NU 1980/81:48
Näringsutskottets betänkande
1980/81:48
över proposition 1980/81:128 om vissa företag inom Statsföretagsgruppen
jämte motioner
Ärendet
I detta betänkande behandlas
dels proposition 1980/81:128 om vissa företag inom Statsföretagsgruppen
jämte en motion som har väckts med anledning av propositionen,
dels fem motioner från allmänna motionstiden 1981 om bl. a.
- LKAB och malmfältens framtid,
- börsintroduktion av företag inom Statsföretagsgruppen.
Propositionen och motionerna redovisas i det följande.
Proposition 1980/81:128
Huvudsakligt innehåll
Innebörden av förslagen i propositionen är att Statsföretag AB skall få
kapitaltillskott för att täcka förluster och genomföra investeringar i vissa av
dotterbolagen.
För att täcka förluster hos Luossavaara-Kiirunavaara AB för åren 1980 och
1981 föreslås medelstillskott av 1 090 milj. kr. Vidare föreslås medelstillskott
av 350 milj. kr. för täckande av förluster under åren 1980-1983 hos Uddcomb
Sweden AB, avveckling av företagets kärnkraftsprogram och investering i ny
verksamhet.
För att genomföra en investering i brytning av kopparmalm i Viscariagruvan
(Kiruna kommun) föreslås Statsföretag få ett kapitaltillskott på 50 milj.
kr.
Förslag
I propositionen föreslås att riksdagen
1. till Medelstillskott till Statsföretag AB för Luossavaara-Kiirunavaara
AB på tilläggsbudget lil till statsbudgeten för budgetåret 1980/81 under
fjortonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 715 000 000 kr.,
2. till Medelstillskott till Statsföretag AB för Luossavaara-Kiirunavaara
AB på statsbudgeten för budgetåret 1981/82 under fjortonde huvudtiteln
anvisar ett reservationsanslag av 375 000 000 kr.,
1 Riksdagen 1980181. 17 sami. Nr 48
NU 1980/81:48
2
3. till Medelstillskott till Statsföretag AB för avveckling av viss verksamhet
i Uddcomb Sweden AB på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret
1980/81 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av
315 000 000 kr.,
4. till Medelstillskott till Statsföretag AB för etablering av viss verksamhet
i Uddcomb Sweden AB på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret
1980/81 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av
35 000 000 kr.,
5. till Teckning av aktier i Statsföretag AB på tilläggsbudget III till
statsbudgeten för budgetåret 1980/81 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett
reservationsanslag av 50 000 000 kr.
Motionsyrkandena
Den motion som har väckts med anledning av propositionen är
1980/81:2019 av Olof Palme m.fl. (s), vari hemställs att riksdagen
1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om ett
femårsprogram för intensifierad prospektering i Norrbottens län,
2. till Program för intensifierad prospektering i Norrbottens län (industridepartementet)
för budgetåret 1981/82 anvisar ett reservationsanslag på
50 000 000 kr.,
3. begär att regeringen utarbetar förslag till regler för lagerstöd till
LKAB,
4. begär att regeringen utarbetar förslag rörande särskilda investeringsoch
underhållsprojekt inom LKAB.
De motioner från allmänna motionstiden som behandlas i detta betänkande
är följande:
1980/81:799 av Margit Odelsparr m. fl. (c), vari hemställs att riksdagen
uttalar sig för att de centrala förvaltningarna för ASSI och LKAB lokaliseras
till Norrbotten,
1980/81:804 av Margaretha af Ugglas (m) och Per Westerberg (m), vari
hemställs att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag till riktlinjer för
Statsföretags verksamhet i vad avser börsintroduktion samt försäljning till
enskilda av företag eller delar av företag i Statsföretagsgruppen i enlighet
med vad i motionen anförts,
1980/81:1394 av Karl-Erik Häll m. fl. (s) vars hemställs att riksdagen
1. begär att regeringen snarast vidtar de åtgärder som erfordras för att ge
LKAB en med sina konkurrenter likvärdig malmfraktskostnad på järnväg,
2. begär att regeringen utformar de direktiv som erfordras för ett effektivt
NU 1980/81:48
'3
utnyttjande av LKAB:s resurser i sysselsättningsskapande verksamhet i
samarbete med kommunerna,
3. begär att regeringen ger Statsföretag i uppdrag att ställa medel till
LKAB:s förfogande för framtagande av nya arbetstillfällen i malmkommunerna,
1980/81:1403 av Eivor Marklund (vpk), vari hemställs att riksdagen
1. hos regeringen hemställer om en plan för fördelning av tillväxten inom
den offentliga sektorn, så att viss utbildning lokaliseras till malmfälten,
2. hos regeringen begär att en statlig servicecentral upprättas i malmfälten,
3. begär att regeringen skyndsamt medverkar till att beslut fattas om de
nya huvudnivåerna Kuj 1 000 i Kiruna och M 85 i Malmberget,
4. hos regeringen begär en snabb prövning av förutsättningarna att i
Malmberget igångsätta tillverkning av järnsvamp och erforderliga beslut
härför,
5. hos regeringen hemställer om en omedelbar omprövning av gällande
malmfraktsavtal och erforderliga beslut härför,
6. hos regeringen begär beslut om igångsättning av konstgödseltillverkning
i Kiruna,
7. hos regeringen begär en plan för en breddning och differentiering av
näringslivet i malmfältskommunerna på basis av mineralförekomsterna
där,
8. hos regeringen hemställer om åtgärder för att genomföra riktade
prospekteringsinsatser inom malmfältskommunerna,
9. hos regeringen hemställer om åtgärder i syfte att öka möjligheterna för
utveckling av verkstadsindustrin i malmfältskommunerna,
10. hos regeringen hemställer om åtgärder för att i samråd med Kiruna
och Gällivare kommuner utveckla turistnäringen,
11. hos regeringen begär en utredning av möjligheterna att utifrån
kunnandet hos de i motionen angivna institutionerna få till stånd nya
tillverkningsindustrier i regionen,
1980/81:1413 av Olle Wästberg i Stockholm m. fl. (fp), vari hemställs att
riksdagen hos regeringen anhåller om förslag angående börsintroduktion av
vissa dotterbolag till Statsföretag AB i enlighet med vad som anförts i
motionen.
NU 1980/81:48
4
Uppgifter i anslutning till vissa motioner
Lokalisering till Norrbotten av statliga företags centrala förvaltningar
Motion
Det bör ankomma på Statsföretag AB att medverka till en omlokalisering
av de centrala förvaltningarna inom ASSI och LKAB till Norrbotten, sägs
det i motion 1980/81:799. Som skäl för en sådan omlokalisering anförs att de
båda företagen har tyngdpunkten av sin verksamhet förlagd till Norrbotten.
Motionärerna uttalar vidare att, förutom att starka regionalpolitiska och
sysselsättningsmässiga skäl talar för en sådan lokalisering, det är av stor
betydelse att de högsta beslutsfattarna i Norrbottens största företag arbetar
inom länet. Därigenom skulle de få bättre möjligheter att skaffa sig kunskap
om de problem och de förutsättningar som finns i länet, menar motionärerna.
Dessa hänvisar också till att förslag av samma innebörd har förts fram av
statsföretagsutredningen i betänkandet (SOU 1978:85) Statligt företagande i
samhällets tjänst.
Tidigare riksdagsbehandling av frågan
Frågan om lokalisering av LKAB:s koncernkontor har behandlats av
näringsutskottet bl. a. åren 1978 och 1979 (NU 1977/78:50,1978/79:42). Vid
båda tillfällena har utskottet avstyrkt och riksdagen avslagit motionsyrkanden
om att koncernkontoret skulle lokaliseras till malmfälten. Utskottet
erinrade därvid om uttalanden som riksdagen har gjort år 1971 beträffande
omlokalisering av LKAB:s huvudkontor. Detta uttalande innebar bl. a. att
beslut i fråga om lokaliseringen av ett statligt företags huvudkontor bör fattas
av företagets styrelse med hänsyn till vad som är mest effektivt och lämpligt
för företaget.
Frågan om lokalisering av statliga företags huvudkontor togs också upp i
en motion under allmänna motionstiden 1980. Enligt denna motion borde
regeringen vidta åtgärder för att få en ökad andel av de statliga företagens
ledningsorgan förlagda till Norrbotten, där vissa av dessa företag har
huvuddelen av sina anställda.
Utskottet avstyrkte motionen och uttalade därvid bl. a. följande
(NU 1979/80:37 s. 15 f.):
Det är enligt utskottets mening naturligt att produktionsverksamhet och
ledning av sådan verksamhet geografiskt placeras så att kontakterna mellan
dem blir så effektiva som möjligt. Utskottet vill emellertid hänvisa till att det
ankommer på respektive företags styrelse att fatta beslut om lokalisering av
företagets ledningsorgan och att den därvid har att ta hänsyn till vad som är
mest effektivt och lämpligt för företaget.
Riksdagen följde utskottet.
NU 1980/81:48
5
Börsintroduktion av företag i Statsföretagsgruppen
Motioner
Den statliga företagsgruppen har fått sin nuvarande sammansättning utan
att företagsköpen har styrts av någon genomtänkt idé, anförs det i motion
1980181:804. Motionärerna menar att det är svårt att finna skäl för att staten
skall driva företag som t. ex. Berol Kemi AB, BS Konsult AB, SvenskaTorv
AB, Sörmlands Grafiska AB, AB Kabi, Nyckelhus AB, Rockwool AB,
SARA, SMT-Pullmax AB, Svelast och SID-Swedish Industrial Development
Corp.
Enligt motionen kan i huvudsak följande kritik riktas mot existensen av en
stor statlig företagssektor. I en fri ekonomi är det statens uppgift att sätta upp
ramar för företagens verksamhet. I en ekonomi med en stor statlig
företagsamhet är risken uppenbar att statens roll som gränsutstakare
kommer i konflikt med statens roll som företagare. Risken finns alltid att
statliga myndigheter- medvetet eller omedvetet - påverkas av det faktum att
vissa företag är statliga. Den oerhörda maktposition som en stor statlig
företagssektor får leder också lätt till en felaktig resursfördelning genom att
olika parter i samhället i praktiken tvingas ta speciell hänsyn till det statliga
företagskomplexet. Detta kan t. ex. gälla kreditinstituten. Dessa kan
därigenom tvingas svika sin samhällsekonomiska uppgift, nämligen att bistå
utvecklingsbara och lönsamma företag med erforderliga krediter.
En stor statlig företagssektor leder vidare till marknadsstörningar och risk
för en snedvriden resursfördelning i samhället. Härigenom drabbas främst de
mindre och medelstora företagen.
Att göra den statliga företagsamheten så liten som möjligt är av dessa skäl
en viktig utgångspunkt för en moderat politik, anför motionärerna. Det finns
enligt dem skäl att överväga om alla de företag som av en eller annan orsak
blivit statliga också skall förbli så och om inte en del av de svagheter som
vidlåder statlig företagsamhet skulle kunna motverkas genom att dessa
företag fick en vidare ägarkrets och en anknytning till den svenska
fondbörsen. Motionärerna utvecklar sina synpunkter enligt i huvudsak
följande.
För Statsföretag skulle möjligheten att sälja hela eller delar av dotterbolag
underlätta finansieringen av investeringarna i den resterande företagsgruppen.
En försäljning av vissa delar av ett företag kan också bli starkt motiverad
avförändrade tekniska eller ekonomiska förutsättningar. En utförsäljning av
aktier i de bolag som är lämpade härför, t. ex. SARA och ASSI, skulle
underlätta insynen i dessa bolag, och bolagsstämmorna skulle bli mera
meningsfulla. Genom noteringen av bolagets aktier på börsen får man en
marknadens bedömning av företagens skötsel till ledning för styrelsen och
allmänheten. En börsintroduktion öppnar också möjligheten till alternativa
finansieringsvägar för företagen. Det blir inte längre nödvändigt att i varje
läge vända sig till staten. Den svenska allmänheten - däri inbegripna också de
NU 1980/81:48
6
anställda i företagen i fråga - får en möjlighet att bli delägare i
företagen.
I motion 1980181:1413 anförs att en stor del av Statsföretag AB:s
företagsförvärv har sin bakgrund i krissituationer av olika slag, där den
svenska riskkapitalmarknadens nedsatta funktionsduglighet ofta gjort att
andra alternativ än statligt övertagande inte stått till förfogande. Finansieringen
av företagsförvärven har sålunda ytterst baserats på riksdagens makt
att beskatta medborgarna. Denna brandkårsfunktion för Statsföretag har
medfört åtskilliga problem för företaget, säger motionärerna. Resultatet av
utvecklingen har dock varit en ständig tillväxt för Statsföretagsgruppen,
framhåller de.
Om det i vissa situationer kan finnas goda skäl till att Statsföretag köper
nya bolag, kan det i andra situationer finnas goda skäl till att staten helt eller
delvis säljer sina intressen i företag, anser motionärerna. Till motivering
anför de följande. En dominerande statlig företagsamhet försvårar statsmakternas
uppgift att skydda den enskilde och fungera som opartisk skiljedomare
i marknadsekonomin. En ständigt växande statlig företagssektor är allvarlig
för den som anser att makten över näringslivet bör spridas och att
konkurrensen bör ökas med många företag och många ägandeformer. Det
kan också hävdas att det är en fördel om tendensen till fortgående utvidgning
av den statliga företagsamheten balanseras av försäljningar av andra företag.
Om en del av den nuvarande statliga företagssektorn finansierar sig själv över
den organiserade riskkapitalmarknaden och är noterad på fondbörsen,
innebär det att man ytterligare betonar kravet på effektivitet och lönsamhet,
samtidigt som en expansionsmöjlighet oberoende av politiska beslut öppnas.
Börsnotering av ett företag innebär en möjlighet att sprida aktier i ett företag
till de anställda.
Vid en börsintroduktion av ett företag i Statsföretagsgruppen är det rimligt
att Statsföretag behåller en majoritets- eller minoritetspost i företaget i fråga,
anser motionärerna. De menar att regeringen bör lägga fram principförslag
om börsintroduktion av något eller några statligt ägda företag.
Tidigare riksdagsbehandling av motioner i ämnet m. m.
En redogörelse för riksdagsbehandlingen åren 1956-1972 av motioner i
ämnet och för vissa här aktuella förslag av statsföretagsutredningen (SOU
1978:75) finns i betänkande NU 1980/81:6 (s. 2-4).
Hösten 1980 avslog riksdagen en motion (1980/81:44) - väckt med
anledning av regeringens skrivelse 1980/81:11 med årsredovisning för
Statsföretag AB - som i stora delar är identisk med den nu aktuella motionen
1980/81:1413.
Näringsutskottet erinrade därvid (NU 1980/81:6 s. 4 f.) bl. a. om att
utskottet i slutet av år 1977 hade avstyrkt ett motionsyrkande om försäljning
NU 1980/81:48
7
till enskilda och börsintroduktion av aktier inom Statsföretagskoncernen.
Utskottet hänvisade vid det tillfället bl. a. till att en utredning - statsföretagsutredningen
- skulle behandla frågan om utvidgning av de statliga
företagens ägarkrets. Utskottet fortsatte:
Statsföretagsutredningen föreslog i slutet av år 1978 i sitt betänkande
(SOU 1978:85) Statligt företagande i samhällets tjänst bl. a. att ett bolag
benämnt Statsinvest skulle bildas. Till detta bolag skulle överföras aktierna i
ett lämpligt urval av företag inom Statsföretagsgruppen. Genom att låta
Statsinvest noteras på börsen eller fondhandlarlistan skulle man enligt
förslaget kunna sprida aktier i företaget till allmänheten. Betänkandet har
remissbehandlats. Därvid har framförts såväl positiva som negativa reaktioner
på förslaget om Statsinvest.
Utredningens förslag i denna del övervägs f. n. av regeringen. Utskottet
ser därför inte anledning för riksdagen att nu göra någon framställning tili
regeringen i det aktuella ämnet.
Diskussioner inom Statsföretag AB
De frågor som aktualiseras i motionerna har i viss utsträckning varit
föremål för diskussioner inom Statsföretags ledning. Frågorna behandlas i en
promemoria som verkställande direktören har upprättat den 31 mars 1981.1
denna promemoria uttalas bl. a. följande:
I samband med diskussionen om frigörelse av kapital genom försäljning
eller participation har det varit naturligt att även studera eventuell
börsintroduktion av dotterföretag. Vi har därvid utgått från företagsekonomiska
bedömningar och inte gjort några ideologiska värderingar. Härvid
blir det naturligt att betrakta börsintroduktion som ett sätt att frigöra kapital
samt att sprida ansvaret för framtida finansiella satsningar. En konsekvens av
ett sådant betraktelsesätt blir att den största effekten erhålles när börsintroduktionen
innebär att Statsföretag helt lämnar företaget som aktieägare.
Härvid måste börsintroduktionen vägas mot försäljning eller andra former
för avyttring. Det måste således finnas andra motiv än kapitalfrigörelse som
avgör om det är önskvärt att börsintroducera dotterföretag och med vilken
andel som Statsföretag skall vara kvar i företaget. Sådana motiv kan vara
möjligheten att vid strukturförändringar kunna byta aktier som ett led i
ekonomiska transaktioner. Ett annat motiv för börsintroduktion av dotterföretag
eller grupp av dotterföretag kan vara önskemålet att införa
aktiesparfonder. De nuvarande bestämmelserna för sådana fonder förutsätter
att företaget finns på börsen. Vi håller på att närmare studera problemen
kring aktiesparfonder.
Vid genomgång av de krav som ett företag måste uppfylla bl. a. i form av
framtida lönsamhet och möjligheten att 'sockra’ introduktionserbjudandet
har vi funnit att det endast är ett fåtal dotterföretag som under den närmaste
framtiden kan tänkas uppfylla sådana villkor. Vi anser således ur företagsekonomisk
synvinkel att frågor om börsintroduktion av våra dotterföretag är
av underordnad betydelse, men vi kommer att fortsätta våra studier och
självklart, när vi anser att motiv finnes, föreslå styrelsen lämpliga åtgärder.
NU 1980/81:48
Utskottet
LKAB m. m.
I propositionen föreslås att staten skall täcka LKAB:s förluster för åren
1980 och 1981. Enligt det preliminära bokslutet uppgår förlusten för år 1980
till 340 milj. kr. För år 1981 beräknas förlusten komma att uppgå till 750 milj.
kr. Sammanlagt föreslås att riksdagen skall anvisa 1090 milj. kr. till
Statsföretag AB som medelstillskott avsett .för LKAB.
Propositionen har föranlett en motion. I denna, 1980/81:2019, uttalar
socialdemokraterna att de inte har några invändningar mot regeringens
förslag. De lägger emellertid fram vissa kompletterande förslag. Därutöver
tar utskottet i detta avsnitt upp två motioner från allmänna motionstiden med
förslag som rör LKAB eller har nära anknytning till företagets verksamhet i
Norrbottens län.
Utskottet tillstyrker regeringens förslag rörande medelstillskott till Statsföretag
AB för LKAB.
Ett skäl till de stora förluster som LKAB redovisar är kostnaderna för
malmtransporterna. Dessa regleras i ett avtal mellan företaget och SJ.
Motion 1980/81:1394 innehåller ett yrkande att riksdagen skall begära att
regeringen snarast vidtar åtgärder för att ge LKAB en med sina konkurrenter
likvärdig malmfraktskostnad på järnväg. Ett motsvarande yrkande finns i
motion 1980/81:1403.
I propositionen - som framlades för riksdagen efter det att nyssnämnda
motion hade avlämnats - omtalas att regeringen avser att under hösten 1981
lägga fram förslag för riksdagen om hur fraktkostnaderna fr. o. m. år 1982
kan reduceras för LKAB:s malmtransporter på järnväg. Trafikutskottet,
som nyligen har behandlat en motion med likartat syfte som den nu aktuella,
har i betänkande TU 1980/81:19 meddelat (s. 27) att den norska samferdselsministern
och den svenska kommunikationsministern har kommit
överens om att låta göra en förutsättningslös analys av transporterna på
malmbanan mellan Kiruna och Narvik. LKAB, De Norske Statsbaner och SJ
skall tillsammans göra analysen och bl. a. överväga en rationell organisation
av hela transportkedjan från gruva till hamn. Möjligheterna att göra
besparingar skall kartläggas. Analysen beräknas bli klar under detta år. Mot
denna bakgrund finner utskottet att någon framställning från riksdagen
enligt motionärernas önskemål inte behövs. Motionsyrkandena avstyrks
därför.
I motion 1980/81:2019 (s) föreslås att riksdagen skall anvisa 50 milj. kr. för
intensifierad prospektering i Norrbottens län under nästa budgetår. Medlen
är avsedda för LKAB och skall enligt motionärerna användas av företaget för
att genomföra ett program för intensifierad prospektering och projektering
av nya gruvor i Norrbottens län. Motionärerna anser att programmet bör
omfatta fem år och att 50 milj. kr. årligen bör anslås.
NU 1980/81:48
9
Motion 1980/81:1403 innehåller förslag om riktade prospekteringsinsatser
inom malmfältskommunerna.
Utskottet vill erinra om att den prospektering som finansieras med
statsmedel och som nämnden för statens gruvegendom ansvarar för
successivt har fått ökad omfattning (jfr prop. 1980/81:100 bil. 17 punkt D 6,
NU 1980/81:43 s. 5 och 15). Utskottet har i betänkande NU 1980/81:43
avstyrkt förslag om särskilda prospekteringsinsatser i Mellansverige. I
samma betänkande har utskottet lämnat en översiktlig redogörelse för det
prospekteringsprojekt med inriktning på Jokkmokks kommun som pågår
sedan ett par år. Att riksdagen skulle anslå ytterligare medel för prospektering
anser utskottet inte vara möjligt i nuvarande statsfinansiella läge.
Härtill kommer att det i motionen antydda prospekteringsprogrammet inte
är närmare analyserat vad avser samordning med annan statligt finansierad
prospektering i regionen. Utskottet avstyrker sålunda det här behandlade
förslaget i motion 1980/81:2019 (s).
Av vad här anförts följer att också förslaget i motion 1980/81:1403 om
prospekteringsinsatser inom malmfältskommunerna avstyrks.
Motion 1980/81:2019 (s) innehåller också yrkanden om att riksdagen skall
begära att regeringen utarbetar dels förslag till regler för lagerstöd till
LKAB, dels förslag rörande särskilda investerings- och underhållsprojekt
inom LKAB. Att regler för lagerstöd skall utformas är enligt motionärerna
en beredskapsåtgärd, så att ett lagerstöd snabbt kan sättas in om marknadsförhållandena
försvagas. Med förslaget om särskilda investerings- och
underhållsprojekt avser motionärerna en inventering av sådana projekt som
kan tidigareläggas därest finansiella resurser ställs till förfogande. Det är,
uttalar de, ett samhällsintresse att sådana projekt kan sättas in som ett led i en
medveten politik för att hålla sysselsättningen uppe i malmfälten.
Sysselsättningsproblemen i malmkommunerna utgör också bakgrunden
till två yrkanden i motion 1980/81:1394 och en rad olika förslag i motion
1980/81:1403.
I motion 1980/81:1394 föreslås sålunda att regeringen skall utforma de
direktiv som fordras för ett effektivt utnyttjande av LKAB:s resurser i
sysselsättningsskapande verksamhet i samarbete med kommunerna. Enligt
ett annat förslag i motionen skall riksdagen uppmana regeringen att ge
Statsföretag AB i uppdrag att ställa medel till LKAB:s förfogande för
framtagande av nya arbetstillfällen i malmkommunerna.
Motion 1980/81:1403 utmynnar i ett tiotal förslag till åtgärder för att säkra
en fortsatt utveckling vid LKAB och i malmfältskommunerna. Åtgärder som
nämns är bl. a. inrättande av en statlig servicecentral, utveckling av
turistnäringen, upprättande av planer för differentiering av näringslivet samt
tillverkning av järnsvamp i Malmberget och av konstgödsel i Kiruna.
Av propositionen framgår (s. 8) att en utredning pågår inom LKAB om
företagets framtida konkurrenskraft. Utredningsarbetet beräknas vara
NU 1980/81:48
10
avslutat senare i vår. Först när utredningsrapporten med förslag till åtgärder
har presenterats av LKAB och Statsföretag finns det, sägs det i propositionen,
ett underlag för att bedöma vilka insatser som kan behöva göras under
1980-talet för LKAB:s utveckling och näringslivet i övrigt i malmfälten.
Industriministern förklarar i detta sammanhang att han avser att återkomma
till frågan.
I en kommentar till propositionen (pressmeddelande från industridepartementet
den 6 mars 1981) framhåller industriministern att ett ställningstagande
till malmfältskommunernas utveckling på längre sikt återstår. För att
ta fram underlag för ett sådant ställningstagande skall en parlamentarisk
utredning tillsättas. Ordförande i denna blir landshövding Ragnar Lassinantti.
Mot bakgrund av det utredningsarbete som pågår och planeras anser
utskottet inte att det finns anledning för riksdagen att, såsom föreslås i
motion 1980/81:2019 (s), nu begära att regeringen utarbetar förslag till
lagerstöd eller inventerar möjligheterna att tidigarelägga vissa investeringar
vid LKAB.
I sitt betänkande om regionalpolitik tidigare i år uttalade arbetsmarknadsutskottet
(AU 1980/81:23 s. 65) att det hos statsmakterna finns en stark
medvetenhet om problemen i Norrbotten och vilja att komma till rätta med
dem. Det är nödvändigt med stora insatser på både kort och lång sikt för att
upprätthålla sysselsättningen, anförde utskottet vidare. När det gäller
långsiktiga överväganden räknade arbetsmarknadsutskottet med att regeringen
i en kommande regionalpolitisk proposition lägger fram ett samlat
förslag till åtgärder för länet. Mot angiven bakgrund fann arbetsmarknadsutskottet
inte skäl för någon åtgärd på grund av en motion från vänsterpartiet
kommunisterna vilken innehöll förslag som till stora delar var identiska med
de nu föreliggande förslagen i motion 1980/81:1403.
Med hänvisning till vad arbetsmarknadsutskottet sålunda har anfört om
Norrbottenproblemen avstyrker näringsutskottet de här behandlade förslagen
dels i nyssnämnda motion 1980/81:1403, dels i motion 1980/81:1394.
Övriga förslag i propositionen
Utskottet tillstyrker de övriga förslag som regeringen har lagt fram i
propositionen. Sålunda bör Statsföretag AB tillföras medelstillskott med 315
milj. kr. för avveckling av verksamhet inom nukleär- och processområdet i
Uddcomb Sweden AB och med 35 milj. kr. för etablering av ny verksamhet i
detta företag inom lego- och konsultområdet. Vidare bör anvisas 50 milj. kr.
för teckning av aktier i Statsföretag AB. Dessa medel skall ge LKAB
möjlighet att teckna aktier i dess nybildade dotterbolag Viscaria AB.
NU 1980/81:48
11
Lokalisering till Norrbotten av statliga företags centrala förvaltningar
Enligt motion 1980/81:799 bör riksdagen uttala sig för att de centrala
förvaltningarna för AB Statens Skogsindustrier (ASSI) och LKAB lokaliseras
till Norrbotten.
Utskottet har i det föregående (s. 4) lämnat en kort redogörelse för frågans
tidigare behandling i riksdagen. Av redogörelsen framgår bl. a. att riksdagen
senast för ett år sedan på förslag av utskottet (NU 1979/80:37 s. 15 f.) avslog
en motion av likartad innebörd. Det är, som utskottet då anförde, naturligt
att produktionsverksamhet och ledning av sådan verksamhet geografiskt
placeras så att kontakterna mellan dem blir så effektiva som möjligt.
Utskottet vill hänvisa till att det ankommer på resp. företags styrelse att fatta
beslut om lokalisering av företagets ledningsorgan och att den därvid har att
ta hänsyn till vad som är mest effektivt och lämpligt för företaget. Med vad nu
anförts avstyrker utskottet motion 1980/81:799.
Börsintroduktion av företag i Statsföretagskoncernen
I två motioner från allmänna motionstiden, 1980/81:804 och 1980/81:1413,
framförs önskemål om att regeringen skall utarbeta förslag till riksdagen om
börsintroduktion av företag i Statsföretagsgruppen. Motion 1980/81:804
innehåller också önskemål om att riksdagen hos regeringen skall begära
förslag till riktlinjer för försäljning till enskilda av företag eller delar av
företag i Statsföretagsgruppen.
Utskottet avstyrkte hösten 1980 en motion med i stort sett samma innebörd
som de två nyssnämnda motionerna. Vid det tillfället (NU 1980/81:6)
erinrade utskottet om att statsföretagsutredningen hade - i betänkandet
(SOU 1978:85) Statligt företagande i samhällets tjänst - föreslagit att ett
bolag benämnt Statsinvest skulle bildas och pekat på möjligheten att notera
detta bolag på börsen eller fondhandlarlistan. Vid remissbehandlingen har
framförts såväl positiva som negativa reaktioner, påpekade utskottet och
konstaterade att utredningens förslag vid den tidpunkten övervägdes av
regeringen.
Utskottet har inhämtat att beredningen inom regeringskansliet av
hithörande frågor fortfarande pågår. Mot den bakgrunden anser utskottet
fortfarande att det inte är motiverat med någon framställning till regeringen i
de ämnen som behandlas här. Motionerna 1980/81:804 och 1980/81:1413
avstyrks sålunda.
NU 1980/81:48
12
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande medelstillskott för LKA B
att riksdagen med bifall till proposition 1980/81:128 momenten
1 och 2
a) till Medelstillskott till Statsföretag AB för LuossavaaraKiirunavaara
AB på tilläggsbudget III till statsbudgeten för
budgetåret 1980/81 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett
reservationsanslag av 715 000 000 kr.,
b) till Medelstillskott till Statsföretag AB för LuossavaaraKiirunavaara
AB på statsbudgeten för budgetåret 1981/82
under fjortonde huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av
375 000 000 kr.,
2. beträffande LKAB.s malmfraktskostnader
att riksdagen avslår motion 1980/81:1394 yrkande 1 och motion
1980/81:1403 yrkande 5,
3. beträffande prospektering i Norrbottens län
att riksdagen avslår motion 1980/81:1403 yrkande 8 och motion
1980/81:2019 yrkandena 1 och 2,
4. beträffande sysselsättningsfrämjande åtgärder vid LKAB
m. m.
att riksdagen
a) avslår motion 1980/81:2019 yrkandena 3 och 4,
b) avslår motion 1980/81:1394 yrkandena 2 och 3,
c) avslår motion 1980/81:1403 yrkandena 1-4, 6, 7 och 9—11,
5. beträffande övriga anslag
att riksdagen med bifall till proposition 1980/81:128 momenten
3-5 på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret
1980/81 under fjortonde huvudtiteln anvisar
a) till Medelstillskott till Statsföretag AB för avveckling av viss
verksamhet i Uddcomb Sweden AB ett reservationsanslag av
315 000 000 kr.,
b) till Medelstillskott till Statsföretag AB för etablering av viss
verksamhet i Uddcomb Sweden AB ett reservationsanslag av
35 000 000 kr.,
c) till Teckning av aktier i Statsföretag AB ett reservationsanslag
av 50 000 000 kr.,
6. beträffande lokalisering till Norrbotten av vissa statliga företags
centrala förvaltningar
att riksdagen avslår motion 1980/81:799,
7. beträffande börsintroduktion av vissa dotterbolag till Statsföretag
AB, m. m.
att riksdagen avslår motion 1980/81:804 och motion 1980/
81:1413.
NU 1980/81:48
13
Stockholm den 28 april 1981
På näringsutskottets vägnar
INGVAR SVANBERG
Närvarande: Ingvar Svanberg (s). Johan Olsson (c). Hugo Bengtsson (s),
Sven Andersson (fp), Nils Erik Wååg (s), Lilly Hansson (s), Birgitta
Hambraeus (c). Tage Adolfsson (m), Lennart Pettersson (s). Rune Jonsson
(s), Hadar Cars (fp). Karl Björzén (m), Wivi-Anne Radesjö (s). Ivar Franzén
(c) och Lennart Blom (m).
Reservationer
av Ingvar Svanberg, Hugo Bengtsson, Nils Erik Wååg, Lilly Hansson,
Lennart Pettersson, Rune Jonsson och Wivi-Anne Radesjö (alla s)
1. Prospektering i Norrbottens län (mom. 3)
Reservanterna anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar med ”Utskottet
vill” och slutar med ”malmfältskommunerna avstyrks” bort ha följande
lydelse:
I det läge som LKAB befinner sig i är det väsentligt att företaget får
möjligheter att komplettera sin järnmalmsbrytning med annan malm- och
mineralbrytning i Norrbotten. Där finns en rad lovande mineralförekomster,
t. ex. koppar, zink, bly, nickel, molybden och volfram. Samhället har ett
ansvar för att dessa fyndigheter undersöks närmare och för att en brytning
kan komma till stånd även om LKAB har svårigheter på järnmalmssidan.
Liksom motionärerna anser utskottet att riksdagen bör anvisa medel för
att täcka LKAB:s kostnader för att genomföra ett program för intensifierad
prospektering och projektering av nya gruvor i Norrbotten. För budgetåret
1981/82 bör anslås 50 milj. kr. Utskottet räknar med att programmet bör
omfatta fem år och att det årliga medelsbehovet uppgår till 50 milj. kr.
Ett beslut av riksdagen enligt vad utskottet här föreslår ligger också i linje
med de här behandlade önskemålen i motion 1980/81:1403.
dels att utskottet under 3 bort hemställa
3. beträffande prospektering i Norrbottens län
att riksdagen med bifall till motion 1980/81:2019 yrkandena 1
och 2 och med anledning av motion 1980/81:1403 yrkande 8 till
Program för intensifierad prospektering i Norrbottens län på
statsbudgeten för budgetåret 1981/82 under fjortonde huvudtiteln
anvisar ett reservationsanslag av 50 000 000 kr..
NU 1980/81:48
14
2. Sysselsättningsfrämjande åtgärder vid LKAB m. m. (mom. 4)
Reservanterna anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar med ”Mot
bakgrund” och slutar med ”vid LKAB” bort ha följande lydelse:
Mot bakgrund av de svårigheter som LKAB befinner sig i är det angeläget
att statsmakterna prövar olika lösningar för att möta arbetsmarknadsproblemen
i malmfälten.
Ett medel kan vara lagerstöd till LKAB. Företaget önskar av likviditetsskäl
hålla tillbaka lageruppbyggnaden. Staten skulle emellertid kunna
kompensera företaget för de merkostnader och den likviditetsmässiga
påfrestning som en av sysselsättningsskäl motiverad lageruppbyggnad skulle
innebära. Utskottet anser att regeringen bör utarbeta förslag till regler för ett
sådant lagerstöd och presentera reglerna för riksdagen. Vidare bör
regeringen genomföra en inventering av sådana investerings- och underhållsprojekt
inom LKAB som kan tidigareläggas. Resultatet av denna inventering
bör enligt utskottets mening redovisas för riksdagen tillsammans med förslag
om hur projekten skall genomföras.
Utskottet föreslår att riksdagen i ett uttalande till regeringen ställer sig
bakom vad utskottet här förordat. Ett beslut av riksdagen av den innebörd
som här har angivits överensstämmer med önskemål i motion 1980/81:2019
(s).
dels att utskottet under 4 bort hemställa
4. beträffande sysselsättningsfrämjande åtgärder vid LKAB
m. rn.
att riksdagen
a) med bifall till motion 1980/81:2019 yrkandena 3 och 4 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
b)—c) ( = utskottet).
Särskilt yttrande
Börsintroduktion av vissa dotterbolag till Statsföretag AB, m. m.
(mom. 7)
Tage Adolfsson (m), Hadar Cars (fp), Karl Björzén (m) och Lennart Blom
(m) anför:
Sedan statsföretagsutredningen avlämnade sitt betänkande (SOU
1978:85) Statligt företagande i samhällets tjänst har frågan om avyttring till
enskilda av lämpliga företag eller delar av företag inom statsföretagsgruppen
beretts inom regeringskansliet.
Vi förutsätter att regeringen snarast dels tar sådana initiativ att en
börsintroduktion av lämpliga statsägda företag kommer till stånd, dels
lämnar förslag till riktlinjer för fortsatt omprövning av statligt företagsägande.
NU 1980/81:48 15
Innehåll
Ärendet 1
Proposition 1980/81:128 1
Huvudsakligt innehåll 1
Förslag 1
Motionsyrkandena 2
Uppgifter i anslutning till vissa motioner 4
Lokalisering till Norrbotten av statliga företags centrala förvaltningar
4
Motion 4
Tidigare riksdagsbehandling av frågan 4
Börsintroduktion av företag i Statsföretagsgruppen 5
Motioner 5
Tidigare riksdagsbehandling av motioner i ämnet m. m 6
Diskussioner inom Statsföretag AB 7
Utskottet 8
LKAB m. m 8
Övriga förslag i propositionen 10
Lokalisering till Norrbotten av statliga företags förvaltningar 11
Börsintroduktion av företag i Statsföretagskoncernen 11
Hemställan 12
Reservationer 13
1. Prospektering i Norrbottens län (s) 13
2. Sysselsättningsfrämjande åtgärder vid LKAB m. m. (s) 14
Särskilt yttrande 14
Börsintroduktion av vissa dotterbolag till Statsföretag AB, m. m. (m,
lfp) 14