NU 1980/81:6

Näringsutskottets betänkande
1980/81:6

över regeringens skrivelse 1980/81:11 med årsredovisning för Statsföretag
AB jämte motion

Ärendet

I detta betänkande behandlas Statsföretag AB:s årsredovisning för år
1979, vilken har överlämnats till riksdagen med regeringens skrivelse
1980/81:11 (industridepartementet).

Med anledning av skrivelsen har väckts en motion, som redovisas
nedan.

Verkställande direktören Per Sköld och ekonomidirektören Lennart
Redefelt, Statsföretag AB, har inför utskottet lämnat upplysningar i
ärendet.

Motionen

Yrkande

Den motion som har väckts med anledning av skrivelsen är
1980/81:44 av Olle Grahn m. fl. (fp), vari hemställs att riksdagen hos
regeringen anhåller om förslag angående börsintroduktion av vissa dotterbolag
till Statsföretag AB i enlighet med vad som anförts i motionen.

Motivering

I motionen anförs att en stor del av Statsföretag AB:s företagsförvärv har
sin bakgrund i krissituationer av olika slag, där den svenska riskkapitalmarknadens
nedsatta funktionsduglighet ofta gjort att andra alternativ än statligt
övertagande inte stått till förfogande. Finansieringen av företagsförvärven
har sålunda ytterst baserats på riksdagens makt att beskatta medborgarna.
Denna brandkårsfunktion för Statsföretag har medfört åtskilliga problem för
företaget, säger motionärerna. Resultatet av utvecklingen har dock varit en
ständig tillväxt för Statsföretagsgruppen, framhåller de.

Om det i vissa situationer kan finnas goda skäl till att Statsföretag köper
nya bolag, kan det i andra situationer finnas goda skäl till att staten helt eller
delvis säljer sina intressen i företag, anser motionärerna. Till motivering
anför de följande. En dominerande statlig företagsamhet försvårar statsmakternas
uppgift att skydda den enskilde och fungera som opartisk skiljedomare
i marknadsekonomin. En ständigt växande statlig företagssektor är allvarlig
för den som anser att makten över näringslivet bör spridas och att

1 Riksdagen 1980/81. 17 sami. Nr 6

NU 1980/81:6

konkurrensen bör ökas med många företag och många ägandeformer. Det
kan också hävdas att det är en fördel om tendensen till fortgående utvidgning
av den statliga företagsamheten balanseras av försäljningar av andra företag.
Om en del av den nuvarande statliga företagssektorn finansierar sig själv över
den organiserade riskkapitalmarknaden och är noterad på fondbörsen,
innebär det att man ytterligare betonar kravet på effektivitet och lönsamhet,
samtidigt som en expansionsmöjlighet oberoende av politiska beslut öppnas.
Börsnotering av ett företag innebär en möjlighet att sprida aktier i ett företag
till de anställda.

Vid en börsintroduktion av ett företag i Statsföretagsgruppen är det rimligt
att Statsföretag behåller en majoritets- eller minoritetspost i företaget i fråga,
anser motionärerna. De menar att regeringen och Statsföretags ledning bör
föreslå vilka av Statsföretags dotterföretag som bör börsintroduceras. Som
exempel på lämpliga företag nämner de KabiVitrum AB, Rockwool AB och
SARA AB.

Uppgifter i anslutning till motionen

Tidigare riksdagsbehandling av motioner i ämnet

Motioner väcktes årligen under perioden 1956-1972 om försäljning till
allmänheten av en viss andel av aktierna i Luossavaara-Kiirunavaara AB
(LKAB) och under perioden 1959-1972 om utredning rörande försäljning till
allmänheten av aktier i statliga aktiebolag mera generellt. Motionerna
avstyrktes genomgående av statsutskottet resp. näringsutskottet och avslogs
av riksdagen. Reservationer förekom emellertid i regel. En redogörelse för
behandlingen av motionerna t. o. m. år 1971 finns i näringsutskottets
betänkande NU 1972:16. I detta hänvisade utskottet med anledning av 1972
års motioner till sitt ställningstagande föregående år. Utskottet hade då (NU
1971:46) anfört bl. a. följande. Utvecklingen inom den statliga företagssektorn
under de senaste åren hade skapat ändrade förutsättningar för
bedömning av motionärernas förslag - de flesta av de berörda företagen var
nu dotterbolag till Statsföretag AB. Särskilda åtgärder hade vidtagits för att
bereda insyn i dessa företag. Det fanns därför ingen anledning att - såsom
motionärerna ville - tillgripa aktieförsäljning för att ge ett större antal
människor möjlighet att följa företagens utveckling. När det gällde ett annat
angivet syfte, att skapa underlag för ett ökat aktiesparande, var ett vidare
perspektiv önskvärt. Betänkandet år 1972 innehöll en reservation av
moderata samlingspartiets representanter i utskottet till förmån för de
motionsyrkanden om aktieförsäljning som då förelåg.

I slutet av år 1977 behandlade näringsutskottet (NU 1977/78:33) ett
motionsyrkande om bl. a. försäljning till enskilda och börsintroduktion av
aktier i företag inom Statsföretagskoncernen.

Utskottet uttalade att frågan om utvidgning av de statliga företagens

NU 1980/81:6

ägarkrets hörde till dem som skulle behandlas av statsföretagsutredningen
(se följande avsnitt), vilken regeringen helt nyligen hade beslutat om.
Motionärernas syfte att få till stånd en utredning om försäljning av aktier i
statliga företag hade sålunda blivit tillgodosett, menade utskottet. I det läget
inskränkte sig utskottet till att konstatera att motionen inte gav anledning till
någon åtgärd från riksdagens sida.

Utskottets socialdemokratiska ledamöter gav i en reservation uttryck för
en kritisk inställning till förslag om försäljning till allmänheten av aktier i
statliga företag.

I ett särskilt yttrande anförde moderata samlingspartiets och folkpartiets
representanter i utskottet att starka skäl talade för att det skulle skapas
möjlighet till spridning av ägandet till aktier i statliga företag.

Statsföretagsutredningen m. m.

Statsföretagsutredningen avgav i slutet av år 1978 betänkandet (SOU
1978:85) Statligt företagande i samhällets tjänst. I utredningens direktiv
sades bl. a. följande.

Frågan om en utvidgning av de statliga företagens ägarkrets har
aktualiserats i olika sammanhang. Härvid har nämnts spridande av aktierna
såväl i moderbolaget som i vissa dotterbolag. Utredaren bör studera vilka
verkningar ett vidgat ägande av företagen inom Statsföretagsgruppen kan få
såväl vad beträffar möjligheterna att genomföra samhälleliga uppgifter som i
ekonomiskt hänseende. Även praktiska konsekvenser t. ex. i fråga om
möjligheterna att utnyttja koncernbidrag till delägda företag bör belysas.

Utredningens övriga uppgifter var bl. a. att lämna förslag till övergripande
målsättning för Statsföretagsgruppen och mot bakgrund av denna föreslå
lämplig organisation och att utvärdera det s. k. offertförfarandet, som avser
ålägganden för Statsföretag som fullgörs mot särskild ersättning.

I syfte att man skulle ta till vara möjligheterna till tillväxt för vissa av
Statsföretagsgruppens företag och få ett blandekonomiskt instrument för
expansivt samarbete med andra ägarkategorier föreslog utredningen att ett
bolag benämnt Statsinvest skulle bildas. Till Statsinvest föreslogs bli
överförda aktierna i ett lämpligt urval av företagen inom Statsföretagsgruppen.

I rent finansiellt hänseende skulle enligt utredningen t. ex. allmänna
pensionsfonden (fjärde fondstyrelsen) och banker närstående investmentbolag
kunna släppas in som delägare i Statsinvest. Om Statsinvest noterades på
börsen eller fondhandlarlistan skulle finnas möjlighet att sprida aktier i
företaget också till allmänheten. Med hänsyn till pågående debatt om
löntagarfonder, särskilda aktiefonder, en ytterligare delfond inom allmänna
pensionsfonden, m. m. skulle också nya intressenter kunna komma i
fråga.

Utredningen fäste vidare uppmärksamheten på att åtminstone fjärde

NU 1980/81:6

fondstyrelsen och övriga institutionella placerare för sin medverkan torde ha
anspråk på introduktion på fondbörsen eller fondhandlarlistan.

Utredningen ansåg att det borde ankomma på Statsföretags styrelse att
utarbeta ett konkret förslag avseende Statsinvest. Som allmänna kriterier
borde därvid gälla att de dotterföretag som skall ingå i Statsinvest bör ha
erforderliga lönsamhetsförutsättningar och i övrigt sammantaget ha goda
tillväxtförutsättningar.

Statsföretagsutredningens betänkande har remissbehandlats. Vad gäller
utredningens förslag om Statsinvest och de därmed sammanhängande
möjligheterna till ett vidgat ägande inom Statsföretagsgruppen rådde det
delade meningar bland remissinstanserna. Svenska arbetsgivareföreningen,
Sveriges industriförbund och Svenska handelskammarförbundet uttalade att
förslaget var i överensstämmelse med deras grundläggande värderingar men
borde ytterligare bearbetas och konkretiseras. Landsorganisationen i
Sverige, Tjänstemännens centralorganisation, statens industriverk och
Statsföretag AB sade sig utifrån något olika utgångspunkter inte kunna
stödja förslaget om Statsinvest.

I proposition 1979/80:79 (NU 1979/80:37) om kapitaltillskott till Statsföretagsgruppen,
m. m. behandlades, utöver Statsföretagsgruppens kapitalbehov
på kort sikt och några till detta knutna frågor, ett par av statsföretagsutredningens
förslag, dock inte vad gäller Statsinvest. Som en allmän
utgångspunkt för de förslag om anslag som lades fram i propositionen angavs
i ett särskilt avsnitt vissa preciseringar av Statsföretagsgruppens mål. Vad
gäller bl. a. statsföretagsutredningens förslag om Statsinvest och de därmed
sammanhängande frågorna om samarbete med andra ägarkategorier anförde
industriministern att dessa frågor krävde ytterligare överväganden.

Utskottet

Utskottet har granskat Statsföretag AB:s årsredovisning för år 1979 och
därvid inte funnit anledning till något särskilt uttalande från utskottets
sida.

I den motion som har väckts med anledning av regeringens skrivelse med
överlämnande av årsredovisningen föreslås att regeringen skall lämna
riksdagen förslag angående börsintroduktion av vissa dotterbolag till
Statsföretag AB. Motionärerna uttalar att en dominerande statlig företagsamhet
försvårar för statsmakterna att skydda den enskilde och fungera som
opartiska skiljedomare i marknadsekonomin. En del av den nuvarande
statliga företagssektorn borde finansiera sig själv över den organiserade
riskkapitalmarknaden och vara noterad på fondbörsen. Detta skulle
innebära att kravet på effektivitet och lönsamhet betonas ytterligare.

Förslag om försäljning till allmänheten av aktier i statliga företag har
tidigare framförts i en serie av motioner under många år t. o. m. 1972.
Genomgående avslogs motionerna, sedan de avstyrkts vid utskottsbehand -

NU 1980/81:6

lingen. I regel förekom dock reservationer. Likaså avstyrkte näringsutskottet
(NU 1977/78:33) i slutet av år 1977 ett motionsyrkande om försäljning till
enskilda och börsintroduktion av aktier inom Statsföretagskoncernen.
Utskottet hänvisade bl. a. till att en utredning - statsföretagsutredningen -skulle behandla frågan om utvidgning av de statliga företagens ägarkrets.

Statsföretagsutredningen föreslog i slutet av år 1978 i sitt betänkande
(SOU 1978:85) Statligt företagande i samhällets tjänst bl. a. att ett bolag
benämnt Statsinvest skulle bildas. Till detta bolag skulle överföras aktierna i
ett lämpligt urval av företag inom Statsföretagsgruppen. Genom att låta
Statsinvest noteras på börsen eller fondhandlarlistan skulle man enligt
förslaget kunna sprida aktier i företaget till allmänheten. Betänkandet har
remissbehandlats. Därvid har framförts såväl positiva som negativa reaktioner
på förslaget om Statsinvest.

Utredningens förslag i denna del övervägs f. n. av regeringen. Utskottet
ser därför inte anledning för riksdagen att nu göra någon framställning till
regeringen i det aktuella ämnet. Sålunda avstyrker utskottet motion
1980/81:44.

Utskottet hemställer

1. beträffande årsredovisning för Statsföretag AB

att riksdagen lägger regeringens skrivelse 1980/81:11 till handlingarna,

2. beträffande börsintroduktion av vissa dotterbolag till Statsföretag
AB

att riksdagen avslår motion 1980/81:44.

Stockholm den 18 november 1980

På näringsutskottets vägnar
INGVAR SVANBERG

Närvarande: Ingvar Svanberg (s), Johan Olsson (c), Erik Hovhammar (m),
Hugo Bengtsson (s), Sven Andersson (fp), Nils Erik Wååg (s), Margaretha af
Ugglas (m), Lilly Hansson (s), Birgitta Hambraeus (c), Tage Adolfsson (m),
Lennart Pettersson (s), Bengt Sjönell (c), Rune Jonsson (s), Wivi-Anne
Radesjö (s) och Christer Eirefelt (fp).

•

GOTAB 65903 Stockholm 1980