NU 1980/81:36

Näringsutskottets betänkande
1980/81:36

över propositionerna 1980/81:81 och 1980/81:105 om allmänna pensionsfondens
förvaltning, m. m.

Ärendet

I detta betänkande behandlas propositionerna 1980/81:8! och 1980/
81:105, vilka båda innehåller förslag till ändring i reglementet (1959:293)
angående allmänna pensionsfondens förvaltning. Den senare propositionen
innehåller också - i första hand - förslag om ökning av grundfonden
för Sveriges allmänna hypoteksbank.

Proposition 1980/81:81

Förslag

1 proposition 1980/81:81 har regeringen föreslagit riksdagen att antaga
ett inom ekonomidepartementet upprättat förslag till lag om ändring i
reglementet (1959: 293) angående allmänna pensionsfondens förvaltning.

Förslagets huvudsakliga innebörd

Lagförslaget (som finns på s. 2—4 i propositionen) har i huvudsak
följande innebörd. Det belopp som får överföras till allmänna pensionsfondens
fjärde fondstyrelses förvaltning ökas med 600 milj. kr. till 1 850 milj.
kr. Fjärde fondstyrelsen utökas med en ledamot, som skall utses på förslag
av företrädare för de mindre och medelstora företagen. I fråga om första,
andra och tredje fondstyrelsernas lån till banker som har lämnat s.k.
återlån av ATP-avgifter skall gälla att räntesatsen skall motsvara räntesatsen
för senast utgivna långfristiga statsobligationslån.

Ändringarna avses träda i kraft den 1 april 1981.

Proposition 1980/81:105

Förslag

I proposition 1980/81:105 har regeringen föreslagit riksdagen
dels att antaga inom ekonomidepartementet upprättade förslag till

1. lag om ändring i lagen (1970:65) om Sveriges allmänna hypoteksbank
och om landshypoteksföreningar,

2. lag om ändring i reglementet (1959: 293) angående allmänna pensionsfondens
förvaltning,

dels att

3. bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att utfärda en garantiförbindelse
på 1400 milj. kr. att utgöra grundfond för Sveriges allmänna
hypoteksbank i stället för den nuvarande förbindelsen på 900 milj. kr.

1 Riksdagen 1980181. 17 sami. Nr 36

NU 1980/81:36

Förslagens huvudsakliga innebörd

Det första av de båda lagförslagen (s. 2 i propositionen) innebär att
grundfonden för Sveriges allmänna hypoteksbank ökas från 900 milj. kr.
till I 400 milj. kr. Bankens upplåningsrätt ökas härigenom med 5 miljarder
kronor till 14 miljarder kronor.

Det senare lagförslaget (s. 3 i propositionen) går ut på en begränsning av
kommunernas och landstingens möjlighet att erhålla återlån av inbetalade
pensionsavgifter.

Ändringarna avses träda i kraft den 1 april 1981.

Utskottet

I propositionen 1980/81:81 föreslår regeringen att den del av allmänna
pensionsfonden som fjärde fondstyrelsen får disponera - för aktieplaceringar
- skall ökas från 1 250 milj. kr. till 1850 milj. kr. Resurstillskottet är
avsett för placeringar under perioden 1981-1985. Förslaget, som aviserades
hösten 1980 i den s.k. besparingspropositioncn (prop. 1980/81:20 s.
32), tillstyrks av utskottet. De allmänna uttalanden som föredragande
statsrådet gör om fjärde fondstyrelsens roll. m. m., tar utskottet inte ställning
till i detta sammanhang. Utskottet räknar med att inom kort - vid
behandling av den aviserade propositionen om industripolitikens inriktning,
m. m. - få tillfälle att komma in på frågor om näringslivets kapitalförsöijning.

Regeringen föreslår samtidigt vissa andra ändringar i reglementet
(1959:293) angående allmänna pensionsfondens förvaltning. Antalet arbetsgivarrepresentanter
i fjärde fondstyrelsen ökas med en. Syftet är att de
mindre och medelstora företagen skall bli företrädda i fondstyrelsen. På
riksdagens begäran föreslås en mera adekvat utformning än den nuvarande
av det grundläggande säkerhetskrav som fjärde fondstyrelsen skall uppfylla
vid sina placeringar — ”riskbegränsning” i stället för ”betryggande
säkerhet”. Slutligen föreslås ändrade regler beträffande räntesatsen förde
refinansieringslån som erhålls hos första, andra och tredje fondstyrelserna
av banker som har lämnat återlån till avgiftsbetalare.

Utskottet tillstyrker lagförslaget även i nu angivna delar. Vad beträffar
den sistnämnda punkten vill utskottet härvid anföra följande.

Räntan på refinansieringslånen skall enligt förslaget följa räntan för det
senast utgivna långfristiga statsobligationslånet. Det föreskrivs emellertid
att regeringen har möjlighet att fastställa en annan räntesats för refinansieringslånen.
Av propositionen framgår att denna möjlighet är avsedd för fall
då det allmänna ränteläget har ändrats, sedan det senaste statsobligationslånet
gavs ut, eller då den allmänna räntestrukturen har förskjutits. Föredraganden
uttalar att regeringen bör vara restriktiv när det gäller att
utnyttja möjligheten att justera refinansieringsräntan. Utskottet vill dock
peka på en situation i vilken det är naturligt att en justering sker. I nära
anslutning till att riksbanken beslutar om ränteändring brukar riksgälds -

NU 1980/81:36

kontoret ge ut ett nytt långfristigt obligationslån, som alltså blir normerande
för refinansieringsräntan. Det kan dock förekomma att något längre
tid förflyter mellan dagen för ränteändringen och emissionstillfället. Under
år 1980 inträffade ett sådant fall. Efter riksbankens räntebeslut dröjde det
omkring tre månader innan riksgäldskontoret emitterade ett nytt statsobligationslån.
När, som i detta fall, tidsdifferensen inte blir helt obetydlig,
framstår det för utskottet som naturligt att regeringen anpassar refinansieringsräntan
till det nya ränteläget.

En ändring i reglementet angående allmänna pensionsfondens förvaltning
föreslås även i proposition 1980/81:105. Den går ut på en begränsning
— i enlighet med vad regeringen har uttalat sig för i årets finansplan (prop.
1980/81:100 bil. 1 s. 37) - av kommunernas och landstingens möjlighet att
erhålla återlån.

Utskottet har ingenting i sak att erinra mot den lagändring det här gäller.
De två berörda förslagen till ändring i reglementet angående allmänna
pensionsfondens förvaltning, vilka delvis gäller samma paragraf och båda
är avsedda att träda i kraft den 1 april 1981, bör emellertid sammanföras till
en lag. Övergångsbestämmelserna får härvid redigeras om. Utskottet framlägger
ett reviderat lagförslag i enlighet med vad som nu sagts.

I proposition 1980/81:105 föreslås i första hand en ökning av grundfonden
för Sveriges allmänna hypoteksbank. Detta förslag tillstyrks av utskottet.

Utskottet hemställer
att riksdagen

1. med anledning av proposition 1980/81:81 och proposition 1980/
81:105 moment 2 antar förslag till lag om ändring i reglementet
(1959:293) angående allmänna pensionsfondens förvaltning enligt
bilaga,

2. med bifall till proposition 1980/81:105 momenten 1 och 3

a) antar det i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring
i lagen (1970:65) om Sveriges allmänna hypoteksbank och
om landshypoteksföreningar,

b) bemyndigar fullmäktige i riksgäldskontoret att utfärda en garantiförbindelse
på 1400 milj. kr. att utgöra grundfond för Sveriges
allmänna hypoteksbank i stället för den nuvarande förbindelsen
på 900 milj. kr.

Stockholm den 26 februari 1981

På näringsutskottets vägnar
INGVAR SVANBERG

Närvarande: Ingvar Svanberg (s), Johan Olsson (c). Hugo Bengtsson (s).
Sven Andersson (fp), Margaretha af Ugglas (m). Lilly Hansson (s). Birgitta
Hambraeus (c). Tage Adolfsson (m). Lennart Pettersson (s), Bengt Sjönell
(c), Rune Jonsson (s), Hadar Cars (fp). Karl Björzén (m), Sivert Andersson
(s) och Birgitta Johansson (s).

NU 1980/81:36

Bilaga

Förslag till

Lag om ändring i reglementet (1959:293) angående allmänna pensionsfondens
förvaltning

Härigenom föreskrivs att 1, 4, 11 och 15 §§ reglementet (1959:293)
angående allmänna pensionsfondens förvaltning skall ha nedan angivna
lydelse.

Nuvarande lydelse

De penningmedel, som enligt 19
kap. 5 § lagen (1962:381) om allmän
försäkring skola ingå till allmänna
pensionsfonden, skola på
sätt nedan stadgas förvaltas av fyra
särskilda styrelser, benämnda första,
andra, tredje och fjärde fondstyrelserna,
därvid dock de medel
som överföras till fjärde fondstyrelsens
förvaltning få uppgå till högst
1250 miljoner kronor.

Föreslagen lydelse

De penningmedel, som enligt 19
kap. 5 § lagen (1962:381) om allmän
försäkring skall ingå till allmänna
pensionsfonden, skall på det
sätt som nedan stadgas förvaltas av
fyra särskilda styrelser, benämnda
första, andra, tredje och fjärde
fondstyrelserna. Därvid får dock de
medel som överförs till fjärde fondstyrelsens
förvaltning uppgå till
högst 1850 miljoner kronor.

Envar av första, andra och tredje
fondstyrelserna skall bestå av nio
och fjärde fondstyrelsen av elva ledamöter,
vilka alla förordnas av regeringen.
Av ledamöterna utses
i första fondstyrelsen tre efter
förslag av sammanslutningar, som
företräda kommunerna och landstingskommunerna,
och tre efter förslag
av rikssammanslutningar av arbetstagare; -

Envar av första, andra och tredje
fondstyrelserna skall bestå av nio
och fjärde fondstyrelsen av tolv ledamöter,
vilka alla förordnas av regeringen.
Av ledamöterna utses
i första fondstyrelsen tre efter
förslag av sammanslutningar, som
företräder kommunerna och landstingskommunerna,
och tre efter förslag
av rikssammanslutningar av arbetstagare; -

i andra fondstyrelsen tre efter förslag av rikssammanslutningar av arbetsgivare,
en efter förslag av sammanslutning, som företräder konsumentkooperationen,
och fyra efter förslag av rikssammanslutningar av
arbetstagare;

i tredje fondstyrelsen två efter
förslag av rikssammanslutningar av
arbetsgivare, fyra efter förslag av
rikssammanslutningar av arbetstagare
och två efter förslag av sammanslutningar,
som företräda personer
vilka erlägga avgifter enligt

1 Senaste lydelse 1978:430.

2 Senaste lydelse 1976:98.

NU 1980/81:36

Nuvarande lydelse

19 kap. 3 § lagen (1962:381) om allmän
försäkring; samt

i fjärde fondstyrelsen två efter
förslag av sammanslutning, som företräder
primärkommunerna, två
efter förslag av rikssammanslutningar
av arbetsgivare och fem efter
förslag av rikssammanslutningar
av arbetstagare.

Avgives icke förslag som i första
stycket sägs, förordnar regeringen
ändå ledamöter som skolat utses efter
sådant förslag.

För varje ledamot utses i enahanda
ordning en suppleant.

Ledamöter och suppleanter skola
vara myndiga, här i riket bosatta
svenska medborgare.

„ Fondstyrelserna skall, inom ramen
för vad som är förenligt med
den allmänna ekonomiska politiken
och med beaktande av kreditmarknadens
funktionssätt, förvalta allmänna
pensionsfonden på sådant
sätt att den blir till största möjliga
gagn för försäkringen för tilläggspension.
Placeringen av fondmedlen
skall tillgodose kraven på betryggande
säkerhet, god avkastning
och tillfredsställande betalningsberedskap.

Kreditinrättning, som enligt 14 §
lämnat återlån, äger i samband därmed
till motsvarande belopp erhålla
lån från den fondstyrelse, som enligt
2 § har att förvalta de avgifter

Föreslagen lydelse

19 kap. 3 § lagen (1962: 381) om allmän
försäkring; samt

i fjärde fondstyrelsen två efter
förslag av sammanslutning, som företräder
kommunerna, tre efter förslag
av rikssammanslutningar av arbetsgivare
och fem efter förslag av
rikssammanslutningar av arbetstagare.

Avges inte förslag, förordnar regeringen
ändå ledamöter.

För vaije ledamot utses i samma
ordning en suppleant.

Ledamöter och suppleanter skall
vara myndiga, här i riket bosatta
svenska medborgare.

§3

Fondstyrelserna skall, inom ramen
för vad som är förenligt med
den allmänna ekonomiska politiken
och med beaktande av kreditmarknadens
funktionssätt, förvalta allmänna
pensionsfonden på sådant
sätt att den blir till största möjliga
gagn för försäkringen för tilläggspension.
Placeringen av fondmedlen
skall tillgodose kraven på god
avkastning och tillfredsställande
betalningsberedskap. I fråga om de
medel som första, andra och tredje
fondstyrelserna förvaltar skall placeringen
även tillgodose kravet på
betryggande säkerhet och i fråga
om de medel som fjärde fondstyrelsen
förvaltar kravet på riskbegränsning.

§4

Kreditinrättning, som enligt 14 §
lämnat återlån, äger i samband därmed
till motsvarande belopp erhålla
lån från den fondstyrelse, som enligt
2 § har att förvalta de avgifter

3 Senaste lydelse 1979: 1056.

4 Senaste lydelse 1979:1056.

NU 1980/81:36

Nuvarande lydelse

eller större delen av de avgifter för
vilka återlånet beviljats.

Räntesatsen för lån från fondstyrelse
till kreditinrättning enligt
vad i första stycket sägs skall motsvara
räntesatsen för närmast före
senaste årsskifte i Sverige utgivna
långfristiga statsobligationslån, om
ej regeringen, med hänsyn till att
ränteläget därefter ändrats, fastställt
annan räntesats. Räntesatsen
för lånet skall omprövas vart femte
år under dess löptid.

Föreslagen lydelse

eller större delen av de avgifter för
vilka återlånet beviljats. De lån
som kreditinrättningar erhåller under
ett kalenderår på grund av åt erlån
till kommuner och landstingskommuner
får uppgå till ett belopp
på sammanlagt högst etthundra
miljoner kronor.

Räntesatsen för lån från fondstyrelse
till kreditinrättning enligt
vad som sägs i första stycket skall
motsvara räntesatsen för senast i
Sverige utgivna långfristiga statsobligationslån,
om ej regeringen fastställt
annan räntesats. Räntesatsen
för lånet skall omprövas vart femte
år under dess löptid. Fondstyrelsen
och kreditinrättningen kan överenskomma
om att den omprövade räntesatsen
skall gälla även för övriga
lån vilkas räntesats skall omprövas
under samma kalenderår.

1. Denna lag träder i kraft den 1 april 1981.

2. Regeringen får dessförinnan förordna ledamöter och suppleanter i
fjärde fondstyrelsen enligt 4 § i dess nya lydelse för tiden från och med den

I april 1981 intill dess balansräkning för fjärde fondstyrelsen fastställts
under år 1982.

3. I fråga om sådana lån från fondstyrelse till kreditinrättning, som
hänför sig till återlån beviljade kommun eller landstingskommun före den

II april 1981, gäller inte 15 § första stycket andra meningen.

4. Vid tillämpning av 15 § första stycket andra meningen skall beloppet
etthundra miljoner kronor för år 1981 minskas med summan av sådana lån
från fondstyrelse, som avses i 3 och som har betalats ut efter den I januari
1981.

5. I fråga om sådana lån från fondstyrelse till kreditinrättning, som
hänför sig till återlån beviljade före den 11 april 1981, gäller fortfarande
15 § andra stycket första meningen i sin äldre lydelse.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1981