NU 1980/81:64

Näringsutskottets betänkande
1980/81:64

över proposition 1980/81:130 om industripolitikens inriktning, m. m.
(huvuddelen) jämte motioner
Ärendet

I detta betänkande behandlas

dels proposition 1980/81:130 om industripolitikens inriktning, m. m.,
avsnitten 1-8,11,13 och 14 (dvs. s. 3-123,144-150 och 159-169) samt första
dels-satsen momenten 1 (delvis), 2-5, 10, 11 och 15 och andra dels-satsen i
hemställan (s. 177 f.),

dels proposition 1980/81:100 bilaga 17 (industridepartementet) punkt B 3
(Bidrag till regionala utvecklingsfonder m. m.),

dels - helt eller delvis - 10 motioner som har väckts med anledning av
proposition 1980/81:130,

dels - helt eller delvis - 27 under den allmänna motionstiden väckta
motioner rörande bl. a.
statens ansvar som aktieägare,
kapital- och kreditförsörjning,
de regionala utvecklingsfonderna,
teknisk forskning och utveckling,
industriell utveckling i olika delar av landet.

Övriga delar av proposition 1980/81:130 har utskottet behandlat i
betänkandena NU 1980/81:43 (mineralpolitisk verksorganisation), NU
1980/81:54 (skogsindustrin) och NU 1980/81:58 (exportfrämjande åtgärder).

Propositionerna och motionerna redovisas i det följande. En översikt över
var i betänkandet de olika förslagen i propositionerna och de olika
motionsyrkandena behandlas lämnas i bilaga (s. 71).

Skrivelser i ärendet har inkommit från Sveriges industriförbund, Jernkontoret
och Svenska handelskammarförbundet.

Proposition 1980/81:130

Huvudsakligt innehåll

Följande redogörelse för det huvudsakliga innehållet i propositionen - när
det gäller frågor som behandlas i detta betänkande - finns i propositionen
(s. 1 f.).

1 Riksdagen 1980181. 17 sami. Nr 64

NU 1980/81:64

2

”1 propositionen läggs fram förslag om industripolitikens inriktning under
1980-talet. Den centrala uppgiften för industripolitiken är att stimulera och
underlätta överförandet av produktionsresurser till de lönsamma och
konkurrenskraftiga delarna av industrin och därmed befrämja industrins
internationella konkurrenskraft. Omstruktureringen måste ske i socialt
acceptabla former och med beaktande av övergripande samhälleliga
målsättningar.

Som speciellt viktiga områden för att påverka industrins utveckling på
medellång och lång sikt framhålls försörjningen med riskkapital samt
forsknings- och utvecklingsinsatser.

Huvudlinjer när det gäller att förändra näringslivets kapitalförsörjning bör
vara att påverka kapitalmarknaden så att riskkapital i ökad takt förs över till
näringslivet. I propositionen framhålls betydelsen av ett ökat riskengagemang
från såväl banksektorn som hushållssektorn.

Forskning och utvecklingsinsatser får allt större betydelse för industrins
utveckling och konkurrenskraft. Målet för tekniska forsknings- och utvecklingsinsatser
är att ta fram nya eller förbättra befintliga processer, produkter
och system. För att effektivisera, och ge bättre kontinuitet åt verksamheten
föreslås ett treårigt program för stöd till teknisk forskning och utveckling
under budgetåren 1981/82-1983/84. Propositionen innehåller också förslag
till kapitaltillskott till fonden för industriellt utvecklingsarbete.

Den svenska ekonomin uppvisar f. n. betydande balansproblem. Utvecklingen
inom industrin kommer att vara av avgörande betydelse i strävandena
att återställa balansen. Ett övergripande industripolitiskt mål är att öka
industrivaruproduktionen - för att därigenom kunna minska varuimporten
och öka varuexporten.

En betydelsefull målgrupp för industripolitiska åtgärder är de mindre och
medelstora företagen. I propositionen föreslås bl. a. ändrade riktlinjer för de
regionala utvecklingsfondernas kreditverksamhet. Utvecklingsfonderna
berörs också av propositionens förslag om fortsatt och utökad försöksverksamhet
rörande stöd till löntagarägda företag. ”

Förslag m. m.

Propositionens innebörd är, såvitt här är i fråga, följande. Regeringen
har

dels föreslagit riksdagen att

1. godkänna den inriktning av industripolitiken som föredragande statsrådet
har förordat,

2. godkänna de ändrade riktlinjer för kreditverksamheten vid de regionala
utvecklingsfonderna som föredragande statsrådet har förordat,

3. godkänna vad föredragande statsrådet har anfört om användningen av
reservationsanslaget Bidrag till regionala utvecklingsfonder m. m.,

4. vad gäller verksamheten vid styrelsen för teknisk utveckling

NU 1980/81:64

3

a. till Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning och utveckling
för budgetåret 1981/82 under fjortonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av 540000 000 kr.,

b. till Styrelsen för teknisk utveckling: Drift av forskningsstationer för
budgetåret 1981/82 under fjortonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av
1 000 kr.,

c. till Styrelsen för teknisk utveckling: Utrustning för budgetåret 1981/82
under fjortonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 13 200 000
kr.,

d. medge att under budgetåren 1982/83-1983/84, utöver under budgetåret
1981/82 ej disponerade medel, 1 235 000 000 kr. får användas för STU:s stöd
till teknisk forskning och utveckling,

e. medge att under budgetåren 1982/83-1983/84, utöver under budgetåret
1981/82 ej disponerade medel, 30 800 000 kr. får användas för STU:s stöd till
finansiering av utrustning,

f. bemyndiga regeringen att under budgetåret 1981/82, i enlighet med vad
föredragande statsrådet har anfört, ikläda staten ekonomiska förpliktelser i
samband med stöd till teknisk forskning och industriellt utvecklingsarbete
m. m. som, inberäknat löpande avtal och beslut, innebär åtaganden om högst
200 000 000 kr. under vart och ett av budgetåren 1984/85-1985/86,

5. vad gäller Fonden för industriellt utvecklingsarbete

a. till Stöd till industriellt utvecklingsarbete för budgetåret 1981/82 under
fjortonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 150 000 000 kr.,

b. godkänna att 300 000 000 kr. disponeras för medelstillskott till fonden
under budgetåren 1982/83-1983/84,

10. godkänna de ändrade riktlinjer i fråga om industrigarantilån och
lokaliseringsstöd i samband med rekonstruktion av krisdrabbade företag som
föredragande statsrådet har förordat,

11. godkänna att uppföljning av stödärenden och handläggning av
obeståndsärenden utformas i enlighet med vad föredragande statsrådet
förordat,

15. bemyndiga regeringen att i huvudsaklig överensstämmelse med vad
föredragande statsrådet har anfört träffa avtal med Ingenjörsvetenskapsakademien
om att bilda en stiftelse för Sveriges teknisk-vetenskapliga attachéverksamhet,
i vad avtalet innebär ekonomiska förpliktelser för staten,

dels berett riksdagen tillfälle att ta del av vad föredragande statsrådet har
anfört om

1. inriktningen av verksamheten inom utvecklingsbolag för energi-,
transportsystem- och miljöområdena,

2. samarbete mellan Sveriges Investeringsbank AB och de regionala
utvecklingsfonderna,

3. regionala investment- och utvecklingsbolag.

NU 1980/81:64

4

Proposition 1980/81:100

Under angiven punkt i proposition 1980/81:100 bilaga 17 föreslås
följande:

B 3. Bidrag till regionala utvecklingsfonder m. m. (s.
29-31)

att riksdagen till Bidrag till regionala utvecklingsfonder m. m. för
budgetåret 1981/82 anvisar ett reservationsanslag av 95 000 000 kr.

Motionerna

De motioner som har väckts med anledning av proposition 1980181:130 och
behandlas här är

1980/81:2020 av Olof Palme m. fl. (s), såvitt gäller hemställan att
riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om
överläggningar mellan staten och näringslivet,

2. uttalar att en nedrustning av statens industriverk inte skall ske,

7. till Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning och utveckling
(industridepartementet) för budgetåret 1981/82 anvisar ett i förhållande till
regeringens förslag med 20 000 000 kr. förhöjt reservationsanslag att
utnyttjas i enlighet med vad i motionen anförs,

8. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om s. k.
nationella storprojekt,

9. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om det
treåriga programmet för STU:s stöd till teknisk forskning och utveckling,

10. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om
nordiskt samarbete i fråga om teknisk forskning och utveckling,

11. begär att regeringen utarbetar förslag till en utvidgning av stipendieverksamheten
till uppfinnare i enlighet med de riktlinjer som anges i
motionen,

12. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs
beträffande teknikupphandling på sjukvårdsområdet,

13. till Teknikupphandling på sjukvårdsområdet (industridepartementet)
för budgetåret 1981/82 anvisar ett reservationsanslag av 15 000 000 kr.,

14. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om
angelägenheten av att bibehålla en svensk kompetens inom området
datateknik i hälsovården,

15. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om
projektfinansiering i de tre nya utvecklingsbolagen,

16. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om
organisationen av verksamheten vid de tre nya utvecklingsbolagen,

17. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om en

NU 1980/81:64

5

försöksverksamhet med statligt stöd vid upphandling av ny teknik inom
industrin,

18. till Delegationen för teknikupphandling inom industrin (industridepartementet)
för budgetåret 1981/82 anvisar ett reservationsanslag av
20 000 000 kr.,

19. hos regeringen begär att frågor som rör teknikupphandling utreds,

20. av regeringen begär förslag om inrättande av en struktur- och
utvecklingsfond i enlighet med de riktlinjer som anförs i motionen,

21. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om
förändringar i reglementet angående allmänna pensionsfondens förvaltning,

22. begär att regeringen omedelbart utarbetar ett investerings- och
utvecklingsprogram för de statliga företagen,

23. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om
åtgärder för ökat utnyttjande av de statliga verkstäderna,

26. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om
behovet av förstärkta resurser för arbete med nordiskt industripolitiskt
samarbete,

27. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs
beträffande översynen av underleverantörernas problem,

28. till Bidrag till regionala utvecklingsfonder (industridepartementet) för
budgetåret 1981/82 anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med
20 000 000 kr. förhöjt reservationsanslag,

29. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om
underlättande av företagsöverlåtelser och generationsskiften i familjeföretag,

1980/81:2044 av Lennart Pettersson (s), vari hemställs att riksdagen uttalar
att den fortsatta försöksverksamheten med företagsservice till löntagarägda
företag särskilt beaktar arbetarkooperativa företags behov och finner former
för att stimulera aktiebolag ägda av de anställda att övergå till den
kooperativa företagsformen,

1980/81:2068 av Hans Alsén m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen sagts om stödet till
försöksverksamhet med arbetskooperativ,

1980/81:2070 av Pär Granstedt (c), vari hemställs att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om helhetssyn på
tillämpningar med hybrid-DNA-teknik - inkluderande etiska, sociala och
ekologiska aspekter - vid teknisk forskning och utveckling inom bioteknikens
område,

1980/81:2071 av Erik Hovhammar m. fl. (m, c, fp), vari hemställs att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen

NU 1980/81:64

6

anförts angående en förlängning av det särskilda forskningsavdraget samt en
utvidgning av detsamma,

1980/81:2072 av Kurt Hugosson m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen vid
sin behandling av regeringens proposition 1980/81:130 om industripolitikens
inriktning, m. m., som sin mening ger regeringen till känna att det föreslagna
utvecklingsbolaget inom området transportsystem bör förläggas till Göteborg,

1980/81:2074 av Johan Olsson m. fl. (c), vari hemställs att riksdagen som
sin mening uttalar att de nationella utvecklingsbolagen ges en organisation
och verksamhetsinriktning i enlighet med vad som anförs i motionen,

1980/81:2075 av Esse Petersson (fp) och Rune Ångström (fp), vari
hemställs att riksdagen i skrivelse till regeringen understryker behovet av
svensk teknikutveckling på dataområdet inom hälso- och sjukvården och att
medel för pilotprojekt reserveras från under anslagsposten Informationsförsörjningsverksamhet
i proposition 1980/81:130 reserverade medel,

1980/81:2077 av Olle Svensson m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om samlokalisering
av och nära samarbete mellan de i propositionen föreslagna
utvecklingsbolagen och Studsvik Energiteknik AB,

1980/81:2078 av Lars Werner m. fl. (vpk), vari hemställs att riksdagen med
avslag på regeringens hemställan under punkt 1 i proposition 1980/81:130
förordar riktlinjer för industripolitiken i enlighet med vad som anförs i denna
motion och i motion 1980/81:806.

De motioner från allmänna motionstiden som behandlas i detta betänkande
är

1980/81:183 av Bernt Ekinge m. fl. (fp), vari hemställs att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av
åtgärder för att främja svensk turism [såvitt avser stöd från de regionala
utvecklingsfonderna],

1980/81:273 av Per Olof Håkansson m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen
hos regeringen begär en skyndsam utredning av småföretagens i Skåne
ställning som underleverantörer m. m. i syfte att bevara och utveckla dessa
företag,

1980/81:388 av Sven Andersson (fp) och Hans Petersson i Röstånga (fp),
vari hemställs att riksdagen hos regeringen begär en utredning om hur långt
utöver det juridiska ansvaret statens moraliska ansvar som aktieägare bör
sträcka sig,

1980/81:391 av Ivan Svanström (c), vari hemställs att riksdagen hos

NU 1980/81:64

7

regeringen anhåller att den snarast planerar och utbygger ett industriellt
utvecklingscentrum för södra Sverige, förlagt till Hultsfred,

1980/81:476 av Kurt Ove Johansson (s) och Egon Jacobsson (s), vari
hemställs att riksdagen hos regeringep begär en översyn och en utvärdering
av utvecklingsfondernas och de till dem knutna utvecklingsbolagens uppgifter
och verksamhet i enlighet med vad som anförts i motionen,

1980/81:595 av Nils-Olof Grönhagen m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen
hos regeringen begär utredning för att konstruktivt studera förutsättningarna
för och utformningen av ett ”Tekniskt centrum i Ådalen”,

1980/81:596 av Nils-Olof Gustafsson m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen
anhåller att regeringen kommer med förslag som syftar till att utvecklingsfondernas
målgrupp i län där turismen har karaktär av basnäring kompletteras
med turistnäringen,

1980/81:640 av Lars Werner m. fl. (vpk), vari - med motivering i motion
1980/81:639 - hemställs att riksdagen uttalar sig för att läkemedelstillverkningen
bör förstatligas,

1980/81:664 av Lars-Ingvar Sörenson m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen
begär att regeringen anvisar riktlinjer för svensk upphandling i anslutning till
SJ:s tioårsinvestering 1981-1991, samt att garantier utfärdas så att denna
satsning kan infogas i berörda företags produktionsplaner under motsvarande
period,

1980/81:786 av Christer Eirefelt (fp) och Bonnie Bernström (fp), vari
hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts

1. om de regionala utvecklingsfondernas service till de mindre företagen,

2. om fondernas möjlighet att låta turistnäringen ingå i verksamhetsområdet,

3. om behovet av undersökning kring kvinnors förutsättningar för
nyetablering av företag och utvecklingsfondernas roll i sammanhanget,

1980/81:793 av Sven Johansson m. fl. (c), vari hemställs att riksdagen hos
regeringen anhåller om skyndsam utredning om möjligheten att bättre
utnyttja kreativa personer som en påtaglig produktionsfaktor, huvudsakligen
enligt de i motionen anförda grundtankarna,

1980/81:806 av Lars Werner m. fl. (vpk), vari hemställs att riksdagen

1. uttalar att i motionen anförda riktlinjer skall ligga till grund för
industripolitiken,

2. hos regeringen hemställer om att nödvändigt utrednings- och projekteringsarbete
och andra åtgärder för riktlinjernas förverkligande snarast
igångsätts.

NU 1980/81:64

8

1980/81:808 av Bengt Wittbom (m) och Anders Högmark (m), vari
hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i
motionen anförts rörande företagarintressets representation i de regionala
utvecklingsfonderna,

1980/81:851 av Eric Holmqvist m. fl. (s), såvitt avser hemställan (9) att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i
motionen om en utbyggnad och lokalisering till Trelleborg av det plast- och
gummitekniska institutet,

1980/81:1030 av Filip Fridolfsson (m), vari hemställs att riksdagen hos
regeringen anhåller om en utredning om egenföretagarnas personliga
borgensåtaganden enligt vad som i motionen anförts,

1980/81:1038 av Johan Olsson (c) och Bengt Sjönell (c), vari hemställs att
riksdagen hos regeringen begär åtgärder för att öka tillgången på frilanskonsulter
för nystartade och befintliga mindre företag,

1980/81:1087 av Lars Werner m. fl. (vpk) - vari med motivering i motion
1980/81:1086 - hemställs att riksdagen uttalar sig för att all läkemedels- och
medicinskteknisk industri ställs under samhällets kontroll, speciellt i vad
gäller produktutveckling, marknadsföring och forskning,

1980/81:1386 av Hugo Bengtsson (s), vari hemställs att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att
ekonomiska resurser, inom ramen för anslaget från STU, ges SUF SYD, i
syfte att främja den industriella utvecklingen i Landskrona,

1980/81:1400 av Göthe Knutson m. fl. (m, c, fp), vari hemställs att
riksdagen hos regeringen anhåller om utredning rörande möjligheten att
inrätta ett regionalt investmentbolag enligt det amerikanska systemet med
Small Business Investment Companies i sysselsättningssvaga län, däribland
Värmland,

1980/81:1407 av Johan Olsson m. fl. (c), vari hemställs att riksdagen hos
regeringen begär förslag om kraftigt ökade informationsinsatser om företagens
betydelse och näringslivets villkor,

1980/81:1412 av Bengt Wittbom (m) och Sten Svensson (m), vari hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts rörande inhemsk insatsvarutillverkning och denna industrigrens
konkurrenskraft,

1980/81:1468 av Sven Aspling m. fl. (s), såvitt gäller hemställan att
riksdagen

1. godkänner vad i motionen anförts om behovet av riskvilligt kapital för
insatser till förmån-för företagen i Värmland,

2. till B 3 Bidrag till regionala utvecklingsfonder m. m. för budgetåret

NU 1980/81:64

9

1981/82 anvisar ett i förhållande till regeringens förslag med 10 000 000 kr.
förhöjt reservationsanslag av 105 000 000 kr.,

8. beslutar om försöksverksamheten med regionalt forskningsorgan i
Värmland,

9. för den under punkt 8 föreslagna verksamheten för budgetåret 1981/82
anvisar ett reservationsanslag av 5 000 000 kr.,

1980/81:1485 av Alexander Chrisopoulos (vpk) och Marie-Ann Johansson
(vpk), vari hemställs att riksdagen

1. hos regeringen hemställer om en samordnad industriplanering, innebärande
att varvens, rederiernas och hamnarnas verksamhet ingår i en
samhällsplan för utrikeshandel och transporter,

2. hos regeringen hemställer om en samordnad industriplanering, innebärande
att hänsyn tas till den tunga industrins behov av förnyelse,
anläggningar som framkallas av kostnadsläget, miljöproblemen och energisituationen,

1980/81:1784 av Erik Hovhammar m. fl. (m), vari hemställs att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts
angående förbättrade villkor för mindre och medelstora företag,

1980/81:1786 av Gullan Lindblad (m), vari hemställs att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts rörande statlig
kreditgaranti till AB Handelskredit,

1980/81:1888 av Kurt Hugosson (s) och Olle Göransson (s), vari hemställs
att riksdagen hemställer att regeringen vidtar åtgärder och återkommer till
riksdagen med förslag om

1. att ett av samhället övervakat forskningssamarbete mellan de svenska
läkemedelsföretagen organiseras,

2. att ett av samhället övervakat internationellt marknadsföringsorgan för
de svenska läkemedelsföretagen byggs upp,

1980/81:1890 av Kurt Hugosson m. fl. (s) såvitt gäller hemställan (1) att
riksdagen hos regeringen begär initiativ för att förstärka sysselsättningen och
näringslivets utvecklingsmöjligheter i Göteborgsområdet [i vad avser att]
ekonomiska resurser avsätts för teknikutveckling inom transportsektorn.

NU 1980/81:64

10

Motionerna behandlas i övrigt enligt följande:

motion

betänkande

1980/81:183

1980/81:851

1980/81:1468

1980/81:1890

1980/81:2020

NU 1980/81:58

NU 1980/81:54, 1980/81:60

NU 1980/81:43 (67), 1980/81:54, 1980/81:65

NU 1980/81:52, 1980/81:58
NU 1980/81:43, 1980/81:58

Utskottet

Inledning

Proposition 1980/81:130 om industripolitikens inriktning, m. m., täcker ett
brett register av ämnen. Några av dessa har utskottet funnit anledning att ta
upp i andra sammanhang. Förslaget till ny mineralpolitisk verksorganisation
har behandlats tillsammans med en rad andra frågor av mineralpolitisk natur
(NU 1980/81:43). En av de båda branscher som har fått ett eget kapitel i
propositionen är skogsindustrin. Det ingår i underlaget för ett betänkande
om allmänna skogsindustriella frågor (NU 1980/81:54). Förslag som direkt
eller indirekt berör utrikeshandeln tar utskottet ställning till i ett betänkande
(NU 1980/81:58) om exportfrämjande åtgärder m. m. Den huvudpart av
propositionen som återstår domineras av tre frågekomplex - industripolitikens
inriktning i allmänhet, de regionala utvecklingsfonderna samt teknisk
forskning och utveckling. Regeringen föreslår i propositionen att riksdagen
skall dels godkänna den inriktning av industripolitiken som industriministern
har förordat, dels fatta en rad specifika beslut om anslag, bemyndiganden
etc. Utskottet tar endast kortfattat upp vad som anges i propositionen i fråga
om industripolitikens inriktning.

Industripolitikens inriktning

Den ”inriktning av industripolitiken” som industriministern har förordat
och regeringen begär godkännande av torde i första hand komma till uttryck i
det inledande resonemang av allmän karaktär som finns i avsnittet
Industripolitikens inriktning (s. 25 f.).

Industripolitiken bör, sägs här, främja ett decentraliserat ekonomiskt
system byggt på marknadshushållningens principer och präglat av socialt
ansvar och god resurshushållning. En rad speciella värden hos ett sådant
system framhävs, såsom att det möjliggör ett brett deltagande i beslutsprocessen
och en smidig anpassning till lägen med nya förutsättningar. Samtidigt
betonas att samhället bör ange ramar och förutsättningar för marknadsekonomin.
Näringslivet styrs därigenom att tillgodose bl. a. regional- och

NU 1980/81:64

11

sysselsättningspolitiska och miljöpolitiska krav, anförs det. Samhällets roll
poängteras bl. a. genom uttalandet att en marknadshushållning kräver en
mängd samhällsfunktioner som stödjer eller korrigerar marknadens funktionssätt.
Att stödja och förbättra marknadens funktionssätt blir sålunda ett
syfte med den statliga politiken, att korrigera marknadskrafterna ett annat.
Näringspolitikens inriktning på mångfald och decentraliserat inflytande kan
enligt propositionen befordras genom å ena sidan ingripanden mot ekonomisk
maktkoncentration och skadlig kartell- och monopolbildning, å andra
sidan stimulansåtgärder avseende bl. a. ägande- och beskattningsförhållanden.
Stor vikt fästs vid att näringslivet är mångsidigt och diffferentierat.
Olika företagskategoriers företräden diskuteras; därvid berörs större privata
företag, privata småföretag, kooperativa företag och statliga företag.

Som fyra övergripande industripolitiska mål i nuvarande ekonomiska läge
anges

- att öka produktionen av industrivaror och tjänster för att genom ökad
export och minskad import bidra till den externa balansen,

- att öka effektiviteten i industrin för att därigenom lämna största möjliga
resursutrymme åt andra samhällssektorer,

- att utveckla industrin så att den kan bidra till en regional balans och
utnyttja undersysselsatta resurser,

- att medverka till att strukturomvandlingen sker i socialt acceptabla
former.

Denna målsättningsdiskussion leder över till översiktliga avsnitt om
kapitalförsörjning och riskfrågor, om småföretagsfrågor och därefter om
sådana ämneskomplex som i fortsättningen får egna huvudavsnitt - teknisk
forskning och utveckling, exportkreditfrågor, bransch- och företagsinriktad
stödverksamhet samt industripolitikens informations- och utredningsbehov
och myndighetsorganisation.

Den socialdemokratiska partimotionen 1980/81:2020 innehåller inte
någon formell hemställan om alternativa industripolitiska riktlinjer -yrkandena i denna motion avser genomgående konkreta delfrågor. Motionen
präglas emellertid av ett synsätt som i väsentliga hänseenden avviker från
regeringens. En skiljelinje fäster motionärerna särskilt avseende vid. Olika
typer av riktade insatser och åtgärder som innebär en mer direkt påverkan på
enskilda företag och projekt har, menar de, en betydligt viktigare uppgift att
fylla enligt socialdemokratisk uppfattning än enligt den uppfattning som
regeringen företräder. Ett annat element i den socialdemokratiska industripolitiken
som framhävs är uppgiften att möjliggöra en industriell omställnings-
och anpassningsprocess i acceptabla former. Häri innefattas vakthållning
om den redan befintliga produktionskapaciteten. Den fortsatta
framställningen i motionen, bl. a. om olika branschers problem, inriktas i
huvudsak på de olika konkreta förslag som motionärerna tar upp i sin
hemställan.

Vänsterpartiet kommunisterna presenterar riktlinjer för en industriell

NU 1980/81:64

12

förnyelse i två motioner, 1980/81:806 från allmänna motionstiden och
1980/81:2078 med anledning av propositionen. Den förra motionen sammanfattas
på följande sätt:

Den privata storindustrin visar sin oförmåga att industriellt förnya landet.
Långsiktig, planmässig uppbyggnad av ny industriproduktion i kollektiva
former är nödvändig. Förädlingsgraden måste höjas, mer komplexa och
förfinade produkter främjas. Produktionen kan underbyggas främst genom
vidgad nationell marknad. Tiden är också inne för en socialt ny typ av
industrialisering - en industrialisering som främjar de arbetandes makt,
yrkesarbetets fördjupade innehåll, förnuftigare konsumtionsmönster och
större nationell självständighet.

I den följande något mera utförliga summeringen av riktlinjer för ”en
politik riktad mot den industriella krisen” betonar motionärerna starkt vissa
specifika krav från partiets sida - en samhälleligt ägd och organiserad
industrisektor som den ledande faktorn, nationalisering av de privata
storbankerna, en varureglering inom vissa delar av utrikeshandeln.

Motion 1980/81:2078 domineras av en stark kritik mot terminologi och
verklighetsbeskrivning i propositionen. Denna har, säger motionärerna,
ersatt analys med schabloner, verklighet med illusioner och industripolitik
med subventioner.

I den förra motionen begärs ett uttalande av riksdagen att de i motionen
anförda riktlinjerna skall ligga till grund för industripolitiken och en
hemställan till regeringen om erforderligt utredningsarbete etc. för riktlinjernas
förverkligande. I den senare motionen yrkas att riksdagen skall avslå
regeringens hemställan om godkännande av den i propositionen angivna
inriktningen av industripolitiken och i stället förorda riktlinjer i enlighet med
vad som anförts i de två motionerna.

Som delvis torde framgå av det korta referat som här har lämnats saknas
inte i vänsterpartiet kommunisternas båda motioner synpunkter som
utskottet kan instämma i. Önskemålen om höjd förädlingsgrad och om bättre
hushållning med råvaror och energi hör hit. Kravet på en vidgad nationell
marknad kan, för att ta ytterligare ett exempel, läsas som en påminnelse om
betydelsen av att industrin inte negligerar hemmamarknaden. Totalt sett
innehåller de båda motionerna emellertid en rad synpunkter som utskottet
inte kan ställa sig bakom. Utskottet avstyrker yrkandena i motionerna
1980/81:806 och 1980/81:2078.

När det gäller avvägningen mellan den industripolitiska inriktning som
regeringen föreslår och den som skisseras i den socialdemokratiska
partimotionen 1980/81:2020 finner utskottet sammanfattningsvis att den
förra väsentligen står i överensstämmelse med utskottets uppfattning. Utan
att gå in på en närmare analys av skillnaderna mellan de båda framställningarna
tillstyrker utskottet att riksdagen godkänner den inriktning som anges i
propositionen. Vissa punkter i socialdemokraternas industripolitiska program
får utskottet tillfälle att återkomma till i det följande.

NU 1980/81:64

13

I anslutning till vad som här sagts om industripolitikens inriktning tar
utskottet upp motion 1980/81:1485. Med sikte främst på näringspolitiska
problem i Göteborg föreslår motionärerna att riksdagen hos regeringen skall
begära en samordnad industriplanering, innebärande dels att varvens,
rederiernas och hamnarnas verksamhet ingår i en samhällsplan för utrikeshandel
och transporter, dels att hänsyn tas till den tunga industrins behov av
förnyelse, anläggningar som framkallas av kostnadsläget, miljöproblemen
och energisituationen. Utskottet finner att motionärerna fäster uppmärksamheten
på viktiga samband, som ibland kanske inte vinner tillräckligt
beaktande. Utskottet är emellertid inte berett att ta motionen till utgångspunkt
för mycket långtgående krav på nya planeringsinsatser. Motionen
avstyrks sålunda.

Överläggningar, information m. m.

I motion 1980/81:2020 (s) erinrar socialdemokraterna om att de vid
upprepade tillfällen har krävt att man från statens sida i organiserade former
skall ta upp överläggningar med näringslivet om hur de expansionsmöjligheter
som finns i industrin praktiskt skall tas till vara. I motionen anges en rad
övergripande frågor som skulle kunna behandlas vid sådana överläggningar.
Förslaget i propositionen om överläggningar i fråga om insatsvaruproduktionen
(jfr s. 22) är ett mycket litet steg i rätt riktning, anför motionärerna.
De föreslår att riksdagen skall uttala att regeringen skall ta upp överläggningar
med näringslivet och de fackliga organisationerna i dessa övergripande
frågor och att regeringen därvid skall vara beredd att dels förutsättningslöst
pröva de uppslag som kan komma fram, dels sätta in effektiva åtgärder,
kanske i form av finansiella åtaganden i samarbetsprojekt.

Utskottet vill framhålla att det i ett utvecklat industrisamhälle är av stor
vikt att det finns effektiva informationskanaler av både officiell och inofficiell
natur mellan stat och näringsliv.

Kontakter mellan samhällsorgan, företag och anställda förekommer redan
i dagsläget i betydande utsträckning på skilda nivåer, från kommun- och
länsplanen upp till myndighets- och regeringsnivån. I regeringskansliet
svarar industridepartementet bl. a. för sådana kontakter inom ramen för de
branschråd som finns för vissa branscher, genom lokaliseringssamrådet med
de större industriföretagen samt genom det löpande arbetet och särskilt
tillsatta arbetsgrupper. Vidare bör här nämnas den till industridepartementet
knutna småföretagsdelegationen. I propositionen (s. 45 f.) framhålls att
regeringen har för avsikt att vidareutveckla och intensifiera lokaliseringssamrådet
med de större industriföretagen, eftersom erfarenheterna av detta
varit goda. Genom samrådet förbättras regeringens kännedom om sådana
förhållanden inom industrisektorn som kan vara av betydelse vid utformning
av mål och medel för närings- och regionalpolitiken samtidigt som tillfälle ges
att förmedla information till industrin beträffande statsmakternas mål och

NU 1980/81:64

14

medel för den industriella och regionala utvecklingen. Vidare anmäler
industriministern i propositionen (s. 38) att han avser att ta upp en diskussion
med företrädare för industrin och de fackliga organisationerna om ett
åtgärdsprogram i fråga om insatsvaruprodukterna. Ett annat exempel på
intensifierade kontakter mellan samhället och företagen är den informella
arbetsgrupp som nyligen har bildats med syfte att inventera åtgärder som kan
stärka svensk komponent- och underleverantörsindustri.

Med hänsyn till vad som upplysts om de diskussioner regeringen inlett eller
avser att inleda med bl. a. företrädare för näringslivet och de fackliga
organisationerna anser utskottet att det inte finns någon anledning för
riksdagen att ta initiativ till sådana överläggningar som föreslås i motionen.
Utskottet avstyrker därför motion 1980/81:2020 (s) i aktuell del.

Motion 1980/81:1407 inleds med en översiktlig framställning av näringspolitiska
principer och problem med särskild hänsyn till de mindre och
medelstora företagen. Utifrån uppfattningen att insikten om företagens
villkor och betydelse behöver förbättras skisserar motionärerna ett program
för information i syfte att skapa ett mera företagsvänligt klimat. Motionärerna
rekommenderar att överläggningar kommer till stånd mellan regeringen,
oppositionspartierna och arbetsmarknadens parter. De vill ha fortlöpande
och mera lättillgänglig information från statliga organ, bättre faktamaterial
hos massmedierna och fler faktaprogram i etermedierna, breddad
information från de regionala utvecklingsfonderna och från bankerna och
vidgad information från näringslivets organisationer. Ökat utrymme för
näringslivets problem i skolundervisningen och folkbildningsverksamheten
och ett mera spritt delägarskap i näringslivet är andra inslag i motionärernas
katalog. Motionen utmynnar i att riksdagen hos regeringen bör begära
förslag om kraftigt ökade insatser för information om företagens betydelse
och näringslivets villkor.

Utskottet vill hänvisa till att regeringen f. n. förbereder en proposition om
frågor rörande de mindre och medelstora företagen. Informationsinsatser på
olika nivåer bör i det sammanhanget komma under övervägande. Utskottet
utgår från att synpunkter av det slag som framförs i motionen uppmärksammas
inom regeringskansliet och av andra berörda parter och finner inte skäl
att föreslå riksdagen någon åtgärd med anledning av motionen.

Statens industriverks uppgifter tas upp i motion 1980/81:2020 (s) ett
uttalande av riksdagen av innebörd att det inte får ske någon nedrustning av
industriverket. Bakgrunden är de organisatoriska förändringar av industriverket
som är aktuella, bl. a. i samband med förslag om en ändrad
mineralpolitisk verksorganisation och en ny central energimyndighet.
Utskottet har behandlat de nu nämnda organisationsfrågorna i andra
betänkanden (NU 1980/81:43, NU 1980/81:60) och därvid inte varit enigt om
sina rekommendationer till riksdagen. Utskottet finner emellertid inte skäl
att nu rekapitulera dessa motsättningar. I likhet med motionärerna vill

NU 1980/81:64

15

utskottet understryka betydelsen av industriverkets branschutredningsverksamhet
som bas för industripolitiska insatser.

De organisationsförändringar som regeringen har föreslagit och riksdagen
beslutat innebär enligt utskottets uppfattning inte någon nedrustning av
statens industriverk. Något uttalande till regeringen med anledning av
motionsyrkandet finner utskottet inte motiverat. Motionen avstyrks alltså i
berörd del.

En av de många punkter som tas upp i motion 1980/81:2020 (s) är att en rad
åtgärder bör vidtas för att stärka del nordiska industripolitiska samarbetet.
Initiativ på detta område kan tas inom Nordiska rådet och Nordiska
ministerrådet. Många frågor lämpar sig bättre för behandling på bilateral
bas. Lämpliga samarbetsfält utgör enligt motionärerna t. ex. det tekniska
forsknings- och utvecklingsarbetet och den offentliga upphandlingen. Den
svenska regeringen har enligt motionärerna intagit en påfallande passiv
hållning när det gällt att utnyttja de möjligheter till samarbete som yppat sig
till följd av de norska olje- och gasfynden i Nordsjön. En väg att bättre
bevaka de svenska intressena vore, anser motionärerna, att regeringen utsåg
en särskild sakkunnig eller statssekreterare med ansvar för det nordiska
industripolitiska samarbetet. Att Sveriges samarbetsresurser på området bör
stärkas skall riksdagen ge regeringen till känna, föreslår motionärerna.

Frågan om nordiskt samarbete när det gäller teknisk forskning och
utveckling behandlar utskottet i ett särskilt avsnitt (s. 37). I fråga om
regeringskansliets resurser för handläggning av frågor rörande nordiskt
industriellt samarbete får utskottet anföra följande.

Regeringen framhåller i proposition 1980/81:130 (s. 131) bl. a. att
möjligheterna till samarbete på det nordiska området mellan företag med
stora forsknings- och utvecklingsinvesteringar eller marknadsinvesteringar
kan ge fördelar. Utskottet delar denna uppfattning och vill understryka att
exempelvis ett gemensamt uppträdande på marknaderna kan vara av stort
värde. I propositionen lämnas ytterligare några exempel på åtgärder som
diskuteras. Utskottet har nyligen tillstyrkt ett mellan de svenska och norska
regeringarna ingånget avtal om utveckling av det ekonomiska samarbetet
mellan länderna, särskilt på industri- och energiområdena (prop. 1980/
81:189, NU 1980/81:65). Med hänsyn till det anförda saknar riksdagen enligt
utskottets mening anledning att göra ett sådant uttalande som begärs av
motionärerna. Motion 1980/81:2020 (s) avstyrks följaktligen i denna del.

Den statliga företagssektorn

Det behov av en ökad investerings- och utvecklingstakt som föreligger i
svensk industri måste, enligt vad som anförs i motion 1980/81:2020 (s), mötas
även inom den statliga företagssektorn. Detta är bakgrunden till yrkandet att
regeringen skall anmodas att omedelbart utarbeta ett investerings- och
utvecklingsprogram för de statliga företagen. Regeringen bör för riksdagen

NU 1980/81:64

16

redovisa resultatet av denna verksamhet jämte förslag om hur programmet
bör finansieras, anför motionärerna.

Riksdagen har under senare år flera gånger haft att behandla motionsyrkanden
av samma innebörd som det nu aktuella, senast hösten 1980 (NU
1980/81:17). Yrkandena har varje gång avslagits. Vid sistnämnda tillfälle
anförde näringsutskottet (s. 18) att alla större företag numera torde göra upp
kort- och långsiktiga investeringsprogram. Utskottet sade sig förutsätta att
detta även gällde statliga företag. Något behov av ett uttalande från
riksdagen i denna fråga förelåg inte. I den mån en investering i ett statligt
företag kräver att medel beviljas av riksdagen bör framställning därom ske i
vanlig ordning, uttalade utskottet. Det betecknades som orimligt att
riksdagen generellt skulle göra utfästelser om finansiering av projekt som
ligger flera år framåt i tiden.

Enligt utskottets mening har sedan riksdagen senast behandlade frågan
ingenting inträffat som ger anledning till ett ändrat ställningstagande. Motion
1980/81:2020 (s) jivstyrks sålunda i aktuell del.

En fråga rörande de statliga verkstädernas verksamhet tas upp i motion
1980/81:2020 (s). Statliga företag bör spela en aktiv roll i industripolitiken,
anförs det i motionen. Ett område, där statsmakterna enligt motionärerna
har uppenbara möjligheter att genom aktiva insatser stimulera produktion
och sysselsättning, är affärsverkens och myndigheternas verkstadsrörelser.
Här finns det en fast koppling mellan användar- och producentsidan. Den av
den socialdemokratiska regeringen tillsatta utredningen (K 1976:01) om
samverkansmöjligheter hos vissa affärsverks och myndigheters verkstadsrörelser
m. m. (Samverk-utredningen) har i sitt för ett år sedan avlämnade
delbetänkande (Ds K 1980:4) Fordonsunderhåll i statliga verkstäder
föreslagit bl. a. att de statliga verken skall förmås att ta kontakt med statliga
verkstäder då de står i begrepp att köpa fordonsunderhåll. Enligt motionärerna
har regeringen ännu inte vidtagit någon åtgärd med anledning av
betänkandet. Regeringen bör, anför motionärerna, uppmanas av riksdagen
att utan dröjsmål vidta åtgärder för att stimulera de statliga myndigheterna
att utnyttja de statliga verkstäderna.

Samverk-utredningens betänkande är f. n. föremål för överväganden
inom regeringskansliet. Resultatet av dessa överväganden bör inte föregripas
av riksdagen genom något uttalande i frågan. Utskottet avstyrker därför
motionen i denna del.

Statens ansvar som aktieägare

Utskottet tar härefter upp ett i motion 1980/81:388 aktualiserat spörsmål,
nämligen statens ansvar som aktieägare. Motionärerna konstaterar att det
från rent juridisk synpunkt är alldeles klart att statliga bolag som är på

NU 1980/81:64

17

obestånd kan försättas i konkurs. Vad som har diskuterats under senare
delen av år 1980 är om staten som aktieägare bör tillåta att ett statligt bolag
försätts i konkurs. Motionärerna anför att industriminister Nils Åsling i detta
sammanhang har gjort skillnad mellan två slags företag. Den typ av statliga
företag som enligt industriministern bör försättas i konkurs i vanlig ordning
är sådana som ”arbetar för vinstmaximering på vanliga kapitalistiska
villkor”; han torde därmed avse statliga företag, vilkas drift inte motiveras av
särskilda samhällsintressen och som inte heller fullgör offentliga eller
statsmonopoliserade uppgifter. När däremot staten har lagt speciella
arbetsmarknadspolitiska, regionalpolitiska eller näringspolitiska uppgifter
på ett företag kan man enligt industriministern inte ha den sedvanliga synen
på företaget från lönsamhets- och soliditetssynpunkt; företaget är nämligen
då ett instrument i samhällets näringspolitik, och det är då meningslöst med
konkurs. Däremot har det i ett regeringsuttalande sagts att inte heller sådana
företag bör uteslutas från att kunna bli försatta i konkurs.

Motionärerna framhåller att politiska beslutsfattare inte kan hindra
konkurslagens tillämpning på annat sätt än genom kapitaltillförsel eller
garantier som medför att bolaget kan betala sina skulder eller förmå sina
fordringsägare att bevilja uppskov med betalning. I motionen anges en rad
omständigheter som kan påverka statsmakternas beslut om att vidta sådana
åtgärder. Motionärerna slår fast att staten genom att engagera sig som
aktieägare dels tar på sig ett betydande moraliskt ekonomiskt ansvar,
ungefär som moderbolaget i förhållande till ett dotterbolag, dels faktiskt
inskränker sin handlingsfrihet därigenom att relationerna till fordringsägare
och omvärld kan göra det nödvändigt att hindra konkurs. Saken har också en
praktisk sida, säger de. I den mån rättsliga åtaganden eller politisk
nödvändighet motiverar åtgärder för att hindra konkurs måste regeringen ha
tillförsäkrat sig konstitutionella möjligheter att snabbt tillhandahålla kapital
och garantier utan beslut av riksdagen.

Utskottet får anföra följande. Frågan huruvida ett statligt företag som
kommit på obestånd bör försättas i konkurs har under senare år tilldragit sig
stort intresse, närmast föranlett av dens. k. Ncb-affären (se NU 1980/81:49).
Ur strikt juridisk synvinkel är det, som motionärerna påpekar, fullt klart att
ett sådant bolag kan försättas i konkurs. Som aktieägare kan staten hindra
konkurs endast genom åtgärder som undanröjer konkursgrunden obestånd,
dvs. genom att tillföra bolaget kapital eller genom att ge garantier för
betalning av bolagets skulder. Ett beslut om att sådana åtgärder skall vidtas
kan vara grundat på rättsliga förpliktelser eller bäras upp av skäl av
ekonomisk-politisk natur. En rad faktorer kan spela in vid en sådan
bedömning. Utskottet vill erinra om att riksdagen vid flera tillfällen haft att ta
ställning till regeringsförslag om rekonstruktion av statligt hel- eller delägda
företag och att ett resultat av riksdagens ställningstaganden blivit att konkurs
undvikits. Riksdagen har dock inte gjort några generella uttalanden om

2 Riksdagen 1980/81. 17 sami. Nr 64

NU 1980/81:64

18

lämpligheten av att statsägda företag på obestånd försätts i konkurs, och
frågan har inte närmare berörts i propositionen. Klart är att konsekvenser på
kort och lång sikt uppkommer för statliga företag om man på grund av ett
särskilt uttalande från riksdagens sida skulle kunna räkna med att statligt
ägande inte innebär garanti för betalning av ett bolags skulder. Om
långivare, anställda och andra kan räkna med att staten inte kommer att
tillåta statligt ägda företag att gå i konkurs får å andra sidan dessa företag en
särställning.

Enligt utskottets mening är det inte möjligt att ange generella kriterier för
när ett av staten hel- eller delägt företag bör kunna försättas i konkurs.
Avgörandet måste i varje enskilt fall grundas på lämplighetsskäl och
innebära en sammanvägning av skilda omständigheter av juridisk, ekonomisk
och politisk natur. Med hänsyn härtill anser utskottet att det inte
framstår som meningsfullt att låta göra en sådan utredning som begärs i
motion 1980/81:388. Denna avstyrks därför av utskottet.

Kapital- och kreditförsörjning

Utskottet tar här först upp frågan om en statlig struktur- och utvecklingsfond.
Socialdemokraterna anför i sin partimotion 1980/81:2020 att man från
deras sida inte kan acceptera den passiva attityd den borgerliga regeringen
intar när det gäller att förhindra negativa effekter av strukturomvandlingen.
Samhället kan inte undandra sig ansvar för det som sker, säger motionärerna
och upprepar mot denna bakgrund ett tidigare flera gånger framfört förslag
om inrättande av en struktur- och utvecklingsfond. De anger följande
riktlinjer för denna. Fonden skall medverka vid finansieringen av investeringsprojekt
vilkas genomförande annars skulle försvåras eller omintetgöras
på grund av brist på riskkapital. Till grund för ett beslut om engagemang från
fondens sida skall ligga en vid, samhällsekonomisk bedömning av projektet.
Fonden bör engagera sig i produktionsledet och i upphandlingar. Det är
därför nödvändigt att det byggs upp en organiserad samverkan mellan
fonden och forskningsverksamheten. En annan uppgift för fonden skall vara
att stärka företagens egenkapital, exempelvis genom att fonden medverkar
vid ökning av aktiekapitalet i aktiebolag genom riktade nyemissioner.
Fonden bör driva sin verksamhet i stiftelseform och finansieras genom en
särskild avgift på lönesumman. I fondstyrelsen bör finnas representanter för
löntagarna, näringslivets organisationer och statliga myndigheter.

Förslag om inrättande av en särskild struktur- och utvecklingsfond har
sedan år 1977 flera gånger lagts fram av socialdemokraterna. Förslagen har
avstyrkts av näringsutskottet (NU 1976/77:35, 1977/78:24, 1977/78:3y, 1978/
79:1 y, 1978/79:59,1979/80:2 y, 1979/80:43,1980/81:17)-och vid tre tillfällen
även av finansutskottet (FiU 1977/78:15, 1978/79:10, 1979/80:10) - med

NU 1980/81:64

19

reservation av de socialdemokratiska ledamöterna och avslagits av riksdagen.
En närmare redogörelse för den tidigare riksdagsbehandlingen av
frågan har lämnats i betänkandet NU 1979/80:43 (s. 13 f.).

Utskottet har riktat en rad grundläggande invändningar mot förslaget om
en struktur- och utvecklingsfond. Som utskottet senast anförde hösten 1980
(NU 1980/81:17) innebär förslaget att regeringen skall få ett långtgående
bemyndigande att för kapitalinsatser inom näringslivet inrätta en ny
institution vid sidan av dem som redan finns och vid sidan av den omfattande
verksamhet till stöd för särskilda branscher och företag som statsmakterna är
engagerade i. Utskottet vill bl. a. erinra om att riksdagen år 1979 anslog 300
milj. kr. till stöd för industriellt utvecklingsarbete. Medlen disponeras av
Industrifonden och skall inriktas mot projekt som bedöms vara väsentliga för
svensk industris utvecklings- och konkurrensförmåga på sikt. Regeringen har
i proposition 1980/81:130 föreslagit att under den närmaste treårsperioden
årligen ytterligare 150 milj.kr. ställs till Industrifondens förfogande, en fråga
som utskottet återkommer till i det följande (s. 42). Liksom tidigare anser
utskottet att det inte finns underlag för ett beslut av riksdagen om inrättande
av en sådan fond som föreslås i motionen. Utskottet avstyrker följaktligen
motion 1980/81:2020 (s) i nu angiven del.

Utskottet tar härefter upp vissa i motion 1980/81:2020 (s) aktualiserade
frågor rörande aktieplaceringar av allmänna pensionsfondens fjärde fondstyrelse.
Motionärerna upprepar ett par krav från de närmast föregående
riksmötena om att fondens möjligheter till engagemang i samma bolag inte,
såsom är fallet fr. o. m. den 1 januari 1980, skall vara begränsade till högst
10 % av aktiekapitalet och om att det i reglementet (1959:293) angående
allmänna pensionsfondens förvaltning skall finnas en bestämmelse som
ålägger fondstyrelsen att fästa vikt vid de anställdas synpunkter inför beslut
om engagemang.

När utskottet hösten 1979 behandlade delar av proposition 1978/79:165 om
den svenska kapitalmarknaden tog utskottet ställning i bl. a. de spörsmål
som på nytt tas upp i den nu aktuella motionen. För en utförligare belysning
av hur riksdagen har sett på frågorna hänvisar utskottet till sin framställning i
yttrandet NU 1978/79:1 y. Vid behandlingen av motsvarande yrkanden vid
föregående riksmöte och hösten 1980 avstyrktes dessa av näringsutskottet
med reservation av de socialdemokratiska ledamöterna och avslogs av
riksdagen (NU 1979/80:43, rskr 1979/80:395; NU 1980/81:17, rskr 1980/
81:103).

Den gällande regeln om en gräns för fondens engagemang vid 10 % av
aktiekapitalet (eller i vissa fall av röstetalet) i samma bolag fastställdes av
riksdagen så sent som år 1979. Utskottet anser fortfarande att en sådan regel
är motiverad och avstyrker förslaget i motion 1980/81:2020 (s) att regeln skall
upphävas.

Utskottet uttalade i betänkandet för ett år sedan att det framstod som

NU 1980/81:64

20

naturligt att fjärde fondstyrelsen vid beredning av frågor om engagemang i en
nyemission skulle beakta de anställdas synpunkter på företagets utveckling.
Några särskilda direktiv till fondstyrelsen av denna innebörd bedömdes inte
vara erforderliga. Någon anledning till ett ändrat ställningstagande av
riksdagen finns enligt utskottets mening inte. Även det nu berörda förslaget i
motion 1980/81:2020 (s) avstyrks.

I motion 1980/81:1030 aktualiseras på nytt en flera gånger av riksdagen
behandlad fråga om egenföretagares personliga borgensåtaganden. Motionären
anser att det är angeläget att kraven på personlig borgen av företagare
minskas och att därvidlag statliga och halvstatliga kreditinstitut föregår med
gott exempel. Enligt motionärens mening bör borgenskrav från sådana
institut begränsas till att gälla endast företagsinteckningar och inte som f. n.
kunna avse företagarens personliga ägodelar.

Utskottet vill erinra om att regeringen sommaren 1980 har tillsatt en
utredning (E 1980:05) om de små och medelstora företagens finansiella
situation. Enligt sina direktiv (Dir. 1980:56) skall utredaren analysera bl. a. i
vad mån det vid en given risknivå råder skillnad mellan mindre och större
företags möjligheter att få sina kreditbehov tillgodosedda. En särskild fråga
som utredaren skall belysa är i vad mån företagaren personligen eller hans
anhöriga behöver ställa borgen eller annan säkerhet för företagets skulder.

Motion 1980/81:1030 avstyrks med hänvisning till det pågående utredningsarbetet.

I motion 1980/81:1786 föreslås att möjligheterna för AB Handelskredit att
lämna garanti för lån till mindre företag inom servicenäringarna skall
förbättras. Förslaget går tillbaka på ett förslag från serviceföretagsutredningen
i dess betänkande (1979:74) Serviceföretagen - vägar till utveckling.
Motionären framhåller att en ökning av garantierna skulle betyda mycket för

k

den enskilde företagaren utan att därför medföra några större kostnader för
samhället eller något avsevärt risktagande från dess sida. Den utökade
utlåningskapaciteten hos AB Handelskredit bör enligt motionären åstadkommas
dels genom ett ägartillskott till bolaget, dels genom att staten
utfärdar en kompletterande kreditgaranti. Motionären anför att det är av
väsentligt intresse för att konkurrensen skall vidmakthållas i detaljhandeln
att de köpmän som så önskar genom upplåning i ett från leverantörer
fristående kreditinstitut kan agera självständigt och därigenom minska sitt
beroende av leverantörerna.

Utskottet är ense med motionären om att det är en fördel för en
detaljhandlare om han i en lånesituation har möjligheter att välja mellan
flera kreditgivare. Frågan om mindre och medelstora företags finansiella
situation är, som utskottet redan nämnt, f. n. föremål för utredning.
Utredaren skall lägga fram de förslag han anser vara motiverade av
kartläggningen av dessa företags finansiella läge. Utredningsuppdraget är

NU 1980/81:64

21

inte begränsat till en viss grupp av företag. Med hänsyn till att serviceföretagsutredningens
betänkande f. n. bereds inom regeringskansliet och till att
hithörande frågor torde kunna komma att behandlas i den kommande
småföretagspropositionen anser utskottet att motion 1980/81:1786 inte bör
föranleda någon åtgärd från riksdagens sida. Motionen avstyrks följaktligen.

Mindre och medelstora företag

I motion 1980/81:1784 läggs fram en rad förslag avsedda att leda till
förbättrade villkor för mindre och medelstora företag. Bland förslagen märks
följande. Man bör överväga att utvidga skattefondssparandet till att gälla
även sparande i familjeföretag och andra icke börsnoterade företag.
Lagstiftningen bör ändras så att det blir möjligt att bilda lokala och regionala
investmentbolag. Frågan om en särskild företagsform för de mindre
företagen bör åter tas upp. Koncernbegreppet bör liberaliseras, vilket skulle
underlätta kapitalrörelser mellan företag inom samma koncern. Principerna
för arvs- och förmögenhetsbeskattningen bör ändras när det gäller familjeföretagen.
Arbetsrättslagstiftningen bör ändras bl. a. så att arbetsgivarnas
möjligheter att provanställa framför allt ungdomar under sex månader
utvidgas till att gälla alla företag. Ledighetsuttag bör begränsas. En
effektivisering av arbetsmarknadspolitiken bör syfta till en ökad rörlighet
mellan företag, branscher och yrken. Enskilda företag bör uppmuntras
ekonomiskt att placera arbetshandikappade i lämpliga sysselsättningar.
Motionärerna önskar att riksdagen skall ge regeringen dessa synpunkter till
känna som sin mening.

Utskottet konstaterar att de frågor som motionärerna aktualiserar i stor
utsträckning redan är föremål för utredning i skilda sammanhang. Motionärernas
önskemål är av den arten att de torde komma att beröras i den
småföretagsproposition som regeringen planerar att lägga fram år 1982. Ett
ställningstagande i sak till de olika spörsmålen från riksdagens sida bör därför
anstå i avvaktan på den propositionen. Motion 1980/81:1784 avstyrks sålunda
av utskottet.

Att stora problem av personell och ekonomisk natur ibland uppstår i
mindre företag i samband med företagsöverlåtelser och generationsskiften,
understryks i motion 1980/81:2020 (s). Det är enligt motionärerna ett
samhällsintresse att undvika att företag finansiellt urholkas exempelvis vid
överlåtelser. De anser samtidigt att man inte kan bortse från fördelningsfrågorna.
Detta bör enligt motionärerna beaktas vid beredningsarbetet inför
den aviserade småföretagspropositionen.

Utskottet instämmer i att en överlåtelse av eller ett generationsskifte i ett
litet företag ibland medför stora svårigheter för företaget och dess ägare, inte
minst när det gäller arvsskatt och förmögenhetsskatt. På förslag av

NU 1980/81:64

22

regeringen beslutade riksdagen år 1977 om vissa lättnader i arvs- och
gåvobeskattningen. Alla svårigheter är emellertid inte därigenom undanröjda.
Hithörande frågor behandlas av 1980 års företagsskattekommitté
(B 1979:13). Utskottet utgår från att de nu berörda frågorna kommer att tas
upp i den aviserade småföretagspropositionen även utan någon uttrycklig
begäran därom från riksdagens sida. Det nu aktuella yrkandet i motion
1980/81:2020 (s) avstyrks på denna grund.

Riksdagen bör hos regeringen begära åtgärder för att öka tillgången på
s. k. frilanskonsulter för nystartade och redan existerande mindre företag.
Detta yrkande framställs i motion 1980/81:1038. Enligt motionärerna skulle
dessa företags utvecklingsmöjligheter förbättras om fler frilanskonsulter
fanns att tillgå. Åtgärderna kan enligt motionärerna bestå i att en ny typ av
lån (”konsultetableringslån”) med betydligt gynnsammare lånevillkor än
utvecklingsfondernas införs eller att dessa fonder aktivt hjälper till att
marknadsföra frilanskonsulternas tjänster.

Utskottet vill framhålla att det givetvis är av värde att även små företag kan
utnyttja konsulter för olika ändamål. Utvecklingsfonderna medverkar redan
i dag aktivt för att åstadkomma kontakter mellan företag och lämpliga
konsulter och torde ha vissa möjligheter att i mån av resurser finansiera
konsulttjänster för småföretagen. Utskottet är dock inte berett att nu ta
ställning i frågan huruvida generella ”konsultfrämjande” åtgärder av det slag
motionärerna föreslår bör införas. Frågor av denna natur torde komma att
tas upp i den småföretagsproposition som regeringen planerar att lägga fram
år 1982. På grundval av det anförda avstyrker utskottet motion 1980/
81:1038.

Underleverantörsfrågor

I motion 1980/81:1412 föreslås att riksdagen skall begära en kartläggning
av den inhemska insatsvarutillverkningen. Bakgrunden till förslaget är bl. a.
den att andelen importerade insatsvaror under senare år har ökat kraftigt.
Kartläggningen bör enligt motionärerna omfatta bl. a. följande moment:
importens fördelning på olika näringslivsgrenar, möjligheter till substitution
mellan importerade och svenskproducerade varor på kort och lång sikt,
beredskapssynpunkter samt insatsvaruproduktionens betydelse för konkurrensen.
Analysarbetet bör enligt motionärerna göras av industridepartementet
i samarbete med Sveriges industriförbund och berörda fackliga organisationer.

Som utskottet redan påpekat (s. 14) har chefen för industridepartementet
anmält att han, mot bakgrund bl. a. av att andelen utländska insatsvaror ökat
i vissa branscher på senare år, avser att ta upp diskussion med företrädare för
industrin och de fackliga organisationerna om ett åtgärdsprogram. Åtgärderna
skall inriktas på att stärka de svenska underleverantörernas ställning.

NU 1980/81:64

23

En informell arbetsgrupp har bildats för ändamålet (prop. 1980/81:130 s. 38

f.).

Genom de av regeringen i propositionen aviserade åtgärderna blir
motionsyrkandet i viss mån tillgodosett. Riksdagen har i denna situation
enligt utskottets mening inte någon anledning att begära en sådan
kartläggning som motionärerna begär. Motion 1980/81:1412 avstyrks följaktligen.

Även socialdemokraterna kräver en översyn av möjligheterna att förbättra
underleverantörernas situation. Önskemålet framställs i motion 1980/
81:2020. Ett viktigt led i en sådan översyn är att förslag utarbetas till åtgärder
för att stärka dessa leverantörers ställning gentemot enskilda köpare. Man
bör bl. a. undersöka om det är möjligt att införa särskilda regler för de fall då
ett enda företag genom sina beställningar engagerar stora delar av ett
underleverantörsföretags kapacitet, exempelvis bestämmelser om varselskyldighet
vid större produktionsomläggningar hos köparföretaget. En
annan viktig uppgift för en utredning vore att underlätta underleverantörernas
finansieringssituation. I motionen erinras om att socialdemokraterna
våren 1979 krävde att förutsättningarna för en factoringverksamhet i
anslutning till de regionala utvecklingsfonderna skulle undersökas och att
riksdagsmajoriteten avslog detta yrkande. Motionärerna ser med tillfredsställelse
att regeringen nu ämnar se över underleverantörernas problem. De
framhåller att det är väsentligt att de i motionen berörda problemen -underleverantörernas beroende av köparföretag och deras ibland speciella
finansiella problem - tas upp i översynen och önskar att riksdagen skall göra
ett uttalande av denna innebörd.

Enligt utskottets uppfattning ligger det i sakens natur att den undersökning
av underleverantörernas situation som har påbörjats genom regeringens
försorg måste behandla frågan om förhållandet mellan leverantören och
köparen. Detsamma gäller självfallet i finansieringsspörsmålen. Vad särskilt
beträffar frågan om factoring vill utskottet erinra om att riksdagen tidigare
inte funnit några bärande skäl för att staten skulle engagera sig i
factoringverksamhet (NU 1979/80:43 s. 46). Det anförda hindrar enligt
utskottets mening inte att en förutsättningslös utredning bör kunna överväga
även skilda frågor rörande factoring. Något uttalande från riksdagens sida i
nu berörda frågor är enligt utskottets mening ej erforderligt.

I motion 1980/81:273 (s) anförs att strukturomvandlingen går hårt fram
över näringslivet, inte minst det skånska. Ofta ägnas underleverantörerna
liten uppmärksamhet i detta sammanhang. Den ställning som småföretagen i
Skäne intar som underleverantörer bör därför utredas, anser motionärerna.

Utskottet vill framhålla att det i princip torde ankomma på de regionala
organen att om det anses erforderligt göra en sådan utredning som begärs i
motionen. Resultatet av den av industriministern aviserade utredningen bör

NU 1980/81:64

24

emellertid kunna bli av värde även för näringslivet i Skåne. Utskottet
avstyrker med det anförda motionen.

De regionala utvecklingsfonderna m. m.

En väsentlig del av statens stöd till mindre och medelstora företag går
genom de regionala utvecklingsfonderna. Till fondernas företagsservice,
utbildningsservice, låneverksamhet och administration utgår bidrag över
anslaget Bidrag till regionala utvecklingsfonder m. m. Medel för fondernas
utlåningsverksamhet har innevarande budgetår anvisats över anslaget
Medelstillskott till regionala utvecklingsfonder. Statens industriverk beslutar
om fördelningen av tillgängliga medel.

I detta avsnitt tar utskottet först upp frågor om ökade resurser till de
regionala utvecklingsfonderna. Därefter behandlas frågor om fondernas
målgrupp, företagsservice m. m. och om styrelsernas sammansättning.
Slutligen berörs utvecklingsfondernas kreditverksamhet.

Resurser för utlåning

Regeringen anförde i proposition 1980/81:20 om besparingar i statsverksamheten
att med hänsyn till det statsfinansiella läget en större andel av
fondernas kreditstöd borde lämnas i form av garantier. Någon medelsanvisning
avsågs budgetåret 1981/82 inte ske under anslaget Medelstillskott till
regionala utvecklingsfonder. Riksdagen lämnade vad som anförts utan
erinran (NU 1980/81:17 s. 11, rskr 1980/81:103). Förslag om utökade
möjligheter för utvecklingsfonderna att lämna garantier för lån har lagts fram
i proposition 1980/81:100 (bilaga 17 punkt B 4). Näringsutskottet har
tillstyrkt förslaget (NU 1980/81:52).

I motion 1980/81:1468 föreslås olika åtgärder för att främja sysselsättningen
i Värmlands län. Innebörden av det i detta sammanhang aktuella förslaget
är att ytterligare 10 milj. kr. skall anslås till den regionala utvecklingsfonden i
Värmlands län för att förstärka fondens utlåningskapacitet. Motionärerna
hänvisar till att utvecklingsfonden i Värmlands län efter ett riksdagsbeslut
våren 1980 har fått 3 milj. kr. för att främja utvecklingen av mindre och
medelstora företag i länet. Deras förslag skall ses mot bakgrund av bristen på
riskvilligt kapital och de positiva erfarenheterna av de tidigare erhållna
medlen .

Utskottet vill erinra om att riksdagen nyligen inom den gällande
totalramen för regionalpolitiska medel på förslag av arbetsmarknadsutskottet
(AU 1980/81:23 s. 96, rskr 1980/81:233) har beslutat om stöd på upp till 20
milj. kr. till fortsatta insatser för att främja den industriella utvecklingen i
Värmlands län. Medlen får användas för olika åtgärder. Det ankommer på
regeringen att i samråd med de regionala myndigheterna, i första hand
länsstyrelsen, bestämma i vilka former medlen skall användas.

NU 1980/81:64

25

Utskottet utgår ifrån att vid den avvägning som här görs mellan olika
angelägna insatser även de mindre och medelstora företagens situation
beaktas liksom har gjorts tidigare.

Beträffande motionärernas förslag om ytterligare resurser för utlåning vid
utvecklingsfonden i Värmlands län vill utskottet erinra om redogörelsen i
inledningen till detta avsnitt för beslutet att en större andel av fondernas
kreditstöd skall lämnas i form av garantier, vilket innebär utökade
utlåningsmöjligheter. Detta ställningstagande hade hösten 1980 stöd av ett
enhälligt utskott. Med hänvisning till vad utskottet här har anfört avstyrker
utskottet motion 1980/81:1468 i ifrågavarande del.

Anslaget Bidrag till regionala utvecklingsfonder m. m.

I proposition 1980/81:100 bilaga 17 (s. 29 f.) föreslår regeringen riksdagen
att anvisa 95 milj. kr. som bidrag till regionala utvecklingsfonder m. m. för
budgetåret 1981/82. Förslaget innebär att regeringen räknar med ett ökat
medelsbehov av 10 milj. kr. jämfört med innevarande budgetår. Enligt
budgetpropositionen har vid medelsberäkningen hänsyn tagits till en
utvidgad försöksverksamhet med arbetskooperativ. Denna fråga har sedermera
behandlats i proposition 1980/81:130 (s. 61-68). I denna redovisas att
kostnaderna för en försöksverksamhet med löntagarägda företag har
beräknats till 2,5 milj. kr. och att dessa kostnader skall täckas inom ramen av
det föreslagna bidraget av 95 milj. kr.

I den socialdemokratiska partimotionen 1980/81:2020 föreslås en ytterligare
ökning av statens bidrag till de regionala utvecklingsfonderna.
Motionärerna nämner en rad olika omständigheter som enligt deras mening
motiverar att utvecklingsfonderna skall få ett bidrag på 20 milj. kr. utöver
vad regeringen har föreslagit i budgetpropositionen. Bl. a. anför de att
fondernas personella resurser bör byggas ut vad gäller service i marknadsföringsfrågor.
De betonar också vikten av att utvecklingsfondernas service
till de mindre och medelstora företagen förstärks vad gäller exempelvis
produktutveckling, export, kalkylering, finansiell planering och investeringsplanering.
Vidare pekar de på angelägenheten av att den pågående
försöksverksamheten med regionala exportsäljbolag kan föras vidare. Enligt
motionärernas uppfattning är det inte meningsfullt att på det sätt som
regeringen nu gör ställa ökade anspråk på verksamheten vid de regionala
utvecklingsfonderna utan att anvisa i motsvarande mån ökade ekonomiska
resurser för verksamheten.

Enligt utskottets mening svarar de regionala utvecklingsfonderna för
betydelsefulla insatser på regional nivå för att utveckla mindre och
medelstora företag.

Den ökning av det statliga bidraget till utvecklingsfonderna som regeringen
föreslår i budgetpropositionen finner utskottet väl avvägd med hänsyn till
dels angelägenheten av stöd till de mindre och medelstora företagen, dels det

NU 1980/81:64

26

statsfinansiella läget. Utskottet har inte heller något att erinra mot förslaget i
proposition 1980/81:130 att 2,5 milj. kr. av ifrågavarande anslag skall
användas för försöksverksamheten med löntagarägda företag. Med hänvisning
till vad utskottet här har anfört tillstyrker utskottet förslaget i
budgetpropositionen att anslaget skall uppgå till 95 milj. kr. Motion
1980/81:2020 (s) avstyrks sålunda i här aktuell del.

Frågor kring arbetarkooperativa företag behandlas även i motionerna
1980/81:2044 och 1980/81:2068. Motionärerna föreslår att den i proposition
1980/81:130 åsyftade försöksverksamheten med företagsservice till löntagarägda
företag i fortsättningen särskilt inriktas på de arbetarkooperativa
företagen. I motionerna framhålls bl. a. att det finns risk för att, om
kooperativa principer inte tillämpas, karaktären av löntagarägt företag så
småningom ändras genom att de anställda delas upp i två grupper - delägare
och icke delägare.

Utskottet vill erinra om att det sedan år 1979 pågår en försöksverksamhet
med fördjupade företagsserviceinsatser i samband med att löntagarägda
företag bildas (prop. 1980/81:130 s. 61 f.). Verksamheten bedrivs av statens
industriverk och vissa regionala utvecklingsfonder i samråd med kooperationsutredningen
(I 1977:01). Utskottet ser positivt på denna försöksverksamhet
och har som framgått tillstyrkt att 2,5 milj. kr. av bidraget till
regionala utvecklingsfonder används för detta ändamål. När det gäller den
närmare inriktningen av verksamheten vill utskottet framhålla, som också
påpekas i propositionen (s. 63), att det är önskvärt att ett löntagarägt företag
redan från starten får en lämplig företagsform, så att inte formen som sådan
lägger hinder i vägen för en tillfredsställande utveckling. Det är självklart att
den kooperativa företagsformen bör prövas inom ramen för en sådan
försöksverksamhet. Något uttalande från riksdagens sida av innebörd att
verksamheten särskilt skall inriktas på denna företagsform bör dock inte
göras. Motionerna 1980/81:2044 och 1980/81:2068 avstyrks därför av
utskottet.

Målgrupp, serviceverksamhet m. m.

I tre motioner lämnas förslag som går ut på att turistnäringen skall ingå i
utvecklingsfondernas målgrupp. Sålunda föreslås i här aktuell del av motion
1980/81:183 om åtgärder för att främja svensk turism, att turistnäringen skall
få ta del av utvecklingsfondernas kreditgivning och företagsservice. Motionärerna
anför att stöd från utvecklingsfonderna är naturligt eftersom
turistnäringen är en småföretagarnäring.

I motion 1980/81:596 föreslås att utvecklingsfondernas målgrupp skall
kompletteras med turistnäringen i län där turismen har karaktär av
basnäring. Motionärerna pekar på att utvecklingsfonden i Jämtlands län med
hjälp av särskilda försöksmedel bedriver rådgivningsverksamhet till turistföretagen
i länet. Det är av största betydelse, anför de, att försöksverksam -

NU 1980/81:64

27

heten permanentas. I motionen hänvisas vidare till att serviceföretagsutredningen
i sitt betänkande (SOU 1979:74) Serviceföretagen - vägar till
utveckling bl. a. har föreslagit en successiv utvidgning av fondernas
målgrupp. Motionärerna nämner att några av remissinstanserna särskilt har
framhållit att turistnäringen är en lämplig bransch att påbörja en sådan
utvidgning med.

I motion 1980/81:786 anförs att turistnäringen har utvecklats explosionsartat
och att den rymmer många små och medelstora företag. Det är
naturligt, säger motionärerna, att turistnäringen får möjlighet att ta del av
utvecklingsfondernas verksamhet i form av kreditgivning, produktutveckling,
personalledning och utbildning.

Den sistnämnda motionen innehåller också vissa förslag angående
utvecklingsfondernas företagsservice. Motionärerna önskar att fonderna i
högre grad än nu skall dels initiera samarbete mellan högskolornas forskare
och småföretagen, dels förenkla kontakterna mellan företag och olika
myndigheter, dels arbeta för samverkan mellan småföretag, dels rekrytera
personal med bred kunskap om små och medelstora företags villkor. Vidare
vill motionärerna att det inom industriverket eller Stockholms läns utvecklingsfond
skall göras en grundlig undersökning om förutsättningar för
kvinnors företagande. De anför att kampanjer särskilt riktade till kvinnor
bör initieras av utvecklingsfonderna i de län där turismen kommer att ha
betydelse.

Också i motion 1980/81:476 berörs utvecklingsfondernas målgrupp.
Motionärerna begär en översyn och utvärdering av utvecklingsfondernas och
de till dem knutna utvecklingsbolagens uppgifter och verksamhet. Vid en
sådan utvärdering bör serviceföretagens lånemöjligheter särskilt beaktas,
anför motionärerna. De framhåller att det i och för sig kan anses rimligt att
utvecklingsfondernas rörelselån i så stor utsträckning som möjligt kanaliseras
till tillverkningsindustrin. Samtidigt finner de det svårt att förstå varför
servicenäringarna skall sättas på undantag. Andra saker som borde
utvärderas är bl. a. för- och nackdelar med det delade huvudmannaskapet
för utvecklingsfonderna, nödvändigheten av att bilda regionala utvecklingsbolag
och utvecklingfondernas bedömning i låneärenden av var gränsen för
tillfredsställande lönsamhet går.

De regionala utvecklingsfondernas målgrupp består av mindre och
medelstora företag inom tillverkningsindustrin samt sådana mindre och
medelstora tjänsteproducerande företag som riktar sina tjänster till tillverkningsindustrin
(prop. 1977/78:40 bil. 1, NU 1977/78:34, rskr 1977/78:110).
Det finns dock viss flexibilitet i målgruppsavgränsningen. I vissa fall kan
sålunda även andra företag än de nyssnämnda inräknas i målgruppen. En
förutsättning för detta är dock att en sådan utvidgning inte innebär att
insatserna försämras för den prioriterade målgruppen, dvs. de tillverkande
företagen. Som nämns i motion 1980/81:596 har serviceföretagsutredningen
föreslagit bl. a. att de regionala utvecklingsfondernas målgrupp skall

NU 1980/81:64

28

utvidgas till att omfatta även serviceföretag. Vad gäller turistnäringen anför
serviceföretagsutredningen i sitt betänkande (SOU 1979:74) Serviceföretagen
- vägar till utveckling (s. 169) att denna näring till övervägande del består
av små företag som ofta står utanför kedjegrupperingar och samordnande
branschorganisationer. Detta gör att det för många turistföretag skulle vara
av mycket stor betydelse att kunna utnyttja utvecklingsfondernas företagsservice
och kreditutbud. Utredningen har remissbehandlats. Enligt vad
utskottet inhämtat har det övervägande antalet remissinstanser bl. a. med
hänvisning till resursskäl avstyrkt en så betydande ökning av målgruppen
som utredningen har förordat. Flera av de remissinstanser som avstyrker
utredningens förslag om en avsevärt utökad målgrupp föreslår dock att
målgruppen i vart fall utökas med företag inom turistnäringen.

Utredningen (Jo 1979:07) om den statliga rekreations- och turistpolitiken
har i slutet av år 1980 i skrivelse till chefen för industridepartementet
hemställt att utvecklingsfondernas målgrupp kompletteras med turistnäringen.

Serviceföretagsutredningens förslag bereds f. n. inom regeringskansliet.
Som framgår av proposition 1980/81:130 (s. 46) har statens industriverk
påbörjat en utvärdering av utvecklingsfondernas verksamhet, bl. a. vad
gäller företagsservice. Denna utvärdering beräknas bli slutförd under hösten
1981. Regeringen har i propositionen aviserat att den till våren 1982 på
grundval av bl. a. denna utvärdering skall ta upp frågan om allmän inriktning
och utformning av utvecklingsfondernas verksamhet. Av propositionen
framgår också att industriverket i rapporten Regionala utvecklingsbolag -problem och möjligheter (SIND 1980:14) har studerat de regionala
investment- och utvecklingsbolagens verksamhet.

Enligt utskottets mening finns det med hänsyn till industriverkets
pågående utvärdering och regeringens beredning av serviceföretagsutredningens
förslag inte anledning för riksdagen att nu ta ställning till
omfattningen av utvecklingsfondernas målgrupp eller till de förslag angående
företagsservice som framförts i här aktuella motioner. Någon översyn
därutöver av utvecklingsfondernas eller utvecklingsbolagens verksamhet
anser utskottet inte heller vara motiverad. Utskottet förutsätter att flera av
de frågor som tas upp i motionerna kommer att behandlas i industriverkets
utvärdering. När det gäller önskemålen beträffande kvinnors företagande
utgår utskottet ifrån att industriverket och utvecklingsfonderna beaktar alla
möjligheter att stimulera till nyföretagande och därvid givetvis uppmärksammar
den potential för nyföretagande som finns bland kvinnor. Utskottet
anser inte att något uttalande från riksdagen till regeringen i här berörda
frågor är motiverat. Utskottet avstyrker sålunda motion 1980/81:183 i
förevarande del samt motionerna 1980/81:476, 1980/81:596 och 1980/
81:786.

NU 1980/81:64

29

Styrelsernas sammansättning

Utskottet övergår så till frågan om sammansättningen av de regionala
utvecklingsfondernas styrelser.

I motion 1980/81:808 anförs att regeringen bör utreda huruvida statsmakternas
intentioner angående sammansättningen av fondernas styrelser har
blivit tillgodosedda. Det har under de år utvecklingsfonderna har arbetat
framförts kritik mot att företagarintresset inte har blivit tillräckligt representerat
i fondernas styrelser, säger motionärerna. De anser att detta
speciellt bör uppmärksammas i den förordade utredningen.

Nu gällande ordning innebär att de regionala utvecklingsfondernas
styrelser utses av landstingen (jfr prop. 1977/78:40 s. 141). Vid sin behandling
av frågan hösten 1977 uttalade näringsutskottet (NU 1977/78:34 s. 19 f.)
följande:

Som anförs i propositionen bör styrelserna få en så allsidig sammansättning
som stiftelsernas verksamhet måste anses kräva. För att stiftelserna skall
kunna fylla sin funktion på ett meningsfullt sätt är det, anser utskottet, viktigt
att personer med såväl professionellt företagskunnande som kunskaper om
resp. läns näringsliv, dess problem och utvecklingsmöjligheter ingår i
styrelserna. Viktigt är det också att representanter för länets arbetstagare
och småföretagare kommer att ingå. Utskottet förutsätter - liksom
industriministern - att detta blir fallet trots att intresseorganisationerna inte
får formell nomineringsrätt.

Med hänsyn till statens ekonomiska ansvar för stiftelsernas verksamhet är
det enligt utskottets mening naturligt att statsmakterna uppmärksamt följer
utvecklingen. Utskottet är emellertid övertygat om att landstingen inte
kommer att ha en annan uppfattning än riksdag och regering om hur
stiftelsernas styrelser bör vara sammansatta för att bäst gagna näringslivet
inom regionen.

I en reservation anförde utskottets socialdemokratiska ledamöter (NU
1977/78:34 s. 33 f.) att propositionens förslag inte gav några garantier för att
kraven på en allsidig sammansättning och kompetens skulle bli uppfyllda.
Reservanterna ansåg att staten måste ges rätt att utse en majoritet av
ledamöterna och att fackliga organisationer och näringslivsorganisationer
måste garanteras egen representation utan att för den skull behöva uppge sin
partipolitiska neutralitet.

Frågan om sammansättningen av utvecklingsfondernas styrelser behandlades
av riksdagen senast våren 1979 med anledning av en motion. I motionen
yrkades att riksdagen hos regeringen skulle anhålla om förslag om vidgad
representation för de fackliga organisationerna och företagarorganisationerna
i de regionala utvecklingsfondernas styrelser. Riksdagen uttalade (NU
1978/79:59 s. 33, rskr 1978/79:415) att regeringen borde vidta åtgärder i den
riktning som angavs i motionen.

I proposition 1980/81:130 (s. 46 f.) redovisas de åtgärder som regeringen
har vidtagit med anledning av riksdagens uttalande i denna fråga. Inled -

NU 1980/81:64

30

ningsvis anges därvid de principer för styrelsernas sammansättning som skall
råda enligt nu gällande ordning. Industriministern meddelar att han har varit
i kontakt med samtliga övriga huvudmän i frågan. Därefter anför han
följande:

Mitt intryck är att styrelserna är sammansatta på ett sådant sätt att de
grundläggande principer, som jag nyss redogjorde för, är tillgodosedda. Jag
anser därför att riksdagens uttalande inte bör föranleda någon ytterligare
åtgärd från regeringen.

Enligt utskottets mening finns det, mot bakgrund av vad industriministern
har anfört, inte anledning att föranstalta om en sådan utredning som
motionärerna föreslår. Utskottet vill dock understryka vikten av att
styrelserna får en sådan sammansättning som riksdagen och regeringen
tidigare har uttalat sig för. Regeringen bör även fortsättningsvis ägna denna
fråga uppmärksamhet. Utskottet ser det också som naturligt att industriverket
i sin utvärdering av utvecklingsfondernas verksamhet berör styrelsernas
sammansättning. Något uttalande från riksdagens sida i denna fråga
erfordras dock inte enligt utskottets mening. Sålunda avstyrks motion
1980/81:808.

Riktlinjer för kreditverksamhet, m. m.

I proposition 1980/81:130 (avsnitten 5.2 och 5.3, s. 48 f.) föreslås vissa
ändrade riktlinjer för kreditverksamheten vid de regionala utvecklingsfonderna.
Förslagen innefattar ändrade regler för verksamheten med s. k.
produktutvecklingslån. Vidare föreslås att beloppsgränsen för rörelselån
och/eller garanti för lån till en och samma låntagare höjs från 500 000 kr. till 1
milj. kr. Lån och/eller garantier på högre belopp föreslås kunna lämnas ut om
det finns särskilda skäl till det och då efter hörande av statens industriverk.
Ett annat förslag är att utvecklingsfonderna skall ges möjlighet att i särskilda
fall lämna förlagslån. Därutöver föreslås att fonderna skall kunna bevilja
garanti för bankgaranti.

Utskottet har inget att erinra mot regeringens förslag beträffande
kreditverksamheten vid de regionala utvecklingsfonderna. Inte heller
föranleder det som regeringen har anfört (avsnitt 5.4, s. 53 f.) om samarbete
mellan Sveriges Investeringsbank AB och de regionala utvecklingsfonderna
någon kommentar från utskottets sida.

Småföretagsinriktade regionala utvecklings- och investmentbolag

I motion 1980/81:1400 framförs önskemål om utredning av möjligheterna
att inrätta enskilt ägda regionala investmentbolag. Motionärerna anser att
det amerikanska systemet med Small Business Investment Corporations bör
studeras. Ett liknande svenskt system bör vara särskilt anpassat för de mest

NU 1980/81:64

31

sysselsättningssvaga regionerna i landet, däribland Värmland, anför motionärerna.

Riksdagen behandlade våren 1980 frågan om regionala eller lokala
investmentbolag på privat basis. I motioner hävdades att någon form av
stimulans i ett inledningsskede för bolag av denna typ borde övervägas.
Näringsutskottet fann tanken väl värd att pröva men ansåg att ett
utredningsarbete först erfordrades. Det borde enligt utskottet ankomma på
regeringen att välja lämplig form för detta arbete. Riksdagen beslöt att göra
ett uttalande av denna innebörd (NU 1979/80:43, rskr 1979/80:395).

Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) har i sin rapport (IVA meddelande
nr 223) Kunskap och konkurrenskraft tagit upp frågan om tekniska
utvecklingsföretag med uppgift att stödja teknikbaserade småföretag under
deras utveckling från etablering till konsolidering. Enligt IVA bör staten i
första hand stimulera det privata näringslivet att starta utvecklingsföretag i
samarbete med bankerna. En väg som IVA pekar på är att staten efter t. ex.
amerikanskt mönster skjuter till lånekapital i proportion till de privata
investerarnas insatser. I Förenta staterna finns ca 400 sådana utvecklingsbolag,
s. k. Small Business Investment Corporations (SBIC). Dessa finansieras
genom att det statliga organet Small Business Administration (SBA) utan
krav på formell säkerhet lånar ut upp till fyra gånger SBIC:s eget kapital.
SBIC kan sedan efter egna bedömningar köpa aktieposter i eller ge lån till
företag som behöver riskvilligt kapital för sin utveckling. SBA:s förluster på
verksamheten har hittills varit försumbara. Särskilt förmånliga beskattningsregler
främjar att privata investerare bildar SBIC. Det amerikanska systemet
innebär således att riskvilligt kapital ställs till näringslivets förfogande av
flera olika affärsdrivande företag på kommersiella grunder.

Av proposition 1980/81:130 (s. 59 f.) framgår att frågan om åtgärder för att
underlätta att privata småföretagsinriktade utvecklings- och investmentbolag
bildas i Sverige f. n. bereds inom regeringskansliet. Gällande beskattningsregler
torde, anförs i propositionen, innebära svårigheter för sådana
bolag även om förmånliga krediter ställs till deras förfogande. Beskattningsfrågor
med anknytning till detta område behandlas f. n. av bl. a. 1980 års
företagsskattekommitté (B 1979:13), kapitalvinstkommittén (B 1979:05) och
1980 års kommitté (B 1980:01) för översyn av reglerna för beskattning av
statsbidrag m. m. I propositionen sägs att regeringen avser att återkomma till
denna fråga under våren 1982.

Av det här anförda framgår att önskemålen i motion 1980/81:1400 till
väsentlig del har blivit tillgodosedda. Utskottet avstyrker sålunda motionen.

Det som i övrigt anförs i proposition 1980/81:130 om stöd till småföretagsinriktade
regionala utvecklings- och investmentbolag (avsnitt 6) bör enligt
utskottets mening inte föranleda någon åtgärd från riksdagens sida.

NU 1980/81:64

32

Teknisk forskning och utveckling

Inledning

Statens stöd till teknisk forskning och industriell utveckling är ett viktigt
medel i en politik som syftar till att stärka och utveckla svensk industri. Detta
stöd lämnas såväl genom selektiva stödåtgärder - riktade mot t. ex. ett
bestämt företag - som genom olika generella stimulansinsatser.

Den traditionella och renodlat generella stödformen utformas vanligen
som någon typ av skattefavör i samband med kostnader för utvecklingsarbete.
Stödet utgår här utan krav på projektgranskning från stödgivarens sida.
En annan generell stödåtgärd utgörs av projektbundna bidrag eller lån.
Medel för dessa bidrag eller lån har avsatts av statsmakterna. Stöd kan
erhållas efter ansökan hos av staten utsett organ, som granskar och
prioriterar projektföretagen.

Utvecklingsstöd i samband med offentliga organs upphandling utgör en
ytterligare möjlighet för samhället att stimulera industriellt utvecklingsarbete.

En stor del av statens stöd till teknisk forskning och utveckling i samhälle
och näringsliv kanaliseras genom styrelsen för teknisk utveckling (STU).
Riktlinjer för STU:s verksamhet fastställdes av statsmakterna år 1978 (prop.
1977/78:111, NU 1977/78:75, rskr 1977/78:361). Av dessa riktlinjer framgår
bl. a. att STU:s insatser för produktutveckling inom näringslivet sträcker sig i
huvudsak från idéprövning till framtagande av prototyper. De risker som är
förenade med denna del av utvecklingsprocessen är huvudsakligen av teknisk
natur.

För de mindre och medelstora företagen tar de regionala utvecklingsfonderna
vid där STU:s insatser slutar. På detta stadium av utvecklingsprocessen
är det framför allt fråga om kommersiella risker. För investeringar under
utvecklingsprocessens avslutningsskede kan Sveriges Investeringsbank AB
lämna lån.

Den år 1979 inrättade stiftelsen Fonden för industriellt utvecklingsarbete -Industrifonden stimulerar utvecklingsarbete inom framför allt de större
svenska industriföretagen. Industrifonden kan stödja utveckling av nya
produkter, processer och system med upp till 50 milj. kr. i varje särskilt
fall.

Utvecklingsprojekt av betydelse för svensk energiförsörjning kan få stöd
genom det statliga programmet för forskning och utveckling inom energiområdet.

I det avsnitt av proposition 1980/81:130 som behandlar åtgärder för teknisk
förnyelse inom industrin finns översiktliga redogörelser för motiv och former
för samhällets stöd till teknisk forskning och industriell utveckling. Vissa
internationella jämförelser görs också. Framställningen (s. 68-86) föranleder
inga kommentarer från utskottets sida.

NU 1980/81:64

33

Det särskilda forskningsavdraget

Ett stöd av generell natur är det särskilda forskningsavdraget enligt lagen
(1973:421) om forskningsavdrag vid taxeringen till statlig inkomstskatt.
Avdraget avsåg ursprungligen kostnader under åren 1973-1980 för forsknings-
och utvecklingsarbete. Hösten 1980 beslöt riksdagen att förlänga
bestämmelsernas giltighet ytterligare ett år så att även ifrågavarande
kostnader under år 1981 skulle vara avdragsgilla (prop. 1980/81:60, SkU
1980/81:13, rskr 1980/81:66).

Bakgrunden till beslutet om förlängning av avdragsreglernas giltighetstid
med ett år var att regeringen vid den tidpunkten inte hade tagit ställning till
ett förslag av forskningsskattekommittén - i betänkandet (DsB 1980:1)
Stimulans av forskning och utveckling - att systemet med ett särskilt avdrag
vid beskattningen skulle ersättas med ett system i vilket ett generellt
forskningsstöd skulle ges i form av skattefria bidrag.

I proposition 1980/81:130 lämnas (s. 86-90) en redogörelse för forskningsskattekommitténs
nyssnämnda förslag och remissopinionen. Av redogörelsen
kan utläsas att industriminstern hyser sympatier för tanken att nuvarande
avdragssystem skall ersättas med någon form av bidrag till forskningsintensiva
företag. Avslutningsvis erinras i detta avsnitt i propositionen om att
giltighetstiden för det nuvarande avdragssystemet utlöper vid utgången av år

1981. Enligt industriminstern finns det skäl att ytterligare överväga behovet
av utformningen av ett eventuellt stöd av denna art. Regeringen har, uttalas
det i propositionen, inte slutgiltigt behandlat det förslag som forskningsskattekommittén
har framlagt och därmed inte heller tagit ställning till huruvida
en förlängning av systemet med forskningsavdrag bör beslutas.

Redogörelsen i propositionen för nuvarande system och för det aktuella
utredningsförslaget är utgångspunkt för motion 1980/81:2071. Motionärerna
föreslår att riksdagen skall göra ett uttalande av innebörd att det särskilda
forskningsavdraget, om än efter viss översyn, bör finnas kvar även efter
utgången av år 1981. Villkoren för avdraget bör därjämte ändras så att även
mindre företag i ökad utsträckning skall kunna använda sig av denna
avdragsmöjlighet, anser motionärerna.

Utskottet konstaterar att regeringens beredning av forskningsskattekommitténs
förslag - i betänkandet (Ds B 1980:5) Stimulans av forskning och
utveckling - inte är avslutad. Remissopinionen är enig om behovet av
samhälleligt stöd till företagens forsknings- och utvecklingskostnader men
splittrad när det gäller bedömningen av effekterna av det system med särskilt
forskningsavdrag som har funnits sedan år 1973.

Utskottet vill understryka betydelsen av att statsmakterna använder
effektiva former för stöd till forskning och utveckling inom företagen.
Generella stödformer av typen det särskilda forskningsavdraget har här en
betydelsefull plats.

Giltighetstiden för systemet med särskilt forskningsavdrag utgår, som

3 Riksdagen 1980/81. 17 sami. Nr 64

NU 1980/81:64

34

påpekats i det föregående, vid årsskiftet 1981-1982. Regeringen bör under
hösten 1981 lägga fram förslag för riksdagen i hithörande frågor. De
synpunkter som framförs i motion 1980/81:2071 bör därvid uppmärksammas.
Utskottet föreslår att riksdagen gör ett uttalande av här angiven innebörd.

Anslag till STU

Utskottet vill inledningsvis erinra om sitt förslag - i betänkandet
NU 1980/81:52 punkt 31 - att statens bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien
(IVA) för budgetåret 1981/82 skall utgå med ett belopp som är 1 milj.
kr. större än vad regeringen föreslog i budgetpropositionen 1981. Utskottet
anser att det i nuvarande statsfinansiella läge är nödvändigt att anslaget
Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning och utveckling minskas i
motsvarande mån.

I propositionen föreslås att nyssnämnda anslag för budgetåret 1981/82 skall
utgöra 540 milj. kr. Enligt motion 1980/81:2020 (s) bör anslaget räknas upp
med ytterligare 20 milj. kr. Dessa medel är enligt motionen avsedda för
insatser på en högre nivå än vad regeringen har förutsatt inom de tre
områdena bioteknik, elektronik och datateknik samt materialteknik - nya
material.

Utskottet har ingenting att erinra mot förslagen i propositionen rörande
omfattning och inriktning av STU:s verksamhet under nästa budgetår.
Särskilt vill utskottet erinra om att de tre områdena bioteknik, elektronik och
datateknik samt materialteknik redan tillhör prioriterade delar av STU:s
verksamhet (prop. 1980/81:130 s. 100). Utskottet finner att det av statsfinansiella
skäl f. n. inte är möjligt att öka anslagen till STU utöver regeringens
förslag.

Med hänvisning härtill och till utskottets ställningstagande rörande statens
bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien föreslår utskottet att anslaget till
teknisk forskning och utveckling för budgetåret 1981/82 beräknas till 539
milj. kr.

En väsentlig och ökande del av STU:s stöd avser sammanhållna satsningar
som sträcker sig över flera år. I propositionen föreslås (s. 96) ett treårigt
program för STU:s stöd till teknisk forskning och utveckling under
budgetåren 1981/82-1983/84. Innebörden av förslaget är att medelsbehovet
under den nämnda perioden beräknas till sammanlagt 1 819 milj. kr., varav
44 milj. kr. för STU:s stöd till finansiering av utrustning.

I motion 1980/81:2020 (s) hävdas att ambitionsnivån för åren 1982/
83-1983/84 är alltför låg. Motionärerna föreslår att STU skall ges i uppdrag
att utarbeta underlag för en stegvis ökning av forsknings- och utvecklingsverksamheten
under de senare två åren under treårsperioden.

Utskottet anser att det med hänsyn till det statsfinansiella läget inte nu är

NU 1980/81:64

35

lämpligt att regeringen ger STU ett uppdrag av denna innebörd och avstyrker
sålunda motionen.

Övriga förslag i propositionen avseende anslag m. m. till STU tillstyrks av
utskottet.

Vissa insatsområden i STU:s verksamhet. Nationella storprojekt

Propositionen innehåller bl. a. kommentarer till de av STU prioriterade
insatsområdena. Vad som därvid anförs om materialteknik (s. 102) - bl. a.
om omprioriteringar av STU:s satsningar från konventionella material till
nya material - har föranlett Jernkontoret att till utskottet överlämna en
promemoria med vissa synpunkter.

Utskottet anser att en prioritering av materialtekniken är starkt motiverad
med hänsyn till denna tekniks grundläggande betydelse för vår dominerande
industrigren, verkstadsindustrin. Som framhålls i propositionen är stål ett väl
beprövat konstruktionsmaterial. Såväl forskarkompetensen som den industriella
kompetensen är mycket hög i Sverige på detta område. Utskottet finner
det angeläget att denna kompetens tas väl till vara och stöds på olika sätt. I
den omvandling som sker inom svensk stålindustri ingår ett målmedvetet
utvecklingsarbete för att ta fram och marknadsföra nya produkter och
produktkvaliteter. Det är enligt utskottets uppfattning viktigt att dessa
strävanden, särskilt när stålbranschen befinner sig i ett läge med stora
omställnings- och finansieringssvårigheter, inte äventyras genom större
omprioriteringar av STU:s insatser. Ett ytterligare skäl för fortsatta insatser
på en hög nivå för stålindustrins utvecklingsarbete är, konstaterar utskottet,
att resultaten snabbt kan omsättas i praktisk drift genom att yrkeskompetens
och industriell utrustning finns tillgänglig. Stödet till teknisk forskning och
utveckling på stålområdet kan sålunda ge utdelning på kort tid i form av nya
produkter inom såväl stål- som verkstadsindustrin.

Utskottet föreslår ett uttalande av riksdagen av här angiven innebörd.

Ett annat av STU:s prioriterade insatsområden är bioteknik. Det framgår
av propositionen (s. 102) att regeringen har beräknat medel för en fortsatt
ökning av insatserna inom detta område för att möjliggöra en framtida
industriell expansion. I det föregående har utskottet behandlat en motion
med förslag om ytterligare insatser inom bl. a. detta område.

En del av biotekniken är hybrid-DNA-tekniken. I motion 1980/81:2070
erinras om att regeringen under våren 1981 har utfärdat direktiv (Dir.
1981:3) för en parlamentarisk kommitté för etiska, humanitära och sociala
frågor m. m. kring hybrid-DNA-tekniken. Utredningsarbetet skall enligt
direktiven bedrivas så, att överväganden och förslag kan redovisas under år

1982. Det är, framhåller motionären, viktigt att eventuella projekt med
denna teknik baseras på en helhetssyn utifrån etiska, sociala och ekologiska
aspekter. Motionen utmynnar i ett förslag till riksdagsuttalande av innebörd

NU 1980/81:64

36

att denna helhetssyn bör komma till uttryck vid teknisk forskning och
utveckling inom bioteknikens område och att den nyssnämnda kommittén
bör få tillfälle att yttra sig över förslag till projekt med hybrid-DNA-teknik
innan projekten verkställs.

En redogörelse för hybrid-DNA-tekniken och riksdagens tidigare behandling
av frågor kring denna teknik, nu gällande kontrollsystem och pågående
säkerhetsarbete har nyligen lämnats av socialutskottet i betänkande SoU
1980/81:39. Av redogörelsen framgår bl. a. (s. 3) att delegationen för
hybrid-DNA-frågor, som är administrativt knuten till arbetarskyddsstyrelsen,
har att understödja myndigheter och andra organ som är i behov av
information om hybrid-DNA-tekniken.

Liksom motionärerna anser näringsutskottet att det är viktigt att anlägga
en helhetssyn utifrån skilda aspekter när det gäller forskning och utveckling
på hybrid-DNA-teknikens område. Det är enligt utskottets uppfattning
naturligt att en nära samverkan sker mellan dem som utifrån olika
utgångspunkter sysslar med forskning och utveckling på detta område. Ett
uttalande av riksdagen av innebörd att den nyss nämnda parlamentariska
kommittén bör yttra sig över förslag till forsknings- eller utvecklingsprojekt
med hybrid-DNA-teknik anser utskottet inte motiverat. Utskottet avstyrker
sålunda motion 1980/81:2070.

Frågan om omfattningen nästa budgetår av STU:s insatser inom de tre
områdena bioteknik, elektronik och datateknik samt materialteknik - nya
material har behandlats av utskottet i det föregående (s. 34), närmast med
anledning av förslaget i motion 1980/81:2020 (s) om en uppräkning av STU:s
anslag för teknisk forskning och utveckling med 20 milj. kr. I anslutning till
nämnda förslag anför motionärerna att socialdemokraterna tidigare har fört
fram förslag om s. k. nationella storprojekt inom de tre nämnda områdena.
De nu aktuella satsningarna genom STU svarar mot en del av intentionerna
med dessa storprojekt, uttalar motionärerna vidare. De anser att särskilda
kommittéer, knutna till industridepartementet och med representation för
industri, forskning och de anställda, bör tillsättas. Kommittéernas uppgift
skulle vara att inom vart och ett av de tre områdena åstadkomma samordning
och balans mellan olika insatser - av högskolan, av industrin och av
myndigheterna. Vidare bör, anför motionärerna, det i propositionen (s. 95)
aviserade industriella och tekniska rådet kunna svara för vissa övergripande
avvägningar.

Utskottet vill understryka betydelsen av en samordning av de insatser som
görs för att stödja teknisk forskning och industriell utveckling. Olika åtgärder
har redan vidtagits i detta syfte. Utskottet vill här erinra om det industriella
och det vetenskapliga råd som STU har inrättat för att biträda verksstyrelse
och verksledning med förslag och synpunkter. Vidare finns ett stort antal
planerings-, styr- och referensgrupper som STU har bildat i anslutning till
större satsningar.

NU 1980/81:64

37

Som också anförs i motionen aviseras i propositionen (s. 95) att regeringen
avser att tillkalla ett industriellt och tekniskt råd, knutet till industridepartementet.
Rådet avses bli ett diskussionsforum för tekniska forsknings- och
utvecklingsfrågor med utbildningsforsknings- och industriintressen representerade.
Rådet blir också ett viktigt organ för kontakt mellan utbildningsoch
industridepartementen, industrin och den tekniska forskningen.

Det finns sålunda redan ett stort antal organ med sådana uppgifter som
motionärerna anser att de föreslagna kommittéerna skulle fullgöra. Vad
motionärerna anfört om uppgifterna för det aviserade industriella och
tekniska rådet faller uppenbarligen inom det verksamhetsområde som
skisseras i propositionen. Utskottet avstyrker därför förslaget i motion
1980/81:2020 (s) att riksdagen skall göra ett uttalande om s. k. nationella
storprojekt.

Nordiskt samarbete

Det finns starka skäl att pröva möjligheterna till ett utökat nordiskt
samarbete i fråga om teknisk forskning och utveckling, sägs det i motion
1980/81:2020 (s). Motionärerna vill att regeringen skall ta initiativ till
överläggningar med övriga nordiska länder kring hithörande frågor.

Liksom motionärerna anser utskottet att det är viktigt att de möjligheter
som finns i fråga om nordisk samverkan kring teknisk utveckling och
forskning tas till vara. Så sker också redan i betydande utsträckning.
Exempel på samverkansorgan på nordisk nivå är Nordforsk, Nordiska
fonden för teknologi och industriell utveckling - Nordisk Industrifond,
Nordtest, Nordiska investeringsbanken och Fonden för svensk-norskt
industriellt samarbete.

Nordforsk är ett forskningsinitierande organ för samarbete mellan de
nordiska länderna på myndighetsnivå och erhåller ekonomiskt stöd från
bl. a. STU.

Nordisk industrifond har till syfte att stödja ett mera effektivt utnyttjande
av nordiska resurser för teknologi och industriell utveckling. Fonden stödjer
dels tekniska utvecklingsprojekt som är gemensamma för industrier i två
eller flera nordiska länder, dels bransch- eller teknikprojekt som avser
lösande av problem av central betydelse i en viss industrisektor. Fonden skall
lägga stor vikt vid att stimulera teknologiskt samarbete mellan nordiska
industriföretag.

Nordtest har enligt sin stadga till uppgift att samordna aktiviteter inom
provnings- och kontrollområdet i Norden.

Nordiska investeringsbankens syfte är att ge lån och ställa garantier på
marknadsmässiga villkor och i överensstämmelse med samhällsekonomiska
hänsyn med sikte på genomförande av investeringsprojekt och export som är
av nordiskt intresse. Banken har dessutom möjlighet att tillföra nordiska
utvecklingsregioner kapital genom att lämna lån - regionallån - till vissa
nationella organ.

NU 1980/81:64

38

Stiftelsen Fonden för svensk-norskt industriellt samarbete har presenterats
i proposition 1980/81:189 om godkännande av avtal mellan Sveriges
regering och Norges regering om ekonomiskt samarbete, särskilt på industrioch
energiområdena. Det industri politiska syftet med fonden är att stimulera
industriellt utvecklingssamarbete mellan svenska och norska företag rörande
sådana projekt som på relativt kort tid kan leda till gemensam kommersiell
exploatering i form av produktion och marknadsföring. Fonden skall således
inte stödja forskning. Den skall enligt proposition 1980/81:189 (s. 10)ses som
en komplettering till bl. a. Nordiska investeringsbanken och Nordisk
industrifond. Näringsutskottet (NU 1980/81:65) har nyligen tillstyrkt att
riksdagen godkänner överenskommelsen om upprättande av nämnda
fond.

Med hänvisning till att ett omfattande samarbete sålunda redan äger rum
kring teknisk forskning och utveckling avstyrker utskottet motionen i denna
del.

Uppfinnarstöd

Frågan om ökade insatser för enskilda uppfinnare tas upp i tre
motioner.

STU:s stöd till enskilda uppfinnare ges bl. a. i form av två typer av
stipendier, uppfinnarstipendier och arbetsstipendier. I den socialdemokratiska
partimotionen 1980/81:2020 föreslås att riksdagen skall begära att
regeringen utarbetar förslag till en höjning av stipendiebeloppen och en
ökning av antalet stipendier. Motion 1980/81:793 utmynnar i förslag om en
utredning om möjligheten att bättre utnyttja kreativa personer som en
påtaglig produktionsfaktor. Enligt motion 1980/81:1386 bör den regionala
avdelning av Svenska uppfinnareföreningen som benämns SUF SYD tillföras
särskilda ekonomiska resurser av STU i syfte den industriella utvecklingen
i Landskrona skall främjas. Motionärerna nämner ett belopp av
storleksordningen 100 000 kr. per år.

Vid näringsutskottets behandling våren 1980 av frågan om anslag till STU
för budgetåret 1980/81 konstaterade utskottet att STU :s önskemål om ökade
insatser till stöd för uppfinnare hade vunnit gehör hos regeringen (NU 1979/
80:43 s. 33). I detta sammanhang instämde utskottet också i ett uttalande i
budgetpropositionen 1980(prop. 1979/80:100bil. 17s.258) attdetärväl känt
att radikalt ny teknik ofta genereras inom mindre företag och bland enskilda
uppfinnare. Dessa grupper har dock, påpekades det också i propositionen,
svårt att finansiera utvecklingen och exploateringen av den nya tekniken och
mycket svårt att sprida riskerna till flera utvecklingsprojekt. Utskottet
instämde vidare i ett uttalande i propositionen av innebörd att STU bör i
ökad utsträckning satsa på projekt baserade på radikala produktidéer inom
områden och branscher med hög tillväxtmöjlighet.

Utskottet konstaterar att samma grundsyn kommer till uttryck i proposi -

NU 1980/81:64

39

tion 1980/81:130. Det framgår av denna (s. 105) att regeringen finner det
angeläget att STU:s stöd till utvecklingsarbete även fortsättningsvis får en
stark inriktning mot de mindre företagen. I regeringens anslagsberäkning för
budgetåret 1981/82 ingår medel för en ökning av insatserna på projekt från
enskilda uppfinnare och mindre företag. Den prioritering av insatser till stöd
för uppfinnarverksamheten som regeringen sålunda har gjort anser utskottet
vara av stor betydelse. I detta sammanhang vill utskottet också understryka
värdet av den försöksverksamhet med regional projektledningshjälp - i
samverkan mellan STU, statens industriverk och vissa regionala utvecklingsfonder
- som aviseras i propositionen (s. 106).

Samhället kan stimulera uppfinnarverksamheten på flera olika sätt. Stöd
genom STU är endast ett av dessa. Av stor betydelse är också de skatteregler
som gäller. Näringsutskottet vill fästa uppmärksamheten på att skatteutskottet
i februari 1981 har behandlat hithörande frågor (SkU 1980/81:24) och
därvid hänvisat till att dessa behandlas av den s. k. kulturskattekommittén
(B 1979:15). Frågan om inkomstutjämning för uppfinnare behandlas härvid
med förtur. I sitt nyssnämnda betänkande omtalar skatteutskottet att
kulturskattekommittén avser att i ett delbetänkande redovisa ett förslag om
särskilt uppfinnarkonto, utformat i huvudsaklig överensstämmelse med
upphovsmannakontot. Det här åsyftade utredningsförslaget har nyligen lagts
fram (Ds B 1981:8).

Önskemålen i motion 1980/81:793 om bättre möjligheter att utnyttja
kreativa personer som en påtaglig produktionsfaktor överensstämmer helt
med förslag i en motion som på hemställan av utskottet avslogs av riksdagen
våren 1980 (NU 1979/80:43 s. 33). Utskottet anser att dessa önskemål i det
väsentliga bör tillgodoses genom den verksamhet som STU - med bistånd av
de regionala utvecklingsfonderna - bedriver. Intresse i detta sammanhang
har också resultatet av den nyssnämnda kulturskattekommitténs arbete.
Med vad här sagts avstyrker utskottet motion 1980/81:793.

Förslaget i motion 1980/81:1386 av innebörd att STU bör tillföra Svenska
uppfinnareföreningens regionala avdelning i södra Sverige (SUF SYD) ca
100 000 kr. per år syftar till att särskilda aktiviteter skall komma till stånd i
Landskronaregionen. Utskottet är ense med motionären om betydelsen av
att man på olika vägar främjar en industriell utveckling i Landskrona. Bland
åtgärder i detta syfte har åtgärder för att främja kreativiteten en given
plats.

Enligt ett avtal från år 1979 erhåller Svenska uppfinnareföreningen stöd
från STU med sammanlagt drygt 4 milj. kr. under perioden 1979/80-1982/83.
Dessa medel skall användas bl. a. för föreningens regionala verksamhet.
Utskottet utgår från att medlen fördelas med hänsynstagande till bl. a.
sådana faktorer som angelägenheten av att främja innovationsklimatet i
olika delar av landet. Något särskilt uttalande av riksdagen enligt förslaget i
motion 1980/81:1386 anser utskottet emellertid inte vara lämpligt. Motionen
avstyrks sålunda.

NU 1980/81:64

40

Vad beträffar förslaget i motion 1980/81:2020 (s) om ytterligare medel för
STU:s stipendieverksamhet för uppfinnare vill utskottet hänvisa till vad som
sagts i det föregående om den prioritering av insatser till stöd för
uppfinnarverksamheten som kommer till uttryck i propositionen. Utskottet
är f. n. inte berett att föreslå de ytterligare insatser på detta område som
förordas i motion 1980/81:2020 (s).

Teknikupphandling

Utskottet övergår så till frågor om teknikupphandling. Dessa frågor berörs
också i ett senare avsnitt där utskottet behandlar nationella utvecklingsbolag
(s. 43).

Huvuddelen av STU:s program 4, Myndighetsservice, avser teknikupphandlingsservice
som syftar till att främja och underlätta teknikupphandling
vid främst statliga och kommunala myndigheter. I anslutning till redogörelsen
i propositionen för omfattning och inriktning av nämnda program
(s. lil f.) har regeringen utvecklat sin syn på vilka möjligheter teknikupphandlingen,
främst den som bedrivs i offentlig regi, har att stimulera till
teknisk utveckling i företagen.

Utskottet vill fästa uppmärksamheten på vad som uttalas i detta
sammanhang om att gällande bestämmelser om offentlig upphandling inte
utgör hinder för det livstidskostnadsresonemang som är nödvändigt för att
teknikupphandling skall vara ett intressant alternativ till köp av på
marknaden tillgängliga tekniska lösningar (s. 112).

Sammanfattningsvis görs i propositionen en klart positiv värdering av
teknikupphandlingens roll som stimulansfaktor i det industriella utvecklingsarbetet.
Utskottet vill kraftigt understryka detta synsätt, vilket ligger till
grund för utskottets behandling av ett antal yrkanden i motioner som har
väckts med anledning av propositionen.

Enligt den socialdemokratiska partimotionen 1980/81:2020 bör riksdagen
begära att regeringen snarast möjligt tar upp förhandlingar med Landstingsförbundet
om ett samarbete för teknikupphandling på sjukvårdsområdet.
Motionärerna knyter an till ett arbete som pågår inom Landstingsförbundet
för att finna former för en mer systematisk och samordnad teknikupphandling
på detta område. De menar att staten bör vara beredd att bidra till
finansieringen av verksamheten och föreslår att 15 milj. kr. skall anslås under
en treårsperiod.

Av propositionen framgår (s. 112) att regeringen avser att ta kontakt med
bl. a. Landstingsförbundet för att ta upp en diskussion örn möjligheterna att
på olika sätt verka för att krav på funktion och driftskostnad över en längre
tid i fortsättningen bättre beaktas vid teknikupphandling. Utskottet utgår
från att diskussionerna också kommer att omfatta frågan om samarbete för
teknikupphandling på sjukvårdsområdet. Mot denna bakgrund finns det
enligt utskottets mening inte någon anledning för riksdagen att rikta en sådan

NU 1980/81:64

41

uppmaning till regeringen som föreslås i den här behandlade delen av motion
1980/81:2020 (s). Inte heller förslaget i samma motion att statliga medel skall
anslås för teknikupphandling på sjukvårdsområdet kan utskottet tillstyrka.

STU startade år 1978 efter diskussioner med Datasaab AB och KommunData
AB projektet DASIS (datorstödda informationssystem i sjukvården).
Ett av syftena med detta projekt är att skapa förutsättningar för svensk
dataindustri på hälso- och sjukvårdsområdena. Arbetet har nu kommit i ett
skede där det är möjligt och lämpligt att starta praktiska försök i form av
pilotverksamhet hos några sjukvårdshuvudmän. Utvecklingskostnaderna är
emellertid stora.

Läget inom projekt DASIS är utgångspunkten för motion 1980/81:2075
och ett yrkande i motion 1980/81:2020 (s). I båda motionerna understryks
betydelsen av att svensk dataindustri även i fortsättningen kan delta i
utvecklingsarbetet så att dess kompetens på detta område inte går förlorad. I
motion 1980/81:2075 uttalas också att medel för de här aktuella pilotprojekten
bör reserveras under anrlagsposten Informationsförsörjningsverksamhet,
vilken återfinns inom anslaget till STU för teknisk forskning och
utveckling.

När utskottet tidigare i år tog ställning till ett regeringsförslag om
överlåtelse av statens aktier i Datasaab AB till Telefon AB L M Ericsson
(LME) underströk utskottet värdet av en konkurrenskraftig svensk dataindustri
(NU 1980/81:38 s. 6). Samgåendet mellan LME och Datasaab har som
syfte att stärka den svenska data- och elektronikindustrins ställning,
påpekade utskottet också.

De synpunkter och önskemål som finns i de båda motionerna ligger väl i
linje med näringsutskottets uppfattning sådan den uttrycktes i det nyss
nämnda betänkandet NU 1980/81:38. Utskottet vill därför understryka
vikten av att svensk dataindustri också i fortsättningen kan medverka i
utvecklingsprojekt inom området datateknik i hälso- och sjukvården.
Genom att de inom sjukvården anställda medverkar i detta utvecklingsarbete
skapas goda förutsättningar för mer arbetsmiljövänliga system, något
som i sin tur kan vara en positiv försäljningsfaktor vid framtida exportorder.
Utskottet vill tillägga att, om svensk dataindustri inte ges tillfälle att
medverka, risk föreligger för att de sjukvårdshuvudmän som står i begrepp
att gå vidare med datorisering i större skala kommer att vända sig till
utländska leverantörer. Regeringen bör därför, anser utskottet, ta de
initiativ som behövs för att underlätta för svensk dataindustri att även i
fortsättningen medverka i det här åsyftade utvecklingsarbetet. Utskottet
föreslår att riksdagen gör ett uttalande av här angiven innebörd, varigenom
önskemålen i motion 1980/81:2076 och i det här behandlade yrkandet i
motion 1980/81:2020 (s) skulle tillgodoses i det väsentliga.

NU 1980/81:64

42

De investeringar som statens järnvägar (SJ) avser göra under den närmaste
tioårsperioden innebär en omfattande upphandling av industriprodukter. I
motion 1980/81:664 påpekas att SJ:s satsningar bl. a. kan ge uppgifter av
systemutvecklingskaraktär såväl på lok- och signalsystemsidan som på
telekommunikationsområdet. Motionärerna föreslår att riksdagen begär att
regeringen anvisar riktlinjer för svensk upphandling i anslutning till SJ:s
tioårsinvestering åren 1981-1991. De vill också att garantier skall utfärdas så
att denna satsning kan infogas i berörda företags produktionsplaner under
motsvarande period.

Vid statlig upphandling av den omfattning och inriktning som SJ:s
investeringsplaner utgör exempel på är det enligt utskottets mening
betydelsefullt att man beaktar möjligheterna att stimulera till teknisk
utveckling i företagen. Vikten härav har påpekats av utskottet i det
föregående (s. 40) och har också kommit till uttryck i propositionen. Att
någon form av bindande föreskrifter skulle utfärdas för SJ:s upphandlingspolitik,
vilket motionärerna synes vilja, är utskottet emellertid inte berett att
medverka till. Med vad här anförts avstyrker utskottet motion 1980/
81:664.

Frågan om åtgärder från statens sida för att stimulera teknikupphandling
med industriföretag som beställare aktualiseras i motion 1980/81:2020 (s).
Motionärerna föreslår en försöksverksamhet under tre år med statligt stöd
till forsknings- och utvecklingsverksamhet som bedrivs i anslutning till
upphandling av ny teknik hos svenska industriföretag och där beställarna
likaledes utgör svenska industriföretag. För att bl. a. göra det möjligt för
staten att i begränsad utsträckning delta i finansieringen av enskilda projekt
föreslås att 20 milj. kr. skall anslås under den treåriga försöksperioden.
Motionen innehåller också förslag om att regeringen skall låta utreda frågor
om hur man praktiskt skall stimulera industriell utveckling genom ett
systematiskt utnyttjande av teknikupphandling.

Utskottet är ense med motionärerna om att det är nödvändigt att pröva
möjligheterna att utnyttja teknikupphandling inom den privata sektorn där
beställaren är ett enskilt företag. Av propositionen (s. 113) framgår att STU
f. n. prövar dessa möjligheter och att medel för nästa budgetår har beräknats
för en fortsatt verksamhet med i huvudsak oförändrad omfattning. Med
hänvisning till de insatser som sålunda redan görs eller planeras av STU
avstyrker utskottet de här behandlade förslagen i motion 1980/81:2020
(s).

De frågor som i övrigt behandlas i motsvarande avsnitt i propositionen (s.
90-115) föranleder inga kommentarer från utskottets sida. Utskottet har
sålunda ingen erinran mot förslaget att staten tillsammans med IVA bildar en
stiftelse som skall svara för Sveriges teknisk-vetenskapliga attachéverksamhet.

NU 1980/81:64

43

Stöd till större utvecklingsprojekt

Utskottet har inga erinringar mot vad som anförs i propositionen om stöd
till större utvecklingsprojekt (s. 115-119). Utskottet tillstyrker sålunda bl. a.
regeringens förslag att 150 milj. kr. årligen ställs till Industrifondens
förfogande under treårsperioden 1981/82 - 1983/84.

Nationella utvecklingsbolag

Genom propositionen bereds riksdagen tillfälle att ta del av vad regeringen
anfört (s. 119-123) om inriktningen av verksamheten inom de tre s. k.
nationella utvecklingsbolagen för resp. energi-, transportsystem- och miljöområdena.

Utskottet tar i detta avsnitt upp frågor om inriktning och organisation av de
tre utvecklingsbolagens verksamhet, frågor om finansieringen av denna och
frågor om utvecklingsbolagens lokalisering.

När det gäller verksamhetens inriktning ansluter sig utskottet helt till vad
som anförs i propositionen. Det är alltså angeläget att inom vart och ett av
områdena energi, transportsystem och miljö söka stimulera den process som
teknikupphandlingen kan sägas utgöra på ett sådant sätt att internationellt
konkurrenskraftiga och lönsamma produkter, processer och system utvecklas
och marknadsförs. Detta kan komplettera den verksamhet som framför
allt STU bedriver.

Organisationen av verksamheten bör enligt propositionen ske i form av tre
självständiga bolag. Inledningsvis skulle dock verksamheten bedrivas
samordnat mellan de tre bolagen. I enskilda upphandlingsfall bör, anförs det
i propositionen (s. 122), bolagen givetvis samverka med berörda offentliga
organ samt statliga och andra bolag m. fl. som kan bidra till att syftena med
verksamheten uppnås.

I den socialdemokratiska partimotionen 1980/81:2020 erinras om att det
statsägda Svenska Utvecklings AB i dag bedriver verksamhet på alla de
områden som representeras av de tre nationella utvecklingsbolagen. Enligt
motionärerna bör det under några inledande år ske en samordning mellan
dessa bolag och Svenska Utvecklings AB. Enligt motion 1980/81:2077 bör de
två bolagen på energi- resp. miljöområdet nära samarbeta med Studsvik
Energiteknik AB och även samlokaliseras till Studsviks forskningsstation.
Motionärerna erinrar i detta sammanhang om att riksdagen våren 1979, på
förslag av näringsutskottet (NU 1978/79:60 s. 73), gjorde vissa uttalanden om
samarbete mellan Studsvik Energiteknik AB och det föreslagna utvecklingsbolaget
för energiområdet.

Vad som anförs i propositionen om samverkan med statliga och andra
bolag är utgångspunkten för motion 1980/81:2074. Motionärerna föreslår att
man för resp. område knyter an till eller engagerar andra intressenter. Olika
samverkansformer kan tänkas. På energiområdet vill motionärerna se ett

NU 1980/81:64

44

utvecklingsbolag med inriktning på att tillvarata skogs- och jordbrukets
möjligheter att bidra till energiförsörjning; som tänkbara intressenter anges
organisationer inom jord- och skogsbruket. Intressenter i utvecklingsbolag
på transportområdet skulle enligt motionen kunna vara bilföretag, kommuner
och landsting, varvid bolaget skulle inriktas på insatser som främjar
användning av alternativa drivmedel, energisparande etc. Utvecklingsbolaget
för miljösidan bör, anför motionärerna, inriktas mot resurshushållning
och få en anknytning till intressenter på detta område.

Utskottet konstaterar att behovet av samarbete mellan de nybildade
nationella utvecklingsbolagen och andra som är verksamma på angränsande
områden klart har kommit till uttryck både i propositionen och i de tre här
behandlade motionerna. Den angivna uppfattningen delas av utskottet. Det
är angeläget att regeringen vidtar de åtgärder som kan behövas för att
säkerställa att de nya utvecklingsbolagen kan samverka såväl med statliga
myndigheter och statsägda bolag som med andra intressenter. Utskottet
föreslår att riksdagen gör ett uttalande av denna innebörd, varigenom
förslagen i motionerna 1980/81:2020 (s), 1980/81:2074 och 1980/81:2077
skulle tillgodoses i sak.

När det gäller finansieringen av utvecklingsbolagens verksamhet redovisas
i propositionen (s. 123) att dessa avses få ett aktiekapital av vardera 2,5 milj.
kr. och att aktierna kommer att tecknas till en överkurs av 100 %. Det sägs
vidare i propositionen att bolagens löpande verksamhet bör - i den mån inte
andra intäktskällor kan uppbådas - bekostas med den avkastning bolagens
kapital ger.

Denna finansieringsform ger inte bolagen finansiella möjligheter att med
egna medel gå in i upphandlingsprojekt, konstateras det i motion 1980/
81:2020 (s). Kravet på en betydande extern finansiering är enligt motionärernas
uppfattning riktigt. De menar emellertid att krav på en fullständig
finansiering av projekten från källor utanför utvecklingsbolagen kan komma
att innebära svårigheter för bolagen att initiera projekt. Enligt motionärerna
bör bolagen ha möjlighet att i begränsad utsträckning, förslagsvis upp till
25 % av den totala kostnaden för varje enskilt projekt, bidra med egen
finansiering i projekten.

En sådan ordning innebär, fortsätter motionärerna, att bolagen måste
tillföras medel för projektfinansieringen. I detta sammanhang pekar de på
möjligheten att avdela medel ur energiforskningsprogrammet för detta
ändamål (jfr NU 1980/81:60 s. 122 f.).

Utskottet har inget att erinra mot den ordning för finansiering av
utvecklingsbolagens verksamhet som skisseras i propositionen. Erfarenheterna
av detta system får senare utvisa om andra finansieringsmöjligheter bör
prövas. Med det anförda avstyrker utskottet förslaget i motion 1980/81:2020
(s) om projektfinansiering i de tre nya utvecklingsbolagen.

NU 1980/81:64

45

Frågan om lämplig lokalisering av utvecklingsbolagen tas upp i flera
motioner. Som tidigare nämnts föreslås i motion 1980/81:2077 att utvecklingsbolagen
för energi och för miljö skall lokaliseras till Studsviks
forskningsstation. Önskemål om lokalisering till Göteborg av utvecklingsbolaget
för transportsystem finns i motionerna 1980/81:1890 och 1980/
81:2072.

Utskottet vill inte bestrida de argument för resp. lokaliseringsalternativ
som motionärerna anför. Det är emellertid enligt utskottets uppfattning
knappast riksdagens sak att ta ställning till frågan om lokalisering av ett
statligt bolag med den verksamhetsinriktning som det här är fråga om.
Utskottet avstyrker därför de tre nyss nämnda motionsyrkandena.

Industriell utveckling i olika delar av landet

Utskottet tar i detta sammanhang upp fyra motioner som behandlar frågan
om industripolitiska insatser för att främja industriell utveckling och
sysselsättning i vissa särskilda delar av Sverige.

I motion 1980/81:391 förordas att ett produktutvecklingscentrum skall
inrättas i Hultsfred. Motion 1980/81:595 innehåller en begäran om utredning
kring ett ”tekniskt centrum” i Ådalen.

Förslag om produktutvecklingscentrum i Hultsfred har avslagits av
riksdagen åren 1979 och 1980. Näringsutskottet, som avstyrkte de då aktuella
motionerna, hänvisade (NU 1978/79:59 s. 43 f., 1979/80:43 s. 40 f.) till att de
regionala utvecklingsfonderna har tillkommit bl. a. för att främja produktutveckling
i former som är anpassade efter olika regioners behov och
önskemål. År 1980 påpekade utskottet också (NU 1979/80:43 s. 41) att ett
förslag om regional projektledningshjälp vid den tidpunkten bereddes inom
regeringskansliet. Det framgår av propositionen (s. 106) att regeringen avser
att ge STU i uppdrag att i samråd med statens industriverk och de regionala
utvecklingsfonderna starta försöksverksamhet i vissa län.

Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet motionerna 1980/
81:391 och 1980/81:595.

Frågan om lokaliseringen av Plast- och gummitekniska institutet tas upp i
motion 1980/81:851. Detta institut administreras t. v. från Stockholm.
Motionärerna anser att en lokalisering till Skåne är naturlig och hänvisar till
att en betydande del av gummiindustrin finns i denna del av landet.

Plast- och gummitekniska institutet är ett s. k. branschforskningsinstitut
som inrättades år 1977 genom avtal mellan staten - företrädd av STU - och en
industristiftelse. Verksamheten leds av en styrelse, i vilken STU utser
ordföranden jämte hälften av övriga ledamöter.

Institutets styrelse har uttalat sig för att verksamheten t. v. skall bedrivas i
decentraliserade former. F. n. sköts administrationen från ett kansli i
Stockholm som är beläget i anslutning till STU:s lokaler. Under år 1978

NU 1980/81:64

46

bedrevs viss serviceverksamhet från Värnamo. Våren 1979 beslöt styrelsen
att viss provningsverksamhet - avseende produktutveckling på det plast- och
gummitekniska området - skulle förläggas till Sundsvall.

Ett likalydande motionsyrkande avslogs av riksdagen våren 1979 på förslag
av näringsutskottet (NU 1978/79:59 s. 37). Utskottet hänvisade därvid till
den redogörelse som har lämnats ovan. Några skäl som nu föranleder ett
annat ställningstagande från utskottets sida har inte framkommit. Motion
1980/81:851 avstyrks alltså i denna del.

Motion 1980/81:1468 innehåller bl. a. förslag om försöksverksamhet med
ett regionalt forskningsprogram i Värmland. För detta ändamål beräknar
motionärerna ett anslag av 5 milj. kr.

Ett regionalt forskningsorgan bör enligt motionärerna vara sammansatt så
att det ger möjligheter till utveckling i länet. Det är således inte fråga om att,
som på det nationella planet, skapa forskningsråd som har sin utgångspunkt i
ett visst vetenskapsområde eller en enskild sektors behov. Som uppgifter för
det regionala forskningsorganet anger motionärerna att stödja initiering av
utvecklingsarbete och forskning, att medverka vid uppbyggnaden av vissa
forskningsresurser vid skolor och institut, att finansiera initiering och
genomförande av forsknings- och utvecklingsprojekt och att förbättra
möjligheterna att inhämta ny kunskap. Forskningsorganet bör med andra
ord, anför motionärerna, ”tillsammans med ett regionalt utvecklingsbolag
söka kompensera de bristande förutsättningarna för ett fruktbart samarbete
mellan produktutvecklare och marknadskännare samt kommunikation
mellan underleverantörer och dess mottagare”.

På förslag av utbildningsutskottet - dock med reservation av den
socialdemokratiska minoriteten - avslog riksdagen våren 1980 motionsyrkanden
om försöksverksamhet med regionala forskningsråd i Värmland och
Norrbotten.

Som motiv anförde utbildningsutskottet (UbU 1979/80:20) bl. a. följande

(s. 30 f.):

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena instämma i att rätt
utnyttjade forskningsresurser kan ha mycket stor betydelse för en positiv
utveckling av en region med svåra och komplicerade problem inom
näringslivet. I dag finns också olika former av stöd till forskning och
utvecklingsarbete både inom den offentliga sektorn och inom näringslivet.

Stöd till forskning och utveckling av det slag motionärerna avser lämnas
både av nationella organ som forskningsråd, STU, Riksbankens jubileumsfond
m. m. och av t. ex. Norrlandsfonden och de regionala utvecklingsfonderna.

I samband med de regionalpolitiska besluten förra året godkände
riksdagen också riktlinjerna för den fortsatta verksamheten inom den
dåvarande Expertgruppen för regional utredningsverksamhet (ERU). Gruppens
namn ändrades, med bibehållen förkortning, till Expertgruppen för
forskning om regional utveckling. Denna grupp skall i fortsättningen ha som

NU 1980/81:64

47

sin viktigaste uppgift att initiera och samordna forskning på regionalpolitikens
område samt se till att forskningsresultaten blir kända och tillgängliga
för beslutsfattare, planerare och andra intressenter. Gruppen har numera
inrättat en regional samverkansgrupp i varje högskoleregion. Dessa samverkansgrupper
skall vara en länk mellan forskare och planerare på regional
nivå.

Riksdagen beslöt förra året i samband med forsknings- och forskarutbildningsreformen
att de dittillsvarande kontaktsekretariaten vid universiteten i
Uppsala, Linköping, Lund och Umeå, tekniska högskolan i Stockholm,
Chalmers tekniska högskola samt högskolan i Luleå fr. o. m. den 1 juli 1980
skall föras över till högskoleorganisationen och anknytas till högskoleenhet
med fast forskningsorganisation. Sekretariaten skall bl. a. främja kontakterna
mellan högskoleforskningen och näringslivet till gagn för båda parter. De
skall stimulera näringslivet att använda de resurser som finns vid universiteten
och högskolorna samt medverka till att resultaten från högskoleforskningen
ges en praktisk tillämpning i näringslivet (prop. 1978/79:119, UbU
1978/79:44, rskr 1978/79:391).

Sammanfattningsvis kan utskottet således konstatera att det redan finns
flera former av stöd till regionalt inriktat forsknings- och utvecklingsarbete
liksom kontaktverksamhet av skilda slag mellan högskoleforskningen och
näringslivet. Det är sannolikt att det också behöver utvecklas nya former av
sådant stöd om de stora problem som flera delar av landet i dag har skall
kunna lösas.

Det är dock viktigt att inte splittra resurserna på alltför många och alltför
små organ. Det är också viktigt att inte inrätta parallellt verkande
organisationer. Utskottet är således tveksamt till inrättande av de i motionen
föreslagna råden. Utskottet har inte heller möjlighet att tillstyrka den
ytterligare medelstilldelning som föreslås i motionen.

Näringsutskottet hänvisar till de nu återgivna synpunkterna från utbildningsutskottets
behandling av motsvarande motionsyrkanden våren 1980 och
avstyrker sålunda motion 1980/81:1468 i här aktuella delar. Näringsutskottet
vill tillägga att det f. n. pågår en utvärdering av de regionala samverkansgruppernas
arbete. Resultatet av denna utvärdering torde komma att
presenteras för riksdagen i en regionalpolitisk proposition under riksmötet
1981/82.

Vissa frågor rörande rekonstruktion av krisdrabbade företag, rådrumsstöd
m. m.

Statligt stöd till krisdrabbade företag har utgjort ett markant inslag i
näringspolitiken under senare år. Åtskilliga frågor av detta slag har till följd
av sin art och sitt omfång hänskjutits till riksdagen för beslut. I andra fall-när
det gällt mindre företag eller när en akut situation krävt omedelbart
ingripande - har regeringen lämnat bistånd med utnyttjande av de
möjligheter som stått till buds. Bl. a. har i vissa fall industrigarantilån
lämnats trots att förutsättningarna inte helt stämt överens med de av
statsmakterna antagna grunderna för denna stödform. Hithörande frågor har
upprepade gånger uppmärksammats vid konstitutionsutskottets granskning

NU 1980/81:64

48

av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning (senast
KU 1980/81:25 punkt 13, s. 54 f.). Näringsutskottet har nyligen varit inne på
ämnet i betänkanden avseende Vänerskog AB (NU 1980/81:46) och
Norrlands Skogsägares Cellulosa AB (Ncb) (NU 1980/81:49).

Såsom redovisas i propositionen (kap. 11) har inom regeringskansliet i ett
par etapper bedrivits utredningsarbete rörande behovet av en ny form av
statligt stöd, s. k. rådsrumsstöd. Utgångspunkten har varit att företag som
har kommit i ekonomiska svårigheter kan behöva tid för att överväga om
verksamheten skall fortsättas eller avvecklas. Den metod som regeringen har
stannat för att förorda innebär att regeringen - på grundval av ett
medgivande som riksdagen föreslås 'lämna - i vissa fall skall få lämna
industrigarantilån för att bereda krisföretag rådrum. Den närmare utformningen
av stödvillkoren skall ankomma på regeringen. Det betonas i
propositionen att dessa villkor ”bör präglas av det mycket strikta synsätt”
som kännetecknar den senaste utredningen i ämnet. Detta betyder att
”mycket stränga krav” skall uppställas. Bl. a. skall stödet gälla endast sådana
företag som har särskild betydelse från sysselsättningspolitisk, regionalpolitisk
eller näringspolitisk synpunkt. I sammanhanget föreslås också vidgad
möjlighet till anstånd med återbetalning av industrigarantilån eller lokaliseringslån
i fall då ett företag har råkat i akut ekonomisk kris. Regeringen
föreslår riksdagen att godkänna de ändrade riktlinjer i fråga om industrigarantilån
och lokaliseringsstöd i samband med rekonstruktion av krisdrabbade
företag som här i korthet har refererats. Någon motion har inte väckts i
detta ämne. Utskottet tillstyrker regeringens förslag.

I anslutning till förslaget om rådrumsstöd behandlas formerna för
uppföljning av statligt stöd och handläggning av obeståndsärenden. Enligt
förslag av företagsobeståndskommittén skall vid varje länsstyrelse - såsom
redan är fallet på flera håll - finnas en beredningsgrupp för samordning av
uppföljningsärenden. Den rutinmässiga uppföljningen av stödärendena skall
liksom hittills ankomma på de regionala utvecklingsfonderna. Detta förslag
ställer sig regeringen bakom. Ytterligare uttalas i propositionen bl. a. att
utvecklingsfonderna inte skall vara skyldiga att bistå beredningsgrupperna i
andra ärenden än sådana som rör stödföretag, att arbetsmarknadsstyrelsen
avses få befogenhet att besluta om eftergift av statens anspråk på grund av
lokaliseringsstöd och att den till industridepartementet knutna expertgruppen
för uppföljning och bevakning av statens engagemang hos företag som
fått statligt stöd (EFSU) avses bestå - det sistnämnda i motsats till vad
företagsobeståndskommittén har föreslagit.

Utskottet föreslår att riksdagen, såsom regeringen begär, godkänner att
uppföljning av stödärenden och handläggning av obeståndsärenden utformas
i enlighet med vad som anges i det nu berörda avsnittet i propositionen.

NU 1980/81:64

49

Vissa frågor rörande läkemedelsindustrin

Läkemedelsindustridelegationen (I 1975:09) tillkallades år 1975 med
uppgift att närmare utreda möjligheterna till en samordning av resurserna
inom svensk läkemedelsindustri och ta initiativ i dessa frågor. Enligt de
ursprungliga direktiven skulle en övergripande målsättning för delegationens
arbete vara att läkemedelsindustrins verksamhet skulle sammanföras i
samhällets regi. I tilläggsdirektiv år 1978 uttalade den dåvarande trepartiregeringen
att denna övergripande målsättning inte längre borde gälla.

Delegationen avslutade sitt arbete under hösten 1980. I propositionen (s.
159-162) redovisas innehållet i delegationens huvudbetänkande (SOU
1980:35) Svensk läkemedelsindustri jämte remissinstansernas synpunkter.
Av redogörelsen framgår bl. a. att regeringen avvisar ett förslag av
delegationen om att ett särskilt branschråd för läkemedelsindustrin skall
inrättas.

Vad som anförs i propositionen rörande läkemedelsindustrin föranleder
inga kommentarer från utskottets sida.

I detta sammanhang tar utskottet upp tre motioner från allmänna
motionstiden.

Ett uttalande av riksdagen av innebörd att läkemedelsindustrin bör
förstatligas föreslås i motion 1980/81:640 (vpk). I en annan motion,
1980/81:1087 - undertecknad av samma motionärer - föreslås att riksdagen
skall uttala sig för att all läkemedelsindustri och medicinsk-teknisk industri
ställs under samhällets kontroll, speciellt vad gäller produktutveckling,
marknadsföring och forskning.

Frågan om samhällsinsyn i läkemedelsindustrins verksamhet tas också upp
i motion 1980/81:1888. Motionärerna vill att regeringen skall lägga fram
förslag för riksdagen om att ett av samhället övervakat forskningssamarbete
mellan de svenska läkemedelsföretagen skall organiseras och att det skall
byggas upp ett av samhället övervakat internationellt marknadsföringsorgan.

Frågan om förstatligande av läkemedelsindustrin har behandlats av
riksdagen upprepade gånger under senare år. Senast skedde det våren 1980
då ett motionsyrkande av samma innebörd som det i motion 1980/81:640
avslogs efter förslag av näringsutskottet (NU 1979/80:28). Utskottet har
samma uppfattning som tidigare och avstyrker alltså motion 1980/81:640
(vpk).

När det gäller den i motionerna 1980/81:1087 (vpk) och 1980/81:1888
aktualiserade frågan om samhällsinsyn i läkemedelsindustrin vill utskottet
fästa uppmärksamheten på att regeringen i proposition 1980/81:130 (s. 162)
har aviserat att avsikten är att regelbundet och vid behov sammankalla
representanter för i första hand sjukvårdshuvudmännen, läkemedelsföretagen
och de anställda till gemensamma diskussioner och samråd. Vid dessa
tillfällen avser industriministern att ta upp branschens problem och
utvecklingsmöjligheter, frågor om industrins planering kring forskning och

4 Riksdagen 1980181. 17 sami. Nr 64

NU 1980/81:64

50

utveckling samt olika förslag till industripolitiskt agerande inom läkemedelsindustriområdet.

Utskottet vill understryka betydelsen av ett kontinuerligt informationsutbyte
mellan berörda intressenter vad gäller läkemedelsindustrin. Därvid ges
möjligheter att ta upp branschens problem och utvecklingsmöjligheter samt
frågor rörande industrins planering av forskning och utveckling, dess
internationella marknadsföring m. m. När det gäller ökat samarbete inom
forskning och internationell marknadsföring anser utskottet att det närmast
är en uppgift för företagen själva och deras branschorganisationer att i den
mån det kan öka branschens effektivitet och konkurrenskraft ta lämpliga
initiativ.

Vad som här har anförts motiverar emellertid enligt utskottets uppfattning
inte något särskilt uttalande från riksdagens sida. Därmed avstyrker
utskottet motionerna 1980/81:1087 och 1980/81:1888.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande avslag på propositionen, m. m.

att riksdagen avslår motion 1980/81:806 och motion 1980/
81:2078,

2. beträffande industripolitikens inriktning

att riksdagen med bifall till proposition 1980/81:130 första
dels-satsen moment 1 i ifrågavarande del godkänner den
inriktning av industripolitiken som regeringen har angivit,

3. beträffande samordnad industripolitisk planering
att riksdagen avslår motion 1980/81:1485,

4. beträffande överläggningar mellan staten och näringslivet
att riksdagen avslår motion 1980/81:2020 yrkande 1,

5. beträffande information om näringslivets villkor
att riksdagen avslår motion 1980/81:1407,

6. beträffande statens industriverks uppgifter

att riksdagen avslår motion 1980/81:2020 yrkande 2,

7. beträffande ansvaret inom regeringskansliet för frågor rörande
nordiskt industripolitiskt samarbete

att riksdagen avslår motion 1980/81:2020 yrkande 26,

8. beträffande investerings- och utvecklingsprogram för de statliga
företagen

att riksdagen avslår motion 1980/81:2020 yrkande 22,

9. beträffande de statliga affärsverkens och myndigheternas verkstadsrörelser att

riksdagen avslår motion 1980/81:2020 yrkande 23,

10. beträffande statens ansvar som aktieägare
att riksdagen avslår motion 1980/81:388,

NU 1980/81:64

51

11. beträffande struktur- och utvecklingsfond

att riksdagen avslår motion 1980/81:2020 yrkande 20,

12. beträffande begränsningen av allmänna pensionsfondens fjärde
fondstyrelses placeringar i samma företag

att riksdagen avslår motion 1980/81:2020 yrkande 21 i ifrågavarande
del,

13. beträffande vissa riktlinjer för fjärde fondstyrelsens verksamhet att

riksdagen avslår motion 1980/81:2020 yrkande 21 i ifrågavarande
del,

14. beträffande egenföretagares personliga borgensåtaganden
att riksdagen avslår motion 1980/81:1030,

15. beträffande AB Handelskredit

att riksdagen avslår motion 1980/81:1786,

16. beträffande förbättrade villkor för mindre och medelstora
företag

att riksdagen avslår motion 1980/81:1784,

17. beträffande underlättande av företagsöverlåtelser och generationsskiften
i familjeföretag

att riksdagen avslår motion 1980/81:2020 yrkande 29,

18. beträffande frilanskonsulter för mindre företag
att riksdagen avslår motion 1980/81:1038,

19. beträffande underleverantörer
att riksdagen

a) avslår motion 1980/81:1412,

b) avslår motion 1980/81:2020 yrkande 27,

c) avslår motion 1980/81:273,

20. beträffande riskkapital till den regionala utvecklingsfonden i
Värmlands län

att riksdagen avslår motion 1980/81:1468 yrkandena 1 och 2,

21. beträffande bidrag till regionala utvecklingsfonder m. m.
att riksdagen

a) med bifall till proposition 1980/81:100 bilaga 17 punkt B 3
och med avslag på motion 1980/81:2020 yrkande 28 till Bidrag
till regionala utvecklingsfonder m. m. för budgetåret 1981/82
under fjortonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av
95 000 000 kr.,

b) med bifall till proposition 1980/81:130 första dels-satsen
moment 3 godkänner vad som i propositionen anförs om
användningen av reservationsanslaget Bidrag till regionala
utvecklingsfonder m. m.,

22. beträffande löntagarägda företag

att riksdagen avslår motionerna 1980/81:2044 och 1980/
81:2068,

NU 1980/81:64

52

23. beträffande stöd från de regionala utvecklingsfonderna till
företag inom turistnäringen

att riksdagen avslår motion 1980/81:183 i ifrågavarande del,
motion 1980/81:596 och motion 1980/81:786 yrkande 2,

24. beträffande de regionala utvecklingsfondernas serviceverksamhet,
m. m.

att riksdagen

a) avslår motion 1980/81:476,

b) avslår motion 1980/81:786 yrkande 1,

25. beträffande undersökning om kvinnors förutsättningar för
nyetablering av företag

att riksdagen avslår motion 1980/81:786 yrkande 3,

26. beträffande sammansättningen av de regionala utvecklingsfondernas
styrelser

att riksdagen avslår motion 1980/81:808,

27. beträffande riktlinjer för kreditverksamheten vid de regionala
utvecklingsfonderna

att riksdagen med bifall till proposition 1980/81:130 första
dels-satsen moment 2 godkänner de ändrade riktlinjer för
kreditverksamheten vid de regionala utvecklingsfonderna som
anges i propositionen,

28. beträffande samarbete mellan Sveriges Investeringsbank A B och
de regionala utvecklingsfonderna

att riksdagen med anledning av proposition 1980/81:130 andra
dels-satsen moment 2 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

29. beträffande regionala investment- och utvecklingsbolag
att riksdagen

a) avslår motion 1980/81:1400,

b) med anledning av proposition 1980/81:130 andra dels-satsen
moment 3 som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

30. beträffande det särskilda forskningsavdraget

att riksdagen med anledning av proposition 1980/81:130 första
dels-satsen moment 1 i ifrågavarande del samt motion 1980/
81:2071 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

31. beträffande anslaget Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk
forskning och utveckling

att riksdagen med anledning av proposition 1980/81:130 första
dels-satsen moment 4 a och med avslag på motion 1980/81:2020
yrkande 7 till Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning
och utveckling för budgetåret 1981/82 under fjortonde huvudtiteln
anvisar ett reservationsanslag av 539 000 000 kr.,

NU 1980/81:64

53

32. beträffande övriga anslagsfrågor m. m. avseende styrelsen för
teknisk utveckling (STU)

att riksdagen med bifall till proposition 1980/81:130 första
dels-satsen momenten 4 b-4 f

a) till Styrelsen för teknisk utveckling: Drift av forskningsstationer
för budgetåret 1981/82 under fjortonde huvudtiteln anvisar
ett förslagsanslag av 1 000 kr.,

b) till Styrelsen för teknisk utveckling: Utrustning för budgetåret
1981/82 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
av 13 200 000 kr.,

c) medger att under budgetåren 1982/83-1983/84, utöver under
budgetåret 1981/82 ej disponerade medel, 1 235 000 000 kr. får
användas för STU:s stöd till teknisk forskning och utveckling,

d) medger att under budgetåren 1982/83-1983/84, utöver under
budgetåret 1981/82 ej disponerade medel, 30 800 000 kr. får
användas för STU:s stöd till finansiering av utrustning,

e) bemyndigar regeringen att under budgetåret 1981/82, i
enlighet med vad föredragande statsrådet har anfört, ikläda
staten ekonomiska förpliktelser i samband med stöd till teknisk
forskning och industriellt utvecklingsarbete m. m. som, inberäknat
löpande avtal och beslut, innebär åtaganden om högst
200 000 000 kr. under vart och ett av budgetåren 1984/
85-1985/86,

33. beträffande STU.s treårsprogram

att riksdagen avslår motion 1980/81:2020 yrkande 9,

34. beträffande STU.s insatsområde Materialteknik

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

35. beträffande STU.s insatsområde Bioteknik
att riksdagen avslår motion 1980/81:2070,

36. beträffande nationella storprojekt

att riksdagen avslår motion 1980/81:2020 yrkande 8,

37. beträffande nordiskt samarbete kring teknisk forskning och
utveckling

att riksdagen avslår motion 1980/81:2020 yrkande 10,

38. beträffande utredning om uppfinnarverksamhet
att riksdagen avslår motion 1980/81:793,

39. beträffande anslag till Svenska uppfinnareföreningens avdelning
i södra Sverige

att riksdagen avslår motion 1980/81:1386,

40. beträffande stipendier för uppfinnare

att riksdagen avslår motion 1980/81:2020 yrkande 11,

5 Riksdagen 1980181. 17 sami. Nr 64

NU 1980/81:64

54

41. beträffande teknikupphandling på sjukvårdsområdet

att riksdagen avslår motion 1980/81:2020 yrkandena 12 och
13,

42. beträffande datorstödda informationssystem i sjukvården

att riksdagen med anledning av motion 1980/81:2020 yrkande
14 och motion 1980/81:2075 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

43. beträffande teknikupphandling vid statens järnvägar
att riksdagen avslår motion 1980/81:664,

44. beträffande statliga insatser för främjande av industrins teknikupphandling att

riksdagen avslår motion 1980/81:2020 yrkandena 17-19,

45. beträffande den teknisk-vetenskapliga attachéverksamheten
att riksdagen med bifall till proposition 1980/81:130 första
dels-satsen moment 15 bemyndigar regeringen att i huvudsaklig
överensstämmelse med vad som anges i propositionen träffa
avtal med Ingenjörsvetenskapsakademien om att bilda en
stiftelse för Sveriges teknisk-vetenskapliga attachéverksamhet,
i vad avtalet innebär ekonomiska förpliktelser för staten,

46. beträffande medelstillskott till Industrifonden

att riksdagen med bifall till proposition 1980/81:130 första
dels-satsen moment 5

a) till Stöd till industriellt utvecklingsarbete för budgetåret
1981/82 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
av 150 000 000 kr.,

b) godkänner att 300 000 000 kr. disponeras för medelstillskott
till Industrifonden under budgetåren 1982/83-1983/84,

47. beträffande de nationella utvecklingsbolagens organisation och
inriktning

att riksdagen med anledning av proposition 1980/81:130 andra
dels-satsen moment 1, motion 1980/81:2020yrkande 16, motion
1980/81:2074 och motion 1980/81:2077 i ifrågavarande del som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

48. beträffande projektfinansiering i de nationella utvecklingsbolagen att

riksdagen avslår motion 1980/81:2020 yrkande 15,

49. beträffande lokalisering av nationella utvecklingsbolag

att riksdagen avslår motion 1980/81:1890 yrkande 1, motion
1980/81:2072 och motion 1980/81:2077 i ifrågavarande del,

50. beträffande produktutvecklingscentrum i Hultsfred
att riksdagen avslår motion 1980/81:391,

51. beträffande tekniskt centrum i Ådalen
att riksdagen avslår motion 1980/81:595,

NU 1980/81:64

55

52. beträffande lokaliseringen av Plast- och gummitekniska institutet att

riksdagen avslår motion 1980/81:851 yrkande 9,

53. beträffande regionalt forskningsorgan i Värmland

att riksdagen avslår motion 1980/81:1468 yrkandena 8 och 9,

54. beträffande rekonstruktion av krisdrabbade företag, rådrumsstöd
m. m.

att riksdagen med bifall till proposition 1980/81:130 första
dels-satsen momenten 10 och 11

a) godkänner de ändrade riktlinjer i fråga om industrigarantilån
och lokaliseringsstöd i samband med rekonstruktion av krisdrabbade
företag som anges i propositionen,

b) godkänner att uppföljning av stödärenden och handläggning
av obeståndsärenden utformas i enlighet med vad som anges i
propositionen,

55. beträffande förstatligande av läkemedelsindustrin
att riksdagen avslår motion 1980/81:640,

56. beträffande samhällets insyn i läkemedelsindustrin
att riksdagen

a) avslår motion 1980/81:1087,

b) avslår motion 1980/81:1888.

Stockholm den 27 maj 1981

På näringsutskottets vägnar
INGVAR SVANBERG

Närvarande: Ingvar Svanberg (s), Johan Olsson (c), Erik Hovhammar (m),
Hugo Bengtsson (s), Margaretha af Ugglas (m), Lilly Hansson (s), Birgitta
Hambraeus (c). Thage Peterson (s), Bengt Sjönell (c) (mom. 52-56), Rune
Jonsson (s), Hadar Cars (fp), Karl Björzén (m), Wivi-Anne Radesjö (s),
Ingegärd Oskarsson (c) (mom. 18-51), Birgitta Johansson (s), Ivar Franzén
(c) (mom. 1-17) och Christer Eirefelt (fp).

Reservationer

av Ingvar Svanberg, Hugo Bengtsson, Lilly Hansson, Thage Peterson, Rune
Jonsson, Wivi-Anne Radesjö och Birgitta Johansson (alla s)

NU 1980/81:64

56

1. Industripolitikens inriktning (mom. 2)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som börjar med ”När det”
och slutar med ”det följande” bort ha följande lydelse:

När det gäller avvägningen mellan den industripolitiska inriktning som
regeringen föreslår och den som anges i den socialdemokratiska partimotionen
1980/81:2020 är det helt klart att den senare präglas av en helt annan
realism och krav på utveckling än den förra.

I den socialdemokratiska motionen ges industrin och industripolitiken en
nyckelroll i arbetet för en långsiktig restaurering av ekonomin. För att
jämvikten i bytesbalansen skall kunna återskapas krävs en kraftig ökning av
industriproduktionen. Utan en förbättring av den svenska industrins
konkurrenskraft finns inga förutsättningar för en sådan produktionsökning.
Svensk industri måste bli starkare både på hemmamarknaden och på
exportmarknaden.

Detta kommer att kräva målmedvetna och långtgående insatser på en rad
områden och under lång tid framåt. Det är emellertid också viktigt att
åtgärder omedelbart sätts in för att höja kapacitetsutnyttjandet i industrin.
Bostadsbyggandet måste ökas kraftigt. Investeringar i energisektorn och på
trafikområdet måste snabbt genomföras. Åtgärder för att få fram råvara till
skogsindustrin måste sättas in.

Den förstörelse av industrikapacitet och den utslagning av industriarbetskraft
som nu pågår måste stoppas. Industripolitikens uppgift är att skydda
jobb och skapa nya jobb.

Industripolitiken har således den dubbla uppgiften att dels stimulera ett
effektivt utnyttjande av resurserna och utveckling av ny konkurrenskraftig
industriproduktion, dels säkerställa att omvandlingsprocessen genomförs i
socialt godtagbara former.

För att undvika att denna dubbla uppgift leder till svårlösta målkonflikter
inför de industripolitiska besluten krävs en god handlingsberedskap. Utan en
betydande framförhållning hamnar man lätt i situationer där handlingsfriheten
är snävt begränsad och där man vid beslutet endast har att välja på att
antingen tillgodose effektivitetsmål eller tillgodose sociala mål. Med en
industripolitisk planering, inriktad på flexibilitet och handlingsberedskap,
har man helt andra möjligheter att fatta beslut som uppfyller både
ekonomiska och sociala krav.

Industriell utveckling och planering är ett gemensamt ansvarsområde för
samhället, företagen och de anställda. Det kommer under 1980-talet att
behövas stora samhällsinsatser för att stimulera industrins tekniska forskning
och utveckling, för att underlätta industrins kapitalförsörjning, för att
samordna produktion och exportansträngningar och för att nå resultat inom
flera andra områden av industripolitiken. Det krävs en väsentligt höjd
ambitionsnivå i industripolitiken. Utskottet kan därför inte generellt ställa
sig bakom en industripolitik enligt regeringens intentioner.

NU 1980/81:64

57

dels att utskottet under 2 bort hemställa

2. beträffande industripolitikens inriktning

att riksdagen med anledning av proposition 1980/81:130 första
dels-satsen moment 1 i ifrågavarande del som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört.

2. Överläggningar mellan staten och näringslivet (mom. 4)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 13 med ”Kontakter
mellan” och slutar på s. 14 med ”aktuell del” bort ha följande lydelse:

I likhet med motionärerna vill utskottet understryka att de här aktuella
förslagen i motion 1980/81:2020 (s) har en offensiv prägel och syftar till att
stimulera en nödvändig expansion inom utvecklingsbara delar av industrin.
Utskottet vill erinra om att en rad förslag av samma innebörd har avslagits av
riksdagen åren 1979 och 1980. Skälen för de föreslagna åtgärderna kvarstår
emellertid. Dessa skäl har utvecklats i reservationer av de socialdemokratiska
ledamöterna i näringsutskottet. När utskottet nu ånyo tar upp dessa
frågor vill utskottet slå fast att de argument som reservanterna anfört vid
tidigare tillfällen fortfarande har samma bärkraft.

En central industripolitisk uppgift är nu att samla olika krafter i samhället
till en gemensam ansträngning för att ta vara på utvecklingsmöjligheterna i
svensk industri. Från statens sida bör därför tas upp överläggningar med
näringslivet om hur de expansionsmöjligheter som finns inom industrin
praktiskt skall tas till vara. Diskussionerna bör bl. a. omfatta frågor som rör
samverkan mellan staten och företagen inom ramen för ett utbyggt nordiskt
industrisamarbete och den svenska industrins möjligheter att en ökad
utsträckning hämta sina insatsvaror från inhemska leverantörer i stället för
att importera. Dessutom bör man se över tänkbara större investeringsprojekt
i industrin och förutsättningslöst diskutera villkoren för att olika projekt skall
komma till stånd. Möjligheterna till ett nära samarbete mellan staten och
enskilda företag bör därvid noga prövas.

Utskottet föreslår att riksdagen gör ett uttalande av här angiven
innebörd.

dels att utskottet under 4 bort hemställa

4. beträffande överläggningar mellan staten och näringslivet
att riksdagen med bifall till motion 1980/81:2020 yrkade 1 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

NU 1980/81:64

58

3. Statens industriverks uppgifter (mom. 6)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 15 som börjar med ”De
organisationsförändringar” och slutar med ”berörd del” bort ha följande
lydelse:

Utskottet finner det motiverat att riksdagen i detta sammanhang, såsom
motionärerna föreslår, i ett uttalande till regeringen slår fast att ingen
nedrustning av industriverket får komma i fråga.

dels att utskottet under 6 bort hemställa

6. beträffande statens industriverks uppgifter

att riksdagen med bifall till motion 1980/81:2020 yrkande 2 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

4. Ansvaret inom regeringskansliet för frågor rörande nordiskt industripolitiskt
samarbete (mom. 7)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 15 som börjar med ”Regeringen
framhåller” och slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse:

Utskottet vill understryka behovet av industripolitiskt samarbete på det
nordiska planet. Flertalet initiativ för att förbättra detta samarbete har dock i
regeringen hittills stannat på diskussionsplanet. Det är därför tydligt att
Sveriges resurser för att delta i sådant samarbete bör förstärkas. Utskottet
föreslår att riksdagen ger regeringen detta till känna som sin mening. Med det
anförda tillstyrker utskottet bifall till motion 1980/81:2020 (s) i aktuell
del.

dels att utskottet under 7 bort hemställa

7. beträffande ansvaret inom regeringskansliet för frågor rörande
nordiskt industripolitiskt samarbete

att riksdagen med bifall till motion 1980/81:2020 yrkande 26
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.

5. Investerings- och utvecklingsprogram för de statliga företagen

(mom. 8)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 16 som börjar med ”Riksdagen
har” och slutar med ”aktuell del” bort ha följande lydelse:

NU 1980/81:64

59

Utskottet vill understryka att det är viktigt att möjligheterna att stimulera
industriinvesteringarna genom direkta insatser inom den statliga företagssektorn
tas till vara. För att detta skall kunna ske bör, som motionärerna
föreslår, ett investerings- och utvecklingsprogram utarbetas för de statliga
företagen. Det bör föreläggas riksdagen, som sannolikt måste anvisa en stor
del av de medel som behövs för programmets förverkligande. Utskottet
tillstyrker sålunda motion 1980/81:2020 (s) i denna del.

dels att utskottet under 8 bort hemställa

8. beträffande investerings- och utvecklingsprogram för de statliga
företagen

att riksdagen med bifall till motion 1980/81:2020 yrkande 22
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.

6. De statliga affärsverkens och myndigheternas verkstadsrörelser (mom.

9)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 16 som börjar med
”Samverk-utredningens betänkande” och slutar med ”denna del” bort ha
följande lydelse:

Utskottet instämmer i motionärernas mening att det bör finnas goda
förutsättningar att genom insatser på upphandlingsområdet förbättra sysselsättningsläget
vid de statliga verkstäderna. Förslagen i Samverk-utredningens
betänkande bör kunna omsättas i praktisk handling. Utskottet föreslår
därför att riksdagen gör ett sådant uttalande som begärs i motionen. Motion
1980/81:2020 (s) tillstyrks alltså i ifrågavarande del.

dels att utskottet under 9 bort hemställa

9. beträffande de statliga affärsverkens och myndigheternas verkstadsrörelser att

riksdagen med bifall till motion 1980/81:2020 yrkande 23
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.

7. Struktur- och utvecklingsfond (mom. 11)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 19 som börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”angiven del” bort ha följande lydelse:

Riksdagen har tidigare vid flera tillfällen avvisat det förslag om en struktur -

NU 1980/81:64

60

och utvecklingsfond som nu åter förs fram i den socialdemokratiska
partimotionen 1980/81:2020. Härvid har riksdagen bortsett från de grundläggande
motiven för att en sådan fond bör tillskapas. Framtidsinriktade
satsningar från företagens sida är nödvändiga, om inte strukturförändringarna
i olika branscher skall bli rent defensiva. Den sviktande investeringsviljan
inom industrin gör, sedd mot bakgrund av Sveriges allmänna
ekonomiska läge, sådana satsningar än mer oundgängliga. Den föreslagna
struktur- och utvecklingsfonden har här en viktig uppgift att fylla, eftersom
redan befintliga instrument inte är tillräckliga när det gäller att åstadkomma
det riskkapital som behövs. Strukturfonden skulle på ett annat sätt än de
befintliga kapitalmarknadsinstitutionerna kunna ta sådana risker som är
förknippade med insatser av det slag det här gäller. En sådan fond bör alltså
inrättas i enlighet med vad som föreslås i motion 1980/81:2020 (s).

dels att utskottet under 11 bort hemställa

11. beträffande struktur- och utvecklingsfond

att riksdagen med bifall till motion 1980/81:2020 yrkande 20
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.

8. Begränsningen av allmänna pensionsfondens fjärde fondstyrelses placeringar
i samma företag (mom. 12)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 19 som börjar med ”Den
gällande” och slutar med ”skall upphävas” bort ha följande lydelse:

Utskottet finner att begränsningen av fjärde fondstyrelsens möjligheter att
placera i samma företag bör upphöra. Det är enligt utskottets mening
knappast möjligt att påvisa några nackdelar med att fondstyrelsen tillåts göra
större placeringar än vad den hösten 1979 beslutade begränsningsregeln
medger. Det kan tvärtom konstateras att regeln förhindrar vissa engagemang
som kan vara nödvändiga för ett företags utveckling. Utskottet föreslår
följaktligen att riksdagen, i enlighet med innebörden i det här behandlade
förslaget i motion 1980/81:2020 (s), upphäver 12 a § reglementet (1959:293)
angående allmänna pensionsfondens förvaltning.

dels att utskottet under 12 bort hemställa

12. beträffande begränsningen av allmänna pensionsfondens fjärde
fondstyrelses placeringar i samma företag
att riksdagen med anledning av motion 1980/81:2020 yrkande
21 i ifrågavarande del antar följande

NU 1980/81:64

61

Förslag till

Lag om ändring i reglementet (1959:293) angående allmänna pensionsfondens
förvaltning

Härigenom föreskrivs att 12 a § reglementet (1959:293) angående allmänna
pensionsfondens förvaltning skall upphöra att gälla vid utgången av juni
1981.

9. Vissa riktlinjer för fjärde fondstyrelsens verksamhet (mom. 13)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 19 med ”Utskottet
uttalade” och slutar på s. 20 med ”1980/81:2020 (s) avstyrks” bort ha
följande lydelse:

Fondstyrelsens beslut om engagemang i ett visst företag måste naturligen
baseras på ett allsidigt utredningsmaterial. En särskilt betydelsefull faktor i
sammanhanget måste vara hur de anställda i berörda företag bedömer de
investeringar som fondstyrelsen överväger att göra. Utskottet anser att
fondstyrelsen vid beslutsfattandet bör fästa särskild vikt vid de anställdas
synpunkter. En bestämmelse om att så skall ske bör införas i reglementet
angående fondens förvaltning. Regeringen bör snarast möjligt förelägga
riksdagen förslag om en sådan bestämmelse.

Utskottets ställningstaganden i den nu berörda frågan innebär att utskottet
tillstyrker motion 1980/81:2020 (s) i angivna hänseenden.

dels att utskottet under 13 bort hemställa

13. beträffande vissa riktlinjer för fjärde fondstyrelsens verksamhet att

riksdagen med bifall till motion 1980/81:2020 yrkande 21 i
ifrågavarande del som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.

10. Underlättande av företagsöverlåtelser och generationsskiften i familjeföretag
(mom. 17)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 21 med ”Utskottet
instämmer” och slutar på s. 22 med ”denna grund” bort ha följande
lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att det är angeläget att
regeringen i beredningsarbetet inför den aviserade småföretagspropositionen
ägnar stor uppmärksamhet åt frågan om hur överlåtelser av mindre

6 Riksdagen 1980/81. 17 sami. Nr 64

NU 1980/81:64

62

företag och generationsskiften i familjeföretag skall kunna underlättas på ett
fördelningspolitiskt acceptabelt sätt. Riksdagen bör göra ett uttalande till
regeringen av denna innebörd. Motion 1980/81:2020 (s) i aktuell del tillstyrks
sålunda.

dels att utskottet under 17 bort hemställa

17. beträffande underlättande av företagsöverlåtelser och generationsskiften
i familjeföretag

att riksdagen med bifall till motion 1980/81:2020 yrkande 29
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.

11. Underleverantörer (mom. 19)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 23 som börjar med ”Enligt
utskottets” och slutar med ”ej erforderligt” bort ha följande lydelse:
Utskottet instämmer i motionärernas uppfattning att underleverantörer,
som vanligen tillhör kategorin mindre och medelstora företag, inte sällan har
en svår ställning gentemot sina kunder, som ofta är storföretag. Den
verksamhet med avseende på underleverantörernas förhållanden som pågår,
bl. a. inom Sveriges exportråd och de regionala utvecklingsfonderna, är helt
otillräcklig för att på ett mer avgörande sätt förändra villkoren för
underleverantörsföretagen. Utskottet delar den i motionen framförda
uppfattningen att den av regeringen i propositionen aviserade utredningen
om underleverantörernas ställning bör granska underleverantörernas beroende
av köparföretag. Utskottet finner vidare förslaget om factoringverksamhet
intressant och väl värt att pröva. Regeringen bör således närmare
utreda möjligheterna att staten medverkar vid bildandet av factoringbolag.
Riksdagen bör göra ett uttalande av den innebörd som utskottet här har
förordat. Motion 1980/81:2020 (s) har därmed i denna del tillstyrkts av
utskottet.

dels att utskottet under 19 bort hemställa

19. beträffande underleverantörer
att riksdagen

a) (= utskottet),

b) med bifall till motion 1980/81:2020 yrkande 27 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

c) (= utskottet).

NU 1980/81:64

63

12. Riskkapital till den regionala utvecklingsfonden i Värmlands län

(mom. 20)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 25 som börjar med
”Beträffande motionärernas” och slutar med ”ifrågavarande del” bort ha
följande lydelse:

På grund av det allvarliga läget i Värmlands län anser utskottet liksom
motionärerna att ytterligare medel bör ställas till utvecklingsfondens
förfogande för att fonden enligt gällande låneregler skall kunna förse de små
och medelstora företagen i länet med riskvilligt kapital. Utskottet vill dock
påpeka att anslaget Bidrag till regionala utvecklingsfonder m. m., vilket
motionärerna i sin hemställan önskar uppräknat med 10 milj. kr. utöver
regeringens förslag i budgetpropositionen, inte är avsett för detta ändamål.
Utskottet föreslår därför att riksdagen för budgetåret 1981/82 anvisar ett
reservationsanslag av 10 milj. kr. under ett särskilt anslag, benämnt
Medelstillskott till Värmlands läns utvecklingsfond.

dels att utskottet under 20 bort hemställa

20. beträffande riskkapital till den regionala utvecklingsfonden i
Värmlands län

att riksdagen med anledning av motion 1980/81:1468 yrkandena
1 och 2 till Medelstillskott till Värmlands läns utvecklingsfond för
budgetåret 1981/82 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett
reservationsanslag av 10 000 000 kr.

13. Bidrag till regionala utvecklingsfonder m. m. (mom. 21)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 25 med ”Den
ökning” och slutar på s. 26 med ”aktuell del” bort ha följande lydelse:
Det är väsentligt att fonderna ges tillräckliga resurser för företagsservice
och administration så att de på bästa sätt kan fullgöra de uppgifter som har
lagts på dem. Utskottet har inget att erinra mot förslaget i proposition
1980/81:130 att 2,5 milj. kr. av anslaget skall användas för försöksverksamheten
med löntagarägda företag. Utskottet delar emellertid motionärernas
uppfattning att de medel som i budgetpropositionen föreslås som bidrag till
de regionala utvecklingsfonderna är otillräckliga. Sålunda tillstyrker utskottet
förslaget i motion 1980/81:2020 (s) i förevarande del. Anslaget bör
sålunda nästa budgetår uppgå till 115 milj. kr.

NU 1980/81:64

64

dels att utskottet under 21 bort hemställa

21. beträffande bidrag till regionala utvecklingsfonder m. m.
att riksdagen

a) med anledning av proposition 1980/81:100 bilaga 17
punkt B 3ochmed bifall till motion 1980/81:2020 yrkande 28 till
Bidrag till regionala utvecklingsfonder m. m. för budgetåret
1981/82 anvisar ett reservationsanslag av 115 000 000 kr.,

b) (= utskottet).

14. Anslaget Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning och
utveckling (mom. 31)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 34 som börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”539 milj. kr.” bort ha följande lydelse:

Utskottet är i stort ense med regeringen när det gäller omfattning och
inriktning av STU:s verksamhet under nästa budgetår. Inom vissa av de
prioriterade områdena bör dock göras ytterligare insatser. Utskottet syftar
på de tre områdena bioteknik, elektronik och datateknik samt materialteknik
- nya material. För att möjliggöra satsningar på dessa tre områden i
enlighet med ett högre alternativ som STU har fört fram bör anslaget, såsom
föreslås i motion 1980/81:2020 (s), ökas med 20 milj. kr. utöver regeringens
förslag.

Med hänvisning härtill och till utskottets ställningstagande rörande statens
bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien föreslår utskottet att anslaget till
teknisk forskning och utveckling för budgetåret 1981/82 beräknas till 559
milj. kr.

dels att utskottet under 31 bort hemställa

31. beträffande anslaget Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk
forskning och utveckling

att riksdagen med bifall till motion 1980/81:2020 yrkande 7 och
med anledning av proposition 1980/81:130 första dels-satsen
moment 4 a till Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning
och utveckling för budgetåret 1981/82 under fjortonde
huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 559 000 000 kr.

15. STU:s treårsprogram (mom. 33)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 34 med ”Utskottet
anser” och slutar på s. 35 med ”sålunda motionen” bort ha följande
lydelse:

NU 1980/81:64

65

I likhet med motionärerna anser utskottet att ambitionsnivån måste sättas
högre än regeringens förslag är uttryck för. Regeringen bör därför uppdra åt
STU att ta fram underlag för en sådan ökning stegvis av forsknings- och
utvecklingsverksamheten under åren 1982/83 -1983/84 som föreslås i motion
1980/81:2020 (s). Utskottet föreslår att riksdagen gör ett uttalande av denna
innebörd.

dels att utskottet under 33 bort hemställa

33. beträffande STU:s treårsprogram

att riksdagen med anledning av motion 1980/81:2020 yrkande 9
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.

16. Nationella storprojekt (mom. 36)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 36 med ”Utskottet
vill” och slutar på s. 37 med ”nationella storprojekt” bort ha följande
lydelse:

Liksom motionärerna anser utskottet att det är nödvändigt att på olika sätt
åstadkomma samordning och balans mellan de insatser från olika håll som är
avsedda för att främja forskning och utveckling inom de tre områden som
nyss har nämnts. De i motion 1980/81:2020 (s) skisserade tre kommittéerna,
knutna till industridepartementet, bör därför inrättas. Vidare bör en av
uppgifterna för det i propositionen aviserade industriella och tekniska rådet
vara att bedöma behovet av och göra avvägningar mellan massiva insatser
inom vissa områden, s. k. nationella storprojekt. I detta sammanhang vill
utskottet framhålla vikten av att även företrädare för de anställda ingår i
rådet vid sidan av de utbildnings-, forsknings- och industriintressen som
enligt propositionen skall vara representerade i rådet.

Utskottet föreslår att riksdagen gör ett uttalande av här angiven
innebörd.

dels att utskottet under 36 bort hemställa

36. beträffande nationella storprojekt

att riksdagen med bifall till motion 1980/81:2020 yrkande 8 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

17. Nordiskt samarbete kring teknisk forskning och utveckling (mom. 37)
Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 38 som börjar med ”Med
hänvisning” och slutar med ”denna del” bort ha följande lydelse:

NU 1980/81:64

66

Utskottet anser att frågan om ett utökat nordiskt samarbete i fråga om
teknisk forskning och utveckling behöver uppmärksammas ytterligare.
Genom ett sådant utvidgat samarbete skulle knappa resurser kunna utnyttjas
på ett effektivare sätt. Inte minst gäller detta dyrbar vetenskaplig utrustning
och försöksanläggningar.

Av den föregående redogörelsen framgår att det redan i dagsläget
förekommer en viss samverkan, främst när det gäller grundläggande teknisk
forskning. Som framhålls i motion 1980/81:2020 (s) bör regeringen ta initiativ
till överläggningar med regeringarna i övriga nordiska länder i syfte att öka
det nordiska samarbetet främst när det gäller mera tillämpad och utvecklingsinriktad
verksamhet. Utskottet föreslår ett uttalande av riksdagen med
denna innebörd.

dels att utskottet under 37 bort hemställa

37. beträffande nordiskt samarbete kring teknisk forskning och
utveckling

att riksdagen med bifall till motion 1980/81:2020 yrkande 10
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.

18. Stipendier för uppfinnare (mom. 40)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 40 som börjar med ”Vad
beträffar” och slutar med ”motion 1980/81:2020 (s)” bort ha följande
lydelse:

Mot bakgrund av vad utskottet anfört i det föregående om vikten av att
prioritera insatser till stöd för uppfinnarverksamheten finns det anledning att
ta fasta på förslaget i motion 1980/81:2020 (s) om uppräkning av dels det antal
uppfinnar- och arbetsstipendier som utdelas av STU, dels de belopp med
vilka uppfinnar- och arbetsstipendier utgår. Utskottet föreslår att riksdagen
begär att regeringen utarbetar förslag i denna riktning, varvid en utgångspunkt
bör vara att de belopp som anslås för ifrågavarande stipendier kan öka
i storleksordningen 5 milj. kr. per år.

dets att utskottet under 40 bort hemställa

40. beträffande stipendier för uppfinnare

att riksdagen med bifall till motion 1980/81:2020 yrkande 11
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.

NU 1980/81:64

67

19. Teknikupphandling på sjukvårdsområdet (mom. 41)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 40 med ”Av
propositionen” och slutar på s. 41 med ”utskottet tillstyrka” bort ha följande
lydelse:

Landstingen lägger ner stora summor på sjukvårdsprodukter. Inom
Landstingsförbundet har man sett möjligheter till samarbete mellan landstingen
vid utarbetandet av behovsanalyser som därefter preciseras i form av
tekniska krav på nya produkter. Liksom motionärerna menar utskottet att
det är möjligt att driva fram tekniska lösningar som svarar mot väsentliga
behov på sjukvårdsområdet och samtidigt förbättra förutsättningarna för
svensk tillverkning av sjukvårdsutrustning.

Det är mot denna bakgrund angeläget att staten medverkar till att
ansträngningarna inom Landstingsförbundet att finna former för en organiserad
teknikupphandling kröns med framgång. Utskottet ansluter sig därför
till vad motionärerna anfört om önskvärdheten att regeringen tar upp
förhandlingar med Landstingsförbundet om ett samarbete för teknikupphandling
på sjukvårdsområdet. Staten bör bidra till finansieringen av denna
verksamhet med sammanlagt 15 milj. kr. under tre år. Utskottet föreslår att
riksdagen gör ett uttalande av här angiven innebörd samt anslår 15 milj. kr.
för ändamålet i form av ett reservationsanslag. Motion 1980/81:2020 (s)
tillstyrks alltså.

dels att utskottet under 41 bort hemställa

41. beträffande teknikupphandling på sjukvårdsområdet
att riksdagen

a) med bifall till motion 1980/81:2020 yrkande 12 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

b) med bifall till motion 1980/81:2020 yrkande 13 till Teknikupphandling
på sjukvårdsområdet för budgetåret 1981/82 under
fjortonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av
15 000 000 kr.

20. Statliga insatser för främjande av industrins teknikupphandling (mom.
44)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 42 som börjar med ”Utskottet
är” och slutar med ”motion 1980/81:2020 (s)” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att, såsom föreslås i motion 1980/81:2020 (s), en
försöksverksamhet med statligt stöd vid upphandling av ny teknik inom
industrin bör komma till stånd. Verksamheten bör bedrivas av en särskild

NU 1980/81:64

68

delegation med nära anknytning till industridepartementet. Uppgiften för
delegationen blir att dels ta initiativ till och organisera samverkan mellan
beställare i teknikupphandlingsprojekt, dels organisera finansieringen av
upphandlingen. Delegationen bör i begränsad utsträckning kunna delta i
finansieringen av olika projekt. Utskottet föreslår att 20 milj. kr. anvisas för
dels det ändamålet, dels övriga kostnader under den treåriga försöksperioden.

Vidare ansluter sig utskottet till förslaget i samma motion att riksdagen
skall begära att regeringen låter utreda frågor som rör teknikupphandling.
Syftet med en sådan utredning bör enligt utskottets mening vara att bygga
upp en kunskap om hur man i Sverige praktiskt kan stimulera industriell
utveckling genom ett systematiskt utnyttjande av teknikupphandling.

dels att utskottet under 44 bort hemställa

44. beträffande statliga insatser för främjande av industrins teknikupphandlingatt

riksdagen

a) med bifall till motion 1980/81:2020 yrkandena 17 och 19 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

b) med bifall till motion 1980/81:2020 yrkande 18 till Delegationen
för teknikupphandling inom industrin för budgetåret
1981/82 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
av 20 000 000 kr.

21. Projektfinansiering i de nationella utvecklingsbolagen (mom. 48)
Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 44 som börjar med ”Utskottet
har” och slutar med ”nya utvecklingsbolagen” bort ha följande lydelse:
Utskottet är ense med motionärerna om att det i motionen skisserade
systemet med projektfinansiering bör prövas närmare. Regeringen bör
därför låta utreda denna fråga och därvid bl. a. pröva hur medel ur
energiforskningsprogrammet skall kunna avdelas för detta ändamål eller om
andra finansieringskällor är lämpligare. Ett uttalande av riksdagen av denna
innebörd tillgodoser i det väsentliga det här behandlade förslaget i motion
1980/81:2020 (s).

dels att utskottet under 48 bort hemställa

48. beträffande projektfinansiering i de nationella utvecklingsbolagen att

riksdagen med anledning av motion 1980/81:2020 yrkande
15 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.

NU 1980/81:64

69

22. Regionalt forskningsorgan i Värmland (mom. 53)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 46 med ”Sorn
motiv” och slutar på s. 47 med ”riksmötet 1981/82” bort ha följande
lydelse:

I likhet med de socialdemokratiska ledamöterna i utbildningsutskottet
våren 1980 (UbU 1980/81:20 s. 46 f.) anser näringsutskottet att centralt
initierade insatser inom regionalpolitisk forskning och utveckling i vissa fall
behöver kompletteras med åtgärder som anknyter till regionalt identifierade
behov. Utskottet anser också att behovet av tvärsektoriella projekt som kan
gynna den regionala utvecklingen är stort. Utskottet tillstyrker därför
förslaget i motion 1980/81:1468 om en försöksverksamhet med ett regionalt
forskningsorgan i Värmland. Först genom en sådan försöksverksamhet är det
möjligt att avgöra hur de nationella forskningsstödjande organen på bästa
sätt kan kompletteras med forskningsstödjande och forskningsinitierande
organ med förankring i den region vars problem skall analyseras och lösas. I
denna försöksverksamhet bör det vara en strävan att söka åstadkomma att
olika forskningsorgan kan samfinansiera projekt och att samverka med andra
forskningsinitierande organ. Liksom motionärerna föreslår utskottet att
riksdagen anslår 5 milj. kr. till försöksverksamheten. Medlen bör anvisas i
form av ett särskilt reservationsanslag.

dels att utskottet under 53 bort hemställa

53. beträffande regionalt forskningsorgan i Värmland
att riksdagen

a) med bifall till motion 1980/81:1468 yrkande 8 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

b) med bifall till motion 1980/81:1468 yrkande 9 till Försöksverksamhet
med regionalt forskningsorgan i Värmland för
budgetåret 1981/82 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett
reservationsanslag av 5 000 000 kr.

Särskilda yttranden

1. Statens ansvar som aktieägare (mom. 10)

Johan Olsson (c), Birgitta Hambraeus (c), Hadar Cars (fp), Ivar Franzén
(c) och Christer Eirefelt (fp) anför:

Med hänsyn till den diskussion som har förekommit under den senaste
tiden om statens ansvar som företagare utgår vi från att man inom regeringen
medverkar till ett närmare studium av och en fördjupad debatt om de
problem som är förknippade härmed. Därigenom underlättas bedömningen
ifall frågor på detta område uppkommer i framtiden.

NU 1980/81:64

70

2. STU:s insatsområde Bioteknik (mom. 35)

Johan Olsson, Birgitta Hambraeus och Ingegärd Oskarsson (alla c)
anför:

Den 19 februari i år beslöt regeringen om direktiv (Dir. 1981:3) till en
parlamentarisk kommitté som skall ”utreda etiska, humanitära och sociala
frågor kring hybrid-DNA-tekniken samt överväga behovet av en etisk och
social lagstiftning i syfte att sätta gränser för hur långt försök med att på
konstlad väg förändra anlag hos levande organismer skall tillåtas”.

Kommittén skall vidare pröva frågan om kommunerna genom lagstiftning
eller på annat sätt skall ges ett förstärkt inflytande över hybrid-DNAverksamhet.
Enligt direktiven bör tyngdpunkten läggas vid de etiska
frågeställningar som uppkommer till följd av sådan användning av hybridDNA-tekniken
som innebär direkt ingrepp i den mänskliga organismen.

Tidigare har regeringen tillsatt en enmansutredare för att utarbeta förslag
till samlad myndighetsorganisation för den samhälleliga kontrollen av
hybrid-DNA-verksamhet (A 1980:03).

I motion 1980/81:2070 framhålls att det är viktigt att eventuella projekt
med denna teknik baseras på en helhetssyn utifrån etiska, humanitära och
ekologiska aspekter.

Det är också angeläget med en allsidig information till allmänheten om
utvecklingen i denna teknik.

Vi utgår från att beslut om känsliga projekt undviks tills riksdagen har tagit
ställning till förslag om regler på området.

3. De nationella utvecklingsbolagens organisation och inriktning (mom.
47)

Erik Hovhammar (m), Margaretha af Ugglas (m), Hadar Cars (fp), Karl
Björzén (m) och Christer Eirefelt (fp) anför:

Vi vill erinra om att moderata samlingspartiets och folkpartiets representanter
i näringsutskottet år 1979 (NU 1978/79:59 s. 88) motsatte sig
inrättandet av de tre nationella utvecklingsbolag vilkas verksamhetsinriktning
behandlas i proposition 1980/81:130. Nu liksom då finner vi att syftet
med dessa bolag, dvs. främjandet av teknisk utveckling och industriell
expansion, inte motiverar tillskapandet av nya organ.

Organ som STU, Industrifonden, de regionala utvecklingsfonderna,
samhällsägda regionala utvecklings- och investmentbolag samt enskilda
utvecklingsföretag med hög kompetens arbetar redan inom de områden där
de i propositionen berörda nationella utvecklingsbolagen skall verka.

NU 1980/81:64

71

4. Samhällets insyn i läkemedelsindustrin (mom. 56)

Ingvar Svanberg, Hugo Bengtsson, Lilly Hansson, Thage Peterson, Rune
Jonsson, Wivi-Anne Radesjö och Birgitta Johansson (alla s) anför:

Läkemedelsindustridelegationen avlämnade år 1980 sitt betänkande utan
att lägga fram några genomgripande förslag. De förändringar som föreslås är
enbart marginella. Men inte ens dessa förslag vill den borgerliga regeringen
genomföra.

Vår uppfattning kvarstår att den svenska läkemedelsindustrins verksamhet
skall sammanföras i samhällets regi. På sikt bör samhället ta över
läkemedelstillverkningen.

NU 1980/81:64

72

Bilaga

Översikt över utskottets behandling av propositionerna och motionerna

Prop./Mot. Utskottets Utskottets Reservation

yttrande s. hemställan nr

moment

Prop. 1980/81:130
första dels-satsen

1	10,33	2, 3
2	30	27
3	25	21 b
4 a	34	31
b	35	32 a
c	35	32 b
d	35	32 c
e	35	32 d
f	35	32 e
5	43	46
10	47	54 a
11	47	54 b
15	42	45
andra dels-satsen
1	43	47
2	30	28
3	31	29 b
Prop. 1980/81:100
bil. 17 punkt B 3	25	21 a
Mot. 1980/81:
183	26	23
273	23	19 c
388	16	10
391	45	50
476	27	24 a
595	45	51
596	26	23
640	49	55
664	42	43
786: 1	27	24 b
2	27	23
3	27	25
793	38	38
806	12	1
808	29	26
851: 9	45	52
1030	20	14
1038	22	18
1087	49	56 a

NU 1980/81:64

73

Prop./Mot. Utskottets Utskottets Reservation

yttrande s. hemställan nr

moment

Mot. 1980/81: 1386	38	39
1400	30	29 a
1407	14	5
1412	22	19 a
1468: 1	24	20	12
2	24	20	12
8	46	53	22
9	46	53	22
1485	13	3
1784	21	16
1786	20	15
1888	49	56 b
1890: 1	45	49
2020: 1	13	4	2
2	14	6	3
7	34	31	14
8	36	36	16
9	34	33	15
10	37	37	17
11	38	40	18
12	40	41	19
13	40	41	19
14	41	42
15	44	48	21
16	43	47
17	42	44	20
18	42	44	20
19	42	44	20
20	18	11	7
21	19	12, 13	8, 9
22	15	8	5
23	16	9	6
26	15	7	4
27	23	19 b	11
28	25	21 a	13
29	21	17	10
2044	26	22
2068	26	22
2070	35	35
2071	33	30
2072	45	49
2074	43	47
2075	41	42
2077	43, 45	47, 49
2078	12	1

NU 1980/81:64

74

Innehåll

Ärendet 1

Proposition 1980/81:130 ' 1

Huvudsakligt innehåll 1

Förslag m. m 2

Proposition 1980/81:100 4

Motionerna 4

Utskottet 10

Inledning 10

Industripolitikens inriktning 10

Överläggningar, information m. m 13

Överläggningar mellan staten och näringslivet 13

Information om näringslivets villkor 14

Statens industriverks uppgifter 14

Nordiskt industripolitiskt samarbete 15

Den statliga företagssektorn 15

Investerings- och utvecklingsprogram för de statliga företagen .. 15

De statliga affärsverkens och myndigheternas verkstadsrörelser . 16

Statens ansvar som aktieägare 16

Kapital- och kreditförsörjning 18

Struktur- och utvecklingsfond 18

Allmänna pensionsfondens fjärde fondstyrelse 19

Egenföretagares personliga borgensåtaganden 20

AB Handelskredit 20

Mindre och medelstora företag 21

Förbättrade villkor 21

Företagsöverlåtelser och generationsskiften 21

Frilanskonsulter 22

Underleverantörsfrågor 22

De regionala utvecklingsfonderna 24

Resurser för utlåning 24

Anslaget Bidrag till regionala utvecklingsfonder m. m 25

Arbetskooperativ 25

Löntagarägda företag 26

Målgrupp, serviceverksamhet m. m 26

Styrelsernas sammansättning 29

Riktlinjer för kreditverksamhet, m. m 30

Småföretagsinriktade regionala utvecklings-och investmentbolag .. 30

Teknisk forskning och utveckling 32

NU 1980/81:64 75

Inledning 32

Det särskilda forskningsavdraget 32

Anslag till STU 34

Vissa insatsområden i STU:s verksamhet. Nationella storprojekt 35

Nordiskt samarbete 37

Uppfinnarstöd 38

Teknikupphandling 40

Stöd till större utvecklingsprojekt 42

Nationella utvecklingsbolag 43

Industriell utveckling i olika delar av landet 45

Vissa frågor rörande rekonstruktion av krisdrabbade företag, råd rumsstöd

m. m 47

Vissa frågor rörande läkemedelsindustrin 49

Hemställan 50

Reservationer (s) 55

1. Industripolitikens inriktning 56

2. Överläggningar mellan staten och näringslivet 57

3. Statens industriverks uppgifter 58

4. Ansvaret inom regeringskansliet för frågor rörande nordiskt
industripolitiskt samarbete 58

5. Investerings- och utvecklingsprogram för de statliga företagen 58

6. De statliga affärsverkens och myndigheternas verkstadsrörelser 59

7. Struktur- och utvecklingsfond 59

8. Begränsningen av allmänna pensionsfondens fjärde fondstyrelses
placeringar i samma företag 60

9. Vissa riktlinjer för fjärde fondstyrelsens verksamhet 61

10. Underlättande av företagsöverlåtelser och generationsskiften i
familjeföretag 61

11. Underleverantörer 62

12. Riskkapital till den regionala utvecklingsfonden i Värmlands län 63

13. Bidrag till regionala utvecklingsfonder m. m 63

14. Anslaget Styrelsen för teknisk utveckling: Teknisk forskning och
utveckling 64

15. STU:s treårsprogram 64

16. Nationella storprojekt 65

17. Nordiskt samarbete kring teknisk forskning och utveckling ... 65

18. Stipendier för uppfinnare 66

19. Teknikupphandling på sjukvårdsområdet 67

20. Statliga insatser för främjande av industrins teknikupphandling 67

21. Projektfinansiering i de nationella utvecklingsbolagen 68

22. Regionalt forskningsorgan i Värmland 69

NU 1980/81:64

76

Särskilda yttranden

1. Statens ansvar som aktieägare (c, fp) 69

2. STU:s insatsområde Bioteknik (c) 70

3. De nationella utvecklingsbolagens organisation och inriktning (m,

fp) 70

4. Samhällets insyn i läkemedelsindustrin (s) 71

Bilaga

Översikt över utskottets behandling av propositionerna och motionerna
72

GOTAB 69170 Stockholm 1981