NU 1980/81:45

Näringsutskottets betänkande
1980/81:45

över proposition 1980/81:89 om vissa frågor rörande glasindustrin
jämte motioner
Ärendet

I detta betänkande behandlas

dels proposition 1980/81:89 om vissa frågor rörande glasindustrin,
dels två motioner som har väckts med anledning av propositionen.

Propositionen och motionerna redovisas i det följande.

Svenska glasbruksföreningen har inkommit med en skrivelse.

Propositionen

Förslag

I proposition 1980/81:89 (industridepartementet) har regeringen föreslagit
riksdagen att godkänna av föredragande statsrådet angivna riktlinjer för
åtgärder för den manuella glasindustrin.

Genom propositionen har regeringen också berett riksdagen tillfälle att ta
del av vad föredragande statsrådet har anfört om planglasindustrin och
förpackningsglasindustrin.

Under angivna punkter i propositionen har regeringen vidare föreslagit
följande:

B 20. Lån till investeringar inom manuell glasindustri
(s. 27)
att riksdagen

1. godkänner vad föredragande statsrådet har förordat om disposition av
vid utgången av budgetåret 1980/81 tillgängliga medel på anslaget Lån till
investeringar inom manuell glasindustri,

2. till Lån till investeringar inom manuell glasindustri för budgetåret
1981/82 anvisar ett reservationsanslag av 2 000 000 kr.

B 21. Kostnader för r ä n t e b e f r i e 1 se vid särskilda
strukturgarantier för manuell glasindustri (s. 28)
att riksdagen

1. bemyndigar regeringen att under budgetåren 1981/82-1983/84 ikläda
staten förpliktelse i form av särskilda strukturgarantier för manuell
glasindustri, som innebär åtaganden om högst 25 000 000 kr.,

1 Riksdagen 1980181. 17 sami. Nr 45

NU 1980/81:45

2. till Kostnader för räntebefrielse vid särskilda strukturgarantier för
manuell glasindustri för budgetåret 1981/82 anvisar ett förslagsanslag av
2 000 000 kr.

Huvudsakligt innehåll

I propositionen föreslås ett fortsatt och utökat industripolitiskt åtgärdsprogram
för den manuella glasindustrin under perioden 1981/82-1983/84.

En viktig del i det föreslagna programmet är insatser för att främja
exporten. En avsevärd ökning av nuvarande exportfrämjande åtgärder
föreslås. Vidare läggs förslag fram om införande av särskilda strukturgarantier
i syfte att underlätta finansieringen av branschens marknadsföringsansträngningar.
Fortsatt stöd till konsultinsatser föreslås, varvid visst stöd för
designverksamhet avses ingå. För att den tekniska kompetensen inom
branschen skall höjas planeras teknisk fortbildning av vissa personalkategorier.
Fortsatt investeringsstöd med avskrivningslån för investeringar i
effektivitetshöjande produktionsutrustning och bättre arbetsmiljö skall
förekomma under perioden.

För de föreslagna åtgärderna tas upp en ram av 36,5 milj. kr. för hela
treårsperioden. För särskilda strukturgarantier beräknas 25 milj. kr. För
budgetåret 1981/82 föreslås 10,5 milj. kr.

I propositionen redovisas också vissa frågor rörande planglasindustrin och
förpacknings glasindustrin.

Motionerna

Yrkanden

Motionerna är följande:

1980/81:1945 av Olof Palme m. fl. (s), såvitt gäller hemställan att
riksdagen

1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om för
flera företag gemensamma exportföretag,

2. begär att regeringen ser över möjligheterna att förstärka importskyddet
för den inhemska produktionen av hushålls- och prydnadsglas,

3. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
underlättande av löntagarägande av företag inom den manuella glasindustrin,

4. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om
bedrivande av fortbildning vid Glasforskningsinstitutet i Växjö,

6. till Lån för alternativa sysselsättningsprojekt på glasindustriorter
(industridepartementet) för budgetåret 1980/81 anvisar ett reservationsanslag
av 10 000 000 kr. att disponeras på de villkor som anges i motionen,

NU 1980/81:45

7. att riksdagen begär att regeringen ger statens industriverk i uppdrag att
gå vidare med utredningsarbetet på emballageglasområdet.

1980/81:1946 av Lars Werner m. fl. (vpk), vari hemställs att riksdagen

1. avslår proposition 1980/81:89 och hos regeringen begär att ett nytt
förslag utarbetas som innebär oförändrad sysselsättning inom den manuella
glasindustrin i enlighet med riksdagens tidigare beslut,

2. hos regeringen begär förslag till församhälleligande av de stora
glaskoncernernas ägande inom glasindustrin,

3. hos regeringen begär förslag till stimulans för löntagarkooperativt
ägande av de mindre glasbruken i enlighet med vad som anförts i
motionen,

4. uttalar att staten skall svara för utbildningen för glasindustrin,

5. hos regeringen begär förslag till upprättande av ett gemensamt
exportbolag för den manuella glasindustrin,

6. hos regeringen hemställer om förslag till importbegränsningar inom
den manuella glasindustrins produktionsområde,

7. hos regeringen begär förslag till kulturanslag till glasindustrin i enlighet
med vad som anförs i motionen,

8. hos regeringen begär initiativ för att sysselsättningsgarantin vid
Emmaboda Glasbruk AB uppfylls.

Yrkande 5 i motion 1980/81:1945 har behandlats av utbildningsutskottet
(UbU 1980/81:22).

Skrivelse från Svenska glasbruksföreningen

I skrivelse till utskottet föreslår Svenska glasbruksföreningen att, i enlighet
med vad statens industriverk förordat, avskrivningslån skall kunna lämnas
med upp till 80 % av kostnaden för investeringar som genomförs för att
förbättra den yttre miljön. Glasbruksföreningen vill vidare att importen av
glasvaror från Östeuropa, Kina och Taiwan skall läggas under licensimporttvång
och att statens andel för finansieringen av Glasforskningsinstitutets
kollektiva forsknings- och utvecklingsinsatser skall höjas från 50 till
60%.

Utskottet

Inledning

Glasindustrin brukar indelas i manuell glasindustri, planglasindustri och
förpackningsglasindustri. Inom den manuella glasindustrin tillverkas hushålls-,
prydnads- och belysningsglas, inom planglasindustrin glas för fönster i
byggnader och fordon och inom förpackningsglasindustrin glasförpackningar
för livsmedelsindustrins behov.

NU 1980/81:45

Riksdagen har vid olika tillfällen under 1970-talet beslutat om åtgärder för
glasindustrin. Mot bakgrund av problemen inom den manuella glasindustrin
har under perioden 1970/71-1979/80 medel beviljats för exportfrämjande
åtgärder, konsultinsatser, investeringslån och strukturgarantier. Kostnaderna
för dessa åtgärder uppgick under perioden till 32,5 milj. kr. Beviljade
lånegarantier uppgick t. o. m. budgetåret 1979/80 till 20 milj. kr. i
strukturgarantier och 1,6 milj. kr. i exportlånegarantier.

I samband med behandlingen av vissa punkter i budgetpropositionen 1979
uttalade näringsutskottet (NU 1978/79:28 s. 20 f.) bl. a. att en samlad plan
borde upprättas för samhällets insatser på glasindustriområdet. I fråga om
den manuella glasindustrin anförde utskottet bl. a. att målet borde vara att
förbättra denna industris långsiktiga konkurrenskraft och konstnärliga
kvalitet så att den dåvarande sysselsättningsnivån kunde bibehållas.

Riksdagen ställde sig bakom utskottets uttalande (rskr 1978/79:207).

Med anledning av riksdagens beslut uppdrog regeringen våren 1979 åt
statens industriverk att utarbeta förslag till en samlad plan för samhällets
insatser för glasindustrin. Industriverket har hösten 1980 lämnat separata
rapporter för glasindustrins tre delbranscher. Någon samlad plan har inte
utarbetats.

Föredragande statsrådet har funnit det naturligt att, mot bakgrund av de
stora skillnader som föreligger i fråga om struktur och problem, glasindustrins
olika delar behandlas var för sig.

Den manuella glasindustrin

Den manuella glasindustrin sysselsatte hösten 1980 ca 1 900 personer.
Branschen, som utgörs av 19 glasbruk i 12 olika företag, är i allt väsentligt
koncentrerad till östra Småland.

Enligt propositionen förorsakas branschens svårigheter under senare år av
bristande konkurrenskraft, sammanhängande med inriktningen på arbetskraftsintensiv
tillverkning samt vårt internationellt höga kostnadsläge.
Andra faktorer som inverkat är förhållandevis låg produktionsteknisk
standard och låg tillväxt på både hemma- och utlandsmarknaderna.

I propositionen föreslås ett treårsprogram för den manuella glasindustrin
enligt följande (milj. kr.).

1981/82	1982/83	1983/84	Totalt
Branschfrämjande åtgärder 6,5	7,5	8,5	22,5
Lån till investeringar 2 Räntebefrielse vid särskilda	3	3	8
strukturgarantier 2	2	2	6
—	—	—
Summa 10,5	12,5	13,5	36,5

NU 1980/81:45

Det föreslagna programmet överensstämmer i stort med vad statens
industriverk i rapporten (SIND 1980:9) Manuella glasbruk i strukturomvandling
har förordat i utvecklingsalternativet ”marknadsanpassad utveckling
med branschstöd”. Alternativet innebär en kapacitetsneddragning som
av industriverket beräknas medföra en nettominskning av sysselsättningen
med 285 anställda under treårsperioden 1981-1983.

Enligt utskottets bedömning bör det föreslagna programmet ge förutsättningar
för en på längre sikt förbättrad konkurrenskraft. Utskottet vill i
sammanhanget instämma i uttalandet i propositionen att branschens
internationella konkurrenskraft får anses vara i hög grad beroende av
skicklig hantverksmässighet och den kvalitet som följer härav.

I motion 1980/81:1946 (vpk) hänvisas till att regeringen inte har utgått från
de mål för en samlad plan för samhällets insatser på glasindustriområdet som
riksdagen år 1979 uttalade sig för. Regeringens förslag kommer enligt
motionärerna att medföra att ytterligare nedläggningar av mindre bruk blir
nödvändiga och att det s. k. glasriket kommer att mista mycket av sin
egenart. Vidare tyder regeringens linje, t. ex. då det gäller utbildningsinsatserna,
på att man försöker gå in på den s. k. lågprismarknaden. Därmed
gräver man en grav åt den svenska glasindustrin, säger motionärerna och
föreslår avslag på propositionen.

Enligt utskottets mening innebär regeringens förslag en i nuvarande
statsfinansiella läge ambitiös satsning för att stärka branschens konkurrenskraft.
En viss minskning av kapaciteten måste med nuvarande marknadsförhållanden
anses vara ofrånkomlig. Utskottet kan inte finna att regeringens
förslag skulle innebära ett frångående av svensk glasindustris karaktär av
konsthantverk. Mot bakgrund av vad som här sagts avstyrks det nämnda
avslagsyrkandet.

I motionerna 1980/81:1945 (s) och 1980/81:1946 (vpk) föreslås ytterligare
medelsanvisning.

Enligt motion 1980/81:1945 bör, som industriverket har föreslagit i den
nämnda rapporten, 10 milj. kr. under en treårsperiod anslås i lån för
satsningar på alternativ sysselsättning på glasindustriorterna. Medlen skulle
kanaliseras via de regionala utvecklingsfonderna i Kalmar, Kronobergs och
Östergötlands län. Motionärerna pekar på att det finns akuta sysselsättningsproblem
på flera av de aktuella orterna och anför att åtgärder måste sättas in
snabbt, om de akuta problemen skall kunna lösas på ett från social synpunkt
acceptabelt sätt.

Enligt motion 1980/81:1946 bör riksdagen hos regeringen begära förslag
om ett kulturbidrag av storleksordningen 10 milj. kr. per år. Det arbete som
utförs vid glasbruken är till stor del ett konstnärligt arbete, uttalar de, och
riksdagen har tidigare varit positiv till att kulturbidrag utgår till glaskonsten.

Utskottet vill för egen del anföra följande.

Omfattningen av de i propositionen föreslagna stödåtgärderna innebär att

NU 1980/81:45

glasbruken får ökade möjligheter att upprätthålla sysselsättningen. Redan
befintliga instrument skapar förutsättningar för alternativ sysselsättning om
problem ändå skulle uppstå på glasorterna. Utskottet vill här särskilt peka på
möjligheterna att erhålla regionalpolitisk! stöd samt lån från utvecklingsfonderna
och att även i övrigt utnyttja fondernas resurser. Mot bakgrund av vad
som här har anförts avstyrks det ifrågavarande yrkandet i motion 1980/
81:1945.

Utskottet tillstyrker regeringens förslag beträffande anslag och garantiram.

Uttalandet i motion 1980/81:1946 om riksdagens positiva inställning till att
glaskonsten får kulturbidrag torde syfta på ett beslut av riksdagen våren 1979
med anledning av kulturutskottets betänkande KrU 1978/79:24.1 betänkandet
anfördes bl. a. följande (s. 23):

Kulturutskottet anser att det inom den manuella glasindustrin ryms värden
som utgör väsentliga delar av kulturarvet. Den konstnärliga och konsthantverksmässiga
tradition som finns inom denna industri bör inte bara få leva
kvar utan också få möjligheter att utvecklas. Utskottet finner det nödvändigt
att man vid utarbetandet av en samlad plan för samhällets insatser särskilt
beaktar den manuella glasindustrins betydelse från konstnärlig och kulturell
synpunkt.

Näringsutskottet vill understryka den manuella glasindustrins betydelse
från kulturpolitisk synpunkt. En insikt härom präglar även propositionen.
Bl. a. betonas i denna vikten av att hantverksmässigheten i branschen
bevaras (s. 10). Vidare förordas att medlen till branschfrämjande åtgärder
för manuell glasindustri får användas för stöd till designverksamhet (s. 13).
Mot bakgrund av vad som här anförts och med hänsyn till det statsfinansiella
läget avstyrker näringsutskottet motionsyrkandet.

I motionerna 1980/81:1945 (s) och 1980/81:1946 (vpk) behandlas också
frågan om importskydd för svensk glasindustri.

Enligt den förra motionen bör riksdagen anmoda regeringen att se över
möjligheterna att förstärka importskyddet för den inhemska produktionen
av hushålls- och prydnadsglas. Motionärerna hänvisar till den i det
föregående nämnda rapporten från industriverket, enligt vilken den s. k.
lågprisimporten från u-länder och öststater ännu är av relativt begränsad
omfattning men måste betecknas som ett potentiellt hot. I rapporten sägs
också att de flesta med Sverige jämförbara länder med en inhemsk
glasindustri har en betydligt högre nivå för skyddet mot lågprisimport än den
som Sverige i dag har och att lågprisimporten utgör ett så allvarligt hot att
åtgärder som kan mildra effekterna allvarligt bör övervägas. Bland de
åtgärder som åsyftas är ”förstärkta skyddsnivåer”. Motionärerna ansluter sig
till industriverkets bedömning.

Enligt motion 1980/81:1946 är det nödvändigt att vissa importbegränsningar
införs inom den manuella glasindustrins produktionsområde.

NU 1980/81:45

Utskottet vill erinra om att år 1980 över 80 % av importen av hushålls- och
prydnadsglas kom från EG- och EFTA-områdena. De preferensberättigade
u-ländernas andel uppgick till knappt 3 % och andelen för statshandelsländerna
(exkl. Kina) till drygt 5 %. Den sistnämnda ländergruppens andel har
på senare år sjunkit. Lågprisimporten av hushålls- och prydnadsglas har
sålunda f. n. endast marginell betydelse. Det är emellertid angeläget att
regeringen noga följer utvecklingen och överväger vilka åtgärder som är
möjliga att vidta. Utskottets ställningstagande innebär att de här behandlade
yrkandena i motionerna 1980/81:1945 och 1980/81:1946 avstyrks.

I propositionen förordas fortsatta och avsevärt ökade exportfrämjande
åtgärder för den manuella glasindustrin under treårsperioden 1981/82-1983/
84. I anslutning härtill lämnas i motionerna 1980/81:1945 (s) och 1980/
81:1946 (vpk) förslag om för flera företag gemensamma exportföretag.

I motion 1980/81:1945 konstateras att redan med nuvarande stödformer
finns möjligheter att få avsevärda bidrag för exempelvis en för flera företag
gemensam försäljningsorganisation utomlands. Motståndet inom branschen
mot samarbete av detta slag har dock enligt motionärerna varit betydande.
De två stora företagen har i stor utsträckning etablerat egna försäljningsbolag.
I motionen förordas att ansträngningarna att inom ramen för de
branschfrämjande åtgärderna bilda för flera företag gemensamma exportbolag
ändå bör fortsätta.

Enligt motion 1980/81:1946 måste de små och fristående glasbruken få ett
förstärkt stöd i sina export- och marknadsföringssträvanden. Ett gemensamt
exportbolag för exportindustrin bör skapas.

Utskottet anser att mycket talar för en förbättrad samordning av de
svenska glasföretagens exportansträngningar. Som framhålls i motion
1980/81:1945 finns med nuvarande stödformer möjligheter att få betydande
statligt stöd för företag som vill samarbeta i en exportorganisation. Utskottet
förutsätter att strävandena att åstadkomma en förbättrad exportsamverkan
fortsätter inom ramen för dessa åtgärder. Den slutliga avvägningen av
insatserna måste dock bestämmas av industriverket. Något särskilt uttalande
till regeringen i frågan finner utskottet inte befogat.

Avskrivningslån för investeringar inom manuell glasindustri utgår sedan
budgetåret 1977/78. Lånen kan lämnas till effektivitetshöjande investeringar
i produktionsutrustning, för investeringar som i första hand syftar till att
förbättra arbetsmiljön och för investeringar som görs vid enskilda produktionsenheter
som en direkt konsekvens av att mäng köps från en central
råvaruanläggning. Lånen, som är ränte- och amorteringsfria, kan utgå för
högst 50 % av investeringen och skrivs av under högst tio år.

Industriverket har i rapporten Manuella glasbruk i strukturomvandling
föreslagit att avskrivningslån även skall kunna lämnas till investeringar
avseende förbättrad yttre miljö och då utgå med högst 80 % av investeringen.
I propositionen (s. 17) uttalas emellertid att oförändrade regler bör gälla för
lånen.

NU 1980/81:45

Glasbruksföreningen anför i sin skrivelse till utskottet att investeringar för
förbättrad yttre miljö är synnerligen betungande för den hårt trängda
glasindustrin, särskilt eftersom detta slag av investeringar inte medför någon
produktivitetsförbättring. Enligt föreningen är det angeläget att industriverkets
förslag i frågan bifalls.

Utskottet anser att det finns skäl som talar för att avskrivningslån får
lämnas för förbättring av den yttre miljön och att lån i sådana fall får lämnas
för mer än 50 % av investeringen. Med nuvarande regler finns det enligt
utskottets mening risk för att företagen kommer att sakna finansiella resurser
för effektivitetshöjande investeringar om de först utan statligt stöd måste
genomföra investeringar för förbättrad yttre miljö. Det bör emellertid
lämnas åt regeringen att avgöra om den fortsatta utvecklingen motiverar en
ändring av lånebestämmelserna. Utskottet föreslår att riksdagen gör ett
uttalande till regeringen enligt vad utskottet här har anfört.

I propositionen föreslås att inom ramen för de branschfrämjande
åtgärderna stöd för högst 500 000 kr. per år under perioden 1981/82-1983/84
skall lämnas till fortbildning av i första hand teknisk personal och
driftspersonal vid Glasforskningsinstitutet i Växjö eller vid fristående
utbildningsinstitut.

Frågan tas upp i motion 1980/81:1945 (s). Med hänsyn till vikten av
förstärkta kontakter mellan Glasforskningsinstitutet och de människor som
är praktiskt verksamma i branschen bör enligt motionärerna ifrågavarande
fortbildning i första hand ske vid Glasforskningsinstitutet.

Utskottet ställer sig bakom vad som härvidlag anförs i motionen. Den
tendens till främlingskap mellan branschen och institutet varom talas i
propositionen bör genom ökade kontakter kunna bringas att upphöra.
Motionsyrkandet tillstyrks sålunda. Riksdagen bör göra ett uttalande i
enlighet härmed.

I detta sammanhang vill utskottet ta upp frågan om det statliga bidraget till
den kollektiva forskning som bedrivs inom Glasforskningsinstitutet. I likhet
med vad som gäller för statligt stöd till annan kollektiv forskningsverksamhet
har bidraget till Glasforskningsinstitutet fastställts efter förhandlingar mellan
den bidragsgivande myndigheten, styrelsen för teknisk utveckling, och
institutet i fråga. Normalt utgår statligt bidrag med 50 % av kostnader för den
kollektiva forskningen. I ett par undantagsfall utgör statsbidragsandelen
60%.

Svenska glasbruksföreningen framhåller i sin skrivelse till utskottet att
branschens bidrag till - och därmed Glasforskningsinstitutets resurser för -kollektiva forsknings- och utvecklingsinsatser tenderar att minska. Skälet
härtill är den minskade omsättningen i den manuella glasindustrin.

Utskottet vill peka på den höga ambition som präglar det föreslagna
åtgärdsprogrammet för perioden 1981/82-1983/84. Det skulle, menar
utskottet, ge en obalans åt programmet om institutet under denna tid skulle
tvingas minska sin verksamhet. Det bör emellertid få ankomma på

NU 1980/81:45

regeringen och styrelsen för teknisk utveckling att ta ställning till i vilken
utsträckning Glasforskningsinstitutet skall tillgodoses inom ramen för
tillgängliga medel till stöd för kollektiv forskning. Även härvidlag förordar
utskottet ett uttalande av riksdagen.

Det föreslås i motion 1980/81:1946 (vpk) också att staten skall svara för
utbildningen inom glasindustrin.

Med anledning av ett yrkande i motion 1980/81:1945 (s) med innebörden
att en översyn av utbildningsfrågorna inom den manuella glasindustrin bör
genomföras har utbildningsutskottet i betänkande UbU 1980/81.22 föreslagit
att riksdagen hos regeringen begär en samlad översyn av de frågor som rör
utbildningen för den manuella glasindustrin.

Näringsutskottet menar att frågan om huvudmannaskapet för utbildningen
bör kunna behandlas i den föreslagna översynen. Yrkandet i detta ämne i
motion 1980/81:1946 avstyrks således.

I både motion 1980/81:1945 (s) och motion 1980/81:1946 (vpk) behandlas
frågan om ägandeformer för glasföretag.

Enligt den senare motionen är ändrade egendomsförhållanden en
förutsättning för att koncentration och bruksnedläggelser inom glasindustrin
skall upphöra. De stora bruksägarnas tillgångar inom glasindustrin bör
därför överföras i samhällelig ägo, hävdar motionärerna. För de mindre
bruken bör löntagarkollektiva eller -kooperativa ägandeformer stimuleras.

Lösningar som innebär att verksamhet tas över och drivs vidare av
löntagarna, exempelvis i form av arbetskooperadv, bör enligt propositionen
kunna vara ett alternativ till andra företagsformer.

I motion 1980/81:1945 (s) sägs att det bör vara ett klart uttalat mål för
verksamheten inom branschprogrammet att underlätta bildande av arbetskollektiv
och att riksdagen bör göra ett särskilt uttalande härom. Motionärerna
anmäler sin avsikt att återkomma till frågan om löntagarägda företag i
en allmän motion om industripolitiken.

I proposition 1980/81:130 om industripolitikens inriktning, m. m. anförs
(s. 62) att den pågående försöksverksamheten med fördjupade företagsserviceinsatser
i samband med att löntagarägda företag bildas bör byggas ut och
fortsätta samt utvidgas till att gälla samtliga län. Ämnet tangeras i den
socialdemokratiska partimotionen 1980/81:2020 med anledning av denna
proposition och tas upp separat i ett par andra motioner. Propositionen jämte
motioner behandlas f. n. av utskottet, som alltså avser att återkomma till
frågan om arbetskollektiv i ett senare betänkande i vår.

Utskottet är inte berett att tillstyrka förslaget i motion 1980/81:1946 att de
stora bruksägarnas tillgångar inom glasindustrin skall överföras i samhällelig
ägo.

Med hänvisning till vad som här anförts avstyrks de nu aktuella
motionsyrkandena.

NU 1980/81:45

Övrig glasindustri

Utskottet har ingen erinran mot vad som i propositionen anförs
beträffande planglas- och isolerruteindustrin samt förpackningsglasindustrin.

Enligt motion 1980/81:1946 (vpk) bör regeringen vidta åtgärder för att
ägaren till Emmaboda Glas AB, Saint-Gobain-Pont-å-Mousson (SaintGobain),
skall uppfylla det sysselsättningsgarantiavtal som slöts med svenska
staten vid förvärvet av Emmaboda Glas AB.

Utskottet konstaterar att sysselsättningen vid Emmaboda Glas AB har
gått ned kraftigt under senare år. Vid Saint-Gobains förvärv av företaget vid
årsskiftet 1973-1974 uppgick antalet anställda till ca 700. Saint-Gobain
utfäste sig då att upprätthålla sysselsättningen på i stort sett oförändrad nivå.
I slutet av februari 1981 hade antalet anställda emellertid minskat till 425. I
brev från Saint-Gobain till arbetsmarknadsministern i januari 1981 aviseras
om ytterligare minskning av sysselsättningen. Vidare avser man att lägga ned
det år 1976 bildade Emmaboda Industriutveckling AB.

Utskottet förutsätter att regeringen genom förhandlingar med SaintGobain
hävdar den utfästelse som har givits av bolaget. Något särskilt
uttalande av riksdagen synes emellertid inte erforderligt. Yrkandet i motion
1980/81:1946 avstyrks därför.

I motion 1980/81:1945 (s) föreslås att industriverket skall få i uppdrag att gå
vidare med utredningsarbetet på emballageglasområdet. Motionärerna anser
det vara orimligt att, som förordas i propositionen, det fortsatta utredningsbehovet
skall tillgodoses inom ramen för den utredning (Jo 1980:05) som
pågår inom jordbruksdepartementet angående frågor om återvinning av
vissa dryckesförpackningar. De industri- och regionalpolitiska problem som
är att förutse som följd av den kommande utvecklingen inom emballageglasindustrin
kan enligt motionärerna knappast bli tillfredsställande belysta i en
utredning som främst avser miljöfrågor.

Som motiv för inriktningen av den fortsatta utredningsverksamheten på
emballageglasområdet anförs i propositionen att på förpackningsglasområdet
gäller mycket speciella strukturförhållanden. Så sker t. ex. all tillverkning
inom ett enda företag. Enligt propositionen finns det anledning utgå
ifrån att uppkommande strukturproblem i första hand kan lösas genom
förändringar inom företaget i fråga.

Utskottet instämmer i denna uppfattning. Utskottet har inhämtat att
industriverket avser att genomföra en analys av bl. a. de sysselsättnings- och
regionalpolitiska konsekvenserna av alternativa utvecklingar beträffande
substituten till glas på förpackningsområdet. Motionärernas önskemål kan
härigenom till viss del sägas ha tillgodosetts. Vad utskottet här har sagt
innebär att motionsyrkandet avstyrks.

NU 1980/81:45

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande avslag på propositionen

att riksdagen avslår motion 1980/81:1946 yrkande 1,

2. beträffande län och strukturgarantier för manuell glasindustri
att riksdagen med bifall till proposition 1980/81:89 i ifrågavarande
del

a) godkänner vad som i propositionen föreslås om disposition
av vid utgången av budgetåret 1980/81 tillgängliga medel på
anslaget Lån till investeringar inom manuell glasindustri,

b) till Lån till investeringar inom manuell glasindustri för
budgetåret 1981/82 anvisar ett reservationsanslag av 2 000 000
kr.,

c) bemyndigar regeringen att under budgetåren 1981/82-1983/
84 ikläda staten förpliktelse i form av särskilda strukturgarantier
för manuell glasindustri, som innebär åtaganden om högst
25 000 000 kr.,

d) till Kostnader för räntebefrielse vid särskilda strukturgarantier
för manuell glasindustri för budgetåret 1981/82 anvisar ett
förslagsanslag av 2 000 000 kr.,

3. beträffande lån för alternativa sysselsättningsprojekt
att riksdagen avslår motion 1980/81:1945 yrkande 6,

4. beträffande kulturanslag till glasindustrin

att riksdagen avslår motion 1980/81:1946 yrkande 7,

5. beträffande importskydd

att riksdagen avslår motion 1980/81:1945 yrkande 2 och motion
1980/81:1946 yrkande 6,

6. beträffande för flera företag gemensamt exportföretag

att riksdagen avslår motion 1980/81:1945 yrkande 1 och motion
1980/81:1946 yrkande 5,

7. beträffande avskrivningslån för investeringar

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet har anfört,

8. beträffande fortbildningsverksamhet

att riksdagen med anledning av proposition 1980/81:89 i
ifrågavarande del och motion 1980/81:1945 yrkande 4 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört,

9. beträffande statligt bidrag till kollektiv forskning vid Glasforskningsinstitutet att

riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet har anfört,

10. beträffande utbildning för manuell glasindustri

att riksdagen avslår motion 1980/81:1946 yrkande 4,

NU 1980/81:45

11. beträffande löntagarägda företag

att riksdagen avslår motion 1980/81:1945 yrkande 3 och motion
1980/81:1946 yrkande 3,

12. beträffande riktlinjer för åtgärder för den manuella glasindustrin att

riksdagen med bifall till proposition 1980/81:89 i ifrågavarande
del godkänner i propositionen angivna riktlinjer, i den
mån de inte innefattas i utskottets hemställan under 7,

13. beträffande samhälleligt övertagande av vissa tillgångar inom
glasindustrin

att riksdagen avslår motion 1980/81:1946 yrkande 2,

14. beträffande planglasindustrin och förpackningsglasindustrin
att riksdagen med anledning av proposition 1980/81:89 i
ifrågavarande del som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet har anfört,

15. beträffande Emmaboda Glasbruk AB

att riksdagen avslår motion 1980/81:1946 yrkande 8,

16. beträffande utredningsarbetet på emballageglasområdet
att riksdagen avslår motion 1980/81:1945 yrkande 7.

Stockholm den 23 april 1981

På näringsutskottets vägnar
INGVAR SVANBERG

Närvarande: Ingvar Svanberg (s), Johan Olsson (c), Erik Hovhammar (m),
Hugo Bengtsson (s), Sven Andersson (fp), Nils Erik Wååg (s), Margaretha af
Ugglas (m) (mom. 3-16), Lilly Hansson (s), Birgitta Hambraeus (c), Tage
Adolfsson (m) (mom. 1-6, 8, 10-16), Lennart Pettersson (s) (mom. 7, 9),
Bengt Sjönell (c), Rune Jonsson (s). Hadar Cars (fp) (mom. 5-16), Karl
Björzén (m) (mom. 1, 2), Wivi-Anne Radesjö (s) (mom. 1-6, 8, 10-16),
Birgitta Johansson (s), Per Westerberg (m) (mom. 7, 9) och Christer Eirefelt
(fp) (mom. 1-4).

Reservationer

av Ingvar Svanberg, Hugo Bengtsson, Nils Erik Wååg, Lilly Hansson, Rune
Jonsson, Wivi-Anne Radesjö och Birgitta Johansson (alla s)

NU 1980/81:45

1. Lån för alternativa sysselsättningsprojekt (mom. 3)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 5 med
”Omfattningen av” och slutar på s. 6 med "motion 1980/81:1945” bort ha
följande lydelse:

Det är angeläget att samhället har beredskap att vidta särskilda åtgärder av
sysselsättningspolitisk natur för det fall att situationen för den manuella
glasindustrin inte förbättras. För detta talar inte minst glasindustrins stora
betydelse för vissa enskilda orter. Utskottet ansluter sig därför till förslaget i
motion 1980/81:1945. Under en treårsperiod bör i speciella lånemedel 10
milj. kr. ställas till förfogande för att på glasindustriorternas lokala
arbetsmarknader skapa alternativ sysselsättning. Stödet bör kanaliseras via
utvecklingsfonderna i Kalmar, Kronobergs och Östergötlands län.

dels att utskottet under 3 bort hemställa

3. beträffande län för alternativa sysselsättningsprojekt

att riksdagen med bifall till motion 1980/81:1945 yrkande 6 till
Lån för alternativa sysselsättningsprojekt på glasindustriorter för
budgetåret 1981/82 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett
reservationsanslag av 10 000 000 kr. att disponeras på de villkor
som utskottet har angivit.

2. Importskydd (mom. 5)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar med ”Utskottet
vill” och slutar med ”1980/81:1946 avstyrks” bort ha följande lydelse:

Utskottet konstaterar att importen från statshandelsländer och andra
lågprisländer ännu inte har fått någon betydande omfattning. Erfarenheterna
från andra varuområden visar dock att importen från sådana länder kan
öka mycket hastigt. Om en sådan utveckling sker i fråga om hushålls- och
prydnadsglas uppstår ett allvarligt hot mot de svenska glasbruken. Införandet
av ökat skydd mot s. k. lågprisimport skulle kunna motverka en
utslagning av svensk produktionskapacitet. Det är mot denna bakgrund
angeläget att regeringen ser över möjligheterna att förstärka importskyddet
för den inhemska produktionen av hushålls- och prydnadsglas. Vad utskottet
här anfört innebär att ifrågavarande yrkande i motion 1980/81:1945 tillstyrks.
Syftet med yrkandet i samma ämne i motion 1980/81:1946 blir därmed i
huvudsak tillgodosett.

dels att utskottet under 5 bort hemställa

5. beträffande importskydd

att riksdagen med bifall till motion 1980/81:1945 yrkande 2 och

NU 1980/81:45

med anledning av motion 1980/81:1946 yrkande 6 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet har anfört.

3. Utredningsarbetet på emballageglasområdet (mom. 16)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 10 som börjar med ”Utskottet
instämmer” och slutar med ”motionsyrkandet avstyrks” bort ha följande
lydelse:

Utskottet finner inte att detta talar för en så begränsad ambition för det
fortsatta utredningsarbetet som förespråkas i propositionen. I stället bör,
som industriverket och motionärerna föreslår, den föreliggande förstudien
följas upp med en bredare utredning på emballageglasområdet. Motionsyrkandet
tillstyrks sålunda av utskottet.

dels att utskottet under 16 bort hemställa

16. beträffande utredningsarbetet pä emballageglasområdet

att riksdagen med bifall till motion 1980/81:1945 yrkande 7 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har
anfört.

GOTAB 66947