NU 1980/81:49

Näringsutskottets betänkande
1980/81:49

över proposition 1980/81:98 om Norrlands Skogsägares Cellulosa AB
jämte motioner
Ärendet

I detta betänkande behandlas

dels proposition 1980/81:98 om medelstillskott till Norrlands Skogsägares
Cellulosa AB [Ncb],

dels sju motioner som har väckts med anledning av denna proposition,

dels en motion från allmänna motionstiden år 1981 rörande Ncb.

Propositionen och motionerna redovisas i det följande.

Utskottet har haft tillgång till kompletterande skriftligt material och har
fått muntliga upplysningar av en rad personer. En redogörelse för
beredningsarbetet lämnas i ett särskilt avsnitt (s. 4).

Propositionen

Förslag

Regeringen föreslår riksdagen att

1. till Teckning av aktier i Norrlands Skogsägares Cellulosa AB på
tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1980/81 under fjortonde
huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 300 000 000 kr.,

2. till Lån till Norrlands Skogsägares Cellulosa AB på tilläggsbudget II till
statsbudgeten för budgetåret 1980/81 under fjortonde huvudtiteln anvisa ett
reservationsanslag av 100 000 000 kr.,

3. bemyndiga regeringen att överlåta statens aktier i Norrlands Skogsägares
Cellulosa AB.

Huvudsakligt innehåll

Ncb ägs sedan år 1979 till 74 % av staten och till 26 % av ett antal
skogsägarföreningar. Dess styrelse har hemställt om ett tillskott av ägarkapital
för en nödvändig omstrukturering av företaget. I propositionen
redovisas en preliminär överenskommelse som har träffats efter förhandlingar
mellan staten och de berörda skogsägarföreningarna om ett sådant
tillskott. Med viss avvikelse från denna överenskommelse anges i propositionen
följande riktlinjer för en finansiell rekonstruktion av Ncb. Företagets

1 Riksdagen 1980/81. 17 sami. Nr 49

NU 1980/81:49

nuvarande aktiekapital bör betraktas sorn i stort sett förbrukat. Staten skall
begära att det sätts ned till vad som kan anses motiverat. De s. k. industrilån
som har lämnats till företaget, i första hand av enskilda personer, konverteras
till aktiekapital. Nytt statligt ägarkapital tillförs företaget genom en ökning
av aktiekapitalet med 300 milj. kr. Regeringen skall när det gäller de
nytecknade aktierna ha samma möjlighet som tidigare att överlåta av staten
innehavda aktier till annan ägare. Staten ställer vidare 100 milj. kr. till Ncb:s
förfogande i form av ett långfristigt lån, vilket ersätter en lånegaranti,
avseende industrigarantilån, som regeringen beviljade företaget i december
1980 (jfr prop. 1980/81:101 s. 41, NU 1980/81:46). Avsikten med de nämnda
åtgärderna anges vara att skapa en finansiell och soliditetsmässig grund för en
omstrukturering av Ncb i ordnade former.

Motionerna

De motioner som har väckts med anledning av propositionen är
följande:

1980/81:2006 av Sven-Erik Nordin (c), vari hemställs att riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
prioritering vid lokalisering av företag till södra delen av Örnsköldsviks
kommun,

2. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
gynnsammare lokaliseringsbidrag än vad som normalt gäller för stödområdet
i fråga,

3. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
åläggande för berörda skogsvårdsstyrelser att aktivera till ökat skogsbilvägsbyggande
och ökade avverkningar,

1980/81:2017 av Olof Palme m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs
angående skogsägareföreningarnas insyn i Norrlands Skogsägares Cellulosa
AB,

2. bemyndigar regeringen att i enlighet med vad som anförs i motionen
överlåta statens aktier i Norrlands Skogsägares Cellulosa AB,

3. som sin mening uttalar vad som i motionen anförs angående en
eventuell försäljning av företagets skogsegendomar,

4. som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs
angående utvärderingen av utvecklingsmöjligheterna för de nedläggningshotade
enheterna inom företaget och den fortsatta driften vid dessa enheter
samt att resultatet redovisas för riksdagen under hösten 1981,

5. som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförs om
behovet av särskilda insatser för att möta sysselsättningsproblem på berörda
orter om nedläggningar skulle bli aktuella,

NU 1980/81:49

1980/81:2025 av Börje Hörnlund (c) och Karin Israelsson (c), vari
hemställs att riksdagen begär att regeringen - ifall andra åtgärder ej vidtas -tillser att en fortsatt drift av pappersbruket i Hörnefors får ske i enlighet med
vad som har skisserats i motionen,

1980/81:2026 av Filip Johansson m. fl. (c), vari hemställs att riksdagen
uttalar sig för vad som i motionen anförts beträffande skogsägareföreningarnas
inflytande i NCB,

1980/81:2027 av Tore Nilsson (m), vari hemställs att riksdagen vid
behandlingen av proposition 1980/81:98 också prövar det förslag som nu
föreligger från den grupp som utrett Hörneforsfabrikens framtid,

1980/81:2028 av Lars Werner m. fl. (vpk), vari hemställs att riksdagen med
anledning av proposition 1980/81:98 och med ändring av berörda delar däri
hos regeringen hemställer

1. om nödvändiga åtgärder för att NCB skall avyttra Hörneforsfabriken
till de anställda, i enlighet med vad som anförs i motionen,

2. om åtgärder för att tillgodose Hörneforsfabrikens behov av björkmassaved,
i enlighet med vad som anförs i motionen,

3. om åtgärder för att tillhandahålla statlig finansiering för genomförandet
av nödvändiga investeringar i Hörnefors, i enlighet med vad som anförs i
motionen,

4. om att de villkor för genomförandet av Hörneforsprojektet som anförs i
motionen beaktas,

5. om åtgärder för att NCB skall driva massafabriken i Köpmanholmen
vidare i nuvarande omfattning, i enlighet med vad som anförs i motionen,

6. om åtgärder för att NCB skall fortsätta planeringen av en ombyggnad
av Köpmanholmens massafabrik, enligt det förslag som redovisats i
motionen,

7. om att ett lokaliseringslån till NCB för modernisering av Väja-sågen
bör beviljas, i enlighet med vad som anförs i motionen,

8. om åtgärder för att NCB skall avyttra Johannedal-fabriken till annan
ägare, i enlighet med vad som anförs i motionen,

1980/81:2033 av Rune Ångström (fp), vari hemställs att riksdagen hos
regeringen hemställer att förutsättningarna för att skapa ett självständigt
Hörnefors AB prövas i enlighet med vad som anförts i motionen och inom
ekonomiska ramar som angivits i propositionen.

Den motion från allmänna motionstiden som behandlas här är

1980/81:805 av Lars Werner m. fl. (vpk), vari hemställs att riksdagen hos
regeringen hemställer om skyndsamma åtgärder för att förhindra de
planerade nedläggningarna [inom Ncb] och att inga beslut om nedläggning
bör fattas innan ärendet föreläggs riksdagen för ställningstagande.

1* Riksdagen 1980181. 17 sami Nr 49

NU 1980/81:49

Utskottets beredning av ärendet

Utskottet har vid sin behandling av ärendet haft tillgång till den rätt
omfattande akt som ligger till grund för propositionen.

Under ett inledande skede av beredningsarbetet har utskottet fått
muntliga upplysningar av styrelsens ordförande direktör Sven Östling och
t. f. verkställande direktör Per-Eric Fylking, Ncb, och av statssekreterare
Robert Nilsson, industridepartementet. Projekt avseende fortsatt drift vid
två nedläggningshotade enheter - Hörnefors fabriker och massafabriken i
Köpmanholmen - har redovisats för utskottet genom särskilda föredragningar
av den s. k. Hörneforsgruppen resp. av representanter för de fackliga
organisationerna i Köpmanholmen. Förutsättningarna för fortsatt drift vid
Dynäs fabriker i Väja har belysts av företrädare för Kramfors kommun och
de fackliga organisationerna i Väja.

Särskild uppmärksamhet har utskottet ägnat åt frågan om ett lån som Ncb
har tagit upp hos ett konsortium bestående av Post- och Kreditbanken,
PKbanken, och ett antal utländska banker. Villkoren för detta lån medger att
det nu kan sägas upp för omedelbar betalning (se s. 6). Verkställande
direktören för PKbanken Bertil Danielsson har för utskottet klargjort
långivarnas inställning i frågan. Utskottet har därefter i ämnet hört dels
industriminister Nils Åsling, dels statssekreterare Sten Westerberg, ekonomidepartementet.
Riksbankschef Lars Wohlin och riksgäldsdirektör Lars
Kalderén samt finansdirektör Arne Rosengren, Statsföretag AB, har inför
utskottet uttalat sig i första hand om vilka verkningar för den svenska
utlandsupplåningen som kan förutses för den händelse Ncb skulle bli försatt i
konkurs. Under den därpå följande överläggningen - den 9 april - anförde en
talesman för utskottets socialdemokratiska grupp bl. a. följande:

Enligt vår uppfattning måste näringsutskottet av regeringen begära

skriftliga besked om det av regeringen föreslagna kapitaltillskottet till NCB
nu bedöms ge företaget en sådan ekonomisk styrka att det tillfredsställer
banker och övriga kreditgivare. Dessutom bör regeringen redovisa om den
avser att föreslå ytterligare åtgärder för att förhindra en betalningsinställelse/
konkurs för NCB, om en sådan skulle aktualiseras.

Utskottet beslöt med anledning härav att framföra begäran om kompletterande
besked från regeringen enligt vad sålunda angivits.

Industriministern meddelade den 21 april att regeringen av konstitutionella
skäl ansåg sig inte böra lämna besked till utskottet skriftligen. Inför
utskottet besvarade han samma dag muntligen de ställda frågorna.

Skrivelser har inkommit till utskottet från de fackliga organisationerna
inom Ncb och från Medbestämmanderådet lokalt vid Dynäs fabriker. Från
Hörneforsgruppen har utskottet erhållit dess rapport Utvecklingsalternativ
Hörnefors AB och en kompletterande promemoria. Vidare har till utskottet
överlämnats en promemoria från länsstyrelsen i Västernorrlands län om
råvarusituationen för skogsindustrin i länet.

NU 1980/81:49

Utskottet

Inledning

Genom proposition 1980/81:98 föreslår regeringen för tredje gången en
betydande ekonomisk insats från statens sida i Norrlands Skogsägares
Cellulosa AB (Ncb). Till år 1979 ägdes detta företag av ett antal norrländska
skogsägarföreningar. Det expanderade starkt under 1960- och 1970-talen.
Dess finansiella bas var emellertid svag. Med stor upplåning och otillräckligt
eget kapital råkade företaget i början av år 1978 i akuta svårigheter. Staten
gav i det läget hjälp genom ett lån på 400 milj. kr. med villkorlig
återbetalningsskyldighet. Drygt ett år senare var företagets situation i fråga
om både likviditet och soliditet än mera brydsam. Den ekonomiska
rekonstruktion som statsmakterna då medverkade till innebar att staten
lämnade ett kapitaltillskott av 600 milj. kr. och därmed inträdde som
majoritetsägare i företaget. Näringsutskottet (NU 1978/79:61 s.7) betonade i
detta sammanhang att det var viktigt att förtagets ledare, ägare och
kreditgivare genom erforderliga åtaganden sökte säkerställa företagets
fortbestånd. Staten äger nu 74 % av aktiekapitalet i Ncb. Återstående 26 %
innehas av de skogsägarföreningar som tidigare ägde företaget i dess
helhet.

Inte heller efter den stora kapitalinsatsen år 1979 är Ncb ett lönsamt
företag. Såsom närmare redovisas i propositionen har Ncb:s verksamhet
fortsatt att vara starkt förlustbringande, något som har föranlett dess ledning
att förbereda omfattande förändringar av företagets struktur. Ett grundläggande
problem är svårigheten att anskaffa tillräckligt med skogsråvara inom
Ncb:s naturliga upptagningsområde. Skogsägarföreningarna, som enligt
långsiktiga virkesförsörjningsavtal skulle svara för huvuddelen av företagets
virkesförsörjning, har minskat sina leveranser. Kompletterande råvarukvantiteter
har fått anskaffas genom import. Företagets produktionskapacitet är
underutnyttjad. Råvaruförsörjningen på längre sikt bedöms som osäker.

I dagens läge kan konstateras att Ncb utan ett rejält kapitaltillskott
kommer att få träda i likvidation under år 1981. Skogsägarföreningarna har
vid förhandlingar med staten förklarat att de inte kan tillföra Ncb kapital i
någon större utsträckning. Mot denna bakgrund föreslår regeringen en
rekonstruktion av företaget, innebärande bl. a. att det nuvarande aktiekapitalet
sätts ned och att staten därefter tillskjuter 300 milj. kr. som nytt
aktiekapital. Syftet skall vara att skapa en finansiell och soliditetsmässig
grund för en omstrukturering av företaget i ordnade former. I denna
omstrukturering avses bl. a. ingå att vissa olönsamma enheter avvecklas -genom avyttring eller nedläggning.

I de åtta motioner som utskottet har att ta upp i sammanhanget finns
huvudsakligen yrkanden som går ut på att riksdagen skall förena det
föreslagna kapitaltillskottet med vissa villkor, i flertalet fall rörande enheter
som hotas av nedläggning.

NU 1980/81:49

I motion 1980/81:2017 (s) riktas inledningsvis kritik mot regeringen för det
sätt på vilket dess förslag rörande Ncb har underställts riksdagens prövning.
Propositionen är, säger motionärerna bl. a., ”så bristfällig att det mest
naturliga hade varit att riksdagen återförvisat den i sin helhet till regeringen”.

Utskottet har, såsom finns redovisat i det föregående (s. 4), haft tillgång
till kompletterande skriftligt material och fått muntliga upplysningar från
många håll, bl. a. av industriministern och av Ncb:s ledning. Den framtida
virkesförsörj ningen har varit en central fråga vid utskottets överläggningar
med olika intressenter i ärendet. En annan fråga som utskottet har ägnat stor
uppmärksamhet gäller ett lån som Ncb har tagit upp hos ett konsortium
bestående av Post- och Kreditbanken, PKbanken, och ett antal utländska
banker. I detta ämne vill utskottet här redovisa följande.

Lånet, för vilket PKbanken är agent, är på 46,5 milj. U. S. dollar,
motsvarande drygt 200 milj. kr. Lånevillkoren medger att lånet nu kan sägas
upp för omedelbar betalning. De utländska långivarna har hos regeringen
uttryckt oro över Ncb:s situation och begärt att bli befriade från sina
åtaganden antingen genom att staten ikläder sig garanti för lånet eller genom
att detta återbetalas. Därvid har de hänvisat till motsättningen mellan det
statliga ansvar för Ncb som de när lånet gavs skulle ha räknat med och
regeringens ståndpunkt sådan den angivits i en presskommuniké från
industridepartementet den 1 december 1980, vari bl. a. följande passus
ingår:

Några ytterligare kapitalinsatser [utöver dem som sedermera har föreslagits
i proposition 1980/81:98] eller andra former av stödåtgärder från
regeringens sida kommer inte i fråga. Skulle det visa sig att de bedömningar
som ligger till grund för denna finansiella rekonstruktion inte håller, eller att
den föreslagna omstruktureringen och avvecklingen inte kan genomföras, får
den situation som då uppkommer lösas på vedertaget sätt. En konkurs kan då
inte uteslutas.

PKbankens ledning har inför utskottet klargjort långivarnas inställning
och har därvid också deklarerat att banken inte har möjlighet att överta lånet
för egen räkning. Bankens deklaration har, som också framgår av den
föregående redogörelsen, föranlett utskottet att skaffa sig ytterligare
upplysningar om förhållanden som har med lånet att göra. Särskilt intresse
har därvid det svar tilldragit sig som industriministern muntligen inför
utskottet har lämnat på två frågor formulerade av socialdemokraterna inom
utskottet. Bedöms det av regeringen föreslagna kapitaltillskottet nu ge
företaget en sådan ekonomisk styrka att det tillfredsställer banker och övriga
kreditgivare, var den ena frågan. Den andra var om regeringen avser att
föreslå ytterligare åtgärder för att förhindra en betalningsinställelse resp.
konkurs för Ncb, om en sådan skulle bli aktuell. Industriministern besvarade
den första frågan jakande och hänvisade därvid till att företaget genom
kapitaltillskottet skulle få en soliditet av ca 25 % och att det, under

NU 1980/81:49

förutsättning av genomförd omstrukturering, beräknades under år 1981
kunna drivas utan förlust. Den andra frågan besvarades nekande. Industriministern
betecknade den som rent hypotetisk med hänsyn till den nämnda
förstärkningen av soliditeten.

Efter denna inledande redogörelse går utskottet först in på frågor som
gäller den planerade omstruktureringen av Ncb. Därefter behandlas
regeringens förslag om finansiella åtaganden från statens sida.

Planerad omstrukturering av Ncb

Det föreslagna kapitaltillskottet ger, säger industriministern i propositionen,
inte utrymme för fortsatt drift i Ncb:s regi av enheter där tillfredsställande
lönsamhet inte kan erhållas. Som en förutsättning för det statliga
tillskottet anges därför att sådana enheter snarast avyttras eller läggs ned.
Uppenbar risk föreligger i annat fall, hävdas det, att en omstrukturering i
ordnade former av Ncb äventyras. Det skall ankomma på företagsledningen
att fatta de nödvändiga besluten för att de nämnda förutsättningarna för
kapitaltillskottet skall uppfyllas. Företagets styrelse har, enligt vad som
meddelas i propositionen, i oktober 1980 beslutat inleda MBL-förhandlingar
om nedläggning av företagets massafabriker i Hörnefors och Köpmanholmen
och i januari 1981 om nedläggning av företagets pappersbruk i
Hörnefors och dess trävarufabrik i Johannedal. Industriministern säger sig
utgå från att Ncb i så hög grad som möjligt söker biträda lösningar som kan
innebära fortsatt verksamhet i någon form i ny regi vid nedläggningshotade
enheter. Han vill på tal om fabrikerna i Hörnefors och Köpmanholmen inte
utesluta att genomförbara utvecklingsalternativ kan finnas för dessa enheter
men då i nya organisationsformer. Det är, uttalar han, angeläget att berörda
regionala myndigheter medverkar till att eventuella sådana alternativ kan
identifieras och prövas.

En rad motionsyrkanden gäller, såsom redan antytts, frågan om avveckling
av olika enheter inom Ncb.

Ett av dessa yrkanden framställdes under allmänna motionstiden i januari
1981. Regeringen borde enligt motion 1980/81:805 (vpk) vidta skyndsamma
åtgärder för att förhindra planerade nedläggningar av fabrikerna i Hörnefors,
Köpmanholmen och Johannedal. Inga beslut om nedläggning borde
fattas innan ärendet förelagts riksdagen för ställningstagande. När riksdagen
nu prövar proposition 1980/81:98 är det sistnämnda önskemålet uppfyllt.
Motionärerna har också i en annan motion återkommit med nya, mera
preciserade önskemål. Utskottet finner sålunda att motion 1980/81:805 inte
bör föranleda någon åtgärd av riksdagen.

Av återstående motionsyrkanden rörande de nedläggningshotade enheterna
är ett av generell natur. Det framställs i motion 1980/81:2017 (s). För
alla de fyra nedläggningshotade enheterna finns, säger motionärerna,
redovisade utvecklingsalternativ som har utarbetats inom Ncb eller av de

NU 1980/81:49

anställda och andra berörda. Dessa alternativ bör enligt motionärerna prövas
ordentligt. Regeringen måste själv ta ansvaret för denna prövning, menar de.
Berörda myndigheter, företaget och de anställdas organisationer bör delta i
utvärderingsarbetet. Resultatet av detta arbete bör redovisas för riksdagen
under hösten 1981, och innan så skett skall inga nedläggningar få ske.
Motionärernas yrkande är att riksdagen gör ett uttalande av denna innebörd
till regeringen.

Fyra motioner innehåller yrkanden som anknyter till ett projekt för
fortsatt drift av Hörnefors fabriker, framfört av den s. k. Hörneforsgruppen.
I denna ingår bl. a. representanter för Umeå kommun och för de fackliga
organisationerna i Hörnefors. Projektet innebär sammanfattningsvis följande.
Hörnefors fabriker ombildas till ett självständigt Hörnefors AB. Ncb
tillskjuter i detta bolag anläggnings- och omsättningstillgångar om 50 milj.
kr. och säljer sedan aktierna i bolaget till de anställda och den kommande
företagsledningen för 1 kr. Ytterligare aktier tecknas dels av anställda och
andra intressenter, dels av staten, i vartdera fallet till ett belopp av 10 milj. kr.
Medel i övrigt för investeringar, drift och omsättningstillgångar lånas upp,
därav 90 milj. kr. i form av olika slags lån från staten och 30 milj. kr. i form av
banklån. Verksamheten inriktas på tillverkning av vissa speciella pappersprodukter,
till stor del för export.

Motionsyrkandena rörande Hörnefors har olika innebörd. I motion
1980/81:2027 begärs endast att riksdagen vid sin behandling av propositionen
skall pröva Hörneforsgruppens förslag. I motion 1980/81:2033 - som
innehåller en utförlig redogörelse för detta förslag - begärs att förutsättningarna
för att skapa ett självständigt Hörnefors AB skall prövas ”inom
ekonomiska ramar som angivits i propositionen”. De utredningar som hittills
företagits är inte av den omfattning och kvalitet som krävs för ett beslut enligt
Hörneforsgruppens förslag, menar motionären. En allsidig utredning om
Hörnefors fabriker borde nu genomföras, så att ett beslut om Hörnefors kan
fattas i oktober eller november 1981. Fyra yrkanden i motion 1980/81:2028
(vpk) går direkt ut på att Hörneforsgruppens förslag skall genomföras.
Sålunda föreslås bl. a. att fabrikerna i Hörnefors skall avyttras till de
anställda, att staten skall finansiera vissa investeringar i Hörnefors och att
åtgärder skall vidtas för leverans av en viss mängd björkmassaved från
domänverket till Hörnefors. Ett villkorligt förslag av annan innebörd
framställs i motion 1980/81:2025. Staten bör ”ifall annan och långsiktigare
lösning ej skulle bli aktuell” teckna ett tre- till femårigt avtal med Ncb om
fortsatt drift av pappersbruket. Därvid bör staten förbinda sig att ”av
arbetsmarknadsmedel” stå för eventuella förluster.

Motion 1980/81:2028 (vpk) innehåller också yrkanden som rör Köpmanholmen
och Johannedal. Beträffande massafabriken i Köpmanholmen
begärs åtgärder av regeringen för att Ncb skall driva den vidare i nuvarande
omfattning och dessutom fortsätta planeringen av en ombyggnad. Motionärerna
hänvisar till ett framlagt utvecklingsalternativ för denna fabrik.

NU 1980/81:49

Beträffande plywoodfabriken i Johannedal begär de att Ncb får i uppdrag att
medverka till en försäljning av fabriken på villkor som förordas av de lokala
fackföreningarna.

Utskottet tar av de nu aktuella motionsyrkandena först upp dem som berör
särskilda enheter.

När det gäller Hörnefors fabriker finner utskottet till-en början att motion
1980/81:2027 får anses bli tillgodosedd genom utskottets beredning av
ärendet och riksdagens ställningstagande i detta.

Hörneforsgruppens förslag ställer krav på avsevärda ekonomiska insatser
från statens sida. Det innebär också att staten skulle med de anställda dela
ägaransvaret för den fortsatta driften av Hörnefors fabriker. En rad
gynnsamma förutsättningar i fråga om exempelvis virkesanskaffning, avsättningsmöjligheter
och frånvaro av likviditetspåfrestningar måste uppfyllas för
att den av gruppen tänkta utvecklingen skall realiseras. Utskottet finner inte
att det beslutsunderlag som föreligger gör det möjligt för riksdagen att ta
ställning för Hörneforsgruppens förslag på det sätt som föreslås i motion
1980/81:2028 (vpk). Följaktligen kan utskottet inte tillstyrka yrkandena
rörande Hörnefors i denna motion.

Innebörden av motion 1980/81:2025 är att det s. k. offertsystemet skall
tillämpas för att säkra fortsatt drift av enbart pappersbruket i Hörnefors.
Motionärernas tanke att ersättning för uppkommande förluster skulle kunna
betalas med ”arbetsmarknadsmedel” kan emellertid inte förverkligas genom
beslut blott av regeringen. Några arbetsmarknadsmedel som är disponibla
för ersättningar av detta slag finns nämligen inte. Regeringen skulle alltså få
föreslå riksdagen att anvisa medel för ändamålet. Utskottet anser inte att
riksdagen har underlag för en uppmaning till regeringen att framlägga ett
sådant förslag och avstyrker därför motionen.

Motion 1980/81:2033, som går ut på ytterligare utredning på grundval av
Hörneforsgruppens förslag, förutsätter att Ncb fram till november 1981 skall
avstå från awecklingsåtgärder i Hörnefors och att under denna period olika
finansiella åtgärder skall vidtas, vilka emellertid skall rymmas ”inom
ekonomiska ramar som angivits i propositionen”. Utskottet finner inte att ett
åläggande för Ncb i enlighet härmed är realistiskt under rådande förhållanden
och avstyrker således även denna motion.

I Köpmanholmens samhälle i Örnsköldsviks kommun driver Ncb Forss
fabriker för tillverkning av sulfatmassa resp. kloralkali. Som framgår av det
föregående är massafabriken en av de enheter som vid Ncb:s omstrukturering
hotas med nedläggning. Ett par yrkanden i motion 1980/81:2028 (vpk)
syftar, som förut antytts, till åtgärder för fortsatt drift av denna fabrik i
oförändrad omfattning och till fortsatt planering - enligt ett program som har
kostnadsberäknats till ca 30C milj. kr. - av en ombyggnad och av nödvändiga
miljövårdsinvesteringar. Från de anställdas sida har för utskottet redovisats
ett handlingsalternativ som innebär att massafabriken - med utsikt till ett
positivt kassaflöde - drivs vidare under ett par år utan större investeringar.

NU 1980/81:49

Utskottet utgår från att detta alternativ noga prövas inom Ncb. För beslut om
sådana satsningar i Köpmanholmen som förslås i motion 1980/81:2028 har
riksdagen inte underlag. Motionen avstyrks därför i nu berörd del.

Johannedal, där Ncb har en plywoodfabrik, ligger i Sundsvalls kommun. I
den nyss berörda motionen 1980/81:2028 (vpk) hänvisas till att det finns
utomstående intressenter som önskar överta denna fabrik och driva den
vidare. Det motionsyrkande som gäller Johannedal går ut på att regeringen
skall förmå Ncb att sälja fabriken. Som inledningsvis har framhållits hör
avyttring till de möjligheter som Ncb kan överväga för vissa enheters del.
Utskottet har inhämtat att Ncb har förhandlat om Johannedalsfabriken med
olika anbudsgivare. En av dessa har tillställt utskottet handlingar om sina
planer och önskemål. Utskottet finner inte att riksdagen har förutsättningar
att ge närmare anvisningar om hur Ncb:s problem beträffande Johannedalsfabriken
skall lösas. Därför avstyrker utskottet även det senast nämnda
yrkandet i motion 1980/81:2028.

Utskottet återkommer så till den övergripande frågan om allmänna
riktlinjer för omstruktureringen inom Ncb. Regeringens program innebär
avveckling av olönsamma enheter, såvitt möjligt på sådant sätt att deras
verksamhet kan fortsätta i ny regi. Häremot står kravet i motion 1980/
81:2017 (s) på fortsatt drift i Ncb:s regi till hösten 1981, utvärdering av olika
utvecklingsalternativ under mellantiden och ny prövning av frågan i
riksdagen innan nedläggningar får ske. Underförstått i motionen är att
riksdagen i efterhand kan behöva anvisa medel för att täcka merkostnader
som har uppstått för Ncb till följd av att motionärernas krav har
tillgodosetts.

Utskottet vill understryka betydelsen av att den ofrånkomliga omstruktureringen
av Ncb genomförs kraftfullt och målmedvetet. De enheter som
berörs har redan varit föremål för ett omfattande utredningsarbete. Ncb har i
nuvarande situation uppenbarligen inte sådana resurser som ett företag
behöver för att kunna behålla olönsamma enheter i drift. En viktig
omständighet att beakta är den oproportionerliga belastning på ett företags
ledning som förlustbringande och allmänt problemfyllda rörelsegrenar
medför, till skada för verksamheten i dess helhet. Denna belastning blir till
stor del bestående även om uppkommande driftsunderskott täcks genom
utifrån tillförda medel. Ytterligare bör betonas att det för kreditvärdigheten
är angeläget att ett företag som befinner sig i kris fullföljer ett saneringsprogram
utan att ge intryck av tvekan.

På nu angivna grunder ansluter sig utskottet till regeringens program för
omstruktureringen av Ncb. Utskottet kan följaktligen inte tillstyrka ett
sådant uppskov med all avveckling av enheter inom företaget som begärs i
motion 1980/81:2017 (s). Även de kostnader av svårbedömbar storlek som
ett uppskov skulle medföra utgör ett kraftigt argument däremot.

Det sagda innebär ingalunda att utskottet förespråkar en hårdhänt
nedläggningspolitik. Som industriministern påpekar i propositionen är det

NU 1980/81:49

inte uteslutet att det i andra organisatoriska sammanhang kan finnas
möjligheter till positiv utveckling för enheter som nu hotas av nedläggning.
Utskottet förutsätter att Ncb:s ledning och andra berörda organ inför
förestående awecklingsbeslut noga prövar tänkbara möjligheter av detta
slag. Vad det gäller är att åstadkomma en i fråga om tidpunkt och form så
gynnsam strukturomläggning som möjligt till begränsade kostnader för både
företaget och samhället. Självfallet bör länsarbetsnämnden och andra
berörda regionala myndigheter redan på ett tidigt stadium medverka i
omstruktureringsarbetet. Utskottet förutsätter att det vid de berörda
enheterna på sedvanligt sätt kommer att bildas arbetsgrupper med representanter
för länsstyrelsen, länsarbetsnämnden, kommunen, företaget och
de anställdas organisationer.

I detta sammanhang tar utskottet upp några motionsyrkanden av mera
utpräglat regionalpolitisk natur.

Industriministern meddelar i propositionen att regeringen har avslagit en
ansökan från Ncb om lokaliseringsstöd för utbyggnad av företagets sågverk i
Väja. Han anför att statliga insatser till stöd för skogsindustrin i Ådalen bör
koncentreras till i första hand massa- och papperstillverkningen. Avslagsbeslutet
karakteriseras i motion 1980/81:2028 (vpk) som en felbedömning.
Motionärerna vill att riksdagen skall hemställa hos regeringen att den
beviljar ett lokaliseringslån till Ncb för modernisering av sågverket.

Det ankommer på regeringen - eller underordnad myndighet - att besluta
om dispositionen av de ekonomiska resurser som riksdagen har anslagit för
regionalpolitiska ändamål. Riksdagens styrning av dessa beslut bör få formen
av allmänna riktlinjer och sålunda inte ta sikte på individuella projekt. Med
hänvisning till vad nu sagts avstyrker utskottet motionsyrkandet rörande
sågverket i Väja.

Om nedläggningar av enheter inom Ncb blir aktuella måste särskilda och
kraftfulla åtgärder sättas in för att skapa nya arbetstillfällen i de berörda
regionerna, sägs det i motion 1980/81:2017 (s). Motionärerna menar att
förslag till åtgärder i förekommande fall bör föreläggas riksdagen i samband
med att den av dem begärda utvärderingen av utvecklingsprojekt redovisas.
Motion 1980/81:2006 tar sikte på de konsekvenser som tänkbara nedläggningsbeslut
inom Ncb kan få i Västernorrlands län, särskilt inom Örnsköldsviks
kommun, där Köpmanholmen är beläget. Motionären vill bl. a. att
staten skall prioritera södra delen av Örnsköldsviks kommun när det gäller
lokalisering av nya företag och att därvid gynnsammare lokaliseringsbidrag
skall tillämpas än vad som normalt gäller för stödområdet i fråga.

Utskottet vill i anslutning till de båda motionerna betona att det är viktigt
att lokaliseringspolitiska insatser övervägs i samband med nedläggningar
som kan bli aktuella inom Ncb.

Någon särskild framställning till regeringen på grundval av det nu berörda
yrkandet i motion 1980/81:2017 (s) finner utskottet inte erforderlig.

Vad gäller de två nämnda yrkandena i motion 1980/81:2006 bör erinras om

NU 1980/81:49

att riksdagen för kort tid sedan - på grundval av en samlad behandling av
ämnet i arbetsmarknadsutskottets betänkande AU 1980/81:23 - på nytt har
tagit ställning till riktlinjerna för det regionalpolitiska stödet. Näringsutskottet
finner det inte rimligt att i det nu aktuella sammanhanget - inför
eventualiteten av en fabriksnedläggning i Köpmanholmen - föranstalta om
att nya särregler övervägs i fråga om Örnsköldsviks kommun. De två
motionsyrkandena avstyrks alltså.

Likaså avstyrks ett yrkande i samma motion enligt vilket skogsvårdsstyrelserna
i den del av landet där Ncb verkar skulle åläggas att aktivera till ökat
skogsbilvägsbyggande och ökade avverkningar. I proposition 1980/81:136
om skogsvårdsstyrelsernas organisation, m. m., har regeringen föreslagit
vissa åtgärder för att öka utbudet av virkesråvara. Ytterligare förslag i samma
syfte har därvid aviserats. För stöd till byggande av skogsvägar anvisas
årligen ett anslag under tionde huvudtiteln (jordbruksdepartementet).
Vidare lämnas statlig garanti för lån till samma ändamål. Regeringens förslag
i här angivna ämnen bereds av jordbruksutskottet. Näringsutskottet finner
det inte lämpligt att riksdagen i det nu aktuella sammanhanget tar upp dessa
ämnen på grundval av motion 1980/81:2006. Denna avstyrks alltså även i
återstående del.

Finansiellt stöd tili Ncb, m. m.

Utskottet går i detta avsnitt närmare in på propositionens förslag om
finansiella åtaganden avseende Ncb. Därvid aktualiseras först några i
motioner framförda krav som kan sägas gälla anslagsvillkor i samband med
dessa åtaganden.

I motion 1980/81:2017 (s) återges en uppgift att Ncb för att förbättra sin
ekonomiska situation avser att sälja vissa tillgångar, bl. a. skog. Även
utskottet har erfarit att försäljning av skog ingår i företagsledningens planer.
Den skog som avyttras bör säljas till domänverket, menar motionärerna. De
vill också att det vid försäljningen uppställs som villkor att Ncb i långtidsavtal
garanteras förtur som köpare av de virkeskvantiteter som avverkas på de
avyttrade fastigheterna. De angivna önskemålen bör enligt motionärerna
komma till uttryck i ett uttalande av riksdagen.

Utskottet finner inte att statsmakterna har anledning att föreskriva till
vilken köpare Ncb skall vända sig om företaget avser att avyttra delar av sitt
skogsinnehav. På motsvarande sätt bör domänverket enligt utskottets
uppfattning äga frihet att självständigt pröva vilka skogsfastigheter det vill
förvärva. Utskottet anser att det bör överlämnas till de två berörda statliga
företagen att lämna anbud, förhandla och träffa avtal utan sådana styrande
detaljföreskrifter som motionärerna förespråkar. Sålunda avstyrks motionsyrkandet.

I den planerade finansiella rekonstruktionen av Ncb ingår att det
nuvarande aktiekapitalet, som är att betrakta som i stort sett förbrukat, skall

NU 1980/81:49

sättas ned till ett relativt ringa belopp. Nytt aktiekapital skall därefter
erhållas dels från staten, dels från i första hand enskilda skogsägare, vilkas
nuvarande lån till företaget mot s. k. industribevis och skogsobligationer
skall konverteras till B-aktier. Ett resultat blir att skogsägarföreningarnas
nuvarande ägarandel i Ncb, 26 %, blir kraftigt reducerad. Även i framtiden
kommer emellertid föreningarna att spela en viktig roll för Ncb:s råvaruförsörjning
via det långsiktiga virkesförsörjningsavtal som gäller mellan
parterna, och föreningarnas medlemmar kommer efter den nämna konverteringen
att bli betydande aktieägare i företaget, säger industriministern i
propositionen. Föreningarna bör därför, uttalar han vidare, kunna tillförsäkras
fortsatt särskild insyn i Ncb. Industriministern konstaterar att det
ankommer på regeringen att vid behov för statens räkning träffa avtal om
detta. Två motionsyrkanden anknyter till denna passus i propositionen.

Enligt motion 1980/81:2017 (s) bör skogsägarna själva få avgöra om de
skall bevaka sina intressen hos Ncb via skogsägarföreningarna. En viss
ömsesidig information kan vara motiverad för att underlätta planering inom
ramen för virkesförsörjningsavtalet, säger motionärerna, men det finns inget
behov av att regeringen sluter ett särskilt avtal om insyn från föreningarnas
sida. Detta vill motionärerna att riksdagen skall uttala som sin mening.

Motion 1980/81:2026 gäller fortsatt ägarinflytande inom Ncb för skogsägarföreningarna.
Ett visst fortsatt aktieinnehav hos föreningarna är mycket
önskvärt med hänsyn till vikten av att bandet mellan föreningarna och Ncb
blir bestående, säger motionärerna. De framhåller att en nedskrivning av det
nuvarande aktiekapitalet måste bygga på en bedömning av företagets värde
och menar att man vid denna bedömning bör beakta de fördelar som en
föreningsanknytning innebär för virkesförsörjningen. Utgångspunkten bör
enligt motionärerna vara en sådan koppling mellan föreningarna och Ncb att
föreningarna har ett inflytande om minst 10 %.

Utskottet instämmer i de synpunkter i detta ämne som framförs i
propositionen. Liksom motionärerna vill utskottet understryka betydelsen
av att Ncb tillförsäkras en god virkesförsörjning. Skogsägarföreningarna har
härvidlag en väsentlig roll att spela. Det bör ankomma på regeringen att vid
behov genom avtal eller på annat lämpligt sätt medverka till att skogsägarföreningarna
tillförsäkras visst inflytande inom Ncb. Någon framställning till
regeringen med anledning av motion 1980/81:2026 finner utskottet inte
erforderlig. Den avvisande hållning till ett eventuellt avtal om insyn i Ncb för
skogsägarna som kommer till uttryck i motion 1980/81:2017 (s) ter sig
obefogad. Det nu berörda yrkandet i denna motion avstyrks alltså.

Efter denna genomgång av olika frågor som har tagits upp i motioner
kommer utskottet in på propositionens förslag om anslag till Ncb. Till
teckning av aktier i företaget föreslås ett belopp av 300 milj. kr. Vidare
föreslås ett belopp av 100 milj. kr till lån åt företaget. Det sistnämnda
förslaget innebär inte att ytterligare medel tillförs Ncb. Regeringen har
nämligen den 11 december 1980 beviljat Ncb ett industrigarantilån om 100

NU 1980/81:49

milj. kr. för att avhjälpa företagets likviditetsproblem (jfr prop. 1980/81:101
s. 41, NU 1980/81:46). Detta lån, som alltså med statlig garanti har fått tas
upp hos kreditinstitut, skall nu ersättas av det nya lånet, som ställs till
förfogande direkt av staten. En skillnad mellan de båda lånen blir att det som
riksdagen anvisar medel till kommer att förmånsrättsligt bli placerat efter
övriga lån.

Det föreslagna kapitaltillskottet bör, heter det i propositionen, tillsammans
med det tillskott till företagets egna kapital som kan erhållas bl. a.
genom konvertering till B-aktiekapital av Ncb:s industrilån, ge företaget en
tillfredsställande soliditet och en godtagbar likviditet. Av industrilånen på
totalt ca 146 milj. kr. är f. n. ca 98 milj. kr konverteringsbara. Som redan
nämnts kommer soliditeten enligt vad som har redovisats för utskottet att bli
ca 25%.

Utskottet ansluter sig till regeringens bedömning och vill betona att
statsmakterna genom den föreslagna insatsen i Ncb ger uttryck för sin avsikt
att företaget skall fortleva och uppnå lönsamhet. Med anledning av den
senaste tidens debatt om Ncb:s framtid och på grundval av vad industriministern
på regeringens vägnar har framhållit vill utskottet understryka att de
medel som nu tillförs Ncb - framför allt i form av aktiekapital från staten och,
genom konvertering av räntebärande industribevis till B-aktier, från
skogsägarna - bör möjliggöra att en effektiv strukturomvandling kan
verkställas och att de olika kreditgivarna kan stå kvar vid sina åtaganden även
fortsättningsvis.

Med vad här sagts tillstyrker utskottet regeringens förslag till anslag för
teckning av aktier i Ncb och för lån till företaget.

Som anförs i propositionen bör det ankomma på regeringen att utforma de
närmare bestämmelserna för såväl aktieägartillskottet som lånet.

Regeringen begär i propositionen även ett bemyndigande att överlåta
statens aktier i Ncb. Ett sådant bemyndigande har tidigare givits beträffande
det hittillsvarande aktiekapitalet. I motion 1980/81:2017 (s) accepteras det
föreslagna bemyndigandet endast såvitt avser överlåtelser till andra företag
där staten direkt eller indirekt äger merparten av aktierna.

Utskottet finner en sådan restriktion som motionärerna föreslår olämplig.
Den kan försvåra ett närmare samarbete med andra skogsindustrier. Likaså
utgör den ett hinder för ett vidgat ägarengagemang från skogsägarföreningarnas
sida. Utskottet anser att det begärda bemyndigandet bör lämnas utan
inskränkning. Härav följer att utskottet tillstyrker propositionens förslag
härom och avstyrker det berörda yrkandet i motion 1980/81:2017 (s).

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande förhindrande av nedläggningar inom Ncb

att riksdagen avslår motion 1980/81:805 såvitt den inte har
tillgodosetts genom framläggandet av proposition 1980/81:98,

NU 1980/81:49

2. beträffande Hörnefors fabriker
att riksdagen

a) finner motion 1980/81:2027 icke föranleda någon ytterligare
åtgärd,

b) avslår motion 1980/81:2025, motion 1980/81:2028 yrkandena
1—4 och motion 1980/81:2033,

3. beträffande massafabriken i Köpmanholmen

att riksdagen avslår motion 1980/81:2028 yrkandena 5 och 6,

4. beträffande Johannedals fabrik

att riksdagen avslår motion 1980/81:2028 yrkande 8,

5. beträffande fortsatt drift av vissa enheter till hösten 1981,
m. m.,

att riksdagen avslår motion 1980/81:2017 yrkande 4,

6. beträffande lokaliseringsstöd för Ncb.s sågverk i Väja
att riksdagen avslår motion 1980/81:2028 yrkande 7,

7. beträffande andra lokaliseringspolitiska åtgärder m. m.
att riksdagen

a) avslår motion 1980/81:2017 yrkande 5 (nedläggningsorter i
allmänhet),

b) avslår motion 1980/81:2006 yrkandena 1 och 2 (Örnsköldsviks
kommun),

8. beträffande åtgärder av skogsvårdsstyrelserna

att riksdagen avslår motion 1980/81:2006 yrkande 3,

9. beträffande försäljning av skog från Ncb

att riksdagen avslår motion 1980/81:2017 yrkande 3,

10. beträffande insyn och ägarinflytande i Ncb för skogsägarföreningarna att

riksdagen

a) avslår motion 1980/81:2017 yrkande 1,

b) avslår motion 1980/81:2026,

11. beträffande finansiellt stöd till Ncb

att riksdagen med bifall till proposition 1980/81:98 momenten 1
och 2 på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret
1980/81 under fjortonde huvudtiteln anvisar

a) till Teckning av aktier i Norrlands Skogsägares Cellulosa AB
ett reservationsanslag av 300 000 000 kr.,

b) till Lån till Norrlands Skogsägares Cellulosa AB ett reservationsanslag
av 100 000 000 kr.,

12. beträffande överlåtelse av aktier i Ncb

att riksdagen med bifall till proposition 1980/81:98 moment 3
och med avslag på motion 1980/81:2017 yrkande 2 bemyndigar
regeringen att överlåta statens aktier i Norrlands Skogsägares
Cellulosa AB.

NU 1980/81:49

Stockholm den 23 april 1981

På näringsutskottets vägnar
INGVAR SVANBERG

Närvarande: Ingvar Svanberg (s), Hugo Bengtsson (s), Sven Andersson (fp),
Nils Erik Wååg (s), Margaretha af Ugglas (m), Lilly Hansson (s), Thage
Peterson (s), Lennart Pettersson (s) (mom. 1), Bengt Sjönell (c), Rune
Jonsson (s), Hadar Cars (fp), Karl Björzén (m), Ingegärd Oskarsson (c),
Birgitta Johansson (s) (mom. 2-12), Per Westerberg (m) och Ivar Franzén
(c).

Reservationer

av Ingvar Svanberg, Hugo Bengtsson, Nils Erik Wååg, Lilly Hansson, Thage
Peterson, Rune Jonsson och Birgitta Johansson (alla s)

1. Hörnefors fabriker; Fortsatt drift av vissa enheter till hösten 1981, m. m.

(mom. 2 och 5)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 9 med ”När det” och
slutar på s. 11 med ”anställdas organisationer” bort ha följande lydelse:
Hörneforsgruppens förslag ställer krav på avsevärda ekonomiska insatser
från statens sida. Det innebär också att staten skulle med de anställda dela
ägaransvaret för den fortsatta driften av Hörnefors fabriker. Utskottet finner
inte att det beslutsunderlag som nu föreligger gör det möjligt för riksdagen att
ta ställning för Hörneforsgruppens förslag på det sätt som föreslås i motion
1980/81:2028 (vpk). Följaktligen avstyrker utskottet yrkandena rörande
Hörnefors i denna motion, såvitt de avser ett långsiktigt beslut.

Innebörden av motion 1980/81:2025 är att det s. k. offertsystemet skall
tillämpas för att säkra fortsatt drift av enbart pappersbruket i Hörnefors.
Utskottet anser inte att riksdagen nu har underlag för en uppmaning till
regeringen att framlägga ett förslag härom med den räckvidd i tiden som
motionärerna anger. Även denna motion avstyrks sålunda såvitt nu är i
fråga.

Till de båda nu nämnda motionerna återkommer utskottet i det följande i
anslutning till det generella yrkandet i motion 1980/81:2017 (s) om de
nedläggningshotade enheterna. Motion 1980/81:2033, som går ut på ytterligare
utredning på grundval av Hörneforsgruppens förslag, behandlas i sin
helhet i det sammanhanget. Detsamma gäller motion 1980/81:2027, vilken i
sak kan anses ha motsvarande innebörd.

I Köpmanholmens (= utskottet, s. 9 f.) har tillgodosetts.

Utskottet kan inte godta det program för omstruktureringen av Ncb som

NU 1980/81:49

regeringen anger i propositionen. Industriministern uttalar i propositionen
att det i andra organisatoriska sammanhang skulle kunna finnas möjligheter
till positiv utveckling för enheter som nu hotas av nedläggning. Denna
uppfattning ter sig helt verklighetsfrämmande om man inte prövar konstruktiva
lösningar innan nedläggningen av dessa enheter är ett faktum. Utskottet
menar att staten såsom majoritetsägare till Ncb måste ta sitt fulla ansvar när
det gäller att pröva de utvecklingsalternativ som har redovisats för de fyra
nedläggningshotade enheterna (Hörnefors, Köpmanholmen, Johannedal
och Väja Sågverk). Inget av dessa alternativ kan dömas ut på basis av nu
tillgängligt material. De måste alltså få genomarbetas till fullo och därefter
utvärderas under medverkan av berörda myndigheter, företaget, de anställda
vid varje enhet och de fackliga organisationerna. I syfte att skapa en frist
för detta arbete bör riksdagen anmoda regeringen att föranstalta om att inga
nedläggningar sker förrän utvärderingarna har slutförts och deras resultat
redovisats för riksdagen. Det sistnämnda bör ske vid sådan tidpunkt att
riksdagen kan fatta beslut i saken under hösten 1981. Det får ankomma på
riksdagen att på regeringens begäran anvisa medel för sådana merkostnader
som det föreslagna uppskovet med nedläggningsbeslut kan förorsaka Ncb.
Genom vad utskottet här förordar tillgodoses det berörda yrkandet i motion
1980/81:2017 (s) liksom yrkandet i motion 1980/81:2033 att förutsättningarna
för ett självständigt Hörneforsbolag skall prövas. Likaså tillgodoses motion
1980/81:2027 och, i den mån de inte har behandlats i det föregående, motion
1980/81:2025 och yrkandena om Hörnefors i motion 1980/81:2028 (vpk).

dels att utskottet under 2 och 5 bort hemställa

2. beträffande långsiktigt beslut om Hörnefors fabriker
att riksdagen

a) avslår motion 1980/81:2025 i ifrågavarande del,

b) avslår motion 1980/81:2028 yrkandena 1-4 i ifrågavarande
del,

5. beträffande fortsatt drift av vissa enheter till hösten 1981,
m. m.

att riksdagen med bifall till motion 1980/81:2017 yrkande 4 samt
med anledning av motion 1980/81:2025, i den mån den inte har
behandlats under 2, motion 1980/81:2027, motion 1980/81:2028
yrkandena 1-4, i den mån de inte har behandlats under 2, och
motion 1980/81:2033 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört.

2. Lokaliseringspolitiska åtgärder (mom. 7)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 11 som börjar med ”Utskottet
vill” och slutar med ”inte erforderlig” bort ha följande lydelse:

NU 1980/81:49

De båda motionerna tar sikte på åtgärder som blir nödvändiga vid
nedläggning av enheter inom Ncb. Den linje som förespråkas i motion
1980/81:2017 (s) innebär att sådana nedläggningar inte bör bli aktuella.
Skulle emellertid riksdagens beslut eller den fortsatta händelseutvecklingen
leda till nedläggningar nu eller senare måste det åligga regeringen att sätta in
särskilda och kraftfulla åtgärder för att nya industrier och ny sysselsättning
skall etableras på de orter och i de regioner som berörs. Förslag om sådana
åtgärder bör därvid redovisas för riksdagen. Riksdagen bör göra ett
uttalande av här angiven innebörd.

dels att utskottet under 7 bort hemställa

7. beträffande andra lokaliseringspolitiska åtgärder m. m.
att riksdagen

a) med anledning av motion 1980/81:2017 yrkande 5 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

b) (= utskottet).

3. Försäljning av skog från Ncb (mom. 9)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 12 som börjar med ”Utskottet
finner” och slutar med ”avstyrks motionsyrkandet” bort ha följande
lydelse:

Utskottet instämmer i motionärernas uppfattning. Det är önskvärt att den
skogsmark som Ncb vill avyttra stannar kvar inom den statliga företagssektorn.
Domänverket har genom beslut av riksdagen år 1979 (prop. 1978/
79:125 s. 71, NU 1978/79:54, rskr 1978/79:447) fått finansiella resurser för
förvärv av ytterligare skogsmark. Det är mot angiven bakgrund naturligt att
Ncb får direktiv att i förekommande fall sälja skogsmark till domänverket,
som därvid bör garantera sådan förtur till virkesköp som motionärerna också
förordar.

dels att utskottet under 9 bort hemställa

9. beträffande försäljning av skog från Ncb

att riksdagen med bifall till motion 1980/81:2017 yrkande 3 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

4. Insyn och ägarinflytande i Ncb för skogsägarföreningarna (mom. 10)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 13 som börjar med ”Utskottet
instämmer” och slutar med ”avstyrks alltså” bort ha följande lydelse:

Utskottet delar den i motion 1980/81:2017 (s) uttryckta uppfattningen att
det inte finns skäl för staten att träffa något avtal med skogsägarföreningarna

NU 1980/81:49

om särskild insyn i Ncb. Den naturliga ordningen är givetvis att det
överlämnas åt skogsägarna själva att avgöra om föreningarna skall utnyttjas
som instrument för bevakning av skogsägarnas intressen såsom aktieägare.
Vad gäller önskemålet i motion 1980/81:2026 om ett tioprocentigt inflytande i
Ncb för skogsägarföreningarna konstaterar utskottet att det, med de grunder
för en ekonomisk rekonstruktion av Ncb som regeringen föreslår, svårligen
skulle kunna realiseras. Utskottet finner för sin del inte heller några motiv för
att man särskilt skall eftersträva ett visst ägarinflytande inom Ncb för
skogsägarföreningarna. Erfarenheten visar att skogsägarna, även när de
själva fungerade som ägare till Ncb, inte tillräckligt har sökt tillgodose
företagets virkesbehov. Motion 1980/81:2026 avstyrks alltså.

dels att utskottet under 10 bort hemställa

10. beträffande insyn och ägarinflytande i Ncb för skogsägarföreningarnaatt

riksdagen

a) med bifall till motion 1980/81:2017 yrkande 1 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

b) (= utskottet).

5. Finansiellt stöd till Ncb (mom. 11)

Reservanterna anser att den del av utskottets yttrande på s. 14 som börjar
med ”Utskottet ansluter” och slutar med ”till företaget” bort ha följande
lydelse:

Under sitt beredningsarbete har utskottet, såsom redovisats i det
föregående, funnit anledning att ställa vissa frågor till regeringen i anslutning
till det nu återgivna uttalandet i propositionen. Det svar som industriministern
på regeringens vägnar har lämnat innebär, konstaterar utskottet, att
regeringen går i god för att det föreslagna kapitaltillskottet är tillräckligt för
att ge Ncb sådan ekonomisk styrka att banker och övriga kreditgivare
tillfredsställs. Enligt regeringens bedömning skall således ingen särskild
garanti från statens sida vara nödvändig för att kreditgivarna skall låta sina
lån till företaget kvarstå. Svaret innebär också att regeringen går i god för att
inga ytterligare medel från statens sida utöver vad som nu föreslås - och vad
som kan komma att tillhandahållas enligt offertprincipen - skall vara
erforderliga för att förhindra betalningsinställelse eller konkurs för Ncb:s
del.

Med hänvisning till det besked som regeringen sålunda nu har lämnat och
med hänsyn till sysselsättningen på berörda orter tillstyrker utskottet dess
förslag till anslag för teckning av aktier i Ncb och för lån till företaget.

NU 1980/81:49

6. Överlåtelse av aktier i Ncb (mom. 12)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 14 som börjar med ”Utskottet
finner” och slutar med ”motion 1980/81:2017 (s)” bort ha följande
lydelse:

Utskottet ansluter sig till motionärernas krav. Det saknas enligt utskottets
mening varje anledning för riksdagen att i samband med statens nya stora
engagemang i Ncb skapa förutsättningar för en reprivatisering av företaget.
Utskottet förordar följaktligen att riksdagen till det av regeringen begärda
bemyndigandet knyter det villkor som anges i motion 1980/81:2017 (s).

dels att utskottet under 12 bort hemställa

12. beträffande överlåtelse av aktier i Ncb

att riksdagen med anledning av proposition 1980/81:98 moment
3 och med bifall till motion 1980/81:2017 yrkande 2 bemyndigar
regeringen att överlåta statens aktier i Norrlands Skogsägares
Cellulosa AB i enlighet med vad utskottet har anfört.

Särskilda yttranden

1. Bengt Sjönell, Ingegärd Oskarsson och Ivar Franzén (alla c) anför:

Den allmänna debatt som har förts kring Ncb:s ekonomiska situation har

skapat en osäkerhet om statens intentioner med detta företag, vilken på ett
besvärande sätt också har kommit att gälla statens ansvar för företag inom
den statliga företagssektorn över huvud taget. Om ett statligt företag skulle
inställa betalningarna eller eljest utsätta sig för risken för tvångslikvidation
skulle detta enligt vår övertygelse få så omfattande negativa konsekvenser att
en sådan utveckling inte skulle te sig försvarbar. I fråga om Ncb kan en
eventualitet av detta slag nu bedömas vara utesluten. Utskottet har klart tagit
ställning för att Ncb skall fortbestå och att omstruktureringen av företaget
skall ske i ordnade former. Vi anser att utskottet på detta sätt har
understrukit statens ansvar för sina företag, en meningsyttring som vi finner
angelägen.

2. Ingvar Svanberg, Hugo Bengtsson, Nils Erik Wååg, Lilly Hansson, Thage
Peterson, Rune Jonsson och Birgitta Johansson (alla s) anför:

Väja Sågverk är en av de fyra nedläggningshotade enheterna inom Ncb.
Även för Väja Sågverk finns utarbetat ett utvecklingsalternativ, som vid den
nuvarande finansieringsformen förutsätter statligt lokaliseringsstöd. Vår
uppfattning är självfallet att också Väja Sågverk skall få sitt utvecklingsprojekt
seriöst och allsidigt prövat och att resultatet av denna prövning skall
föreläggas riksdagen i höst. Om prövningen blir positiv bör statligt
lokaliseringsstöd inte vara uteslutet.

GOTAB 66988 Stockholm 1981