NU 1980/81:29

Näringsutskottets betänkande
1980/81:29

över proposition 1980/81:22 om insyn i statliga företag jämte
motioner

Ärendet

Genom proposition 1980/81:22 (industridepartementet) har regeringen (1)
berett riksdagen tillfälle att ta del av vad föredragande statsrådet i
propositionen har anfört om

a. årlig redogörelse över de statliga företagens verksamhet,

b. riksdagsledamöternas möjlighet att närvara och ställa frågor vid
bolagsstämmor med vissa statligt ägda aktiebolag,

c. möjlighet för vissa av riksdagen utsedda riksdagsledamöter att delta i
informationsmöten med Statsföretag AB och Svenska Varv AB.

Regeringen har i propositionen föreslagit riksdagen (2) att godkänna vad
föredragande statsrådet anfört i fråga om årsredovisningarna för Statsföretag
AB och Svenska Varv AB.

Med anledning av propositionen har väckts två motioner, som redovisas
nedan.

Propositionen

I propositionen redovisas olika åtgärder som regeringen avser att vidta för
att förbättra riksdagens insyn i de statliga företagen. Bland dessa är främst
följande. Regeringen skall årligen överlämna en redogörelse till riksdagen
över de statliga företagens verksamhet. Det förutsätts att motioner skall få
avlämnas med anledning av denna redogörelse. Den nuvarande ordningen
med riksdagsbehandling av Statsföretag AB:s och Svenska Varv AB:s
årsredovisningar föreslås upphöra. Samtliga riksdagsledamöter skall äga rätt
att närvara vid bolagsstämmor i företag där staten har det dominerande
ägarinflytandet, i första hand företag där staten äger mer än 90 % av aktierna
- allt under förutsättning att bolaget eller rörelsedrivande dotterbolag har
minst 50 anställda. Icke blott Statsföretag AB - som nu - utan även Svenska
Varv AB skall bereda högst 18 av riksdagen utsedda ledamöter tillfälle att
deltaga i årliga informationsmöten.

1 Riksdagen 1980/81. 17 sami. Nr 29

NU 1980/81:29

Motionerna

Yrkanden

De motioner som har väckts med anledning av propositionen är

1980/81:110 av Johan Olsson m.fl. (c, m, fp), vari hemställs att riksdagen
beslutar bibehålla regeln att 18 av riksdagen särskilt utsedda riksdagsledamöter
bereds rätt att delta i Statsföretags bolagsstämmor,

1980/81:111 av Ingvar Svanberg m.fl. (s), vari hemställs att riksdagen

1. beslutar att fortsättningsvis utse ett begränsat antal riksdagsledamöter
med särskilt ansvar för att följa verksamheten vid de statliga företagen,

2. som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om
omfattningen av riksdagsmäns närvarorätt vid bolagsstämmor i statliga
företag,

3. som sin mening ger regeringen till känna vad som i motionen anförts om
särskilda informationsmöten med statliga företag,

4. begär att regeringen till riksdagen framlägger förslag till förändring i
tilläggsbestämmelse 3.11.2 i riksdagsordningen i enlighet med vad som
föreslås i motionen.

Motivering

Erfarenheterna av systemet med att riksdagen utser 18 riksdagsledamöter
att närvara vid Statsföretag AB:s bolagsstämmor har, anförs i motion
1980/81:110, varit enbart positiva. Dessa ledamöter har därigenom fått ett
särskilt ansvar att orientera sig om och följa Statsföretags utveckling. Det
finns ingen anledning att frångå den ordningen, säger motionärerna.
Samtidigt förklarar de att de inte har någonting emot regeringens förslag att
det införs en allmän möjlighet för riksdagsledamöterna att närvara vid
Statsföretags och andra statliga aktiebolags bolagsstämmor.

Även i motion 1980/81:111 tillstyrks att rätten att närvara vid Statsföretags
bolagsstämmor utvidgas till att gälla alla riksdagsledamöter. Motionärerna
uttalar emellertid att det vore värdefullt om riksdagen även i fortsättningen
utser ett begränsat antal ledamöter med särskilt ansvar för att följa
verksamheten vid de statliga företagen. Den föreslagna begränsningen att
närvarorätten skall gälla endast aktiebolag i vilka staten äger mer än 90 % av
aktierna ogillas av motionärerna, som anser att gränsen bör sättas vid en
ägarandel av minst hälften - fortfarande med restriktioner beträffande de
minsta företagen. Vidare vill motionärerna att man skall ta fasta på de
positiva erfarenheterna av de särskilda informationsmötena och utvidga
detta system till att avse informationsmöten med dels dotterbolag till
Statsföretag, dels andra bolag som omfattas av reglerna om närvarorätt för
riksdagsledamöter vid bolagsstämmor. Riksdagen föreslås anmoda regeringen
att se över möjligheterna till en sådan utvidgning av systemet. Den av

NU 1980/81:29

motionärerna önskade ändringen i en tilläggsbestämmelse till riksdagsordningen
gäller motionsrätt med anledning av regeringens redogörelse över de
statliga företagen.

Utskottet

På förslag av näringsutskottet (NU 1975/76:39) - med anledning av
motioner - uttalade riksdagen våren 1976 att frågan om förbättrad
redovisning av och ökad insyn i statliga företag borde utredas genom
regeringens försorg. Så har skett genom den s. k. redovisningsutredningen,
som hösten 1978 lade fram betänkandet (SOU 1978:63) Riksdagens insyn i
statliga företag. Förslagen i proposition 1980/81:22 bygger på detta
betänkande. På det hela taget har regeringen anslutit sig till utredningens
rekommendationer. Utöver punkter som hänskjuts till riksdagen för beslut
eller yttrande berörs i propositionen några punkter som regeringen
uppenbarligen kan bestämma om utan riksdagens medverkan. Detta gäller
vad som sägs om de statliga företagens offentliga redovisning och om register
över statliga företag. Utskottet har inga invändningar mot vad industriministern
anför på dessa punkter.

Med särskilda skrivelser överlämnar regeringen årligen till riksdagen de
årsredovisningar som - enligt aktiebolagslagens bestämmelser och vedertagen
praxis - avges av Statsföretag AB och Svenska Varv AB. Enligt en
tilläggsbestämmelse till riksdagsordningen får motioner avlämnas med
anledning av dessa årsredovisningar. Denna motionsrätt har utnyttjats
sparsamt. Näringsutskottet avger betänkanden över årsredovisningarna
efter beredning som brukar innefatta diskussion med Statsföretags resp.
Svenska Varvs ledning. I de fall då inga motioner väckts har dessa
betänkanden varit av rent formell karaktär och inte föranlett debatt i
kammaren. Regeringen utger årligen också en redogörelse för hela den
statliga företagssektorn. Denna publikation - senast med titeln Statliga
företag 1980 - överlämnas inte formellt till riksdagen men är till stor nytta i
riksdagsarbetet.

I propositionen föreslås att den nuvarande ordningen med riksdagsgranskning
av Statsföretags och Svenska Varvs årsredovisningar skall upphöra. I
stället för dessa skall regeringen varje år lämna riksdagen en samlad
redogörelse över de statliga företagen. Det förutsätts att denna skall grunda
motionsrätt och behandlas av utskott.

Utskottet tillstyrker att denna nya ordning införs. Med gillande noterar
utskottet utredningens och regeringens förslag att redogörelsen med vissa
mellanrum skall omfatta också en principdeklaration om det statliga
företagandets mål och riktlinjer samt en översiktlig framställning om i vad
mån uppställda mål har uppnåtts. Den statliga företagssektorns organisation
och verksamhet ger förvisso statsmakterna anledning till regelbundet
återkommande principiella överväganden. Utskottet förutsätter att frågan

NU 1980/81:29

om hur redogörelsen skall utformas kommer att övervägas noga, så att
informationsvärdet fyller högt ställda krav.

I motion 1980/81:111 konstateras att propositionen inte innehåller något
formellt förslag om motionsrätt med anledning av den nya årliga redogörelsen.
Motionärerna vill att riksdagen skall begära att regeringen lägger fram
förslag till erforderlig bestämmelse härom. Regeringen torde emellertid ha
räknat med att en sådan bestämmelse, som tillhör riksdagens interna
reglering, bör komma till stånd på konstitutionsutskottets initiativ. Näringsutskottet
avser att aktualisera saken hos konstitutionsutskottet när riksdagen
har fattat beslut på grundval av detta betänkande.

Sammanfattningsvis ställer sig näringsutskottet alltså bakom de föreslagna
riktlinjerna i fråga om årlig redovisning till riksdagen av de statliga företagens
verksamhet.

När riksdagen beslöt om inrättandet av Statsföretag AB bestämdes också
att den skulle utse en grupp av 18 riksdagsledamöter, vilka skulle få närvara
vid Statsföretags bolagsstämmor med rätt att ställa frågor om bolagets och
dess dotterbolags verksamhet. Denna ordning har nu tillämpats i tio år. I
praktiken har de 18 riksdagsledamöternas uppgift utvidgats genom att
Statsföretag också har kallat till informationsmöten vid sidan av bolagsstämmorna.
Speciellt denna senare kontaktmöjlighet har bedömts positivt både
från riksdagens och från Statsföretags sida. En utvidgad rätt för riksdagsledamöter
att närvara vid bolagsstämmor inom den statliga företagssektorn
föreslås nu. Enligt propositionen bör envar av riksdagens ledamöter ha
möjlighet att närvara vid bolagsstämmor inte bara inom Statsföretag utan
också inom andra bolag där staten - direkt - har det dominerande
ägarinflytandet.

Denna möjlighet bör, heter det, i första hand omfatta aktiebolag i vilka
staten äger mer än 90 % av aktierna. Industriministern förklarar emellertid
att han avser att verka för att riksdagsledamöterna får möjlighet att närvara
vid bolagsstämmor även i andra delägda statliga aktiebolag. I samtliga fall
skall en förutsättning vara att bolaget eller ett rörelsedrivande dotterbolag
har minst 50 anställda.

Den angivna 90-procentsgränsen kritiseras i motion 1980/81:111. Motionärerna
finner en sådan inskränkning omotiverad och vill att närvarorätten
skall omfatta de aktiebolag där staten äger minst hälften av aktierna, dock
med den föreslagna restriktionen beträffande de mindre företagen.

Utskottet tillstyrker att alla riksdagens ledamöter får rätt att närvara och
ställa frågor vid bolagsstämmor i statliga företag. I praktiken kommer
troligen bara ett mindre antal ledamöter att utnyttja denna rätt, men kretsen
av intresserade kan variera från företag till företag med hänsyn till
ledamöternas skilda intressen. Den samlade effekten av den utvidgade
närvarorätten kan på det sättet bli betydande.

När det gäller omfattningen av den kategori företag där närvarorätten skall
gälla finner utskottet regeringens förslag väl avvägt. Det bör noteras att

NU 1980/81:29

industriministern utfäster sig att verka för att även bolag där den statliga
ägarandelen inte ligger över 90-procentsgränsen ger närvarorätt åt riksdagsledamöter.
Utskottet avstyrker sålunda det nu aktuella motionsyrkandet.
Det kan emellertid vara motiverat att frågan om närvarorättens omfattning
omprövas när man har vunnit erfarenhet av den föreslagna ordningen.

Yrkandet i motion 1980/81:110 är att riksdagen skall bibehålla regeln att 18
av riksdagen särskilt utsedda ledamöter bereds rätt att delta i Statsföretags
bolagsstämmor. Detta önskemål blir tillgodosett om, såsom föreslås i
propositionen, alla riksdagsledamöter får sådan rätt. Vad motionärerna i sak
avser torde överensstämma med det yrkande i motion 1980/81: lil som går ut
på att riksdagen även fortsättningsvis skall utse ett begränsat antal
riksdagsledamöter med särskilt ansvar för att följa verksamheten vid de
statliga företagen. I båda fallen lägger motionärerna stor vikt vid de
informationsmöten som har hållits vid sidan av bolagsstämmorna. Det är
möjligheten till en fortsatt reguljär kontakt i denna form mellan riksdagen
och den statliga företagssektorn som man vill slå vakt om.

I regeringens förslag ingår också att den nuvarande ordningen med särskilt
utsedda kontaktmän skall bibehållas. Den skall dessutom utvidgas till att
omfatta även Svenska Varv. Industriministern förklarar sig beredd att föreslå
att en bestämmelse införs i bolagsordningarna för de båda bolagen av
innebörd att resp. bolag skall bereda högst 18 av riksdagen för ändamålet
särskilt utsedda ledamöter tillfälle att delta i årliga informationsmöten. En
icke uttryckligen utsagd förutsättning är då att riksdagen skall besluta om en
bestämmelse - rimligen i form av tilläggsbestämmelse till riksdagsordningen
- som reglerar valförfarandet och definierar de valdas mandat.

Utskottet anser liksom regeringen och motionärerna att systemet med
informationsmöten bör bibehållas och utvidgas. I vilken utsträckning det
senare skall ske är en fråga som utskottet återkommer till avslutningsvis.
Innan utskottet föreslår riktlinjer för den erforderliga regleringen vill
utskottet beröra en fråga i sammanhanget som har att göra med utskottets
eget arbete.

Systemet med 18 särskilt valda riksdagsledamöter som svarar för kontakt
med Statsföretag beslöts innan riksdagen övergick till den nuvarande
utskottsorganisationen. Enligt den princip med fackutskott som sedermera
har införts har näringsutskottet som en viktig uppgift att bereda ”ärenden
om statlig företagsamhet” (tilläggsbestämmelse 4.6.14 till riksdagsordningen).
Under de tio år som näringsutskottet har verkat har denna
ärendegrupp tilldragit sig stor uppmärksamhet. Ofta har det varit frågan om
ansenliga investeringar eller andra aktioner av betydande räckvidd. Utskottet
har också haft uppgiften att årligen behandla Statsföretags och på sistone
även Svenska Varvs årsredovisning. För att kunna fullgöra sina beredningsuppgifter
har utskottet varit beroende av nära kontakter med såväl de båda
nu nämnda företagen som dotterföretag till dem och statliga företag utanför
de båda koncernerna. Givetvis måste utskottet även i fortsättningen

NU 1980/81:29

upprätthålla sådana kontakter och sträva efter att fortlöpande hålla sig
informerat om utvecklingen inom den statliga företagssektorn. Andra
utskott kan, på särskilda områden, ha motsvarande kontaktbehov, så t. ex.
socialutskottet i förhållande till Apoteksbolaget AB. I propositionen och det
utredningsbetänkande som den är grundad på berörs inte frågan hur de 18
särskilt utsedda riksdagsledamöternas verksamhet skall relateras till den
motsvarande verksamheten inom utskottsorganisationen. Utskottet har inte
nu några förslag i detta avseende men finner det viktigt att frågan beaktas,
inte minst vid en utvidgning av de 18 ledamöternas uppgifter.

Som nyss sagts tillstyrker utskottet att systemet med 18 särskilt valda
riksdagsledamöter bibehålls. Dessa ledamöter bör - enligt önskemålen i
motionerna 1980/81:110 och 1980/81:111 - tilldelas särskilt ansvar för att följa
verksamheten vid de statliga företagen. Hur detta uppdrag skall anges i
författningstext torde få framgå av förslag som konstitutionsutskottet
sedermera lägger fram efter samråd med näringsutskottet. I praktiken blir
uppgiften främst att delta i informationsmöten och att närvara vid
bolagsstämmor.

Enligt propositionen är det för informationsmöten med Statsföretag och
Svenska Varv som de 18 ledamöterna skall utses. I motion 1980/81:111
förordas en ytterligare utvidgning av systemet med informationsmöten.
Sådana skulle kunna avse dels dotterbolag till Statsföretag, dels andra bolag
inom den krets av företag som skulle omfattas av reglerna om rätt för
riksdagsledamöter att närvara vid bolagsstämmor. Motionärerna vill att
riksdagen skall begära att regeringen ser över möjligheterna till en sådan
utvidgning av systemet och återkommer med förslag till riksdagen.

Utskottet tillstyrker att de 18 riksdagsledamöternas uppdrag skall innefatta
även kontakter med Svenska Varv. Mera ingående information om
dotterbolag till Statsföretag kan givetvis vara motiverad; det synes emellertid
naturligt att Statsföretag formellt svarar för sammankomst som är avsedd för
sådan information. Det bör inte möta hinder att kontakter därutöver
etableras mellan gruppen av 18 riksdagsledamöter och andra statliga företag.
Initiativ härtill torde kunna tas formlöst från riksdagens eller vederbörande
företags sida. Frågan om näringsutskottet - eller något annat utskott - kan
vara lämpligare kontaktforum bör därvid uppmärksammas. Något särskilt
uppdrag till regeringen i vad gäller utvidgning av systemet med informationsmöten
synes inte erforderligt för närvarande.

Utskottet hemställer

1. beträffande årlig redogörelse över de statliga företagen
att riksdagen

a) med anledning av proposition 1980/81:22 moment 1 a som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

b) med bifall till proposition 1980/81:22 moment 2 godkänner
vad som i propositionen anförts i fråga om årsredovisningarna
för Statsföretag AB och Svenska Varv AB,

NU 1980/81:29

c) avslår motion 1980/81:111 yrkande 4,

2. beträffande rätt för riksdagsledamöter att närvara vid vissa
bolagsstämmor

att riksdagen med anledning av proposition 1980/81:22 moment
1 b och med avslag på motion 1980/81:111 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

3. beträffande särskilt uppdrag åt vissa riksdagsledamöter

att riksdagen med anledning av proposition 1980/81:22 moment
lc i ifrågavarande del, motion 1980/81:110 och motion
1980/81:111 yrkande 1 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

4. beträffande informationsmöten med vissa statliga företag

att riksdagen med anledning av proposition 1980/81:22 moment
1 c i ifrågavarande del och motion 1980/81:111 yrkande 3 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Stockholm den 20 januari 1981

På näringsutskottets vägnar
INGVAR SVANBERG

Närvarande: Ingvar Svanberg (s). Johan Olsson (c). Sven Andersson (fp).
Margaretha af Ugglas (m), Lilly Hansson (s). Birgitta Hambraeus (c). Tage
Adolfsson (m). Lennart Pettersson (s). Bengt Sjönell (c). Rune Jonsson (s).
Karl Björzén (m), Wivi-Anne Radesjö (s). Birgitta Johansson (s). Sture
Thun (s) och Christer Eirefelt (fp).

Reservation

Rätt för riksdagsledamöter att närvara vid vissa bolagsstämmor (mom. 2)

Ingvar Svanberg, Lilly Hansson, Lennart Pettersson, Rune Jonsson,
Wivi-Anne Radesjö, Birgitta Johansson och Sture Thun (alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som börjar på s. 4 med "När det" och
slutar på s. 5 med "föreslagna ordningen” bort ha följande lydelse:

När det gäller omfattningen av den kategori företag där närvarorätten skall
gälla instämmer utskottet i vad som sägs i motion 1980/81: lil. Regeringens
90-procentsgräns ter sig godtycklig - avgörande bör vara att staten har
aktiemajoriteten.

dels att utskottet under 2 bort hemställa

NU 1980/81:29

2. beträffande rätt för riksdagsledamöter att närvara vid vissa
bolagsstämmor

att riksdagen med anledning av proposition 1980/81:22 moment
1 b och med bifall till motion 1980/81:111 yrkande 2 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

GOTAB Stockholm 1981