NU 1980/81:52

Näringsutskottets betänkande
1980/81:52

över proposition 1980/81:100 i vad avser vissa anslag inom industridepartementets
område jämte motioner

Ärendet

I detta betänkande behandlas proposition 1980/81:100 bilaga 17 (industridepartementet)
punkterna A 1-A 5, B 1, B 2, B 4-B 14, B 16-B 19, D 8,
F 4—F 12, F 17 och G 1-G 3 samt motioner med anknytning därtill.
Motionerna gäller de regionala utvecklingsfondernas garantigivning, gjuteriindustrin.
Norrlandsfonden, havsresursverksamheten, Ingenjörsvetenskapsakademien
och FFV Allmateriel AB.

INDUSTRIDEPARTEMENTET M. M.

1. Industridepartementet. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under
punkt A 1 (s 12 f.) och hemställer

att riksdagen till Industridepartementet för budgetåret 1981/82
anvisar ett förslagsanslag av 29 931 000 kr.

2. Teknisk attaché. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt A 2
(s. 13) och hemställer

att riksdagen till Teknisk attaché för budgetåret 1981/82 anvisar ett
förslagsanslag av 505 000 kr.

3. Kommittéer m. m. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt
A 3 (s. 14 f.) och hemställer

att riksdagen till Kommittéer m. m. för budgetåret 1981/82 anvisar
ett reservationsanslag av 39 000 000 kr.

4. Extra utgifter. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt A 4
(s. 15) och hemställer

att riksdagen till Extra utgifter för budgetåret 1981/82 anvisar ett
reservationsanslag av 447 000 kr.

5. Bidrag till vissa internationella organisationer. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkt A 5 (s. 15) och hemställer

att riksdagen till Bidrag till vissa internationella organisationer för
budgetåret 1981/82 anvisar ett förslagsanslag av 204 000 kr.

1 Riksdagen 1980/81. 17 sami. Nr 52

NU 1980/81:52

INDUSTRI M. M.

6. Statens industriverk: Förvaltningskostnader. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkt B 1 (s. 24-27) och hemställer

att riksdagen till Statens industriverk: Förvaltningskostnader för
budgetåret 1981/82 anvisar ett förslagsanslag av 34 990 000
kr.

7. Statens industriverk: Utredningar m. m. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkt B 2 (s. 27-29) och hemställer

att riksdagen till Statens industriverk: Utredningar m. m. för
budgetåret 1981/82 anvisar ett reservationsanslag av 5 037 000
kr.

8. Täckande av förluster i anledning av garantigivning hos regionala
utvecklingsfonder. Regeringen har under punkt B 4 (s. 31 f.) föreslagit
riksdagen att

1. godkänna i propositionen förordade riktlinjer för garantigivning hos
regionala utvecklingsfonder,

2. till Täckande av förluster i anledning av garantigivning hos regionala
utvecklingsfonder för budgetåret 1981/82 anvisa ett förslagsanslag av 1 000
kr.

I motion 1980/81:1797 av Olle Svensson m. fl. (s) hemställs att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen sägs om behovet
av åtgärder för att ge de statsgaranterade lån, för vilka utvecklingsfonderna
har borgensansvar, avsedd effekt.

Motionen

I motionen behandlas den ränteersättning som utgår till banker vid
beviljande av lån för vilka utvecklingsfonderna lämnar statlig garanti. Denna
ersättning, som bestäms i ett avtal som tillkommit efter förhandlingar mellan
industridepartementet och Svenska bankföreningen resp. Svenska sparbanksföreningen,
är enligt motionärerna för låg. De menar att erfarenheterna
från år 1980 visar att utvecklingsfonderna endast i undantagsfall lyckas
förmå bankerna att lämna lån av ifrågavarande slag. Betydande risk finns,
anser de, att de ökade möjligheter till garantigivning som utvecklingsfonderna
enligt budgetpropositionen skall få kommer att sakna praktiskt
innehåll om industridepartementet inte förmår genomdriva avtalets efterlevnad
enligt uppställt syfte.

NU 1980/81:52

Riksdagsbeslut om garantilån från utvecklingsfonder

Vid behandlingen av proposition 1978/79:123 om riktlinjer för industripolitiken
våren 1979 beslöt riksdagen på förslag av näringsutskottet bl. a. att
bemyndiga regeringen att för budgetåret 1979/80 ikläda staten garantier för
lån till de regionala utvecklingsfonderna med sammanlagt högst 300 milj. kr.
(NU 1978/79:59, rskr 1978/79:415). Syftet var att ge fonderna vidgade
utlåningsmöjligheter.

Regeringen lämnade i januari 1980 förslag om utformningen av garantilånesystemet
(prop. 1979/80:101 bil. 8 s. 39 f.). Förslaget innebar bl. a. att i
tillämpliga delar samma regler skulle gälla som för industrigarantilån.
Riksdagen hade ingen erinran mot förslaget (NU 1979/80:32 s. 3f., rskr
1979/80:172).

I proposition 1980/81:20 om besparingar i statsverksamheten anförde
regeringen hösten 1980 att med hänsyn till det statsfinansiella läget en större
andel av fondernas kreditstöd borde lämnas i form av garantier. Någon
medelsanvisning avsågs budgetåret 1981/82 inte ske under anslaget Medelstillskott
till regionala utvecklingsfonder. Detta skulle innebära en minskning
med 125 milj. kr. i förhållande till budgetåret 1980/81. Riksdagen lämnade
vad som anförts utan erinran (NU 1980/81:17 s. 11, rskr 1980/81:103).

Ränta på garantilån från utvecklingsfond

Bestämmelser för utvecklingsfondernas garantigivning finns i förordningen
(1978:506, ändrad 1980:124) om statligt kreditstöd genom regional
utvecklingsfond. Enligt 23 § i förordningen skall räntevillkoren för lån med
rörlig ränta bestämmas med utgångspunkt i gällande avtal härom mellan
staten och vederbörande bankorganisationer. Bankorganisationerna förbinder
sig i dessa avtal att dels rekommendera sina medlemmar att tillämpa en
viss räntenivå, dels verka för att bankerna lämnar denna typ av lån. Avtalen
gäller även industrigarantilån och vissa andra slag av statliga garantilån.

Enligt nu gällande avtal skall den rekommenderade räntan sättas så att
långivaren får ta ut diskonto + 2,75 procentenheter. Härutöver skall
låntagaren betala en avgift till garantigivaren på f. n. 1 procentenhet.

I sin anslagsframställning för budgetåret 1980/81 (refererad i prop.
1979/80:100 bil. 17 s. 57 f.) har statens industriverk föreslagit att långivaren
och låntagaren tillsammans skulle få bestämma räntan på industrigarantilån.
Nuvarande reglering av räntesättningen kan, menar verket, försvåra
kreditförsörjningen till småföretagen och borde därför slopas. Verket har
vidare erinrat om att riksbanken kontrollerar bankernas räntesättning och
sålunda även bevakar räntenivån för industrigarantilån. Regeringen har
lämnat industriverkets förslag utan bifall (prop. 1979/80:100 bil. 17 s. 58).

Industridepartementet genomförde hösten 1980 en enkät bland landets 24

NU 1980/81:52

utvecklingsfonder om effekterna av den nuvarande regleringen av garantilåneräntan.
Resultatet av enkäten var följande.

Påstående 1

Kreditvärdiga företag måste avstå från garantilån på grund av att bankerna
inte vill lämna lån till dagens låga garantilåneränta.

Svar: Antal utvecklingsfonder

- Ganska ofta 6

- Ganska sällan 8

- Mycket sällan eller aldrig 10

Påstående 2
Företag måste avstå från garantilån på grund av ränteläget.

Svar: Antal utvecklingsfonder

- Endast i tider av kreditrestriktioner 11

- Även när det inte är kreditrestriktioner 5

- Saknar detta problem 8

Påstående 3

Regleringen av garantilåneräntan bör upphöra.

Svar: Antal utvecklingsfonder

Ja 15

Nej 9

I en gemensam skrivelse till industridepartementet i oktober 1980 har
verkställande direktörerna i landets utvecklingsfonder hemställt att överläggningar
skall tas upp med bankerna i syfte att uppnå större användning av
utvecklingsfondernas garantilån.

Utskottet

Betydande resurser har under senare år ställts till utvecklingsfondernas
förfogande för lån till främst mindre och medelstora företag. Totalt har
sålunda t. o. m. budgetåret 1980/81 drygt 1,4 miljarder kronor anvisats i
statliga medel exkl. de särskilda medel som beviljats till utvecklingsfonderna
i varvsregionerna. I enlighet med vad som anfördes i proposition 1980/81:20
om besparingar i statsverksamheten, m. m., och lämnades utan erinran av
riksdagen föreslår regeringen i budgetpropositionen en förändring av
bestämmelserna för garantigivning så att fonderna skall få ställa garanti för

NU 1980/81:52

lån på belopp som svarar mot högst 25 % av fondens eget kapital. F. n. gäller
en begränsning på 20 %. Denna förändring beräknas innebära att lån för
ytterligare ca 125 milj. kr. kan garanteras. F. n. finns ett garantiutrymme på
ca 300 milj. kr.

I motion 1980/81:1797 föreslås att åtgärder vidtas för att utvecklingsfondernas
garantilån skall komma till användning. Motionärerna menar att
nuvarande låga ränteersättning gör att bankerna endast undantagsvis vill
lämna lån.

Utskottet finner det angeläget att utvecklingsfondernas kreditstöd till
mindre och medelstora företag kan upprätthållas på en hög nivå. För att detta
skall vara möjligt i fortsättningen krävs att fondernas ökade möjligheter att
lämna kreditgaranti verkligen realiseras i lån till företag. Utskottet anser att
de problem som motionärerna pekar på, och som framgår av det föregående,
ger anledning till viss oro.

Storleken av den ränteersättning som utgår till bankerna för ifrågavarande
lån kan enligt utskottet ha betydelse i sammanhanget. Utskottet har inhämtat
att förhandlingar pågår mellan industridepartementet och bankorganisationerna
om ränteersättningen för statsgaranterade lån. Något uttalande av
riksdagen torde därför inte erfordras. Motionen avstyrks sålunda.

Utskottet hemställer
att riksdagen

1. med bifall till regeringens förslag

a) godkänner de av regeringen förordade riktlinjerna för
garantigivning hos regionala utvecklingsfonder,

b) till Täckande av förluster i anledning av garantigivning hos
regionala utvecklingsfonder för budgetåret 1981/82 anvisar ett
förslagsanslag av 1 000 kr.,

2. avslår motion 1980/81:1797.

9. Täckande av förluster i anledning av statliga industrigarantilån m. m.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt B 5 (s. 32 f.) och
hemställer

att riksdagen

1. medger att för budgetåret 1981/82 statlig garanti för lån enligt
förordningen (1978:507) om industrigarantilån m. m. och för
lån till turisthotell beviljas med sammanlagt högst 300 000 000
kr.,

2. till Täckande av förluster i anledning av statliga industrigarantilån
m. m. för budgetåret 1981/82 anvisar ett förslagsanslag av
75 000 000 kr.

1* Riksdagen 1980/81. 17 sami. Nr 52

NU 1980/81:52

10. Sprängämnesinspektionen. Utskottet tillstyrker regeringens förslag
under punkt B 6 (s. 34-37) och hemställer

att riksdagen till Sprängämnesinspektionen för budgetåret 1981/82
anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.

11. Branschfrämjande åtgärder. Regeringen har under punkt B 7 (s. 37-43)
föreslagit riksdagen att till Branschfrämjande åtgärder anvisa ett reservationsanslag
av 56 385 000 kr.

I motion 1980/81:1043 av Ingvar Svanberg m. fl. (s) hemställs att
riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen
angående inriktningen av branschprogrammet för gjuteriindustrin,

2. till Branschfrämjande åtgärder för budgetåret 1981/82 anvisar ett
jämfört med regeringens förslag med 3 500 000 kr. förhöjt reservationsanslag
av 59 885 000 kr.

I hemställan ingår den ökning jämfört med regeringsförslaget på 2 000 000
kr. som i motion 1980/81:1494 om tekoindustrin (s. 9) föreslagits till
branschfrämjande åtgärder för denna bransch (jfr NU 1980/81:47 s. 10).

Propositionen

Beträffande det branschprogram som gäller för gjuteriindustrin uttalas i
propositionen att detta program bör avvecklas under en tvåårsperiod. Under
programmets återstående år bör enligt propositionen i första hand utbildnings-
och konsulentverksamheten drivas vidare. För budgetåret 1981/82
föreslås en ram om 1 440 000 kr., vilket innebär en sänkning med 1,5 milj. kr.
jämfört med föregående budgetår.

När det gäller branschfrämjande åtgärder för tekoindustrin föreslås i
propositionen en minskning från 42 milj. kr. till 40 milj. kr.

Motionen

I motionen framhålls att man från socialdemokratisk sida vid flera tillfällen
under senare år har tagit upp frågan om den svenska gjuteriindustrins
utveckling. De krav på åtgärder för att främja utvecklingen inom branschen
som framförts har emellertid alltid avvisats av den borgerliga riksdagsmajoriteten.

Motionärerna motsätter sig regeringens förslag i budgetpropositionen att
det särskilda programmet för gjuteriindustrin skall avvecklas under en
tvåårsperiod. De anser att branschprogrammet bör fortsätta under budgetåret
1981/82 på i stort sett samma nivå som f. n. För branschfrämjande
åtgärder för gjuteriindustrin bör för nästa budgetår anvisas 2 940 000 kr.,
dvs. 1,5 milj. kr. mer än regeringen har föreslagit. Insatserna bör

NU 1980/81:52

koncentreras på att genom intensifierade delbranschstudier och överläggningar
med företagen och de anställdas organisationer utarbeta förslag till
samordnade åtgärder för att stärka branschens konkurrenskraft och därmed
också trygga sysselsättningen för de anställda. Riksdagen bör enligt
motionärerna göra ett uttalande av denna innebörd.

Tidigare riksdagsbehandling av frågor rörande gjuteriindustrin

Hösten 1977 beslöt riksdagen om vissa tidsbegränsade åtgärder för att
underlätta strukturomvandlingen inom bl. a. stålgjuteriindustrin (prop.
1977/78:47, NU 1977/78:30, rskr 1977/78:84). I proposition 1977/78:47
meddelade industriminister Nils Åsling (s. 31) att regeringen avsåg att inom
kort återkomma till frågan om behov av åtgärder för järngjuteribranschen.
Statens industriverk begärde i mars 1978 att åtgärder skulle vidtas för att
underlätta en nödvändig strukturomvandling inom denna bransch. Folkpartiregeringen
beslöt i januari 1979 att inte föreslå något allmänt branschstöd
till järngjuteriindustrin. Ett socialdemokratiskt motionsyrkande med begäran
att regeringen skulle lägga fram förslag för riksdagen till investerings-,
struktur- och sysselsättningsplaner för järn- och stålgjuteriindustrierna
avslogs av riksdagen våren 1979 på förslag av näringsutskottet (NU
1978/79:43). Utskottet anförde att den konjunkturuppgång som inträffat
skulle komma att underlätta för berörda företag att klara de långsiktiga
problem som finns. Den bantning av branschen som är nödvändig skulle bäst
ske på naturlig väg. Inte heller fanns det enligt utskottets mening anledning
att ytterligare bygga ut stödet till stålgjuteriindustrierna. Mot utskottets
beslut reserverade sig de socialdemokratiska ledamöterna.

Näringsutskottet behandlade våren 1980 (NU 1979/80:81 s. 31) en
socialdemokratisk motion (1979/80:970) om järn- och stålgjuteribranscherna.
Motionärerna pekade på att den negativa utvecklingen inom dessa
branscher har fortsatt och föreslog att regeringen skulle uppdra åt statens
industriverk att i samverkan med överstyrelsen för ekonomiskt försvar
snarast utarbeta ett samlat program för branschernas utveckling. Programmet
skulle därefter presenteras för riksdagen.

Utskottet konstaterade att ett system med tidsbegränsade åtgärder för att
underlätta strukturomvandlingen inom bl. a. stålgjuteriindustrin hade varit i
kraft under åren 1978 och 1979. Frågor om stöd hade handlagts av
delegationen för strukturfrågor inom vissa branscher (strukturdelegationen),
som inom kort skulle överlämna en rapport om resultatet av sitt arbete
till industridepartementet. Mot denna bakgrund ansåg utskottet att det inte
fanns anledning för riksdagen att kräva att regeringen skulle utarbeta ett
”samlat program” för järn- och stålgjuterierna.

De socialdemokratiska ledamöterna reserverade sig till förmån för
motionen.

NU 1980/81:52

Strukturdelegationens verksamhet

Strukturdelegationen hade till uppgift att under åren 1978 och 1979 dels
pröva frågor om lån och lånegaranti för att främja strukturomvandlingen
inom specialståls- och stålgjuteriindustrin, dels ta initiativ till, följa och
stödja strukturomvandlingen inom specialstålsindustrin. För långivning
disponerade delegationen ett anslag på 700 milj. kr., varjämte delegationen
hade bemyndigats att besluta om lånegarantier på sammanlagt 600 milj.
kr.

Delegationen avslutade sin verksamhet vid utgången av år 1979. En
verksamhetsberättelse för delegationen finns återgiven som bilaga 3 till
proposition 1980/81:67 om vissa frågor angående stålindustrin, m. m.

Under sin verksamhetstid biföll strukturdelegationen två framställningar
om finansieringsstöd till gjuteriföretag. I ett av fallen drogs emellertid
ansökan tillbaka. I verksamhetsberättelsen framhålls att delegationens
medel inte har blivit den stimulans för branschen som förväntats.

Utskottet

Avsikten med de branschprogram som finansieras från anslaget till
branschfrämjande åtgärder är att branscher som är utsatta för stora
påfrestningar skall under ett anpassnings- och omställningsskede få stärkt
långsiktig konkurrenskraft. Programmen är därför till sin natur tillfälliga.

Branschprogrammet för gjuteriindustrin har löpt sedan budgetåret 1973/
74. Vissa av åtgärderna inom programmet har visat sig ge begränsad effekt.
Detta gäller främst de strukturfrämjande åtgärderna. Regeringen föreslår nu
att detta branschprogram skall avvecklas under en tvåårsperiod. Enligt
motion 1980/81:1043 bör ett sådant beslut inte fattas nu utan branschprogrammet
få fortsätta under det kommande budgetåret på i stort sett
nuvarande nivå.

Med hänvisning härtill föreslår motionärerna att anslaget skall räknas upp
med 1,5 milj. kr. utöver regeringens förslag.

Mot bakgrund av vad som nyss anförts om programmets effekt och med
hänsyn till de prioriteringar som måste göras i nuvarande statsfinansiella läge
tillstyrker utskottet att branschprogrammet för gjuteriindustrin avvecklas
under en tvåårsperiod på det sätt som föreslås i propositionen. Utskottet
ställer sig sålunda bakom regeringens förslag att åtgärderna under denna tid i
huvudsak skall inriktas på utbildnings- och konsulentverksamhet.

Utskottet noterar att motionärerna delar uppfattningen att branschprogrammen
skall vara begränsade i tiden. Vad utskottet här i övrigt har sagt
innebär att motionen avstyrks i den del som avser åtgärder för gjuteriindustrin.

Beträffande branschprogrammet för tekoindustrin innebär regeringens
förslag en minskning från nuvarande 42 milj. kr. till 40 milj. kr. Som har

NU 1980/81:52

redovisats i betänkandet NU 1980/81:47 (s. 10) föreslås i den socialdemokratiska
partimotionen 1980/81:1494 att detta branschprogram även för nästa
budgetår skall omfatta 42 milj. kr., dvs. 2 milj. kr. utöver regeringens förslag.
Detta belopp ingår i anslagsberäkningen enligt hemställan i motion
1980/81:1043.

Utskottet anser att den föreslagna minskningen av branschprogrammet
bör ses i sammanhang med övriga åtgärder som föreslås för tekoindustrin,
med en ekonomisk ram av ca 460 milj. kr. Vidare bör erinras om att, som
framhålls i propositionen, vissa reservationer finns på anslaget från
föregående budgetår. Motionen avstyrks även i den del som avser åtgärder
för tekoindustrin.

Utskottet hemställer
att riksdagen

1. med bifall till regeringens förslag och med avslag på motion
1980/81:1043 yrkande 2 till Branschfrämjande åtgärder för
budgetåret 1981/82 anvisar ett reservationsanslag av 56 385 000
kr.,

2. avslår motion 1980/81:1043 yrkande 1.

12. Kostnader för räntebefrielse vid strukturgarantier till företag inom vissa
industribranscher. Regeringen har under punkt B 8 (s. 43-45) föreslagit
riksdagen att

1. godkänna de ändringar i riktlinjerna för strukturgarantier som förordas
i propositionen,

2. bemyndiga regeringen att under budgetåret 1981/82 ikläda staten
förpliktelser i form av strukturgarantier, som inberäknat tidigare utställda
garantier innebär åtaganden om högst 185 000 000 kr.,

3. till Kostnader för räntebefrielse vid strukturgarantier till företag inom
vissa industribranscher för budgetåret 1981/82 anvisa ett reservationsanslag
av 1 000 kr.

Propositionen

Enligt gällande riktlinjer skall strukturgarantierna påverka strukturutvecklingen
genom att främja samverkan och samgående mellan företag.
Strukturgaranti kan således inte utgå för satsningar inom ett enskilt
företag.

I propositionen föreslås att riktlinjerna ändras så att garanti även skall få
beviljas för kapitalkrävande interna omställningar som positivt påverkar
andra branschföretags konkurrenssituation.

NU 1980/81:52

Utskottet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag och hemställer

att riksdagen

1. godkänner de ändringar i riktlinjerna för strukturgarantier som
förordas i propositionen,

2. bemyndigar regeringen att under budgetåret 1981/82 ikläda
staten förpliktelser i form av strukturgarantier, som inberäknat
tidigare utställda garantier innebär åtaganden om högst
185 000 000 kr.,

3. till Kostnader för räntebefrielse vid strukturgarantier till företag
inom vissa industribranscher för budgetåret 1981/82 anvisar ett
reservationsanslag av 1 000 kr.

13. Täckande av förluster på grund av strukturgarantier till företag inom
vissa industribranscher. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt
B 9 (s. 45) och hemställer

att riksdagen till Täckande av förluster på grund av strukturgarantier
till företag inom vissa industribranscher för budgetåret
1981/82 anvisar ett förslagsanslag av 10 000 000 kr.

14. Kostnader för räntebefrielse vid särskilda strukturgarantier för textiloch
konfektionsindustrierna. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under
punkt B 10 (s. 46 f.) och hemställer

att riksdagen

1. medger att under budgetåret 1981/82 behovsprövad räntebefrielse
vid särskild strukturgaranti för textil- och konfektionsindustrierna
beviljas inom en ram av 3 500 000 kr.,

2. bemyndigar regeringen att under budgetåret 1981/82 ikläda
staten förpliktelse i form av särskilda strukturgarantier för
textil- och konfektionsindustrierna, som inberäknat tidigare
utställda garantier innebär åtaganden om högst 259 500 000
kr.,

3. till Kostnader för räntebefrielse vid särskilda strukturgarantier
för textil- och konfektionsindustrierna för budgetåret 1981/82
anvisar ett förslagsanslag av 4 500 000 kr.

15. Bidrag till företagsinriktad fortbildning. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkt Bil (s. 47 f.) och hemställer

att riksdagen till Bidrag till företagsinriktad fortbildning för
budgetåret 1981/82 anvisar ett reservationsanslag av 9 924 000
kr.

NU 1980/81:52

16. Täckande av förluster vid investeringsgarantier till vissa företag.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt B 12 (s. 48 f.) och
hemställer

att riksdagen till Täckande av förluster vid investeringsgarantier till
vissa företag för budgetåret 1981/82 anvisar ett förslagsanslag av
1 000 kr.

17. Täckande av förluster vid lånegarantier till skogsindustrin. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag under punkt B 13 (s. 49) och hemställer

att riksdagen till Täckande av förluster vid lånegarantier till
skogsindustrin för budgetåret 1981/82 anvisar ett förslagsanslag
av 1 000 kr.

18. Bidrag till Stiftelsen Institutet för Företagsutveckling. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkt B 14 (s. 50) och hemställer

att riksdagen till Bidrag till Stiftelsen Institutet för Företagsutveckling
för budgetåret 1981/82 anvisar ett reservationsanslag av
14 100 000 kr.

19. Medelstillskott till Norrlandsfonden. Regeringen har under punkt B 16
(s. 51) föreslagit riksdagen att till Medelstillskott till Norrlandsfonden för
budgetåret 1981/82 anvisa ett reservationsanslag av 30 000 000 kr.

I motion 1980/81:1876 av Georg Andersson m. fl. (s) hemställs, såvitt här
är i fråga, (2) att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att ett
regionalt forskningsråd bör knytas till Norrlandsfonden i syfte att initiera
utvecklingsinsatser av betydelse för Norrlands utveckling.

Motionen - vars motivering finns i motion 1980/81:1874 - behandlas i
övrigt av jordbruksutskottet i betänkandet JoU 1980/81:27.

Motionen

Motionärerna anför att inom ramen för forskningssamverkanskommitténs
(FOSAM) utredningsverksamhet fr. o. m. budgetåret 1978/79 har bedrivits
försök med näringslivskontakter för forskare inom högskolan. Försöken,
som främst avser små och medelstora företag, har enligt motionärerna vad
gäller Umeå högskoleregion gett mycket goda erfarenheter.

Mot bakgrund av att varken FOSAM eller regeringen har anvisat medel
för verksamheten fr. o. m. budgetåret 1981/82 är det enligt motionärerna
naturligt att Norrlandsfonden får i uppdrag att ställa medel till förfogande för
att fortsättningsvis driva verksamheten med kontaktforskare hos små och
medelstora företag samt myndigheter. Detta skulle medföra att fonden

NU 1980/81:52

initierade studier av långsiktiga utvecklingsperspektiv för de fyra nordligaste
länen. Enligt motionärerna bör Norrlandsfonden få möjlighet att till sig
knyta ett regionalt forskningsråd som även skulle kunna tjäna som ett idéoch
beredningsorgan åt Norrlandsfondens styrelse.

Riksdagsbeslut om Norrlandsfonden i december 1980

Riksdagen beslöt i december 1980 om nya riktlinjer för Norrlandsfondens
verksamhet (prop. 1980/81:51, NU 1980/81:22, rskr 1980/81:131). Dessa
riktlinjer innebär bl. a. att fondens inriktning skall förskjutas mot ökade
insatser inom området industriellt utvecklingsarbete. I fråga om stöd till
forskning bör enligt riksdagens beslut gällande praxis och omfattning
bibehållas.

Utskottet

Utskottet tillstyrker regeringens förslag att 30 milj. kr. skall anvisas som
medelstillskott till Norrlandsfonden.

Enligt motion 1980/81:1876 är det angeläget att den försöksverksamhet
med näringslivskontakter för forskare inom högskolan som har bedrivits i
regi av forskningssamverkanskommittén (FOSAM) kan fortsätta. Motionärerna
anser att Norrlandsfonden bör få i uppdrag att ställa medel till
förfogande för ändamålet. De föreslår vidare att ett regionalt forskningsråd
knyts till Norrlandsfonden.

Utskottet anser det vara värdefullt om de kontakter mellan högskola och
näringsliv som har etablerats inom ramen för FOSAM:s utredningsverksamhet
och som har gett positiva resultat kan fortsätta. När det gäller sådana
kontakter som har skett inom Norrlandsfondens geografiska verksamhetsområde,
dvs. de fyra nordligaste länen, främst Norrbottens län och
inlandskommunerna, bör det enligt de riktlinjer som gäller för fonden vara
möjligt för den att lämna stöd till fortsatt kontaktverksamhet mellan
högskola och näringsliv. Några hinder torde inte heller föreligga för
Norrlandsfonden att inrätta ett regionalt forskningsråd. Utskottet vill
emellertid betona att det ankommer på Norrlandsfonden att själv besluta i
dessa frågor. Något uttalande från riksdagens sida bör därför inte göras.
Motionen avstyrks sålunda.

Utskottet hemställer
att riksdagen

1. till Medelstillskott till Norrlandsfonden för budgetåret 1981/82
anvisar ett reservationsanslag av 30 000 000 kr.,

2. avslår motion 1980/81:1876 yrkande 2.

NU 1980/81:52

20. Kostnader för statsstödd exportkreditgivning genom AB Svensk Exportkredit.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt B 17 (s. 51 f.)
och hemställer

att riksdagen till Kostnader för statsstödd exportkreditgivning
genom AB Svensk Exportkredit för budgetåret 1981/82 anvisar
ett förslagsanslag av 180 000 000 kr.

21. Kostnader för viss kreditgivning hos Sveriges Investeringsbank AB.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt B 18 (s. 53) och
hemställer

att riksdagen till Kostnader för viss kreditgivning hos Sveriges
Investeringsbank AB för budgetåret 1981/82 anvisar ett förslagsanslag
av 10 000 000 kr.

22. Lån till rationaliseringsinvesteringar inom konfektionsindustrin. Utskottet
tillstyrker regeringens förslag under punkt B 19 (s. 54) och hemställer

att riksdagen till Lån till rationaliseringsinvesteringar inom konfektionsindustrin
för budgetåret 1981/82 anvisar ett reservationsanslag
av 10 000 000 kr.

MINERALFÖRSÖRJNING M. M.

23. Delegationen för samordning av havsresursverksamheten. Regeringen
har under punkt D 8 (s. 111-113) föreslagit riksdagen att till Delegationen
för samordning av havsresursverksamheten för budgetåret 1981/82 anvisa ett
reservationsanslag av 2 217 000 kr.

Utskottet behandlar i detta sammanhang två motioner, nämligen
1980/81:1408 av Sonja Rembo m. fl. (m), vari hemställs att riksdagen

1. uttalar att satsningar på havsteknik bör erhålla hög prioritet,

2. anhåller att regeringen framlägger förslag till åtgärder för att främja
den tekniska och kommersiella utvecklingen på detta område,

1980/81:1890 av Kurt Hugosson m. fl. (s), såvitt gäller hemställan (2) att
ekonomiska resurser avsätts för att utveckla Göteborg som havstekniskt
centrum.

Motion 1980/81:1890 behandlas i övrigt i näringsutskottets betänkanden
NU 1980/81:58 och NU 1980/81:64.

NU 1980/81:52

Motionerna

Havstekniken erbjuder en expansiv marknad där Sverige kan göra sig
gällande, heter det i motion 1980181:1408. Det är nödvändigt att samhället
prioriterar utvecklingen av havstekniken och medverkar till att en offensiv
satsning kommer till stånd. En sådan åtgärd skulle enligt motionärerna
kunna vara inrättandet av ett havstekniskt institut, vilket skulle utgöra ett
naturligt centrum för tekniskt och industriellt kunnande inom detta område.
Finansiering torde bl. a. kunna ske i samverkan med industrin och genom att
arbetet bedrivs i projektform. Motionärerna förordar att Göteborg blir
lokaliseringsort för institutet med hänsyn till den koncentration av forskningsenheter,
företag och industrier med stort kunnande inom det havstekniska
området som finns där.

I motion 1980/81:1890 framhålls att Göteborg nationellt sett erbjuder
unika förutsättningar inom sektorn marin teknik och att flera Göteborgsföretag
redan har gjort målmedvetna satsningar för att ta till vara möjligheterna
på det havstekniska området. I motionen pekas på att det inom
forsknings-, utvecklings- och utbildningssektorerna finns en rejäl bas från
vilken samspel i havstekniska frågor kan ske med näringslivet. Som exempel
nämns statens skeppsprovningsanstalt samt institutioner vid Göteborgs
universitet och Chalmers tekniska högskola som samverkar inom Centrum
för marin forskning. Vidare framhålls att delegationen för samordning av
havsresursverksamheten har sitt kansli förlagt till Göteborg.

Enligt motionärerna är de naturliga förutsättningarna, näringslivets
dokumenterade intresse samt tillgänglig kompetens hos företag och forskningsinstitutioner
tillräckliga förutsättningar för att i Göteborg ta till vara de
möjligheter som den globala expansionen inom den havstekniska sektorn
ger. Det är angeläget att också samhället är berett att på lämpligt sätt stötta
upp den initiativ- och utvecklingsverksamhet som krävs för att Sverige skall
kunna ta upp konkurrensen med andra länder inom havsteknikens område.

Utskottet

Frågan om åtgärder för samordning av skilda verksamheter med anknytning
till havet har prövats av statsmakterna vid flera tillfällen under
1970-talet. Riksdagen beslöt hösten 1978 att inrätta en delegation för
samordning av havsresursverksamheten (prop. 1977/78:167, NU 1978/79:2,
rskr 1978/79:13).

Enligt beslutet skall delegationen i första hand verka för samordnande
satsningar inom forskning och utveckling rörande utnyttjande av naturresurser
i haven. Delegationen skall vidare allmänt främja och stödja
havsresursverksamheten genom att verka för aktiva satsningar inom
forskning och utveckling, exploatering och miljövård. En av dess första

NU 1980/81:52

uppgifter skall vara att i samverkan med berörda intressenter upprätta och
därefter fortlöpande utveckla förslag till ett övergripande program för
verksamheten inom havsresursområdet. Delegationen skall inte ta över den
verksamhet, planering och samordning som andra myndigheter m. fl.
bedriver inom olika sektorer av detta område. I stället skall den verka för
samordning och i nära kontakt med företag och olika myndigheter förelägga
regeringen förslag om åtgärder som är gynnsamma för verksamheten.
Delegationen förutsätts också fullgöra en viktig uppgift som förmedlare av
information och kunskaper på området och ansvara för att praktiska
möjligheter skapas att överblicka hela verksamhetsfältet.

Utskottet tillstyrker regeringens medelsberäkning för nästa budgetår.

I motionerna 1980/81:1408 och 1980/81:1890 framhålls det angelägna i att
samhället förstärker sina insatser på det havstekniska området. Göteborg
utgör enligt motionärerna ett centrum för de svenska aktiviteterna på
området. Enligt motion 1980/81:1408 skulle en lämplig åtgärd vara att inrätta
ett havstekniskt institut i Göteborg.

Utskottet anser liksom motionärerna att havstekniken är ett område där
svensk industri bör ha goda möjligheter att konkurrera framgångsrikt.
Förutsättningarna är enligt utskottet särskilt gynnsamma om ett ökat
samarbete kan komma till stånd mellan företagen och olika forskningsinstitutioner.
Göteborg torde härvidlag ha en särskilt god potential. Utskottet är
emellertid tveksamt om det lämpliga i att bygga upp ett nytt forsknings- och
utvecklingsinriktat organ på detta område. Möjligheten att utnyttja de
institutioner som redan finns bör enligt utskottets mening först prövas.
Utskottet vill också peka på den särskilda samordningsroll som havsresursdelegationen
har i sammanhanget. Med hänvisning till vad som har anförts
avstyrker utskottet motionsyrkandena.

Utskottet hemställer
att riksdagen

1. till Delegationen för samordning av havsresursverksamheten för
budgetåret 1981/82 anvisar ett reservationsanslag av 2 217 000
kr.,

avslår motion 1980/81:1408 och motion 1980/81:1890 yrkande

TEKNISK UTVECKLING M. M.

24. Europeiskt rymdsamarbete m. m. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkt F 4 (s. 122-128) och hemställer

att riksdagen till Europeiskt rymdsamarbete m. m. för budgetåret
1981/82 anvisar ett förslagsanslag av 169 000 000 kr.

NU 1980/81:52

25. Statens provningsanstalt: Uppdragsverksamhet. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkt F 5 (s. 130-134) och hemställer

att riksdagen till Statens provningsanstalt: Uppdragsverksamhet för
budgetåret 1981/82 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.

26. Bidrag till statens provningsanstalt. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkt F 6 (s. 134) och hemställer

att riksdagen till Bidrag till statens provningsanstalt för budgetåret
1981/82 anvisar ett reservationsanslag av 33 189 000 kr.

27. Statens provningsanstalt: Utrustning. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkt F 7 (s. 135) och hemställer

att riksdagen till Statens provningsanstalt: Utrustning för budgetåret
1981/82 anvisar ett reservationsanslag av 6 000 000 kr.

28. Marintekniska institutet: Uppdragsverksamhet. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkt F 8 (s. 136-139) och hemställer

att riksdagen till Marintekniska institutet: Uppdragsverksamhet för
budgetåret 1981/82 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.

29. Marintekniska institutet: Bidrag till verksamheten. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkt F9 (s. 139) och hemställer

att riksdagen till Marintekniska institutet: Bidrag till verksamheten
för budgetåret 1981/82 anvisar ett reservationsanslag av
4 837 000 kr.

30. Marintekniska institutet: Utrustning. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkt F 10 (s. 139 f.) och hemställer

att riksdagen till Marintekniska institutet: Utrustning för budgetåret
1981/82 anvisar ett reservationsanslag av 1 500 000 kr.

31. Bidrag till Ingenjörs vetenskapsakademien. Regeringen har under punkt
F 11 (s. 140 f.) föreslagit riksdagen att till Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien
för budgetåret 1981/82 anvisa ett anslag av 2 100 000 kr.

I motion 1980/81:1794 av Ingvar Svanberg (s) och Hans Gustafsson (s)
hemställs att riksdagen som bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien för
budgetåret 1981/82 anvisar ett anslag på 4,3 milj. kr. inom ramen för teknisk
forskning.

NU 1980/81:52

Motionen

Motionärerna anför att ett ökat statligt stöd till Ingenjörsvetenskapsakademien
(IVA) är nödvändigt för att akademien skall kunna fortsätta att göra
en kraftfull insats för att stärka Sveriges tekniskt industriella kompetens. I
det kärva ekonomiska läge som f. n. råder är det enligt motionen särskilt
viktigt att den samlade kunskap som finns inom IVA om tekniska,
vetenskapliga och industriella utvecklingstendenser kan spridas för att på så
sätt understödja den förnyelse och vitalisering av vårt näringsliv som är
alltmer nödvändiga. Motionärerna föreslår att IVA skall erhålla det statliga
bidrag på 4,3 milj. kr. som akademien har begärt i anslagsframställningen.

Utskottet

Enligt propositionen bör statens bidrag till IVA budgetåret 1981/82 uppgå
till 2,1 milj. kr., dvs. samma belopp som innevarande budgetår.

I motion 1980/81:1794 föreslås att IVA för budgetåret 1981/82 skall erhålla
ett anslag av 4,3 milj. kr. inom ramen för teknisk forskning. Jämfört med
regeringens förslag innebär detta en ökning med 2,2 milj. kr.

Det statliga bidraget till IVA är avsett för akademiens grundläggande
verksamhet. Denna utgörs av insamling och förmedling av naturvetenskaplig
och teknisk information som har stor betydelse för det svenska näringslivets
möjligheter att upprätthålla sin internationella konkurrenskraft. Utskottet
vill i det sammanhanget framhålla värdet av det internationella kontaktnät
som IVA har byggt upp. Mot bakgrund av vad som här anförts föreslår
utskottet att riksdagen för budgetåret 1981/82 anvisar ett anslag av 3,1
milj. kr. som bidrag till IVA.

Skillnaden mellan utskottets och regeringens förslag, dvs. 1 milj. kr., bör
enligt utskottets mening täckas genom att anslagen till den verksamhet som
finansieras av styrelsen för teknisk utveckling (STU) minskas med motsvarande
belopp. Utskottet avser att återkomma till denna fråga i betänkandet
NU 1980/81:64.

Utskottet hemställer

att riksdagen med anledning av regeringens förslag och motion
1980/81:1794 till Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien för
budgetåret 1981/82 anvisar ett anslag av 3 100 000 kr.

32. Bidrag till Standardiseringskommissionen. Utskottet tillstyrker regeringens
förslag under punkt F 12 (s. 141 f.) och hemställer

att riksdagen till Bidrag till Standardiseringskommissionen för
budgetåret 1981/82 anvisar ett anslag av 8 380 000 kr.

NU 1980/81:52

33. Byggnadsarbeten för teknisk utveckling m. m. Utskottet tillstyrker
regeringens förslag under punkt F 17 (s. 144) och hemställer

att riksdagen till Byggnadsarbeten för teknisk utveckling m. m. för
budgetåret 1981/82 anvisar ett reservationsanslag av 10 000 000
kr.

STATSÄGDA FÖRETAG

34. Ersättning till domänverkets fond för utgifter för övertalig personal.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag under punkt G 1 (s. 150) och
hemställer

att riksdagen

1. beslutar att kyrkofonden för år 1980 skall ersätta domänverkets
fond för utgifter för övertalig personal med 63 000 kr.,

2. till Ersättning till domänverkets fond för utgifter för övertalig
personal för budgetåret 1981/82 anvisar ett förslagsanslag av
63 000 kr.

35. Kostnader för kronotorp. Utskottet tillstyrker regeringens förslag under
punkt G 2 (s. 150 f.) och hemställer

att riksdagen till Kostnader för kronotorp för budgetåret 1981/82
anvisar ett förslagsanslag av 2 200 000 kr.

36. Förenade fabriksverken: Byggnader och utrustning. Regeringen har
under punkt G 3 (s. 151-157) föreslagit riksdagen att till Förenade fabriksverken:
Byggnader och utrustning anvisa ett reservationsanslag av 69 700 000
kr.

I motion 1980/81:1042 av Jan Prytz (m) hemställs att riksdagen hos
regeringen begär åtgärder som förhindrar att FFV Allmateriel AB vidgar sin
verksamhet långt utöver den angivna målsättningen i obehörig konkurrens
med enskild och kooperativ handel.

Motionen

I motionen anförs att FFV Allmateriel AB enligt egen uppgift säljer
”övertalig materiel från statliga och kommunala myndigheter samt fabriksnya
produkter från samhällsverkstäder”. Enligt motionären stämmer detta
inte med verkligheten utan verksamheten omfattar även försäljning av vissa
livsmedel samt nya svensktillverkade och från lågprisländer importerade
produkter av skiftande slag.

NU 1980/81:52

Vissa uppgifter om FFV Allmateriel AB

Genom beslut av riksdagen våren 1979 (prop. 1978/79:125 bil. 11, s. 65,
NU 1978/79:54, rskr 1978/79:447) ombildades sektor Allmateriel inom
förenade fabriksverken (FFV) till aktiebolag. Samtidigt beslöts om bildande
av ett förvaltningsbolag med uppgift att samordna förvaltningen av de bolag i
vilka FFV förvaltar statens aktier.

I proposition 1978/79:125 (s. 65) beskrivs företagets verksamhet på
följande sätt:

Allmaterielsektorn inom FFV säljer övertalig och kasserad materiel åt
statliga myndigheter, landsting, kommuner och företag men också nytillverkade
produkter från de s. k. samhällsverkstäderna.

I företagets bolagsordning sägs i 2 § följande:

Föremålet för bolagets verksamhet är att bedriva försäljning av överskottsmateriel
och kasserad materiel samt att utveckla, låta tillverka och försälja
fritidshus, fritidsbåtar, inredningsdetaljer, möbler, prydnadsföremål, annan
lös egendom som normalt ingår i varuhusrörelse, försäljning av förverkad
egendom och hittegods samt att bedriva annan därmed förenlig verksamhet.

Enligt kungörelsen (1973:1210) om försäljning av övertalig eller kasserad
materiel och inventarier skall affärsmässighet tillämpas vid försäljning för
statsverkets räkning av sådan materiel.

FFV Allmateriel AB sysselsätter ca 200 personer och har en total
försäljning av ca 200 milj. kr.

Utskottet

Regeringens förslag under punkt G 3 tillstyrks av utskottet.

I motion 1980/81:1042 begärs att regeringen vidtar åtgärder för att
begränsa verksamheten hos FFV Allmateriel AB och härigenom minska
risken för ”obehörig konkurrens med enskild och kooperativ handel”.

Utskottet har inhämtat från ledningen för FFV Allmateriel AB att
tillskottet av övertalig och kasserad materiel från försvarsmakten har
minskat under senare år och att därigenom en viss överkapacitet har uppstått
i företagets försäljningsorganisation. Företaget har därför kompletterat det
normala sortimentet med bl. a. restpartier från den allmänna marknaden.
Undantagsvis förekommer också försäljning av importerade varor och varor
från löpande svensk produktion.

Utskottet vill allmänt betona vikten av att verksamheten vid FFV
Allmateriel AB sker enligt affärsmässiga principer och att konkurrensen med
andra företag sker på lika villkor. Enligt utskottets mening kan det inte
hävdas att företaget har brutit mot de grunder som har lagts fast för
verksamheten. Motionen avstyrks därför.

NU 1980/81:52

Utskottet hemställer
att riksdagen

1. till Förenade fabriksverken: Byggnader och utrustning för
budgetåret 1981/82 anvisar ett reservationsanslag av 69 700 000
kr.,

2. avslår motion 1980/81:1042.

Stockholm den 14 maj 1981

På näringsutskottets vägnar
INGVAR SVANBERG

Närvarande: Ingvar Svanberg (s), Johan Olsson (c), Hugo Bengtsson (s),
Sven Andersson (fp), Margaretha af Ugglas (m). Lilly Hansson (s), Rune
Jonsson (s), Karl Björzén (m), Wivi-Anne Radesjö (s), Ingegärd Oskarsson
(c), Sivert Andersson (s), Birgitta Johansson (s), Sven Munke (m), Ivar
Franzén (c) och Christer Eirefelt (fp).

Reservation

Branschfrämjande åtgärder (punkt 11)

Ingvar Svanberg, Hugo Bengtsson, Lilly Hansson, Rune Jonsson,
Wivi-Anne Radesjö, Sivert Andersson och Birgitta Johansson (alla s) anser
att utskottets yttrande och hemställan under punkt 11 (s. 8f.) bort ha
följande lydelse:

Avsikten med (=utskottet) regeringens förslag.

Statens industriverk har i sin anslagsframställning för budgetåret 1981/82
föreslagit att branschprogrammet för gjuteriindustrin skall fortsätta under
perioden fram t. o. m. budgetåret 1984/85. Regeringen har utan närmare
argumentation tillbakavisat industriverkets förslag och förordat att programmet
skall avvecklas under en tvåårsperiod.

Med hänsyn till branschens nuvarande svårigheter är detta enligt utskottet
olämpligt. I enlighet med vad som föreslås i motion 1980/81:1043 förordar
utskottet att branschprogrammet fortsätter på i stort sett nuvarande nivå
under budgetåret 1981/82. Utskottet instämmer även i vad som i motionen
sägs om att åtgärderna bör koncentreras på att genom intensifierade
delbranschstudier och överläggningar med företagen och de anställdas
organisationer utarbeta förslag till samordnade åtgärder för att stärka
branschens konkurrensförmåga.

Beträffande branschprogrammet för tekoindustrin innebär regeringens

NU 1980/81:52

förslag en minskning från nuvarande 42 milj. kr. till 40 milj. kr. Som har
redovisats i betänkandet NU 1980/81:47 (s. 10) föreslås i den socialdemokratiska
partimotionen 1980/81:1494 att detta branschprogram även för nästa
budgetår skall omfatta 42 milj. kr., dvs. 2 milj. kr. utöver regeringens förslag.
Detta belopp ingår i anslagsberäkningen enligt hemställan i motion
1980/81:1043.

Med hänsyn till det bekymmersamma läget för tekoindustrin är det enligt
utskottets mening angeläget med ambitiösa effektivitetsfrämjande åtgärder.
En minskning av branschprogrammet för tekoindustrin bör därför inte
ske.

Utskottet tillstyrker sålunda förslagen i motion 1980/81:1043 och hemställer att

riksdagen

1. med anledning av regeringens förslag och med bifall till motion
1980/81:1043 yrkande 2 till Branschfrämjande åtgärder för
budgetåret 1981/82 anvisar ett reservationsanslag av 59 885 000
kr.,

2. med bifall till motion 1980/81:1043 yrkande 1 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört om branschprogrammet
för gjuteriindustrin.