NU 1980/81:58

Näringsutskottets betänkande
1980/81:58

över propositioner - 1980/81:100 (delvis), 1980/81:130 (delvis),
1980/81:141 och 1980/81:171 - och motioner om exportfrämjande
åtgärder och turism
Ärendet

I detta betänkande behandlas

dels proposition 1980/81:100 bilaga 14 (handelsdepartementet) punkt B 1
(exportfrämjande verksamhet) moment 2, punkt B 2 (exportkreditnämnden)
och punkt B 3 (Sveriges turistråd),

dels proposition 1980/81:130 om industripolitikens inriktning m. m.
avsnitten 9 (Åtgärder för att stödja svensk kapitalvaruexport) och 10
(Statsstödd kreditgivning vid leveranser inom landet i vissa fall) samt - helt
eller delvis - tre motioner som har väckts med anledning av denna
proposition,

dels proposition 1980/81:141 om ökade exportfrämjande åtgärder samt två
motioner som har väckts med anledning av denna proposition,

dels proposition 1980/81:171 om export av tjänster från statliga myndigheter
och bolag m. m.,

dels - helt eller delvis - tio motioner från allmänna motionstiden år 1981
om exportfrämjande verksamhet och turism.

Propositionerna och motionerna i berörda delar redovisas i det följande.

Upplysningar i ärendet har inför utskottet lämnats av företrädare för
exportkreditnämnden och för Sveriges turistråd.

Sveriges exportråd, Sveriges industriförbund och Svenska byggnadsentreprenörföreningen
samt Nordstjernan AB m. fl. företag har ingivit skrivelser i
ärendet.

Arbetsmarknadsutskottet har avgivit yttrande (AU 1980/81:7 y) över ett
lagförslag i proposition 1980/81:171 (bilaga, s. 31).

Proposition 1980/81:100 bilaga 14 punkt B 1 i övrigt (moment 1) har
behandlats av skatteutskottet i betänkande SkU 1980/81:41.

1 Riksdagen 1980/81. 17 sami. Nr 58

NU 1980/81:58

2

Proposition 1980/81:100

Under angivna punkter i proposition 1980/81:100 bilaga 14 föreslår
regeringen:

Bl. Exportfrämjande verksamhet (s. 22-32)
att riksdagen

2. till Exportfrämjande verksamhet för budgetåret 1981/82 anvisar ett
reservationsanslag av 138 350 000 kr.

B 2. Exportkreditnämnden, täckande av vissa förluster
(s. 32-37)
att riksdagen

1. medger att staten åtar sig betalningsansvar i form av statsgaranti för
exportkredit till ett belopp av högst 67 000 milj. kr., varav 14 000 milj. kr.
liksom tidigare reserveras för garantigivning på särskilt gynnsamma villkor
vid export av betydelse för u-ländernas ekonomiska utveckling och för
garantigivning vid särskilt samhällsintresse,

2. godkänner att den rörliga kredit i riksgäldskontoret som ställts till
EKN:s förfogande för att vid behov användas för utbetalning av ersättningar
för förluster från garantiverksamheten, enligt de riktlinjer föredragande
statsrådet tidigare har förordat, uppgår till 800 milj. kr.,

3. till Exportkreditnämnden, täckande av vissa förluster för budgetåret
1981/82 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.

B 3. Sveriges turist råd (s. 37-39)
att riksdagen till Sveriges turistråd för budgetåret 1981/82 anvisar ett
reservationsanslag av 38 000 000 kr.

Proposition 1980/81:130
Förslag

Under här aktuella avsnitt i proposition 1980/81:130 (s. 123-144 samt
hemställan på s. 177 f.) föreslår regeringen
att riksdagen

6. godkänner de grunder för fortsatt statligt stöd vid exportkreditgivning
genom AB Svensk Exportkredit som föredragande statsrådet har förordat,

7. bemyndigar regeringen att i anslutning till statsstödd exportkreditgivning
genom AB Svensk Exportkredit ikläda staten de ekonomiska förpliktelser
som föredragande statsrådet har angett,

8. godkänner de grunder för statligt stöd vid kreditgivning genom Sveriges
Investeringsbank AB som föredragande statsrådet har förordat,

9. bemyndigar regeringen att i anslutning till statsstödd kreditgivning
genom Sveriges Investeringsbank AB ikläda staten ekonomiska förpliktelser

NU 1980/81:58

3

avseende kostnadstäckning i enlighet med vad föredragande statsrådet har
förordat.

Huvudsakligt innehåll

I förevarande avsnitt av propositionen föreslås att statligt exportkreditstöd
genom AB Svensk Exportkredit - enligt det s. k. SEK-systemet - skall
tillämpas under ytterligare två år efter den treåriga försöksperiod som går ut
vid halvårsskiftet 1981. Vissa ändrade riktlinjer föreslås gälla i fortsättningen.
Det s. k. avdrags/bidragssystemet skall enligt förslag i propositionen
upphöra den 31 december 1981.

Aven systemet med s. k. hemmamatching föreslås fortsätta med vissa
ändrade riktlinjer. Hemmamatching innebär att statsstödda krediter kan ges
till svenska tillverkare av kapitalvaror vid försäljning inom landet när det
klart kan påvisas att konkurrerande offert föreligger med särskilt förmånliga
villkor.

Proposition 1980/81:141
Förslag

I propositionen förordas att riksdagen till Exportfrämjande verksamhet
för budgetåret 1981/82 anvisar ett reservationsanslag av [utöver vad som har
föreslagits i proposition 1980/81:100] ytterligare 30 000 000 kr.

Huvudsakligt innehåll

I propositionen redovisas åtgärder för att främja ökad export av varor och
tjänster liksom ökad turism inom landet. De föreslagna åtgärderna är särskilt
inriktade på stöd åt de mindre och medelstora företagen.

Proposition 1980/81:171
Förslag

I propositionen föreslår regeringen att riksdagen

1. antar förslag till lag om ändring i lagen (1975:490) om beslutanderätt för
Sveriges exportråd beträffande handelssekreterare m. m.,

2. antar förslag till lag om tidsbegränsning av anställning av marknadssekreterare
m. fl.,

3. godkänner vad föredragande statsrådet har anfört om insatser för
vidgad export av statliga tjänster,

4. godkänner vad föredragande statsrådet har anfört om stöd för
utvecklande av tjänsteexport vid statliga myndigheter,

NU 1980/81:58

4

5. godkänner vad föredragande statsrådet har anfört om Statskonsult
International AB.

Huvudsakligt innehåll

I propositionen redovisas en rad åtgärder för att främja export av tjänster
från statliga myndigheter och bolag. De områden som därvid tas upp är
inriktningen av den statliga tjänsteexporten, verksamhetens organisation
och arbetsformer samt former för samverkan vid statlig tjänsteexport.
Vidare föreslås i propositionen att vissa medel ställs till förfogande för
utveckling av tjänsteexport vid statliga myndigheter.

De båda lagförslagen går ut på att viss personal inom den statliga
exportfrämjande verksamheten skall få anställas med tidsbegränsning och att
Sveriges exportråd skall få visst utökat bemyndigande att leda den statliga
exportfrämjande verksamheten.

Motionerna

De motioner som har väckts med anledning av proposition 1980181:130 och
behandlas i detta betänkande är följande:

1980/81:2020 av Olof Palme m. fl. (s) såvitt gäller hemställan att
riksdagen

24. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om
försöksverksamhet med statliga handelshus,

25. till Delegationen för statliga handelshus (industridepartementet) för
budgetåret 1981/82 anvisar ett reservationsanslag av 10 000 000 kr.,

1980/81:2069 av Jan Bergqvist m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen sägs om stöd till
svenska tillverkare vid försäljning på hemmamarknaden,

1980/81:2073 av Gullan Lindblad (m) och Göthe Knutson (m), vari
hemställs att riksdagen

1. hos regeringen begär utredning av möjligheten att räntestödet för s. k.
”hemmamatching” bör vara consensusränta plus en procentenhet,

2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
kriterier för räntestöd.

Motion 1980/81:2020 behandlas i övrigt i näringsutskottets betänkanden
NU 1980/81:43 och 1980/81:64.

De motioner som har väckts med anledning av proposition 1980181:141 är
följande:

1980/81:2100 av Jens Eriksson (m) och Wiggo Komstedt (m), vari

NU 1980/81:58

5

hemställs att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts rörande förbättrade exportmöjligheter för svensk fisk,

1980/81:2101 av Lars Werner m. fl. (vpk), vari hemställs att riksdagen
avslår proposition 1980/81:141 och uttalar att regeringen får återkomma i
frågan då vederbörligt beslutsunderlag kan presenteras.

De motioner frän allmänna motionstiden som behandlas i detta betänkande
är följande:

1980/81:183 av Bernt Ekinge m. fl. (fp), vari hemställs att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av
åtgärder för att främja svensk turism [utom till den del hemställan gäller stöd
från de regionala utvecklingsfonderna],

1980/81:1040 av Ingegärd Oskarsson (c) och Britta Hammarbacken (c),
vari hemställs att riksdagen begär att regeringen undersöker möjligheterna
att initiera ett närmare samarbete på exportmarknaden mellan olika svenska
småhusföretag,

1980/81:1041 av Ingegärd Oskarsson (c) och Johan Olsson (c), vari
hemställs att riksdagen begär att regeringen undersöker möjligheten av en
exportsatsning enligt de riktlinjer motionen anger,

1980/81:1046 av Lars Werner m. fl. (vpk), vari hemställs att riksdagen
beslutar minska förslagen till anslag i budgetpropositionen, bilaga 14, B 1.
Exportfrämjande verksamhet, med 40 000 000 kr. och under B 3. Sveriges
turistråd med 10 000 000 kr.,

1980/81:1401 av Sven Lindberg m. fl. (s, c, vpk), vari hemställs att
riksdagen hos regeringen anhåller om att en delegation tillsätts med uppgift
att utveckla turisttrafik till fjällområdena och förbättra turistanläggningarnas
beläggning sommartid i Jämtlands län,

1980/81:1405 av Arne Nygren m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen om behov av
snabba näringspolitiska insatser i Västerbottens inlandskommuner [till den
del hemställan gäller turistnäringen],

1980/81:1487 av Sten Svensson (m) och Bengt Wittbom (m), vari hemställs
att riksdagen hos regeringen anhåller om förslag till begränsningar av
verksamheten inom Sveriges turistråd med avsikt att åstadkomma besparingar
av statens medel i enlighet med vad som anförts i motionen,

1980/81:1783 av Mats Hellström m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen
uttalar sig för att erforderliga resurser avsätts inom ramen för anslaget till de
regionala utvecklingsfonderna så att projektet med regionala exportsäljbolag
knutna till utvecklingsfonderna i Stockholms, Gävleborgs och Värmlands

NU 1980/81:58

6

län för den återstående tiden av försöksperioden kan genomföras i enlighet
med de ursprungliga planerna,

1980/81:1793 av Ingrid Sundberg m. fl. (m), såvitt gäller hemställan att
riksdagen

1. uttalar att stödåtgärder till statlig export av tjänster icke får utformas så
att enskild tjänsteexport diskrimineras,

3. anhåller att regeringen i förhandlingar med internationella handelsorgan
aktivt verkar för att handelshinder för tjänsteexport avvecklas,

1980/81:1890 av Kurt Hugosson m. fl. (s), såvitt gäller hemställan att
riksdagen hos regeringen begär initiativ för att förstärka sysselsättningen och
näringslivets utvecklingsmöjligheter i Göteborgsområdet i enlighet med vad
som nedan anförs:

3. Statens exportfrämjande organ som huvudsakligen är lokaliserade till
Stockholm får filialer i Göteborg.

Näringsutskottet behandlar i övrigt motion 1980/81:183 i betänkande NU
1980/81:64, motion 1980/81:1405 i betänkandena NU 1980/81:43, NU
1980/81:54 och NU 1980/81:60 samt motion 1980/81:1890 i betänkandena NU
1980/81:52 och NU 1980/81:64.

Motion 1980/81:1793 har i övrigt överlämnats till finansutskottet.

Vissa kompletterande uppgifter
Utställningsfartyg

I anslutning till motion 1980/81:1041 om användning av utställningsfartyg
för att öka exporten kan nämnas att riksdagen ett par gånger tidigare har
behandlat motioner med likartat syfte. Senast avslog riksdagen våren 1979
ett yrkande om byggande av ett mäss- och utställningsfartyg. Näringsutskottet
(NU 1978/79:27 s. 3) redogjorde då för ett försök som Sveriges exportråd
tillsammans med det danska företaget World Wide Expo hade gjort år 1978
att inbjuda sina abonnenter att delta i ett exportfrämjande projekt inriktat på
vissa högexpansiva marknader på Arabiska halvön. Projektet avsåg en
utställning ombord på M/S Tor Scandinavia, koordinerad med en motsvarande
utställning för Hollands exportråd. På grund av att för få anmälningar
inkom kunde projektet inte genomföras. Tidigare aktiviteter med s. k.
flytande utställningar har omnämnts med anledning av en motion år 1977
(NU 1976/77:44 s. 3).

Under år 1980 har ett projekt av det slag som det här gäller genomförts av
det danska företaget World Wide Expo i samarbete med bl. a. Sveriges
exportråd. Tillsammans med ett femtiotal danska och finska företag deltog
omkring 30 svenska företag i en utställningsresa till Arabiska halvön. Totalt
besöktes åtta hamnar under tre veckor. Kostnaden per monter som de

NU 1980/81:58

7

deltagande svenska företagen utnyttjade var 120 000 kr. Sveriges exportråd
svarade för inbjudan till möjliga köpare och för information om utställningen
i berörda länder. Inom Exportrådet pågår en utvärdering av den företagna
resan. Ytterligare en resa i samma regi planeras. Till skillnad mot den
genomförda utställningsresan avses den planerade resan koncentreras till
någon specifik bransch och omfatta utställare från många olika länder.

Utredning om rekreations- och turistpolitiken

År 1979 tillsattes utredningen (Jo 1979:07) om den statliga rekreationsoch
turistpolitiken (TUREK). Särskild utredare är landshövding Harald
Pettersson. Utredningen skall enligt sina direktiv bl. a. lämna förslag om en
förenklad, samordnad och effektiviserad statlig administration inom ifrågavarande
område.

I direktiven sägs vidare bl. a. att billiga och enkla transporter till i
synnerhet de avlägsna rekreationsområdena är av stor betydelse för
rekreations- och turistsektorns fortsatta utbyggnad. Utredaren skall därför
ställa samman information om t. ex. charterflyg till och inom Sverige, biltåg,
direktbussar, närkommunikationer m. m. Uppgifter om kommunikationer
för turismen i Norrlands inland skall särskilt redovisas. Utredaren skall i
dessa frågor inhämta underlag från den regionala trafikplaneringen.

Vid kartläggningen skall utredaren särskilt beskriva de vanligast förekommande
hindren för den enskilde att utnyttja det befintliga utbudet av
rekreation. Likaså skall de förslag till åtgärder som därvid har framkommit
redovisas.

Sammanfattningsvis skall utredningen ge underlag för en samlad rekreationspolitisk
bedömning, däri inbegripet en bedömning av vilka insatser som
erfordras för att skapa jämlikhet i fråga om människors möjligheter att
utnyttja den ökade fritiden.

Riksdagen har våren 1981 på förslag av kulturutskottet uttalat sig för en
breddning av TUREK:s sammansättning. Utskottet anförde bl. a. följande i
sitt betänkande KrU 1980/81:24 (s. 10):

Utskottet har inhämtat att utredningen i juni 1981 avser att lägga fram ett
delbetänkande rörande den statliga administrationen inom turist- och
rekreationsområdena. Den därpå följande delen av utredningsarbetet
kommer att avse rekreationspolitiskt betydelsefulla åtgärder. Som utskottet
anförde i betänkande 1979/80:30 kan frågan om att bredda utredningens
sammansättning behöva aktualiseras inför detta senare skede i utredningsarbetet.
Det bör ankomma på regeringen att pröva på vilket sätt utredningen
skall ges ett parlamentariskt inslag och hur olika intressen och åsiktsriktningar
därvid skall bli företrädda. Vad utskottet anfört om en breddning

av den turist- och rekreationspolitiska utredningen bör riksdagen som sin
mening ge till känna för regeringen.

NU 1980/81:58

Utskottet

Inledning

Regeringen har i budgetpropositionen 1981 (prop. 1980/81:100 bilaga 14)
lagt fram förslag om bl. a. ökade anslag för exportfrämjande åtgärder och
främjande av turismen. I proposition 1980/81:141 föreslås att ytterligare
medel skall ställas till förfogande för dessa ändamål. En rad åtgärder för att
främja export av tjänster från statliga myndigheter och bolag redovisas i
proposition 1980/81:171. I proposition 1980/81:130 om industripolitikens
inriktning m. m. framläggs bl. a. förslag beträffande exportkreditstöd
(SEK-systemet) och statsstödd kreditgivning i vissa fall inom landet (s. k.
hemmamatching). Under allmänna motionstiden eller med anledning av de
nämnda propositionerna har väckts 15 motioner med förslag inom de här
aktuella områdena.

Med utgångspunkt i de föreliggande förslagen tar utskottet i det följande
upp frågor om anslag för exportfrämjande verksamhet, åtgärder för att
främja exporten inom vissa branscher m. m., SEK-systemet och hemmamatching,
statliga handelshus, export av tjänster och främjande av turismen.

Exportfrämjande verksamhet

Allmänna åtgärder

Regeringen föreslog i budgetpropositionen (bilaga 14 punkt B 1, s. 22 f.)
ett anslag av 138 500 000 kr. till Exportfrämjande verksamhet. Under denna
beteckning sammanförs ändamål som tidigare har varit fördelade på fyra
anslagsrubriker. Anslaget skall bl. a. täcka statens kostnader för Sveriges
exportråd och handelssekreterarorganisationen. Förslaget innebar att regeringen
räknade med ett ökat medelsbehov av drygt 16 milj. kr. Det totala
anslagsbeloppet skulle härigenom bli ca 13 % högre än under det nu
innevarande budgetåret. Säljfrämjande exportaktioner, medförande bl. a.
ökat stöd för mindre och medelstora företag, och exportservice genom
handelssekreterarna är ändamål som enligt propositionen skulle speciellt
tillgodoses.

I proposition 1980/81:141 föreslår regeringen att anslaget till exportfrämjande
verksamhet skall förstärkas med ytterligare 30 milj. kr., dvs. nära
25 % av innevarande budgetårs anslagssumma. I propositionen (s. 4 f.)
anges en rad olika exportfrämjande åtgärder för vilka dessa medel skall
kunna användas. I första hand nämns den verksamhet som syftar till att
främja de mindre och medelstora företagens export. Det är vidare tänkt att
ökade insatser skall ägnas åt initiativtagande och uppsökande verksamhet på
utlandsmarknaderna, förbättrad samordning inom den nuvarande exportfrämjande
verksamheten och vidgad samverkan mellan företag. Ökad
tjänsteexport skall stimuleras. Andra ändamål som berörs i propositionen är

NU 1980/81:58

9

ökat nordiskt samarbete, ytterligare forskning och utveckling inom områden
som syftar till att främja svensk export, handel med teknik, kommersiell
information samt utökade exportaktioner vid mässor, delegationsresor
m. m. Även insatser för att främja turismen ingår i programmet. Kostnaderna
för de olika förslagen går inte att precisera nu, sägs det i propositionen.
Meningen är att regeringen skall få bestämma den närmare omfattningen och
inriktningen av de åtgärder som skall finansieras genom medelsförstärkningen.

Utskottet har erfarit att regeringen i mars 1981 har uppdragit åt Sveriges
exportråd att lämna förslag på omfattning och inriktning samt kostnader för
de olika åtgärder som redovisas i propositionen. Samtidigt har Sveriges
turistråd fått i uppdrag att i samråd med Exportrådet lämna motsvarande
förslag för turistfrämjande åtgärder. En första redovisning har lämnats till
regeringen i maj 1981.

Regeringens förslag i budgetpropositionen kritiseras i vänsterpartiet
kommunisternas motion 1980/81:1046. Motionärerna anför att huvudinriktningen
för exportfrämjande åtgärder måste vara att söka nå långsiktiga och
varaktiga avtal med stabila marknader. De anser att denna huvudinriktning
inte följs med den verksamhet som nu bedrivs över Exportrådet och
handelskontoren. ”Dessa är i huvudsak verksamma på kapitalistiska
marknader.” Motionärerna föreslår att anslaget för exportfrämjande verksamhet
skall minskas med 40 milj. kr. jämfört med regeringens förslag. Om
det skulle visa sig att man har så många angelägna projekt att genomföra att
anslaget blir knappt bör exportföretagen själva få finansiera mellanskillnaden,
menar motionärerna.

Samma parti har med anledning av den nya propositionen i ämnet väckt
motion 1980/81:2101. Där begärs att riksdagen skall avslå propositionen och
uttala att regeringen får återkomma i frågan, då vederbörligt beslutsunderlag
kan presenteras. Motionärerna anför att denna proposition är ett exempel på
ett regeringsförslag som inte innehåller ett tillfredsställande beslutsunderlag
för riksdagen.

Det här aktuella anslaget gäller den verksamhet som bedrivs av Sveriges
exportråd och den exportfrämjande utlandsorganisationen. Exportrådets
uppgift är att som centralt organ planera, samordna, marknadsföra och
genomföra åtgärder för att främja Sveriges export. För att lösa denna uppgift
planerar och leder Exportrådet den exportfrämjande verksamheten dels vid
den specialiserade kommersiella utlandsrepresentationen, dvs. handelssekreterarna
och de handelskamrar i utlandet som har slutit samarbetsavtal med
rådet, dels inom utrikesrepresentationen.

Som framgår av budgetpropositionen (bil. 14 s. 23) är Sverige på detta sätt
representerat i en råd olika länder. Med hänsyn till synpunkterna i motion
1980/81:1046 på inriktningen av den exportfrämjande verksamheten skall
här nämnas att handelssekreterare finns i bl. a. Budapest och Prag och att
handelskontor har inrättats vid ambassaderna i bl. a. Moskva och Beijing

1* Riksdagen 1980181. 17 sami. Nr 58

NU 1980/81:58

10

(Peking). Även övriga ambassader i länder där det inte finns handelssekreterare
- oavsett verksamhetslandets politiska system - bedriver exportfrämjande
verksamhet.

Näringslivet bidrar till finansieringen av Exportrådet genom abonnemangsavgifter
från företagen till rådet. Den del av den exportfrämjande
organisationens tjänster som omfattar olika exportfrämjande aktioner - dvs.
tjänster som är avsedda för bransch- eller temabundna aktiviteter som
stödjer företagens exportansträngningar - finansieras i allmänhet av staten
och näringslivet gemensamt.

Exportrådet bedriver därutöver uppdragsverksamhet för sina abonnenter
mot särskild avgift. Abonnemang är en förutsättning för att ett företag skall
få tillgång till Exportrådets, handelssekreterarnas och utrikesrepresentationens
tjänster liksom till tjänster från de statsstödda handelskamrar i utlandet
som har slutit samarbetsavtal med Exportrådet. Exportrådet kan dock lämna
tjänster till annan än abonnent då syftet är att uppmuntra exportfrämjande
verksamhet eller att knyta nya abonnenter till rådet. Abonnemang påverkar
inte prövningen av stöd till svensk projektexport.

Handelsministern anför i budgetpropositionen (bil. 14 s. 26) att Sveriges
ekonomiska läge gör det angeläget att stödja näringslivets exportansträngningar.
Huvudansvaret för att vår export skall utvecklas tillfredsställande
ligger helt naturligt på företagen, framhåller han, men de statliga insatserna
för att främja och stimulera svensk export är dock av väsentlig betydelse.
Utskottet delar denna uppfattning och ställer sig positivt till att resurserna för
exportfrämjande verksamhet förstärks på det sätt som regeringen har
föreslagit.

Med anledning av den nyss refererade kritiken i motion 1980/81:2101 (vpk)
vill utskottet framhålla följande. Regeringen skall självfallet i propositioner
till riksdagen med förslag som innebär utgifter för staten redovisa ett
beslutsunderlag som på ett tillfredsställande sätt visar behovet av de begärda
medlen och hur de skall användas. I vissa fall, såsom exempelvis när det
gäller en del av det nu behandlade anslaget till exportfrämjande verksamhet,
är det emellertid naturligt att riksdagen ställer medel till regeringens
disposition för särskilda insatser av olika slag vilkas omfattning inte kunnat
beräknas i detalj eller som regeringen av andra skäl mera fritt bör få ta
ställning till. Utskottet anser att behovet av de medel som regeringen begär i
proposition 1980/81:141 är väl dokumenterat. Ett stort antal åtgärder ägnade
att befrämja den svenska exporten redovisas i propositionen. Den närmare
fördelningen av medlen på olika åtgärder anser utskottet att regeringen bör
göra på grundval av bl. a. det underlag som Exportrådet och Turistrådet
tillhandahåller. Det synes befogat att regeringen medges utnyttja den
föreslagna medelsförstärkningen med en betydande flexibilitet. Utskottet
utgår emellertid från att regeringen i samband med förnyade anslagsframställningar
redovisar för riksdagen hur medlen i stort har fördelats mellan
olika åtgärder.

NU 1980/81:58

11

Med det anförda tillstyrker utskottet budgetpropositionen i berörd del och
proposition 1980/81:141. Motion 1980/81:1046 i motsvarande del och motion
1980/81:2101 avstyrks sålunda.

Åtgärder inom vissa branscher m. m.

I detta avsnitt behandlar utskottet först en motion angående export av fisk
som har väckts med anledning av den nyss berörda propositionen 1980/
81:141. Därefter tar utskottet upp motionsyrkanden från allmänna motionstiden
med önskemål beträffande export av småhus, exportsatsning genom
utställningsfartyg samt etablering i Göteborg av filialer till exportfrämjande
organ.

I motion 1980/81:2100 diskuteras de svårigheter när det gäller export av
fisk och beredda fiskprodukter som föreligger enligt ett avtal som Sverige år
1972 slöt med EEC. Den svenska fiskberedningsindustrin möts av ensidiga
tjugoprocentiga tullar, vilket praktiskt taget omöjliggör export, anför
motionärerna. En export av fisk skulle emellertid ha stor betydelse för
Sveriges handelsbalans och för sysselsättningen. Motionärerna finner det
angeläget att de ensidiga tullarna avvecklas och föreslår att regeringen i
överläggningar med EG skall aktualisera frågan om villkoren för export av
fiskerinäringens produkter.

Enligt vad utskottet inhämtat har upprepade försök gjorts från svensk sida
under 1970-talet för att få till stånd en avveckling av de tullar som
motionärerna nämner. Dessa försök har inte lett till att dessa tullar har
kunnat avvecklas. Frågan övervägs fortfarande inom regeringskansliet.
Utskottet utgår från att regeringen vid den fortsatta behandlingen av frågan
söker nå en lösning som kan gagna den svenska exporten av fisk och
fiskprodukter. Något uttalande i ämnet från riksdagens sida till regeringen
anser utskottet inte vara erforderligt. Utskottet avstyrker sålunda motion
1980/81:2100.

I motion 1980/81:1040 anförs att Sverige i dag är ett av världens ledande
länder beträffande tekniken att bygga småhus. När det gäller att gå ut på
exportmarknaden känner sig emellertid många av företagen för små för att
kunna skaffa nödvändiga kunskaper och ta tillräckliga risker. Motionärerna
anser därför att ett samarbete mellan olika svenska småhusföretag på
exportmarknaden skulle kunna få stor betydelse för att öka den svenska
exporten av småhus. Samarbetet skulle t. ex. kunna organiseras av de
regionala utvecklingsfonderna. Motionärerna föreslår att regeringen skall
undersöka möjligheterna att initiera ett sådant samarbete.

Statens industriverk har under år 1979 färdigställt två delrapporter
avseende den svenska trähusbranschens framtid (SIND PM 1979:7 och SIND
PM 1980:1). I rapporterna analyseras bl. a. olika basstrategier för svensk
export av småhus. Industriverket kommer tillsammans med Sveriges
exportråd att följa upp rapporterna genom olika aktiviteter för att stödja

NU 1980/81:58

12

branschens fortsatta utveckling, främst på exportmarknaden.

Inom ramen för branschprogrammet för den träbearbetande industrin
finns möjligheter för bl. a. småhusföretag att med ekonomiskt stöd
genomföra gemensamma exportsatsningar. I den nyss behandlade propositionen
1980/81:141 betonas att samverkan mellan företag inom en eller flera
branscher ofta är en förutsättning för att företagen skall kunna konkurrera på
utlandsmarknaden. En ökad satsning på sådan samverkan är en av de
åtgärder som föreslås i propositionen.

Utöver den exportfrämjande verksamhet som industriverket och Exportrådet
bedriver på småhusområdet bistår Exportrådet bl. a. genom rådgivning
och kontaktförmedling småhusföretag som önskar sådan hjälp i
samband med sina exportaffärer.

På initiativ av regeringen har våren 1981 bildats en arbetsgrupp som skall
se över möjligheterna att genom bl. a. samverkan mellan småhusföretag öka
exporten av småhus. I arbetsgruppen ingår företrädare för småhusbyggarna
och deras branschorganisation, entreprenörer, konsultföretag, personalorganisationer,
industriverket och Exportrådet.

Som framgår av den här lämnade redogörelsen pågår en hel rad olika
aktiviteter ägnade att uppnå det syfte som motionärerna gör sig till talesmän
för. Utskottet delar motionärernas uppfattning att ett samarbete mellan
småhusföretag på exportmarknaden kan vara värdefullt för att öka exporten
på detta område. En förutsättning för att statlig stimulans till samverkan av
nu nämnt slag skall bli verkningsfull är givetvis att företagen själva och deras
branschorganisationer har viljan att aktivt arbeta för en samordning av sina
exportansträngningar. Utskottet utgår ifrån att regeringen även fortsättningsvis
följer utvecklingen inom detta område. Utskottet anser inte att
något uttalande från riksdagen till regeringen i denna fråga är motiverat.
Motionen avstyrks sålunda.

I motion 1980/81:1041 anförs att en exportfrämjande åtgärd som för andra
länder har visat sig mycket framgångsrik är att med utställnings fartyg besöka
fjärran länder för att sälja i en stort upplagd exportsatsning. Även Sverige
borde kunna ta till vara de möjligheter som en sådan utställningsresa kan ge,
säger motionärerna. Genom en samlad utställning som ”på plats” visar vad
vår industri kan erbjuda borde man kunna nå ut på nya marknader med en
ökad export som följd. Speciellt för de mindre företagen, med små
möjligheter till egen exportsatsning, skulle en sådan gemensam utställning ha
stort värde, säger motionärerna. De menar att förutsättningar för att
projektet skall kunna förverkligas är att staten inom ramen för den
exportfrämjande verksamheten är beredd att ge både ekonomiskt och
personellt stöd. Exportrådet borde inom ramen för sin verksamhet kunna
inrymma även denna exportsatsning.

Som framgår av redogörelsen i det föregående (s. 6) har utställningsresor
av avsett slag genomförts flera gånger. Vid ett tillfälle har planer på en sådan
resa måst skrinläggas. Utställningsresor är ett av många olika möjliga medel

NU 1980/81:58

13

för att främja den svenska exporten. Den närmare avvägningen av hur olika
projekt på exportfrämjandets område skall prioriteras i förhållande till
varandra är enligt utskottets uppfattning närmast en uppgift för Sveriges
exportråd. Givetvis är företagens önskemål och deras bedömningar av olika
exportfrämjande åtgärders effektivitet av väsentlig betydelse vid denna
prioritering. Genom den utvärdering som nu pågår inom Exportrådet torde
rådet få underlag för en bedömning av dels hur medverkande företag har
uppfattat den utställningsresa som genomfördes förra året, dels hur
eventuella kommande resor skall kunna göras så attraktiva och effektiva som
möjligt.

Mot här angiven bakgrund finner utskottet att det inte finns anledning för
riksdagen att göra någon framställning till regeringen med anledning av
motionen.

I motion 1980/81:1890 föreslås flera olika åtgärder för att förstärka
sysselsättningen och näringslivets utvecklingsmöjligheter i Göteborgsområdet.
I detta betänkande behandlas en av de tilltänkta åtgärderna, nämligen
etablering av filialer i Göteborg till exportfrämjande organ som är lokaliserade
i Stockholm. Det här aktuella yrkandet motiveras på följande sätt. Flera
av de exportstimulerande insatserna på lokal och regional nivå sker i
samverkan med och med stöd från centrala statliga organ. Dessa är
lokaliserade i Stockholm. I de fall besökskontakter föredras är därför företag
i Göteborgsregionen och övriga Västsverige hänvisade till att sända
representanter till Stockholm. Med tanke på Göteborgs position som
handelscentrum och den västsvenska exportindustrins stora omfattning är
det enligt motionärerna motiverat att centrala statliga organ med uppgifter
inom exportsektorn finns representerade i Göteborg.

Sveriges exportråds uppgifter har angetts i det föregående (s. 9 f.).
Exportrådet är lokaliserat till Stockholm och samarbetar i Sverige bl. a. med
de 14 handelskamrarna, de 24 regionala utvecklingsfonderna och de båda
exportorganisationerna Swed-Expo och Expolaris. Rådet har uppmärksammat
det förevarande motionsyrkandet och i en skrivelse till näringsutskottet
anfört bl. a. följande:

Så länge de regionala organens exportfrämjande verksamhet bedrivs enligt
regeringens och riksdagens intentioner ser vi ingen anledning att etablera oss
med egna filialer. Vi är medvetna om behovet att aktivera exportservicen i
Västsverige och kommer att vara pådrivande i detta syfte.

Utskottet har noterat att Exportrådet uppmärksamt följer och aktivt
bidrar till de regionala exportfrämjande organens verksamhet i Västsverige.
Om Exportrådet eller andra exportfrämjande organ med lokalisering i
Stockholm skall etablera filialer i Göteborg eller någon annanstans torde
närmast vara en fråga för vederbörande organ självt att avgöra. Utskottet
utgår ifrån att de överväganden som därvid görs av resp. organ bygger på
ambitionen att söka nå lösningar som bäst gagnar de exporterande företagen.

NU 1980/81:58

14

Det finns enligt utskottets mening inte anledning för riksdagen att göra något
uttalande till regeringen i detta ämne. Motion 1980/81:1890 avstyrks sålunda
i här aktuell del.

Exportkreditnämnden

Utskottet tillstyrker regeringens förslag i budgetpropositionen (bil. 14
punkt B 2) om ramar för exportkreditgarantier och om rörlig kredit för och
anslag till exportkreditnämnden.

Åtgärder för att stödja svensk kapital varuexport

Statligt exportkreditstöd lämnas sedan den 1 juli 1978 inom ramen för två
olika system, vilka tillämpas under en treårig försöksperiod. Enligt det s. k.
SEK-systemet kan exportföretag och banker få lån till subventionerad ränta
från AB Svensk Exportkredit (SEK) för refinansiering av exportkrediter.
Enligt avdrags/bidragssystemet - som är en utbyggnad av ett tidigare
avdragssystem - har exportföretag möjlighet att i samband med inkomsttaxering
få extra ränteavdrag eller, om sådant bidrag inte kan utnyttjas,
räntebidrag.

I proposition 1980/81:130 om industripolitikens inriktning m. m. (kapitel
9) föreslås dels att SEK-systemet med vissa förändrade riktlinjer skall
förlängas för en tid av ytterligare två år, dels att avdrags/bidragssystemet
skall upphöra den 31 december 1981. Regeringens förslag bygger på en
utvärdering av det nuvarande systemet som 1980 års exportkreditutredning
har gjort i betänkandet (Ds I 1980:24) Subventionerade exportkrediter - en
utvärdering av nuvarande system. Betänkandet har remissbehandlats.

Utskottet har inga erinringar mot regeringens förslag såvitt gäller åtgärder
för att stödja svensk kapitalvaruexport. Propositionen tillstyrks sålunda i
denna del.

Statsstödd kreditgivning vid försäljning inom landet

I samband med 1978 års beslut (prop. 1977/78:155, NU 1977/78:73, rskr
1977/78:379) om statsstödd exportkreditfinansiering fattades även beslut om
ett system för statsstödd kreditgivning vid försäljning inom landet, s. k.
hemmamatching. Systemet innebär att regeringen efter beslut i varje enskilt
fall kan lämna stöd till svenska tillverkare av kapitalvaror vid försäljning på
hemmamarknaden. Statsstödd kredit lämnas då det klart kan påvisas att
konkurrerande offert föreligger med särskilt förmånliga villkor. Systemet
syftar bl. a. till att motverka effekten av att utländska företag vid offerter till
svenska köpare med hjälp av subventionerade exportkrediter får en
utslagsgivande konkurrensfördel. Beredande organ är Sveriges Investeringsbank
AB, som också lämnar krediten.

NU 1980/81:58

15

Systemet med hemmamatching har liksom det tidigare behandlade statliga
exportkreditstödet utvärderats av 1980 års exportkreditutredning. På
grundval av utredningens förslag och remissinstansernas synpunkter föreslår
regeringen i proposition 1980/81:130 (kapitel 10) att systemet med hemmamatching
skall fortsätta, dock med vissa ändrade riktlinjer jämfört med det
nu gällande systemet. Bl. a. föreslås som krav för att stöd skall utgå att
ifrågavarande offert avser ett belopp som förutom att uppgå till minst 500 000
kr. utgör minst 10 % av det sökande bolagets årsomsättning. Detta gäller
dock inte för offerter över 50 milj. kr. Ett annat förslag är att en fastlagd
subventionsnivå skall införas. Stödet skall således uppgå till högst tre
procentenheter av räntan. Räntenivån bör dock vara lägst två procentenheter
över den internationellt överenskomna s. k. consensusnivån. Vissa av
dessa förändringar i riktlinjerna kritiseras i motionerna 1980/81:2069 och
1980/81:2073.

I motion 1980/81:2069 anförs att regeringens förslag på några punkter
innebär direkta försämringar av systemet. Det gäller bl. a. kravet på att
offertens belopp skall uppgå till 10 % av omsättningen. Motionärerna uttalar
att ett sådant krav allvarligt skulle försvåra möjligheterna för större svenska
företag att konkurrera med utländska bolag som säljer på den svenska
marknaden. Ifrågavarande krav bör dessutom - som Investeringsbanken
anför i sitt remissvar - inte uppställas med hänsyn till tillämpningssvårigheter
som uppkommer i företagsgrupper och divisionaliserade företag, säger de.
En annan ändring som enligt motionärerna i vissa fall kan ge försämringar är
införande - enligt regeringens förslag - av en fastlagd subventionsnivå på
högst tre procentenheter av räntan. De anför att stödet vid hemmamatching
hittills har varit olika stort beroende på affärens betydelse och ränteläget.
Den av regeringen föreslagna ändringen skulle ge en onödig stelhet åt
systemet och i flera fall kunna leda till att svenska företag tappar viktiga delar
av hemmamarknaden.

Motionärerna erinrar vidare om att betydande investeringar nu planeras i
Sverige inom energisektorn. De anför att en orimligt stor del av projekten
riskerar att gå till utländska leverantörer om finansieringen av investeringar
inte klaras i Sverige. Motionärernas förslag i övrigt går ut på att regeringen
aktivare än hittills borde arbeta för internationella överenskommelser - i
första hand inom Norden - i syfte att höja den ränta ovanpå vilken
subventionerna läggs (den s. k. consensusnivån).

Också i motion 1980/81:2073 föreslås att kravet på att offertbeloppet skall
uppgå till 10 % av företagets årsomsättning skall utgå. I stället borde en gräns
i kronor kunna fastställas utan relation till företagets storlek. Motionärerna
anför att regeringen med hänsyn till bl. a. arbetsmarknadsläget borde kunna
avgöra ärenden i varje särskilt fall med beaktande av bl. a. affärens betydelse
för det enskilda företaget. I motionen lämnas vidare exempel på den
belastning i form av sämre räntevillkor som svenska leverantörer kan ha i
leveranser där utländsk kreditkonkurrens förekommer. Motionärerna anför

NU 1980/81:58

16

att svenska företag har en nästan omöjlig uppgift i att möta denna
kreditkonkurrens och samtidigt uppnå en acceptabel prisnivå. Deras förslag i
denna del innebär att riksdagen hos regeringen skall begära utredning av
möjligheten att räntan vid hemmamatching skall vara en procentenhet över
consensusräntan i stället för såsom föreslås i propositionen lägst två
procentenheter över consensusnivån. Arbetet med att uppnå internationella
överenskommelser inom detta område bör fortgå, anför motionärerna.

Utskottet delar regeringens uppfattning att statsstödd kreditgivning vid
leveranser inom landet i vissa fall även fortsättningsvis skall finnas tillgänglig.
Det bästa sättet att förhindra en besvärande subventionskonkurrens på den
svenska marknaden för kapitalvaruproducerande företag är dock enligt
utskottets mening såsom också anförs i propositionen att söka åstadkomma
internationella överenskommelser. Denna uppfattning synes överensstämma
även med de tankegångar som kommer till uttryck i de här aktuella
motionerna. Av propositionen framgår att Sverige inom kort kommer att
fortsätta tidigare påbörjade diskussioner med andra länder i dessa frågor.
Enligt vad utskottet har inhämtat är diskussioner med Finland nära
förestående.

Vad gäller de riktlinjer som fortsättningsvis skall gälla för hemmamatching
kritiseras i båda motionerna kravet på att offertbeloppet skall utgöra minst
10 % av det sökande företagets årsomsättning för att stöd skall beviljas.
Detta krav har kritiserats även vid remissbehandlingen av 1980 års
exportkreditutrednings betänkande liksom i de skrivelser från Sveriges
industriförbund och Nordstjernan AB m. fl. som har inkommit i ärendet till
näringsutskottet.

Enligt utskottets mening är det här närmast fråga om att finna en lösning
som på bästa sätt tar hänsyn till de delvis motstridiga kraven på dels rimliga
villkor för de svenska företagen, dels en acceptabel kostnadsnivå för
samhället. Utskottet har noterat att regeringen avser att varje år ompröva
systemet med hemmamatching. Detta tillstyrker utskottet, som utgår ifrån
att regeringen vid denna prövning bl. a. överväger de krav som har uppställts
för att ett företag skall kunna få detta stöd. Om det exempelvis visar sig att
kravet på ett offertbelopp om minst 10 % av årsomsättningen innebär
väsentliga problem vid prövningen av olika stödärenden utgår utskottet ifrån
att regeringen återkommer till riksdagen med förslag till förändringar. Även
andra av de krav och villkor som skall gälla fortsättningsvis torde löpande
kunna omprövas om så anses erforderligt. Det gäller t. ex. de krav och villkor
som tas upp i de nu aktuella motionerna. Utskottet anser det inte motiverat
för riksdagen att göra något uttalande till regeringen mot bakgrund av vad
som här har anförts. Regeringens förslag tillstyrks sålunda vad gäller
statsstödd kreditgivning vid leveranser inom landet i vissa fall. Härav följer
att motionerna 1980/81:2069 och 1980/81:2073 avstyrks.

NU 1980/81:58

17

Statliga handelshus

I den socialdemokratiska partimotionen 1980/81:2020 erinras om att
socialdemokraterna år 1979 i en partimotion tog upp frågan om inrättande av
statliga handelshus. Handelshusen skulle självständigt marknadsföra produkter
och sluta avtal med köpare. De skulle ta ansvar för att avtalsvillkoren
beträffande produktens utformning, leveranstider etc. uppfylls. På sikt
skulle handelshusen också kunna utnyttjas som ett instrument för att
samordna olika producenters bidrag vid en export av stora anläggningsprojekt.
De skulle likaså kunna utgöra samhällets instrument med uppgift att
samordna den kommersiella sidan av Sveriges samarbetsavtal med u-länder
och statshandelsländer. I de sammanhangen skulle ett samarbete kunna
utvecklas med andra inblandade samhällsorgan som ansvarar för olika delar
av svenska samarbetsavtal.

Det konkreta resultatet av förslaget om samhällsinsatser i form av statliga
handelshus blev sedermera den försöksverksamhet med exportsäljbolag som
bedrivs vid några regionala utvecklingsfonder, anför motionärerna. De
föreslår att tanken på inrättande av statliga handelshus som inte är bundna till
en regional avgränsning skall prövas. En särskild delegation bör, menar
motionärerna, tillsättas med uppgift att organisera en försöksverksamhet
med export genom ett statligt handelshus. Verksamheten bör vara koncentrerad
till några produktområden och avgränsad på sådant sätt att en effektiv
marknadsföring kan bedrivas. Delegationen föreslås få ett anslag för
budgetåret 1981/82 på 10 milj. kr. och bedriva en försöksverksamhet under
tre år.

När det gäller den försöksverksamhet med regionala exportsäljbolag som
f. n. pågår vid de regionala utvecklingsfonderna i Stockholms, Värmlands
och Gävleborgs län säger motionärerna att det enligt socialdemokratisk
uppfattning är utomordentligt angeläget att denna även fortsättningsvis
tillförs resurser så att den kan föras vidare. Motionärerna tar i ett annat
avsnitt av motionen upp frågan om anslag till de regionala utvecklingsfonderna
för bl. a. detta ändamål. Därutöver pekar de på en rad områden där de
regionala utvecklingsfondernas insatser i form av service till de mindre och
medelstora företagen borde förstärkas. De anför att det inte är meningsfullt
att på det sätt som regeringen gör ställa anspråk på verksamheten vid de
regionala utvecklingsfonderna utan att anvisa i motsvarande mån ökade
ekonomiska resurser för verksamheten. Motionärernas förslag mynnar ut i
att de regionala utvecklingsfonderna för budgetåret 1981/82 skall få ett
reservationsanslag på 20 milj. kr. utöver vad som har föreslagits i budgetpropositionen.

Även i motion 1980/81:1783 framförs önskemål beträffande försöksverksamheten
med regionala exportsäljbolag. Motionärerna menar att det är
oklart i vilken utsträckning exportbolagen kommer att ges fortsatta resurser
för att fortsätta försöksverksamheten fram till utgången av år 1982 på det sätt

NU 1980/81:58

18

som ursprungligen avsågs. I budgetpropositionen utvecklas inte närmare hur
anslaget Bidrag till regionala utvecklingsfonder m. m. skall fördelas på olika
ändamål. Motionärerna betonar vikten av att försöksverksamheten kan
fortsätta. De vill att riksdagen skall uttala sig för att erforderliga resurser
avsätts inom ramen för anslaget till de regionala utvecklingsfonderna så att
projektet med regionala exportsäljbolag i de tre berörda länen skall kunna
genomföras under den återstående försöksperioden i enlighet med de
ursprungliga planerna.

Utskottet vill med anledning av motionerna anföra följande.

Såväl socialdemokraterna som centerpartiet lade våren 1979 i partimotioner
fram förslag om inrättande av handelshus. Utskottet fann att initiativ i
denna riktning, som då redan tagits av tre utvecklingsfonder, borde stödjas.
Frågan var dock komplicerad, anförde utskottet vidare, varför frågan om
handelshus borde utredas inom regeringskansliet (NU 1978/79:59 s. 66). På
förslag av utskottet gjorde riksdagen ett uttalande av denna innebörd.

Regeringen har i augusti 1979 lämnat utvecklingsfonderna i Stockholms,
Värmlands och Gävleborgs län medgivande att starta försöksverksamhet
med handelshus. Medel har anvisats för denna försöksverksamhet till slutet
av år 1980.

Inom ramen för försöksverksamheten bildades i början av år 1980
Stockholms regionexport - Stockex AB. Bolagets uppgift är att främja
exporten till Frankrike. Ett dotterbolag har också bildats i Frankrike,
nämligen Stockex sarl. I Gävleborgs län finns ett motsvarande bolag, Gavlex
Trade AB. Bolagets verksamhet är dock inte begränsad till viss marknad.
Vid utvecklingsfonden i Värmlands län bedrivs försöksverksamheten i
projektform. Ett särskilt exportbolag är under bildande.

Industriverket och Exportrådet har i september 1980 redovisat de
hittillsvarande erfarenheterna av försöksverksamheten. Enligt utvärderingen
hade försöksverksamheten pågått så kort tid att en kommersiell
utvärdering grundad på faktiska resultat ännu inte var möjlig. En sådan
utvärdering, sägs det, torde kräva att verksamheten får fortgå under den
planerade treårsperioden. Vidare pekades på att verksamheten i Gävle och
Värmland företer så stora likheter att det från försökssynpunkt kan ge
tillräckliga erfarenheter att fullfölja endast ett av dessa försök. Slutligen
rekommenderades att parallellt med pågående försöksverksamhet också
alternativa vägar skulle studeras, så att de regionala exportsäljbolagen vid
den slutliga utvärderingen kan sättas in i sitt sammanhang.

Regeringen medgav i november 1980 att den inledda försöksverksamheten
med att främja export från mindre företag skall fortsätta till utgången av år
1982. För ändamålet får disponeras medel från reservationsanslaget Bidrag
till regionala utvecklingsfonder m. m. inom ramen för de bidrag som lämnas
av industriverket till de regionala utvecklingsfonderna. Regeringen uppdrog
samtidigt åt statens industriverk att i samråd med Sveriges exportråd följa

NU 1980/81:58

19

försöksverksamheten och senast den 1 september 1982 redovisa erfarenheterna
av denna.

Våren 1980 avslog riksdagen på förslag av näringsutskottet ett socialdemokratiskt
motionsyrkande om samhällsägda handelshus på nationell nivå.
Utskottet pekade i sitt betänkande (NU 1979/80:43 s. 41) på den pågående
försöksverksamheten med regionala exportsäljbolag och den till hösten 1980
aviserade utvärderingen av denna. Utskottet förutsatte att riksdagen utan
dröjsmål skulle få en redovisning av utvärderingens resultat.

När det gäller den fortsatta försöksverksamheten med regionala exportsäljbolag
är enligt utskottets mening genom regeringens beslut i november
1980 önskemålen i motion 1980/81:1783 i allt väsentligt tillgodosedda.
Utskottet utgår ifrån att industriverket vid sina prioriteringar av hur
förevarande anslag skall disponeras, i enlighet med regeringens medgivande,
möjliggör en fortsatt försöksverksamhet. Något uttalande från riksdagen till
regeringen med anledning av motionen erfordras enligt utskottets mening
inte. Motion 1980/81:1783 avstyrks sålunda.

Förslaget i den socialdemokratiska partimotionen om ökade anslag för de
regionala utvecklingsfonderna behandlar utskottet i sitt betänkande NU
1980/81:64.

Utskottet anser inte att det under den pågående försöksverksamheten med
regionala exportsäljbolag bör påbörjas försöksverksamhet också med ett
nationellt handelshus, vilket förordas i den socialdemokratiska partimotionen.
Den utvärdering av den pågående försöksverksamheten som skall göras
av industriverket och Exportrådet bör inväntas innan riksdagen tar ställning
till en eventuell försöksverksamhet med nationella handelshus. Utskottet
förutsätter att riksdagen, sedan utvärderingen har färdigställts, utan
dröjsmål får en redovisning av dess resultat. Med hänvisning till vad utskottet
nu har anfört avstyrker utskottet motion 1980/81:2020 i ifrågavarande
del.

Export av tjänster från statliga myndigheter och bolag

Statliga myndigheter och bolag har på senare år i många fall engagerats i
export av konsulttjänster, bl. a. som komplement till leverans av varor. En
fortsatt utveckling av sådan verksamhet har intresse inom ramen för
strävandena att öka den svenska exporten. På grundval av konsultexportutredningens
betänkande (SOU 1980:23) Statligt kunnande till salu föreslås i
proposition 1980/81:171 en rad åtgärder för att främja export av tjänster från
statliga myndigheter och bolag.

I fråga om inriktningen av den statliga tjänsteexporten anförs i propositionen
bl. a. följande. De tjänster som bedöms bli aktuella ligger i första
hand inom de tekniska områdena, men även vissa administrativa tjänster kan
komma i fråga. En grundläggande princip skall vara att verksamheten är

NU 1980/81:58

20

marknadsorienterad. Den statliga tjänsteexporten skall bedrivas med nära
anknytning till resursbasen, dvs. inom myndigheten eller i ett bolag i nära
anslutning till myndigheten. En förutsättning för att en myndighet skall
kunna bedriva tjänsteexport är att uppdragsverksamhet förekommer vid
myndigheten. Fler myndigheter avses få möjlighet att bedriva sådan
verksamhet. Krav på lönsamhet i verksamheten skall gälla. I detta
sammanhang betonas särskilt att prissättningen på de statliga tjänsterna
måste vara sådan att konkurrens med privata företag kan ske på så lika villkor
som möjligt. Det framhålls också som viktigt att de statliga tjänsteexportörerna
samverkar med andra exportörer där så är lämpligt för svensk
export.

När det gäller åtgärder för att underlätta tjänsteexport i myndighetsform
diskuteras till en början förutsättningarna för avtal mellan myndigheter och
enskilda bolag om gemensamma projekt. En slutsats blir att hinder för
sådana avtal inte föreligger när myndighetens ansvar är klart avgränsat till de
tjänster som myndigheten själv svarar för. Det är meningen att regeringen
skall utfärda en förordning med vissa bestämmelser för statliga myndigheters
affärsdrivande verksamhet i utlandet. Regeringen förutsätts komma att
besluta om borttagande av vissa begränsningar i fråga om utrikes förrättningar,
förutsatt att kostnaderna finansieras av utlandsverksamheten.
Grundregeln i fråga om statstjänstemäns tjänstledighet för verksamhet i
samband med tjänsteexport skall alltjämt vara att sådan ledighet bör beviljas
restriktivt. En mindre sträng tillämpning av grundprincipen i vissa fall skall
dock övervägas.

De frågor som behandlas i propositionen kräver inte var för sig riksdagens
godkännande, framhålls det i propositionen. Tillsammans ger de emellertid
uttryck för en mera aktiv inställning i fråga om export av statligt kunnande,
säger föredragande statsrådet. Regeringen föreslår mot denna bakgrund att
riksdagen skall godkänna vad som i propositionen anförs om insatser för
vidgad export av statliga tjänster.

För finansiering av marknadsföringsinsatser - vilka betraktas som
investeringar och skall återbetalas genom erhållna inkomster - föreslås ett
belopp av 3 milj. kr. inom ramen för anslaget Exportfrämjande verksamhet.
Återbetalningsskyldigheten skall kunna upphävas i de fall myndigheten inte
lyckas med exportansträngningarna. Regeringen begär riksdagens godkännande
också av vad som i propositionen anförs om stöd för utvecklande av
tjänsteexport vid statliga myndigheter. Ett ekonomiskt åtagande att nämna
är också att staten t. v. skall bidra med ett mindre belopp till Sveriges
exportråd för att möjliggöra för myndigheterna att få råd därifrån. Som
serviceorgan för myndigheter och bolag som så önskar skall Statskonsult
International AB fungera. Även härvidlag önskar regeringen riksdagens
godkännande.

Utskottet har sammanfattningsvis ingenting att erinra mot vad som anförs i
här berörda delar av propositionen. Sålunda tillstyrker utskottet att

NU 1980/81:58

21

riksdagen lämnar sitt godkännande på de punkter som har nämnts.

I detta sammanhang tar utskottet upp ett par yrkanden i motion
1980/81:1793, vilken gäller propositionens ämne men väcktes redan under
allmänna motionstiden. Efter en diskussion av förutsättningarna för svensk
export av tjänster begär motionärerna bl. a. att riksdagen skall uttala att
stödåtgärder till statlig export av tjänster icke får utformas så att enskild
tjänsteexport försvåras och att riksdagen skall anhålla att regeringen i
förhandlingar med internationella handelsorgan aktivt verkar för att
handelshinder för tjänsteexport avvecklas. I vad gäller det första yrkandet
hänvisar utskottet till vad som i det föregående har sagts om prissättningen på
de statliga tjänster som skall exporteras. Syftet med motionsyrkandet
tillgodoses enligt utskottets uppfattning helt genom vad som anförs i
propositionen och riksdagen nu föreslås godkänna. Någon åtgärd med
anledning av detta yrkande är följaktligen inte motiverad. Det senare
yrkandet avser handelspolitiska förhållanden, som inte i första hand kan
prövas i detta ärende. Utskottet konstaterar att förhandlingar av åsyftad
innebörd pågår inom OECD och avstyrker därmed motionen i nu berörd
del.

Viss lagstiftning rörande handelssekreterarorganisationen

I proposition 1980/81:171 framlägger regeringen två lagförslag som rör
personal vid den exportfrämjande organisationen i utlandet. Enligt en lag
som ursprungligen tillkom år 1975 har till Sveriges exportråd delegerats rätt
att fatta vissa beslut med avseende på dels handelssekreterarnas verksamhet,
dels exportfrämjande verksamhet inom utrikesrepresentationen. Detta
bemyndigande föreslås nu utvidgat. Särskilt bör noteras att Exportrådets
befogenhet att ”genom anvisningat för den allmänna inriktningen” planera
och leda den nämnda verksamheten nu utsträcks till att gälla planering och
ledning över huvud taget av denna verksamhet. Utskottet har ingen erinran
mot lagförslaget.

Handelssekreterarna är, numera med stöd av kollektivavtal, anställda för
begränsad tid, tre-fem år. En liknande tidsbegränsning anses önskvärd för
vissa andra medarbetare i den exportfrämjande verksamheten utomlands,
nämligen dels marknadssekreterare, dels praktikanter. I fråga om personal
tillhörande dessa kategorier föreslås en särskild lag, enligt vilken anställning
får ske för bestämd tid eller t. v. längst till viss tidpunkt. Beträffande den
närmare innebörden av lagförslaget hänvisas till det yttrande av arbetsmarknadsutskottet
(AU 1980/81:7 y) som är fogat som bilaga till detta betänkande.

Som nämns i arbetsmarknadsutskottets yttrande har arbetstagarorganisationerna
- vid förhandling med statens förhandlingsråd rörande propositionen
- motsatt sig lagstiftning och ansett att frågan om tidsbegränsning av
anställningarna borde lösas genom kollektivavtal. I en ensidig protokollsan -

NU 1980/81:58

22

teckning anför arbetstagarsidans representanter bl. a. att de under överläggningarnas
gång har förklarat sig villiga att ta upp förhandlingar om
tidsbegränsning och medgivit att det finns uppenbara skäl som talar för viss
rörlighet på den berörda typen av tjänster. Inom arbetsmarknadsutskottet
har majoriteten godtagit regeringens förslag, medan en minoritet (s)
avstyrker detta och förordar att man liksom i fråga om handelssekreterarna i
första hand skall pröva kollektivavtalsvägen.

Utskottet ansluter sig till vad arbetsmarknadsutskottet har anfört. Någon
annan lösning av den materiella frågan än den som föreslås i propositionen
torde det knappast finnas utrymme för, och det är önskvärt att frågan löses
nu. Även om det kan anföras skäl för att man - på samma sätt som i fråga om
handelssekreterarna - borde ha prövat avtalsvägen för att reglera tidsbegränsningen
bör riksdagen således anta lagförslaget.

Främjande av turismen m. m.

Sveriges turistråd

I budgetpropositionen (bilaga 14 punkt B 3, s. 37 f.) föreslås att riksdagen
till Sveriges turistråd för budgetåret 1981/82 anvisar ett reservationsanslag av
38 000 000 kr. Utskottet behandlar i detta sammanhang två motioner från
allmänna motionstiden som berör Turistrådets anslag och verksamhetsinriktning.

I motion 1980/81:1046 (vpk), som tidigare har behandlats såvitt gäller
Sveriges exportråd, tas också upp regeringens förslag angående anslag till
Sveriges turistråd. Motionärerna ifrågasätter om det är riktigt att Turistrådet
skall finansieras med så mycket som 38 milj. kr. ur statskassan. Vänsterpartiet
kommunisterna anser, anförs i motionen, att Turistrådets verksamhet i
högre grad bör självfinansieras, exempelvis genom avgifter på hotellrum och
campingavgifter. Motionärerna hävdar att effektiviseringar och prioriteringar
i marknadsföringen skulle kunna ge bra resultat till lägre kostnad. De
föreslår att anslaget till Sveriges turistråd skall minskas med 10 milj. kr.
jämfört med vad som föreslås i budgetpropositionen.

Som ett led i översynsarbetet med att begränsa statliga monopol betecknas
de förslag som förs fram i motion 1980/81:1487. Motionärerna erinrar om att
Turistrådet enligt statsmakternas intentioner skall stimulera och förbättra
förutsättningarna för såväl svenska som utländska turistbesök i Sverige och
att detta skall åstadkommas genom produktutveckling, marknadsföring och
organisationsutveckling. I det syftet bygger Turistrådet upp nya organisationer,
vilkas följdverkningar har vållat kritik inom branschen. Motionärerna
anger vari denna kritik består. Deras slutsats är att det inte är rimligt att
Turistrådet på basis av skattemedel skall tillåtas att fortsätta på den inslagna
vägen. Enligt motionärernas mening bör Turistrådet i sin verksamhet
begränsas till att vara ett rent serviceorgan. Med avsikt att åstadkomma

NU 1980/81:58

23

besparingar av statens medel föreslår de att Turistrådets kommersiella
verksamhet skall avvecklas.

Utskottet behandlar först motion 1980/81:1046 i här berörd del och
propositionen i motsvarande del.

Turismen har under senare år fått en ökande betydelse för Sveriges
ekonomi och sysselsättning. Genom att bereda såväl svenskar som utlänningar
gynnsammare förutsättningar för turism i Sverige torde det vara
möjligt att förbättra bytesbalansen samtidigt som positiva sysselsättningseffekter
skapas. Utskottet delar regeringens uppfattning att Turistrådet bör ges
ökade resurser av i propositionen angiven storlek för att en ökning av
turismen i Sverige skall möjliggöras. Av detta följer att utskottet inte håller
med motionärerna om att Turistrådets anslag bör skäras ned. Givetvis
förutsätter utskottet att Turistrådets verksamhet drivs med ambitionen att
största möjliga effektivitet skall uppnås och att möjliga rationaliseringsvinster
tas till vara. När det gäller motionärernas förslag om en ökad
avgiftsfinansiering av Turistrådets verksamhet vill utskottet anföra följande.
Vid inrättandet av Turistrådet föreslogs i proposition 1975:47 att verksamheten
delvis skulle finansieras genom logiavgift. Detta förslag avslogs av
riksdagen på förslag av skatteutskottet (SkU 1975:21) och näringsutskottet
(NU 1975:34). Utskottet anser inte heller nu att någon logiavgift bör införas
för att finansiera Turistrådets verksamhet. Dock vill utskottet peka på att,
vilket framgår av budgetpropositionen (bil. 14 s. 39), regeringen överväger
att lämna förslag om självfinansiering av den del av Turistrådets tjänster som
omfattar rådgivning och annan serviceverksamhet. Med hänvisning till vad
här har anförts tillstyrker utskottet propositionen i förevarande del. Motion
1980/81:1046 avstyrks i motsvarande del.

Utskottet övergår så till att behandla motion 1980/81:1487.

I budgetpropositionen (bil. 14 s. 38) anges att de aktiviteter som f. n.
bedrivs och de som Turistrådet föreslår förbudgetåret 1981/82 är anpassade
till Turistrådets långsiktiga program. Detta program omfattar fortsatt arbete
med att etablera regionala produktions- och bokningsorgan och utveckla ett
rikstäckande datoriserat boknings- och informationssystem liksom åtgärder
för att lösa nuvarande problem med distribution av turistprodukter
utomlands. Vidare omfattar arbetet produktutveckling, marknadsföring och
exportfrämjande i samverkan med regionala bokningsorganisationer, regionala
och lokala turistorganisationer samt turistnäringen i övrigt.

Handelsministern framhåller att Turistrådet i sin långsiktiga verksamhetsplanering
har prioriterat sådan verksamhet som syftar till en lösning av
nuvarande strukturella problem inom svensk turism. Han tillstyrker Turistrådets
prioritering. Utskottet har i föregående avsnitt ställt sig bakom
propositionens förslag. Det finns enligt utskottets mening inte nu anledning
för riksdagen att uttala sig för några ändrade riktlinjer för Turistrådets
verksamhet. Inte heller finns det enligt utskottets uppfattning skäl för
riksdagen att ta ställning till de kritiska synpunkter beträffande Turistrådets

NU 1980/81:58

24

verksamhet som tas upp i motionen. Utskottet har noterat att Turistrådet i en
promemoria som har delgetts regeringskansliet på varje punkt har bemött
den nämnda kritiken. Enligt vad utskottet har inhämtat planeras i
handelsdepartementets regi ett sammanträffande mellan företrädare för
bl. a. Turistrådet och vissa av dem som har kritiserat rådet. Med hänvisning
till det anförda avstyrker utskottet motion 1980/81:1487.

Övriga turismfrämjande åtgärder

Utskottet behandlar i det följande tre motioner från allmänna motionstiden
år 1981 med förslag om främjande av turismen.

I motion 1980/81:183 framhålls behovet av en turism som är anpassad till
människornas behov och förväntningar. Motionärerna lämnar en rad förslag
på åtgärder för att främja den svenska turismen. I korthet innebär dessa
förslag följande. Den offentliga verksamheten inom turistområdet bör
samordnas och de ideella organisationerna utnyttjas. Sverige bör söka
medlemskap i FN-organisationen World Tourist Organization. En mer aktiv
marknadsföring bör bedrivas. Statliga garantier bör ges till enskilda och
organisationer vid anslutning till ett datorbaserat bokningssystem. Charterflyget
bör liberaliseras. Ytterligare en radiokanal för turistinformation m. m.
på viktigare turistspråk bör införas. Uthyrning av sommartorp bör stimuleras.
Utbildningsinsatserna för turistbranschen bör ökas. Turistnäringen bör
föras in i de regionala utvecklingsfondernas målgrupp. En genomgång och
utvärdering av de statliga stöden till turistnäringen bör göras.

I motion 1980/81:1401 begärs att en delegation skall tillsättas med uppgift
att utveckla turisttrafik till fjällområdena och förbättra turistanläggningarnas
beläggning sommartid i Jämtlands län. Motionärerna nämner flera olika
förslag på arbetsuppgifter för den av dem förordade delegationen. När det
gäller uppgiften att utveckla turisttrafiken till fjällområdena kan nämnas att
motionärerna vill ha ett förstärkt statligt stöd till kollektiv persontrafik. Det
är också angeläget, anför de, att SJ ges erforderliga medel för en planmässig
och kontinuerlig nyanskaffning av person- och sovvagnar samt lok.

Motionärerna anser att statsmakterna borde ta på sig ett ökat ansvar för
strategiska marknadsförings- och transportinsatser för att öka beläggningen
sommartid vid turisthotellen. De föreslår att en statlig kreditgaranti skall ges
för de regionala marknadsföringsorganen och att ett uppfyllande av
kreditgarantierna skall finansieras via charterskatten på resor till utlandet.
Vidare måste förutsättningarna för charterflyget inom landet förbättras,
anför motionärerna. De anser att flera av de förslag som har lämnats i
motionen kräver ytterligare överväganden och mer detaljerade beräkningar.
Därför bör enligt motionärernas mening den inledningsvis nämnda delegationen
tillsättas.

Också i motion 1980/81:1405 framförs förslag om främjande av turismen.
Motionen gäller behovet av snabba näringspolitiska insatser i Västerbottens

NU 1980/81:58

25

inlandskommuner. Motionärerna anför beträffande turism att det finns goda
möjligheter att utveckla fjällturistnäringen i kommunerna Dorotea, Vilhelmina,
Stomman och Sorsele och därmed skapa en ökad sysselsättning i delar
av inlandet där andra näringspolitiska åtgärder är i det närmaste obefintliga.
Sveriges turistråd bör få möjlighet att göra insatser som har föreslagits av
rekreationsberedningen. Regeringen och luftfartsverket bör medverka till
att Gunnarns flygplats upplåts för turistchartertrafik.

Med anledning av de här angivna motionerna vill utskottet anföra
följande. Utskottet delar den positiva grundinställning till turismen som
kommer till uttryck i de tre här aktuella motionerna. Från statsmakternas
sida har också under de senaste årtiondena turismens betydelse uppmärksammats
genom att bl. a. flera utredningar har tillsatts med syfte att förbättra
villkoren för turismen. Sveriges turistråd har inrättats, och ekonomiska
resurser för turismfrämjande åtgärder har tillskjutits.

År 1979 tillsattes utredningen (Jo 1979:07) om den statliga rekreationsoch
turistpolitiken (TUREK). Utredningen beräknas avge ett delbetänkande
om organisationsfrågor m. m. under första halvåret 1981 och sitt
slutbetänkande under år 1982. Som framgår av den tidigare redogörelsen har
utredningen att behandla flera av de frågor som aktualiseras i motionerna.
Utskottet förutsätter att utredningen behandlar den typ av frågor beträffande
samordning av den offentliga verksamheten inom turistområdet och om
turisttrafik som tas upp i motionerna. Vad gäller de övriga önskemål som
framförs i motionerna vill utskottet anföra följande.

Regeringen avser att under nästa riksmöte lägga fram en regionalpolitisk
proposition. Enligt vad utskottet har inhämtat avses i propositionen bl. a.
behandlas det regionalpolitiska stödet till turistnäringen.

Frågan om ett eventuellt medlemskap i World Tourist Organization har
övervägts av regeringen under sommaren 1980. Regeringens ställningstagande
blev att Sverige inte skall söka medlemskap i detta organ. Utskottet finner
inte att riksdagen har skäl för någon annan bedömning.

Förslaget om att Gunnarns militära krigsflygfält skall upplåtas för
turistchartertrafik har behandlats av lufttransportutredningen, som i slutet
av år 1980 avgivit betänkandet (SOU 1981:12) Inrikesflyget under 1980-talet.
Utredningen anför (s. 272) beträffande om- och utbyggnad av bl. a.
Gunnarns flygplats att ett sådant projekt är föga angeläget från transportförsörjningssynpunkt.
Dock säger utredningen att om projekten skulle
motiveras av behovet att skapa förutsättningar för chartertrafik till Västerbottens
fjälltrakter en avvägning bör ske mellan Arvidsjaurprojektet och de
betydligt mindre kostsamma åtgärderna (15-25 milj. kr.) för att möjliggöra
sådan trafik på Gunnarns flygplats. Betänkandet bereds f. n. inom regeringskansliet.
Detsamma gäller de förslag om rekreationsberedningen som tas
upp i motion 1980/81:1405.

Vad gäller önskemålet om ökade utbildningsinsatser inom turistnäringen
har utskottet inhämtat att vissa sådana insatser har påbörjats inom hotell- och

NU 1980/81:58

26

restaurangbranschen efter ett samnordiskt initiativ.

Önskemålet om marknadsföringsinsatser torde enligt utskottets bedömning
kunna tillgodoses inom ramen för Turistrådets verksamhet. Rådet har
till uppgift att som centralt organ planera, samordna och genomföra åtgärder
för att främja marknadsföring av turism i Sverige.

Förslag om att turistnäringen skall ingå i de regionala utvecklingsfondernas
målgrupp behandlas i betänkandet NU 1980/81:64 tillsammans med
andra motionsyrkanden av samma innebörd.

Utskottet anser sammanfattningsvis inte att ifrågavarande motioner ger
riksdagen anledning att göra något uttalande till regeringen. Sålunda
avstyrks motionerna 1980/81:183 i ifrågavarande del, motion 1980/81:1401
och motion 1980/81:1405 i ifrågavarande del.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande anslag till exportfrämjande verksamhet

att riksdagen med bifall till proposition 1980/81:100 bilaga 14
punkt B 1 moment 2 och proposition 1980/81:141 samt med
avslag på motion 1980/81:1046 i ifrågavarande del och motion
1980/81:2101 till Exportfrämjande verksamhet för budgetåret
1981/82 under elfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
av 168 350 000 kr.,

2. beträffande export av fisk

att riksdagen avslår motion 1980/81:2100,

3. beträffande export av småhus

att riksdagen avslår motion 1980/81:1040,

4. beträffande utställningsfartyg

att riksdagen avslår motion 1980/81:1041,

5. beträffande etablering av filialer i Göteborg till exportfrämjande
organ

att riksdagen avslår motion 1980/81:1890 yrkande 3,

6. beträffande exportkreditnämnden
att riksdagen

a) med bifall till proposition 1980/81:100 bilaga 14 punkt B 2
moment 1 medger att staten åtar sig betalningsansvar i form av
statsgaranti för exportkredit till ett belopp av högst 67 000
milj. kr., varav 14 000 milj. kr. liksom tidigare reserveras för
garantigivning på särskilt gynnsamma villkor vid export av
betydelse för u-ländernas ekonomiska utveckling och för
garantigivning vid särskilt samhällsintresse,

b) med bifall till proposition 1980/81:100 bilaga 14 punkt B 2
moment 2 godkänner att den rörliga kredit i riksgäldskontoret

NU 1980/81:58

27

som ställts till exportkreditnämndens förfogande för att vid
behov användas för utbetalning av ersättningar för förluster
från garantiverksamheten, enligt tidigare angivna riktlinjer, får
uppgå till 800 milj. kr.,

c) med bifall till proposition 1980/81:100 bilaga 14 punkt B 2
moment 3 till Exportkreditnämnden, täckande av vissa förluster
för budgetåret 1981/82 under elfte huvudtiteln anvisar ett
förslagsanslag av 1 000 kr.,

7. beträffande åtgärder för att stödja svensk kapitalvaruexport
att riksdagen med bifall till proposition 1980/81:130 momenten
6 och 7

a) godkänner de grunder för fortsatt statligt stöd vid exportkreditgivning
genom AB Svensk Exportkredit som anges i
propositionen,

b) bemyndigar regeringen att i anslutning till statsstödd exportkreditgivning
genom AB Svensk Exportkredit ikläda staten de
ekonomiska förpliktelser som anges i propositionen,

8. beträffande statsstödd kreditgivning vid försäljning inom landet att

riksdagen

a) med bifall till proposition 1980/81:130 moment 8 och med
avslag på motionerna 1980/81:2069 och 1980/81:2073 godkänner
de grunder för statligt stöd vid kreditgivning genom
Sveriges Investeringsbank AB som anges i propositionen,

b) med bifall till proposition 1980/81:130 moment 9 bemyndigar
regeringen att i anslutning till statsstödd kreditgivning
genom Sveriges Investeringsbank AB ikläda staten ekonomiska
förpliktelser avseende kostnadstäckning i enlighet med vad som
har förordats i propositionen,

9. beträffande regionala exportsäljbolag

att riksdagen avslår motion 1980/81:1783,

10. beträffande statliga handelshus

att riksdagen avslår motion 1980/81:2020 yrkandena 24 och
25,

11. beträffande export av statliga tjänster

att riksdagen med bifall till proposition 1980/81:171 momenten
3-5 godkänner vad som i propositionen anförs om

a) insatser för vidgad export av statliga tjänster,

b) stöd för utvecklande av tjänsteexport vid statliga myndigheter,

c) Statskonsult International AB,

och därvid finner motion 1980/81:1793 yrkande 1 icke föranleda
någon riksdagens åtgärd,

NU 1980/81:58

28

12. beträffande vissa handelspolitiska förhandlingar

att riksdagen avslår motion 1980/81:1793 yrkande 3,

13. beträffande Sveriges exportråds beslutanderätt i fråga om
handelssekreterare m. m.

att riksdagen med bifall till proposition 1980/81:171 moment 1
antar det i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring
i lagen (1975:490) om beslutanderätt för Sveriges exportråd
beträffande handelssekreterare m. m.,

14. beträffande tidsbegränsning av anställning som marknadssekreterare
m. fl.

att riksdagen med bifall till proposition 1980/81:171 moment 2
antar det i propositionen framlagda förslaget till lag om
tidsbegränsning av anställning som marknadssekreterare
m. fl.,

15. beträffande anslag till Sveriges turistråd m. m.

att riksdagen med bifall till proposition 1980/81:100 bilaga 14
punkt B 3 och med avslag på motion 1980/81:1046 i ifrågavarande
del till Sveriges turistråd för budgetåret 1981/82 under
elfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 38 000 000
kr.,

16. beträffande Turistrådets kommersiella verksamhet
att riksdagen avslår motion 1980/81:1487,

17. beträffande åtgärder för att främja svensk turism
att riksdagen avslår

a) motion 1980/81:183 i ifrågavarande del,

b) motion 1980/81:1401,

c) motion 1980/81:1405 i ifrågavarande del.

Stockholm den 27 maj 1981

På näringsutskottets vägnar
INGVAR SVANBERG

Närvarande: Ingvar Svanberg (s), Johan Olsson (c), Erik Hovhammar (m),
Hugo Bengtsson (s). Sven Andersson (fp), Nils Erik Wååg (s), Margaretha af
Ugglas (m), Birgitta Hambraeus (c), Thage Peterson (s), Bengt Sjönell (c),
Rune Jonsson (s), Karl Björzén (m), Wivi-Anne Radesjö (s), Birgitta
Johansson (s) och Christer Eirefelt (fp).

Reservationer

av Ingvar Svanberg, Hugo Bengtsson, Nils Erik Wååg, Thage Peterson,
Rune Jonsson, Wivi-Anne Radesjö och Birgitta Johansson (alla s)

NU 1980/81:58

29

1. Statliga handelshus (mom. 10)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 19 som börjar med ”Utskottet
anser” och slutar med ”ifrågavarande del” bort ha följande lydelse:

Erfarenheterna av den hitillsvarande försöksverksamheten med regionala
exportsäljbolag har, som framgår av den tidigare redogörelsen, redovisats av
statens industriverk och Sveriges exportråd under hösten 1980. Vid
utvärderingen rekommenderades bl. a. att alternativ till den pågående
försöksverksamheten skall bedrivas parallellt med denna verksamhet. Enligt
utskottets mening bör en försöksverksamhet med ett nationellt handelshus i
enlighet med önskemålen i den socialdemokratiska partimotionen snarast
påbörjas. En delegation bör tillsättas med uppgift att organisera en dylik
försöksverksamhet. Till delegationen bör anvisas ett reservationsanslag av 10
milj. kr. för budgetåret 1981/82. Utskottet tillstyrker sålunda de berörda
yrkandena i motion 1980/81:2020.

dels att utskottet under 10 bort hemställa

10. beträffande statliga handelshus

att riksdagen med bifall till motion 1980/81:2020 yrkandena 24
och 25

a) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
om försöksverksamhet med statliga handelshus,

b) till Delegationen för statliga handelshus för budgetåret
1981/82 under elfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag
av 10 000 000 kr.,

2. Tidsbegränsning av anställning som marknadssekreterare m. fl. (mom.
14)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 22 som börjar med ”Utskottet
ansluter” och slutar med ”anta lagförslaget” bort ha följande lydelse:

Utskottet konstaterar att man från arbetstagarsidan inte har motsatt sig
tidsbegränsning av de anställningar som lagförslaget avser. Vad man har
önskat är en avtalsuppgörelse i frågan - enligt vad som är gängse på
arbetsmarknaden - i stället för en lagstiftning. Det är, som socialdemokraterna
i arbetsmarknadsutskottet uttalar, anmärkningsvärt att man från
statens sida inte har varit villig att gå in i realförhandlingar i denna sak. De
statsanställdas huvudorganisationer har i protokollet från förhandlingarna
uttalat att de ser med oro på vad man kan stadfästa som princip om riksdagen
beslutar enligt regeringens förslag. Detta förslag innebär, säger de vidare, ett
ifrågasättande av grunderna för det förtroende som formerna för umgänge
mellan parterna på arbetsmarknaden ytterst vilar på. Utskottet ser allvarligt

NU 1980/81:58

30

på denna deklaration och vill inte medverka till att lagstiftning tillgrips på det
nu aktuella området innan seriösa försök har gjorts att lösa frågan
förhandlingsvägen. Lagförslaget avstyrks alltså av utskottet.

dels att utskottet under 14 bort hemställa

14. beträffande tidsbegränsning av anställning som marknadssekreterare
m. m.

att riksdagen avslår proposition 1980/81:171 moment 2,

Särskilt yttrande

Sven Andersson (fp) och Christer Eirefelt (fp) anför:

Den statliga turistpolitiken är under utredning. Vi förutsätter att frågan
om Sveriges medlemskap i World Tourist Organization tas upp till förnyad
prövning i samband med de förslag som där blir aktuella.

NU 1980/81:58 (AU 1980/81:7 y)

31

Bilaga

Arbetsmarknadsutskottets yttrande
1980/81:7 y

över ett förslag till lag om tidsbegränsning av anställning av
marknadssekreterare m. fl.

Till näringsutskottet

Näringsutskottet har berett arbetsmarknadsutskottet tillfälle att avge
yttrande över ett i proposition 1980/81:171 om export av tjänster från statliga
myndigheter och bolag m. m. intaget förslag till lag om tidsbegränsning av
anställning av marknadssekreterare m. fl.

Förslaget går ut på att marknadssekreterare som tjänstgör hos handelssekreterare
eller inom utrikesrepresentationen skall kunna anställas för viss
tid eller längst till viss tidpunkt. Detsamma föreslås gälla för vissa
praktikanter inom den statliga exportfrämjande verksamheten. Den framlagda
lagen är ett avsteg från huvudregeln i lagen om anställningsskydd som
innebär att anställningar gäller tills vidare utan tidsbegränsning.

Av propositionen framgår att handelssekreterare, som vanligen rekryteras
från kvalificerade befattningar i svenska exportföretag, regelmässigt anställs
för tre till fem år beroende bl. a. på vilken typ av marknad anställningen
avser. Avsikten med tidsbegränsade förordnanden är att säkerställa flexibilitet
och förnyelse i organisationen. I propositionen anförs att det finns
samma skäl att begränsa förordnandetiden för marknadssekreterare som för
handelssekreterare. Marknadssekreterare rekryteras från kvalificerade
kommersiella befattningar i svenska företag för att tjänstgöra med exportfrämjande
arbetsuppgifter hos handelssekreterarna eller inom utrikesförvaltningen.

Tidsbegränsningen för handelssekreterarnas anställning sker med stöd av
kollektivavtal och i propositionen anmäls att det f. n. inte är aktuellt att
lagstifta för den gruppen. Det lämnas inte någon närmare förklaring till
varför man valt olika lösningar för handelssekreterare resp. marknadssekreterare
när det gäller den rättsliga regleringen av tidsbegränsningen av
anställningar. Utskottet har tagit del av ett protokoll från den 26 mars 1981
enligt vilket statens förhandlingsråd i anslutning till propositionen fört
förhandlingar enligt 11 § medbestämmandelagen med Centralorganisationen
SACO/SR, Statsanställdas förbund och TCO:s statstjänstemannasektion.
Av protokollet framgår att arbetstagarorganisationerna motsatt sig
lagstiftning och ansett att frågan om tidsbegränsning borde lösas genom
kollektivavtal. Förhandlingsrådet har å sin sida framhållit att tidsbegränsning
av anställningar ingår som en fast organisationsprincip i sammanhanget.

Någon motion har inte väckts i ämnet.

NU 1980/81:58 (AU 1980/81:7 y)

32

Utskottet delar uppfattningen att det är lämpligt att ha tidsbegränsade
förordnanden för marknadssekreterare och praktikanter av det slag som
anges i propositionen. Det kan anföras skäl för att man liksom för
handelssekreterare borde ha prövat avtalsvägen för att reglera tidsbegränsningen.
Med hänsyn till det önskvärda i att klara ut problemet nu och då det
knappast finns utrymme för någon annan lösning av den materiella frågan än
den som föreslås i propositionen godtar utskottet förslaget.

Stockholm den 5 maj 1981

På arbetsmarknadsutskottets vägnar
ELVER JONSSON

Närvarande: Elver Jonsson (fp), Anna-Greta Leijon (s), Erik Johansson (s),
Bernt Nilsson (s). Frida Berglund (s), Anders Högmark (m), Björn Eliasson
(c), Marianne Stålberg (s), Eva Winther (fp), Sune Johansson (s), Börje
Hörnlund (c), Bengt Wittbom (m), Nils-Olof Grönhagen (s), Tage Sundkvist
(c) och Sonja Rembo (m).

Avvikande mening

Anna-Greta Leijon, Erik Johansson, Bernt Nilsson, Frida Berglund,
Marianne Stålberg, Sune Johansson och Nils-Olof Grönhagen (alla s) anser
att det sista stycket i utskottets yttrande bort ha följande lydelse:

Det är mycket som talar för att marknadssekreterare och praktikanter som
tjänstgör i den statliga exportfrämjande verksamheten i regel bör inneha sina
befattningar endast under ett begränsat antal år. Samma synpunkt gäller för
handelssekreterare. För deras del har man genom kollektivavtal reglerat
frågan om anställning för begränsad tid. Av protokollet från förhandlingarna
med statens förhandlingsråd framgår att de centrala organisationerna på det
statliga avtalsområdet föreslagit en lösning av samma slag för marknadssekreterarnas
del. Staten har emellertid inte varit villig att gå in i realförhandlingar
i den frågan. Detta får anses anmärkningsvärt. Enligt utskottets
uppfattning bör man söka lösa frågor av nu aktuellt slag i samförstånd med
arbetstagarnas organisationer. Det ter sig naturligt att därvid i första hand
pröva kollektivavtalsvägen. Med hänsyn till att den möjligheten fortfarande
står öppen och till vad i övrigt förekommit är utskottet i dagens läge inte
berett att förorda bifall till det framlagda lagförslaget.

GOTAB 69102 Stockholm 1981