NU 1980/81:19
Näringsutskottets betänkande
1980/81:19
över proposition 1980/81:49 om stöd för åtgärder för att ersätta olja,
m. m., jämte motioner
Ärendet
I proposition 1980/81:49 (industridepartementet) har regeringen föreslagit
riksdagen att
1. antaga förslag till lag om ändring i lagen (1973:1216) om särskild
beredskapsavgift för oljeprodukter,
2. antaga förslag till lag om ändring i lagen (1961:372) om bensinskatt,
3. godkänna de grunder för stöd till åtgärder för att ersätta olja eller spara
energi som föredragande statsrådet har förordat,
4. medge att de inkomster som svarar mot den föreslagna höjningen av
den särskilda beredskapsavgiften för oljeprodukter får fonderas hos riksgäldskontoret
och disponeras i enlighet med vad föredragande statsrådet har
förordat.
Med anledning av propositionen har väckts tre motioner, som redovisas i
det följande (s. 2).
Skatteutskottet, som beretts tillfälle att yttra sig i ärendet, har enligt ett
protokollsutdrag tillstyrkt de i propositionen föreslagna ändringarna av den
särskilda beredskapsavgiften för oljeprodukter och av bensinskatten.
Företrädare för Kryotherm AB har inför utskottet lämnat upplysningar i
ärendet. Bolaget har också ingett en skrivelse.
Upplysningar om vissa befintliga stödformer för energibesparande åtgärder
m. m. lämnas i bilaga (s. 12).
Propositionen
I propositionen föreslås att ett nytt stödsystem införs för åtgärder för att
ersätta olja eller spara energi. Syftet med det föreslagna stödet är att
stimulera introduktion och kommersialisering av åtgärder som snabbt kan
minska oljeberoendet. Detta innebär att stödet inriktas på åtgärder som kan
få effekt från nu till år 1990 och åren närmast därefter.
Stödet skall inriktas på teknik som baseras på varaktiga, helst inhemska
och förnybara, energikällor med minsta möjliga miljöpåverkan. Därmed
avses teknik som baseras bl. a. på solenergi, torv, flis, biomassa eller kol samt
teknik för framställning av syntetiska bränslen eller för energiförädling av
tunga råoljor, m. m. Även vissa åtgärder inom miljöområdet föreslås kunna
stödjas.
1 Riksdagen 1980181. 17 sami. Nr 19
NU 1980/81:19
2
Stödet föreslås normalt utgå i form av lån med förmånliga villkor. I fall där
de tekniska risker som är förknippade med en åtgärd är stora skall bidrag
kunna utgå. Villkorliga lån, där återbetalningen görs beroende av att en
åtgärd blir lönsam, bör enligt propositionen kunna ges när riskerna är höga.
Lån föreslås kunna lämnas utan att krav på säkerhet ställs.
I propositionen föreslås att stödverksamheten inrättas den 1 januari 1981
och att den finansieras genom en avgift på oljeprodukter. Denna avgift skall
enligt propositionen tas ut genom att den särskilda beredskapsavgiften för
oljeprodukter fr. o. m. den 1 januari 1981 höjs med 24 kr. per kubikmeter
olja. De ökade inkomsterna skall tillföras en särskild fond, benämnd
oljeersättningsfonden. Avgiftshöjningen beräknas medföra att ca 500 milj.
kr. ställs till förfogande för stödverksamheten under det första året. För den
första treårsperioden beräknas stödbehovet uppgå till 1 700 milj. kr.
I avvaktan på ett ställningstagande till myndighetsorganisationen inom
energiområdet lämnas frågan om den föreslagna stödverksamhetens organisation
öppen. I propositionen anmäls att en kommitté kommer att tillkallas
för att t. v. handha verksamheten.
Lagförslagen finns på s. 3 f. i propositionen.
Motionerna
De motioner som har väckts med anledning av propositionen är
följande:
1980/81:142 av Ivar Franzén m. fl. (c), vari hemställs att riksdagen
beslutar
1. att som femte grupp i förteckningen över objekt som kan få stöd från
oljeersättningsfonden införa anläggningar och förändringar av anläggningar
som syftar till att ta till vara och kvalitetsförbättra energi av låg kvalitet,
2. att hemställa att regeringen skyndsamt låter utreda hur befintliga
värmesystem bäst och billigast skall anpassas till lägre temperaturer,
1980/81:143 av Johan Olsson m. fl. (c), vari hemställs att riksdagen
beslutar
1. att minimigränsen för stödets andel sätts till 50 000 kr.,
2. att rätten att besluta om stöd under 300 000 kr. decentraliseras till
lantbruksnämnderna vad avser jordbruks- och trädgårdsnäringarna och till
de regionala utvecklingsfonderna vad avser små och medelstora företag,
3. att rådgivning inom energifrågor även omfattar jordbruks- och
trädgårdsnäringarna,
1980/81:144 av Ingvar Svanberg m. fl. (s), vari hemställs att riksdagen
1. som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
beträffande de allmänna riktlinjerna för stödet,
2. som sin mening ger regeringen till känna att statens industriverk
(SIND) skall handha den nya fondens verksamhet.
NU 1980/81:19
3
Utskottet
Samhället har under 1970-talet vidtagit en rad åtgärder för att spara energi
och för att ersätta olja med andra bränslen. Inom ramen för det stöd till
energibesparande åtgärder som infördes år 1974 har lån och bidrag lämnats
för åtgärder inom bostäder samt statliga, kommunala och landstingskommunala
byggnader. Totalt har t. o. m. budgetåret 1980/81 ca 7 835 milj. kr.
avsatts för dessa ändamål, däri inberäknat lån till experimentbyggande inom
energiområdet. Vidare har till energibesparande åtgärder inom näringslivet
ca 1 390 milj. kr. anvisats under samma period för åtgärder i näringslivets
byggnader, processer m. m., till prototyper och demonstrationsanläggningar
samt till åtgärder rörande små vattenkraftverk och åtgärder inom trädgårdsnäringen.
Sedan år 1975 lämnas även bidrag till rådgivnings- och utbildningsverksamhet
i energifrågor.
Förslagen i propositionen går ut på en viss omläggning av formerna för och
finansieringen av samhällets bidrag till energibesparande åtgärder inom
näringslivet.
I propositionen uttalas att det trots de stora satsningarna i vissa fall har
visat sig svårt att uppnå en bredare tillämpning av såväl teknik som finns
tillgänglig sedan länge som relativt nyutvecklad teknik. Det finns flera skäl
härtill. De nuvarande stödformerna är i vissa fall inte lämpliga. Företagen
och kommunerna kan också dra sig för att ta kommersiella risker, i synnerhet
i de fall då kostnaderna för utveckling är höga. För att mera effektiva
stödformer skulle åstadkommas fick oljeersättningsdelegationen (OED) år
1979 i uppdrag att utreda möjligheterna att finansiera investeringar i
energiteknik som syftar till att snabbt minska oljeberoendet. I rapporten
(Ds I 1979:17) ”Finansiering av energiteknik för oljeersättning. Förslag till
komplettering av nuvarande statliga stödformer” lade OED fram vissa
riktlinjer för ett nytt stödsystem och finansieringen härav. Förslagen i
propositionen bygger i huvudsak på OED:s synpunkter och överväganden.
Det nya stödsystem som föreslås träda i funktion från den 1 januari 1981
innebär grundläggande förändringar och komplettering av det nuvarande
stödet till energibesparande åtgärder i näringslivet. Statsbidrag till energibesparande
åtgärder i näringslivets byggnader och processer skall inte
lämnas efter utgången av år 1980 med undantag för trädgårdsnäringens
byggnader. Däremot kompletteras stödet till prototyper och demonstrationsanläggningar.
I fortsättningen skall fyra grupper av objekt kunna
stödjas, nämligen prototyper och demonstrationsanläggningar, investeringar
i fullskaleanläggningar med stora kommersiella risker, speciella investeringar
i fullskaleanläggningar med måttliga kommersiella risker samt vissa
energibesparande åtgärder i befintliga byggnader och processer inom
näringslivet.
Inom den fjärde gruppen skall stöd kunna ges endast till vissa spillvärme -
NU 1980/81:19
4
projekt och till åtgärder rörande små vattenkraftverk.
I propositionen uttalas att stödet bör inriktas på att stimulera introduktion
och kommersialisering av åtgärder som snabbt kan minska oljeberoendet,
dvs. kan få effekt från nu till år 1990 och åren närmast därefter. Det skall i
huvudsak ges i form av lån på fördelaktiga villkor. Bidrag skall dock kunna
lämnas för åtgärder som kan medföra tekniska risker, dvs. prototyper och
demonstrationsanläggningar.
Behovet av medel beräknas uppgå till ca 500 milj. kr. för det första
verksamhetsåret och för den första treårsperioden till totalt ca 1 700 milj. kr.
Det nya stödsystemet föreslås bli finansierat genom en avgift på oljeprodukter.
Detta skall ske på så sätt att den särskilda beredskapsavgiften för
oljeprodukter fr. o. m. den 1 januari 1981 höjs med 24 kr. per kubikmeter
olja. De ökade inkomsterna skall tillföras en särskild fond, oljeersättningsfonden.
Denna fond skall konstrueras så, att de lånemedel som så
småningom återbetalas kan användas för ny utlåning. I detta sammanhang
erinrar föredraganden om att en särskild beredskapsavgift i dag tas ut för
motoralkoholer. Han anför att det från beredskapssynpunkt f. n. saknas skäl
att lagra sådana drivmedel. Med hänvisning härtill föreslås att i lagen
(1973:1216) om särskild beredskapsavgift för oljeprodukter skall införas en
särskild bestämmelse som innebär att sådan avgift inte skall utgå för
motoralkoholer. Som en konsekvens härav förordas att skatten på motoralkoholer
höjs så att den uppgår till hälften av skatten på bensin, dvs. med 8 öre
per liter.
Inga invändningar har rests mot förslaget om inrättande av oljeersättningsfonden
och om formerna för att finansiera fondens verksamhet. Skatteutskottet,
som har yttrat sig till näringsutskottet, tillstyrker de i propositionen
föreslagna ändringarna av den särskilda beredskapsavgiften för oljeprodukter
och av bensinskatten. Med hänvisning till vad som anförts tillstyrker
näringsutskottet regeringens förslag om inrättande och finansiering av
oljeersättningsfonden.
De allmänna grunder i fråga om stödets avgränsning och syfte som anges i
propositionen granskas i två motioner.
I motion 1980/81:142 yrkas att riksdagen skall besluta att ”sorn femte
grupp i förteckningen som kan få stöd från oljeersättningsfonden införa
anläggningar och förändringar av anläggningar som syftar till att ta till vara
och kvalitetsförbättra energi av låg kvalitet”. Motionärerna menar att
elström, som har hög energikvalitet, bör användas till att via värmepumpar
förädla billig energi med låg kvalitet. En kraftig satsning på utbyggnad av ett
system med värmepumpar skulle, säger motionärerna, ge många nya
arbetstillfällen och bidra till teknisk utveckling.
Utskottet vill framhålla att den i propositionen valda indelningen av
stödsystemet i fyra olika grupper av objekt utgår från det tekniska eller
kommersiella risktagande som olika åtgärder kan föra med sig. Inom varje
NU 1980/81:19
5
grupp av objekt finns det alltså möjligheter att lämna stöd till en rad konkreta
energibesparande åtgärder. Stödet skall ha en klart energipolitisk inriktning.
Detta innebär att stöd bör ges till teknik som grundas på varaktiga, helst
förnybara och inhemska energikällor med minsta möjliga miljöpåverkan.
Stöd bör ges till exempelvis teknik som baseras på solenergi, torv, flis,
biomassa och kol samt teknik för framställning av syntetiska bränslen.
Särskilt understryks att teknik som grundas på inhemska bränslen bör
prioriteras. Bland de åtgärder som särskilt nämns såsom angelägna att
understödja märks anläggningar för omvandling och distribution av energi
och anläggningar för utvinning, bearbetning och hantering av olika
energislag, inkl. investeringar i infrastruktur. I propositionen framhålls även
att större värmepumpar och system för energilagring bör kunna bli aktuella
för stöd.
I detta sammanhang vill utskottet framhålla följande. Omläggningen av
stödsystemet bör ses mot bakgrund av det faktum att oljeprishöjningarna
under de senaste åren har medfört att det i många fall är ekonomiskt
intressant för företagen att genomföra investeringar i oljebesparande
åtgärder. Incitament i form av bidrag är därför inte nödvändiga för att få
näringslivet att hushålla med energi. De erfarenheter som har dragits av det
hittillsvarande systemet visar även på att de största oljebesparingarna har
åstadkommits i de stora projekten. Det hittillsvarande bidraget skall enligt
förslag i proposition 1980/81:20 om besparingar i statsverksamheten m. m.
ersättas med ytterligare stödåtgärder för att genom information, utbildning
och rådgivning få näringslivet självt att ta ett ökande ansvar för att hushålla
med energi. Syftet med fonden är att stödja introduktion och kommersialisering
av teknik som snabbt kan ersätta olja och spara energi. För att dessa
mål skall uppnås torde långivningen i den praktiska tillämpningen undantagsvis
komma att omfatta även teknik i vissa processer.
Mot här angiven bakgrund konstaterar utskottet att sådana anläggningar
som avses i motionen bör kunna uppfylla kriterierna för stöd. Utskottet
avstyrker därför motion 1980/81:142 i här aktuell del.
I motion 1980/81:144 uttalas att ett kraftfullt stöd till investeringar i teknik
som kan ersätta olja är en viktig del i den plan och det program för
oljeersättning som snarast måste utarbetas. Motionärerna godtar förslagen i
propositionen om det nya stödsystemets utformning och finansiering. De
önskar dock att riksdagen skall göra vissa uttalanden om de allmänna
grunderna för stödet. Objekt som enligt motionärerna bör stödjas är bl. a.
anläggningar för omvandling och distribution av energi, anläggningar och
utrustning för utvinning, bearbetning och hantering av olika energislag,
sådan teknik för energiförädling som grundas på att tunga oljor och restoljor
från raffinaderierna utnyttjas, utrustning för miljöskyddsåtgärder, t. ex.
rökgasavsvavling samt olika metoder för att utnyttja torv och ”skogsenergi”.
Utskottet konstaterar att motionärernas syn på stödsystemets omfattning
helt överensstämmer med vad som anges i propositionen. Samtliga de
NU 1980/81:19
6
nämnda åtgärdstyperna omfattas enligt propositionen av stödsystemet.
I fråga om kol uttalar motionärerna viss oro för att ett kraftigt stöd kommer
att ges till en massiv kolintroduktion, trots att regeringen ännu inte har
presenterat riktlinjer för den svenska kolanvändningen. Fonden bör, anser
de, särskilt stimulera introduktionen av inhemska, förnybara energikällor.
Den bör medverka till att användarna får ökade företagsekonomiska motiv
att satsa på sådana energikällor i stället för på kol. I propositionen anförs att
man i stödverksamheten bör prioritera teknik som grundas på varaktiga,
helst förnybara och inhemska energikällor med minsta möjliga miljöpåverkan.
I fråga om kol understryks att det är av stort värde om stödet kan
omfatta introduktion av viss nyutvecklad utrustning för miljöskyddsåtgärder,
t. ex. rökgasavsvavling.
Det är enligt utskottets mening viktigt att alla möjligheter att snabbt
ersätta olja och att hushålla med energi tas till vara. Regeringen bör i sina
avvägningar mellan olika investeringar prioritera åtgärder som syftar till att
stödja inhemska bränslen framför kol. Utskottet instämmer därför med
motionärerna i att ett kraftigt stöd till en introduktion av kol i stor skala inte
bör ges. Att så skall ske är uppenbarligen inte avsikten med förslagen i
propositionen. De allmänna grunder som anges i propositionen och de som
föreslås i motion 1980/81:144 har i allt väsentligt samma innebörd. Utskottet
tillstyrker sålunda den i propositionen förordade inriktningen av stödsystemet.
Härigenom tillgodoses i allt väsentligt även motionärernas önskemål.
I detta sammanhang tar utskottet upp förslaget i motion 1980/81:142 att
regeringen skyndsamt skall låta utreda hur man bäst och billigast skall
anpassa befintliga värmesystem till lägre vattentemperaturer. I sin motivering
anknyter motionärerna till önskemålet om en satsning på värmepumpar. De
säger att temperaturen i värmesystemen måste sänkas, om värmepumpar
skall kunna utnyttjas effektivt. Denna fråga har behandlats av elanvändningskommittén.
I betänkandet (Ds I 1980:22) El och olja föreslår kommittén
bl. a. att tillkommande vattenburna system skall dimensioneras för
lågtemperatur. Den nuvarande temperaturen i radiatorerna, 80°-60°, bör
sänkas till 60°-40°. Härigenom underlättas, bedömer kommittén, utnyttjandet
av direkt solvärme, spillvärme och värmepumpar.
Med hänsyn härtill räknar utskottet med att det problem som aktualiseras i
motionen uppmärksammas av berörda myndigheter. Utskottet finner inte
skäl för en sådan framställning till regeringen som motionärerna begär.
Verksamheten med utbildning och rådgivning i energibesparande syfte är
av betydelse för att stimulera näringslivet att vidta lämpliga energisparåtgärder.
Avsikten är att denna verksamhet skall intensifieras. I propositionen
uttalas att det finns goda skäl för en betydande satsning på rådgivning inom
energiområdet vad gäller främst mindre och medelstora företag. Det anges
som naturligt att de regionala utvecklingsfonderna även i fortsättningen
utgör basen för den rådgivningsverksamhet inom energiområdet som är
NU 1980/81:19
7
riktad mot näringslivet. Denna verksamhet skall framgent finansieras via
oljeersättningsfonden.
Utskottet vill för sin del understryka betydelsen av denna rådgivningsverksamhet.
I motion 1980/81:143 önskas att rådgivningen i energifrågor även skall
omfatta jordbruks- och trädgårdsnäringarna. Enligt vad utskottet erfarit
lämnas redan nu i viss utsträckning sådan rådgivning. Denna fråga
behandlades i en interpellationsdebatt den 5 december 1980.1 sitt svar på en
interpellation (1980/81:29) av Ulla Ekelund (c) om jordbrukets och
trädgårdsnäringens energiförsörjning anförde jordbruksminister Anders
Dahlgren bl. a. följande.
Lantbruksstyrelsen och lantbruksnämnderna administrerar i dag stödet till
energisparande åtgärder inom trädgårdsnäringen. Stöd till sådana åtgärder
inom jordbruket sköts av industriverket och utvecklingsfonderna. Samråd
med lantbruksnämnderna förekommer därvid vanligen.
Intresset för hushållning med energi är mycket stort inom jordbruket.
Detta gäller både möjligheterna att ta till vara de outnyttjade energiresurser
som finns inom jordbruket och möjligheterna att spara energi genom
minskad förbrukning. Detta intresse visar sig särskilt när det gäller
efterfrågan på information och rådgivning. Jag måste konstatera att varken
lantbruksnämnderna eller andra organ i dag kan tillgodose denna efterfrågan.
I olika sammanhang har konstaterats att rådgivningen är ett av de medel
som är effektivast när det gäller att få hushåll och företag att spara energi.
Detta är en av anledningarna till att regeringen i propositionen om stöd för
åtgärder för att ersätta olja, m. m. föreslagit en betydande satsning på
rådgivning inom energiområdet i fråga om främst mindre och medelstora
företag. Som aviserats i denna proposition kommer behovet av medel och
närmare riktlinjer för rådgivningsverksamheten att tas upp i den energipolitiska
propositionen. I det sammanhanget kommer frågan om resurser för en
ökad energirådgivning till jordbruket och trädgårdsnäringen att behandlas.
Mot denna bakgrund avstyrker utskottet ifrågavarande yrkande i motion
1980/81:143.
Den stödform som enligt propositionen normalt kan komma i fråga är lån.
Bidrag bör förekomma endast för projekt med stora tekniska risker.
Föredraganden understryker att det är av stor betydelse att den som vill
genomföra investeringar eller mindre åtgärder inom detta område visar sin
tro på och sitt intresse för projekten. Stödet bör därför inte vara den enda
finansieringskällan i ett projekt. Vidare bör stödets andel av en investering
räknas på totalinvesteringen, varvid merinvesteringen - när den kan
beräknas - bör utgöra en övre gräns för lånet. Följande riktlinjer för stöd till
olika slags projekt lämnas. För prototyper och demonstrationsanläggningar
skall stödet kunna uppgå till högst 75 % och för övriga åtgärder till högst
50 %. Villkorliga lån och bidrag skall reserveras för projekt med betydande
risker - främst då prototyper och demonstrationsanläggningar. Även för
NU 1980/81:19
8
fullskaleanläggningar bör villkorslån kunna utgå, då de kommersiella
riskerna är betydande. Enligt propositionen är det väsentligt att stödverksamheten
koncentreras till projekt av någorlunda stor omfattning. Stödet bör
därför avse projekt där stödets andel av investeringskostnaden uppgår till
minst 300 000 kr. I vissa fall skall dock undantag från denna undre gräns
kunna medges. I propositionen anges att detta kan bli aktuellt när det kan
bedömas att den tänkbara marknaden och den beräknade effekten av stödet
är mycket stor.
Enligt motion 1980/81:143 är den föreslagna undre gränsen alltför hög.
Motionärerna påpekar att denna gräns innebär att lån i allmänhet inte kan
erhållas för investeringar under 600 000 kr. De säger att en betydande del av
nytänkandet på energiområdet sker i små och medelstora företag, i
jordbruket och i trädgårdsnäringen. Med den föreslagna gränsdragningen
befarar motionärerna att åtskilliga intressanta projekt inte kommer till stånd.
I motionen föreslås därför att gränsen för stödets andel av investeringskostnaderna
skall sättas till 50 000 kr.
Enligt utskottets mening talar starka skäl för motionärernas förslag. En
viktig uppgift för både samhälle och näringsliv är att på allt sätt söka främja
ny energiteknik för att därigenom bidra till att minska oljeberoendet. I
många fall är det, som motionärerna framhåller, i de mindre och medelstora
företagen som ett nytänkande sker och innovationer kommer fram. En
sänkning av den undre gränsen skulle även kunna innebära att marknaden
för energisparande utrustning, t. ex. av typ värmepumpar, skulle komma att
öka. Tyngdpunkten i stödverksamheten bör normalt ligga på stora projekt,
men utskottet förordar att lån skall kunna lämnas ner till en gräns av 50 000
kr. Utskottet föreslår att riksdagen gör ett uttalande av denna innebörd.
I fråga om organisationen för stödverksamheten redovisas i propositionen
att OED har föreslagit att stödet skulle knytas till industriverket. Föredraganden
anser att stödet är ett viktigt energipolitiskt styrmedel och räknar
med att det skall få stor genomslagskraft. Med hänsyn härtill måste
organisationsfrågan ses i ett större sammanhang tillsammans med övriga
organisationsfrågor inom området, uttalar han. Han hänvisar även till att de
förslag som utredningen om myndighetsorganisationen på energiområdet
har lagt fram f. n. bereds inom regeringskansliet. I avvaktan på ett
kommande ställningstagande till organisationsfrågan inom energiområdet
föreslås nu en tillfällig organisation i form av en kommitté, som är tänkt att
fungera under år 1981. Avsikten är att kommittén skall tillkallas inom kort
för att bl. a. utarbeta närmare anvisningar för tillämpningen av det nya
stödsystemet. Efter den 1 januari 1981 skall kommittén även handha
stödverksamheten. Denna lösning av organisationsfrågan avvisas i motion
1980/81:144. Motionärerna hänvisar till OED:s förslag och till att huvudparten
av remissinstanserna har tillstyrkt att industriverket skulle svara för
stödverksamheten. I väntan på beslut om ny myndighetsorganisation på
NU 1980/81:19
9
energiområdet är det enligt motionärerna viktigt att det nya stödsystemet
kan bli ett handlingskraftigt instrument i energipolitiken. De anser vidare att
fondens möjligheter att snabbt kunna fungera effektivt skulle allvarligt
försämras om man tillskapar en ny organisation i stället för att utnyttja den
kunskap och organisation som finns inom industriverket. Motionärerna
förordar sålunda att industriverket skall handha oljeersättningsfondens
verksamhet.
Det skäl som i propositionen ges för lösningen med en temporär
organisation är att man genom att välja en sådan inte föregriper ett
kommande ställningstagande till myndighetsorganisationen på energiområdet.
I propositionen aviseras att förslag i denna fråga kommer att utarbetas
under år 1981. Utskottet kan mot här angiven bakgrund tillstyrka att en
särskild kommitté får i uppdrag att handha stödverksamheten på energiområdet.
Kommitténs uppgifter är tidsbegränsade. Syftet med dess tillsättande
är att underlätta en framtida helhetslösning av organisationen på energiområdet.
Utskottet finner det angeläget att den erfarenhet som redan finns
företrädd inom statsförvaltningen tillvaratas i största möjliga utsträckning.
Det är enligt utskottets mening angeläget att oljeersättningsfonden verkligen
kan fungera effektivt från början. Avsikten är att fonden skall svara för
stödverksamheten redan från den 1 januari 1981, dvs. inom mindre än en
månad. Detta förutsätter att fonden nära samarbetar med industriverket.
Det är viktigt att fonden kan repliera på de erfarenheter och den kunskap på
detta område som finns inom industriverket. Riksdagen bör genom ett
särskilt uttalande ansluta sig till vad utskottet här anfört om fondens
organisation och verksamhet.
I motion 1980/81:143 önskas en decentralisering av rätten att besluta om
stöd under 300 000 kr. Motionärerna förordar att lantbruksnämnderna får
sådan rätt när det gäller jordbruks- och trädgårdsnäringarna och de regionala
utvecklingsfonderna när det gäller små och medelstora företag.
Som utskottet nyss har redovisat bereds frågan om myndighetsorganisationen
och därmed sammanhängande frågor f. n. inom regeringskansliet
med sikte på att förslag skall föreläggas riksdagen under det kommande året.
Med hänvisning härtill avstyrker utskottet ifrågavarande motionsyrkande.
Vad som i övrigt anförs och föreslås i propositionen har inte gett utskottet
anledning till erinran eller särskilt uttalande.
Utskottet hemställer
1. beträffande finansiering av oljeersättningsfonden
att riksdagen med bifall till proposition 1980/81:49 momenten 1,
2 och 4
a) antar förslaget till lag om ändring i lagen (1973:1216) om
särskild beredskapsavgift för oljeprodukter,
b) antar förslaget till lag om ändring i lagen (1961:372) om
bensinskatt,
NU 1980/81:19
10
c) medger att de inkomster som svarar mot den föreslagna
höjningen av den särskilda beredskapsavgiften för oljeprodukter
får fonderas hos riksgäldskontoret och disponeras i enlighet
med vad som förordas i propositionen,
2. beträffande stödets avgränsning
att riksdagen med bifall till proposition 1980/81:49 moment 3 i
ifrågavarande del och med avslag på motion 1980/81:142
yrkande 1 godkänner i propositionen angivna grunder,
3. beträffande stödets syfte
att riksdagen med bifall till proposition 1980/81:49 moment 3 i
ifrågavarande del och med anledning av motion 1980/81:144
yrkande 1 godkänner i propositionen angivna grunder,
4. beträffande utredning om anpassning av värmesystem till låga
vattentemperaturer
att riksdagen avslår motion 1980/81:142 yrkande 2,
5. beträffande rådgivning inom energiområdet
att riksdagen
a) med bifall till proposition 1980/81:49 moment 3 i ifrågavarande
del godkänner i propositionen angivna grunder,
b) avslår motion 1980/81:143 yrkande 3,
6. beträffande stödets utformning
att riksdagen med anledning av proposition 1980/81:49 moment
3 i ifrågavarande del och med bifall till motion 1980/81:143
yrkande 1 godkänner av utskottet angivna grunder,
7. beträffande oljeersättningsfondens organisation
att riksdagen med bifall till proposition 1980/81:49 moment 3 i
ifrågavarande del och med avslag på motion 1980/81:144
yrkande 2 godkänner i propositionen angivna grunder och
därvid som sin mening ger till känna vad utskottet anfört,
8. beträffande rätten att besluta om stöd
att riksdagen avslår motion 1980/81:143 yrkande 2,
9. beträffande grunder i övrigt för stödet
att riksdagen med bifall till proposition 1980/81:49 moment 3 i
ifrågavarande del godkänner i propositionen angivna grunder i
den mån de inte omfattas av utskottets hemställan under 2, 3
och 5-7.
Stockholm den 9 december 1980
På näringsutskottets vägnar
INGVAR SVANBERG
NU 1980/81:19
11
Närvarande: Ingvar Svanberg (s), Johan Olsson (c), Erik Hovhammar (m),
Nils Erik Wååg (s), Margaretha af Ugglas (m), Lilly Hansson (s), Birgitta
Hambraeus (c), Lennart Pettersson (s), Bengt Sjönell (c). Rune Jonsson (s),
Hadar Cars (fp), Wivi-Anne Radesjö (s), Birgitta Johansson (s), Christer
Eirefelt (fp) och Lennart Blom (m).
Reservation
Oljeersättningsfondens organisation (mom. 7)
Ingvar Svanberg, Nils Erik Wååg, Lilly Hansson, Lennart Pettersson,
Rune Jonsson, Wivi-Anne Radesjö och Birgitta Johansson (alla s) anser
dels att den del av utskottets yttrande på s. 9 som börjar med ”Det skäl”
och slutar med ”och verksamhet” bort ha följande lydelse:
Utskottet vill understryka betydelsen av att oljeersättningsfonden från
början kan fungera smidigt och effektivt. Med den lösning som valts i
propositionen finns det stor risk för att det kommer att uppstå en svacka i
stödverksamheten. De frågor som den i propositionen föreslagna kommittén
skall syssla med handläggs nu av industriverket. Kommittén skall börja
arbete inom mindre än en månad. Inom industriverket har samlats kunskap
om de aktuella stödåtgärderna och erfarenheter av effekten av olika
energibesparande åtgärder. I detta sammanhang vill utskottet framhålla att
stödverksamheten har en nära koppling till andra energipolitiska åtgärder,
inte minst kommunernas energiplanering. Industriverket följer kommunernas
verksamhet på detta område och har alltså den samlade överblicken
häröver. Vidare skall verket enligt propositionen även fortsättningsvis svara
för stödet till utbildnings- och rådgivningsverksamheten. Utskottet finner det
inte lämpligt att en tillfällig organisation inrättas för att under ett års tid
handha stödverksamheten. Även om kommittén kommer att i stor utsträckning
repliera på de resurser som finns inom industriverket innebär dock
förslaget i propositionen att ytterligare ett organ tillskapas på energiområdet.
Utskottet kan inte inse att lösningen med en särskild kommitté skulle
underlätta statsmakternas kommande ställningstagande till frågan om
myndighetsorganisationen på energiområdet. Därför föreslår utskottet att
industriverket skall handha administrationen av oljeersättningsfonden.
dels att utskottet under 7 bort hemställa
7. beträffande oljeersättningsfondens organisation
att riksdagen med avslag på proposition 1980/81:49 moment 3 i
ifrågavarande del och med bifall till motion 1980/81:144
yrkande 2 godkänner av utskottet angivna grunder.
NU 1980/81:19
12
Bilaga
Vissa befintliga stödformer för energibesparande åtgärder m. m.
Ekonomiska ramar och anslag
Stödform |
Milj. kr. |
Energiforskningsprogrammet |
|
Anvisat 1980/81 |
301,5 |
Avsatt 1975/76-1980/81 |
1 192,8 |
Energisparstöd till bostäder |
|
Bidrags- och låneram 1980/81 |
1 175,0 |
Planeringsreserv 1980/81 |
640,0 |
Avsatt 1974/75-1980/81 |
5 484,8 |
Energisparbidrag till allmänna samlingslokaler |
|
Bidragsram 1980/81 |
10,0 |
Avsatt 1974/75-1980/81 |
50,0 |
Energisparstöd till statliga byggnader |
|
Bidragsram |
10,0 |
Avsatt 1974/75-1980/81 |
150,0 |
Energisparstöd till kommunala och landstingskommunala byggna-der Bidrags- och låneram 1980/81 |
125,0 |
Avsatt 1974/75-1980/81 |
340,0 |
Stöd till energiinriktad experiment- och demonstrationsverksamhet Utveckling och demonstration |
15,0 |
Avsatt 1975/76-1980/81 |
62,1 |
Lån till experimentbyggande |
31,0 |
Avsatt 1977/78-1980/81 |
122,5 |
Energisparstöd till trädgårdsnäringen |
|
Anvisat 1980/81 |
8,0 |
Avsatt 1974/75-1980/81 |
32,0 |
Energisparstöd till näringslivet Energisparbidrag till näringslivets byggnader |
117,0 |
Avsatt 1974/75-1980/81 |
984,0 |
Bidrag till prototyper och d e mons t ra ti o n san- läggningar Anvisat 1980/81 |
100,0 |
Avsatt 1975/76-1980/81 |
377,0 |
Utbildningsåtgärder inom lokaluppvärmnings området, industriella Anvisat 1980/81 |
6,0 |
Avsatt 1975/76-1980/81 |
27,8 |
NU 1980/81:19
13
Beviljade bidrag till prototyper och demonstrationsanläggningar 1 juli 1975
till 1 december 1980
Bidrag (kr) |
Antal projekt (st) |
Totalt beviljat bidrag (Mkr) |
Energi- besparing (toe) |
Energi-besparing1 |
<50 000 |
49 |
1,24 |
989 |
28 projekt |
50 000-100 000 |
23 |
1,53 |
1 128 |
17 projekt |
100 000-200 000 |
23 |
3,22 |
6 059 |
17 projekt |
200 000-300 000 |
11 |
2,57 |
1 509 |
7 projekt |
> 300 000 |
92 |
256,95 |
254 948 |
69 projekt |
198 |
265,51 |
264 633 |
138 projekt |
1 Att energibesparingen inte är angiven för samtliga projekt beror på att det väsentliga
i PoD-projekt inte är besparingen i den första anläggningen utan den besparingspotential
som den nya tekniken skulle kunna medföra.
Källa: Statens industriverk