NU 1980/81:57

Näringsutskottets betänkande
1980/81:57

över motion om torrbatteriproduktionen
Ärendet

I motion 1980/81:785 av Maja Bäckström m. fl. (s) hemställs att riksdagen
begär att regeringen skyndsamt lägger fram förslag till en livskraftig
batteriproduktion i Sverige i enlighet med i motionen angivna riktlinjer.

Försvarsutskottet har avgivit yttrande (FöU 1980/81:5 y) över motionen
(bilaga, s. 7).

Motionen

Enligt motionärerna finns risk för att det enda företag i Sverige som
tillverkar torrbatterier, Torrbatterifabriken i Ängelholm, kan komma att
läggas ned. Företaget ägs av danska A/S Hellesens. Motionärerna framhåller
att Hellesens, då företaget år 1974 fick tillstånd av Kungl. Maj:t (industridepartementet)
att köpa Torrbatterifabriken, i ett skriftligt avtal åtog sig att
hålla sysselsättningen på en viss angiven nivå och att låta all sin produktion av
två batterityper ske i Ängelholm. En utveckling på produktionsområdet
ställdes också i utsikt.

Motionärerna anser att Hellesens inte på något av dessa tre områden lever
upp till avtalet. Sannolikt kommer Hellesens, som går med förlust, att
samordna verksamheten med andra batteritillverkande företag. Detta
innebär troligen att Torrbatterifabriken läggs ned. Denna utveckling är
negativ från industri- och beredskapspolitiska synpunkter och med hänsyn
till bytesbalansen. Enligt motionärerna bör därför regeringen ta följande
initiativ:

- En produktion av större bredd och livskraft än vad som i dag finns i landet
bör eftersträvas.

- Regeringen bör söka ett aktivt förhandlingsdeltagande i de diskussioner
som i dag sannolikt förs mellan Hellesens och andra batteriproducenter för
att hävda de svenska intressena i de uppgörelser som kommer till
stånd.

- En ”övergångslösning” måste snabbt uppnås så att Torrbatterifabriken
inte läggs ned medan en långsiktig livskraftig lösning utformas.

1 Riksdagen 1980/81. 17 sami. Nr 57

NU 1980/81:57

Uppgifter i anslutning till motionen

Allmänt om Torrbatterifabriken

Torrbatterifabriken Ängelholm AB är Sveriges enda tillverkare av
torrbatterier. Företaget sysselsätter ca 140 personer och hade år 1980 en
försäljning på ca 30 milj. kr.

Resultatet efter avskrivningar och räntor men före bokslutsdispositioner
och skatter har de senaste sex åren varit följande (milj. kr.):

1975 1976 1977 1978 1979 1980

1,1 0,2 -0,1 -0,7 0,5 1,1'

I fråga om ägarförhållandena kan följande nämnas.

I slutet av år 1974 sålde det av AGA AB ägda AB Tudor aktierna i
Torrbatterifabriken till det danska bolaget A/S Hellesens-Tudor. Detta
företag ägdes till 51 % av det danska bolaget A/S Hellesens och till 49 % av
Tudor. Försäljningen ingick som ett led i en samordning av Tudors och
Hellesens tillverkning och försäljning på torrbatteriområdet. Övriga delar av
Tudors verksamhet berördes inte av transaktionen.

Vid årsskiftet 1976-1977 köptes AGA:s aktier i Tudor av det amerikanska
företaget ESB Inc. Härigenom blev ESB indirekt delägare i Torrbatterifabriken.

År 1979 sålde ESB sina aktier i Tudor till A/S Hellesens, som härigenom
via dotterföretaget A/S Hellesens-Tudor kom att bli ensam ägare av
T orrbatterifabriken.

Utvecklingen vid företaget under senare tid

Företagsledningen vid Torrbatterifabriken inledde hösten 1979 MBLförhandlingar
med de fackliga organisationerna om en ändrad inriktning av
verksamheten.

I december 1980 beslöt företagets styrelse att tillsätta en arbetsgrupp som
fick till uppgift att föreslå alternativ för företagets fortsatta verksamhet. På
basis av en rapport från arbetsgruppen beslöt styrelsens majoritet den 19
februari 1981 att uppdra åt företagsledningen att inleda MBL-förhandlingar
om bl. a. avveckling av produktionen i Ängelholm och överföring av den till
Hellesens fabrik i Köge. Förhandlingarna avslutades den 26 mars. Den 24
april varslades huvuddelen av personalen om uppsägning.

1 Exkl. ränta på lån hos moderföretaget A/S Hellesens på 1,1 milj. kr. (första gången
ränta togs ut).

NU 1980/81:57

Åtagande att bl. a. upprätthålla sysselsättning och produktion vid Torrbatterifabriken Kungl.

Maj:t medgav i beslut år 1974 att bolagsordningen för Torrbatterifabriken
ändrades så att A/S Hellesens-Tudor kunde förvärva aktierna i
Torrbatterifabriken.

Inför detta beslut redovisade Hellesens och Tudor en plan för samgåendet.

I fråga om åtgärder som berör Angelholmsfabriken sägs i planen sammanfattningsvis
följande.

- Tre produktionsenheter kommer att finnas och utgöras av anläggningar
dels i Ängelholm, dels i Köge och Thisted i Danmark. All produktion av
två batterityper förläggs i Ängelholm.

- T. o. m. år 1979 skall investeringar ske i Ängelholmsanläggningen enligt
en särskild plan.

- Under åren 1974-1979 skall viss sysselsättning upprätthållas vid Torrbatterifabriken.

Enligt planen skulle antalet sysselsatta under åren 1974-1979 minska från
386 till 247.

A/S Hellesens och AB Tudor anförde i en skrivelse till industridepartementet
den 18 december 1974 att ifrågavarande plan från företagens sida
betraktades som ett avtal och att de därför förpliktigade sig att på alla sätt
medverka till att utvecklingen vid Ängelholmsfabriken skulle bli som
redovisats i planen.

I en skrivelse från Svenska fabriksarbetareförbundet till chefen för
industridepartementet i maj 1980 hävdade förbundet att de utfästelser som
gjorts av A/S Hellesens-Tudor inte hade innehållits. Förbundet önskade få
veta vad industridepartementet avsåg att göra för att åtagandena skulle
uppfyllas.

Tidigare riksdagsbehandling av ämnet

Frågan om Torrbatterifabrikens framtid har sedan hösten 1979 behandlats
två gånger i riksdagen.

Ulla Ekelund (c) och Maja Bäckström (s) ställde i november 1979 var sin
fråga (1979/80:142 resp. 1979/80:159) om vilka åtgärder man från regeringens
sida mot bakgrund av svårigheterna för Torrbatterifabriken avsåg att vidta
för att trygga beredskapen på torrbatteriområdet.

Handelsminister Staffan Burenstam Linder anförde i sitt svar den 29
november 1979 (RD 1979/80:40 s. 143) bl. a. följande:

Försörjningen med batterier i en krissituation har stor betydelse för
försvarsmakten. Mot bakgrund av att den svenska torrbatteriproduktionen
minskat under senare år och att vanliga batterier, t. ex. för stavficklampor

NU 1980/81:57

och transistorapparater, inte längre tillverkas inom landet har försvarsmakten
tvingats vidta särskilda åtgärder. Således har man t. ex. så långt möjligt
övergått till användning av laddningsbara ackumulatorer. Den tekniska
utvecklingen på batteriområdet har vidare medfört att nya batterityper, s. k.
Alkaline- och Litiumbatterier, införts i försvarsmakten. Dessa batterier, som
inte tillverkas inom landet, har hög kapacitet och god lagringsbeständighet.

Förutom försvarsmakten har även andra totalförsvarsfunktioner som
t. ex. civilförsvaret och transportväsendet behov av torrbatterier i en kris.
Det största behovet torde dock finnas hos civilbefolkningen i en krigssituation
vid störningar i eldistributionen. Med hänsyn till betydelsen av att
samhällsinformationen kan fungera i ett sådant läge är det angeläget att
behovet av torrbatterier för transistorapparater kan tillgodoses. ÖEF:s
beredskapsåtgärder i form av beredskapslagring av färdiga torrbatterier,
maskiner i malpåse och insatsvaror för batteriproduktion, har baserats
härpå.

AB Tudor, som är landets ende tillverkare av torrbatterier, ägs av den
danska Hellesens-koncernen. Mot bakgrund av att koncernen f. n. har
ekonomiska svårigheter har företagsledningen vid Tudor nyligen inlett
MBL-förhandlingar med de fackliga organisationerna vid fabriken i Ängelholm
om en ändrad inriktning av verksamheten. Olika alternativ diskuteras
varvid vissa innebär väsentligt minskad sysselsättning. Det är ännu för tidigt
att uttala sig om vart dessa förhandlingar kan leda. Mot bakgrund av att
produktion i fred är ett av olika medel att upprätthålla försörjningsberedskapen
på torrbatteriområdet kommer jag, närmast genom ÖEF, att hålla
mig underrättad om den fortsatta utvecklingen vid AB Tudor i Ängelholm.

Maja Bäckström ställde vidare i mars 1981 en fråga (1980/81:288) till
industriminister Nils Åsling om vilka insatser han var beredd vidta för att
rädda Torrbatterifabriken i Ängelholm. Industriministern anförde i sitt svar
den 13 mars (RD 1980/81:95 s. 167) bl. a. följande:

Torrbatterifabriken Ängelholm AB, som är den ende batteritillverkaren i
Sverige, är sedan år 1974 ett helägt dotterbolag till det danska företaget
Hellesens, vilket i sin tur ingår i Det Store Nordiske Telegraf-Selskap. Vid
Hellesens tre produktionsenheter, varav två är belägna i Danmark, tillverkas
salmiakbrunstensbatterier och i begränsad omfattning alkaliska batterier och
litiumbatterier. Marknaden i Norden och i övriga Europa för salmiakbrunstensbatterier
är vikande sedan mitten av 1970-talet, bl. a. beroende på att de
nya alkaliska batterierna och litiumbatterierna har bättre kapacitet och
längre livslängd. Samtidigt är det överkapacitet i tillverkningen i Europa.
Dessa omständigheter har lett till en hård priskonkurrens. För att klara dessa
ändrade förutsättningar har Hellesens, som har en dominerande marknadsandel
i Norden, i likhet med andra internationella batteriproducenter,
strukturrationaliserat sin tillverkning genom produktionsspecialisering och
produktbyten med andra tillverkare. Trots detta pekar enligt vad jag erfarit
preliminära uppgifter på att Hellesenskoncernens förlust år 1980 efter två
tidigare förlustår är större än vad som budgeterats.

Efter utredning beslöt Torrbatterifabrikens styrelse den 19 februari 1981
att MBL-förhandlingar snarast skulle inledas. Dessa förhandlingar skall,
enligt vad jag har erfarit, omfatta avveckling och överföring av produktion i

NU 1980/81:57

Ängelholm till Hellesens fabrik i Köge, uthyrning av tillgängliga utrymmen
sgmt avyttring eller flyttning av ej användbar utrustning. Motivet för att
överföra produktionen till Köge är att minska de fasta kostnaderna.

Torrbatterier är vid en krigssituation av betydelse för civilförsvaret, men
framför allt för det psykologiska försvaret för att man skall kunna sprida
samhällsinformation via batteridrivna radioapparater till civilbefolkningen.
Mot bakgrund av den rådande situationen för Torrbatterifabriken pågår f. n.
inom Överstyrelsen för ekonomiskt försvar (ÖEF) ett arbete för att finna och
utvärdera alternativ som kan trygga beredskapsförsörjningen av torrbatterier.
Ett av dessa alternativ är att förvara maskiner i ”malpåse” och att
beredskapslagra färdiga torrbatterier.

Regeringen planerar inga åtgärder utöver dem som eventuellt kan
aktualiseras med anledning av ÖEF:s utredning.

Utskottet

Den tillverkning av torrbatterier som sker vid Torrbatterifabriken
Ängelholm AB har ett särskilt intresse från försörjningsberedskapssynpunkt.
Denna aspekt behandlas av försvarsutskottet i yttrandet FöU
1980/81:5 y.

Enligt försvarsutskottet är det med hänsyn till behoven i krig nödvändigt
med en försörjningsberedskap i fråga om torrbatterier. Mot den bakgrunden
är det önskvärt att den enda återstående batteritillverkningen i landet kan
behållas. Försvarsutskottet har inhämtat att, om batteriproduktionen i
Ängelholm upphör, överstyrelsen för ekonomiskt försvar kommer att vidta
åtgärder som tryggar de nödvändigaste försörjningsbehoven några år framåt.
Eftersom det f. n. inte finns någon långsiktig lösning förutsätter försvarsutskottet
att överstyrelsen i en sådan situation kommer att uppmärksamt följa
utvecklingen och överväga olika åtgärder. Försvarsutskottet har från de
synpunkter det har att främst beakta inte funnit tillräckliga skäl att förorda
att riksdagen bifaller motionen.

Näringsutskottet har ingen erinran mot vad försvarsutskottet har anfört.
Näringsutskottet förutsätter att överstyrelsen för ekonomiskt försvar snarast
lägger fram förslag till åtgärder som den pågående utvärderingen kan
föranleda. I övrigt vill utskottet framhålla följande.

Den plan som redovisades av A/S Hellesens och AB Tudor inför dessa
bolags förvärv av aktierna i Torrbatterifabriken år 1974 innebar vissa
åtaganden beträffande produktion, investeringar och sysselsättning. Utfästelserna
i fråga om investeringar och sysselsättning avsåg perioden t. o. m. år
1979. I övrigt gjordes ingen tidsmässig precisering.

Utskottet konstaterar att A/S Hellesens och Tudor AB har sagt sig
betrakta utfästelserna som ett avtal. Det bör ankomma på regeringen att
gentemot den nuvarande ägaren, A/S Hellesens, yrka att utfästelserna skall
innehållas. Vad som främst bör hävdas är det åtagande som gjorts att
produktionen skall upprätthållas i Ängelholm.

NU 1980/81:57

Riksdagen bör enligt utskottets mening göra ett uttalande till regeringen av
här angiven innebörd. Motion 1980/81:785 avstyrks.

Utskottet hemställer
att riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har
anfört,

2. avslår motion 1980/81:785.

Stockholm den 12 maj 1981

På näringsutskottets vägnar
INGVAR SVANBERG

Närvarande: Ingvar Svanberg (s), Johan Olsson (c), Erik Hovhammar (m),
Hugo Bengtsson (s), Margaretha af Ugglas (m), Lilly Hansson (s), Hadar
Cars (fp), Wivi-Anne Radesjö (s), Ingegärd Oskarsson (c), Sivert Andersson
(s), Birgitta Johansson (s), Ingvar Carlsson (s), Ivar Franzén (c), Christer
Eirefelt (fp) och Lennart Blom (m).

Reservation

Ingvar Svanberg, Hugo Bengtsson, Lilly Hansson, Wivi-Anne Radesjö,
Sivert Andersson, Birgitta Johansson och Ingvar Carlsson (alla s) anser att
utskottets yttrande och hemställan bort ha följande lydelse:

Den tillverkning (=utskottet) tidsmässig precisering.

Mot bakgrund av det behov av torrbatterier som i en avspärrningssituation
finns inom bl. a. försvarsmakten och civilförsvaret anser utskottet att det nu
berörda avtalet, daterat den 18 december 1974, skall av regeringen hävdas
gentemot A/S Hellesens.

Ett utgångsbud i förhandlingar med bolaget bör vara att fabriksanläggningen
i Ängelholm inkl. maskinutrustning överlämnas till staten för fortsatt
drift. När det gäller ev. ersättning till A/S Hellesens bör hänsyn tas till
beräknade kostnader för avveckling av Torrbatterifabriken.

Riksdagen bör enligt utskottets mening göra ett uttalande till regeringen av
här angiven innebörd. Om så sker tillgodoses motion 1980/81:785 i det
väsentliga.

Utskottet hemställer

att riksdagen med anledning av motion 1980/81:785 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört.

NU 1980/81:57

Bilaga

Försvarsutskottets yttrande
1980/81:5 y

om den svenska batteriproduktionen

Till näringsutskottet

Näringsutskottet beslöt den 17 mars 1981 bereda försvarsutskottet tillfälle
att yttra sig över motion 1980/81:785 om den svenska batteriproduktionen.

Utskottet

I Sverige tillverkas torrbatterier endast av Torrbatterifabriken Ängelholm
AB. Företaget är sedan år 1974 ett helägt dotterbolag till A/S Hellesens i
Danmark. Hellesens har en dominerande andel av batterimarknaden i
Norden. I likhet med andra internationella batteriproducenter har Hellesens
under trycket av en hårdnande konkurrens rationaliserat sin tillverkning
bl. a. genom att specialisera produktionen. Sådana åtgärder har haft till följd
att det numera tillverkas huvudsakligen endast en batterityp i Ängelholm.

I motion 1980/81:785 av Maja Bäckström m. fl. (s) föreslås att regeringen
enligt riktlinjer av riksdagen vidtar vissa åtgärder i syfte att hindra negativa
följder av den rådande utvecklingen på den svenska batterimarknaden.
Denna är, anser motionärerna, negativ från industripolitisk och beredskapspolitisk
synpunkt. De pekar vidare på att den har negativa följder även för
vår bytesbalans.

Enligt vad handelsministern har upplyst om i ett interpellationssvar i
riksdagen den 13 mars 1981 har nyligen beslutats om MBL-förhandlingar
rörande avveckling och överföring av batteritillverkningen i Ängelholm till
en fabrik i Danmark.

Försvarsutskottet skall i det följande uppehålla sig vid frågans betydelse
från beredskapssynpunkt.

Utskottet vill inledningsvis helt allmänt framhålla att det för vår
försörjningsberedskap är önskvärt med en ”levande” produktion inom
landet av varor som är av betydelse för vår försörjning vid avspärrning och i
krig. Att ha en inhemsk produktion är i de flesta fall en bättre och billigare
grund att bygga vår försörjningsberedskap på än att trygga den genom
lagring. Det underlättar och är i många fall nödvändigt att det finns ett
kunnande inom landet för att man vid avspärrning eller i krig skall kunna
börja tillverka förnödenheter med utnyttjande av lagerställd maskinutrust -

NU 1980/81:57 (FöU 1980/81:5 y)

ning. Det är därför enligt utskottets mening en oroande utveckling att
tillverkningen av vissa försörjningsviktiga varor sker vid allt färre svenska
företag eller i vissa fall upphör helt.

Tillgången på batterier av olika slag är betydelsefull i krig. Detta gäller i
hög grad inom det militära försvaret och civilförsvaret. Inte minst är det
angeläget att befolkningen kan använda batteridrivna radioapparater för att
även vid störningar i elförsörjningen ha möjlighet att ta emot information och
anvisningar från myndigheterna. Det är därför nödvändigt med en försörjningsberedskap
i fråga om torrbatterier. Mot den bakgrunden är det - i
överensstämmelse med vad utskottet nyss har anfört - självfallet önskvärt att
den enda återstående batteritillverkningen i landet kan behållas. Därigenom
skulle försörjningsberedskapen på området underlättas.

Om batteriproduktionen i Ängelholm upphör kommer överstyrelsen för
ekonomiskt försvar (ÖEF) - enligt vad utskottet har inhämtat - att vidta
åtgärder som tryggar de nödvändigaste försörjningsbehoven några år framåt.
Eftersom det f. n. inte finns någon långsiktig lösning förutsätter försvarsutskottet
att ÖEF i en sådan situation kommer att uppmärksamt följa
utvecklingen och överväga olika åtgärder. Från de synpunkter som
försvarsutskottet har att främst beakta finner utskottet inte tillräckliga skäl
att förorda att riksdagen bifaller motion 785.

Stockholm den 7 april 1981

På försvarsutskottets vägnar
PER PETERSSON

Närvarande: Per Petersson (m), Eric Holmqvist (s), Gudrun Sundström (s),
Gunnar Oskarson (m), Åke Gustavsson (s), Ulla Ekelund (c), Evert
Hedberg (s), Göthe Knutson (m), Anders Gernandt (c), Holger Bergman
(s), Eric Hägelmark (fp), Axel Andersson (s), Ulla-Britta Larsson (c),
Margit Jonsson (fp) och Ture Ångqvist (s).

GOTAB 69099 Stockholm 1981