SfU 1980/81:22

Socialförsäkringsutskottets betänkande
1980/81:22

om studiestöd (prop. 1980/81:100)

Utskottet behandlar i detta betänkande de under utbildningsdepartementet,
bilaga 12, litt. F. Studiestöd m. m. upptagna anslagen. I anslutning
härtill behandlar utskottet också ett antal motionsyrkanden om studiesociala
frågor.

I propositionen läggs fram förslag till lag om ändring i studiestödslagen
(1973: 349). Lagförslaget innehåller bl. a. en ändring av 4 kap. 21 § studiestödslagen.
Ändringen motiveras av ett i propositionen 1980/81:100, bilaga
16, under punkten B 7. Bostadsbidrag m. m. framlagt förslag om ändrade
inkomstregler för bidragstagare med studiemedel. Utskottet behandlar
nämnda förslag till ändring av 4 kap. 21 § studiestödslagen i betänkande
SfU 1980/81:23.1 samma betänkande behandlas också yrkande 5 i motion
1980/81:920 av Sven Aspling m. fl.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1980/81:100, bil. 12, (utbildningsdepartementet)
under litt F. Studiestöd m. m. föreslagit riksdagen att
(F 1) anta ett inom utbildningsdepartementet upprättat förslag till lag om
ändring i studiestödslagen (1973:349),

(F 1) godkänna att 18900000 kr. av de medel som tillfaller statsverket
genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1981/82 används för att
delvis finansiera anslaget Centrala studiestödsnämnden m. m.,

(F 1) till Centrala studiestödsnämnden m.m. för budgetåret 1981/82
anvisa ett förslagsanslag av 64188000 kr.,

(F 2) godkänna att 7500000 kr. av de medel som tillfaller statsverket
genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1981/82 används för att
delvis finansiera anslaget Ersättning till postverket och riksförsäkringsverket
för deras handläggning av studiesocialt stöd,

(F 2) till Ersättning till postverket och riksförsäkringsverket för deras
handläggning av studiesocialt stöd för budgetåret 1981/82 anvisa ett förslagsanslag
av 19772000 kr.,

(F 3) anta ett inom utbildningsdepartementet upprättat förslag till lag om
ändring i studiestödslagen (1973: 349),

(F 3) till Studiehjälp m. m. för budgetåret 1981/82 anvisa ett förslagsanslag
av 1050000000 kr.,

(F 4) anta ett inom utbildningsdepartementet upprättat förslag till lag om
ändring i studiestödslagen (1973:349),

1 Riksdagen 1980181. 11 sami. Nr 22

SfU 1980/81:22

(F 4) anta ett inom utbildningsdepartementet upprättat förslag till lag om
ändring i lagen (1980:282) om ändring i studiestödslagen (1973:349),

(F 4) godkänna vad som förordats om påminnelseavgiften,

(F 4) till Studiemedel m. m. för budgetåret 1981/82 anvisa ett förslagsanslag
av 2672000000 kr.,

(F 5) anta ett inom utbildningsdepartementet upprättat förslag till lag om
ändring i studiestödslagen (1973:349),

(F 5) godkänna att skattemedel från de beskattade vuxenstudiestöden
budgetåret 1979/80 inte tillförs vuxenutbildningsavgiften,

(F 5) godkänna att 544100000 kr. av de medel som tillfaller statsverket
genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1981/82 används för att
finansiera anslaget Vuxenstudiestöd m. m.,

(F 5) till Vuxenstudiestöd m. m. för budgetåret 1981/82 anvisa ett reservationsanslag
av 544 100000 kr.,

(F 6) godkänna att 15400000 kr. av de medel som tillfaller statsverket
genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1981/82 används för att
delvis finanisiera anslaget Timersättning vid grundutbildning för vuxna,

(F 6) till Timersättning vid grundutbildning för vuxna för budgetåret
1981/82 anvisa ett förslagsanslag av 43000000 kr.,

(F 7) till Kostnader för avskrivning av vissa studielån med statlig kreditgaranti
för budgetåret 1981/82 anvisa ett förslagsanslag av 200000 kr.,

(F 8) till Bidrag till hälso- och sjukvård för studerande för budgetåret
1981/82 anvisa ett förslagsanslag av 2795000 kr.

De i propositionen intagna författningsförslagen är följande.

SfU 1980/81:22

Förslag till

Lag om ändring i studiestödslagen (1973:349)

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 1, 10, 11 och 23 §§. 4 kap. 2, 16, 21 och
37 §§, 6 kap. 6 §, 7 kap. 17 a §, 8 kap. 23, 26, 34. 49 och 88 §§ studiestödslagen
(1973: 349)' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 kap.

1 §

Studiehjälp utgår till studerande vid de läroanstalter och utbildningslinjer
som regeringen bestämmer.

Studiehjälp för vissi läsår eller Studiehjälp utgår dock längst till

del därav utgår dock endast till stu- och med första kalenderhalvåret

derande som fyller högst 19 år un- det år under vilket den studerande

der det kalenderår då läsåret hör- fyller 20 år.

jar.

10 §2

Inkomstprövat tillägg utgår med Inkomstprövat tillägg utgår med

högst 155 kronor i månaden. högst 180 kronor i månaden.

Närmare bestämmelser om inkomstprövat tillägg meddelas av regeringen.

11 §3

Behovsprövat tillägg utgår med Behovsprövat tillägg utgår med

högst 215 kronor i månaden. högst 230 kronor i månaden.

Närmare bestämmelser om behovsprövat tillägg meddelas av regeringen.

23 §

Allmän försäkringskassa skall Allmän försäkringskassa skall

lämna centrala studiestödsnämn- lämna centrala studiestödsnämnden
uppgift om sådan sjukperiod den och studiemedelsnämnderna

enligt 13 § som godkänts av kassan. uppgift om sådan sjukperiod enligt

13 § som godkänts av kassan.

4 kap.

2 §

Studiemedel utgår även till stude- Studiemedel utgår även till studerande
vid de läroanstalter och ut- rande vid de läroanstalter och ut 1

Lagen omtryckt senast 1975:359.

2 Senaste lydelse 1980:282.

3 Senaste lydelse 1980:282.

SfU 1980/81:22

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

bildningslinjer som omfattas av förordnande
enligt 3 kap. 1 §. Studiemedel
vid sådan läroanstalt eller utbildningslinje
utgår dock för visst
läsår eller del därav endast till studerande
sorn fyller lägst 20 år under
det kalenderår då läsåret bör -

bildningslinjer som omfattas av förordnande
enligt 3 kap. 1 §. Studiemedel
vid sådan läroanstalt eller utbildningslinje
utgår dock tidigast
från och med det andra kalenderhalvåret
det år under vilket den studerande
fyller 20 år.

jar.

16 §4

För heltidsstuderande minskas det belopp som utgår enligt 13 § första
stycket och 14 § för vaije hel, sammanhängande tidsperiod om 15 dagar
med en adertondel av den del av den studerandes inkomst under kalenderhalvåret
som överstiger nedan för skilda perioder angivna delar av basbeloppet,
nämligen

AntaI hela, sammanhängande
tidsperioder
om 15 dagar för vilka
studiemedel skall utgå
under kalenderhalvåret

högst 4

6
7

lägst 8

Del av
basbeloppet

75 procent
70 procent
65 procent
60 procent
55 procent

Antal hela, sammanhängande
tidsperioder
om 15 dagar för vilka
studiemedel skall utgå
under kalenderhalvåret

högst 3

6
7

lägst 8

Del av
basbeloppet

125 procent
HO procent
95 procent
85 procent
70 procent
55 procent

21 §5

Som den studerandes inkomst
under kalenderhalvåret enligt 16
och 19 §§ räknas den inkomst som
han kan antagas komma att åtnjuta
under kalenderhalvåret. Värdet av
naturaförmåner fastställs av regeringen.
Doktorandstipendium, statskommunalt
bostadsbidrag, allmänt
barnbidrag och annat studiestöd enligt
denna lag än timstudiestöd, inkomstbidrag
och vuxenstudiebidrag
räknas icke som inkomst.

Som den studerandes inkomst
under kalenderhalvåret enligt 16
och 19 §§ räknas den inkomst som
han kan antagas komma att åtnjuta
under kalenderhalvåret. Värdet av
naturaförmåner fastställs av regeringen.
Doktorandstipendium, statligt
eller statskommunalt bostadsbidrag,
allmänt barnbidrag och annat
studiestöd enligt denna lag än timstudiestöd.
inkomstbidrag och vuxenstudiebidrag
räknas icke som inkomst.

Med förmögenhet förstås i 17 och 19 §§ skattepliktig förmögenhet enligt
lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt.

37 §

Allmän försäkringskassa skall
lämna centrala studiestödsnämnden
uppgift om sådan sjukperiod
enligt 28 § som godkänts av kassan.

4 Senaste lydelse 1975:1186.

5 Senaste lydelse 1980:282.

Allmän försäkringskassa skall
lämna centrala studiestödsnämnden
och studiemedelsnämnderna
uppgift om sådan sjukperiod enligt
28 § som godkänts av kassan.

SfU 1980/81:22

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

6 kap.

6 §h

Inkomstbidrag utgör 198 kronor för varje dygn.

Internatbidrag utgör 165 kronor Internatbidrag utgör 170 kronor
för vatje dygn. för varje dygn.

7 kap.

17 a §7

Studerande har rätt att behålla vuxenstudiebidrag och återbetalningspliktiga
studiemedel vid

1. ledighet för tillfällig vård av barn i samma omfattning som enligt 4
kap. 8 och 9 §§ lagen (1962:381) om allmän försäkring gäller för rätt till
föräldrapenning,

2. ledighet under en dag under
ett kalenderår för besök i förskoleverksamhet
inom samhällets barnomsorg
i vilken den studerandes
barn deltar,

3. ledighet för fullgörande av
uppdrag i elevorganisation under
sammanlagt högst tio dagar under
ett kalenderår och

4. kortvarig ledighet för enskild
angelägenhet av vikt.

2. ledighet för fullgörande av
uppdrag i elevorganisation under
sammanlagt högst tio dagar under
ett kalenderår och

3. kortvarig ledighet för enskild
angelägenhet av vikt.

Utgår föräldrapenning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring för
tid under vilken den studerande uppbär vuxenstudiebidrag, skall vuxenstudiebidraget
minskas med det belopp som har utgått i föräldrapenning för
samma tid.

8 kap.

23 §

Årsbeloppet beräknas för det första avgiftsåret till belopp motsvarande
det tal som erhålls, om återbetalningsbeloppet vid närmast föregående års
utgång delas med ett tal motsvarande

1. för återbetalningsskyldig, som under det första avgiftsåret skall fylla
högst 36 år, antalet år från och med det första avgiftsåret till och med det år
under vilket den återbetalningsskyldige skall fylla 50 år.

2. för äldre återbetalningsskyldig, som under det första avgiftsåret skall
fylla högst 51 år, 15 år,

3. för annan äldre återbetalningsskyldig, antalet år från och med det
första avgiftsåret till och med det år under vilket han skall fylla 65 år.

Understiger återbetalningsbeloppet
vid utgången av året närmast
före det första avgiftsåret två tiondelar
av basbeloppet, beräknas
dock årsbeloppet för det första avgiftsåret
till samma belopp som
återbetalningsbeloppet.

h Senaste lydeles 1980: 282.

7 Senaste lydelse 1979:442.

Understiger återbetalningsbeloppet
vid utgången av året närmast
före det första avgiftsåret en tiondel
av basbeloppet, beräknas dock årsbeloppet
för det första avgiftsåret
till samma belopp som återbetalningsbeloppet.

SfU 1980/81:22

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Uppgår årsbeloppet för det första avgiftsåret, beräknat enligt första
stycket, till lägre belopp än en tiondel av basbeloppet, bestämmes årsbeloppet
för det första avgiftsåret i stället till en tiondel av basbeloppet.

26 §

Understiger återbetalningsbelop- Understiger återbetalningsbeloppet
vid utgången av det avgiftsår c, pet vid utgången av det avgiftsår c,

som avses i 25 §, två tiondelar av som avses i 25 §, en tiondel av basbasbeloppet,
beräknas dock årsbe- beloppet, beräknas dock årsbelop loppet

för avgiftsår d till samma be- pet för avgiftsår d till samma belopp

lopp som återbetalningsbeloppet. som återbetalningsbeloppet.

Uppgår årsbeloppet för det avgiftsår d, som avses i 25 §, beräknat enligt
25 §, till lägre belopp än en tiondel av basbeloppet, bestämmes årsbeloppet
för avgiftsår d i stället till en tiondel av basbeloppet.

Årsbeloppet för det avgiftsår d, som avses i 25 §, får dock bestämmas till
högst det belopp som fordras för att antalet återbetalningsår skall vara
minst detsamma som om den återbetalningsskyldige ej uppburit de nya
studiemedlen.

34 §

Om ej annat följer av andra eller tredje stycket, förstås i 30-32 §§ med
inkomst den till statlig inkomstskatt taxerade inkomsten för avgiftsåret.

/ den mån ogift återbetalningsskyldigs
sammanlagda avdrag för
underskott på förvärvskälla vid
taxeringen överstiger 4000 kronor,
lägges det överskjutande beloppet
till den återbetalningsskyldiges taxerade
inkomst.

Är den återbetalningsskyldige
gift och överstiger makarnas sammanlagda
avdrag för underskott på
förvärvskälla vid taxeringen 4000
kronor, lägges det överskjutande
beloppet till den återbetalningsskyldiges
och hans makes taxerade inkomst.
Beloppet fördelas därvid
mellan makarna i förhållande till
storleken av det avdrag som vardera
maken tillgodoräknats vid taxeringen.

Det sammanlagda avdraget för
underskott i förvärvskälla vid taxeringen
läggs till den återbetalningsskyldiges
taxerade inkomst om han

är ogift.

Är den återbetalningsskyldige
gift och har makarna underskott i
förvärvskälla vid taxeringen, läggs
det sammanlagda underskottsbeloppet
till den återbetalningsskyldiges
och hans makes taxerade inkomst.
Beloppet fördelas därvid
mellan makarna i förhållande till
storleken av det avdrag som vardera
maken tillgodoräknats vid taxeringen.

49 §8

Vid prövning enligt 43 § får slutlig
avgift för ett avgiftsår icke bestämmas
till högre belopp än att
summan av denna slutliga avgift
och följande två poster uppgår till

Vid prövning enligt 43 § får slutlig
avgift för ett avgiftsår 'icke bestämmas
till högre belopp än att
summan av denna slutliga avgift
och följande två poster uppgår till

8 Senaste lydelse 1975:1186.

SfU 1980/81:22

Nuvarande lydelse

högst samma belopp som summan
av återbetalningsbeloppet vid utgången
av avgiftsåret och den preliminära
avgift som har debiterats
den återbetalningsskyldige för avgiftsåret 1.

den preliminära avgift som debiterats
den återbetalningsskyldige
för närmast följande avgiftsår.

2. summan av dels belopp som
den återbetalningsskyldige återbetalt
frivilligt under närmast följande
avgiftsår jämte förhöjning som
avses i 57 §, dels belopp i fråga om
vilket beslut om befrielse enligt
60 § meddelats under samma avgiftsår,
dels belopp i fråga om vilket
beslut om återkrav enligt 9 kap. 2 §
meddelats under samma avgiftsår.

Har den återbetalningsskyldige
enligt 74 § första eller andra stycket
eller enligt 75 § återfått belopp som
han erlagt i preliminär eller kvarstående
avgift och har detta belopp
ej tidigare beaktats vid beräkning
av återbetalningsbeloppet vid utgången
av avgiftsåret, skall detta
återbetalningsbelopp ökas med beaktande
av det återburna beloppet.
Motsvarande gäller i fråga om avgift
eller del av avgift i fråga om
vilken beslut om debitering förfallit
enligt 66 §.

Föreslagen lydelse

högst samma belopp som summan
av återbetalningsbeloppet vid utgången
av äret närmast före det år
då slutlig avgift prövas och den
preliminära avgift som har debiterats
den återbetalningsskyldige för
avgiftsåret

1. den preliminära avgift som debiterats
den återbetalningsskyldige
för det år då slutlig avgift prövas,

2. summan av dels belopp som
den återbetalningsskyldige återbetalt
frivilligt under det år då slutlig
avgift prövas jämte förhöjning som
avses i 57 §, dels belopp i fråga om
vilket beslut om befrielse enligt
60 § meddelats under samma avgiftsår,
dels belopp i fråga om vilket
beslut om återkrav enligt 9 kap. 2 §
meddelats under samma avgiftsår.

Har den återbetalningsskyldige
enligt 74 § första eller andra stycket
eller enligt 75 § återfått belopp som
han erlagt i preliminär eller kvarstående
avgift och har detta belopp
ej tidigare beaktats vid beräkning
av återbetalningsbeloppet vid utgången
av året närmast före det år
då slutlig avgift prövas, skall detta
återbetalningsbelopp ökas med beaktande
av det återburna beloppet.
Motsvarande gäller i fråga om avgift
eller del av avgift i fråga om
vilken beslut om debitering förfallit
enligt 66 §.

Det belopp i fråga om vilket beslut meddelats om återkrav och som
avses i första stycket 2 skall beräknas med motsvarande tillämpning av
bestämmelserna i 19 § andra stycket. Vid ökning som avses i andra stycket
äger 21 § motsvarande tillämpning.

88 §

Allmän försäkringskassa skall
lämna centrala studiestödsnämnden
uppgift om sådan sjukpenning
eller ersättning som avses i 79 §.

Allmän försäkringskassa skall i
övrigt lämna centrala studiestödsnämnden
de uppgifter som är av be -

Allmän försäkringskassa skall
lämna centrala studiestödsnämnden
och studiemedelsnämnderna
uppgift om sådan sjukpenning eller
ersättning som avses i 79 §.

Allmän försäkringskassa skall i
övrigt lämna centrala studiestödsnämnden
och studiemedelsnämn -

SfU 1980/81:22

Nuvarande lydelse

tydelse för tillämpningen av detta
kapitel enligt de bestämmelser som
regeringen meddelar.

Föreslagen lydelse

derna de uppgifter som är av betydelse
för tillämpningen av detta kapitel
enligt de bestämmelser som
regeringen meddelar.

Denna lag träder i kraft, såvitt avser 3 kap. 23 §, 4 kap. 37 § samt 8 kap.
23, 26, 34 och 88 §§ den 1 januari 1982, och i övrigt den 1 juli 1981.

SfU 1980/81:22

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1980:282) om ändring i studiestödslagen
(1973:349)

Härigenom föreskrivs att punkt 2 övergångsbestämmelserna i lagen
(1980:282) om ändring i studiestödslagen (1973:349)' skall ha nedan angivna
lydelse.

Nuvarande lydelse

2. I fråga om studiemedel som
har beviljats före ikraftträdandet
gäller äldre bestämmelser. I fråga
om dagstudiestöd och särskilt vuxenstudiestöd
som har beviljats före
ikraftträdandet gäller 6 kap. 2 § och
7 kap. 4 § i deras äldre lydelse.

Föreslagen lydelse

2. I fråga om studiemedel som
har beviljats före ikraftträdandet
gäller äldre bestämmelser. De nya
bestämmelserna i 8 kap. och 9 kap.
2 a § gäller dock även i fråga om
studiemedel som har beviljats före
ikraftträdandet. 1 fråga om dagstudiestöd
och särskilt vuxenstudiestöd
som har beviljats före ikraftträdandet
gäller 6 kap. 2 § och 7
kap. 4 § i deras äldre lydelse.

Denna lag träder i kraft den I juli 1981.

I Lagen omtryckt senast 1975:359.

II Riksdagen 1980/81. 11 sami. Nr 22

SfU 1980/81:22

Motionerna

I motion 1980/81:427 av Ann-Cathrine Haglund (m) och Elisabeth
Fleetwood (m) hemställs

1. att riksdagen hos regeringen begär utvärdering av vuxenutbildningsnämndernas
verksamhet i vad avser praxis för beviljande av vuxenstudiestöd,

2. att riksdagen beslutar att vuxenutbildningsnämndernas ordinarie ledamöter
och suppleanter utses i enlighet med vad som i motionen anförs.

I motion 1980/81:920 av Sven Aspling m. fl. (s) hemställs att riksdagen

1. beslutar om de grunder för inkomstprövat tillägg i studiehjälpen som
anges i motionen,

2. beslutar om de grunder för behovsprövat tillägg i studiehjälpen som
anges i motionen,

3. beslutar att inackorderingstillägget i studiehjälpen skall utgå med 350
kr. i månaden,

4. som sin meing ger regeringen till känna vad i motionen anförs om intyg
etc. för rätt till återbetalningspliktiga studiemedel för yngre elever i
gymnasieskolan,

6. till Studiehjälp m.m. (utbildningsdepartementet) för budgetåret 1981/
82 anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 10000000 kr.
förhöjt förslagsanslag av 1 060000000 kr.,

7. beslutar att vid prövning av studiemedel skall äkta makes inkomst och
förmögenhet beaktas i den utsträckning som gällde den 30 juni 1979,

8. beslutar att tilläggsavgiften för kvarstående avgift vid återbetalning av
studiemedel skall utgå med tio öre per krona, dock lägst 20 kr.,

9. till Studiemedel m.m. (utbildningsdepartementet) förbudgetåret 1981/
82 anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 10 150000 kr.
minskat förslagsanslag av 2661 850000 kr.,

10. beslutar att egenföretagare från den 1 juli 1981 skall erlägga vuxenutbildningsavgift
med 0,15 procent,

11. godkänner att 558100000 kr. av de medel som tillfaller statsverket
genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret 1981/82 används för
att finansiera anslaget Vuxenstudiestöd m. m.,

12. beslutar att timstudiestödet skall utgå med 35 kr. i timmen,

13. beslutar att inkomstbidraget inom dagstudiestödet skall utgå med 210
kr.,

14. beslutar att antalet dagstudiestöd fastställs till det antal som anges i
motionen,

15. till Vuxenstudiestöd m.m. (utbildningsdepartementet) för budgetåret
1981/82 anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 14000000
kr. förhöjt reservationsanslag av 558 100000 kr.,

16. beslutar att timersättning till grundutbildning för vuxna skall utgå med
35 kr. för den som har inkomstbortfall,

SfU 1980/81:22

17. godkänner att 16400000 kr. av de medel som tillfaller statsverket
genom vuxenutbildningsavgiften används för att finansiera anslaget
Timersättning vid grundutbildning för vuxna,

18. till Timersättning vid grundutbildning för vuxna (utbildningsdepartementet)
för budgetåret 1981/82 anvisar ett i förhållande till regeringens
förslag med 1 000000 kr. förhöjt förslagsanslag av 44000000 kr.,

19. till Bidrag till hälso- och sjukvård för studerande (utbildningsdepartementet)
för budgetåret 1981/82 anvisar ett i förhållande till regeringens
förslag med 150000 kr. förhöjt förslagsanslag av 2945 000 kr.

I motion 1980/81:1223 av Lahja Exner m.fl. (s) hemställs att riksdagen
hos regeringen begär förslag om ändring i reglerna för studiestöd i enlighet
med vad som anförts i motionen.

I motion 1980/81:1618 av Maj-Lis Lööw (s) och Anita Persson (s) hemställs
att riksdagen hos regeringen anhåller om att reglerna för resetilläggen
inom studiehjälpen ändras så att bidrag kan utgå för 11 månader när så
behövs.

I motion 1980/81:1621 av Hans Nyhage m. fl. (m) hemställs att riksdagen

1. beslutar att timstudiestödet skall utgöra 30 kr. per studietimme,

2. beslutar att bidrag till timstudiestöd skall utgå med 67 500000 kr.,
motsvarande 25 000 stöd om 90 timmar,

3. hos regeringen anhåller att reglerna för timstudiestödet snarast ses
över,

4. beslutar att bidrag till uppsökande verksamhet på arbetsplatser m. m.
skall utgå med 20800000 kr.,

5. beslutar att särskilt bidrag ej skall utgå till planering m. m. av uppsökande
verksamhet och utbildning av fackliga studieorganisatörer i enlighet
med vad som anges i motionen.

I motion 1980/81: 1628 av Lars Werner m.fl. (vpk) föreslås

1. att riksdagen uttalar sig för att det nuvarande studiesociala stödet
ersätts av ett system, där samhället bekostar hela uppehället under studietiden,

2. att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag till en reformering
av det studie sociala stödet under 1980-talet enligt vad som anförs i motionen,

3. att riksdagen hemställer hos regeringen att bevilja studiestödsutredningen
frihet att i sitt slutbetänkande föreslå reformer utöver vad som kan
finansieras inom nuvarande anslagsram för studiestöd.

Utskottet

I det studiesociala stödet ingår förlängt barnbidrag, studiehjälp till elever
under 20 år på gymnasienivå, studiemedel till äldre elever på gymnasieoch
högskolenivå, vuxenstudiestöd och timersättning vid grundutbildning
för vuxna. Vuxenstudiestödet och timersättningen vid grundutbildning för

SfU 1980/81:22

vuxna finansieras genom en särskild arbetsgivaravgift, vuxenutbildningsavgiften,
medan studiesocialt stöd i övrigt finansieras direkt över statsbudgeten.

Departementschefen framhåller i propositionen att hans förslag och
överväganden inom det studiesociala området präglas liksom inom övriga
områden av det ansträngda statsfinansiella läget. Han erinrar också om att
studiestödsutredningen under år 1980 avlämnat sitt betänkande (SOU
1980:25) Studiestöd för 16- 19-åringar i gymnasial utbildning som innehåller
förslag om mycket kostnadskrävande reformer. I avvaktan på ställningstagande
till förslaget föreslås endast sådana förändringar i studiehjälpen
som motsvarar kostnadsökningarna. Inom studiemedelsområdet finns
däremot ett visst reformutrymme till följd av förändrade utbetalningsrutiner
och en effektivare återkravsverksamhet.

I motion 1980/81:920 av Sven Aspling m. fl. (s) framförs bl. a. förslag till
ytterligare förbättringar inom studiehjälps- och studiemedelsområdena
samt en höjning av bidraget till hälso- och sjukvård för studerande till en
sammanlagd kostnad av 40150000 kr. Samtidigt lägger motionärerna fram
förslag inom studiemedelsområdet som innebär kostnadsbesparingar med
motsvarande belopp.

Centrala studiestödsnämnden m. m.

Centrala studiestödsnämnden (CSN) är central förvaltningsmyndighet
för ärenden om studiesocial verksamhet. CSN är chefsmyndighet för sex
studiemedelsnämnder och 24 vuxenutbildningsnämnder.

Medelsbehovet för vuxenutbildningsnämnderna, för CSN:s administration
av vuxenstudiestödet och för information om vuxenstudiestödet beräknas
i propositionen till totalt 18900000. I propositionen begärs därför
att motsvarande belopp av de medel som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften
för budgetåret 1981/82 skall användas för att finansiera
rubricerade anslag.

Ann-Cathrine Haglund och Elisabeth Fleetwood begär i motion 427 att
vuxenutbildningsnämndernas verksamhet i vad avser praxis för beviljande
av vuxenstudiestöd skall utvärderas. De begär också att en majoritet av
nämndledamöterna skall utses av landstingen på politiska grunder och att
bland de fackliga ledamöterna skall ingå representanter för Lantbrukarnas
riksförbund (LRF), Sveriges fiskares riksförbund (SFR) och Sveriges hantverks-
och industriorganisation - Familjeföretagen (SHIO). Slutligen anser
motionärerna att suppleanter bör finnas för nämndledamöterna.

Utskottet prövade likartade motionsyrkanden under föregående riksmöte.
I sitt av riksdagen godkända betänkande SfU 1979/80:12 erinrade
utskottet Om att CSN i en rapport den 30 augusti 1979 redovisat sitt
uppdrag att göra en översyn av vuxenutbildningsnämndemas verksamhet
och sammansättning och att, på grundval av rapporten, frågan om nämndernas
sammansättning bereddes i regeringskansliet. Beträffande praxis

SfU 1980/81:22

för beviljande av vuxenstudiestöd hänvisade utskottet till att denna fråga,
genom beredningen av CSN:s förslag i den nämnda rapporten och CSN:s
kontinuerliga uppföljning av vuxenutbildningsnämndernas verksamhet,
var föremål för sådan uppmärksamhet att någon särskild utvärdering inte
var erforderlig. Utskottet vidhåller detta ställningstagande och avstyrker
bifall till motion 427.

Studiehjälp

Anslaget omfattar förlängt barnbidrag som utgår med f. n. 250 kr. i
månaden till elever över 16 år i grundskolan och studiehjälp som utgår till
elever i gymnasieskola vilka fyller högst 19 år under det kalenderår läsåret
börjar. Studiehjälpen består av studiebidrag jämte olika tillägg, återbetalningspliktiga
studiemedel och resekostnadsersättning. Studiebidraget, som
är lika stort som det förlängda barnbidraget, f. n. 250 kr. i månaden, utgår
till alla elever. Resetillägg och inackorderingstillägg utgår utan ekonomisk
prövning, medan inkomstprövat tillägg, behovsprövat tillägg och återbetalningspliktiga
studiemedel förutsätter sådan prövning.

I propositionen föreslås att studiehjälp skall utgå längst t.o.m. första
kalenderhalvåret det år under vilket den studerande fyller 20 år. Vidare
föreslås att resetilläggen med hänsyn till kostnadsutvecklingen höjs från
140, 175, 225, 265, 305 och 345 kr. till 150, 195, 240, 295, 350 och 405 kr. i
månaden för avstånd om resp. 6, 13, 19, 27, 36 och 46 km, att det
inkomstprövade tillägget höjs från högst 155 till högst 180 kr. per månad
och att det behovsprövade tillägget höjs från högst 215 till högst 230 kr. per
månad. Beträffande det inkomstprövade tillägget föreslås också att den
nedre gränsen för rätt till oreducerat inkomstprövat tillägg för ensamstående
föräldrar höjs från 30000 till 33000 kr. per år och för makar från
38000 till 41000 kr. per år samt att den gräns där en högre reduktionstakt
av tillägget inträder höjs från 59000 till 62000 kr. per år. Såvitt gäller det
behovsprövade tillägget föreslås att inkomstgränsen för rätt till tillägget
höjs från 48 000 till 51 000 kr. per år.

Motionärerna i motion 920 av Sven Aspling m.fl. anser att förslagen i
propositionen inte är tillräckliga för att bevara studiehjälpens värde. De
föreslår att även inackorderingstillägget skall höjas från nuvarande 315 till
350 kr. per månad och att inkomstgränserna för inkomstprövat och behovsprövat
tillägg skall räknas upp ytterligare. Motionärerna begär att den
nedre inkomstgränsen för inkomstprövat tillägg till ensamstående vårdnadshavare
fastställs till 41000 kr. och att den gräns där en högre reduktionstakt
av tillägget inträder höjs till 65 000 kr. Beträffande det behovsprövade
tillägget föreslås att inkomstgränsen höjs till 53000 kr. Motionärerna
beräknar att förslagen medför en ökad belastning på anslaget Studiehjälp
m. m. med 10 milj. kr. och de begär att anslaget räknas upp med motsvarande
belopp.

SfU 1980/81:22

Utskottet anser sig mot bakgrund av det statsfinansiella läget inte kunna
förorda förbättringar inom studiehjälpens område utöver de som föreslagits
i propositionen. Utskottet biträder därför propositionen i motsvarande
delar och avstyrker bifall till de förenämnda yrkandena i motion 920.

Om den studerande kan erhålla färdbiljett till lägre pris än resetilläggens
belopp, t. ex. på grund av särskild prissättning som fastställs av kommun
eller landstingskommun eller av kommunalt eller landstingskommunalt
trafikföretag eller enligt bestämmelse om särskild prissättning för viss
kategori av resenär, reduceras resetillägget i motsvarande mån.

I motion 1618 av Maj-Lis Lööw och Anita Persson erinras om att
gällande bestämmelser om studiehjälp innebär att studiehjälp för läsår om
40 veckor endast kan utgå under nio månader och att detta tillsammans
med bestämmelserna om reducering av resetilläggen vid särskild prissättning
medför att vissa elever inte får täckning för sina resekostnader under
månaderna augusti och juni. Med hänsyn till att statens utgifter för resetillägget
reduceras när särskild prissättning förekommer anser motionärerna
det rimligt att elever med periodkort får resetillägg även månaderna
augusti och juni.

Utskottet prövade ett liknande motionsyrkande vid 1977/78 års riksmöte
och framhöll då i betänkande SfU 1977/78:18 att problemet med gymnasieelevernas
ersättning för resor under månaderna juni och augusti under
en följd av år uppmärksammats av CSN och Svenska kommunförbundet. 1
flertalet fall hade frågan kunnat lösas så, att eleverna inte åsamkats några
extra kostnader för dessa resor. Utskottet förutsatte att CSN och förbundet
även i fortsättningen följde utvecklingen på området och genom underhandlingarna
med berörda trafikföretag sökte nå fram till en för alla elever
likartad lösning. I betänkandet erinrade utskottet också om att såväl studiestödsutredningen
som kommunalekonomiska utredningen föreslagit att
kommunerna helt borde ta över ansvaret för gymnasieelevernas inackordering
och resor.

Frågan om ansvaret för gymnasieelevernas inackordering och resor har
varit föremål för förhandlingar mellan regeringen och de båda kommunförbunden
och bereds fortfarande inom regeringskansliet. I avvaktan på att
frågan får en slutgiltig lösning anser utskottet att åtgärder även i fortsättningsvis
bör vidtas från CSN:s och Svenska kommunförbundets sida för
att undvika att vissa elever själva får stå för kostnaderna för resor under
månaderna juni och augusti. Utskottet avstyrker följaktligen bifall till
motion 1618.

Genom riksdagsbeslut våren 1979 vidgades fr. o. m. den 1 juli samma år
möjligheterna att få återbetalningspliktiga studiemedel inom studiehjälpssystemet
(prop. 1978/79: 153, SfU 1978/79: 20, rskr 319). Reformen berörde
främst 18- 19-åringar, vilka under förutsättning att de brutit den ekonomiska
gemenskapen med föräldrarna, fick rätt till återbetalningspliktiga studiemedel
med så stort belopp att det tillsammans med övrig studiehjälp och

SfU 1980/81:22

andra studiesociala förmåner som eleven är berättigad till motsvarar vad
som kan utgå i studiemedel inom studiemedelssystemet.

I propositionen anmäler departementschefen att han givit CSN i uppdrag
att utvärdera reformens effekter och att lämna de förslag till förändringar
av reglerna som denna utvärdering kan ge anledning till. Bakgrunden till
uppdraget är att antalet ansökningar från 18 — 19-åringar om återbetalningspliktiga
studiemedel på grund av att de brutit sambandet med föräldrarnas
ekonomi har stigit i sådan takt, att det enligt departementschefens uppfattning
finns anledning att ifrågasätta om stödet utnyttjas av andra än dem
riksdagen avsett skulle ha tillgång till det. I propositionen framhålls att ett
särskilt problem är att de intyg, som nu ligger till grund för bedömningen
av om eleven skall anses vara frikopplad från föräldrarnas ekonomi, i
mycket hög utsträckning utfärdas av jämnåriga studiekamrater till eleven.

I motion 920 av Sven Aspling m. fl. erinras om att socialförsäkringsutskottet
i betänkande SfU 1978/79:20, vilket godkändes av riksdagen, anfört
bl. a. följande:

Ett villkor för att den studerande skall erhålla återbetalningspliktiga
studiemedel utan prövning mot föräldrarnas ekonomi bör enligt utskottets
mening vara att sambandet med föräldraekonomin har brutits. I allmänhet
torde detta vara fallet om eleven stadigvarande flyttat hemifrån. Den
studerande bör genom en försäkran, styrkt med intyg, utlåtande eller
dylikt från någon utomstående som har möjlighet att bedöma elevens
situation, t. ex. skolkurator eller studierektor, klargöra att det nämnda
villkoret är uppfyllt.

Motionärerna begär ett tillkännagivande till regeringen av att de utgår
från att regeringen utan dröjsmål vidtar de åtgärder som krävs för att
riksdagens beslut efterlevs och inte sätts ur spel genom myndigheternas
tillämpning. Någon särskild utredning härav anser motionärerna inte behövas.

Utskottet anser det vara av största vikt att 18-19-åringar som ansöker
om återbetalningspliktiga studiemedel noggrant blir informerade om innebörden
av villkoren för rätt till förmånen och om sitt ansvar för att uppgifterna
i ansökan är korrekta. Inte minst för elevens egen framtid är det
angeläget att undvika en onödig skuldsättning. De beviljande myndigheterna
har också enligt utskottets uppfattning ett särskilt ansvar för att intentionerna
bakom reformen förverkligas och för att gymnasieeleverna inte
bibringas uppfattningen att deras egna och jämnåriga intygsgivande kamraters
uppgifter kommer att accepteras okritiskt och utan någon närmare
förfrågan eller kontroll. I synnerhet i de fall ansökan görs av elever som
bor kvar i föräldrahemmet är det rimligt att föräldrarna bekräftar elevens
uppgifter, eftersom flertalet hemmaboende elever försöijs av sina föräldrar.

Utskottet förutsätter att CSN vid fullgörande av sitt uppdrag beaktar
dessa synpunkter och vad utskottet anfört i betänkande SfU 1978/79: 20

SfU 1980/81:22

om att intyg bör utfärdas från någon utomstående som har möjlighet att
bedöma elevens situation, t. ex. skolkurator eller studierektor. Enligt utskottets
mening är det mindre lämpligt att jämnåriga kamrater är intygsgivare.
Det är också angeläget att uppdraget genomförs utan tidsutdräkt.
Något särskilt tillkännagivande i enlighet med vad som yrkats i motion 920
anser utskottet inte erforderligt.

Studiemedel m. m.

Studiemedel består av studiebidrag och återbetalningspliktiga studiemedel
och utgår till heltidsstuderande med 7,78% av basbeloppet för vaije
studieperiod om 15 dagar, medan deltidsstuderande erhåller samma belopp
för en 30-dagarsperiod. Detta innebär att studiemedlen för ett normalläsår
uppgår till 140% av basbeloppet för heltidsstuderande och till ett hälften så
stort belopp för deltidsstuderande. Den övervägande delen av studiemedlen
är återbetalningspliktig. Bidragsdelen utgör f. n. 2 178 kr. för en heltidsstuderande
per normalläsår. Har den studerande barn, kan ett återbetalningspliktigt
barntillägg utgå med 25% av basbeloppet per barn.

Studiemedlen utgår efter en prövning mot den studerandes inkomst och
förmögenhet. Prövningen för den som studerar heltid minst fyra månader
per kalenderhalvår medför reduktion av studiemedlen när inkomsten under
halvåret överstiger 55% av basbeloppet. Vid heltidsstudier under
kortare tid och vid deltidsstudier är reduktionsreglerna gynnsammare.

Återbetalningen av studiemedlen sker genom årliga avgifter. Återbetalningsbeloppet
fördelas jämnt över återbetalningstiden. Uppskov med återbetalningen
kan beviljas om det s. k. avgiftsunderlaget, som beräknas med
hänsynstagande till den återbetalningsskyldiges och i förekommande fall
makes ekonomi, understiger tre och ett halvt basbelopp. Skuldbelopp som
understiger två tiondelar av basbeloppet skall återbetalas på ett år.

I propositionen föreslås bl. a. gynnsammare regler för inkomstprövning
för dem som studerar kortare tid än fyra månader per termin. Fribeloppen
för inkomst ändras från 75, 70, 65 och 60 till 110, 95, 85 och 70% av
basbeloppet för en studietid om resp. högst 4, 5, 6 och 7 hela 15 dagarsperioder
och ett ytterligare intervall, högst 3 tidsperioder om 15 dagar föreslås
infört med ett fribelopp motsvarande 125% av basbeloppet. Vidare
föreslås vissa ändringar av reglerna om återbetalningsskyldighet, bl. a. att
endast skuldbelopp som understiger en tiondel av basbeloppet skall återbetalas
på ett år.

Utskottet biträder propositionens förslag.

Sven Aspling m. fl. anser i motion 920 att det är nödvändigt att genomföra
förbättringar inom de studiesociala systemen genom omprioriteringar. I
motionen hänvisar de till att de i motion 1980/81:297 begärt att basbeloppet
fr. o. m. den 1 juli i år åter skall beräknas enligt de grunder som gällde före
årets ingång, vilket för studiemedlens del skulle innebära en ökad kostnad

SfU 1980/81:22

av 30 milj. kr. för budgetåret 1981/82. För att finansiera detta och övriga
förbättringar av studiestödet som föreslås i motion 920 begär motionärerna
att man återgår till en prövning mot makes ekonomi vid studiemedelstilldelningen
enligt de regler som gällde den 30 juni 1979. De begär också att
tilläggsavgiften för kvarstående avgift skall utgå med lägst 20 kr. Förslagen
skulle medföra ett minskat medelsbehov med 40150000 kr. och anslaget
Studiemedel m.m. skulle följaktligen kunna minskas med 10150000 kr. i
förhållande till regeringens förslag.

Utskottet prövade nyligen motionsyrkanden om återinförande av äktamakeprövning
och höjning av tilläggsavgiften i samband med behandlingen
av proposition 1980/81:20 om besparingar i statsverksamheten, m. m. Därvid
erinrade utskottet i sitt av riksdagen godkända betänkande SfU 1980/
81:15 om att avvecklingen av den tidigare prövningen mot makes ekonomi
vid tilldelningen av studiemedel genomförts i tre etapper enligt beslut vid
riksmötena 1976/77, 1978/79 och 1979/80 och att avvecklingen främst ur
jämlikhetssynpunkt prioriterats framför andra reformer på det studiesociala
området. Utskottet ansåg sig inte kunna medverka till att regler om
äktamakeprövning ånyo infördes, och utskottet har ingen anledning att nu
frångå denna uppfattning. 1 det nyssnämnda betänkandet framhöll utskottet
också att det utgick från att regeringen i budgetarbetet prövade lämpligheten
av motion sförslag om ändring i tilläggsavgiften för kvarstående
studiemedelsavgifter. Departementschefen har i den nu förevarande propositionen
uttalat att han vid beredningen av budgetpropositionen för
budgetåret 1982/83 avser att göra en samlad översyn av de olika avgifter
som kan debiteras de studerande i. samband med återbetalning av studiemedel.
Utskottet anser att resultatet av den nämnda översynen bör avvaktas,
och utskottet kan därför inte nu biträda förslaget om en höjning av
tilläggsavgiften för kvarstående studiemedelsavgift.

På grund av det anförda och då utskottet i betänkande SfU 1980/81:21
avstyrkt bifall till yrkandet i motion 1980/81:297 om en återgång till tidigare
grunder för fastställande av basbeloppet biträder utskottet propositionens
förslag om medelsberäkning för studiemedel m. m. och avstyrker
bifall till motion 1980/81:920 i nu berörda delar.

Vuxenstudiestöd m.m.

Anslaget Vuxenstudiestöd m. m. finansieras genom medel från vuxenutbildningsavgiften,
vilken erläggs av arbetsgivare. Avgiften uppgår f. n. till
0,25% av lönesumman. Under anslaget bestrids, förutom utgifter för särskilt
vuxenstudiestöd, dagstudiestöd och timstudiestöd även bidrag som
utgår till de fackliga organisationerna och till LRF, SRF och SHIO för
uppsökande verksamhet på arbetsplatser och utbildning av studieorganisatörer.

Vuxenstudiestöd kan utgå vid såväl längre som kortare studier. Det
särskilda vuxenstudiestödet vid längre studier är avsett främst för stude -

SfU 1980/81:22

rande på grundskole- och gymnasienivå. Stödet utgår under kurstiden dels
som ett skattepliktigt bidrag motsvarande 65% av det utbildningsbidrag
som den studerande skulle ha fått vid arbetsmarknadsutbildning, dels i
form av återbetalningspliktiga studiemedel. De senare kan utgå med så
stort belopp att vuxenstudiestödet för den studerande når samma nivå som
ett beskattat utbildningsbidrag.

Dagstudiestödet, som främst är avsett för deltagare i kortare ämneskurser
vid folkhögskolor, utgår i form av inkomstbidrag med 198 kr. per
dygn och internatbidrag med 165 kr. per dygn.

Timstudiestöd är främst avsett för deltagare i s. k. prioriterade studiecirklar.
Härmed avses bl. a. studiecirklar i svenska, engelska, matematik, i
facklig utbildning, i hemspråk för invandrare eller särskilda studiecirklar
för handikappade. Stödet utgår f. n. med 33 kr. per timme.

Inkomstbidraget inom dagstudiestödet och timstudiestöd kan endast
utgå till arbetstagare medan övriga stödformer kan utgå även till andra.

Departementschefen beräknar att det ekonomiska utrymmet för vuxenstudiestöd
och uppsökande verksamhet på arbetsplatser för budgetåret
1982/83 blir 544,1 milj. kr., en minskning med 11,2 milj. kr. i förhållande till
innevarande budgetår. Han föreslår att medlen fördelas på 15500 årsplatser
med särskilt vuxenstudiestöd - en minskning med 300 platser -,
14900 dagstudiestöd om 12 dagar — en minskning med 1 100 stöd — och
oförändrat 25 000 timstudiestöd om 90 timmar. Samtidigt föreslås att internatbidraget
höjs till 170 kr. per dygn. För uppsökande verksamhet på
arbetsplatser och för utbildning av fackliga studieorganisatörer föreslår
departementschefen oförändrade bidragsbelopp, 26 resp. 9 milj. kr.

Motionärerna i motion 920, Sven Aspling m.fl., erinrar om att särskilt
vuxenstudiestöd och internatbidrag kan utgå även till andra än löntagare
och att de medel från vuxenutbildningsavgiften som används för att finansiera
studiecirkelverksamhet och företagarföreningars informations- och
utbildningsinsatser inte heller exklusivt går till löntagarändamål. Motionärerna
bedömer att av de 670 milj. kr. som beräknas inflyta från vuxenutbildningsavgiften
innevarande budgetår kommer 480 milj. kr. att gå till
ändamål vars förmåner kan tas i anspråk av både arbetstagare och icke
arbetstagare. På grund härav anser motionärerna att egenföretagare
fr. o. m. den 1 juli i år skall vara skyldiga att erlägga en vuxenutbildningsavgift
om 0,15% av avgiftsunderlaget. Härigenom skulle ytterligare 15
milj. kr. inflyta i vuxenutbildningsavgifter. Motionärerna föreslår att dessa
medel används bl. a. till ett i förhållande till innevarande budgetår oförändrat
antal dagstudiestöd, 16000 stöd om 12 dagar, och till att höja timstudiestödet
till 35 kr. per timme och inkomstbidraget inom dagstudiestödet
till 210 kr. per dygn.

Hans Nyhage m.fl. begär i motion 1621 att en översyn skall göras av
reglerna för timstudiestöd främst i syfte att förhindra att stöden utnyttjas
för andra studier än sådana som är meningsfulla och ändamålsenliga.

SfU 1980/81:22

Motionärerna begär vidare att timstudiestödets belopp skall sänkas till 30
kr. per timme för att bibehålla stödets karaktär av kompensation för
förlorad arbetsförtjänst och förhindra att stödet utnyttjas som en inkomstkälla
av personer med avtalsenlig lön understigande timstudiestödets belopp.
Motionärerna anser slutligen att ett bidrag till uppsökande verksamhet
på arbetsplatser och till utbildning av fackliga studieorganisatörer om
tillhopa 20,8 milj. kr. är tillräckligt med hänsyn till de kraftiga höjningarna
av dessa bidrag under senare år.

Centrala studiestödsnämnden har i rapporten Tim- och dagstudiestöd till
nya grupper, vilken lämnats till utbildningsdepartementet den 28 augusti
1978, föreslagit att timstudiestödet och inkomstbidraget inom dagstudiestödet
skall kunna utgå till andra än arbetstagare och att förslaget delvis
skall finansieras genom en vuxenutbildningsavgift som skall erläggas av
egenföretagare. Enligt utskottets mening bör frågan om en vuxenutbildningsavgift
från egenföretagare prövas i anslutning till beredningen av
CSN:s förslag, och utskottet finnér inte anledning att nu tillstyrka förslaget
i motion 920 om en sådan avgift.

Utskottets ställningstagande innebär att det utan en omprioritering inte
finns utrymme inom den tillgängliga ramen för vuxenstudiestöd m. m. för
att, såsom yrkats i nämnda motion, höja antalet dagstudiestöd eller inkomstbidragets
och timstudiestödets belopp. Å andra sidan anser utskottet
att de för anslaget tillgängliga medlen bör användas för sitt ändamål, och
utskottet delar departementschefens bedömning av hur medlen bör fördelas
inom anslaget. Utskottet tillstyrker sålunda propositionen i nu nämnda
delar och avstyrker bifall till motionerna 920 och 1621 såvitt nu är i fråga.

I proposition 1980/81:127 om folkbildning m. m., som nyligen avlämnats
till riksdagen, föreslås ändrade grunder för bidrag till studiecirklar. Chefen
för utbildningsdepartementet anför i anslutning till detta förslag att det är
nödvändigt att också ändra bestämmelserna för timstudiestöd. Stöden bör
dock, anser han, även i fortsättningen i huvudsak utgå till samma typ av
cirklar som i dag, dvs. språkcirklar, samhällsinriktade cirklar, fackliga
cirklar och cirklar som vänder sig till handikappade. Departementschefen
anför att det bör ankomma på regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer att meddela de föreskrifter som behövs.

På grund av det anförda anser utskottet att yrkandet i motion 1621 om en
översyn av timstudiestödet blir tillgodosett.

Timersättning vid grundutbildning för vuxna

Timersättning vid grundutbildning för vuxna utgår till ungdomar och
vuxna som har fått ingen eller ofullständig undervisning för deltagande i
undervisning på grundskolenivå. Ersättning kan utgå för högst 28 timmar
per vecka. Totalt kan en studerande få ersättning för högst 2220 timmar.
Stödet utgår med 33 kr. per timme för den som förlorar arbetsinkomst,

SfU 1980/81:22

ersättning från arbetslöshetskassa eller kontant arbetsmarknadsstöd på
grund av deltagande i grundutbildningen. Den som inte förlorar arbetsinkomst
eller arbetslöshetsersättning uppbär 13 kr. per timme. Ungdomar
mellan 16 och 20 år får timersättning endast om de förlorar arbetsinkomst.
För övriga i dessa åldersgrupper kan studiehjälp utgå.

Kostnaderna för timersättning till personer som förlorar arbetsinkomst
finansieras med medel från vuxenutbildningsavgiften, medan anslaget i
övrigt finansieras med budgetmedel.

I propositionen föreslås att timersättningen till deltagare i grundutbildning
skall utgå med oförändrade belopp, 33 resp. 13 kr.

I motion 920 föreslås att timersättningen till personer som förlorar arbetsinkomst
höjs till 35 kr. per timme. Motionärerna kostnadsberäknar
förslaget till en milj. kr., vilket kan täckas av ett genomförande av förslaget
om en vuxenutbildningsavgift för egenföretagare.

På samma skäl som anförts ovan för avslag på förslagen i motion 920 om
ökat anslag till Vuxenstudiestöd m.m. avstyrker utskottet bifall till nu
förevarande förslag om höjning av timersättningen till personer som förlorar
arbetsinkomst. Utskottet biträder sålunda regeringens förslag om medelsanvisning
till anslaget Timersättning vid grundutbildning för vuxna.

Bidrag till hälso- och sjukvård för studerande

Från anslaget F 8 utgår statsbidrag till hälso- och sjukvård för studerande.
Huvudmän för verksamheten är de studerandes organisationer, som
för ändamålet tillskapat ett särskilt samarbetsorgan, kårortsnämnderna.
Statsbidraget har för innevarande budgetår beräknats till 22 kr. per studerande
intill ett antal av 10000 studerande och till 15 kr. för vaije ytterligare
studerande.

För budgetåret 1981/82 föreslås i propositionen att statsbidrag till de
studerandes hälso- och sjukvård av hänsyn till det statsfmansiella läget
skall utgå med oförändrat belopp. Departementschefen erinrar därvid om
att ett utredningsarbete pågår i frågan inom utredningen (U 1980:03) om
den framtida hälso- och sjukvården samt motionsidrotten för studerande.

Motionärerna i motion 920 föreslår att bidraget skall höjas med 1 kr. per
studerande och att anslaget till följd härav skall ökas med 150000 kr.

Utskottet ansluter sig till departementschefens bedömning och avstyrker
bifall till motion 920 i nu nämnd del.

Övriga yrkanden

Studiehjälp och studiemedel kan i vissa fall beviljas även för studier
utomlands. En förutsättning härför är dock att den studerande är svensk
medborgare.

Lahja Exner m. fl. begär i motion 1223 att gällande bestämmelser ändras

SfU 1980/81:22

så att det blir möjligt att bevilja även utländsk medborgare som vistats i
Sverige under en längre tid studiestöd för studier utomlands. Motionärerna
framhåller att kravet på svenskt medborgarskap för att studiestöd skall
beviljas för studier utomlands upplevs som diskriminerande och mycket
restriktivt av utländska medborgare som vistats längre tid i Sverige eller
kanske t. o. m. är födda här.

CSN har tidigare aktualiserat samma fråga som tagits upp i motionen. I
en skrivelse till regeringen år 1979 föreslog CSN att studiestöd för studier
utomlands skulle kunna beviljas utländsk medborgare som vistats i Sverige
under längre tid efter prövning i varje enskilt fall. Som exempel på personer
som skulle kunna komma i fråga för studiestöd nämnde CSN invandrare
med visst antal års förvärvsarbete, eller personer som vuxit upp i
Sverige. CSN:s skrivelse har överlämnats till studiestödsutredningen för
beaktande.

Utskottet finner att motionärernas synpunkter är värda beaktande. Med
hänsyn till att studiestödsutredningen redan uppmärksammats på att det i
många fall är skäligt att bevilja studiestöd för studier utomlands även till
utländska medborgare med fast anknytning till Sverige anser utskottet att
motionen inte behöver föranleda någon åtgärd från riksdagens sida.

Utskottet behandlar slutligen motion 1628 av Lars Werner m. fl. som tar
upp frågan om studiestödets framtida utformning. Motionärerna återkommer
till ett under ett flertal år tidigare i riksdagen framfört krav på ett
enhetligt utformat studiestöd för alla över 16 år, som innebär att samhället
bekostar hela uppehället under studietiden. Vidare framhålls i motionen att
det är viktigt att vuxenstudiestödet får en mer central roll inom det utbildningspolitiska
området för att överbrygga de utbildningsklyftor som finns i
dag. Motionärerna anser att studiestödsutredningen måste få full frihet att i
sitt slutbetänkande föreslå reformer utöver vad som kan finansieras inom
nuvarande anslagsram för studiestöd. De begär att riksdagen skall uttala
sig för och begära förslag från regeringen om en reformering av det studiesociala
stödet efter de riktlinjer som lagts fram i motionen.

En övergång till ett studiestödssystem i enlighet med motionärernas
förslag skulle innebära utgiftsåtaganden som mot bakgrunden av det statsfinansiella
läget ter sig helt orealistiska. Som en jämförelse kan nämnas att
under nästa budgetår beräknas omkring 2,5 miljarder kronor komma att
utbetalas i form av återbetalningspliktiga studiemedel till högskoleelever
och äldre elever i gymnasieskolan. Utskottet avstyrker bifall till motion
1628.

Mot de delar av propositionen som inte särskilt berörts ovan har utskottet
ingen erinran.

SfU 1980/81:22

Hemställan

Utskottet hemställer

1. att riksdagen med bifall till proposition 1980/81:100 antar det i
propositionen framlagda förslaget till ändring av 3 kap. 23 §, 4
kap. 37 § och 8 kap. 88 § studiestödslagen (1973: 349),

2. beträffande vuxenutbildningsnämndernas verksamhet
att riksdagen avslår motion 1980/81:427,

3. att riksdagen godkänner att 18900000 kr. av de medel som
tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret
1981/82 används för att delvis finansiera anslaget Centrala
studiestödsnämnden m. m.,

4. att riksdagen till Centrala studiestödsnämnden m. m. för budgetåret
1981/82 anvisar ett förslagsanslag av 64 188000 kr.,

5. att riksdagen godkänner att 7500000 kr. av de medel som tillfaller
statsverket genom vuxenutbildningsavgiften för budgetåret
1981/82 används för att delvis finansiera anslaget Ersättning till
postverket och riksförsäkringsverket för deras handläggning av
studiesocialt stöd,

6. att riksdagen till Ersättning till postverket och riksförsäkringsverket
för deras handläggning av studiesocialt stöd för budgetåret
1981/82 anvisar ett förslagsanslag av 19772000 kr.,

7. beträffande höjningar av studiehjälpen

att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på
motion 1980/81:920 yrkandena 1—3 antar det i propositionen
framlagda förslaget till ändring av 3 kap. 1, 10 och 11 §§ studiestödslagen,

8. beträffande rese t illä g g för juni och augusti
att riksdagen avslår motion 1980/81:1618,

9. beträffande intyg för rätt till återbetalningspliktiga studiemedel
att riksdagen avslår motion 1980/81:920 yrkande 4,

10. att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på
motion 1980/81:920 yrkande 6 till Studiehjälp m.m. för budgetåret
1981/82 anvisar ett förslagsanslag av 1050000000 kr.,

11. beträffande äktamakeprövningen

att riksdagen avslår motion 1980/81:920 yrkande 7,

12. att riksdagen antar i propositionen framlagda förslag till ändring
av 4 kap. 2 och 16 §§ och 8 kap. 23, 26, 34 och 49 §§ studiestödslagen
och förslag till lag om ändring i lagen (1980:282) om ändring
i studiestödslagen,

13. att riksdagen godkänner vad som anförts i propositionen om
påminnelseavgiften,

14. beträffande tilläggsavgiften

att riksdagen avslår motion 1980/81:920 yrkande 8,

SfU 1980/81:22

15. att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på
motion 1980/81:920 yrkande 9 till Studiemedel m. m. för budgetåret
1981/82 anvisar ett förslagsanslag av 2672000000 kr.,

16. beträffande timstudiestödet

att riksdagen avslår motionerna 1980/81:920 yrkande 12 och
1980/81: 1621 yrkandena 1 och 2,

17. beträffande översyn av timstudiestödet

att riksdagen avslår motion 1980/81:1621 yrkande 3,

18. beträffande dagstudiestödet

att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på
motion 1980/81:920 yrkandena 13 och 14 antar det i propositionen
framlagda förslaget till ändring av 6 kap. 6 § studiestödslagen,

19. beträffande bidrag till uppsökande verksamhet och studieorganisatörer att

riksdagen avslår motion 1980/81:1621 yrkandena 4 och 5,

20. att riksdagen antar det i propositionen framlagda förslaget till
ändring av 7 kap. 17 a § studiestödslagen,

21. att riksdagen antar ingressen och övergångsbestämmelserna till
förslaget till lag om ändring i studiestödslagen med den ändringen
att ingressen erhåller följande lydelse:

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 1, 10, 11 och 23 §§, 4 kap. 2,
16 och 37 §§, 6 kap. 6 §, 7 kap. 17 a §, 8 kap. 23, 26, 34, 49 och
88 §§ studiestödslagen (1973:349) skall ha nedan angivna lydelse.

22. att riksdagen godkänner att skattemedel från de beskattade vuxenstudiestöden
budgetåret 1979/80 inte tillförs vuxenutbildningsavgiften,

23. beträffande vuxenutbildningsavgift för egenföretagare
att riksdagen avslår motion 1980/81:920 yrkande 10,

24. att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på
motion 1980/81:920 yrkande 11 godkänner att 544 100000 kr. av
de medel som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften
för budgetåret 1981/82 används för att finansiera anslaget
Vuxenstudiestöd m. m.,

25. att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på
motion 1980/81:920 yrkande 15 till Vuxenstudiestöd m.m. för
budgetåret 1981/82 anvisar ett reservationsanslag av 544 100000
kr.,

26. beträffande timersättning vid grundutbildning för vuxna
att riksdagen avslår motion 1980/81:920 yrkande 16,

27. att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på
motion 1980/81:920 yrkande 17 godkänner att 15 400000 kr. av
de medel som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgif -

SfU 1980/81:22

ten för budgetåret 1981/82 används för att delvis finansiera anslaget
Timersättning vid grundutbildning för vuxna,

28. att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på
motion 1980/81:920 yrkande 18 till Timersättning vid grundutbildning
för vuxna för budgetåret 1981/82 anvisar ett förslagsanslag
av 43000000 kr.,

29. att riksdagen till Kostnader för avskrivning av vissa studielån
med statlig kreditgaranti för budgetåret 1981/82 anvisar ett förslagsanslag
av 200000 kr.,

30. att riksdagen med bifall till propositionen och med avslag på
motion 1980/81:920 yrkande 19 till Bidrag till hälso- och sjukvård
för studerande för budgetåret 1981/82 anvisar ett förslagsanslag
av 2795000 kr.,

31. beträffande studiestöd vid studier utomlands
att riksdagen avslår motion 1980/81:1223,

32. beträffande reformering av det studiesociala systemet
att riksdagen avslår motion 1980/81: 1628.

Stockholm den 26 mars 1981

På socialförsäkringsutskottets vägnar
SVEN ASPLING

Närvarande: Sven Aspling (s), Maj Pehrsson (c), Margareta Andrén (fp),
Doris Håvik (s), Allan Åkerlind (m), Ralf Lindström (s), Gullan Lindblad
(m), Lars-Åke Larsson (s), Siri Häggmark (m), Arne Andersson i Gustafs
(c), Nils-Olof Gustafsson (s), Ingegerd Elm (s), Martin Olsson (c), LarsErik
Lövdén (s) och Per-Ola Eriksson (c).

Reservationer

Sven Aspling, Doris Håvik, Ralf Lindström, Lars-Åke Larsson, NilsOlof
Gustafsson, Ingegerd Elm och Lars-Erik Lövdén (alla s) har avgivit
fem reservationer till betänkandet.

1. Studiehjälp (mom. 7 och 10)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 14 som böljar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”motion 920.” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att regeringens förslag på studiehjälpens område är
alltför restriktiva. För att inte värdet av de inkomstprövade och behovsprövade
tilläggen skall urholkas ytterligare bör inkomstgränsen för inkomstprövat
tillägg för ensamstående föräldrar höjas från 30000 till 41 000
kr., i stället för såsom föreslagits i propositionen 33000 kr., och den gräns

SfU 1980/81:22

där en högre reduktionstakt inträder höjas från 59000 till 65 000 kr. i stället
för till föreslagna 62000 kr. Inkomstgränsen för det behovsprövade tillägget
bör höjas från 48 000 till 53 000 kr. i stället för i propositionen föreslagna
51000 kr. Slutligen anser utskottet att en höjning av inackorderingstillägget
är nödvändig med hänsyn till kostnadsutvecklingen, och utskottet biträder
motionärernas förslag om en höjning av tillägget från 315 kr. till 350 kr.

Till följd av de föreslagna förbättringarna bör anslaget räknas upp med
10 milj. kr.

dels att utskottet under mom. 7 och 10 bort hemställa

7. beträffande höjningar av studiehjälpen

att riksdagen med bifall till motion 1980/81:920 yrkandena 1-3
och med anledning av propositionen

a) dels antar det i propositionen framlagda förslaget till ändring
av 3 kap. 1, 10 och II §§ studiestödslagen dels antar följande
såsom Reservanternas förslag betecknade lydelse av 3 kap. 7 §
samma lag.

Nuvarande lydelse Reservanternas förslag

3 kap.

Inackorderingstillägg utgår med
315 kronor i månaden till studerande
som behöver inackordering. Tilllägget
omfattar dessutom rätt till
fria hemresor enligt de närmare bestämmelser
som meddelas av regeringen
eller myndighet som regeringen
utser.

Inackorderingstillägg utgår med
350 kronor i månaden till studerande
som behöver inackordering. Tilllägget
omfattar dessutom rätt till
fria hemresor enligt de närmare bestämmelser
som meddelas av regeringen
eller myndighet som regeringen
utser.

b) ger regeringen till känna vad utskottet anfört om inkomstprövningsgränser
för inkomstprövat och behovsprövat tillägg,

10. att riksdagen med bifall till motion 1980/81:920 yrkande 6 och
med anledning av propositionen till Studiehjälp m.m. för budgetåret
1981/82 anvisar ett förslagsanslag av 1060000000 kr..

2. Studiemedel (mom. II, 14 och 15)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 17 som börjar med ”Utskottet
prövade” och slutar med ”berörda delar.” bort ha följande lydelse:
Enligt utskottets uppfattning är det nödvändigt att nu genomföra förbättringar
inom studiestödssystemet genom omprioriteringar. I reservation 1
till utskottets betänkande SfU 1980/81:21 har utskottet föreslagit att basbeloppet
inom den allmänna försäkringen fr. o. m. den 1 juli i år skall återstäl -

SfU 1980/81:22

las till det värde det skulle ha haft enligt de intill den 31 december 1980
gällande reglerna. Härigenom skulle också studiemedlen återfå sitt fulla
värde. Kostnaderna för detta förslag, som kan beräknas till 30 milj. kr., bör
finansieras genom ett återinförande av prövningen mot makes ekonomi vid
studiemedelstilldelningen i den omfattning som gällde den 30 juni 1979.
Detta skulle innebära att makes inkomst påverkade studiemedelstilldelningen
först då inkomsten överstiger tre basbelopp per kalenderhalvår,
dvs. — med nuvarande basbelopp — när maken har en årsinkomst över
100000 kr. Från fördelningspolitisk synpunkt anser utskottet att detta inte
behöver väcka någon gensaga. En höjning av tilläggsavgiften till i motionen
föreslagna 20 kr. är enligt utskottets uppfattning också en rimlig åtgärd
för att öka intäkterna på statsbudgeten. Genom återinförande av äktamakeprövningen
i föreslagen omfattning och höjningen av tilläggsavgiften
skulle en utgiftsbesparing av 40 150000 kr. uppkomma. Härigenom frigörs
medel för att täcka kostnaderna för återinförandet av den fulla värdesäkringen
av studiemedlen och för de i reservationerna 1 och 4 föreslagna
förbättringarna.

Utskottet tillstyrker sålunda motion 920 i nu berörda delar. Anslaget
Studiemedel m. m. kan till följd härav minskas med 10150000 kr.

dels att utskottet under mom. 11,14 och 15 bort hemställa

11. beträffande äktamakeprövningen

att riksdagen med bifall till motion 1980/81:920 yrkande 7 antar
följande såsom Reservanternas förslag betecknade lydelse av 4
kap. 17, 19 och 21 §§ studiestödslagen.

Nuvarande lydelse Reservanternas förslag

4 kap.

17 §

Utöver vad som följer av 16 § Utöver vad som följer av 16 §

minskas det belopp som enligt 13 § minskas det belopp som enligt 13 §

första stycket och 14 § utgår till hel- första stycket och 14 § utgår till heltidsstuderande
för vaije hel, sam- tidsstuderande för vaije hel, sammanhängande
tidsperiod om 15 da- manhängande tidsperiod om 15 dagar
med en fyrtiofemtedel av den gar med

del av den studerandes förmögen- I. en fyrtiofemtedel av den del

het som överstiger sex gånger bas- av den studerandes förmögenhet

beloppet. som överstiger sex gånger basbe loppet,

eller

2. om den studerande är gift och
lever tillsammans med maken, en
fyrtiofemtedel av den del av makarnas
sammanlagda förmögenhet
som överstiger nio gånger basbeloppet.

Om den studerande är gift och

SfU 1980/81:22

Nuvarande lydelse Reservanternas förslag

lever tillsammans med maken,
minskas det belopp som enligt 13 §
första stycket och 14 § utgår för
varje hel, sammanhängande tidsperiod
om 15 dagar dessutom med
två fyrtiofemtedelar av den del av
makens inkomst under kalenderhalvåret
som överstiger tre basbelopp.

Är den studerande gift men lever
han ej tillsammans med maken,
åger första stycket 2 och andra
stycket motsvarande tillämpning, i
den mån detta följer av bestämmelser
som meddelas av regeringen eller,
efter regeringens bemyndigande,
av centrala studiestödsnämnden.

19 §

För deltidsstuderande minskas det belopp som utgår för ett
kalenderhalvår enligt 13 § första stycket och 14 § för varje hel, sammanhängande
tidsperiod om 30 dagar med en niondel av den del av den
studerandes inkomst under kalenderhalvåret som överstiger 140 procent
av basbeloppet.

Utöver vad som följer av första
stycket minskas det belopp som enligt
13 § första stycket och 14 § utgår
till deltidsstuderande för varje
hel, sammanhängande tidsperiod
om 30 dagar med två fyrtiofemtedelar
av den del av den studerandes
förmögenhet som överstiger sex
gånger basbeloppet.

Utöver vad som följer av första
stycket minskas det belopp som enligt
13 § första stycket och 14 § utgår
till deltidsstuderande för varje
hel, sammanhängande tidsperiod
om 30 dagar med

1. två fyrtiofemtedelar av den
del av den studerandes förmögenhet
som överstiger sex gånger basbeloppet,
eller

2. om den studerande är gift och
lever tillsammans med maken, två
fyrtiofemtedelar av den del av makarnas
sammanlagda förmögenhet
som överstiger nio gånger basbeloppet.

Om sådan studerande är gift och
lever tillsammans med maken,
minskas det belopp som utgår enligt
13 § första stycket och 14 § för
varje hel, sammanhängande tidsperiod
om 30 dagar med fyra fyrtiofemtedelar
av den del av makens
inkomst under kalenderhalvåret
som överstiger 390 procent av basbeloppet.

SfU 1980/81:22

Nuvarande lydelse Reservanternas förslag

Är den studerande gift men lever
han ej tillsammans med maken,
äger andra stycket 2 och tredje
stycket motsvarande tillämpning, i
den mån detta föijer av bestämmelse
som meddelas av regeringen eller,
efter regeringens bemyndigande,
av centrala studiestödsnämnden.

21 §

Som den studerandes inkomst under kalenderhalvåret enligt 16 och 19 §§
räknas den inkomst som han kan antagas komma att åtnjuta under kalenderhalvåret.
Värdet av naturaförmåner fastställs av regeringen. Doktorandstipendium,
statskommunalt bostadsbidrag, allmänt barnbidrag och
annat studiestöd enligt denna lag än timstudiestöd, inkomstbidrag och
vuxenstudiebidrag räknas icke som inkomst.

Bestämmelserna i första stycket
äger motsvarande tillämpning vid
beräkning av makes inkomst i fall
som anges i 17 och I9§§.

Med förmögenhet förstås i 17 och 19 §§ skattepliktig förmögenhet enligt
lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt.

14. beträffande tilläggsavgiften

att riksdagen med bifall till motion 1980/81:920 yrkande 8 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

15. att riksdagen med bifall till motion 1980/81:920 yrkande 9 och
med anledning av propositionen till Studiemedel m.m. för budgetåret
1981/82 anvisar ett förslagsanslag av 2661 850000 kr.,

3. Vuxenstudiestöd och timersättning vid grundutbildning för vuxna
(mom. 16, 18 och 23—28)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 19 som börjar med ”Centrala
studiestödsnämnden” och slutar med ”i fråga.” bort ha följande lydelse:

Medlen från vuxenutbildningsavgiften går endast delvis till ändamål som
löntagarna ensamma kan göra anspråk på. Förutom att särskilt vuxenstudiestöd
och internatbidrag kan utgå även till personer som inte är arbetstagare
skall fr.o. m. nästa budgetår 70 milj. kr. användas till att finansiera
studiecirkelverksamhet. Vidare får företagarorganisationerna medel för
sina utbildningsåtgärder och för information. Av de beräknade vuxenutbildningsavgiftema
för nästa budgetår kan ca 480 milj. kr. beräknas gå till
ändamål som inte enbart är förbehållna arbetstagare. Mot denna bakgrund
anser utskottet det skäligt att även egenföretagama får erlägga en vuxenut -

SfU 1980/81:22

bildningsavgift med, såsom föreslagits i motion 920, 0,15 % av avgiftsunderlaget.
Härigenom skulle ytterligare 15 milj. kr. kunna disponeras för
genomförande av förslagen i motion 920 om en höjning av timstudiestödet
till 35 kr. per timme och av inkomstbidraget inom dagstudiestödet till 210
kr. per dygn. Ett oförändrat antal dagstudiestöd skulle också kunna utgå.

Utskottet biträder med det anförda förslagen i motion 920 såvitt gäller
vuxenutbildningsavgiften och vuxenstudiestöd. Det anförda innebär att
utskottet avstyrker bifall till motion 1621 i motsvarande del.

dels att den del av utskottets yttrande på s. 20 som börjar med ”På
samma” och slutar med ”för vuxna.” bort ha följande lydelse:

Förslagen ovan beträffande vuxenutbildningsavgiften och vuxenstudiestöd
ger ekonomiskt utrymme även för en höjning av timersättningen vid
grundutbildning för vuxna. Utskottet förordar att ersättningen för den som
förlorar inkomst i enlighet med förslaget i motion 920 höjs till samma
belopp som föreslagits för timstudiestödet, 35 kr. per timme. Anslaget bör
till följd härav räknas upp med 1 milj. kr.

dels att utskottet under mom. 16, 18 och 23-28 bort hemställa

16. beträffande timstudiestödet

att riksdagen med bifall till motion 1980/81:920 yrkande 12 och
med avslag på motion 1980/81:1621 yrkandena 1 och 2 antar
följande såsom Reservanternas förslag betecknade lydelse av 5
kap. 4§ studiestödslagen

Nuvarande lydelse Reservanternas förslag

5 kap.

4 §

Timstudiestöd utgör 33 kronor Timstudiestöd utgör 35 kronor

för studietimme enligt 3§ första för studietimme enligt 3 § första
stycket 1 och för timme enligt 3§ stycket 1 och för timme enligt 3§

första stycket 2. första stycket 2.

18. beträffande dagstudiestödet

att riksdagen med bifall till motion 1980/81:920 yrkandena 13 och
14 och med anledning av propositionen

a) antar det i propositionen framlagda förslaget till ändring av 6
kap. 6§ studiestödslagen med den ändringen att författningsrummet
erhåller följande såsom Reservanternas förslag betecknade
lydelse:

Propositionens förslag Reservanternas förslag

6 kap.

6§

Inkomstbidrag utgör
198 kronor för varje dygn.

Inkomstbidrag utgör
210 kronor för varje dygn.

SfU 1980/81:22

Propositionens förslag Reservanternas förslag

Internatbidrag utgör 170 kronor för varje dygn.

b) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om
antalet dagstudiestöd,

23. beträffande vuxenut bildning sav gift för egenföretagare

att riksdagen med bifall till motion 1980/81:920 yrkande 10 antar
följande

Förslag till
Lag om ändring i lagen (1975:358) om vuxenutbildningsavgift

Härigenom föreskrivs att 1 och 2 §§ lagen (1975:358) om vuxenutbildningsavgift
skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §

Arbetsgivaravgift som bidrag till Avgift som bidrag till vuxenutvuxenutbildning
erlägges till staten bildning erlägges till staten enligt
enligt denna lag (vuxenutbildnings- denna lag (vuxenutbildningsavgift).
avgift).

2§

Arbetsgivare erlägger årligen vuxenutbildningsavgift med belopp som
motsvarar 0,25 procent av summan av vad arbetsgivaren under året har
utgivit som lön till arbetstagare i pengar eller i naturaförmåner i form av
kost, bostad eller bil eller, i fall som avses i 3 kap. 2 § andra stycket sista
punkten lagen (1962:381) om allmän försäkring, annan ersättning för utfört
arbete.

Vid beräkningen av avgiften tages icke hänsyn till arbetstagare, vars lön
under året understigit femhundra kronor.Vidare bortses vid beräkningen
från arbetstagare, som icke är obligatioriskt försäkrad enligt lagen
(1976:380) om arbetsskadeförsäkring, om ej fall som avses i 3 kap. 2§
andra stycket sista punkten lagen om allmän försäkring föreligger.

Avgift erlägges icke för arbetstagares lön vid sjukdom eller ledighet för
vård av sjukt barn eller med anledning av barns födelse till den del lönen
motsvarar sjukpenning eller föräldrapenning, som arbetsgivare äger uppbära
enligt bestämmelserna i 3 kap. 16 § lagen (1962:381) om allmän
försäkring. Avgift erlägges ej heller för lön som arbetsgivare har utgivit till
barn för arbete utfört i hans förvärsverksamhet i de fall avdrag för lönen ej
får ske vid inkomsttaxeringen.

Fysisk person som under året har
haft inkomst av annat förvärvsarbete
enligt 3 kap. 2 § lagen om allmän
försäkring erlägger årligen
vuxenutbildningsavgift enligt de
grunder som anges för sjukförsäkringsavgift
i 19 kap. 2 § samma lag.
Avgiften utgår med 0,15 procent av
det belopp på vilket avgiften skall
beräknas.

Sfi) 1980/81:22

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1981.

Avgift enligt 2 § fjärde stycket skall erläggas för hälften av den för året
beräknade inkomsten av annat förvärvsarbete än anställning. Har sådant
arbete icke utförts under månaderna juli-december, skall avgift ej erläggas.
Befrielse från avgift medges av den lokala skattemyndigheten efter
framställning senast den 31 augusti 1982 eller, om detta försummas, efter
begäran om avkortning eller restitution av påförd avgift.

24. att riksdagen med bifall till motion 1980/81:920 yrkande 11 och
med anledning av propositionen godkänner att 558 100000 kr. av
de medel som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften
för budgetåret 1981/82 används för att finansiera anslaget
Vuxenstudiestöd m. m.,

25. att riksdagen med bifall till motion 1980/81:920 yrkande 15 och
med anledning av propositionen till Vuxenstudiestöd m.m. för
budgetåret 1981/82 anvisar ett reservationsanslag av 558 100000
kr.,

26. beträffande timersättning vid grundutbildning för vuxna

att riksdagen med bifall till motion 1980/81:920 yrkande 16 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

27. att riksdagen med bifall till motion 1980/81:920 yrkande 17 och
med anledning av propositionen godkänner att 16400000 kr. av
de medel som tillfaller statsverket genom vuxenutbildningsavgiften
för budgetåret 1981/82 används för att delvis finansiera anslaget
Timersättning vid grundutbildning för vuxna,

28. att riksdagen med bifall till motion 1980/81:920 yrkande 18 och
med anledning av propositionen till Timersättning vid grundutbildning
för vuxna för budgetåret 1981/82 anvisar ett förslagsanslag
av 44000000 kr.,

4. Hälso- och sjukvård för studerande (mom. 30)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 20 som börjar med ”Utskottet
ansluter” och slutar med ”nämnd del.” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att en viss pris- och lönekompensation bör utgå för
kostnaderna för de studerandes hälso- och sjukvård och biträder förslaget i
motion 920 om en uppräkning av bidraget med en krona per studerande.
Anslaget bör till följd härav ökas med 150000 kr.

dels att utskottet under mom. 30 bort hemställa

30. att riksdagen med bifall till motion 1980/81:920 yrkande 19 och
med anledning av propositionen till Bidrag till hälso- och sjukvård
för studerande för budgetåret 1981/82 anvisar ett förslagsanslag
av 2945000 kr.,

SfU 1980/81:22

5. Ingressen och övergångsbestämmelserna till förslaget till lag om ändring
i studiestödslagen (mom. 21)

Reservanterna anser - under förutsättning av bifall till reservationerna
1—3 — att utskottet under mom. 21 bort hemställa

21. att riksdagen antar ingressen och övergångsbestämmelserna till
förslaget till lag om ändring i studiestödslagen med den ändringen
att ingressen erhåller följande lydelse:

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 1,7, 10, 11 och 23 §§, 4 kap. 2,
16, 17, 19, 21 och 37§§, 5 kap. 4§, 6 kap. 6§, 7 kap. 17a§, 8 kap.
23, 26, 34, 49 och 88 §§ studiestödslagen (1973:349) skall ha
nedan angivna lydelse.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1981