NU 1980/81:37

Näringsutskottets betänkande
1980/81:37

över motioner om krav på legitimation vid användande av kontokort Ärendet I

detta betänkande behandlas motionerna

1980/81:800 av Hans Petersson i Röstånga m. fl. (fp), vari hemställs att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
angående omedelbart införande av legitimationskrav vid användande av
kontokort, och

1980/81:1792 av Åke Polstam (c), vari hemställs att riksdagen hos
regeringen begär förslag med bestämmelser om legitimationskontroll vid
utfärdandet och användandet av kontokort (kreditkort).

Finansbolagens förening har inkommit med en skrivelse i ärendet.
Motionerna

I båda motionerna hänvisas till en av brottsförebyggande rådet (BRÅ)
publicerad rapport (se nästa avsnitt) enligt vilken kontokorts- och kreditkortsbedrägerier
har kraftigt ökat i antal.

Flertalet av de bedrägerier av detta slag som nu förekommer skulle, sägs
det i motion 1980/81:800, inte vara möjliga att genomföra om man vid
användning av konto- och kreditkort hade en legitimationskontroll av samma
slag som när det gäller check som betalningsmedel i detaljhandeln. Om en
legitimationskontroll inte snabbt kan komma till stånd genom frivilliga
överenskommelser bör statsmakterna ingripa med tvingande föreskrifter,
menar motionärerna. Som viktigaste skäl för legitimationstvång anger de
följande. Konsumenterna måste skyddas. Rättsväsendets effektivitet måste
upprätthållas - rättsväsendets resurser får inte slösas bort på mängder av små
bedrägerier. Den allmänna laglydnaden måste hållas vid makt.

I motion 1980/81:1792 anförs att rikspolisstyrelsens försök att nå en
överenskommelse med finansbolagen inte har lyckats. Riksdagen bör därför,
säger motionären, i lag kräva bankmässig legitimation av den som köper med
kontokort. Han betecknar också som angeläget att kontrollen vid utfärdandet
av nya kontokort skärps.

1 Riksdagen 1980/81. 17 sami. Nr 37

NU 1980/81:37

2

Uppgifter i anslutning till motionerna

Rapport från brottsförebyggande rådet

Brottsförebyggande rådet (BRÅ) har som rapport 1980:4 publicerat ”När
checkbedrägerierna försvann”. I denna rapport redovisas bl. a. en undersökning
av kontokorts- och kreditkortsbedrägerier, utförd av kriminologen
Johannes Knutsson på uppdrag av rikspolisstyrelsen. Brottsutvecklingen
belyses av att antalet anmälda brott av angivet slag i Stockhom per år under
perioden 1975-1979 växte på följande sätt: 200, 400, 2 000, 3 200 och 4 800.
Av kontokorts- och kreditkortsbedrägerierna i landet anmäldes år 1979 drygt
60 % i Stockholm. Ca 80 % av anmälningarna avser uttag på stulna eller
annorledes förkomna konto- eller kreditkort. Något mindre än 10 % av
anmälningarna gäller fall där någon har skaffat och använt sig av konto- eller
kreditkort i annans namn. En tredje kategori består av övertrasseringar.
Därjämte finns en del övriga fall. Ett antal brott har studerats i en
urvalsundersökning. Av resultaten kan följande nämnas. I genomsnitt gav
varje genom stöld åtkommet kort i utbyte åt brottslingen varor (eller
tjänster) till ett värde av nästan 5 000 kr. Bland de kända lagöverträdarna
dominerar en grupp grovt belastade, kriminellt högaktiva personer. Brottslingskategorin
liknar i många avseenden 1960-talets checkbedragare. I sin
diskussion av resultaten hävdar författaren att den åtgärd som skulle ha
största utsikten att påverka mängden brott är införandet av någon form av
identitetskontroll vid köp med kort. I detta sammanhang anförs att man inte
har kunnat konstatera att införandet av legitimationskontroll som medel mot
checkbedrägerier medfört några negativa verkningar i form av omfördelningseffekter.
Möjligheterna att förebygga kontokorts- och kreditkortsbedrägerier
måste således bedömas som gynnsamma, säger författaren.

Kontokortskommittén

Kontokortskommittén (E 1980:04; ordförande: justitierådet Peter Westerlind)
har till uppgift att utreda verksamheten med kontokort. I direktiven
för kommittén anförs bl. a. följande:

Ett problem som kommittén bör uppmärksamma är frågan om missbruk av
kontokort från kontohavarens sida eller när kontokort används av obehöriga
personer. Kontokort kan hamna i orätta händer t. ex. genom stöld eller om
de tappas bort. Konsumentkreditlagen har regler till skydd för kontohavaren,
om kontokort i sådana situationer obehörigen utnyttjas för inköp.
Utgångspunkten är att risken för ekonomisk förlust skall bäras av kreditgivarna
utom i vissa kvalificerade fall, bl. a. om förlust av kortet skett genom
grov oaktsamhet.

Kommittén bör bedöma om den kontroll som f. n. utövas vid beviljande av
nya kontokortskrediter och vid köp med kontokort kan anses godtagbar eller
om ytterligare åtgärder i detta hänseende kan erfordras till förebyggande av
missbruk av kontokort.

NU 1980/81:37

3

Framställning från rikspolisstyrelsen och regeringsbeslut

Rikspolisstyrelsen tog i december 1979 initiativ till överläggningar med de
parter som berördes av brottsutvecklingen på kontokortsområdet, bl. a.
konsumentverket, bankinspektionen, datainspektionen, brottsförebyggande
rådet, finansieringsföretagen och köpmannaorganisationer. Styrelsen
hävdade att följande åtgärder borde vidtas för att man skulle komma till rätta
med brottsutvecklingen:

1) Den undersökning som görs innan kontokort utfärdas bör vara så
noggrann att kort inte utfördas i felaktig identitet.

2) När kontokort används för köp bör krävas att den som företer kortet
legitimerar sig för kontroll av identiteten.

3) Ett effektivt system med spärrlistor över förkomna kontokort bör
upprättas för att hindra att sådana kort används obehörigen.

Då enighet inte kunde nås vid överläggningarna föranstaltade rikspolisstyrelsen
om den undersökning som har nämnts i det föregående. Dess
resultat redovisades för intressenterna, varefter nya överläggningar hölls i
september 1980. Enighet nåddes därvid om punkterna 1 och 3 i rikspolisstyrelsens
åtgärdsförslag. Mot ett generellt krav på legitimation ställde sig
handelns och finansbolagens företrädare avvisande. Finansbolagens förening
har sedermera anslutit sig till rikspolisstyrelsens förslag med det
undantaget att man inte vill införa krav på legitimation vid alla inköp med
kontokort. Föreningen har föreslagit att man under en försöksperiod av ett år
skall kräva legitimation vid kontoköp som avser belopp på 500 kr. och
däröver. Rikspolisstyrelsen har i december 1980 överlämnat ärendet till
regeringen och därvid föreslagit att en bestämmelse införs som ålägger
säljare skyldighet att avfordra köpare bankmässig legitimation för kontroll
av köparens identitet i samtliga fall då kontokort används som betalningsmedel.
Rikspolisstyrelsen har också föreslagit att identitetskontrollen vid
utfärdande av kontokort och skyldigheten att föra effektiva spärrlistor
fastslås i författning.

Regeringen har i februari 1981 överlämnat rikspolisstyrelsens framställning
till kontokortskommittén och därvid erinrat om vad som i kommitténs
direktiv sägs beträffande kontrollåtgärder.

Skrivelse från Finansbolagens förening

I en skrivelse till näringsutskottet i mars 1981 hävdar Finansbolagens
förening att de lösningar som på sin tid valdes för att man skulle komma till
rätta med checkbedrägerierna inte är tillämpliga vid bedrägerier med kontooch
kreditkort. Att antalet checkbedrägerier kraftigt minskade i början av
1970-talet bör enligt föreningen främst tillskrivas det förhållandet att man år
1971 slopade dittillsvarande bankgaranti, som innebar att den som mottagit
en check som var falsk, undertecknad av fel person eller utan täckning i viss

NU 1980/81:37

4

utsträckning hölls skadeslös av banken. Föreningen hänvisar till att antalet
bedrägerier med check- och personkonton - i fråga om vilka generellt
legitimationskrav föreligger - steg kraftigt från år 1979 till år 1980 och
sistnämnda år låg på samma nivå som antalet bedrägerier med konto- och
kreditkort. Inget förhållande pekar på att ett generellt legitimationskrav
skulle medföra en minskning av antalet bedrägerier med konto- och
kreditkort, säger föreningen.

Utskottet

Den ökade användningen av konto- och kreditkort har åtföljts av en
kraftig stegring av antalet bedrägerier med sådana kort, framför allt i form av
uttag på stulna kort. Förhållandena har, som framgår av redogörelsen i det
föregående, belysts genom en kriminologisk undersökning. Denna har av
rikspolisstyrelsen tagits till utgångspunkt för förhandlingar med olika
intressenter och för en framställning till regeringen om åtgärder, bl. a.
identitetskontroll vid utfärdande av kontokort och krav på legitimation vid
köp med kontokort. Regeringen har i februari 1981 överlämnat rikspolisstyrelsens
framställning till kontokortskommittén (E 1980:04), som redan
tidigare - genom sina direktiv - fått i uppdrag att bedöma behovet av
kontrollåtgärder till förebyggande av kontokortsmissbruk.

I motionerna 1980/81:800 och 1980/81:1792 begärs bestämmelser om
obligatorisk legitimationskontroll vid användande - och i det senare fallet
också vid utfärdande - av kontokort. Med hänsyn till det uppdrag som har
lämnats åt kontokortskommittén anser utskottet att det inte finns anledning
för riksdagen att vidta någon åtgärd med anledning av motionerna. Utskottet
avstyrker alltså dessa.

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motionerna 1980/81:800 och 1980/81:1792.

Stockholm den 27 maj 1981

På näringsutskottets vägnar
INGVAR SVANBERG

Närvarande: Ingvar Svanberg (s), Johan Olsson (c), Erik Hovhammar (m),
Hugo Bengtsson (s), Sven Andersson (fp), Nils Erik Wååg (s), Margaretha af
Ugglas (m). Birgitta Hambraeus (c), Thage Peterson (s), Bengt Sjönell (c),
Rune Jonsson (s). Karl Björzén (m), Wivi-Anne Radesjö (s), Birgitta
Johansson (s) och Christer Eirefelt (fp).

GOTAB Stockholm 1981