Enligt utskottets mening är det därför synnerligen angeläget att den av riksdagen begärda översynen av uppskovsreglerna kommer till stånd snarast möjligt och att den kan verkställa sitt uppdrag skyndsamt.

1 avvaktan på resultatet av detta utredningsarbete, som enligt utskottets bedömning även bör kunna leda till en omprövning av realisationsvinstbeskattningen, skall riksdagen ta ställning till vilka skärpningsåtgärder som nu lämpligen bör genomföras. Del kan därvid konstateras atl vpk-förslaget är förenat med påtagliga svagheter genom att del erbjuder de största möjligheterna alt kringgå beskattningen lill följd av svårigheterna att kontrollera vad som är egenkapital i en fastighet. Den föreslagna övergången till netloprisindex synes inte heller kunna försvaras när det gäller fastighetsvärdena. Syftet med nettoprisindex är att mäta utvecklingen av intäkterna som den konsumlionsvaruproducerande sektorn - efter avdrag av indirekta skatter och med tillägg av subventioner- skulle fä vid en i huvudsak oförändrad produktion. Att nettoprisindex vissa lider stigit snabbare än KPI kan sammanhänga med att produktionskostnaderna påverkats av de sociala avgifterna, som inte räknas bort. Något bärande skäl atl frångå KPI som mätare på inflationsutvecklingen kan utskottet inle finna. Utskottet, som

SkU 1980/81:10 25

beträffande frågan om marksocialisering hänvisar till atl riksdagen tidigare på civilutskottets hemställan upprepade gånger avvisat motsvarande krav, avstyrker följaktligen bifall till vpk-motionen.

Till förmån för den av socialdemokraterna föreslagna halverade indexuppräkningen talar den omständigheten att den kan väntas bli relativt enkel i den praktiska tillämpningen, medan förslaget i'propositionen'kan väntas effekfivare motverka fastighetsspekulationer. Utskottet, som förutsatt att de nu aktuella reglerna kan förväntas bli av kort varaktighet, anser det angeläget att nu snabbt komma till rätta med spekulationer och oskäliga övervinster. Med hänsyn härtill fillstyrker utskottet förslagen i propositionen och avstyrker motion 1980/81: 130.

Förslagen berör bl. a. punkt 2 a av anvisningarna till 36 § kommunalskattelagen. I detta sammanhang behandlar utskottet även proposition 1980/81: 61 med förslag till ändrade regler för inkomstbeskattningen av ägare till s. k. specialbyggnader, m. m., såvitt avser en redaktionell ändring i samma lagrum. Utskottet tillstyrker denna ändring.

Övriga frågor rörande realisationsvinstbeskattningen vid fastighetsavyttring

I tre under den allmänna motionstiden 1980 väckta motioner tas upp frågor om vissa ändringar av beskattningsreglerna vid fastighetsavyttring som inle har något direkt samband med förslagen i propositionen men som utskottet behandlar i detta sammanhang.

Ingrid Segerström och Anita Gradin (båda s) begär i motion 1979/80: 467 att de som byter en mindre insatslägenhet mot en större skall få samma möjligheter till uppskov med realisationsvinstbeskattningen som bl. a. villaägarna åtnjuter i samband med köp av ersättningsfastighet. Som motionärerna framhåller beskattas vinsten vid försäljning av insatslägenheter f. n. enligt de allmänna reglerna för vinst på lös egendom, d. v. s. beskattningen avtrappas efter innehavstidens längd och upphör när denna tid är 5 år eller mera. Yrkandet i motionen utgår från de nuvarande reglerna. Till bilden hör emellertid att kapitalvinstkommittén fått i uppdrag att utforma regler för en i fiden obegränsad realisationsvinstbeskattning av bostadsrätterna. Kommittén skall enligt sina ursprungliga direktiv också överväga möjligheterna att i detta sammanhang införa uppskovsregler för bostadsrätterna, motsvarande de som nu gäller vid fasfighetsförsäljning. Enligt vad utskottet erfarit koinmer emellerfid regeringen att inom kort genom tilläggsdirektiv föra över frågan om uppskovsregler för bostadsrätter från kapitalvinstkommiitén till den utredning om en översyn av uppskovsreglerna som utskottet berörde i anslutning till propositionen.

Syftet med motionen är alltså redan tillgodosett genom de nämnda utredningarna, varför utskottet inte finner anledning tillstyrka bifall lill mofion 1979/80: 467.

Vidgade uppskovsmöjligheler begär också andre vice talmannen Thorslen

SkU 1980/81:10 26

Larsson (c) i motion 1979/80: 1093, men hans yrkande avser närmast lättnader i kravet på mantalsskrivning på den försålda fastigheten som förutsättning för uppskov. Motionären hänvisar till de olikheter i skattehänseende som kan uppkomma mellan två syskon som ärver en gård om den ena bor kvar men den andra arrenderar en ny gård.

Enligt utskottets mening bör denna fråga också kunna prövas vid den kommande översynen av uppskovsreglerna. Det får dock förutsättas att de eventuellt vidgade möjligheterna till uppskov bara kan komma i fråga i samband med köp av ersättningsfastighet. Med det anförda avstyrker utskottet bifall till mofion 1979/80: 1093.

I den tredje av de här behandlade motionerna - 1979/80: 1578 av Stina Eliasson och Sven-Erik Nordin (båda c) - begärs särskilda dispensmöjligheter för jordbrukare som får sina fastigheter exproprierade men inte kan skaffa ersättningsmark. Motionärerna hänvisar bl. a till att det tidigare var lägre skatt vid expropriation och att beskattningen i dessa fall kan framstå som oskälig.

Det är riktigt att vinsten vid expropriation endast var skattepliktig till 75 procent vid avyttring inom 2 år före april 1976 men att denna förmån slopades bl. a. av det skälet att den bidrog till att motverka frivilliga försäljningar. I fråga om beskattningens effekter för den enskilde kan givetvis delade meningar råda. Syftet med realisationsvinstbeskattningen är inte att konfiskera den enskildes egendom utan endast att beskatta de övervinster som av olika skäl uppkommer. Det finns enligt utskottets mening inte skäl att beskatta sådana övervinster annorlunda då de uppkommer vid expropriation än då de tas ut vid en frivillig försäljning. För övrigt kan tilläggas att de möjligheter till progressionsutjämning vid fastighetsförsäljning som införs genom förslaget i den här behandlade propositionen redan är för handen vid expropriafion. I enlighet med det anförda avstyrker utskottet bifall till motion 1979/80: 1578.

Krav på skärpning av realisationsvinstbeskattningen i övrigt

Frågan om att skärpa realisationsvinstbeskattningen på personlig lös egendom har tidigare tagits upp i flera olika sammanhang och den återkommer också i två av de här behandlade motionerna. Jan Bergqvist m. fl. (s) begär i motion 1979/80: 599 en översyn av skattereglerna för sådana tillgångar som äldelstenar, guld- och silversaker, konst, antikviteter o.dyl. I motionen lämnas en utföriig redogörelse för frågans tidigare behandling och motionärerna konstaterar bl. a. att regeringen inte tillsalt någon utredning i frågan trots att skatteutskottet 1978 förutsatte att en sådan skulle komma till stånd i enlighet med vissa uttalanden av 1972 års skatteutredning. De anser att regeringen saboterar riksdagens ställningstagande. Utskottet vill med anledning härav göra det förtydligandet att de motioner med yrkanden om skärpt skatt på personlig lösegendom som behandlades 1978 avslogs av

SkU 1980/81:10 27

riksdagen på hemställan av ett enhälligt skatteutskott och alltså inte föranledde någon riksdagsskrivelse i frågan. Regeringen kan inte anses vara bunden av vad utskottet anförde som motiv för sitt avstyrkande. På samma grund förutsatte utskottet f. ö. att en särskild utredning skulle pröva utformningen av realisationsvinstbeskattningen vid fastighetsavyttring, alltså den fråga som regeringen utan särskild utredning tar upp i den tidigare i detta betänkande behandlade propositionen, där den i motionen aktuaKse-rade frågan delvis berörs. Det kan här tilläggas att budgetministern i proposition 1980/81: 20 om besparingar i statsverksamheten uttalar att det finns skäl att åter pröva möjligheterna att skärpa beskattningen av s. k. alternativa placeringar, d. v. s. diamanter och guldjetonger.

Utskottet delar budgetministerns uppfattning att ansträngningarna nu först bör inriktas på att söka stävja de former för kringgående av beskattningen som de alternativa placeringarna innebär. Motionärerna redovisar en del kontroll- och värderingsproblem men synes bortse från åtskilliga av de svårigheter som måste uppstå vid en sådan beskattning. Frågan gäller ju inte enbart de föremål som säljs på s. k. kvalitetsauktioner utan alla genom generationer ärvda saker som finns i åtskilliga svenska hem och som aldrig utbjudits fill försäljning. Dessa föremål måste ju i så fall värderas, deklareras och beskattas utan att ägarnas skatteförmåga kan antas ha ökat. Utskottet avser emellertid inte att i detta sammanhang göra någon fullständig genomgång av alla invändningar som kan riktas mot en skärpt lösöresbeskattning. Med hänsyn till de svårigheter som redovisas i motionen och till att åtskilliga utredningar inte kunnat finna någon allmänt accepterad lösning av frågan samt till att regeringen väntas pröva en skärpt beskattning av de alternativa placeringarna avstyrker utskottet bifall till motion 1979/80: 599.

Skärpt realisationsvinstbeskattning av lös egendom ingår också i det program för allmän skärpning av denna beskattning som läggs fram i vpk-motionen 1109. Denna har utskottet redan behandlat i vad den avser fas-tighetsavyttringarna. Utöver kravet i fråga om lösegendom anser motionärerna att realisationsvinstskatten bör bygga på principen att hela vinsten bör vara skattepliktig och att den bör vara av minst samma skärpa som beskattningen av arbetsinkomster.

I fråga om det sistnämnda kravet kan motionärerna anses i huvudsak tillgodosedda, eftersom realisationsvinster läggs på toppen av arbetsinkomster och följaktligen i flertalet fall genom progressionen beskattas hårdare än sådana inkomster. Undantag från regeln om att hela vinsten skall beskattas föreligger i fråga om personlig lösegendom och värdepapper och skall delvis ses mot bakgrunden av att någon avräkning av inflationseffekterna inte sker i dessa fall.

Med hänsyn härfill och med hänvisning fill vad utskottet tidigare anfört beträffande beskattningen av personlig lösegendom är utskottet inte berett att biträda motionärernas krav på ett riksdagsuttalande om en allmän

SkU 1980/81:10 28

skärpning av realisationsvinstbeskattningen eller deras begäran om förslag av sådan innebörd i motion 1979/80: 1854. Utskottet avstyrker således såväl denna motion som motion 1109 yrkandena 4 och 5.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande skärpning av realisationsvinstbeskattningen vid
fastighetsavyttring

att riksdagen med avslag på motionerna 1979/80: 1104 yrkande 4, 1979/80: 1109 yrkandena 5-7, 1979/80: 1554 yrkande 1, 1980/81: 121 och 1980/81: 130 bifaller proposition 1980/ 81: 32,

2. beträffande övriga frågor rörande realisationsvinstbeskattningen
vid fastighetsavyttring

att riksdagen avslår

a) motion 1979/80: 467,

b) motion 1979/80: 1093,

c) mofion 1979/80: 1578,

3. beträffande skärpning av realisationsvinstbeskattningen i
övrigt

att riksdagen avslår

a) motion 1979/80: 599,

b) motion 1979/80: 1109 yrkandena 4 och 5,

c) motion 1979/80: 1854 yrkande 2,

4. beträffande lagförslagen

att riksdagen antar vid propositionerna 1980/81: 32 och 1980/ 81: 61 fogade här ovan på s. 3-18 återgivna förslag till

1) lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370),

2) lag om ändring i lagen (1951: 763) om beräkning av statlig inkomstskatt för ackumulerad inkomst,

3) lag om ändring i lagen (1978: 970) om uppskov med beskattningen av realisationsvinst.

Stockholm den 2 december 1980

På skatteutskottets vägnar: ERIK WÄRNBERG

SkU 1980/81:10 29

Närvarande: Erik Wärnberg (s), Knut Wachtmeister (m). Stig Josefson (c), Valter Kristenson (s), Rune Carlstein (s), förste vice talmannen Ingegerd Troedsson (m), Tage Sundkvist (c), Bo Lundgren (m), Curt Boström (s)*, Ingemar Hallenius (c), Bo Forslund (s)*, Wilhelm Gustafsson (fp), Bo Södersten (s), Maj-Lis Lööw (s) och Olle Grahn (fp).

* Ej närvarande vid betänkandets justering.

Reservation

av Erik Wärnberg, Valter Kristenson, Rune Carlstein, Curt Boström, Bo Forslund, Bo Södersten och Maj-Lis Lööw (alla s) som

dels anför följande:

Skatten på realisationsvinster vid avyttring av fastigheter är f. n. mycket låg. De regler som gäller på detta område utformades under en lid då inflationen var mycket lägre än vad den numera är. F. n. har man rätt att från den beskattningsbara inkomsten dra bort hela den värdestegring som inträffar på fastigheten till följd av konsumentprisindexels stegring. Detta innebär bl. a. att man kan tillgodoräkna sig delta avdrag såväl på det kapital man själv satsat i fastigheten som på det lånade kapitalet.

Det är möjligt alt överföra inkomster från en högt beskattad förvärvskälla (t. ex. under inkomst av tjänst) till en lågt beskattad förvärvskälla (främst under inkomst av tillfällig förvärvsverksamhet, dvs. realisationsvinster) och härigenom kraftigt reducera eller helt undgå beskattning. En metod som härvid används, främst av en del höginkomsttagare, är att - till stor del med lånade pengar - köpa fast egendom (t. ex. jordbruksfastighet eller annan fastighet). Lånefinansieringen medger stora underskottsavdrag och därmed minskad skatt. Om egendomen sedermera säljs, har den vanligen stigit kraftigt i värde, men denna värdestegring beskattas mycket lindrigt och ofta inle alls.

Skallen på realisationsvinster vid avyttring av fast egendom bör därför skärpas. Det förslag som regeringen nu har lagt fram lider emellertid av en rad allvarliga brister. Utskottet vill särskilt framföra följande invändningar.

Som bl. a. lagrådet har påpekat i sitt remissyttrande är regeringens förslag utomordentligt komplicerat. Detta gäller främst de nya regler som avser beskattning vid avyttring av en fastighet som har förvärvats som ersättning för en annan fastighet. Även övergångsbestämmelserna är mycket invecklade. Detta är i hög grad en följd av den egendomliga konstruktionen atl någon indexuppräkning inte skall ske under de fyra första innehavsåren men att däremot full indexuppräkning skall ske för de därefter följande innehavsåren. Det är enligt vår mening angeläget att nya skatteregler inte i onödan görs så komplicerade atl det blir för svårt för vanliga människor atl förstå den fulla innbörden av dessa. Det är också uppenbart att möjligheterna till olika skatteundandragande manövrer ökar när skattereglerna är

SkU 1980/81:10 30

komplicerade och att därmed kontrollproblemen för skattemyndigheterna blir större.

Regeringen ger ingen tillfredsställande motivering till varför den uteblivna indexuppräkningen skall gälla under just fyra år. Med regeringsförslaget uppkommer den effekten att fastighetsägaren vid ett kortvarigt innehav inte får kompensafion för inflationsförlusten på egenkapitalet. Vid långvariga fastighetsinnehav blir effekten i många fall den motsatta, dvs. fastighetsägaren får till en del kompensation även för inflationsförluslen på lånekapitalet. Helt kan sådana effekter inte undvikas om man tillämpar en schablonmetod för hur indexuppräkningen skall göras, men det går att finna en utformning som i betydligt högre grad än regeringsförslaget minskar dessa effekter.

En annan nackdel med regeringsförslaget är att reglerna kan medföra väsentligt olika beskattning i skilda fall beroende på variationer i inflationstakten. En fastighetsägare som har sina fyra första innehavsår under en period med särskilt snabba prisstegringar drabbas sålunda hårdare än en fastighetsägare vars fyra första innehavsår inträffar i ett skede med relativt måttliga prisstegringar. Beskattningen leder då till väsentligt olika resultat även om den totala innehavstiden och den sammanlagda prisökningen i båda fallen varit likartad. Skatteregler som leder till sådana resultat kan knappast anses motsvara rimliga krav på rättvisa.

Konstruktionen av regeringsförslaget leder dessutom till onödiga inlås-ningseffekler på bostadsmarknaden. Även i detta hänseende går det atl undvika dessa negativa verkningar med en annan utformning av realisationsvinstbeskattningen.

Det måste vidare anses sorn anmärkningsvärt att det mycket komplicerade förslag som regeringen lägger fram inte är underbyggt genom någon form av remissbehandling. Företrädare för skatteadministrationen har under hand och i skrivelse till utskottet uttalat allvarliga betänkligheter i fråga om möjligheterna att i praktiken tillämpa den föreslagna lagstiftningen, som uppenbarligen kommer att leda lill ett så betydande merarbete inom taxeringsnämnder och på länsstyrelsernas skatteavdelningar att den kan äventyra genomförandel och fullföljandet av RS-reformen. Särskild oro har uttalats över förslaget atl göra lagen om ackumulerad inkomst tillämplig på alla fastighetsvinsler med hänsyn till det omfattande manuella arbete som denna lag påkallar. Del framstår under sådana förutsättningar som mycket svårförståeligt att regeringen valt en lösning som framstår som lika oacceptabel för de skattskyldiga som för skattemyndigheterna.

Vi ansluter oss därför till det i s-motionen 1980/81: 130 framförda förslaget, som innebär att endast hälften av inflationsskyddel skall beaktas vid indexuppräkningen. Med denna metod undgår man komplicerade bestämmelser om beskattning vid avyttring av s. k. ersättningsfastigheter. Några särskilda övergångsbestämmelser blir inte heller erforderliga.

På en punkt kan vi ansluta oss till regeringens förslag, nämligen all det s. k. 3 000-kronorstillägget slopas.

SkU 1980/81:10 31

De nya reglerna bör endast gälla framtida värdestegringar. De bör tillämpas på försäljningar som sker efter utgången av år 1980. Halveringen av indexuppräkningen bör gälla för värdestegringar som äger rum efter utgången av år 1980. Slopandet av 3 000-kronorsfillägget bör i överensstämmelse med förslaget i propositionen endast gälla för innehavsår efter år 1980.

Beträffande övriga av utskottet i detta sammanhang behandlade motioner kan vi ansluta oss till utskottets ställningstagande utom när det gäller motion 1979/80: 599 av Jan Bergqvist m.fl. (s). Mofionärerna begär en översyn av skattereglerna for sådana tillgångar som ädelstenar, guld- och silversaker, konst, anfikviteter o. dyl. Utskottet avstyrker detta yrkande med hänvisning till kontroll- och värderingssvårigehter, tidigare utredningar och till att budgetministern förklarat att det finns skäl att pröva möjligheterna att skärpa beskattningen av s. k. alternativa placeringar, dvs. diamanter och guldjetonger. Vi är liksom motionärerna väl medvetna om de svårigheter som är förenade med en skärpt beskattning av personligt lösöre men anser att exempelvis en betydande del av inköpen av konstverk måste betraktas som alternativa placeringar i lika hög grad som placeringarna i guldjetonger och diamanter, som ju också främst motiveras av att värdestegringarna efter viss tids innehav inte beskattas. Det finns därför starka skäl att från såväl statsfinansiell synpunkt som med hänsyn till kraven på rättvisa undersöka möjligheterna att stoppa dessa former för skatteflykt. En sådan undersökning bör lämpligen kunna samordnas med den av budgetministern nämnda prövningen i fråga om de alternativa placeringarna.

dels anser att utskottet i 1 mom., 3 mom. och 4 mom. bort hemställa

1. beträffande skärpning av realisationsvinstbeskattningen vid fastighetsavyttring

att riksdagen med avslag på proposition 1980/81: 32 utom i vad den avser slopande av 3 000-kronorstillägg, motionerna 1979/ 80: 1109 yrkandena 6 och 7, 1979/80: 1554 yrkande 1 och 1980/81: 121 samt med anledning av mofion 1979/80: 1104 yrkande 4 bifaller motion 1980/81: 130,

3. beträffande skärpning av realisationsvinstbeskattningen i
övrigt

att riksdagen

a) med bifall till motion 1979/80: 599 begär utredning om beskattningen av personHg lösegendom,

b) avslår motion 1979/80: 1109 yrkandena 4 och 5,

c) avslår motion 1979/80: 1854 yrkande 2,

4. beträffande lagförslagen

att riksdagen antar vid propositionerna 1980/81: 32 och 1980/ 81: 61 fogade här ovan på s. 3-18 återgivna förslag till lag om

SkU 1980/81:10 32

ändring i kommunalskattelagen (1928: 370) med den ändringen att anvisningspunkterna 6 a och 6 b utgår och att punkten 2 a av anvisningarna till 36 § och ikraftträdandebestämmelserna får följande såsom reservanternas förslag betecknade lydelse:

Utskottets förslag Reservanternas förslag

Anvisningar till 36 §

2 a. Skall vid --------------------- andra invetttatier.

Som förbättringskostnad--------- 3 000 kronor.

Kostnad enligt---------------------- som utförts.

Omkostnadsbeloppet skall------ --- investeringsfond e. d.

Vid beräkning----------------------- åsatta taxeringsvärde.

Har fastighet----------------------- --- sista meningen.

Har avyttrad------------------------ --- före dödsåret.

Beräknas ingångsvärdet ------ --- andra inventarier.

Skall taxeringsvärdet------------- --- vid fastighetstaxeringen.

Det för fastigheten gällande                Det för fastigheten gällande
ingångsvärdet - om det inte har be- ingångsvärdet - om det inte har be
räknats enligt trettonde stycket sista räknats enligt trettonde stycket sista
meningen - Uksom de förbättrings- meningen - liksom de förbättrings
kostnader och därmed likställda    kostnader och därmed likställda
belopp som skall minska omkost- belopp som skall minska omkost
nadsbeloppet skall I den omfattning nadsbeloppet skall räknas om med
som anges i punkterna 6 a och 6 b hänsyn till förändringarna i det all-
nedan räknas om med hänsyn till manna prisläget (prisutveckHngen)
förändringarna i det allmänna pris- under den tid då fastigheten inne-
läget (prisutvecklingen) under den hafts. För tiden efter år 1980 beaktas
tid då fastigheten innehafts.   därvid endast hälften av prisutveck
lingen.

Omräkning sker-------- årligen omräkningstalen.

Har avyttring ------------------------ för bostadsändamål.

Vinstberäkning på ------------------ än köpeskillingen.

Vad i----------- fastighetsbildningslagen (1970: 988).

Har den ------------------------------- av fastighet.

Har den ------------------------------- av fastighetsdelen.

Vad i-------------------------------------- för marken.

Beräknas omkostnadsbeloppet - icke tillämpliga

Kostnad för -------------------------- tionde stycket.

Avyttrar delägare---------------------- icke föras.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1981.

GOTAB i Stockholm 1980