NU 1980/81:38

Näringsutskottets betänkande
1980/81:38

över proposition 1980/81:93 rörande Datasaab AB jämte motioner och
del av proposition 1980/81:100

Ärendet

I detta betänkande behandlas

dels proposition 1980/81:93 om överlåtelse av statens aktier i Datasaab AB
till Telefonaktiebolaget LM Ericsson m. m.,

dels proposition 1980/81:100 bilaga 17 (industridepartementet) punkterna
F 15 och F 16 (Datasaab AB),

dels tre motioner som har väckts med anledning av proposition 1980/

81:93.

Propositionen och motionerna redovisas i det följande.

Ordföranden i styrelsen för Datasaab AB direktör Håkan Ledin, Telefon
AB L M Ericsson, och verkställande direktör Gunnar Wedell, Datasaab AB,
har inför utskottet lämnat upplysningar i ärendet.

Trafikutskottet har avgivit yttrande (TU 1980/81:1 y) i ärendet (bilaga,

s. 9)

Proposition 1980/81:93

Huvudsakligt innehåll

I propositionen redovisas att staten och Telefon AB L M Ericsson har
ingått ett avtal enligt vilket staten skall överlåta 40,5 % av aktierna i
Datasaab AB till L M Ericsson för en köpeskilling av 133 650 000 kr.
Förslagen i propositionen innebär att riksdagen skall godkänna avtalet och
som en följd härav anvisa ett anslag av 50 milj. kr. på tilläggsbudget II till
statsbudgeten för budgetåret 1980/81 för terminalverksamheten vid Datasaab.
För att täcka eventuella förluster som har uppkommit under år 1980
föreslås ett anslag av 5 milj. kr.

Återstående del av statens aktieinnehav i Datasaab AB, som är 9,5 %,
föreslås få överföras till televerkets bolag Teleinvest AB. Regeringen begär
bemyndiganden att höja aktiekapitalet i Teleinvest och att teckna borgen för
detta företag.

1 Riksdagen 1980/81. 17 sami. Nr 38

NU 1980/81:38

Förslag

I bilaga 1 (industridepartementet) har regeringen föreslagit riksdagen
att

1. godkänna ”avtalen” mellan staten och Telefonaktiebolaget LM
Ericsson i vad staten genom ”dem” ikläder sig ekonomiska förpliktelser,

2. till Utvecklingsbidrag till Datasaab AB på tilläggsbudget II till
statsbudgeten för budgetåret 1980/81 under fjortonde huvudtiteln anvisa ett
reservationsanslag av 50 000 kr.,

3. till Förlusttäckning till Datasaab AB på tilläggsbudget II för budgetåret
1980/81 under fjortonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 5 000 000
kr.,

4. bemyndiga regeringen att sätta ned statskapitalet i enlighet med vad
föredragande statsrådet har förordat.

I bilaga 2 (kommunikationsdepartementet) har regeringen föreslagit
riksdagen att

1. medge att aktiekapitalet i Teleinvest AB höjs i enlighet med vad som har
angetts i det föregående,

2. bemyndiga regeringen att medge televerket att teckna borgen för
Teleinvest AB.

Proposition 1980/81:100

Under här aktuella punkter i proposition 1980/81:100 bilaga 17 föreslås
följande:

F 15. Utvecklingsbidrag till Datasaab AB (s. 143)
att riksdagen till Utvecklingsbidrag till Datasaab AB för budgetåret
1981/82 anvisar ett reservationsanslag av 16 250 000 kr.

F 16. Medelstillskott till Datasaab A B (s. 143)
att riksdagen till Medelstillskott till Datasaab AB för budgetåret 1981/82
anvisar ett reservationsanslag av 18 750 000 kr.

Motionerna

Yrkanden
Motionerna är följande:

1980/81:1937 av Olle Wästberg i Stockholm (fp), vari hemställs att
riksdagen

1. avslår propositionen i vad gäller en höjning av aktiekapitalet i Teleinvest
AB samt bemyndigandet till regeringen att medge televerket att teckna
borgen för Teleinvest AB,

NU 1980/81:38

2. hemställer hos regeringen om en ny förhandling med L M Ericsson i
syfte att företaget också skall överta de resterande aktierna i Datasaab
AB,

1980/81:1943 av Nils Berndtson (vpk), vari hemställs att riksdagen, därest
proposition 1980/81:93 bifalls, som sin mening ger regeringen till känna vad
som i motionen anförs rörande Datasaabs verksamhet i Linköping,

1980/81:1944 av Lars Werner m. fl. (vpk), vari hemställs att riksdagen

1. avslår proposition 1980/81:93,

2. hos regeringen begär förslag om förstatligande av Datasaab AB,

3. i övrigt ger regeringen till känna vad som anförs i motionen angående
utvecklingen av en svensk data- och elektronikindustri.

Motivering

I motion 1980/81:1937 kritiseras förslaget i proposition 1980/81:93 att en
del - 9,5 % - av statens aktieinnehav skall föras över till televerkets bolag
Teleinvest AB. Televerket blir härigenom delägare i ett av flera konkurrerande
dataföretag, och detta kan leda till en snedvriden konkurrenssituation,
säger motionären. Han hävdar vidare att televerkets möjligheter att
stimulera utveckling och pressa priser minskar genom den hårda uppknytningen
till ett av företagen. Med tanke på att televerket har monopol på vissa
av de produkter som är avgörande för modern informationsteknologi, t. ex.
modemer, förefaller det än mer olämpligt att televerket blir inblandat i ett
privat företag som verkar inom konkurrenssektorn, tillägger motionären.

Även i motionerna 1980/81:1943 och 1980/81:1944 avvisas regeringens
förslag. Ett samgående med L M Ericsson innebär, uttalas i motionen
1980/81:1944, att staten fortsätter att vara passiv åskådare och lämnar över
till multinationella företag att styra utvecklingen i den så expansiva och
viktiga data- och elektronikbranschen. Motionärerna förordar därför att
staten förvärvar samtliga aktier i Datasaab AB. Därefter kan samarbetsavtal
slutas med Teleinvest och därmed även med L M Ericsson. I motion
1980/81:1944 anförs vidare följande. Med hänsyn till den betydelse som dataoch
elektronikindustrin har för sysselsättningen i Sverige liksom för den
teknologiska forskningen och utvecklingen måste denna industriutveckling
sättas in i ett större industripolitiskt sammanhang. Inriktningen framöver
måste vara att bygga upp en nationell dataindustri som står oberoende
gentemot multinationella företag. Man bör också pröva möjligheterna till ett
nordiskt samarbete på lika villkor, i syfte att bredda basen för en sådan
industri. En förutsättning för att en svensk (nordisk) data- och elektronikindustri
skall vara framgångsrik är att den offentliga sektorn styr sina
beställningar dit.

I motion 1980/81:1943 uttalas vissa farhågor för att Datasaabs verksamhet i

1* Riksdagen 1980181. 17 sami. Nr 38

NU 1980/81:38

Linköping på sikt skulle komma att skäras ned. Motionären påpekar att
Datasaab kommer att bli en förhållandevis liten enhet i L M Ericssonkoncernen.
Erfarenheterna från liknande fusioner visar att centraliseringssträvandena
utgör ett hot mot mindre enheter, säger han. En nedskärning
eller avveckling av Datasaab i Linköping skulle få mycket negativa
konsekvenser. Motionären menar att det bör finnas förutsättningar för att
skapa ett centrum för data- och elektronikindustri i Linköpingsregionen.
Härför krävs dock planmässiga statliga åtgärder.

Utskottet

Datasaab AB, som ägs gemensamt av staten och Saab-Scania AB, bildades
år 1977. Som främsta skäl för bolagets bildande angavs att utvecklingen av en
svensk dataindustri borde tryggas och att konkurrenssituationen för denna
industri borde förbättras. Ägarna åtog sig att vardera under vart och ett av de
första fyra verksamhetsåren lämna ett bidrag av 37,5 milj. kr. För forskningsoch
utvecklingsarbete skulle staten skjuta till 32,5 milj. kr. årligen under
samma period. Datasaab har under de gångna åren brottats med allvarliga
problem, som har berott bl. a. på svårigheter att integrera verksamheten i de
två företag - Stansaab Elektronik AB och Datasaabdivisionen vid SaabScania
AB - som fördes samman i Datasaab. För att täcka förlusterna under
åren 1978 och 1979 har ägarna tillskjutit totalt 118 milj. kr. Företagets
resultat har emellertid kontinuerligt förbättrats.

Datasaabkoncernen består av moderbolaget Datasaab AB med dotterbolag
(försäljningsbolag) i tolv länder inkl. Sverige. Koncernen har totalt ca
3 400 anställda, varav ca 1000 personer vid dotterbolag utomlands.
Verksamheten vid moderbolaget är uppdelad på två enheter, av vilka den i
Järfälla sysselsätter 1 180 personer och den i Linköping 820 personer.
Koncernens omsättning var år 1980 ca 1 100 milj. kr.

I propositionen redovisas att förhandlingar mellan staten, Telefonaktiebolaget
L M Ericsson (LME) och Saab-Scania AB har resulterat i två avtal
om försäljning av majoriteten av aktierna i Datasaab AB till LME.

Det ena av dessa avtal har träffats mellan staten och LME. En
förutsättning för att det skall träda i kraft är att riksdagen fattar erforderliga
beslut. Avtalet innebär att staten den 31 mars 1981 skall överlåta 40,5 % av
aktierna i Datasaab till LME för 133 650 000 kr. Vidare skall staten även för
år 1981 lämna ett medelstillskott om 37,5 milj. kr. och ett utvecklingsstöd om
32,5 milj. kr. till Datasaab. Om det uppkommer en förlust under år 1980 som
inte täcks av dessa medel skall staten ersätta hälften av denna förlust.
Därutöver skall staten år 1981 utge ett extra utvecklingsstöd om 50 milj.
kr.

Regeringen begär riksdagens godkännande av de ekonomiska förpliktelser
som avtalet medför för staten. I samband därmed föreslår den att
riksdagen för budgetåret 1980/81 anvisar dels 5 milj. kr. för förlusttäckning

NU 1980/81:38

enligt avtalet, dels 50 milj. kr. för det extra utvecklingsstödet. I propositionen
erinras om att statens aktier i Datasaab AB är upptagna med ett värde av
185 milj. kr. För att en övervärdering av statens förmögenhet skall undvikas
föreslår regeringen att statskapitalet sätts ned med 20 milj. kr., dvs.
skillnaden mellan det hos kammarkollegiet bokförda värdet av aktierna och
försäljningspriset. Det understryks i propositionen att staten utöver vad som
nämnts ovan inte är skyldig att till Datasaab AB erlägga några bidrag,
tillskott eller stöd av vad slag det vara må.

Det andra av de berörda avtalen, mellan Saab-Scania AB och LME, är
uppbyggt på samma sätt som avtalet mellan staten och LME. Saab-Scania
överlåter dock samtliga sina aktier till LME, medan staten behåller en
minoritetspost - 9,5 % - i Datasaab. Avsikten är att denna aktiepost skall
överföras till televerkets bolag Teleinvest AB. För att överlåtelsen av
aktierna i Datasaab till Teleinvest skall bli möjlig krävs enligt propositionen
en ökning av aktiekapitalet i Teleinvest. Ökningen av aktiekapitalet föreslås
ske genom en nyemission av aktier i Teleinvest. Vidare föreslås att
regeringen i fortsättningen efter prövning i varje enskilt fall får medge
televerket att teckna borgen för Teleinvestkoncernen.

Industriministern anför i propositionen att samgåendet mellan Datasaab
och LME kommer att medföra väsentliga fördelar för de båda företagen. För
Datasaabs del skulle en fortsatt utveckling som självständigt företag innebära
betydande risker, eftersom företagets resurser är för begränsade för att
säkerställa en positiv utveckling på längre sikt. LME, vars verksamhet är
koncentrerad till den publika telemarknaden, söker att vidga sin verksamhet
inom den privata sektorn - främst när det gäller utrustning för framtidens
kontor. Datasaabs verksamhet på produktområdet smådatorer och arbetsplatsterminaler
passar enligt propositionen väl in i LME:s framtida
verksamhet. En nära samverkan mellan LME och Datasaab sägs väsentligt
förbättra möjligheterna för att svensk elektronik- och dataindustri skall vara
konkurrenskraftig även i fortsättningen. Vidare bedöms det förhållandet att
staten via televerket behåller ett visst inflytande bidra till att stärka
industrigruppens marknadsposition.

I motion 1980/81:1937 kritiseras den del av uppgörelsen som innebär att
staten kvarstår som minoritetsdelägare. Motionären föreslår att riksdagen
skall avslå propositionen vad gäller förslagen om höjning av aktiekapitalet i
Teleinvest och bemyndigande till regeringen att medge televerket att teckna
borgen för Teleinvest. Flan vill att regeringen skall uppta en ny förhandling
med LME i syfte att företaget skall överta även de resterande aktierna i
Datasaab.

Trafikutskottet, som har yttrat sig i ärendet, anför bl. a. följande:

NU 1980/81:38

samarbetet med LME av avgörande betydelse. Utskottet finner det därför
värdefullt att detta samarbete kan utvidgas genom ett gemensamt engagemang
i Datasaab AB. Samarbetet kommer också att öka möjligheterna för
televerket att finna nya verksamhetsområden vilket är nödvändigt om det
bortfall av arbetstillfällen skall kunna motverkas som övergången till
elektronik inom telekommunikationsområdet innebär.

Utskottet tillstyrker därför regeringens förslag om en höjning av aktiekapitalet
i Teleinvest AB, liksom att regeringen bemyndigas att medge
televerket att teckna borgen för Teleinvest AB. Av det anförda följer att
utskottet avstyrker motion 1980/81:1937 (fp) såvitt nu är i fråga.

Näringsutskottet, som är av samma mening som trafikutskottet, vill
understryka värdet av en konkurrenskraftig svensk dataindustri. Dataindustrin
påverkar på ett betydelsefullt sätt datautvecklingen och dataanvändningen
i samhället. Utvecklingen inom databranschen, som domineras av
multinationella företag, ställer stora krav på finansiella resurser och på
marknadsföringen av de system och den programvara som företagen
tillhandahåller. Televerket och LME har sedan år 1970 bedrivit utvecklingsarbete
på telekommunikationsområdet i det gemensamt ägda utvecklingsbolaget
ELLEMTEL Utvecklings AB. I propositionen framhålls att
samverkan mellan televerket, LME och Datasaab bör kunna ge underlag för
en användarpåverkad produktutveckling som kan leda till goda avsättningsmöjligheter.
Med hänvisning till vad som anförts avstyrker utskottet motion
1980/81:1937.

I motion 1980/81:1944 avvisas försäljningen av statens aktier i Datasaab.
Motionärerna föreslår i stället att Datasaab skall förstatligas. Samma
synpunkter förs fram i motion 1980/81:1943. Med hänvisning till vad som
anförts i det föregående avstyrker utskottet de nu avsedda motionsyrkandena.

Sammanfattningsvis tillstyrker utskottet proposition 1980/81:93. Likaså
tillstyrker utskottet de förslag rörande utvecklingsbidrag och medelstillskott
till Datasaab under budgetåret 1981/82 som regeringen har lagt fram i
budgetpropositionen.

I motion 1980/81:1943 uttalas viss oro för den framtida utvecklingen för
Datasaabs enhet i Linköping. Motionären anför att en nedskärning eller
avveckling av denna enhet skulle få mycket negativa konsekvenser. Han
menar att det med planmässiga statliga åtgärder bör finnas förutsättningar
för att skapa ett centrum för data- och elektronikindustri i regionen.
Riksdagen borde uttala att förändringar rörande Datasaab inte får leda till att
verksamheten i Linköping begränsas.

Samgåendet mellan LME och Datasaab syftar till att stärka den svenska
data- och elektronikindustrins ställning. LME har enligt avtalet förklarat att
bolaget avser att inom ramen för vad som är företagsekonomiskt motiverat
fortsätta Datasaabs verksamhet i nära samordning med närliggande verksamheter
hos LME och att vidareutveckla dessa till en konkurrenskraftig

NU 1980/81:38

exportinriktad svensk industri. Utskottet finner bl. a. mot denna bakgrund
att det inte finns anledning för riksdagen att göra någon sådan framställning
till regeringen som föreslås i motion 1980/81:1943.

I motion 1980/81:1944 begärs att riksdagen skall göra en rad uttalanden
rörande data- och elektronikindustrins utveckling. I huvudsak skulle de gå ut
på följande. Inriktningen framöver bör vara att bygga upp en nationell
dataindustri som inte är beroende av multinationella företag. Möjligheterna
till ett nordiskt samarbete på lika villkor bör prövas. En förutsättning för att
en svensk (nordisk) data- och elektronikindustri skall vara framgångsrik är
att den offentliga sektorn styr sina beställningar dit.

Enligt utskottets mening överensstämmer motionärernas synpunkter i
huvudsak med den allmänna målinriktning som anges i propositionen och
som utskottet i det föregående har anslutit sig till. Något särskilt uttalande
från riksdagen synes därför inte påkallat.

Utskottet hemställer

1. beträffande överlåtelse av statens aktier i Datasaab AB,
m. m.

att riksdagen med bifall till proposition 1980/81:93

a) avslår motion 1980/81:1937 (omförhandling med L M Ericsson),

b) avslår motion 1980/81:1944 yrkandena 1 och 2 (förstatligande
av Datasaab),

c) godkänner det i propositionen redovisade avtalet mellan
staten och Telefonaktiebolaget L M Ericsson i vad staten
genom det ikläder sig ekonomiska förpliktelser,

d) till Utvecklingsbidrag till Datasaab AB på tilläggsbudget II
till statsbudgeten för budgetåret 1980/81 under fjortonde
huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag av 50000000 kr.,

e) till Förlusttäckning till Datasaab AB på tilläggsbudget II för
budgetåret 1980/81 under fjortonde huvudtiteln anvisar ett
förslagsanslag av 5 000 000 kr.,

f) bemyndigar regeringen att sätta ned statskapitalet i enlighet
med vad som anges i propositionen,

g) medger att aktiekapitalet i Teleinvest AB höjs i enlighet
med vad som anges i propositionen,

h) bemyndigar regeringen att medge televerket att teckna
borgen för Teleinvest AB,

2. beträffande anslag till Datasaab

att riksdagen med bifall till proposition 1980/81:100 bilaga 17
punkterna F15 och F16 för budgetåret 1981/82 under fjortonde
huvudtiteln anvisar

a) till Utvecklingsbidrag till Datasaab AB ett reservationsanslag
av 16 250 000 kr.,

NU 1980/81:38

b) till Medelstillskott till Datasaab AB ett reservationsanslag av
18 750 000 kr.,

3. beträffande Datasaabs verksamhet i Linköping
att riksdagen avslår motion 1980/81:1943,

4. beträffande data- och elektronikindustrins utveckling
att riksdagen avslår motion 1980/81:1944 yrkande 3.

Stockholm den 19 mars 1981

På näringsutskottets vägnar

INGVAR SVANBERG

Närvarande: Ingvar Svanberg (s), Johan Olsson (c), Erik Hovhammar (m),
Hugo Bengtsson (s), Sven Andersson (fp), Margaretha af Ugglas (m), Lilly
Hansson (s), Birgitta Hambraeus (c), Tage Adolfsson (m), Lennart
Pettersson (s), Rune Jonsson (s), Hadar Cars (fp), Wivi-Anne Radesjö (s),
Ingegärd Oskarsson (c) och Birgitta Johansson (s).

Bilaga

Trafikutskottets yttrande
1980/81: ly

över proposition 1980/81:93 om överlåtelse av statens aktier i Datasaab
AB till Telefonaktiebolaget L M Ericsson m. m. jämte motion

Till näringsutskottet

Genom beslut den 24 februari 1981 har näringsutskottet berett trafikutskottet
tillfälle att avge yttrande över proposition 1980/81:93 om överlåtelse
av statens aktier i Datasaab AB till Telefonaktiebolaget L M Ericsson
m. m. jämte motioner.

Trafikutskottet som begränsar sitt yttrande till att avse bilaga 2 i propositionen
och yrkande 1 i motion 1980/81: 1937 av Olle Wästberg i Stockholm
(fp) får med anledning härav anföra följande.

1 propositionen begärs att riksdagen godtar ett avtal som innebär att
staten överlåter 40,5% av aktierna i Datasaab AB till LM Ericsson (LME)
till ett pris av 133650000 kr. Resterande del av statens aktier i Datasaab
AB föreslås bli överlåtna till Teleinvest AB. Denna del motsvarar 9,5% av
samtliga aktier i Datasaab AB.

Kommunikationsministern framhåller att televerket aktivt bör ta del i
utredningsarbetet på nya områden inom telekommunikationer i samarbetet
med svensk industri. Samarbetet mellan televerket och LME via ELLEMTEL
intar härvid en central ställning. En utvidgning av samarbetet med
LME genom ett gemensamt engagemang i Datasaab anses ligga väl i linje
med riksdagens beslut om vissa åtgärder på teleområdet (prop. 1980/81:66,
TU 1980/81:9, rskr 1980/81: 132).

För att överlåtelsen av aktierna i Datasaab AB till Teleinvest AB skall
bli möjlig krävs enligt propositionen en ökning av aktiekapitalet i Teleinvest
AB. Ökningen av aktiekapitalet föreslås ske genom en nyemission av
aktier i Teleinvest AB.

Kommunkationsministern framhåller vidare att televerkets samarbete
med andra företag på teleområdet kan förväntas öka. Behov av borgensåtaganden
i samband med dessa bolags verksamhet kommer sannolikt att
uppkomma. Enligt propositionen bör samtliga borgensåtaganden från statens
sida inom Teleinvestkoncernen avse Teleinvest AB och göras av
televerket. Med hänvisning till att risktagandet i bolagen blir begränsat
föreslås att regeringen efter prövning i varje enskilt fall i fortsättningen får
medge televerket att teckna borgen för Teleinvestkoncernen.

NU 1980/81:38 (TU 1980/81:1 y)

I den i anslutning till propositionen väckta motionen 1980/81: 1937 (fp)
framhålls bl. a. att risken är uppenbar för snedvridning i konkurrenssituationen
om televerket blir delägare i ett av flera konkurrerande dataföretag.
Det yrkas att riksdagen avslår propositionen vad gäller en höjning av
aktiekapitalet i Teleinvest AB samt bemyndigandet till regeringen att medge
televerket att teckna borgen för Teleinvest AB.

Vid sin behandling av proposition 1980/81:66 om vissa åtgärder på
teleområdet framhöll utskottet (TU 1980/81:9) att en rad skäl talade för att
televerket bör ges möjligheter att bidra till introduktionen av ny teknik.
För att ge televerket större flexibilitet på marknaden, samt möjligheter till
breddad produktion och ökat samarbete med andra företag ställde utskottet
sig bakom förslaget att inrätta Teleinvest AB som ett holdingbolag för
televerkets dotter- och intressebolag. Utskottet strök också under utvecklingsarbetets
betydelse för televerkets konkurrensförmåga.

Utskottet delar den uppfattning som framförs i propositionen att televerket
bör ges möjligheter till ägarinflytande i Datasaab AB. Den helt dominerande
delen av televerkets utvecklingsverksamhet sker i samarbete med
LME genom ELLEMTEL. För televerkets långsiktiga utveckling är samarbetet
med LME av avgörande betydelse. Utskottet finner det därför
värdefullt att detta samarbete kan utvidgas genom ett gemensamt engagemang
i Datasaab AB. Samarbetet kommer också att öka möjligheterna för
televerket att finna nya verksamhetsområden vilket är nödvändigt om det
bortfall av arbetstillfällen skall kunna motverkas som övergången till elektronik
inom telekommunikationsområdet innebär.

Utskottet tillstyrker därför regeringens förslag om en höjning av aktiekapitalet
i Teleinvest AB, liksom att regeringen bemyndigas att medge televerket
att teckna borgen för Teleinvest AB. Av det anförda följer att
utskottet avstyrker motion 1980/81:1937 (fp) såvitt nu är i fråga.

Stockholm den 10 mars 1981

På trafikutskottets vägnar
BERTIL ZACHRISSON

Närvarande: Bertil Zachrisson (s). Rolf Clarkson (m), Bertil Jonasson (c),
Essen Lindahl (s), Rolf Sellgren (fp). Nils Hjorth (s). Wiggo Komstedt (m),
Kurt Hugosson (s), Rune Torwald (c), Birger Rosqvist (s), Sixten Pettersson
(m), Anna Wohlin-Andersson (c), Ove Karlsson (s). Eric Rejdnell (fp)
och Margit Sandéhn (s).