NU 1980/81:43

Näringsutskottets betänkande
1980/81:43

över propositionerna 1980/81:100 och 1980/81:130 i vad avser
mineralpolitik jämte motioner
Ärendet

I detta betänkande behandlas

dels proposition 1980/81:100 bilaga 17 (industridepartementet) punkterna
D 1-D 7 (Mineralförsörjning m. m.),

dels proposition 1980/81:130 om industripolitikens inriktning m. m. i vad
avser mineralpolitisk verksorganisation och två motioner som har väckts med
anledning av denna proposition,

dels tio motioner om mineralförsörjning m. m. vilka har väckts under
allmänna motionstiden,

dels en motion som har väckts med anledning av proposition 1980/81:67 om
vissa frågor angående stålindustrin.

En skrivelse rörande förslaget till mineralpolitisk verksorganisation har
inkommit från generaldirektören i industriverket och företrädare för de
fackliga organisationerna vid verket.

Förslag om statliga bidrag till viss prospektering i Norrbottens län
behandlar utskottet i betänkande NU 1980/81:48, som avlämnas samtidigt
med detta betänkande.

Proposition 1980/81:100

Under angivna punkter i proposition 1980/81:100 bilaga 17 föreslås
följande:

D 1. Sveriges geologiska undersökning: Geologisk

kartering samt information och dokumentation
(s. 92-98)

att riksdagen till Sveriges geologiska undersökning: Geologisk kartering
samt information och dokumentation för budgetåret 1981/82 anvisar ett
reservationsanslag av 35 617 000 kr.

1 Riksdagen 1980/81. 17 sami. Nr 43

NU 1980/81:43

D 2. Sveriges geologiska undersökning: Uppdrags verksamhet

(s. 98-101)
att riksdagen till Sveriges geologiska undersökning: Uppdragsverksamhet
för budgetåret 1981/82 anvisar ett förslagsanslag av 1 000 kr.

D 3. Sveriges geologiska undersökning: Prospektering
m . m . (s. 102)

att riksdagen till Sveriges geologiska undersökning: Prospektering m. m.
för budgetåret 1981/82 anvisar ett reservationsanslag av 7 969 000 kr.

D 4. Sveriges geologiska undersökning: Utrustning
(s. 103 f.)

att riksdagen till Sveriges geologiska undersökning: Utrustning för
budgetåret 1981/82 anvisar ett reservationsanslag av 5 000 000 kr.

D 5. B e r gs s t a t e n (s. 104 f.)

att riksdagen till Bergsstaten för budgetåret 1981/82 anvisar ett förslagsanslag
av 1 799 000 kr.

D 6. Statens gruvegendom: Prospektering och brytvärdhetsundersökningar
(s. 106-110)
att riksdagen

1. bemyndigar regeringen att under budgetåret 1981/82, i enlighet med
vad föredragande statsrådet har anfört, ikläda staten ekonomisk förpliktelse
i samband med nämndens för statens gruvegendom verksamhet som innebär
åtaganden om högst 46 800 000 kr. för budgetåret 1982/83,

2. till Statens gruvegendom: Prospektering och brytvärdhetsundersökningar
för budgetåret 1981/82 anvisar ett reservationsanslag av 72 077 000
kr.

D 7. Statens gruvegendom: Egendomsförvaltning

m . m . (s. 110 f.)

att riksdagen till Statens gruvegendom: Egendomsförvaltning m. m. för
budgetåret 1981/82 anvisar ett förslagsanslag av 6 371 000 kr.

Proposition 1980/81:130
Förslag

I propositionen föreslås, såvitt här är i fråga, att riksdagen

12. beslutar att en central myndighet för de uppgifter rörande landets
geologiska beskaffenhet och bergsbruk som föredragande statsrådet har

NU 1980/81:43

förordat skall inrättas den 1 juli 1982,

13. beslutar att ett organ för uppdragsverksamhet inom geoområdet i
enlighet med vad föredragande statsrådet har förordat skall inrättas den 1 juli

1982,

14. bemyndigar regeringen att vidtaga de övergångsåtgärder och åtgärder i
övrigt som behövs för att genomföra förslagen om ändrad organisation inom
mineralområdet.

Huvudsakligt innehåll

Innebörden av de förslag i propositionen som behandlas i detta betänkande
är i huvudsak följande.

Den anslagsfinansierade verksamheten vid Sveriges geologiska undersökning
(SGU) sammanförs med mineralbyrån vid statens industriverk till en ny
central myndighet. Till myndigheten knyts ett prospekteringsråd. Den nya
myndigheten blir chefsmyndighet för bergsstaten. Ett regionalt informations-
och rådgivningssystem för mineralområdet byggs upp.

Den del av SGU som f. n. sysslar med uppdragsverksamhet blir ett
fristående organ med bl. a. prospektering som arbetsområde.

F. n. fullgör industriverkets mineralbyrå kanslifunktionerna för nämnden
för statens gruvegendom. Nämnden förutsätts få ett eget kansli.

En organisationskommitté tillkallas med uppgift bl. a. att överväga om
organet för uppdragsverksamhet skall utgöras av en myndighet eller av ett
aktiebolag.

Motionsyrkandena

De motioner som behandlas i detta betänkande är följande:
från allmänna motionstiden 1981

1980/81:323 av Yngve Nyquist m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen hos
regeringen begär en omedelbar översyn av statens prospekteringsarbete
samt möjligheterna att i en samlad organisation bedriva en utökad
prospektering,

1980/81:359 av John Andersson (vpk), vari hemställs att riksdagen hos
regeringen hemställer om utredning beträffande etablering av smågruvor i
Västerbotten,

1980/81:477 av Sten-Ove Sundström m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen
begär att regeringen undersöker möjligheterna till tillverkning av eldfast
dolomittegel i Norrbotten,

1980/81:796 av Eivor Marklund (vpk), vari hemställs att riksdagen hos
regeringen begär nödvändiga initiativ för att [Sveriges geologiska undersök -

1* Riksdagen 1980181. 17 sami. Nr 43

NU 1980/81:43

ning] (SGU) skall tilldelas nödvändiga ekonomiska resurser för att slutföra
det s. k. Jokkmokksprojektet,

1980/81:847 av Raul Blucher (vpk), såvitt gäller hemställan att riksdagen 4.

hos regeringen hemställer om initiativ för malmprospektering i
Värmlands län,

5. hos regeringen hemställer om initiativ för upprättande av en filial inom
Sveriges geologiska undersökning, SGU, inom Filipstads kommun,

1980/81:1405 av Arne Nygren m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad som anförts i motionen om behov av
snabba näringspolitiska insatser i Västerbottens inlandskommuner [till den
del hemställan avser prospektering],

1980/81:1468 av Sven Aspling m. fl. (s), såvitt gäller hemställan att
riksdagen

3. beslutar inrätta ett geologikontor i Filipstad som bas för SGU:s
intensifierade prospekteringsverksamhet i Bergslagen,

4. hos regeringen begär att detaljerade förslag framläggs rörande
organisation och kostnader för den under punkt [3] förordade verksamheten,

1980/81:1778 av Karl Björzén (m) och Bengt Sjönell (c), vari hemställs att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen
anförts om ändring av formerna för huvuddelen av SGU:s uppdragsverksamhet,

1980/81:1788 av Bertil Måbrink (vpk) och Lars-Ove Hagberg (vpk), vari
hemställs att riksdagen

1. hemställer hos regeringen om att utarbeta en lag som möjliggör
nationalisering av guld- och silverfyndigheterna i Enåsen, Ljusdals kommun,
och i Garpenberg, Hedemora kommun,

2. uttalar att inkomsterna efter en nationalisering av de nämnda
gruvfyndigheterna i första hand bör användas för utveckling av näringslivet i
de berörda kommunerna,

1980/81:1801 av Eva Winther (fp), vari hemställs att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen sagts om samordning av
prospekteringsarbetet i vårt land,

med anledning av proposition 1980/81:130 om industripolitikens inriktning
m. m.

1980/81:2020 av Olof Palme m. fl. (s), såvitt avser hemställan att
riksdagen

3. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om

NU 1980/81:43

ökade prospekteringsinsatser i Mellansverige,

4. till Statens gruvegendom: Prospektering och brytvärdhetsundersökningar
(industridepartementet) för budgetåret 1981/82 anvisar ett jämfört
med regeringens förslag med 10 000 000 kr. förhöjt reservationsanslag av
82 077 000 kr.,

5. begär att regeringen i den kommande mineralpolitiska propositionen
återkommer med förslag till förändringar i den mineralpolitiska verksorganisationen,

6. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförs om syftet
med förändringarna av den mineralpolitiska verksorganisationen,

1980/81:2079 av Lars Werner m. fl. (vpk), vari hemställs att riksdagen
avslår hemställan i proposition 1980/81:130 i vad avser ändrad organisation
av SGU,

med anledning av proposition 1980181:67 om vissa frågor angående stålindustrin 1980/81:1938

av Sune Johansson m. fl. (s), såvitt avser hemställan (3) att
[riksdagen uttalar att] tillgången på malmråvara skall säkras genom ökad
prospektering och mineralletning i bl. a. Värmlands län.

Motionerna behandlas i övrigt enligt följande:
motion betänkande

Uppgifter i anslutning till vissa förslag
Prospektering

Proposition 1080/81:100

En redogörelse för inriktningen av den prospektering som nämnden för
statens gruvegendom svarar för finns i budgetpropositionen 1981 (bil. 17
s. 106). Av redogörelsen framgår att nämnden vid uppläggningen av
prospekteringsverksamheten har utgått från att resurserna bör styras till de
etablerade gruvområdena, där det är av stor vikt att öka malmbasen med
hänsyn till den mera långsiktiga gruvbrytningsplaneringen. Vidare bör, anser
nämnden, resurserna styras till de prospekteringsområden där nya mineralfyndigheter
synes kunna påvisas på kort sikt och till de geografiska områden
där geologiska förutsättningar bedöms finnas för nya malmfynd. Till den

1980/81:847

1980/81:1405

1980/81:1468

1980/81:1938

1980/81:2020

NU 1980/81:44, 1980/81:54
NU 1980/81:54, 1980/81:58, 1980/81:60
NU 1980/81:54, 1980/81:64
NU 1980/81:44, AU 1980/81:23
NU 1980/81:43, 1980/81:52, 1980/81:58

NU 1980/81:43

första kategorin hör prospekteringen i Riddarhyttefältet i Västmanland samt
i Rävlidenfältet, Stekenjokkfältet och Malånäsfältet i Västerbotten. Till den
andra kategorin räknar nämnden bl. a. kaolinprospekteringen i Skåne,
nickelprospekteringen i Västerbotten, prospekteringen efter legeringsmetaller
i Stomman samt olika fyndigheter i södra Norrbotten. Till den tredje
kategorin hör bl. a. basprospektering i Norrbotten och Värmland.

Mineralpolitiska utredningen har föreslagit att prospekteringen efter
metaller och industrimineral skall intensifieras. Mot bakgrund av utredningens
förslag uttalar industriministern i budgetpropositionen (bil. 17 s. 109) att
han anser att nämndens prospektering efter legeringsmetaller och industrimineral
bör ökas. Regeringens förslag till anslag för nämndens prospektering
under budgetåret 1981/82 - drygt 72 milj. kr. - har beräknats med hänsyn
härtill och bedöms komma att medge en utökad prospekteringsvolym.

Motioner

I motion 1980/81:796 erinras om att riksdagen år 1979 anslog 40 milj. kr.
för prospektering i Jokkmokks kommun. Motionären uttrycker farhågor för
att detta projekt inte kommer att fullföljas på grund av brist på medel. Hon
anser det angeläget att en uppföljning av gjorda fynd får göras av SGU. I
annat fall är risken uppenbar, menar motionären, att de resultat som hittills
nåtts lämnas över till något privat gruvbolag, exempelvis Boliden.

Som exempel på näringspolitiska insatser i Västerbottens inlandskommuner
tas i motion 1980/81:1405 upp pågående prospektering i området.
Motionärerna uttalar att en utveckling av dessa arbeten kan, betydligt
snabbare än beräknat, leda fram till en utbyggd gruvindustri i Västerbottens
inlandskommuner. Enligt motionärerna måste den prospektering som
nämnden för statens gruvegendom bedriver i Västerbotten få prioritet vid
anslagsgivningen de närmaste åren.

En intensifiering av prospekteringen i Värmland och i Bergslagen
förespråkas i motionerna 1980/81:847, 1980/81:1468 och 1980/81:1938.

I motion 1980/81:2020 (s) föreslås ökade prospekteringsinsatser i Mellansverige.
Prospekteringen bör enligt motionen inriktas på sulfidmalmer,
legeringsmetaller och industrimineral. Motionärerna föreslår att anslaget till
den prospektering som utförs av nämnden för statens gruvegendom skall
räknas upp med 10 milj. kr. utöver vad regeringen har föreslagit i
budgetpropositionen 1981.

Vissa uppgifter om Jokkmokksprojektet

Riksdagen anslog våren 1979 40 milj. kr. för prospektering i Jokkmokks
kommun (prop. 1978/79:127 bil. 1, NU 1978/79:41, rskr 1978/79:325).
Avsikten är att en totalundersökning av mineraltillgångarna i kommunen
skall utföras. Riksdagens beslut förutsatte att arbetet skulle läggas upp så att

NU 1980/81:43

en utvärdering kunde ske efter två år. De anslagna medlen disponeras av
nämnden för statens gruvegendom.

Av budgetpropositionen 1981 (bil. 17 s. 109) framgåratt ca 6,4 milj. kr. av
anslaget beräknas återstå vid ingången av budgetåret 1981/82. Nämnden för
statens gruvegendom avser att under hösten 1981 redovisa resultaten av de
undersökningar som har gjorts fram till dess.

Små gruvor i Västerbottens län

Motion

I Västerbottens län finns det många mindre malmkroppar, påpekas det i
motion 1980/81:359. Av regionalpolitiska skäl bör dessa brytas i ökad
omfattning, anser motionären, som hänvisar till att Norrlandsfonden har
studerat kostnader och intäkter vid en sådan verksamhet.

Förslag av Norrlandsfonden

Norrlandsfonden föreslog sommaren 1980 - i en skrivelse till industridepartementet
- att en ”smågruveverksamhet med regionalpolitisk inriktning”
på försök skulle genomföras i några kommuner i Norrlands inland. Fonden
förordade också att all statlig information om mineraliseringar i berörda
kommuner skulle ställas till förfogande för projektet. Vidare föreslogs att
statliga garantier skulle ges för prisnivån för den malm som bryts.

Efter remissbehandling beslöt regeringen lämna fondens framställning
utan åtgärd. I brev till fonden den 12 december 1980 har industriminister Nils
Åsling uttalat att vidare utrednings- och utvecklingsarbete behövs och att
detta arbete är väl lämpat för Norrlandsfonden att driva vidare i samarbete
med statens industriverk, nämnden för statens gruvegendom och andra
intresserade deltagare. Inom fondens kansli pågår f. n. - i samarbete med
mineralbyrån vid statens industriverk och med nämnden för statens
gruvegendom - ytterligare utredningsarbeten kring hithörande frågor.

Dolomittegel

Motion

För infodring av bl. a. ugnar inom stålindustrin används tegel av dolomit.
Sådant tegel importeras f. n. I motion 1980/81:477 nämns att eldfast
dolomittegel tidigare tillverkades i Sverige och att Metallurgiska forskningsstationen
i Luleå (MEFOS) f. n. - med medel från styrelsen för teknisk
utveckling (STU) - utför forskning i syfte att få fram förbättrade kvaliteter av
dolomitteglet. Det påpekas i motionen att råvaran dolomit tidigare har
brutits i Masugnsbyn i Norrbotten och i Nora. Motionärerna anser att svensk
stålindustri skulle spara 20-25 milj. kr. per år om tillverkning av dolomittegel
kommer i gång inom landet.

NU 1980/81:43

Vissa uppgifter om dolomit

Följande uppgifter om dolomit är hämtade från delbetänkandet (SOU
1977:5) Industrimineral (s. 129). I detta betänkande har mineralpolitiska
utredningen redovisat nuläge och prognos 1985 för olika industrimineral.

Kalciummagnesiumkarbonatet dolomit används vid tillverkning av eldfasta
produkter samt glas och mineralull, som fyllmedel, ballastmaterial och
jordförbättringsmedel, som hjälpmedel vid framställning av magnesit ur
havsvatten m. m. Produkten kan substitueras.

Sveriges förbrukning av dolomit i form av råvara och nettoimport av
eldfasta produkter uppgick 1974 till ca 450 000 ton. Ytterligare knappt 20 000
ton utvanns för avsättning på export. Förbrukningen domineras av eldfasta
produkter för stålindustrins behov samt filleranvändning. Behovet inom den
eldfasta sektorn antas minska under prognosperioden. En nedgång förväntas
för de eldfasta massorna och den uppväger inte en förväntat kraftig ökning i
användningen av murstenar av dolomit på bekostnad av magnesitstenar.
Jordbruk och miljövård samt glas- och mineralullstillverkning antas däremot
komma att svara för en relativt hög efterfrågetillväxt. Uttryckt som
dolomitråvara antas behovet, inklusive en ökande avsättning på export men
exklusive en eventuellt tillkommande förbrukning för kulsintertillverkning
och i stålverk, öka med 35 % till ca 630 000 ton 1985.

Sverige är i stort sett självförsörjande med dolomit. Importen avser bl a
högren dolomit för glastillverkning som importeras från Norge. Dessutom
importeras eldfasta dolomitstenar av hög kvalitet. De svenska dolomittillgångarna
av nu utvunna kvaliteter är tillräckligt stora för att medge hög
inhemsk behovstäckning under förutsebar framtid och även ge utrymme för
export. Möjligheterna till inhemsk försörjning med högkvalitativ dolomit för
egen tillverkning av eldfasta murstenar är under prövning. I dagens läge
framstår det dock som tveksamt huruvida tillräckligt underlag finns för
upptagande av en inhemsk produktion under prognosperioden. Större delen
av det eldfasta dolomitbehovet kan därför förväntas bli täckt genom
import.

Dolomit förekommer rikligt över större delen av världen och produceras i
många länder, normalt för en hemmamarknads eller för en näraliggande
exportmarknads behov. Speciella dolomitkvaliteter är föremål för mera
omfattande internationell handel. Energikostnadsfaktorn är väsentlig för
den framtida realprisutvecklingen på eldfast dolomit.

Projekt Tillverkning och användning av svensk dolomit

Det i motion 1980/81:477 nämnda forskningsprojektet kring dolomittegel
pågår sedan år 1977 i regi av Jernkontoret. Projektets mål är att ta fram en
process som gör det möjligt att tillverka kvalificerad dolomit i Sverige. Vid
metallurgiska forskningsstationen i Luleå (MEFOS) har - i samarbete med
högskolan i Luleå - utförts processtekniskt forskningsarbete. Under hösten
1980 har man härvid vid försök lyckats framställa sinter med de önskade
egenskaperna. Återstående arbeten, för vilka MEFOS avser att söka medel
hos styrelsen för teknisk utveckling (STU), går ut på att framställa en större
mängd dolomitsinter som kan användas för att tillverka tegel. Dessa tegel
kommer därefter att muras in i någon ugn för driftsförsök.

NU 1980/81:43

Förstatligande av vissa silver- och guldfyndigheter

Motion

I motion 1980/81:1788 erinras om att en silverfyndighet har upptäckts i
Garpenberg i Hedemora kommun och en guldfyndighet i Enåsen i Ljusdals
kommun. Rätten till dessa båda fyndigheter innehas av Bolidenkoncernen.
Enligt motionärerna kommer företaget att ”kamma hem miljonvinster” som
”inte kommer de båda kommunerna till godo”. Yrkandena i motionen ger
uttryck för vad motionärerna anser böra ske som en första åtgärd i avsikt att
lagstiftningen skall ändras så att alla naturfyndigheter tillhör hela folket.

Vissa uppgifter om Garpenbergs- och Enäsenfyndigheterna

Bolidenkoncernen har i en presskommuniké den 18 november 1980 lämnat
följande uppgifter om de nyupptäckta silver- och guldfyndigheterna i
Garpenberg resp. Enåsen:

Ett av Europas hittills största silverfynd har gjorts i Bolidens mellansvenska
gruvområde Garpenberg strax utanför Hedemora. Fyndigheten benämns
Dammsjögruvan.

Pågående prospektering i området mellan Boliden Minerals gruvor
Garpenberg och Garpenberg Norra har påvisat betydande mängder silver. I
den nyupptäckta mineraliseringen finns även zink och bly samt något koppar
och guld. Undersökningsarbetet i Dammsjögruvan har hittills bestått i
diamantborrningar från markytan. Undersökningarna fortsätter och Boliden
avser att under 1981 och 1982 bl a driva en undersökningsort för att utföra
kompletterande diamantborrningar under jord.

Den totala malmkvantiteten i Dammsjögruvan har preliminärt bedömts
till över 5 miljoner ton. Silverhalten bedöms vara betydligt högre än i de
nuvarande gruvorna i Garpenberg där de genomsnittliga silverhalterna
uppgår till 100-130 gram/ton. Medelhalten i de hittills genomförda borrningarna
visar på ett silverinnehåll på drygt 200 gram/ton.

Vid silverpriser på mellan 1 500 och 2 000 kronor betyder den nya
fyndigheten ett resultattillskott för Boliden på omkring 50 Mkr/år räknat i
dagens penningvärde.

De nya fynden betyder sannolikt att kapaciteten i Garpenbergs anrikningsverk
stegvis måste byggas ut till ca en miljon ton malm/år. Detta är en
fördubbling av den nuvarande kapaciteten. Dammsjögruvan kan vara fullt
utbyggd 1984/85 och kommer då att betyda ett sysselsättningstillskott på ca 75
personer i Garpenbergsområdet.

Genom den nya fyndigheten förstärks malmbaserna i Garpenbergsområdet
ytterligare. Driften kommer därmed att säkras en bra bit in på
2000-talet.

Boliden har även långt framskridna planer på att öppna en gruva för
utvinning av i första hand guld i Enåsen, Ljusdals kommun i Gävleborgs
län.

För närvarande detaljstuderas Enåsenfyndigheten och en preliminär
beräkning visar att malmtillgången är mellan 1-2 miljoner ton. Malmens
guldinnehåll är genomsnittligt 3-4 gram/ton.

NU 1980/81:43

Enåsenfyndigheten var känd redan på 1930-talet och bedömdes då enbart
innehålla vissa kopparmineraliseringar. Analyser på 1950-talet visade att det
även fanns guld. Världsmarknadspriset på guld har dock inte motiverat något
närmare intresse för fyndigheten förrän i fjol då priserna på ädelmetaller steg
kraftigt. Bolidens fortsatta prisförväntningar för 1980-talet har föranlett de
nu aktuella planerna.

Under hösten har provbrytning av ca 1 500 ton malm gjorts. Malmen är nu
föremål för anrikningsförsök. En koncessionsansökan kommer att lämnas in
till Koncessionsnämnden för miljöskydd före årsskiftet.

Hur produktionen skall bedrivas i Enåsengruvan är ännu inte fastställt.
Två driftsalternativ diskuteras. Antingen anrikas malmen i ett nytt anrikningsverk
i Enåsen eller kommer malmen att transporteras till något av
Bolidens befintliga anrikningsverk.

Fullt utbyggd skulle Enåsenfyndigheten kunna ge ett årligt resultattillskott
på mellan 5 och 10 Mkr under en driftstid på i första hand 10 år.
Personalbehovet efter utbyggnad uppskattas till 30 personer om man både
bryter och anrikar malmen i Enåsen. Vid alternativet enbart gruvbrytning i
Enåsen och med anrikning på annan plats behövs ett tiotal personer.

De pågående detaljstudierna bedrivs så att ett beslutsunderlag skall
föreligga i maj 1981. Förutsatt ett godkännande från Bolidens styrelse och ett
positivt beslut av Koncessionsnämnden kan utbyggnaden starta hösten 1981.
Driften kommer då att vara fullt utbyggd hösten 1982.

Den nya malmfyndigheten i Garpenberg och den nya gruvan i Enåsen
ingår i Boliden Mineral som är Bolidenkoncernens gruvföretag. Boliden
Mineral har redan tidigare verksamhet vid 15 egna eller arrenderade gruvor i
Skellefteåfältet, längs svenska fjällkedjan och i Bergslagsområdet. Anrikning
sker i åtta anrikningsverk i norra och mellersta Sverige. Boliden Mineral
har ca 3 500 anställda och sitt huvudkontor i Boliden i Västerbotten.

Rättsläget beträffande de två aktuella fyndigheterna är i stort sett följande.
Uppgifterna bygger på redogörelser som har lämnats av företrädare för
nämnden för statens gruvegendom och för Bolidenkoncernen.

Gruvrättighetema inom de två gruvområdena har tillkommit under olika
tider varunder skilda gruvlagar gällde, nämligen 1884 års gruvstadga och
1938 års gruvlag. I övergångsbestämmelserna till den nu gällande 1974 års
gruvlag (1974:342) regleras i vad mån regler i tidigare gällande gruvlagstiftning
fortfarande skall gälla gruvrättigheter, utmål, tillkomna före nu
gällande gruvlag. Sålunda är ägarförhållanden och uppkomna rättigheter i
stort sett oförändrade beträffande de äldre utmålen (jfr 6 § övergångsbestämmelserna).

1 1884 års gruvstadga fanns ingen motsvarighet till nuvarande kronoandel
(se nedan). Halva gruvrätten tillkom i stället markägaren under benämningen
jordägarandel. Staten hade inte - och har följaktligen ej heller i dag -några ägaranspråk i utmål tillkomna enligt gruvstadgan.

Genom 1938 års gruvlag avskaffades jordägarandelen. Markägaren
ersattes i stället med en förhöjd lösen av mark som ianspråktogs för
gruvbrytningen samt med en mindre årlig avgäld. Av dessa kompensationer
till markägaren finns endast den årliga avgälden kvar. Enligt 1938 års gruvlag
erhöll staten en latent rätt att ta del i brytningen genom att gå in som
hälftendelägare. Denna latenta rätt, s. k. latent kronoandel, innebar att
staten senast sju månader efter det att brytning påbörjats skulle hos

NU 1980/81:43

bergmästaren anmäla sig till begagnande av kronoandel. Staten har hittills
alltid utnyttjat kronoandelsrätten till fullo. I övergångsbestämmelserna till
den nu gällande gruvlagen stadgas att staten före utgången av år 1983 skall
anmäla sig till begagnande av kronoandel i utmål lagda enligt 1938 års gruvlag
för att ej förlora denna rätt. Eftersom inträdet som hälftendelägare är förenat
med kostnader kan detta inte göras urskillningslöst. Det pågår f. n. ett
omfattande inventerings- och sammanställningsarbete inom nämnden för
statens gruvegendom för att bedöma vilka kronoandelsrätter som bör
utnyttjas mot bakgrund av den information som finns tillgänglig i dag.

I utmål lagda enligt 1974 års gruvlag uppkommer kronoandelsrätten
automatiskt redan vid utmålets tillkomst om staten ej vid utmålsförrättningen
avstår från sin rätt. Detta har hittills aldrig skett.

Fyndigheten Enåsen täcks av utmålen Enåsen nr 21, 22, 37, 39, 41, 43, 44
och 66 med en total areal av 126,6 hektar. Utmålen tilldelades Boliden AB
vid förrättning enligt 1938 års gruvlag den 9 september 1970.

Kronan har anmält kronoandelarna till begagnande i februari 1981.
Sedvanlig jordägaravgäld enligt 53 § 1938 års gruvlag skall utgå vid
brytning.

Hittills utförda undersökningar visar att fyndigheten Dammsjögruvan
ligger inom utmålen Limgruvan, Januarigruvan och Juligruvan.

Limgruvan tilldelades vid förrättning den 15 december 1938 enligt den då
gällande 1884 års gruvstadga. Januarigruvan och Juligruvan tilldelades i
oktober 1949 enligt 1938 års gruvlag. De tre utmålen täcker en areal om totalt
cirka 47 hektar.

I utmålet Limgruvan har Backgården-Kaspersbo skifteslag s. k. latent
jordägarandel om 48,25 % enligt Bolidens utmålsregister. Boliden innehar
resterande andel av gruvrätten.

I utmålen Januarigruvan och Juligruvan är staten berättigad till kronoandel.
Staten har ännu ej anmält den till begagnande, vilket skall ske före
utgången av år 1983 om rätten till kronoandel ej skall gå förlorad.

Inom utmålen Januarigruvan och Juligruvan har jordägare om brytning
sker rätt till jordägaravgäld enligt 53 § 1938 års gruvlag.

Tidigare riksdagsbehandling av frågor om försladigande av delar av
Bolidenkoncernen

På förslag av näringsutskottet har riksdagen senast åren 1975, 1978 och
1980 avvisat förslag om förstatligande av bl. a. gruvorna inom Bolidenkoncernen.
Åren 1975 och 1978 hänvisade utskottet till det arbete som pågick
inom mineralpolitiska utredningen (NU 1975/76:9 s. 9,1977/78:60 s. 17). År
1980 avstyrkte utskottet ånyo den då aktuella motionen. Utskottet tilläde att
en helt annan sak var att det kunde finnas starka skäl för ett ökat samarbete
mellan Bolidenkoncernen och det statliga LKAB (NU 1979/80:50 s. 17).

NU 1980/81:43

Utskottet

Propositionerna 1980/81:100 och 1980/81:130 jämte motioner

Regeringens förslag till anslag för budgetåret 1981/82 till Sveriges
geologiska undersökning (SGU), till bergsstaten och till nämndens för
statens gruvegendom egendomsförvaltning (prop. 1980/81:100 bil. 17
punkterna D 1-D 5 och D 7) tillstyrks av utskottet.

En omfattande utredningsverksamhet på mineralområdet har bedrivits
under senare år. Bl. a. har mineralpolitiska utredningen avlämnat slutbetänkandet
(SOU 1980:12) Mineralpolitik. I detta betänkande finns förslag om
bl. a. myndighetsorganisationen på mineralområdet. Under hösten 1980 har
utredningens betänkande remissbehandlats.

Av proposition 1980/81:130 framgår (s. 169) att utredningens förslag f. n.
bereds inom regeringskansliet. Redan nu bör dock, sägs det i propositionen,
frågan om mineralpolitisk verksorganisation tas upp. Som skäl för att denna
fråga bör avgöras nu hänvisas i propositionen dels till remissinstansernas
yttranden över mineralpolitiska utredningens förslag, dels till behovet av att
effektivisera prospekteringsverksamheten i landet. I detta sammanhang
påpekas också i propositionen att frågor om den statliga prospekteringens
organisation och om samverkan mellan olika prospekteringsorganisationer
tas upp i motioner vid innevarande riksmöte.

De i propositionen åsyftade motionerna är följande. I motionerna
1980/81:323 och 1980/81:1801 föreslås åtgärder som syftar till att åstadkomma
en ökad samordning av prospekteringsinsatserna i vårt land. Enligt
motion 1980/81:1778 bör SGU:s uppdragsverksamhet på prospekteringsområdet
bedrivas i bolagsform. Motionerna 1980/81:847 och 1980/81:1468
innehåller förslag om ökade insatser för malmprospektering i Värmlands län.
Dessa insatser bör enligt motionärerna komma till stånd bl. a. genom
ändringar i SGU:s organisation.

Enligt regeringens förslag i proposition 1980/81:130 (s. 169-176) skall den
1 juli 1982 inrättas en ny central myndighet för ärenden rörande landets
geologiska beskaffenhet och bergsbruk. Vid samma tidpunkt skall också
inrättas ett organ för uppdragsverksamhet inom geoområdet.

Sammanfattningsvis innebär förslaget att SGU delas. En ny central
förvaltningsmyndighet skall dels överta den anslagsfinansierade delen av
SGU:s nuvarande verksamhet - kartering samt information och dokumentation
av landets geologiska beskaffenhet - dels fullgöra de uppgifter i fråga
om prognoser och myndighetsutövning som f. n. utförs av mineralbyrån vid
statens industriverk. Till denna nya centrala förvaltningsmyndighet knyts ett
s. k. prospekteringsråd med uppgift att samordna olika prospekteringsorganisationers
verksamhet. Den nya myndigheten skall enligt förslaget också
överta industriverkets uppgift att vara chefsmyndighet för bergsstaten. Ett
geodataregister skall byggas upp vid myndigheten. De ökade behoven av

NU 1980/81:43

information i geofrågor på lokal och regional nivå skall mötas genom att ett
informations- och rådgivningssystem organiseras med SGU:s nuvarande
lokala kontor i Göteborg och Lund samt bergmästarämbetena i Falun och
Luleå som bas.

Den andra delen av nuvarande SGU, i huvudsak lokaliserad till Luleå och
Malå, skall enligt förslaget bilda ett fristående organ med prospektering och
andra geologiska undersökningar som verksamhetsområde. Frågan om en ny
myndighet skall bildas eller om aktiebolagsformen är lämpligare skall
utredas av en organisationskommitté.

Det framgår vidare av propositionen att regeringen anser att uppgiften att
vara kansli för nämnden för statens gruvegendom bör överföras från statens
industriverks mineralbyrå till ett fristående organ. De närmare detaljerna
skall enligt propositionen utredas av den nämnda organisationskommittén.

Förslagen till organisationsförändringar kritiseras i två motioner.

Vänsterpartiet kommunisterna föreslår i motion 1980/81:2079 att riksdagen
skall avslå förslaget till ändring av SGU:s organisation. Som skäl anger
motionärerna bl. a. att de rent allmänt är emot en "kommersialisering av
offentliga förvaltningars verksamhet” och att regeringens förslag föregriper
det propositionsarbete som bör vara en naturlig följd av mineralpolitiska
utredningens arbete.

Enligt motion 1980/81:2020 (s) bör riksdagen inte nu ta ställning till
förslagen om mineralpolitisk verksorganisation. Motionärerna föreslår att
riksdagen skall begära att regeringen återkommer med ett organisationsförslag
i samband med att ett samlat program för gruv- och mineralpolitiken
presenteras. Ett sådant program bör, anser motionärerna, innehålla bl. a.
riktlinjer för en översyn och omarbetning av gruvlagstiftningen. De föreslår
också att riksdagen skall uttala att förändringar i den mineralpolitiska
verksorganisationen skall syfta till att förbättra förutsättningarna att dels
samordna den del av verksamheten som avser myndighetsuppgifter med
annan industripolitisk verksamhet, dels samordna den statliga prospekteringsverksamheten
med motsvarande verksamhet hos andra organisationer.

Utskottet delar regeringens uppfattning att det är lämpligt att statsmakterna
nu tar ställning till frågan om förändringar i den mineralpolitiska
verksorganisationen. Särskilt vill utskottet understryka vikten av att en ökad
samordning snabbt kan komma till stånd mellan den prospektering som
bedrivs av nämnden för statens gruvegendom och den som bedrivs av statliga
och privata gruvföretag. Regeringens förslag tillstyrks av utskottet.

De i propositionen framlagda förslagen om ändringar i den mineralpolitiska
verksorganisationen tillgodoser enligt utskottets bedömning önskemålen
i de motioner från allmänna motionstiden som innehåller förslag i
hithörande frågor. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motionerna
1980/81:323, 1980/81:847, 1980/81:1468, 1980/81:1778 och 1980/81:1801.

NU 1980/81:43

Endast i ett hänseende föranleder regeringens förslag kommentarer från
utskottets sida. Utskottet syftar på den del av förslaget som innebär att de
uppgifter i fråga om prognoser och myndighetsutövning som f. n. fullgörs av
mineralbyrån vid statens industriverk skall föras över till den nya centrala
förvaltningsmyndigheten på mineralområdet. Samtidigt skisseras i propositionen
en ordning där kansliuppgifterna för nämnden för statens gruvegendom
inte längre fullgörs av mineralbyrån utan av ett fristående kansli.

Utskottet drar slutsatsen att innebörden av förslaget är att mineralbyrån
kommer att utgå ur industriverkets organisation. Mot denna bakgrund vill
utskottet understryka betydelsen av att organisationsförändringen inte får till
följd att sambandet mellan mineralpolitiken och industripolitiken inom den
statliga verksorganisationen går förlorat. Den organisationskommitté som
omnämns i propositionen - och som numera är tillsatt - bör särskilt överväga
åtgärder i syfte att säkerställa detta samband. Utskottet föreslår att riksdagen
gör ett uttalande av denna innebörd.

Vad utskottet här anfört innebär att förslagen i motionerna 1980/81:2020
(s) och 1980/81:2079 (vpk) om avslag på det nu framlagda förslaget till
mineralpolitisk verksorganisation avstyrks.

I flera motioner föreslås ökade statliga insatser för prospektering i olika
delar av landet.

Riksdagen anslog år 1979 40 milj. kr. för prospektering i Jokkmokks
kommun (prop. 1978/79:127 bil. 1, NU 1979/80:41, rskr 1978/79:325). I
motion 1980/81:796 uttrycks farhågor för att detta s. k. Jokkmokksprojekt
inte kommer att fullföljas på grund av brist på medel. Enligt motionären bör
riksdagen begära att regeringen tar initiativ till att SGU får de resurser som
behövs för att projektet skall kunna slutföras.

Riksdagens beslut våren 1979 förutsatte att arbetet skulle läggas upp så att
en utvärdering kunde ske efter två år. De anslagna medlen disponeras av
nämnden för statens gruvegendom.

Utskottet har på annan plats i detta betänkande (s. 7) redovisat att ca 6,4
milj. kr. av anslaget beräknas återstå vid ingången av budgetåret 1981/82 och
att nämnden för statens gruvegendom avser att under hösten 1981 lämna en
rapport om resultatet av utredningsarbetet. Någon anledning för riksdagen
att nu anslå ytterligare medel för Jokkmokksprojektet föreligger inte. Mot
denna bakgrund avstyrker utskottet motion 1980/81:796.

Utskottet övergår så till de prospekteringsinsatser under budgetåret
1981/82 som föreslås bli finansierade över anslaget Statens gruvegendom:
Prospektering och brytvärdhetsundersökningar (prop. 1980/81:100 bil. 17
punkt D 6). Regeringens förslag att detta anslag skall för budgetåret 1981/82
uppgå till drygt 72 milj. kr. medger enligt propositionen en totalt sett utökad
prospekteringsvolym jämfört med innevarande budgetår.

Under allmänna motionstiden 1981 väcktes tre motioner med krav på
utökade prospekteringsinsatser i olika delar av landet. Enligt motion

NU 1980/81:43

1980/81:1405 bör riksdagen uttala sig för ökade statliga prospekteringsinsatser
i Västerbottens läns inlandskommuner. I motionerna 1980/81:847 och
1980/81:1468 föreslås vidgade insatser i Värmlands län resp. i Bergslagen.
Också i motion 1980/81:1938 - som väcktes med anledning av proposition
1980/81:67 om vissa frågor angående stålindustrin m. m. - förordas en ökad
prospektering i Värmlands län.

I motion 1980/81:2020 (s) - som har väckts med anledning av proposition
1980/81:130 om industripolitikens inriktning m. m. - föreslås att riksdagen
skall dels göra ett uttalande om behovet av ökade statliga prospekteringsinsatser
i Mellansverige, dels för budgetåret 1981/82 anslå drygt 82 milj. kr. till
den prospektering och de brytvärdhetsundersökningar som nämnden för
statens gruvegendom ansvarar för. Motionärernas förslag innebär att detta
anslag räknas upp med 10 milj. kr. utöver regeringens förslag. Enligt
motionärerna utgör detta belopp en första etapp i ett femårigt prospekteringsprogram
för Mellansverige, varvid staten förutsätts satsa sammanlagt 50
milj. kr.

Av den föregående redogörelsen (s. 6) framgår att regeringens förslag till
medelsanvisning för budgetåret 1981/82 till nämnden för statens gruvegendom
för prospektering och brytvärdhetsundersökningar beräknas komma att
medge en totalt sett utökad prospekteringsvolym. Det framgår vidare av
redogörelsen att nämnden redan utför eller planerar omfattande prospekteringsinsatser
såväl i Västerbottens län som i Värmland och andra delar av
Mellansverige.

Mot här angi#h bakgrund kan utskottet inte tillstyrka förslagen i motion
1980/81:2020 (s) att ifrågavarande anslag skulle räknas upp utöver vad
regeringen har föreslagit och att en sådan uppräkning skulle utgöra en första
etapp i ett speciellt prospekteringsprogram för Mellansverige. Inte heller
anser utskottet att det finns anledning för riksdagen att göra sådana
uttalanden om behovet av prospekteringsinsatser i olika delar av landet som
föreslås i motionerna 1980/81:847, 1980/81:1405, 1980/81:1468 och 1980/
81:1938.

Regeringens förslag i övrigt under punkt D 6 i proposition 1980/81:100
bilaga 17 - bemyndigande att ikläda staten viss ekonomisk förpliktelse för
budgetåret 1982/83 - föranleder inte någon erinran från utskottets sida.

Övriga förslag

Motion 1980/81:359 utmynnar i ett förslag av innebörd att riksdagen skall
begära att regeringen låter utreda frågan om etablering av små gruvor i
Västerbottens län. I det föregående (s. 7) har redovisats att Norrlandsfonden
sommaren 1980 presenterade ett förslag om ”smågruveverksamhet med
regionalpolitisk inriktning”. Sedan industridepartementet låtit remissbehandla
förslaget utreds hithörande frågor ytterligare inom fondens kansli,
som samarbetar med bl. a. statens industriverk och nämnden för statens

NU 1980/81:43

gruvegendom. Utskottet anser att resultatet av pågående utredningsarbete
bör avvaktas och avstyrker motionen.

Riksdagen bör begära att regeringen undersöker möjligheterna till
tillverkning av eldfast dolomittegel i Norrbotten, anförs i motion 1980/
81:477.

Som framgår av den föregående redogörelsen (s. 8) pågår sedan år 1977 ett
forskningsprojekt kring dolomittegel i regi av Jernkontoret. Processtekniskt
forskningsarbete som utförts vid Metallurgiska forskningsstationen i Luleå
(MEFOS) - i samarbete med högskolan i Luleå - har hösten 1980 givit
lovande resultat. För återstående arbeten avser MEFOS att söka medel hos
styrelsen för teknisk utveckling (STU).

Utskottet noterar att det pågår undersökningar av den innebörd motionärerna
önskar. Resultatet av dessa studier bör avvaktas. Med hänsyn härtill
avstyrker utskottet motion 1980/81:477.

Hösten 1980 offentliggjorde Bolidenkoncernen uppgifter om nyupptäckta
silver- och guldfyndigheter i Garpenberg (Hedemora kommun) och i Enåsen
(Ljusdals kommun).

I motion 1980/81:1788 föreslås att riksdagen skall dels begära att
regeringen utarbetar lagstiftning i syfte att möjliggöra en ”nationalisering”
av de båda fyndigheterna, dels uttala att inkomsterna efter en nationalisering
av de nämnda gruvfyndigheterna i första hand bör användas för utveckling av
näringslivet i de berörda kommunerna.

En översiktlig redogörelse för rättsläget beträffande de två aktuella 4»^
fyndigheterna har lämnats i det föregående (s. 10). Av denna framgår att
staten har begagnat sin rätt - enligt 1938 års gruvlag - till hälftendel i utmål,
den s. k. kronoandelen, vad gäller Enåsengruvan. Fyndigheterna vid
Garpenberg omfattas endast delvis av systemet med kronoandel. I den mån
rätt till kronoandel föreligger beträffande sistnämnda fyndighet måste staten
senast före utgången av år 1983 anmäla om den vill utnyttja denna.

Utskottet har senast år 1980 avstyrkt förslag om förstatligande av gruvorna
inom Bolidenkoncernen (NU 1979/80:50 s. 17). Några skäl att förorda
särregler i syfte att de båda här aktuella fyndigheterna skall kunna
förstatligas finns inte enligt utskottets bedömning. Utskottet avstyrker alltså
motion 1980/81:1788.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande anslag till Sveriges geologiska undersökning
att riksdagen med bifall till proposition 1980/81:100 bilaga 17
punkterna D 1-D 4 för budgetåret 1981/82 anvisar

a) till Sveriges geologiska undersökning: Geologisk kartering

NU 1980/81:43

samt information och dokumentation ett reservationsanslag av
35 617 000 kr.,

b) till Sveriges geologiska undersökning: Uppdragsverksamhet
ett förslagsanslag av 1 000 kr.,

c) till Sveriges geologiska undersökning: Prospektering m. m.
ett reservationsanslag av 7 969 000 kr.,

d) till Sveriges geologiska undersökning: Utrustning ett reservationsanslag
av 5 000 000 kr.,

2. beträffande anslag till bergsstaten

att riksdagen med bifall till proposition 1980/81:100 bilaga 17
punkt D 5 till Bergsstaten för budgetåret 1981/82 anvisar ett
förslagsanslag av 1 799 000 kr.,

3. beträffande mineralpolitisk verksorganisation

att riksdagen med bifall till proposition 1980/81:130 första
dels-satsen momenten 12-14 och med avslag på motion
1980/81:323. motion 1980/81:847 yrkande 4 i ifrågavarande del
och yrkande 5, motion 1980/81:1468 yrkande 3 i ifrågavarande
del och yrkande 4, motion 1980/81:1778, motion 1980/81:1801,
motion 1980/81:2020 yrkandena 5 och 6 och motion 1980/
81:2079

a) beslutar att en central myndighet för de uppgifter rörande
landets geologiska beskaffenhet och bergsbruk som regeringen
har föreslagit skall inrättas den 1 juli 1982,

b) beslutar att ett organ för uppdragsverksamhet inom geoområdet
i enlighet med vad regeringen har föreslagit skall inrättas
den 1 juli 1982,

c) bemyndigar regeringen att vidta de övergångsåtgärder och
åtgärder i övrigt som behövs för att genomföra regeringens
förslag om ändrad organisation inom mineralområdet,

d) som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet har
anfört om sambandet mellan mineralpolitiken och industripolitiken,

4. beträffande anslag m. m. till statens gruvegendom
att riksdagen

a) med bifall till proposition 1980/81:100 bilaga 17 punkt D 6
moment 1 bemyndigar regeringen att under budgetåret 1981/
82, i enlighet med vad som anförs i propositionen, ikläda staten
ekonomisk förpliktelse i samband med nämndens för statens
gruvegendom verksamhet som innebär åtaganden om högst
46 800 000 kr. för budgetåret 1982/83,

b) med bifall till proposition 1980/81:100 bilaga 17 punkt D 6
moment 2 och med avslag på motion 1980/81:2020 yrkandena 3
och 4 till Statens gruvegendom: Prospektering och brytvärdhets -

NU 1980/81:43

undersökningar för budgetåret 1981/82 anvisar ett reservationsanslag
av 72 077 000 kr.,

c) med bifall till proposition 1980/81:100 bilaga 17 punkt D 7
till Statens gruvegendom: Egendomsförvaltning m. m. för
budgetåret 1981/82 anvisar ett förslagsanslag av 6 371000
kr.,

5. beträffande ökad prospektering i Västerbottens län

att riksdagen avslår motion 1980/81:1405 i ifrågavarande del,

6. beträffande ökad prospektering i Värmland!Bergslagen

att riksdagen avslår motion 1980/81:847 yrkande 4 i ifrågavarande
del, motion 1980/81:1468 yrkande 3 i ifrågavarande del
och motion 1980/81:1938 yrkande 3,

7. beträffande Jokkmokksprojektet

att riksdagen avslår motion 1980/81:796,

8. beträffande etablering av små gruvor i Västerbottens län
att riksdagen avslår motion 1980/81:359,

9. beträffande tillverkning i Norrbotten av dolomittegel
att riksdagen avslår motion 1980/81:477,

10. beträffande förstatligande av vissa silver- och guldfyndigheter
att riksdagen avslår motion 1980/81:1788.

Stockholm den 28 april 1981

På näringsutskottets vägnar
INGVAR SVANBERG

Närvarande: Ingvar Svanberg (s), Johan Olsson (c), Hugo Bengtsson (s),
Sven Andersson (fp), Nils Erik Wååg (s), Lilly Hansson (s), Birgitta
Hambraeus (c), Tage Adolfsson (m), Lennart Pettersson (s), Rune Jonsson
(s). Hadar Cars (fp). Karl Björzén (m), Wivi-Anne Radesjö (s). Ivar Franzén
(c) och Lennart Blom (m).

Reservationer

av Ingvar Svanberg, Hugo Bengtsson, Nils Erik Wååg, Lilly Hansson,
Lennart Pettersson, Rune Jonsson och Wivi-Anne Radesjö (alla s)

1. Mineralpolitisk verksorganisation (mom. 3)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 13 med "Utskottet

NU 1980/81:43

delar” och slutar på s. 14 med ”verksorganisation avstyrks” bort ha följande
lydelse:

Utskottet vill understryka att frågan om den mineralpolitiska verksorganisationen
är viktig. Den organisatoriska lösning som väijs har stor betydelse
för möjligheten att få till stånd en behövlig samordning av de prospekteringsinsatser
som görs av olika organisationer i vårt land. Lösningen måste
vidare säkerställa att gruv- och mineralfrågorna sätts in i sitt industripolitiska
sammanhang.

Behovet av ökad samordning på prospekteringsområdet och därmed
sammanhängande organisationsfrågor har, som redovisats i det föregående,
tagits upp i flera motioner under allmänna motionstiden 1981. Det förslag
som regeringen sedermera har lagt fram i proposition 1980/81:130 lider
emellertid enligt utskottets bedömning av sådana brister att det inte bör
läggas till grund för riksdagens beslut.

Enligt utskottets mening är det inte klarlagt att den i propositionen
föreslagna organisationen i verkligheten främjar den ökade samverkan
mellan olika prospekteringsorganisationer som förordas såväl av olika
motionärer som av utskottet. Det behövs också en förändring av gruvlagstiftningen.
Riktlinjer för en översyn och omarbetning av denna lagstiftning
bör enligt utskottets mening läggas fram av regeringen i en mineralpolitisk
proposition tillsammans med ett samlat program för gruv- och mineralpolitiken.
Det är, såsom också har framhållits av generaldirektören för statens
industriverk i skrivelse till utskottet, först när riktlinjer för denna politik har
lagts fram som det är lämpligt att ta ställning till vilka organisatoriska
åtgärder som fordras för att riktlinjerna skall kunna genomföras. Mot denna
bakgrund anser utskottet att riksdagen nu bör avslå regeringens förslag till
verksorganisation på mineralområdet. Härigenom tillgodoses önskemål i
motion 1980/81:2020 (s). Ett beslut att nu avslå propositionen i ifrågavarande
del överensstämmer också med förslaget i motion 1980/81:2079 (vpk).

De organisatoriska lösningar som presenteras i en kommande mineralpolitisk
proposition bör enligt utskottet syfta dels till att säkerställa ett fortsatt
samband mellan mineralfrågorna och industripolitiken inom det statliga
verksområdet, dels till att förbättra samordningen mellan olika prospekteringsorganisationers
verksamhet.

Utskottet föreslår - i enlighet med förslag i motion 1980/81:2020 (s) - att
riksdagen gör ett uttalande av här angiven innebörd.

Vad utskottet här föreslagit innebär att det inte finns anledning att
närmare kommentera de förslag rörande den mineralpolitiska organisationen
som finns i motionerna 1980/81:323, 1980/81:847, 1980/81:1468, 1980/
81:1778 och 1980/81:1801. Dessa motioner avstyrks alltså.

dels att utskottet under 3 bort hemställa

3. beträffande mineralpolitisk verksorganisation

att riksdagen med anledning av motion 1980/81:2020 yrkandena

NU 1980/81:43

5 och 6 och motion 1980/81:2079 samt med avslag på proposition
1980/81:130 första dels-satsen momenten 12-14, motion
1980/81:323, motion 1980/81:847 yrkande 4 i ifrågavarande del
och yrkande 5, motion 1980/81:1468 yrkande 3 i ifrågavarande
del och yrkande 4, motion 1980/81:1778 och motion 1980/
81:1801 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört.

2. Anslag m. m. till statens gruvegendom (mom. 4)

Reservanterna anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 15 som börjar med ”Av den”
och slutar med ”och 1980/81:1938” bort ha följande lydelse:

Utskottet ansluter sig till förslaget i motion 1980/81:2020 (s) att riksdagen
skall anslå medel för ett femårigt prospekteringsprogram för Mellansverige.
Detta program bör syfta till att intensifiera undersökningarna rörande
sulfidmalmer, legeringsmetaller och industrimineral. För programmet bör
disponeras 10 milj. kr. per år, dvs. totalt 50 milj. kr. Programmet bör under
första året i sin helhet genomföras av nämnden för statens gruvegendom. I en
framtid bör olika gruvintressenter kunna erhålla stöd inom programmets
ram.

Mot denna bakgrund föreslår utskottet att anslaget Statens gruvegendom:
Prospektering och brytvärdhetsundersökningar skall uppgå till 82 077 000 kr.
för budgetåret 1981/82, dvs. till ett belopp som är 10 milj. kr. större än vad
regeringen har föreslagit i budgetpropositionen 1981.

Förslagen i motionerna 1980/81:847, 1980/81:1405, 1980/81:1468 och
1980/81:1938 om uttalanden rörande behovet av prospekteringsinsatser i
olika angivna delar av vårt land är utskottet inte berett att tillstyrka.
Utskottet vill emellertid tillägga att önskemålen om prospekteringsinsatser i
skilda delar av landet lättare kan tillgodoses om anslaget räknas upp enligt
förslaget i motion 1980/81:2020 (s).

dels att utskottet under 4 bort hemställa

4. beträffande anslag m. m. till statens gruvegendom
att riksdagen

a) ( = utskottet),

b) med anledning av proposition 1980/81:100 bilaga 17 punkt
D6 moment 2 och med bifall till motion 1980/81:2020
yrkandena 3 och 4 till Statens gruvegendom: Prospektering och
brytvärdhetsundersökningar för budgetåret 1981/82 anvisar ett
reservationsanslag av 82 077 000 kr.,

c) ( = utskottet).

GOTAB 66577 Stockholm 1981